Propositionens huvudsakliga innehåll

] propositionen föreslås införande av en tullregisterlag samt vissa ändring- ar i tullagcn och lagen om straff för varusmuggling.

Syftet med förslagen är att ge en rättslig grund för att ta i drift ett datasystem för hantering av olika typer av tullklareringsärenden. Genom att datasystemet kommer att ta över en stor del av den hantering av tullhandlingar som idag utförs manuellt. kommer ett mer effektivt och rationellt system för tullens import- och exportrutiner att skapas.

Det är avsikten att datasystemet i begränsad omfattning skall börja tas i bruk från den 1 juni 1990. I det nu lämnade förslaget behandlas dels grundläggande frågor avseende tulldatasystemet i dess helhet och dels frågor som är mer specifika för den del av systemet som först skall tas i drift. nämligen exportsystemet och de delar av transitsystemet som avser export. Regeringen avser att senare återkomma med förslag avseende specifika regler för importsystemet och de delar som återstår avseende

transitsystemet. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den ljuni 1990.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till Tullregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser 1 5 För de ändamål som anges i 2 5 får ett för tullmyndigheterna gemen- samt tullregistcr föras med hjälp av automatisk databehandling. Bestämmelserna i denna lag gäller inte det register som tullverket för i spaningssyfte med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m.m. och inte heller andra register som regleras i annan lag eller förordning. Bestämmelser om förfarandet vid import och export finns i tullagen (1987: 1065).

25. Tullregistret får användas för

1. fastställande. uppbörd. restitution och redovisning av tull. annan skatt och avgifter som skall betalas till tullverkct,

2. fullgörande av övervaknings-. kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Tullregistret? innehåll

3 5 1 den utsträckning som behövs för att ändamålet med registret skall tillgodoses får tullregistrct innehålla

1. uppgifter som importörer och exportörer enligt lag eller annan författ- ning är skyldiga att lämna med anledning av import eller export av varor.

2. andra uppgifter som importör eller exportör lämnar i tullärenden.

3. uppgifterna i tulltaxan enligt tulltaxelagen (1987: 1068) och i statistisk varuförteckning som utfärdats av generaltullstyrelsen.

4. uppgifter om kontroll av import och export inom tullmyndigheternas område.

5. uppgifter för statistikproduktion.

6. uppgifter för debitering eller avräkning av skatt och avgifter som inte påförs vid tulltaxering.

7. uppgifter om beslut av tullmyndigheter.

8. uppgifter om andra myndigheters beslut om import- och exportlieen- ser.

9. uppgifter om tillstånd som krävs för import eller export av varor. 10. uppgifter om registrering hos riksskatteverket av en importör som skattskyldig avseende vissa punktskatter,

11. uppgifter om betalning och indrivning av tull. annan skatt och avgifter.

12. uppgifter rörande fysiska och juridiska personers identitet. 13. uppgifter avseende identitetsbeteekningar för transportmedel och 14. uppgifter för kontroll av. åtkomSt till och användning av registret. Närmare föreskrifter om tullregistrcts innehåll meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

4 & Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från andra register enligt följande:

Prop. 1989/90: 40

|»)

• Sida 3
•  Original

register hos uppgiftens art Prop. 1989/ 90: 40

1. riksskatteverket uppgifter om registrering som skattskyldig

2. kommerskollegium uppgifter om import- och export- licenser

3. statens jordbruksnämnd uppgifter om import- och export- licenser

5 5 Varje ärende enligt 25 1. och 2. som någon anhängiggör skall förses med ett tullidentifikationsnummer (tullid).

Tullid. personnummer och organisationsnummer är grundläggande sök- begrepp i tullregistret.

Åtkomst och utlämnande 6 5 Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till tullregistret. Annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen får dock endast ta del av de uppgifter som behövs i myndighetens verksamhet.

7 & Utlämnande av uppgifter ur tullregistret får ske på medium för automatisk databehandling till statens jordbruksnämnd, kommerskollegi- um. riksskatteverket. länsskattemyndigheter och riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i registret lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har medgett det.

Övriga lwstärnmelser 8 & Uppgifter som hör till ett tullärende skall gallras ut ur registret sex år efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades.

Om det i lag eller annan författning har föreskrivits längre tid för bevarande av vissa uppgifter gäller den föreskriften. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får. om det finns särskilda skäl. föreskriva annan tid för bevaring av vissa uppgifter.

9 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får över- lämna till en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska doku- ment som avses i 12 a Q' tullagcn (1987: 1065) till och från tullregistret.

Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första stycket. får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.

1 det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen (1980: 100).

1. Denna lagträder i kraft den ljuni 1990.

2. Utöver vad som anges i 7 5 får uppgifter ur tullregistret intill utgången av år 1992 överlämnas på medium för automatisk databehandling även till statistiska centralbyrån.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i tullagcn (1987: 1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagcn (1987: 1065) dels att 14, 41, 42. 54, 106, 110 och 114 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer. 3a och 12 a— 12 d 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3aä

[ verksamheten enligt denna lag använder tal/myndigheterna ett sy- stem för automatisk databehand- ling (tal/datasystemet). Närmare bestämmelser om register som ingår i systemet finns i tullregistcr/agen (1989:0000).

1235

Generaltullstyrelsen kan ge till- stånd till att tulldeklaration och andra uppgifter som skall avges en- ligt denna lag eller enligt lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m. får lämnas genom ett elektroniskt do- kument till tid/datasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll oclz utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med villkor om det tek- niska för/arandet för uppgiftsläm- nandet och omförfarana'et i övrigt.

En tullmyndighetfär genom tull- a'atasystemet överföra elektroniska dokument och andra upptagningar till en uppgi/tslämnare.

tgbs

Ett elektroniskt dokument anses ha kommit in till en [ul/myndighet när det blivit tillgängligt för m_vn- dig/teten för överföring till sådan form att det kan läsas.

Om uppgifter i ett elektronisk do- kument förmedlas genom annan myndighet än tullmj-indighet eller genom juridisk person eller bemyn- digande enligt 9.6 tullregister/agen ( 1 98 9: 0000) anses dokumentet

Prop. 1989/90: 40

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

dock ha kommit in till tullmyndighe- ten redan när det tagits emot och kan antas ha avskiltsfö'r tullmyndigheten hosförmedlaren.

12eå

Om uppgifter lämnats genom över/öring av ett elektroniskt doku- ment till tid/datasystemet skall tull— myndigheten handlägga ärendet i sak fb'm't sedan uppgiftslämnaren begärt tullklarering under åbero- pande av dokumentets tiil/identifi- kationsnummer (tu/lid).

12dä

Tal/myndighets beslut i ärende som anhängiggiorts genom ett elek- troniskt dokument får meddelas ge- nom ett sådant dokument.

145

En tulldeklaration skall innehålla

1. varans nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen (1987: 1068) eller enligt statistisk varuförteckning. som utfärdats av gene- raltullstyrelsen. och en kort varubeskrivning. om en sådan inte finns i de handlingar som bifogas deklarationen,

2. tullsats och annan skattesats,

3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,

4. grund för nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt.

5. belopp som skall betalas i tull och annan skatt. För kontroll av uppgifter som avses i första stycket och av att varan får införas skall i tulldeklarationen eller annan handling lämnas de ytterligare uppgifter som regeringen föreskriver. 1 tulldeklarationen eller annan hand- ling skall också lämnas de ytterligare uppgifter som regeringen föreskriver för tillämpningen av konventionen om förenkling av formaliteterna vid handel med varor. Regeringen får föreskriva att uppgifterna i tulldeklara- tionen skall lämnas i kodform.

'lTullmyndigheten kan medge undantag från skyldighet att lämna uppgif- ter som avses i första stycket, om tullmyndigheten finner att den tullskyldi- ge har avsevärd svårighet att lämna uppgifterna. Innebär medgivandet att den tullskyldige inte behöver lämna uppgift om varans nummer, kan tullmyndigheten bestämma att han skall lämna en sådan beskrivning av varan som behövs för varans förtullning.

