Rådets direktiv av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (86/362/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 221 , 07/08/1986 s. 0037 - 0042 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 21 s. 0220 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 21 s. 0220

RÅDETS DIREKTIV av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (86/362/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 43 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 76/895/ · direktiv 1990/654/EU · direktiv 93/57/ · direktiv 94/29/ · direktiv 95/39/ · direktiv 96/33/ · direktiv 97/41/ · direktiv 97/71/ · direktiv 98/82/ · direktiv 1999/65/ · direktiv 1999/71/ · direktiv 2000/24/ · direktiv 2000/42/ · direktiv 2000/48/ · direktiv 2000/58/ · direktiv 2000/81/ · direktiv 2000/82/ · direktiv 2001/39/ · direktiv 2001/48/ · direktiv 2001/57/ · direktiv 2002/23/ · direktiv 2002/42/ · direktiv 2002/66/ · direktiv 2002/71/ · direktiv 2002/76/ · direktiv 2002/79/ · direktiv 2002/97/ · förordning (EG) nr 807/2003 · direktiv 2003/62/ · direktiv 2003/60/ · direktiv 2003/113/ · direktiv 2003/118/ · direktiv 2004/2/ · direktiv 2004/61/ · förordning (EG) nr 396/2005 · direktiv 2005/37/ · direktiv 2005/46/ · direktiv 2005/48/ · direktiv 2005/70/ · direktiv 2005/76/ · direktiv 2006/4/ · direktiv 2006/30/ · direktiv 2006/59/ · direktiv 2006/61/ · direktiv 2006/62/ · direktiv 2006/92/ · direktiv 2007/7/ · direktiv 2007/8/ · direktiv 2007/11/ · direktiv 2007/27/ · direktiv 2007/55/ · direktiv 2007/56/ · direktiv 2007/57/ · direktiv 2007/62/ · direktiv 2007/73/ · direktiv 2008/17/.

Odling av olika grödor spelar en mycket viktig roll inom gemenskapen.

Avkastningen från denna produktion påverkas ständigt av skadliga organismer och ogräs.

Det är absolut nödvändigt att skydda växter och varor som framställs ur dessa växter mot sådana organismer, inte bara för att förhindra att avkastningen sjunker eller att skörden skadas, utan också för att öka produktiviteten inom jordbruket.

Användning av kemiska bekämpningsmedel är en av de viktigaste metoderna för att skydda växter och varor som framställs ur växter från verkningarna av dessa skadliga organismer.

För växtodlingen är dessa bekämpningsmedel emellertid inte enbart gynnsamma, eftersom de i allmänhet är giftiga substanser eller preparat med farliga biverkningar.

Ett stort antal av dessa bekämpningsmedel och deras omvandlings- eller nedbrytningsprodukter kan vara skadliga för konsumenter av vegetabiliska produkter.

Dessa bekämpningsmedel och de föroreningar, som de kan ge upphov till, kan vara skadliga för miljön.

För att komma till rätta med risken för sådana skador har många medlemsstater redan fastställt gränsvärden för vissa rester i och på spannmål.

De skillnader som finns mellan medlemsstaterna i fråga om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester kan bidra till att skapa handelshinder och på så sätt hindra varornas fria rörlighet inom gemenskapen.

För vissa aktiva substanser i spannmål bör därför till att börja med fastställas gränsvärden som skall iakttas när dessa varor börjar omsättas.

Genom att dessa gränsvärden iakttas tillåts fri cirkulation av spannmål samtidigt som konsumenternas hälsa skyddas på ett ändamålsenligt sätt.

Medlemsstaterna bör samtidigt få rätt att godkänna övervakningen av mängden bekämpningsmedelsrester i spannmål som tillverkas och konsumeras på deras territorium genom ett kontrollsystem och därmed sammanhängande åtgärder för att skapa ett skydd som svarar mot de fastställda gränsvärdena.

I speciella fall, särskilt i fråga om flyktiga flytande eller gasformiga rökningsmedel bör medlemsstaterna få lov att för spannmål som inte är avsedd för omedelbar konsumtion tillåta gränsvärden som är högre än de fastställda, under förut- sättning att man genom lämplig kontroll försäkrar sig om att dessa varor inte överlämnas till den slutlige användaren eller konsumenten förrän resthalten av bekämpningsmedlet inte längre överstiger godkänd nivå.

