(EG) nr 796/2004

Närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 73/2009 och för tillämpningen av de tvärvillkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 479/2008

Titel: Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 73/2009 och för tillämpningen av de tvärvillkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 479/2008
CELEX: 32004R0796
Datum: 2004-04-21
Konsoliderad t.o.m.: 2010-01-01
Jämför lydelser 11
Jämför aktuell lydelse med
Källa: eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, särskilt artiklarna 7.1, 10.3, 24.2, 34.2, 52.2 och 145 b, c, d, g, j, k, l, m, n, p i denna, och

(1) Genom förordning (EG) nr 1782/2003 infördes systemet med samlat gårdsstöd och vissa andra system för direktstöd. Samtidigt slogs en rad befintliga direktstöd ihop. Vidare fastställs i förordningen principen om minskning av eller uteslutning från direktstöd för jordbrukare som inte uppfyller vissa villkor avseende folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljön och djurskydd („tvärvillkoren“).

(2) Direktstöden, som infördes för första gången till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 1992 och som vidareutvecklades inom ramen för Agenda 2000, omfattas numera av ett integrerat administrations- och kontrollsystem (nedan kallat „det integrerade systemet“). Det integrerade systemet har visat sig vara ett effektivt och ändamålsenligt medel för att genomföra direktstöd. Förordning (EG) nr 1782/2003 bygger på det integrerade systemet, som enligt förordningen skall läggas till grund dels för förvaltning och kontroll av de direktstöd som fastställs i förordningen, dels för kontroll av att tvärvillkoren uppfylls.

(3) Det är därför lämpligt att upphäva kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 av den 11 december 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92, och att som grund för denna förordning använda de principer som fastställs i förordning (EG) nr 2419/2001.

(4) Av tydlighetsskäl bör vissa definitioner införas.

(5) Enligt förordning (EG) nr 1782/2003 innebär tvärvillkoren bland annat vissa skyldigheter för både medlemsstaterna och de enskilda jordbrukarna när det gäller bevarandet av permanent betesmark. Det krävs närmare föreskrifter för fastställandet av dels förhållandet mellan permanent betesmark och åkermark, dels de skyldigheter som den enskilda jordbrukaren måste uppfylla, om det visar sig att det fastställda förhållandet minskar till skada för andelen permanent betesmark.

(6) För att säkerställa en effektiv kontroll och för att undvika att flera stödansökningar lämnas in till olika utbetalningsställen inom en och samma medlemsstat, bör medlemsstaterna se till att de har ett enda system för att registrera identiteten på de jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för det integrerade systemet.

(7) Det krävs närmare föreskrifter för det identifieringssystem för jordbruksskiften som medlemsstaterna skall tillämpa enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 1782/2003. Enligt samma bestämmelse skall datoriserade geografiska informationssystem användas (nedan förkortat GIS). Det bör klargöras ned till vilken nivå systemet bör fungera och hur detaljerade uppgifterna i GIS måste vara.

(8) Eftersom det i kapitel 4 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 införs arealstöd för nötter, är det dessutom nödvändigt att införa en ny uppgiftskategori i GIS. Det är emellertid lämpligt att befria medlemsstater med en garantiareal på högst 1500 hektar från denna skyldighet och att i stället införa en högre kontrollfrekvens för kontroller på plats.

(9) För att se till att systemet med samlat gårdsstöd enligt avdelning III i förordning (EG) nr 1782/2003 tillämpas på rätt sätt bör medlemsstaterna upprätta ett system för identifiering och registrering enligt vilket stödrättigheterna måste vara spårbara och som bland annat möjliggör dubbelkontroller mellan de arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd med de stödrättigheter som varje jordbrukare har tillgång till samt mellan själva stödrättigheterna.

(10) För övervakningen av att de olika tvärvillkoren verkligen uppfylls krävs ett kontrollsystem och lämpliga påföljder. Medlemsstaternas olika myndigheter måste i detta syfte utbyta information om stödansökningar, kontrollprov, resultat av kontroller på plats, osv. Det bör införas bestämmelser om de grundläggande inslagen i ett sådant system.