Genera/tullstyrelsen kan medge att de uppgi/ter som avses iförsta stycketfår lämnas med hjälp av tele- överlörda meddelanden eller andra automatiska metoder eller iform av upptagning för automatisk databe— handling.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 5

Den för vars räkning en vara förs ut ur landet (exportör) skall göra en skriftlig anmälan om utförseln till tullmyndighet. Anmälan skall innehålla uppgift om

1. varans nummer enligt statistisk varuförteckning som utfärdats av generaltullstyrelsen,

2. varans kvantitet och värde,

3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt på grund av utförseln.

General!til/styrelsen kan medge att de uppgifter som avses i första stycket/är lämnas med hjälp av tele- överförda meddelanden eller andra automatiska metoder eller i förrn av upptagning för automatisk databe- hand/ing.

425 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om uppgifter och handlingar som skall lämnas till tullmyndigheten när en vara förs ut ur landet. Tullmyndigheten kan förelägga cxportören att lämna de ytterligare upp-

gifter som behövs för kontroll av anmälan om utförsel eller av annan uppgift i fråga om en vara som skall föras ut.

På grundval av de lämnade upp— På grundval av_de lämnade upp- gifterna och den undersökning av gifterna och den undersökning av varan, som kan behövas, kontrol- varan, som kan behövas, kontrol— lerar tullmyndigheten att varan får lerar tullmyndigheten om det finns föras ut. något hinder mot utförseln.

54 5

Tullmyndighet får. om det kan ske utan risk för att föreskrifter om införsel åsidosätts. överlämna åt ett bolag eller en förening som innehar tullupplag eller frihamn att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i samband med

1. att en vara skall läggas upp på upplaget eller i frihamnen,

2. att en vara som förvaras på upplaget eller i frihamnen skall tas om hand av hemtagare eller i övrigt tas ut från upplaget eller frihamnen, eller

3. att en vara sänds från eller till upplaget eller frihamnen enligt 75 första stycket 1.

Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter" om utförsel åsidosätts. överlämna åt ett bolag eller en förening som bedriver gods/tatuering att utföra den kan- troll som annars ankommer på tull- myndighet i samband med att en vara skall föras ut ur landet.

1065

Beslut om godkännande av om- Beslut om godkännande av om- bud enligt 13 5 andra stycket. upp- bud enligt 13 5 andra stycket, upp- drag att utföra tullmyndighets kon- drag att utföra tullmyndighets kon-

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

troll enligt 54 5 2 och 3 och medgi- vande att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning samt om hemtagningstillstånd och andra tillstånd som utfärdats enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får, om det finns skäl till det. åter- kallas av generaltullstyrelsen och. om styrelsen inte meddelat beslu- tet, av annan tullmyndighet. Tull- myndigheten kan i dessa fall för- ordna att beslutet om återkallelse skall gälla omedelbart.

Föreslagen lydelse

troll enligt 54 5 och medgivande att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning samt om hem- tagningstillstånd och andra till- stånd som utfärdats enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får, om det finns skäl till det. återkallas av generaltullstyrelsen och, om sty- relsen inte meddelat beslutet. av annan tullmyndighet. Tullmyndig- heten kan i dessa fall förordna att beslutet om återkallelse skall gälla omedelbart.

1105

Regeringen får. med avvikelse från denna lag, meddela föreskrif- ter om hur varor skall anmälas till tullklarering i vissa fall, när varor införs till tullområdet på järnväg, med post eller med luftfartyg.

Regeringen får, med avvikelse från denna lag, meddela föreskrif- ter om hur varor skall anmälas till tullklarering i vissa fall, när varor införs till eller utförs från tullområ- det på järnväg, med post eller med luftfartyg.

1145

Tullmyndigheterna skall på begä- ran tillhandahålla Sveriges riks- bank, riksskatteverket, statens jordbruksnämnd. kommerskollegi- um. statens pris- och kartellnämnd och länsskattemyndighet uppgifter som förekommer hos tullmyndig- heterna och som rör import eller export av varor.

Tullmyndigheterna skall på begä- ran tillhandahålla Sveriges riks- bank. riksskatteverket, statens jordbruksnämnd, kommerskollegi- um, statens pris- och konkur- rensverk och länsskattemyndighet uppgifter som förekommer hos tull- myndigheterna och som rör import

eller export av varor. ] tullregisterlagen ( I 989: 0000) finns bestämmelser om utlämnande till vissa myndigheter av uppgifter ur tullregistret på medium för auto- matisk databehandling.

Denna lag träder i kraft den ljuni 1990.

• Sida 8
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändringi lagen (19601418) om straff för

varusmuggling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19602418) om straff för varu- smuggling att 1 och 5 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som utan att ge det tillkänna hos vederbörlig myndighet till riket inför eller från riket utför gods, för vilket tull eller annan allmän avgift skall erläggas till statsverket eller som enligt stadgande i lag eller för- fattning ej må införas eller utföras, döms. om gärningen sker uppsåt- ligen, för varusmuggling till böter eller fängelse i högst två år. Gäller gärningen narkotika som avses i 85 narkotikastrafflagen (1968:64) skall dömas till fängelse i högst tre år.

Första stycket gäller även. när någon genom att lämna oriktig upp— gift i tulldeklaration eller medelst annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods uppsåtligen föranleder, att tull eller annan all- män avgift undandrages statsverket eller att gods införes eller" utföres i strid mot förbud.

Föreslagen lydelse

151

Den som utan att ge det tillkänna hos vederbörlig myndighet till riket inför eller från riket utför gods, för vilket tull, annan skatt eller avgift skall erläggas till statsverket eller som enligt stadgande i lag eller för- fattning inte får införas eller utfö- ras, döms, om gärningen sker upp- såtligen, för varusmuggling till bö- ter eller fängelse i högst två år. Gäl- ler gärningen narkotika som avses i 85 narkotikastrafflagen (1968:64) skall dömas till fängelse i högst tre år.

Första stycket gäller även, när någon genom att lämna oriktig upp- gift i tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods uppsåtligen föranleder, att tull, annan skatt el- ler avgift undandras staten eller att gods införs eller utförs i strid mot förbud. Detsamma gäller när någon genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk införmationsbehand— ling.

552. Den som av grov oaktsamhet förövar gärning som avses i 1 eller 45 döms till böter eller fängelse i högst två år. 1 ringa fall skall dock inte

dömas till ansvar.

Första stycket gäller även när nå- gon, genom att lämna oriktig upp— gift i tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods eller pröv- ning som avses i 45 4, av grov oaktsamhet föranleder fara för att

' Senaste lydelse 1985: 10 3 Senaste lydelse 1987: 1067

Första stycket gäller även när nå- gon. genom att lämna oriktig upp- gift i tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods eller pröv- ning som avses i 4 5 4, av grov oakt- samhet föranleder fara för att tull,

• Sida 9
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 40

.tull, annan skatt eller avgift undan- annan skatt eller avgift undandras dras staten eller för att gods införs staten eller för att gods införs eller eller utförs i strid mot förbud. utförs i strid mot förbud. Detsam-

ma gäller när någon genom att änd- ra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar re- sultatet av en automatisk informa- tionsbehandling.

Denna lag träder i kraft den ljuni 1990.

• Sida 10
•  Original

5. Tullregisterlag

Mitt förslag: Registerfrågorna skall regleras i en särskild tullregister- lag.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget om en särskild tullregisterlag. En remissinstans har dock haft synpunkter på vad som skall ingå i tullre- gistrct.

Skälen för mitt förslag: De olika delsystemen i TDS skall administrativt fungera som ett enda register. Uppgifterna i systemet kommer att i allt väsentligt ha ett sådant sakligt och logiskt samband att TDS även i datala- gens mening bör anses innehålla ett enda register. Registret kommer att innehålla en stor mängd uppgifter och beröra samtliga tullmyndigheter. Registret skall även betjäna andra myndigheter med uppgifter. och det skall förses med uppgifter från andra myndigheter. Huvudparten av upp- gifterna i registret kommer att avse juridiska personer, men det kommer även att finnas uppgifter avseende fysiska personer. Registret blir därför i sin helhet ett personregister enligt lä datalagen. Uppgifter i registret avseende fysiska personer kan vara av integritetskänslig natur. TDS kom- mer således till viss del att innehålla integritetskänsliga personuppgifter som kan komma att spridas i en inte obetydlig omfattning. Registret bör

• Sida 18
•  Original

därför. och med hänsyn till registrets betydelse i övrigt. regleras i en särskild registerlag.