Detta direktiv behöver inte gälla för varor som är avsedda att exporteras till tredje land, för varor avsedda som utsäde eller för tillverkning av varor som inte är livsmedel.

Medlemsstaterna skall ha rätt att tillfälligt sänka de fastställda gränsvärdena om de oväntat visar sig hälsofarliga för människor eller djur.

Det är lämpligt att i så fall inom Ständiga kommittén för växtskydd upprätta ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

För att garantera att direktivet följs när varorna i fråga börjar omsättas, måste medlemsstaterna sörja för lämpliga kontrollåtgärder.

Gemenskapsmetoder för provtagning och analys bör fastställas och användas åtminstone som referensmetoder.

Metoder för provtagning och analys är tekniska och vetenskapliga frågor som bör bestämmas av medlemsstaterna och kommissionen i nära samarbete inom Ständiga kommittén för växtskydd.

Det är lämpligt att medlemsstaterna i en årlig rapport till kommissionen redovisar resultatet av sina kontrollåtgärder, så att information om bekämpningsmedelsrester kan samlas in för gemenskapen som helhet.

Rådet bör se över direktivet före den 30 juni 1991 i syfte att skapa ett enhetligt system för gemenskapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 43 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

Odling av olika grödor spelar en mycket viktig roll inom gemenskapen.

Avkastningen från denna produktion påverkas ständigt av skadliga organismer och ogräs.

Det är absolut nödvändigt att skydda växter och varor som framställs ur dessa växter mot sådana organismer, inte bara för att förhindra att avkastningen sjunker eller att skörden skadas, utan också för att öka produktiviteten inom jordbruket.

Användning av kemiska bekämpningsmedel är en av de viktigaste metoderna för att skydda växter och varor som framställs ur växter från verkningarna av dessa skadliga organismer.

För växtodlingen är dessa bekämpningsmedel emellertid inte enbart gynnsamma, eftersom de i allmänhet är giftiga substanser eller preparat med farliga biverkningar.

Ett stort antal av dessa bekämpningsmedel och deras omvandlings- eller nedbrytningsprodukter kan vara skadliga för konsumenter av vegetabiliska produkter.

Dessa bekämpningsmedel och de föroreningar, som de kan ge upphov till, kan vara skadliga för miljön.

För att komma till rätta med risken för sådana skador har många medlemsstater redan fastställt gränsvärden för vissa rester i och på spannmål.

De skillnader som finns mellan medlemsstaterna i fråga om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester kan bidra till att skapa handelshinder och på så sätt hindra varornas fria rörlighet inom gemenskapen.

För vissa aktiva substanser i spannmål bör därför till att börja med fastställas gränsvärden som skall iakttas när dessa varor börjar omsättas.

Genom att dessa gränsvärden iakttas tillåts fri cirkulation av spannmål samtidigt som konsumenternas hälsa skyddas på ett ändamålsenligt sätt.

Medlemsstaterna bör samtidigt få rätt att godkänna övervakningen av mängden bekämpningsmedelsrester i spannmål som tillverkas och konsumeras på deras territorium genom ett kontrollsystem och därmed sammanhängande åtgärder för att skapa ett skydd som svarar mot de fastställda gränsvärdena.

I speciella fall, särskilt i fråga om flyktiga flytande eller gasformiga rökningsmedel bör medlemsstaterna få lov att för spannmål som inte är avsedd för omedelbar konsumtion tillåta gränsvärden som är högre än de fastställda, under förut- sättning att man genom lämplig kontroll försäkrar sig om att dessa varor inte överlämnas till den slutlige användaren eller konsumenten förrän resthalten av bekämpningsmedlet inte längre överstiger godkänd nivå.

Detta direktiv behöver inte gälla för varor som är avsedda att exporteras till tredje land, för varor avsedda som utsäde eller för tillverkning av varor som inte är livsmedel.

Medlemsstaterna skall ha rätt att tillfälligt sänka de fastställda gränsvärdena om de oväntat visar sig hälsofarliga för människor eller djur.