(11) För att bidra till skyddet av gemenskapens finansiella intressen bör det föreskrivas att inga utbetalningar enligt förordning (EG) nr 1782/2003 får göras innan kontrollerna i fråga om stödkriterierna har slutförts.

(12) Enligt förordning (EG) nr 1782/2003 kan medlemsstaterna välja vilket av förordningens stödsystem de vill tillämpa. I denna förordning måste det därför finnas bestämmelser om administrations- och kontrollbehov med hänsyn till eventuella val som medlemsstaterna gjort. De relevanta bestämmelserna i denna förordning får därför bara gälla i den utsträckning som medlemsstaterna verkligen har gjort sådana val.

(13) För att kontrollerna skall bli effektiva bör varje form av arealanvändning och motsvarande stödsystem deklareras samtidigt. Det bör därför föreskrivas att det bara får lämnas in en samlad stödansökan innehållande samtliga ansökningar om stöd som på något sätt rör arealen i fråga.

(14) En samlad ansökan bör även lämnas in av sådana jordbrukare som visserligen förfogar över jordbruksmark, men som inte ansöker om något av de stöd som måste lämnas in i form av en samlad ansökan.

(15) Enligt artikel 34.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 är den 15 maj det senaste datum som medlemsstaterna får fastställa för inlämnande av stödansökningar inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd. Eftersom alla arealrelaterade stödansökningar måste lämnas som samlad ansökan, bör denna regel också tillämpas på alla andra arealrelaterade stödansökningar. I enlighet med andra stycket i samma bestämmelse bör Finland och Sverige på grund av sina särskilda klimatförhållanden tillåtas fastställa ett senare datum, men senast den 15 juni. På samma rättsliga grund bör det vara tillåtet med undantag i enskilda fall, om detta under något visst år blir nödvändigt på grund av klimatförhållandena.

(16) Vid sidan om vilken areal som används för jordbruksändamål bör jordbrukaren i sin samlade ansökan också ange sina stödrättigheter. Tillsammans med den samlade ansökan bör även eventuella särskilda uppgifter om produktion av hampa, durumvete, ris, nötter, energigrödor, potatisstärkelse och utsäde begäras in.

(17) För att förenkla ansökningsförfarandena i detta sammanhang bör medlemsstaterna i enlighet med artikel 22.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 helst förse jordbrukarna med förtryckt information.

(18) För att kunna utföra effektiva kontroller bör varje medlemsstat dessutom bestämma den minsta storlek på jordbruksskiftena som en arealstödsansökan får gälla.

(19) Det bör vidare föreskrivas att man i den samlade ansökningsblanketten skall ange de arealer för vilka det inte ansöks om något stöd. Beroende på form av användning kan det vara viktigt med exakta uppgifter. Vissa former av användning bör därför deklareras särskilt, medan andra kan deklareras under en och samma rubrik. Om en medlemsstat emellertid redan får uppgifter av detta slag, bör undantag från denna regel vara tillåtna.

(20) För att ge jordbrukarna största möjliga flexibilitet i sin planering av arealens användning, bör de tillåtas ändra sin samlade ansökan fram till dagen för normal sådd, förutsatt att alla särskilda krav i de olika stödsystemen är uppfyllda, och den behöriga myndigheten ännu varken informerat jordbrukaren om fel som finns i ansökan eller underrättat denne om en kontroll på plats vid vilken fel uppdagas i den del som berörs av ändringen. Efter ändringen måste det vara möjligt att ändra de relevanta underlag eller kontrakt som måste lämnas in.

(21) Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör gemensamma bestämmelser fastställas för de uppgifter som ansökningarna om djurbidrag skall omfatta.

(22) IEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97, krävs att djurhållare som håller nötkreatur skall föra in uppgifter som rör dessa djur i en databas. Enligt artikel 138 i förordning (EG) nr 1782/2003 får stöd inom ramen för stödsystemen för nötkreatur bara utbetalas för djur som identifieras och registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000. Databasen har ökat i betydelse vid förvaltningen av stödsystemen. De jordbrukare som lämnar in ansökningar inom ramen för stödsystemen bör därför i sinom tid få tillträde till de relevanta uppgifterna.

