(EU) nr 68/2013
En förteckning över foderråvaror
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG, särskilt artikel 26.2 och 26.3, och
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2017/1017 · förordning (EU) 2019/145 · förordning (EU) 2020/764 · förordning (EU) 2022/1104.
(1) Kommissionens förordning (EU) nr 575/2011 av den 16 juni 2011 om en förteckning över foderråvaror (nedan kallad förteckningen) ersatte den första versionen av förteckningen över foderråvaror i kommissionens förordning (EU) nr 242/2010 av den 19 mars 2010 om upprättande av en gemenskapsförteckning över foderråvaror.
(2) Företrädare för de europeiska foderbranscherna har i samråd med andra berörda parter, i samarbete med de behöriga nationella myndigheterna och med beaktande av såväl relevanta erfarenheter från yttranden avgivna av Europeiska livsmedelsmyndigheten som den vetenskapliga och tekniska utvecklingen utarbetat ändringar av förordning (EU) nr 575/2011.
(3) Dessa ändringar rör nya poster för behandlingsprocesser och foderråvaror samt förbättringar av befintliga poster, särskilt olja och fettderivat.
(4) Ändringarna rör även högsta tillåtna halt av kemiska orenheter som härrör från framställningsprocessen eller från processhjälpmedel som ska fastställas i enlighet med punkt 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009. Särskilda regler ska gälla för före detta livsmedel exempelvis produktionsöverskott, deformerade produkter eller foder med passerat utgångsdatum som har framställts i överensstämmelse med EU:s livsmedelslagstiftning.
(5) Villkoren i artikel 26 i förordning (EG) nr 767/2009 är uppfyllda.
(6) Mot bakgrund av det mycket stora antalet ändringar av förordning (EU) nr 575/2011 bör den förordningen upphävas och ersättas, så att förteckningen blir enhetlig och tydlig och enklare att använda.
(7) Foderföretagarnas administrativa börda bör minskas genom att de får tid att ändra märkningen så att onödiga avbrott i verksamheten undviks.
(8) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Den förteckning över foderråvaror som avses i artikel 24 i förordning (EG) nr 767/2009 upprättas härmed i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel2¶
Förordning (EU) nr 575/2011 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel3¶
Foderråvaror som har märkts i enlighet med förordning (EU) nr 575/2011 före den 19 augusti 2013 kan även fortsättningsvis sättas ut på marknaden och användas tills lagren är tömda.
Artikel4¶
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
BILAGA
FÖRTECKNING ÖVER FODERRÅVAROR
DEL A Allmänna bestämmelser
1. Användningen av denna förteckning av foderföretagare ska vara frivillig. En benämning på en foderråvara som är uppförd i del C får dock endast användas om foderråvaran i fråga uppfyller kraven i den berörda posten.
2. Alla poster i förteckningen över foderråvaror i del C ska följa restriktionerna rörande användning av foderråvaror i den relevanta unionslagstiftningen. Särskild hänsyn bör ägnas åt överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om foderråvaror som utgör eller framställs av genetiskt modifierade organismer eller som är resultatet av en fermenteringsprocess som inbegriper genetiskt modifierade mikroorganismer. Foderråvaror som består av eller innehåller animaliska biprodukter ska uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 och kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 och deras användning kan omfattas av restriktioner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001. Foderföretagare som använder en foderråvara som är uppförd i förteckningen ska se till att den uppfyller kraven i artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009.
3. Före detta livsmedel innebär livsmedel, annat än återanvänt köks- och matavfall, som tillverkats för att användas som livsmedel i full överensstämmelse med unionens livsmedelslagstiftning men som inte längre är avsedda att användas som livsmedel av praktiska eller logistiska skäl, eller på grund av problem i form av tillverknings- eller förpackningsdefekter eller andra defekter och som inte utgör någon hälsorisk när de används som foder. Fastställandet av högsta tillåtna halt som avses i punkt 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009 ska inte vara tillämpligt på före detta livsmedel och återanvänt köks- och matavfall. Det ska gälla vid ytterligare bearbetning som foder.
4. Enligt den goda praxis som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 ska foderråvaror vara fria från kemiska orenheter som härrör från framställningsprocessen och från processhjälpmedel, såvida inte en högsta tillåten halt fastställs i förteckningen. Ämnen som är förbjudna att användas i foder får inte ingå och för dessa ämnen fastställs därför ingen högsta tillåtna halt. Av öppenhetsskäl kompletteras foderråvaror med tolererade rester med relevant information från foderföretagare i samband med gängse affärstransaktioner.
5. Enligt den goda praxis som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 183/2005, tillämpningen av ALARA-principen och utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 183/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003, bör det i förteckningen över foderråvaror anges högsta tillåtna halt av kemiska orenheter som härrör från framställningsprocessen eller från processhjälpmedel som uppgår till 0,1 % eller mer. Högsta tillåtna halter av kemiska orenheter och processhjälpmedel som förekommer i nivåer som understiger 0,1 % får också fastställas i förteckningen om det bedöms lämpligt för god handelssed. Om inget annat anges i del B eller C i denna bilaga uttrycks högsta tillåtna halt i viktprocent. Specifika högsta tillåtna halter för kemiska orenheter och processhjälpmedel fastställs antingen i beskrivningen av bearbetningsmetoden i del B, i beskrivningen av foderråvaran i del C eller i slutet av en kategori i del C. Om ingen specifik högsta tillåtna halt fastställs i del C är en högsta tillåtna halt som fastställs i del B för en viss bearbetningsmetod tillämplig på alla foderråvaror som tas upp i del C, i den mån beskrivningen av foderråvaran hänvisar till denna bearbetningsmetod och i den mån den berörda bearbetningsmetoden motsvarar beskrivningen i del B.
6. Foderråvaror som inte förtecknas i kapitel 12 i del C och som har framställts genom fermentering och/eller som förekommer naturligt i mikroorganismer får släppas ut på marknaden med levande mikroorganismer så länge som den avsedda användningen av foderråvaror och foderblandningar som innehåller sådana Förekomsten av mikroorganismer, samt alla funktioner till följd av dessa, får inte åberopas för foderråvaror och foderblandningar som innehåller sådana.
a) inte syftar till att mångdubbla mikroorganismerna och
b) inte har koppling till mikroorganismens/mikroorganismernas funktion i enlighet med bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003.
7. En foderråvaras botaniska renhet får inte vara lägre än 95 %. Halten av botaniska orenheter såsom rester av andra oljehaltiga frön eller frukter från tidigare framställningsprocesser får dock inte överstiga 0,5 % för varje typ av oljehaltiga frön eller frukter. Om dessa allmänna regler frångås ska det fastställas en specifik halt i förteckningen över foderråvaror i del C.
8. Den allmänna benämningen eller tilläggsbeskrivningen på en eller flera av de bearbetningsmetoder som är uppförda i den sista kolumnen i ordlistan över bearbetningsmetoder i del B ska i tillämpliga fall ingå i foderråvarans benämning enligt del C för att visa att den har gått igenom den eller de berörda bearbetningsmetoderna, om inte bearbetningsmetoden föreskrivs i beskrivningen av respektive foderråvara i del C. En foderråvara vars namn är en kombination av ett namn som tas upp i del C med den allmänna benämningen eller tilläggsbeskrivningen för en eller flera av de bearbetningsprocesser som tas upp i del B anses ingå i förteckningen och ska innehålla de obligatoriska märkningsuppgifter som är tillämpliga för denna foderråvara enligt vad som anges i de sista kolumnerna i del B och C, där så är tillämpligt. Närhelst den specifika metod som använts för bearbetningen anges i den sista kolumnen i del B ska den anges i foderråvarans benämning. Om det i del C finns en kombination av foderråvarans benämning och tilläggsbeskrivningen för bearbetningsmetoden gäller endast de uppgifter som anges i de sista kolumnerna i del C. Det namn på foderråvaran som avses i artikel 24.1a i förordning (EG) nr 767/2009 ska vara den benämning som anges i del C tillsammans med den allmänna benämningen eller tilläggsbeskrivningen på en eller flera av de bearbetningsmetoder som förtecknas i del B, beroende på vad som är tillämpligt.
9. Om framställningsprocessen för en foderråvara skiljer sig från beskrivningen av den berörda bearbetningsmetoden i ordlistan över bearbetningsmetoder i del B, ska framställningsprocessen framgå av beskrivningen av den berörda foderråvaran.
10. För ett antal foderråvaror får synonymer användas. Dessa synonymer anges inom hakparentes i kolumnen ”Benämning” för den post som gäller den berörda foderråvaran i förteckningen över foderråvaror i del C.
11. I förteckningen över foderråvaror i del C används, förutom för animala biprodukter, ordet ”produkt” eller ”samprodukt” i stället för ”biprodukt”, för att avspegla marknadssituationen och språkbruket hos foderföretagarna och framhäva foderråvarornas kommersiella värde.
12. Det botaniska namnet på en viss växt har endast tagits med i beskrivningen i den första posten rörande den växten i förteckningen över foderråvaror i del C.
13. Den obligatoriska märkningen av de analytiska beståndsdelarna i en viss foderråvara i förteckningen grundar sig på om en viss produkt innehåller höga halter av en viss beståndsdel eller om framställningsprocessen har ändrat produktens näringsmässiga egenskaper.
14. I artikel 15 g i förordning (EG) nr 767/2009, jämförd med punkt 6 i bilaga I till samma förordning, fastställs märkningskrav i fråga om vattenhalt. I artikel 16.1 b i den förordningen, jämförd med dess bilaga V, fastställs märkningskrav för andra analytiska beståndsdelar. Enligt punkt 5 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009 ska dessutom mängden aska som inte kan lösas i saltsyra anges om den i allmänhet överstiger 2,2 % eller om den, för vissa foderråvaror, överstiger den gräns som fastställs i det berörda avsnittet i bilaga V till den förordningen. Några av posterna i förteckningen över foderråvaror i del C avviker emellertid från dessa regler enligt följande:
a) De obligatoriska märkningsuppgifterna rörande de analytiska beståndsdelarna i förteckningen över foderråvaror i del C ska ersätta de obligatoriska märkningsuppgifterna i det berörda avsnittet i bilaga V till förordning (EG) nr 767/2009.
b) Om kolumnen för obligatoriska märkningsuppgifter i förteckningen över foderråvaror i del C har lämnats tom för de analytiska beståndsdelar som enligt det berörda avsnittet i bilaga V till förordning (EG) nr 767/2009 skulle behöva anges, behöver ingen av dessa beståndsdelar anges. Om det däremot för aska som inte kan lösas i saltsyra inte har fastställts någon mängd i del C i förteckningen över foderråvaror, ska mängden anges om den överstiger 2,2 %.
c) Om ett eller flera specifika värden har fastställts för vattenhalt i kolumnen ”Obligatorisk märkningsuppgift” i förteckningen över foderråvaror i del C, gäller dessa värden i stället för värdena i punkt 6 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009. Om vattenhalten emellertid understiger 14 % behöver den inte anges. Om ingen specifik vattenhalt har fastställts i den kolumnen ska punkt 6 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009 tillämpas.
15. En foderföretagare som hävdar att en foderråvara har fler egenskaper än de som anges i kolumnen ”Beskrivning” i förteckningen över foderråvaror i del C, eller hänvisar till en bearbetningsmetod som anges i del B som kan jämföras med ett krav (exempelvis skydd mot nedbrytning i våmmen), ska uppfylla kraven i artikel 13 i förordning (EG) nr 767/2009. Foderråvaror får dessutom uppfylla särskilda näringsbehov enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 767/2009.
16. Om en foderråvara som förtecknas i del C, för vilken det i en fotnot krävs att benämningen ska kompletteras med arten, består av flera arter, kan den endast betraktas som en foderråvara om egenskaperna hos och ursprunget för de växter eller djur som används för foderråvarorna, eller delar därav, är desamma.
DEL B Ordlista för bearbetningsmetoder
| Bearbetningsmetod | Definition | Benämning/Tilläggsbeskrivning | |
|---|---|---|---|
| 1 | Luftfraktionering | Avskiljning av partiklar med hjälp av en luftström. | Luftfraktionerad |
| 2 | Aspiration | Bearbetningsmetod för att avlägsna stoft, fina partiklar och spannmålsdamm under förflyttning av spannmål med hjälp av en luftström. | Aspirerad |
| 3 | Blanchering | Bearbetningsmetod bestående av värmebehandling av ett organiskt ämne genom kokning eller ångkokning för att denaturera naturliga enzymer, mjuka upp vävnad och avlägsna råa smakämnen, följd av nedsänkning i kallt vatten för att kokningen ska avstanna. | Blancherad |
| 4 | Blekning | Avlägsnande av naturligt förekommande färg genom kemiska eller fysiska processer eller genom användning av blekjord. | Blekt |
| 5 | Nedkylning | Sänkning av temperaturen under omgivande temperatur men över fryspunkten för att främja hållbarheten. | Kyld |
| 6 | Hackning | Reduktion av partikelstorleken med hjälp av en eller flera knivar. | Hackad |
| 7 | Rensning | Avlägsnande av föremål (föroreningar, t.ex. stenar) eller växtdelar, t.ex. lösa stråpartiklar, fröskal eller ogräs. | Rensad/sorterad |
| 8 | Koncentration | Avlägsnande av vatten och/eller andra beståndsdelar. | Koncentrat |
| 9 | Kondensering | Ett ämnes övergång från gasformigt till flytande. | Kondenserad |
| 10 | Beredning | Tillförsel av värme för att förändra de fysiska och kemiska egenskaperna hos foderråvaror. | Beredd |
| 11 | Krossning | Mekanisk reduktion av partikelstorleken via en kross. | Krossad |
| 12 | Kristallisering | Rening genom bildande av fasta kristaller från en vätskelösning. Orenheter i vätskan binds vanligen inte i kristallens gitterstruktur. | Kristalliserad |
| 13 | Skalning (decortication) | Fullständigt eller partiellt borttagande av de yttersta skikten på sädeskorn, frön, frukter, nötter etc. | Skalad, delvis skalad |
| 14 | Skalning (dehulling/dehusking) | Avlägsnande av de yttre skalen på bönor, sädeskorn och frön, vanligen på mekanisk väg. | Skalad eller borttagen hinna eller spritad |
| 15 | Depektinisering | Extraktion av pektiner från en foderråvara. | Depektiniserad |
| 16 | Dehydrering | Bearbetningsmetod där fukt extraheras. | Dehydrerad |
| 17 | Avslemning | Bearbetningsmetod för att avlägsna slemlagret på ytan. | Avslemmad |
| 18 | Avsockring | Fullständigt eller partiellt avlägsnande på kemisk eller mekanisk väg av mono- eller disackarider från melass och andra ämnen som innehåller socker. | Avsockrad, delvis avsockrad |
| 19 | Avgiftning | Bearbetningsmetod för att förstöra giftiga föroreningar eller reducera deras koncentration. | Avgiftad |
| 20 | Destillering | Fraktionering av vätskor genom kokning och insamling av den kondenserade ångan i en separat behållare. | Destillerad |
| 21 | Torkning | Torkning på naturlig eller artificiell väg. | Torkad på naturlig eller artificiell väg, beroende på vad som är tillämpligt |
| 22 | Ensilering | Bearbetningsmetod genom vilken naturlig försämring av foderråvaror kontrolleras genom syrning under anaeroba förhållanden till följd av naturlig fermentering och/eller tillsats av ensileringstillsatser. | Ensilerad |
| 23 | Avdunstning | Reducering av vatteninnehållet. | Avdunstad |
| 24 | Expandering | Termisk process där kraftig förångning av produktens vatteninnehåll leder till att produkten öppnas upp. | Expanderad eller svälld |
| 25 | Oljeutvinning genom pressning | Avlägsnande av olja/fett genom pressning. | Expeller/presskaka och olja/fett |
| 26 | Extraktion | Avlägsnande genom partiell eller fullständig separering av lösliga beståndsdelar från en råvara med vatten eller annat lösningsmedel till flytande och fasta faser, varvid de resulterande materialen är ett extrakt och en eller flera samprodukter från extraktion. | Extrakt/olja/socker eller samprodukt från extraktion/mjöl/melass/pressmassa, beroende på vad som är tillämpligt |
| 27 | Extrudering | Termisk process där snabb avdunstning av produktens vatteninnehåll leder till att produkten bryts ned, samtidigt som produkten formas genom att den passerar genom en viss öppning. | Extruderad |
| 28 | Fermentering | Bearbetningsmetod där mikroorganismer såsom bakterier, svamp eller jästsvampar antingen framställs eller används för att förändra materialets kemiska sammansättning/egenskaper. | Fermenterad |
| 29 | Filtrering | Bearbetningsmetod att låta vätska passerar genom ett poröst medie- eller membranfilter i syfte att avlägsna fasta partiklar, som resulterar i en filtrerad foderråvara och filterresten (2). | Filtrerad |
| 30 | Omvandling till flingor | Valsning av en fuktig råvara som värmebehandlats för att framställa fint material. | Flingor |
| 31 | Mjölframställning | Reducering av partikelstorleken hos torra korn och underlättande av fraktionering (främst mjöl, kli och klimjöl). | Mjöl, kli, klimjöl eller foder, beroende på vad som är tillämpligt |
| 32 | Kylseparering | Nedkylning av oljor för att separera de mer mättade från de mer omättade beståndsdelarna i oljan. Mer mättade beståndsdelar i oljan stelnar vid nedkylning, medan de mer omättade är flytande och får exempelvis dekanteras. Den kylseparerade produkten är den stelnade oljan. | Kylseparerad |
| 33 | Fragmentering | En process där foderråvaror krossas till fragment. | Fragmenterad |
| 34 | Stekning | Beredning av foderråvaror i olja eller fett. | Stekt |
| 35 | Gelning/gelatinering | Bearbetningsmetod för att bilda en gel, ett fast geléartat material med egenskaper som varierar från mjukt och svagt till hårt och segt, vanligtvis med hjälp av geleringsmedel. | Gelatinerad |
| 36 | Granulering | Behandling av foderråvaror för att erhålla en särskild partikelstorlek och konsistens. | Granulerad |
| 37 | Malning | Reduktion av fasta foderråvarors partikelstorlek genom en torr eller våt bearbetning. | Mald |
| 38 | Uppvärmning | Värmebehandlingar som utförs under särskilda förhållanden som tryck och fukt. | Uppvärmd/värmebehandlad |
| 39 | Hydrogenering | Katalytisk metod för att mätta dubbelbindningar av oljor/fetter/fettsyror och som utförs vid hög temperatur under vätgastryck, för att erhålla helt eller delvis mättade triglycerider/fettsyror, eller polyoler genom att reducera karbonylgrupper av kolhydrater till hydroxylgrupper. | Hydrogenerad, delvis hydrogenerad |
| 40 | Hydrolys | Reduktion av molekylstorlek genom lämplig behandling med vatten och antingen värme/tryck, enzymer eller syra/alkalier. För hydrolyserade foderråvaror som omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009 gäller den definition som fastställs i den förordningen. | Hydrolyserad |
| 41 | Förvätskning | Övergång från en fast eller gasformig fas till en vätska. | Förvätskad |
| 42 | Urlakning | Bearbetningsmetod där antingen en råvara som föreslås ingå i en foderråvara eller en foderråvara i sig placeras i en vätska för att lösa upp dess föreningar med mekaniska metoder. Detta leder till en reduktion av foderråvarans storlek. (2) | Macererad |
| 43 | Mältning | Få spannmål att börja gro för att aktivera naturligt förekommande enzymer som kan bryta ner stärkelse till fermenteringsbara kolhydrater och proteiner till aminosyror och peptider. | Mältad |
| 44 | Smältning | Övergång från en fast till en flytande fas genom tillförsel av värme. | Smält |
| 45 | Mikronisering | En process där den genomsnittliga partikeldiametern hos ett fast material minskas till mikrometerskalan. | Mikroniserad |
| 46 | Förkokning | En process med blötläggning i vatten och värmebehandling så att stärkelsen gelatineras fullständigt, och därefter torkning. | Förkokt |
| 47 | Pastörisering | Uppvärmning till en viss temperatur under en fastställd tid för att eliminera skadliga mikroorganismer, följt av snabb nedkylning. | Pastöriserad |
| 48 | Skalning (peeling) | Avlägsnande av skalet från frukter och grönsaker. | Skalad |