Det är lämpligt att i så fall inom Ständiga kommittén för växtskydd upprätta ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

För att garantera att direktivet följs när varorna i fråga börjar omsättas, måste medlemsstaterna sörja för lämpliga kontrollåtgärder.

Gemenskapsmetoder för provtagning och analys bör fastställas och användas åtminstone som referensmetoder.

Metoder för provtagning och analys är tekniska och vetenskapliga frågor som bör bestämmas av medlemsstaterna och kommissionen i nära samarbete inom Ständiga kommittén för växtskydd.

Det är lämpligt att medlemsstaterna i en årlig rapport till kommissionen redovisar resultatet av sina kontrollåtgärder, så att information om bekämpningsmedelsrester kan samlas in för gemenskapen som helhet.

Rådet bör se över direktivet före den 30 juni 1991 i syfte att skapa ett enhetligt system för gemenskapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. Detta direktiv skall tillämpas på de varor som räknas upp i bilaga I, de varor som erhållits av dem efter torkning eller bearbetning och de sammansatta livsmedel som de ingår i, i den mån de får innehålla bekämpningsmedelsrester.

2. Detta direktiv skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av

a) rådets direktiv 74/63/EEG av den 17 december 1973 om fastställande av gränsvärden för icke önskvärda ämnen och substanser i foder,

b) bestämmelserna i rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker

c) bestämmelserna i rådets direktiv 90/642/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker

d) kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring och kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Till dess att maximinivåer har fastställts i enlighet med artikel 6 i direktiv 91/321/EEG eller artikel 6 i direktiv 96/5/EG skall bestämmelserna i artikel 5a.1 och 5a.3—5a.6 i detta direktiv tillämpas på de berörda produkterna.

3. Detta direktiv skall även tillämpas på sådana varor som avses i punkt 1 och som är avsedda att exporteras till tredje land. De gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som fastställts i enlighet med detta direktiv skall dock inte gälla för sådana varor som behandlats före exporten, om det på betryggande sätt kan bevisas att

a) det mottagande tredje landet kräver denna särskilda behandling för att förhindra att skadliga organismer kommer in på dess territorium, eller

b) behandlingen är nödvändig för att skydda varorna mot skadliga organismer under transporten till och förvaringen i det mottagande tredje landet.

4. Detta direktiv skall inte tillämpas på de varor som avses i punkt 1 om det på ett betryggande sätt kan bevisas att de är avsedda för

a) tillverkning av andra varor än livsmedel och djurfoder, eller

b) användning som utsäde eller plantering.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. I detta direktiv avses med bekämpningsmedelsrester de rester av bekämpningsmedel och deras metaboliter samt de nedbrytnings- och reaktionsprodukter som räknas upp i bilaga 2, som kan finnas kvar i eller på de varor som avses i artikel 1.

2. I detta direktiv avses med börja omsätta varje överlämnande, mot eller utan ersättning, av de varor som avses i artikel 1.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att de varor som avses i artikel 1, från den tidpunkt då de börjar omsättas, inte utgör något hot mot människors hälsa på grund av att de innehåller bekämpningsmedelsrester.

2. Medlemsstaterna får inte förbjuda eller hindra att sådana varor som avses i artikel 1 börjar omsättas på deras territorium på grund av att de innehåller bekämpningsmedelsrester, om mängden sådana rester inte överskrider de gränsvärden som fastställs i bilaga 2.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. Trots artikel 6 skall de varor som avses i artikel 1 från och med att de börjar omsättas inte innehålla större mängd bekämpningsmedelsrester än som anges i den förteckning som avses i bilaga II.

Förteckningen över bekämpningsmedelsrester och gränsvärdena för dem skall fastställas i bilaga II i enlighet med förfarandet i artikel 12, med beaktande av aktuella vetenskapliga och tekniska rön.

2. När det gäller torkade och bearbetade produkter, för vilka inga gränsvärden uttryckligen fastställts i bilaga II, skall det tillämpliga gränsvärdet för bekämpningsmedelsrester vara lika med det som fastställs i bilaga II med beaktande av den koncentration som orsakas av torkningen respektive den koncentration eller utspädning som orsakas av bearbetningen. En koncentrations- eller utspädningsfaktor som omfattar den koncentration och/eller utspädning som orsakas av vissa metoder för torkning eller bearbetning kan fastställas för vissa torkade eller bearbetade produkter i enlighet med förfarandet i artikel 12.