(23) För att kunna införa förenklade ansökningsförfaranden bör medlemsstaterna få tillstånd att använda de uppgifter som finns i databasen, under förutsättning att databasen är tillförlitlig. Man bör tillåta olika lösningar så att medlemsstaterna i samband med inlämnande och förvaltning av stödansökningar kan dra nytta av de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur. Om emellertid en lösning innebär att jordbrukaren inte måste identifiera varje enskilt nötkreatur för vilket bidrag söks, bör det klargöras att varje potentiellt stödberättigande djur, där det uppdagas oegentligheter som är oförenliga med systemet för identifiering och registrering, kan komma att betraktas som djur för vilket stöd har sökts när det gäller utdömande av påföljder.

(24) Det krävs närmare föreskrifter för inlämnandet av och innehållet i de stödansökningar som avser mjölkbidrag och därmed sammanhängande ytterligare betalningar.

(25) Det bör upprättas en allmän ram för förenklade kommunikationsförfaranden mellan jordbrukarna och medlemsstaternas myndigheter. Ramen bör framför allt möjliggöra användandet av elektroniska hjälpmedel. I så fall måste det dock bland annat garanteras att uppgifterna verkligen är tillförlitliga och att ingen jordbrukare diskrimineras.

(26) Om stödansökningar innehåller uppenbara fel bör de kunna rättas till när som helst.

(27) Det är av yttersta vikt att man följer tidsfristerna för inlämnande av stödansökningar, för ändring av arealstödsansökningar och för inlämnande av eventuella underlag, kontrakt eller intyg, så att de nationella myndigheterna kan planera och därefter utföra effektiva kontroller av att stödansökningarna är korrekta. Det bör därför införas bestämmelser om tidsfrister inom vilka förseningar kan godtas. Dessutom bör en minskning tillämpas för att få jordbrukarna att följa tidsfristerna.

(28) Jordbrukare bör när som helst ha rätt att dra tillbaka sina stödansökningar eller delar av dessa, förutsatt att den behöriga myndigheten, beträffande den återkallade delen, varken informerat jordbrukaren om fel i stödansökan eller anmält en kontroll på plats där fel uppdagas.

(29) Det bör finnas en effektiv övervakning av att bestämmelserna om de stödsystem som förvaltas inom ramen för det integrerade systemet följs. I detta syfte, och för att uppnå en enhetlig kontrollnivå i alla medlemsstater, är det nödvändigt att fastställa detaljerade kriterier och tekniska förfaranden för genomförandet av de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats, både beträffande stödsystemens stödkriterier och beträffande tvärvillkoren. När det gäller kontroll av att stödkriterierna är uppfyllda, bör dessutom kontroller på plats normalt ske oanmälda. Vid behov bör medlemsstaterna kombinera de olika kontrollerna enligt denna förordning med varandra.

(30) Det bör fastställas hur många jordbrukare som måste kontrolleras på plats enligt de olika stödsystemen. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika systemen för djurbidrag, bör man i fråga om de jordbrukare som ansöker om stöd inom ramen för dessa system fastställa ett integrerat tillvägagångssätt baserat på hela jordbruksföretaget.

(31) Om betydande oegentligheter konstateras bör detta medföra en ökning av antalet kontroller på plats under det innevarande året och under påföljande år för att man skall uppnå en godtagbar säkerhetsnivå i fråga om stödansökningarnas riktighet.

(32) Det stickprov som görs för att uppnå det lägsta antalet kontroller på plats bör väljas ut delvis på grundval av en riskanalys och delvis slumpmässigt. Riskanalysens huvudinslag bör anges närmare.

(33) Kontroller på plats av jordbrukare som lämnar in stödansökningar behöver inte nödvändigtvis avse varje enskilt djur eller varje enskilt jordbruksskifte. I vissa fall kan kontrollerna genomföras genom stickprov. När detta är tillåtet bör antalet stickprov vara tillräckligt stort för att garantera en pålitlig och representativ säkerhetsnivå. I vissa fall kan det bli nödvändigt att utöka stickproven till en fullständig kontroll. Medlemsstaterna bör fastställa kriterier för urvalet av det stickprov som skall kontrolleras.