| 49 | Pelletering | Sammanpressning genom ett munstycke. | Pellets, pelleterad |
| 50 | Slipning av ris | Avlägsnande av i stort sett allt eller delar av kli och embryo från skalat ris. | Helt slipat ris/slipat ris |
| 51 | Förklistring | Förändring av stärkelsen för att väsentligt öka dess förmåga att svälla i kallt vatten. | Förklistrad |
| 52 | Pressning | Partiell eller fullständig separering av flytande och fasta faser genom mekaniska krafter | Pressad |
| 53 | Raffinering | Fullständigt eller partiellt avlägsnande av orenheter eller oönskade beståndsdelar på kemisk eller fysisk väg. | Raffinerad, delvis raffinerad |
| 54 | Rostning | Uppvärmning av foderråvaror till torrt tillstånd för att förbättra dess smältbarhet, öka färgen och/eller reducera naturligt förekommande näringshämmande faktorer. | Rostad |
| 55 | Valsning | Reduktion av partikelstorleken genom att materialet, t.ex. spannmål, passerar mellan valspar. | Valsad |
| 56 | Skydd mot nedbrytning i våmmen | Bearbetningsmetod som genom antingen en fysisk behandling med hjälp av värme, tryck, ånga och kombinationer av sådana behandlingar och/eller genom t.ex. lignosulfonater, natriumhydroxid eller organiska syror (exempelvis propionsyra eller garvsyra) syftar till att skydda näringsämnena mot nedbrytning i våmmen. Foderråvaror får inte skyddas mot nedbrytning i våmmen genom formaldehyd | Våmmen skyddad tack vare [fyll i beroende på vad som är tillämpligt] |
| 57 | Siktning/sållning | Avskiljning av partiklar av olika storlek genom att låta foderråvarorna passera genom ett eller flera såll samtidigt som det skakas eller hälls över sållets yta. | Siktad, sållad |
| 58 | Skumning | Separering av det flytande översta lagret av en vätska på mekanisk väg, t.ex. mjölkfett. | Skummad |
| 59 | Skivning | Foderråvarorna skärs i platta bitar. | Skivad |
| 60 | Blötläggning/stöpning | Fuktning och uppmjukning av foderråvaror, vanligtvis frön, för att minska beredningstiden, underlätta avlägsnandet av fröskal och främja vattenupptaget för att aktivera groningsprocessen eller reducera koncentrationen av naturligt förekommande näringshämmande faktorer. | Blötlagd/stöpt |
| 61 | Sprejtorkning | Minskning av vattenhalten i en vätska genom att finfördela foderråvaran till en aerosol för att öka dess yta i förhållande till vikten och därefter utsätta den för en varmluftström. | [Sprej]torkad, pulver |
| 62 | Ångkokning | En process där ånga under tryck används för uppvärmning och beredning för att förbättra smältbarheten. | Ångkokt |
| 63 | Rostning | Uppvärmning med hjälp av torr värme, vanligtvis tillämpad på oljefrön, t.ex. för att minska eller avlägsna naturligt förekommande näringshämmande faktorer. | Rostad |
| 64 | Ultrafiltrering | Filtrering av vätskor genom ett fint membran som är genomsläppligt endast för små molekyler. | Ultrafiltrerad |
| 65 | Groddborttagning | En process för fullständigt eller delvis avlägsnande av grodden i krossade spannmål. | Utan grodd |
| 66 | Infraröd mikronisering | En termisk process där infraröd uppvärmning används för att bereda och rosta spannmål, rötter, frön eller rotknölar, eller deras samprodukter, och som vanligtvis följs av omvandling till flingor. | Infraröd mikronisering |
| 67 | Spaltning av olja/fetter och hydrogenerade oljor/fetter | Kemisk process med hydrolys av fetter/oljor. Fetters/oljors reaktion med vatten vid hög temperatur och under högt tryck resulterar i obearbetade fettsyror i den vattenavvisande fasen och sötvatten (rå glycerol) i den hydrofila fasen. | Spaltad |
| 68 | Ultraljudsbehandling | Frigörande av lösliga föreningar genom mekanisk bearbetning med kraftultraljud och värme i vatten. | Ultraljudsbehandlad |
| 69 | Mekaniskt borttagande av livsmedelsförpackningar | Mekaniskt borttagande av förpackningsmaterial. | Mekaniskt uppackad |
| 70 | Alkalibehandling [sodabehandling] | Applicering av natriumhydroxid på en fiberrik foderråvara för att förbättra dess smältbarhet. | Sodabehandlad |
DEL C Förteckning över foderråvaror
1. Spannmål och produkter därav
| Nummer | Benämning | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 1.1.1 | Korn | Kärnor av Hordeum vulgare L. | |
| 1.1.2 | Svällt korn | Produkt som erhålls från malet korn eller kornkross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck. | Stärkelse |
| 1.1.3 | Rostat korn | Produkt från kornrostningsprocess, delvis rostad och med svag färg. | Stärkelse, om > 10 % Råprotein, om > 15 % |
| 1.1.4 | Kornflingor | Produkt som erhålls genom ångkokning eller infraröd mikronisering och valsning av skalat korn. Den får innehålla en liten mängd skaldelar. | Stärkelse |
| 1.1.5 | Kornfiber | Produkt som härrör från framställningen av kornstärkelse. Den består av frövitepartiklar och huvudsakligen av fiber. | Växttråd Råprotein, om > 10 % |
| 1.1.6 | Kornskal | Produkt som erhålls efter torrmalning, sållning och skalning av kornkärnorna. | Växttråd Råprotein, om > 10 % |
| 1.1.7 | Kornklimjöl | Produkt som erhålls vid bearbetningen av sållat, skalat korn till pärlgryn, semolina eller mjöl. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan. | Växttråd Stärkelse |
| 1.1.8 | Kornprotein | Produkt av korn som erhålls sedan stärkelse och kli separerats från varandra. Den består huvudsakligen av protein. | Råprotein |
| 1.1.9 | Kornproteinfoder | Produkt av korn som erhålls efter stärkelseseparationen. Den består huvudsakligen av protein och frövita. | Vattenhalt, om < 45 % eller > 60 % Om vattenhalt < 45 %: — Råprotein — Stärkelse |
| 1.1.10 | Vattenlösliga restprodukter av korn | Produkt av korn som erhålls efter våt stärkelse- och proteinextraktion. | Råprotein |
| 1.1.11 | Kornkli | Produkt från mjölframställning, som erhålls från sållade kärnor av skalat korn. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats. | Växttråd |
| 1.1.12 | Flytande kornstärkelse | Sekundär stärkelsefraktion som erhålls vid utvinning av stärkelse från korn. | Om vattenhalt < 50 %: — Stärkelse |
| 1.1.13 | Sållrester av mältat korn | Produkt från mekanisk sållning (storleksfraktionering) bestående av små kornkärnor och fraktioner av kornkärnor som separerats före maltningsprocessen. | Växttråd Råaska, om > 2,2 % |
| 1.1.14 | Mältat korn och maltdamm | Produkt bestående av fraktioner av kornkärnor och malt som separerats under malttillverkningen. | Växttråd |
| 1.1.15 | Skal från mältat korn | Produkt som härrör från rensning av mältat korn, bestående av skalfraktioner och damm. | Växttråd |
| 1.1.16 | Våta fasta partiklar av korn från destillering | Produkt som härrör från etanolframställning från korn. Den innehåller fasta foderfraktioner från destillering. | Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 % Om vattenhalt < 65 %: — Råprotein |
| 1.1.17 | Våta vattenlösliga restprodukter av korn från destillering | Produkt som härrör från etanolframställning från korn. Den innehåller vattenlösliga foderfraktioner från destillering. | Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 % Om vattenhalt < 45 %: — Råprotein |
| 1.1.18 | Malt | Produkt från groddad spannmål som torkats, malts och/eller extraherats. | |
| 1.1.19 | Malttrådar | Produkt som härrör från groddad mältad spannmål och rensning av malt bestående av rottrådar, spannmålsdamm, skal och små krossade kärnor av mältad spannmål. | |
| 1.2.1 | Majs | Kärnor av Zea mays L ssp. mays. | |
| 1.2.2 | Majsflingor | Produkt som erhålls genom ångkokning eller infraröd mikronisering och valsning av skalad majs. Den får innehålla en liten mängd skaldelar. | Stärkelse |
| 1.2.3 | Majsklimjöl | Produkt från framställningen av mjöl eller semolina av majs. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka mindre av frövitan tagits bort än i majskli. Den får innehålla fragment av majsgroddar. | Växttråd Stärkelse Råfett, om > 5 % |
| 1.2.4 | Majskli | Produkt från framställningen av mjöl eller semolina av majs. Den består huvudsakligen av yttre skal och en del fragment av majsgroddar med en viss mängd frövita. | Växttråd |
| 1.2.5 | Majskolvar | Den innersta delen av majskolven. Även små kvantiteter majs och blad som inte avlägsnats vid den mekaniska skörden får ingå. | Växttråd Stärkelse |
| 1.2.6 | Sållrester av majs | Fraktioner av majskärnor som separerats genom sållningsprocessen vid produktinmatningen. | |
| 1.2.7 | Majsfiber | Produkt som härrör från framställningen av majsstärkelse. Den består huvudsakligen av fiber. | Vattenhalt, om < 50 % eller > 70 % Om vattenhalt < 50 %: — Växttråd |
| 1.2.8 | Majsprotein [Majsgluten] | Produkt som härrör från framställningen av majsstärkelse. Den består huvudsakligen av protein (prolaminer) som erhålls vid stärkelseseparationen. | Vattenhalt, om < 70 % eller > 90 % Om vattenhalt < 70 %: — Råprotein |
| 1.2.9 | Majsproteinfoder [Majsglutenfoder] | Produkt som erhålls vid framställningen av majsstärkelse. Den består av kli och vattenlösliga restprodukter av majs. I produkten får även ingå majskross och samprodukter från oljeextraktion ur majsgroddar. Andra produkter som härrör från stärkelse och från raffinering eller fermentering av stärkelseprodukter får tillsättas. Får innehålla upp till 2 % natrium och 2 % klorid. | Vattenhalt, om < 40 % eller > 65 % Om vattenhalt < 40 %: — Råprotein — Växttråd — Stärkelse |
| 1.2.10 | Majsgroddar | Produkt från framställningen av semolina, mjöl eller stärkelse av majs. Den består huvudsakligen av majsgroddar, yttre skal och delar av frövitan. | Vattenhalt, om < 40 % eller > 60 % Om vattenhalt < 40 %: — Råprotein — Råfett |
| 1.2.11 | Majsgroddsexpeller | Produkt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av bearbetade majsgroddar på vilka delar av frövita och fröskal får sitta kvar. | Råprotein Råfett |
| 1.2.12 | Majsgroddsmjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av bearbetade majsgroddar. | Råprotein |
| 1.2.13 | Majsgroddsolja | Olja och fett som erhålls genom pressning och/eller extraktion av majsgroddar | Vattenhalt, om > 1 % |
| 1.2.14 | Svälld majs | Produkt som erhålls från mald majs eller majskross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck. | Stärkelse |
| 1.2.15 | Blötläggningsvätska för majs | Koncentrerad flytande fraktion som härrör från blötläggning av majs. | Vattenhalt, om < 45 % eller > 65 % Om vattenhalt < 45 %: — Råprotein |
| 1.2.16 | Sockermajsensilage | Samprodukt från sockermajsförädlingsindustrin som består av majskolvens innersta del, skalet och kärnornas fäste. Produkten är hackad och avrunnen eller pressad. Framställd genom hackning av sockermajskolvar, skal och täckblad; även sockermajskärnor ingår. | Växttråd |
| 1.2.17 | Krossad majs utan grodd | Produkt som erhålls genom groddborttagning av krossad majs. Den består huvudsakligen av yttre skal och en del fragment av majsgroddar med en viss mängd frövita. | Växttråd Stärkelse |
| 1.2.18 | Majsgryn | Hårda bitar av mald majs som innehåller lite mängd eller inget kli eller groddar. | Växttråd Stärkelse |
| 1.2.19 | Majsgroddsmjölfoder | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av bearbetade majsgroddar. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner och — 2 % soap stocks. | Råprotein |
| 1.2.20 | Majskolvblandning | Kärnor och kolvar av majs | |
| 1.2.21 | Majskolvblandning med skal | Kärnor, kolvar och skal av majs | |
| 1.3.1 | Hirs | Kärnor av Panicum miliaceum L. | |
| 1.4.1 | Havre | Kärnor av Avena sativa L. och andra odlade arter av havre. | |
| 1.4.2 | Skalad havre | Skalade havrekärnor. | |
| 1.4.3 | Havreflingor | Produkt som erhålls genom ångkokning eller infraröd mikronisering och valsning av skalat havre. Den får innehålla en liten mängd havreskal. | Stärkelse |
| 1.4.4 | Havreklimjöl | Produkt som erhålls vid bearbetning av sållad, skalad havre för att framställa havregryn och mjöl. Den består huvudsakligen av havrekli och en del frövita. | Växttråd Stärkelse |
| 1.4.5 | Havrekli | Produkt från mjölframställning, som erhålls från sållade, skalade kärnor. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats. | Växttråd |
| 1.4.6 | Havreskal | Produkt som erhålls vid skalning av havrekärnor. | Växttråd |
| 1.4.7 | Svälld havre | Produkt som erhålls från mald havre eller havrekross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck. | Stärkelse |
| 1.4.8 | Rensad havre | Rensad havre från vilken skalet avlägsnats. | Växttråd Stärkelse |
| 1.4.9 | Havremjöl | Produkt som erhålls genom malning av havrekorn. | Växttråd Stärkelse |
| 1.4.10 | Foderhavremjöl | Havreprodukt med högt stärkelseinnehåll, efter skalning. | Växttråd |
| 1.4.11 | Foderhavre | Produkt som erhålls vid bearbetning av sållad, skalad havre för att framställa havregryn och mjöl. Den består huvudsakligen av havrekli och en del frövita. | Växttråd |
| 1.5.1 | Extraherat quinoafrö | Rensade hela frön av quinoaplantan (Chenopodium quinoa Willd.) från vilka saponiner i frönas yttre lager har avlägsnats. | |
| 1.6.1 | Brutet ris | Del av riskärnan från Oryza Sativa L. som är kortare än tre fjärdedelar av en hel kärna. Riset får vara förkokt. | Stärkelse |
| 1.6.2 | Slipat ris | Råris från vilket det mesta av kli och embryo har avlägsnats under slipningen. Riset får vara förkokt. | Stärkelse |
| 1.6.3 | Förklistrat ris | Produkt som erhålls från slipat eller brutet ris genom förklistring. | Stärkelse |
| 1.6.4. | Extruderat ris | Produkt som erhålls genom extrudering av rismjöl. | Stärkelse |
| 1.6.5 | Risflingor | Produkt som erhålls genom att förklistrade riskärnor eller krossade kärnor omvandlas till flingor. | Stärkelse |
| 1.6.6 | Råris | Paddyris (Oryza Sativa L.) från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Processen med skalning och hantering får resultera i viss förlust av kli. | Stärkelse Växttråd |
| 1.6.7 | Malet foderris | Produkt som erhålls genom malning av foderris, bestående antingen av gröna, kritaktiga eller omogna risgryn som avskilts genom siktning vid slipningen av skalat ris eller av normala, skalade risgryn som är gula eller fläckiga. | Stärkelse |
| 1.6.8 | Rismjöl | Produkt som erhålls genom malning av slipat ris. Riset får vara förkokt. | Stärkelse |
| 1.6.9 | Rårismjöl | Produkt som erhålls genom malning av råris. Riset får vara förkokt. | Stärkelse Växttråd |
| 1.6.10 | Riskli | Produkt som härrör från slipning av ris och huvudsakligen består av de yttre lagren av kärnan (fruktväggen, fröskal, kärna, aleuron) med delar av grodden. Riset får vara förkokt eller extruderat. | Växttråd |
| 1.6.11 | Riskli innehållande kalciumkarbonat | Produkt som härrör från slipning av ris och huvudsakligen består av de yttre lagren av kärnan (fruktväggen, fröskal, kärna, aleuron) med delar av grodden. Får innehålla upp till 23 % kalciumkarbonat som används som processhjälpmedel. Riset får vara förkokt. | Växttråd Kalciumkarbonat |
| 1.6.12 | Avfettat riskli | Riskli som härrör från oljeextraktion. | Växttråd |
| 1.6.13 | Riskliolja | Olja extraherad från stabiliserat riskli. | |
| 1.6.14 | Risklimjöl | Produkt från rismjöls- och risstärkelseframställning, som erhålls genom torr- eller våtmalning och siktning. Den består huvudsakligen av stärkelse, protein, fett och fiber. Riset får vara förkokt. Får innehålla upp till 0,25 % natrium och upp till 0,25 % sulfat. | Stärkelse, om > 20 % Råprotein, om > 10 % Råfett, om > 5 % Växttråd |
| 1.6.15 | Risklimjöl innehållande kalciumkarbonat | Produkt som härrör från slipning av ris, huvudsakligen bestående av partiklar av aleuronskiktet och frövitan. Får innehålla upp till 23 % kalciumkarbonat som används som processhjälpmedel. Riset får vara förkokt. | Stärkelse Råprotein Råfett Växttråd Kalciumkarbonat |
| 1.6.16 | Ris | Kärnor av Oryza sativa L. | |
| 1.6.17 | Risgroddar | Produkt som härrör från slipning av ris, huvudsakligen bestående av embryot. | Råfett Råprotein |
| 1.6.18 | Risgroddsexpeller (5) | Produkt som återstår efter att risgrodden krossats för att utvinna oljan. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 1.6.20 | Risprotein | Produkt från risstärkelseframställning, som erhålls genom våtmalning, siktning, separation, koncentration och torkning. | Råprotein |
| 1.6.21 | Flytande risfoder | Koncentrerad flytande produkt från våtmalning och siktning av ris. | Stärkelse |
| 1.6.22 | Svällt ris | Produkt som erhålls genom expandering av riskärnor eller krossade kärnor. | Stärkelse |
| 1.6.23 | Fermenterat ris | Produkt som erhålls genom fermentering av ris. | Stärkelse |
| 1.6.24 | Deformerat slipat ris/slipat ris innehållande kalk | Produkt som härrör från slipning av ris, huvudsakligen bestående av deformerade kärnor och/eller kritaktiga kärnor och/eller skadade kärnor och/eller naturligt färgade kärnor (gröna, röda eller gula) och/eller normala, skalade risgryn, hela eller krossade. | Stärkelse |
| 1.6.25 | Omoget slipat ris | Produkt som härrör från slipning av ris och huvudsakligen består av omogna och/eller kritaktiga kärnor. | Stärkelse |
| 1.7.1 | Råg | Kärnor av Secale cereale L. | |
| 1.7.2 | Rågklimjöl | Produkt från mjölframställning, som erhålls från sållad råg. Den består huvudsakligen av frövitepartiklar med fina fragment av det yttre skalet och en del diverse kärnrester. | Stärkelse Växttråd |
| 1.7.3 | Foderråg | Produkt från mjölframställning, som erhålls från sållad råg. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka mindre av frövitan tagits bort än i rågkli. | Stärkelse Växttråd |
| 1.7.4 | Rågkli | Produkt från mjölframställning, som erhålls från sållad råg. Den består huvudsakligen av fragment av de yttre skalen och kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats. | Stärkelse Växttråd |
| 1.8.1 | Sorghum [Milo] | Kärnor/frön av Sorghum bicolor L. Moench. | |
| 1.8.2 | Vit sorghum | Kärnor av särskilda sorter av sorghum med vitt fröskal. | |
| 1.8.3 | Sorghumfoder | Torkad produkt som erhålls under separering av sorghumstärkelse. Den består huvudsakligen av kli. I produkten får även ingå torkade rester av urlakningsvatten och groddar kan tillsättas. | Råprotein |
| 1.9.1 | Speltvete | Kärnor av speltvete, Triticum spelta L., Triticum dicoccum Schrank eller Triticum monococcum L. | |
| 1.9.2 | Speltvetekli | Produkt från framställningen av speltmjöl. Den består huvudsakligen av yttre skaldelar och en del speltgroddsfragment samt en viss mängd frövita. | Växttråd |
| 1.9.3 | Speltveteskal | Produkt som erhålls vid skalning av speltkärnor. | Växttråd |
| 1.9.4 | Speltveteklimjöl | Produkt som erhålls vid bearbetningen av sållad, skalad spelt till speltmjöl. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan. | Växttråd Stärkelse |
| 1.10.1 | Triticale [Rågvete] | Kärnor av hybriden Triticum × Secale cereale L. | |
| 1.11.1 | Vete | Kärnor av Triticum aestivum L., Triticum durum Desf. och andra odlade arter av vete. | |
| 1.11.2 | Veterottrådar | Produkt som härrör från groddat mältat vete och rensning av malt bestående av rottrådar, spannmålsdamm, skal och små krossade kärnor av mältat vete. | |
| 1.11.3 | Förklistrat vete | Produkt som erhålls från malet vete eller vetekross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck. | Stärkelse |
| 1.11.4 | Veteklimjöl | Produkt från mjölframställning, som erhålls från sållade vetekärnor eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan. | Växttråd Stärkelse |
| 1.11.5 | Veteflingor | Produkt som erhålls genom ångkokning eller infraröd mikronisering och valsning av skalat vete. Den får innehålla en liten mängd veteskaldelar. | Växttråd Stärkelse |
| 1.11.6 | Fodervete | Produkt från framställning av mjöl eller malt, som erhålls från sållade vetekärnor eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka mindre av frövitan tagits bort än i vetekli. | Växttråd |
| 1.11.7 | Vetekli | Produkt från framställning av mjöl eller malt, som erhålls från sållade vetekärnor eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats. | Växttråd |
| 1.11.8 | Mältade fermenterade vetepartiklar | Produkt som erhålls genom en bearbetningsmetod som kombinerar mältning och fermentering av vete och vetekli. Efter mältning och fermentering torkas produkten och mals. | Stärkelse Växttråd |
| 1.11.10 | Vetefiber | Fiberprodukt som extraheras vid bearbetning av vete. Den består huvudsakligen av fiber. | Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 % Om vattenhalt < 60 %: — Växttråd |
