(EU) 2018/1627

Ändring av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 vad gäller försiktig värdering för tillsynsrapportering

Titel: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1627 av den 9 oktober 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 vad gäller försiktig värdering för tillsynsrapportering (Text av betydelse för EES)
CELEX: 32018R1627
Datum: 2018-10-09
Källa: eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, särskilt artikel 99.5 fjärde stycket, artikel 99.6 fjärde stycket, artikel 394.4 tredje stycket, artikel 415.3 fjärde stycket och artikel 430.2 tredje stycket, och

(1) I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 anges formerna för hur institut ska rapportera information som rör deras efterlevnad av förordning (EU) nr 575/2013. Det regelverk som inrättas genom förordning (EU) nr 575/2013 kompletteras och ändras löpande i sina icke väsentliga delar genom antagandet av nya tekniska tillsynsstandarder. Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 behöver uppdateras för att återspegla dessa ändringar.

(2) Förordning (EU) nr 575/2013 har kompletterats genom antagandet av kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/101 med avseende på försiktig värdering och genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2401 med avseende på värdepapperisering. Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör uppdateras för att återspegla dessa ändringar och för att ytterligare precisera de instruktioner och definitioner som används för instituts tillsynsrapportering. Ett antal missvisande hänvisningar och formateringsinkonsekvenser har upptäckts vid tillämpningen av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 och bör också förtydligas.

(3) I delegerad förordning (EU) 2016/101 fastställs krav med avseende på justeringar till följd av försiktig värdering av positioner värderade till verkligt värde. Den anger två metoder för tillämpning av kraven på försiktig värdering: en huvudmetod och en förenklad metod. För att övervaka om instituten uppfyller dessa krav och för att kunna bedöma effekterna av förordningen på värdejusteringar krävs ytterligare rapportering avseende kraven på försiktig värdering.

(4) Genom förordning (EU) 2017/2401 ändras förordning (EU) nr 575/2013 så att kapitalkravsbehandlingen av värdepapperiseringar görs mer riskkänslig och så att egenskaperna hos enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar återspeglas korrekt. Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 måste ändras för att ta hänsyn till rapportering av värdepapperiseringspositioner som omfattas av dessa ändrade regler för värdepapperisering.

(5) Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 måste också ändras för att göra det lättare för de behöriga myndigheterna att effektivt övervaka och bedöma institutens riskprofil och för att skaffa sig en uppfattning om riskerna för den finansiella sektorn, vilket förutsätter vissa smärre ändringar av rapporteringskraven avseende exponeringarnas geografiska spridning.

(6) Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har lämnat till kommissionen.

(7) EBA har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen baseras på, vilka rör försiktig värdering och den totala geografiska uppdelningen, analyserat de möjliga relaterade kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 angående dessa. I enlighet med artikel 15.1 andra stycket i den förordningen har EBA inte genomfört något öppet offentligt samråd med avseende på de delar av förslaget till tekniska genomförandestandarder som denna förordning grundar sig på som är av redaktionell art eller som endast inför ett begränsat antal poster i ramen för tillsynsrapportering, eftersom sådana samråd inte skulle stå i proportion till de aktuella tekniska genomförandestandardernas omfattning och konsekvenser.

(8) Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) Led a ska ändras på följande sätt:

i) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4) Information om den geografiska fördelningen av exponeringar per land, samt på aggregerad total nivå, enligt specifikationerna i mall 9 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 3.4 i bilaga II. Vad gäller de uppgifter som anges i mallarna 9.1 och 9.2 i synnerhet ska information om den geografiska fördelningen av exponeringar per land rapporteras om exponeringarna mot icke-inhemska ursprungliga åtaganden för samtliga ’icke-inhemska’ länder i samtliga exponeringsklasser enligt rapporteringen i mall 4 rad 850 i bilaga I utgör minst 10 % av de sammanlagda inhemska och icke-inhemska ursprungliga åtaganden som rapporteras i mall 4 rad 860 i bilaga I. I det här fallet ska exponeringar anses vara inhemska, om de är exponeringar gentemot motparter som är etablerade i den medlemsstat där institutet är etablerat. Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.”

ii) Följande punkt ska läggas till som punkt 12:

”12) Information om försiktig värdering enligt specifikationerna i mall 32 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II enligt följande: För tillämpningen av led a.12 ska inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 inte tillämpas.”

i) Alla institut ska rapportera den information som specificeras i mall 32.1 i bilaga I enligt instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II.

ii) Utöver den rapportering som anges i led i ska de institut som tillämpar huvudmetoden i enlighet med förordning (EU) 2016/101 också rapportera den information som specificeras i mall 32.2 i bilaga I enligt instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II.

iii) Utöver de krav som avses i leden i och ii ska de institut som tillämpar huvudmetoden i enlighet med förordning (EU) 2016/101 och som överskrider det tröskelvärde som anges i artikel 4.1 i den förordningen för sina respektive rapporteringsnivåer även rapportera den information som specificeras i mallarna 32.3 och 32.4 i bilaga I enligt instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II.

b) Led b ska ändras på följande sätt: I punkt 3 a, b och c ska orden ”del II punkt 6 i bilaga II” ersättas med orden ”del II punkt 7 i bilaga II”.

2. I artikel 9.2 ska led d ersättas med följande:

”d) Kvartalsvis för den information som specificeras i mall 20 i del 2 i bilaga III, om institutet överskrider det tröskelvärde som anges i artikel 5 a.4 andra meningen. Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.”

3. Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

4. Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

5. Bilaga V ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.

6. Bilaga IX ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.

7. Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.

8. Bilaga XVI ska ersättas med bilaga VI till den här förordningen.

9. Bilaga XIX ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.

10. Bilaga XXI ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen.

11. Bilaga XXII ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen.

12. Bilaga XXIII ska ersättas med texten i bilaga X till den här förordningen.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 december 2018.

1 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

3 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/101 av den 26 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering enligt artikel 105.14 (EUT L 21 28.1.2016, s. 54).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2401 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (EUT L 347, 28.12.2017, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten) och om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2020, s. 12).

BILAGA I

”BILAGA I

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

COREP-MALLAR
Mallnr	Mallkod	Mallens/mallgruppens namn	Förkortning
		KAPITALKRAV	CA
1	C 01.00	KAPITALBAS	CA1
2	C 02.00	KAPITALBASKRAV	CA2
3	C 03.00	KAPITALRELATIONER	CA3
4	C 04.00	MEMORANDUMPOSTER:	CA4
		ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER	CA5
5,1	C 05.01	ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER	CA5.1
5,2	C 05.02	INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD	CA5.2
		SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ	GS
6,1	C 06.01	SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALT	GS Total
6,2	C 06.02	SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG	GS
		KREDITRISK	CR
7	C 07.00	KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: SCHABLONMETOD FÖR KAPITALKRAV	CR SA
		KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV	CR IRB
8,1	C 08.01	KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV	CR IRB 1
8,2	C 08.02	KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (uppdelning per riskklass)	CR IRB 2
		GEOGRAFISK UPPDELNING	CR GB
9,1	C 09.01	Tabell 9.1 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt schablonmetoden)	CR GB 1
9,2	C 09.02	Tabell 9.2 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt internmetoden)	CR GB 2
9,4	C 09.04	Tabell 9.4 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde	CCB
		KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV	CR EQU IRB
10,1	C 10.01	KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV	CR EQU IRB 1
10,2	C 10.02	KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS	CR EQU IRB 2
11	C 11.00	AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK	CR SETT
12	C 12.00	KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV	CR SEC SA
13	C 13.00	KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV	CR SEC IRB
14	C 14.00	DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING	CR SEC Details
		OPERATIV RISK	OPR
16	C 16.00	OPERATIV RISK	OPR
		OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR
17,1	C 17.01	OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET	OPR DETAILS 1
17,2	C 17.02	OPERATIV RISK: STORA FÖRLUSTHÄNDELSER	OPR DETAILS 2
		MARKNADSRISK	MKR
18	C 18.00	MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT	MKR SA TDI
19	C 19.00	MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING	MKR SA SEC
20	C 20.00	MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ	MKR SA CTP
21	C 21.00	MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER	MKR SA EQU
22	C 22.00	MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK	MKR SA FX
23	C 23.00	MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR	MKR SA COM
24	C 24.00	MARKNADSRISK INTERNA MODELLER	MKR IM
25	C 25.00	KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK	CVA
		FÖRSIKTIG VÄRDERING	MKR
32,1	C 32.01	FÖRSIKTIG VÄRDERING: TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE	PRUVAL 1
32,2	C 32.02	FÖRSIKTIG VÄRDERING: HUVUDMETODEN	PRUVAL 2
32,3	C 32.03	FÖRSIKTIG VÄRDERING: YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERING (AVA) FÖR MODELLRISK	PRUVAL 3
32,4	C 32.04	FÖRSIKTIG VÄRDERING: YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERING (AVA) FÖR KONCENTRERADE POSITIONER	PRUVAL 4
		OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING	MKR
33	C 33.00	OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING PER MOTPARTENS LAND	GOV

C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)
Rad	ID	Post
010	1	KAPITALBAS
015	1.1	PRIMÄRKAPITAL
020	1.1.1	KÄRNPRIMÄRKAPITAL
030	1.1.1.1	Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital
040	1.1.1.1.1	Fullt betalda kapitalinstrument
045	1.1.1.1.1*	Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer
050	1.1.1.1.2*	Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas med
060	1.1.1.1.3	Överkurs vid aktieemission
070	1.1.1.1.4	(-) Egna kärnprimärkapitalinstrument
080	1.1.1.1.4.1	(-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument
090	1.1.1.1.4.2	(-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument
091	1.1.1.1.4.3	(-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument
092	1.1.1.1.5	(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument
130	1.1.1.2	Balanserade vinstmedel
140	1.1.1.2.1	Balanserade vinstmedel föregående år
150	1.1.1.2.2	Vinst eller förlust som godtas
160	1.1.1.2.2.1	Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare
170	1.1.1.2.2.2	(-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat
180	1.1.1.3	Ackumulerat annat totalresultat
200	1.1.1.4	Övriga reserver
210	1.1.1.5	Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse
220	1.1.1.6	Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas
230	1.1.1.7	Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital
240	1.1.1.8	Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen
250	1.1.1.9	Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler
260	1.1.1.9.1	(-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar
270	1.1.1.9.2	Reserv som härrör från säkring av kassaflöden
280	1.1.1.9.3	Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde
285	1.1.1.9.4	Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder
290	1.1.1.9.5	(-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering
300	1.1.1.10	(–) Goodwill
310	1.1.1.10.1	(-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång
320	1.1.1.10.2	(-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav
330	1.1.1.10.3	Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill
340	1.1.1.11	(-) Övriga immateriella tillgångar
350	1.1.1.11.1	(-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder
360	1.1.1.11.2	Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar
370	1.1.1.12	(-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder
380	1.1.1.13	(-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster
390	1.1.1.14	(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner
400	1.1.1.14.1	(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner
410	1.1.1.14.2	Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner
420	1.1.1.14.3	Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja
430	1.1.1.15	(-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital
440	1.1.1.16	(-) Avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet
450	1.1.1.17	(-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1250 %
460	1.1.1.18	(-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1250 %
470	1.1.1.19	(-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1250 %
471	1.1.1.20	(-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och som alternativt kan ges riskvikten 1250 % Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR.
472	1.1.1.21	(-) Aktieexponeringar enligt en metod med interna modeller vilka alternativt kan ges riskvikten 1250 %
480	1.1.1.22	(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
490	1.1.1.23	(-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader
500	1.1.1.24	(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav
510	1.1.1.25	(-) Belopp som överskrider tröskelvärdet på 17,65 %
520	1.1.1.26	Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital
524	1.1.1.27	(-) Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR
529	1.1.1.28	Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt
530	1.1.2	PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
540	1.1.2.1	Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott
550	1.1.2.1.1	Fullt betalda kapitalinstrument
560	1.1.2.1.2*	Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas med
570	1.1.2.1.3	Överkurs vid aktieemission
580	1.1.2.1.4	(-) Egna primärkapitaltillskottsinstrument
590	1.1.2.1.4.1	(-) Direkta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument
620	1.1.2.1.4.2	(-) Indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument
621	1.1.2.1.4.3	(-) Syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument
622	1.1.2.1.5	(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskottsinstrument
660	1.1.2.2	Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
670	1.1.2.3	Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapitaltillskott
680	1.1.2.4	Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapitaltillskottet
690	1.1.2.5	(-) Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott
700	1.1.2.6	(-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav
710	1.1.2.7	(-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
720	1.1.2.8	(-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital
730	1.1.2.9	Övriga övergångsjusteringar av primärkapitaltillskott
740	1.1.2.10	Överskott i avdrag från övriga primärkapitalposter i förhållande till primärkapitaltillskott (avdrag i kärnprimärkapitalet)
744	1.1.2.11	(-) Övriga avdrag från primärkapitaltillskott på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)
748	1.1.2.12	Delar i eller avdrag från primärkapitaltillskott – övrigt
750	1.2	SUPPLEMENTÄRKAPITAL
760	1.2.1	Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital
770	1.2.1.1	Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån
780	1.2.1.2*	Memorandumpost: Kapitalinstrument och efterställda lån som inte ska räknas med
790	1.2.1.3	Överkurs vid aktieemission
800	1.2.1.4	(-) Egna supplementärkapitalinstrument
810	1.2.1.4.1	(-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument
840	1.2.1.4.2	(-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument
841	1.2.1.4.3	(-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument
842	1.2.1.5	(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument
880	1.2.2	Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
890	1.2.3	Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital
900	1.2.4	Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital
910	1.2.5	Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)
920	1.2.6	Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)
930	1.2.7	(-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital
940	1.2.8	(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
950	1.2.9	(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
960	1.2.10	Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital
970	1.2.11	Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet)
974	1.2.12	(-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)
978	1.2.13	Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt

C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)
Rad	Post	Beteckning
010	1	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
020	1*	Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR
030	1**	Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i CRR
040	1.1	RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION
050	1.1.1	Schablonmetoden (SA)
060	1.1.1.1	Exponeringsklasser enligt schablonmetoden förutom positioner i värdepapperisering
070	1.1.1.1.01	Nationella regeringar eller centralbanker
080	1.1.1.1.02	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
090	1.1.1.1.03	Offentliga organ
100	1.1.1.1.04	Multilaterala utvecklingsbanker
110	1.1.1.1.05	Internationella organisationer
120	1.1.1.1.06	Institut
130	1.1.1.1.07	Företag
140	1.1.1.1.08	Hushåll
150	1.1.1.1.09	Säkrade genom panträtt i fastigheter
160	1.1.1.1.10	Fallerande exponeringar
170	1.1.1.1.11	Poster som är förenade med särskilt hög risk
180	1.1.1.1.12	Säkerställda obligationer
190	1.1.1.1.13	Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg
200	1.1.1.1.14	Företag för kollektiva investeringar (fond)
210	1.1.1.1.15	Aktier
211	1.1.1.1.16	Övriga poster
220	1.1.1.2	Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)
230	1.1.1.2*	Varav: återvärdepapperisering
240	1.1.2	Internmetoden
250	1.1.2.1	Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer
260	1.1.2.1.01	Nationella regeringar eller centralbanker
270	1.1.2.1.02	Institut
280	1.1.2.1.03	Företag – små och medelstora företag
290	1.1.2.1.04	Företag – specialutlåning
300	1.1.2.1.05	Företag – övriga
310	1.1.2.2	Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer
320	1.1.2.2.01	Nationella regeringar eller centralbanker
330	1.1.2.2.02	Institut
340	1.1.2.2.03	Företag – små och medelstora företag
350	1.1.2.2.04	Företag – specialutlåning
360	1.1.2.2.05	Företag – övriga
370	1.1.2.2.06	Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)
380	1.1.2.2.07	Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)
390	1.1.2.2.08	Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar
400	1.1.2.2.09	Hushåll – övriga små och medelstora företag
410	1.1.2.2.10	Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag
420	1.1.2.3	Aktier (internmetod)
430	1.1.2.4	Positioner i värdepapperisering (internmetod)
440	1.1.2.4*	Varav: återvärdepapperisering
450	1.1.2.5	Övriga motpartslösa tillgångar
460	1.1.3	Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till en centrala motparts obeståndsfond
490	1.2	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK
500	1.2.1	Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret
510	1.2.2	Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret
520	1.3	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK
530	1.3.1	Riskvägt exponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA)
540	1.3.1.1	Omsatta skuldinstrument
550	1.3.1.2	Aktier
555	1.3.1.3	Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond)
556	1.3.1.3*	Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i omsatta skuldinstrument
557	1.3.1.3**	Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i egetkapitalinstrument eller i blandade instrument
560	1.3.1.4	Utländsk valuta
570	1.3.1.5	Råvaror
580	1.3.2	Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk beräknat enligt interna modeller (IM)
590	1.4	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)
600	1.4.1	Operativ risk, basmetod (BIA)
610	1.4.2	Operativ risk, schablonmetod (STA)/alternativa schablonmetoder (ASA)
620	1.4.3	Operativ risk, avancerad mätmetod (internmätningsmetod, AMA)
630	1.5	YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER
640	1.6	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING
650	1.6.1	Avancerad metod
660	1.6.2	Schablonmetod
670	1.6.3	Baserad på OEM
680	1.7	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET
690	1.8	ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP
710	1.8.2	Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458
720	1.8.2*	Varav: Kapitalkrav för stora exponeringar
730	1.8.2**	Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
740	1.8.2***	Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn
750	1.8.3	Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459
760	1.8.4	Varav: Ytterligare riskvägt exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR
770	1.8.5	Varav: Riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk: värdepapperiseringspositioner (ändrade bestämmelser om värdepapperisering)
780	1.8.5.1	Internmetoden (SEC-IRBA)
790	1.8.5.1.1	Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
800	1.8.5.1.2	STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
810	1.8.5.2	Schablonmetoden (SEC-SA)
820	1.8.5.2.1	Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
830	1.8.5.2.2	STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
840	1.8.5.3	Externmetoden (SEC-ERBA)
850	1.8.5.3.1	Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
860	1.8.5.3.2	STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
870	1.8.5.4	INTERNMETODEN (IAA)
880	1.8.5.4.1	Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
890	1.8.5.4.2	STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
900	1.8.5.5	Övrigt (RW = 1250%)
910	1.8.6	Varav: Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisker: Omsatta skuldinstrument – specifik risk för värdepapperiseringsinstrument (ändrade bestämmelser om värdepapperisering)
920	1.8.6.1	Internmetoden (SEC-IRBA)
930	1.8.6.1.1	Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
940	1.8.6.1.2	STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
950	1.8.6.2	Schablonmetoden (SEC-SA)
960	1.8.6.2.1	Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
970	1.8.6.2.2	STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
980	1.8.6.3	Externmetoden (SEC-ERBA)
990	1.8.6.3.1	Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
1000	1.8.6.3.2	STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
1010	1.8.6.4	INTERNMETODEN (IAA)
1020	1.8.6.4.1	Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
1030	1.8.6.4.2	STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
1040	1.8.6.5	Övrigt (RW = 1250%)

C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)
Rad	ID	Post
010	1	Kärnprimärkapitalrelation
020	2	Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital
030	3	Primärkapitalrelation
040	4	Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital
050	5	Summa kapitalrelationer
060	6	Överskott (+)/underskott (-) i sammanlagt kapital
Memorandumposter: Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR), samlat kapitalkrav (OCR) och riktlinjer enligt andra pelaren (P2G)
130	13	Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR)
140	13*	TSCR: som utgörs av kärnprimärkapital
150	13**	TSCR: som utgörs av primärkapital
160	14	Samlad kapitalkravsrelation (OCR)
170	14*	OCR: som utgörs av kärnprimärkapital
180	14**	OCR: som utgörs av primärkapital
190	15	OCR och riktlinjer enligt andra pelaren (P2G)
200	15*	OCR och P2G: som utgörs av kärnprimärkapital
210	15**	OCR och P2G: som utgörs av primärkapital

C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)
Rad	ID	Post	Kolumn
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder			010
010	1	Summa uppskjutna skattefordringar
020	1.1	Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet
030	1.2	Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
040	1.3	Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
050	2	Summa uppskjutna skatteskulder
060	2.1	Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38.3 och 38.4 i CRR.
070	2.2	Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet
080	2.2.1	Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
090	2.2.2	Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
093	2A	För mycket inbetald skatt och förlustavdrag
096	2B	Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 %
097	2C	Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 %
Kreditriskjusteringar och förväntade förluster
100	3	Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)
110	3.1	Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet
120	3.1.1	Allmänna kreditriskjusteringar
130	3.1.2	Specifika kreditriskjusteringar
131	3.1.3	Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen
140	3.2	3,2 Summa förväntade förluster som får inkluderas
145	4	Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod)
150	4.1	Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt
155	4.2	3,2 Summa förväntade förluster som får inkluderas
160	5	Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital
170	6	Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital
180	7	Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital
Tröskelvärden för avdrag från kärnprimärkapital
190	8	Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
200	9	Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet
210	10	Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet
225	11.1	Godtagbart för kvalificerade innehav utanför finanssektorn
226	11.2	Godtagbart kapital för stora exponeringar
Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
230	12	Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
240	12.1	Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
250	12.1.1	Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
260	12.1.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
270	12.2	12,2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
280	12.2.1	Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
290	12.2.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
291	12.3	Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
292	12.3.1	Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
293	12.3.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
300	13	Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
310	13.1	Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
320	13.1.1	Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
330	13.1.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
340	13.2	Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
350	13.2.1	Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
360	13.2.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
361	13.3	13,3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
362	13.3.1	Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
363	13.3.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
370	14	Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
380	14.1	Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
390	14.1.1	Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
400	14.1.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
410	14.2	14,2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
420	14.2.1	Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
430	14.2.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
431	14.3	14,3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
432	14.3.1	Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
433	14.3.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
440	15	Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
450	15.1	Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
460	15.1.1	Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
470	15.1.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
480	15.2	15,2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
490	15.2.1	Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
500	15.2.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
501	15.3	Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
502	15.3.1	Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
503	15.3.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
510	16	Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
520	16.1	Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
530	16.1.1	Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
540	16.1.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
550	16.2	Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
560	16.2.1	Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
570	16.2.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
571	16.3	Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
572	16.3.1	Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
573	16.3.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
580	17	Innehav av supplementärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
590	17.1	Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
600	17.1.1	Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
610	17.1.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
620	17.2	Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
630	17.2.1	Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
640	17.2.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
641	17.3	Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
642	17.3.1	Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
643	17.3.2	(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Totala riskvägda exponeringsbelopp för innehav som inte har dragits av från motsvarande kapitalkategori:
650	18	Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital
660	19	Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets övriga primärkapital
670	20	Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital
Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbasen
680	21	Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
690	22	Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
700	23	Innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
710	24	Innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
720	25	Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
730	26	Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
Kapitalbuffertar
740	27	Kombinerade buffertkrav
750		Kapitalkonserveringsbuffert
760		Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
770		Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert
780		Systemriskbuffert
800		Buffert för globalt systemviktigt institut
810		Buffert för andra systemviktiga institut
Krav enligt pelare II
820	28	Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II
Ytterligare information för värdepappersföretag
830	29	Startkapital
840	30	Kapitalbas baserad på fasta omkostnader
Ytterligare information för beräkning av rapporteringströsklar
850	31	Icke-nationella ursprungliga exponeringar
860	32	Totala ursprungliga exponeringar
Basel I-golvet
870		Justeringar av total kapitalbas
880		Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet
890		Kapitalbaskrav för Basel I-golvet
900		Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA
910		Underskott i totalt kapital när det gäller minimikapitalbaskrav för Basel I-golvet

C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)
			Justeringar i kärnprimärkapital	Justeringar i primärkapitaltillskott	Justeringar i supplementärkapital	Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar	Memorandumposter
			Justeringar i kärnprimärkapital	Justeringar i primärkapitaltillskott	Justeringar i supplementärkapital	Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar	Tillämplig procentandel	Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser
Kod	ID	Post	010	020	030	040	050	060
010	1	SUMMA JUSTERINGAR
020	1.1	INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS	länk till {CA1;r220}	länk till {CA1;r660}	länk till {CA1;r880}
030	1.1.1	Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd
040	1.1.1.1	Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG
050	1.1.1.2	Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram
060	1.1.2	Instrument som inte är statligt stöd	länk till {CA5.2;r010; c060}	länk till {CA5.2;r020; c060}	länk till {CA5.2;r090; c060}
070	1.2	MINORITETSINTRESSEN OCH MOTSVARANDE	länk till {CA1;r240}	länk till {CA1;r680}	länk till {CA1;r900}
080	1.2.1	Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen
090	1.2.2	Medräkning i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod
091	1.2.3	Medräkning i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod
092	1.2.4	Medräkning i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod
100	1.3	Andra övergångsjusteringar	länk till {CA1;r520}	länk till {CA1;r730}	länk till {CA1;r960}
110	1.3.1	OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER
120	1.3.1.1	Orealiserade vinster
130	1.3.1.2	Orealiserade förluster
133	1.3.1.3.	Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39
136	1.3.1.4.	Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39
138	1.3.1.5.	Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder
140	1.3.2	Avdrag
150	1.3.2.1	Förluster för innevarande räkenskapsår
160	1.3.2.2	Immateriella tillgångar
170	1.3.2.3	Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
180	1.3.2.4	Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod)
190	1.3.2.5	Förmånsbestämda pensionsplaner
194	1.3.2.5*	Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post
198	1.3.2.5**	Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post
200	1.3.2.6	Egna instrument
210	1.3.2.6.1	Egna kärnprimärkapitalinstrument
211	1.3.2.6.1**	Varav: Direkta innehav
212	1.3.2.6.1*	Varav: Indirekta innehav
220	1.3.2.6.2	Egna primärkapitaltillskottsinstrument
221	1.3.2.6.2**	Varav: Direkta innehav
222	1.3.2.6.2*	Varav: Indirekta innehav
230	1.3.2.6.3	Egna supplementärkapitalinstrument
231	1.3.2.6.3*	Varav: Direkta innehav
232	1.3.2.6.3**	Varav: Indirekta innehav
240	1.3.2.7	Ömsesidigt korsägande
250	1.3.2.7.1	Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital
260	1.3.2.7.1.1	Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
270	1.3.2.7.1.2	Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
280	1.3.2.7.2	Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott
290	1.3.2.7.2.1	Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
300	1.3.2.7.2.2	Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
310	1.3.2.7.3	Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital
320	1.3.2.7.3.1	Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
330	1.3.2.7.3.2	Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
340	1.3.2.8	Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
350	1.3.2.8.1	Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
360	1.3.2.8.2	Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav
370	1.3.2.8.3	Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
380	1.3.2.9	Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
385	1.3.2.9a	Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
390	1.3.2.10	Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
400	1.3.2.10.1	Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
410	1.3.2.10.2	Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
420	1.3.2.10.3	Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
425	1.3.2.11	Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter
430	1.3.3	Ytterligare filter och avdrag
440	1.3.4	Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS 9

C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)
CA 5.2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som inte är statligt stöd			Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs	Bas för beräkning av gränsen	Tillämplig procentandel	Gräns	(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas	Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas
Kod	ID	Post	010	020	030	040	050	060
010	1.	Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG						länk till{CA5.1;r060;c010)
020	2.	Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras						länk till{ CA5.1;r060; c020)
030	2.1	Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen
040	2.2.	2,2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen
050	2.2.1	Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
060	2.2.2	Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
070	2.2.3	Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
080	2.3	2,3 Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
090	3	Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras						länk till{ CA5.1;r060; c030)
100	3.1	Summa poster utan incitament till återlösen
110	3.2	3,2 Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen
120	3.2.1	Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
130	3.2.2	Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
140	3.2.3	Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
150	3.3	Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitaltillskottsinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (GS TOTAL)
		INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS																KAPITALBUFFERTAR
		TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP					KVALIFI-CERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS						KONSOLIDERAD KAPITALBAS					KOMBINERADE BUFFERTKRAV
			KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGS-RISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK	POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK	OPERATIV RISK	ÖVRIGA RISKEXPO-NERINGS-BELOPP		KVALIFI-CERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLI-DERADE PRIMÄR-KAPITALET			KVALIFI-CERANDE KAPITALBAS-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET	MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL		VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL	VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT	VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT	VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL		KAPITALKON-SERVERINGS-BUFFERT	INSTITUT-SPECIFIK KONTRA-CYKLISK KAPITAL-BUFFERT	KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ	SYSTEMRISKBUFFERT	BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT	BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT
				POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK	OPERATIV RISK	ÖVRIGA RISKEXPO-NERINGS-BELOPP			MINORITETS-INTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLI-DERADE KÄRNPRIMÄR-KAPITALET	KVALIFI-CERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET		MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL		VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL	VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT	VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT	VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL		KAPITALKON-SERVERINGS-BUFFERT	INSTITUT-SPECIFIK KONTRA-CYKLISK KAPITAL-BUFFERT		SYSTEMRISKBUFFERT	BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT	BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT
		250	260	270	280	290	300	310	320	330	340	350	360	370	380	390	400	410	420	430	440	450	470	480
010	SUMMA

C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN								INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV																		INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS																KAPITALBUFFERTAR
NAMN	KOD	LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)	INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/ NEJ)	TYP AV ENHET	UPPGIFTERNAS OMFATTNING: SOLO FULLSTÄNDIGT KONSOLIDERADE (SF), SOLO DELVIS KONSOLIDERADE (SP)	LANDKOD	ANDEL AV INNEHAV (%)	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP					KAPITALBAS													TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP					KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS						KONSOLIDERAD KAPITALBAS					KOMBINERAT BUFFERTKRAV
									KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK	POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK	OPERATIV RISK	ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP				TOTALT PRIMÄRKAPITAL								SUPPLEMENTÄRKAPITAL			KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK	POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK	OPERATIV RISK	ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP		KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET			KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET	MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL		VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL	VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT	VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT	VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL		KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT	INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT	KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ	SYSTEMRISKBUFFERT	BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT	BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT
																			KÄRNPRIMÄRKAPITAL			PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT											MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET	KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET
														VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS	VARAV: KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER		VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL	TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER	KÄRNPRIMÄRKAPITAL	VARAV: MINORITETSINTRESSEN	KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER	PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT	VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT		VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL
010	020	025	030	035	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	260	270	280	290	300	310	320	330	340	350	360	370	380	390	400	410	420	430	440	450	470	480

C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) Exponeringsklass (schablonmetod)
		URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER	(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR AVSEENDE DEN URSPRUNGLIGA EXPONERINGEN	ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET						ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER			FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)	UPPDELNING AV DEN FULLSTÄNDIGT JUSTERADE EXPONERINGEN I POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR				EXPONERINGSVÄRDE		RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
					OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga)		FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD		SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING			VOLATILITETSJUSTERING AV EXPONERINGEN	(-) FINANSIELL SÄKERHET: JUSTERAT VÄRDE (Cvam)			0 %	20 %	50 %	100 %		VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK			VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING AV ETT UTSETT EXTERNT KREDITVÄRDERINGSINSTITUT	VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING SOM HÄRRÖR FRÅN STATEN
					(-) GARANTIER	(-) KREDITDERIVAT	(-) FINANSIELL SÄKERHET: FÖRENKLAD METOD	(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	(-) SUMMA UTFLÖDEN	SUMMA INFLÖDEN (+)		VOLATILITETSJUSTERING AV EXPONERINGEN		(-) VARAV: VOLATILITETS- OCH LÖPTIDSJUSTERINGAR		0 %	20 %	50 %	100 %		VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK				VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING SOM HÄRRÖR FRÅN STATEN
		010	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	215	220	230	240
010	SUMMA EXPONERINGAR																						Cell länkad till CA
015	Varav: Fallerade exponeringar
020	Varav: Små och medelstora företag
030	Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag
040	Varav: Säkrade genom panträtt i fast egendom – bostadsfastigheter
050	Varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden
060	Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:
070	Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk
080	Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk
	Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk
090	Transaktioner för värdepappersfinansiering
100	Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart
110	Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel
120	Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart
130	Från avtal om produktövergripande nettning
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:
140	0%
150	2%
160	4%
170	10%
180	20%
190	35%
200	50%
210	70%
220	75%
230	100%
240	150%
250	250%
260	370%
270	1250%
280	Övriga riskvikter
MEMORANDUMPOSTER
290	Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter
300	Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %
310	Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter
320	Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IBR 1) Exponeringsklass (internmetod): Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:
		INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER		METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET					ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER		EXPONERINGSVÄRDE				METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG							OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER	EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG		MEMORANDUMPOSTER:
		INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER		OBETALT KREDITRISKSKYDD		(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING								EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: OBETALT KREDITRISKSKYDD		FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD					OBETALT KREDITRISKSKYDD							FÖRVÄNTAD FÖRLUST	(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR	ANTAL GÄLDENÄRER
		PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)		VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER	(-) GARANTIER	(-) KREDITDERIVAT		(-) SUMMA UTFLÖDEN	SUMMA INFLÖDEN (+)		VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN		VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN	VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK	VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER	GARANTIER	KREDITDERIVAT	EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET	ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER									VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
		PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)			(-) GARANTIER	(-) KREDITDERIVAT		(-) SUMMA UTFLÖDEN	SUMMA INFLÖDEN (+)		VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN		VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN	VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK		GARANTIER	KREDITDERIVAT		GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET	FAST EGENDOM	ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER	FORDRINGAR
		010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	255	260	270	280	290	300
010	SUMMA EXPONERINGAR																											Cell länkad till CA
015	Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag
	UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:
020	Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk
030	Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk
	Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk
040	Transaktioner för värdepappersfinansiering
050	Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel
060	Från avtal om produktövergripande nettning
070	EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: SUMMA
080	KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: SUMMA
	UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:
090	RISKVIKT: 0%
100	50%
110	70%
120	Varav: tillhörande kategori 1
130	90%
140	115%
150	250%
160	ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER
170	EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOT PRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER
180	UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

C 08.02 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV: UPPDELNING PER RISKKLASS (CR IRB 2) Exponeringsklass (internmetod): Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:
MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)	INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER		METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET					ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER		EXPONERINGSVÄRDE				METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG							OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER	EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG		MEMORANDUMPOSTER:
	INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER		OBETALT KREDITRISKSKYDD		(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING								EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: OBETALT KREDITRISKSKYDD		FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD					OBETALT KREDITRISKSKYDD							FÖRVÄNTAD FÖRLUST	(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR	ANTAL GÄLDENÄRER
	PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)		VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER	(-) GARANTIER	(-) KREDITDERIVAT		(-) SUMMA UTFLÖDEN	SUMMA INFLÖDEN (+)		VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN		VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN	VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK	VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER	GARANTIER	KREDITDERIVAT	EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET	ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER									VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
	PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)			(-) GARANTIER	(-) KREDITDERIVAT		(-) SUMMA UTFLÖDEN	SUMMA INFLÖDEN (+)		VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN		VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN	VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK		GARANTIER	KREDITDERIVAT		GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET	FAST EGENDOM	ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER	FORDRINGAR
005	010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	255	260	270	280	290	300

C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) Land:
		URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER		Observerade nya fallissemang för perioden	Allmänna kreditriskjusteringar	Specifika kreditriskjusteringar	Avskrivningar	Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang	EXPONERINGSVÄRDE	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
			Fallerade exponeringar	Observerade nya fallissemang för perioden	Allmänna kreditriskjusteringar	Specifika kreditriskjusteringar	Avskrivningar		EXPONERINGSVÄRDE
		010	020	040	050	055	060	070	075	080	090
010	Nationella regeringar eller centralbanker
020	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
030	Offentliga organ
040	Multilaterala utvecklingsbanker
050	Internationella organisationer
060	Institut
070	Företag
075	Varav: Små och medelstora företag
080	Hushåll
085	Varav: Små och medelstora företag
090	Säkrade genom panträtt fastigheter
095	Varav: Små och medelstora företag
100	Fallerande exponeringar
110	Poster förknippade med särskilt hög risk
120	Säkerställda obligationer
130	Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg
140	Företag för kollektiva investeringar (fond)
150	Aktieexponeringar
160	Övriga exponeringar
170	Summa exponeringar

C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) Land:
		URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER		Observerade nya fallissemang för perioden	Allmänna kreditriskjusteringar	Specifika kreditriskjusteringar	Avskrivningar	Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang	PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)		EXPONERINGSVÄRDE	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG		RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG	FÖRVÄNTAD FÖRLUST
			Varav: fallerade exponeringar	Observerade nya fallissemang för perioden	Allmänna kreditriskjusteringar	Specifika kreditriskjusteringar	Avskrivningar		PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)		Varav: fallerade exponeringar	EXPONERINGSVÄRDE		Varav: fallerade exponeringar		FÖRVÄNTAD FÖRLUST
		010	030	040	050	055	060	070	080	090	100	105	110	120	125	130
010	Nationella regeringar eller centralbanker
020	Institut
030	Företag
042	Varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier)
045	Varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier
050	Varav: Små och medelstora företag
060	Hushåll
070	Säkerhet i fastighet
080	Små och medelstora företag
090	Ej små och medelstora företag
100	Kvalificerad rullande exponering
110	Övrigt hushåll
120	Små och medelstora företag
130	Ej små och medelstora företag
140	Aktier
150	Summa exponeringar

TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) Land:
		Belopp	Procent	Kvalitativ information
		010	020	030
Berörda kreditexponeringar – kreditrisk
010	Exponeringsvärde enligt schablonmetoden
020	Exponeringsvärde enligt internmetoden
Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk
030	Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder
040	Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller
Berörda kreditexponeringar – värdepapperisering
050	Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden
060	Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden
Kapitalbaskrav och vikter
070	Sammanlagda kapitalbaskrav för CCB
080	Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk
090	Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk
100	Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret
110	Kapitalbaskravsvikter
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde
120	Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten
130	Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte
140	Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde
Användning av tröskelvärdet på 2 %
150	Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar
160	Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret

C 10.01 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1)
		INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET			EXPONERINGSVÄRDE	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP	MEMORANDUMPOST:
		INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM		OBETALT KREDITRISKSKYDD		SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING				FÖRVÄNTAD FÖRLUST
		PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)		(-) GARANTIER	(-) KREDITDERIVAT	(-) SUMMA UTFLÖDEN				FÖRVÄNTAD FÖRLUST
		010	020	030	040	050	060	070	080	090
010	SUMMA AKTIEEXPONERINGAR (INTERNMETOD)								Cell länkad till CA
020	PD/LGD-METOD: SUMMA
050	FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA
060	UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS:
070	RISKVIKT: 190%
080	290%
090	370%
100	METOD MED INTERNA MODELLER
110	AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS(CR EQU IRB 2)
RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)	INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET			EXPONERINGSVÄRDE	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP	MEMORANDUMPOST:
	INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM		OBETALT KREDITRISKSKYDD		SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING				FÖRVÄNTAD FÖRLUST
	PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)		(-) GARANTIER	(-) KREDITDERIVAT	(-) SUMMA UTFLÖDEN				FÖRVÄNTAD FÖRLUST
005	010	020	030	040	050	060	070	080	090

C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)
		EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS	EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER	KAPITALBASKRAV	SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK
		010	020	030	040
010	Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret				Cell länkad till CA
020	Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)
030	Ej avvecklade transaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)
040	Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)
050	Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)
060	Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)
070	Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret				Cell länkad till CA
080	Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)
090	Ej avvecklade transaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)
100	Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)
110	Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)
120	Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)
		TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR	SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR			POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING	(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR	ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET				ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER	(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam)	FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)	UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR				EXPONERINGSVÄRDE			UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER							UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER				RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP		ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET	JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER	SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP		MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER
			(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva)	(-) SUMMA UTFLÖDEN	TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER			(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga)	(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING					0%	>0% och <=20%	>20 % och <=50 %	>50 % och <=100 %		(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN	OMFATTAS AV RISKVIKTER	KREDITVÄRDERADE (KREDITKVALITETSSTEG)					1250%	GENOMLYSNING			INTERNMETOD		RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP				SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP
			(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva)	(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)		URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER			(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga)	(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	(-) SUMMA UTFLÖDEN	SUMMA INFLÖDEN				0%	>0% och <=20%	>20 % och <=50 %	>50 % och <=100 %		(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN	OMFATTAS AV RISKVIKTER	CQS 1	CQS 2	CQS 3	CQS 4	ALLA ÖVRIGA CQS	ICKE KREDITVÄRDERADE		VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP	VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)		VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING			FÖRE TAKET	EFTER TAKET
		010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	260	270	280	290	300	310	320	330	340	350	360	370	380	390
010	SUMMA EXPONERINGAR																																						Cell länkad till CA
020	VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING																																						Cell länkad till CA
030	ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
040	POSTER I BALANSRÄKNINGEN
050	VÄRDEPAPPERISERING
060	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
070	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
080	VÄRDEPAPPERISERING
090	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
100	FÖRTIDA AMORTERING
110	INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
120	POSTER I BALANSRÄKNINGEN
130	VÄRDEPAPPERISERING
140	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
150	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
160	VÄRDEPAPPERISERING
170	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
180	MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
190	POSTER I BALANSRÄKNINGEN
200	VÄRDEPAPPERISERING
210	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
220	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
230	VÄRDEPAPPERISERING
240	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
	UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE:
250	CQS 1
260	CQS 2
270	CQS 3
280	CQS 4
290	ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE

C 13.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)
			TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR	SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR			POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET				ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER	(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam)	FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)	UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KREDITKONVERTERINGSFAKTOR				EXPONERINGSVÄRDE			UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER																			(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP		ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET	JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER	SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP		MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER
				(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva)	(-) SUMMA UTFLÖDEN	TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER	(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga)	(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING					0%	>0% och <=20%	>20 % och <=50 %	>50 % och <=100 %		(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN	OMFATTAS AV RISKVIKTER	EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETOD (KREDITKVALITETSSTEG)												1250%	FORMELBASERAD METOD		GENOMLYSNING		INTERNMETOD			RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP				SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP
				(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva)	(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)		URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER	(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga)	(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD	(-) SUMMA UTFLÖDEN	SUMMA INFLÖDEN				0%	>0% och <=20%	>20 % och <=50 %	>50 % och <=100 %		(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN	OMFATTAS AV RISKVIKTER	CQS 1 & S/T CQS 1	CQS 2	CQS 3	CQS 4 & S/T CQS 2	CQS 5	CQS 6	CQS 7 & S/T CQS 3	CQS 8	CQS 9	CQS 10	CQS 11	ALLA ÖVRIGA CQS	ICKE KREDITVÄRDERADE		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)			VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING			FÖRE TAKET	EFTER TAKET
			010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	260	270	280	290	300	310	320	330	340	350	360	370	380	390	400	410	420	430	440	450	460
010	SUMMA EXPONERINGAR																																														Cell länkad till CA
020	VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING																																														Cell länkad till CA
030	ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
040	POSTER I BALANSRÄKNINGEN
050	VÄRDEPAPPERISERING	A
060		B
070		C
080	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	D
090	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	E
100	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
110	VÄRDEPAPPERISERING	A
120		B
130		C
140	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	D
150	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	E
160	FÖRTIDA AMORTERING
170	INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
180	POSTER I BALANSRÄKNINGEN
190	VÄRDEPAPPERISERING	A
200		B
210		C
220	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	D
230	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	E
240	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
250	VÄRDEPAPPERISERING	A
260		B
270		C
280	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	D
290	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	E
300	MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
310	POSTER I BALANSRÄKNINGEN
320	VÄRDEPAPPERISERING	A
330		B
340		C
350	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	D
360	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	E
370	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
380	VÄRDEPAPPERISERING	A
390		B
400		C
410	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	D
420	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING	E
	UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE:
430	CQS 1 & S/T CQS 1
440	CQS 2
450	CQS 3
460	CQS 4 & S/T CQS 2
470	CQS 5
480	CQS 6
490	CQS 7 & S/T CQS 3
500	CQS 8
510	CQS 9
520	CQS 10
530	CQS 11
540	ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE

C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC Details)
RADNUMMER	INTERN KOD	IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING	IDENTIFIERINGS-KOD FÖR ORIGINATOR	TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK)	REDOVISNING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller tas bort från balansräkningen?	SOLVENSBEHANDLING: Värdepapperiseringspositionerna omfattas av kapitalbaskrav?	VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING?	STS-VÄRDEPAPPERISERINGAR	BIBEHÅLLANDE			INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE)	ICKE-ABCP-PROGRAM			VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR								VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR								POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING											(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN	SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP		METOD	STS-VÄRDEPAPPERISERINGAR SOM UPPFYLLER KRAVEN FÖR DIFFERENTIERAD KAPITALBEHANDLING	POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET
									TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS	BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET	UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET?		URSPRUNGSTIDPUNKT	TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN	TOTALT BELOPP	INSTITUTENS ANDEL (%) (%)	TYP	TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD)	ANTAL EXPONERINGAR	LAND	ELGD (%)	(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR	KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%)	POSTER I BALANSRÄKNINGEN			POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT			LÖPTID		URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER						MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT				FÖRTIDA AMORTERING						KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ?	NETTOPOSITIONER		SUMMA KAPITALBASKRAV (SCHABLONMETOD)
																								PRIORITERADE	MELLANLIGGANDE	FÖRSTAFÖRLUST	PRIORITERADE	MELLANLIGGANDE	FÖRSTAFÖRLUST	FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM	RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG	POSTER I BALANSRÄKNINGEN			POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT			DIREKTA KREDITSUBSTITUT	IRS / CRS	GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER	ÖVRIGT (inklusive icke-godtagbara likviditetsfaciliteter)	TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR
																																PRIORITERADE	MELLANLIGGANDE	FÖRSTAFÖRLUST	PRIORITERADE	MELLANLIGGANDE	FÖRSTAFÖRLUST							FÖRE TAKET	EFTER TAKET
																																PRIORITERADE	MELLANLIGGANDE	FÖRSTAFÖRLUST	PRIORITERADE	MELLANLIGGANDE	FÖRSTAFÖRLUST							FÖRE TAKET	EFTER TAKET				LÅNGA	KORTA	SPECIFIK RISK
005	010	020	030	040	050	060	070	075	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	260	270	280	290	300	310	320	330	340	350	360	370	380	390	400	410	420	430	440	445	446	450	460	470	480

C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)
BANKVERKSAMHET		RELEVANT INDIKATOR			LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD)			KAPITALBAS KRAV	Summa exponeringsbelopp för operativa risker	MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)
		ÅR-3	ÅR-2	FÖRRA ÅRET	ÅR-3	ÅR-2	FÖRRA ÅRET	KAPITALBAS KRAV	Summa exponeringsbelopp för operativa risker	VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM	KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING	(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV ATT FÖRVÄNTADE FÖRLUSTER FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS	(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING	(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING)
		010	020	030	040	050	060	070	O71	080	090	100	110	120
010	1. BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV BASMETODEN (BIA)								Cell länkad till CA2
020	2. BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV SCHABLONMETOD (TSA)/ALTERNATIV SCHABLONMETOD (ASA)								Cell länkad till CA2
	OMFATTAS AV SCHABLONMETOD:
030	FÖRETAGSFINANSIERING (CF)
040	HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING (TS)
050	PRIVATKUNDSMÄKLERI (RBr)
060	STORKUNDSBANK (CB)
070	HUSHÅLLSBANK (RB)
080	CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM (PS)
090	ADMINISTRATIONSUPPDRAG (AS)
100	KAPITALFÖRVALTNING (AM)
	OMFATTAS AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD:
110	STORKUNDSBANK (CB)
120	HUSHÅLLSBANK (RB)
130	3. BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN INTERNMÄTNINGSMETODER (AMA) TILLÄMPAS								Cell länkad till CA2

C 17.01 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1)
FÖRDELNING AV FÖRLUSTER PÅ AFFÄRSOMRÅDEN			HÄNDELSETYP							SUMMA HÄNDELSETYPER	MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN
FÖRDELNING AV FÖRLUSTER PÅ AFFÄRSOMRÅDEN			INTERNA BEDRÄGERIER	EXTERNA BEDRÄGERIER	ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSMILJÖ	KUNDER, PRODUKTER OCH AFFÄRSPRAXIS	SKADOR PÅ MATERIELLA TILLGÅNGAR	AVBROTT I AFFÄRSVERKSAMHET OCH SYSTEMFEL	UTFÖRANDE, LEVERANS OCH PROCESSTYRNING	SUMMA HÄNDELSETYPER	LÄGST	HÖGST
Rad			0010	0020	0030	0040	0050	0060	0070	0080	0090	0100
0010	FÖRETAGSFINANSIERING [CF]	Antal händelser (nya händelser)
0020		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0030		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0040		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0050		Största enskilda förlust
0060		Summa av de fem största förlusterna
0070		Total direkt återvinning
0080		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0110	HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING [TS]	Antal händelser (nya händelser)
0120		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0130		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0140		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0150		Största enskilda förlust
0160		Summa av de fem största förlusterna
0170		Total direkt återvinning
0180		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0210	PRIVATKUNDSMÄKLERI [RBr]	Antal händelser (nya händelser)
0220		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0230		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0240		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0250		Största enskilda förlust
0260		Summa av de fem största förlusterna
0270		Total direkt återvinning
0280		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0310	STORKUNDSBANK [CB]	Antal händelser (nya händelser)
0320		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0330		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0340		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0350		Största enskilda förlust
0360		Summa av de fem största förlusterna
0370		Total direkt återvinning
0380		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0410	HUSHÅLLS BANKRÖRELSE [RB]	Antal händelser (nya händelser)
0420		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0430		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0440		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0450		Största enskilda förlust
0460		Summa av de fem största förlusterna
0470		Total direkt återvinning
0480		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0510	CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM [PS]	Antal händelser (nya händelser)
0520		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0530		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0540		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0550		Största enskilda förlust
0560		Summa av de fem största förlusterna
0570		Total direkt återvinning
0580		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0610	ADMINISTRATIONS UPPDRAG [AS]	Antal händelser (nya händelser)
0620		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0630		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0640		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0650		Största enskilda förlust
0660		Summa av de fem största förlusterna
0670		Total direkt återvinning
0680		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0710	KAPITALFÖRVALTNING[AM]	Antal händelser (nya händelser)
0720		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0730		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0740		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0750		Största enskilda förlust
0760		Summa av de fem största förlusterna
0770		Total direkt återvinning
0780		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0810	FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER [CI]	Antal händelser (nya händelser)
0820		Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
0830		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
0840		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0850		Största enskilda förlust
0860		Summa av de fem största förlusterna
0870		Total direkt återvinning
0880		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
0910	SUMMA AFFÄRS OMRÅDEN	Antal händelser (nya händelser) Varav:
0911		kopplade till förluster ≥ 10000 och < 20000
0912		kopplade till förluster ≥ 20000 och < 100000
0913		kopplade till förluster ≥ 100000 och < 1000000
0914		kopplade till förluster ≥ 1000000
0920		Totalt förlustbelopp (nya händelser). Varav:
0921		kopplade till förluster ≥ 10000 och < 20000
0922		kopplade till förluster ≥ 20000 och < 100000
0923		kopplade till förluster ≥ 100000 och < 1000000
0924		kopplade till förluster ≥ 1000000
0930		Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar Varav:
0935		Varav: antal händelser med positiva förlustjusteringar
0936		Varav: antal händelser med negativa förlustjusteringar
0940		Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
0945		Varav: positiva förlustjusteringsbelopp (+)
0946		Varav: negativa förlustjusteringsbelopp (–)
0950		Största enskilda förlust
0960		Summa av de fem största förlusterna
0970		Total direkt återvinning
0980		Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

C 17.02 – OPERATIV RISK: STORA FÖRLUSTHÄNDELSER (OPR DETAILS 2)
	Händelse-ID	Redovisningsdatum	Datum för inträffande	Datum för upptäckt	Händelsetyp	Bruttoförlust	Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar	BRUTTOFÖRLUST PER AFFÄRSOMRÅDE									Namn på juridisk person	LEI-kod	Affärsenhet	Beskrivning
	Händelse-ID	Redovisningsdatum	Datum för inträffande	Datum för upptäckt	Händelsetyp	Bruttoförlust	Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar	Företagsfinansiering [CF]	Handel och finansförvaltning [TS]	Privatkundsmäkleri [RBr]	Storkundsbank [CB]	Hushålls bank [RB]	Clearing- och betalningssystem [PS]	Administrations uppdrag [AS]	Kapitalförvaltning [AM]	Företagsövergripande poster [CI]	Namn på juridisk person	LEI-kod	Affärsenhet	Beskrivning
Rad	0010	0020	0030	0040	0050	0060	0070	0080	0090	0100	0110	0120	0130	0140	0150	0160	0170	0180	0190	0200
…

C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) Valuta:
		POSITIONER					KAPITALBASKRAV	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
		ALLA POSITIONER		NETTOPOSITIONER		POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
		LÅNGA	KORTA	LÅNGA	KORTA	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
		010	020	030	040	050	060	070
010	OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET							Cell länkad till CA2
011	Generell risk
012	Derivat
013	Övriga tillgångar och skulder
020	Löptidsgrundad metod
030	Zon 1
040	0 ≤ 1 månad
050	> 1 ≤ 3 månader
060	> 3 ≤ 6 månader
070	> 6 ≤ 12 månader
080	Zon 2
090	> 1 ≤ 2 (1,9 för kupong med mindre än 3 %) år
100	> 2 ≤ 3 (> 1,9 ≤ 2,8 för kupong med mindre än 3 %) år
110	> 3 ≤ 4 (> 2,8 ≤ 3,6 för kupong med mindre än 3 %) år
120	Zon 3
130	> 4 ≤ 5 (> 3,6 ≤ 4,3 för kupong med mindre än 3 %) år
140	> 5 ≤ 7 (> 4,3 ≤ 5,7 för kupong med mindre än 3 %) år
150	> 7 ≤ 10 (> 5,7 ≤ 7,3 för kupong med mindre än 3 %) år
160	> 10 ≤ 15 (> 7,3 ≤ 9,3 för kupong med mindre än 3 %) år
170	> 15 ≤ 20 (> 9,3 ≤ 10,6 för kupong med mindre än 3 %) år
180	> 20 (> 10,6 ≤ 12,0 för kupong med mindre än 3 %) år
190	(> 12,0 ≤ 20,0 för kupong med mindre än 3 %) år
200	(> 20 för kupong med mindre än 3 %) år
210	Durationsbaserad metod
220	Zon 1
230	Zon 2
240	Zon 3
250	Specifik risk
251	Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar
260	Räntebärande värdepapper i den första kategorin i tabell 1
270	Räntebärande värdepapper i den andra kategorin i tabell 1
280	Med en återstående löptid på ≤ 6 månader
290	Med en återstående löptid på > 6 månader och ≤ 24 månader
300	Med en återstående löptid på > 24 månader
310	Räntebärande värdepapper i den tredje kategorin i tabell 1
320	Räntebärande värdepapper i den fjärde kategorin i tabell 1
321	Kreditvärderade kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget
325	Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument
330	Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen
350	Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)
360	Förenklad metod
370	Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk
380	Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk
385	Deltaplusmetod – diskontiuerliga optioner och warranter
390	Scenariomatrismetod

C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)
		ALLA POSITIONER		(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN		NETTOPOSITIONER		UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)																							UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)																							ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET		FÖRE TAKET			EFTER TAKET			SUMMA KAPITALBASKRAV 450
		ALLA POSITIONER		(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN		NETTOPOSITIONER		RISKVIKTER < 1250 %																1250 %		FORMELBASERAD METOD		GENOMLYSNING	INTERNMETOD		RISKVIKTER < 1250 %																1250 %		FORMELBASERAD METOD		GENOMLYSNING	INTERNMETOD				FÖRE TAKET			EFTER TAKET
		LÅNGA	KORTA	(-) LÅNGA	(-) KORTA	LÅNGA	KORTA	7 - 10%	12 - 18%	20 - 35%	40 - 75%	100 %	150 %	200 %	225 %	250 %	300 %	350 %	425 %	500 %	650 %	750 %	850 %	KREDITVÄRDERADE	ICKE KREDITVÄRDERADE		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)	GENOMLYSNING		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)	7 - 10%	12 - 18%	20 - 35%	40 - 75%	100 %	150 %	200 %	225 %	250 %	300 %	350 %	425 %	500 %	650 %	750 %	850 %	KREDITVÄRDERADE	ICKE KREDITVÄRDERADE		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)	GENOMLYSNING		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)	VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER	VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER	VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER	VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER	SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER	VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER	VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER	SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER
		010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	260	270	280	290	300	310	320	330	340	350	360	370	380	390	400	410	420	430	440	450	460	470	480	490	500	510	520	530	540	550	560	570	580	590	600	610
010	SUMMA EXPONERINGAR																																																													Cell länkad till MKR SA TDI {325:060}
020	Varav: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
030	ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
040	VÄRDEPAPPERISERING
050	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
060	INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
070	VÄRDEPAPPERISERING
080	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
090	MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
100	VÄRDEPAPPERISERING
110	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
	UPPDELNING AV DEN TOTALA SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP:
120	1. Panträtt i bostadsfastigheter
130	2. Panträtt i kommersiella fastigheter
140	3. Kreditkortsfordringar
150	4. Leasing
160	5. Lån till företag eller små och medelstora företag
170	6. Konsumentlån
180	7. Kundfordringar
190	8. Övriga tillgångar
200	9. Säkerställda obligationer
210	10. Övriga skulder