(34) För att kunna utföra effektiva kontroller på plats är det viktigt att kontrollanterna informeras om varför ett jordbruksföretag skall kontrolleras på plats. Medlemsstaterna bör föra register över sådana uppgifter.

(35) För att de nationella myndigheterna och gemenskapens behöriga myndigheter skall kunna följa upp kontroller på plats bör dessutom detaljuppgifter om kontrollerna anges i en kontrollrapport. Jordbrukaren eller dennes företrädare bör få möjlighet att skriva under rapporten. Vid kontroller genom fjärranalys bör medlemsstaterna dock har rätt att ge jordbrukaren denna möjlighet endast om det konstateras oegentligheter vid kontrollerna. Oavsett vilken typ av kontroll på plats som utförs bör jordbrukaren få en kopia av rapporten, om oegentligheter har konstaterats.

(36) Kontroller på plats av arealer består i allmänhet av två delar, varav den första avser verifiering och mätning av deklarerade jordbruksskiften på grundval av grafiskt material, flygfotografering osv. Den andra delen består av en fysisk kontroll av jordbruksskiftena där de deklarerade jordbruksskiftenas storlek verifieras liksom, beroende på stödsystemet i fråga, den deklarerade skörden och dess kvalitet. Mätningar bör göras vid behov. De fysiska kontrollerna på plats bör kunna ske på grundval av en stickprovskontroll.

(37) Det krävs närmare bestämmelser om hur arealer skall bestämmas och vilka mätmetoder som skall användas. Vid fastställandet av arealen av de jordbruksskiften som är berättigade till arealstöd för produktion av vissa grödor, har erfarenheten visat att det är nödvändigt att definiera vilken bredd som är godtagbar för vissa inslag på ägorna, särskilt gärdsgårdar, diken och murar. När det gäller särskilda miljöbehov är det lämpligt att skapa en viss flexibilitet inom de gränser som beaktas när de regionala avkastningarna fastställs.

(38) När det gäller arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd, bör stödet emellertid differentieras, eftersom det inte längre är kopplat till någon produktionsskyldighet.

(39) Med tanke på de specifika inslagen i stödsystemet för utsäde enligt artikel 99 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör särskilda kontrollbestämmelser antas.

(40) Villkoren för användning av fjärranalys för kontroller på plats bör fastställas, och det bör fastställas att fysiska kontroller skall utföras, när en tolkning av foton inte ger några tydliga resultat.

(41) När det gäller produktion av hampa på de arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd, krävs enligt artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003 särskilda kontroller av halten av tetrahydrokannabinol. Det krävs närmare föreskrifter för sådana kontroller.

(42) Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör det för stödansökningar inom ramen för dessa ordningar fastställas vad kontroller på plats minst skall omfatta och när sådana kontroller skall utföras. För att effektivt kunna kontrollera att de uppgifter som anges i stödansökningarna och de som förs in i databasen för nötkreatur är korrekta, är det viktigt att utföra en stor del av dessa kontroller på plats medan djuren fortfarande hålls på jordbruket i enlighet med djurhållningsåtagandet.

(43) En korrekt identifiering och registrering av nötkreatur är ett villkor för stödberättigande enligt artikel 138 i förordning (EG) nr 1782/2003. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika stödsystemen för nötkreatur, bör det därför säkerställas att gemenskapsstöd endast beviljas för nötkreatur som är identifierade och registrerade på rätt sätt. Kontroller i detta avseende bör också omfatta nötkreatur för vilka det ännu inte ansökts om stöd, men som kan bli föremål för en stödansökan i framtiden, eftersom det för sådana djur ofta begärs stöd först efter det att djuren har lämnat jordbruksföretaget, vilket beror på hur flera av stödsystemen för nötkreatur är utformade.

(44) Om en medlemsstat väljer att tillämpa slaktbidrag, bör det fastställas särskilda bestämmelser för kontroll av slakterierna för att man skall kunna förvissa sig om att djur för vilka stöd har sökts är stödberättigande och att uppgifterna i databasen är korrekta. Medlemsstaterna bör ges rätt att tillämpa två olika grunder för att välja ut slakterier för sådana kontroller.