| 1.11.11 | Vetegroddar | Produkt från mjölframställning, huvudsakligen bestående av vetegroddar, valsade eller i annan form, på vilka fragment av frövita och ytterskal får sitta kvar. | Råprotein Råfett |
| 1.11.12 | Fermenterade vetegroddar | Produkt från fermentering av vetegroddar. | Råprotein Råfett |
| 1.11.13 | Vetegroddsexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av vetegroddar (Triticum aestivum L. och Triticum durum Desf. samt andra odlade arter av vete och skalad spelt (Triticum spelta L., Triticum dicoccum Schrank och Triticum monococcum L.)), på vilka delar av frövita och fröskal får sitta kvar. | Råprotein |
| 1.11.15 | Veteprotein | Veteprotein extraherat vid stärkelse- eller etanolframställning; produkten får delvis ha hydrolyserats. | Råprotein |
| 1.11.16 | Veteglutenfoder | Produkt som härrör från framställningen av vetestärkelse och vetegluten. Den består av kli från vilket grodden delvis får ha avlägsnats. Vattenlösliga restprodukter av vete, vetekross samt andra produkter som är härledda ur stärkelse och ur raffinering eller fermentering av stärkelseprodukter får tillsättas. | Vattenhalt, om < 45 % eller > 60 % Om vattenhalt < 45 %: — Råprotein — Stärkelse |
| 1.11.18 | Veteglutenmjöl | Veteprotein som utmärks av en hög viskoelasticitet i hydratiserad form, med minst 80 % protein (N × 6,25) och högst 2 % aska i torrsubstansen. | Råprotein |
| 1.11.19 | Flytande vetestärkelse | Produkt som erhålls vid framställningen av stärkelse/glukos och gluten från vete. | Vattenhalt, om < 65 % eller > 85 % Om vattenhalt < 65 %: — Stärkelse |
| 1.11.20 | Delvis avsockrad vetestärkelse innehållande protein | Produkt som erhålls vid framställningen av vetestärkelse, huvudsakligen innehållande delvis sötad stärkelse, de lösliga proteinerna och andra lösliga delar av frövitan. | Råprotein Stärkelse Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 1.11.21 | Vattenlösliga restprodukter av vete | Produkt av vete som erhålls efter våt protein- och stärkelseextraktion. Produkten får vara hydrolyserad. | Vattenhalt, om < 55 % eller > 85 % Om vattenhalt < 55 %: — Råprotein |
| 1.11.22 | Vetejästkoncentrat | Blöt samprodukt som frigörs efter fermenteringen av vetestärkelse för alkoholframställning. | Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 % Om vattenhalt < 60 %: — Råprotein |
| 1.11.23 | Sållrester av mältat vete | Produkt från mekanisk sållning (storleksfraktionering) bestående av små vetekärnor och fraktioner av vetekärnor som separerats före maltningsprocessen. | Växttråd |
| 1.11.24 | Mältat vete och maltdamm | Produkt bestående av fraktioner av vetekärnor och malt som separerats under malttillverkningen. | Växttråd |
| 1.11.25 | Skal av mältat vete | Produkt som härrör från rensning av mältat vete, bestående av skalfraktioner och damm. | Växttråd |
| 1.11.26 | Vetealeuron | Produkt som erhålls genom att aleuronskiktet avskiljs från vetekli. | Råprotein Växttråd |
| 1.12.2 | Spannmålsmjöl | Mjöl av spannmål. | Stärkelse Växttråd |
| 1.12.3 | Proteinkoncentrat från spannmål | Koncentrerad och torkad produkt som erhålls från spannmål efter stärkelseseparation genom jästfermentering. | Råprotein |
| 1.12.4 | Sållrester av spannmål | Produkt från mekanisk sållning (storleksfraktionering) bestående av små korn och fraktioner av kornkärnor, som får vara groddade, och som separerats före ytterligare bearbetning av kornet. Produkten innehåller mer växttråd (t.ex. skal) än ofraktionerat spannmål. | Växttråd |
| 1.12.5 | Groddad spannmål | Produkt från framställning av mjöl och stärkelse, huvudsakligen bestående av groddad spannmål, valsade eller i annan form, på vilka fragment av frövita och yttre skal får sitta kvar. | Råprotein Råfett |
| 1.12.6 | Sirap av blötläggningsvätska från spannmål | Produkt av spannmål som erhålls genom avdunstning av koncentratet av blötläggningsvätskan från fermenteringen och destilleringen av spannmål som använts i framställningen av sädessprit. | Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 % Om vattenhalt < 45 %: — Råprotein |
| 1.12.7 | Blöt drank | Blöt produkt som består av en fast fraktion genom centrifugering och/eller filtrering av blötläggningsvätska från fermenterad och destillerad spannmål som använts i framställningen av sädessprit. | Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 % Om vattenhalt < 65 %: — Råprotein |
| 1.12.8 | Koncentrerade vattenlösliga restprodukter från destillering | Blöt produkt som härrör från framställningen av alkohol genom fermentering och destillering av en mäsk av vete och sockersirap sedan kli och gluten först separerats. Den får innehålla döda celler och/eller delar från de mikroorganismer som används vid fermenteringen. Får innehålla upp till 4 % kalium vid en vattenhalt på 12 %. | Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 % Om vattenhalt < 65 %: Råprotein, om > 10 % |
| 1.12.9 | Drank och vattenlösliga restprodukter från destillering | Produkt som erhålls vid produktionen av alkohol genom fermentering och destillering av mäsk av spannmål och/eller andra stärkelserika och sockerhaltiga produkter. De får innehålla döda celler och/eller delar från de mikroorganismer som används vid fermenteringen. Får innehålla 2 % sulfat och/eller upp till 2 % kalium vid en vattenhalt på 12 %. | Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 % Om vattenhalt < 60 %: — Råprotein |
| 1.12.10 | Torkad drank | Produkt från alkoholdestillering, som erhålls genom torkning av fasta samprodukter av fermenterad spannmål. Får innehålla upp till 2 % kalium vid en vattenhalt på 12 %. | Råprotein |
| 1.12.11 | Torkad drank med tillsats av mäsk [Drank och vattenlösliga rester från destillerier] | Produkt från alkoholdestillering, som erhålls genom torkning av fasta samprodukter av fermenterad spannmål med tillsats av pot ale-sirap eller avdunstad blötläggningsvätska. Får innehålla upp till 2 % kalium vid en vattenhalt på 12 %. | Råprotein |
| 1.12.12 | Drav | Produkt från bryggning bestående av samprodukter från mältad och omältad spannmål och andra stärkelserika produkter, som får innehålla humlematerial. Brukar saluföras i blött tillstånd men får även saluföras i torkad form. Får innehålla upp till 0,3 % dimetylpolysiloxan, upp till 1,5 % enzymer och upp till 1,8 % bentonit. | Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 % Om vattenhalt < 65 %: — Råprotein |
| 1.12.13 | Whiskydrank | Fast produkt som härrör från spannmålswhiskyframställning. Den består av samprodukter från varmvattenextraktion av mältad spannmål. Brukar saluföras i blött tillstånd sedan extraktet har avlägsnats genom gravitation. | Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 % Om vattenhalt < 65 %: — Råprotein |
| 1.12.14 | Filtrerade mäskprodukter | Fast produkt som erhålls vid framställningen av öl, maltextrakt och whisky. Den består av samprodukterna av varmvattenextraktion av malen malt och eventuellt andra socker- eller stärkelserika tillsatser. Brukar saluföras i blött tillstånd sedan extraktet har avlägsnats genom pressning. | Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 % Om vattenhalt < 65 %: — Råprotein |
| 1.12.15 | Pot ale | Den restprodukt som återstår i destilleringspannan efter den första destilleringen i ett maltdestilleri. | Råprotein, om > 10 % |
| 1.12.16 | Pot ale-sirap | Produkt som härrör från den första destilleringen i ett maltdestilleri, framställd genom avdunstning av den pot ale som återstår i destilleringspannan. | Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 % Om vattenhalt < 45 %: — Råprotein |
2. Oljehaltiga frön eller frukter samt produkter därav
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 2.1.1 | Babassuexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av Babassupalmnötter av typen Orbignya. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.2.1 | Camelinafrö | Frön av Camelina sativa L. Crantz. | |
| 2.2.2 | Camelinaexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av camelinafrön. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.2.3 | Camelinamjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av camelinafröexpeller. | Råprotein |
| 2.3.1 | Kakaobönskal | Skal av torkade och rostade bönor av Theobroma cacao L. | Växttråd |
| 2.3.2 | Kakaoskal | Produkt som erhålls vid bearbetning av bönor av Theobroma cacao L. | Växttråd Råprotein |
| 2.3.3 | Mjöl av delvis skalade kakaobönor | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av torkade och rostade bönor av Theobroma cacao L. från vilka delar av skalen har avlägsnats. | Råprotein Växttråd |
| 2.4.1 | Kokos-/kopraexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från frön av kokospalmen Cocos nucifera L. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.4.2 | Hydrolyserad kokos-/kopraexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning och enzymhydrolys av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från frön av kokospalmen Cocos nucifera L. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.4.3 | Kokos-/kopramjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från frön av kokospalmen Cocos nucifera L. | Råprotein |
| 2.5.1 | Bomullsfrön | Bomullsfrön av Gossypium spp. från vilka fibrerna har avlägsnats. | |
| 2.5.2 | Mjöl av delvis skalat bomullsfrö | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av bomullsfrön från vilka fibrer och delar av fröskalet har avlägsnats. (Växttråd: högst 22,5 % av torrsubstansen.) | Råprotein Växttråd |
| 2.5.3 | Bomullsfröexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av bomullsfrön från vilka fibrer avlägsnats. | Råprotein Växttråd Råfett |
| 2.6.1 | Expeller av delvis skalade jordnötter | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av delvis skalade jordnötter av Arachis hypogaea L. och andra arter av Arachis.(Växttråd: högst 16 % av torrsubstansen.) | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.6.2 | Mjöl av delvis skalade jordnötter | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av expeller av delvis skalade jordnötter. (Växttråd: högst 16 % av torrsubstansen.) | Råprotein Växttråd |
| 2.6.3 | Expeller av skalade jordnötter | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av skalade jordnötter. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.6.4 | Mjöl av skalade jordnötter | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av expeller av skalade jordnötter. | Råprotein Växttråd |
| 2.6.5 | Jordnötter | Frön från Arachis hypogaea och andra arter av Arachis. | |
| 2.7.1 | Kapockexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av frön av kapock (Ceiba pentadra L. Gaertn.). | Råprotein Växttråd |
| 2.8.1 | Linfrö | Linfrön av Linum usitatissimum L. (botanisk renhet: minst 93 %) i form av hela, tillplattade eller malda linfrön. | |
| 2.8.2 | Linfröexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av linfrön. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.8.3 | Linfrömjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av linfröexpeller. | Råprotein |
| 2.8.4 | Foderlinfröexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av linfrön. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner och — 2 % soap stocks. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.8.5 | Foderlinfrömjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av linfröexpeller. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner, och — 2 % soap stocks. | Råprotein |
| 2.9.1 | Senapskli | Produkt från framställningen av senap (Brassica juncea L.). Den består av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar. | Växttråd |
| 2.9.2 | Senapsfrömjöl | Produkt som erhålls genom extraktion av flyktig senapsolja från senapsfrön. | Råprotein |
| 2.10.1 | Nigerfrö | Frön av nigerplantan, Guizotia abyssinica (L. F.) Cass. | |
| 2.10.2 | Nigerfröexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av frön från nigerplantan. (Aska olöslig i HCl: högst 3,4 %.) | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.11.1 | Olivpressmassa | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av pressade oliver av Olea europaea L., från vilken så mycket kärnbeståndsdelar som möjligt avskiljts. | Råprotein Växttråd Råfett |
| 2.11.2 | Avfettat foderolivmjöl | Produkt från olivoljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av olivpressmassaexpeller från vilken så mycket kärnbeståndsdelar som möjligt har avskilts. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner, och — 2 % soap stocks. | Råprotein Växttråd |
| 2.11.3 | Avfettat olivmjöl | Produkt från olivoljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av olivpressmassaexpeller från vilken så mycket kärnbeståndsdelar som möjligt har avskiljts. | Råprotein Växttråd |
| 2.12.1 | Palmkärnexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av palmkärnor av Elaeis guineensis Jacq., Corozo oleifera (HBK) L. H. Bailey (Elaeis melanococca auct.), från vilka så mycket som möjligt av det hårda skalet avlägsnats. | Råprotein Växttråd Råfett |
| 2.12.2 | Palmkärnsmjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av palmkärnor, från vilka så mycket som möjligt av det hårda skalet avlägsnats. | Råprotein Växttråd |
| 2.13.1 | Pumpa- och squashfrön | Frön av Cucurbita pepo L. och plantor av släktet Cucurbita. | |
| 2.13.2 | Pumpa- och squashfröexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av frön av Cucurbita pepo och plantor av släktet Cucurbita. | Råprotein Råfett |
| 2.14.1 | Rapsfrön | Frön av raps av Brassica napus L. ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk., av indisk raps Brassica napus L. var. glauca (Roxb.) O. E. Schulz och Brassica rapa ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk. Botanisk renhet: minst 94 %. | |
| 2.14.2 | Rapsfröexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av rapsfrön. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.14.3 | Rapsfrömjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av rapsfröexpeller. | Råprotein |
| 2.14.4 | Extruderade rapsfrön | Produkt som erhålls från hel raps genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck som ökar stärkelseförklistringen. | Råprotein Råfett |
| 2.14.5 | Proteinkoncentrat av rapsfrö | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom separation av proteinfraktion av rapsfröexpeller eller rapsfrön. | Råprotein |
| 2.14.6 | Foderrapsfröexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av rapsfrön. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner, och — 2 % soap stocks. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.14.7 | Foderrapsfrömjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av rapsfröexpeller. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner, och — 2 % soap stocks. | Råprotein |
| 2.15.1 | Safflorfrö | Frön av safflor Carthamus tinctorius L. | |
| 2.15.2 | Mjöl av delvis skalade safflorfrön | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av delvis skalade frön av safflor. | Råprotein Växttråd |
| 2.15.3 | Safflorskal | Produkt som erhålls vid skalning av safflorfrön. | Växttråd |
| 2.16.1 | Sesamfrön | Frön av Sesamum indicum L. | |
| 2.17.1 | Delvis skalade sesamfrön | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom att delar av skalen avlägsnats. | Råprotein Växttråd |
| 2.17.2 | Sesamfröskal | Produkt som erhålls vid skalning av sesamfrön. | Växttråd |
| 2.17.3 | Sesamfröexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av frön från sesamplantan. (Aska olöslig i HCl: högst 5 %.) | Råprotein Växttråd Råfett |
| 2.18.1 | Rostad(e) soja(bönor) | Sojabönor (Glycine max L. Merr.) som undergått lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) | |
| 2.18.2 | Soja(böns)expeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av sojafrön. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.18.3 | Soja(böns)mjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls från sojabönor efter extraktion och lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) | Råprotein Växttråd om > 8 % i torrsubstans |
| 2.18.4 | Mjöl av skalad(e) soja(bönor) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls från skalade sojabönor efter extraktion och lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,5 mg N/g × min.) | Råprotein |
| 2.18.5 | Soja(böns)skal | Produkt som erhålls vid skalning av sojabönor. | Växttråd |
| 2.18.6 | Extruderade sojabönor | Produkt som erhålls från sojabönor genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck som ökar stärkelseförklistringen. | Råprotein Råfett |
| 2.18.7 | Proteinkoncentrat av soja(böna) | Produkt som erhålls från skalade sojabönor som genomgått fettextraktion, efter en andra extraktion eller enzymbehandling för att minska halten av kvävefritt extrakt. Får innehålla inaktiverade enzymer. | Råprotein |
| 2.18.8 | Sojabönspressmassa [Sojabönspasta] | Produkt som erhålls vid extraktion av sojabönor för livsmedelsberedning. | Råprotein |
| 2.18.9 | Sojabönsmelass | Produkt som erhålls vid bearbetning av sojabönor. | Råprotein Råfett |
| 2.18.10 | Samprodukt från sojabönsberedning | Produkter som erhålls vid bearbetning av sojabönor för framställning av livsmedelsberedningar av sojaböna. | Råprotein |
| 2.18.11 | Soja(bönor) | Sojabönor (Glycine max L. Merr.) | Ureasaktivitet om > 0,4 mg N/g × min |
| 2.18.12 | Sojabönsflingor | Produkt som erhålls genom ångkokning eller infraröd mikronisering och valsning av skalade sojabönor. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) | Råprotein |
| 2.18.13 | Fodersoja(böns)mjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls från sojabönor efter extraktion och lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.). Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner, och — 1,5 % soap stocks. | Råprotein Växttråd om > 8 % i torrsubstans |
| 2.18.14 | Skalad fodersoja(böns)mjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls från skalade sojabönor efter extraktion och lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,5 mg N/g × min.). Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner, och — 1,5 % soap stocks. | Råprotein |
| 2.18.15 | Fermenterat soja(böns)protein (koncentrat) | Produkt som erhålls från skalade sojabönor som genomgått fettextraktion, efter mikrobiell fermentering för att minska halten av kvävefritt extrakt. Får även innehålla döda celler och/eller delar därav från de mikroorganismer som används vid fermenteringen. | Råprotein |
| 2.18.16 | Mjöl av rostade eller ångkokta sojabönor | Sojabönor som har rostats eller ångkokts och malts till mjöl. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) | |
| 2.19.1 | Solrosfrön | Frön från solros av Helianthus annuus L. | |
| 2.19.2 | Solrosfröexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av solrosfrön. | Råprotein Råfett Växttråd |
| 2.19.3 | Solrosfrömjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av solrosfröexpeller. | Råprotein Växttråd |
| 2.19.4 | Mjöl av skalade solrosfrön | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av expeller av solrosfrön som helt eller delvis befriats från sina skal. Växttråd: högst 27,5 % av torrsubstansen. | Råprotein Växttråd |
| 2.19.5 | Solrosfröskal | Produkt som erhålls vid skalning av solrosfrön. | Växttråd |
| 2.19.6 | Fodersolrosfrömjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av solrosfröexpeller. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner, och — 2 % soap stocks. | Råprotein |
| 2.19.7 | Mjöl av skalade fodersolrosfrön | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion och lämplig värmebehandling av expeller av solrosfrön som helt eller delvis befriats från sina skal. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till — 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber), — 1,3 % rålecitiner, och — 2 % soap stocks. Växttråd: högst 27,5 % av torrsubstansen. | Råprotein Växttråd |
| 2.19.8 | Fraktioner av solrosfrömjöl med hög proteinhalt och låg cellulosahalt | Produkt från bearbetning av solrosfrömjöl, som erhålls genom malning och fraktionering (siktning och luftfraktionering) av mjöl av skalade solrosfrön. Råproteininnehåll: minst 45 % med en vattenhalt på 8 %. Växttråd: högst 8 % med en vattenhalt på 8 %. | Råprotein Växttråd |
| 2.19.9 | Fraktioner av solrosfrömjöl med hög cellulosahalt | Produkt från bearbetning av solrosfrömjöl, som erhålls genom malning och fraktionering (siktning och luftfraktionering) av mjöl av skalade solrosfrön. Växttråd: minst 38 % med en vattenhalt på 8 %. Råproteininnehåll: minst 17 % med en vattenhalt på 8 %. | Råprotein Växttråd |