C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)
		ALLA POSITIONER		(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN		NETTOPOSITIONER		UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)																	UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)																	FÖRE TAKET		EFTER TAKET		SUMMA KAPITALBASKRAV 450
		ALLA POSITIONER		(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN		NETTOPOSITIONER		RISKVIKTER < 1250 %										1250 %		FORMELBASERAD METOD		GENOMLYSNING	INTERNMETOD		RISKVIKTER < 1250 %										1250 %		FORMELBASERAD METOD		GENOMLYSNING	INTERNMETOD		FÖRE TAKET		EFTER TAKET
		LÅNGA	KORTA	(-) LÅNGA	(-) KORTA	LÅNGA	KORTA	7 - 10%	12 - 18%	20 - 35%	40- 75%	100 %	250 %	350 %	425 %	650 %	Övrigt	KREDITVÄRDERADE	ICKE KREDITVÄRDERADE		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)	GENOMLYSNING		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)	7 - 10%	12 - 18%	20 - 35%	40 - 75%	100 %	250 %	350 %	425 %	650 %	Övrigt	KREDITVÄRDERADE	ICKE KREDITVÄRDERADE		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)	GENOMLYSNING		GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)	VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER	VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER	VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER	VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER
		010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	260	270	280	290	300	310	320	330	340	350	360	370	380	390	400	410	420	430	440	450
010	SUMMA EXPONERINGAR																																													Cell länkad till MKR SA TDI {330:060}
	POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING:
020	ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
030	VÄRDEPAPPERISERING
040	ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER
050	INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
060	VÄRDEPAPPERISERING
070	ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER
080	MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
090	VÄRDEPAPPERISERING
100	ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER
	KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N: TE FALLISSEMANGET
110	KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N: TE FALLISSEMANGET
120	ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU) Nationell marknad:
		POSITIONER					KAPITALBASKRAV	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
		ALLA POSITIONER		NETTOPOSITIONER		POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
		LÅNGA	KORTA	LÅNGA	KORTA	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
		010	020	030	040	050	060	070
010	AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET							Cell länkad till CA
020	Generell risk
021	Derivat
022	Övriga tillgångar och skulder
030	Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod
040	Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade
050	Specifik risk
090	Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)
100	Förenklad metod
110	Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk
120	Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk
125	Deltaplusmetod – diskontiuerliga optioner och warranter
130	Scenariomatrismetod

C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)
		ALLA POSITIONER		NETTOPOSITIONER		POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (Inklusive omfördelning av icke avstämda positioner i valutor som omfattas av särskild behandling för avstämda positioner)			KAPITALBASKRAV	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
		LÅNGA	KORTA	LÅNGA	KORTA	LÅNGA	KORTA	AVSTÄMDA	KAPITALBASKRAV	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
		020	030	040	050	060	070	080	090	100
010	SUMMA POSITIONER									Cell länkad till CA
020	Nära sammanhängande valutor
025	Varav: rapportvaluta
030	Alla övriga valutor (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)
040	Guld
050	Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)
060	Förenklad metod
070	Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk
080	Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk
085	Deltaplusmetod – diskontiuerliga optioner och warranter
090	Scenariomatrismetod
UPPDELNING AV TOTALA POSITIONER (INKLUSIVE RAPPORTVALUTA) PER EXPONERINGSTYP
100	Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat
110	Poster utanför balansräkningen
120	Derivat
Memorandumposter: VALUTAPOSITIONER
130	Euro
140	Lek
150	Argentinsk peso
160	Australisk dollar
170	Brasiliansk real
180	Bulgarisk lev
190	Kanadensisk dollar
200	Tjeckisk koruna
210	Dansk krona
220	Egyptiskt pund
230	Pund sterling
240	Forint
250	Yen
270	Litauisk litas
280	Denar
290	Mexikansk peso
300	Zloty
310	Rumänsk leu
320	Rysk rubel
330	Serbisk dinar
340	Svensk krona
350	Schweizisk franc
360	Turkisk lira
370	Hryvnia
380	US-dollar
390	Isländsk krona
400	Norsk krona
410	Hongkongdollar
420	Ny taiwansk dollar
430	Nyzeeländsk dollar
440	Singaporedollar
450	Won
460	Yuan Renminbi
470	Övrigt
480	Kroatisk kuna

C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)
		ALLA POSITIONER		NETTOPOSITIONER		POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV	KAPITALBASKRAV	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
		LÅNGA	KORTA	LÅNGA	KORTA	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV	KAPITALBASKRAV	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
		010	020	030	040	050	060	070
010	SUMMA POSITIONER I RÅVAROR							Cell länkad till CA
020	Ädelmetaller (utom guld)
030	Basmetaller
040	Jordbruksprodukter
050	Övriga
060	Varav energiprodukter (olja, gas)
070	Löptidsmetod
080	Utökad löptidsmetod
090	Förenklad metod: Alla positioner
100	Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)
110	Förenklad metod
120	Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk
130	Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk
135	Deltaplusmetod – diskontiuerliga optioner och warranter
140	Scenariomatrismetod

C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)
		Value at Risk (VaR)		STRESSJUSTERAD VaR		KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER		ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ			KAPITALBASKRAV	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP	Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagar	VaR-multiplikationsfaktor (mc)	SVaR-multiplikationsfaktor (ms)	ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET	ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET
		MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)	FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)	MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)	SENAST TILLGÄNGLIGA (SVaRt-1)	GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR	SENASTE MÅTT	MINIMIGRÄNS	GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR	SENASTE MÅTT	KAPITALBASKRAV	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP	Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagar	VaR-multiplikationsfaktor (mc)	SVaR-multiplikationsfaktor (ms)
		030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180
010	SUMMA POSITIONER											Cell länkad till CA
	Memorandumposter: UPPDELNING AV MARKNADSRISK
020	Omsatta skuldinstrument
030	Omsatta räntebärande instrument – generell risk
040	Omsatta räntebärande instrument – specifik risk
050	Aktier
060	Aktier – generell risk
070	Aktier – specifik risk
080	Valutarisk
090	Råvarurisk
100	Totalt belopp för generell risk
110	Totalt belopp för specifik risk

C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)
		EXPONERINGSVÄRDE			Value at Risk (VaR)		STRESSJUSTERAD VaR		KAPITALBAS KRAV	SUMMA RISK EXPONERINGSBELOPP	MEMORANDUMPOSTER			TEORETISKA BELOPP FÖR SÄKRING AV KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK
			Varav: OTC-derivat	Varav: SFT	MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)	FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)	MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)	SENAST TILLGÄNGLIGA (SVaRt-1)	KAPITALBAS KRAV	SUMMA RISK EXPONERINGSBELOPP	Antal motparter	Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread	UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING	KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN	INDEXERADE KREDITSWAPPAR
		010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140
010	Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt									Länk till {CA2;r640;c010}
020	Enligt avancerad metod									Länk till {CA2;r650;c010}
030	Enligt standardiserad metod									Länk till {CA2;r660;c010}
040	Baserad på OEM									Länk till {CA2;r670;c010}

C 32.01 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE (PRUVAL 1)
			TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE		EJ MEDTAGNA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE PÅ GRUND AV PARTIELL INVERKAN PÅ KÄRNPRIMÄRKAPITALET					TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE SOM INGÅR I ARTIKEL 1-TRÖSKELVÄRDET
			TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE	VARAV: HANDELSLAGER	EXAKT MATCHANDE	SÄKRINGSREDOVISNING	TILLSYNSFILTER	ÖVRIGA	KOMMENTARER FÖR ÖVRIGA		VARAV: HANDELSLAGER
			0010	0020	0030	0040	0050	0060	0070	0080	0090
0010	1	SUMMA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE
0020	1.1	SUMMA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE
0030	1.1.1	FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR HANDEL
0040	1.1.2	FINANSIELLA TILLGÅNGAR FÖRENADE MED HANDEL
0050	1.1.3	FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL OCH SOM OBLIGATORISKT VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
0060	1.1.4	FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM IDENTIFIERATS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
0070	1.1.5	FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA ÖVRIGT TOTALRESULTAT
0080	1.1.6	FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT OCH SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
0090	1.1.7	FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT OCH SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE I FÖRHÅLLANDE TILL EGET KAPITAL
0100	1.1.8	ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT
0110	1.1.9	DERIVAT – SÄKRINGSREDOVISNING
0120	1.1.10	FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE FÖR SÄKRADE POSTER I PORTFÖLJSÄKRING AV RÄNTERISK
0130	1.1.11	INNEHAV I DOTTERFÖRETAG, JOINT VENTURES OCH INTRESSEFÖRETAG
0140	1.1.12	(-) NEDSÄTTNINGAR FÖR TILLGÅNGAR SOM ÄR FÖRENADE MED HANDEL VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE
0150	1.2	SUMMA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE
0160	1.2.1	FINANSIELLA SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL
0170	1.2.2	FINANSIELLA SKULDER FÖRENADE MED HANDEL
0180	1.2.3	FINANSIELLA SKULDER SOM IDENTIFIERATS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
0190	1.2.4	DERIVAT – SÄKRINGSREDOVISNING
0200	1.2.5	FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE FÖR SÄKRADE POSTER I PORTFÖLJSÄKRING AV RÄNTERISK
0210	1.2.6	NEDSÄTTNINGAR FÖR SKULDER SOM ÄR FÖRENADE MED HANDEL VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE

C 32.02 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: HUVUDMETODEN (PRUVAL 2)
			AVA PÅ KATEGORINIVÅ										SUMMA AVA	ÖVRE OSÄKERHET	TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE		QTD INTÄKTER	IPV DIFFERENS	JUSTERINGAR AV VERKLIGT VÄRDE									VINST ELLER FÖRLUST DAG 1	FÖRKLARANDE BESKRIVNING
			MARKNADSPRISOSÄKERHET		SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER		MODELLRISK		KONCENTRERADE POSITIONER	FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER	FÖRTIDA AVVECKLING	OPERATIV RISK			TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE	SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE			MARKNADS PRIS OSÄKER HET	SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER	MODELL RISK	KONCEN TRERADE POSITIONER	EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER	INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER	FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER	FÖRTIDA AV VECKLING	OPERATIV RISK
			MARKNADSPRISOSÄKERHET	VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD	SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER	VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD	MODELLRISK	VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD	KONCENTRERADE POSITIONER	FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER	FÖRTIDA AVVECKLING	OPERATIV RISK			TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE	SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE			MARKNADS PRIS OSÄKER HET	SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER	MODELL RISK	KONCEN TRERADE POSITIONER	EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER	INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER	FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER	FÖRTIDA AV VECKLING	OPERATIV RISK
			0010	0020	0030	0040	0050	0060	0070	0080	0090	0100	0110	0120	0130	0140	0150	0160	0170	0180	0190	0200	0210	0220	0230	0240	0250	0260	0270
0010	1	SUMMA HUVUDMETODEN
0020		VARAV: HANDELSLAGER
0030	1.1	PORTFÖLJER ENLIGT ARTIKLARNA 9–17 – SUMMA EFTER DIVERSIFIERING PÅ KATEGORINIVÅ
0040	1.1.1	SUMMA FÖRE DIVERSIFIERING PÅ KATEGORINIVÅ
0050	1.1.1*	VARAV: AVA EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER
0060	1.1.1**	VARAV: AVA INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER
0070	1.1.1***	VARAV: AVA PÅ GRUND AV NOLL VÄRDE ENLIGT ARTIKEL 9.2
0080	1.1.1****	VARAV: AVA PÅ GRUND AV NOLL VÄRDE ENLIGT ARTIKEL 10.2 OCH 10.3
0090	1.1.1.1	RÄNTERISK
0100	1.1.1.2	VALUTAKURSRISK
0110	1.1.1.3	KREDITRISK
0120	1.1.1.4	AKTIERISK
0130	1.1.1.5	RÅVARURISK
0140	1.1.2	(-) DIVERSIFIERINGSVINSTER
0150	1.1.2.1	(-) DIVERSIFIERINGSVINST BERÄKNAD MED METOD 1
0160	1.1.2.2	(-) DIVERSIFIERINGSVINST BERÄKNAD MED METOD 2
0170	1.1.2.2*	MEMORANDUMPOST: AVA FÖRE DIVERSIFIERING MINSKAT MED MER ÄN 90 % GENOM DIVERSIFIERING ENLIGT METOD 2
0180	1.2	PORTFÖLJER ENLIGT NÖDFALLSMETODEN
0190	1.2.1	100 % AV DEN OREALISERADE NETTOVINSTEN
0200	1.2.2	10% AV DET NOMINELLA VÄRDET
0210	1.2.3	25 % AV INLEDNINGSVÄRDET

C 32.03 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR MODELLRISK (PRUVAL 3)
RANKNING	MODELL	RISKKATEGORI	PRODUKT	OBSERVERBARHET	YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERING (AVA) FÖR MODELLRISK			AGGREGERAD AVA BERÄKNAD ENLIGT METOD 2	TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE		IPV-DIFFERENS (OUTPUT-TEST)	IPV-TÄCKNING (OUTPUT-TEST)	JUSTERINGAR AV VERKLIGT VÄRDE		VINST ELLER FÖRLUST DAG 1
RANKNING	MODELL	RISKKATEGORI	PRODUKT	OBSERVERBARHET	YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERING (AVA) FÖR MODELLRISK	VARAV: MED EXPERTBASERAD METOD	VARAV: AGGREGERAD, MED METOD 2	AGGREGERAD AVA BERÄKNAD ENLIGT METOD 2	TILLGÅNGAR VERKLIGT VÄRDE	SKULDER VERKLIGT VÄRDE	IPV-DIFFERENS (OUTPUT-TEST)	IPV-TÄCKNING (OUTPUT-TEST)	MODELLRISK	FÖRTIDA AVVECKLING	VINST ELLER FÖRLUST DAG 1
0005	0010	0020	0030	0040	0050	0060	0070	0080	0090	0100	0110	0120	0130	0140	0150

C 32.04 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR KONCENTRERADE POSITIONER (PRUVAL 4)
RANKNING	RISKKATEGORI	PRODUKT	UNDERLIGGANDE	KONCEN TRERAD POSITION STORLEK	STOREKSMÅTT	MARKNADSVÄRDE	FÖRSIKTIG EXITPERIOD	AVA FÖR KONCEN TRERADE POSITIONER	KONCEN TRERAD POSITION JUSTERING AV VERKLIGT VÄRDE	IPV-DIFFERENS
0005	0010	0020	0030	0040	0050	0060	0070	0080	0090	0100

C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR PER MOTPARTENS LAND (GOV) Land:
		Direkta exponeringar																										Memorandumpost: kreditderivat kopplade till exponering mot offentlig sektor		Exponeringsvärde	Riskvägt exponeringsbelopp
		Exponeringar i balansräkningen														Ackumulerad nedskrivning		Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk			Derivat				Exponeringar utanför balansräkningen
		Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat	Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner)	Finansiella tillgångar som inte är derivat per redovisningsportfölj										Korta positioner							Derivat med positivt verkligt värde		Derivat med negativt verkligt värde		Nominellt belopp	Avsättningar	Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk	Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde	Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde
				Finansiella tillgångar som innehas för handel	Finansiella tillgångar förenade med handel	Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet	Finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet	Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet	Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital	Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod	Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat	Korta positioner	Varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel		Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital		Varav: från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet	Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital	Redovisat värde	Teoretiskt värde	Redovisat värde	Teoretiskt värde	Nominellt belopp	Avsättningar		Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde	Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde
		010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250	260	270	280	290	300
010	Summa exponeringar
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISK, METOD OCH EXPONERINGSKLASS:
020	Exponeringar enligt kreditriskramen
030	Schablonmetod
040	Nationella regeringar
050	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
060	Offentliga organ
070	Internationella organisationer
075	Övriga exponeringar mot offentlig sektor som omfattas av schablonmetoden
080	Internmetod för kapitalkrav
090	Nationella regeringar
100	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar]
110	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut]
120	Offentliga organ [Nationella regeringar]
130	Offentliga organ [Institut]
140	Internationella organisationer [Nationella regeringar]
155	Övriga exponeringar mot offentlig sektor som omfattas av internmetoden
160	Exponeringar enligt marknadsriskramen
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:
170	[ 0 – 3M ]
180	[ 3M – 1Å ]
190	[ 1Å – 2Å ]
200	[ 2Å – 3Å ]
210	[3Å - 5Å ]
220	[ 5Å – 10Å ]
230	[10Y - mer ]”

BILAGA II

”BILAGA II

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

Innehåll

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 162

1) STRUKTUR OCH PRAXIS 162

1.1) STRUKTUR 162

1.2) NUMRERING 162

1.3) TECKEN 162

1.4) FÖRKORTNINGAR 162

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 162

1) KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) 162

1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 162

1.2) C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) 163

1.2.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 163

1.3) C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) 177

1.3.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 177

1.4) C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) 186

1.4.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 186

1.5) C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) 188

1.5.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 188

1.6) ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) 203

1.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 203

1.6.2) C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) 203

1.6.2.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 204

1.6.3) C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) 211

1.6.3.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 211

2) SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – (GS) 213

2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 213

2.2) DETALJERADE UPPGIFTER OM GRUPPENS SOLVENS 213

2.3) UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS 214

2.4) C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (GS TOTAL) 214

2.5) C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 214

3) KREDITRISKMALLAR 222

3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 222

3.1.1) RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT 222

3.1.2) RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK 222

3.2) C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) 222

3.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 222

3.2.2) CR SA-MALLENS RÄCKVIDD 222

3.2.3) INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN 224

3.2.4) FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR 227

3.2.4.1) EXPONERINGSKLASSEN ’INSTITUT’ 227

3.2.4.2) EXPONERINGSKLASSEN ’SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER’ 227

3.2.4.3) EXPONERINGSKLASSEN ’FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND)’ 227

3.2.5) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 227

3.3) KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) 234

3.3.1) CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD 234

3.3.2) UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN 235

3.3.3) C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) 236

3.3.3.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 236

3.3.4) C 08.02 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING PER RISKKLASS) (MALL CR IRB 2) 243

3.4) KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION 244

3.4.1) C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) 244

3.4.1.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 244

3.4.2) TABELL 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) 246

3.4.2.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 246

3.4.3) TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) 249

3.4.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 249

3.4.3.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 249

3.5) C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 253

3.5.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 253

3.5.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 254

3.6) C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK(CR SETT) 256

3.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 256

3.6.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 257

3.7) C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) 259

3.7.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 259

3.7.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 259

3.8) C 13.00 – KREDITRISK – VÄRDEPAPPERISIERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) 265

3.8.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 265

3.8.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 266

3.9) C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) 272

3.9.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 272

3.9.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 273

4) MALLAR FÖR OPERATIV RISK 283

4.1) C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR) 283

4.1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 283

4.1.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 283

4.2) OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) 285

4.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 285

4.2.2) C 17.01: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1) 286

4.2.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 286

4.2.2.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 287

4.2.3) C 17.02: OPERATIV RISK DETALJERAD INFORMATION OM DE STÖRSTA FÖRLUSTHÄNDELSERNA UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 2) 292

4.2.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 292

4.2.3.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 292

5) MALLAR FÖR MARKNADSRISKER 293

5.1) C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) 293

5.1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 293

5.1.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 294

5.2) C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) 296

5.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 296

5.2.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 296

5.3) C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) 298

5.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 298

5.3.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 299

5.4) C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I AKTIER (MKR SA EQU) 300

5.4.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 300

5.4.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 301

5.5) C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) 302

5.5.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 302

5.5.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 302

5.6) C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) 304

5.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 304

5.6.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 304

5.7) C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) 305

5.7.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 305

5.7.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 306

5.8) C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) 308

5.8.1) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 308

6) FÖRSIKTIG VÄRDERING (PRUVAL) 310

6.1) C 32.01 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: TILLGÅNGAR OCH SKULDER REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE (PRUVAL 1) 310

6.1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 310

6.1.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 310

6.2) C 32.02 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: HUVUDMETODEN (PRUVAL 2) 314

6.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 314

6.2.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 314

6.3) C 32.03 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR MODELLRISK (PRUVAL 3) 322

6.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 322

6.3.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 322

6.4) C 32.04 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR KONCENTRERADE POSITIONER (PRUVAL 4) 324

6.4.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 324

6.4.2) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 325

7) C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV) 326

7.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 326

7.2) TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ’OFFENTLIG SEKTOR’ 326

7.3) INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER 327

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. STRUKTUR OCH PRAXIS

1.1 STRUKTUR

1. Ramen består av följande fem grupper av mallar:

a) Kapitaltäckning, en översikt över lagstadgat kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp.

b) Solvens på gruppnivå, en översikt över hur solvenskraven uppfylls av samtliga enskilda enheter som ingår i konsolideringen av den rapporterande enheten.

c) Kreditrisk (inbegripet motpartsrisk, utspädningsrisk och avvecklingsrisk).

d) Marknadsrisk (inbegripet positionsrisk i handelslager, valutakursrisk, råvarurisk och kreditvärdighetsjusteringsrisk).

e) Operativ risk.

2. För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Denna del av den tekniska genomförandestandarden innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt valideringsregler.

3. Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven.

1.2 NUMRERING

4. I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. I valideringsbestämmelserna hänvisas ofta till dessa sifferkoder.

5. Följande allmänna beteckningssystem används i anvisningarna: Mall;Rad;Kolumn.

6. Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen anges inte mallen i beteckningen: Rad;Kolumn.

7. Om mallen bara har en kolumn, anges endast rader: Mall;Rad.

8. En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den.

1.3 TECKEN

9. Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Om namnet på en post föregås av ett minustecken (-) förväntas inga positiva belopp rapporteras för den ifrågavarande posten.

1.4 FÖRKORTNINGAR

9a. I denna bilaga används förkortningen CRR för förordning (EU) nr 575/2013 och förkortningen CRD för Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1. KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)

1.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

10. Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:

a) I mall CA1 rapporteras institutens kapitalbas, uppdelad i de poster som ligger till grund för beloppet. Kapitalbasen beräknas med hänsyn till den sammantagna effekten av övergångsbestämmelserna för varje typ av kapital.

b) I mall CA2 summeras de totala riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med artikel 92.3 i CRR.

c) Mall CA3 innehåller de kvoter för vilka en lägstanivå föreskrivs i CRR och vissa andra uppgifter i samband med detta.

d) Mall CA4 innehåller de memorandumposter som behövs för att beräkna posterna i CA1 samt information avseende de kapitalbuffertar som föreskrivs i CRD.

e) I mall CA5 rapporteras de uppgifter som behövs för att beräkna övergångsbestämmelsernas effekt på kapitalbasen. CA5 kommer att tas bort när övergångsbestämmelserna upphör att gälla.

11. Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

12. Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (T1), som är summan av kärnprimärkapital (CET1) och primärkapitaltillskott (AT1), samt supplementärkapital (T2).

13. Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:

a) Posterna i CA1 beräknas i allmänhet utan avdrag för övergångsjusteringar. Detta innebär att beloppen i CA1-posterna beräknas enligt de slutgiltiga bestämmelserna (dvs. som om det inte fanns några övergångsbestämmelser), med undantag för poster som summerar effekten av övergångsbestämmelserna. För varje typ av kapital (dvs. CET1, AT1 och T2) finns tre olika poster, och i dessa ingår alla justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

b) Övergångsbestämmelserna kan även påverka bortfall av primärkapitaltillskott (AT1) och supplementärkapital (T2) (dvs. AT1 eller T2 utöver det avdrag som regleras i artiklarna 36.1 j respektive 56 e i CRR). Effekten av övergångsbestämmelserna kan därmed avspeglas indirekt i de poster som uppvisar sådana bortfall.

c) Mall CA5 används endast för rapportering av övergångsbestämmelserna.

14. Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom unionen, eftersom artikel 104.2 i CRD måste införlivas med nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.

a) Mallarna CA1, CA2 och CA5 innehåller enbart uppgifter inom ramen för första pelaren.

b) Uppgifterna i mall CA3 ska visa hur extra krav inom andra pelaren påverkar kapitalrelationen på aggregerad nivå. En grupp är inriktad på beloppens inverkan på relationerna, medan det andra blocket är inriktat på själva relationen. Ingen av de båda grupperna av kapitalrelationer har någon ytterligare anknytning till mall CA1, CA2 eller CA5.

c) Mall CA4 innehåller en cell som avser ytterligare kapitalbaskrav enligt andra pelaren. Denna cell har ingen koppling via valideringsreglerna till kapitalrelationerna i mall CA3 utan avspeglar artikel 104.2 i CRD, där man uttryckligen nämner möjligheten att besluta om ytterligare kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren.

1.2 C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

1.2.1 Instruktioner för specifika positioner

1. Kapitalbas
Rad	Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010	1. Kapitalbas Artiklarna 4.1.118 och 72 i CRR Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital.
015	1.1 Primärkapital Artikel 25 i CRR. Primärkapital är summan av kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott.
020	1.1.1 Kärnprimärkapital Artikel 50 i CRR.
030	1.1.1.1 Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital Artiklarna 26.1 a och b, 27–30, 36.1 f och 42 i CRR.
040	1.1.1.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument Artiklarna 26.1 a och 27–30 i CRR. Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller jämförbara institut (artiklarna 27 och 29 i CRR) ska inkluderas. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte inkluderas Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigheter i nödsituationer ska inkluderas om samtliga villkor i artikel 31 är uppfyllda.
045	1.1.1.1.1* Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer Artikel 31 i CRR. Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigheter i nödsituationer ska inkluderas i kärnprimärkapital om samtliga villkor i artikel 31 i CRR är uppfyllda.
050	1.1.1.1.2* Memorandumpost Kapitalinstrument som inte ska räknas med Artikel 28.1 b, l och m i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
060	1.1.1.1.3 Överkurs vid aktieemission Artiklarna 4.1.124 och 26.1 b i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’.
070	1.1.1.1.4 (-) Egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Det egna kärnprimärkapital som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 42 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ’kapitalinstrument som inte ska räknas med’ ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.1.1.1.4–1.1.1.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument redovisas separat under post 1.1.1.1.5.
080	1.1.1.1.4.1 (-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Kärnprimärkapitalinstrument som ingår i post 1.1.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. Det belopp som redovisas ska omfatta innehav i handelslagret beräknat utifrån nettobeloppet för långa positioner i enlighet med artikel 42 a i CRR.
090	1.1.1.1.4.2 (-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 36.1 f och 42 i CRR.
091	1.1.1.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 36.1 f och 42 i CRR.
092	1.1.1.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Enligt artikel 36.1 f i CRR ska institutet dra av ’egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse’.
130	1.1.1.2 Balanserade vinstmedel Artiklarna 26.1 c och 26.2 i CRR. I balanserade vinstmedel ingår balanserade vinstmedel från det föregående året och godtagbara delårs- eller årsöverskott.
140	1.1.1.2.1 Balanserade vinstmedel föregående år Artiklarna 4.1.123 och 26.1 c i CRR I artikel 4.1.123 i CRR definieras balanserade vinstmedel som ’balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar’.
150	1.1.1.2.2 Vinst eller förlust som godtas Artiklarna 4.1.121, 26.2 och 36.1 a i CRR. Enligt artikel 26.2 i CRR får delårs- eller årsöverskott räknas in i kärnprimärkapitalet, efter förhandstillstånd från behörig myndighet och om vissa villkor är uppfyllda. Förluster ska emellertid dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.
160	1.1.1.2.2.1 Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare Artiklarna 26.2 och 36.1 a i CRR. Det belopp som ska redovisas är den vinst eller förlust som redovisats i resultaträkningen.
170	1.1.1.2.2.2 (-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat Artikel 26.2 i CRR Denna rad ska lämnas tom om institutet har inrapporterat förlust för referensperioden. Det beror på att förluster ska dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet. Om institutet rapporterar överskott, ska det redovisa den del som inte är godtagbar i enlighet med artikel 26.2 i CRR (dvs. överskott som inte är granskade och förutsebara kostnader och utdelningar). Det belopp som ska dras av vid överskott ska minst motsvara delårsutdelningarna.
180	1.1.1.3 Ackumulerat annat totalresultat Artiklarna 4.1.100 och 26.1 d i CRR. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs och före avdrag för försiktighetsmarginaler. Det belopp sam ska redovisas ska fastställas i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014.
200	1.1.1.4 Övriga reserver Artiklarna 4.1.117 och 26.1 e i CRR. Övriga reserver definieras i CRR som ’reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar ska lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel’. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.
210	1.1.1.5 Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse Artiklarna 4.1.112 och 26.1 f i CRR. Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse definieras i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG som ’reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de särskilda risker som är förenade med bankrörelse’. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.
220	1.1.1.6 Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas Artiklarna 483.1–3 och 484–487 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som kärnprimärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
230	1.1.1.7 Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital Artiklarna 4.1.120 och 84 i CRR. Summan av samtliga dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.
240	1.1.1.8 Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen Artiklarna 479 och 480 i CRR. Justeringar av minoritetsintressen på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.
250	1.1.1.9 Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler Artiklarna 32–35 i CRR.
260	1.1.1.9.1 (-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar Artikel 32.1 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är ökningen av institutets egna kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar i enlighet med tillämplig redovisningsstandard. Denna post innefattar t.ex. framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning eller, om institutet är originator, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen.
270	1.1.1.9.2 Reserv som härrör från säkring av kassaflöden Artikel 33.1 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om säkringen av kassaflödet resulterar i en förlust (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.
280	1.1.1.9.3 Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde Artikel 33.1 b i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstår en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.
285	1.1.1.9.4 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder Artiklarna 33.1 c och 33.2 i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstått en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.
290	1.1.1.9.5 (-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering Artiklarna 34 och 105 i CRR. Justeringar av det verkliga värdet på exponeringar som ligger i eller utanför handelslagret på grund av de strängare standarder för försiktig värdering som fastställs i artikel 105 i CRR.
300	1.1.1.10 (–) Goodwill Artiklarna 4.1.113, 36.1 b och 37 i CRR.
310	1.1.1.10.1 (-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång Artiklarna 4.1.113 och 36.1 b i CRR. Goodwill har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. Här ska samma belopp rapporteras som i balansräkningen.
320	1.1.1.10.2 (-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav Artikel 37 b och 43 i CRR.
330	1.1.1.10.3 Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill Artikel 37 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om goodwillbeloppet skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.
340	1.1.1.11 (-) Övriga immateriella tillgångar Artiklarna 4.1.115, 36.1 b och 37 a i CRR. Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.
350	1.1.1.11.1 (-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder Artiklarna 4.1.115 och 36.1 b i CRR. Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard. Det belopp som ska redovisas här ska motsvara det belopp som redovisats i balansräkningen för immateriella tillgångar som inte är goodwill.
360	1.1.1.11.2 Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar Artikel 37 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångar som inte är goodwill skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.
370	1.1.1.12 (-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.
380	1.1.1.13 (-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster Artiklarna 36.1 d, 40, 158 och 159 i CRR. Det belopp som rapporteras ’ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster’ (artikel 40 i CRR).
390	1.1.1.14 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.129, 36.1 e och 41 i CRR.
400	1.1.1.14.1 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.109 och 36.1 e i CRR. Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner definieras som ’tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan’. Här ska samma belopp rapporteras som redovisats i balansräkningen (om det redovisats separat).
410	1.1.1.14.2 Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.108–109 och 41.1 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de fastställda förmånsbestämda pensionsplanerna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.
420	1.1.1.14.3 Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja Artiklarna 4.1.109 och 41.1 b i CRR. I denna post ska belopp rapporteras endast om den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd att reducera det belopp som ska dras av för fastställda förmånsbestämda pensionsplaner. De tillgångar som tas upp på denna rad ska ges en riskvikt för kreditriskkraven.
430	1.1.1.15 (-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital Artiklarna 4.1.122, 36.1 g och 44 i CRR. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitalet.
440	1.1.1.16 (-) Avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet Artikel 36.1 j i CRR. Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ’avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet’. Beloppet ska dras av från kärnprimärkapitalet.
450	1.1.1.17 (-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 4.1.36, 36.1 k i och 89–91 i CRR. Kvalificerat innehav definieras som ’direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag’. I enlighet med artikel 36.1 k i i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1250 %.
460	1.1.1.18 (-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1250 % Artiklarna 36.1 k ii, 243.1 b, 244.1 b, 258 och 266.3 i CRR i den version som gäller den 31 december 2018, eller artiklarna 244.1 b, 245.1 b, 253.1 och 268.4 i CRR, enligt vad som är tillämpligt. Värdepapperiseringspositioner som omfattas av riskvikten 1250 % men som alternativt får dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k ii i CRR) ska rapporteras här.
470	1.1.1.19 (-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 36.1 k iii och 379.3 i CRR. Transaktioner utan samtidig prestation som omfattas av riskvikten 1250 % efter fem dagar efter andra avtalade betalnings- eller leveransbenet fram till det att transaktionen upphör, i enlighet med kapitalbaskraven för avvecklingsrisk. Alternativt får de dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k iii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.
471	1.1.1.20 (-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och som alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR. Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR. I enlighet med artikel 36.1 k iv i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1250 %.
472	1.1.1.21 (-) Aktieexponeringar enligt en metod med interna modeller vilka alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 36.1 k v och 155.4 i CRR. I enlighet med artikel 36.1 k v i CRR får dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1250 %.
480	1.1.1.22 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 36.1 h, 43–46, 49.2, 49.3 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalet. Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.2 och 49.3).
490	1.1.1.23 (-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader (efter avdrag för tillhörande skatteskulder som hänför sig till uppskjutna skattefordringar vilka uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 b i CRR), och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 a i CRR.
500	1.1.1.24 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1–49.3 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 b i CRR. Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.1–3).
510	1.1.1.25 (-) Belopp som överskrider tröskelvärdet på 17,65 % Artikel 48.1 i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader samt institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 17,65 % i artikel 48.1 i CRR.
520	1.1.1.26 Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital Artiklarna 469–472, 478 och 481 i CRR. Justeringar av avdrag på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
524	1.1.1.27 (-) Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR Artikel 3 i CRR.
529	1.1.1.28 Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av kärnprimärkapitalet respektive ett avdrag från en del av kärnprimärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 020–524. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).
530	1.1.2 PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artikel 61 i CRR.
540	1.1.2.1 Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott Artiklarna 51 a, 52–54, 56 a och 57 i CRR.
550	1.1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument Artiklarna 51 a och 52–54 i CRR. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
560	1.1.2.1.2 (*) Memorandumpost Kapitalinstrument som inte ska räknas med Artikel 52.1 c, e och f i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
570	1.1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission Artikel 51 b i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’.
580	1.1.2.1.4 (-) Egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. Egna primärkapitaltillskottsinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 57 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ’kapitalinstrument som inte ska räknas med’ ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.1.2.1.4–1.1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott rapporteras separat i post 1.1.2.1.5.
590	1.1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 4.1.114, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. Primärkapitaltillskott som ingår i post 1.1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.
620	1.1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 52.1 b ii, 56 a och 57 i CRR.
621	1.1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 4.1.126, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.
622	1.1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 56 a och 57 i CRR. I enlighet med artikel 56 a i CRR ska institutet dra av ’egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser’.
660	1.1.2.2 Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483.4–5, 484–487, 489 och 491 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som primärkapitaltillskott enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
670	1.1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapitaltillskott Artiklarna 83, 85 och 86 i CRR. Summan av allt det kvalificerade primärkapital i dotterföretagen som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott. Kvalificerande primärkapitaltillskott emitterat av specialföretag (artikel 83 i CRR) ska medräknas.
680	1.1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapitaltillskottet Artikel 480 i CRR. Justeringar av det kvalificerade primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.
690	1.1.2.5 (-) Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott Artiklarna 4.1.122, 56 b och 58 i CRR. Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitaltillskottet.
700	1.1.2.6 (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 56 c, 59, 60 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från primärkapitaltillskottet.
710	1.1.2.7 (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 56 d, 59 och 79 i CRR. Om institutet innehar primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.
720	1.1.2.8 (-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital Artikel 56 e i CRR. Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ’överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet)’.
730	1.1.2.9 Övriga övergångsjusteringar av primärkapitaltillskott Artiklarna 474, 475, 478 och 481 i CRR. Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
740	1.1.2.10 Överskott i avdrag från övriga primärkapitalposter i förhållande till primärkapitaltillskott (avdrag i kärnprimärkapitalet) Artikel 36.1 j i CRR. Primärkapitaltillskott kan inte vara negativt men det är möjligt att avdragen från primärkapitaltillskottet är större än primärkapitaltillskottet plus tillhörande överkursfond. Om så sker ska primärkapitaltillskottet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger primärkapitaltillskottet ska dras av från kärnprimärkapitalet. Denna post gör att summan av posterna 1.1.2.1–1.1.2.12 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.1.16 vara motsvarande negativa tal.
744	1.1.2.11 (-) Övriga avdrag från primärkapitaltillskott på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) Artikel 3 i CRR.
748	1.1.2.12 Delar i eller avdrag från primärkapitaltillskott – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av primärkapitaltillskottet respektive ett avdrag från en del av primärkapitaltillskottet inte kan hänföras till någon av raderna 530–744. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).
750	1.2 SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artikel 71 i CRR.
760	1.2.1 Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital Artiklarna 62 a, 63–65, 66 a och 67 i CRR.
770	1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån Artiklarna 62 a, 63 och 65 i CRR. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
780	1.2.1.2 (*) Memorandumpost Kapitalinstrument och efterställda lån som inte ska räknas med Artikel 63 c, e och f, och artikel 64 i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
790	1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission Artiklarna 62 b och 65 i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’.
800	1.2.1.4 (-) Egna supplementärkapitalinstrument Artikel 63 b i, 66 a och 67 i CRR. Egna supplementärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 67 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ’kapitalinstrument som inte ska räknas med’ ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.2.1.4–1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument. (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument rapporteras separat i post 1.2.1.5.
810	1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 63 b, 66 a och 67 i CRR. Supplementärkapitalinstrument som ingår i post 1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.
840	1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 63 b, 66 a och 67 i CRR.
841	1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 63 b, 66 a och 67 i CRR.
842	1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument Artiklarna 66 a och 67 i CRR. I enlighet med artikel 66 a i CRR ska institutet dra av ’egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser’.
880	1.2.2 Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483.6–7, 484, 486, 488, 490 och 491 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som supplementärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
890	1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital Artiklarna 83, 87 och 88 i CRR. Summan av all den kvalificerande kapitalbas i dotterföretagen som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet. Kvalificerande supplementärkapital som emitterats av specialföretag ska inräknas (artikel 83 i CRR).
900	1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital Artikel 480 i CRR. Justeringar av den kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderat supplementärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.
910	1.2.5 Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod) Artikel 62 d i CRR. För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden innehåller denna post de positiva belopp som är resultatet av jämförelsen av avsättningar och förväntade förluster som är godtagbara som supplementärkapital.
920	1.2.6 Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod) Artikel 62 c i CRR. För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med schablonmetoden innehåller denna post de allmänna kreditriskjusteringar som godtas som supplementärkapital.
930	1.2.7 (-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital Artiklarna 4.1.122, 66 b och 68 i CRR. Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i supplementärkapitalet och den utvidgade kapitalbasen.
940	1.2.8 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 66 c, 68–70 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från supplementärkapitalet.
950	1.2.9 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 66 d, 68, 69 och 79 i CRR. Om institutet innehar supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.
960	1.2.10 Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital Artiklarna 476–478 och 481 i CRR. Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras ska hämtas direkt från CA5.
970	1.2.11 Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet) Artikel 56 e i CRR. Supplementärkapital kan inte vara negativt, men det är möjligt att avdragen från supplementärkapitalet är större än supplementärkapitalet plus tillhörande överkursfond. När så sker ska supplementärkapitalet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger supplementärkapitalet ska dras av från primärkapitaltillskottet. Denna post gör att summan av posterna 1.2.1–1.2.13 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.2.8 vara motsvarande negativa tal.
974	1.2.12 (-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) Artikel 3 i CRR.
978	1.2.13 Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av supplementärkapitalet respektive ett avdrag från en del av supplementärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 750–974. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).

1.3 C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

1.3.1 Instruktioner för specifika positioner

1. TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Rad	Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010	1. TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR.
020	1* Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2 och 98 i CRR.
030	1** Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i CRR För värdepappersföretag enligt artiklarna 96.2 och 97 i CRR.
040	1.1 RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION Artikel 92.3 a och f i CRR.
050	1.1.1 Schablonmetoden (SA) Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA) och i mallen för värdepapperiseringsexponering enligt schablonmetoden (SEC SA).
060	1.1.1.1 Exponeringsklasser förutom positioner i värdepapperisering Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). De exponeringsklasser enligt schablonmetoden som avses är de som anges i artikel 112 i CRR, med undantag av värdepapperiseringspositioner.
070	1.1.1.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
080	1.1.1.1.02 Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
090	1.1.1.1.03 Offentliga organ Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
100	1.1.1.1.04 Multilaterala utvecklingsbanker Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
110	1.1.1.1.05 Internationella organisationer Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
120	1.1.1.1.06 Institut Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
130	1.1.1.1.07 Företag Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
140	1.1.1.1.08 Hushåll Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
150	1.1.1.1.09 Säkrade genom panträtt fastigheter Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
160	1.1.1.1.10 Fallerande exponeringar Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
170	1.1.1.1.11 Poster som är förenade med särskilt hög risk Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
180	1.1.1.1.12 Säkerställda obligationer Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
190	1.1.1.1.13 Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
200	1.1.1.1.14 Företag för kollektiva investeringar (fond) Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
210	1.1.1.1.15 Aktier Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
211	1.1.1.1.16 Övriga poster Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
220	1.1.1.2 Positioner i värdepapperisering (schablonmetod) Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).
230	1.1.1.2.* Varav: återvärdepapperisering Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).
240	1.1.2 Internmetoden
250	1.1.2.1 Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer Total kreditriskexponering i mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB) (utan användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).
260	1.1.2.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
270	1.1.2.1.02 Institut Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
280	1.1.2.1.03 Företag – små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
290	1.1.2.1.04 Företag – specialutlåning Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
300	1.1.2.1.05 Företag – andra Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
310	1.1.2.2 Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt internmetoden, CR IRB, (med användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).
320	1.1.2.2.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
330	1.1.2.2.02 Institut Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
340	1.1.2.2.03 Företag – små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
350	1.1.2.2.04 Företag – specialutlåning Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
360	1.1.2.2.05 Företag – andra Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
370	1.1.2.2.06 Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag) Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
380	1.1.2.2.07 Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag) Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
390	1.1.2.2.08 Hushåll – Kvalificerad rullande exponering Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
400	1.1.2.2.09 Hushåll – övriga små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
410	1.1.2.2.10 Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
420	1.1.2.3 Aktier (internmetod) Se mallen för aktieexponeringar enligt internmetoden (CR EQU IRB).
430	1.1.2.4 Positioner i värdepapperisering (internmetod) Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).
440	1.1.2.4* Varav: återvärdepapperisering Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).
450	1.1.2.5 Övriga motpartslösa tillgångar Det belopp som ska rapporteras är riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 156 i CRR.
460	1.1.3 Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till en centrala motparts obeståndsfond Artiklarna 307–309 i CRR.
490	1.2 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Artiklarna 92.3 c ii och 92.4 b i CRR.
500	1.2.1 Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).
510	1.2.2 Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).
520	1.3 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii samt artikel 92.4 b i CRR
530	1.3.1 Riskvägt exponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA)
540	1.3.1.1 Omsatta skuldinstrument Nivån samtliga valutor i mallen för positionsrisk för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (MKR SA TDI).
550	1.3.1.2 Aktier Nivån samtliga nationella marknader i mallen för marknadsrisk i samband med aktieexponering enligt schablonmetoden (MKR SA EQU).
555	1.3.1.3 Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond) Artiklarna 348.1, 350.3 c och 364.2 a i CRR Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i företag för kollektiva investeringar om kapitalbaskrav beräknas enligt artikel 348.1 i CRR, antingen direkt eller som en följd av det tak som anges i artikel 350.3 c i CRR. Varken ränterisken eller aktierisken anges uttryckligen i CRR för dessa positioner. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 första meningen i CRR ska det rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga, multiplicerat med 12,5. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 andra meningen i CRR ska det rapportera det lägsta beloppet av, å ena sidan, det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och, å andra sidan, det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering, multiplicerat med 12,5 i båda fallen.
556	1.3.1.3.* Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i omsatta skuldinstrument Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna uteslutande investeras i instrument som är föremål för ränterisker.
557	1.3.1.3.** Fonder som enbart investerats i egetkapitalinstrument eller i blandade instrument Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna investeras antingen uteslutande i instrument som är föremål för aktierisk eller i blandade instrument eller om beståndsdelarna i fonden är okända.
560	1.3.1.4 Utländsk valuta Se mallen för marknadsrisk i samband med utländsk valuta enligt schablonmetoden (MKR SA FX).
570	1.3.1.5 Råvaror Se mallen för marknadsrisk i samband med råvaror enligt schablonmetoden (MKR SA COM).
580	1.3.2 Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk enligt interna modeller (IM) Se mallen för marknadsrisk enligt metoden med interna modeller (MKR IM).
590	1.4 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR) Artikel 92.3 e och 92.4 b i CRR. För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR ska denna siffra vara noll.
600	1.4.1 Operativ risk, basmetod (BIA) Se mallen för operativ risk (OPR).
610	1.4.2 Operativ risk, schablonmetod (TSA)/ alternativ schablonmetod (ASA) Se mallen för operativ risk (OPR).
620	1.4.3 Operativ risk, avancerad mätmetod (internmätningsmetod, AMA) Se mallen för operativ risk (OPR).
630	1.5 YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER Artiklarna 95.2, 96.2, 97 och 98.1 a i CRR. Endast för värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR. Se även artikel 97 i CRR. Värdepappersföretag enligt artikel 96 i CRR ska rapportera det belopp som avses i artikel 97 multiplicerat med 12,5. Värdepappersföretag enligt artikel 95 i CRR ska rapportera på följande sätt: Om det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR ska det rapporterade beloppet vara noll. Om det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR ska det rapporterade beloppet utgöras av differensen av det förstnämnda beloppet och det sistnämnda beloppet.
640	1.6 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING Artikel 92.3 d i CRR, se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).
650	1.6.1 Avancerad metod Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 383 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).
660	1.6.2 Schablonmetod Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 384 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).
670	1.6.3 Baserad på OEM Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 385 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).
680	1.7 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET Artiklarna 92.3 b ii och 395–401 i CRR.
690	1.8 ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Artiklarna 3, 458 och 459 i CRR samt riskvägda exponeringsbelopp som inte kan hänföras till någon av posterna 1.1–1.7. Instituten ska rapportera de belopp som behövs enligt följande: De strängare tillsynskrav som införs av kommissionen i enlighet med artiklarna 458 och 459 i CRR. Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR. Denna post har ingen koppling till någon detaljerad mall.
710	1.8.2 Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458 Artikel 458 i CRR.
720	1.8.2* Varav: Kapitalkrav för stora exponeringar Artikel 458 i CRR.
730	1.8.2** Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter Artikel 458 i CRR.
740	1.8.2*** Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn Artikel 458 i CRR.
750	1.8.3 Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459 Artikel 459 i CRR.
760	1.8.4 Varav: Ytterligare riskvägt exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR Artikel 3 i CRR. Det ytterligare riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras. Det ska endast omfatta tilläggsbeloppen (om exempelvis en exponering på 100 har riskvikten 20 % och instituten tillämpar riskvikten 50 % på grundval av artikel 3 i CRR, ska beloppet 30 rapporteras).
770 – 900	1.8.5 Varav: Riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk: värdepapperiseringspositioner (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) Instituten ska fylla i uppgifter i raderna 770–900 för rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019. Raderna 770–900 redovisar de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk för värdepapperiseringspositionerna, där det riskvägda exponeringsbeloppet ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i CRR. De rapporterade beloppen ska motsvara det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR, med hänsyn tagen till den totala riskvikt som åläggs i enlighet med artikel 247.6 i CRR och de tak som avses i del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 underavsnitt 4 i CRR
770	1.8.5 Varav: Riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk: värdepapperiseringspositioner (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) Artikel 92.3 a och del tre avdelning II kapitel 5 i CRR.
780	1.8.5.1 Internmetoden (SEC-IRBA) Artiklarna 254.1 a, 259 och 260 i CRR.
790	1.8.5.1.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 a och 259 i CRR.
800	1.8.5.1.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 a, 259 och 260 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad.
810	1.8.5.2 Schablonmetoden (SEC-SA) Artiklarna 254.1 b, 254.6, 261, 262 och 269 i CRR.
820	1.8.5.2.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 b, 254.6, 261 och 269 i CRR.
830	1.8.5.2.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 b, 261 och 262 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad.
840	1.8.5.3 Externmetoden (SEC-ERBA) Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263 och 264 i CRR.
850	1.8.5.3.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4 och 263 i CRR.
860	1.8.5.3.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263 och 264 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad.
870	1.8.5.4 Internmetoden (IAA) Artiklarna 254.5, 265 och 266 i CRR.
880	1.8.5.4.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.5, 265 och 266 i CRR.
890	1.8.5.4.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.5, 265 och 266 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad.
900	1.8.5.5 Övrigt (RW = 1250 %) Artikel 254.7 i CRR.
910 – 1040	1.8.6 Varav: Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisker: Omsatta skuldinstrument – specifik risk för värdepapperiseringsinstrument (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) Instituten ska fylla i uppgifter i raderna 910–1040 för rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019. Raderna 910–1040 redovisar de riskvägda exponeringsbeloppen för värdepapperiseringspositioner i handelslagret, där de totala riskvägda exponeringsbeloppen ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i CRR. Dock ska värdepapperiseringspositioner som omfattas av kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338 i den ändrade CRR inte redovisas i dessa rader, utan i mall MKR SA CTP. De rapporterade beloppen ska motsvara det totala riskvägda exponeringsbeloppet, som beräknas genom att multiplicera kapitalbaskraven beräknade i enlighet med artikel 337 i CCR med 12,5. Det rapporterade beloppet ska ta hänsyn till tillämplig total riskvikt enligt artikel 337.3 i CRR samt den övre gränsen för kapitalbaskravet för en nettoposition i enlighet med artikel 335 i CRR. I linje med fastställandet av riskvikter enligt artikel 337 i CRR ska den metod som används för beräkning av kapitalbaskravet för instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner fastställas som den metod som institutet skulle använda för positionen utanför handelslagret.
910	1.8.6 Varav: Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisker: Omsatta skuldinstrument – specifik risk för värdepapperiseringsinstrument (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) Artiklarna 92.3 b i, 92.4, 335 och 337 i CRR.
920	1.8.6.1 Internmetoden (SEC-IRBA) Artiklarna 254.1 a, 259, 260 och 337 i CRR.
930	1.8.6.1.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 a, 259 och 337 i CRR.
940	1.8.6.1.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 a, 259, 260 och 337 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad.
950	1.8.6.2 Schablonmetoden (SEC-SA) Artiklarna 254.1 b, 254.6, 261, 262, 269 och 337 i CRR.
960	1.8.6.2.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 b, 254.6, 261, 269 och 337 i CRR.
970	1.8.6.2.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 b, 262 och 337 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad.
980	1.8.6.3 Externmetoden (SEC-ERBA) Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263, 264 och 337 i CRR.
990	1.8.6.3.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263 och 337 i CRR.
1000	1.8.6.3.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263, 264 och 337 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad.
1010	1.8.6.4 Internmetoden (IAA) Artiklarna 254.5, 265, 266 och 337 i CRR.
1020	1.8.6.4.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.5, 265, 266 och 337 i CRR.
1030	1.8.6.4.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.5, 265, 266 och 337 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad.
1040	1.8.6.5 Övrigt (RW = 1250 %) Artiklarna 254.7 och 337 i CRR.

1.4 C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

1.4.1 Instruktioner för specifika positioner

1 Kärnprimärkapitalrelation
Rad
010	1 Kärnprimärkapitalrelation Artikel 92.2 a i CRR. Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
020	2 Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital Denna post visar i absoluta tal hur stort kärnprimärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 a i CRR (4,5 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.
030	3 Primärkapitalrelation Artikel 92.2 b i CRR. Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
040	4 Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital Denna post visar i absoluta tal hur stort primärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 b i CRR (6 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.
050	5 Summa kapitalrelationer Artikel 92.2 c i CRR. Summan av kapitalrelationerna är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
060	6 Överskott (+)/underskott (-) i sammanlagt kapital Denna post visar i absoluta tal hur stort kapitalbasöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 c i CRR (8 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör kvoten.
130	13 Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR) Summan av i och ii enligt följande: i) den totala kapitalrelationen (8 %) enligt artikel 92.1 c i CRR, ii) ytterligare kapitalbaskravrelation (krav enligt andra pelaren - P2R) fastställd i enlighet med kriterierna i EBA Guidelines on common procedures and methodologies for the supervisory review and evaluation process and supervisory stress testing (EBA SREP GL). Denna post ska motsvara den totala ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR) som meddelas till institutet av den behöriga myndigheten. TSCR definieras i avsnitt 1.2 i EBA SREP GL. Om den behöriga myndigheten inte har meddelat några ytterligare kapitalbaskrav ska endast led i rapporteras.
140	13* TSCR: som utgörs av kärnprimärkapital Summan av i och ii enligt följande: i) kärnprimärkapitalrelationen (4,5 %) enligt artikel 92.1 a i CRR, ii) den del av P2R-relationen, som avses i led ii i rad 130, som den behöriga myndigheten kräver i form av kärnprimärkapital. Om den behöriga myndigheten inte har meddelat några ytterligare kapitalbaskrav i form av kärnprimärkapital ska endast led i rapporteras.
150	13** TSCR: som utgörs av primärkapital Summan av i och ii enligt följande: i) primärkapitalrelationen (6 %) enligt artikel 92.1 b i CRR, ii) den del av P2R-relationen, som avses i led ii i rad 130, som den behöriga myndigheten kräver i form av primärkapital. Om den behöriga myndigheten inte har meddelat några ytterligare kapitalbaskrav i form av primärkapital ska endast led i rapporteras.
160	14 Samlad kapitalkravsrelation (OCR) Summan av i och ii enligt följande: i) TSCR-relationen enligt rad 130, ii) om det är rättsligt tillämpligt, den kombinerade buffertkravrelation som avses i artikel 128.6 i CRD. Denna post ska motsvara den samlade kapitalkravsrelation (OCR) som definieras i avsnitt 1.2 i EBA SREP GL. Om inget buffertkrav är tillämpligt ska endast led i rapporteras.
170	14* OCR: som utgörs av kärnprimärkapital Summan av i och ii enligt följande: i) TSCR-relationen som utgörs av kärnprimärkapital enligt rad 140, ii) om det är rättsligt tillämpligt, den kombinerade buffertkravrelation som avses i artikel 128.6 i CRD. Om inget buffertkrav är tillämpligt ska endast led i rapporteras.
180	14** OCR: som utgörs av primärkapital Summan av i och ii enligt följande: i) TSCR-relationen som utgörs av primärkapital enligt rad 150, ii) om det är rättsligt tillämpligt, den kombinerade buffertkravrelation som avses i artikel 128.6 i CRD. Om inget buffertkrav är tillämpligt ska endast led i rapporteras.
190	15 Relation - samlat kapitalkrav (OCR) och riktlinjer enligt andra pelaren (P2G) Summan av i och ii enligt följande: i) OCR-relationen enligt rad 160, ii) om tillämpligt, riktlinjer enligt andra pelaren (P2G) som ges i EBA SREP GL. P2G ska endast tas med om det har meddelats till institutet av den behöriga myndigheten. Om den behöriga myndigheten inte har meddelat P2G ska endast led i rapporteras.
200	15* OCR och P2G: som utgörs av kärnprimärkapital Summan av i och ii enligt följande: i) OCR-relationen som utgörs av kärnprimärkapital enligt rad 170, ii) om tillämpligt, den del av P2G, som avses i led ii i rad 190, som den behöriga myndigheten kräver i form av kärnprimärkapital. P2G ska endast tas med om det har meddelats till institutet av den behöriga myndigheten. Om den behöriga myndigheten inte har meddelat P2G ska endast led i rapporteras.
210	15** OCR och P2G: som utgörs av primärkapital Summan av i och ii enligt följande: i) OCR-relationen som utgörs av primärkapital enligt rad 180, ii) om tillämpligt, den del av P2G, som avses i led ii i rad 190, som den behöriga myndigheten kräver i form av primärkapital. P2G ska endast tas med om det har meddelats till institutet av den behöriga myndigheten. Om den behöriga myndigheten inte har meddelat P2G ska endast led i rapporteras.