Malmö tingsrätt har satt ifråga vad tullregistret och tulldatasystemet skall anses omfatta och särskilt då den s.k. mottagningsfunktionens plats i begreppsapparaten. Jag återkommer till mottagningsfunktionen närmare i avsnitt 12. Jag anser emellertid att den systematiska uppbyggnad av tullre- gistret som utredningen föreslagit är lämplig och att den inte rimligen kan leda till missförstånd. De särskilda regler som behövs för mottagnings- funktionen kan enligt min mening väl inordnas i den av utredningen föreslagna systematiken. '

En hänvisning till den nya tullregisterlagen föreslås införas i en ny 3 a 5 i tullagcn.

6. Registrets ändamål

Mitt förslag: Tullregistret skall få föras och användas för fastställan- de. uppbörd, restitution och redovisning av tull. annan skatt och avgifter som skall betalas till tullverket, för fullgörande av övervak- nings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område. för planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och för framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Registret skall däremot inte få användas för den typ av spanings- arbete för vilket tullens spaningsregister förs.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna har i huvudsak inte haft någon erinran. Fråga har dock väckts angående i vilken omfattning registret skall få användas för förundersökningsarbete och i spaningssyfte.

Skälen för mitt förslag: För att tullregisterlagen skall kunna uppfylla sitt syfte som skydd för registerade personers integritet krävs att det i lagen regleras för vilket ändamål registret får användas. Denna reglering bör ha en relativt snäv utformning.

Det huvudsakliga ändamålet med tullregistret är att uppgiftslänmandet och tullens klareringsrutiner skall automatiseras och rationaliseras. Regist- ret i TDS kommer alltså att stödja fastställande. uppbörd m.m. av tull. annan skatt och avgifter av olika slag. Med avgifter avses här samtliga de andra pålagor än skatter som blir aktuella i ett tullärende, även restavgift, räntor och tulltillägg. Däremot avses inte någon sådan rättsverkan av brott som t.ex. ordningsbot eller förverkande. Generaltullstyrelsen har anfört att administrativa vinster skulle uppnås om registret fick användas även för sådant ändamål. Utredningen ger dock enligt min mening inte tillräck- lig grund för att nu tillåta att tullregistret användas för ett så pass känsligt ändamål.

• Sida 19
•  Original

[ tullmyndighetens klareringsarbete ingår som ett led kontroll och över- vakning. Tullens revisionsverksamhet har också en nära anknytning till klareringsverksamheten. Även för sådan verksamhet skall TDS få använ- das. 1 den tillåtna användningen skall ingå att inhämta uppgifter ur ett ärende i samband med tullmyndighets förundersökning avseende detta ärende. Däremot skall registret inte få användas för den typ av spaningsar- bete för vilket tullens spaningsregister förs. Detta register (SPADl) förs av tullverket med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m.m.

Tulldataregistret kommer vidare att användas för att tillgodose general- tullstyrelsens funktion som central förvaltningsmyndighet för tullen. Re- gistret avses innehålla uppgifter insamlade bl. a. för handelsstatistiska ändamål. Vidare kommer registret att innehålla s.k. driftstatistik för tul- len.

Slutligen skall uppgifterna i tullregistret även få användas för att uppfyl- la tullmyndigheternas skyldighet ifråga om att tillhandahålla uppgifter till andra myndigheter. Detta gäller även sådan informationsskyldighet som tullmyndighet kan ha gentemot utländsk tullmyndighet enligt tullsamar- betsavtal.

Det finns dock för närvarande inte någon avsikt att uppgifter skall översändas till utländsk myndighet i elektronisk form. Det finns inte heller någon avsikt att i TDS nu ta emot elektroniska uppgifter från utlandet. len framtid kan emellertid en sådan utveckling bli möjlig. och detta bör enligt min mening vara ett viktigt steg för att ytterligare effektivisera tullrutiner- na. '

Datainspektionen har i sitt yttrande enligt 2 a & datalagen påpekat att. om fråga inte är om utlämnande av uppgifter till stater som anslutit sig till europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databe- handling av personuppgifter, krävs datainspektionens tillstånd enligt 7 kap. 16 5 2 st. sekretesslagen (1980: 100) vid utlämnande av uppgifter ur ett per- sonregister som kan komma att användas för automatisk databehandling i utlandet. Detta gäller enligt datainspektionen oavsett om uppgifterna läm- nas elektroniskt eller på papper.

Vi måste självfallet fullfölja de förpliktelser som vi åtagit oss gentemot annan stat i fråga om utlämnande av uppgifter i tullfrågor, detta oavsett om uppgifterna här förvaras på papper eller i elektronisk form. Förfarande bör vara så smidigt som möjligt. Den fråga datainspektionen väckt kommer att granskas ytterligare i det vidare lagstiftningsarbetet.

De problem datainspektionen pekat på har dock inte den omfattningen att de bör utgöra ett hinder för att ta TDS i drift enligt planerna. Pro- blemen kan uppstå endast avseende sådana länder som inte är anslutna till europakonventionen och som använder sig av automatisk databehandling. Därutöver skall utlämnandet avse personuppgifter som hämtas ur tullre— gistret. Inledningsvis kommer det att vara ett begränsat antal uppgifter som registreras i TDS. Om fråga om sådant utlämnande av uppgifter vilket kräver datainspektionens tillstånd enligt 7 kap. 165 sekretesslagen ändå skulle uppkomma innan en lösning åstadkommits får detta hanteras inom ramarna för gällande lagstiftning. även om ett sådant förfarande skulle vara omständligt.

• Sida 20
•  Original

Jag föreslår att bestämmelser om registrets ändamål införs i 2 g' tullregis- tcrlagen.

7. Registrets innehåll

Mitt förslag: 1 lagen dras ramarna upp för vilka uppgifter som skall få finnas i registret. Detaljregleringen får göras på lägre nivå än i lag.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt. Ett par remissinstanser har haft vissa synpunkter på detaljer-vad gäller ramarnas utformning.

Skälen för mitt förslag: Det är viktigt att karaktären på de uppgifter som får föras in i registret slås fast i lag. Någon detaljreglering är inte möjlig men ramarna kan anges. Regeringen eller den myndighet regeringen be- stämmer bör ge de närmare föreskrifter som kan behövas om registerinne- hållet. Naturligtvis får uppgifterna i registret användas endast i enlighet med de i lagen angivna ändamålen med registret.

De uppgifter som skall få finnas är de som behövs för att systemet skall kunna fylla sina funktioner. Däri ingår de uppgifter som importören eller exportören har att lämna i ärendet antingen de lämnas av honom själv. ett ombud eller tas fram av tullmyndigheten. Med uppgifter avses både upp- gifter om sakförhållanden och viljeförklaringar i form av yrkanden.

[ registret behövs uppgifter om tullmyndigheternas kontrollverksamhet. Häri inryms bl.a. uppgifter inhämtade vid kontroll samt uppgifter om kontrollobjekt, kontrollunderlag och kontrollresultat. Med "kontroll av import och export” avses även kontroll av transiterat och lagrat gods och av transportmedel.

Vidare finns ett behov av vissa grundläggande uppgifter avseende fysis- ka och juridiska personer som skall använda sig av ett elektroniskt upp- giftslämnande. Det gäller sådana uppgifter 'som namn, person- eller orga- nisationsnummer, adress. telefon. post- eller bankgironummer. Dessa uppgifter har i lagtextförslaget kallats uppgifter rörande fysisk eller juri— disk persons identitet. Såsom en remissinstans har påpekat täcker detta begrepp inte helt naturligt de avsedda uppgifterna. Med hänsyn till be- stämmelsens ramkaraktär och registrets funktion bör dock beteckningen kunna användas.