| 2.19.10 | Fraktioner av fodersolrosfrömjöl med hög proteinhalt och låg cellulosahalt | Produkt från bearbetning av solrosfrömjöl, som erhålls genom malning och fraktionering (siktning och luftfraktionering) av mjöl av skalade solrosfrön. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber). Råproteininnehåll: minst 45 % med en vattenhalt på 9,5 %. Växttråd: högst 8 % med en vattenhalt på 10 %. | Råprotein, växttråd |
| 2.19.11 | Fraktioner av fodersolrosfrömjöl med hög cellulosahalt | Produkt från bearbetning av solrosfrömjöl, som erhålls genom malning och fraktionering (siktning och luftfraktionering) av mjöl av skalade solrosfrön. Endast när produkten framställs vid en integrerad krossnings- och raffineringsanläggning får den innehålla upp till 1 % av den totala mängden använd blekjord och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, amorf silikat och kiseldioxid, fyllosilikat och cellulosafiber eller träfiber). Växttråd: minst 38 % med en vattenhalt på 10 %. Råproteininnehåll: minst 17 % med en vattenhalt på 8 %. | Råprotein, växttråd |
| 2.20.1 | Vegetabiliska oljor och fetter | Olja och fett som erhålls genom pressning och/eller extraktion ur oljefrön eller oljefrukter (exklusive ricinolja från ricinusväxten). | Vattenhalt, om > 1 % |
| 2.21.1 | Rålecitiner | Produkt som erhålls vid avslemning av råolja från oljefrön och oljefrukter med vatten. Citronsyra, fosforsyra, natriumhydroxid eller enzymer får tillsättas under avslemningen av råolja. | |
| 2.22.1 | Hampafrö | Frön av sorter av Cannabis sativa L. med ett THC-innehåll < 0,2 % enligt den kvantifieringsmetod som fastställs i förordning (EU) nr 639/2014. | |
| 2.22.2 | Hampaexpeller | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av hampafrön av sorter av Cannabis sativa L. med ett THC-innehåll < 0,2 % enligt den kvantifieringsmetod som fastställs i förordning (EU) nr 639/2014. | Råprotein Växttråd |
| 2.22.3 | Hampafröolja | Olja som erhålls genom pressning av hampafrön av sorter av Cannabis sativa L. med ett THC-innehåll < 0,2 % enligt den kvantifieringsmetod som fastställs i förordning (EU) nr 639/2014. | Vattenhalt, om > 1 % |
| 2.23.1 | Vallmofrön | Frön av Papaver somniferum L. | |
| 2.23.2 | Vallmofrömjöl | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom extraktion av vallmofröexpeller. | Råprotein |
| 2.24.1 | Chiafrön | Frön av Salvia hispanica L. |
3. Frön från baljväxter och produkter därav
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 3.1.1 | Rostade bönor | Frön av Phaseolus spp. eller Vigna spp. vilka undergått lämplig värmebehandling. | |
| 3.1.2 | Proteinkoncentrat av bönor | Produkt som erhålls från det separerade bönfruktvattnet vid stärkelseframställning. | Råprotein |
| 3.2.1 | Johannesbrödfrukt | Torkade frukter från johannesbrödträdet, Ceratonia siliqua L., som innehåller johannesbrödfrö. | Växttråd |
| 3.2.3 | Krossad johannesbrödfrukt | Produkt som erhålls genom krossning av de torkade frukterna (baljorna) från johannesbrödträdet, från vilka johannesbrödfröna avlägsnats. | Växttråd |
| 3.2.4 | Mald johannesbrödfrukt | Produkt som erhålls genom mikronisering av de torkade frukterna (baljorna) från johannesbrödträdet, från vilka johannesbrödfröna avlägsnats. | Växttråd Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 3.2.5 | Johannesbrödgroddar | Groddar av fröna från johannesbrödträdet. | Råprotein |
| 3.2.6 | Johannesbrödgroddexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av johannesbrödgrodd. | Råprotein |
| 3.2.7 | Johannesbrödfrön | Frön (kärnor) som erhålls från johannesbrödbaljor och som består av frövita, skal och groddar. | Växttråd |
| 3.2.8 | Skal från johannesbrödfrön | Skal från johannesbrödfrön, som erhålls genom skalning av fröna från johannesbrödträdet. | Växttråd |
| 3.3.1 | Kikärter | Frön av Cicer arietinum L. | |
| 3.4.1 | Ervum ervilia | Frön av Ervum ervilia L. | |
| 3.5.1 | Frö av bockhornsklöver | Frön av bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum). | |
| 3.6.1 | Guarmjöl | Produkt som erhålls efter extraktion av växtslemmet ur frön från guarböna, Cyamopsis tetragonoloba (L.) Taub. | Råprotein |
| 3.6.2 | Guargroddsmjöl | Produkt från extraktion av växtslemmet ur grodden av guarbönsfrön. | Råprotein |
| 3.7.1 | Bondbönor [Åkerbönor/Hästbönor] | Frön av Vicia faba L. ssp. faba var. equina Pers. och var. minuta (Alef.) Mansf. | |
| 3.7.2 | Bondbönsflingor [Åkerbönsflingor/ Hästbönsflingor] | Produkt som erhålls genom ångkokning eller infraröd mikronisering och valsning av skalade bondbönor. | Stärkelse Råprotein |
| 3.7.3 | Bondbönsskal [Fababönsskal] [Åkerbönsskal] [Hästbönsskal] | Produkt som erhålls vid skalning av bondbönsfrön, bestående huvudsakligen av de yttre höljena. | Växttråd Råprotein |
| 3.7.4 | Skalade bondbönor [Skalade åkerbönor/Skalade hästbönor] | Produkt som erhålls vid skalning av bondbönsfrön, bestående huvudsakligen av bönkärnor från bondbönor. | Råprotein Växttråd |
| 3.7.5 | Bondbönsprotein [Åkerbönsprotein/ Hästbönsprotein] | Produkt som erhålls genom malning och luftfraktionering av bondbönor. | Råprotein |
| 3.8.1 | Linser | Frön av Lens culinaris a.o. Medik. | |
| 3.8.2 | Linsskal | Produkt som erhålls vid skalning av linsfrön. | Växttråd |
| 3.9.1 | Sötlupiner | Frön av Lupinus spp. med högst 5 % bittra frön | Råprotein |
| 3.9.2 | Skalade sötlupiner | Skalade sötlupinfrön. | Råprotein |
| 3.9.3 | Lupinskal | Produkt som erhålls vid skalning av sötlupinfrön, bestående huvudsakligen av de yttre höljena. | Råprotein Växttråd |
| 3.9.4 | Lupinpressmassa | Produkt som erhålls efter extraktion av beståndsdelar av sötlupiner. | Växttråd |
| 3.9.5 | Lupinklimjöl | Produkt som erhålls vid framställningen av mjöl från sötlupin. Den består huvudsakligen av grobladspartiklar tillsammans med en mindre mängd skal. | Råprotein Växttråd |
| 3.9.6 | Lupinprotein | Produkt som erhålls från det separerade sötlupinfruktvattnet vid stärkelseframställning eller erhålls efter malning och luftfraktionering. | Råprotein |
| 3.9.7 | Lupinproteinmjöl | Produkt från bearbetning av sötlupin för att erhålla ett högproteinmjöl. | Råprotein |
| 3.10.1 | Mungbönor | Bönor av Vigna radiata L. | |
| 3.11.1 | Ärter | Frön av Pisum spp. | |
| 3.11.2 | Ärtkli | Produkt som erhålls vid framställning av ärtmjöl. Den består huvudsakligen av skal som avlägsnats vid skalning och rensning av ärter. | Växttråd |
| 3.11.3 | Ärtflingor | Produkt som erhålls genom ångkokning eller infraröd mikronisering och valsning av skalade ärtfrön. | Stärkelse |
| 3.11.4 | Ärtmjöl | Produkt som erhålls genom malning av ärter. | Råprotein |
| 3.11.5 | Ärtskal | Produkt som erhålls vid framställning av ärtmjöl från ärter. Den består huvudsakligen av skal som avlägsnats vid skalning och rensning av ärter samt en mindre mängd frövita. | Växttråd |
| 3.11.6 | Skalade ärter | Skalade ärtfrön. | Råprotein Växttråd |
| 3.11.7 | Ärtklimjöl | Produkt som erhålls vid framställning av ärtmjöl. Den består huvudsakligen av grobladspartiklar tillsammans med en mindre mängd skal. | Råprotein Växttråd |
| 3.11.8 | Sållrester av ärta | Produkt som erhålls vid mekanisk sållning och som består av fraktioner av ärtkärnor som separerats före ytterligare bearbetning. | Växttråd |
| 3.11.9 | Ärtprotein | Produkt som erhålls från det separerade ärtfruktvattnet vid stärkelseframställning eller efter malning och luftfraktionering; får delvis ha hydrolyserats. | Råprotein |
| 3.11.10 | Ärtpressmassa [Inre fiber av ärta] | Produkt som erhålls genom våt stärkelse- och proteinextraktion från ärter. Den består huvudsakligen av inre fibrer och stärkelse. | Vattenhalt, om < 70 % eller > 85 % Stärkelse Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 3.11.11 | Vattenlösliga restprodukter av ärta | Produkt som erhålls genom våt stärkelse- och proteinextraktion från ärter. Den består huvudsakligen av vattenlösliga proteiner och oligosackarider. | Vattenhalt, om < 60 % eller > 85 % Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Råprotein |
| 3.11.12 | Ärtfiber | Produkt som erhålls genom extraktion efter malning och siktning av skalade ärter. | Växttråd |
| 3.11.13 | Ärtkräm | Produkt som erhålls genom våt stärkelse- och proteinextraktion från ärter. Den består huvudsakligen av vattenlösliga proteiner, inre fibrer, stärkelse och oligosackarider. Får innehålla upp till 1 % organiska syror. | Vattenhalt, om < 50 % eller > 85 % Råprotein Växttråd Stärkelse |
| 3.12.1 | Vicker | Frön av Vicia sativa L. var. sativa och andra sorter. | |
| 3.13.1 | Plattvial | Frön av Lathyrus sativus L. vilka genomgått lämplig värmebehandling. | Metod för värmebehandling |
| 3.14.1 | Monanthavicker | Frön av Vicia monanthos Desf. |
4. Rotknölar, rötter och produkter därav
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 4.1.1 | Sockerbetor | Rot av Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Doell. | |
| 4.1.2 | Sockerbetstoppar och rötter | Färsk produkt från framställningen av socker, huvudsakligen bestående av rensade bitar av sockerbeta, med eller utan delar av betblad. | Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans Vattenhalt, om < 50 % |
| 4.1.3 | (Bet)socker [Sackaros] | Socker som extraherats från sockerbetor med hjälp av vatten. | |
| 4.1.4 | Betmelass (av sockerbeta) | Sirapsaktig produkt som erhålls vid framställning eller raffinering av socker från sockerbetor. Får innehålla upp till 0,5 % skumdämpande medel, 0,5 % antiscalingmedel, 2 % sulfat och 0,25 % sulfit. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 28 % |
| 4.1.5 | Betmelass (av sockerbeta), delvis avsockrad och/eller avbetainiserad | Produkt som erhålls efter ytterligare extraktion av sackaros och/eller betain från sockerbetsmelass med hjälp av vatten. Får innehålla upp till 2 % sulfat och 0,25 % sulfit. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 28 % |
| 4.1.6 | Isomaltulosmelass | Icke-kristalliserad fraktion från framställningen av isomaltulos genom enzymatisk omvandling av sackaros från sockerbetor. | Vattenhalt, om > 40 % |
| 4.1.7 | Våt betmassa (av sockerbeta) | Produkt från framställningen av socker, bestående av skivor av sockerbeta varifrån socker har extraherats med hjälp av vatten. Lägsta vattenhalt: 82 %. Sockerinnehållet är lågt och sjunker ner mot noll på grund av (mjölksyre)fermentering. | Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans Vattenhalt, om < 82 % eller > 92 % |
| 4.1.8 | Pressad betmassa (av sockerbeta) | Produkt från framställningen av socker, bestående av skivor av sockerbeta varifrån socker har extraherats med hjälp av vatten och som har pressats mekaniskt. Högsta vattenhalt: 82 %. Sockerinnehållet är lågt och sjunker ner mot noll på grund av (mjölksyre)fermentering. Får innehålla upp till 1 % sulfat. | Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 % |
| 4.1.9 | Melasserad pressad betmassa (av sockerbeta) | Produkt från framställningen av socker, bestående av skivor av sockerbeta varifrån socker har extraherats med hjälp av vatten och som har pressats mekaniskt, med tillsats av melass. Högsta vattenhalt: 82 %. Sockerinnehållet sjunker på grund av (mjölksyre)fermentering. Får innehålla upp till 1 % sulfat. | Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 % |
| 4.1.10 | Torkad betmassa (av sockerbeta) | Produkt från framställningen av socker, bestående av skivor av sockerbeta varifrån socker har extraherats med hjälp av vatten och som har pressats mekaniskt och torkats. Får innehålla upp till 2 % sulfat. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans Total sockerhalt, uttryckt som sackaros, om > 10,5 % |
| 4.1.11 | Melasserad torkad betmassa (av sockerbeta) | Produkt från framställningen av socker, bestående av skivor av sockerbeta varifrån socker har extraherats med hjälp av vatten och som har pressats mekaniskt och torkats, med tillsats av melass. Får innehålla upp till 0,5 % skumdämpande medel och 2 % sulfat. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 4.1.12 | Sockersirap | Produkt som erhålls genom bearbetning av socker och/eller melass. Får innehålla upp till 0,5 % sulfat och 0,25 % sulfit. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 35 % |
| 4.1.13 | Kokta betbitar (av sockerbeta) | Produkt från framställningen av ätlig sirap från sockerbeta. | Om torkad: Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans Om pressad: Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans Vattenhalt, om < 50 % |
| 4.1.15 | Betmelass (av sockerbeta), rik på betain, flytande/torkad | Produkt som erhålls efter extraktion av socker med hjälp av vatten och ytterligare filtrering av sockerbetsmelass. Den erhållna produkten innehåller beståndsdelar av melass och högst 20 % naturligt förekommande betain. Får innehålla upp till 0,5 % skumdämpande medel, 0,5 % antiscalingmedel, 2 % sulfat och 0,25 % sulfit. | Betaininnehåll Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 14 % |
| 4.1.16 | Isomaltulos | Isomaltulos som kristallin monohydrat substans. Den erhålls genom enzymatisk omvandling av sackaros från sockerbetor. | |
| 4.2.1 | Rödbetssaft | Saft från pressning av rödbeta (Beta vulgaris convar. crassa var. conditiva) med påföljande koncentration och pastörisering, vilket bevarar den typiska grönsaksliknande smaken och aromen. | Vattenhalt, om < 50 % eller > 60 % Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.3.1 | Morötter | Rot av gul eller röd morot, Daucus carota L. | |
| 4.3.2 | Ångkokta morotsskal | Blöt produkt från morotsförädlingsindustrin bestående av de skal som avlägsnats från morotsroten genom ångbehandling, till vilken ytterligare förklistrad morotsstärkelse får tillsättas. Högsta vattenhalt: 97 %. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans Vattenhalt, om > 97 % |
| 4.3.3 | Morotsavskrap | Blöt produkt som erhålls genom mekanisk separation vid bearbetning av morötter och morotsrester. Produkten får ha värmebehandlats. Högsta vattenhalt: 97 %. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans Vattenhalt, om > 97 % |
| 4.3.4 | Morotsflingor | Produkt som erhålls genom att rötter av gul eller röd morot omvandlas till flingor som därefter torkas. | |
| 4.3.5 | Torkad morot | Rötter av gul eller röd morot, oberoende av form, som därefter torkas. | Växttråd |
| 4.3.6 | Torkad fodermorot | Produkt bestående av pressmassa av morotens innanmäte och yttre skal som torkas. | Växttråd |
| 4.3.7 | Morotssaft | Saft från pressning av morotsrötter med påföljande koncentration och pastörisering. | Vattenhalt, om < 40 % eller > 60 % |
| 4.4.1 | Cikoriarot | Rötter av Cichorium intybus L. | |
| 4.4.2 | Cikoriatoppar och cikoriablast | Färsk produkt som härrör från bearbetning av cikoria. Den består huvudsakligen av rensade bitar av cikoria och delar av bladen. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans Vattenhalt, om < 50 % |
| 4.4.3 | Cikoriafrö | Frön av Cichorium intybus L. | |
| 4.4.4 | Cikoriapressmassa | Produkt från framställningen av inulin från rötter av Cichorium intybus L., bestående av skivor av cikoria som extraheras och pressas mekaniskt. De (vattenlösliga) cikoriakolhydraterna och vattnet har delvis avlägsnats. Får innehålla upp till 1 % sulfat och 0,2 % sulfit. | Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 % |
| 4.4.5 | Torkad cikoriapressmassa | Produkt från framställningen av inulin från rötter av Cichorium intybus L., bestående av skivor av cikoria som extraheras och pressas mekaniskt och därefter torkas. De (vattenlösliga) cikoriakolhydraterna har delvis extraherats. Får innehålla upp till 2 % sulfat och 0,5 % sulfit. | Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.4.6 | Cikoriarotspulver | Produkt som erhålls genom hackning, torkning och malning av cikoriarötter. Får innehålla upp till 1 % klumpförebyggande medel. | Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.4.7 | Cikoriamelass | Produkt från bearbetning av cikoria, som erhålls vid framställningen av inulin och oligofruktos. Cikoriamelass består av organiskt växtmaterial och mineraler. Får innehålla upp till 0,5 % skumdämpande medel. | Råprotein Råaska Vattenhalt, om < 20 % eller > 30 % |
| 4.4.8 | Cikoriavinass | Samprodukt från bearbetning av cikoria som erhålls efter separation av inulin och oligofruktos och jonbytareluering. Cikoriavinass består av organiskt växtmaterial och mineraler. Får innehålla upp till 1 % skumdämpande medel. | Råprotein Råaska Vattenhalt, om < 30 % eller > 40 % |
| 4.4.9 | Inulin | Inulin är en fruktan som extraherats från exempelvis rötter av Cichorium intybus L., Inula helenium eller Helianthus tuberosus. Rå inulin får innehålla upp till 1 % sulfat och 0,5 % sulfit. | |
| 4.4.10 | Oligofruktossirap | Produkt som erhålls genom partiell hydrolys av inulin från Cichorium intybus L. Rå oligofruktossirap får innehålla upp till 1 % sulfat och 0,5 % sulfit. | Vattenhalt, om < 20 % eller > 30 % |
| 4.4.11 | Torkad oligofruktos | Produkt som erhålls genom att inulin från Cichorium intybus L. delvis hydrolyseras och därefter torkas. | |
| 4.5.1 | Torkad vitlök | Vitt till gult pulver av ren, mald vitlök, Allium sativum L. | |
| 4.6.1 | Maniok [Tapioka] [Kassava] | Rötter av Manihot esculenta Crantz. oberoende av form. | Vattenhalt, om < 60 % eller > 70 % |
| 4.6.2 | Torkad maniok [Torkad tapioka] | Rötter av maniok, oberoende av form, som torkas. | Stärkelse Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.7.1 | Lökpressmassa | Blöt produkt som erhålls genom bearbetning av lök (släktet Allium) och som består av både skal och hela lökar. Om produkten erhålls vid framställningen av lökolja består den främst av beredda lökrester. | Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.7.2 | Stekt lök | Skalade och smulade lökbitar som steks. | Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans Råfett |
| 4.7.3 | Torkade vattenlösliga restprodukter av lök | Torr produkt som erhålls vid bearbetning av färsk lök. Den erhålls genom extraktion med alkohol och/eller vatten och vatten- eller alkoholfraktionen separeras och sprejtorkas. Den består huvudsakligen av kolhydrater. | Växttråd |
| 4.8.1 | Potatis | Knölar av Solanum tuberosum L. | Vattenhalt, om < 72 % eller > 88 % |
| 4.8.2 | Skalad potatis | Potatis från vilken skalet avlägsnats genom ångbehandling. | Stärkelse Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.8.3 | Ångkokta potatisskal | Blöt produkt från potatisförädlingsindustrin bestående av de skal som avlägsnats från potatisknölarna genom ångbehandling, till vilken ytterligare förklistrad potatisstärkelse får tillsättas. | Vattenhalt, om > 93 % Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.8.4 | Råa potatisbitar | Produkt som erhålls från potatis under beredningen av potatisprodukter avsedda som livsmedel. Potatisen får vara skalad. | Vattenhalt, om > 88 % Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.8.5 | Potatisavskrap | Produkt som erhålls genom mekanisk separation under bearbetningen av potatis och potatisrester. Produkten får ha värmebehandlats. | Vattenhalt, om > 93 % Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.8.6 | Mosad potatis | Blancherad eller kokt och därefter mosad potatisprodukt. | Stärkelse Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.8.7 | Potatisflingor | Produkt som erhålls genom valstorkning av tvättad och ångkokt potatis, med eller utan skal. | Stärkelse Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 4.8.8 | Potatispressmassa | Produkt från potatisstärkelseframställning, bestående av extraherad mald potatis. | Vattenhalt, om < 77 % eller > 88 % |
| 4.8.9 | Torkad potatispressmassa | Torkad produkt från potatisstärkelseframställning, bestående av extraherad mald potatis. | |
| 4.8.10 | Potatisprotein | Produkt från stärkelseframställning, huvudsakligen bestående av proteinämnen som erhålls efter stärkelseseparationen. | Råprotein |
| 4.8.11 | Hydrolyserat potatisprotein | Protein som erhålls genom en kontrollerad enzymhydrolys av potatisproteiner. | Råprotein |
| 4.8.12 | Fermenterat potatisprotein | Produkt som erhålls genom att potatisprotein fermenteras och därefter sprejtorkas. | Råprotein |
| 4.8.13 | Flytande fermenterat potatisprotein | Flytande produkt som erhålls genom fermentering av potatisprotein. | Råprotein |