(45) I så fall behövs det för slaktbidrag som beviljas efter export av nötkreatur särskilda bestämmelser som kompletterar gemenskapens kontrollbestämmelser beträffande export i allmänhet, eftersom syftena med kontrollerna skiljer sig åt.

(46) De kontrollbestämmelser som finns för djurbidrag bör i lämpliga fall också gälla för ytterligare betalningar enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(47) Det har införts särskilda kontrollbestämmelser i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1082/2003 av den 23 juni 2003 om närmare föreskrifter för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller miniminivån för de kontroller som skall utföras inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur. Resultaten från kontroller enligt den förordningen bör anges i kontrollrapporten för det integrerade systemet.

(48) Det viktigaste stödkriteriet för stödansökningar som avser mjölkbidrag och därmed sammanhängande ytterligare betalningar är hur mycket mjölk som jordbrukaren får producera inom ramen för sin referenskvantitet och huruvida jordbrukaren faktiskt är mjölkproducent. Medlemsstaternas behöriga myndigheter känner redan till referenskvantiteten. Det viktigaste kriteriet som måste kontrolleras på plats är därför huruvida jordbrukaren är mjölkproducent. Sådana kontroller får bland annat utföras på grundval av jordbrukarens bokföring eller andra register.

(49) I förordning (EG) nr 1782/2003 införs tvärvillkor för de jordbrukare som får direktstöd inom ramen för något av de system som förtecknas i bilaga I till samma förordning. Genom samma förordning införs ett system med minskning av eller uteslutning från stöd för det fall att villkoren inte uppfylls. Det krävs närmare föreskrifter för det systemet.

(50) Det krävs närmare bestämmelser om vilka myndigheter i medlemsstaterna som skall kontrollera att tvärvillkoren är uppfyllda.

(51) I vissa fall kan det vara bra om medlemsstaterna utför administrativa kontroller av tvärvillkoren. Sådana kontroller bör vara frivilliga för medlemsstaterna.

(52) Det bör fastställas en lägsta frekvens för kontroll av att tvärvillkoren följs. Kontrollfrekvensen bör uppgå till 1 % av de jordbrukare som omfattas av respektive kontrollmyndighets behörighet, och urvalet bör göras på grundval av en riskanalys. Stickproven bör antingen väljas ut bland de jordbrukare som ingår i stickproven för kontroll av stödkriterierna på plats eller bland samtliga jordbrukare som söker direktstöd. I det senare fallet bör man tillåta vissa delalternativ.

(53) Med tanke på tvärvillkorens mångfald bör kontroller på plats generellt inriktas på sådana skyldigheter som kan kontrolleras vid tidpunkten för besöket. När det gäller krav och normer vars uppfyllande inte klart kan kontrolleras vid tidpunkten för besöket, bör kontrollanten vid behov dessutom fastställa om det behövs ytterligare kontroller.

(54) Det krävs föreskrifter för utarbetandet av detaljerade och specifika kontrollrapporter. De specialiserade kontrollanterna på plats bör redovisa alla kontrollresultat, och också hur allvarliga överträdelserna är, så att utbetalningsstället i förekommande fall kan besluta om minskning av eller uteslutning från direktstöd.

(55) För att man effektivt skall kunna skydda gemenskapens finansiella intressen, bör det antas lämpliga bestämmelser för bekämpning av oegentligheter och bedrägeri. Särskilda bestämmelser bör antas för oegentligheter i samband med de olika stödsystemens stödkriterier.

(56) Det system med minskning av eller uteslutning från stöd som fastställs i förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller tvärvillkoren har emellertid ett annat syfte, nämligen att få jordbrukarna att efterleva gällande lagstiftning på tvärvillkorens olika områden.

(57) Beslut om minskning av och uteslutning från stöd bör fattas med beaktande av proportionalitetsprincipen och, när det gäller stödkriterier, med beaktande av särskilda problem i händelse av force majeure, exceptionella händelser och naturkatastrofer. I samband med tvärvillkoren får minskning av och uteslutning från stöd bara tillämpas om jordbrukaren gjort sig skyldig till försumlighet eller uppsåt. Beslut om minskning av och uteslutning från stöd bör graderas efter hur allvarlig den begångna oegentligheten är, och bör gå så långt som till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem under en viss tid. När det gäller stödkriterier bör besluten fattas med hänsyn till de särskilda inslagen i de olika stödsystemen.