3. När det gäller sammansatta livsmedel som innehåller en blandning av ingredienser och för vilka inga gränsvärden fastställts, får de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som tillämpas inte överskrida gränsvärdena i bilaga II, med beaktande av den relativa koncentrationen av ingredienserna i sammansättningen och bestämmelserna i punkt 2.

4. Medlemsstaterna skall, åtminstone genom kontrollprovtagning, säkerställa att gränsvärdena enligt punkt 1 följs. De nödvändiga inspektionerna och övervakningen skall utföras i enlighet med rådets direktiv 89/397/EEG av den 14 juni 1989 om offentlig kontroll av livsmedel, med undantag av artikel 14 i detta, och direktiv 93/99/EEG av den 29 oktober 1993 om ytterligare åtgärder för offentlig kontroll av livsmedel, med undantag av artiklarna 5, 6 och 8 i det.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

Om kommissionen, i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.1 f i rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, har beslutat om provisorisk tillämpning i hela gemenskapen av maximala resthalter när det gäller en vara som ingår i en grupp som avses i bilaga I, skall dessa halter anges i bilaga II med en hänvisning till det förfarandet.

Artikel5a¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. I denna artikel avses med ursprungsmedlemsstat den medlemsstat inom vars territorium en vara enligt artikel 1.1 antingen lagligen framställs och saluförs eller börjar omsättas fritt, och med destinationsmedlemsstat den medlemsstat till vars territorium en sådan vara förs och börjar omsättas i något annat syfte än vidarebefordran till en annan medlemsstat eller tredje land.

2. Medlemsstaterna skall införa åtgärder för att fastställa permanenta eller provisoriska gränsvärden för bekämpningsmedelsrester när det gäller de varor som avses i artikel 1.1 och som har förts in på deras territorium från en ursprungsmedlemsstat, med beaktande av god jordbrukarsed i ursprungsmedlemsstaten och utan att detta påverkar de nödvändiga förutsättningarna för att skydda konsumenternas hälsa i de fall då inga gränsvärden för bekämpningsmedelsrester har fastställts för dessa varor i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.1 eller artikel 5.

3. Om

inga gränsvärden för bekämpningsmedelsrester har fastställts för en vara som avses i artikel 1.1 i enlighet med artikel 4.1 eller artikel 5, och

denna vara som uppfyller kraven när det gäller de gränsvärden som tillämpas av ursprungsmedlemsstaten, i destinationsmedlemsstaten har blivit föremål för åtgärder som har till syfte att förhindra eller begränsa dess omsättning, med motiveringen att varan innehåller bekämpningsmedelsrester som överskrider det gränsvärde som godtas i destinationsmedlemsstaten, och

destinationsmedlemsstaten antingen har infört nya gränsvärden för bekämpningsmedelsrester eller har ändrat de värden som fastställts i dess lagstiftning, eller om den har infört ändringar i sina kontroller som är oproportionerliga och/eller diskriminerande jämfört med de som tillämpas för den inhemska produktionen, eller om de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som tillämpas av destinationsmedlemsstaten skiljer sig avsevärt från motsvarande värden som fastställts av andra medlemsstater, eller om de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som tillämpas av destinationsmedlemsstaten medför en oproportionerlig skyddsnivå jämfört med den skyddsnivå som tillämpas av medlemsstaten i fråga om bekämpningsmedel som medför en liknande risk eller i fråga om liknande jordbruksprodukter eller livsmedel,

skall följande undantagsbestämmelser tillämpas:

a) Destinationsmedlemsstaten skall meddela de antagna åtgärderna till övriga berörda medlemsstater och till kommissionen senast 20 dagar efter det att de tillämpas. I meddelandet skall relevanta fakta redovisas.