| 4.8.14 | Koncentrerad potatissaft | Koncentrerad produkt från potatisstärkelseframställning, bestående av återstoderna av potatispressmassan sedan fiber, proteiner och stärkelse delvis avlägsnats och delar av vattnet avdunstat. | Vattenhalt, om < 50 % eller > 60 % Om vattenhalt < 50 %: — Råprotein — Råaska |
| 4.8.15 | Potatisgranulat | Potatis som tvättats, skalats, reducerats i storlek (hackning, omvandling till flingor osv.) och torkats. | |
| 4.9.1 | Sötpotatis | Rotknölar av Ipomoea batatas L., oberoende av form. | Vattenhalt, om < 57 % eller > 78 % |
| 4.10.1 | Jordärtskocka | Rotknölar av Helianthus tuberosus L., oberoende av form. | Vattenhalt, om < 75 % eller > 80 % |
| 4.11.1 | Saft av rädisa | Saft från pressning av rötter av rädisa (Raphanus sativus L.) med påföljande torkning och pastörisering. | Vattenhalt, om < 30 % eller > 50 % |
5. Andra frön och frukter samt produkter därav
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 5.1.1 | Ekollon | Hela frukter av ek, Quercus robur L., bergek, Quercus petraea (Matt.) Liebl., korkek av Quercus suber L. eller andra arter av släktet Quercus. | |
| 5.1.2 | Skalade ekollon | Produkt som erhålls genom skalning av ekollon. | Råprotein Växttråd |
| 5.2.1 | Mandel | Hel eller krossad frukt av Prunus dulcis, med eller utan skal. | |
| 5.2.2 | Mandelskal | Produkt som erhålls genom att mandelfrön skalas, varefter skalen fysiskt avskiljs från kärnorna och mals. | Växttråd |
| 5.2.3 | Mandelkärnexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av mandelkärnor. | Råprotein Växttråd |
| 5.3.1 | Anisfrö | Frön av Pimpinella anisum. | |
| 5.4.1 | Torkad äppelpressmassa [Torkade äppelpressrester] | Produkt som erhålls vid framställningen av juice av Malus domestica eller vid ciderframställning. Den består huvudsakligen av pressmassa av äpplets innanmäte och yttre skal som torkas. | Växttråd |
| 5.4.2 | Pressad äppelpressmassa [Pressade äppelpressrester] | Blöt produkt som erhålls vid framställningen av äppeljuice eller vid ciderframställning. Den består huvudsakligen av pressmassa av äpplets innanmäte och yttre skal som pressas. | Växttråd |
| 5.4.3 | Äppelmelass | Produkt som erhålls efter utvinning av pektin från äppelpressmassa. | Råprotein Växttråd Råolja och råfett, om > 10 % |
| 5.5.1 | Sockerbetsfrön | Frön av sockerbeta. | |
| 5.6.1 | Bovete | Frön av Fagopyrum esculentum. | |
| 5.6.2 | Boveteskal och bovetekli | Produkt som erhålls vid malning av bovetekärnor. | Växttråd |
| 5.6.3 | Boveteklimjöl | Produkt från mjölframställning, som erhålls från sållat bovete. Den består huvudsakligen av frövita med fina fragment av det yttre skalet och en del kärnrester av diverse slag. Den får innehålla högst 10 % växttråd. | Växttråd Stärkelse |
| 5.7.1 | Rödkålsfrö | Frön av Brassica oleracea var. capitata f. Rubra. | |
| 5.8.1 | Kanariegräsfrö | Frön av Phalaris canariensis. | |
| 5.9.1 | Kumminfrö | Frön av Carum carvi L. | |
| 5.12.1 | Hela eller krossade kastanjer | Produkt från framställningen av kastanjemjöl, huvudsakligen bestående av frövita, med fina fragment av höljena och några få rester av kastanj (Castanea spp.). | Råprotein Växttråd |
| 5.13.1 | Citruspressmassa | Produkt som erhålls genom pressning av citrusfrukter, Citrus (L.) spp., eller vid framställningen av citrusjuice. Får innehålla upp till 1 % metanol, etanol och isopropanol i kombination, på vattenfri basis. | Växttråd |
| 5.13.2 | Torkad citruspressmassa | Produkt som erhålls genom pressning av citrusfrukter eller vid framställning av citrusjuice och som därefter torkas. Får innehålla upp till 1 % metanol, etanol och isopropanol i kombination, på vattenfri basis. | Växttråd |
| 5.14.1 | Rödklöverfrö | Frön av Trifolium pratense L. | |
| 5.14.2 | Vitklöverfrö | Frön av Trifolium repens L. | |
| 5.15.1 | Kaffebönskal | Produkt som erhålls från skalade frön av kaffeplantan. | Växttråd |
| 5.16.1 | Blåklintsfrö | Frön av Centaurea cyanus L. | |
| 5.17.1 | Gurkfrö | Frön av Cucumis sativus L. | |
| 5.18.1 | Cypressfrö | Frön av Cupressus L. | |
| 5.19.1 | Dadelfrukt | Frukter av Phoenix dactylifera L. | |
| 5.19.2 | Dadelfrö | Hela frön av Phoenix dactylifera L. | Växttråd |
| 5.20.1 | Fänkålsfrö | Frön av Foeniculum vulgare Mill. | |
| 5.21.1 | Fikonfrukt | Frukter av Ficus carica L. | |
| 5.22.1 | Fruktkärnor | Produkt som består av de inre, ätliga fröna av en nöt eller stenfruktskärna. | |
| 5.22.2 | Fruktpressmassa | Produkt som erhålls vid framställningen av fruktjuice och fruktpuré. | Växttråd |
| 5.22.3 | Torkad fruktpressmassa | Produkt som erhålls vid framställningen av fruktjuice och fruktpuré och därefter torkas. | Växttråd |
| 5.23.1 | Kryddkrasse | Frön av Lepidium sativum L. | Växttråd |
| 5.24.1 | Gräsfrö | Frön från växtfamiljerna gräs (Poaceae), halvgräs (Cyperaceae) och tågväxter (Juncaceae). | |
| 5.25.1 | Druvkärnor | Kärnor från Vitis L. som separerats från druvpressmassa och som inte genomgått oljeutvinning. | Råfett Växttråd |
| 5.25.2 | Druvkärnmjöl | Produkt som erhålls vid extraktion av olja ur druvkärnor. | Växttråd |
| 5.25.3 | Druvpressmassa | Druvpressrester som snabbt torkats efter extraktion av alkohol och i möjligaste mån befriats från druvstjälkar och kärnor. | Växttråd |
| 5.25.4 | Vattenlösliga restprodukter av druvkärnor | Produkt som erhålls från druvkärnor efter framställning av druvjuice. Innehåller huvudsakligen kolhydrater. | Växttråd |
| 5.26.1 | Hasselnöt | Hel eller krossad frukt av Corylus (L.) spp., med eller utan skal. | |
| 5.26.2 | Hasselnötsexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av hasselnötskärnor. | Råprotein Växttråd |
| 5.27.1 | Pektiner | Pektin erhålls genom extraktion i vattenlösning (av naturliga arter) från lämpligt växtmaterial, vanligen citrusfrukter och äpplen. Inga organiska utfällningsmedel får användas utom metanol, etanol och isopropanol. Får innehålla upp till 1 % metanol, etanol och isopropanol i kombination, på vattenfri basis. Pektin består främst av de ofullständiga metylestrarna av polyuronsyra och deras ammonium-, natrium-, kalium- och kalciumsalter. | |
| 5.28.1 | Perillafrö | Frön av Perilla frutescens L. och malda produkter därav. | |
| 5.29.1 | Pinjenöt | Frön av Pinus (L.) spp. | |
| 5.30.1 | Pistaschmandel | Frukt av Pistacia vera L. | |
| 5.31.1 | Plantagofrö | Frön av Plantago (L.) spp. | |
| 5.32.1 | Rädisfrö | Frön av Raphanus sativus L. | |
| 5.33.1 | Spenatfrö | Frön av Spinacia oleracea L. | |
| 5.34.1 | Tistelfrö | Frön av Carduus marianus L. | |
| 5.35.1 | Tomatpressmassa [Tomatpressrester] | Produkt som erhålls genom pressning av tomaten Solanum lycopersicum L. vid framställning av tomatjuice. Den består huvudsakligen av tomatskal och frön. | Växttråd |
| 5.36.1 | Röllikafrö | Frön av Achillea millefolium L. | |
| 5.37.1 | Aprikoskärnexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av aprikoskärnor (Prunus armeniaca L.). Den får innehålla vätecyanid | Råprotein Växttråd |
| 5.38.1 | Svart spiskumminexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av frön av svart spiskummin (Bunium persicum L.). | Råprotein Växttråd |
| 5.39.1 | Gurkörtsfröexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av frön av gurkört (Borago officinalis L.). | Råprotein Växttråd |
| 5.40.1 | Nattljusexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av frön av nattljus (Oenothera L.). | Råprotein Växttråd |
| 5.41.1 | Granatäppleexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av granatäpplefrön (Punica granatum L.). | Råprotein Växttråd |
| 5.42.1 | Valnötskärnexpeller (5) | Produkt från oljeutvinning, som erhålls genom pressning av valnötskärnor (Juglans regia L.). | Råprotein Växttråd |
6. Vallfoder, inbegripet grovfoder, och produkter därav
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 6.1.1 | Betblad | Blad av Beta spp. | |
| 6.2.1 | Spannmålsväxter (11) | Hela plantor av spannmålsarter eller delar därav. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.3.1 | Spannmålshalm (11) | Halm från spanmål. | |
| 6.3.2 | Behandlad spannmålshalm (11) | Produkt som erhålls genom lämplig behandling av halm från spannmål. | Natrium, om behandlad med NaOH |
| 6.4.1 | Klövermjöl | Produkt som erhålls genom torkning och malning av klöver, Trifolium spp. Den får innehålla upp till 20 % lusern (Medicago sativa L. och Medicago var. Martyn) eller andra vallväxter som torkats och malts samtidigt som klövern. | Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.5.1 | Vallfodermjöl [Gräsmjöl] [Grönmjöl] | Produkt som erhålls genom torkning och malning samt i vissa fall komprimering av foderväxter. | Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.6.1 | Hö | Alla sorters gräs eller baljväxter eller örter, fälttorkade eller artificiellt torkade. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.6.2 | Torkat gräs, torkade örter, torkade baljväxter | Produkt som erhålls från gräs, örter eller baljväxter som har dehydrerats på artificiell väg (oberoende av form). | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.6.3 | Gräs, örter, baljväxter [Grönt vallfoder] | Färsk biomassa bestående av gräs, baljväxter eller örter | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.6.4 | Grönt ensilage | Ensilerad biomassa från åkermark och gräsmark som består av alla sorters gräs, baljväxter eller örter. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.6.5 | Hösilage | Ensilerade eller torkade jordbruksgrödor som består av gräs, baljväxter eller örter med en torrsubstanshalt på minst 50 %, förpackade i balar eller lagrade i silor. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.7.1 | Hampamjöl | Mjöl från stammar av hampa av sorter av Cannabis sativa L. med ett THC-innehåll < 0,2 % enligt den kvantifieringsmetod som fastställs i förordning (EU) nr 639/2014. | Råprotein |
| 6.7.2 | Hampafiber | Produkt som erhålls genom mekanisk bearbetning av stammar av hampa av sorter av Cannabis sativa L. med ett THC-innehåll < 0,2 % enligt den kvantifieringsmetod som fastställs i förordning (EU) nr 639/2014. | Växttråd |
| 6.8.1 | Bondbönshalm [Åkerbönshalm/ Hästbönshalm] | Halm av bondböna (Vicia faba L. ssp. faba var. equina Pers. och var. minuta (Alef.) Mansf.). | |
| 6.9.1 | Linhalm | Halm av lin (Linum usitatissimum L.). | |
| 6.10.1 | Lusern [Alfalfa] | Plantor av Medicago sativa L. och Medicago var. Matyn eller delar därav. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.10.2 | Fälttorkad lusern [Fälttorkad alfalfa] | Lusern, fälttorkad. | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.10.3 | Hetluftstorkad lusern [Hetluftstorkad alfalfa] [Dehydrerad lusern] | Lusern som dehydrerats på artificiell väg, oberoende av form. | Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.10.4 | Extruderad lusern [Extruderad alfalfa] | Alfalfapellets som har extruderats. | |
| 6.10.5 | Lusernmjöl [Alfalfamjöl (16)] | Produkt som erhålls genom torkning och malning av lusern. Produkten får innehålla upp till 20 % klöver eller andra vallväxter som torkats och malts samtidigt som lusernen. | Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.10.6 | Lusernpressrester [Alfalfapressrester] | Torkad produkt som erhålls genom pressning av växtsaften från lusern. | Råprotein Växttråd |
| 6.10.7 | Lusernproteinkoncentrat [Alfalfaproteinkoncentrat] | Produkt som erhålls genom artificiell torkning av fraktioner av den växtsaft som pressats ur lusern, vilka centrifugeras och värmebehandlas för att fälla ut proteiner. | Råprotein Karoten |
| 6.10.8 | Vattenlösliga restprodukter av lusern | Produkt som erhålls efter proteinextraktion från växtsaft av lusern. | Råprotein |
| 6.11.1 | Majsensilage | Ensilerade plantor eller växtdelar av Zea mays L. ssp. mays. | |
| 6.12.1 | Ärthalm | Halm av Pisum spp. | |
| 6.13.1 | Rapshalm (7) | Halm av Brassica napus L. ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk., indisk raps Brassica napus L. var. glauca (Roxb.) O. E. Schulz och rybs Brassica rapa ssp. oleifera (Metzg.). |
7. Andra växter, alger, svampar och produkter därav
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 7.1.1 | Alger | Alger, levande eller bearbetade, inklusive färska, kylda eller frysta alger. Får innehålla upp till 0,1 % skumdämpande medel. | Råprotein Råfett Råaska Jod, om > 100 ppm |
| 7.1.2 | Torkade alger | Produkt som erhålls genom torkning av alger. Produkten får ha tvättats för att minska jodhalten och algerna ha inaktiverats. Får innehålla upp till 0,1 % skumdämpande medel. | Råprotein Råfett Råaska Jod, om > 100 ppm |
| 7.1.3 | Algmjöl | Produkt från algoljeutvinning, som erhålls genom extraktion av alger. Algerna har inaktiverats. Får innehålla upp till 0,1 % skumdämpande medel. | Råprotein Råfett Råaska Jod, om > 100 ppm |
| 7.1.4 | Algolja | Olja som erhålls genom extraktion ur alger. Får innehålla upp till 0,1 % skumdämpande medel. | Råfett Vattenhalt, om > 1 % |
| 7.1.6 | Tångmjöl | Produkt som erhålls genom torkning och krossning av större algarter, särskilt röd-, brun- eller grönalger. Produkten får ha tvättats för att minska jodhalten. Får innehålla upp till 0,1 % skumdämpande medel. | Råprotein Råfett Råaska Jod, om > 100 ppm |
| 7.1.7 | Algmjöl från Asparagopsis | Produkt som erhålls genom torkning och krossning av större algarter av släktet Asparagopsis. Får tvättas för att minska jod- och bromhalten. | Råprotein Råfett Råaska Jod, om > 100 ppm |
| 7.2.1 | Torkad svamp | Torkad svamp och/eller mycelium från ätliga svampar, rik på fiber, aminosyror och polysackarider. | Växttråd Råprotein |
| 7.3.1 | Bark | Rensad och torkad bark av trä eller buskar. | Växttråd |
| 7.4.1 | Torkade blommor (15) | Alla delar av torkade blommor av ätbara växter och fraktioner därav. | Växttråd |
| 7.5.1 | Torkad broccoli | Produkt som erhålls genom torkning av växten Brassica oleracea L. efter tvättning, minskning av storleken (hackning, omvandling till flingor osv.) och avlägsnande av vatteninnehåll. | |
| 7.6.1 | Sockerrörsmelass | Sirapsaktig produkt som erhålls vid framställning eller raffinering av socker från Saccharum L. Får innehålla upp till 0,5 % skumdämpande medel, 0,5 % antiscalingmedel, 3,5 % sulfat och 0,25 % sulfit. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 30 % |
| 7.6.2 | Delvis avsockrad sockerrörsmelass | Produkt som erhålls efter ytterligare extraktion av sackaros från sockerrörsmelass med hjälp av vatten. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 28 % |
| 7.6.3 | (Rör)socker [Sackaros] | Socker som extraherats från sockerrör med hjälp av vatten. | |
| 7.6.4 | Sockerrörsblast | Produkt som erhålls vid extraktion av socker från sockerrör med hjälp av vatten. Den består huvudsakligen av fiber. | Växttråd |
| 7.7.1 | Torkade blad (15) | Torkade blad av ätbara växter och fraktioner därav. | Växttråd |
| 7.8.1 | Lignocellulosa | Produkt som erhålls genom mekanisk bearbetning av rått naturligt torkat trä, huvudsakligen bestående av lignocellulosa. | |
| 7.8.2 | Pulvercellulosa | Produkt som erhålls genom nedbrytning, separation av lignin och ytterligare rensning till cellulosa av vegetabiliska fibrer (15) i obehandlat trä och som modifieras endast genom mekanisk bearbetning. NDF-värde på minst 87 %. | |
| 7.9.1 | Lakritsrot | Rot av Glycyrrhiza L. | |
| 7.10.1 | Mynta | Produkt som erhålls genom torkning av ovanjordiska delar av växterna Mentha apicata, Mentha piperita eller Mentha viridis (L.), oberoende av form. | |
| 7.11.1 | Torkad spenat | Produkt som erhålls genom torkning av växten Spinacia oleracea L., oberoende av form. | |
| 7.12.1 | Yucca schidigera | Pulveriserad produkt som erhålls från stammar av Yucca schidigera Roezl. | Växttråd |
| 7.12.2 | Saft från Yucca schidigera | Produkt som erhålls genom hackning och pressning av stammar från Yucca schidigera, som huvudsakligen består av kolhydrater. | |
| 7.13.1 | Vegetabiliskt kol [Träkol] | Produkt som erhålls genom förkolning av vegetabiliskt material. | |
| 7.14.1 | Trä | Kemiskt obehandlat trä eller träfibrer därav. | Växttråd |
| 7.14.2 | Trämelass | Produkt som erhålls genom uppvärmning och pressning av obehandlat råträ, huvudsakligen bestående av xylos. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 7.15.1 | Mjöl av Solanum glaucophyllum | Produkt som erhålls genom torkning och malning av bladen från Solanum glaucophyllum. | Växttråd Vitamin D3 |
8. Mjölkprodukter och produkter därav
Foderråvarorna i detta kapitel ska uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1069/2009 och de särskilda kraven för mjölk, råmjölk och vissa andra produkter som framställs av mjölk i bilaga X till förordning (EU) nr 142/2011.
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 8.1.1 | Smör och smörprodukter | Smör och produkter som erhållits genom framställning eller bearbetning av smör (t.ex. smörserum), om de inte anges separat. | Råprotein Råfett Laktos Vattenhalt, om > 6 % |
| 8.2.1 | Kärnmjölk/kärnmjölkspulver | Produkt som erhålls genom kärning av smör från grädde eller genom liknande bearbetningar. Vid särskild beredning som foderråvara får den innehålla — upp till 0,5 % fosfater, t.ex. polyfosfater (t.ex. natriumhexametafosfat), difosfater (t.ex. tetranatriumpyrofosfat), som används för att minska viskositeten och stabilisera protein under bearbetningen, — upp till 0,3 % oorganiska syror: svavelsyra, saltsyra, fosforsyra, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 0,5 % alkalier, t.ex. natrium, kalium, kalcium, magnesiumhydroxid, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 2 % lättrinnande medel, t.ex. kiseldioxid, pentanatriumtrifosfat, trikalciumfosfat, som används för att förbättra pulvrets rinningsegenskaper. | Råprotein Råfett Laktos Vattenhalt, om > 6 % |
| 8.3.1 | Kasein | Produkt som erhålls genom torkning av kaseinet som fällts ut ur skummjölk eller kärnmjölk med hjälp av syror eller löpe. | Råprotein Vattenhalt, om > 10 % |
| 8.4.1 | Kaseinat | Produkt extraherad från ostmassa eller kasein genom användning av neutraliserande ämnen och torkning. | Råprotein Vattenhalt, om > 10 % |
| 8.5.1 | Ost och ostprodukter | Ost och produkter framställda av ost samt av mjölkbaserade produkter. | Råprotein Råfett |
| 8.6.1 | Råmjölk/råmjölkspulver | Den vätska som utsöndras av bröstkörtlarna hos mjölkproducerande djur upp till fem dagar efter nedkomst. | Råprotein |
| 8.7.1 | Mejeribiprodukter | Produkter som erhålls vid produktionen av mejeriprodukter (däribland slam från centrifugering eller separering, gränsmjölk och mjölkmineraler). Vid särskild beredning som foderråvara får den innehålla — upp till 0,5 % fosfater, t.ex. polyfosfater (t.ex. natriumhexametafosfat), difosfater (t.ex. tetranatriumpyrofosfat), som används för att minska viskositeten och stabilisera protein under bearbetningen, — upp till 0,3 % oorganiska syror: svavelsyra, saltsyra, fosforsyra, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 0,5 % alkalier, t.ex. natrium, kalium, kalcium, magnesiumhydroxid, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 2 % lättrinnande medel, t.ex. kiseldioxid, pentanatriumtrifosfat, trikalciumfosfat, som används för att förbättra pulvrets rinningsegenskaper. | Vattenhalt Råprotein Råfett Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 8.8.1 | Fermenterade mjölkprodukter | Produkter som framställs genom fermentering av mjölk (t.ex. yoghurt). | Råprotein Råfett |
| 8.9.1 | Laktos | Det socker som separeras från mjölken eller vasslen genom rening och torkning. | Vattenhalt, om > 5 % |
| 8.10.1 | Mjölk/mjölkpulver (18) | Normalt juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar. | Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 % |
| 8.11.1 | Skummjölk/skummjölkspulver | Mjölk vars fettinnehåll har minskats genom separering. | Råprotein Vattenhalt, om > 5 % |
| 8.12.1 | Mjölkfett | Produkt som erhålls genom skumning av mjölk. | Råfett |
| 8.13.1 | Mjölkproteinpulver | Produkt som erhålls genom torkning av proteinföreningar som extraherats ur mjölken genom kemisk eller mekanisk behandling. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 8.14.1 | Kondenserad och avdunstad mjölk samt produkter därav | Kondenserad och avdunstad mjölk samt produkter som erhållits genom framställning eller bearbetning av dessa produkter. | Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 % |
| 8.15.1 | Mjölkpermeat/mjölkpermeatpulver | Produkt som erhålls från den flytande fasen av (ultra-, nano- eller mikro)filtrering av mjölk och från vilken laktos delvis får ha avlägsnats. Omvänd osmos får tillämpas | Råaska Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 % |