Generaltullstyrelsen har vid remissbehandlingen tagit upp frågan om tullens s.k. prejudikatregister. Detta synes inte som sådant ha någon funktion att fylla i det datoriserade klareringssystemet. Något skäl att föra in prejudikatregistret i TDS finns därför inte. Naturligtvis möter det inte något hinder att bygga upp spärrar i TDS utifrån uppgifter hämtade från prejudikatregistret. Inte heller torde det finnas något hinder mot att lägga upp prejudikatregistret i ett särskilt från tullregistret avskilt dataregister som dock kan vara sökbart från samma terminal som används inom TDS.

Jag föreslår att bestämmelser om vilka uppgifter registret får innehålla införs i 3 g" tullregisterlagen.

• Sida 21
•  Original

8. Sökbegrepp

Mitt förslag: [ tullregisterlagen anges de sökbegrepp som vanligen skall användas. Dessa grundläggande sökbegrepp skall vara tullid och person- eller organisationsnummer. Även andra sökbegrepp skall kunna användas. l lagtexten bör även anges att tullid skall åsättas alla tullklare-

ringsärenden.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Några remissinstanser har haft önskemål om att vissa ytterligare sökbeg- repp skall anges i lagen. Datainspektionen har ansett att en uttömmande reglering av vilka sökbegrepp som skall få finnas bör införas i lagen. Malmö tingsrätt har ifrågasatt om någon reglering behövs överhuvudtaget.

Skälen för mitt förslag: Datainspektionen har även i sitt yttrande enligt 2 aä datalagen framfört önskemål om en fullständig reglering i lag eller förordning av vilka sökbegrepp som skall få användas. Enligt min mening finns det inte skäl att i tullregisterlagen försöka göra en uttömmande reglering av vilka sökbegrepp som skall finnas i tulldatasystemet. Endast tullmyndigheterna skall. utöver vissa begränsade frågefunktioner. ha ter- minalåtkomst till datasystemet. Systemet innehåller även möjligheter att med tekniska spärrar ge tillgång till systemet i olika stor omfattning för olika grupper av tjänstemän. 1 den mån det finns skäl att förbjuda använd- ningen av vissa sökbegrepp bör detta ske i den kommande förordningen. Detta kan ske utan bemyndigande i lagen. Dessutom har datainspektionen möjlighet att med stöd av 6 a ådatalagen lämna föreskrifteri detta avseende i den mån regering eller riksdag inte lämnat föreskrifter.

Vid sökande efter ett visst ärende i samband med begäran om klarering skall i första hand som sökbegrepp användas det unika identifieringsnum- mer som varje ärende skall tilldelas. Detta identifieringsnummer har un- der arbetet i TDU kommit att få beteckningen "tullid". Mot bakgrund av detta begrepps centrala roll i det datoriserade förfarandet finns det enligt min mening goda skäl att ange detta i tullregisterlagen, även om det inte hade varit helt nödvändigt.

Som huvudregel skall något ytterligare sökbegrepp inte behövas i klare- ringssammanhang. Det kan dock inte uteslutas att det kan uppstå situatio- ner där t. ex. en fraktförare som kommer till ett tullställe kan ha förlorat eller fått en helt eller delvis felaktig uppgift avseende ”tullidet". För att då kunna hitta rätt ärende är det befogat att även kunna söka på person- eller organisationsnummer. Bland annat på grund av den försiktighet som bör iakttas avseende användande av främst personnummer i olika samman- hang finns det skäl att i lagen även ange att dessa grundläggande sökbeg- repp får användas.

Jag föreslår att bestämmelser om sökbegrepp införs i 5 & tullregister- lagen. Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

• Sida 22
•  Original

9. Terminalåtkomst, registeransvar m.m.

Mitt förslag: Samtliga tullmyndigheter skall kunna ha terminalåt- komst till tullregistret. Den enskilda myndigheten skall dock få ta del endast av de uppgifter som behövs i myndighetens verksamhet. Föreskrifter om tullmyndigheternas rätt till terminalåtkomst skall kunna meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen be- stämmer. Datalagens regler avseende vem som är registeransvarig skall gälla för tullregistret.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Jag lämnar dock inte något förslag till en särskild regel om vem som skall vara registeransvarig.

Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot förslaget avseende terminalåtkomst. Datainspektionen har ansett att innehållet i den av ut- redningen föreslagna rcgeln om vem som är registeransvarig överensstäm- mer med vad som gäller enligt datalagen men har förordat att en särskild regel om registeransvar ändå införs i tullregisterlagen dock med annan utformning.

Skälen för mitt förslag: Enligt 1 & datalagen är den registeransvarig för vars verksamhet ett personregister förs om han förfogar över registret. Med förfoganderätt avses behörighet såväl att påverka innehållet i registret som att överföra innehållet till läsbar form.

Med hänsyn till Önskemålet att skydda registrerade personers integritet är det en naturlig utgångspunkt att åtkomsten till registret begränsas i så stor omfattning som det praktiskt är möjligt. Generaltullstyrelsen bör ha tillgång till och kunna påverka hela registret. Övriga tullmyndigheters behörighet bör begränsas till de funktioner som arbetet på myndigheten kräver.

Datainspektionen har i yttrande enligt 2 a ädatalagen anfört att registe- ransvaret bör regleras i tullregisterlagen om avsikten är att endast general- tullstyrelsen och tullmyndigheterna skall bli registeransvariga. Annars finns risk för att registeransvarets fördelning i framtiden förändras till följd av tekniska förändringar i TDS. Datainspektionen framhåller även att datalagens reglering av registeransvarighetsfrågorna många gånger be- reder tillämpningssvårigheter.

Enligt min mening bör registeransvaret för tullregistret vara fördelat på det sätt som följer av datalagens bestämmelser. Utredningens förslag i denna del bygger helt på en tolkning av innebörden i datalagens bestäm- melser. Det är därför inte nödvändigt att reglera frågan även i tullregister- lagen.

• Sida 23
•  Original

Tullmyndigheterna skall ha terminalåtkomst. Några begränsningar i denna åtkomst bör inte införas i tullregisterlagen. De närmare föreskrifter som kan behövas kan överlåtas till regeringen eller den myndighet rege- ringen bestämmer.

Svensk tulltjänst kan fullgöras av utländsk tullmyndighet med stöd av lagen (1959: 590) om gränstullsamarbete med annan stat. Den tjänsteman vid utländska tullmyndighet som utför svensk tulltjänst har därvid i allt väsentligt de förpliktelser och befogenheter avseende tullkontroll och klä- rering som en svensk tulltjänsteman har. Redan härav följer naturligt att sådan utländsk tjänsteman, inom de ramar som lagen om gränstullsamar- bete och det mellan länderna träffade samarbetsavtalet ställer upp, skall få utnyttja TDS i sin verksamhet med fullgörande av svensk tulltjänst. Detta innebär naturligtvis inte att sådan utländsk tullmyndighet får använda registret för annat ändamål än för fullgörande av svensk tulltjänst eller att samkörning där skulle få ske med uppgifter i annat register. Att ytterliga- re lagfästa detta förhållande. såsom datainspektionen föreslagit i sitt ytt- rande enligt 2 a ådatalagen. är enligt min mening inte nödvändig.

Med hänsyn till betydelsen av hög säkerhet i TDS och att det är första gången som elektroniska dokument används i stor skala i statsförvaltning- en är arbetet med att utforma säkerhetsåtgärderna av särskild vikt.

Jag föreslår att bestämmelser om terminalåtkomst införs i 6 5 tullregis- terlagen. Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

10. Utlämnande och erhållande av uppgifter på medium för ADB

Mitt förslag: 1 tullregisterlagen skall regleras de fall där det för registrets funktion krävs att sambearbetning sker i TDS med uppgif- ter från. andrapersonregister. Om sambearbetning bör ske i andra fall får detta regleras i annan författning eller genom tillstånd från datainspektionen.