1.5 C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

1.5.1 Instruktioner för specifika positioner

1. Summa uppskjutna skattefordringar
Rad
010	1. Summa uppskjutna skattefordringar Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.
020	1.1 Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet Artikel 39.2 i CRR. Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet och som därmed ska ges en riskvikt.
030	1.2 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet men som inte uppstår till följd av temporära skillnader och därmed inte omfattas av något tröskelvärde (vilket innebär att de dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet).
040	1.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, uppstår till följd av temporära skillnader och dras av från kärnprimärkapitalet med tillämpning av tröskelvärdena 10 % och 17,65 % i artikel 48 i CRR.
050	2 Summa uppskjutna skatteskulder Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.
060	2.1 Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som inte uppfyller villkoren i artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Denna post ska därmed inkludera de uppskjutna skatteskulder som reducerar goodwillbeloppet, övriga immateriella tillgångar eller fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av, vilka ska rapporteras under CA1-posterna 1.1.1.10.3, 1.1.1.11.2 respektive 1.1.1.14.2.
070	2.2 Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38 i CRR.
080	2.2.1 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR men som inte hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende och framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.
090	2.2.2 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR och som hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.
093	2A För mycket inbetald skatt och förlustavdrag Artikel 39.1 i CRR Det belopp av för mycket inbetald skatt och förlustavdrag som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 39.1 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet före tillämpning av riskvikter.
096	2B Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 % Artikel 48.4 i CRR Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader som inte dras av i enlighet med artikel 48.1 i CRR men som åsätts en riskvikt på 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, med beaktande av effekten av artikel 470 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter.
097	2C Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 % Artiklarna 469.1 d, 470, 472.5 och 478 i CRR Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader som inte dras av i enlighet med artiklarna 469.1 d och 470 i CRR men som åsätts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 472.5 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter.
100	3. Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
110	3.1 Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
120	3.1.1 Allmänna kreditriskjusteringar Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
130	3.1.2 Specifika kreditriskjusteringar Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
131	3.1.3 Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen Artiklarna 34, 110 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
140	3.2 Summa förväntade förluster som får inkluderas Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med icke fallerade exponeringar som ska rapporteras.
145	4 Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
150	4.1 Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
155	4.2 Summa förväntade förluster som får inkluderas Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med fallerade exponeringar som ska rapporteras.
160	5 Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 d i CRR. För institut som använder internmetoden får de överskjutande avsättningar (till förväntade förluster) som får räknas in i supplementärkapitalet i enlighet med artikel 62 d i CRR uppgå till högst 0,6 % av de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt internmetoden. Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 0,6 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.
170	6 Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 c i CRR. Denna post innefattar de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av taket. Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter.
180	7 Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 c i CRR. Enligt artikel 62 c i CRR får de kreditriskjusteringar som räknas in i supplementärkapitalet uppgå till högst 1,25 % av de riskvägda exponeringsbeloppen. Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 1,25 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.
190	8 Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artikel 46.1 a i CRR. Denna post innehåller det tröskelvärde upp till vilket ett institut inte får dra av innehav i en enhet i den finansiella sektorn i vilken institutet inte har ett väsentligt innehav. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.
200	9 Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet Artikel 48.1 a och b i CRR. Denna post innehåller en övre gräns på 10 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.
210	10 Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet Artikel 48.1 i CRR. Denna post innehåller en övre gräns på 17,65 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Femtonprocentsgränsen ska tillämpas efter tioprocentsgränsen. Gränsvärdet beräknas på följande sätt: Beloppet från de två posterna godtas om det utgör högst 15 % av det slutliga kärnprimärkapitalet, dvs. kärnprimärkapitalet beräknat efter alla avdrag, exklusive justeringar på grund av övergångsbestämmelser.
225	11.1 Godtagbart för kvalificerade innehav utanför finanssektorn Artikel 4.1.71 a.
226	11.2 Godtagbart kapital för stora exponeringar Artikel 4.1.71 b.
230	12 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 44–46 och 49 i CRR.
240	12.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 46 och 49 i CRR.
250	12.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 46 och 49 i CRR. Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, b) de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, och c) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.
260	12.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 45 i CRR. Artikel 45 i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
270	12.2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.
280	12.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.
290	12.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
291	12.3.1 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.
292	12.3.2 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.
293	12.3.3 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR
300	13 Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 58–60 i CRR.
310	13.1 Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 58, 59 och 60.2 i CRR.
320	13.1.1 Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 58 och 60.2 i CRR. Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, och b) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.
330	13.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
340	13.2 Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.
350	13.2.1 Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.
360	13.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
361	13.3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.
362	13.3.1 Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.
363	13.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR
370	14. Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 68–70 i CRR.
380	14.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 68, 69 och 70.2 i CRR.
390	14.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 68 och 70.2 i CRR. Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i d en finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, och b) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.
400	14.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
410	14.2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artikel 4.1.114, 68 och 69 i CRR.
420	14.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.
430	14.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
431	14.3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.
432	14.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.
433	14.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR
440	15 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.
450	15.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.
460	15.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, b) de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, och c) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.
470	15.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 45 i CRR. Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
480	15.2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.
490	15.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.
500	15.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
501	15.3 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.
502	15.3.1 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.
503	15.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR
510	16 Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 58 och 59 i CRR.
520	16.1 Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 58 och 59 i CRR.
530	16.1.1 Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 58 i CRR. Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 56 d), och b) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.
540	16.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
550	16.2 Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.
560	16.2.1 Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.
570	16.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
571	16.3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.
572	16.3.1 Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.
573	16.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR
580	17 Innehav av supplementärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 68 och 69 i CRR.
590	17.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 68 och 69 i CRR.
600	17.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 68 i CRR. Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 66 d), och b) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.
610	17.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
620	17.2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.
630	17.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.
640	17.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
641	17.3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.
642	17.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.
643	17.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR
650	18 Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital Artiklarna 46.4, 48.4 och 49.4 i CRR
660	19 Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets övriga primärkapital Artikel 60.4 i CRR.
670	20 Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital Artikel 70.4 i CRR.
680	21 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 12.1.
690	22 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 15.1.
700	23 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 13.1.
710	24 Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 16.1.
720	25 Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 14.1.
730	26 Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 17.1.
740	27 Kombinerade buffertkrav Artikel 128.6 i CRD.
750	Kapitalkonserveringsbuffert Artiklarna 128.1 och 129 i CRD. I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.
760	Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå Artikel 458.2 d iv i CRR. I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
770	Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert Artiklarna 128.2, 130, 135–140 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
780	Systemriskbuffert Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
800	Buffert för globalt systemviktigt institut Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
810	Buffert för andra systemviktiga institut Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
820	28 Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD. Om en behörig myndighet ålägger ett institut att beräkna extra kapitalbaskrav på grundval av andra pelaren ska dessa extra kapitalbaskrav rapporteras i denna cell.
830	29 Startkapital Artiklarna 12 och 28–31 i CRD samt artikel 93 i CRR.
840	30 Kapitalbas baserad på fasta omkostnader Artiklarna 96.2 b, 97 och 98.1 a i CRR.
850	31 Icke-nationella ursprungliga exponeringar Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor. En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.
860	32 Totala ursprungliga exponeringar Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor. En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.
870	Justeringar av total kapitalbas Artikel 500.4 i CRR Skillnaden mellan det belopp som rapporteras under 880 och den totala kapitalbasen i enlighet med CRR rapporteras här. Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i.
880	Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet Artikel 500.4 i CRR Total kapitalbas i enlighet med CRR anpassad enligt kraven i artikel 500.4 i CRR (dvs. anpassad för att fullständigt avspegla skillnaderna mellan beräkningen av kapitalbasen enligt direktiven 93/6/EEG och 2000/12/EG enligt deras lydelse före den 1 januari 2007 och beräkningen av kapitalbasen enligt CRR till följd av att förväntade och oväntade förluster behandlas separat enligt del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) rapporteras här. Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i.
890	Kapitalbaskrav för Basel I-golvet Artikel 500.1 b i CRR Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.1 b i CRR (dvs. 80 % av det totala minsta kapitalbasbelopp som institutet skulle ha varit skyldigt att ha enligt artikel 4 i direktiv 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, enligt den lydelse som dessa direktiv hade före januari 2007) ska rapporteras här.
900	Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA Artikel 500.2 och 500.3 i CRR Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.2 i CRR (dvs. 80 % av den kapitalbas som institutet skulle behöva inneha enligt artikel 92 med beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 och del tre avdelning III kapitel 2 eller 3 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt, i stället för i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 eller del tre avdelning III kapitel 4 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt) ska rapporteras här.
910	Underskott i total kapitalbas när det gäller kapitalbaskrav för Basel I-golvet eller alternativ SA Artiklarna 500.1 b och 500.2 i CRR Denna rad fylls i med: om artikel 500.1 b i CRR tillämpas och rad 880 < rad 890: skillnaden mellan rad 890 och rad 880 eller om artikel 500.2 i CRR tillämpas och rad 010 i C 01.00 < rad 900 i C 04.00: skillnaden mellan rad 900 i C 04.00 och rad 010 i C 01.00

1.6 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER och INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)

1.6.1 Allmänna kommentarer

15. I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR.

16. CA5 har följande struktur:

a) I mall 5.1 summeras de totala justeringar som behövs i kapitalbasens olika delar (rapporteras i CA1 i enlighet med de slutgiltiga bestämmelserna) till följd av att övergångsbestämmelserna tillämpas. Posterna i denna tabell redovisas som ’justeringar’ av de olika delarna av kapitalet i CA1 för att effekterna av övergångsbestämmelserna ska avspeglas i kapitalbasens olika delar.

b) I mall 5.2 tillhandahålls ytterligare detaljer om beräkningen av de instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd.

17. Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060.

18. Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR.

19. Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om primärkapitaltillskottet inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet.

1.6.2 C 05.01 – Övergångsbestämmelser (CA5.1)

20. I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR.

21. På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2.

22. På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR).

23. På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag.

24. Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott respektive supplementärkapital. Om denna effekt orsakas av övergångsbestämmelserna ska den redovisas i mall CA1 i respektive celler. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5.

1.6.2.1 Instruktioner för specifika positioner

Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar
Kolumn
010	Justeringar i kärnprimärkapital
020	Justeringar i primärkapitaltillskott
030	Justeringar i supplementärkapital
040	Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar I kolumn 040 ingår de relevanta belopp som justerar det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 i CRR till följd av övergångsbestämmelser. I de rapporterade beloppen ska hänsyn tas till tillämpningen av bestämmelser i del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 eller del tre avdelning IV i enlighet med artikel 92.4 i CRR. Detta innebär att övergångsbelopp som omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 2 eller 3 ska rapporteras som riskvägda exponeringsbelopp medan övergångsbelopp som omfattas av del tre avdelning IV ska representera kapitalbaskraven multiplicerat med 12,5. Kolumnerna 010–030 är direkt kopplade till CA1-mallen, och justeringarna av det totala riskvägda exponeringsbeloppet har därför ingen direkt koppling till de relevanta kreditriskmallarna. Justeringar som härrör från övergångsbestämmelserna om det totala riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras direkt i någon av mallarna CR SA, CR IRB, CR EQU IRB, MKR SA TDI, MKR SA EQU eller MKR IM. Dessutom ska dessa effekter rapporteras i kolumn 040 i CA5.1. Beloppen är därför endast memorandumposter.
050	Tillämplig procentandel
060	Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser I kolumn 060 ingår värdet av varje instrument före tillämpning av övergångsbestämmelser, dvs. det värde som ligger till grund för beräkningen av justeringarna.

1 Summa justeringar
Rad
010	1 Summa justeringar Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt inom de olika typerna av kapital och de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.
020	1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483–491 i CRR. Denna rad avspeglar den sammantagna effekten av att vissa instrument under en övergångsperiod värderas enligt äldre regler inom de olika typerna av kapital.
030	1.1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd Artikel 483 i CRR.
040	1.1.1.1 Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG Artikel 483.1, 483.2, 483.4 och 483.6 i CRR.
050	1.1.1.2 Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram Artikel 483.1, 483.3, 483.5, 483.7 och 483.8 i CRR.
060	1.1.2 Instrument som inte är statligt stöd De belopp som ska rapporteras ska hämtas från kolumn 060 i tabell CA 5.2.
070	1.2 Minoritetsintressen eller motsvarande Artiklarna 479 och 480 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas effekter på de minoritetsintressen som godtas som kärnprimärkapital, de kvalificerande primärkapitalinstrument som godtas som konsoliderat primärkapitaltillskott, och den kvalificerande kapitalbas som godtas som konsoliderat supplementärkapital.
080	1.2.1 Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen Artikel 479 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det belopp som är kvalificerat som konsoliderade reserver i enlighet med tidigare lagstiftning.
090	1.2.2 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod Artiklarna 84 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.
091	1.2.3 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod Artiklarna 85 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.
092	1.2.4 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod Artiklarna 87 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.
100	1.3 Övriga övergångsjusteringar Artiklarna 467–478 och 481 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt på avdragen från olika typer av kapital, orealiserade vinster och förluster, övriga filter och avdrag samt de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.
110	1.3.1 Orealiserade vinster och förluster Artiklarna 467 och 468 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på de orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde.
120	1.3.1.1 Orealiserade vinster Artikel 468.1 i CRR.
130	1.3.1.2 Orealiserade förluster Artikel 467.1 i CRR.
133	1.3.1.3 Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39 Artikel 468 i CRR.
136	1.3.1.4 Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39 Artikel 467 i CRR.
138	1.3.1.5 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder Artikel 468 i CRR.
140	1.3.2 Avdrag Artiklarna 36.1, 469–478 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på avdrag.
150	1.3.2.1 Förluster för innevarande räkenskapsår Artiklarna 36.1 a, 469.1, 472.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 a i CRR. Om ett företag endast är skyldigt att dra av väsentliga förluster gäller följande: Om den totala delårsnettoförlusten är ’väsentlig’ ska hela restvärdet dras av från primärkapitalet. Om den totala delårsnettoförlusten inte är ’väsentlig’ ska inget restvärde dras av.
160	1.3.2.2 Immateriella tillgångar Artiklarna 36.1 b, 469.1, 472.4 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 37 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för immateriella tillgångar. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 b i CRR.
170	1.3.2.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c, 469.1, 472.5 och 478 i CRR. När instituten bestämmer till vilket värde ovannämnda uppskjutna skattefordringar ska dras av ska de ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 38 i CRR avseende hur uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med uppskjutna skatteskulder. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp enligt artikel 469.1 i CRR.
180	1.3.2.4 Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 469.1, 472.6 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 40 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda underskott enligt internmetoden av avsättningar för förväntade förluster. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 d i CRR.
190	1.3.2.5 Förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 33.1 e, 469.1, 472.7, 473 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 41 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda fastställda förmånsbestämda pensionsplaner. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 e i CRR.
194	1.3.2.5.* Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post Artikel 473 i CRR.
198	1.3.2.5.** Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post Artikel 473 i CRR.
200	1.3.2.6 Egna instrument Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR.
210	1.3.2.6.1 Egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 42 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda egna kärnprimärkapitalinstrument. Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller ska instituten dela upp innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument i ’direkta’ och ’indirekta’ innehav. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR.
211	1.3.2.6.1** Varav: Direkta innehav Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse.
212	1.3.2.6.1* Varav: Indirekta innehav; Artikel 469.1 b och 472.8 b i CRR Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse.
220	1.3.2.6.2 Egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 56 a, 474, 475.2 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 57 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda innehav. Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 475.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ’direkt’ och ’indirekt’ innehav av egna primärkapitaltillskott. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 a i CRR.
221	1.3.2.6.2** Varav: Direkta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 a i CRR).
222	1.3.2.6.2* Varav: Indirekta innehav; Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 b i CRR).
230	1.3.2.6.3 Egna supplementärkapitalinstrument Artiklarna 66 a, 476, 477.2 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 67 i CRR när de bestämmer hur stora innehav som ska d ras av. Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 477.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ’direkt’ och ’indirekt’ innehav av egna supplementärkapitalinstrument. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 a i CRR.
231	Varav: Direkta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 a i CRR).
232	Varav: Indirekta innehav; Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 b i CRR).
240	1.3.2.7 Ömsesidigt korsägande Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på om innehavet av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital i enheten i den finansiella sektorn ska betraktas som väsentligt eller inte (artiklarna 472.9, 475.3 och 477.3 i CRR) ska instituten dela upp ömsesidigt korsägande i väsentliga och icke väsentliga innehav.
250	1.3.2.7.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.
260	1.3.2.7.1.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 469.1 b i CRR.
270	1.3.2.7.1.2 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 469.1 b i CRR.
280	1.3.2.7.2 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott Artiklarna 56 b, 474, 475.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 b i CRR.
290	1.3.2.7.2.1 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 b, 474, 475.3 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 475.3 i CRR.
300	1.3.2.7.2.2 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 b, 474, 475.3 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 475.3 i CRR.
310	1.3.2.7.3 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital Artiklarna 66 b, 476, 477.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 b i CRR.
320	1.3.2.7.3.1 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 b, 476, 477.3 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 477.3 i CRR.
330	1.3.2.7.3.2 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 b, 476, 477.3 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 477.3 i CRR.
340	1.3.2.8 Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
350	1.3.2.8.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 h, 469.1, 472.10 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 h i CRR.
360	1.3.2.8.2 Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 c, 474, 475.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 c i CRR.
370	1.3.2.8.3 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 c, 476, 477.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 c i CRR.
380	1.3.2.9 Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 470.2 och 470.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Artikel 470.1 i CRR.
385	Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 469.1 c, 478 och 472.5 i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader som överstiger tröskelvärdet på 10 % i artikel 470.2 a i CRR.
390	1.3.2.10 Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
400	1.3.2.10.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 i, 469.1, 472.11 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 i i CRR.
410	1.3.2.10.2 Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 d, 474, 475.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 d i CRR.
420	1.3.2.10.2 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 d, 476, 477.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 d i CRR.
425	1.3.2.11 Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter Artikel 471 i CRR.
430	1.3.3 Ytterligare filter och avdrag Artikel 481 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på ytterligare filter och avdrag. I enlighet med artikel 481 i CRR ska instituten i post 1.3.3 rapportera uppgifter om de filter och avdrag som krävs enligt de nationella övergångsbestämmelserna för artiklarna 57 och 66 i direktiv 2006/48/EG och för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG, och som inte krävs i enlighet med del två.
440	1.3.4 Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS 9 Instituten ska rapportera uppgifter som rör övergångsordningen för IFRS 9 i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser.

1.6.3 C 05.02 – Instrument För Vilka Äldre Regler Får Tillämpas: Instrument Som Inte Är Statligt Stöd (CA5.2)

25. Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR).

1.6.3.1 Instruktioner för specifika positioner

Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs
Kolumn
010	Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs Artikel 484.3–484.5 i CRR. Instrument som är godtagbara för respektive rad, inklusive respektive tillhörande överkurser.
020	Bas för beräkning av gränsen Artikel 486.2–486.4 i CRR
030	Tillämplig procentandel Artikel 486.5 i CRR.
040	Gräns Artikel 486.2–486.5 i CRR.
050	(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas Artikel 486.2–486.5 i CRR.
060	Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas Det belopp som ska rapporteras ska vara lika med de belopp som rapporteras i respektive kolumner på rad 060 i CA 5.1.

Rad 010 1. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG Artikel 484.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. 020 2. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras Artikel 484.4 i CRR. 030 2.1 Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen Artiklarna 484.4 och 489 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. 040 2.2 2,2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen Artikel 489 i CRR. 050 2.2.1 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.3 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. 060 2.2.2 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.5 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. 070 2.2.3 Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.6 och 491 c i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. 080 2.3 2,3 Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artikel 487.1 i CRR. De belopp som överskrider gränsen för de kärnprimärkapitaltillskottsinstrument för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka man får tillämpa äldre regler för primärkapitaltillskott. 090 3. Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras Artikel 484.5 i CRR. 100 3.1 Summa poster utan incitament till återlösen Artikel 490 i CRR. 110 3.2 3,2 Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen Artikel 490 i CRR. 120 3.2.1 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.3 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. 130 3.2.2 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.5 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. 140 3.2.3 Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.6 och 491 c i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. 150 3.3 Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artikel 487.2 i CRR. De belopp som överskrider gränsen för de primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka äldre regler för supplementärkapitalinstrument får tillämpas.

2. SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – (GS)

2.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

26. Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:

a) Enheter som omfattas av konsolideringen.

b) Detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

c) Uppgifter om hur enskilda enheter bidrar till gruppens solvens.

d) Uppgifter om kapitalbuffertar.

27. Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400.

28. I de siffror som rapporteras beaktas alla tillämpliga övergångsbestämmelser i CRR som gäller på respektive rapporteringsdatum.

2.2 DETALJERADE UPPGIFTER OM GRUPPENS SOLVENS

29. Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål.

30. Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet.

2.3 UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS

31. Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra.

32. I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen.

33. Eftersom mallens tredje del avser ’bidrag’ ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

34. Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen.

35. Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk.

36. En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp.

37. Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller delgrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen).

2.4 C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (GS TOTAL)

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN
Kolumn	Instruktioner
250–400	ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN Se instruktioner för C 06.02
410–480	KAPITALBUFFERTAR Se instruktioner för C 06.02

SUMMA
Rad	Instruktioner
010	SUMMA Totalsumman ska utgöra summan av de värden som rapporterats i samtliga mallrader i mall C 06.02.

2.5 C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN
Kolumn	Instruktioner
010–060	ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN Denna mall är utformad för insamling av uppgifter om var och en av de enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR.
010	NAMN Namnet på den enhet som omfattas av konsolideringen.
020	KOD Denna kod är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Den kod som har tilldelats enheten inom ramen för konsolideringen. Kodens konstruktion beror av det nationella rapporteringssystemet.
025	LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer) LEI står för identifieringskod för juridiska personer (’Legal Entity Identification’) som är en referenskod som föreslagits av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och godkänts av G20 som syftar till att skapa en unik världsomspännande identifikation av parter i finansiella transaktioner. Intill dess LEI-systemet är fullt operationellt tilldelas motparter koder som föregick LEI-koderna av en lokal operativ enhet som godkänts av den föreskrivande tillsynskommittén för det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer (ROC, närmare upplysningar finns på följande webbplats: www.leiroc.org)). Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten.
030	INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/NEJ) ’JA’ ska anges om enheten omfattas av kapitalbaskraven i enlighet med CRR och CRD eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga Basel-bestämmelserna. I annat fall ska ’NEJ’ anges. Minoritetsintressen: Artiklarna 81.1 a ii och 82.1 a ii) i CRR. För att minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som ges ut av ett dotterföretag ska kunna vara godtagbara måste dotterföretaget vara ett institut eller företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i CRR.
035	TYP AV ENHET Typ av enhet ska rapporteras baserat på följande kategorier: a) Kreditinstitut Artikel 4.1.1 i CRR. b) Värdepappersföretag Artikel 4.1.2 i CRR. c) Finansiellt institut (annat) Artikel 4.1.20, 4.1.21 och 4.1.26 i CRR. Finansiella institut i den mening som avses i artikel 4.1.26 i CRR som inte ingår i någon av kategorierna d, f eller g. d) (Blandat) finansiellt holdingföretag Artikel 4.1.20 och 4.1.21 i CRR. e) Anknutet företag Artikel 4.1.18 i CRR. f) Specialföretag för värdepapperisering Artikel 4.1.66 i CRR. g) Företag för säkerställda obligationer Enhet som har inrättats för att utfärda säkerställda obligationer eller för att hålla säkerhet för en säkerställd obligation, om företaget inte ingår i någon av kategorierna a, b eller d–f ovan. h) Annan typ av enhet Annan enhet än de som avses i punkt a–g. Om en enhet inte omfattas av CRR och CRD, men omfattas av bestämmelser som är åtminstone likvärdiga med Basel-bestämmelserna ska kategorin bestämmas efter bästa förmåga.
040	UPPGIFTERNAS OMFATTNING: Solo fullständigt konsoliderade (SF), ELLER solo delvis konsoliderade (SP) ’SF’ ska rapporteras för enskilda dotterbolag som är fullständigt konsoliderade. ’SP’ ska rapporteras för enskilda dotterföretag som är delvis konsoliderade.
050	LANDKOD Instituten ska ange den landskod som består av två bokstäver enligt ISO 3166–2.
060	ANDEL AV INNEHAV (%) Det rapporterande institutets totala delägande i procent. Procentandelen avser den faktiska andelen av det kapital som moderföretaget innehar i dotterbolagen. Vid fullständig konsolidering av ett direkt dotterbolag är den faktiska andelen t.ex. 70 %. I enlighet med artikel 4.16 i CRR beräknas den andel av ett dotterbolags innehav i ett dotterbolag som ska rapporteras genom en multiplikation av andelarna mellan de berörda dotterbolagen.
070–240	INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV I avsnittet med detaljerade uppgifter (dvs. kolumnerna 070–240) ska uppgifter redovisas enbart om de enheter och delgrupper som ingår i konsolideringen (kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR) och därmed i praktiken omfattas av solvenskraven i enlighet med CRR eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga med Basel-bestämmelserna (dvs. som har rapporterat ’JA’ i kolumn 030). Det ska ingå uppgifter om alla de enskilda institut i en konsoliderad grupp som omfattas av kapitalbaskraven, oavsett var de är etablerade. De uppgifter som rapporteras i denna del ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där institutet har sin verksamhet (i denna mall behövs därför ingen extra beräkning på individnivå i enlighet med moderinstitutets regler). Om de lokala solvensreglerna avviker från CRR och en jämförbar uppdelning inte tillhandahålls ska uppgifterna fyllas i där det finns uppgifter tillgängliga i respektive storlekskategori. Denna del är alltså en faktamall med en summering av de uträkningar som ska utföras av de enskilda instituten i en grupp. Man bör ha i åtanke att vissa av instituten kan omfattas av andra solvensregler. Rapportering av fasta omkostnader för värdepappersföretag Värdepappersföretag ska ta med kapitalbaskrav avseende fasta omkostnader i sin beräkning av kapitalrelationen i enlighet med artiklarna 95, 96, 97 och 98 i CRR. Den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet avseende fasta omkostnader ska rapporteras i kolumn 100 i del 2 i denna mall.
070	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Summan av kolumnerna 080–110 ska rapporteras här.
080	KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar summan av de riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 040 ’RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION’ i mall CA2 och de belopp för kapitalbaskrav som är lika med eller likvärdiga med de som rapporteras i rad 490 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK’ i mall CA2.
090	POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 520 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK’ i mall CA2.
100	OPERATIV RISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdigt med det belopp som ska rapporteras på rad 590 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)’ i mall CA2. I denna kolumn ska fasta omkostnader tas upp, inbegripet rad 630 ’YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER’ i mall CA2.
110	ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. Det är summan av beloppen på raderna 640, 680 och 690 i mall CA2.
120–240	DETALJERADE UPPGIFTER OM KAPITALBAS FÖR SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där enheten eller delgruppen har sin verksamhet.
120	KAPITALBAS Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbasen som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 010 ’KAPITALBAS’ i mall CA1.
130	VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS Artikel 82 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut. Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel, överkursfonder och andra reserver) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
140	KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER Artikel 87.1 b i CRR.
150	TOTALT PRIMÄRKAPITAL Artikel 25 i CRR.
160	VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL Artikel 82 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut. Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
170	TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER Artikel 85.1 b i CRR.
180	KÄRNPRIMÄRKAPITAL Artikel 50 i CRR.
190	VARAV: MINORITETSINTRESSEN Artikel 81 i CRR. Denna kolumn ska endast rapporteras för dotterföretag som är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 84.3 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 84 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 84.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de kärnprimärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
200	KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER Artikel 84.1 b i CRR.
210	PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artikel 61 i CRR.
220	VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artiklarna 82 och 83 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 85.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 85 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 85.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de primärkapitaltillskott (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
230	SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artikel 71 i CRR.
240	VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artiklarna 82 och 83 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 87.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 87 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 87.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de supplementärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser och måste vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
250–400	INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS
250–290	BIDRAG TILL RISKER De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.
250	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Summan av kolumnerna 260–290 ska rapporteras här.
260	KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Det belopp som rapporteras ska vara de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk och kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med CRR, exklusive alla belopp tillhörande transaktioner med andra enheter som ingår i den gruppbaserade beräkningen av kapitalrelationen.
270	POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Riskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisker ska beräknas på individnivå i enlighet med CRR. Enheterna ska rapportera bidraget till de totala riskvägda exponeringsbeloppen för gruppens positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker. Summan av de belopp som rapporteras här motsvarar det belopp som redovisas på rad 520 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK’ i den konsoliderade rapporten.
280	OPERATIV RISK Vid tillämpning av internmätningsmetoder (AMA) ingår diversifieringsrisken i de rapporterade riskvägda exponeringsbeloppen för operativ risk. Fasta omkostnader ska ingå i denna kolumn.
290	ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan.
300–400	BIDRAG TILL KAPITALBASEN I denna del av mallen behöver instituten inte göra en fullständig beräkning av den totala kapitalrelationen för varje enskild enhet. Kolumnerna 300–350 ska rapporteras för de konsoliderade enheter som bidrar till kapitalbasen genom minoritetsintressen, kvalificerande primärkapital och/eller kvalificerande kapitalbas. Med beaktande av det tröskelvärde som anges i del II kapitel 2.3 sista stycket ovan, ska kolumnerna 360–400 rapporteras för alla konsoliderade enheter som bidrar till den konsoliderade kapitalbasen. Medel som tillförs en enhets kapitalbas från övriga enheter som omfattas av den rapporterande enheten ska inte beaktas, utan det är bara nettobidraget till gruppens kapitalbas som ska rapporteras i denna kolumn, vilket huvudsakligen är den kapitalbas som erhålls från tredje part och ackumulerade reserver. De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.
300–350	KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS Det belopp som ska rapporteras som ’KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS’ beräknas i enlighet med avdelning II i del två i CRR, exklusive eventuella medel som tillförs från övriga enheter i gruppen.
300	KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS Artikel 87 i CRR.
310	KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET Artikel 85 i CRR.
320	MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET Artikel 84 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet i enlighet med CRR.
330	KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET Artikel 86 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott i enlighet med CRR.
340	KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET Artikel 88 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet i enlighet med CRR.
350	MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL
360–400	KONSOLIDERAD KAPITALBAS Artikel 18 i CRR. Som ’KONSOLIDERAD KAPITALBAS’ rapporteras det belopp som redovisas i balansräkningen, exklusive eventuella medel som tillförts från övriga enheter i gruppen.
360	KONSOLIDERAD KAPITALBAS
370	VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL
380	VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
390	VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT Här rapporteras varje enhets bidrag till det konsoliderade resultatet (vinst eller förlust(-)). Det gäller även resultat som kan hänföras till minoritetsintressen.
400	VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL Här rapporteras den rapporterande enhetens goodwill eller negativa goodwill gentemot dotterföretaget.
410–480	KAPITALBUFFERTAR Rapporteringen av kapitalbuffertar i mallen för solvens på gruppnivå (GS) har samma allmänna struktur och följer samma rapporteringsprinciper som mall CA4. De relevanta beloppen för kapitalbuffertar ska rapporteras i GS-mallen i enlighet med bestämmelserna om beräkning av kapitalbuffertkraven för en grupps konsoliderade situation. De rapporterade kapitalbuffertbeloppen representerar därför varje enhets bidrag till gruppkapitalbuffertarna. De rapporterade beloppen ska grunda sig på de nationella införlivandeåtgärderna av CRD och på CRR, inbegripet alla övergångsbestämmelser i dessa akter.
410	KOMBINERADE BUFFERTKRAV Artikel 128.6 i CRD.
420	KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT Artiklarna 128.1 och 129 i CRD. I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.
430	INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT Artiklarna 128.2, 130 och 135–140 i CRD. I denna cell ska det konkreta värdet av den kontracykliska bufferten rapporteras.
440	KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ Artikel 458.2 d iv i CRR. I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.
450	SYSTEMRISKBUFFERT Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD. I denna cell ska systemriskbuffertens värde rapporteras.
470	BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för globala systemviktiga institut rapporteras.
480	BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för övriga systemviktiga institut rapporteras.

3. KREDITRISKMALLAR

3.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

38. När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids.

3.1.1 Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt

39. I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd.

40. I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd/partiellt skydd – samma förmånsrätt.

41. I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd.

42. Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass.

43. Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd.

44. Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass.

45. Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen.

3.1.2 Rapportering av motpartsrisk

46. Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret.

3.2 C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)

3.2.1 Allmänna kommentarer

47. CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om

a) hur exponeringsvärden tilldelas med hänsyn till de olika exponeringsslagen, riskvikterna och exponeringsklasserna, samt

b) vilka olika typer av kreditriskreduceringsmetoder som används för att minska riskerna.

3.2.2 CR SA-mallens räckvidd

48. I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven.

49. I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat.

50. Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:

a) Exponeringar som tillhör exponeringsklassen ’poster som avser positioner i värdepapperisering’ i enlighet med artikel 112 m i CRR.

b) Dessa ska rapporteras i CR SEC-mallarna.

51. Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

a) CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav: a) Kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 (schablonmetoden) i CRR utanför handelslagret, inbegripet motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR utanför handelslagret.

b) Motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR i handelslagret.

c) Avvecklingsrisk som härrör från transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR med avseende på hela affärsverksamheten.

52. Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass.

53. CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar.

54. Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:

a) Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 112 a i CRR).

b) Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter (artikel 112 b i CRR).

c) Offentliga organ (artikel 112 c i CRR).

d) Institut (artikel 112 f i CRR).

e) Företag (artikel 112 g i CRR).

f) Hushåll (artikel 112 h i CRR).

55. Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR.

56. Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter’. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ’nationella regeringar eller centralbanker’, ’delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter’, ’offentliga organ’, ’institut’, ’företag’ och ’hushåll’ i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter’. Men de siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom fast egendom’.

57. Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 320, totalt, och i exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ’institut’.

3.2.3 Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden

58. För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:

a) I första steget ska den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer placeras i motsvarande (ursprungliga) exponeringsklass som anges i artikel 112 i CRR, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom den valda exponeringsklassen.

b) I ett andra steg får exponeringarna omplaceras till andra exponeringsklasser på grund av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekter på exponeringen (t.ex. garantier, kreditderivat och den förenklade metoden för finansiella säkerheter) via inflöden och utflöden.

59. Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass.

60. Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter).

61. Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade.

62. För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum.

63. En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg.

64. Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:

1) Positioner i värdepapperisering.

2) Poster förknippade med särskilt hög risk.

3) Aktieexponeringar

4) Fallerande exponeringar.

5) Exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag (fonder)/ Exponeringar i form av säkerställda obligationer (uppdelade exponeringsklasser).

6) Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom.

7) Övriga poster.

8) Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering.

9) Alla övriga exponeringsklasser (uppdelade exponeringsklasser), som innefattar exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker. Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag och hushåll

65. När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fond).

66. Sådana kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ’övriga poster’. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ’övriga riskvikter’ (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR).

67. Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet.

BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR

Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m?	JA	Positioner i värdepapperisering
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k?	JA	Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128)
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p?	JA	Aktieexponeringar (se även artikel 133)
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j?	JA	Fallerande exponeringar
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o?	JA	Exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag (fonder). Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129) Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i?	JA	Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124)
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q?	JA	Övriga poster
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n?	JA	Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering
NEJ
Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Hushållsexponeringar

3.2.4 Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR

3.2.4.1 Exponeringsklassen ’institut’

68. Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande:

69. Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen.

70. Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ’får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG’. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass.

3.2.4.2 Exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’

71. Exponeringar enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’ enligt följande:

72. Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’ på grund av artikel 129.6 i CRR.

3.2.4.3 Exponeringsklassen ’företag för kollektiva investeringar (fond)’

73. Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR.

3.2.5 Instruktioner för specifika positioner

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Kolumn
010	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Exponeringsvärdet enligt artikel 111 i CRR utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, konverteringsfaktorer och effekten av metoder för kreditriskreducering med följande kvalifikationer som härrör från artikel 111.2 i CRR: För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR eller som omfattas av artikel 92.3 f i CRR ska den ursprungliga exponeringen motsvara exponeringsvärdet för motpartsrisk beräknat i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsvärden för leasingavtal omfattas av artikel 134.7 i CRR. Vid sådana avtal om nettning av poster i balansräkningen som avses i artikel 219 i CRR ska exponeringsvärdena rapporteras i förhållande till mottagen kontant säkerhet. Vid ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska effekten av förbetalt kreditriskskydd i form av ramavtal om nettning enligt artikel 220.4 i CRR tas med i kolumn 010. Vid ramavtal om nettning som täcker repor vilka omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska E* beräknat i enlighet med artiklarna 220 och 221 i CRR därför rapporteras i kolumn 010 i CR SA-mallen.
030	(-) Värdejusteringar och avsättningar avseende den ursprungliga exponeringen Artiklarna 24 och 111 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten.
040	Exponering netto efter värdejusteringar och avsättningar Summan av kolumnerna 010 och 030.
050 - 100	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering. Om en säkerhet påverkar exponeringsvärdet (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. Följande poster ska rapporteras här: Säkerheter som inkluderas enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter. Godtagbart obetalt kreditriskskydd. Se även instruktionerna till punkt 4.1.1.
050 - 060	Obetalt kreditriskskydd: justerade värden (Ga) Artikel 235 i CRR. I artikel 239.3 i CRR definieras det justerade värdet Ga av ett obetalt kreditriskskydd.
050	Garantier Artikel 203 i CRR. Obetalt kreditriskskydd enligt definitionen i artikel 4.1.59 i CRR som inte är kreditderivat.
060	Kreditderivat Artikel 204 i CRR.
070 – 080	Förbetalt kreditriskskydd Dessa kolumner avser förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 4.1.58 i CRR och artiklarna 196, 197 och 200 i CRR. Beloppen ska inte inkludera ramavtal om nettning (som redan ingår i ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer). Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR ska behandlas som kontant säkerhet.
070	Finansiell säkerhet: förenklad metod Artikel 222.1–222.2 i CRR.
080	Övrigt förbetalt kreditriskskydd Artikel 232 i CRR.
090 - 100	SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING Artiklarna 222.3, 235.1–235.2 och 236 i CRR. Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilka dras av från gäldenärens exponeringsklass och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass ska också rapporteras. Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.
110	ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Exponeringsbeloppet efter värdejusteringar efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN
120–140	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER Artiklarna 223–228 i CRR. Även kreditlänkade obligationer ingår (artikel 218 i CRR). Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter på en exponering som är säkrad genom godtagbara finansiella säkerheter, beräknas effekten av de ställda säkerheterna i enlighet med artiklarna 223–228 i CRR.
120	Volatilitetsjustering av exponeringen Artikel 223.2–223.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras erhålls genom volatilitetsjusteringens inverkan på exponeringen (Eva-E) = E*He.
130	(-) Finansiell säkerhet: justerat värde (Cvam) Artikel 239.2 i CRR. För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella säkerheter och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Det värde som ska rapporteras beräknas enligt formeln Cvam = C(1-Hc-Hfx)(t-t)/(T-t). C, Hc, Hfx, t, T och t* definieras i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitten 4 och 5 i CRR.
140	(-) Varav: Volatilitets- och löptidsjusteringar Artiklarna 223.1 och 239.2 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är den sammantagna effekten av volatilitets- och löptidsjusteringar (Cvam-C) = C[(1-Hc-fx)(t-t)/(T-t)-1], där effekten av volatilitetsjusteringarna är (Cva-C) = C[(1-Hc-Hfx)-1] och effekten av löptidsjusteringar är (Cvam-Cva) = C(1-Hc-Hfx)[(t-t)/(T-t*)-1].
150	Fullständigt justerat exponeringsvärde (E*) Artiklarna 220.4, 223.2–223.5 och 228.1 i CRR.
160 - 190	Uppdelning av den fullständigt justerade exponeringen i poster utanför balansräkningen per konverteringsfaktor Artiklarna 111.1 och 4.1.56 i CRR. Se även artiklarna 222.3 och 228.1 i CRR. De siffror som rapporteras ska vara de fullständigt justerade exponeringsvärdena före tillämpning av konverteringsfaktorn.
200	Exponeringsvärde Artikel 111 i CRR och del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR. Exponeringsvärdet efter beaktande av värdejusteringar, all kreditriskreducering och alla kreditkonverteringsfaktorer som ska ges riskvikter i enlighet med artikel 113 och del tre avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR.
210	Varav: Till följd av motpartsrisk För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska exponeringsvärdet för motpartsrisken beräknas enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 2, 3, 4 och 5 i CRR.
215	Riskvägt exponeringsbelopp före tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag Artikel 113.1–113.5 i CRR utan hänsyn till stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.
220	Riskvägt exponeringsbelopp efter stödfaktorn för små och medelstora företag Artikel 113.1–113.5 i CRR med beaktande av stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.
230	Varav: Med en kreditvärdering av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut Artikel 112 a–d, f, g, l, n, o och q i CRR.
240	Varav: Med en kreditvärdering som härrör från staten Artikel 112 b–d, f, g, l och o i CRR.

Summa exponeringar
Rad	Instruktioner
010	Summa exponeringar
015	Varav: Fallerade exponeringar Artikel 127 i CRR. Denna rad ska endast rapporteras för exponeringsklasserna ’Poster förknippade med särskilt hög risk’ och ’Aktieexponeringar’. Om en exponering antingen förtecknas i artikel 128.2 i CRR eller uppfyller de kriterier som anges i artiklarna 128.3 eller 133 i CRR ska den hänföras till exponeringsklassen ’Poster förknippade med särskilt hög risk’ eller ’Aktieexponeringar’. Följaktligen ska ingen annan allokering göras även om exponeringen har fallerat i enlighet med artikel 127 i CRR.
020	Varav: Små och medelstora företag Alla exponeringar mot små och medelstora företag ska rapporteras här.
030	Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.
040	Varav: Säkrade genom panträtt i fast egendom – bostadsfastigheter Artikel 125 i CRR. Rapporteringen avser endast exponeringsklassen ’säkrade genom panträtt i fastigheter’.
050	Varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 150.1 i CRR.
060	Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 148.1 i CRR.
070–130	UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGTYP Det rapporterande institutets positioner utanför handelslagret ska delas upp enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk. Det rapporterande institutets motpartsrisker för positioner i handelslagret i enlighet med artiklarna 92.3 f och 299.2 i CRR hör till de exponeringar som är förenade med motpartsrisk. Institut som tillämpar artikel 89.1 i CRR ska även dela upp sina positioner i handelslagret enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.
070	Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori. Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 090, 110 och 130. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.
080	Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR. Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040 och 060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.
090–130	Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk
090	Transaktioner för värdepappersfinansiering Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ’The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects’ omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån, och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.
100	Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart Artikel 306 i CRR för kvalificerade centrala motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR. Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.
110	Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Med transaktioner med lång avvecklingscykel avses transaktioner enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 080
120	Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart Artikel 306 i CRR för kvalificerade centrala motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR. Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.
130	Från avtal om produktövergripande nettning Exponeringar som på grund av att det finns ett avtal om produktövergripande nettning (enligt definitionen i artikel 272.11 i CRR) varken hör till derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel eller till transaktioner för värdepapperisering ska rapporteras på denna rad.
140–280	UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER RISKVIKTER
140	0 %
150	2 % Artikel 306.1 i CRR.
160	4 % Artikel 305.3 i CRR.
170	10 %
180	20 %
190	35 %
200	50 %
210	70 % Artikel 232.3 c i CRR.
220	75 %
230	100 %
240	150 %
250	250 % Artiklarna 133.2 och 48.4 i CRR.
260	370 % Artikel 471 i CRR.
270	1250 % Artiklarna 133.2 och 379 i CRR.
280	Övriga riskvikter Exponeringsklasserna regering, företag, institut och hushåll får inte tas upp på denna rad. För rapportering av de exponeringar som inte kan åsättas de riskvikter som räknas upp i mallen. Artikel 113.1–113.5 i CRR. Kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering och för vilka schablonmetoden tillämpas (artikel 134.6 i CRR) ska rapporteras på denna rad i exponeringsklassen ’övriga poster’. Se även artiklarna 124.2 och 152.2 b i CRR.
290–320	Memorandumposter Se även förklaringen om syftet med memorandumposter i det allmänna avsnittet i CR SA-mallen.
290	Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter Artikel 112 i i CRR. Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 126 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom kommersiella fastigheter.
300	Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 % Artikel 112 j i CRR. Exponeringar inom exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande.
310	Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter Artikel 112 i i CRR. Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 125 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom fastigheter.
320	Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 % Artikel 112 j i CRR. Exponeringar inom exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande.

3.3 KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)

3.3.1 CR IRB-mallens räckvidd

74. CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

i) Kreditrisk utanför handelslagret, inbegripet

motpartsrisk utanför handelslagret,

utspädningsrisk för förvärvade fordringar.

ii) Motpartsrisk i handelslagret.

iii) Transaktioner utan samtidig prestation i samband med all affärsverksamhet.

75. Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden).

76. Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:

i) Aktieexponeringar, som rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

ii) Värdepapperiseringspositioner, som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB och/eller de detaljerade CR SEC-mallarna.

iii) ’Övriga motpartslösa tillgångar’, som rapporteras i enlighet med artikel 147.2 g i CRR. Denna exponeringsklass måste alltid åsättas riskvikten 100 % utom för kassabehållning, likvärdiga poster och exponeringar som restvärden av leasade tillgångar i enlighet med artikel 156 i CRR. De riskvägda exponeringsbeloppen för denna exponeringsklass rapporteras direkt i CA-mallen.

iv) Risker i samband med kreditvärdighetsjustering, som rapporteras i mallen för kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA). I CR IRB-mallen behöver exponeringar som beräknats enligt internmetoden inte delas upp geografiskt efter motpartens säte. Denna uppdelning rapporteras i CR GB-mallen.

77. För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass: ’JA’ ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar. Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB).

’NEJ’ = om man använder tillsynsmyndighetens skattning av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (grundläggande internmetod).

’JA’ = om man använder egna skattningar av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (avancerad internmetod).

3.3.2 Uppdelning av CR IRB-mallen

78. CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:

1) Totala exponeringar (Mallen för total kreditrisk ska rapporteras vid tillämpning av den grundläggande internmetoden och separat vid tillämpning av den avancerade internmetoden.)

2) Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 147.2 a i CRR)

3) Institut (artikel 147.2 b i CRR)

4.1) Företag – små och medelstora företag (artikel 147.2 c i CRR)

4.2) Företag – specialutlåning (artikel 147.8 i CRR)

4.3) Företag – övrigt (alla de exponeringar mot företag i enlighet med artikel 147.2 c som inte rapporteras enligt 4.1 och 4.2)

5.1) Hushåll – säkrade genom små och medelstora företags fasta egendom. (de exponeringar som avses i artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.3 i CRR och som är säkrade genom fast egendom)

5.2) Hushåll – säkrade genom större företags fasta egendom. (de exponeringar som avses i artikel 147.2 d i CRR och som är säkrade genom fast egendom men som inte rapporteras enligt led 5.1)

5.3) Hushåll – Kvalificerad rullande exponering (artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR)

5.4) Hushåll – övriga små och medelstora företag (de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.1 och 5.3)

5.5) Hushåll – övriga större företag (de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.2 och 5.3)

3.3.3 C 08.01 – Kreditrisk och motpartsrisk och transaktioner utan samtidig prestation: intermetod för kapitalkrav (CR IRB 1)

3.3.3.1 Instruktioner för specifika positioner

INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)
Kolumn	Instruktioner
010	INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Den sannolikhet för obestånd (PD) som åsätts motpartsklassen och som ska rapporteras ska grunda sig på bestämmelserna i artikel 180 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla en huvudindelning, och detta är inte heller önskvärt. Om det rapporterande institutet tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning, ska denna indelning användas. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser. Instituten ska kontakta sina respektive behöriga myndigheter i förväg om de vill rapportera ett annat antal klasser än det interna antalet klasser. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet beräknas utifrån exponeringsvärdet i kolumn 110. Alla exponeringar, inbegripet fallerade exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet (t.ex. för ’totala exponeringar’). Fallerade exponeringar är sådana exponeringar som placeras i den sista riskklassen/de sista risklasserna med PD-värdet 100 %.
020	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Instituten ska rapportera exponeringsvärdet före eventuella värdejusteringar, avsättningar och effekter av kreditriskreducering eller kreditkonverteringsfaktorer. Det ursprungliga exponeringsvärdet ska rapporteras i enlighet med artiklarna 24, 166.1, 166.2, 166.4 och 166.7 i CRR. Effekten av artikel 166.3 i CRR (effekten av nettning i balansräkningen av lån och insättningar) rapporteras separat som förbetalt kreditriskskydd och ska därför inte minska de ursprungliga exponeringarna.
030	VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.
040–080	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under ’substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering’.
040–050	OBETALT KREDITRISKSKYDD Obetalt kreditriskskydd: de värden som avses i definitionen i artikel 4.1.59 i CRR. Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.
040	GARANTIER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 236 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR, med undantag för punkt 3) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras. Garantierna ska rapporteras i kolumn 040 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska garantibeloppet rapporteras i kolumn 150. När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.
050	KREDITDERIVAT Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 216 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras. Om justeringen har gjorts i LGD-värdet ska kreditderivatens nominella belopp rapporteras i kolumn 160. När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.
060	ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter av exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artikel 232 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera de metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. Det relevanta värde som används i institutets interna modeller ska rapporteras. Rapporteras i kolumn 060 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska beloppet rapporteras i kolumn 170.
070–080	SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i förekommande fall från motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall motpartsriskklass, ska också rapporteras. Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.
090	ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som placerats i respektive motpartsriskklass och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen.
100, 120	Varav: Poster utanför balansräkningen Se instruktionerna till CR SA-mallen.
110	EXPONERINGSVÄRDE Här rapporteras beloppet i enlighet med artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR. För de instrument som anges i bilaga I tillämpas de kreditkonverteringsfaktorer (artikel 166.8–166.10 i CRR) respektive den metod som institutet valt. På raderna 040–060 (transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning) rapporteras, om inget annat följer av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR, samma exponeringsvärde som för motpartsrisken beräknad enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 7 avsnitten 3–7 i CRR. Dessa värden rapporteras i denna kolumn och inte i kolumn 130 ’Varav: Till följd av motpartsrisk’.
130	Varav: Till följd av motpartsrisk Se instruktionerna till CR SA-mallen.
140	VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av exponeringsvärdet för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.
150–210	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG Metoder för kreditriskreducering som påverkar LGD-värdena till följd av att kreditriskreduceringens substitutionseffekt tillämpas ska inte tas upp i dessa kolumner. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 228.2, 230.1 och 230.2 samt artikel 231 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande: För obetalt kreditriskskydd för exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker, institut och företag: Artikel 161.3 i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 164.2 i CRR. För förbetalt kreditriskskydd ska LGD-skattningarna ta hänsyn till säkerhet i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.
150	GARANTIER Se instruktionerna till kolumn 040.
160	KREDITDERIVAT Se instruktionerna till kolumn 050.
170	EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Det relevanta värde som används i institutets interna modeller. De metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR.
180	GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET För transaktioner inom handelslagret omfattas finansiella instrument och råvaror vilka är godtagbara för exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med del 3 avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Om egna skattningar av LGD-värden inte används: värden i enlighet med artiklarna 193.1–193.4 och artikel 194.1 i CRR. Det justerade värdet (Cvam) rapporteras i enlighet med artikel 223.2 i CRR. Om egna skattningar av LGD-värden används: Finansiell säkerhet som beaktas för LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. Beloppet som rapporteras ska vara säkerheternas uppskattade marknadsvärde.
190–210	ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden Artiklarna 199.1–199.8 och 229 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden Övrig säkerhet som beaktas för LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.
190	FAST EGENDOM Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.2–199.4 i CRR. Leasing av fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar det estimerade marknadsvärdet.
200	ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.6–199.8 i CRR. Leasing av annan egendom än fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229.3 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.
210	FORDRINGAR Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.5 och 229.2 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.
220	OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG OBETALT KREDITRISKSKYDD Garantier och kreditderivat som täcker exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd i enlighet med artiklarna 202 och 217.1 i CRR. Se även kolumnerna 040 ’garantier’ och 050 ’kreditderivat’.
230	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) All inverkan av kreditriskreducering på de LGD-värden som anges i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4 i CRR ska beaktas. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR. Fallerade exponeringar ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR. Definitionen av exponeringsvärde i kolumn 110 ska ligga till grund för beräkningen av de exponeringsvägda genomsnittliga värdena. Alla effekter ska beaktas (det golv som är tillämpligt för panträtter ska alltså ingå i rapporteringen). För institut som tillämpar internmetoden men som inte använder egna skattningar av LGD-värden speglas de finansiella säkerheternas kreditriskreduceringseffekter i E, exponeringens fullständigt justerade värde, och sedan i LGD i enlighet med artikel 228.2 i CRR. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet för varje ’motpartsriskklass’ med sannolikhet för obestånd ska härröra från genomsnittet av de rimliga LGD-värden som åsatts exponeringarna i den PD-klassen, riskvägda med respektive exponeringsvärde i kolumn 110. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 175, 181.1 och 181.2. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR. Beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska härröra från de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behöriga myndighet. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. Exponering och respektive LGD-värden för stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och oreglerade finansiella enheter ska inte tas med i beräkningen för kolumn 230, utan ska bara ingå i beräkningen för kolumn 240.
240	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet (%) för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.
250	EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR) Värdet ska rapporteras i enlighet med artikel 162 i CRR. De exponeringsvägda genomsnittliga värdena ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Genomsnittlig löptid rapporteras i dagar. Denna uppgift ska inte rapporteras för de exponeringsvärden vars löptid inte ingår i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Detta innebär att denna kolumn inte ska fyllas i för exponeringsklassen ’hushåll’.
255	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR. Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska inte beaktas.
260	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR. Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska beaktas.
270	VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av de riskvägda exponeringsbeloppen efter tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag på samtliga exponeringar mot enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR och som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.
280	FÖRVÄNTAD FÖRLUST Förväntad förlust definieras i artikel 5.3 i CRR och beräknas i enlighet med artikel 158 i CRR. Det förväntade förlustbelopp som ska rapporteras ska grunda sig på de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.
290	(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Här rapporteras värdejusteringar och specifika och allmänna avsättningar i enlighet med artikel 159 i CRR. Som allmänna avsättningar ska det belopp anges som står i proportion till de förväntade förlusterna i de olika motpartsriskklasserna.
300	ANTAL GÄLDENÄRER Artikel 172.1 och 172.2 i CRR. För alla exponeringsklasser utom hushåll och de fall som avses i artikel 172.1 e andra meningen i CRR ska institutet rapportera antalet juridiska personer/gäldenärer som bedömts individuellt, oavsett hur många olika lån eller exponeringar som beviljats. Inom exponeringsklassen hushåll eller om separata exponeringar mot samma gäldenär hänförs till olika klasser i enlighet med artikel 172.1 e andra meningen i CRR i andra exponeringsklasser ska institutet rapportera antalet exponeringar som var för sig placerades i en viss riskklass. Om artikel 172.2 i CRR är tillämplig kan en gäldenär placeras i mer än en klass. Denna kolumn rör en del av riskklassificeringssystemets struktur, och därmed beaktas de ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer som placeras i varje motpartsriskklass utan hänsyn till effekten av kreditriskreducering (särskilt omplaceringseffekter).

Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag
Rad	Instruktioner
010	SUMMA EXPONERINGAR
015	Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.
020–060	UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:
020	Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori. Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.
030	Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR. Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.
040–060	Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk
040	Transaktioner för värdepappersfinansiering Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ’The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects’ omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån, och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR. Transaktioner för värdepapperisering som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.
050	Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.
060	Från avtal om produktövergripande nettning Se instruktionerna till CR SA-mallen.
070	EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: SUMMA För exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker tillämpas artiklarna 142.1.6 och 170.1 c i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 170.3 b i CRR. För exponeringar som härrör från förvärvade fordringar tillämpas artikel 166.6 i CRR. Exponeringar på grund av utspädningsrisken för förvärvade fordringar ska rapporteras på rad 180 och ska inte rapporteras för varje motpartsriskklass. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser. Ingen huvudindelning används. I stället ska instituten själva bestämma indelningen.
080	KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: SUMMA Artikel 153.5 i CRR. Detta gäller bara exponeringsklasserna företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker.
090–150	UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:
120	Varav: Tillhörande kategori 1 Artikel 153.5 tabell 1 i CRR.
160	ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHET Artiklarna 193.1 och 193.2, 194.1–194.7 och 230.3 i CRR.
170	EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOT PRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER Exponeringar som härrör från transaktioner för vilka man använder den alternativa behandling som avses i artikel 379.2 första stycket sista meningen i CRR eller vilka har fått riskvikten 100 % i enlighet med artikel 379.2 sista stycket i CRR. På denna rad ska instituten rapportera kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering i enlighet med artikel 153.8 i CRR samt alla övriga exponeringar som fått riskvikter men som inte ingår på någon annan rad.
180	UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR Utspädningsrisk definieras i artikel 4.1.53 i CRR. Hur riskvikten beräknas för utspädningsrisk beskrivs i artikel 157.1 i CRR. I enlighet med artikel 166.6 i CRR ska exponeringsvärdet för förvärvade fordringar vara det återstående beloppet minus riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken före kreditriskreducering.

3.3.4 C 08.02 – Kreditrisk och motpartsrisk och transaktioner utan samtidig prestation: Internmetoden för kapitalkrav (uppdelning per riskklass) (mall CR IRB 2)

Riskklass (radidentifierare)
Kolumn	Instruktioner
005	Riskklass (radidentifierare) Detta är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad på ett särskilt tabellblad. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.
010–300	För dessa kolumner gäller samma instruktioner som för kolumnerna med motsvarande nummer i tabell CR IRB 1.

Rad

Instruktioner

010–001 – 010-NNN

De värden som rapporteras på dessa rader ska ordnas från det lägsta PD-värdet för motpartsriskklassen till det högsta. PD-värdet för motparter på obestånd ska vara 100 %. Exponeringar som är föremål för alternativ behandling för säkerheter i form av fastigheter (endast möjligt om institutet inte använder egna skattningar av LGD-värden) ska inte ordnas efter gäldenärens PD-värde och inte rapporteras i denna mall.

3.4 KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION

79. Alla institut ska lämna information som är aggregerad på total nivå. Dessutom ska institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 lämna uppdelade uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området ’övriga länder’.

80. Termen ’motpartens säte’ avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. CRM-metoder med substitutionseffekt kan alltså ändra allokeringen av en exponering mot ett land. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ’övriga länder’ oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig.

81. Uppgifter om ’ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer’ ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ’exponeringsvärde’ och ’riskvägda exponeringsbelopp’ ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte.

3.4.1 C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist Exponeringar enligt schablonmetoden (CR GB 1)

3.4.1.1 Instruktioner för specifika positioner

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Kolumn
010	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Samma definition som för kolumn 010 i CR SA-mallen.
020	Fallerade exponeringar Ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerande exponeringar, och för fallerade exponeringar som hör till exponeringsklasserna ’exponeringar förknippade med särskilt hög risk eller ’aktieexponeringar’. Denna ’memorandumpost’ ger ytterligare information om motpartsstrukturen för fallerade exponeringar. Exponeringar som klassificeras som ’fallerande exponeringar’ enligt artikel 112 j i CRR ska rapporteras där motparterna skulle ha rapporterats om dessa exponeringar inte hade klassificerats som ’fallerande exponeringar’. Denna uppgift är en ’memorandumpost’ och påverkar alltså inte beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’, ’exponeringar som är förenade med särskilt hög risk’ eller ’aktieexponeringar’ enligt artikel 112 j, k respektive p i CRR.
040	Observerade nya fallissemang för perioden Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.
050	Allmänna kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. Denna post ska innefatta de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av det tak som avses i artikel 62 c i CRR. Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter.
055	Specifika kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.
060	Nedskrivningar Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].
070	Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ’fallerade exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.
075	Exponeringsvärde Samma definition som för kolumn 200 i CR SA-mallen.
080	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 215 i CR SA-mallen.
090	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 220 i CR SA-mallen.

Nationella regeringar eller centralbanker
Rad
010	Nationella regeringar eller centralbanker Artikel 112 a i CRR.
020	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Artikel 112 b i CRR.
030	Offentliga organ Artikel 112 c i CRR.
040	Multilaterala utvecklingsbanker Artikel 112 d i CRR.
050	Internationella organisationer Artikel 112 e i CRR.
060	Institut Artikel 112 f i CRR.
070	Företag Artikel 112 g i CRR.
075	Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.
080	Hushåll Artikel 112 h i CRR.
085	Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.
090	Säkrade genom panträtt fastigheter Artikel 112 i i CRR.
095	Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.
100	Fallerande exponeringar Artikel 112 j i CRR.
110	Poster förknippade med särskilt hög risk Artikel 112 k i CRR.
120	Säkerställda obligationer Artikel 112 l i CRR.
130	Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg Artikel 112 n i CRR.
140	Företag för kollektiva investeringar (fond) Artikel 112 o i CRR.
150	Aktieexponeringar Artikel 112 p i CRR.
160	Övriga exponeringar Artikel 112 q i CRR.
170	Summa exponeringar

3.4.2 Tabell 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist Exponeringar enligt internmetoden (CR GB 2)

3.4.2.1 Instruktioner för specifika positioner

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Kolumn
010	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Samma definition som för kolumn 020 i CR IRB-mallen.
030	Varav fallerade exponeringar Ursprungligt exponeringsvärde för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerade exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR.
040	Observerade nya fallissemang för perioden Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.
050	Allmänna kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.
055	Specifika kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.
060	Nedskrivningar Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].
070	Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ’fallerade exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.
080	INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Samma definition som för kolumn 010 i CR IRB-mallen.
090	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) Samma definition som för kolumnerna 230 och 240 i CR IRB-mallen. Exponeringsvägt genomsnittligt LGD (%) avser alla exponeringar, inklusive exponeringar mot stora enheter inom finanssektorn och icke reglerade finansiella enheter. Bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR ska tillämpas. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.
100	Varav: fallerade Exponeringsvägt LGD-värde för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerade exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR.
105	Exponeringsvärde Samma definition som för kolumn 110 i CR IRB-mallen.
110	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 255 i CR IRB-mallen.
120	Varav fallerade exponeringar Riskvägt exponeringsbelopp för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerade exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR.
125	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 260 i CR IRB-mallen.
130	FÖRVÄNTAD FÖRLUST Samma definition som för kolumn 280 i CR IRB-mallen.

Nationella regeringar eller centralbanker
Rad
010	Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 147.2 a i CRR)
020	Institut (artikel 147.2 b i CRR)
030	Företag Alla företag i enlighet med artikel 147.2 c i CRR.
042	Varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier) Artikel 147.8 a i CRR. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.
045	Varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier Artiklarna 147.8 a och 153.5 i CRR
050	Varav: Små och medelstora företag (artikel 147.2 c i CRR)
060	Hushåll Alla hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d.
070	Hushåll – säkerhet i fastighet Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.
080	Små och medelstora företag Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.
090	Ej små och medelstora företag Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.
100	Hushåll – Kvalificerad rullande exponering (artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR)
110	Övrigt hushåll De övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR som inte rapporteras på raderna 070–100.
120	Små och medelstora företag Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.
130	Ej små och medelstora företag Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR.
140	Aktier Aktieexponeringar i enlighet med artikel 147.2 e i CRR.
150	Summa exponeringar

3.4.3 Tabell 09.04 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde (CCB)

3.4.3.1 Allmänna kommentarer

82. Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten. De nödvändiga uppgifterna rör kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR och det geografiska området för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (berörda kreditexponeringar).

83. Uppgifterna i mall C 09.04 ska rapporteras för totala berörda kreditexponeringar inom alla jurisdiktioner där dessa exponeringar finns och individuellt för var och en av de jurisdiktioner i vilka berörda kreditexponeringar finns. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje jurisdiktion ska rapporteras separat.

84. Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning.

85. För att fastställa det geografiska området fördelas exponeringarna på grundval av direkt gäldenär enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 av den 4 juni 2014 avseende tekniska tillsynsstandarder för fastställande av den geografiska platsen för berörda kreditexponeringar för beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar. Metoder för kreditriskreducering ändrar därför inte allokeringen av en exponering till dess geografiska område när det gäller uppgifter som ska rapporteras i denna mall.

3.4.3.2 Instruktioner för specifika positioner

Belopp
Kolumn
010	Belopp Värdet av berörda kreditexponeringar och tillhörande kapitalbaskrav fastställda i enlighet med anvisningarna för de olika raderna.
020	Procent
030	Kvalitativ information Denna information ska endast rapporteras för institutets hemviststat (den jurisdiktion som motsvarar dess hemmedlemsstat) och totalt för alla länder. Instituten ska rapportera antingen y eller n i enlighet med instruktionerna för den aktuella raden.

Berörda kreditexponeringar – kreditrisk
Rad
010–020	Berörda kreditexponeringar – kreditrisk Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD.
010	Exponeringsvärde enligt schablonmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 111 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 050.
020	Exponeringsvärde enligt internmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 166 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 060.
030–040	Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD.
030	Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder Summan av långa och korta nettopositioner i enlighet med artikel 327 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR: Exponeringar mot skuldinstrument förutom värdepapperisering, exponeringar mot positioner i värdepapperisering i handelslagret, exponeringar mot korrelationshandelsportföljer, exponeringar mot aktierelaterade värdepapper, och exponeringar mot fonder om kapitalkraven beräknas i enlighet med artikel 348 i CRR.
040	Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller För berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitlen 2 och 5 i CRR ska summan av följande rapporteras: Verkligt värde av andra positioner än derivat som utgör berörda kreditexponeringar enligt artikel 140.4 b i CRD, fastställt i enlighet med artikel 104 i CRR. Nominellt värde av derivat som utgör berörda kreditexponeringar enligt artikel 140.4 b i CRD
050–060	Berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret Berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.
050	Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.
060	Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.
070–110	Kapitalbaskrav och vikter
070	Sammanlagda kapitalbaskrav för CCB Summan av raderna 080, 090 och 100.
080	Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering i handelslagret ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 100. Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR.
090	Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR för specifik risk, eller i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 5 i CRR för fallissemangs- och migrationsrisker för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar inom ramen för marknadsrisker är bland annat kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR och kapitalbaskrav för exponeringar mot företag för kollektiva investeringar fastställda i enlighet med artikel 348 i CRR.
100	Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR.
110	Kapitalbaskravsvikter Den vikt som tillämpas på det kontracykliska buffertvärdet i varje land beräknas som en andel av kapitalbaskraven, fastställd enligt följande: 1. Täljare: De totala kapitalbaskrav som avser de berörda kreditexponeringarna i landet i fråga [r070; c010; rapporteringsblad per land]. 2. Nämnare: De totala kapitalbaskrav som avser alla kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten i enlighet med artikel 140.4 i CRD [r070; c010; totalt] Uppgifter om kapitalbaskravsvikter ska inte rapporteras totalt för alla länder.
120–140	Kontracykliskt kapitalbuffertvärde
120	Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet i enlighet med artikel 136, 137, 138 och 139 i CRD. Denna rad ska lämnas tom om inget kontracykliskt buffertvärde har fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som fastställts av den utsedda myndigheten, men som ännu inte är tillämpliga i landet i fråga vid rapporteringsreferensdatum, ska inte rapporteras. Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten ska inte rapporteras totalt för alla länder.
130	Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet i fråga och som fastställts av den utsedda myndigheten i det land där institutet har sitt säte, i enlighet med artiklarna 137, 138, 139, 140.1, 140.2 och 140.3 i CRD. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som ännu inte är tillämpliga vid rapporteringsreferensdatum ska inte rapporteras. Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som gäller i det land där institutet har sitt säte ska inte rapporteras totalt för alla länder.
140	Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde fastställt i enlighet med artikel 140.1 i CRD. Det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet beräknas som det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns, eller som gäller vid tillämpningen av artikel 140 i enlighet med artikel 139.2 eller 139.3 i CRD. Det aktuella kontracykliska buffertvärdet rapporteras i [r120; c020; rapporteringsblad per land], eller [r130; c020; rapporteringsblad per land] i tillämpliga fall. Den vikt som gäller för det kontracykliska buffertvärdet i varje land är andelen kapitalbaskrav av de totala kapitalbaskraven, och ska rapporteras i [r110; c020; rapporteringsblad per land]. Uppgifter om det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet ska endast rapporteras totalt för alla länder och inte för varje land separat.
150 - 160	Användning av tröskelvärdet på 2 %
150	Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar I enlighet med artikel 2.5 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 kan allmänna kreditexponeringar mot utlandet, som tillsammans inte överstiger 2 % av den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen i institutet, fördelas till institutets hemmedlemsstat. Den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen beräknas genom att man undantar allmänna kreditexponeringar lokaliserade i enlighet med artikel 2.5 a och artikel 2.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014. Om institutet tillämpar detta undantag ska ’y’ anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder. Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ’n’ anges i respektive cell.
160	Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret I enlighet med artikel 3.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 får institut fördela exponeringar i handelslager till sin hemmedlemsstat om totala exponeringar i handelslagret inte överstiger 2 % av deras totala allmänna kreditexponeringar, exponeringar i handelslager och värdepapperiseringsexponeringar. Om institutet tillämpar detta undantag ska ’y’ anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder. Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ’n’ anges i respektive cell.

3.5 C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)

3.5.1 Allmänna kommentarer

86. CR EQU IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ’CR EQU IRB’ både mallen ’CR EQU IRB 1’ och mallen ’CR EQU IRB 2’, beroende på vad som är tillämpligt.

87. CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR.

88. I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:

a) Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd återstående fordran på emittentens tillgångar eller intäkter.

b) Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.

89. Fondföretag som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

90. I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR: Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)).

Den förenklade riskviktmetoden.

PD/LGD-metoden.

Metoden med interna modeller.

91. Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:

Aktieexponeringar i handelslagret (i det fall instituten inte är undantagna från beräkning av kapitalbaskrav för positioner i handelslagret i enlighet med artikel 94 i CRR).

Aktieexponeringar som är föremål för partiell användning av schablonmetoden (artikel 150 i CRR), bl.a.

aktieexponeringar för vilka äldre regler får tillämpas i enlighet med artikel 495.1 i CRR,

aktieexponeringar mot juridiska personer vilkas kreditåtaganden åsätts riskvikten 0 % enligt schablonmetoden, inbegripet offentligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 % kan tillämpas (artikel 150.1 g i CRR),

aktieexponeringar som uppstår inom ramen för lagstiftningsprogram för främjande av särskilda sektorer av näringslivet som i betydande grad subventionerar institutets investering och som är förenade med någon form av offentlig tillsyn och begränsningar av investeringarna i värdepapper (artikel 150.1 h i CRR),

aktieexponeringar mot anknutna företag där de riskvägda exponeringsbeloppen kan beräknas i enlighet med behandlingen av ’övriga motpartslösa tillgångar’ (i enlighet med artikel 155.1 i CRR), och

aktiefordringar som har dragits av från kapitalbasen i enlighet med artiklarna 46 och 48 i CRR.

3.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)

MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)
Kolumn
005	MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE) Motpartsrisken är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.
010	INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Institut som tillämpar PD/LGD-metoden ska i kolumn 010 rapportera sannolikheten för obestånd (PD) beräknad i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 165.1 i CRR. PD-värdet för den motpartsriskklass som ska rapporteras ska uppfylla de minimikrav som fastställs i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Alla exponeringar, inbegripet fallerade exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet. Vid beräkning av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska vikterna för exponeringsvärdet fastställas med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060).
020	URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER I kolumn 020 ska instituten rapportera det ursprungliga exponeringsvärdet (före tillämpning av konverteringsfaktorer). I enlighet med bestämmelserna i artikel 167 i CRR ska exponeringsvärdet för aktieexponeringar vara det bokförda värdet efter specifika kreditriskjusteringar. Exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar. I kolumn 020 ska instituten också ta upp de poster utanför balansräkningen som avses i bilaga I till CRR och som hör till klassen aktieexponeringar (t.ex. ’obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper’). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden (i enlighet med artikel 165.1) ska även beakta de bestämmelser om balansering som avses i artikel 155.2 i CRR.
030–040	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET OBETALT KREDITRISKSKYDD GARANTIER KREDITDERIVAT Oavsett vilken metod som tillämpas för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar får instituten erkänna obetalt kreditriskskydd som godtagbart för aktieexponeringar (artiklarna 155.2–155.4 i CRR). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumnerna 030 och 040 rapportera beloppet för obetalt kreditriskskydd enligt den garantiform (kolumn 030) eller de kreditderivat (kolumn 040) som erkänns i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.
050	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING (-) SUMMA UTFLÖDEN I kolumn 050 ska instituten rapportera den del av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer som täcks av godtagbart obetalt kreditriskskydd i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.
060	EXPONERINGSVÄRDE Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumn 060 rapportera exponeringsvärdet med beaktande av substitutionseffekter som härrör från obetalt kreditriskskydd (artiklarna 155.2, 155.3 och 167 i CRR). Observera återigen att exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar (artikel 167 CRR).
070	EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) I kolumn 070 i CR EQU IRB 2-mallen ska de institut som tillämpar PD/LGD-metoden rapportera det exponeringsvägda genomsnittet av LGD-värdena för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Detsamma gäller för rad 020 i CR EQU IRB-mallen. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 165.2 i CRR.
080	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP I kolumn 080 ska instituten rapportera riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, beräknade i enlighet med bestämmelserna i artikel 155 i CRR. Om institut som tillämpar PD/LGD-metoden inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen av obestånd i artikel 178 i CRR, ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 155.3 i CRR). När det gäller parametern M (löptid) för riskviktfunktionen ska löptiden för aktieexponeringar vara fem år (artikel 165.3 i CRR).
090	MEMORANDUMPOST: FÖRVÄNTAD FÖRLUST I kolumn 090 ska instituten rapportera det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar beräknat i enlighet med artikel 158.4 och 158.7–158.9 i CRR.

92. I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk).

PD/LGD-METOD: SUMMA
Rad
CR EQU IRB 1 – rad 020	PD/LGD-METOD: SUMMA Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de nödvändiga uppgifterna på rad 020 i CR EQU IRB 1-mallen.
CR EQU IRB 1 – raderna 050–090	FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS: På raderna 050–090 ska institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden (artikel 155.2 i CRR) rapportera de nödvändiga uppgifterna i enlighet med de underliggande exponeringarnas egenskaper.
CR EQU IRB 1 – rad 100	METOD MED INTERNA MODELLER Institut som tillämpar metoden med interna modeller (artikel 155.4. i CRR) ska rapportera de nödvändiga uppgifterna på rad 100.
CR EQU IRB 1 – rad 110	AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER Institut som tillämpar internmetoden ska rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). På rad 110 ska instituten exempelvis rapportera riskvägda exponeringsbelopp för sådana aktiepositioner i enheter i den finansiella sektorn som behandlas i enlighet med artikel 48.4 i CRR, och aktiepositioner med riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR.
CR EQU IRB 2	UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de nödvändiga uppgifterna i CR EQU IRB 2-mallen. Institut som använder PD/LGD-metoden och tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning ska i CR EQU IRB 2-mallen rapportera de riskklasser som hör till det egna riskklassificeringssystemet/den interna huvudindelningen. I alla andra fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta.

3.6 C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK(CR SETT)

3.6.1 Allmänna kommentarer

93. I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR.

94. I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret.

95. Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR.

96. Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet.

97. Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav.

98. I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5.

99. Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR. För detta används mallarna för kreditrisk (CR SA, CR IRB).

3.6.2 Instruktioner för specifika positioner

EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS
Kolumn
010	EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS I kolumn 010 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera de transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen till respektive överenskomna priser. Alla transaktioner som inte är avvecklade ska tas upp i kolumn 010, oavsett om de innebär vinst eller förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen.
020	EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER I kolumn 020 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera skillnaden mellan överenskommet pris för skuldinstrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna innebära en förlust för institutet. Det är bara ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen som ska rapporteras i kolumn 020.
030	KAPITALBASKRAV I kolumn 030 ska instituten rapportera de kapitalbaskrav som beräknas i enlighet med artikel 378 i CRR.
040	SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK I enlighet med artikel 92.4 b i CRR ska instituten multiplicera de kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 030 med 12,5 för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för avvecklingsrisken.

Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret
Rad
010	Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret På rad 010 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR). På rad 010/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris. På raderna 010/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust. På raderna 010/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).
020 – 060	Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) På raderna 020–060 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR. Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.
070	Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret På rad 070 ska instituten rapportera den sammanlagda informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner i handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR). På rad 070/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris. På raderna 070/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust. På raderna 070/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med en tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).
080 – 120	Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) På raderna 080–120 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR. Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.

3.7 C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)

3.7.1 Allmänna kommentarer

100. I denna mall ska uppgifter lämnas om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska värdepapperisieringar för vilka det riskvägda exponeringsbeloppet bestäms enligt de ändrade bestämmelserna om värdepapperisering inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 02.00. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska även värdepapperiseringspositioner som omfattas av en riskvikt på 1250 % i enlighet med de ändrade bestämmelserna om värdepapperisiering och som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k ii i CRR inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 01.00.

100a. Vid användningen av denna mall ska alla hänvisningar till artiklarna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR läsas som hänvisningar till CRR i den version som gäller den 31 december 2018.

100b. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll i samband med en värdepapperisering. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

101. I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR.

3.7.2 Instruktioner för specifika positioner

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
Kolumn
010	TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Ett institut som är originator ska rapportera det utestående beloppet på rapporteringsdagen för alla aktuella värdepapperiseringsexponeringar som härrör från värdepapperiseringstransaktionen, oavsett vem som innehar positionerna. Detta innebär att instituten även ska rapportera värdepapperiseringsexponeringar i balansräkningen (t.ex. obligationer och efterställda lån) och likaså de exponeringar och derivat utanför balansräkningen (t.ex. efterställda låneramar, likviditetsfaciliteter, ränteswappar, kreditswappar etc.) som härrör från värdepapperiseringen. En originator ska inte beakta sådana traditionella värdepapperiseringar i vilka originatorn inte innehar någon position vid rapporteringen i CR SEC SA-mallen eller CR SEC IRB-mallen. För detta ändamål innefattar de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn bestämmelser om förtida amortering i en värdepapperisering av rullande exponeringar enligt definitionen i artikel 242.12 i CRR.
020–040	SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Enligt bestämmelserna i artiklarna 249 och 250 i CRR ska kreditriskskyddet för de värdepapperiserade exponeringarna vara utformat som om det inte förelåg någon löptidsobalans.
020	(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA) Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.
030	(-) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G) Enligt den allmänna regeln för ’inflöden’ och ’utflöden’ ska de belopp som rapporteras i denna kolumn anges som ’inflöden’ i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd). Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G) fastställs i artikel 233.3 i CRR.
040	TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras. Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.
050	POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och eventuella kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal. De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas. Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ’originatorns andel’ i enlighet med artikel 256.2 i CRR. I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.
060	(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen.
070	ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av konverteringsfaktorer. Denna uppgift har anknytning till kolumn 040 i den övergripande CR SA-mallen.
080–110	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden). Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).
080	(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD JUSTERADE VÄRDEN (GA) Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 och regleras i artikel 235 i CRR. Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).
090	(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 och regleras i artiklarna 195, 197 och 200 i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218–236 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).
100–110	SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.
100	(-) SUMMA UTFLÖDEN Artiklarna 222.3, 235.1 och 235.2. Utflöden som motsvarar den täckta delen av ’exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar’, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 [(-) Totala utflöden] i den övergripande CR SA-mallen.
110	SUMMA INFLÖDEN Värdepapperiseringspositioner som är räntebärande värdepapper och utgör en godtagbar finansiell säkerhet i enlighet med artikel 197.1 i CRR och för vilka man tillämpar den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska rapporteras som inflöden i denna kolumn. Denna uppgift har anknytning till kolumn 100 [Totala inflöden] i den övergripande CR SA-mallen.
120	ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ’metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen’. Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR SA-mallen.
130	(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM) Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR). Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 120 och 130 i den övergripande CR SA-mallen.
140	FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 150 i den övergripande CR SA-mallen.
150–180	UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, såvida inget annat anges i CRR. Se kolumnerna 160–190 i den övergripande CR SA-mallen. De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, [0 %, 20 %], [20 %, 50 %] och [50 %, 100 %].
190	EXPONERINGSVÄRDE Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 200 i den övergripande CR SA-mallen.
200	(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN I enlighet med artikel 258 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.
210	OMFATTAS AV RISKVIKTER Exponeringsvärdet minus det exponeringsvärde som dras av från kapitalbasen.
220–320	UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER PER RISKVIKT
220–260	KREDITVÄRDERADE Positioner med kreditvärdering definieras i artikel 242.8 i CRR. Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 tabell 1 i CRR.
270	1250 % (ICKE KREDITVÄRDERADE) Positioner utan kreditvärdering definieras i artikel 242.7 i CRR.
280	GENOMLYSNING Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).
290	GENOMLYSNING – VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP Det exponeringsvärde som är föremål för behandling av värdepapperiseringspositioner i trancher i andra-förlustläge eller bättre i ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) regleras i artikel 254 i CRR. Program för tillgångsbaserade certifikat (ACBP) definieras i artikel 242.9 i CRR.
300	GENOMLYSNING – VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.
310	INTERNMETODEN (IAA) Artiklarna 109.1 och 259.3 i CRR. Exponeringsvärdet för värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden.
320	IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.
330	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har omplacerats till en annan mall.
340	VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING Eventuell löptidsobalans ska inte beaktas i det belopp som rapporteras för syntetiska värdepapperiseringar i denna kolumn.
350	ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att, om ett institut inte uppfyller vissa krav i artiklarna 405, 406 och 409 i CRR, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. Sådana extra riskvikter får inte enbart åläggas investerande institut, utan också motparter, sponsorer och ursprungliga långivare.
360	JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 330 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.
370–380	SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKET Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 370)/efter (kolumn 380) tillämpning av de gränser som anges i artikel 252 – värdepapperisering av aktuella fallerande poster eller poster som är förenade med särskilt hög risk – eller 256.4 – ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering – i CRR.
390	MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.

102. CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

103. Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) ska också delas upp enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.

SUMMA EXPONERINGAR
Rad
010	SUMMA EXPONERINGAR Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.
020	VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.
030	ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.
040–060	POSTER I BALANSRÄKNINGEN Enligt artikel 246.1 a i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar. Posterna i balansräkningen är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 050) och återvärdepapperiseringar (rad 060).
070–090	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet. För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen. Poster utanför balansräkningen och derivat är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 080) och återvärdepapperiseringar (rad 090) som i artikel 251 tabell 1 i CRR.
100	FÖRTIDA AMORTERING Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.
110	INVESTERARE SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare. CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.
120–140	POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.
150–170	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.
180	MEDVERKANDE INSTITUT SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i uppgifterna om de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.
190–210	POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.
220–240	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.
250–290	UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 (tabell 1) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen. Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 190, 210–270 och kolumnerna 330–340.

3.8 C 13.00 – KREDITRISK – VÄRDEPAPPERISIERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)

3.8.1 Allmänna kommentarer

104. I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska värdepapperisieringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen bestäms enligt de ändrade bestämmelserna om värdepapperisering inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 02.00. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska även värdepapperiseringspositioner som omfattas av en riskvikt på 1250 % i enlighet med de ändrade bestämmelserna om värdepapperisiering och som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k ii i CRR inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 01.00.

104a. Vid användningen av denna mall ska alla hänvisningar till artiklarna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR läsas som hänvisningar till CRR i den version som gäller den 31 december 2018.

105. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

106. CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret.

3.8.2 Instruktioner för specifika positioner

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
Kolumn
010	TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR På raden för totala poster i balansräkningen ska det belopp som rapporteras i denna kolumn motsvara det utestående beloppet för värdepapperiserade exponeringar på rapporteringsdagen. Se kolumn 010 i CR SEC SA-mallen.
020–040	SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Artiklarna 249 och 250 i CRR. Löptidsobalanser ska inte beaktas i det justerade värdet för kreditriskreduceringen i samband med värdepapperiseringsstrukturen.
020	(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA) Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.
030	(-) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G) Enligt den allmänna regeln för ’inflöden’ och ’utflöden’ ska de belopp som rapporteras i kolumn 030 i CR SEC IRB-mallen anges som ’inflöden’ i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd). Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G) fastställs i artikel 233.3 i CRR.
040	TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras. Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.
050	POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR, utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och före kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal. De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas. Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ’originatorns andel’ i enlighet med artikel 256.2 i CRR. I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.
060–090	METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Se artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).
060	(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD JUSTERADE VÄRDEN (GA) Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 i CRR. I artikel 236 i CRR beskrivs hur GA beräknas vid fullständigt skydd/partiellt skydd – samma förmånsrätt. Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 040 och 050 i den övergripande CR IRB-mallen.
070	(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 i CRR. Eftersom den förenklade metoden för finansiella säkerheter inte tillämpas, ska instituten bara rapportera förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 200 i CRR i denna kolumn. Denna uppgift har anknytning till kolumn 060 i den övergripande CR IRB-mallen.
080–090	SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.
080	(-) SUMMA UTFLÖDEN Artikel 236 i CRR. Utflöden som motsvarar den täckta delen av ’exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar’, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Denna uppgift har anknytning till kolumn 070 i den övergripande CR IRB-mallen.
090	SUMMA INFLÖDEN Denna uppgift har anknytning till kolumn 080 i den övergripande CR IRB-mallen.
100	ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ’metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen’. Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 i den övergripande CR IRB-mallen.
110	(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM) Artiklarna 218–222 i CRR. Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).
120	FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.
130–160	UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges. I detta avseende definieras konverteringsfaktor i artikel 4.1.56 i CRR. De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, [0 %, 20 %], [20 %, 50 %] och [50 %, 100 %].
170	EXPONERINGSVÄRDE Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR IRB-mallen.
180	(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN I enlighet med artikel 266.3 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.
190	OMFATTAS AV RISKVIKTER
200–320	EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETODEN (KREDITKVALITETSSTEG) Artikel 261 i CRR. Värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden med en härledd kreditvärdering enligt artikel 259.2 i CRR ska rapporteras som positioner med kreditvärdering. Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för internmetoden i artikel 261.1 tabell 4 i CRR.
330	FORMELBASERAD METOD Den formelbaserade metoden (SFM) beskrivs i artikel 262 i CRR. Riskvikten för en värdepapperiseringsposition ska vara det värde som är störst av 7 % och den riskvikt som ska tillämpas i enlighet med de formler som anges.
340	FORMELBASERAD METOD GENOMSNITTLIG RISKVIKT Kreditriskreducering för värdepapperiseringspositioner får erkännas i enlighet med artikel 264 i CRR. I detta fall ska institutet fastställa positionens ’effektiva riskvikt’ när fullständigt kreditriskskydd har erhållits i enlighet med artikel 264.2 i CRR (den effektiva riskvikten är lika med positionens riskvägda exponeringsbelopp dividerat med positionens exponeringsvärde och multiplicerat med 100). När positionen har partiellt kreditriskskydd, ska institutet tillämpa den formelbaserade metoden med ’T’ ändrat i enlighet med artikel 264.3 i CRR. I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.
350	GENOMLYSNING Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten erhålls från den underliggande portföljen med exponeringar (den högsta riskvikten i gruppen). I artikel 263.2 och 263.3 i CRR föreskrivs en undantagsbehandling i de fall Kirb inte kan beräknas. Det outnyttjade beloppet för likviditetsfaciliteter ska rapporteras under ’Poster utanför balansräkningen och derivat’. Så länge en originator omfattas av undantagsbehandlingen när Kirb inte kan beräknas, ska den riskviktning av exponeringsvärdet för en likviditetsfacilitet som behandlas i enlighet med artikel 263 i CRR rapporteras i kolumn 350. För förtida amortering, se artiklarna 256.5 och 265 i CRR.
360	GENOMLYSNING GENOMSNITTLIG RISKVIKT Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.
370	INTERNMETOD I artikel 259.3 och 259.4 i CRR föreskrivs internmetoden (IAA) för positioner i program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP).
380	IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.
390	(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Institut som tillämpar internmetoden ska följa bestämmelserna i artikel 266.1 (gäller endast originatorer, då exponeringen inte har dragits av från kapitalbasen) och 266.2 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen.
400	RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Totalt riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har flyttats till en annan mall.
410	VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING När det gäller syntetiska värdepapperiseringar med löptidsobalans ska löptidsobalansen inte beaktas i det belopp som rapporteras i denna kolumn.
420	ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att medlemsstaterna, om ett institut inte uppfyller vissa krav, ska se till att de behöriga myndigheterna fastställer en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR.
430	JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 400 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.
440–450	SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKET Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 440)/efter (kolumn 450) med tillämpning av de gränser som anges i artikel 260 i CRR. Dessutom ska artikel 265 i CRR beaktas (ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering).
460	MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.

107. CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

108. Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.

SUMMA EXPONERINGAR
Rad
010	SUMMA EXPONERINGAR Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.
020	VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.
030	ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.
040–090	POSTER I BALANSRÄKNINGEN Enligt artikel 246.1 b i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde utan hänsyn till de eventuella specifika kreditriskjusteringar som gjorts. Poster i balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 050–070, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 080–090, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.
100–150	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges. De värdepapperiseringspositioner utanför balansräkningen som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet. För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen. Poster utanför balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 110–130, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 140–150, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.
160	FÖRTIDA AMORTERING Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.
170	INVESTERARE SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare. CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.
180–230	POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen för originatorer.
240–290	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.
300	MEDVERKANDE INSTITUT SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.
310–360	POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.
370–420	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.
430–540	UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för internmetoden i artikel 261 (tabell 4) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen. Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 170, 190–320 och kolumnerna 400–410.

3.9 C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)

3.9.1 Allmänna kommentarer

109. I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC, MKR SA CTP, CA1 och CA2) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande poolen och kapitalbaskraven är beskaffade.

110. Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:

a) Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkar i, om det innehar minst en position i värdepapperiseringen. Det innebär att oavsett om det har funnits en betydande risköverföring eller inte ska instituten rapportera information om alla positioner som de innehar (såväl utanför som inom handelslagret). De positioner som innehas inbegriper de positioner som behålls på grund av artikel 405 i CRR.

b) Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkat i under rapporteringsåret, om det inte innehar någon position.

c) Värdepapperiseringar vars yttersta underliggande tillgång är finansiella skuldförpliktelser som ursprungligen emitterats av det rapporterande institutet och (delvis) förvärvats av ett specialföretag för värdepapperiseringar. Denna underliggande tillgång skulle kunna inkludera säkerställda obligationer eller andra skuldförpliktelser och ska identifieras som sådan i kolumn 160.

d) Positioner som innehas i värdepapperiseringar där det rapporterande institutet varken är originator eller medverkande institut (dvs. investerare och ursprungliga långivare).

111. Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet.

112. När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska särskilt rapportera kolumnerna 010–040. 070–110; 160; 190; 290–400; 420–470.

113. Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare.

3.9.2 Instruktioner för specifika positioner

RADNUMMER
Kolumn
005	RADNUMMER Detta radnummer är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.
010	INTERN KOD Den interna (alfanumeriska) kod som institutet använder för att identifiera värdepapperiseringen. Den interna koden ska vara anknuten till värdepapperiseringens benämning.
020	IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING (kod/namn) Den kod som används för registrering av värdepapperiseringen eller, om det inte finns en sådan kod, det namn som värdepapperiseringen har på marknaden. När det finns ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN) (dvs. för offentliga transaktioner) ska de tecken som är gemensamma för alla trancher i värdepapperiseringen rapporteras i denna kolumn.
030	IDENTIFIERINGSKOD FÖR ORIGINATOR (kod/namn) I denna kolumn rapporteras den kod som originatorn har fått från tillsynsmyndigheten eller, om det inte finns en sådan kod, institutets namn. Vid värdepapperiseringar med flera partner ska den rapporterande enheten ange benämningen på alla de enheter inom dess konsoliderade grupp som medverkar i transaktionen (originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren). Om den rapporterande enheten inte känner till koden eller om det inte finns någon kod, ska institutets namn rapporteras.
040	TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK) Följande förkortningar rapporteras: ’T’ för traditionell. ’S’ för syntetisk. Definitionerna av ’traditionell värdepapperisering’ och ’syntetisk värdepapperisering’ återges i artikel 242.10 och 242.11 i CRR.
050	REDOVISNINGSBEHANDLING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller tas bort från balansräkningen? Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska rapportera en av följande förkortningar: ’K’ om de beaktas fullständigt. ’P’ om de är delvis borttagna. ’R’ om de är helt och hållet borttagna. ’N’ om ej tillämpligt. I denna kolumn summeras hur transaktionen behandlas i redovisningen. Vid syntetiska värdepapperiseringar ska originatorer rapportera de värdepapperiserade exponeringar som tagits bort från balansräkningen. Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn. Alternativet ’P’ (delvis borttagna) ska rapporteras om de värdepapperiserade tillgångarna beaktas i balansräkningen i en omfattning motsvarande den rapporterande enhetens fortsatta medverkan i enlighet med bestämmelserna i IFRS 9.3.2.16 – 3.2.21.
060	SOLVENSBEHANDLING: VÄRDEPAPPERISERINGSPOSITIONERNA OMFATTAS AV KAPITALBASKRAVEN? Endast originatorer ska rapportera följande förkortningar: ’N’ för poster som inte omfattas av kapitalbaskraven. ’B’ för poster utanför handelslagret. ’T’ för poster i handelslagret. ’A’ för poster delvis inom och delvis utanför handelslagret. Artiklarna 109, 243 och 244 i CRR. I denna kolumn summeras originatorns solvenshantering i värdepapperiseringsprogrammet. Den visar huruvida kapitalbaskraven beräknats utifrån värdepapperiserade exponeringar eller värdepapperiserade positioner (inom eller utanför handelslagret). Om kapitalbaskraven baseras på värdepapperiserade exponeringar (utan betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisken rapporteras i mall CR SA om institutet använder schablonmetoden respektive i mall CR IRB om man använder internmetoden. Om kapitalbaskraven däremot baseras på värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret (med betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskrav för kreditrisken rapporteras i mall CR SEC SA eller i mall CR SEC IRB. Vid värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisken rapporteras i mall MKR SA TDI (generell positionsrisk enligt schablonmetoden) och i mall MKR SA SEC eller mall MKR SA CTP (specifik positionsrisk enligt schablonmetoden) eller i mallarna MKR IM (interna modeller). Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.
070	VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING? Utifrån de definitioner av ’värdepapperisering’ och ’återvärdepapperisering’ som står i artikel 4.1.61 och 4.1.62–4.1.64 i CRR ska instituten rapportera den underliggande typen med följande förkortningar: ’S’ för värdepapperisering. ’R’ för återvärdepapperisering.
075	STS-VÄRDEPAPPERISERINGAR Artikel 18 i förordning (EU) 2017/2402 En av följande förkortningar rapporteras: Y ja. N nej.
080–100	BIBEHÅLLANDE Artiklarna 404–410 i CRR.
080	TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS För varje värdepapperiseringsprogram där institutet agerar som originator ska det rapportera den relevanta typen av ekonomiskt intresse netto som bibehålls i enlighet med artikel 405 i CRR: A – Vertikal andel (värdepapperiseringspositioner): ’bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av varje tranch som sålts eller överförts till investerarna’. V – Vertikal andel (värdepapperiserade exponeringar): bibehållande av minst 5 % av kreditrisken för var och en av de värdepapperiserade exponeringarna, om den bibehållna kreditrisken avseende sådana värdepapperiserade exponeringar alltid likställs med eller efterställs den kreditrisk som har värdepapperiserats för samma exponeringar. B – Rullande exponeringar: ’bibehållande av originatorns andel på minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna’. C – Inom balansräkningen: ’bibehållande av slumpvis utvalda exponeringar som motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna, vilka annars skulle ha värdepapperiserats i den aktuella transaktionen, förutsatt att antalet potentiella värdepapperiserade exponeringar ursprungligen inte understiger 100’. D – Förstaförlustläge: ’bibehållande av den tranch som är i första-förlustläge och vid behov andra trancher med samma eller högre riskprofil än de som överförts eller sålts till investerare, vilka inte har kortare löptid än de som överförts eller sålts till investerare, så att bibehållandet totalt motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna’. E – Undantagna: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar som avses med bestämmelserna i artikel 405.3 i CRR. N – ej tillämpligt. Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar som berörs av bestämmelserna i artikel 404 i CRR. U – Föremål för överträdelse eller okänt: Denna kod ska rapporteras om man vid rapporteringen är osäker på vilken typ av bibehållande det gäller, eller om någon bestämmelse har överträtts.
090	BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET Originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren ska behålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på minst 5 % av värdepapperiseringen (vid ursprungstidpunkten). Utan att det påverkar artikel 405.1 i CRR tolkas mätning av bibehållandet vid ursprungstidpunkten vanligen som den tidpunkt när exponeringarna värdepapperiserades och inte när exponeringarna skapades (t.ex. inte när de underliggande lånen utfärdades för första gången). Mätning av bibehållande vid ursprungstidpunkten innebär att 5 % är den bibehållna andel som krävs vid den tidpunkt när denna bibehållandenivå uppmättes och kravet uppfylldes (t.ex. när exponeringarna värdepapperiserades). Det är inte nödvändigt med en dynamisk återangivelse och återjustering av bibehållen andel under transaktionens hela livscykel. Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ’E’ (undantagna) eller ’N’ (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållande som tillämpas).
100	UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET? Artikel 405.1 i CRR. Följande förkortningar rapporteras: Y - Ja N - Nej Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ’E’ (undantagna) eller ’N’ (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållande som tillämpas).
110	INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE) Följande förkortningar rapporteras: ’O’ för originator. ’S’ för medverkande institut. ’L’ för ursprunglig långivare. ’I’ för investerare. Se definitionerna i artikel 4.1.13 (originator) och 4.1.14 (medverkande institut) i CRR. Investerare antas vara de institut som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 406 och 407 i CRR.
120–130	GÄLLER INTE PROGRAM FÖR TILLGÅNGSBASERADE CERTIFIKAT (ABCP) På grund av att de består av flera enskilda värdepapperiseringspositioner är program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) (definieras i artikel 242.9 i CRR) undantagna från rapporteringen i kolumnerna 120 och 130.
120	URSPRUNGSTIDPUNKT (mån/år) Månad och år för värdepapperiseringens uppkomst (dvs. tidpunkten för avslutande eller stängning av gruppen) ska rapporteras i följande format: ’mm/yyyy’ (mån/år). Ursprungstidpunkten för respektive värdepapperiseringsprogram kan inte ändras mellan rapporteringsdagarna. I det särskilda fall då värdepapperiseringsprogram baseras på öppna grupper ska ursprungstidpunkten vara första dagen för utgivning av värdepapper. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
130	TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN I denna kolumn anges beloppet (enligt ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer) för den värdepapperiserade portföljen vid ursprungstidpunkten. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på öppna grupper ska institutet rapportera det belopp som avser ursprungstidpunkten för första utgivning av värdepapper. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Vid värdepapperisering av skulder ska endast de belopp rapporteras som är utgivna av den rapporterande enheten. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
140–220	VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR I kolumnerna 140–220 ska den rapporterande enheten ange information om flera egenskaper hos den värdepapperiserade portföljen.
140	TOTALT BELOPP Instituten ska rapportera den värdepapperiserade portföljens värde på rapporteringsdagen, dvs. det utestående beloppet för de värdepapperiserade exponeringarna. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på stängda grupper (dvs. att portföljen med värdepapperiserade tillgångar inte kan utökas efter ursprungstidpunkten) minskar beloppet stegvis. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
150	INSTITUTENS ANDEL (%) Ett institut ska rapportera sin andel (i procent med två decimaler) i den värdepapperiserade portföljen på rapporteringsdagen. Den siffra som ska rapporteras i denna kolumn är om inget annat föreskrivs 100 %, utom för värdepapperiseringsprogram med flera partner. Den rapporterande enheten ska i så fall rapportera sitt aktuella bidrag till den värdepapperiserade portföljen (som i kolumn 140, relativt sett). Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
160	TYP I denna kolumn anges information om vilka typer av tillgångar (1–8) eller skulder (9 och 10) som ingår i den värdepapperiserade portföljen. Institutet ska rapportera en av följande sifferkoder: 1 – Panträtter i bostadsfastigheter. 2 – Panträtter i kommersiella fastigheter. 3 – Kreditkortsfordringar. 4 – Leasing. 5 – Krediter till företag, inbegripet små och medelstora företag (behandlas som företag). 6 – Konsumentkrediter. 7 – Handelsfordringar. 8 – Övriga tillgångar. 9 – Säkerställda obligationer. 10 – Övriga skulder. Om gruppen av värdepapperiserade exponeringar är en blandning av ovanstående typer ska institutet ange mest relevanta typen. Vid återvärdepapperiseringar ska institutet hänvisa till den slutliga underliggande gruppen av tillgångar. I typ 10 (övriga skulder) ingår statsobligationer och kreditlänkade obligationer. När det gäller värdepapperiseringsprogram som baseras på stängda grupper kan typen av tillgångar och skulder inte ändras mellan rapporteringstillfällena.
170	TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD) I denna kolumn anges vilken metod som institutet skulle tillämpa för de värdepapperiserade exponeringarna på rapporteringsdagen. Följande förkortningar rapporteras: ’S’ för schablonmetoden. ’I’ för internmetoden. ’M’ för en kombination av de båda metoderna (SA/IRB). Om schablonmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC SA. Om internmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC IRB. Om en kombination av schablonmetoden och internmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras både i mall CR SEC SA och i mall CR SEC IRB. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Denna kolumn gäller dock inte för värdepapperisering av skulder. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.
180	ANTAL EXPONERINGAR Artikel 261.1 i CRR. Denna kolumn är obligatorisk endast för de institutioner som använder internmetoden för värdepapperiserade positioner (och därmed rapporterar ’I’ i kolumn 170). Institutet ska rapportera det faktiska antalet exponeringar. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Investerare ska inte fylla i denna kolumn.
190	LAND Här rapporteras koden (ISO 3166–1 alpha-2) för ursprungslandet för det slutliga underlaget för transaktionen, dvs. det land i vilket den direkta motparten till de ursprungliga värdepapperiserade exponeringarna är etablerad (genomlysning). Om värdepapperiseringsgruppen består av olika länder ska institutet ange det mest relevanta landet. Om inget land har en större andel än 20 % av beloppet för tillgångar/skulder ska ’övriga länder’ rapporteras.
200	ELGD (%) Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid obestånd (ELGD) ska bara rapporteras av de institut som tillämpar den formelbaserade metoden (och därmed rapporterar ’I’ i kolumn 170). ELGD beräknas i enlighet med artikel 262.1 i CRR. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.
210	(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen. I denna kolumn anges information om de värdejusteringar och avsättningar som tillämpas på de värdepapperiserade exponeringarna. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.
220	KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%) I denna kolumn lämnas information om kapitalbaskraven för den värdepapperiserade portföljen om det inte hade skett någon värdepapperisering plus förväntade förluster i samband med dessa risker (Kirb) som en procentandel (med två decimaler) av de totala värdepapperiserade exponeringarna vid ursprungstillfället. Kirb definieras i artikel 242.4 i CRR. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Vid värdepapperisering av tillgångar ska denna uppgift rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.
230–300	VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR I dessa sex kolumner lämnas information om värdepapperiseringens struktur avseende positioner inom och utanför balansräkningen, trancher (prioriterade, mellanliggande och i första-förlustläge) och löptid. Vid värdepapperiseringar med flera partner ska institutet för första-förlusttranchen endast rapportera det belopp som motsvarar eller kan hänföras till det rapporterande institutet.
230–250	POSTER I BALANSRÄKNINGEN I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen med uppdelning i trancher (prioriterade, mellanliggande och i första-förlustläge).
230	PRIORITERADE Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 gäller för värdepapperiseringspositioner vars exponeringsvärden beräknas i enlighet med CRR: En värdepapperiseringsposition enligt definitionen i artikel 242.6 i CRR. För alla andra värdepapperiseringspositioner gäller: Alla trancher som inte räknas som mellanliggande trancher eller trancher i första-förlustläge i enlighet med CRR i den version som gäller den 31 december 2018 ska tillhöra denna kategori.
240	MELLANLIGGANDE Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 gäller för värdepapperiseringspositioner vars exponeringsvärden beräknas i enlighet med CRR: Alla positioner enligt definitionen i artikel 242.18 i CRR. Alla positioner som inte omfattas av artikel 242.6 eller 242.17 i CRR. För alla andra värdepapperiseringspositioner gäller: Se artiklarna 243.3 (traditionella värdepapperiseringar) och 244.3 (syntetiska värdepapperiseringar) i CRR i den version som gäller den 31 december 2018.
250	FÖRSTAFÖRLUST Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 gäller för värdepapperiseringspositioner vars exponeringsvärden beräknas i enlighet med CRR: En värdepapperiseringsposition enligt definitionen i artikel 242.17 i CRR. För alla andra värdepapperiseringspositioner gäller: Tranch i första-förlustläge definierad i artikel 242.15 i CRR i den version som gäller den 31 december 2018.
260–280	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen och derivat med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge). Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.
290	FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM Det slutdatum som är sannolikt för hela värdepapperiseringen mot bakgrund av avtalsbestämmelserna och de finansiella förhållanden som kan väntas för tillfället. Generellt sett rör det sig om det tidigaste av följande datum: i) det tidigaste datum då en städoption (definieras i artikel 242.2 i CRR) kan utnyttjas med hänsyn till löptiden för underliggande exponering(ar) och till förväntad förbetalningsgrad eller till potentiella omförhandlingar avseende dessa exponeringar. ii) det tidigaste datum då originatorn kan utnyttja någon annan städoption som ingår i avtalsbestämmelserna om värdepapperisering och som leda till att värdepapperiseringen löstes in helt och hållet. Dag, månad och år för tidigast väntade slutdatum ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.
300	RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG Det datum då alla kapitalbelopp och räntor i värdepapperiseringen enligt lag ska återbetalas (baserat på transaktionens dokumentation). Dag, månad och år för rättsligt giltig slutlig förfallodag ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.
310–400	POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER I denna kolumngrupp lämnas information om värdepapperiseringspositionerna avseende positioner inom och utanför balansräkningen och trancher (prioriterade, mellanliggande, i första-förlustläge).
310–330	POSTER I BALANSRÄKNINGEN Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för kolumnerna 230–250.
340–360	POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för kolumnerna 260–280.
370–400	MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT I denna kolumngrupp lämnas ytterligare information om samtliga poster utanför balansräkningen och derivat (som redan har rapporterats enligt en annan uppdelning i kolumnerna 340–360).
370	DIREKTA KREDITSUBSTITUT (DCS) Denna kolumn är avsedd för de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn och garanteras genom direkta kreditsubstitut (DCS). I enlighet med bilaga I till CRR ska följande fullständiga risk för poster utanför balansräkningen betraktas som direkta kreditsubstitut: Garantier knutna till kreditgivning. Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut.
380	IRS / CRS Ränteswappar (IRS) och valutaswappar (CRS). Dessa derivat ingår i bilaga II till CRR.
390	GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER Likviditetsfaciliteter (LF) definieras i artikel 242.3 i CRR. De ska uppfylla de sex villkor som fastställs i artikel 255.1 i CRR för att betraktas som godtagbara (oavsett om institutet tillämpar schablonmetoden eller internmetoden).
400	ÖVRIGA (INKLUSIVE ICKE GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER) Denna kolumn är avsedd för resterande poster utanför balansräkningen, såsom icke godtagbara likviditetsfaciliteter (dvs. de likviditetsfaciliteter som inte uppfyller villkoren i artikel 255.1 i CRR).
410	FÖRTIDA AMORTERING TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR I artiklarna 242.12 och 256.5 (schablonmetoden) och i artikel 265.1 (internmetoden) i CRR föreskrivs ett antal konverteringsfaktorer som ska tillämpas på investerarnas andelar (i syfte att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen). Denna kolumn gäller värdepapperiseringsprogram med avtalsklausuler om förtida amortering (dvs. rullande värdepapperiseringar). I enlighet med artikel 256.6 i CRR ska överskottsmarginalens faktiska tremånadersgenomsnitt avgöra vilken konverteringsfaktor som ska tillämpas. Denna kolumn ska inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET Denna information har anknytning till rad 100 i mall CR SEC SA och rad 160 i mall CR SEC IRB.
420	(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN Denna information har nära anknytning till kolumn 200 i mall CR SEC SA och till kolumn 180 i mall CR SEC IRB. I denna kolumn rapporteras ett negativt värde.
430	SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet före tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. riskvägt exponeringsbelopp beräknat utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn. Denna kolumn ska inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder.
440	SUMMA EXPONERINGSBELOPP EFTER TILLÄMPNING AV TAKET I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet efter tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. kapitalbaskrav beräknade utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn. Denna kolumn ska inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder.
445	METOD I denna kolumn anges metoden för att bestämma det totala riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i kolumn 440. Någon av följande metoder ska användas: För värdepapperiseringspositioner där de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med CRR i den version som gäller den 31 december 2018: Annan (ursprungliga bestämmelser om värdepapperisering) Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019, för värdepapperiseringspositioner där de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med CRR: SEC-IRBA SEC-SA SEC-ERBA IAA 1250 % för positioner som inte omfattas av någon metod (artikel 254.7 i CRR) Flera metoder I linje med fastställandet av riskvikter enligt artikel 337 i CRR ska, för instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner, metoden fastställas som den metod som institutet skulle använda för positionen utanför handelslagret. ’Flera metoder’ ska anges om institutet är involverat i eller exponerat för värdepapperiseringstransaktioner på flera sätt och tillämpar olika metoder för beräkningen av kapitalbaskrav i sina olika roller eller för sina olika exponeringar.
446	VÄRDEPAPPERISERINGAR SOM UPPFYLLER KRAVEN FÖR DIFFERENTIERAD KAPITALBEHANDLING Vid rapporteringsreferensdatum efter 1 januari 2019, artiklarna 243 och 279 i CRR En av följande förkortningar rapporteras: Y Ja N Nej ’Ja’ ska rapporteras både för STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner (ej STS) i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR.
450–510	POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET
450	KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ? Följande förkortningar rapporteras: C korrelationshandelsportfölj (CTP). N ej korrelationshandelsportfölj.
460–470	NETTOPOSITIONER – LÅNGA/KORTA Se kolumnerna 050/060 i mall MKR SA SEC respektive mall MKR SA CTP.
480	SAMMANLAGDA KAPITALBASKRAV ENLIGT SCHABLONMETODEN – SPECIFIK RISK Se kolumn 610 i mall MKR SA SEC respektive kolumn 450 i mall MKR SA CTP.

4. MALLAR FÖR OPERATIV RISK

4.1 C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)

4.1.1 Allmänna kommentarer

114. Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank.

115. Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om reviderade uppgifter inte är tillgängliga får instituten använda skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. om villkoren för särskilda omständigheter uppfylls under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter.

116. Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga.

117. I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk.

118. Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena.

119. Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk.