(58) Oegentligheter i arealstödsansökningar avser normalt delar av arealer. För högt deklarerade skiften kan därför uppvägas av för lågt deklarerade skiften inom samma odlingsgrupp. Det bör fastställas att man inom en viss toleransmarginal bara behöver justera arealstödsansökningar med hänsyn till den faktiska arealen, och att stödet bara skall minskas om marginalen överskrids.

(59) Det är därför nödvändigt att definiera vilka arealer som omfattas av samma odlingsgrupp. Principiellt bör arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd omfattas av samma odlingsgrupp. För det fall att den deklarerade arealen och den fastställda arealen inte stämmer överens, krävs det emellertid särskilda föreskrifter för att man skall kunna fastställa vilka av de relevanta stödrättigheterna som har använts. Enligt artikel 54.6 i förordning (EG) nr 1782/2003 måste dessutom arealuttagsrättigheter användas före alla andra rättigheter. Mot denna bakgrund krävs det föreskrifter för två situationer. För det första: om det visar sig att en areal som enligt uppgift tagits ur produktion genom användning av uttagsrättigheter i själva verket inte tagits ur produktion, bör denna areal såsom icke-fastställd areal dras av från den totala areal som deklarerats för samlat gårdsstöd. För det andra: samma sak bör gälla för den areal som teoretiskt motsvarar oanvända uttagsrättigheter, om man för motsvarande areal samtidigt använder andra rättigheter.

(60) Det krävs särskilda föreskrifter för att man skall kunna ta hänsyn till de särskilda inslagen i stödansökningar inom ramen för stödsystemen för potatisstärkelse och utsäde. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör det inte vara förenat med någon påföljd, om en jordbrukare ansöker om djurbidrag och i samband därmed deklarerar för stor grovfoderareal, om detta inte leder till större utbetalningar för djuren.

(61) I fråga om ansökningar om djurbidrag leder oegentligheter till att djuret inte blir stödberättigande. Stödet bör minskas från och med det första djuret för vilket oegentligheter konstateras, men påföljden bör, oberoende av minskningens storlek, bli lindrigare när oegentligheter konstateras för högst tre djur. I alla andra fall bör påföljdens stränghet bero på andelen djur för vilka oegentligheter konstateras.

(62) Jordbrukare bör tillåtas ersätta nötkreatur, får och getter inom de gränser som anges i motsvarande sektoriella bestämmelser. Om en jordbrukare på grund av naturliga omständigheter inte kan fullgöra de skyldigheter för djurhållning som anges i de sektoriella bestämmelserna, bör minskning av och uteslutning från stöd inte tillämpas.

(63) Om en medlemsstat väljer att tillämpa slaktbidrag, bör det fastställas bestämmelser för de fall där slakterier, av grov försumlighet eller avsiktligt, utfärdar falska intyg eller deklarationer, eftersom slakterier spelar en viktig roll för att vissa stödsystem för nötkreatur skall fungera tillfredsställande.

(64) När det gäller oegentligheter i samband med ytterligare betalningar enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1782/2003, bör medlemsstaterna införa påföljder som motsvarar de påföljder som gäller för ordningarna för arealstöd och djurbidrag, utom i de fall där detta är olämpligt. I det senare fallet bör medlemsstaterna införa lämpliga likvärdiga påföljder.

(65) Minskning av och uteslutning från stöd bör tillämpas i samband med mjölkbidrag och ytterligare betalningar, om en jordbrukare som ansökt om stöd inte fullgör sina skyldigheter som mjölkproducent.

(66) Vid sidan om en graderad minskning av eller uteslutning från stöd i enlighet med proportionalitetsprincipen bör upprepade överträdelser av ett och samma tvärvillkor från och med en viss tidpunkt, och efter det att jordbrukaren har varnats, behandlas som avsiktlig överträdelse.