b) På grundval av det meddelande som avses i a skall de två berörda medlemsstaterna utan dröjsmål kontakta varandra för att, när så är möjligt och med hjälp av åtgärder som de sinsemellan enas om, undanröja verkningarna av de åtgärder som har antagits av destinationsmedlemsstaten och som förhindrar eller begränsar omsättningen. Medlemsstaterna skall överlämna all nödvändig information till varandra. Senast tre månader efter det meddelande som avses i a skall de berörda medlemsstaterna underrätta kommissionen om resultatet av sådana kontakter och särskilt om de åtgärder de eventuellt ämnar tillämpa, inbegripet de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester de har enats om. Ursprungsmedlemsstaten skall underrätta övriga medlemsstater om resultatet av sådana kontakter.

c) Kommissionen skall omedelbart överlämna frågan till Ständiga kommittén för växtskydd och, om möjligt, lägga fram ett förslag i syfte att i bilaga II fastställa ett provisoriskt gränsvärde för bekämpningsmedelsrester, som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 12. I sitt förslag skall kommissionen beakta aktuella tekniska och vetenskapliga rön i frågan och särskilt uppgifter som lämnats av berörda medlemsstater, speciellt den toxikologiska bedömningen och det uppskattade acceptabla dagliga intaget (ADI), god jordbrukarsed och de försöksuppgifter som ursprungsmedlemsstaten använde sig av för att fastställa gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester tillsammans med de skäl destinationsmedlemsstaten uppgett för att besluta om åtgärderna i fråga. Giltighetsperioden för det provisoriska gränsvärdet skall fastställas i den antagna rättsakten och får inte överstiga fyra år. Denna period kan kopplas till en begäran att ursprungsmedlemsstaten och/eller andra berörda medlemsstater skall tillhandahålla de försöksuppgifter som kommissionen begär för att fastställa gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester i enlighet med artikel 4.1. Kommissionen och medlemsstaterna skall, om de begär det, hållas underrättade om det fastställda försöksprogrammet.

4. Alla åtgärder enligt punkterna 2 och 3 skall vidtas av en medlemsstat med beaktande av dess skyldigheter enligt fördraget, särskilt artiklarna 30 till 36 i detta.

5. Rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter skall inte tillämpas på åtgärder som antas och meddelas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

6. Detaljerade bestämmelser för att genomföra det förfarande som anges i denna artikel får antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 11a.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

Medlemsstaterna får i och på de varor som avses i artikel 1 godkänna att bekämpningsmedelsresterna i del B i bilaga 2 förekommer i större mängder än som där anges, under förutsättning att dessa varor inte är avsedda för omedelbar konsumtion och att ett lämpligt kontrollsystem säkerställer att de inte kan göras tillgängliga för den slutlige användaren eller för konsumenten, om de levereras direkt till den senare, förrän resterna inte längre överskrider de gränsvärden som anges i del B. Övriga medlemsstater och kommissionen skall underrättas om de beslutade åtgärderna. Dessa åtgärder skall tillämpas på alla där upptagna varor, oberoende av deras ursprung.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005, direktiv 97/41/ och direktiv 1999/65/.

1. Medlemsstaterna skall utse en myndighet som skall säkerställa att den övervakning som avses i artikel 4.4 utförs

2.

a) Före den 30 september varje år skall medlemsstaterna till kommissionen översända sina framåtsyftande nationella övervakningsprogram för kommande kalenderår. I dessa framåtsyftande program skall åtminstone anges

vilka varor som skall inspekteras och antalet inspektioner som skall utföras,

vilka bekämpningsmedelsrester som skall inspekteras,

vilka kriterier som ligger till grund för utarbetandet av programmen.

b) Före den 31 december varje år skall kommissionen förelägga Ständiga kommittén för växtskydd ett utkast till rekommendation om upprättande av ett samordnat övervakningsprogram på gemenskapsnivå med särskilda provtagningar som skall ingå i de nationella övervakningsprogrammen. Rekommendationen skall antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 11b. Huvudsyftet med övervakningsprogrammet på gemenskapsnivå skall vara att, när problem har konstaterats, på gemenskapsnivå göra optimalt bruk av prover från spannmål som ingår i de grupper som räknas upp i bilaga I och tillverkas i eller importeras till gemenskapen, för att säkerställa att de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som fastställs i bilaga II följs.