4.1.2 Instruktioner för specifika positioner

RELEVANT INDIKATOR
Kolumn
010–030	RELEVANT INDIKATOR Institut som beräknar kapitalbaskraven för operativ risk utifrån den relevanta indikatorn (BIA, TSA och ASA) ska rapportera den relevanta indikatorn för respektive år i kolumnerna 010–030. Institut som kombinerar flera metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska i informationssyfte dessutom rapportera den relevanta indikatorn för den verksamhet som omfattas av AMA. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA. Med ’relevant indikator’ avses nedan ’summan av posterna’ i slutet av räkenskapsåret i enlighet med artikel 316.1 tabell 1 i CRR. Om institutets uppgifter om ’relevant indikator’ avser en kortare period än tre år ska de historiska uppgifter (reviderade siffror) som finns tillgängliga rapporteras efter vad som är mest relevant i respektive kolumner i tabellen. Om det t.ex. finns historiska uppgifter bara för ett år ska dessa rapporteras i kolumn 030. Om de framåtblickande skattningarna framstår som rimliga ska dessa sedan anges i kolumn 020 (skattning för nästa år) och i kolumn 010 (skattning för år +2). Om det helt saknas historiska uppgifter om ’relevant indikator’ får institutet använda sina egna framåtblickande skattningar.
040–060	LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ASA) I dessa kolumner rapporteras beloppen för lån och förskott avseende affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ i enlighet med artikel 319.1 b i CRR. Dessa belopp ska ligga till grund för beräkningen av alternativ relevant indikator som leder till kapitalbaskraven för den verksamhet som omfattas av ASA (artikel 319.1 a i CRR). För affärsområdet ’storkundsbank’ ska även värdepapper utanför handelslagret tas med.
070	KAPITALBASKRAV Kapitalbaskravet beräknas enligt den metod som används och i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR. Det belopp som beräkningen resulterar i ska rapporteras i kolumn 070.
071	SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIVA RISKER Artikel 92.4 i CRR. Kapitalbaskraven i kolumn 070 multiplicerade med 12,5.
080	VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM Artikel 18.1 i CRR avseende inkludering av den tillämpning som avses i artikel 312.2 i CRR i den metod som används för att allokera operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen och om huruvida och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i det riskmätningssystem som används av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.
090–120	MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)
090	KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING De kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 090 är samma som de i kolumn 070 men beräknade innan man har beaktat minskningar på grund av förväntad förlust, diversifiering och riskreducering (se nedan).
100	(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST SOM FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS I kolumn 100 rapporteras den reducering av kapitalbaskraven som beror på förväntad förlust som fångas upp i företagets interna affärspraxis (i enlighet med artikel 322.2 a i CRR).
110	(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING Diversifieringseffekten i kolumn 110 är skillnaden mellan summan av kapitalbaskraven beräknade separat för varje operativriskklass (dvs. ett förhållande med ’perfekt samband’) och de diversifierade kapitalbaskraven beräknades genom att beakta korrelationer och beroendefaktorer (dvs. antagandet att det inte råder något ’perfekt samband’ mellan riskklasserna). Förhållandet med ’perfekt samband’ inträffar i ’utgångsläget’, dvs. när institutet inte tillämpar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, då kapitalet enligt AMA beräknas som summan av de olika måtten på operativ risk i de valda riskklasserna. I det fallet antas korrelationen mellan riskklasserna vara 100 %, och värdet i kolumnen ska vara noll. Om institutet däremot beräknar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, ska det i denna kolumn anges skillnaden mellan å ena sidan kapitalet enligt AMA, som grundar sig på ’utgångsläget’, och å andra sidan kapitalet efter tillämpning av korrelationsstrukturen mellan riskklasserna. Värdet visar ’diversifieringskapaciteten’ i AMA-modellen, dvs. modellens förmåga att fånga upp icke samtidiga förekomster av allvarliga händelser avseende operativ risk vilka kan leda till betydande förluster. I kolumn 110 ska instituten rapportera det belopp med vilket den antagna korrelationsstrukturen minskar kapitalet enligt AMA i förhållande till antagandet av en korrelation på 100 %.
120	(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING) I kolumn 120 rapporteras effekten av försäkringar och andra former av risköverföring i enlighet med artikel 323.1–323.5 i CRR.

BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN BASMETODEN (BIA) TILLÄMPAS
Rad
010	BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN BASMETODEN (BIA) TILLÄMPAS På denna rad anges beloppen för den verksamhet i vilken kapitalbaskraven för operativ risk beräknas enligt basmetoden (artiklarna 315 och 316 i CRR).
020	BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN SCHABLONMETODEN (TSA) ELLER DEN ALTERNATIVA SCHABLONMETODEN (ASA) TILLÄMPAS Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med TSA och ASA (artiklarna 317–319 i CRR) ska rapporteras.
030–100	BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN TSA TILLÄMPAS Institut som tillämpar TSA ska fylla i relevant indikator för varje år på raderna 030–100 avseende de affärsområden som anges i artikel 317 tabell 2 i CRR. Fördelningen av verksamheten i olika affärsområden ska följa de principer som beskrivs i artikel 318 i CRR.
110–120	BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN ASA TILLÄMPAS Institut som tillämpar ASA (artikel 319 i CRR) ska för respektive år rapportera relevant indikator separat för varje affärsområde på raderna 030–050 och 080–100 samt på raderna 110 och 120 för affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’. Raderna 110 och 120 ska visa beloppet för den relevanta indikatorn i verksamhet enligt ASA, och verksamheten ska vara uppdelad i affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ (artikel 319 i CRR). Raderna kan innehålla belopp som motsvarar ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ såväl enligt TSA (raderna 060 och 070) som enligt ASA (raderna 110 och 120), t.ex. om TSA tillämpas för ett dotterföretag medan ASA tillämpas för moderföretaget.
130	BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN INTERNMÄTNINGSMETODER (AMA) TILLÄMPAS Här rapporteras de relevanta uppgifterna för institut som tillämpar AMA (artikel 312.2 och artiklarna 321–323 i CRR). Institut som kombinerar olika metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska rapportera uppgifter om relevant indikator för de verksamheter för vilka AMA tillämpas. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.

4.2 OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)

4.2.1 Allmänna kommentarer

120. I mall C 17.01 (OPR DETAILS 1) summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden. I mall C 17.02 (OPR DETAILS 2) ges detaljerad information om de största förlusthändelserna under året.

121. Förluster till följd av operativa risker kopplade till kreditrisker och som omfattas av kapitalbaskrav för kreditrisk (kreditrelaterade operativa riskhändelser) beaktas varken i mall C 17.01 eller i mall C 17.02.

122. Vid kombinerad användning av olika metoder för beräkning av kapitalbaskrav för operativ risk enligt artikel 314 i CRR ska ett instituts redovisade förluster och återvinningar rapporteras i C 17.01 och C 17.02, oavsett vilken metod som använts för att beräkna kapitalbaskraven.

123. Bruttoförlust: en förlust som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – i enlighet med artikel 322.3 b i CRR – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar ’snabbt återvunna förlusthändelser’, som avses nedan.

124. Återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter. Återvinningar delas upp i återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring.

125. Snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR DETAILS.

126. Redovisningsdatum: den dag då en förlust eller reserv/avsättning först redovisas i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen).

127. Förluster som orsakats av en gemensam operativ riskhändelse eller av flera händelser kopplade till en ursprunglig operativ riskhändelse som orsakar händelser eller förluster (huvudhändelsen) slås ihop. De hopslagna händelserna ska betraktas och rapporteras som en händelse och de hänförliga bruttoförlustbeloppen respektive förlustkorrigeringarna ska därför summeras.

128. De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret). Både för uppgifter som rapporterats i juni och i december avser ’tidigare rapporteringsreferensperiod’ alla rapporteringsreferensperioder till och med den som slutar vid föregående kalenderårs utgång.

129. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b i) i denna förordning ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ’den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat’. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b iii ska bruttonationalprodukten till marknadspris – enligt definitionen i punkt 8.89 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (ESA 2010) och publicerad av Eurostat för det föregående kalenderåret – användas.

4.2.2 C 17.01: Förluster och återvinningar per affärsområde och händelsetyp det senaste året (OPR DETAILS 1)

4.2.2.1 Allmänna kommentarer

130. I mall C.17.01 ska uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ’företagsövergripande poster’ som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden.

131. Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde.

132. Raderna visar affärsområdena och inom varje affärsområde, uppgifter om antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbelopp (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, de förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna och de totala återvinningsbeloppen (direkta återvinningar såväl som återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring).

133. För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och bruttoförlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10000, 20000, 100000 och 1000000. Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen.

4.2.2.2 Instruktioner för specifika positioner

HÄNDELSETYP
Kolumn
0010–0070	HÄNDELSETYP Instituten ska rapportera en uppdelning av förlusterna i de händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR i respektive kolumn (010–070). Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka händelsetypen är okänd i kolumn 080.
0080	SUMMA HÄNDELSETYPER I kolumn 080 ska instituten för varje affärsområde rapportera totalt ’Antal händelser (nya händelser)’, totalt ’Bruttoförlustbelopp (nya händelser)’, totalt ’Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar’, de totala ’förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder’, ’Största enskilda förlust’, ’Summa av de fem största förlusterna’, ’Total direkt återvinning’ och ’Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring’. Förutsatt att institutet har fastställt händelsetypen för alla förluster visar kolumn 080 en summering av antalet förlusthändelser, det sammanräknade bruttoförlustbeloppen, de totala återvinningsbeloppen och de totala förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder som rapporteras i kolumnerna 010–070. Den största enskilda förlusten som rapporteras i kolumn 080 är den största enskilda förlusten inom ett affärsområde och identisk med det högsta beloppet av de största enskilda förluster som rapporteras i kolumnerna 010–070, förutsatt att institutet har fastställt händelsetyper för alla förluster. Summan av de fem största förlusterna i kolumn 080 avser summan av de fem största förlusterna inom ett affärsområde.
0090–0100	MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN I kolumnerna 090 och 100 ska instituten rapportera de tröskelvärden för förluster som de använder för insamling av uppgifter om interna förluster i enlighet med artikel 322.3 c sista meningen i CRR. Institut som endast tillämpar ett tröskelvärde inom varje affärsområde ska bara fylla i kolumn 090. Institut som tillämpar olika tröskelvärden inom samma reglerade affärsområde ska även fylla i det högsta tröskelvärde som tillämpas (kolumn 100).

AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER
Rad
0010–0880	AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER Instituten ska, för varje affärsområde som definieras i artikel 317.4 tabell 2 i CRR och för det ytterligare affärsområde ’företagsövergripande poster’ som anges i artikel 322.3 b i CRR, samt för varje händelsetyp och i enlighet med de interna tröskelvärdena rapportera följande uppgifter: antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbeloppet (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna, totalt direkt återvinningsbelopp och de total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring. För en förlust som berör mer än ett affärsområde ska bruttoförlustbeloppet fördelas på samtliga berörda affärsområden. Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka affärsområdet är okänt i kolumn 910–980.
0010, 0110, 0210, 0310, 0410, 0510, 0610, 0710, 0810	Antal händelser (nya händelser) Antalet händelser är antalet operativa riskhändelser där bruttoförluster beaktats under rapporteringsreferensperioden. Antalet händelser ska avse nya händelser, dvs. operativa riskhändelser i) ’som beaktas för första gången’ inom rapporteringsreferensperioden, eller ii) ’som beaktas för första gången’ under föregående rapporteringsreferensperiod, om händelsen inte ingått i någon tidigare tillsynsrapport, exempelvis på grund av att den fastställts som en operativ riskhändelse först under innevarande rapporteringsreferensperiod eller på grund av att de ackumulerade förlusterna hänförliga till händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus/minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) överstiger tröskelvärdet för intern uppgiftsinsamling först under innevarande rapporteringsreferensperiod. ’Nya händelser’ innefattar inte operativa riskhändelser ’som beaktas för första gången’ under föregående rapporteringsreferensperiod som redan ingår i tidigare tillsynsrapporter.
0020, 0120, 0220, 0320, 0420, 0520, 0620, 0720, 0820	Bruttoförlustbelopp (nya händelser) Bruttoförlustbeloppet är de förlustbelopp som uppstår till följd av operativa riskhändelser (t.ex. direkta avgifter, provisioner, avvecklingar). Alla förluster som avser en enskild händelse som inte beaktats under rapporteringsreferensperioden räknas samman och betraktas som bruttoförlusten för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden. De rapporterade bruttoförlustbeloppet ska avse ’nya händelser’ enligt definitionen i raden ovan. För händelser ’som beaktas för första gången’ under en föregående rapporteringsreferensperiod som inte ingått i några tidigare tillsynsrapporter ska den totala förlust som ackumulerats fram till rapporteringsreferensdatumet (dvs. den ursprungliga förlusten plus/minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) rapporteras som bruttoförlusten på rapporteringsreferensdatumet. I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.
0030, 0130, 0230, 0330, 0430, 0530, 0630, 0730, 0830	Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar är antalet operativa riskhändelser ’som beaktas för första gången’ under tidigare rapporteringsreferensperioder och som redan ingår i tidigare rapporter för vilka förlustkorrigeringar gjorts under innevarande rapporteringsreferensperiod. Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska summan av dessa förlustkorrigeringar räknas som en värdering under perioden.
0040, 0140, 0240, 0340, 0440, 0540, 0640, 0740, 0840	Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsreferensperioder är summan av följande element (positiva eller negativa): i) De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av positiva förlustkorrigeringar under rapporteringsperioden (t.ex. ökade avsättningar, sammanhörande förlusthändelser, ytterligare avveckling) för operativa riskhändelser ’som beaktas för första gången’ och rapporterats under tidigare rapporteringsreferensperioder. ii) De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av negativa förlustkorrigeringar som gjorts under rapporteringsperioden (t.ex. till följd av minskad provision) för operativa riskhändelser ’som beaktas för första gången’ under tidigare rapporteringsreferensperioder. Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska alla dessa förlustkorrigeringsbelopp summeras med beaktande av tecknet för värderingen (positivt eller negativt). Denna summa betraktas som förlustkorrigeringen för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden. Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen rapporterades för ett referensdatum i december (dvs. den ursprungliga förlusten plus/minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet. I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.
0050, 0150, 0250, 0350, 0450, 0550, 0650, 0750, 0850	Största enskilda förlust Den största enskilda förlusten är den största av i) det största bruttoförlustbeloppet som avser en händelse som rapporterats för första gången inom rapporteringsreferensperioden och ii) det största positiva förlustkorrigeringsbelopp (definieras ovan) som avser en händelse som rapporteras för första gången under en tidigare rapporteringsreferensperiod. I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.
0060, 0160, 0260, 0360, 0460, 0560, 0660, 0760, 0860	Summa av de fem största förlusterna Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland i) bruttoförlustbeloppet för händelser som rapporterats för första gången inom rapporteringsreferensperioden och ii) de positiva förlustkorrigeringsbeloppen (definieras för raderna 040, 140 ..., 840 ovan) som avser händelser som rapporteras för första gången under en tidigare rapporteringsreferensperiod. Det belopp som kan kvalificeras som ett av de fem största är själva förlustkorrigeringsbeloppet, inte den totala förlusten som härrör från respektive händelse före eller efter förlustkorrigeringen. I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.
0070, 0170, 0270, 0370, 0470, 0570, 0670, 0770, 0870	Total direkt återvinning Direkta återvinningar är alla återvinningar som erhållits utom de som omfattas av artikel 323 i CRR enligt vad som rapporteras i raden nedan. Det totala direkta återvinningsbeloppet är summan av alla direkta återvinningar och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder.
0080, 0180, 0280, 0380, 0480, 0580, 0680, 0780, 0880	Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring Återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring är de återvinningar som omfattas av artikel 323 i CRR. Den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring är summan av alla återvinningar och andra mekanismer för risköverföring och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsreferensperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder.
0910–0980	SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN För varje händelsetyp (kolumnerna 010–080) ska uppgifter (artikel 322.3 b, c och e i CRR) om affärsområdena sammantaget rapporteras.
0910–0914	Antal händelser På rad 910 ska det antal händelser som överstiger det interna tröskelvärdet uppdelade i händelsetyper för affärsområdena sammantaget rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall. På raderna 911–914 ska antalet händelser med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080: Det totala antalet händelser som rapporteras i raderna 910–914 är lika med den horisontella summeringen av antalet händelser på motsvarande rad, förutsatt att man i dessa siffror redan behandlar de händelser som berör flera affärsområden som en händelse. Siffran som rapporteras i kolumn 080; rad 910 behöver inte vara lika med den vertikala summeringen av antalet händelser som anges i kolumn 080, eftersom en händelse kan beröra flera affärsområden samtidigt.
0920–0924	Bruttoförlustbelopp (nya händelser) Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är bruttoförlustbeloppet (nya händelser) som rapporteras i rad 920 en summering av bruttoförlustbeloppen för nya händelser för varje affärsområde. På raderna 921–914 ska bruttoförlustbeloppet för varje händelse med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras.
0930, 0935, 0936	Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar På rad 930 ska summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering, i enlighet med raderna 030, 130 ..., 830, rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall. Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigering ska delas upp i antalet händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden och antalet händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (alla ska rapporteras med positivt tecken).
0940, 0945, 0946	Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder På rad 940 ska summan av förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder per affärsområde (i enlighet med raderna 040, 140 ..., 840) rapporteras. Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är det belopp som rapporteras på rad 940 en summering av de förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder som rapporterats för de olika affärsområdena. Antalet förlustkorrigeringar ska delas upp i beloppet som avser händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden (rad 945, rapporteras som ett positivt tal) och beloppet som avser händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (rad 946, rapporteras som ett negativt tal). Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus/minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken på rad 946 i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet.
0950	Största enskilda förlust Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den största enskilda förlusten den största förlusten över det interna tröskelvärdet för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Dessa siffror kan vara högre än den största enskilda förlust som registrerats inom varje affärsområde, om en händelse berör flera affärsområden. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080: Den största enskilda förlusten som rapporteras ska vara lika med det högsta av de värden som rapporteras i kolumnerna 010–070 på denna rad. Om händelser påverkar olika affärsområden kan det rapporterade beloppet i {r950, c080} vara högre än beloppet av den största enskilda förlusten per affärsområde som rapporterats på andra rader i kolumn 080.
0960	Summa av de fem största förlusterna Summan av de fem största bruttoförlusterna för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Detta belopp kan vara högre än den största summa av de fem största förlusterna som registrerats inom varje affärsområde. Denna summa ska rapporteras oavsett antalet förluster. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 i tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och om det har fastställt händelsetyperna för alla förluster ska summan av de fem största kolumnerna, för kolumn 080 vara summan av de fem största förlusterna i hela matrisen, vilket betyder att den inte behöver vara lika med varken det högsta värdet för ’summan av de fem största förlusterna’ på rad 960 eller det högsta värdet för ’summan av de fem största förlusterna i kolumn 080’.
0970	Total direkt återvinning Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är de totala direkta återvinningarna summan av de direkta återvinningarna för varje affärsområde.
0980	Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring summan av den totala återvinningen från försäkring och andra mekanismer för risköverföring för varje affärsområde.

4.2.3 C 17.02: Operativ risk Detaljerad information om de största förlusthändelserna under det senaste året (OPR DETAILS 2)

4.2.3.1 Allmänna kommentarer

134. I mall C 17.02 ska uppgifter om enskilda förlusthändelser lämnas (en rad per händelse).

135. De uppgifter som rapporteras i mallen ska avse ’nya händelser’, dvs. operativa riskhändelser

a) ’som beaktas för första gången’ inom rapporteringsreferensperioden, eller

b) ’som beaktas för första gången’ under föregående rapporteringsreferensperiod, om händelsen inte ingått i någon tidigare tillsynsrapport, exempelvis på grund av att den fastställts som en operativ riskhändelse först under innevarande rapporteringsreferensperiod eller på grund av att de ackumulerade förlusterna hänförliga till händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus/minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) överstiger tröskelvärdet för intern uppgiftsinsamling först under innevarande rapporteringsreferensperiod.

136. Endast händelser som leder till bruttoförlustbelopp på minst 100000 euro ska rapporteras. 1. Med beaktande av detta tröskelvärde ska följande ingå i mallen:

a) Den största händelsen inom varje händelsetyp, förutsatt att institutet har fastställt händelsetyper för förluster.

b) Minst tio av de största resterande händelserna, med eller utan fastställd händelsetyp, per bruttoförlustbelopp.

c) Händelserna ska rangordnas efter bruttoförlustbelopp.

d) En händelse får endast beaktas en gång.

4.2.3.2 Instruktioner för specifika positioner

Händelse-ID
Kolumn
0010	Händelse-ID Händelse-ID är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Om ett internt ID finns tillgängligt ska instituten ange internt ID. I annat fall ska det ID som rapporteras följa nummerordning 1, 2, 3 osv.
0020	Redovisningsdatum Den dag då en förlust eller reserv/avsättning först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker.
0030	Datum för inträffande Den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början.
0040	Datum för upptäckt Den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen.
0050	Händelsetyp De händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR.
0060	Bruttoförlust Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan.
0070	Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan, netto efter direkta återvinningar till följd av förlusthändelser.
0080 - 0160	Bruttoförlust per affärsområde Den bruttoförlust som rapporteras i kolumn 060 ska hänföras till relevant affärsområde i enlighet med artiklarna 317 och 322.3 b i CRR.
0170	Namn på juridisk person Namnet på den juridiska person enligt kolumn 010 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffar.
0180	LEI-kod LEI-koden enligt kolumn 025 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffat.
0190	Affärsenhet Affärsenhet eller företagsdivision inom enheten där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera affärsenheter eller företagsdivisioner påverkas – inträffat.
0200	Beskrivning En narrativ beskrivning av händelsen, i tillämpliga fall i generella och anonyma ordalag, som minst ska innehålla information om själva händelsen och om vad som orsakat händelsen, om detta är känt.

5. MALLAR FÖR MARKNADSRISKER

137. Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM).

138. Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som emitterat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som emitterat det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR.

5.1 C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)

5.1.1 Allmänna kommentarer

139. I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell {325;060} (värdepapperiseringar) respektive cell {330;060} (CTP).

140. Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ’totalbeloppet’ plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH, USD och en restmall för alla andra valutor.

5.1.2 Instruktioner för specifika positioner

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Kolumn
010–020	ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.
030–040	NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.
050	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.
060	KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.
070	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET
Rad
010–350	OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET Positioner i omsatta skuldinstrument i handelslagret och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisken i enlighet med artikel 92.3 b led i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR rapporteras beroende på riskkategori, löptid och tillämpad metod.
011	GENERELL RISK:
012	Derivat Derivat som ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 328–331, i förekommande fall.
013	Övriga tillgångar och skulder Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret.
020–200	LÖPTIDSBASERAD METOD Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den löptidsbaserade metoden i enlighet med artikel 339.1–339.8 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 339.9 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3 och dessa i sin tur efter instrumentens löptid.
210–240	GENERELL RISK: DURATIONSBASERAD METOD Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet använder den durationsbaserade metoden i enlighet med artikel 340.1–340.6 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 340.7 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3.
250	SPECIFIK RISK Summan av de belopp som rapporteras på raderna 251, 325 och 330. Positioner i omsatta skuldinstrument som omfattas av kapitalkravet för specifik risk och de motsvarande kapitalkraven för positionerna i enlighet med artiklarna 92.3 b, 335, 336.1–336.3, 337 och 338 i CRR. Observera även artikel 327.1 sista meningen i CRR.
251–321	Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar Summan av de belopp som rapporteras på raderna 260–321. Kapitalbaskraven för de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg ska beräknas genom att riskvikterna för referensenheterna summeras (artikel 332.1 e första och andra stycket i CRR – ’genomlysning’). Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg (artikel 332.1 e tredje stycket i CRR) ska rapporteras separat på rad 321. Rapportering av positioner som omfattas av artikel 336.3 i CRR: Särskild behandling tillämpas för obligationer som uppfyller villkoren för riskvikten 10 % utanför handelslagret i enlighet med artikel 129.3 i CRR (säkerställda obligationer). De specifika kapitalbaskraven är halva den procentsats som anges för den andra kategorin i tabell 1 i artikel 336 i CRR. Uppgifterna ska föras till raderna 280–300 i enlighet med återstående löptid. Om den generella risken för räntepositioner säkras genom ett kreditderivat ska artiklarna 346 och 347 tillämpas.
325	Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument Det totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 610 i mall MKR SA SEC. Rapporteras bara på nivån ’totalt’ i mall MKR SA TDI.
330	Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 450 i mall MKR SA CTP. Rapporteras bara på nivån ’totalt’ i mall MKR SA TDI.
350–390	YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 329.3 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.2 C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)

5.2.1 Allmänna kommentarer

141. I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara för korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska värdepapperisieringar i handelslagret för vilka kapitalbaskravet för den specifika risken bestäms enligt CRR, dvs. där kapitalbaskravet beräknas enligt de ändrade bestämmelserna om värdepapperisering, inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 02.00. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska även värdepapperiseringspositioner som omfattas av en riskvikt på 1250 % i enlighet CRR och som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k ii i CRR inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 01.00.

141a. Vid användningen av denna mall ska alla hänvisningar till artiklarna i del tre avdelning II kapitel 5 och artikel 337 i CRR läsas som hänvisningar till CRR i den version som gäller den 31 december 2018.

142. I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

143. Positioner som åsätts riskvikten 1,250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.2.2 Instruktioner för specifika positioner

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Kolumn
010–020	ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR jämförda med artikel 337 i CRR (värdepapperiseringspositioner). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.
030–040	(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 258 i CRR.
050–060	NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.
070–520	UPPDELNING AV NETTOPOSITIONERNA EFTER RISKVIKTER Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. Uppdelningen ska ske separat för långa och korta positioner.
230–240 och 460–470	1250 % Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.
250–260 och 480–490	FORMELBASERAD METOD Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR. Dessa kolumner ska rapporteras om instituten använder den alternativa formelbaserade metoden (SFA), enligt vilken kapitalbaskraven fastställs som en funktion av säkerhetsgruppens egenskaper och tranchens avtalsbestämmelser.
270 och 500	GENOMLYSNING SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). IRB: Artiklarna 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.
280–290 / 510–520	INTERNMETOD Artiklarna 109.1 andra meningen och artikel 259.3 och 259.4 i CRR. Dessa kolumner ska rapporteras om institutet använder internmetoden för att fastställa kapitalkraven för likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar som banker (inbegripet banker som är tredje part) tillhandahåller till kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat. Internmetoden (IAA) baserad på kreditvärderingsinstitutens metoder är bara tillämplig för exponeringar mot kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat som har en intern kreditvärdering som är i nivå med ursprunglig ’investment grade’.
530–540	ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Artikel 337.3 i CRR jämförd med artikel 407 i CRR. Artikel 14.2 i CRR.
550–570	FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER Artikel 337 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att ett institut får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.
580–600	EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER Artikel 337 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.
610	SUMMA KAPITALBASKRAV 450 I enlighet med artikel 337.4 i CRR ska institutet under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2014 göra en separat summering av riskvägda långa nettopositioner (kolumn 580) och riskvägda korta nettopositioner. Kapitalbaskravet utgörs av den största av dessa summor (efter tillämpning av övre gräns). Från och med 2015 ska institutet i enlighet med artikel 337.4 i CRR beräkna kapitalbaskraven genom att summera de riskvägda nettopositionerna, oavsett om de är långa eller korta (kolumn 600).

SUMMA EXPONERINGAR
Rad
010	SUMMA EXPONERINGAR Det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar (i handelslagret) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.
040,070 och 100	VÄRDEPAPPERISERING Artikel 4.1.38 i CRR.
020,050, 080 och 110[	ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Artikel 4.1.39 och 4.1.40 i CRR.
030–050	ORIGINATOR: Artikel 4.1.41 i CRR.
060–080	INVESTERARE Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.
090–110	MEDVERKANDE INSTITUT Artikel 4.1.42 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.
120–210	UPPDELNING AV DET TOTALA BELOPPET FÖR RISKVÄGDA LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP Artikel 337.4 sista meningen i CRR. Uppdelningen av underliggande tillgångar sker enligt den klassificering som används i mallen SEC Details (kolumn ’typ’): 1 – Panträtter i bostadsfastigheter. 2 – Panträtter i kommersiella fastigheter. 3 – Kreditkortsfordringar. 4 – Leasing. 5 – Krediter till företag, inbegripet små och medelstora företag (behandlas som företag). 6 – Konsumentkrediter. 7 – Handelsfordringar. 8 – Övriga tillgångar. 9 – Säkerställda obligationer. 10 – Övriga skulder. Om gruppen av värdepapperiseringar består av olika typer av tillgångar ska institutet beakta den mest relevanta typen.

5.3 C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)

5.3.1 Allmänna kommentarer

144. I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden.

145. I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

146. Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ’Övriga CTP-positioner’ är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ’värdepapperisering’ och ’kreditderivat på n:te förfall’.

147. Positioner som åsätts riskvikten 1,250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.3.2 Instruktioner för specifika positioner

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Kolumn
010–020	ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR i samband med positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.
030–040	(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 258 i CRR.
050–060	NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.
070–400	UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.
160 och 330	ÖVRIGA Övriga riskvikter som inte uttryckligen nämns i föregående kolumner. Endast de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg. Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg ska antingen rapporteras i mall MKR SA TDI (rad 321) eller – om de ingår i korrelationshandelsportföljen – placeras i kolumnen för respektive riskvikt.
170–180 och 360–370	1250 % Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.
190–200 och 340–350	FORMELBASERAD METOD Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.
210 / 380	GENOMLYSNING SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). IRB: Artiklarna 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.
220–230 och 390–400	INTERNMETOD Artikel 259.3 och 259.4 i CRR.
410–420	FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER Artikel 338 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.
430–440	EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER Artikel 338 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.
450	SUMMA KAPITALBASKRAV 450 KAPITALBASKRAVET FASTSTÄLLS TILL DET HÖGSTA AV FÖLJANDE VÄRDEN: den specifika risk om skulle gälla endast för de långa nettopositionerna (kolumn 430) eller ii) den specifika risk som skulle gälla endast för de korta nettopositionerna (kolumn 440).

SUMMA EXPONERINGAR
Rad
010	SUMMA EXPONERINGAR Det totala beloppet för utestående positioner (i korrelationshandelsportföljen) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.
020–040	ORIGINATOR: Artikel 4.1.13 i CRR.
050–070	INVESTERARE Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.
080–100	MEDVERKANDE INSTITUT Artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.
030 060 och 090	VÄRDEPAPPERISERING Korrelationshandelsportföljen består av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och eventuellt övriga positioner för säkringsändamål som uppfyller kriterierna i artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ’övriga CTP-positioner’.
110	KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET När det gäller kreditderivat på n:te förfall som är säkrade genom kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 347 i CRR ska båda rapporteras här. Positioners originator, investerare och medverkande institut gäller inte för kreditderivat på n:te förfall. Detta innebär att uppdelningen av värdepapperiseringspositioner inte kan göras för kreditderivat på n:te förfall.
040, 070, 100 och 120	ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER Positionerna i derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner, CTP-positioner som är säkrade genom kreditderivat i enlighet med artikel 346 i CRR, och övriga positioner som uppfyller kriterierna i artikel 338.3 i CRR rapporteras här.

5.4 C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I AKTIER (MKR SA EQU)

5.4.1 Allmänna kommentarer

148. I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden.

149. Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller totalbeloppet plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. För detta rapporteringskrav ska ’marknad’ förstås som ’land’ (utom för de länder som ingår i euroområdet, se kommissionens delegerade förordning (EU) nr 525/2014).

5.4.2 Instruktioner för specifika positioner

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Kolumn
010–020	ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR).
030–040	NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327, 329, 332, 341 och 345 i CRR.
050	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. Kapitalkravet ska beräknas separat för varje nationell marknad. Positioner i aktieindexterminer enligt artikel 344.4 andra meningen i CRR ska inte tas med i denna kolumn.
060	KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.
070	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET
Rad
010–130	AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET Kapitalbaskrav för positionsrisk i enlighet med artikel 92.3 b i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.
020–040	GENERELL RISK Positioner i aktier som omfattas av generell risk (artikel 343 i CRR) och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR. Var och en av uppdelningarna (021/022 och 030/040) är en uppdelning som rör alla positioner som omfattas av generell risk. På raderna 021 och 022 anges uppgifter om uppdelningen efter instrument. Det är bara uppdelningen på raderna 030 och 040 som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskrav.
021	Derivat Derivat som ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 329–332, i förekommande fall.
022	Övriga tillgångar och skulder Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret.
030	Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod Brett diversifierade aktieindexterminer som omsätts på en börs och är föremål för särskild behandling i enlighet med artikel 344.1 och 344.4 i CRR. Dessa positioner omfattas endast av generell risk och behöver därmed inte rapporteras på rad 050.
040	Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade Övriga positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 343 och 344.3 i CRR.
050	SPECIFIK RISK Positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 342 och 344.4 i CRR.
090–130	YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 329.2 och 329.3 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.5 C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)

5.5.1 Allmänna kommentarer

150. Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder.

151. Raderna 100– 480 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR. I dessa memorandumposter ingår alla positioner i rapportvalutan, oavsett i vilken utsträckning de är avsedda för syftena i artikel 354 i CRR. Raderna 130–480 i memorandumposterna i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.5.2 Instruktioner för specifika positioner

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Kolumn
020–030	ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Bruttopositioner på grund av tillgångar, tillgodohavanden och liknande poster som avses i artikel 352.1 i CRR. I enlighet med artikel 352.2 och efter tillstånd från behöriga myndigheter ska inte positioner som tagits för att säkra mot växelkursens negativa effekter på deras relationstal i enlighet med artikel 92.1 samt positioner som hänför sig till poster som redan har frånräknats vid beräkningen av kapitalbas rapporteras.
040–050	NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 352.3 och 352.4 första och andra meningen och artikel 353 i CRR. Nettopositioner beräknas i varje valuta. Det ka n alltså vara både långa och korta positioner samtidigt.
060–080	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV Artiklarna 352.2, 352.4, 353 och 354 i CRR.
060–070	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (LÅNGA OCH KORTA) Långa och korta nettopositioner i varje valuta beräknas genom att summan av korta positioner dras från summan av långa positioner. Den långa nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de långa nettopositionerna för varje transaktion i den valutan. Den korta nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de korta nettopositionerna för varje transaktion i den valutan. Icke avstämda positioner i andra valutor än rapportvalutor adderas till positioner som omfattas av kapitalkrav för andra valutor (rad 030) i kolumn 040 eller 050, beroende på om de är korta eller långa.
080	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (AVSTÄMDA) Avstämda positioner för nära sammanhängande valutor.
090	KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 3 i CRR.
100	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

SUMMA POSITIONER
Rad
010	SUMMA POSITIONER Alla positioner i andra valutor än rapportvalutor och de positioner i rapportvalutan som beaktas i enlighet med artikel 354 i CRR samt motsvarande kapitalbaskrav enligt artikel 92.3 c i och artikel 352.2 och 352.4 i CRR (om omräkning till rapportvalutan).
020	NÄRA SAMMANHÄNGANDE VALUTOR Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för valutor i enlighet med artikel 354 i CRR.
025	Nära sammanhängande valutor varav: rapportvaluta Positioner i rapportvalutan som bidrar till beräkningen av kapitalbaskraven i enlighet med artikel 354 i CRR.
030	ALLA ÖVRIGA VALUTOR (inklusive fonder som behandlas som olika valutor) Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR. Rapportering av fonder som behandlas som separata valutor i enlighet med artikel 353 i CRR: För fonder som behandlas som separata valutor kan kapitalbaskraven beräknas enligt någon av följande två metoder: 1. Den modifierade guldmetoden tillämpas om inriktningen på fondens investeringar inte är känd (en sådan fond ska adderas till institutets totala nettoposition i valuta). 2. Om inriktningen på fondens investeringar är känd ska fonden adderas till den totala öppna valutapositionen (lång eller kort, beroende på fondens inriktning). Sådana fonder ska rapporteras i enlighet med respektive beräkning av kapitalbaskraven.
040	GULD Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.
050 - 090	YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artiklarna 352.5 och 352.6 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.
100–120	Uppdelning av de totala positionerna (inklusive rapportvaluta) per exponeringstyp De totala positionerna ska delas upp i derivat, övriga tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen.
100	Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat Här rapporteras de positioner som inte tas upp på rad 110 eller 120.
110	Poster utanför balansräkningen Poster som omfattas av artikel 352 i CRR, oberoende av vilken valuta de är denominerade i, som tas upp i bilaga I till CRR, utom de som tas upp som transaktioner för värdepapperisering och transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning.
120	Derivat Positioner som värderas i enlighet med artikel 352 i CRR.
130–480	MEMORANDUMPOSTER: VALUTAPOSITIONER Memorandumposterna i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.6 C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)

5.6.1 Allmänna kommentarer

152. I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden.

5.6.2 Instruktioner för specifika positioner

Alla POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Kolumn
010–020	Alla POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Långa/korta bruttopositioner som betraktas som positioner i samma råvara i enlighet med artikel 357.1 och 357.4 i CRR (se även artikel 359.1 i CRR).
030–040	NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) I enlighet med artikel 357.3 i CRR.
050	POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.
060	KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.
070	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

SUMMA POSITIONER I RÅVAROR
Rad
010	SUMMA POSITIONER I RÅVAROR Positioner i råvaror och respektive kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med artikel 92.3 c iii i CRR och del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.
020–060	POSITIONER INDELADE I RÅVARUKATEGORIER Vid rapporteringen indelas råvarorna i de fyra huvudgrupper av råvaror som anges i artikel 361 tabell 2 i CRR.
070	LÖPTIDSMETOD Positioner i råvaror som omfattas av löptidsmetoden i enlighet med artikel 359 i CRR.
080	UTÖKAD LÖPTIDSMETOD Positioner i råvaror som omfattas av den utökade löptidsmetoden i enlighet med artikel 361 i CRR.
090	FÖRENKLAD METOD Positioner i råvaror som omfattas av den förenklade metoden i enlighet med artikel 360 i CRR.
100–140	YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 358.4 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.7 C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)

5.7.1 Allmänna kommentarer

153. Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav.

154. Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande.

5.7.2 Instruktioner för specifika positioner

Value at Risk (VaR)
Kolumn
030–040	Value at Risk (VaR) Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med en viss sannolikhet och en given tidshorisont.
030	Multiplikationsfaktor (mc) x genomsnittet av Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (VaRavg) Artiklarna 364.1 a ii och 365.1 i CRR.
040	Value at Risk-värde för föregående dag (VaRt-1) Artiklarna 364.1 a i och 365.1 i CRR.
050–060	Stressjusterat Value at Risk Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med viss sannolikhet och med angiven tidshorisont, beräknad med indata som kalibrerats mot historiska uppgifter från en sammanhängande tolvmånadersperiod med finansiell stress som är relevant för institutets portfölj.
050	Multiplikationsfaktor (ms) x genomsnittet av de stressjusterade Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (sVaRavg) Artiklarna 364.1 b ii och 365.1 i CRR.
060	Senast tillgängliga stressjusterade Value at Risk (sVaRt-1) Artiklarna 364.1 b i och 365.1 i CRR.
070–080	KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med anknytning till obeståndsrisk och migrationsrisk beräknad i enlighet med artikel 364.2 b jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.
070	Genomsnittligt mått under 12 veckor Artikel 364.2 b ii jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.
080	Senaste riskvärde Artikel 364.2 b i jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.
090–110	ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ
090	MINIMIGRÄNS Artikel 364.3 c i CRR. = 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas i enlighet med artikel 388.1 i CRR för samtliga positioner som omfattas av kapitalkrav för ’alla prisrisker’.
100–110	GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR OCH SENASTE MÅTT Artikel 364.3 b.
110	SENASTE MÅTT Artikel 364.3 a.
120	KAPITALBASKRAV De kapitalbaskrav som avses i artikel 364 i CRR för alla riskfaktorer med beaktande av korrelationseffekter, i förekommande fall, plus obeståndsrisk och migrationsrisk samt alla prisrisker för korrelationshandelsportföljer, men exklusive kapitalkrav för värdepapperisering och kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 364.2 i CRR.
130	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.
140	Antal överskridanden (under de föregående 250 bankdagarna) I enlighet med artikel 366 i CRR. Antalet överskridanden som ligger till grund för bestämningen av addend ska rapporteras här.
150–160	Multiplikationsfaktor för Value at Risk (mc) och multiplikationsfaktor för stressjusterad Value at Risk (ms) I enlighet med artikel 366 i CRR.
170–180	ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET De belopp som ska rapporteras och ligga till grund för beräkningen av golvkapitalkraven för alla prisrisker i enlighet med artikel 364.3 c i CRR med beaktande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att institutet får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.

SUMMA POSITIONER
Rad
010	SUMMA POSITIONER Motsvarar den del av positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplade till de riskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. När det gäller kolumnerna 030–060 (VaR och stressjusterad VaR) är värdena i totalraden inte lika med uppdelningen av värden i VaR/stressjusterad VaR för de relevanta riskkomponenterna. Uppdelningen är alltså memorandumposter.
020	OMSATTA SKULDINSTRUMENT Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de ränteriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.
030	OMSATTA SKULDINSTRUMENT – GENERELL RISK Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.
040	OMSATTA SKULDINSTRUMENT – SPECIFIK RISK Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.
050	AKTIER Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de aktieriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.
060	AKTIER – GENERELL RISK Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.
070	AKTIER – SPECIFIK RISK Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.
080	VALUTAKURSRISK Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.
090	RÅVARURISK Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.
100	TOTALBELOPP FÖR GENERELL RISK Marknadsrisker som orsakas av allmän rörelse på marknaden för omsatta skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror. Value at Risk för generell risk avseende alla riskfaktorer (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).
110	TOTALBELOPP FÖR SPECIFIK RISK Den specifika riskkomponenten för omsatta skuldinstrument och aktier. Value at Risk för den specifika risken avseende aktier och omsatta skuldinstrument i handelslagret (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).

5.8 C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)

5.8.1 Instruktioner för specifika positioner

Exponeringsvärde
Kolumn
010	Exponeringsvärde Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382 i CRR. Totala fallerade exponeringar av alla transaktioner som är föremål för kreditvärdighetsjusteringskravet.
020	Varav: OTC derivat Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.1 i CRR. Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från OTC-derivat. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd.
030	Varav: SFT Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.2 i CRR. Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från transaktioner för värdepapperisering. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd.
040	MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg) Artikel 383 i CRR i enlighet med artikel 363.1 d i CRR. Value at Risk beräknat utifrån interna modeller för marknadsrisk.
050	FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1) Se instruktionerna till kolumn 040.
060	MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg) Se instruktionerna till kolumn 040.
070	SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1) Se instruktionerna till kolumn 040.
080	KAPITALBASKRAV Artikel 92.3 d i CRR. Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknad med den valda metoden.
090	TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.
	Memorandumposter
100	Antal motparter Artikel 382 i CRR. Antal motparter som ingår i beräkningen av kapitalbasen för kreditvärdighetsjusteringsrisk. Motparterna är en undergrupp av gäldenärer. De existerar bara i samband med derivattransaktioner eller transaktioner för värdepapperisering, där de helt enkelt utgör den andra avtalsparten.
110	Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread Antal motparter för vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning i stället för genom direkt observerade marknadsuppgifter.
120	UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING Avsättningar i bokföringen på grund av sänkt kreditvärdighet hos motparter för derivat
130	KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN Artikel 386.1 a i CRR. Totalt teoretiskt belopp för kreditswappar som refererar till ett enda namn och som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.
140	INDEXERADE KREDITSWAPPAR Artikel 386.1 b i CRR. Totalt teoretiskt belopp för indexerade kreditswappar som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.

Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt
Rad
010	Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt Summan av raderna 020–040, beroende på vad som är tillämpligt.
020	Enligt avancerad metod Tillämpning av avancerad metod avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 i CRR.
030	Enligt standardiserad metod Tillämpning av schablonmetoden avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 i CRR.
040	Baserad på OEM Belopp som beräknas i enlighet med artikel 385 i CRR.

6. FÖRSIKTIG VÄRDERING (PRUVAL)

6.1 C 32.01 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: TILLGÅNGAR OCH SKULDER REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE (PRUVAL 1)

6.1.1 Allmänna kommentarer

154a. Denna mall ska fyllas i av alla institut oberoende av om de har antagit den förenklade metoden för bestämning av ytterligare värdejusteringar (AVA) eller inte. I mallen anges det absoluta värdet på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde, som används för att avgöra om villkoren i artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering är uppfyllda, vilket krävs för användande av den förenklade metoden för att beräkna ytterligare värdejusteringar (AVA).

154b. För institut som använder den förenklade metoden ska denna mall ange totala ytterligare värdejusteringar som dras av från kapitalbasen enligt artiklarna 34 och 105 i CRR, enligt vad som anges i artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, vilket ska rapporteras i rad 290 i C 01.00.

6.1.2 Instruktioner för specifika positioner

TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE
Kolumn
0010	TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde, såsom det anges i de finansiella rapporterna enligt tillämpliga redovisningsregler, i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, före alla eventuella avdrag som görs i enlighet med artikel 4.2.
0020	VARAV: handelslager Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt vad som rapporteras i 010 som motsvarar positioner i handelslagret.
0030–0070	EJ MEDTAGNA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE PÅ GRUND AV PARTIELL INVERKAN PÅ KÄRNPRIMÄRKAPITALET Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0030	Exakt matchande Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0040	Säkringsredovisning För positioner som omfattas av säkringsredovisning enligt tillämpliga redovisningsregler: absolut värde av tillgångar och skulder redovisade till verklig värde som ej är medtagna i proportion till inverkan av den relevanta värderingsförändringen på kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0050	Tillsynsfilter Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering på grund av de övergångsfilter som avses i artiklarna 467 och 468 i CRR.
0060	Övrigt Alla övriga positioner som ej är medtagna i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, på grund av justeringar av deras redovisningsvärde som bara har proportionell inverkan på kärnprimärkapitalet. Raden ska bara fyllas i för de fåtal fall där de poster som ej tas med i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering inte kan anges i kolumnerna 0030, 0040 eller 0050.
0070	Kommentarer för övriga Här anges de huvudsakliga skälen till att de positioner som rapporteras i kolumn 0060 inte är medtagna.
0080	Tillgångar och skulder VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE som ingår i artikel 4.1-tröskelvärdet Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ingår i beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0090	VARAV: handelslager Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt vad som rapporteras i kolumn 0080 som motsvarar positioner i handelslagret.

1 SUMMA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE
Rad
0010 – 0210	Definitionerna av dessa kategorier ska vara desamma som i motsvarande rader i Finrepmallarna 1.1 och 1.2.
0010	1 SUMMA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Summan av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som rapporteras i raderna 20–210.
0020	1.1 SUMMA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Summan av tillgångar värderade till verkligt värde som rapporteras i raderna 0030–0140. De relevanta cellerna i raderna 0030–0130 ska rapporteras i linje med Finrepmall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning, beroende på institutets tillämpliga standarder: IFRS-standarder som är antagna av unionen i tillämpning av förordning (EU) 1606/2002 (EU IFRS), nationell god redovisningssed som motsvarar EU IFRS, eller nationell god redovisningssed baserad på direktiv 86/635/EG - bankredovisningsdirektivet, BAD (FINREP nationell god redovisningssed baserad på BAD).
0030	1.1.1 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR HANDEL IFRS 9 bilaga A. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 050 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0040	1.1.2 FINANSIELLA TILLGÅNGAR FÖRENADE MED HANDEL BAD artikel 32–33, bilaga V, del 1.17. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 091 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0050	1.1.3 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL OCH SOM OBLIGATORISKT VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET IFRS 7.8.a ii, IFRS 9.4.1.4. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 096 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0060	1.1.4 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM IDENTIFIERATS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET IFRS 7.8.a i, IFRS 9.4.1.5, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6 De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 100 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0070	1.1.5 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA ÖVRIGT TOTALRESULTAT IFRS 7.8 h, IFRS 9.4.1.2A. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 141 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0080	1.1.6 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT OCH SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET BAD artikel 36.2. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 171 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0090	1.1.7 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT OCH SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE I FÖRHÅLLANDE TILL EGET KAPITAL Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.8. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 175 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0100	1.1.8 ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT BAD artikel 37, redovisningsdirektivet artikel 12.7, bilaga V, del 1.20. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 234 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0110	1.1.9 DERIVAT – SÄKRINGSREDOVISNING IFRS 9.6.2.1, bilaga V, del 1.22, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6, 8.8, IAS 39.9, bilaga V, del 1.22. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 240 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0120	1.1.10 FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE FÖR SÄKRADE POSTER I PORTFÖLJSÄKRING AV RÄNTERISK IAS 39.89A a, IFRS 9.6.5.8, redovisningsdirektivet artikel 8.5, 8.6. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 250 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0130	1.1.11 INNEHAV I DOTTERFÖRETAG, JOINT VENTURES OCH INTRESSEFÖRETAG IAS 1.54 e, bilaga V, del 1.21, del 2.4, BAD artikel 4, tillgångar 7–8, redovisningsdirektivet artikel 2.2. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 260 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0140	1.1.12 (-) NEDSÄTTNINGAR FÖR TILLGÅNGAR SOM ÄR FÖRENADE MED HANDEL VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Bilaga V, del 1.29. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 375 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0150	1.2 SUMMA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Summan av skulder värderade till verkligt värde som rapporteras i raderna 0160–0210. De relevanta cellerna i raderna 0150–0190 ska rapporteras i linje med Finrepmall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning, beroende på institutets tillämpliga standarder: IFRS-standarder som är antagna av unionen i tillämpning av förordning (EU) 1606/2002 (EU IFRS), nationell god redovisningssed som motsvarar EU IFRS, eller nationell god redovisningssed baserad på direktiv 86/635/EG - bankredovisningsdirektivet, (BAD) (FINREP nationell god redovisningssed baserad på BAD).
0160	1.2.1 FINANSIELLA SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL IFRS 7.8.e ii, IFRS 9.BA.6. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 010 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0170	1.2.2 FINANSIELLA SKULDER FÖRENADE MED HANDEL Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.3, 8.6. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 061 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0180	1.2.3 FINANSIELLA SKULDER SOM IDENTIFIERATS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET IFRS 7.8.e i, IFRS 9.4.2.2, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6, IAS 39.9. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 070 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0190	1.2.4 DERIVAT – SÄKRINGSREDOVISNING IFRS 9.6.2.1, bilaga V, del 1.26, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6, 8.8 a. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 150 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0200	1.2.5 FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE FÖR SÄKRADE POSTER I PORTFÖLJSÄKRING AV RÄNTERISK IAS 39.89A b, IFRS 9.6.5.8, redovisningsdirektivet artikel 8.5, 8.6, bilaga V, del 2.8. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 160 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning.
0210	1.2.6 NEDSÄTTNINGAR FÖR SKULDER SOM ÄR FÖRENADE MED HANDEL VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Bilaga V, del 1.29. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 295 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning.

6.2 C 32.02 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: HUVUDMETODEN (PRUVAL 2)

6.2.1 Allmänna kommentarer

154c. Syftet med denna mall är att redovisa uppgifter om sammansättningen av de totala ytterligare värdejusteringar (AVA) som ska dras av från kapitalbasen enligt artiklarna 34 och 105 i CRR, tillsammans med relevant information om redovisningsvärderingen av de positioner som ligger till grund för bestämningen av de ytterligare värdejusteringarna.

154d. Denna mall ska fyllas i av alla institut som:

a) är skyldiga att använda huvudmetoden eftersom de överskrider tröskelvärdet i artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, antingen på enskild nivå eller gruppnivå, i enlighet med artikel 4.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, eller

b) har valt att använda huvudmetoden trots att de inte överskrider tröskelvärdet.

154e. För användning av denna mall avses med ’övre osäkerhet’ följande: Såsom fastställs i artikel 8.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering beräknas ytterligare värdejusteringar som skillnaden mellan verkligt värde och en försiktig värdering som bestäms baserat på 90 % säkerhet att institutet kan gå ur exponeringen vid den punkten eller bättre inom det nominella intervallet av rimliga värden. Det övre värdet eller den ’övre osäkerheten’ är den motsatta punkten i fördelningen av rimliga värden där instituten endast med 10 % säkerhet kan gå ur positionen vid den punkten eller bättre. Den övre osäkerheten ska beräknas och läggas ihop på samma grundval som summa AVA, men med en säkerhetsnivå på 10 % i stället för 90 % som används för bestämning av summa AVA.