| 8.16.1 | Mjölkretentat/mjölkretentatpulver | Produkt som kvarstannar på membranet vid (ultra-, nano- eller mikro)filtrering av mjölk. | Råprotein Råaska Laktos Vattenhalt, om > 8 % |
| 8.17.1 | Vassle/vasslepulver | Produkt från ost-, kvarg- eller kaseinframställning eller liknande bearbetning. Vid särskild beredning som foderråvara får den innehålla — upp till 0,5 % fosfater, t.ex. polyfosfater (t.ex. natriumhexametafosfat), difosfater (t.ex. tetranatriumpyrofosfat), som används för att minska viskositeten och stabilisera protein under bearbetningen, — upp till 0,3 % oorganiska syror: svavelsyra, saltsyra, fosforsyra, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 0,5 % alkalier, t.ex. natrium, kalium, kalcium, magnesiumhydroxid, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 2 % lättrinnande medel, t.ex. kiseldioxid, pentanatriumtrifosfat, trikalciumfosfat, som används för att förbättra pulvrets rinningsegenskaper. | Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 % Råaska |
| 8.18.1 | Laktosreducerad vassle/laktosreducerat vasslepulver | Vassle från vilken laktosen delvis har avlägsnats. Vid särskild beredning som foderråvara får den innehålla — upp till 0,5 % fosfater, t.ex. polyfosfater (t.ex. natriumhexametafosfat), difosfater (t.ex. tetranatriumpyrofosfat), som används för att minska viskositeten och stabilisera protein under bearbetningen, — upp till 0,3 % oorganiska syror: svavelsyra, saltsyra, fosforsyra, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 0,5 % alkalier, t.ex. natrium, kalium, kalcium, magnesiumhydroxid, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 2 % lättrinnande medel, t.ex. kiseldioxid, pentanatriumtrifosfat, trikalciumfosfat, som används för att förbättra pulvrets rinningsegenskaper. | Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 % Råaska |
| 8.19.1 | Vassleprotein/vassleproteinpulver | Produkt som erhålls genom torkning av de vassleproteinkomponenter som extraherats ur vasslen genom kemisk eller mekanisk behandling. Vid särskild beredning som foderråvara får den innehålla — upp till 0,5 % fosfater, t.ex. polyfosfater (t.ex. natriumhexametafosfat), difosfater (t.ex. tetranatriumpyrofosfat), som används för att minska viskositeten och stabilisera protein under bearbetningen, — upp till 0,3 % oorganiska syror: svavelsyra, saltsyra, fosforsyra, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 0,5 % alkalier, t.ex. natrium, kalium, kalcium, magnesiumhydroxid, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 2 % lättrinnande medel, t.ex. kiseldioxid, pentanatriumtrifosfat, trikalciumfosfat, som används för att förbättra pulvrets rinningsegenskaper. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 8.20.1 | Demineraliserad, laktosreducerad vassle/demineraliserat, laktosreducerat vasslepulver | Vassle från vilken laktos och mineraler delvis har avlägsnats. Vid särskild beredning som foderråvara får den innehålla — upp till 0,5 % fosfater, t.ex. polyfosfater (t.ex. natriumhexametafosfat), difosfater (t.ex. tetranatriumpyrofosfat), som används för att minska viskositeten och stabilisera protein under bearbetningen, — upp till 0,3 % oorganiska syror: svavelsyra, saltsyra, fosforsyra, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 0,5 % alkalier, t.ex. natrium, kalium, kalcium, magnesiumhydroxid, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 2 % lättrinnande medel, t.ex. kiseldioxid, pentanatriumtrifosfat, trikalciumfosfat, som används för att förbättra pulvrets rinningsegenskaper. | Råprotein Laktos Råaska Vattenhalt, om > 8 % |
| 8.21.1 | Vasslepermeat/vasslepermeatpulver | Produkt som erhålls från den flytande fasen av (ultra-, nano- eller mikro)filtrering av vassle och från vilken laktos delvis får ha avlägsnats. Omvänd osmos får tillämpas Vid särskild beredning som foderråvara får den innehålla — upp till 0,5 % fosfater, t.ex. polyfosfater (t.ex. natriumhexametafosfat), difosfater (t.ex. tetranatriumpyrofosfat), som används för att minska viskositeten och stabilisera protein under bearbetningen, — upp till 0,3 % oorganiska syror: svavelsyra, saltsyra, fosforsyra, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 0,5 % alkalier, t.ex. natrium, kalium, kalcium, magnesiumhydroxid, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 2 % lättrinnande medel, t.ex. kiseldioxid, pentanatriumtrifosfat, trikalciumfosfat, som används för att förbättra pulvrets rinningsegenskaper. | Råaska Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 % |
| 8.22.1 | Vassleretentat/vassleretentatpulver | Produkt som bibehålls på membranet vid (ultra-, nano- eller mikro)filtrering av vassle. Vid särskild beredning som foderråvara får den innehålla — upp till 0,5 % fosfater, t.ex. polyfosfater (t.ex. natriumhexametafosfat), difosfater (t.ex. tetranatriumpyrofosfat), som används för att minska viskositeten och stabilisera protein under bearbetningen, — upp till 0,3 % oorganiska syror: svavelsyra, saltsyra, fosforsyra, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 0,5 % alkalier, t.ex. natrium, kalium, kalcium, magnesiumhydroxid, som används för justering av pH i många led i produktionsprocessen, — upp till 2 % lättrinnande medel, t.ex. kiseldioxid, pentanatriumtrifosfat, trikalciumfosfat, som används för att förbättra pulvrets rinningsegenskaper. | Råprotein Råaska Laktos Vattenhalt, om > 8 % |
9. Produkter av landdjur och produkter därav
Foderråvarorna i detta kapitel ska uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1069/2009. Foderråvarornas benämning ska kompletteras med en uppgift enligt bilaga X eller bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 eller bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 för att klargöra de särskilda kraven och en tydlig identifiering när det gäller användningsrestriktioner i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 9.1.1 | Animaliska biprodukter | Hela eller delar av varmblodiga landdjur, färska, frysta, beredda, syrabehandlade eller torkade. | Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.2.1 | Djurfett | Produkt bestående av fett från landdjur, inklusive andra ryggradslösa djur än sådana som är patogena för människor och djur i alla olika livsstadier. Om den extraheras med lösningsmedel får den innehålla upp till 0,1 % hexan. | Råfett Vattenhalt, om > 1 % |
| 9.3.1 | Biprodukter från biodling | Honung, bivax, bidrottninggelé, propolis, pollen, bearbetad eller obearbetad. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 9.4.1 | Bearbetat animaliskt protein | Produkt som erhålls genom uppvärmning, torkning och malning av hela eller delar av landdjur, inklusive ryggradslösa djur i alla olika livsstadier, från vilka fettet delvis får ha avlägsnats genom extraktion eller mekanisk separation. Om den extraheras med lösningsmedel får den innehålla upp till 0,1 % hexan. | Råprotein Råfett Råaska Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.5.1 | Proteiner från gelatinframställning | Torkade animaliska proteiner som härrör från framställning av gelatin som erhållits från råvaror i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004. | Råprotein Råfett Råaska Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.6.1 | Hydrolyserade animaliska proteiner | Polypeptider, peptider och aminosyror samt blandningar därav, vilka erhållits genom hydrolys av animaliska biprodukter, som kan koncentreras genom torkning. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.7.1 | Blodmjöl | Produkt som härrör från värmebehandling av blod från slaktade varmblodiga djur. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.8.1 | Blodprodukter | Produkter härrörande från blod eller blodfraktioner av slaktade varmblodiga djur; produkterna omfattar torkad/djupfryst/flytande plasma, torkat helblod, torkade/djupfrysta/flytande röda blodkroppar eller fraktioner därav samt blandningar. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.9.1 | Återanvänt köks- och matavfall [Återvunnet köks- och matavfall] | Allt matavfall innehållande material av animaliskt ursprung, inklusive använd matolja, från restauranger, cateringverksamhet och cateringkök, inbegripet centralkök och hushållskök. | Råprotein Råfett Råaska Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.10.1 | Kollagen | Proteinbaserad produkt som härrör från djurben, hudar, skinn och senor. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.11.1 | Fjädermjöl | Produkt som erhålls genom torkning och malning av fjädrar av slaktade djur. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.12.1 | Gelatin | Naturligt, lösligt protein, gelbildande eller icke gelbildande, som erhålls genom partiell hydrolys av kollagen som framställts av ben, hudar och skinn, ligament och senor från djur. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.13.1 | Fettgrevar | Produkt som erhålls vid framställning av talg, ister och andra fetter av animaliskt ursprung som har avskilts genom extraktion eller mekanisk separation. Produkten kan vara färsk, fryst eller torkad. Om den extraheras med lösningsmedel får den innehålla upp till 0,1 % hexan. | Råprotein Råfett Råaska Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.14.1 | Produkter av animaliskt ursprung | Före detta livsmedel som innehåller djurprodukter; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter. | Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.15.1 | Ägg | Hela ägg av Gallus gallus L. med eller utan skal. | |
| 9.15.2 | Äggvita | Produkt som erhålls från ägg efter separation av skal och gula, pastöriserad och eventuellt denaturerad. | Råprotein Metod för denaturering där så är tillämpligt |
| 9.15.3 | Torkade äggprodukter | Produkter bestående av pastöriserade torkade ägg, utan skal, eller en blandning av olika proportioner av torkad äggvita och torkad äggula. | Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 % |
| 9.15.4 | Sockrat äggpulver | Torkade hela eller delar av ägg. | Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 % Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 9.15.5 | Torkat äggskal | Produkt som erhålls från fjäderfäägg efter att innehållet (gula och vita) har avlägsnats. Skalen är torkade. | Råaska |
| 9.16.1 | Levande ryggradslösa landdjur | Levande ryggradslösa landdjur, i alla olika livsstadier, andra än sådana arter som har negativa effekter för växters, djurs och människors hälsa. | |
| 9.16.2 | Döda ryggradslösa landdjur | Döda ryggradslösa landdjur, andra än sådana arter som har negativa effekter för växters, djurs och människors hälsa, i alla olika livsstadier, som har eller inte har blivit föremål för behandling men som inte har bearbetats på det sätt som avses i förordning (EG) nr 1069/2009. | Råprotein Råfett Råaska |
| 9.17.1 | Kolesterol från ullfett | Produkt som erhålls från ullfett (lanolin) genom förtvålning, separering och kristallisering. Innehåll av kolesterol, C27H46O: minst 90 %. |
10. Fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav
Foderråvarorna i detta kapitel ska uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011 och kan omfattas av användningsrestriktioner i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 10.1.1 | Vattenlevande ryggradslösa djur | Hela eller delar av havs- eller sötvattenlevande ryggradslösa djur, i alla olika livsstadier, andra arter än sådana som är patogena för människor och djur. | Råprotein Råfett Råaska |
| 10.2.1 | Biprodukter från vattenlevande djur (21) | Härrörande från anläggningar som bereder eller framställer produkter för mänsklig konsumtion. | Råprotein Råfett Råaska |
| 10.3.1 | Skaldjursmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, pressning och torkning av hela eller delar av skaldjur, inklusive vilda och odlade räkor. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 10.4.1 | Fisk | Hel fisk eller fiskdelar: färsk, fryst, beredd, syrabehandlad eller torkad. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.4.2 | Fiskmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, pressning och torkning av hel fisk eller fiskdelar och till vilken vattenlösliga restprodukter av fisk får ha återtillsatts före torkning. | Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.4.3 | Vattenlösliga restprodukter av fisk | Kondenserad produkt som erhålls vid framställning av fiskmjöl, som har separerats och stabiliserats genom syrning eller torkning. | Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 % |
| 10.4.4 | Hydrolysat av fiskprotein | Produkt som erhålls genom hydrolys av hel fisk eller fiskdelar, som kan koncentreras genom torkning. | Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.4.5 | Fiskbensmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, pressning och torkning av fiskdelar. Den består huvudsakligen av fiskben. | Råaska |
| 10.4.6 | Fiskolja | Olja som erhålls från hel fisk eller fiskdelar, följd av centrifugering för att avlägsna vatten (artspecifika uppgifter får ingå, t.ex. torskleverolja). | Råfett Vattenhalt, om > 1 % |
| 10.4.7 | Hydrogenerad fiskolja | Olja som erhålls genom hydrogenering av fiskolja. | Vattenhalt, om > 1 % |
| 10.4.8 | Fiskoljestearin [Kylseparerad fiskolja] | Fraktion av fiskolja med en hög andel mättade fetter som erhållits vid raffinering av rå fiskolja till raffinerad fiskolja med hjälp av kylseparering där mättade fetter stelnar och därefter insamlas. | Råfett Vattenhalt, om > 1 % |
| 10.5.1 | Krillolja | Olja som erhålls från havsplankton (krill) som beretts, pressats och därefter centrifugerats för att avlägsna vatten. | Vattenhalt, om > 1 % |
| 10.5.2 | Hydrolysat av krillproteinkoncentrat | Produkt som erhålls genom enzymhydrolys av hel krill eller krilldelar, ofta koncentrerad genom torkning. | Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.6.1 | Ringmaskmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning och torkning av hel eller delar av marin ringmask, inklusive Nereis virens M. Sars. | Råfett Aska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.7.1 | Zooplanktonmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, pressning och torkning av marina zooplankton, t.ex. krill. | Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.7.2 | Zooplanktonolja | Olja som erhålls från marina zooplankton som beretts, pressats och därefter centrifugerats för att avlägsna vatten. | Vattenhalt, om > 1 % |
| 10.8.1 | Blötdjursmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning och torkning av hela eller delar av blötdjur, inklusive bläckfisk och musslor. | Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.9.1 | Bläckfiskmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, pressning och torkning av hel bläckfisk eller bläckfiskdelar. | Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.10.1 | Sjöstjärnemjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, pressning och torkning av hel Asteroidea eller delar av Asteroidea. | Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
| 10.11.1 | Mjöl av havslevande ryggradslösa djur | Produkt som erhålls genom uppvärmning, pressning och torkning av hela eller delar av havslevande ryggradslösa djur. | Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 % |
11. Mineraler och produkter därav
Foderråvarorna i detta kapitel som innehåller animaliska biprodukter ska uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011 och kan omfattas av användningsrestriktioner i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 11.1.1 | Kalciumkarbonat [Kalksten] | Produkt som erhålls genom malning av produkter som innehåller kalciumkarbonat (CaCO3), t.ex. kalksten, eller genom fällning i sur lösning. Får innehålla upp till 0,25 % propylenglykol. Får innehålla upp till 0,1 % hjälpmedel för malning. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.2 | Kalkhaltiga marina skal | Naturligt förekommande produkt som erhålls från marina snäckor, malda eller granulerade, såsom ostronskal eller snäckskal. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.3 | Kalcium- och magnesiumkarbonat | Naturlig blandning av kalciumkarbonat (CaCO3) och magnesiumkarbonat (MgCO3). Får innehålla upp till 0,1 % hjälpmedel för malning. | Kalcium Magnesium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.4 | Kalkhaltiga havsalger (maerl) | Naturligt förekommande produkt som erhålls från kalkhaltiga havsalger, malda eller granulerade. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.5 | Skorpalg | Naturligt förekommande produkt som erhålls från kalkhaltiga havsalger, Phymatolithon calcareum (Pall.), malda eller granulerade. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.6 | Kalciumklorid | Kalciumklorid (CaCl2) och dess hydrerade former. Får innehålla upp till 0,2 % bariumsulfat. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.7 | Kalciumhydroxid | Kalciumhydroxid (Ca(OH)2). Får innehålla upp till 0,1 % hjälpmedel för malning. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.8 | Vattenfritt kalciumsulfat | Vattenfritt kalciumsulfat (CaSO4) som erhålls genom malning av vattenfritt kalciumsulfat eller dehydrering av kalciumsulfatdihydrat. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.9 | Kalciumsulfathemihydrat | Kalciumsulfathemihydrat (CaSO4 × ½ H2O) som erhålls genom delvis dehydrering av kalciumsulfatdihydrat. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.10 | Kalciumsulfatdihydrat | Vattenfritt kalciumsulfatdihydrat (CaSO4 × 2H2O) som erhålls genom malning av kalciumsulfatdihydrat eller hydrering av kalciumsulfathemihydrat. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.11 | Kalciumsalter av organiska syror | Kalciumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer. | Kalcium Organisk syra |
| 11.1.12 | Kalciumoxid | Kalciumoxid (CaO) som erhålls vid bränning av naturligt förekommande kalksten. Får innehålla upp till 0,1 % hjälpmedel för malning. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.13 | Kalciumglukonat | Kalciumsalt av glukonsyra allmänt uttryckt som Ca(C6H11O7)2 och dess hydrerade former. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.14 | Kalciumkelat | Ca(x)1-3 x nH2O (x) = anjon av aminosyror från sojaproteinhydrolysat eller syntetiska aminosyror som godkänts som fodertillsats. Kelatbildningen av katjonen bekräftas med högst 10 % molekyler som överstiger 1500 dalton och en lämplig analysmetod som bekräftar foderråvarans kelatstruktur. Får innehålla upp till 40 % klorid. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.15 | Kalciumsulfat/kalciumkarbonat | Produkt som erhålls vid framställning av natriumkarbonat. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.16 | Kalciumpidolat | L-kalciumpidolat (C10H12CaN2O6 ). Får innehålla upp till 5 % glutaminsyra. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.1.17 | Kalciumkarbonat/magnesiumoxid | Produkt som erhålls genom uppvärmning av naturligt kalcium och magnesium som innehåller substanser som dolomit. Får innehålla upp till 0,1 % hjälpmedel för malning. | Kalcium Magnesium |
| 11.1.18 | Dubbelsalt av kalciumnitrat | 5 Ca(NO3)2 x NH4NO3x10 H2O. Härrör från en kemisk syntes av kalciumkarbonatbergart och salpetersyra. | Kalcium Kväve |
| 11.2.1 | Magnesiumoxid | Bränd magnesiumoxid (MgO), minst 70 % MgO. | Magnesium Aska olöslig i HCl, om > 15 % Järninnehåll som Fe2O3, om > 5 % |
| 11.2.2 | Magnesiumsulfatheptahydrat | Magnesiumsulfat (MgSO4 × 7 H2O). | Magnesium Svavel Aska olöslig i HCl, om > 15 % |
| 11.2.3 | Magnesiumsulfatmonohydrat | Magnesiumsulfat (MgSO4 × H2O). | Magnesium Svavel Aska olöslig i HCl, om > 15 % |
| 11.2.4 | Vattenfritt magnesiumsulfat | Vattenfritt magnesiumsulfat (MgSO4). | Magnesium Svavel Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.2.5 | Magnesiumpropionat | Magnesiumpropionat (C6H10MgO4). | Magnesium |
| 11.2.6 | Magnesiumklorid | Magnesiumklorid (MgCl2) eller lösning erhållen genom naturlig koncentration av havsvatten efter utfällning av natriumklorid. | Magnesium Klor Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.2.7 | Magnesiumkarbonat | Naturligt magnesiumkarbonat (MgCO3). | Magnesium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.2.8 | Magnesiumhydroxid | Magnesiumhydroxid (Mg(OH)2) | Magnesium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.2.9 | Kaliummagnesiumsulfat | Kaliummagnesiumsulfat (K2Mg(SO4)2 x nH2O, n= 4,6). | Magnesium Kalium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.2.10 | Magnesiumsalter av organiska syror | Magnesiumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer. | Magnesium Organisk syra |