3. Före den 31 augusti varje år skall medlemsstaterna till kommissionen och övriga medlemsstater sända analysresultaten från de prover som tagits under föregående år enligt deras nationella övervakningsprogram och enligt det samordnade övervakningsprogrammet på gemenskapsnivå. Kommissionen skall kollationera och sammanställa dessa uppgifter tillsammans med resultaten av de kontroller som utförts i enlighet med direktiv 86/383/EEG och 90/642/EEG samt analysera

överträdelser av gränsvärde av bekämpningsmedelsrester, och

de genomsnittliga faktiska restnivåerna och deras relativa värden i förhållande till de fastställda gränsvärden av bekämpningsmedelsrester.

I sitt arbete med att förbereda det samordnade övervakningsprogrammet bör kommissionen efter hand sträva efter ett system som gör det möjligt att beräkna den faktiska utsattheten för bekämpningsmedel i kosten.

Kommissionen skall överlämna dessa uppgifter till medlemsstaterna inom ramen för Ständiga kommittén för växtskydd före den 31 december varje år för översyn och antagande av alla nödvändiga åtgärder, som t.ex.

varje åtgärd som skall vidtas på gemenskapsnivå vid rapporterade överträdelser av gränsvärden av bekämpningsmedelsrester,

om det är önskvärt att offentliggöra kollationerade och sammanställda uppgifter.

4. Följande kan beslutas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 11a:

a) Ändringar i punkterna 2 och 3 i denna artikel i den mån dessa ändringar gäller datum för meddelanden.

b) Detaljerade tillämpningsföreskrifter som behövs för att bestämmelserna i punkterna 2 och 3 skall kunna fungera väl.

5. Senast den 31 december 1999 skall kommissionen till rådet överlämna en rapport om hur denna artikel har tillämpats, om så behövs åtföljd av lämpliga förslag.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. De metoder för provtagning och analys som behövs för att utföra kontroll, övervakning och andra åtgärder enligt artikel 4 och, i tillämpliga fall, artikel 5 skall bestämmas enligt det förfarande som fastställs i artikel 11a. Det finns analysmetoder inom gemenskapen att användas vid tvister, men det hindrar inte att medlemsstaterna kan använda andra vetenskapligt vedertagna metoder som ger jämförbara resultat.

2. Medlemsstaterna skall underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om de andra metoder som används enligt punkt 1.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. Om en medlemsstat genom nya uppgifter eller en ny bedömning av befintliga uppgifter anser att ett gränsvärde i bilaga II utgör en fara för människors eller djurs hälsa och därför kräver ett snabbt ingripande, får denna medlemsstat tillfälligt sänka gränsvärdet inom sitt eget territorium. Medlemsstaten skall i så fall genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om dessa åtgärder och bifoga en redogörelse om anledningen till dessa.

2. Kommissionen skall skyndsamt undersöka de skäl som anförts av medlemsstaten enligt punkt 1 och rådgöra med medlemsstaterna inom Ständiga kommittén för växtskydd, i det följande kallad ”kommittén”, och därefter omedelbart avge sitt yttrande och vidta lämpliga åtgärder som vidtas. Vilken som helst av medlemsstaterna får hänskjuta kommissionens åtgärder till rådet inom 15 dagar från en sådan underrättelse. Rådet får med kvalificerad majoritet fatta ett avvikande beslut inom 15 dagar från den dag frågan hänskjutits till det.

3. Om kommissionen anser att gränsvärdena enligt bilaga II bör ändras för att komma till rätta med de svårigheter som anges i punkt 1 och för att skydda folkhälsan, skall den inleda det förfarande som fastställs i artikel 13 för att besluta om dessa ändringar. I ett sådant fall får den medlemsstat som har vidtagit åtgärder enligt punkt 1 behålla dem tills rådet eller kommissionen har fattat beslut i enlighet med nämnda förfarande.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

Utan att det påverkar de ändringar som införts i bilagorna i enlighet med artikel 5, artikel 5a.3 och artikel 9 skall ändringar i bilagorna antas i enlighet med förfarandet i artikel 12, med beaktande av aktuella vetenskapliga och tekniska rön. När gränsvärden för bekämpningsmedelsrester fastställs skall särskild hänsyn tas till en tillförlitlig värdering av riskerna vid kostintag och till antalet tillgängliga uppgifter och deras kvalitet.