6.2.2 Instruktioner för specifika positioner

AVA PÅ KATEGORINIVÅ
Kolumn
0010 - 0100	AVA PÅ KATEGORINIVÅ Ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader, modellrisk, koncentrerade positioner, framtida administrativa kostnader, förtida avveckling och operativ risk beräknas enligt beskrivningarna i respektive artiklarna 9–11 och 14–17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För kategorierna marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk, som omfattas av diversifieringsvinst enligt vad som avses i respektive artiklarna 9.6, 10.7 och 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, ska AVA på kategorinivå, om inget annat anges, rapporteras som den enkla summan av enskilda AVA före diversifieringsvinst [eftersom diversifieringsvinster som beräknas med användning av metod 1 eller metod 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering rapporteras i posterna 1.1.2, 1.1.2.1 och 1.1.2.2 i mallen]. För kategorierna marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk ska beloppen som beräknats med en expertbaserad metod enligt artiklarna 9.5 b, 10.6 b och 11.4 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering rapporteras separat i kolumnerna 0020, 0040 och 0060.
0010	MARKNADSPRISOSÄKERHET Artikel 105.10 i CRR. AVA för marknadsprisosäkerhet beräknat i enlighet med artikel 9 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0020	VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD AVA för marknadsprisosäkerhet beräknat i enlighet med artikel 9.5 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0030	SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER Artikel 105.10 i CRR. AVA för slutavräkningskostnader beräknat i enlighet med artikel 10 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0040	VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD AVA för slutavräkningskostnader beräknat i enlighet med artikel 10.6 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0050	MODELLRISK Artikel 105.10 i CRR. AVA för modellrisk beräknat i enlighet med artikel 11 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0060	VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD AVA för modellrisk beräknat i enlighet med artikel 11.4 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0070	KONCENTRERADE POSITIONER Artikel 105.11 i CRR. AVA för koncentrerade positioner beräknat i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0080	FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER Artikel 105.10 i CRR. AVA för framtida administrativa kostnader beräknat i enlighet med artikel 15 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0090	FÖRTIDA AVVECKLING Artikel 105.10 i CRR. AVA för förtida avveckling beräknat i enlighet med artikel 16 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0100	OPERATIV RISK Artikel 105.10 i CRR. AVA för operativ risk beräknat i enlighet med artikel 17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0110	SUMMA AVA Rad 0010: totala ytterligare värdejusteringar (AVA) som dras av från kapitalbasen enligt artiklarna 34 och 105 i CRR, vilket ska rapporteras i rad 290 i C 01.00. Summa AVA är summan av raderna 0030 och 0180. Rad 0020: Del av summa AVA som rapporteras i rad 0010 som kommer från positioner i handelslagret (absolut värde). Raderna 0030–0160: Summan av kolumnerna 0010, 0030, 0050 och 0070–0100. Raderna 0180–0210: Summa AVA som härrör från portföljer enligt nödfallsmetoden.
0120	ÖVRE OSÄKERHET Artikel 8.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Den övre osäkerheten ska beräknas och läggas ihop på samma grundval som summa AVA beräknat i kolumn 0110, men med en säkerhetsnivå på 10 % i stället för 90 % som används för bestämning av summa AVA.
0130 -0140	TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde motsvarande de AVA-belopp som rapporteras i raderna 0010–0130 och rad 0180. För vissa rader, särskilt raderna 0090–0130, kan beloppen behöva approximeras eller tilldelas baserat på expertomdöme. Rad 0010: Summa absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ingår i beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Detta inbegriper det absoluta värdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde för vilka AVA uppskattas till noll värde i enlighet med artiklarna 9.2, 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, vilka också rapporteras separat i raderna 0070 och 0080. Rad 0010 är summan av rad 0030 och rad 0180. Rad 0020: Del av totalt absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som rapporteras i rad 0010 som härrör från positioner i handelslagret (absolut värde). Rad 0030: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar portföljerna enligt artiklarna 9–17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Detta inbegriper det absoluta värdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde för vilka AVA uppskattas till noll värde i enlighet med artiklarna 9.2, 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, vilka också rapporteras separat i raderna 0070 och 0080. Rad 0030 är summan av raderna 0090–0130. Rad 0050: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde inom ramen för beräkning av AVA för ej intjänade kreditmarginaler. Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering får för denna AVA-beräkning inte längre betraktas som exakt matchande balanserande. Rad 0060: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde inom ramen för beräkning av AVA för investerings- och finansieringskostnader. Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering får för denna AVA-beräkning inte längre betraktas som exakt matchande balanserande. Rad 0070: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar värderingsexponeringar för vilka AVA uppskattas till noll värde enligt artikel 9.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Rad 0080: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar värderingsexponeringar för vilka AVA uppskattas till noll värde enligt artikel 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Raderna 0090–0130: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde tilldelade enligt vad som anges nedan (se motsvarande radinstruktion) i enlighet med följande riskkategorier: ränterisk, valutakursrisk, kreditrisk, aktierisk, råvarurisk. Detta inbegriper det absoluta värdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde för vilka AVA uppskattas till noll värde i enlighet med artiklarna 9.2, 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, vilka också rapporteras separat i raderna 0070 och 0080. Rad 0180: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar portföljerna enligt nödfallsmetoden.
0130	TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar värderade till verkligt värde som motsvarar de olika rader som förklaras i instruktionerna för kolumn 0130–0140 ovan.
0140	SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av skulder värderade till verkligt värde som motsvarar de olika rader som förklaras i instruktionerna för kolumn 0130–0140 ovan.
0150	QTD-INTÄKTER Intäkter för föregående kvartal (quarter-to-date, QTD) sedan det senaste rapporteringsdatumet som tilldelas tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar de olika rader som förklaras i instruktionerna för kolumn 0130–0140 ovan, tilldelade eller approximerade baserat på expertomdöme, om relevant.
0160	IPV-DIFFERENS Summan över alla positioner och riskfaktorer av belopp för ojusterad differens (IPV-differens) beräknad vid månadsslutet närmast före rapporteringsdatumet inom ramen för den oberoende priskontroll (IPV) som görs i enlighet med artikel 105.8 i CRR med beaktande av bästa tillgängliga oberoende data för berörda positioner eller riskfaktorer. Belopp för ojusterad differens avser ojusterade differenser mellan de värderingar som genereras av handelssystemet och de värderingar som uppskattas vid den månatliga IPV-processen. Inga belopp för justerad differens i institutets räkenskaper för det aktuella månadsslutet ska inkluderas i beräkningen av IPV-differens.
0170 - 0250	JUSTERINGAR AV VERKLIGT VÄRDE Justeringar, ibland även kallade ’reserver’, som eventuellt tillämpas på ett instituts redovisning till verkligt värde, som görs utanför den värderingsmodell som används för att generera bokförda belopp (utom senareläggning av vinst eller förlust vid första redovisningstillfället), och där det kan visas att de beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som relevant AVA. De kan avspegla riskfaktorer som inte fångas upp inom värderingstekniken i form av riskpremier eller exitkostnader och är förenliga med definitionen av verkligt värde. De bör dock beaktas av marknadsaktörerna vid prissättningen. (IFRS 13.9 och IFRS13.88)
0170	MARKNADSPRISOSÄKERHET Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla den riskpremie som beror på att det finns flera olika observerade priser för likvärdiga instrument eller, när det gäller marknadsparametrar som används som indata i en värderingsmodell, de instrument från vilka indatan har kalibrerats, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för marknadsprisosäkerhet.
0180	SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att beakta det faktum att värderingar på positionsnivå inte återspeglar ett exitpris för positionen eller portföljen, och särskilt om sådana värderingar kalibreras mot en marknadsmittkurs, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för slutavräkningskostnader.
0190	MODELLRISK Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla marknads- eller produktfaktorer som inte fångas upp av den modell som används för att beräkna dagliga positionsvärden- och risker (värderingsmodell), eller för att återspegla en lämplig försiktighetsnivå med tanke på osäkerhet som beror på att det finns flera olika alternativa modeller och modellkalibreringar, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för modellrisk.
0200	KONCENTRERADE POSITIONER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla det faktum att den aggregerade position som institutet innehar är större än en normalt handlad volym, eller större än de positioner som ligger till grund för observerbara noteringar eller transaktioner som används för att kalibrera pris eller indata för värderingsmodellen, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA förkoncentrerade positioner.
0210	EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att täcka förväntade förluster på grund av motpartsfallisemang i derivatpositioner (dvs. total kreditvärdighetsjustering (CVA) på institutnivå).
0220	INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att kompensera då värderingsmodeller inte fullt ut återspeglar de finansieringskostnader som marknadsaktörer skulle räkna in i exitpriset för en position eller portfölj (dvs. total finansieringsvärderingsjustering på institutnivå, om institutet beräknar en sådan justering, eller likvärdig justering).
0230	FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla administrativa kostnader i samband med portföljen eller positionen som inte beaktas i värderingsmodellen eller de priser som används för att kalibrera indata till modellen, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för framtida administrativa kostnader.
0240	FÖRTIDA AVVECKLING Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla förväntningar om förtida avveckling, enligt avtal eller ej, som inte beaktas i värderingsmodellen, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för förtida avveckling.
0250	OPERATIV RISK Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla den riskpremie som marknadsaktörer skulle kräva för att kompensera för operativ risk i samband med säkring, förvaltning och avveckling av kontrakt i portföljen, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för operativ risk.
0260	VINST ELLER FÖRLUST DAG 1 Justeringar för de tillfällen då värderingsmodellen tillsammans med alla andra relevanta justeringar av verkligt värde som är tillämpliga på en position eller en portfölj inte avspeglar det pris som erlagts eller erhållits vid första redovisningstillfället, dvs. senareläggning av vinst eller förlust vid första redovisningstillfället (IFRS 9.B5.1.2.A).
0270	FÖRKLARANDE BESKRIVNING Beskrivning av de positioner som behandlas enligt artikel 7.2 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering och angivande av skälet till varför det inte var möjligt att tillämpa artiklarna 9–17 i samma förordning.

1. SUMMA HUVUDMETODEN
Rad
0010	1. SUMMA HUVUDMETODEN Artikel 7.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För varje relevant AVA-kategori i kolumnerna 0010–0110, summa AVA beräknat enligt huvudmetoden enligt kapitel 3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering för tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Här ingår även diversifieringsvinster som rapporteras i rad 0140 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0020	VARAV: HANDELSLAGER Artikel 7.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För varje relevant AVA-kategori i kolumnerna 0010–0110, andel av summa AVA som rapporteras i rad 0010 som härrör från positioner i handelslagret (absolut värde).
0030	1.1 PORTFÖLJER ENLIGT ARTIKLARNA 9–17 – SUMMA EFTER DIVERSIFIERING PÅ KATEGORINIVÅ Artikel 7.2 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För varje relevant AVA-kategori i kolumnerna 0010–0110, summa AVA beräknat i enlighet med artiklarna 9–17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, för tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, utom tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som omfattas av behandlingen enligt artikel 7.2 b i.delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Här ingår även AVA som beräknats i enlighet med artiklarna 12 och 13 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering som rapporteras i raderna 0050 och 0060 och som ingår i AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk enligt artiklarna 12.2 och 13.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Här ingår även diversifieringsvinster som rapporteras i rad 0140 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Siffran i rad 0030 bör därför motsvara skillnaden mellan raderna 0040 och 0140.
0040 - 0130	1.1.1 SUMMA FÖRE DIVERSIFIERING PÅ KATEGORINIVÅ Instituten ska i raderna 0090–0130 fördela sina tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering (både i och utanför handelslagret) enligt följande riskkategorier: ränterisk, valutakursrisk, kreditrisk, aktierisk, råvarurisk. De ska utgå ifrån sin interna riskhanteringsstruktur, och genom mappning som tas fram baserat på expertomdömen ska de fördela sina affärsområden eller handlarbord till den lämpligaste riskkategorin. AVA, justeringar av verkligt värde och andra nödvändiga uppgifter som hör till de fördelade affärsområdena eller handlarborden ska sedan fördelas till samma relevant riskkategori, så att man på radnivå för varje riskkategori får en konsekvent överblick över de justeringar som har gjorts både för tillsynsändamål och redovisningsändamål, samt information om de berörda positionernas storlek (i termer av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde). Om AVA eller andra justeringar beräknas på en annan aggregeringsnivå, särskilt företagsnivå, ska instituten ta fram en allokeringsmetod för AVA för de berörda uppsättningarna av positioner. Allokeringsmetoden ska resultera i att rad 0040 motsvarar summan av raderna 0050–0130 för kolumnerna 0010–0100. Oavsett vilken metod som tillämpas ska de rapporterade uppgifterna i görligaste mån vara konsekventa på radnivå eftersom den lämnade informationen kommer att jämföras på denna nivå (AVA-belopp, övre osäkerhet, verkligt värde-belopp och eventuella justeringar av verkligt värde). I uppdelningen i raderna 0090–0130 ingår inte AVA som beräknats i enlighet med artiklarna 12 och 13 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering som rapporteras i raderna 0050 och 0060 och som ingår i AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk enligt artiklarna 12.2 och 13.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Diversifieringsvinster som rapporteras i rad 0140 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering ingår därför inte i raderna 0040–0130.
0050	VARAV: AVA EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER (CREDIT SPREADS) Artikel 105.10 i CRR och artikel 12 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Summa AVA beräknat för ej intjänade kreditmarginaler (AVA för CVA) och dess allokering till AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk enligt artikel 12 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Kolumn 0110: Summa AVA uppges endast i informationssyfte eftersom allokeringen till AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk leder till att informationen ingår – efter beaktande av diversifieringsvinster – i respektive AVA på kategorinivå. Kolumnerna 0130 och 0140: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde inom ramen för beräkning av AVA för ej intjänade kreditmarginaler. Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering får för denna AVA-beräkning inte längre betraktas som exakt matchande balanserande.
0060	VARAV: AVA INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER Artikel 105.10 i CRR och artikel 17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Summa AVA beräknat för investerings- och finansieringskostnader och dess allokering till AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk enligt artikel 13 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Kolumn 0110: Summa AVA uppges endast i informationssyfte eftersom allokeringen till AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk leder till att informationen ingår – efter beaktande av diversifieringsvinster – i respektive AVA på kategorinivå. Kolumnerna 0130 och 0140: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde inom ramen för beräkning av AVA för investerings- och finansieringskostnader. Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering får för denna AVA-beräkning inte längre betraktas som exakt matchande balanserande.
0070	VARAV: AVA PÅ GRUND AV NOLL VÄRDE ENLIGT ARTIKEL 9.2 Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar värderingsexponeringar för vilka AVA uppskattas till noll värde enligt artikel 9.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0080	VARAV: AVA PÅ GRUND AV NOLL VÄRDE ENLIGT ARTIKEL 10.2 OCH 10.3 Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar värderingsexponeringar för vilka AVA uppskattas till noll värde enligt artikel 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0090	1.1.1.1 RÄNTERISK
0100	1.1.1.2 VALUTAKURSRISK
0110	1.1.1.3 KREDITRISK
0120	1.1.1.4 AKTIERISK
0130	1.1.1.5 RÅVARURISK
0140	1.1.2 (-) Diversifieringsvinster Summa diversifieringsvinster Summan av raderna 0150 och 0160.
0150	1.1.2.1 (-) Diversifieringsvinst beräknad med metod 1 För de AVA-kategorier som aggregeras enligt metod 1 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.6 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, skillnaden mellan summan av enskilda AVA och summa AVA på kategorinivå efter justering för aggregering.
0160	1.1.2.2 (-) Diversifieringsvinst beräknad med metod 2 För de AVA-kategorier som aggregeras enligt metod 2 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.6 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, skillnaden mellan summan av enskilda AVA och summa AVA på kategorinivå efter justering för aggregering.
0170	1.1.2.2* Memorandumpost: AVA före diversifiering minskat med mer än 90 % genom diversifiering enligt metod 2 Enligt den terminologi som gäller för metod 2, summan av FV – PV för alla värderingsexponeringar för där APVA < 10 % (FV – PV).
0180	1.2 Portföljer enligt nödfallsmetoden Artikel 7.2 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För portföljer som omfattas av nödfallsmetoden enligt artikel 7.2 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering ska summa AVA beräknas som 0190, 0200 och 0210. Relevant balansräkning och annan bakgrundsinformation ska ges i kolumnerna 0130–0260. Beskrivning av positionerna och angivande av skälet till varför det inte var möjligt att tillämpa artiklarna 9–17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering ska ges i kolumn 0270.
0190	1.2.1 Nödfallsmetod; 100 % orealiserad vinst Artikel 7.2 b i i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0200	1.2.2 Nödfallsmetod; 10 % nominellt värde Artikel 7.2 b ii i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0210	1.2.3 Nödfallsmetod; 25 % av inledningsvärdet Artikel 7.2 b iii i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.

6.3. C 32.03 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR MODELLRISK (PRUVAL 3)

6.3.1 Allmänna kommentarer

154f. Denna mall ska endast fyllas i av de institut som överskrider tröskelvärdet i artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering på enskild nivå. Institut som ingår i en grupp som överskrider tröskelvärdet på gruppnivå måste endast fylla i denna mall om de även överskrider tröskelvärdet på enskild nivå.

154g. Denna mall ska användas för att rapportera uppgifter om de 20 beloppmässigt största enskilda AVA för modellrisk som bidrar till summa AVA för modellrisk på kategorinivå beräknat i enlighet med artikel 11 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Denna information motsvarar den information som rapporteras i kolumn 0050 i mall C 32.02.

154h. De 20 största enskilda AVA för modellrisk ska, tillsammans med motsvarande produktinformation, rapporteras i sjunkande ordning och börja med den största enskilda AVA för modellrisk.

154i. Produkter som motsvarar dessa största enskilda AVA för modellrisk ska rapporteras med användning av det produktinventarium som krävs enligt artikel 19.3 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.

154j. Om produkterna är tillräckligt likartade vad gäller värderingsmodellen och AVA för modellrisk ska de slås samman och rapporteras på en rad för att maximera mallens täckning avseende institutets totala AVA för modellrisk på kategorinivå.

6.3.2 Instruktioner för specifika positioner

RANKNING
Kolumn
0005	RANKNING Rankning är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Den ska följa nummerordning, 1, 2, 3, osv., där 1 är AVA för största enskilda modellrisk, 2 är näst största och så vidare.
0010	MODELL Internt namn (alfanumeriskt) på modellen som institutet använder för att identifiera den.
0020	RISKKATEGORI Den riskkategori (ränterisk, valutakursrisk, kreditrisk, aktierisk, råvarurisk) som bäst kännetecknar den produkt eller produktgrupp som ger upphov till värderingsjusteringen för modellrisk. Instituten ska använda följande koder vid rapporteringen: IR – ränterisk FX – valutakursrisk CR – kreditrisk EQ – aktierisk CO – råvarurisk
0030	PRODUKT Internt namn (alfanumeriskt) på produkten eller produktgruppen – i överensstämmelse med det produktinventarium som krävs enligt artikel 19.3 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering – som värderas med hjälp av modellen.
0040	OBSERVERBARHET Antal prisobservationer för produkten eller produktgruppen under de senaste tolv månaderna som uppfyller något av följande kriterier: Prisobservationen är ett pris vid vilket institutet har utfört en transaktion. Det är ett verifierbart pris för en faktisk transaktion mellan tredje parter. Priset erhålls från ett fast bud. Instituten ska använda ett av följande värden vid rapporteringen: ’inga’, ’1–6’, ’6–24’, ’24–100’, ’100+’.
0050	AVA FÖR MODELLRISK Artikel 11.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Enskild AVA för modellrisk före diversifieringsvinst, men efter portföljnettning om tillämpligt.
0060	VARAV: MED EXPERTBASERAD METOD Beloppen i kolumn 0050 som har beräknats med expertbaserad metod enligt definitionen i artikel 11.4 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0070	VARAV: AGGREGERAD, MED METOD 2 Beloppen i kolumn 0050 som har aggregerats enligt metod 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Detta motsvarar FV – PV enligt den terminologi som används i bilagan.
0080	AGGREGERAD AVA BERÄKNAD ENLIGT METOD 2 Bidraget till summa AVA för modellrisk på kategorinivå, beräknat enligt artikel 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, av enskilda AVA för modellrisk som har aggregerats med användning av metod 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Detta motsvarar APVA enligt den terminologi som används i bilagan.
0090 -0100	TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde, som värderats enligt den modell som rapporteras i kolumn 0010, såsom det anges i de finansiella rapporterna enligt tillämpliga redovisningsregler.
0090	TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar värderade till verkligt värde, som värderats enligt den modell som rapporteras i kolumn 0010, såsom det anges i de finansiella rapporterna enligt tillämpliga redovisningsregler.
0100	SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av skulder värderade till verkligt värde, som värderats enligt den modell som rapporteras i kolumn 0010, såsom det anges i de finansiella rapporterna enligt tillämpliga redovisningsregler.
0110	IPV-DIFFERENS (OUTPUT-TEST) Summan av belopp för ojusterad differens (IPV-differens) beräknad vid månadsslutet närmast före rapporteringsdatumet inom ramen för den oberoende priskontroll (IPV) som görs i enlighet med artikel 105.8 i CRR med beaktande av bästa tillgängliga oberoende data för motsvarande produkter eller produktgrupper. Belopp för ojusterad differens avser ojusterade differenser mellan de värderingar som genereras av handelssystemet och de värderingar som uppskattas vid den månatliga IPV-processen. Inga belopp för justerad differens i institutets räkenskaper för det aktuella månadsslutet ska inkluderas i beräkningen av IPV-differens. Här ska endast tas med resultat som har kalibrerats från priser på instrument som skulle mappas till samma produkt (output-test). Resultat från input-test med marknadsindata som testas mot nivåer som har kalibrerats från skilda produkter ska inte tas med.
0120	IPV-TÄCKNING (OUTPUT-TEST) Procentandel av de positioner som mappats mot modellen viktat med AVA för modellrisk som täcks av resultaten från output-test inom ramen för oberoende priskontroll, som anges i kolumn 0110.
0130 – 0140	JUSTERINGAR AV VERKLIGT VÄRDE Justeringar av verkligt värde enligt definitionen i kolumnerna 0190 och 0240 i mall C 32.02 som har tillämpats på de positioner som har mappats mot modellen i kolumn 0010.
0150	VINST ELLER FÖRLUST DAG 1 Justeringar enligt definitionen i kolumn 0260 i mall C 32.02 som har tillämpats på de positioner som har mappats mot modellen i kolumn 0010.

6.4 C 32.04 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR KONCENTRERADE POSITIONER (PRUVAL 4)

6.4.1 Allmänna kommentarer

154k. Denna mall ska endast fyllas i av de institut som överskrider tröskelvärdet i artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering på enskild nivå. Institut som ingår i en grupp som överskrider tröskelvärdet på gruppnivå ska endast fylla i denna mall om de även överskrider tröskelvärdet på enskild nivå.

154l. Denna mall ska användas för att rapportera uppgifter om de 20 beloppsmässigt största enskilda AVA för koncentrerade positioner som bidrar till summa AVA för koncentrerade positioner på kategorinivå beräknat i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Denna information ska motsvara den information som rapporteras i kolumn 0070 i mall C 32.02.

154m. De 20 största AVA för koncentrerade positioner ska, tillsammans med motsvarande produktinformation, rapporteras i sjunkande ordning och börja med den största enskilda AVA för koncentrerade positioner.

154n. Produkter som motsvarar dessa största enskilda AVA för koncentrerade positioner ska rapporteras med användning av det produktinventarium som krävs enligt artikel 19.3 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.

154o. Positioner som är likartade vad gäller beräkningsmetoden för AVA ska om möjligt aggregeras för att maximera mallens täckning.

6.4.2 Instruktioner för specifika positioner

RANKNING
Kolumn
0005	RANKNING Rankning är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Den ska följa nummerordning, 1, 2, 3, osv., där 1 är AVA för största koncentrerade position, 2 är näst största och så vidare.
0010	RISKKATEGORI Den riskkategori (ränterisk, valutakursrisk, kreditrisk, aktierisk, råvarurisk) som bäst kännetecknar positionen. Instituten ska använda följande koder vid rapporteringen: IR – ränterisk FX – valutakursrisk CR – kreditrisk EQ – aktierisk CO – råvarurisk
0020	PRODUKT Internt namn på produkten eller produktgruppen, i överensstämmelse med det produktinventarium som krävs enligt artikel 19.3 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0030	UNDERLIGGANDE Intern benämning på underliggande för derivat, eller på instrument för annat än derivat.
0040	KONCENTRERAD POSITION - STORLEK Storlek på den enskilda koncentrerade värderingsposition som har identifierats i enlighet med artikel 4.1 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, uttryckt i den enhet som anges i kolumn 0050.
0050	STOREKSMÅTT Den enhet för storleksmått som används internt vid identifieringen av den koncentrerade värderingspositionen för att beräkna den koncentrerade positionens storlek, som avses i kolumn 0040. För obligationer och aktier ska den enhet rapporteras som används i den interna riskhanteringen, till exempel ’antal obligationer’, ’antal aktier’ eller ’marknadsvärde’. För derivatpositioner ska den enhet rapporteras som används i den interna riskhanteringen, till exempel ’PV01, EUR per 1 räntepunkts parallellskift i avkastningskurvan’.
0060	MARKNADSVÄRDE Positionens marknadsvärde
0070	FÖRSIKTIG EXITPERIOD Den försiktiga exitperioden, i antal dagar, som uppskattas enligt 14.1 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering.
0080	AVA FÖR KONCENTRERADE POSITIONER AVA-beloppet för koncentrerade positioner, beräknat i enlighet med artikel 14.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering för den berörda enskilda koncentrerade positionen.
0090	KONCENTRERAD POSITION – JUSTERING AV VERKLIGT VÄRDE Belopp av alla eventuella justeringar av verkligt värde som görs för att återspegla det faktum att den aggregerade position som institutet innehar är större än en normalt handlad volym, eller större än de positioner som ligger till grund för de noteringar eller transaktioner som används för att kalibrera pris eller indata för värderingsmodellen. Det rapporterade beloppet ska motsvara det belopp som har tillämpats på den berörda enskilda koncentrerade värderingspositionen.
0100	IPV-DIFFERENS Summan av belopp för ojusterad differens (IPV-differens) beräknad vid månadsslutet närmast före rapporteringsdatumet inom ramen för den oberoende priskontroll (IPV) som görs i enlighet med artikel 105.8 i CRR med beaktande av bästa tillgängliga oberoende data för den berörda enskilda koncentrerade värderingspositionen. Belopp för ojusterad differens ska avse ojusterade differenser mellan de värderingar som genereras av handelssystemet och de värderingar som uppskattas vid den månatliga IPV-processen. Inga belopp för justerad differens i institutets räkenskaper för det aktuella månadsslutet ska inkluderas i beräkningen av IPV-differens.

7. C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV)

7.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

155. Informationen som ska användas för mall C33.00 ska omfatta alla exponeringar mot ’Offentlig sektor’ enligt punkt 42 b i bilaga V.

156. Exponeringar mot ’Offentlig sektor’ inbegrips i olika exponeringsklasser i artiklarna 112 och 147 i CRR i enlighet med instruktionerna för hur mallarna C07, C08.01 och C08.02 ska fyllas i.

157. Tabell 2 (schablonmetoden) och tabell 3 (internmetoden) i del 3 i bilaga 5 ska användas för fördelning av exponeringsklasser som används för att beräkna kapitalkraven enligt CRR för motpartssektorn ’Offentlig sektor’.

158. Information ska rapporteras för de totala aggregerade exponeringarna (dvs. summan av alla länder där banken har exponeringar i statspapper) och för varje land baserat på motpartens hemvist på basis av direkt låntagare.

159. Inplaceringen av exponeringar i exponeringsklasser eller jurisdiktioner ska göras utan beaktande av metoder för kreditriskreducering och i synnerhet utan beaktande av substitutionseffekter. För beräkning av exponeringsvärden och riskvägda exponeringsbelopp för varje exponeringsklass och jurisdiktion ingår dock metoder för kreditriskreducering, inbegripet substitutionseffekter.

160. Rapporteringen av information om exponeringar mot ’Offentlig sektor’ per hemvistjurisdiktion för den direkta motparten om denna inte är hemvistjurisdiktion för det rapporterande institutet, omfattas av tröskelvärdena i artikel 5 b 3 i denna förordning.

7.2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ’OFFENTLIG SEKTOR’

161. GOV-mallens tillämpningsområde omfattar direkta exponeringar i eller utanför balasräkningen och direkta derivatexponeringar mot ’Offentlig sektor’ i och utanför handelslagret. Dessutom krävs en memorandumpost för indirekta exponeringar i form av kreditderivat som avser offentlig sektors exponeringar.

162. En exponering är en direkt exponering om den direkta motparten är en enhet som omfattas av definitionen ’Offentlig sektor’.

163. Mallen är uppdelad i två sektioner. Den första bygger på uppdelning av exponering per risk, metod och exponeringsklass medan den andra bygger på uppdelning efter återstående löptid

7.3 INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER

Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat
Kolumn	Instruktioner
010–260	DIREKTA EXPONERINGAR
010–140	EXPONERINGAR I BALANSRÄKNINGEN
010	Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 34 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på direktiv 86/635/EEG (Bankredovisningsdirektivet – BAD) enligt punkterna 15–22 i del 1 i bilaga V och förtecknat i kolumnerna 030–120. Justeringar på grund av krav på försiktig värdering ska inte minska det redovisade bruttovärdet av exponeringar i eller utanför handelslagret till verkligt värde.
020	Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner) Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 27 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på BAD som definieras i punkterna 15–22 i bilaga V del 1 förtecknat i kolumnerna 030–120, netto av korta positioner. Om institutet har en kort position ska det redovisade värdet, för samma återstående löptid och för samma direkta motpart med denominering i samma valuta, nettas mot det redovisade värdet för den direkta positionen. Detta nettobelopp ska anses vara noll om det är ett negativt belopp. Summan av kolumnerna 030–120 minus kolumn 130 ska rapporteras här. Om detta belopp är lägre än noll ska det rapporteras som noll.
030–120	FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR DERIVAT PER REDOVISNINGSPORTFÖLJ Det aggregerade redovisade bruttovärdet för finansiella tillgångar som inte är derivat, enligt nedan, som avser exponeringar mot offentlig sektor per redovisningsportfölj enligt tillämplig redovisningsram.
030	Finansiella tillgångar som innehas för handel IFRS 7.8.a ii, IFRS 9 bilaga A
040	Finansiella tillgångar förenade med handel BAD artikel 32–33, bilaga V, del 1.16, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
050	Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet IFRS 7.8.a ii, IFRS 9.4.1.4.
060	Finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet IFRS 7.8.a i, IFRS 9.4.1.5 och redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6
070	Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet BAD artikel 36.2, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
080	Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat IFRS 7.8 d, IFRS 9.4.1.2A.
090	Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8 Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
100	Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde IFRS 7.8 f, IFRS 9.4.1.2, bilaga V, del 1.15
110	Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod BAD artikel 35, redovisningsdirektivet artikel 6.1 i och artikel 8.2, bilaga V, del 1.16 Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
120	Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat BAD artikel 37, redovisningsdirektivet artikel 12.7, bilaga V, del 1.16 Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
130	Korta positioner Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b om den direkta motparten är offentlig sektor enligt definitionen i punkt 1. Korta positioner uppstår när institutet säljer värdepapper som erhållit genom ett omvänt repolån, eller som lånats i en värdepapperslånetransaktion vars direkta motpart är offentlig sektor. Det redovisade värdet är den korta positionens verkliga värde. Korta positioner måste rapporteras per intervall för återstående löptid, enligt raderna 170–230 och per direkt motpart. Korta positioner ska sedan användas för att netta positioner med samma återstående löptid och direkta motpart vid beräkning av kolumnerna 030–120.
140	Varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b) som uppstår när institutet säljer de värdepapper som erhållits genom omvända repolån vars direkta motpart är offentlig sektor som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (kolumnerna 030 eller 040). Korta positioner som uppstått när de sålda värdepappren lånats i en värdepapperslånetransaktion ska inte ingå i denna kolumn.
150	Ackumulerad nedskrivning Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080–120. Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 71]
160	Ackumulerade nedskrivningar – varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080 och090.
170	Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060, 070, 080 och 090. [Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 69]
180	Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – varav: från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060 och 070.
190	Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 080 och 090.
200–230	DERIVAT Direkta derivatpositioner ska rapporteras i kolumnerna 200–230. När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning.
200–210	Derivat med positivt verkligt värde Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett positivt verkligt värde för institutet på rapporteringsdatumet, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande, innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD. Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140).
200	Derivat med positivt verkligt värde: Redovisat värde Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på referensdatumet. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument.
210	Derivat med positivt verkligt värde: Teoretiskt värde Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på rapporteringsreferensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är positivt för institutet på rapporteringsreferensdatumet.
220–230	Derivat med negativt verkligt värde Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett negativt verkligt värde för institutet på rapporteringsreferensdagen, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande eller innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD. Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140).
220	Derivat med negativt verkligt värde Redovisat värde Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på rapporteringsreferensdagen. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument.
230	Derivat med negativt verkligt värde Teoretiskt värde Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på referensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är negativt för institutet.
240–260	EXPONERINGAR UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
240	Nominellt belopp Om den direkta motparten till en post utanför balansräkningen är offentlig sektor, enligt vad som anges i punkt 1, det teoretiska värdet av åtaganden och finansiella garantier som inte räknas som derivat i enlighet med IFRS eller enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD (bilaga V, del 2, punkterna 102–119). I enlighet med bilaga punkterna 43 och 44 i del 1 i bilaga V är offentlig sektor en direkt motpart a) i en lämnad finansiell garanti, om det är direkt motpart i det räntebärande instrumentet, och b) i ett låneåtagande eller annat åtagande, om det är den motpart vars kreditrisk bärs av det rapporterade institutet.
250	Avsättningar BAD artikel 4 skulder 6 c, poster utanför balansräkningen, artikel 27.11, artikel 28.8 och artikel 33. IFRS 9.4.2.1 c ii, d ii, 9.5.5.20, IAS 37, IFRS 4, bilaga V del 2.11. Avsättningar för alla exponeringar utanför balansräkningen oavsett hur de värderas, förutom dem som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9. Enligt IFRS ska nedskrivningen av ett låneåtagande rapporteras i kolumn 150 om institutet inte separat kan fastställa de förväntade kreditförlusterna från utnyttjade eller outnyttjade belopp av det räntebärande instrumentet. Om de sammanlagda förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentet överstiger det redovisade bruttovärdet av instrumentets lånekomponent ska det återstående saldot för de förväntade kreditförlusterna rapporteras som en avsättning i kolumn 250.
260	Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk När det gäller poster utanför balansräkningen som värderas till verkligt värde via resultatet enligt IFRS 9, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk (punkt 110 i del 2 i bilaga V).
270–280	Memorandumpost kreditderivat kopplade till exponeringar mot offentlig sektor Kreditderivat som inte uppfyller definitionen av finansiella garantier som det rapporterande institutet har ingått med andra motparter än offentlig sektor och vars referensexponering är offentlig sektor, måste rapporteras. Dessa kolumner ska inte rapporteras för exponeringar som delas upp efter risk, metod och exponeringsklass (raderna 020–160). Exponeringarna som rapporteras i sektionen ska inte beaktas vid beräkning av exponeringsvärde och riskvägt belopp (kolumnerna 290 och 300) vilka uteslutande baseras på direkta exponeringar.
270	Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett positivt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering. För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella tillgångar på rapportdagen. För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett positivt verkligt värde på rapporteringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas.
280	Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett negativt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering. För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella skulder på rapportdagen. För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett negativt verkligt värde på rapporetringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas.
290	Exponeringsvärde Exponeringsvärdet för exponeringar som omfattas av kreditriskramen. För exponeringar enligt schablonmetoden (SA): se artikel 111 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden (IRB): se artiklarna 166 och 230.1 andra meningen i CRR. När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning.
300	Riskvägt exponeringsbelopp Riskvägt exponeringsbelopp för exponeringar som omfattas av kreditriskramen. För exponeringar enligt schablonmetoden (SA): se artikel 113.1–113.5 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden (IRB): se artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För rapportering av direkta exponeringar som omfattas av artikel 271 i CRR och som är föremål för kapitalbaskrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk – se instruktionerna för berörda rader.

Summa exponeringar
Rad	Instruktioner
UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER METOD
010	Summa exponeringar Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor, enligt punkt 1
020–155	Exponeringar enligt kreditriskramen Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del tre avdelning II i CRR. Exponeringar inom kreditriskramen innefattar exponeringar från verksamhet både i och utanför handelslagret som omfattas av ett kapitalkrav på grund av motpartsrisk. Direkta exponeringar som omfattas av artikel 271 i CRR och som är föremål för kapitalbaskrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–155) och marknadsriskraden (160). Exponeringsbelopp till följd av motpartsrisk ska rapporteras i kreditriskraderna medan exponeringar till följd av marknadsrisk rapporteras i marknadsriskraden.
030	Schablonmetod Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 2 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk.
040	Nationella regeringar Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ enligt artiklarna 112 och 114, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
050	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ’Delstatliga eller självstyrelseorgan och myndigheter’ enligt artiklarna 112 och 115, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
060	Offentliga organ Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ’Offentliga organ’ enligt artiklarna 112 och 116 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
070	Internationella organisationer Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ’Internationella organisationer’ enligt artiklarna 112 och 118 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
075	Övriga exponeringar mot offentlig sektor som omfattas av schablonmetoden Andra exponeringar mot offentlig sektor än de som ingår i raderna 040–070 ovan, som hänförs till exponeringsklasser enligt schablonmetoden i enlighet med artikel 112 i CRR i syfte att beräkna kapitalbaskraven.
080	Internmetod för kapitalkrav Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 3 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk.
090	Nationella regeringar Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar och som hänförs till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
100	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
110	Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ’Institut’ i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
120	Offentliga organ [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
130	Offentliga organ [Institut] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ’Institut’ i enlighet med artikel 147.3 b i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
140	Internationella organisationer [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer och som hänförs till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ i enlighet med artikel 147.3 c i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
155	Övriga exponeringar mot offentlig sektor som omfattas av internmetoden Andra exponeringar mot offentlig sektor än de som ingår i raderna 090–140 ovan, som hänförs till exponeringsklasser enligt internnmetoden i enlighet med artikel 147 i CRR i syfte att beräkna kapitalbaskraven.
160	Exponeringar enligt marknadsriskramen Marknadsriskexponeringar omfattar positioner för vilka kapitalbaskrav beräknas enligt del tre avdelning IV i CRR. Direkta exponeringar som omfattas av artikel 271 i CRR och som är föremål för kapitalbaskrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–155) och marknadsriskraden (160). Exponering till följd av motpartsrisk ska rapporteras i kreditriskraderna medan exponering till följd av marknadsrisk rapporteras i marknadsriskraden.
170–230	UPPDELNING AV EXPONERINGAR PER ÅTERSTÅENDE LÖPTID: Återstående löptid ska beräknas i dagar mellan den avtalade förfallodagen och rapporteringsreferensdagen för alla positioner. Exponeringar mot offentlig sektor ska delas upp efter återstående löptid och hänföras till intervall enligt följande: [0 - 3M [: Mindre än 90 dagar [3M - 1Y]: Minst 90 dagar och mindre än 365 dagar [1Y – 2Y]: Minst 365 dagar och mindre än 730 dagar [2Y – 3Y]: Minst 730 dagar och mindre än 1095 dagar [3Y – 5Y]: Minst 1095 dagar och mindre än 1825 dagar [5Y – 10Y]: Minst 1825 dagar och mindre än 3650 dagar [10Y – mer]: 3650 dagar eller mer”

1 De uppgifter som begärs om instituten i denna mall ska rapporteras i ackumulerad form för kalenderåret eller rapporteringsåret (dvs. sedan den 1 januari det aktuella året).

2 ’Självständiga institut’ ingår inte i någon grupp och konsoliderar sig heller inte i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven.

BILAGA III

”BILAGA V

RAPPORTERING AV FINANSIELL INFORMATION

Innehållsförteckning

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 337

1) Referenser 337

2) Konventioner 338

3) Konsolidering 340

4) Redovisningskategorier för finansiella instrument 340

4.1) Finansiella tillgångar 340

4.2) Finansiella skulder 341

5) Finansiella instrument 342

5.1) Finansiella tillgångar 342

5.2) Redovisat bruttovärde 342

5.3) Finansiella skulder 343

6) Uppdelning per motpart 343

INSTRUKTIONER RÖRANDE MALLAR 345

1) Balansräkning 345

1.1) Tillgångar (1.1) 345

1.2) Skulder (1.2) 345

1.3) Eget kapital (1.3) 346

2) Resultaträkning (2) 347

3) Rapport över totalresultat (3) 350

4) Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor (4) 351

5) Uppdelning av lån och förskott som inte är förenade med handel, per produkt (5) 353

6) Uppdelning av lån och förskott som inte är förenade med handel till icke-finansiella företag per Nace-kod (6) 354

7) Finansiella tillgångar som omfattas av nedskrivningar (7) 354

8) Uppdelning av finansiella skulder (8) 355

9) Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden (9) 355

10) Derivat och säkringsredovisning (10 och 11) 358

10.1) Klassificering av derivat efter typ av risk 358

10.2) Belopp som ska rapporteras för derivat 359

10.3) Derivat som klassificeras som ’ekonomiska säkringar’ 360

10.4) Uppdelning av derivat per motpartssektor 361

10.5) Säkringsredovisning enligt nationell god redovisningssed (11.2) 361

10.6) Belopp som ska rapporteras för säkringsinstrument som inte är derivat (11.3 och 11.3.1) 361

10.7) Säkrade poster i säkringar av verkligt värde (11.4) 361

11) Förändringar i reserveringar och avsättningar för kreditförluster (12) 362

11.1) Förändringar i reserveringar för kreditförluster och nedskrivning av egetkapitalinstrument enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD (12.0) 362

11.2) Förändringar i reserveringar och avsättningar för kreditförluster (12.1) 362

11.3) Överföringar mellan nedskrivningsstadier (rapportering av bruttobelopp) (12.2) 364

12) Erhållna säkerheter och garantier (13) 365

12.1) Uppdelning av säkerheter och garantier per lån och förskott som inte innehas för handel (13.1) 365

12.2) Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden [innehav på balansdagen] (13.2) 365

12.3) Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll [materiella tillgångar], ackumulerat (13.3) 365

13) Verkligt värde-hierarki: Finansiella instrument till verkligt värde (14) 365

14) Borttagande från rapporten över finansiell ställning och finansiella skulder som är knutna till överförda finansiella tillgångar (15) 366

15) Uppdelning av valda poster i resultaträkningen (16) 366

15.1) Ränteintäkter och räntekostnader per instrument och motpartssektor (16.1) 366

15.2) Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.2) 367

15.3) Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder som är förenade med handel, per instrument (16.3) 367

15.4) Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder som är förenade med handel, per risk (16.4) 368

15.5) Vinster eller förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.4.1) 368

15.6) Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument (16.5) 368

15.7) Vinster eller förluster från säkringsredovisning (16.6) 369

15.8) Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar (16.7) 369

16) Avstämning mellan den sammanställda redovisningen och konsoloideringen enligt kapitalkravsförordningen (17). 369

17) Nödlidande exponeringar (18) 369

18) Exponeringar med anstånd (19) 373

19) Geografisk uppdelning (20) 376

19.1) Den geografiska uppdelningen efterverksamhetens lokalisering (20.1–20.3) 376

19.2) Geografisk uppdelning efter motparten hemvist (20.4–20.7) 376

20) Materiella och immateriella tillgångar: tillgångar som ingår i leasing (21) 377

21) Kapitalförvaltning, förvaringstjänster och andra tjänster (22) 377

21.1) Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet (22.1) 377

21.2) Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls (22.2) 378

22) Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag (30) 379

23) Närstående parter (31) 379

23.1) Närstående parter: förfallna belopp och utestående fordringar från (31.1) 379

23.2) Närstående parter: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med (31.2) 68 380

24) Koncernstruktur (40) 380

24.1) Koncernstruktur: ’enhet-för-enhet’ (40.1) 380

24.2) Koncernstruktur: ’instrument-för-instrument’ (40.2) 381

25) Verkligt värde (41) 382

25.1) Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde 382

25.2) Användning av alternativet med verkligt värde (41.2) 382

26) Materiella och immateriella tillgångar: redovisat värde per värderingsmetod (42) 382

27) Reserveringar (43) 382

28) Förmånsbestämda planer och ersättningar till anställda (44) 382

28.1) Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer (44.1) 72 382

28.2) Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser (44.2) 383

28.3) Memorandumposter [relaterade till personalkostnader] (44.3) 383

29) Uppdelning av valda poster i resultaträkningen (45) 383

29.1) Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per redovisningskategori (redovisningsportfölj) (45.1) 383

29.2) Vinster eller förluster till följd borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar (45.2) 383

29.3) Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader (45.3) 383

30) Rapport över förändringar i eget kapital (46) 383

INDELNING AV EXPONERINGSKLASSER OCH MOTPARTSSEKTORER 74 384

DEL 1 ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. REFERENSER

1. I denna bilaga finns ytterligare anvisningar för hur de mallar för finansiell information (nedan kallade Finrep) som ingår i bilagorna III och IV till denna förordning ska fyllas i. Denna bilaga kompletterar de anvisningar som ges i form av referenser i mallarna i bilagorna III och IV.

2. Institut som använder nationella redovisningsstandarder som är kompatibla med IFRS (kompatibel nationell god redovisningssed) ska tillämpa de gemensamma instruktioner och de IFRS-instruktioner som anges i denna bilaga, om inte annat sägs. Detta påverkar inte kompatibel nationell god redovisningsseds efterlevnad av kraven i direktiv 86/635EEG (nedan kallat BAD). Institut som använder sig av nationell god redovisningssed som inte är kompatibel med IFRS eller som ännu inte gjorts kompatibel med kraven i IFRS 9 ska tillämpa de gemensamma instruktioner och de instruktioner enligt BAD som anges i denna bilaga, om inte annat sägs.

3. Dataposterna i mallarna ska ställas upp i enlighet med reglerna för redovisning, kvittning och värdering inom ramen för tillämpliga redovisningsregler, så som detta begrepp definieras i artikel 4.1.77 i förordning (EU) nr 575/2013.

4. Instituten ska endast skicka in de delar av mallarna som rör

a) tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader som redovisas av institutet,

b) exponeringar och verksamheter utanför balansräkningen som berör institutet,

c) transaktioner utförda av institutet,

d) värderingsregler, inbegripet metoder för skattning av reserveringar för kreditrisker, som tillämpas av institutet.

5. I bilagorna III och IV samt i denna bilaga gäller följande definitioner:

a) kapitalkravsförordningen: Förordning (EU) nr 575/2013

b) IAS eller IFRS: internationella redovisningsstandarder: som definieras i artikel 2 i IAS-förordningen, nr 1606/2002, som har antagits av kommissionen.

c) Europeiska centralbankens BSI-förordning eller ECB/2013/33: Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1071/2013.

d) Nace-förordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006.

e) Nace-kod: koder i Nace-förordningen

f) BAD: rådets direktiv 86/635/EEG.

g) redovisningsdirektivet: Direktiv 2013/34/EU.

h) nationell god redovisningssed: nationella allmänt godtagna redovisningsprinciper som tagits fram i enlighet med BAD.

i) SMF: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation C(2003)1422.

j) ISIN-kod: den internationella identifieringskod för värdepapper som tilldelas värdepapper. Koden består av tolv alfanumeriska tecken och är unik för en värdepappersemission.

k) LEI-kod: den globala identifieringskoden för juridiska personer, ett unikt nummer som identifierar en part i en ekonomisk transaktion.

l) nedskrivningsstadier: kategorier av nedskrivning, enligt definitionen i IFRS 9.5.5. 1:a stadiet: nedskrivning värderad i enlighet med IFRS 9.5.5.5. 2:a stadiet: nedskrivning värderad i enlighet med IFRS 9.5.5.3. 3:e stadiet: nedskrivning av kreditförsämrade tillgångar, enligt definitionen i bilaga A till IFRS 9.

2. KONVENTIONER

6. I bilagorna III och IV innebär en datapost som är skuggad i grått att denna inte efterfrågas eller inte är möjlig att rapportera. I bilaga IV innebär en rad eller kolumn vars referenser är skuggade i svart att tillhörande dataposter inte ska skickas in av de institut som följer de referenser som anges i denna rad eller kolumn.

7. Mallarna i bilagorna III och IV innehåller implicita valideringsregler som fastställs i själva mallarna genom användning av konventioner.

8. Parenteser i en malls postrubrik betyder att denna post ska subtraheras för att en totalsumma ska erhållas. Det betyder dock inte att den ska rapporteras som ett negativt tal.

9. Poster som ska rapporteras med negativa tal anges i de sammanställda mallarna med ett ’(–)’ i början av rubriken, t.ex. ’(–) Egna aktier’.

10. I datapostmodellen (DPM) för de mallar för rapportering av finansiell information som beskrivs i bilagorna III och IV har varje datapost (cell) en ’baspost’ som tilldelas attributet ’kredit/debet’. På detta sätt säkerställs att alla företag som rapporterar dataposter följer teckenkonventionen och att man vet om en datapost är ’kredit’ eller ’debet’.

11. Rent schematiskt fungerar detta som tabell 1 visar. Tabell 1 Konvention för kredit/debet, positiva tal och minustecken Variabel Kredit/ Debet Saldo/Förändring Rapporterad siffra Tillgångar Debet Tillgångar, saldo Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Ökning av tillgångar Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Negativt saldo för tillgångar Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Minskning av tillgångar Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Kostnader Kostnader, saldo Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Ökning av kostnader Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Negativt kostnadssaldo (inkluderar återföringar) Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Minskning av kostnader Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Skulder Kredit Skulder, saldo Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Ökning av skulder Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Negativt skuldsaldo Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Minskning av skulder Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Aktier Eget kapital, saldo Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Ökning av eget kapital Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Negativt saldo för eget kapital Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Minskning av eget kapital Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Intäkter Intäkter, saldo Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Ökning av intäkter Positiv (’Normal’, inget tecken behövs) Negativt intäktssaldo (inkluderar återföringar) Negativ (Minustecken ’–’ behövs) Minskning av intäkter Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

3. KONSOLIDERING

12. Om inte annat anges i denna bilaga ska Finrep-mallarna fyllas i i enlighet med kraven på konsolidering under tillsyn som anges i del ett, avdelning II, kapitel 2, avsnitt 2 i kapitalkravsförordningen. Instituten ska redovisa sina dotterföretag, joint ventures och intresseföretag med samma metoder som för konsolidering under tillsyn:

a) Instituten kan tillåtas eller avkrävas att kapitalandelsmetoden används för innehav i försäkringsdotterbolag och icke-finansiella dotterföretag i enlighet med artikel 18.5 i kapitalkravsförordningen.

b) Instituten kan tillåtas att använda proportionell konsolidering för finansiella dotterföretag i enlighet med artikel 18.2 i kapitalkravsförordningen.

c) Instituten kan avkrävas att använda proportionell konsolidering för innehav i joint ventures i enlighet med artikel 18.4 i kapitalkravsförordningen.

4. REDOVISNINGSKATEGORIER FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT

13. Vid tillämpning av bilagorna III, IV och denna bilaga ska med redovisningskategori avses finansiella instrument som summeras ihop enligt värderingsregler. Dessa summor får inte inbegripa innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag, tillgodohavanden som betalas ut på anfordran och klassificeras som ’Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel’, eller sådana finansiella instrument som ’Innehas för försäljning’ under posterna ’Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning’ och ’Skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning’.

14. Enligt nationell god redovisningssed ska institut som tillåts eller måste tillämpa vissa värderingsregler för finansiella instrument i enlighet med IFRS inrapportera, i den mån des tillämpas, tillämpliga IFRS-redovisningskategorier. Om de värderingsregler för finansiella instrument som instituten tillåts eller måste använda enligt nationell god redovisningssed på grundval av BAD avser värderingsregler i IAS 39 ska instituten lämna in redovisningskategorier grundade på BAD för alla sina finansiella instrument fram till dess att de värderingsregler de tillämpar är i enlighet med IFRS 9.

4.1 Finansiella tillgångar

15. Följande redovisningskategorier som grundas på IFRS ska användas för finansiella tillgångar:

a) ’Finansiella tillgångar som innehas för handel’.

b) ’Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet’.

c) ’Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet’.

d) ’Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat’.

e) ’Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde’.

16. Följande redovisningskategorier som grundas på nationell god redovisningssed ska användas för finansiella tillgångar:

a) ’Finansiella tillgångar förenade med handel’.

b) ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet’.

c) ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital’.

d) ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod’.

e) ’Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat’.

17. ’Finansiella tillgångar förenade med handel’ innefattar alla finansiella tillgångar som klassificeras som förenade med handel enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD. Oavsett vilken värderingsmetod som används enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska alla derivat med positivt saldo för det rapporterande institutet som inte klassificeras som säkringsredovisning i enlighet med punkt 22 i denna del rapporteras som finansiella tillgångar förenade med handel. Denna klassificering ska också gälla för derivat som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD inte redovisas i balansräkningen, eller derivat där endast har förändringarna i verkligt värde redovisas i balansräkningen eller derivat som används som ekonomiska säkringar enligt definitionen i del 2 punkt 137 i denna bilaga.

18. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska när det gäller finansiella tillgångar ’kostnadsbaserade metoder’ innefatta sådana värderingsregler enligt vilka skuldinstrumentet värderas till anskaffningsvärde plus upplupen ränta minus nedskrivningar.

19. Enligt nationell redovisningssed grundad på BAD omfattar ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat värderade enligt en kostnadsbaserad metod’ dels finansiella instrument som värderas med en kostnadsbaserad metod, dels instrument som värderas till lägsta värdets princip (’LVP’) på icke fortlöpande basis (moderat LVP) oavsett deras faktiska värdering på referensdagen. Tillgångar som värderas till moderat LVP är tillgångar på vilka LVP endast tillämpas under särskilda omständigheter. I tillämpliga redovisningsregler föreskrivs för dessa omständigheter, såsom nedskrivning, en utdragen minskning av verkligt värde jämfört med anskaffningskostnaden eller ändrade avsikter från företagsledningens sida.

20. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ’Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat’ innefatta finansiella tillgångar som inte inkluderas i andra redovisningskategorier. Denna redovisningskategori innefattar bland annat finansiella tillgångar värderade till LVP på fortlöpande basis (’strikt LVP’). Tillgångar som värderats till strikt LVP är tillgångar för vilka tillämpliga redovisningsregler antingen föreskriver inledande och efterföljande värdering till LVP, eller en första värdering till anskaffningsvärde och den efterföljande värderingen till LVP.

21. Oavsett deras värderingsmetoder rapporteras innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som inte är helt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under tillsyn, i ’Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag’, utom då de klassificeras som att de innehas för handel i enlighet med IFRS 5.

22. ’Derivat – säkringsredovisning’ ska innefatta derivat med ett positivt saldo för det rapporterande institutet som innehas för säkringsredovisning enligt IFRS. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD klassificeras derivat i handelslagret som derivat som innehas för säkringsredovisning endast om det finns särskilda redovisningsregler för derivat i handelslager i tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD och derivaten minskar risken för en annan position i handelslagret.

4.2 Finansiella skulder

23. Följande redovisningskategorier som grundas på IFRS ska användas för finansiella skulder:

a) ’Finansiella skulder som innehas för handel’.

b) ’Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet’.

c) ’Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde’.

24. Följande redovisningskategorier grundade på nationell god redovisningssed ska användas för finansiella skulder:

a) ’Finansiella skulder förenade med handel’.

b) ’Finansiella skulder som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod’.

25. ’Finansiella skulder förenade med handel’ innefattar alla finansiella skulder som klassificeras som förenade med handel enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD. Oavsett vilken värderingsmetod som används enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska alla derivat med negativt saldo för det rapporterande institutet som inte klassificeras som säkringsredovisning i enlighet med punkt 26 i denna del rapporteras som finansiella skulder förenade med handel. Denna klassificering ska också gälla för derivat som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD inte redovisas i balansräkningen, eller derivat där endast har förändringarna i verkligt värde redovisas i balansräkningen eller derivat som används som ekonomiska säkringar enligt definitionen i del 2 punkt 137 i denna bilaga.

26. ’Derivat – säkringsredovisning’ ska innefatta derivat med ett negativt saldo för det rapporterande institutet som innehas för säkringsredovisning enligt IFRS. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD klassificeras derivat i handelslagret som säkringsredovisning endast om det finns särskilda redovisningsregler för derivat i handelslager i tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD och derivaten minskar risken för en annan position i handelslagret.

5. FINANSIELLA INSTRUMENT

27. Vid tillämpning av bilagorna III, IV och denna bilaga ska med ’redovisat värde’ avses det belopp som rapporteras i balansräkningen. I det redovisade värdet för finansiella instrument ska även ingå upplupen ränta. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade värdet för derivat utgöra antingen det redovisade värdet enligt nationell god redovisningssed inklusive upplupna kostnader/intäkter, premiebelopp och avsättningar i tillämpliga fall, eller vara lika med noll om derivat inte redovisas i balansräkningen.

28. Om de redovisas enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska upplupna inkomster och förutbetalda kostnader för finansiella instrument, inklusive upplupen ränta, premier, rabatter eller transaktionskostnader rapporteras tillsammans med instrumentet och inte som övriga tillgångar eller skulder.

29. Om det är tillämpligt enligt nationell god redovisningssed grundat på BAD ska ’Nedsättningar för handelspositioner värderade till verkligt värde’ rapporteras. Nedsättningarna minskar värdet på tillgångar som är förenade med för handel och ökar värdet på skulder som är förenade med handel.

5.1 Finansiella tillgångar

30. Finansiella tillgångar ska delas upp i följande typer av instrument: ’Kontanta medel’, ’Derivat’, ’Egetkapitalinstrument’, ’Räntebärande värdepapper’ och ’Lån och förskott’.

31. ’Räntebärande värdepapper’ är skuldinstrument som innehas av institutet, utgivna som värdepapper som inte utgör lån i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning.

32. ’Lån och förskott’ är sådana skuldinstrument som innehas av institutet och som inte är värdepapper. Häri ingår ’lån’ enligt definitionen i Europeiska centralbankens BSI-förordning, liksom sådana förskott som inte kan betraktas som ’lån’ enligt Europeiska centralbankens BSI-förordning. ’Förskott som inte är lån’ beskrivs mer utförligt i del 2 punkt 85 g i denna bilaga.

33. I Finrep ska ’Skuldinstrument’ således omfatta ’lån och förskott’ och ’räntebärande värdepapper’.

5.2 Redovisat bruttovärde

34. Med ett skuldinstruments redovisade bruttovärde avses följande:

a) Enligt IFRS och nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade bruttovärdet för skuldinstrument som värderas till verkligt värde via resultatet och inte innehas för handel eller är förenade med handel, bero på huruvida instrumentet klassificeras som presterande (icke-nödlidande) eller nödlidande. För presterande skuldinstrument ska det totala redovisade värdet vara det verkliga värdet. För nödlidande skuldinstrument ska det redovisade värdet brutto vara det verkliga värdet efter tillägg av eventuella ackumulerade negativa förändringar i verkligt på grund av kreditrisk, enligt definitionen i del 2 punkt 69 i denna bilaga. Vid beräkning av redovisat bruttovärde ska skuldinstrumenten värderas vart och ett för sig.

b) För skuldinstrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat ska redovisat bruttovärde enligt IFRS vara det redovisade värdet före förlustreserver.

c) Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade bruttovärdet av nedskrivna tillgångar för skuldinstrument som klassificeras som ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod’ vara lika med det redovisade värdet före särskilda reserver för kreditrisk. Det redovisade bruttovärdet för ej nedskrivna tillgångar ska vara det redovisade värdet före allmänna avsättningar för kreditrisk och allmänna avsättningar för bankrisk, om dessa påverkar det redovisade värdet.

d) Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade bruttovärdet för skuldinstrument som klassificeras som ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital’ bero på huruvida dessa finansiella tillgångar omfattas av nedskrivningskrav. Om de omfattas av nedskrivningskrav ska det redovisade bruttovärdet vara det redovisade värdet före ackumulerade nedskrivningar i enlighet med kraven i led c ovan och ej nedskrivna tillgångar, eller eventuella ackumulerade nedskrivningar enligt kraven i led c ovan för nedskrivna och ej nedskrivna tillgångar eller ackumulerade förändringar i verkligt värde som anses som nedskrivningar. Om dessa finansiella tillgångar inte omfattas av nedskrivningskrav ska det redovisade bruttovärdet av dessa finansiella tillgångar vara det verkliga värdet för presterade exponeringar, och för nödlidande exponeringar det verkliga värdet efter tillägg av ackumulerade justeringar för negativt verkligt värde på grund av kreditrisk.

e) Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade bruttovärdet av skuldinstrument värderade med strikt eller moderat LVP vara anskaffningsvärdet när de redovisas med den kostnadsbaserade metoden under rapporteringsperioden. Om dessa skuldinstrument värderas till marknadsvärde ska det redovisade bruttovärdet vara marknadsvärdet före värdejusteringar till följd av kreditrisk.

f) Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD ska det redovisade bruttovärdet för skuldinstrument som rapporteras i kategorin ’Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat’, enligt andra värderingsmetoder än LVP, vara det redovisade värdet före värderingsjusteringar som uppfyller kraven för att vara nedskrivningar.

g) För finansiella tillgångar som är förenade med handel i enlighet med god redovisningssed grundad på BAD eller som innehas som tillgångar för handel enligt IFRS ska det redovisade bruttovärdet vara det verkliga värdet. Om god redovisningssed grundad på BAD kräver nedsättningar av instrumentförenade med handel och instrument värderade till verkligt värde ska det finansiella instrumentets redovisade värde vara det verkliga värdet före dessa nedsättningar.