| 11.2.11 | Magnesiumglukonat | Magnesiumsalt av glukonsyra allmänt uttryckt som Mg(C6H11O7)2 och dess hydrerade former. | Magnesium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.2.12 | Magnesiumkelat | Mg(x)1-3 x nH2O. (x) = anjon av aminosyror från sojaproteinhydrolysat eller syntetiska aminosyror som godkänts som fodertillsats. Kelatbildningen av katjonen bekräftas med högst 10 % molekyler som överstiger 1500 dalton och en lämplig analysmetod som bekräftar foderråvarans kelatstruktur. Får innehålla upp till 55 % klorid och/eller sulfat. | Magnesium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.2.13 | Magnesiumpidolat | Magnesium-L-pidolat (C10H12MgN2O6). Får innehålla upp till 5 % glutaminsyra. | Magnesium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.3.1 | Dikalciumfosfat [Kalciumväteortofosfat] | Kalciummonovätefosfat som erhålls från ben eller oorganiska källor (CaHPO4 × nH2O, n = 0 eller 2). Ca/P > 1,2 Får innehålla upp till 3 % klorid uttryckt som NaCl. | Kalcium Totalfosfor P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.3.2 | Monodikalciumfosfat | Produkt som består av dikalciumfosfat och monokalciumfosfat (CaHPO4 × Ca(H2PO4)2 × nH2O, n = 0 eller 1). 0,8 < Ca/P < 1,3 | Totalfosfor Kalcium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.3 | Monokalciumfosfat [Kalciumtetravätediortofosfat] | Kalciumdivätefosfat (Ca(H2PO4)2 × nH2O, n=0 eller 1). Ca/P < 0,9 | Totalfosfor Kalcium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.4 | Trikalciumfosfat [Trikalciumortofosfat] | Trikalciumfosfat från ben eller oorganiska källor (Ca3(PO4)2 × H2O) eller hydroxylapatit (Ca5(PO4)3OH). Ca/P > 1,3 | Kalcium Totalfosfor P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.3.5 | Kalciummagnesiumfosfat | Kalciummagnesiumfosfat (Ca3Mg3(PO4)4). | Kalcium Magnesium Totalfosfor P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.6 | Avfluorerat fosfat | Produkt som erhålls från oorganiska källor, kalcinerat och ytterligare värmebehandlat. | Totalfosfor Kalcium Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.3.7 | Dikalciumpyrofosfat [Dikalciumdifosfat] | Dikalciumpyrofosfat (Ca2P2O7) från ben eller oorganiska källor. | Totalfosfor Kalcium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.8 | Magnesiumfosfat | Produkt bestående av monobasiskt och/eller dibasiskt och/eller tribasiskt magnesiumfosfat. | Totalfosfor Magnesium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.3.9 | Natriumkalciummagnesiumfosfat | Produkt bestående av natriumkalciummagnesiumfosfat. | Totalfosfor Magnesium Kalcium Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.10 | Mononatriumfosfat [Natriumdiväteortofosfat] | Mononatriumfosfat (NaH2PO4 × nH2O, n = 0, 1 eller 2). | Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.11 | Dinatriumfosfat [Dinatriumväteortofosfat] | Dinatriumfosfat (Na2HPO4 × nH2O, n = 0, 2, 7 eller 12). | Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.12 | Trinatriumfosfat [Trinatriumortofosfat] | Trinatriumfosfat (Na3PO4 × nH2O, n = 0, 1/2, 1, 6, 8 eller 12). | Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.13 | Natriumpyrofosfat [Tetranatriumdifosfat] | Natriumpyrofosfat (Na4P2O7× nH2O, n = 0 eller 10). | Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.14 | Monokaliumfosfat [Kaliumdiväteortofosfat] | Monokaliumfosfat (KH2PO4). | Totalfosfor Kalium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.15 | Dikaliumfosfat [Dikaliumväteortofosfat] | Dikaliumfosfat (K2HPO4 × nH2O, n= 0, 3 eller 6) | Totalfosfor Kalium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.16 | Kalciumnatriumfosfat | Kalciumnatriumfosfat (CaNaPO4). | Totalfosfor Kalcium Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.17 | Monoammoniumfosfat [Ammoniumdiväteortofosfat] | Monoammoniumfosfat (NH4H2PO4). | Totalkväve Totalfosfor P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.18 | Diammoniumfosfat [Diammoniumväteortofosfat] | Diammoniumfosfat ((NH4)2HPO4). | Totalkväve Totalfosfor P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.19 | Natriumtripolyfosfat [Pentanatriumtrifosfat] | Natriumtripolyfosfat (Na5P3O10 × nH2O, n = 0 eller 6). | Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.20 | Natriummagnesiumfosfat | Natriummagnesiumfosfat (MgNaPO4). | Totalfosfor Magnesium Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.21 | Magnesiumhypofosfit | Magnesiumhypofosfit (Mg(H2PO2)2 × 6H2O). | Magnesium Totalfosfor P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.22 | Benmjöl, fritt från limämne | Steriliserade och malda ben, fria från limämne och fett. | Totalfosfor Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.3.23 | Benaska | Mineralrester från bränning, förbränning eller förgasning av animaliska biprodukter. | Totalfosfor Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.3.24 | Kalciumpolyfosfat | Heterogena blandningar av kalciumsalter av kondenserade polyfosforsyror med den allmänna formeln H(n+2)PnO(3n+1) där n är minst 2. | Totalfosfor Kalcium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.25 | Kalciumdivätedifosfat | Monokalciumdivätepyrofosfat (CaH2P2O7). | Totalfosfor Kalcium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.26 | Magnesiumdivätepyrofosfat | Magnesiumdivätepyrofosfat (MgH2P2O7). Framställs av renad fosforsyra och renad magnesiumhydroxid eller magnesiumoxid genom avdunstning av vatten och kondensering av ortofosfat till difosfat. | Totalfosfor Magnesium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.27 | Dinatriumdivätedifosfat | Dinatriumdivätedifosfat (Na2H2P2O7). | Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.28 | Trinatriumdifosfat | Trinatriummonovätedifosfat (vattenfritt: Na3HP2O7, monohydrat: Na3HP2O7 × nH2O, n = 0, 1 eller 9). | Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.29 | Natriumpolyfosfat [Natriumhexametafosfat] | Heterogena blandningar av natriumsalter av raka kondenserade polyfosforsyror med den allmänna formeln H(n + 2)PnO(3n + 1) där n är minst 2. | Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.30 | Trikaliumfosfat | Trikaliummonofosfat ( K3PO4 × nH2O, n = 0, 1, 3, 7 eller 9). | Totalfosfor Kalium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.31 | Tetrakaliumdifosfat | Tetrakaliumdifosfat (K4P2O7 × nH2O, n = 0, 1 eller 3). | Totalfosfor Kalium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.32 | Pentakaliumtrifosfat | Pentakaliumtrifosfat (K5P3O10). | Totalfosfor Kalium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.33 | Kaliumpolyfosfat | Heterogena blandningar av kaliumsalter av raka kondenserade polyfosforsyror med den allmänna formeln H(n + 2)PnO(3n + 1) där n är minst 2. | Totalfosfor Kalium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.3.34 | Kalciumnatriumpolyfosfat | Kalciumnatriumpolyfosfat | Totalfosfor Natrium Kalcium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 % |
| 11.4.1 | Natriumklorid | Natriumklorid (NaCl) eller produkt som erhålls genom avdunstning och kristallisering av saltlake (mättat eller reducerat i en annan process) (vakuumsalt) eller avdunstning av havsvatten (havssalt och solhavssalt) eller malning av bergssalt. | Natrium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.4.2 | Natriumbikarbonat [Natriumvätekarbonat] | Natriumbikarbonat (NaHCO3). | Natrium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.4.3 | Natrium/ammonium(bi)karbonat [Natrium/ammonium(väte)karbonat] | Produkt som erhålls vid framställningen av natriumkarbonat och natriumbikarbonat, med spår av ammoniumbikarbonat (ammoniumbikarbonat högst 5 %). | Natrium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.4.4 | Natriumkarbonat | Natriumkarbonat (Na2CO3). | Natrium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.4.5 | Natriumseskvikarbonat [Trinatriumvätedikarbonat] | Natriumseskvikarbonat (Na3H(CO3)2). | Natrium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.4.6 | Natriumsulfat | Natriumsulfat (Na2SO4). Får innehålla upp till 0,3 % metionin. | Natrium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.4.7 | Natriumsalter av organiska syror | Natriumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer (27). | Natrium Organisk syra |
| 11.4.8 | Natriumglukonat | Natriumsalt av glukonsyra allmänt uttryckt som Na(C6H11O7) och dess hydrerade former. | Natrium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.5.1 | Kaliumklorid | Kaliumklorid (KCl) eller produkt som erhålls genom avdunstning av saltvatten eller malning av naturliga kaliumkloridkällor. | Kalium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.5.2 | Kaliumsulfat | Kaliumsulfat (K2SO4). | Kalium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.5.3 | Kaliumkarbonat | Kaliumkarbonat (K2CO3). | Kalium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.5.4 | Kaliumbikarbonat [Kaliumvätekarbonat] | Kaliumbikarbonat (KHCO3) | Kalium Aska olöslig i HCl, om > 10 % |
| 11.5.5 | Kaliumsalter av organiska syror | Kaliumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer. | Kalium Organisk syra |
| 11.5.6 | Kaliumpidolat | Potassium L-pidolate (C5H6KNO3). Får innehålla upp till 5 % glutaminsyra. | Kalium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.6.1 | Svavelblomma | Pulver som erhålls från naturliga avlagringar av mineralen. Även en produkt som erhålls från oljeraffineringsproduktion såsom den utförs av svaveltillverkare. | Svavel |
| 11.7.1 | Attapulgit | Naturligt magnesiumaluminiumkiselmineral. | Magnesium |
| 11.7.2 | Kvarts | Naturligt förekommande mineral som erhålls genom malning av kvartskällor. Får innehålla upp till 0,1 % hjälpmedel för malning. | |
| 11.7.3 | Kristobalit | Kiseldioxid (SiO2) som erhålls vid återkristallisering av kvarts. Får innehålla upp till 0,1 % hjälpmedel för malning. | |
| 11.8.1 | Ammoniumsulfat | Ammoniumsulfat ((NH4)2SO4) som erhålls genom kemisk syntes. Får ges i form av en vattenlösning. | Kväve Svavel |
| 11.8.3 | Ammoniumsalter av organiska syror | Ammoniumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer. | Kväve Organisk syra |
| 11.8.4 | Ammoniumlaktat | Ammoniumlaktat (CH3CHOHCOONH4). Inkluderar det ammoniumlaktat som framställs genom fermentering med Lactobacillus delbrueckii ssp. bulgaricus, Lactococcus lactis ssp., Leuconostoc mesenteroides, Streptococcus thermophilus, Lactobacillus spp, eller Bifidobacterium spp., innehållande minst 7 % kväve. Får innehålla upp till 2 % fosfor, 2 % kalium, 0,7 % magnesium, 2 % natrium, 2 % sulfat, 0,5 % klorider, 5 % socker och 0,1 % skumdämpande kisel. | Kväve Råaska Kalium, om > 1,5 % Magnesium, om > 1,5 % Natrium, om > 1,5 % |
| 11.8.5 | Ammoniumacetat | Ammoniumacetat (CH3COONH4) i vattenlösning, innehållande minst 55 % ammoniumacetat. | Kväve |
| 11.9.1 | Flintgrus (för matsmältning) | Produkt som erhålls genom krossning av naturligt förekommande mineraler i grusform. | Partikelstorlek |
| 11.9.2 | Rödsten (för matsmältning) | Produkt som erhålls genom krossning och malning av produkter härrörande från lerbränning. | Partikelstorlek Vattenhalt, om > 2 % |
12. Produkter och samprodukter som erhålls genom fermentering med hjälp av mikroorganismer
Foderråvaror vars nummer börjar med ”12.1” är fermenteringsprodukter som erhålls från hela mikroorganismer eller delar därav. Foderråvaror vars nummer börjar med ”12.2” är samprodukter från fermentering som huvudsakligen består av mikrobiell biomassa och de foderråvaror vars nummer börjar med ”12.3” är andra samprodukter från fermentering.
Foderråvaror vars nummer börjar med ”12.1” eller ”12.2” får innehålla upp till 0,3 % skumdämpande medel, 1,5 % filtrerings-/klarningsmedel och 2,9 % propionsyra. Foderråvaror vars nummer börjar med ”12.3” får innehålla upp till 0,6 % skumdämpande medel, 0,5 % antiscalingmedel och 0,2 % sulfiter.
Alla mikroorganismer (inklusive grobara sporer) som används för fermentering ska vara inaktiverade så att det inte finns några livsdugliga mikroorganismer i foderråvarorna.
Foderråvaror i detta kapitel som framställs av genetiskt modifierade mikroorganismer ska vara förenliga med förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder.
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 12.1.5 | Jäst, inaktiverad [Bryggerijäst, inaktiverad, i förekommande fall] | Hel jäst och delar därav som erhålls från Saccharomyces bayanus, Saccharomyces cerevisiae, Saccharomyces pastorianus, Saccharomyces carlsbergensis, Kluyveromyces lactis, Kluyveromyces marxianus, Metschnikowia pulcherrima, Metschnikowia fructicola, Torulaspora delbrueckii, Cyberlindnera jadinii, Saccharomycodes ludwigii, Wickerhamomyces anomalus, Debaryomyces hansenii, Pichia guilliermondii, Yarrowia lypolitica eller Brettanomyces ssp. på substrat/odlingsmedium som består av en kolkälla av främst vegetabiliskt ursprung, en kvävekälla av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, vitaminer och mineraler. | Vattenhalt, om < 75 % eller > 97 % Om vattenhalt < 75 %: Råprotein Propionsyra, om > 0,5 % |
| 12.1.9 | Encelliga proteiner från svampar | Fermenteringsprodukt som erhålls vid odling av Aspergillus oryzae, Paecilomyces varioti eller Trichoderma viride på substrat av främst vegetabiliskt ursprung såsom melass, sockersirap, alkohol, destilleringsrester, spannmål och produkter innehållande stärkelse, fruktsaft, vassle, mjölksyra, socker, hydrolyserade vegetabiliska fibrer samt näringsämnen som härrör från fermentering, exempelvis ammoniak eller mineralsalter. | Råprotein Råaska Propionsyra, om > 0,5 % |
| 12.1.10 | Produkt från proteinrika Bacillus subtilis | Fermenteringsprodukt som erhålls vid odling av Bacillus subtilis på substrat av främst vegetabiliskt ursprung såsom melass, sockersirap, alkohol, destilleringsrester, spannmål och produkter innehållande stärkelse, fruktsaft, vassle, mjölksyra, socker, hydrolyserade vegetabiliska fibrer samt näringsämnen som härrör från fermentering, exempelvis ammoniak eller mineralsalter. | Råprotein Råaska Propionsyra, om > 0,5 % |
| 12.1.12 | Jästprodukter | All jäst (32) och delar därav som erhålls genom krackning och/eller fraktionering av jästceller från Saccharomyces bayanus, Saccharomyces cerevisiae, Saccharomyces pastorianus, Saccharomyces carlsbergensis, Kluyveromyces lactis, Kluyveromyces marxianus, Metschnikowia pulcherrima, Metschnikowia fructicola, Torulaspora delbrueckii, Cyberlindnera jadinii, Saccharomycodes ludwigii, Wickerhamomyces anomalus, Debaryomyces hansenii, Pichia guilliermondii, Yarrowia lypolitica eller Brettanomyces ssp. på substrat/odlingsmedium som består av en kolkälla av främst vegetabiliskt ursprung, en kvävekälla av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, vitaminer och mineraler. | Vattenhalt, om < 75 % eller > 97 % |
| 12.1.13 | Encelliga proteiner från bakterier | Proteinprodukter som erhålls genom fermentering med bakterier på ett substrat/odlingsmedium som består av metanol (fermenterad med Methylophilus methylotrophus) eller naturgas (fermenterad med Methylococcus capsulatus, Alcaligenes acidovorans, Aneurinibacillus danicus (tidigare kallad Bacillus brevis) och/eller Bacillus firmus) som kolkälla, en kvävekälla av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, vitaminer och mineraler. | Råprotein Råaska |
| 12.1.14 | Inaktiverade bakterier och delar därav | Hela bakterier eller delar därav som erhålls från Bifidobacterium spp., Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus delbrueckii ssp. bulgaricus, Lacticaseibacillus casei, Limosilactobacillus fermentum (tidigare kallad Lactobacillus fermentum), Lacticaseibacillus paracasei (tidigare kallad Lactobacillus paracasei), Lactiplantibacillus plantarum (tidigare kallad Lactobacillus plantarum), Limosilactobacillus reuteri (tidigare kallad Lactobacillus reuteri), Lacticaseibacillus rhamnosus (tidigare kallad Lactobacillus rhamnosus), Lactobacillus helveticus eller Streptococcus thermophiles eller andra arter av bakterier godkända som fodertillsatser och fermenterade på substrat/odlingsmedium som består av en kolkälla av främst vegetabiliskt ursprung, en kvävekälla av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, vitaminer och mineraler. | Råaska |
| 12.2.8 | Proteinrik bakteriebiomassa | Proteinrika samprodukter som erhålls vid framställningen av aminosyror, vitaminer, organiska syror, enzymer och/eller deras salter erhållna genom fermentering med Bacillus coagulans, Bacillus subtilis, Bacillus velezensis, Bacillus licheniformis, Bacillus smithii, Corynebacterium casei, Corynebacterium glutamicum, Corynebacterium melassecola, Ensifer adhaerens, Enterococcus faecium, Escherichia coli K12 eller Lactobacillaceae på substrat/odlingsmedium som består av en kolkälla av främst vegetabiliskt ursprung, en kvävekälla av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, vitaminer och mineraler. Produkten får vara hydrolyserad. | Råprotein Råaska |
| 12.2.9 | Svampbiomassa | Proteinrika samprodukter som erhålls vid framställningen av produkter såsom enzymer, vitaminer och/eller organiska syror erhållna genom fermentering med Ashbya gossypii, Aspergillus niger, Aspergillus tubingensis, Aspergillus sojae, Neurospora intermedia, Neurospora tetrasperma, Trichoderma viride, Trichoderma longibrachiatum eller Trichoderma reesei på substrat/odlingsmedium som består av en kolkälla av främst vegetabiliskt ursprung, en kvävekälla av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, vitaminer och mineraler. | Råprotein Råaska |
| 12.3.1 | Vinass [Kondenserad vattenlöslig melass] | Samprodukter som härrör från industriell bearbetning av muster/vörter från mikrobiella fermenteringsprocesser såsom framställning av alkohol, organiska syror eller jäst. De består av den vätske- eller pastafraktion som erhålls efter separeringen av fermenteringsmusterna eller fermenteringsvörterna. Får även innehålla döda celler och/eller delar därav från de mikroorganismer som används vid fermenteringen. | Råprotein Substrat och i tillämpliga fall angivande av produktionsprocess |
| 12.3.2 | Samprodukter från framställning av (salter av) aminosyror | Samprodukter från framställning av aminosyror och deras salter genom fermentering med Escherichia coli K12, Corynebacterium casei, Corynebacterium glutamicum eller Corynebacterium melassecola på substrat/odlingsmedium som består av en kolkälla av främst vegetabiliskt ursprung, en kvävekälla av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, vitaminer och mineraler. | Råprotein Råaska |
| 12.3.3 | Samprodukter från enzymframställning | Samprodukter från framställning av enzymer genom fermentering med Aspergillus niger, Aspergillus tubingensis, Aspergillus oryzae, Aspergillus sojae, Neurospora intermedia, Trichoderma longibrachiatum, Trichoderma viride eller Trichoderma reesei på substrat/odlingsmedium som består av en kolkälla av vegetabiliskt ursprung, en kvävekälla av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, vitaminer och mineraler. | Råprotein Råaska |
| 12.3.4 | Bakteriell produkt, rik på polyhydroxibutyrat | Produkt som innehåller 3-hydroxibutyrat och 3-hydroxivalerat, framställd genom fermentering med Cupriavidus necator, och icke livsdugligt bakteriellt proteinmjöl som återstår från den producerande bakterie- och fermenteringsbuljongen. | Butyrat |
| 12.3.5 | Bakteriell produkt, rik på ammoniumlaktat | Produkt rik på ammoniumlaktat (CH3CHOHCOONH4) från fermentering med Lactobacillus delbrueckii ssp. bulgaricus och andra Lactobacillaceae, Lactococcus lactis, Leuconostoc mesenteroides, Streptococcus thermophiles eller Bifidobacterium spp., innehållande minst 5,6 % kväve. | Kväve Råaska Kalium, om > 1,5 % Magnesium, om > 1,5 % Natrium, om > 1,5 % |
| 12.3.6 | Samprodukt från framställning av glukondeltalakton, rik på glukonsyra | Flytande samprodukt från kristallisering av glukondeltalakton av livsmedelkvalitet som erhålls genom fermentering med Gluconobacter oxydans eller Aspergillus niger. Innehåller minst 50 % glukonsyra. | Glukonsyra |
13. Övrigt
Foderråvarorna i detta kapitel som innehåller animaliska biprodukter ska uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011 och kan omfattas av användningsrestriktioner i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.