Uppgifter ur tulldataregistret skall enligt tullregisterlagen få läm- nas ut i maskinläsbar form till de myndigheter som nu erhåller uppgifter från tullen i sådan form. I övriga fall skall uppgifter i registret få lämnas ut i maskinläsbar form endast med stöd av annan författning eller särskilt beslut. Den föreslagna bestämmelsen påver- kar inte uppgiftslämnande i annan form.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock inte lämnat förslag till någon reglering av när uppgifter i maskinläsbar form skall få lämnas ut från tullregistret till andra myndighe- ter än de som särskilt anges i tullregisterlagen.

En remissinstans har ifrågasatt om det finns skäl att reglera till vilka myndigheter uppgifter får lämnas från tullregistret i maskinläsbar form.

• Sida 24
•  Original

Andra remissinstanser har haft önskemål om utvidgningar av de föreslag- na tillämpningsområdena.

Skälen för mitt förslag: Tullen skall erhålla uppgifter på datamedium för bearbetning i TDS från vissa andra register. Det gäller uppgifter från riksskatteverket om registrerade skattskyldiga och uppgifter från kommer- skollegium och statens jordbruksnämnd om import- och exportlicenser. Sådan bearbetning, som är av grundläggande betydelse för registrets effek- tivitet. bör regleras i lag. 1 den mån sambearbetning behövs i ytterligare fall bör detta regleras i förordning eller genom beslut av datainspektionen för varje enskilt fall.

Möjligheterna att snabbt kombinera maskinläsbara uppgifter som läm- nas vid olika tidpunktcr och för olika syften kan ge resultat som framstår som oförutsedda och stötande. Det bör därför finnas en begränsning för i vilka fall som uppgifter från TDS skall få lämnas ut i maskinläsbar form även till andra myndigheter. För de fall där utlämnande av uppgifter från tullmyndighet idag skall ske i maskinläsbar form enligt särskilt tillstånd bör det i tullregisterlagen anges att så även får ske i framtiden. Detta gäller uppgifter till statens jordbruksnämnd. kommerskollegium, riksskattever- ket, länsskattemyndigheterna och riksrevisionsverket. Det kan som fram- gått vid remissbehandlingen finnas behov av att också i andra fall medge utlämnande av uppgifter i maskinläsbar form. I så fall bör detta kräva författningsstöd eller särskilt beslut. Tullregisterlagen bör innefatta en sådan begränsning som redan finns i t.ex. l 1 & skatteregisterlagen (1980z343).

En väsentlig del av tullmyndigheternas uppgiftslämnande sker till statis- tiska centralbyrån (SCB). När det gäller SCB:s tillgång till uppgifter är författningsregleringen emellertid otydlig. ] avvaktan på att statistikrege- lutredningen (C 1987103) föreslår en reglering på området bör. som TDL- utredningen föreslagit, SCB:s rätt att på medium för ADB få ut uppgifter ur tullregistret regleras övergångsvis.

Jag föreslår att bestämmelser införs i tullregisterlagen om sambearbet- ning i 49' och avseende utlämnande av uppgifter på ADB-medium i 7 5. Jag föreslår även att en hänvisning till tullregisterlagen görs i 114 & tullagen och att en redaktionell ändring samtidigt görs i denna paragrafi tullagen.

l l Bevarande

Mitt förslag: Uppgifter som förts in i registret skall utgallras efter sex år om annat inte föreskrivits i lag eller förordning. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall dock kunna förord- na om längre eller kortare bevaringstid.

Utredningens förslag överensstämmeri huvudsak med mitt. Remissinstanserna har i huvudsak inte haft någon erinran. En remissin- stans har haft synpunkter på den föreslagna regelns utformning. Två

• Sida 25
•  Original

remissinstanser har påpekat att preskriptionstiden för grov varusmuggling är längre än den föreskrivna bevarandetiden.

Skälen för mitt förslag: Flertalet uppgifter bör efter en viss tid kunna gallras ut. Det förefaller osannolikt att uppgifterna i normalfallet skall behöva bevaras längre tid än sex år från det att uppgiften lämnades. Även om det kan förekomma att ett behov av att ta fram uppgifter i ett fall avseende grov varusmuggling uppkommer mer än sex år efter det att uppgifterna lämnats torde detta vara mycket sällsynt. Det utgör enligt min mening inte ensamt tillräckligt motiv för att bevara samtliga uppgifter i registret ytterligare fyra eller rentav nio år om även fall avseende grov varusmuggling av narkotika skall beaktas.

Finns det i något fall skäl att bevara en uppgift längre tid bör det kunna överlåtas på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att besluta om förlängd bevarandetid. På motsvarande sätt bör det vara möjligt att besluta om kortare bevarandetid. 1 den mån registret innehåller uppgifter för vilka det i lag eller förordning föreskrivs längre bevarandetid än sex år skall denna tid givetvis gälla. Detta innebär dock inte att uppgif- ter som skall lagras längre tid än sex år hos ingivaren, t.ex. i dennes egenskap av bokföringsskyldig. därför även skall lagras under samma tid i registret.

Utredningen har föreslagit en särskilt gallringsfrist om tre månader efter utgången av bevarandetiden. ] enlighet med lagrådets yttrande lämnas dock nu inte något sådant förslag.

lnom utbildningsdepartementet pågår ett arbete med arkivlagstiftning. Härvid görs en översyn av reglerna om bevarande och gallring i registerla- garna. Detta kan komma att medföra att bevarandefrågan även avseende tullregisterlagen kan behöva ses över.

Jag förslår att bestämmelser avseende gallring införs i Så tullregister- lagen.

12. Mottagningsfunktionen

Mitt förslag: Kommunikationen mellan näringsidkare och TDS skall gå via en mottagningsfunktion. Regeringen eller den myndig- het regeringen bestämmer skall ha rätt att överlåta handhavandet av denna funktion till annan. Personal vid ett företag som anlitas för att sköta mottagningsfunk- tionen skall åläggas tystnadsplikt.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har i huvudsak inte haft någon erinran. En remissin- stans har ansett att någon särskild regel om tystnadsplikt inte är nödvändig i tullregisterlagen.

Skälen för mitt förslag: 1 de riktlinjer för TDS uppbyggnad som lagts

• Sida 26
•  Original

fram för riksdagen i prop. 1987/88: 100 bil.9 ingick inte mottagningsfunk- tionen. Då förutsattes att företagen skulle kunna elektroniskt överföra uppgifter direkt antingen till centraldatorn eller någon av lokaldatorerna. Detta har dock under TDU:s fortsatta arbete inte visat sig vara en tekniskt lämplig lösning. lnom näringslivet sker idag databehandling med olika språk som inte är direkt förenliga med varandra. För att en dator som använder ett språk skall kunna bearbeta uppgifter lämnade från en annan dator som nyttjar ett annat språk måste en översättning ske. Därför är det lämpligt att ha en central mottagningsfunktion där en sådan översättning görs. Funktionen är dock komplicerad och förutsätter för att vara lönsam att den skall hantera ett väsentligt större antal meddelanden än vad som kommer att bli fallet för TDS. Det finns emellertid redan idag företag som tillhandahåller den här typen av tjänster. Det kan vara fördelaktigt om ett sådant företags tjänster kan tas i anspråk för TDS del. Mitt förslag innebär därför att tullverket efter bemyndigande av regeringen skall kunna överlå- ta till annan att ha hand om mottagningsfunktionen.

Ett sådant företag kan jämställas med ett postkontor till vilket medde- landen kommer in för att sedan förmedlas vidare till myndigheten. Med- delandena överförs från företaget till mottagningsfunktionen och från mottagningsfunktionen till centraldatorn i en s.k. fil. En fil kan innehålla flera olika meddelanden. l mottagningsfunktionen sker en teknisk kontroll på filnivå. Vid vissa brister skall filen återsändas till avsändaren. Någon kontroll på meddelandenivå skall däremot inte ske i mottagningsfunk- tionen. Kontrollen avser överföringen. inte själva meddelandet. Enligt min mening kan denna kontroll inte anses utgöra ett led i en ärendehante- ring.