5.3 Finansiella skulder

35. Finansiella skulder ska delas upp i följande typer av instrument: ’Derivat’, ’Korta positioner’, ’Inlåning’, ’Emitterade räntebärande värdepapper’ och ’Övriga finansiella skulder’.

36. Vid tillämpning av bilagorna III, IV och denna bilaga gäller definitionen av ’inlåning’ i bilaga II del 2 i Europeiska centralbankens BSI-förordning.

37. Emitterade räntebärande värdepapper är skuldinstrument som emitterats av institutet som värdepapper och som inte är inlåning i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning.

38. ’Övriga finansiella skulder’ omfattar alla finansiella skulder undantaget derivat, korta positioner, inlåning och emitterade räntebärande värdepapper.

39. Enligt IFRS ska ’Övriga finansiella skulder’ innefatta utställda finansiella garantier om dessa värderas antingen till verkligt värde via resultatet [IFRS 9.4.2.1 a] eller till det värde som uppgavs då lånet ursprungligen redovisades efter avdrag för ackumulerad amortering [IFRS 9.4.2.1 c ii]. Gjorda låneåtaganden ska rapporteras som ’Övriga finansiella skulder’ om de identifieras som finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet [IFRS 9.4.2.1 a] eller om de är löfte om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta [IFRS 9.2.3 c, IFRS 9.4.2.1 d].

40. Om låneåtaganden, finansiella garantier och andra gjorda åtaganden värderas till verkligt värde via resultatet ska alla förändringar av det verkliga värdet, inbegripet förändringar på grund av kreditrisk, rapporteras som ’övriga finansiella skulder’ och inte som avsättningar för ’Gjorda åtaganden och lämnade garantier’.

41. ’Övriga finansiella skulder’ ska även innefatta utdelningar som förfallit till betalning, belopp att betala för poster som är under avveckling eller i transit, samt belopp att betala som avser framtida avvecklingar av för värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner (om belopp som ska betalas för transaktioner redovisas före betalningsdagen).

6. Uppdelning per motpart

42. Om en uppdelning per motpart krävs ska följande typer av motparter användas:

a) Centralbanker.

b) Offentlig sektor: nationella regeringar, statliga och regionala myndigheter samt lokala myndigheter, däribland administrativa organ och icke-kommersiella företag, dock undantaget offentliga företag och privata företag som ägs av dessa administrativa organ och har kommersiell verksamhet (dessa ska rapporteras under ’kreditinstitut’, ’övriga finansiella företag’ eller ’icke-finansiella företag’ beroende på deras verksamhet); socialförsäkringsfonder och internationella organisationer såsom Europeiska unionens institutioner, Internationella valutafonden och Banken för internationell betalningsutjämning.

c) Kreditinstitut: alla institut som omfattas av definitionen i artikel 4.1.1 i kapitalkravsförordningen (företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning) och multilaterala utvecklingsbanker.

d) Övriga finansiella företag: alla finansiella företag och kvasibolag som inte är kreditinstitut, såsom värdepappersföretag, värdepappersfonder, försäkringsbolag, pensionsfonder, fondbolag och clearingorganisationer liksom återstående finansiella mellanhänder och finansiella serviceföretag och koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag.

e) Icke-finansiella företag: företag och kvasibolag som inte ägnar sig åt finansförmedling utan huvudsakligen åt produktion av handelsvaror och icke-finansiella tjänster i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning.

f) Hushåll: individer eller grupper av individer som konsumenter, som producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, samt som producenter av handelsvaror och icke-finansiella och finansiella tjänster, såvida verksamheten inte liknar den som bedrivs av kvasibolag. Här ingår hushållens ideella organisationer (NPISH/HIO) som betjänar hushåll och som främst ägnar sig åt produktion av varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll utanför marknaden.

43. Indelningen efter motpartssektor grundas uteslutande på den direkta motpartens egenskaper. Klassificering av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska göras på grundval av egenskaperna hos den gäldenär som var mest relevant, eller bestämmande, för institutets beviljande av exponeringen. För övriga klassificeringar ska uppdelningen av gemensamt ingångna exponeringar efter typ av motpart, land där motparten har sin hemvist samt Nace-kod styras av egenskaperna hos den mest relevanta eller bestämmande gäldenären.

44. De direkta motparterna för följande transaktioner ska vara följande:

a) För lån och förskott, den direkta låntagaren. För kundfordringar ska den direkta låntagaren vara den motpart som är skyldig att betala fordringarna, utom vid transaktioner med regress, då den direkta låntagaren ska vara överföraren av fordringarna om det rapporterande institutet inte i allt väsentligt tar på sig hela den risk och avkastning som ägandet av de överförda fordringarna medför.

b) För räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument, emittenten av värdepappren.

c) För inlåning, insättaren.

d) För korta positioner, motparten i värdepapperslånetransaktionen eller repan.

e) För derivat, den direkta motparten i derivatkontraktet. För centralt clearade OTC-derivat ska den direkta motparten vara den clearingorganisation som är central motpart. Uppdelningen av motparter för kreditriskderivat görs efter den sektor som motparten i kontraktet (köpare eller säljare av skydd) tillhör.

f) För lämnade finansiella garantier ska motparten vara den direkta motparten i det garanterade skuldinstrumentet.

g) För låneåtaganden och andra gjorda åtaganden, den motpart vars kreditrisk påtas av det rapporterande institutet.

h) För låneåtaganden, finansiella garantier och andra erhållna åtaganden, garanten eller den motpart som har tillhandahållit det rapporterande institutet åtagandet.

DEL 2 INSTRUKTIONER RÖRANDE MALLAR

1. BALANSRÄKNING

1.1 Tillgångar (1.1)

1. ’Kontanta medel’ ska omfatta innehav av inhemska och utländska sedlar och mynt som är i omlopp som är vanliga vid betalningar.

2. ’Kassabehållning hos centralbanker’ ska omfatta behållning hos centralbanker som utbetalas på anfordran.

3. ’Andra avistamedel’ ska omfatta behållning hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran.

4. ’Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag’ ska omfatta innehav i sådana intresseföretag, joint ventures och dotterföretag som inte är fullt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under tillsyn, utom om de ska klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5, oavsett hur de värderas, inbegripet om redovisningsstandarder tillåter dem att ingå i de olika redovisningskategorier som används för finansiella instrument. Det redovisade värdet av innehav som redovisas med kapitalandelsmetoden ska innefatta hänförlig goodwill.

5. Tillgångar som inte utgör finansiella tillgångar och som på grund av sin natur inte kan klassificeras som specifika poster på balansräkningen ska rapporteras under ’Övriga tillgångar’. Övriga tillgångar ska bland annat innefatta guld, silver och andra råvaror, även i de fall de innehas för handel.

6. Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade värdet av återköpta egna aktier rapporteras som ’övriga tillgångar’ om redovisning som tillgång är tillåtet enligt tillämplig nationell god redovisningssed.

7. ’Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning’ ska ha samma innebörd som i IFRS 5.

1.2 Skulder (1.2)

8. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska avsättningar för eventuella förluster till följd av den ineffektiva delen av portföljsäkringsförhållandet rapporteras i raden ’Derivat – säkringsredovisning’ om förlusten uppkommer från värderingen av säkringsderivatet, eller i raden ’Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk’ om förlusten uppkommer från värdering av den säkrade positionen. Om det inte går att göra åtskillnad mellan förlusten som uppkommer från värdering av säkringsderivatet och förluster som uppkommer från värdering av den säkrade positionen ska alla avsättningar för eventuella förluster till följd av den ineffektiva delen av portföljsäkringsförhållandet rapporteras i raden ’Derivat – säkringsredovisning’.

9. Avsättningar till ’Pensioner och andra förmånsbestämda förpliktelser efter anställningen’ ska inkludera nettobeloppet av förmånsbestämda förpliktelser.

10. Enligt IFRS omfattar avsättningar för ’Övriga långfristiga ersättningar till anställda’ summan av underskotten i de långfristiga pensionsplanerna enligt IAS 19.153. Den upplupna kostnaden för kortfristiga ersättningar till anställda (IAS 19.11 a), avgiftsbestämda planer (IAS 19.51 a) och ersättningar vid uppsägning (IAS 19.169 a) ska ingå i ’Övriga skulder’.

11. Enligt IFRS ska ’avsättningar för ’Gjorda åtaganden och lämnade garantier’ innehålla avsättningar som hänför sig till alla åtaganden och garantier, oavsett om nedskrivning av dem ska ske i enlighet med IFRS 9 eller avsättningar för dem följer IAS 37 eller om de behandlas som försäkringskontrakt enligt IFRS 4. Skulder som uppkommer från åtaganden och finansiella garantier som värderas till verkligt värde via resultatet ska inte rapporteras som avsättningar även om de beror på kreditrisk, utan som ’övriga finansiella skulder’ i enlighet med del 1 punkt 40 i denna bilaga. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ”Gjorda åtaganden och lämnade garantier’ innehålla avsättningar som hänför sig till alla åtaganden och garantier.

12. ’Aktiekapital som återbetalas på begäran’ omfattar kapitalinstrument som getts ut av institutet och som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras under eget kapital. Instituten ska i denna post inräkna sådana kooperativa aktier som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som eget kapital.

13. Skulder som inte utgör finansiella skulder och som på grund av sin natur inte kan klassificeras som specifika poster på balansräkningen ska rapporteras under ’Övriga skulder’.

14. Skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning ska ha samma innebörd som i IFRS 5.

15. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD omfattar ’Reserver för allmänna risker i bankrörelse’ belopp som har avsatts i enlighet med artikel 38 i BAD. Dessa ska bokföras separat, antingen som skulder under ’avsättningar’ eller under eget kapital som ’övriga reserver’, i enlighet med relevant nationell god redovisningssed.

1.3 Eget kapital (1.3)

16. Enligt IFRS ska egetkapitalinstrument som är finansiella instrument innefatta avtal som åsyftas i IAS 32.

17. Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ’Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt’ innefatta det redovisade värdet av kapital som getts ut av institutet och har infordrats från tecknarna men inte har betalats på referensdatum. Om kapitalökning som ännu inte har betalats bokförs som en ökning av aktiekapitalet, ska infordrat kapital som ännu inte är inbetalt rapporteras som ’Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt i mall 1.3 och som ’övriga tillgångar’ i mall 1.1. Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ännu ej inbetalt kapital inte registreras i mall 1.3 om kapitalökningen endast kan rapporteras efter erhållen betalning från aktieägarna.

18. ’Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument’ ska omfatta egetkapitalkomponenten av sammansatta finansiella instrument (dvs. finansiella instrument som innehåller såväl en skuldkomponent som en egetkapitalkomponent) emitterade av institutet, om dessa delas upp i enlighet med gällande redovisningsregler (inklusive sammansatta finansiella instrument med flera inbäddade derivat vilkas värden är beroende av varandra).

19. ’Andra utfärdade egetkapitalinstrument’ ska omfatta egetkapitalinstrument som är finansiella instrument andra än ’Kapital’ och ’Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument’.

20. ’Övrigt eget kapital’ ska omfatta samtliga egetkapitalinstrument som inte är finansiella instrument, däribland aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument (IFRS 2.10).

21. ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska innefatta ackumulerade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde på innehav i egetkapitalinstrument för vilka den rapporterande enheten oåterkalleligen har valt att redovisa förändringar i verkligt värde i övrigt totalresultat.

22. ’Säkringsineffektivitet i säkringar av verkligt värde för egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska innefatta den ackumulerade säkringsineffektivitet som uppkommer i säkringar av verkligt värde där den säkrade posten är ett egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Säkringsineffektivitet som rapporteras i denna rad ska vara skillnaden mellan den ackumulerade variationen av det verkliga värdet på det egetkapitalinstrument som rapporteras i ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat [säkrad post]’ och den ackumulerade variationen av det verkliga värdet på det säkringsderivat som rapporteras i ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat [säkringsinstrument]’ [IFRS 9.6.5.3 och IFRS 9.6.5.8].

23. ’Förändringar i verkligt värde av finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet som kan hänföras till förändringar i deras kreditrisk’ ska innefatta ackumulerade vinster och förluster som redovisas i övrigt totalresultat och som är hänförliga till egen kreditrisk för skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, oavsett om identifieringen skett vid första redovisningstillfället eller senare.

24. ’Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter [effektiv del]’ ska innefatta reserven för omräkning av utländsk valuta för den effektiva delen av såväl gällande säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter som säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter som inte längre gäller då utlandsverksamheten redovisas i balansräkningen.

25. ’Säkringsderivat. Reserv för kassaflödessäkringar [effektiv del]’ ska innefatta reserven för kassaflödessäkringen för den effektiva delen av variationen i verkligt värde för säkringsderivat i en kassaflödessäkring, både för gällande kassaflödessäkringar och kassaflödessäkringar som inte längre gäller.

26. ’Förändringar i verkligt värde av skuldinstrument som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska innefatta ackumulerade vinster och förluster för skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, netto efter förlustreserver som värderas per balansdag i enlighet med IFRS 9.5.5.

27. ’Säkringsinstrument [komponenter som inte identifierats]’ ska innefatta ackumulerade förändringar i verkligt värde av alla följande komponenter:

a) En options tidsvärde om förändringen av optionens tidsvärde och realvärde är åtskilda och där endast förändringen i realvärdet identifieras som ett säkringsinstrument [IFRS 9.6.5.15].

b) Terminsdelen av ett terminskontrakt där terminsdelen och avistadelen av det terminskontraktet är åtskilda och där endast förändringen i terminskontraktets avistadel identifieras som säkringsinstrument.

c) Valutabasisspreaden från ett finansiellt instrument där denna spread är åtskild från identifieringen av det finansiella instrumentet som säkringsinstrument [IFRS 9.6.5.15, IFRS 9.6.5.16].

28. Enligt IFRS omfattar ’Omvärderingsreserver’ värdet av de reserver som skapades då IAS först tillämpades, och som inte har övergått till andra typer av reserver.

29. ’Övriga reserver’ delas upp i ’Reserver eller ackumulerade förluster från innehav i dotterföretag, joint ventures och intressebolag’ och ’Andra’. ’Reserver eller ackumulerade förluster från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som redovisas med kapitalandelsmetoden’ omfattar den ackumulerade summan av intäkter och kostnader skapade genom ovannämnda innehav genom vinst eller förlust från tidigare år om de redovisas med kapitalandelsmetoden. ’Andra’ ska omfatta reserver som inte redovisas separat under andra poster och kan bestå av rättsliga reserver och obligatoriska reservfonder.

30. ’Egna aktier’ ska omfatta alla finansiella instrument som är av typen egetkapitalinstrument som har återköpts av institutet och varken är sålda eller avskrivna, utom om de enligt relevant nationell god redovisningssed grundad på BAD ska rapporteras under ’övriga tillgångar’.

2. RESULTATRÄKNING (2)

31. Ränteintäkter och räntekostnader som härrör från finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet och från säkringsderivat som klassificeras i kategorin ’säkringsredovisning’ ska antingen rapporteras separat från övriga vinster och förluster under posterna ’ränteintäkter’ respektive ’räntekostnader’ (clean price) eller som del av vinst eller förlust av dessa kategorier av instrument (dirty price). Metoden med clean price eller dirty price ska tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet och för säkringsderivat som klassificeras i kategorin ’säkringsredovisning’.

32. Institut ska rapportera följande poster, som omfattar intäkter och kostnader som avser närstående parter som inte är helt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under, uppdelade efter redovisningskategorier:

a) ’Ränteintäkter’.

b) ’Räntekostnader’.

c) ’Intäkter från utdelningar’.

d) ’Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet, netto’.

e) ’Modifieringsvinster eller (-) modifieringsförluster, netto’.

f) ’Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’.

33. ’Ränteintäkter’. Finansiella tillgångar som innehas för handel’ och ’Räntekostnader. Finansiella skulder som innehas för handel’ ska då clean price används omfatta de belopp som avser de derivat som klassificeras i kategorin ’innehas för handel’ och som är säkringsinstrument ur ekonomisk synvinkel men inte ur redovisningssynvinkel, för att visa korrekt ränteintäkt och räntekostnad för de säkrade finansiella instrumenten.

34. Om clean price används, ska ’Ränteintäkter. Finansiella tillgångar som innehas för handel’ och ’Räntekostnader. Finansiella skulder som innehas för handel’ också omfatta tidsfördelade avgifter och slutlikviden i relation till kreditderivat som värderas till verkligt värde och som används för att hantera kreditrisken i hela eller en del av det finansiella instrumentet som är identifierat som värderat till verkligt värde vid det tillfället [IFRS 9.6.7].

35. ’Ränteintäkter’. Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk’ och räntekostnader. Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk’ och ’Räntekostnader. Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk’ ska om clean price används omfatta belopp som avser de derivat som klassificeras i kategorin ’säkringsredovisning’ och som omfattar ränterisk, inbegripet säkringar av en grupp av poster med riskpositioner som motverkar varandra (säkringar av en nettoposition) vars säkrade risk påverkar olika rader i resultaträkningen. Om den säkrade posten vid clean price genererar ränteintäkter (räntekostnader) ska beloppet rapporteras som en ränteintäkt (räntekostnad) även om det är ett negativt (positivt) belopp. Om den säkrade posten vid clean price genererar ränteintäkter (räntekostnader) ska beloppet rapporteras som en ränteintäkt (räntekostnad) även om det är ett negativt (positivt) belopp.

36. ’Ränteintäkter – övriga tillgångar’ ska omfatta ränteintäkter som inte omfattas av de övriga posterna, såsom ränteintäkter från kassa, tillgodohavanden hos centralbanker, andra avistamedel och anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning, samt nettoränteintäkter från nettotillgångar i förmånsbestämda planer.

37. Enligt IFRS och om inte annat anges i nationell god redovisningssed ska räntor avseende finansiella skulder med en negativ effektiv ränta rapporteras i ’Ränteintäkter på skulder’. Dessa skulder och deras räntor ger upphov till en positiv avkastning för ett institut.

38. ’Räntekostnader – övriga skulder’ ska omfatta räntekostnader som inte omfattas av de övriga posterna, såsom räntekostnader för skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning, kostnader som härrör från ökningar av det redovisade värdet av en avsättning när en viss tid har förflutit, eller nettoräntekostnader för förmånsbestämda nettoskulder.

39. Enligt IFRS och om inte annat anges i nationell god redovisningssed ska räntor avseende finansiella tillgångar med en negativ effektiv ränta rapporteras i ’Räntekostnader på tillgångar’. Dessa tillgångar och deras räntor ger upphov till en negativ avkastning för ett institut.

40. Intäkter från utdelningar på egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via resultatet ska rapporteras antingen som ’Intäkter från utdelningar’ separat från andra vinster och förluster från dessa klasser av instrument där clean price används eller som en del av vinster eller förluster från dessa klasser av instrument om dirty price används.

41. Intäkter från utdelningar på egetkapitalinstrument som identifieras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat ska omfatta utdelningar som avser instrument som tagits bort från rapporten över finansiell ställning under perioden och utdelningar som avser instrument som innehas vid sutgången av rapportperioden.

42. Intäkter från utdelningar från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag ska omfatta utdelning från dessa innehav om de redovisas med hjälp av andra metoder än kapitalandelsmetoden.

43. ’Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto’ ska omfatta vinster och förluster efter omvärdering eller borttagande av finansiella instrument som klassificeras som att de innehas för handel. Dessa poster ska också omfatta vinster och förluster för kreditderivat som värderas till verkligt värde via resultatet och som används för att hantera kreditrisken för alla eller delar av ett finansiellt instrument som identifieras som värderat till verkligt värde via resultatet, samt utdelningar och ränteintäkter och räntekostnader för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel om dirty price används.

44. ’Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som indentifieras som värderade till verkligt värde via resultatet’ ska även omfatta belopp redovisade i resultaträkningen som är hänförliga till egen kreditrisk för skulder som identifieras som värderade till verkligt värde, där redovisning av förändringar i egen kreditrisk i övrigt totalresultat skapar eller förstärker en bristande överensstämmelse i redovisningen [IFRS 9.5.7.8]. Denna post ska även omfatta vinster och förluster i säkrade instrument som är identifierade som värderade till verkligt värde via resultatet och där identifieringen används för att hantera kreditrisk, såväl som ränteintäkter och räntekostnader för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet om dirty price används.

45. ’Vinster eller (-) förluster till följd av borttagande av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet’ ska inte omfatta vinster på egetkapitalinstrument som en rapporterande enhet valt att redovisa till verkligt värde via övrigt totalresultat [IFRS 9.5.7.1 b].

46. Om en förändring av affärsmodellen leder till en omklassificering av en finansiell tillgång till en annan redovisningskategori ska vinster och förluster från omklassificeringen rapporteras i relevanta rader i den redovisningskategori till vilken den finansiella tillgången omklassificeras, i enlighet med följande:

a) Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin för värdering till upplupet anskaffningsvärde till redovisningskategorin verkligt värde via resultatet [IFRS 9.5.6.2] ska vinster och förluster till följd av omklassificeringen rapporteras i ’Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto’ eller ’Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, netto’, beroende på vad som är tillämpligt.

b) Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin för värdering till verkligt värde via övrigt totalresultat till kategorin verkligt värde via resultatet [IFRS 9.5.6.7] ska ackumulerade vinster och förluster som tidigare redovisats i övrigt totalresultat och som omklassificerats till vinster eller förluster rapporteras i ’Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto eller ”Vinster eller (-) förluster för finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, netto’, beroende på vad som är tillämpligt.

47. ’Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning, netto’ ska omfatta vinster och förluster på säkringsinstrument och säkrade poster, inbegripet på säkrade poster som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och som inte är egetkapitalinstrument, i en säkring av verkligt värde i enlighet med IFRS 9.6.5.8. För en kassaflödessäkring ska de även omfatta den ineffektiva delen av variationen i säkringsinstrumentets verkliga värde. Omklassificeringen av en reserv för kassaflödessäkringar eller av av en reserv för säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter ska redovisas på samma rader i ’resultaträkningen’ som de som påverkas av kassaflöden från säkrade poster. ’Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning, netto’ ska även omfatta vinster och förluster från säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Denna post ska även omfatta vinster av säkringar av nettopositioner.

48. ’Vinster eller (-) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar, netto’ ska omfatta vinster och förluster till följd av borttagande av icke-finansiella tillgångar, utom om de klassificeras som att de innehas för försäljning eller som innehav i dotterföretag, joint ventures eller intresseföretag.

49. ’Modifieringsvinster eller (-) modifieringsförluster, netto’ ska omfatta belopp från justeringar av det totala redovisade värdet av finansiella tillgångar för att återspegla de omförhandlade eller ändrade avtalsenliga kassaflöden [IFRS 9.5.4.3 och bilaga A]. Modifieringsvinsterna eller modifieringsförlusterna ska inte omfatta modifieringarnas påverkan på värdet av förväntade kreditförluster, som ska rapporteras i ’Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’.

50. ’Avsättningar eller (-) återföring av avsättningar. Gjorda åtaganden och lämnade garantier’ ska omfatta nettokostnaderna i ’resultaträkningen’ för avsättningar för alla åtaganden och garantier inom ramen för IFRS 9, IAS 37 eller IFRS 4 i enlighet med punkt 11 i denna del, eller enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD. Enligt IFRS ska alla förändringar av verkligt värde av åtaganden och finansiella garantier värderade till verkligt värde rapporteras i ’Vinster eller (–) förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto’ Avsättningar omfattar därför nedskrivningsbelopp för åtaganden och garantier för vilka nedskrivningen fastställs i enlighet med IFRS 9; alternativt följer avsättningarna IAS 37 eller behandlas som försäkringsavtal enligt IFRS 4.

51. Enligt IFRS ska ’Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’ omfatta alla nedskrivningsvinster eller -förluster för skuldinstrument som uppkommer från tillämpningen av nedskrivningsreglerna i IFRS 9.5.5, oavsett om de förväntade kreditförlusterna i enlighet med IFRS 9.5.5 beräknas för en tolvmånadsperiod eller för återstående löptid, och inbegripet nedskrivningsvinsterna eller -förlusterna för kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar [IFRS 9.5.5.15].

52. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ’Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’ omfatta alla reserveringar och återföring av reserveringar för finansiella instrument värderade enligt kostnadsbaserade metoder som beror på förändringar i kreditvärdighetsbedömningen för gäldenären eller utgivaren, samt, beroende på specifikationerna i den nationella goda redovisningsseden, reserveringar som beror på nedskrivning av finansiella instrument som värderas till verkligt värde via eget kapital och andra värderingsmetoder, inklusive LVP.

53. ’Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’ ska även omfatta de bortskrivna belopp – i enlighet med punkterna 72, 74 och 165 b i denna del av bilagan – som överstiger värdet av förlustreserverna vid den tidpunkt då bortskrivningen sker, och därför redovisas som en förlust direkt i resultatet, och som återföringar tidigare bortskrivna belopp som redovisas direkt i resultaträkningen.

54. Den del av resultatet som härrör från dotterföretag, intresseföretag och joint ventures och som redovisas enligt kapitalandelsmetoden enligt reglerna om konsolidering under tillsyn ska rapporteras i ’Andel av vinsten eller (-) förlusten från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som redovisas med användning av kapitalandelsmetoden’. I enlighet med IAS 28.10 ska det redovisade värdet av innehavet minskas med det utdelningsbelopp som betalas ut av dessa enheter. Nedskrivning av dessa innehav ska rapporteras i ’(Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag)’. Vinster eller förluster från borttagande från rapporten över finansiell ställning av dessa innehav ska rapporteras i enlighet med punkterna 55 och 56 i denna del.

55. ’Vinst eller förlust för anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för avvecklade verksamheter’ ska omfatta det resultat som genereras av anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för avvecklade verksamheter.

56. Enligt IFRS ska vinster eller förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag rapporteras inom ’Vinst eller (–) förlust före skatt för avvecklade verksamheter, om de betraktas som avvecklade verksamheter enligt IFRS 5. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska dessa vinster och förluster rapporteras i ”Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag, netto’.

3. RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT (3)

57. ’Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning av egetkapitalinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat ska omfatta förändringar i ackumulerad säkringsineffektivitet i säkringar i verkligt värde där den säkrade posten är ett egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Den förändring i ackumulerad säkringsineffektivitet som rapporteras i denna rad ska vara skillnaden mellan förändringarna av variationen av det verkliga värdet av det egetkapitalinstrument som rapporteras i ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat [säkrad post]’ och förändringarna av variationen av det verkliga värdet på det säkringsderivat som rapporteras i ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat [säkringsinstrument]’.

58. ’Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter [effektiv del]’ ska innefatta förändringen av den ackumulerade reserven för omräkning av utländsk valuta för den effektiva delen av både pågående och avslutade av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

59. För säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och kassaflödessäkringar ska respektive belopp som rapporteras i ’Överfört till resultatet’ omfatta överförda belopp eftersom de säkrade flödena har ägt rum och inte längre förväntas äga rum.

60. ’Säkringsinstrument [komponenter som inte identifierats]’ ska omfatta ackumulerade förändringarna i verkligt värde av alla följande komponenter där dessa inte är identifierade som säkringskomponenter:

a) Optioners tidsvärde.

b) Terminsdelen av terminskontrakt.

c) Valutabasisspreaden i finansiella instrument.

61. För optioner ska de belopp som omklassificerats till resultat och som rapporteras i ’Överfört till resultatet’ omfatta omklassificeringar till följd av optioner som säkrar en transaktionsrelaterad säkrad post och optioner som säkrar en tidsrelaterad säkringspost.

62. ’Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska omfatta vinster eller förluster från skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och som inte är nedskrivningsvinster eller -förluster eller valutakursvinster eller förluster, som var och en ska rapporteras i ’(Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet)’ och i ’Valutakursdifferenser [vinst eller (–) förlust], netto’ i mall 2. Överfört till resultatet’ ska i synnerhet omfatta överföring av resultat till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning eller omklassificering till kategorin värdering till verkligt värde via resultatet.

63. Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin för värdering till upplupet anskaffningsvärde till värdering till verkligt värde via övrigt totalresultat [IFRS 9.5.6.4] ska de vinster och förluster som uppkommer till följd av omklassificeringen rapporteras i ’Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’.

64. Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin verkligt värde via övrigt totalresultat till kategorin för värdering till verkligt värde via resultatet [IFRS 9.5.6.7] eller kategorin för värdering till upplupet anskaffningsvärde [IFRS 9.5.6.5] ska omklassificerade ackumulerade vinster och förluster som tidigare redovisats i övrigt totalresultat rapporteras var och en för sig i ’Överfört till resultat’, och i ’Andra omklassificeringar’, i det senare fallet med justering av det redovisade värdet av den finansiella tillgången.

65. För alla komponenter i övrigt totalresultat ska ’Andra omklassificeringar’ omfatta överföringar som inte är omklassificeringar från övrigt totalresultat till resultatet eller till det ursprungligen redovisade värdet av säkrade poster, som i fallet med kassaflödessäkringar.

66. Enligt IFRS ska ’Inkomstskatt för poster som inte kommer att omklassificeras’ och ’Inkomstskatt för poster som kan omklassificeras till vinst eller (-) förlust’ (IAS 1.91 b, IG6) rapporteras på separata rader.

4. UPPDELNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR PER INSTRUMENT OCH MOTPARTSSEKTOR (4)

67. De finansiella tillgångarna ska delas upp per redovisningskategori och instrument och, vid behov, per motpart. För skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och till upplupet anskaffningsvärde ska det redovisade bruttovärdet av tillgångar och ackumulerade nedskrivningar delas upp efter nedskrivningsstadier.

68. Derivat som rapporteras som tillgångar som är förenade med handel enligt god nationell redovisningssed grundad på BAD omfattar instrument som värderats till verkligt värde och instrument som värderas enligt en kostnadsbaserad metod eller enligt LVP.

69. Vid tillämpning av bilagorna III och IV och denna bilaga ska med ’ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde till följd av kreditrisk’ för nödlidande exponeringar avse ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk där den ackumulerade nettoförändringen är negativ. Den ackumulerade nettoförändringen i verkligt värde på grund av kreditrisk ska beräknas genom addering av alla negativa och positiva förändringar i verkligt värde till följd av kreditrisk som har uppkommit sedan skuldinstrumentet redovisades. Detta belopp ska endast rapporteras om adderingen av positiva och negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk resulterar i ett negativt belopp. Värderingen av skuldinstrumenten ska göras för varje enskilt finansiellt instrument. För varje enskilt skuldinstrument ska ’ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde till följd av kreditrisk’ rapporteras till dess instrumentet tas bort från rapporten över finansiell ställning.

70. I bilagorna III och IV och i denna bilaga ska ’ackumulerad nedskrivning’ ha följande betydelse:

a) För skuldinstrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller enligt en kostnadsbaserad metod ska ackumulerade nedskrivningar avse det ackumulerade värdet av nedskrivningsförluster, netto för användning och återföring som har redovisats, i tillämpliga fall för respektive nedskrivningsstadium. Ackumulerade nedskrivningar minskar det redovisade värdet av skuldinstrument genom användning av ett konto enligt IFRS och nationell redovisningssed grundad på BAD, eller via direkta minskningar som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD inte utgör ett borttagande från rapporten över finansiell ställning.

b) För skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat enligt IFRS är ackumulerade nedskrivningar summan av förväntade kreditförluster och deras variationer redovisad som en minskning av verkligt värde för ett visst instrument sedan första redovisningstillfället.

c) För skuldinstrument som värderas till verkligt värde via eget kapital och som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD är föremål för nedskrivningar är ackumulerade nedskrivningar det ackumulerade värdet av nedskrivningsförluster, netto för användning och återföring som redovisats. Minskningen av det redovisade värdet görs antingen genom användning av ett konto eller via en direkt minskning som inte utgör ett borttagande från rapporten över finansiell ställning.

71. Enligt IFRS ska ackumulerade nedskrivningar av finansiella tillgångar i var och en av de nedskrivningsstadier som fastställs genom IFRS 9 omfatta reserven för förväntade kreditförluster. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska de omfatta särskilda och allmänna reserveringar för kreditrisk samt allmänna reserveringar för bankrisk om de minskar det redovisade värdet av skuldinstrument. Ackumulerade nedskrivningar ska också omfatta den av kreditrisk motiverade värdejusteringen av finansiella tillgångar enligt LVP.

72. ’Ackumulerade partiella bortskrivningar’ och ’Ackumulerade totala bortskrivningar’ ska omfatta det ackumulerade partiella respektive totala beloppet per referensdagen för kapital och upplupen ränta och avgifter för alla skuldinstrument som dittills tagits bort från rapporten över finansiell ställning enligt någon av metoderna i punkt 74 på grund av att institutet inte rimligen förväntar sig att återvinna de avtalsenliga kassaflödena. Dessa belopp ska rapporteras tills alla av de rapporterande institutets rättigheter är utsläckta (genom att preskriptionstiden löpt ut, skulden har efterskänkts eller av andra anledningar) eller skulden har betalats. Om de bortskrivna beloppen inte återvinns ska de därför rapporteras medan de är föremål för verkställighetsåtgärder.

73. Om ett skuldinstrument slutligen är helt bortskrivet till följd av successiva partiella bortskrivningar ska den ackumulerade bortskrivna summan omklassificeras från ’Ackumulerade partiella bortskrivningar’ till kolumnen Ackumulerade totala bortskrivningar”.

74. Bortskrivningar ska utgöra ett borttagande från rapporten över finansiell ställning och avse en finansiell tillgång i dess helhet eller en viss del av tillgången, inbegripet om modifieringen av en tillgång leder till att institutet ger upp sin rätt att motta kassaflöden från en del av eller hela denna tillgång, som beskrivs närmare i punkt 72. Bortskrivningar ska omfatta belopp som uppkommer både av minskningar av det redovisade värdet av finansiella tillgångar direkt i resultaträkningen eller minskningar av belopp på reservkonton för kreditförluster mot det redovisade värdet av finansiella tillgångar.

75. Kolumnen ’varav: instrument med låg kreditrisk’ ska omfatta instrument för vilka en låg kreditrisk fastställts på rapporteringsdagen och för vilka institutet antar att kreditrisken inte har ökat betydligt sedan första redovisningstillfället i enlighet med IFRS 9.5.5.10.

76. Kundfordringar i den mening som avses i IAS 1.54 h, avtalstillgångar och leasingfordringar för vilka den förenklade metoden enligt IFRS 9.5.5.15 för skattningen av förlustreserver har tillämpats ska rapporteras inom lån och förskott i mall 4.4.1. Motsvarande förlustreserv för dessa tillgångar ska antingen rapporteras i ’ackumulerad nedskrivning av tillgångar med väsentligt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället men som inte kreditförsämrats (2:a stadiet)’ eller i ’Ackumulerad nedskrivning av kreditförsämrade tillgångar (3:e stadiet)’, beroende på om kundfordringarna, avtalstillgångarna eller leasingfordringarna enligt den förenklade metoden anses som kreditförsämrade tillgångar.

77. Köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället ska rapporteras separat i 4.3.1 och 4.4.1. För dessa lån ska ackumulerade nedskrivningar endast omfatta de ackumulerade förändringarna i förväntade kreditförluster för återstående löptid efter det första redovisningstillfället [IFRS 9.5.5.13].

78. I mall 4.5 ska instituten rapportera det redovisade värdet av ’Lån och förskott’ samt ’Räntebärande värdepapper’ som uppfyller kriteriet för ’efterställda skulder’ i punkt 100 i denna del.

79. I mall 4.8 beror den information som ska rapporteras på huruvida ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat’ och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital kan vara föremål för nedskrivningskrav med tillämpning av nationell god redovisningssed grundad på BAD. Om dessa finansiella tillgångar är föremål för nedskrivning ska instituten rapportera information i denna mall som avser det redovisade värdet, det redovisade bruttovärdet av ej nedskrivna tillgångar och nedskrivna tillgångar, ackumulerade bortskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Om dessa finansiella tillgångar inte är föremål för nedskrivningar ska instituten rapportera de ackumulerade negativa förändringarna i verkligt värde till följd av kreditrisk för nödlidande exponeringar.

80. I mall 4.9 ska finansiella tillgångar som värderas till moderat LVP och deras tillhörande värdejusteringar identifieras separat från andra finansiella tillgångar värderade enligt en kostnadsbaserad metod och deras tillhörande nedskrivning. Finansiella tillgångar enligt en kostnadsbaserad metod, inbegripet finansiella tillgångar enligt moderat LVP, ska rapporteras som ej nedskrivna tillgångar om de inte är föremål för några värdejusteringar eller är kopplade till några nedskrivningar, och som nedskrivna tillgångar om de är föremål för värdejusteringar som räknas som nedskrivning eller är kopplade till nedskrivning. Värdejusteringar som kvalificeras som nedskrivningar ska vara kreditriskmotiverade värdejusteringar som återspeglar motpartens försämrade kreditvärdighet. Finansiella tillgångar enligt moderat LVP med en marknadsriskmotiverad värdejustering som återspeglar förändringar i marknadsvillkorens påverkan på tillgångens värde ska inte anses nedskrivna. Ackumulerade kreditrisk- och marknadsriskmotiverade värdejusteringar ska rapporteras separat.

81. I mall 4.10 ska tillgångar som värderats strikt enligt LVP och tillhörande värdejusteringar rapporteras separat från tillgångar enligt andra värderingsmetoder. Finansiella tillgångar enligt strikt LVP och finansiella tillgångar enligt andra värderingsmetoder ska rapporteras som nedskrivna tillgångar om de är föremål för kreditriskmotiverade värdejusteringar enligt definitionen i punkt 80 eller nedskrivningar kopplade till dem. Finansiella tillgångar enligt strikt LVP med marknadsriskmotiverade värdejusteringar, enligt definitionen i punkt 80, ska inte anses nedskrivna. Ackumulerade kreditrisk- och marknadsriskmotiverade värdejusteringar ska rapporteras separat.

82. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det värde för allmänna reserveringar för bankrisk som ska rapporteras i tillämpliga mallar endast vara den del som påverkar skuldinstrumentets redovisade värde [BAD artikel 37.2].

5. UPPDELNING AV LÅN OCH FÖRSKOTT SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL, PER PRODUKT (5)

83. Lån och förskott som inte innehas för handel ska delas upp per typ av produkt och per motpartssektor för det redovisade värdet och per typ av produkt endast för det redovisade bruttovärdet.

84. Tillgodohavanden som betalas ut på anfordran och som klassificeras som ’Kontanta medel, andra avistamedel och kassabehållning hos centralbanker och annan avistainlåning’ ska också rapporteras i den här mallen, oavsett vilken värderingsmetod som används.

85. Lån och förskott ska delas upp på följande produkter:

a) ’På begäran (avista) och med kort varsel (löpande räkning)’ ska omfatta tillgodohavanden som utbetalas på anfordran, med kort framförhållning (senast vid stängning handelsdagen efter det att begäran gjorts), saldon på bankkonton och motsvarande tillgodohavanden, vilket kan inkludera inlåning över natten för låntagaren (lån som ska återbetalas senast vid stängning handelsdagen efter det att de beviljats), oavsett deras rättsliga form. Det ska även omfatta ’övertrasseringar’ som är debetsaldon på checkräkningskonton.

b) ’Kreditkortsfordringar’ ska omfatta krediter som beviljats antingen via betalkort eller kreditkort [Europeiska centralbankens BSI-förordning].

c) ’Kundfordringar’ ska omfatta lån till andra gäldenärer grundade på fakturor eller andra dokument som ger rätt till intäkter från försäljning av varor eller tillhandahållande av tjänster. Denna post ska innehålla all factoring och liknande transaktioner, såsom accepter, rena köp av kundfordringar, instrument vid exportfinansiering utan regressrätt (forfaiting), fakturadiskontering, växlar, företagscertifikat och andra anspråk som innebär att det rapporterande institutet köper kundfordringar (med eller utan regress).

d) ’Finansiell leasing’ ska omfatta det redovisade värdet av fordringar från finansiell leasing. Enligt IFRS ska ’fordringar från finansiell leasing’ definieras som i IAS 17.

e) ’Omvända repolån’ ska omfatta krediter som beviljats i utbyte mot värdepapper eller guld köpta enligt repoavtal eller upplånade enligt värdepapperslåneavtal som avses i punkterna 183 och 184 i denna del.

f) ’Lån med andra villkor’ ska omfatta sådana debetsaldon med avtalsmässigt fastställd löptid eller villkor som inte ingår i andra poster.

g) ’Förskott som inte är lån’ ska omfatta förskott som inte kan klassificeras som ’lån’ enligt Europeiska centralbankens BSI-förordning. Denna post ska bland annat omfatta bruttobeloppet av utestående fordringar som avser poster under avveckling (t.ex. medel som innehas i avvaktan på investering, överföring eller avveckling) och poster som är under transport (t.ex. checkar och andra former av betalningar som har skickats).

86. Lån och förskott ska klassificeras på grundval av mottagen säkerhet enligt följande:

a) ’Lån med säkerhet i fastigheter’ ska omfatta lån och förskott mot vilka bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter formellt ställts som säkerhet, oberoende av kvoten mellan lånebelopp och säkerhet (belåningsgraden) och säkerhetens rättsliga form.

b) ’Övriga lån mot säkerhet’ ska omfatta lån och förskott mot säkerhet, oberoende av kvoten mellan lånebelopp och säkerhet (belåningsgraden) och säkerhetens rättsliga form, som inte är ’Lån med säkerhet i fastighet’. I denna säkerhet ingår panter, kontanta medel och andra säkerheter oberoende av säkerhetens rättsliga form.

87. Lån och förskott ska klassificeras på grundval av säkerheten och inte på grundval av lånets syfte. Det redovisade värdet av lån och förskott för vilka mer än en typ av säkerhet ställts ska klassificeras och rapporteras som att säkerhet ställts i fastigheter om säkerhet i fastighet finns, oavsett om säkerhet även ställts i form av andra typer av säkerheter.

88. Lån och förskott ska klassificeras på grundval av ändamål enligt följande:

a) ’Konsumtionskredit’ ska omfatta lån som beviljats främst för personlig konsumtion av varor och tjänster (Europeiska centralbankens BSI-förordning).

b) ’Bostadslån’ ska omfatta krediter till hushåll för inköp av bostad för eget bruk eller uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering [Europeiska centralbankens BSI-förordning].

89. Lån ska klassificeras på grundval av hur de kan återbetalas. ’Projektfinansieringslån’ ska omfatta lån som uppfyller egenskaperna för exponeringar mot specialutlåning i artikel 147.8 i kapitalkravsförordningen.

6. UPPDELNING AV LÅN OCH FÖRSKOTT SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL TILL ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG PER NACE-KOD (6)

90. Redovisat bruttovärde för lån och förskott till icke-finansiella företag som inte ingår i portföljer som innehas för handel eller handelsportföljer ska klassificeras enligt sektor av ekonomisk verksamhet med användning av Nace-koder på grundval av motpartens huvudsakliga verksamhet.

91. Klassificering av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska ske i enlighet med punkt 43 i del 1 i denna bilaga.

92. Rapportering av Nace-koder ska ske med uppdelning på första nivån (per avdelning). Instituten ska rapportera lån och förskott till icke-finansiella företag som ägnar sig åt finans- eller försäkringsverksamhet i ’K – Finans- och försäkringsverksamhet’.

93. Enligt IFRS ska finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningar omfatta i) finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, och ii) finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningar omfatta finansiella tillgångar värderade enligt en kostnadsbaserad metod, däribland enligt LVP. Beroende på specificeringen i respektive nationell god redovisningssed kan de innefatta i) finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via eget kapital, och ii) finansiella tillgångar enligt andra värderingsmetoder.

7. FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM OMFATTAS AV NEDSKRIVNINGAR (7)

94. Det redovisade värdet för skuldinstrument som ingår i redovisningskategorier som är föremål för nedskrivningar ska endast rapporteras i mall 7.1 om de förfallit till betalning. Instrument som förfallit till betalning ska allokeras till motsvarande grupper av förfallna betalningar på grundval av varje enskilt fall.

95. Redovisningskategorier som är föremål för nedskrivningar ska definieras i enlighet med punkt 93 i denna del.

96. Finansiella tillgångar ska klassificeras som förfallna till betalning när ett kapitalbelopp, en ränta eller en avgift inte har betalats på förfallodagen. Förfallna exponeringar ska rapporteras till sitt fulla redovisade värde. Redovisade värden för sådana tillgångar ska rapporteras efter nedskrivningsstadium eller nedskrivningsstatus i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och delas upp på grundval av antal dagar som det äldsta beloppet har varit förfallet på referensdagen.

8. UPPDELNING AV FINANSIELLA SKULDER (8)

97. ’Inlåning’ och uppdelningen av produkter ska definieras på samma sätt som i Europeiska centralbankens BSI-förordning och reglerad sparinlåning ska således klassificeras i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning och delas upp per motpart. I synnerhet ska icke överförbara avistasparkonton, även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran, som är föremål för avsevärda straffavgifter och begränsningar och har egenskaper som ligger mycket nära konton med inlåning över natten, klassificeras som inlåning med uppsägningstid.

98. ’Emitterade räntebärande värdepapper’ ska delas upp på följande produkter:

a) ’Inlåningsbevis’ ska vara värdepapper som tillåter innehavaren att ta ut pengar från ett konto.

b) ’Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet’ i enlighet med artikel 4.1.61 i kapitalkravsförordningen.

c) ’Säkerställda obligationer’ i enlighet med artikel 129.1 i kapitalkravsförordningen.

d) ’Hybridkontrakt’ ska omfatta kontrakt med inbäddade derivat.

e) ’Andra emitterade räntebärande värdepapper’ ska omfatta räntebärande värdepapper som inte redovisas på de föregående raderna och där man skiljer på konvertibla sammansatta finansiella instrument och icke-konvertibla instrument.

99. ’Efterställda finansiella skulder’ som emitterats ska behandlas på samma sätt som andra finansiella skulder. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper ska klassificeras som ’Emitterade räntebärande värdepapper’, medan efterställda skulder i form av inlåning klassificeras som ’Inlåning’.

100. Mall 8.2 ska innehålla det redovisade värdet av ’Inlåning’ och ’Emitterade räntebärande värdepapper’ som uppfyller definitionen på efterställda skulder klassificerade per redovisningskategori. ’Efterställda skulder’ medför en underordnad fordran på det emitterande institutet, som endast kan göras gällande sedan alla högre rangordnade fordringar tillgodosetts [Europeiska centralbankens BSI-förordning].

101. ’Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i egen kreditrisk’ ska omfatta alla nämnda ackumulerade förändringar i verkligt värde, oavsett om de är redovisade i resultatet eller i övrigt totalresultat.

9. LÅNEÅTAGANDEN, FINANSIELLA GARANTIER OCH ANDRA ÅTAGANDEN (9)

102. Exponeringar utanför balansräkningen ska omfatta de poster utanför balansräkningen som anges i bilaga I till kapitalkravsförordningen. I mallarna 9.1, 9.1.1 och 9.2 ska alla exponeringar utanför balansräkningen, enligt bilaga I till kapitalkravsförordningen, delas upp efter låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden.

103. Information om låneåtaganden, finansiella garantier och andra avgivna och erhållna åtaganden ska omfatta både sådana åtaganden som kan återkallas och sådana som inte kan återkallas.

104. Gjorda låneåtaganden, utställda finansiella garantier och andra gjorda åtaganden som förtecknas i bilaga I till kapitalkravsförordningen kan vara instrument som omfattas av IFRS 9 om de värderas till verkligt värde via resultatet, eller om de omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9, samt instrument som omfattas av IAS 37 eller IFRS 4.

105. Enligt IFRS ska gjorda låneåtaganden, utställda finansiella garantier och andra gjorda åtaganden rapporteras i mall 9.1.1 om något av följande villkor uppfylls:

a) De omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9.

b) De är identifierade som värderade till verkligt värde via resultatet enligt IFRS 9.

c) De omfattas av IAS 37 eller IFRS 4.

106. Skulder som ska redovisas som kreditförluster för finansiella garantier och avgivna åtaganden enligt punkt 105 a och c i denna del av denna bilaga ska rapporteras som avsättningar oavsett vilket värderingskriterium som tillämpas.

107. Institut enligt IFRS ska rapportera nominella belopp och avsättningar för instrument som är föremål för nedskrivningskraven i IFRS 9 inbegripet de som värderas till första anskaffningsvärde efter avdrag för redovisade ackumulerade intäkter, uppdelat på nedskrivningsstadier.

108. Endast det nominella beloppet av åtagandet ska rapporteras i mall 9.1.1 om ett skuldinstrument omfattar både ett instrument i balansräkningen och en komponent utanför balansräkningen. Om den rapporterande enheten inte har möjlighet att separat identifiera förväntade kreditförluster i balansräkningen och komponenter utanför balansräkningen ska de förväntade kreditförlusterna för åtagandet rapporteras tillsammans med de ackumulerade nedskrivningarna för komponenten i balansräkningen. Om de sammanlagda förväntade kreditförlusterna överstiger skuldinstrumentets redovisade bruttovärde ska saldot för de förväntade kreditförlusterna rapporteras som en avsättning i tillämpligt nedskrivningsstadium i mall 9.1.1 [IFRS 9.5.5.20 och IFRS 7.B 8E].

109. Om en finansiell garanti eller ett åtagande om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta värderas i enlighet med IFRS 9.4.2.1 d och dess förlustreserv fastställs i enlighet med IFRS 9.5.5 ska detta rapporteras i tillämpligt nedskrivningsstadium.

110. Om låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden värderas till verkligt värde i enlighet med IFRS 9 ska instituten i avsedda kolumner i mall 9.1.1 rapportera det nominella beloppet och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde till följd av dessa finansiella garantiers eller åtagandens kreditrisk. ’Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk’ ska rapporteras med tillämpning av kriterierna i punkt 69 i denna del.

111. Det nominella beloppet och avsättningar för andra åtaganden eller garantier som omfattas av IAS 37 eller IFRS 4 ska rapporteras i avsedda kolumner.

112. Institut som omfattas av nationell god redovisningssed grundad på BAD ska i mall 9.1 rapportera det nominella värdet av de åtaganden och finansiella garantier som avses i punkterna 102 och 103, samt värdena av de avsättningar som krävs för dessa exponeringar utanför balansräkningen.

113. ’Låneåtaganden’ ska vara bindande åtaganden om att beviljakrediter med förutbestämda villkor, undantaget sådana som är derivat eftersom dessa kan nettoregleras i kontanter eller genom att överlämna eller emittera ett annat finansiellt instrument. Följande poster i bilaga I till kapitalkravsförordningen ska klassificeras som ’Låneåtaganden’:

a) ’Avtalad utlåning på termin’ (forward deposits).

b) ’Outnyttjade kreditmöjligheter’ som omfattar åtaganden att ’lämna kredit’ eller att utfärda accepter med förutbestämda villkor.

114. ’Finansiella garantier’ är avtal som kräver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument, inbegripet garantier som lämnas till andra finansiella garantier. Enligt IFRS ska dessa avtal uppfylla definitionen av finansiella garantiavtal i IFRS 9.2.1 e och IFRS 4.A. Följande poster i bilaga I till kapitalkravsförordningen ska klassificeras som ’finansiella garantier’:

a) ’Garantier knutna till kreditgivning’.

b) ’Kreditderivat’ som uppfyller definitionen på en finansiell garanti.

c) ’Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut’.

115. ’Andra åtaganden’ omfattar följande poster i bilaga I till kapitalkravsförordningen:

a) ’Obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper’.

b) ’Öppnade eller bekräftade remburser’.

c) ’Handelsfinansiering av poster utanför balansräkningen’.

d) ’Remburser för vilka levererade varor utgör säkerhet samt andra självlikviderande transaktioner’.

e) ’Garanti- och ansvarsförbindelser’ (inbegripet anbuds- och fullgörandegarantier) och ’garantier som inte har karaktär av kreditsubstitut’.

f) ’Sjöfartsgarantier, tull och skattegarantier’.

g) ’Note issuance facilities’ (NIF) och ’revolving underwriting facilities’ (RUF).

h) ’Outnyttjade kreditmöjligheter’ som omfattar åtaganden att ’lämna kredit’ eller utfärda ’accepter’ utan att villkoren är fastställda i förväg.

i) ’Outnyttjade kreditmöjligheter’ som omfattar åtaganden att ’köpa värdepapper’ eller ’utfärda garantier’.

j) ’Outnyttjade kreditmöjligheter för anbuds- och fullgörandegarantier’.

k) ’Andra poster utanför balansräkningen’ i bilaga I till kapitalkravsförordningen.

116. Enligt IFRS redovisas följande poster i balansräkningen och ska därför inte rapporteras som exponering utanför balansräkningen:

a) ’Kreditderivat’ som inte uppfyller definitionen på finansiella garantier är ’derivat’ enligt IFRS 39.

b) Egna accepter är åtaganden från ett institut att efter löptidens slut betala en växels nominella värde, vilket i normala fall täcker försäljningen av varorna. Dessa klassificeras därför som ’kundfordringar’ på balansräkningen.

c) ’Endosserade växlar’ som inte uppfyller kriterierna för borttagande enligt IFRS 9.

d) ’Transaktioner med regress’ som inte uppfyller kriterierna för borttagande enligt IAS 9.

e) ’Tillgångar som förvärvats genom rena terminskontrakt’ är ’derivat’ enligt IFRS 9.

f) ’Sådana avtal om försäljning och återköp som avses i artikel 12.3 och 12.5 i direktiv 86/635/EEG’. Enligt dessa avtal har förvärvaren rätt, men inte skyldighet, att återlämna tillgången till ett i förväg fastställt pris på en bestämd dag (eller dag som ska bestämmas). Därmed uppfyller dessa avtal definitionen av derivat enligt bilaga A till IFRS 9.

117. Posten ’Varav: nödlidande’ ska omfatta det nominella beloppet av dessa låneåtaganden, finansiella garantier och andra gjorda åtaganden som anses som nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 i denna del.

118. När det gäller finansiella garantier, låneåtaganden och andra gjorda åtaganden ska ’Nominellt belopp’ vara det belopp som bäst motsvarar institutets maximala kreditriskexponering utan hänsyn till eventuella säkerheter eller andra kreditförstärkningar. I synnerhet, när det gäller utställda finansiella garantier, ska det nominella beloppet vara det maximala belopp som enheten måste betala om garantin åberopas. När det gäller låneåtaganden ska det nominella beloppet vara det outnyttjade belopp som institutet åtagit sig att låna ut. Nominella belopp ska vara exponeringsvärden före omräkning med konverteringsfaktorer och tekniker för kreditriskreducering.