| Nummer | Benämning (1) | Beskrivning | Obligatoriska märkningsuppgifter |
|---|---|---|---|
| 13.1.1 | Produkter från bageri- och pastaindustrin | Produkter som erhålls vid och från framställningen av bröd, småkakor, kex eller pasta. | Stärkelse Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Råfett, om > 5 % |
| 13.1.2 | Produkter från konditorivaruindustrin | Produkter som erhålls under och från framställningen av konditorivaror och kakor. | Stärkelse Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Råfett, om > 5 % |
| 13.1.3 | Produkter från framställning av frukostflingor | Substanser eller produkter som är avsedda för att användas som livsmedel eller där det är rimligt att förvänta sig att de kan användas som livsmedel i bearbetad, delvis bearbetad eller obearbetad form. | Råprotein, om > 10 % Växttråd Råolja och råfett, om > 10 % Stärkelse, om > 30 % Total sockerhalt, uttryckt som sackaros, om > 10 % |
| 13.1.4 | Produkter från konfektyrindustrin | Produkter som erhålls vid och från framställningen av sötsaker, inklusive chokladvaror. | Stärkelse Råfett, om > 5 % Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 13.1.5 | Produkter från glassindustrin | Produkter som erhålls vid framställningen av glass. | Stärkelse Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Råfett |
| 13.1.6 | Produkter och samprodukter från bearbetning av färska frukter, bär och grönsaker (17) | Produkter som erhålls vid bearbetning av färska frukter, bär och grönsaker (inklusive skal, hela bitar av frukter/bär/grönsaker och blandningar därav). Produkterna får vara frysta. | Stärkelse Växttråd Råfett, om > 5 % Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % |
| 13.1.7 | Produkter från bearbetning av växter (17) | Produkter som erhålls vid djupfrysning eller torkning av hela växter (15) eller delar därav. | Växttråd |
| 13.1.8 | Produkter från bearbetning av kryddor och smaksättningsämnen (17) | Produkter som erhålls vid djupfrysning eller torkning av kryddor och smaksättningsämnen eller delar därav. | Råprotein, om > 10 % Växttråd Råolja och råfett, om > 10 % Stärkelse, om > 30 % Total sockerhalt, uttryckt som sackaros, om > 10 % |
| 13.1.9 | Produkter från bearbetning av örter (17) | Produkter som erhålls vid krossning, grovmalning, djupfrysning eller torkning av örter eller delar därav. | Växttråd |
| 13.1.10 | Produkter från potatisförädlingsindustrin | Produkter som erhålls vid förädling av potatis. Produkterna får vara frysta. | Stärkelse Växttråd Råfett, om > 5 % Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % |
| 13.1.11 | Produkter och samprodukter av såsframställning | Ämnen som härrör från såsframställning och som är avsedda att användas som livsmedel eller där det är rimligt att förvänta sig att de kan användas som livsmedel i bearbetad, delvis bearbetad eller obearbetad form. | Råfett |
| 13.1.12 | Produkter och samprodukter från snacksindustrin | Produkter och samprodukter från snacksindustrin, erhållna vid och från framställningen av smaksatta snacks – potatischips, potatis- och/eller spannmålsbaserade snacks (direkt extruderade, degbaserade och pelleterade snacks) samt nötter. | Råfett |
| 13.1.13 | Produkter från färdigmatsindustrin | Produkter som erhålls vid framställningen av färdigmat. | Råfett, om > 5 % |
| 13.1.14 | Växtsamprodukter från spritframställning | Fasta produkter som härrör från växter (inklusive bär och frön, t.ex. anis) som erhålls efter urlakning av dessa växter i en alkohollösning eller efter alkoholavdunstning/destillering eller båda, vid utvecklingen av smakämnen för spritframställningen. Dessa produkter måste destilleras för att resterna av alkohol ska elimineras. | Råprotein, om > 10 % Växttråd Råolja och råfett, om > 10 % |
| 13.1.15 | Foderöl | Produkt från bryggningsprocessen, osäljbar som dryck för människor. | Alkoholinnehåll Vattenhalt, om < 75 % |
| 13.1.16 | Söta drycker | Produkter från läskedrycksindustrin som erhålls vid framställningen av söta läskedrycker eller opaketerade, osäljbara söta läskedrycker. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 30 % |
| 13.1.17 | Fruktsirap | Produkter från fruktsirapsindustrin som erhålls vid framställningen av fruktsirap för livsmedelsändamål. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 30 % |
| 13.1.18 | Söt sirap | Produkter från sötsirapsindustrin som erhålls vid framställningen av sirap eller opaketerad, osäljbar sirap. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 30 % |
| 13.1.19 | Använda vegetabiliska oljor från livsmedelsindustrin | Vegetabiliska oljor som har använts av livsmedelsföretagare i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004 för matlagningsändamål och som inte har varit i kontakt med kött, animaliska fetter, fisk eller vattenlevande djur. | Vattenhalt, om > 1 % |
| 13.2.1 | Karamelliserat socker | Produkt som erhålls genom kontrollerad uppvärmning av socker av något slag. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 13.2.2 | Dextros | Dextros erhålls efter hydrolys av stärkelse och består av renad, kristalliserad glukos, med eller utan kristallvatten. | |
| 13.2.3 | Fruktos | Fruktos som renat kristalliniskt pulver. Den erhålls från glukos i glukossirap genom användning av glukosisomeras och från sackarosinversion. | |
| 13.2.4 | Glukossirap | Glukossirap är en renad och koncentrerad vattenlösning av energigivande sockerarter som erhålls genom hydrolys av stärkelse. | Vattenhalt, om > 30 % |
| 13.2.5 | Glukosmelass | Produkt som erhålls vid raffineringsprocessen för glukossirap. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros |
| 13.2.6 | Xylos | Socker extraherat från trä. | |
| 13.2.7 | Laktulos | Halvsyntetisk disackarid (4-O-D-galaktopyranosyl-D-fruktos) som erhålls från laktos genom isomerisering av glukos till fruktos. Förekommer i värmebehandlad mjölk och värmebehandlade mjölkprodukter. | |
| 13.2.8 | Glukosamin (kitosamin) | Aminosocker (monosackarid) som är en del av strukturen hos polysackariderna kitosan och kitin. Framställd genom hydrolys av skaldjurs och andra leddjurs exoskelett eller genom fermentering av spannmål, exempelvis majs eller vete. | Natrium eller kalium, där så är tillämpligt |
| 13.2.9 | Xylo-oligosackarid | Kedjor av xylosmolekyler som är förenade med bindningar av typen β1–4 med en polymeriseringsgrad på mellan 2 och 10 och som framställs genom enzymatisk hydrolys av olika råvaror som är rika på hemicellulosa. | Vattenhalt, om > 5 % |
| 13.2.10 | Gluko-oligosackarid | Produkt som erhålls genom fermentering eller hydrolys och/eller fysisk värmebehandling av glukospolymerer, glukos, sackaros och maltos. | Vattenhalt, om > 28 % |
| 13.2.11 | Fruktooligosackarider | Produkt som erhålls från socker från sockerbetor eller sockerrör genom en enzymatisk process eller från fysisk behandling av färskt gräs från betesmark. | Vattenhalt, om > 28 % |
| 13.2.12 | Trehalos | En icke-reducerande disackarid bestående av två glukosenheter förenade genom en α-1,1-glykosidbindning. Ämnet framställs från flytande stärkelse genom en enzymatisk flerstegsprocess. | Trehalos, om < 98,0 % (på vattenfri bas) Vattenhalt, om > 11,0 % |
| 13.3.1 | Stärkelse | Stärkelse | Stärkelse |
| 13.3.2 | Förklistrad stärkelse | Produkt bestående av stärkelse, expanderad genom värmebehandling. | Stärkelse |
| 13.3.3 | Stärkelseblandning | Produkt bestående av naturlig och/eller modifierad livsmedelsstärkelse som erhålls från olika botaniska källor. | Stärkelse |
| 13.3.4 | Stärkelsehydrolysatkaka | Produkt från filtrering av stärkelsehydrolysvätska som består av protein, stärkelse, polysackarider, fett, olja och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, träfiber). | Vattenhalt, om < 25 % eller > 45 % Om vattenhalt < 25 %: — Råfett — Råprotein |
| 13.3.5 | Dextrin | Dextrin är delvis sur hydrolyserad stärkelse. | |
| 13.3.6 | Maltodextrin | Maltodextrin är delvis hydrolyserad stärkelse. | |
| 13.4.1 | Polydextros | Slumpmässigt sammanbunden bulkpolymer av glukos framställd genom termisk polymerisering av D-glukos. | |
| 13.5.1 | Polyoler | Produkt som erhålls genom hydrogenering eller fermentering och som består av reducerade mono-, di- eller oligosackarider eller polysackarider. | |
| 13.5.2 | Isomalt | Sockeralkohol som erhålls från sackaros efter enzymatisk omvandling och hydrogenering. | |
| 13.5.3 | Mannitol (25) | Produkt som erhålls genom hydrogenering eller fermentering och som består av reducerad glukos och/eller fruktos. | |
| 13.5.4 | Xylitol (25) | Produkt som erhålls genom hydrogenering och fermentering av xylos. | |
| 13.5.5 | Sorbitol (25) | Produkt som erhålls genom hydrogenering av glukos. | |
| 13.6.1 | Sur olja från kemisk raffinering | Produkt som erhålls under neutralisering av oljor och fetter av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung med hjälp av alkali, följt av syrabehandling och därefter separering av vattenfasen, och som innehåller fria fettsyror, oljor eller fetter samt naturliga beståndsdelar från frön, frukt eller animaliska vävnader såsom mono- och diglycerider, rålecitin och fibrer. | Råfett Vattenhalt, om > 1 % |
| 13.6.2 | Fettsyror förestrade med glycerol (26) | Glycerider erhållna genom förestring av fettsyror med glycerol. Får innehålla upp till 50 ppm nickel från hydrogenering. | Vattenhalt, om > 1 % Råfett Nickel, om > 20 ppm |
| 13.6.3 | Mono-, di- och triglycerider av fettsyror (26) | Produkt bestående av en reaktionsblandning av mono-, di- och triestrar av glycerol med fettsyror. Får innehålla små mängder fria fettsyror och upp till 7 % glycerol. Får innehålla upp till 50 ppm nickel från hydrogenering. | Råfett Nickel, om > 20 ppm |
| 13.6.4 | Salter av fettsyror (26) | Produkt som erhålls genom reaktion av fettsyror med minst fyra kolatomer med kalcium-, magnesium-, natrium- eller kaliumhydroxider, -oxider eller -salter. Får innehålla upp till 50 ppm nickel från hydrogenering. | Råfett (efter hydrolys) Vattenhalt Ca eller Na eller K eller Mg, där så är tillämpligt Nickel, om > 20 ppm |
| 13.6.5 | Fettsyredestillat från fysisk raffinering | Produkt som erhålls under neutralisering av oljor och fetter av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung genom destillering och som innehåller fria fettsyror, oljor eller fetter samt naturliga beståndsdelar från frön, frukt eller animaliska vävnader såsom mono- och diglycerider, steroler och tokoferoler. | Råfett Vattenhalt, om > 1 % |
| 13.6.6 | Obearbetade fettsyror | Produkt som erhålls genom fermentering av organiskt material, enzymatisk interesterifiering av olja eller genom spaltning av olja/fett. Per definition består produkten av obearbetade fettsyror C4-C24, alifatiska, raka, monokarboxyliska, mättade och omättade. Får innehålla upp till 50 ppm nickel om den har genomgått hydrogenering. | Råfett Vattenhalt, om > 1 % Nickel, om > 20 ppm |
| 13.6.7 | Rena destillerade fettsyror | Produkt som erhålls genom destillering av obearbetade fettsyror som framställts genom fermentering av organiskt material, interesterifiering av olja eller genom spaltning av olja/fett, eventuellt plus hydrogenering. Per definition består produkten av rena destillerade fettsyror C4-C24, alifatiska, raka, monokarboxyliska, mättade och omättade. Får innehålla upp till 50 ppm nickel om den har genomgått hydrogenering. | Råfett Vattenhalt, om > 1 % Nickel, om > 20 ppm |
| 13.6.8 | Soapstocks | Produkt som erhålls under neutralisering av vegetabiliska oljor och fetter med hjälp av en vattenbaserad kalcium-, magnesium-, natrium- eller kaliumhydroxidlösning, innehållande salter från fettsyror, oljor eller fetter samt naturliga beståndsdelar från frön, frukt eller animaliska vävnader såsom mono- och diglycerider, rålecitin och fibrer. | Vattenhalt, om < 40 och > 50 % Ca eller Na eller K eller Mg, där så är tillämpligt |
| 13.6.9 | Mono- och diglycerider av fettsyror förestrade med organiska syror (26) | Mono- och diglycerider av fettsyror med minst fyra kolatomer som förestrats med organiska syror. | Råfett |
| 13.6.10 | Sackarosestrar av fettsyror (26) | Estrar av sackaros och fettsyror. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Råfett |
| 13.6.11 | Sackarosglycerider av fettsyror (26) | Blandning av estrar av sackaros och mono- och diglycerider av fettsyror. | Total sockerhalt, uttryckt som sackaros Råfett |
| 13.6.12 | Palmitoylglukosamin | Organisk lipidförening som finns i rötterna i flera växter och framför allt i de flesta baljväxter. Palmitoylglukosamin (C22H43NO6) framställs genom acylering av D-glukosamin med palmitinsyra. Får innehålla upp till 0,5 % aceton. | Råfett Vattenhalt, om > 2 % |
| 13.6.13 | Salt från laktylat i fettsyror | Icke-glyceridestrar i fettsyror. Produkten kan utgöras av ett kalcium-, magnesium-, natrium- eller kaliumsalt i fettsyror förestrade med mjölksyra. Den får innehålla salter av fria fettsyror och mjölksyra. | Råfett Vattenhalt, om > 1 % Nickel, om > 20 ppm Ca eller Na eller K eller Mg, där så är tillämpligt |
| 13.6.14 | Palmitoyletanolamid | Organisk lipidförening som förekommer i sojalecitin, ägg och andra foderkällor. Palmitoyletanolamid (C18H37NO2) framställs genom syntes från reaktion av palmitinsyra med etanolamin. | Råfett Vattenhalt, om > 2 % |
| 13.8.1 | Rå glycerin [Rå glycerol] | Samprodukt som erhålls vid — oleokemisk bearbetning av spaltning av olja/fett för att erhålla fettsyror och sötvatten, följt av koncentration av sötvattnet för att få rå glycerol eller genom transesterifiering (får innehålla upp till 0,5 % metanol) av naturliga oljor/fetter för att erhålla metylestrar av fettsyror och sötvatten, följt av koncentration av sötvattnet för att få rå glycerol, — framställning av biodiesel (metyl- eller etylestrar av fettsyror) genom transesterifiering av oljor och fetter av ospecificerat vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Mineralsalter och organiska salter kan finnas kvar i glycerinet (upp till 7,5 %). Får innehålla upp till 0,5 % metanol och upp till 4 % organiskt material som inte är glycerin (MONG) som omfattar metylestrar av fettsyror, etylestrar av fettsyror, fria fettsyror och glycerider. — förtvålning av oljor/fetter av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung, normalt med alkalier/alkaliska jordartsmetaller för att erhålla tvål. Får innehålla upp till 50 ppm nickel från hydrogenering. | Glycerol Kalium, om > 1,5 % Natrium, om > 1,5 % Nickel, om > 20 ppm |
| 13.8.2 | Glycerin [Glycerol] | Produkt som erhålls vid — den oleokemiska processen med a) spaltning av olja/fett följt av koncentration av sötvatten och raffinering genom destillering (se del B, ordlista över bearbetningsmetoder, post 20) eller jonbytarprocess, b) transesterifiering av naturliga oljor/fetter för att erhålla metylestrar av fettsyror och obearbetat sötvatten, följt av koncentration av sötvattnet för att erhålla rå glycerol och raffinering genom destillering eller jonbytarprocess, — framställning av biodiesel (metyl- eller etylestrar av fettsyror) genom transesterifiering av oljor och fetter av ospecificerat vegetabiliskt och animaliskt ursprung med påföljande raffinering av glycerinet. Lägsta glycerolhalt: 99 % av torrsubstansen. — förtvålning av oljor/fetter av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung, normalt med alkalier/alkaliska jordartsmetaller för att erhålla tvål, följt av raffinering av rå glycerol och destillering. Får innehålla upp till 50 ppm nickel från hydrogenering. | Glycerol, om < 99 % på torrsubstansbasis Natrium, om > 0,1 % Kalium, om > 0,1 % Nickel, om > 20 ppm |
| 13.9.1 | Metylsulfonylmetan | Organisk svavelförening ((CH3)2SO2) som erhålls genom kemisk syntes som är identisk med den naturligt förekommande källan i växter. | Svavel |
| 13.10.1 | Torv | Produkt från den naturliga nedbrytningen av växter (främst vitmossor) i en anaerobisk och oligotrof miljö. | Växttråd |
| 13.10.2 | Leonardit | Produkt som är ett naturligt förekommande mineralkomplex av fenolkolväten, även kallat humat, som härrör från nedbrytningen av organiska ämnen under miljontals år | Växttråd |
| 13.11.1 | Propylenglykol [1,2-propandiol] [Propan-1,2-diol] | Organisk förening (en diol eller dubbel alkohol) med formeln C3H8O2. Det är en viskös vätska med en svagt sötaktig smak. Produkten är hygroskopisk samt löslig i vatten, aceton och kloroform. Får innehålla upp till 0,3 % dipropylenglykol. | |
| 13.11.2 | Monoestrar av propylenglykol och fettsyror (26) | Monoestrar av propylenglykol och fettsyror, enbart eller i blandningar med diestrar. | Propylenglykol Råfett |
| 13.12.1 | Hyaluronsyra (36) | Glukosaminglukan (polysackarid) med upprepade enheter av ett aminosocker (N-acetyl-D-glukosamin) och D-glukuronsyra, som finns i hud, ledvätska och i navelsträngen och som framställs t.ex. av djurvävnad eller genom bakteriefermentering. | Natrium eller kalium, där så är tillämpligt |
| 13.12.2 | Kondroitinsulfat (36) | Produkt som erhålls genom extraktion från senor, ben och andra animaliska vävnader innehållande brosk och mjuk bindväv, eller genom sulfatering av kondroitin isolerat från mikrobiell fermentering. | Natrium |
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1).
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).
3 Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien (EUT L 35, 8.2.2005, s. 1).
6 As Low As Reasonably Achievable (ung. så lågt som rimligt möjligt).
7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (EGT L 140, 30.5.2002, s. 10).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29).
10 Bestämmelserna om kemiska orenheter och processhjälpmedel i denna punkt ska inte tillämpas för sådana foderråvaror som anges i det register över foderråvaror som avses i artikel 24.6 i förordning (EG) nr 767/2009.
11 Genom undantag från denna skyldighet, får den allmänna benämningen eller tilläggsbeskrivningen läggas till för bearbetningsmetoden ”torkning”.
12 På tyska får ”Konzentrieren” när så är lämpligt ersättas med ”Eindicken”. I sådana fall bör tilläggsbeskrivningen ”eingedickt” användas.
13 Det huvudsakliga syftet med de uppkomna foderråvarorna är att tillhandahålla proteiner, kolhydrater, fetter, energi, mineraler eller kostfibrer.
14 ”Skalning” får när så är lämpligt ersättas med ”borttagning av hinna” eller ”spritning”. I sådant fall bör tilläggsbeskrivningen ”borttagen hinna” eller ”spritad” användas.
15 När det gäller ris kallas bearbetningsmetoden ”skalning” och produkten ”skalat ris” eller ”råris”.
16 Med extrakt avses den flytande fas som innehåller de lösliga beståndsdelarna (t.ex. fett/olja, socker eller andra lösliga beståndsdelar). Det huvudsakliga syftet med dessa extrakt som foderråvaror är att tillhandahålla proteiner, kolhydrater, fetter, energi, mineraler eller kostfibrer. Det faktum att extraktion är förtecknad som en bearbetningsmetod för foderråvaror utesluter inte att extrakt kan klassificeras som fodertillsatser.
17 Med samprodukt från extraktion avses återstoden från extraktionsprocessen, utom extraktet, t.ex. mjöl eller pressmassa. Det huvudsakliga syftet med dessa samprodukter från extraktion som foderråvaror är att tillhandahålla proteiner, kolhydrater, fetter, energi, mineraler eller kostfibrer.
18 På franska får benämningen ”issues” användas.
19 På tyska får tilläggsbeskrivningen ”aufgeschlossen” och benämningen ”Quellwasser” (beträffande stärkelse) användas. På danska får tilläggsbeskrivningen ”Kvældning” och benämningen ”Kvældet” (beträffande stärkelse) användas.
20 På franska får ”Pressage” när så är lämpligt ersättas med ”Extraction mécanique”.
21 Instruktioner för korrekt och säker användning ska följas.
32 Benämningen får ersättas med benämningen i […], beroende på vad som är tillämpligt.
33 Benämningen får kompletteras med sädesslagets artnamn.
34 Majs kan antingen benämnas ”maize” eller ”corn” på engelska.
35 Om denna produkt har malts finare får adjektivet ”fin” läggas till benämningen eller också får benämningen ersättas med en motsvarande benämning.
72 Termen ”expeller” får ersättas med ”presskaka”.
73 På engelska får ”groundnut” ersättas med ”peanut” när det gäller Arachis hypogaea.
74 När så är lämpligt får angivelsen ”lågt glukosinalatinnehåll” enligt definitionen i unionslagstiftningen läggas till.
75 När så är lämpligt får angivelsen ”vegetabiliska oljor och fetter” ersättas med termen ”vegetabilisk olja” eller ”vegetabiliskt fett”. Den ska kompletteras med växtens artnamn och i lämpliga fall med växtdelen. Det ska specificeras om oljan/oljorna och/eller fettet/fetterna är obearbetade eller raffinerade.
76 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen (EUT L 181, 20.6.2014, s. 1).
109 Uttrycken skiljer sig huvudsakligen åt i fråga om vattenhalt; respektive uttryck ska användas enligt vad som är lämpligt.
110 Benämningen ska kompletteras med växtens artnamn.
113 Ordet ”citrus” ska ersättas med benämningen på arten av citrusfrukt.
114 Ordet ”frukt” ska ersättas med benämningen på frukten av växtarten, beroende på vad som är lämpligt.
120 Benämningen får kompletteras med växtens artnamn.
121 Med undantag för Cannabis sativa L.
122 Termen ”mjöl” får ersättas med ”pellets”. Uppgift om torkningsmetod får ingå i benämningen.
128 Benämningen ska i tillämpliga fall kompletteras med växtens, svampens eller algens artnamn. Om den erhållna foderråvaran till mer än 5 % innehåller andra arter ska även dessa arter anges.
140 Uttrycken är inte synonymer och skiljer sig huvudsakligen åt i fråga om vattenhalt; respektive uttryck ska användas enligt vad som är lämpligt. Termen ”pulver” innebär en vattenhalt under 12 % och får ersätta termen ”torkad” eller ”koncentrerad och torkad”.
153 Utan att det påverkar obligatoriska krav avseende märkning, handelsdokument och hälsointyg för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som anges i förordning (EU) nr 142/2011 (kapitel III i bilaga VIII) och om förteckningen används i märkningssyfte, ska benämningen, om det behövs för att tillhandahålla lämplig information, ersättas med djurartens namn och den animaliska produktdelens namn (t.ex. lever, kött (endast vid skelettmuskel)), och/eller livsstadiet (t.ex. larv) och/eller namnet på den djurart som inte använts enligt förbudet mot återanvändning inom arten (t.ex. fjäderfäfri) eller, om det behövs för att tillhandahålla lämplig information, kompletteras med djurartens namn och/eller den animaliska produktdelens namn (t.ex. lever, kött (endast vid skelettmuskel)), och/eller livsstadiet (t.ex. larv) och/eller namnet på den djurart som inte använts enligt förbudet mot återanvändning inom arten.
154 Utan att det påverkar obligatoriska krav avseende märkning, handelsdokument och hälsointyg för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som anges i förordning (EU) nr 142/2011 (kapitel III i bilaga VIII) och förordning (EG) nr 999/2001 (bilaga IV) och om förteckningen används i märkningssyfte, ska benämningen, om det behövs för att tillhandahålla lämplig information, kompletteras med den bearbetade djurarten (t.ex. svin, idisslare, fjäderfä, insekt) och/eller livsstadiet (t.ex. larv) och/eller det bearbetade materialet (t.ex. ben) och/eller den använda bearbetningsprocessen (t.ex. avfettad, raffinerad) och/eller namnet på den djurart som inte använts enligt förbudet mot återanvändning inom arten (t.ex. fjäderfäfri).
155 Benämningen ska ersättas med den specifika produktens benämning, beroende på vad som är tillämpligt.
170 Benämningen ska kompletteras med djurets artnamn.
171 Benämningen ska i lämpliga fall kompletteras med djurets artnamn när produkten har framställts av odlad fisk/odlade skaldjur.
177 Uppgift om produktens ursprung får ersätta eller komplettera benämningen.
178 Får släppas ut på marknaden och användas till och med den 30 maj 2028 i enlighet med artikel 3 i förordning2022/1104.
179 Benämningen ska ändras eller kompletteras så att det i tillämpliga fall anges vilken fettsyra och/eller organisk syra som används.
180 Detta utesluter inte att specifika salter av organiska syror klassificeras som fodertillsatser.
181 Benämningen ska kompletteras med den aminosyra eller den källa till aminosyror som används.
182 Framställningsprocessen kan inkluderas i benämningen.
183 Benämningen ska i tillämpliga fall kompletteras med ”av ben”.
184 Natriumcitrat får släppas ut på marknaden och användas till och med den 30 maj 2028 i enlighet med artikel 3 i förordning 2022/1104.
185 Kaliumcitrat får släppas ut på marknaden och användas till och med den 30 maj 2028 i enlighet med artikel 3 i förordning 2022/1104.
207 Den benämning som används för jäststammarna får skilja sig från benämningen i den vetenskapliga taxonomin. Därför kan synonymer för de förtecknade jäststammarna också användas.
208 Med delar avses alla lösliga och olösliga fraktioner av mikroorganismen, inklusive från membranet eller de innersta celldelarna.
209 Får inte odlas på n-alkaner (bilaga III till förordning (EU) nr 767/2009 i dess ändrade lydelse).
210 Arten eller arterna av mikroorganismer ska anges tillsammans med foderråvarans benämning, och termen ”inaktiverad” får läggas till (dvs. ”namn som i förteckningen” + ”artens namn”, exempelvis i) ”encelliga proteiner från Methylococcus capsulatus”, ii) ”Inaktiverad Lactobacillus acidophilus”).
227 Enligt definitionen i artikel 2 g i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338, 22.12.2005, s. 1).
228 Benämningen ska i tillämpliga fall kompletteras med orden ”från animaliska vävnader” eller ”från fermentering”.
229 Benämningen ska kompletteras med en angivelse av det botaniska ursprunget.
230 Med undantag för mannitol, sorbitol och xylitol.
231 Benämningen ska i tillämpliga fall kompletteras med en angivelse av det botaniska eller animaliska ursprunget.
232 Foderråvarornas benämning ska kompletteras med orden ”från spaltning”, ”från fermentering” eller ”från enzymatisk transesterifiering”, beroende på vad som är tillämpligt.