De personer vid företaget som arbetar med mottagningsfunktionen sysslar inte med någon myndighetsutövning och skall i normalfallet inte ha någon direkt kontakt med innehållet i de meddelanden som passerar funktionen. Den närmare avgränsningen av mottagningsfunktionens roll bör anges i förordning. Det torde dock inte helt kunna förhindras att personal vid dataserviceföretaget i något fall kan få tillgång till uppgifter om andras ekonomiska och personliga förhållanden. Därför skall denna personal ha tystnadsplikt. [ fråga om tulltjänstemännens tystnadsplikt gäller sekretesslagen.

Förhållanden som redan är reglerade i datalagen bör inte regleras i tullregisterlagen. Det har därför ifrågasatts om den av utredningen före- slagna särskilda regeln om tystnadsplikt för personalen vid ett serviceföre- tag som anlitas för att sköta mottagningsfunktionen bör införas i tullregis- terlagen. eller om i stället 135 datalagen borde kompletteras. Tystnadsp- likten enligt tullregisterlagen föreslås innefatta bl. a. enskilds ekonomiska förhållanden vilket inte innefattas i bestämmelsen om tystnadsplikt i datalagen. Att nu utan någon utredning om effekterna på andra områden utvidga bestämmelsen i datalagen är inte lämpligt. Jag förordar därför att tullregisterlagen utformas på det sätt som utredningen föreslagit.

Att bryta en sådan lagfäst tystnadsplikt som den föreslagna utgör brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 Q' brottsbalken.

Jag föreslår att bestämmelser om mottagningsfunktionen införs i 95

• Sida 27
•  Original

tullregisterlagen. Första stycket har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

13. Det elektroniska dokumentet

Mitt förslag: Generaltullstyrelsen skall få ge tillstånd till viss person att lämna uppgifter i tullklareringsärendcn elektroniskt. General- tullstyrelsen skall ha rätt att ange villkor för att uppgiftslämnande i sådan form skall få ske. Bland dessa villkor kan ingå att dessa elektroniska meddelanden skall förses med ett ”lås” av viss typ. För låsta elektroniska meddelanden införs beteckningen elektroniska dokument. Elektroniska dokument skall ha samma ställning som pappersdokument i tullklareringssammanhang.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra. En remiss- instans har ifrågasatt om det. sett i ett något längre perspektiv. inte bör finnas möjlighet att delegera tillståndsgivandet till underställda tullmyn- digheter.

Skälen lör mitt förslag: Det är av värde att inpassa det elektroniska uppgiftslämnandet i det nu gällande förfarandet och inte skapa rättsliga särlösningar utöver vad som är nödvändigt. En grundläggande förutsätt- ning för att det elektroniska uppgiftslämnandet skall kunna fogas in i gällande regelmönstcr är att det elektroniska meddelandet kan jämställas med ett pappersdokument. I detta syfte införs här termen elektroniskt dokument. Därmed avses en textenhet och en utställarenhet som genom ett tekniskt förfarande kan verifieras. Enheterna binds samman genom en . teknisk kontrollmetod som ersätter pappersarkets funktion att binda sam- man en text och en underskrift i ett pappersdokument. Detta tekniska förfarande kan utformas på olika sätt och omges med olika grader av säkerhetsåtgärder.

Kraven på säkerhet när det gäller lås för de elektroniska dokumenten med anknytning till en utställare bör ställas så höga att det elektroniska dokumentet därmed kan ansesjämställt med ett undertecknat pappersdo- kument. Vilken teknisk lösning som skall användas för att åstadkomma ett sådant lås bör dock inte bestämmas i lag. Området befinner sig under utveckling och parterna måste ha möjlighet att anpassa sig till detta. Det får därför ligga på generaltullstyrelsen att fastställa säkerhetsnivån på låset i sina villkor för att tillåta elektroniskt uppgiftslämnande.

Det är självklart att tullen inte — efter att ha medgivit ett elektroniskt uppgiftslämnande — skall ha rätt att begära att det elektroniska dokumen- tet kompletteras med motsvarande pappersdokument. Den som inom ramarna för ett tillstånd lämnar uppgifter elektroniskt i ett tullärende är således undantagen från de skriftlighetskrav som annars hade gällt.

1 och med att det elektroniska dokumentet införs som ett begrepp för en

• Sida 28
•  Original

handling (upptagning)jämställd med ett pappersdokument kan i huvudsak de nu gällande reglerna av förvaltningsrättslig natur tillämpas även på ett elektroniskt förfarande.

Det finns ett sådant samband mellan de tekniska frågor rörande elektro- niskt uppgiftslämnande som generaltullstyrelsen handlägger och den när- mare utformningen av ett tillstånd till sådant uppgiftslämnande att även tillståndsgivningen bör förbehållas generaltullstyrelsen.

Jag föreslår att bestämmelser om rätt till överföring av uppgifter i elektronisk form till eller från en tullmyndighet införs i två nya paragrafer. 12 a och 12 d 5 g' , i tullagen. Bestämmelserna skall ersätta de nuvarande bestämmelserna i 145 fjärde stycket och 41 å andra stycket tullagcn om generaltullstyrelsens befogenhet att medge att uppgifter i import- och exportförfarandet får avlämnas genom elektronisk överföring.

Lagrådet har lämnat förslag till en definition av begreppet elektroniskt dokument. Jag förordar att definitionen tas in i 12 a & tullagen som har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

14. Inkommande och anhängiggörande

Mitt förslag: Ett elektroniskt dokument skall som huvudregel anses vara inkommet i förvaltningsrättslig mening när det finns tillgäng- ligt för myndigheten för överföring till läsbar form. För det fall ett avbrott skulle uppkomma mellan mottagningsfunktionen och TDS skall dokumentet i vart fall anses inkommet samma dag som det tagits emot av mottagningsfunktionen och där kan antas ha avskiljts för tullmyndigheten.

Ett ärende skall i sak handläggas först när tullklarering begärs.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Några remissinstanser har haft synpunkter på förhållandet till tryckfri- hetsförordningens (TF) inkommandebegrepp. Några remissinstanser har ansett att inkommandetidpunkten som huvudregel bör vara förlagd till mottagningsfunktionen. En remissinstans har ansett att de föreslagna reg- lerna om inkommande bör placeras i förvaltningslagen.

Skälen för mitt förslag: För att undvika eventuella missförstånd kan det finnas skäl att redan inledningsvis klargöra att det förslag till lagstiftning som här framläggs naturligtvis inte på något sätt avser att påverka frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet i TF:s mening. Redogörelsen i betänkandet avseende TF:s inkommandebegrepp har en- dast till syfte att ge en grund för bedömningen av när ett elektroniskt dokument bör anses inkommet i förvaltningsrättslig mening.

Förvaltningslagens regler om när en handling skall anses inkommen är inte utformade så att de täcker in elektroniska dokument. Det finns därför behov av särskilda regler för när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet. Därvid bör TF:s regler utgöra en förebild.

• Sida 29
•  Original

Enligt 2 kap. 65 1 st. TF, jämfört med 2 kap. 35 2 st. första meningen TF skall en upptagning — vilket innefattar elektroniska meddelanden — anses inkommen när den är tillgänglig för överföring i sådan form att den kan läsas. avlyssnas eller uppfattas på något annat sätt. Så som lagrådet funnit är det lämpligt att bestämma att ett elektronisk dokument skall anses inkommet till tullmyndighet även i förvaltningsrättslig mening vid denna tidpunkt.

Som angivits ovan skall tullmyndigheternas befogenhet att ta del av uppgifter i mottagningsfunktionens logg begränsas i förordning till ett fåtal undantagsfall. Av 2 kap. 35 2 st. andra meningen TF följer att upptag- ningarna i denna logg inte i TF:s mening är förvarade hos tullmyndighet — och därmed inte allmänna handlingar — när tullmyndigheterna till följd av bestämmelserna i förordningen saknar befogenhet att ta del av upptag- ningarna, även om myndigheterna skulle ha teknisk möjlighet att göra detta.