Artikel11a¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och förordning (EG) nr 807/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel11b¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och förordning (EG) nr 807/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara 15 dagar.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel12¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och förordning (EG) nr 807/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel13¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005, 11994N och beslut (EU) nr 1/1995.

1. När det förfarande som fastställs i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden utan dröjsmål hänskjuta ärendet till kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom två dagar. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt den artikeln. Ordföranden får inte rösta.

3. Om förslaget är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas och genast verkställa dem. Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen genast föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom 15 dagar från det att förslaget har mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas såvida inte rådet med enkel majoritet har avvisat förslaget.

Artikel14¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att säkerställa att de ändringar i bilaga II som blir en följd av de beslut som avses i artiklarna 4.1 och 4.2, 5, 5a.3, 9.3 och 10 kan genomföras inom deras territorium senast åtta månader efter det att de har antagits och inom kortare tid om detta är nödvändigt på grund av brådskande skäl till skydd för människors hälsa.

För att trygga befogade förväntninger kan gemenskapens rättsakter för genomförande föreskrivas övergångsperioder för genomförandet av vissa gränsvärden för bekämpningsmedelsrester för att göra normalsaluföring av skördade varor möjlig.

Artikel15¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

I syfte att förbättra det system för gemenskapen som införs genom detta direktiv skall rådet, med utgångspunkt från en kommissionsrapport, vid behov åtföljd av förslag till lämpliga åtgärder, ta upp detta direktiv till förnyad prövning senast den 30 juni 1991.

Artikel16¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 1990/654/EU.

Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 1988 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Förbundsrepubliken Tyskland medges emellertid att, på förutvarande Tyska demokratiska republikens territorium och senast till den 31 december 1992, släppa ut sådana varor på marknaden som återfinns i bilaga I och som har en högre halt av vätecyanid än den halt som fastställts i bilaga II. Avvikelsen skall endast gälla varor som har sitt ursprung på förutvarande Tyska demokratiska republikens territorium.

De tillåtna halterna får under inga omständigheter överskrida de halter som gällde enligt lagstiftningen i förutvarande Tyska demokratiska republiken.

Förbundsrepubliken Tyskland skall se till att varorna i fråga inte införs i andra delar av gemenskapen än på förutvarande Tyska demokratiska republikens territorium.

Artikel17¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA 1

BILAGA 2

1 EGT nr C 56, 6.3.1980, s. 14.

2 EGT nr C 28, 9.2.1981, s. 64.

3 EGT nr C 300, 18.11.1980, s. 29.

4 EGT nr L 38, 11.2.1974, s. 31. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/25/EG (EGT nr L 125, 23.5.1996, s. 35).

5 EGT nr L 340, 9.12.1976, s. 26. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/32/EG (EGT nr L 144, 18.6.1996, s. 12).

6 EGT nr L 350, 14.12.1990, s. 71. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/32/EG (EGT nr L 144, 18.6.1996, s. 12).

7 EGT nr L 175, 4.7.1991, s. 35. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/4/EG (EGT nr L 49, 28.2.1996, s. 12).

8 EGT nr L 49, 28.2.1996, s. 17.

9 EGT nr L 186, 30.6.1989, s. 23.

10 EGT nr L 290, 24.11.1993, s. 14.

11 EGT nr 230, 19.8.1991, s.1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/32/EG (EGT nr L 144, 18.6.1996, s. 12).

12 EGT nr 109, 26.4.1983, s. 8. Direktivet senast ändrat genom beslut 96/139/EG (EGT nr L 32, 10.2.1996, s. 31).

13 EGT nr L 221, 7.8.1986, s. 43. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/33/EG (EGT nr L 144, 18.6.1996, s. 35).

14 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

15 EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

16 Medlemsstater, vars övervakande myndigheter hittills inte rutinmässigt kunnat påvisa rester på nivån 0,01 mg/kg, får under en övergångsperiod, men senast till den 30 juni 1991, använda metoder med en bestämningsgräns som inte överskrider 0,05 mg/kg.

