Ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 993/2001 av den 4 maj 2001 om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (Text av betydelse för EES.) Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 141 , 28/05/2001 s. 0001 - 0128

Kommissionens förordning (EG) nr 993/2001

av den 4 maj 2001

om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(1), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000(2), särskilt artikel 247 i denna, och

av följande skäl:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 444/2002 · förordning (EU) 2016/481.

(1) Bestämmelser som är nödvändiga för att utveckla, komplettera och vid behov aktualisera den befintliga rättsliga ramen för det datoriserade transiteringssystemet, i syfte att se till att ett helt datoriserat transiteringsförfarande kan fungera på ett enhetligt och tillförlitligt sätt bör införas i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2787/2000(4).

(2) Informationsutbytet mellan tullmyndigheterna vid avgångs- och transitkontoren med hjälp av informationsteknik och datanät kommer att tillåta en mer effektiv kontroll av transiteringarna, samtidigt som det befriar fraktförarna från formaliteten att uppvisa en gränsövergångsattest för varje transitkontor.

(3) För övervakningen av användningen av samlad säkerhet och befrielse från ställande av säkerhet är det nödvändigt att fastställa ett presumerat belopp för de tullar och andra pålagor som kan komma att uttas vid varje transitering i de fall då de uppgifter som behövs för beräkningen av detta belopp inte är tillgängliga. Tullmyndigheterna bör dock ha rätt att fastställa ett annat belopp grundat på annan information som de kan känna till.

(4) När det gäller säkerheter som övervakas via det datoriserade transiteringssystemet bör det vara möjligt att ge dispens från kravet att uppvisa en på papper upprättad borgensförbindelse för avgångskontoret.

(5) För datoriserad kontroll av individuell säkerhet med hjälp av garantikuponger är det lämpligt att begära av borgensmannen att han skall tillhandahålla garantikontoret alla erforderliga uppgifter om utfärdade garantikuponger.

(6) För att tullmyndigheter och ekonomiska aktörer skall kunna dra största möjliga fördel av det datoriserade transiteringssystemet bör även godkända mottagare omfattas av en skyldighet att utbyta information med bestämmelsekontor med hjälp av dataförfaranden.

(7) Datoriseringen kommer att göra det möjligt att väsentligt korta ned tidsgränserna för att inleda ett efterlysningsförfarande.

(8) Tillgång till transiteringsdata i elektronisk form underlättas genom att transiteringsreferensnumret (MRN) trycks som en standardiserad streckkod, vilket gör förfarandet snabbare och effektivare.

(9) Avdelning III i del II av förordning (EEG) nr 2454/93, som innehåller bestämmelser om lagring i tullager, aktiv förädling, bearbetning under tullkontroll, temporär import och passiv förädling bör förenklas och rationaliseras. Kapitel 1 i avdelning V som innehåller bestämmelser om frizoner och frilager bör ersättas.

(10) Förordning (EEG) nr 2913/92 (nedan kallad kodexen) anger grunden för mera flexibla villkor för aktörers möjligheter att tillämpa vissa förfaranden genom att förteckningen över berättigade företag, när det gäller bearbetning under tullkontroll, ersattes med en undersökning av de ekonomiska villkoren, genom att undersökningen av de ekonomiska villkoren för att utfärda tillstånd till aktiv förädling koncentrerades till att gälla känsliga produkter och genom att tillämpningen av den beräkningsmetod som baseras på förädlingskostnader utökades i fråga om passiv förädling.

(11) Till följd av den minskning av exportsubventioner som överenskommits inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) kräver samspelet mellan bestämmelserna om aktiv förädling och systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter att mer detaljerade regler införs.

(12) Hela ordningen för tullförfaranden med ekonomisk verkan bör omarbetas, eftersom flera identiska bestämmelser gäller för vart och ett av de fem tullförfarandena med ekonomisk verkan. I syfte att undvika upprepningar bör bestämmelser som gäller för minst två förfaranden ingå i ett enda kapitel. Den delen gäller framför allt tillstånd - även sådana som berör flera tullförvaltningar - men också förenklade förfaranden för tillstånd, lagerbokföring, avkastningsgrader, kompensationsränta, metoder för avslutning, överföring och administrativt samarbete samt harmoniserade blanketter för ansökningar och tillstånd. I syfte att göra förfarandena mera flexibla bör det föreskrivas en möjlighet att på vissa villkor bevilja retroaktiva tillstånd för en period av ett år.

(13) Kodexen, ändrad genom förordning (EG) nr 2700/2000, anger också grunden för medlemsstaternas möjligheter att utse frizoner där tullkontroller och tullformaliteter skall genomföras och bestämmelserna om tullskuld tillämpas enligt villkoren för tullagerförfarandet. Åtskillnad mellan olika frizoner bör därför göras på grundval av den kontroll de omfattas av.

(14) Bestämmelserna bör bli klarare och överskådligare genom att de ges en mera rigorös struktur, görs mera kortfattade och genom att en överlappning mellan tull- och jordbruksbestämmelser i görligaste mån undviks.

(15) Antalet bilagor bör minskas avsevärt. Några av dem bör införlivas med själva artikeltexten (bilagorna 69a, 74 och 95); andra bör föras samman i en enda bilaga: 67 och 68; 70, 75a, 81, 82, 84, 98 och 106; 71, 72 och 83; 85, 86, 88, 89 och 107; slutligen bör några bilagor utgå eftersom de mera är av förklarande eller illustrativ karaktär. Två nya bilagor bör tillkomma (70 och 73).

(16) Världshandeln med begagnade och förpackade kläder växer snabbt. För att underlätta denna handel bör det anges vilken ursprungsregel som är tillämplig på begagnade kläder och andra begagnade artiklar som inhämtats och förpackats. WTO:s kommitté för ursprungsregler har inom ramen för den internationella harmoniseringen av icke-preferentiella ursprungsregler (WTO-avtalet om ursprungsregler) antagit en regel enligt vilken ursprunget för begagnade kläder och andra begagnade artiklar skall fastställas på grundval av principen om sista väsentliga bearbetning.

(17) Förordning (EEG) nr 2454/93 bör ändras i enlighet härmed.

(18) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EU) 2016/481.

Förordning (EEG) nr 2454/93 ändras på följande sätt:

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EU) 2016/481 och förordning (EG) nr 444/2002.

1. Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Punkterna 1-30 och 32-38 i artikel 1 skall tillämpas från och med den 1 juli 2001.

3. Varje tillstånd i vilket ställning som godkänd mottagare beviljas måste överensstämma med artikel 408a i förordning (EEG) nr 2454/93 vid en tidpunkt som bestäms av de behöriga myndigheterna, dock senast den 31 mars 2004.Detta stycke skall inte gälla transiteringar vid vilka en godkänd mottagare mottar varor som befordras i enlighet med de förenklade förfaranden som nämns i artikel 372.1 g.

Före den 1 januari 2004 ska kommissionen utvärdera tillämpningen av artikel 408a i förordning (EEG) nr 2454/93 i förhållande till artiklarna 367-371 i den förordningen. Denna utvärdering ska grundas på en med bidrag från medlemsstaterna utarbetad rapport. På denna grund och i enlighet med kommittéförfarandet får kommissionen besluta om och på vilka villkor ett senareläggande av tidpunkten i första stycket är nödvändigt.