[ normalfallet kommer det inte att ha någon praktisk betydelse för inkommandetidpunkten om man förlägger denna till mottagningsfunk- tionen eller till centraldatorn eftersom det elektroniska dokumentet skall överföras från mottagningsfunktionen till centraldatorn nästan i samma ögonblick som det mottagits där. En försening av överföringen som med- för att en tidsfrist kan försittas kan dock tänkas inträffa, t. ex. på grund av ett tekniskt fel. Detta får inte gå ut över uppgiftslämnaren. Det bör därför — för de fall det elektroniska dokumentet därvid inte anses inkommet till myndigheten redan enligt huvudregeln _ införas en kompletterande regel efter mönster av 105 andra stycket FL, innehållande att handlingen i förvaltningsrättslig mening alltid skall anses inkommen den dag som den tagits emot och kan antas ha avskiljts för myndigheten hos mottagnings- funktionen. En förutsättning för att ett elektroniskt meddelande skall anses avskiljt för tullmyndighets räkning är att det inte översänts till mottagningsfunktionen i en fil som är behäftad med ett sådant tekniskt fel att filen därför inte skall vidarebefordras till centraldatorn utan i stället återsändas till avsändaren. Har filen inkommit till mottagningsfunktionen i fullgott tekniskt skick och i enlighet med uppställda villkor bör risken för den fortsatta förmedlingen övergå på tullmyndigheten.

Det har ifrågasatts om inte frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet bör regleras i förvaltningslagen. Det finns i och för sig skäl som talar för en sådan lösning. Enligt min mening är det dock nu lämpligare att placera bestämmelsen i den lagstiftning som avser det enda förvaltningsområde som hittills är aktuellt. En placering av bestämmelsen i förvaltningslagen bör ske först när vi har en bättre bild av hur utveckligen på andra förvaltningsområden i det här avseendet kommer att bli.

Det är inte meningen att en tulltjänsteman hos en tullanstalt skall påbörja någon handläggning av ett visst ärende förrän en tullklarering begärs. normalt med åberopande av ett tullid. Redan när ett elektroniskt ' dokument kommer in till centraldatorn påbörjas dock en datoriserad granskning på dokumentnivå. Därmed måste en ärendehandläggning an- ses påbörjad. Det behövs en särskild regel om när ett ärende skall börja handläggas i sak.

• Sida 30
•  Original

Jag—föreslår att bestämmelser om när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet i förvaltningsrättsligt hänseende införs i en ny 12 b 5 i tullagcn och att bestämmelser om när ett ärende skall handläggas i sak införs i en ny 12 c5 i tullagcn. Paragraferna har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

15. Exportkontroll m.m.

Mitt förslag: Av tullagen skall framgå att något uttryckligt beslut om utförselmedgivande inte skall behöva fattas när hinder för export inte föreligger.

Bemyndigandet i 1105 tullagcn för regeringen att meddela före- skrifter avseende införsel med vissa transportmedel skall utvidgas till att avse även motsvarande utförsel.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft någon erinran.

Skälen för mitt förslag: Gällande författningar om exportreglering byg- ger inte på något allmänt formellt förbud mot export. För licenstvång förutsätts att en positiv föreskrift om detta har givits för varan. 1 de fall där det inte föreligger hinder för utförsel finns inte något praktiskt behov av ett uttryckligt dokumenterat beslut att varan får föras ut ur landet. För TDS del är det fördelaktigt om ett sådant beslut inte behöver dokumenteras. Nuvarande bestämmelser kan visserligen kvarstå oförändrade och ändå medge ett sådant förfarande. i förtydligande syfte bör dock bestämmelsen i 42 5 tullagcn ändras.

1 110 5 tullagcn finns regler med bemyndigande för regeringen att i fråga om införsel med järnvägs-. post- och flygförbindelser meddela föreskrifter som i vissa avseenden avviker från tullagens bestämmelser. Motsvarande behov av ett sådant undantag finns i fråga om utförsel med dessa trans- portmedel. Jag föreslår därför att bestämmelsen ändras i detta avseende.

16. Överlämnade av förvaltningsuppgift till enskilda

Mitt förslag: Det bör införas en möjlighet för tullmyndigheterna att medge vissa företag som bedriver godshantering att utföra de kont- roller som annars ankommer på tullverket i samband med export.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt. Fyra remissinstanser har uttalat sig mot förslaget och två remissinstanser har uttalat sig för förslaget.

Skälen för mitt förslag: Enligt 545 tullagcn får tullmyndighet. om det

• Sida 31
•  Original

kan ske utan risk för att föreskrift om införsel åsidosätts. överlämna åt bolag eller förening som innehar tullupplag eller frihamn att utföra viss tullkontroll i samband med import. Exempelvis kan ett tullupplag anfört- ros kontrollen i samband mcd att en vara tas ut från upplaget.

TDU har föreslagit att en sådan möjlighet att överlämna kontrollansvar införs även för exporten. TDL-utredningen har lämnat förslag till en sådan komplettering av 54 5 tullagen. Utredningen har dock inte närmare beskri- vit hur förfarandet bör utformas. vilka insynsmöjligheter som måste läm- nas för tullmyndigheten etc.

Jag anser att det finns skäl att nu i tullagcn införa en möjlighet att medge t. ex. ett speditionsföretag att i samband med export utföra tullkontroll. En sådan ordning kan få betydelse för att effektivisera TDS och tullrutinerna i stort. Den kan vara ett väsentligt instrument för att underlätta godsflödet över gränserna och för att undanröja onödiga administrativa kostnader. Å andra sidan är det nödvändigt att beakta de kontrollmässiga risker som kan vara förenade med ett sådant system. Om oegentligheter upptäcks kan godset redan ha lämnat landet. Mycket stora krav måste därför ställas på ett företag som skall kunna anförtros de aktuella uppgifterna. Ett tillstånd för enskild att utföra exportkontroll bör förenas med sådana villkor att risken för missbruk minimeras. I vart fall i inledningen bör möjligheterna att delegera myndighetsfunktionen vid export utnyttjas restriktivt. Om ordningen därvid visar sig ändamålsenlig och inte medför negativa verk- ningar ur kontrollsynpunkt bör en utvidgad tillämpning kunna medges.

Den närmare utformningen av systemet, vilka krav som skall ställas på företagen m.m. har inte utretts närmare. Det ankommer på tullmyndighe- terna att föreskriva sådana rutiner för företagen att nödvändig tullkontroll kan upprätthållas.

Utöver den föreslagna ändringen av 54 5 tullagcn föreslås även en redak- tionell ändring av 106 5 samma lag.

17. Bokföring och skadestånd

Mitt förslag: Några särskilda regler införs inte nu avseende elektro- niska dokument som bokföringsunderlag eller avseende skadeersätt- ningar till följd av fel i TDS.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt. En remissinstans har framhållit vikten av att frågan om verifikationer i elektronisk form löses på ett så tidigt stadium som möjligt. Tre remissin- stanser har ansett att det är av stor betydelse att skadeståndsfrågan löses innan TDS tas i drift medan andra remissinstanser är av den uppfattning- en att särskilda skadeståndsregler inte erfordras.

Skälen för mitt förslag: Frågan om möjligheterna att utvidga tillämp- ningen av elektroniska dokument som vei'ifikationeri bokföringssamman- hang är inte okomplicerad. Enligt min mening kan någon reglering av detta

• Sida 32
•  Original

inte åstadkommas utan ytterligare utredning. TDS kan tas i drift utan några lagstiftningsåtgärder i denna fråga.

En av de grundläggande förutsättningarna för TDS är att man skall åstadkomma ett snabbare och smidigare förfarande för näringslivet. ] de tekniska förutsättningarna ingår en mycket hög tillgänglighetsgrad. Vidare skall det finnas manuella reservrutiner att tillgripa i de fall där systemet trots allt vid något tillfälle kommer att stå still. Under inledningsskedet får man räkna med att risken för störningar i driften är större än normalt. det är å andra sidan naturligt att tullmyndigheterna under dessa förhållanden iakttar en extra hög grad av smidighet i förfarandet. Detta underlättas genom att det datoriserade förfarandet inledningsvis är begränsat till ex- portrutinerna. och att införandet sker gradvis inom begränsade geografis- ka områden.