17 Från och med den 1 januari 1990.

18 Anger analytiska bestämningsgränsen.

19 Anger analytiska bestämningsgränsen.

20 Anger gränsen för analytisk bestämning.

21 Anger att gränsvärdet ligger vid den analytiska bestämningsgränsen.

22 Anger den analytiska bestämningsgränsen.

23 Lägsta analytiska bestämningsgräns.

24 Anger den lägre gränsen för analytiska bestämningsvärden.

25 Lägsta analytiska bestämningsgräns.

26 Anger provisoriskt gränsvärde för bekämpningsmedelsrester enligt artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG som, om det inte ändras, kommer att bli permanent fyra år efter ikraftträdandet av det direktiv som inför denna ändring.

27 Provisoriskt gränsvärde som fastställts i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG: i enlighet med artikel 10 i direktivet kommer alla provisoriska gränsvärden för dessa bekämpningsmedel att behandlas som permanenta från och med den 1 augusti 2003.

28 Provisoriskt gränsvärde för resthalter. För jordbruksprodukter enligt bilaga II till direktiv 86/362/EEG, där gränsvärdena för resthalter av flupyrsulfuron-metyl och pymetrozin anges med ”(r)”, skall med detta menas att de är provisoriska i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG.

29 RPA 202248 är 2-cyan-3-cyclopropyl-1-(2-metylsulfonyl-4-trifluorometylfenyl)propan-1,3-dion. RPA 203328 är 2-metansulfonyl-4-trifluorometylbenzoesyra.

30 Provisoriskt gränsvärde för bekämpningsmedelsrester i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG. Om värdet inte ändras kommer det att bli permanent med verkan från och med den 13 september 2009.

31 Provisoriskt gränsvärde för bekämpningsmedelsrester i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG. Om detta värde inte ändras kommer det att bli permanent med verkan från och med den 10 november 2009.

32 Anger ett provisoriskt gränsvärde i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG.

33 Provisoriskt gränsvärde som fastställts i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG: Om det inte ändras blir gränsvärdet definitivt med verkan från och med den 19 juli 2010.

34 Tillfälligt gränsvärde som gäller till och med den 1 juni 2009 i avvaktan på att data lämnas in av sökanden.

35 Provisoriskt gränsvärde som fastställts i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG: Om det inte ändras blir gränsvärdet definitivt med verkan från och med den 21 mars 2011.

36 Provisoriskt gränsvärde som fastställts i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG: Om det inte ändras blir gränsvärdet definitivt med verkan från och med den 5 juni 2011.

37 Tillfälligt gränsvärde som gäller till och med den 1 november 2008, i avvaktan på översynen av den dokumentation som avses i bilaga III till direktiv 91/414/EEG och omregistreringen av deltametrinformuleringar i medlemsstaterna.

38 Gränsvärden uttryckta som CS2 kan härledas till olika ditiokarbamater och är därför inte tillräckliga som parameter för god jordbrukarsed. Dessa gränsvärden bör därför inte ligga till grund för en kontroll av om principerna för god jordbrukarsed uppfylls.

39 Källan till resthalten anges inom parentes (mz: mankozeb, ma: maneb, me: metiram, pr: propineb, t: tiram, z: ziram).

40 Eftersom samtliga ditiokarbamater bidrar till den slutliga resthalten av CS2 är det i allmänhet inte möjligt att åtskilja dem. Det finns dock metoder för att individuellt bestämma resthalter av propineb, ziram och tiram. Dessa metoder bör användas när det finns behov av den specifika koncentrationen av propineb, ziram och/eller tiram.

41 Provisoriskt gränsvärde som fastställts i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG: Om det inte ändras blir gränsvärdet definitivt med verkan från och med den 25 oktober 2011.

42 Provisoriskt gränsvärde fram till den 1 juni 2009. Om detta gränsvärde inte ersätts genom ett direktiv eller en förordning före detta datum ska bestämningsgränsen gälla.

317 Lägsta analytiska bestämningsgräns.

318 Anger provisoriskt gränsvärde för bekämpningsmedelsrester enligt artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG som, om det inte ändras, kommer att bli permanent med verkan från och med den 14 juli 2007.

319 Anger provisoriskt gränsvärde för bekämpningsmedelsrester enligt artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG som, om det inte ändras, kommer att bli permanent med verkan från och med den 31 december 2007.