(67) När det gäller stödkriterier bör minskning och uteslutning normalt inte tillämpas, om jordbrukaren lämnat sakligt riktiga uppgifter eller på annat sätt kan visa att han inte har gjort sig skyldig till något fel.

(68) Jordbrukare som underrättar de behöriga nationella myndigheterna om felaktigheter i stödansökningarna bör, oavsett när detta sker eller oavsett anledningen till felaktigheten, inte drabbas av minskning eller uteslutning, förutsatt att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att utföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har underrättat jordbrukaren om att oegentligheter förekommer i ansökan. Samma sak bör gälla för felaktiga uppgifter i databasen, både när det gäller nötkreatur för vilka bidrag har sökts – där sådana oegentligheter inte bara innebär bristande uppfyllande av ett tvärvillkor utan också av ett stödkriterium – och när det gäller nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan – där sådana oegentligheter endast har betydelse för tvärvillkoren.

(69) Hantering av små belopp är en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör därför slippa att betala ut stödbelopp som är lägre än ett visst minimibelopp och att begära återbetalning av felaktigt utbetalda belopp när summorna i fråga är försumbara.

(70) Särskilda och detaljerade bestämmelser måste antas för en rättvis tillämpning av de olika minskningar som skall göras med avseende på en eller flera stödansökningar från en och samma jordbrukare. Minskning och uteslutning enligt denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare påföljder enligt andra gemenskapsbestämmelser eller enligt nationell lagstiftning.

(71) Det bör fastställas att jordbrukare inte förlorar rätten till stöd om de, till följd av force majeure eller exceptionella omständigheter, inte kan fullgöra de skyldigheter som anges i de sektoriella bestämmelserna. Det bör klargöras vilka fall som myndigheterna får betrakta som exceptionella omständigheter.

(72) För att i gemenskapen säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om god tro när felaktigt utbetalda belopp krävs tillbaka, bör det fastställas villkor för när principen kan åberopas, utan att detta påverkar utgifternas hantering i samband med att räkenskaperna avslutas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(73) Det bör antas bestämmelser om följderna av överlåtelsen av hela jordbruksföretag för vilka gäller vissa skyldigheter avseende direktstöd inom ramen för det integrerade systemet.

(74) Som en allmän regel bör medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att denna förordning fungerar väl. Medlemsstaterna bör vid behov hjälpa varandra.

(75) Kommissionen bör vid behov informeras om eventuella åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att göra ändringar i tillämpningen av det integrerade systemet. För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka det integrerade systemet bör medlemsstaterna varje år skicka viss kontrollstatistik till kommissionen. Kommissionen bör dessutom underrättas om eventuella åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att bevara permanent betesmark.

(76) För att man skall kunna fastställa om den tröskel på 5000 euro som nämns i artikel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003 har uppnåtts krävs det (i) föreskrifter för fastställandet av beräkningsgrunden för de minskningar som skall tillämpas vid modulering enligt samma artikel, (ii) föreskrifter för tilldelningskvoten för de ekonomiska medel som på så sätt blir tillgängliga och (iii) föreskrifter för beräkningen av det kompletterande stödbeloppet enligt artikel 12 i samma förordning.

(77) Denna förordning bör bli tillämplig från och med den 1 januari 2005. Från och med samma dag bör förordning (EG) nr 2419/2001 upphävas. Den sistnämnda förordningen bör dock fortsätta att tillämpas på stödansökningar för vilka regleringsåret eller bidragsperioden börjar före den 1 januari 2005. Det krävs särskilda föreskrifter för att man skall kunna se till att minskningar enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 2419/2001 inte urvattnas genom övergången till det nya systemet.

(78) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

(2) Direktstöden, som infördes för första gången till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 1992 och som vidareutvecklades inom ramen för Agenda 2000, omfattas numera av ett integrerat administrations- och kontrollsystem (nedan kallat ”det integrerade systemet”). Det integrerade systemet har visat sig vara ett effektivt och ändamålsenligt medel för att genomföra direktstöd. Förordning (EG) nr 1782/2003 bygger på det integrerade systemet, som enligt förordningen skall läggas till grund dels för förvaltning och kontroll av de direktstöd som fastställs i förordningen, dels för kontroll av att tvärvillkoren uppfylls.