Utredningen (s.132 ff) har i korthet redogjort för gällande skadestånds- regler för det allmänna. Utredningen har därvid framhållit att det allmän- nas skadeståndsansvar också bör anses omfatta verksamheten i mottag- ningsfunktionen även när funktionen handhas av enskild.

Jag delar den uppfattning. som utredningen framfört att det inte finns något omedelbart behov av att lägga fram förslag till särskilda skadestånds- regler med anledning av införandet av tulldatasystemet. Sådana frågor behöver belysas ytterligare i ett f0itsatt utredningsarbete. I detta samman- hang kan jag nämna att riksdagen nyligen uttalat (1988/89:LU31) att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas för att se över det allmännas skade- ståndsansvar i samband med myndighetsutövning. Tillsättandet av en sådan kommitté är under beredning inom justitiedepartementet. Jag vill också peka på de förslag som lagts fram i proposition 1989/90:42 om det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen.

18. Straffrättsliga frågor

Mitt förslag: Den som genom att påverka resultatet av en automa- tisk informationsbehandling föranleder sådan effekt eller fara som

sägs i 1 5 respektive 5 5 varusmugglingslagcn skall kunna dömas till ansvar enligt lagen även om ingen person vilseletts.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. På av lagrå- det angivna grunder lämnas dock inte något förslag om ändring av bestäm- melserna om tullförseelse i tullagcn.

Varusmugglingsutredningen har anfört att de föreslagna ändringarna av varusmugglingslagcn bör hänskjutas till den utredningen.

Skälen för mitt förslag: För att ett varusmugglingsbrott skall föreligga förutsätts att en fysisk person blivit eller kunnat bli vilseledd. l TDS kommer i inledningsskedet alla beslut att fattas av en tjänsteman om än besluten kan vara helt baserade på datasystemets rekommendation. Det

• Sida 33
•  Original

finns dock en maskinell hantering efter tulltjänstemannens beslut, t.ex. avseende beräkning av beloppet för tull etc. som skulle kunna påverkas av en utomstående för att ge ett felaktigt slutligt resultat. 1 den mån förfaran- det medför vinning för gärningsmannen och skada för någon annan kan bestämmelsen i 9 kap 1 5 2 st. brottsbalken om bedrägeri bli tillämpling. Bestämmelsen i varusmugglingslagcn tar dock även sikte på fall där en vara. oavsett om en sådan förmögenhetsöverföring som angetts ovan sker, förs in eller ut i strid mot ett förbud. Vidare är det tänkbart att vissa beslut i Vart fall i framtiden skall kunna tas av datasystemet utan att någon tjänsteman påverkar beslutsresultatet. Det straffbara området avseende varusmuggling bör därför utvidgas till att avse även otillbörlig påverkan av en automatisk informationsbehandling. Enligt min mening bör denna ändring i varusmugglingslagcn kunna införas nu, även om lagen i dess helhet är föremål för översyn.

Lagtexten har utformats på det sätt lagrådet föreslagit. Dessutom har i 1 5begreppet "tull eller annan allmän avgift" ändrats till "tull, annan skatt eller avgift” på sätt som tidigare skett bl. a. i 5 5.

Ändringar föreslås i 1 och 5 55 varusmugglingslagcn.

19. Ikraftträdande

Mitt förslag: Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juni 1990.

Utredningen har föreslagit att ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1990.

Skälen för mitt förslag: När utredningen fick sina direktiv var tidsplanen att TDS skulle tas i bruk från den 1 januari 1990. Planeringen har nu förskjutits så att TDS inte skall tas i bruk förrän den 1 juni 1990. Ändring- arna bör träda i kraft vid denna tidpunkt.

20. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört i det föregående har inom finansdeparte- mentet upprättats förslag till

1. tullregisterlag

2. lag om ändring i tullagen (1987: 1065)

3. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

21. Hemställan

Jag hemställer att regeringen skall föreslå riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen.

• Sida 34
•  Original

22. Beslut Prop. 1989/90: 40

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram. '

• Sida 35
•  Original

TDL—utredningens förslag till ngOp." 11989/90: 40 i aga ' Tullregisterlag (1989: 0000)

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 5 För de ändamål som anges i 2 5 får med hjälp av automatisk databe- handling föras ett för riket gemensamt tulldataregister (tullregistret). Bestämmelserna i denna lag gäller inte det register som med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m.m. förs av tullverket i spaningssyfte samt övriga register som regleras i annan ordning. . Bestämmelser om förfarandet vid import och export finns i tullagen (1987: 1065).

Författningsförslag i lagrådsremissen Prop. 1989/90: 40 .. . Bilaga 3 1 Förslag till Tullregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 5 För de ändamål som anges i 2 5 får ett för tullmyndigheterna gemen- samt tullregister föras med hjälp av automatisk databehandling. Bestämmelserna i denna lag gäller inte det register som tullverket för i spaningssyfte med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m.m. och inte heller andra register som regleras i annan lag eller förordning. Bestämmelser om förfarandet vid import och export finns i tullagcn (1987:1065).

35. I den utsträckning som behövs för att ändamålet med registret skall tillgodoses får tullregistret innehålla

1. uppgifter som importörer och exportörer enligt lag eller annan författ- ning är skyldiga att lämna med anledning av import eller export av varor.

2. andra uppgifter som importör eller exportör lämnar i tullärenden.

3. uppgifterna i tulltaxan med statistisk varuförteckning och bilagor till denna.

4. uppgifter om kontroll av import och export inom tullmyndigheternas område.

5. uppgifter för statistik produktion.

6. uppgifter för debitering eller avräkning av skatt och avgifter som inte påförs vid tulltaxering. .

7. uppgifter om beslut av tullmyndigheter.

8. uppgifter om andra myndigheters beslut om import- och exportlicen- ser,

9. uppgifter om tillstånd som krävs för import eller export av varor 10. uppgifter om registrering hos riksskatteverket av en importör som skattskyldig avseende vissa punktskatter.

ll. uppgifter om betalning och indrivning av tull. annan skatt och avgifter. 39

• Sida 40
•  Original

12. identitetsuppgifter rörande fysiska och juridiska personer, Prop. 1989/90: 40 13. identitetsbeteckningar för transportmedel och Bilaga 3 14. uppgifter för kontroll av. åtkomst till och användning av registret. Närmare föreskrifter om tullregistrcts innehåll meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

4 5 Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från andra register enligt följande:

register hos uppgiftens art

1. riksskatteverket uppgifter om registrering som skattskyldig

2. kommerskollegium uppgifter om import- och export- licenser

3. statens jordbruksnämnd uppgifter om import- och export- licenser

5 5 Tullidentilikationsnummer (tullid), unikt för varje ärende, person- nummer och organisationsnummer är grundläggande sökbegrepp i tullre- gistret.

Åtkomst och utlämnande

6 5 Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till tullregistret. En tullmyndighet får dock endast ta del av de uppgifter som behövs i myndig- hetens verksamhet.

7 5 Utlämnande av uppgifter ur tullregistret får ske på medium för automatisk databehandling till statensjordbruksnämnd. kommerskollegi- um, riksskatteverket. länsskattemyndigheter och riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i registret lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har medgett det.

Övriga bestämmelser

8 5 Uppgifter som hör till ett tullärende får bevaras under högst sex år efter utgången av det kalenderår uppgiften lämnades.

Om det i lag eller annan författning har föreskrivits längre tid för bevarande av vissa uppgifter gäller den föreskriften. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, om det finns särskilda skäl, föreskriva annan tid för bevaring av vissa uppgifter.

Uppgifter som inte längre får bevaras skall gallras ur registret senast tre månader efter bevaringstidens utgång. '

95. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får över- lämna till en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska doku- ment till och från tullregistret. 40

• Sida 41
•  Original

Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första Prop. 1989/90: 40 stycket. får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått Bilaga 3 veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden. '

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen (1980: 100).

1. Denna lag träderi kraft den 1 januari 1990. . 2. Utöver vad som anges i 7 5 får uppgifter ur tullregistret intill utgången av år 1992 överlämnas på medium för automatisk databehandling även till statistiska centralbyrån.

• Sida 42
•  Original