119. I mall 9.2 ska det nominella beloppet, när det gäller erhållna låneåtaganden, vara det totala outnyttjade belopp som motparten åtagit sig att låna ut till institutet. För andra erhållna åtaganden gäller att det nominella beloppet ska vara det totala belopp som den andra parten åtagit sig i transaktionen. När det gäller erhållna finansiella garantier ska det ’Maximala garantibelopp som kan komma i fråga’ vara det maximala belopp som motparten skulle kunna behöva betala om garantin åberopas. Om en finansiell garanti som erhållits har utfärdats av mer än en garantigivare ska det garanterade beloppet rapporteras endast en gång i denna mall. Beloppet ska anges för den garantigivare som är mest relevant för kreditriskreduceringen.

10. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING (10 OCH 11)

120. Vid tillämpning av mallarna 10 och 11 ska med derivat avses antingen säkringsderivat där de används i ett säkringsförhållande som uppfyller villkoren i enlighet med IFRS eller med tillämplig nationell god redovisningssed enligt BAD, eller derivat som innehas för handel i andra fall.

121. Redovisat värde och nominellt värde av derivat som innehas för handel, inbegripet ekonomiska säkringar, och derivat som innehas för säkringsredovisning ska rapporteras uppdelade efter typ av underliggande risk, typ av marknad samt typ av produkt i mallarna 10 och 11. Instituten ska när det gäller derivat som innehas för säkringsredovisning även rapportera dessa per typ av säkring. Information om säkringsinstrument som inte är derivat ska rapporteras separat och delas upp efter typ av säkring.

122. Enligt tillämplig god nationell redovisningssed baserad på BAD ska alla derivat rapporteras i dessa mallar oberoende av om de redovisas i balansräkningen eller ej enligt tillämplig nationell god redovisningssed.

123. Uppdelningen av redovisat värde, verkligt värde och nominellt värde av derivat som är förenade med handel och säkringsderivat efter redovisningskategori och typ av säkringar ska genomföras med beaktande av redovisningskategorier och typer av säkringar som är tillämpliga i IFRS eller nationell god redovisningssed enligt BAD, beroende på vilket regelverk som gäller för den rapporterande enheten.

124. Derivat som är förenade med handel och säkringsderivat som, i enlighet med nationell god redovisningssed grundad på BAD, värderas enligt en kostnadsbaserad metod eller enligt LVP ska identifieras separat.

125. Mall 11 ska omfatta säkringsinstrument och säkrade poster oavsett vilka redovisningsstandarder som används för att redovisa ett säkringsförhållande som uppfyller villkoren, inbegripet om detta säkringsförhållande som uppfyller villkoren är i förhållande till en nettoposition. Om ett institut har valt och fortsätter att tillämpa IAS 39 för säkringsredovisning [IFRS 9.7.2.21] ska referenserna och namnen på säkringarna och redovisningskategorierna läsas som de relevanta referenserna och namnen i IAS 39.9: ’Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska avse ’Finansiella tillgångar som kan säljas’, och ’Tillgångar till upplupet anskaffningsvärde’ ska innefatta ’Investeringar som hålls till förfall’ samt ’Låne- och kundfordringar’.

126. Derivat som ingår i hybridinstrument och som har avskilts från värdkontraktet ska rapporteras i mallarna 10 och 11 efter typen av derivat. Summan för värdkontraktet ingår inte i dessa mallar. Om hybridinstrumentet värderas till verkligt värde via resultatet ska kontraktet dock rapporteras som helhet och de inbäddade derivaten rapporteras inte i mallarna 10 och 11.

127. Åtaganden som betraktas som derivat [IFRS 9.2.3 b] och kreditderivat som inte uppfyller definitionen av en finansiell garanti i punkt 114 i denna del av denna bilaga ska rapporteras i mallarna 10 och 11 och följa samma uppdelning som övriga derivatinstrument, men inte rapporteras i mall 9.

128. Det redovisade värdet av finansiella tillgångar som inte är derivat eller finansiella skulder som inte är derivat och som redovisas som redovisas som säkringsinstrument vid tillämpning av IFRS eller tillämplig nationell god redovisningssed enligt BAD ska rapporteras separat i mall 11.3.

10.1 Klassificering av derivat efter typ av risk

129. Alla derivat ska klassificeras i en av följande riskkategorier:

a) Ränta: Räntederivat ska vara kontrakt kopplade till ett räntebärande finansiellt instrument vars kassaflöden bestäms av referensräntor eller ett annat räntebaserat kontrakt, till exempel en option om ett terminskontrakt för förvärv av en statsobligation. Denna kategori ska vara förbehållen sådana kontrakt där samtliga delar är exponerade för ränta i endast en valuta. Därmed ska sådana kontrakt uteslutas som innefattar en eller flera utländska valutor såsom valutaränteswappar och valutaoptioner, samt andra kontrakt där valutarisker utgör den huvudsakliga riskfaktorn; dessa ska rapporteras som valutakontrakt. Det enda undantaget är om valutaswappar används som del av en portföljsäkring av ränterisken, då de ska rapporteras i avsedda rader för dessa typer av säkringar. Räntebaserade kontrakt ska omfatta terminskontrakt, ränteswappar i en valuta, ränteterminskontrakt, ränteoptioner (caps, floors, collars och corridors), ränteswaptioner och räntegarantier.

b) Aktier: Aktiederivat ska omfatta kontrakt vars avkastning, helt eller delvis, är kopplad till priset på en specifik aktie eller ett aktieprisindex.

c) Utländsk valuta och guld: Dessa derivat ska omfatta kontrakt som rör valutaväxling på terminsmarknaden och exponeringar mot guld. Häri ingår därför rena terminskontrakt, valutamarknadsswappar, valutaswappar (inklusive valutaränteswappar), valutaterminskontrakt, valutaoptioner, valutaswaptioner och valutagarantier. Valutaderivat ska omfatta alla kontrakt som inbegriper exponeringar mot fler än en valuta, oavsett om det gäller växelkurser eller räntor utom i de fall då valutaswappar används som del av en portföljsäkring mot ränterisk. Guldkontrakt ska omfatta alla kontrakt med exponering mot denna råvara är inblandad.

d) Kredit: Kreditderivat ska vara kontrakt inom vilka betalningen primärt är kopplad till något mått på kreditvärdighet för en särskild referenskredit och som inte uppfyller definitionen av finansiella garantier [IFRS 9]. I kontrakten ska fastställas ett betalningsutbyte där minst ett av de två betalningsbenen bestäms av hur referenskrediten utvecklas. Betalning kan utlösas av flera olika händelser, till exempel obestånd, sänkt kreditvärdering eller en föreskriven ändring av kreditspread för referenstillgången. Kreditderivat som uppfyller definitionen av en finansiell garanti i punkt 114 i denna del av denna bilaga ska rapporteras endast i mall 9.

e) Råvara: Dessa derivat ska omfatta kontrakt vars avkastning, helt eller delvis, är kopplad till priset på, eller ett prisindex för, en råvara som t.ex. ädelmetall (annan än guld), olja, timmer eller jordbruksprodukter.

f) Andra: Dessa derivat ska omfatta alla övriga derivatkontrakt som inte innebär exponering för valuta-, ränte-, aktie-, råvaru- eller kreditrisker, t.ex. väderderivat och försäkringsderivat.

130. Om ett derivat påverkas av mer än en typ av underliggande risk ska instrumentet anses tillhöra den känsligaste av risktyperna. Vid osäkerhet vad gäller derivat med flera exponeringar ska följande prioriteringsordning gälla:

a) Råvara: Alla derivattransaktioner med exponering mot en råvara eller ett råvaruindex, oavsett om det finns en samtidig exponering mot råvaror och en annan riskkategori såsom valuta, ränta eller aktier eller ej, ska rapporteras i denna kategori.

b) Aktier: Med undantag av kontrakt med samtidig exponering mot råvaror och aktier, vilka ska rapporteras som råvaruderivat, ska alla derivattransaktioner med koppling till aktieutveckling eller aktiemarknadsindex rapporteras i kategorin aktiederivat. Aktiederivat med exponering mot utländsk valuta eller räntor ska ingå i denna kategori.

c) Utländsk valuta och guld: Denna kategori ska omfatta alla derivattransaktioner (med undantag av dem som redan rapporterats i kategorierna råvara eller aktier) med exponering mot mer än en valuta, vare sig den avser räntebärande finansiella instrument eller valutakurser utom om valutaswappar används som del av en portföljsäkring av ränterisk.

10.2 Belopp som ska rapporteras för derivat

131. Enligt IFRS ska det ’redovisade värdet’ för alla derivat (för säkring eller förenade med handel) vara det verkliga värdet. Derivat med ett positivt verkligt värde (över noll) ska vara ’finansiella tillgångar’ och derivat med ett negativt verkligt värde (under noll) ska vara ’finansiella skulder’. Det ’redovisade värdet’ ska rapporteras separat för derivat med ett positivt verkligt värde (’finansiella tillgångar’) och för derivat med ett negativt verkligt värde (’finansiella skulder’). Det datum då derivatet redovisas för första gången ska det klassificeras som en ’finansiell tillgång’ eller en ’finansiell skuld’ beroende på det initiala verkliga värdet. Efter det första redovisningstillfället ökar eller minskar derivatets verkliga värde varvid handelsutbytet kan bli antingen positivt (derivatet klassas därmed som en ’finansiell tillgång’) eller negativt (derivatet klassas som en ’finansiell skuld’) för institutet. Det redovisade värdet av derivat som har säkringssyfte ska vara hela deras verkliga värde, i tillämpliga fall inklusive komponenter av detta verkliga värde som inte har identifieras som säkringsinstrument.

132. Utöver de redovisade värden som anges i punkt 27 i del 1 i denna bilaga ska verkliga värden rapporteras av rapporterande institut enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD för alla derivatinstrument, oavsett om de skyldiga att bokföras i eller utanför balansräkningen enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD.

133. ’Teoretiskt belopp’ ska vara det nominella bruttobeloppet för alla ingångna avtal som ännu inte avvecklats vid referensdatum, oavsett om dessa avtal leder till derivatexponeringar som bokförs i balansräkningen. Vid fastställande av det teoretiska beloppet ska särskilt följande punkter beaktas:

a) När det gäller kontrakt med varierande nominella eller teoretiska kapitalbelopp ska det nominella eller teoretiska kapitalbeloppet på referensdatum utgöra grund för rapporteringen.

b) Det teoretiska belopp som ska rapporteras för ett derivatkontrakt som består av olika komponenter ska vara kontraktets effektiva teoretiska belopp eller nominella värde.

c) Swappar: Det teoretiska beloppet för en swap ska vara det underliggande kapitalbeloppet på vilket utbyte av ränta, växelkurs eller andra intäkter och kostnader beräknas.

d) Kontrakt kopplade till aktier och råvaror: Det teoretiska belopp som ska rapporteras för ett aktie- eller råvarukontrakt ska vara den kvantitet av råvaran eller aktiekapitalet som avtalats för förvärv eller försäljning multiplicerad med det avtalade priset för en enhet. Det teoretiska belopp som ska rapporteras för råvarukontrakt där kapitalbeloppet utväxlas vid flera tillfällen ska vara det avtalade beloppet multiplicerat med antalet återstående utväxlingar av kapitalbelopp enligt avtalet.

e) Kreditderivat: Det kontraktsbelopp som ska rapporteras för kreditderivat ska vara det nominella värdet för relevant referenskredit.

f) Digitala optioner har en förutbestämd avkastning som antingen kan vara ett penningbelopp eller ett antal kontrakt om något underliggande. Det teoretiska beloppet för digitala optioner ska vara antingen det förutbestämda penningbeloppet eller det verkliga värdet på det underliggande på referensdatum.

134. I kolumnen ’Teoretiskt belopp’ för derivat ska, för varje linjepost, summan av de teoretiska värdena för samtliga kontrakt där institutet är motpart medtas, oberoende av om derivaten betraktas som tillgångar eller skulder på balansräkningen eller inte har upptagits i balansräkningen. Alla teoretiska belopp ska rapporteras oavsett om derivatens verkliga värde är positiva, negativa eller lika med noll. Nettning mellan de teoretiska beloppen ska inte tillåtas.

135. Det ’teoretiska beloppet’ ska rapporteras som ’summa’ och ’varav: sålda’ för linjeposterna: ’OTC-optioner’, ’Optioner i en organiserad marknad’, ’Kredit’, ’Råvara’ och ’Andra’. I posten ’Varav: sålda’ ska omfatta de teoretiska belopp (lösenbelopp) för avtalen där motparterna (optionsinnehavarna) till institutet (optionsutfärdaren) har rätt att utnyttja optionen och när det gäller poster relaterade till kreditriskderivat de teoretiska belopp för avtalen där institutet (säljare av skydd) har sålt (ger) skydd till sina motparter (köpare av skydd).

136. Bestämningen av en transaktion som ’OTC’ eller ’Organiserad marknad’ sa göras på grundval av karaktären på den marknad där transaktionen äger rum och inte på huruvida det finns en obligatorisk clearingskyldighet för den transaktionen. En ’Organiserad marknad’ är en reglerade marknad i den mening som avses i artikel 4.92 i kapitalkravsförordningen. Därför ska en rapporterande enhet, när den ingår ett derivatkontrakt på en OTC-marknad på vilken central clearing är obligatorisk, klassificera det derivatet som ’OTC’ och inte som ’Organiserad marknad’.

10.3 Derivat som klassificeras som ’ekonomiska säkringar’

137. Derivat som innehas för säkringsändamål men som inte uppfyller kriterierna för att utgöra effektiva säkringsinstrument i enlighet med IFRS 9, med IAS 39 där IAS 39 tillämpas för säkringsredovisningsändamål eller med redovisningsramen enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD ska rapporteras i mall 10 som ’ekonomiska säkringar’. Detta ska även gälla för alla de följande fallen:

a) Derivat som säkrar onoterade egetkapitalinstrument för vilka anskaffningskostnaden kan vara en lämplig uppskattning av verkligt värde;

b) Kreditderivat värderade till verkligt värde via resultatet som används för att hantera kreditrisken för ett finansiellt instrument eller delar av ett finansiellt instrument som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet vid det första redovisningstillfället eller därefter, eller så länge det inte redovisas i enlighet med IFRS 9.6.7;

c) Derivat som klassificeras som att de ’innehas för handel’ i enlighet med IFRS 9 bilaga A eller som tillgångar förenade med handel i enlighet med nationell god redovisningssed baserad på BAD, men inte utgör en del av handelslagret enligt definitionen i artikel 4.1.86 i kapitalkravsförordningen.

138. I posten ’ekonomiska säkringar’ ingår inte derivat som innehas för handel för egen räkning.

139. Derivat som uppfyller definitionen på ’ekonomiska säkringar’ ska rapporteras separat för varje typ av risk i mall 10.

140. Kreditderivat som används för att hantera kreditrisken för ett finansiellt instrument eller delar av ett finansiellt instrument som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet vid det första redovisningstillfället eller därefter, eller så länge det inte redovisas i enlighet med IFRS 9.6.7 ska rapporteras i en särskild avsedd rad i mall 10 inom ’kreditrisk’. Andra ekonomiska säkringar av kreditrisk för vilka det rapporterande företaget inte tillämpar IFRS 9.6.7 ska rapporteras separat.

10.4 Uppdelning av derivat per motpartssektor

141. Det redovisade värdet och det totala teoretiska beloppet för derivat som innehas för handel, samt för derivat som innehas för säkringsredovisning, och som säljs och köps på OTC-marknaden, ska rapporteras per motpart i följande kategorier:

a) ’Kreditinstitut’.

b) ’Övriga finansiella företag’.

c) ’Resterande’, som omfattar alla övriga motparter.

142. Samtliga OTC-derivat, oavsett vilken typ av risk de tillhör, ska delas upp på dessa motparter.

10.5 Säkringsredovisning enligt nationell god redovisningssed (11.2)

143. I de fall nationell god redovisningssed i enlighet med BAD kräver allokering av säkringsderivat till olika kategorier av säkringar, ska säkringsderivat rapporteras separat för var och en av de tillämpliga kategorierna: ’säkringar av verkligt värde’, ’kassaflödessäkringar’, självkostnadssäkringar”, ’säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet’, ’säkringar av verkligt värde avseende ränterisk i portfölj’ och ’kassaflödessäkring avseende ränterisk i portfölj’.

144. Om det är tillämpligt enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ’Självkostnadsprissäkringar’ (Cost price hedges) hänvisa till en säkringskategori där säkringsderivatet i allmänhet värderas till anskaffningsvärde.

10.6 Belopp som ska rapporteras för säkringsinstrument som inte är derivat (11.3 och 11.3.1)

145. För säkringsinstrument som inte är derivatinstrument ska det rapporterade beloppet vara deras redovisade värde i enlighet med de tillämpliga värderingsreglerna för de redovisningskategorier de ingår i enligt IFRS eller i god redovisningssed baserad på BAD. Inget ’teoretiskt belopp’ ska rapporteras för säkringsinstrument som inte är derivat.

10.7 Säkrade poster i säkringar av verkligt värde (11.4)

146. Det redovisade värdet för säkrade poster i en säkring av verkligt värde som tas upp i rapporten över finansiell ställning ska delas upp per redovisningskategori och typ av säkrad risk för säkrade finansiella tillgångar och säkrade finansiella skulder. När ett finansiellt instrument säkras för mer än en risk, ska det rapporteras i den typ av risk som säkringsinstrument ska rapporteras i i enlighet med punkt 129.

147. ’Mikrosäkringar’ ska vara andra säkringar än portföljsäkring av ränterisk i enlighet med IAS 39.89 A. Mikrosäkringar inkluderar säkringar av nettoposition i enlighet med IFRS 9.6.6.

148. ’Säkringsjusteringar av mikrosäkringar’ ska inkludera samtliga säkringsjusteringar för alla mikrosäkringar enligt definitionen i punkt 147.

149. ’Säkringsjusteringar som ingår i det redovisade värdet av tillgångar/skulders redovisade värde’ ska vara den ackumulerade summan av vinster och förluster på de säkrade poster för vilka det redovisade värdet av posterna har justerats och tagits upp i resultaträkningen. Säkringsjusteringar för de säkrade poster som är aktier värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat ska rapporteras i mall 1.3. Säkringsjusteringar för oredovisade bindande åtaganden eller en del därav ska inte rapporteras.

150. ’Återstående justeringar för avslutade mikrosäkringar inbegripet säkringar av nettopositioner’ ska innefatta de säkringsjusteringar som efter avslutandet av säkringsförhållandet och utgången av justeringen av säkrade poster för säkringsvinster och säkringsförluster återstår att avskrivas mot resultatet via en omräknad effektiv räntesats för säkrade poster värderade till upplupet anskaffningsvärde, eller till det belopp som motsvarar den tidigare redovisade ackumulerade säkringsvinsten eller -förlusten för säkrade tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.

151. Om en grupp av finansiella tillgångar eller finansiella skulder, inklusive en grupp av finansiella tillgångar eller finansiella skulder som utgör en nettoposition, är godtagbar som en säkrad post, ska finansiella tillgångar och finansiella skulder som utgör denna grupp rapporteras till sitt redovisade värde på bruttobasis, före nettning mellan instrument inom gruppen, i ’Tillgångar eller skulder som ingår i en säkring av en nettoposition (före nettning)’.

152. ’Säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk’ ska innefatta finansiella tillgångar och finansiella skulder som ingår i en säkring av verkligt värde avseende ränteriskexponeringen i en portfölj av finansiella tillgångar eller finansiella skulder. Dessa finansiella instrument ska rapporteras till deras redovisade värde på bruttobasis, före nettning mellan instrument i portföljen.

11. FÖRÄNDRINGAR I RESERVERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR FÖR KREDITFÖRLUSTER (12)

11.1 Förändringar i reserveringar för kreditförluster och nedskrivning av egetkapitalinstrument enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD (12.0)

153. Mall 12.0 innehåller en avstämning mellan ingående och utgående balanser av reserveringskontot för finansiella tillgångar värderade enligt kostnadsbaserade metoder, liksom även för finansiella tillgångar som värderas enligt andra värderingsmetoder eller värderas till verkligt värde via eget kapital om nationell god redovisningssed i enlighet med BAD kräver att de tillgångarna ska vara föremål för nedskrivning. Värdejusteringar på tillgångar som värderas till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet ska inte rapporteras i mall 12.0.

154. ’Ökningar till följd av belopp som har reserverats för skattade kreditförluster under perioden’ ska, för huvudkategorin av tillgångar eller motparten, att rapporteras när uppskattningen av nedskrivningen för perioden resulterar i redovisning av nettokostnader; det vill säga, för den givna kategorin eller motparten, nedskrivningsökningarna under perioden överstiger nedskrivningsminskningarna. ’Minskningar till följd av belopp som har återförts för uppskattade kreditförluster under perioden’ ska, för huvudkategorin av tillgångar eller motparten, rapporteras när uppskattningen av nedskrivningen för perioden resulterar i redovisning av nettointäkter; det vill säga, för den givna kategorin eller motparten, nedskrivningsökningarna under perioden överstiger nedskrivningsminskningarna.

155. Förändringar i reserveringsbeloppen till följd av återbetalning och avyttring av finansiella tillgångar ska rapporteras under ’Andra justeringar’. Bortskrivningar ska rapporteras i enlighet med punkterna 72–74.

11.2 Förändringar i reserveringar och avsättningar för kreditförluster (12.1)

156. Mall 12.1 innehåller en avstämning mellan ingående och utgående balanser av reservkontot för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat uppdelade efter nedskrivningsstadier, per instrument och per motpart.

157. Avsättningar för exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9 ska rapporteras per nedskrivningsstadium. Nedskrivning som gäller låneåtaganden ska rapporteras som avsättningar endast i de fall de inte övervägs tillsammans med nedskrivning av tillgångar i balansräkningen i enlighet med IFRS 9.7.B 8E och punkt 108 i denna del. Förändringar i avsättningar för åtaganden och finansiella garantier värderade enligt IAS 37 och finansiella garantier behandlade som försäkringsavtal enligt IFRS 4 ska inte rapporteras i denna mall utan i mall 43. Förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk för åtaganden och finansiella garantier som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9 ska inte rapporteras i denna mall utan i posten ’Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto’ i enlighet med punkt 50, i denna del.

158. Posten ’Varav: kollektivt värderade reserveringar’ och ’varav: individuellt värderade reserveringar’ ska omfatta förändringar i det ackumulerade nedskrivningsbeloppet hänförligt till finansiella tillgångar som har beräknats på kollektiv respektive individuell grund.

159. ’Ökningar till följd av utgivning och förvärv’ ska innehålla det belopp för ökningar i förväntade förluster som redovisas då de utgivna eller förvärvade finansiella tillgångarna redovisats för första gången. Denna ökning av reserveringen ska rapporteras på det första rapporteringsreferensdatum som infaller efter utgivningen eller förvärvet av dessa finansiella tillgångar. Ökningar eller minskningar av förväntade förluster på de finansiella tillgångarna efter det första redovisningstillfället ska rapporteras i andra kolumner, beroende på vad som är tillämpligt. Utgivna eller förvärvade tillgångar ska inkludera tillgångar som härrör från utnyttjandet av givna åtaganden utanför balansräkningen.

160. ’Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning’ ska innefatta beloppsmässiga förändringar i förväntade förluster till följd av att finansiella tillgångar helt tas bort från rapporten över finansiell ställning under rapporteringsperioden av andra skäl än bortskrivningar, vilka inkluderar överföringar till tredje parter eller utgången av avtalsmässiga rättigheter på grund av fullständig återbetalning, avyttring av de ifrågavarande finansiella tillgångarna eller att de överförts till en annan redovisningskategori. Reserveringsförändringen ska redovisas i denna kolumn vid det första rapporteringsreferensdatum som infaller efter återbetalningen, avyttringen eller överföringen. För exponeringar utanför balansräkningen ska denna post även omfatta nedskrivningsminskningar till följd av att posten utanför balansräkningen blir en tillgång i balansräkningen.

161. ’Förändringar till följd av förändrad i kreditrisk (netto)’ ska omfatta nettobeloppet för ändringar i förväntade förluster vid rapportperiodens slut på grund av en ökad eller minskad kreditrisk efter det första redovisningstillfället, oavsett om de lett till en överföring av den finansiella tillgången till ett annat stadium. Effekterna avreserveringen på grund av en ökning eller minskning av beloppet av finansiella tillgångar som en följd av upplupna och inbetalda ränteintäkter ska rapporteras i denna kolumn. Denna post ska även inbegripa effekterna av tidsaspekten av de förväntade förlusterna i enlighet med IFRS 9.5.4.1 a och b. Ändringar i uppskattningar på grund av uppdateringar eller översyn av riskparametrar liksom förändringar i framåtblickande ekonomiska uppgifter ska också rapporteras i denna kolumn. Förändringar i förväntade förluster till följd av partiell återbetalning av exponeringar via delbetalningar ska rapporteras i denna kolumn med undantag av den sista delbetalningen, som ska rapporteras i kolumnen ’Minskningar till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning’.

162. Alla förändringar av förväntade kreditförluster hänförliga till rullande exponeringar ska rapporteras under ’Förändringar till följd av förändringar i kreditrisk (netto)’, med undantag av de ändringar som rör bortskrivningar och uppdateringar av institutets skattningsmetod för uppskattning av kreditförluster. Rullande exponeringar ska vara de exponeringar där kundernas utestående saldo tillåts fluktuera på grundval av deras beslut att låna och återbetala upp till en gräns som fastställts av institutet.

163. ’Förändringar till följd av uppdatering av institutets skattningsmetod (netto)’ ska omfatta förändringar till följd av uppdateringar av institutets skattningsmetod av förväntade förluster till följd av förändringar i de befintliga modellerna eller inrättandet av nya modeller för att skatta nedskrivning. Metoduppdateringar ska också omfatta effekterna av antagandet av nya standarder. Ändringar i metod som kan utlösa en ändring i en tillgångs nedskrivningsstadium ska betraktas som en ändring av modell i sin helhet. Ändringar i uppskattningar på grund av uppdateringar eller översyn av riskparametrar liksom förändringar i framåtblickande ekonomiska uppgifter ska inte rapporteras i denna kolumn.

164. Rapporteringen av förändringar i de förväntade förlusterna som hänför sig till modifierade tillgångar [IFRS 9.5.4.3 och bilaga A] ska bero på modifieringens kännetecken i enlighet med följande:

a) I de fall modifieringen leder till ett totalt eller delvis borttagande från rapporten över finansiell ställning av en tillgång till följd av en bortskrivning enligt definitionen i punkt 74, ska effekterna på förväntade förluster till följd av detta borttagande från rapporten över finansiell ställning rapporteras i ’Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar’ och alla eventuella andra effekter till följd av modifiering på förväntade kreditförluster i andra lämpliga kolumner.

b) I de fall modifieringen leder till ett fullständigt borttagande från rapporten över finansiell ställning av en tillgång av andra skäl än en bortskrivning enligt definitionen i punkt 74 och till att den ersätts av en ny tillgång, ska effekterna av modifiering på förväntade kreditförluster rapporteras under ’Ändringar till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning’ i fråga om de ändringar som beror på att tillgången tagits bort från rapporten över finansiell ställning, och i ”Ökningar till följd av utgivning och förvärv i fråga om de ändringar som beror på den på nytt redovisade modifierade tillgången. Borttagande av andra skäl än bortskrivningar ska inkludera borttagande från rapporten över finansiell ställning om villkoren för modifierade tillgångar har ändrats betydligt.

c) I de fall modifieringen inte leder till ett borttagande av alla eller en del av modifierade tillgångar från rapporten över finansiell ställning, ska dess effekter på förväntade förluster rapporteras under ’Förnädringar till följd av modifieringar utan borttagande från rapporten över finansiell ställning’.

165. Bortskrivningar ska rapporteras i enlighet med punkterna 72–74 i denna del av denna bilaga och i enlighet med följande:

a) När ett skuldinstrumentet helt eller delvis har tagit bort från rapporten över finansiell ställning eftersom det inte finns några skäliga förväntningar på återvinning ska minskningen av den rapporterade förlustreserv till följd av de avskrivna beloppen rapporteras i ’Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar’.

b) Med ’Belopp som skrivs bort direkt i resultaträkningen’ avses belopp av finansiella tillgångar som skrivs bort under rapporteringsperioden och som överstiger varje reservkonto för de respektive finansiella tillgångarna vid tidpunkten för borttagande från rapporten över finansiell ställning. De ska omfatta alla bortskrivna belopp under rapporteringsperioden och inte endast de som fortfarande är föremål för verkställighetsåtgärder.

166. ’Andra justeringar’ ska omfatta alla belopp som inte har rapporterats i de föregående kolumnerna, inklusive justeringar av förväntade förluster till följd av växelkursdifferenser så länge det är förenligt med rapportering av valutaeffekterna i mall 2.

11.3 Överföringar mellan nedskrivningsstadier (rapportering av bruttobelopp) (12.2)

167. För finansiella tillgångar ska det redovisade bruttovärdet och för exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9 ska de nominella belopp som har överförts mellan nedskrivningsstadier under rapporteringsperioden rapporteras i mall 12.2.

168. Endast det redovisade bruttovärdet eller det nominella beloppet för de finansiella tillgångar eller exponeringar utanför rapporten över finansiell ställning som befinner sig i ett annat nedskrivningsstadium vid rapporteringsreferensdatumet jämfört med början av räkenskapssåret eller det första redovisningstillfället ska rapporteras. För exponeringar i balansräkningen för vilka den nedskrivning som rapporteras i mall 12.1 inkluderar en komponent utanför balansräkningen [IFRS 9.5.5.20 och IFRS 7.B 8E], ska ändringen av stadiet för komponenten i balansräkningen och utanför balansräkningen beaktas.

169. För rapportering av de överföringar som gjorts under räkenskapsåret ska finansiella tillgångar eller exponeringar utanför balansräkningen för vilka nedskrivningsstadiet har ändrats flera gånger sedan början av räkenskapsåret eller deras första redovisningstillfälle rapporteras som överförda från deras nedskrivningsstadium i början av räkenskapsåret eller vid det första redovisningstillfället till det nedskrivningsstadium i vilket de ingår vid rapporteringsreferensdatumet.

170. Det redovisade bruttovärdet eller det nominella belopp som ska rapporteras i mall 12.2 ska vara det redovisade bruttovärdet eller det nominella värdet på rapportdagen, oberoende av huruvida detta belopp var högre eller lägre vid tidpunkten för överföringen.

12. ERHÅLLNA SÄKERHETER OCH GARANTIER (13)

12.1 Uppdelning av säkerheter och garantier per lån och förskott som inte innehas för handel (13.1)

171. Säkerheter och garantier som ligger till grund för lån och förskott ska, oavsett deras juridiska form, rapporteras per typ av pant: lån med säkerhet i fastigheter och övriga lån mot säkerhet, och per erhållen finansiell garanti. Lån och förskott ska delas upp per motpart och ändamål.

172. I mall 13.1 ska ’Maximala belopp för säkerheter eller garantier som kan komma i fråga’ rapporteras. Summan av beloppen för en finansiell garanti och/eller säkerhet som redovisas i härför avsedda kolumner i mall 13.1 ska inte överskrida det redovisade beloppet för tillhörande lån.

173. När det gäller lån och förskott som rapporteras per typ av pant ska följande definitioner användas:

a) Inom kategorin ’lån med säkerhet i fastigheter’, ska ’bostadsfastigheter’ inkludera lån säkrade av bostadsfastigheter och ’kommersiella fastigheter’ lån säkrade av pant i fast egendom som inte utgör bostadsfastighet inbegripet kontor och affärslokaler och andra typer av kommersiella fastigheter. Bestämningen huruvida säkerhet i fastighet ska avse bostadsfastighet eller kommersiell fastighet ska göras i enlighet med kapitalkravsförordningen.

b) inom ’Övriga lån mot säkerhet’ ska ’Kontant [utfärdade skuldinstrument]’ omfatta: a) insättningar i det rapporterande institutet som pantsatts som säkerhet för ett lån, b) räntebärande värdepapper emitterade av det rapporterande institutet som pantsatts som säkerhet för ett lån. ’Övrigt’ ska omfatta panträtt i övriga värdepapper som emitterats av en tredje part eller panträtt i övriga tillgångar.

c) ’Erhållna finansiella garantier’ ska inkludera avtal som i enlighet med punkt 114 i denna del av denna bilaga föreskriver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta institutet för en förlust det ådrar sig, på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument.

174. När det gäller lån och förskott som samtidigt säkras av mer än en typ av säkerhet eller garanti, ska ’Maximala belopp för säkerhet eller garanti som kan komma i fråga’ fördelas efter kvalitet med början i den som har högst kvalitet. För lån där fastighet ställts som säkerhet ska fastighetshypotek alltid rapporteras först, oberoende av dess kvalitet jämfört med andra säkerheter. Om beloppet för den ’Maximala säkerhet/garanti som kan komma i fråga’ är högre än värdet på fastighetshypoteket, ska dess återstående värde fördelas på andra typer av säkerheter och garantier efter deras respektive kvalitet med början i bästa kvalitet.

12.2 Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden [innehav på balansdagen] (13.2)

175. Denna mall ska omfatta det redovisade beloppet för en säkerhet som har övertagits mellan första och sista dagen av referensperioden och som fortfarande på referensdatum redovisas i balansräkningen.

12.3 Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll [materiella tillgångar], ackumulerat (13.3)

176. ’Ianspråkstagande [materiella tillgångar]’ ska innehålla det ackumulerade redovisade värdet av materiella tillgångar som erhållits genom övertagande av en säkerhet som finns kvar i balansräkningen på referensdatum, förutom tillgångar som klassificeras som ’Egendom, anläggningar och utrustning’.

13. VERKLIGT VÄRDE-HIERARKI: FINANSIELLA INSTRUMENT TILL VERKLIGT VÄRDE (14)

177. Instituten ska rapportera finansiella instrument värderade till verkligt värde i enlighet med den hierarki som anges i IFRS 13.72. Om nationell god redovisningssed i enlighet med BAD också kräver fördelning av tillgångar värderade till verkligt värde mellan olika nivåer av verkligt värde, ska kreditinstitut enligt nationell god redovisningssed även rapportera denna mall.

178. ’Förändring i verkligt värde för perioden’ ska inkludera vinster eller förluster från omvärderingar i enlighet med IFRS 9, IFRS 13 eller i tillämpliga fall nationell god redovisningssed under perioden för de instrument som fortfarande existerar på balansdagen. Dessa vinster och förluster ska rapporteras i den omfattning de tas upp i resultaträkningen, eller i tillämpliga fall, i rapporten över totalresultatet. Således är det beloppen före skatt som ska rapporteras.

179. ’Ackumulerad förändring i verkligt värde före skatt’ ska innefatta vinster eller förluster från omvärdering av instrumenten, ackumulerade från det första redovisningstillfället fram till referensdatum.

14. BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING OCH FINANSIELLA SKULDER SOM ÄR KNUTNA TILL ÖVERFÖRDA FINANSIELLA TILLGÅNGAR (15)

180. Mall 15 ska innehålla information om finansiella tillgångar som överlåtits och som helt eller delvis inte uppfyller kraven för borttagande, samt finansiella tillgångar som helt tagits bort från rapporten över finansiell ställning men för vilka institutet har kvar förvaltningsrätter.

181. De tillhörande skulderna ska rapporteras i den kategori där de överlåtna finansiella tillgångarna ingick på tillgångssidan, och inte i den kategori där de ingick på skuldsidan.

182. Kolumnen ’Belopp som har tagits bort från rapporten över finansiell ställning för kapitaländamål’ ska innehålla det redovisade värdet av de finansiella tillgångar som bokförts av redovisningsskäl men tagits bort av tillsynsskäl eftersom institutet behandlar dem som värdepapperiseringspositioner för kapitaländamål i enlighet med artiklarna 109, 243 och 244 i kapitalkravsförordningen.

183. Med ’återköpsavtal’ (’repor’) avses transaktioner varigenom institutet erhåller kontanter i utbyte mot finansiella tillgångar som säljs till ett givet pris enligt ett avtal om återköp av samma (eller identiska) tillgångar till ett fast pris vid en fastställd tidpunkt i framtiden. Transaktioner som inbegriper en tillfällig överföring av guld mot likvidsäkerhet ska också anses vara ’återköpsavtal’ (’repor’). Belopp som mottagits av institutet i utbyte mot finansiella tillgångar som överlåtits till tredje part (’tillfällig förvärvare’) ska klassificeras under ’återköpsavtal’ om det finns ett åtagande om återköp och inte endast en option till återköp. Återköpsavtal ska även inkludera repoliknande transaktioner som kan inkludera följande:

a) Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje part i form av värdepapperslån mot likvidsäkerhet.

b) Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje part i form av ett återköpsavtal (sale/buy-back).

184. ’Återköpsavtal’ (’repor’) och ’omvända repolån’ (’omvända repor’) ska omfatta kontanter som erhållits eller lånats ut av institutet.

185. Vid en värdepapperiseringstransaktion där de överförda finansiella tillgångarna har tagits bort från rapporten över finansiell ställning, ska instituten redovisa vinster (förluster) som genererats i den post i resultaträkningen som motsvarar de ’redovisningskategorier’ i vilka de finansiella tillgångarna ingick före borttagandet.

15. UPPDELNING AV VALDA POSTER I RESULTATRÄKNINGEN (16)

186. För vissa poster i resultaträkningen ska ytterligare uppdelning av vinster (eller intäkter) och förluster (eller kostnader) göras.

15.1 Ränteintäkter och räntekostnader per instrument och motpartssektor (16.1)

187. Ränteintäkter ska delas upp på följande båda kategorier:

a) Ränteintäkter på finansiella tillgångar och övriga tillgångar.

b) Ränteintäkter på finansiella skulder med negativ effektiv ränta.

188. Räntekostnader ska delas upp på följande båda kategorier:

a) Räntekostnader på finansiella skulder och övriga skulder.

b) Räntekostnader på finansiella tillgångar med negativ effektiv ränta.

189. Ränteintäkter från finansiella tillgångar och finansiella skulder med en negativ effektiv ränta ska omfatta ränteintäkter från derivat som innehas för handel, räntebärande värdepapper, lån och förskott samt inlåning, emitterade räntebärande värdepapper och andra finansiella skulder med en negativ effektiv ränta.

190. Räntekostnader för finansiella skulder och finansiella tillgångar med en negativ effektiv ränta ska omfatta räntekostnader för derivat som innehas för handel, inlåning, emitterade räntebärande värdepapper samt andra finansiella skulder, samt för räntebärande värdepapper och lån och förskott med en negativ effektiv ränta.

191. Vid tillämpning av mall 16.1 ska korta positioner tas upp inom övriga finansiella skulder. Alla instrument i de olika kategorierna ska inräknas utom de som ingår i posten ’Derivat – säkringsredovisning’ och som inte används för säkring av ränterisk.

192. ’Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk’ ska inkludera ränteintäkter och räntekostnader på säkringsinstrument om de säkrade posterna genererar ränta.

193. Om metoden med clean price används ska räntor på derivat som innehas för handel omfatta de belopp som är knutna till sådana derivat som innehas för handel och uppfyller villkoren för ’ekonomiska säkringar’ som inräknas som ränteintäkter eller räntekostnader för att korrigera av intäkt och kostnad för de säkrade finansiella instrumenten ur ekonomisk men inte redovisningsmässig synvinkel. I sådana fall ska ränteintäkter på ekonomiska säkringsderivat rapporteras separat inom ränteintäkter från derivat som är förenade med handel. Tidsfördelade avgifter och slutlikvid avseende kreditderivat som värderas till verkligt värde och som används för att hantera kreditrisken i hela eller en del av det finansiella instrument som är identifierat som värderat till verkligt värde vid det tillfället ska också rapporteras inom ränta på derivat som innehas för handel.

194. Enligt IFRS, avser ’varav: Ränteintäkter från kreditförsämrade finansiella tillgångar’ ränteintäkter på kreditförsämrade finansiella tillgångar, inklusive förvärvade eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar. Enligt nationell god redovisningssed i enlighet med BAD ska de inkludera ränteintäkter från tillgångar som skrivits ned med en särskild nedskrivningsreservering för kreditrisk.

15.2 Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.2)

195. Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet ska delas upp per typ av finansiellt instrument och per redovisningskategori. För varje post ska realiserad nettovinst eller -förlust som härrör från den borttagna transaktionen rapporteras. Nettobeloppet visar skillnaden mellan realiserade vinster och realiserade förluster.

196. Mall 16.2 ska tillämpas enligt IFRS för finansiella tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde, och skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD ska mall 16.2 tillämpas för finansiella tillgångar värderade enligt en kostnadsbaserad metod, till verkligt värde via eget kapital och enligt andra mätmetoder, exempelvis det lägsta beloppet av anskaffningskostnad eller marknadsvärde. Vinster och förluster för finansiella instrument som klassificeras som att de är förenade med handel i tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska inte rapporteras i den här mallen, oavsett vilka värderingsbestämmelser som gäller för dessa instrument.

15.3 Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder som är förenade med handel, per instrument (16.3)

197. Vinster eller förluster av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel ska delas upp per typ av instrument. Varje post i uppdelningen ska visa nettobeloppet av realiserade och orealiserade belopp (vinster minus förluster) för det finansiella instrumentet.

198. Vinster och förluster från utländsk valutahandel på spotmarknaden, med undantag för växling av utländska sedlar och mynt, ska tas med som handelsvinster och -förluster. Vinster och förluster från handel med ädla metaller eller borttagande från rapporten över finansiell ställning och omvärdering ska inte tas med i handelsvinster och -förluster, utan i ’Övriga rörelseintäkter’ eller ’Övriga rörelsekostnader’ i enlighet med punkt 316 i denna del.

199. Posten ’Varav: ekonomiska säkringar med användning av alternativet med verkligt värde’ ska endast omfatta vinster och förluster på kreditderivat som värderas till verkligt värde via resultatet och används för att hantera kreditriskerna för hela eller en del av det finansiella instrument som identifieras som värderat till verkligt värde via resultatet vid detta tillfälle i enlighet med IFRS 9.6.7. Vinster eller förluster på grund av en omklassificering av finansiella tillgångar från redovisningskategorin värderade till upplupet anskaffningsvärde till redovisningskategorin värderade till verkligt värde via resultatet som innehas för handel [IFRS 9.5.6.2] ska rapporteras i ’varav: Vinster och förluster till följd av omklassificering av tillgångar till upplupet anskaffningsvärde’.

15.4 Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder som är förenade med handel, per risk (16.4)

200. Vinster eller förluster av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel ska också delas upp per typ av risk. Varje post i uppdelningen ska visa nettobeloppet av realiserade och orealiserade belopp (vinster minus förluster) för den underliggande risken (ränta, aktier, valuta, kredit, råvaror och övriga) för exponeringen, inbegripet tillhörande derivat. Vinster och förluster från valutakursdifferenser ska räknas in i den post i vilken resterande vinster och förluster från det omvandlade instrumentet ingår. Vinster och förluster från tillgångar och skulder andra än derivat ska redovisas enligt följande riskkategorier:

a) Ränta: omfattar handel med lån och förskott, inlåning och räntebärande värdepapper (som innehas eller emitterats).

b) Aktier: omfattar handel med aktier, andelar i fondföretag och andra egetkapitalinstrument.

c) Valutahandel: omfattar enbart handel med utländsk valuta.

d) Kreditrisk: omfattar handel med kreditlänkade obligationer.

e) Råvaror: i denna post ska endast ingå derivat eftersom vinster och förluster på råvaror som innehas för handel ska rapporteras under ’Övriga rörelseintäkter’ eller ’Övriga rörelsekostnader’ i enlighet med punkt 316 i denna del.

f) Andra: omfattar handel med finansiella instrument som inte kan klassificeras på annat ställe.

15.5 Vinster eller förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.4.1)

201. Vinster eller förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet ska delas upp per typ av instrument. Varje post i uppdelningen är nettobeloppet av realiserade och orealiserade belopp (vinster minus förluster) för det finansiella instrumentet.

202. Vinster eller förluster på grund av en omklassificering av finansiella tillgångar från redovisningskategorin värderade till upplupet anskaffningsvärde till redovisningskategorin finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderats till verkligt värde via resultatet [IFRS 9.5.6.2] ska rapporteras i ’varav: Vinster och förluster till följd av omklassificering av tillgångar till upplupet anskaffningsvärde’.

15.6 Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument (16.5)

203. Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet ska delas upp per typ av instrument. Instituten ska rapportera nettovärdet för realiserade och orealiserade vinster och förluster samt förändringen i verkligt värde av finansiella skulder under perioden på grund av förändrad kreditrisk (låntagarens eller utgivarens egna kreditrisk) i de fall den egna kreditrisken inte rapporteras inom övrigt totalresultat.

204. Om ett kreditderivat som redovisas till verkligt värde används för att hantera kreditrisken för hela eller delar av det finansiella instrument som identifieras som värderat till verkligt värde via resultatet vid det tillfället ska vinster eller förluster på det finansiella instrumentet vid den identifieringen rapporteras under ’varav: Vinster eller (-) förluster vid identifiering av finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet för säkringsändamål, netto’. Efterföljande vinster eller förluster vid värdering till verkligt värde av sådana finansiella instrument ska rapporteras i ’varav: Vinster eller (-) förluster efter identifiering av finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet för säkringsändamål, netto’.

15.7 Vinster eller förluster från säkringsredovisning (16.6)

205. Alla vinster och förluster av säkringsredovisning, utom ränteintäkter eller räntekostnader där ’rent pris’ (clean price) används, ska delas upp efter typ av säkringsredovisning: säkring av verkligt värde, kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Vinsten eller förlusten från säkring av verkligt värde ska delas upp per säkringsinstrument och säkrad post. Vinster och förluster på säkringsinstrument ska inte omfatta vinster och förluster som är hänförliga till de delar av säkringsinstrumenten som inte identifieras som säkringsinstrument i enlighet med IFRS 9.6.2.4. Dessa säkringsinstrument som inte identifierats som säkringsinstrument ska rapporteras i enlighet med punkt 60 i denna del. Vinster och förluster av säkringsredovisning ska även inkludera vinster och förluster från säkringar av en grupp av poster med riskpositioner som motverkar varandra (säkringar av en nettoposition).

206. ’Förändringar i verkligt värde av en säkrad post som kan hänföras till den säkrade risken’ ska även inkludera vinster och förluster på säkrade poster där posterna är skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med IFRS 9.4.1.2A [IFRS 9.6.5.8].

207. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD ska den uppdelning per typ av säkring som anges i denna mall rapporteras i den mån uppdelningen är förenlig med de tillämpliga redovisningskraven.

15.8 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar (16.7)

208. ’Ytterligare nedskrivningar’ ska rapporteras när beräkningen av periodens nedskrivning för redovisningskategorin eller huvudkategorin av tillgångar resulterar i redovisning av nettokostnader. ’Återföringar’ ska rapporteras när beräkningen av periodens nedskrivning resulterar i redovisning av nettointäkter för redovisningskategorin eller huvudkategorin av tillgångar.

16. AVSTÄMNING MELLAN DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN OCH KONSOLOIDERINGEN ENLIGT KAPITALKRAVSFÖRORDNINGEN (17).

209. ’Sammanställd redovisning’ ska inkludera det redovisade värdet av tillgångar, skulder och eget kapital samt de nominella värdena för exponeringar utanför balansräkningen som ställts upp enligt reglerna för sammanställd redovisning, dvs., att sammanställningen inkluderar dotterföretag som är försäkringsföretag och icke-finansiella företag. Instituten ska redovisa sina dotterföretag, joint ventures och intresseföretag med tillämpning av samma metoder som i deras finansiella rapporter.

210. I den här mallen ska posten ’Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag’ inte omfatta dotterföretag, eftersom alla dotterföretag är fullständigt konsoliderade enligt reglerna om sammanställd redovisning.

211. ’Tillgångar som omfattas av försäkrings- och återförsäkringsavtal’ ska innehålla tillgångar för vilka återförsäkring överlåtits och, i förekommande fall, tillgångar kopplade till emitterade försäkrings- och återförsäkringsavtal.

212. ’Skulder som omfattas av försäkrings- och återförsäkringsavtal’ ska innefatta skulder som omfattas av försäkrings- och återförsäkringsavtal.

17. NÖDLIDANDE EXPONERINGAR (18)

213. Vid tillämpning av mall 18 ska med nödlidande exponeringar avses exponeringar som uppfyller något av följande kriterier:

a) Väsentliga exponeringar som har varit förfallna mer än 90 dagar.

b) Det bedöms som osannolikt att gäldenären kommer att betala sina låneförpliktelser fullt ut utan att säkerheter tas i anspråk, oberoende av eventuella förfallna belopp eller antal dagar sedan de förfallit till betalning.

214. Denna kategorisering som nödlidande exponeringar ska gälla trots att en exponering har klassificerats som fallerad i tillsynshänseende i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen eller som nedskriven i redovisningshänseende i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen.

215. Exponeringar för vilka ett fallissemang anses ha inträffat i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen och exponeringar som har skrivits ned i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen ska alltid betraktas som nödlidande exponeringar. Enligt IFRS, vid tillämpning av mall 18, ska med nedskrivningsbehov avses värdeminskade exponeringar ska vara de som har konstaterats vara kreditförsämrade (3:e stadiet), inbegripet förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar. Exponeringar som inkluderas i andra nedskrivningsetapper än 3:e stadiet ska anses vara nödlidande, om de uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande.

216. Exponeringar ska kategoribestämmas till sitt fulla belopp och utan att ta hänsyn till förekomsten av säkerheter. Väsentlighet ska bedömas i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

217. Vid tillämpning av mall 18 ska ’exponeringar’ inkludera alla skuldinstrument (räntebärande värdepapper, lån och förskott, som även ska innefatta kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel) och exponeringar utanför balansräkningen, utom de exponeringar som innehas för handel.

218. Skuldinstrument ska ingå i följande redovisningskategorier: a) skuldinstrument värderade till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde, b) skuldinstrument värderade till verkligt värde via totalresultat eller via eget kapital som omfattas av nedskrivning och (c) skuldinstrument strikt värderade enligt lägsta värdets princip (LOCOM) eller till verkligt värde via resultatet eller via eget kapital som inte omfattas av nedskrivning, i enlighet med de kriterier som anges i punkt 233 i denna del. Varje kategori ska delas upp per instrument och motpart.

219. Enligt IFRS och tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska exponeringar utanför balansräkningen omfatta följande återkalleliga och oåterkalleliga poster:

a) Gjorda låneåtaganden.

b) Utställda finansiella garantier.

c) Andra gjorda åtaganden.

220. Skuldinstrument som klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 ska rapporteras separat.

221. I mall 18 avseende skuldinstrument ska ’redovisat bruttovärde’ rapporteras enligt definitionen i punkt 34 i del 1 i denna bilaga. När det gäller exponeringar utanför balansräkningen ska det nominella beloppet som det definieras i punkt 118 i denna del av denna bilaga rapporteras.

222. Vid tillämpning av mall 18 är en exponering ’förfallen’ när den uppfyller kriterierna i punkt 96 i denna del.

223. Vid tillämpning av mall 18 avses med ’gäldenär’ en gäldenär i den mening som avses i artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

224. Ett åtagande ska betraktas som en nödlidande exponering till sitt nominella belopp när det, om det tas i anspråk eller på annat sätt används, skulle leda till en exponering som medför en risk för att ett belopp inte till fullo betalas tillbaka utan att säkerheter tas i anspråk.

225. Utställda finansiella garantier ska betraktas som nödlidande exponeringar till sina nominella belopp, om den finansiella garantin riskerar att tas i anspråk av den garanterade parten, särskilt om den underliggande garanterade exponeringen uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande, enligt punkt 213. Om beloppet i det finansiella garantiavtalet har förfallit för den part som täcks av garantier ska det rapporterande institutet bedöma huruvida den uppkomna fordran uppfyller kriterierna för nödlidande exponeringar.

226. Exponeringar som klassificeras som nödlidande i enlighet med punkt 213 ska kategoriseras som antingen nödlidande på individuell grund (’transaktionsbaserade’) eller som nödlidande inom ramen för den sammanlagda exponeringen mot en viss gäldenär (’gäldenärsbaserade’). För kategoriseringen av nödlidande exponeringar på individuell grund eller avseende en viss gäldenär ska följande kategoriseringsmetoder användas för de olika typerna av nödlidande exponeringar:

a) För nödlidande exponeringar som är fallerade/har fallerat i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen ska den kategoriseringsmetod som anges i den artikeln tillämpas.

b) För exponeringar som klassificeras som nödlidande på grund av nedskrivningar enligt den tillämpliga redovisningsramen ska kriterierna för upptagande i redovisningen av nedskrivning enligt den tillämpliga redovisningsramen tillämpas.

c) För andra nödlidande exponeringar som varken klassificeras som fallerade eller värdeminskade ska bestämmelserna i artikel 178 i kapitalkravsförordningen för fallerade exponeringar tillämpas.

227. Om ett institut har exponeringar i balansräkningen till en gäldenär som har överskridit betalningsfristen med mer än 90 dagar och det redovisade bruttovärdet av de förfallna exponeringarna utgör mer än 20 % av det redovisade bruttovärdet för alla exponeringar i balansräkningen mot den gäldenären, ska alla exponeringar inom och utanför balansräkningen för den gäldenären betraktas som nödlidande. Om en gäldenär tillhör en koncern måste man bedöma om även andra exponeringar mot andra enheter i koncernen ska anses vara nödlidande, om de inte redan anses vara värdeminskade eller fallerade i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen, utom för exponeringar som berörs av enstaka tvister som inte är kopplade till motpartens solvens.

228. Exponeringar ska anses ha upphört att vara nödlidande om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Exponeringen uppfyller de kriterier för utträde (exitkriterier) som tillämpas av det rapporterande institutet för att avbryta nedskrivnings- och fallissemangsklassificeringen enligt den tillämpliga redovisningsramen och artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

b) Gäldenärens situation har förbättrats i sådan omfattning att fullständig återbetalning, enligt de ursprungliga eller i tillämpliga fall ändrade villkoren, sannolikt kommer att göras.

c) Gäldenären har inte något belopp som förfallit till betalning mer än 90 dagar efter förfallodagen.

229. En exponering ska fortsätta att klassificeras som nödlidande så länge som villkoren punkt 228 a, b och c i denna bilaga inte är uppfyllda, även om exponeringen redan har uppfyllt de kriterier för avbrytande som det rapporterande institutet tillämpar för nedskrivnings- och fallissemangsklassificeringen enligt den tillämpliga redovisningsramen och artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

230. En klassificering av nödlidande exponeringar som anläggningstillgångar som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 innebär inte att de inte längre klassificeras som nödlidande exponeringar.

231. Beviljande av anståndsåtgärder för nödlidande exponeringar ska inte avbryta exponeringens ställning som nödlidande. Där exponeringar är nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder, enligt vad som avses i punkt 262, ska sådana exponeringar anses ha upphört att vara nödlidande om samtliga följande villkor är uppfyllda: De särskilda exitvillkor som avses i led a, b och c ska tillämpas utöver de kriterier som tillämpats av rapporterande institut för värdeförsämrade och fallerade exponeringar enligt den tillämpliga redovisningsramen respektive artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

a) Exponeringen anses inte av det rapporterande institutet vara värdeförsämrad eller fallerad enligt den tillämpliga redovisningsramen respektive artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

b) Ett år har gått sedan den senare av den tidpunkt när anståndsåtgärderna tillämpades och den tidpunkt när exponeringen klassificerades som nödlidande.

c) Det finns inte, efter anståndsåtgärder, några förfallna belopp eller problem vad gäller full återbetalning av exponeringar enligt anståndsvillkoren. Avsaknaden av problem ska fastställas efter det att institutet analyserat gäldenärens ekonomiska situation. Problemen kan betraktas som inte längre befintliga när gäldenären har betalat, via sina regelbundna betalningar enligt anståndsvillkoren, ett totalt belopp som tidigare var förfallet (där det fanns förfallna belopp) eller som har skrivits bort (där det inte fanns några förfallna belopp) enligt anståndsåtgärderna eller gäldenären på något annat sätt har visat sin förmåga att uppfylla anståndsvillkoren.

232. Om de villkor som avses i punkt 231 i denna del av denna bilaga inte har uppfyllts vid slutet av den ettårsperiod som anges i led b i den punkten ska exponeringen fortsätta att klassificeras som nödlidande exponering med anstånd intill dess att alla villkor har uppfyllts. Villkoren ska bedömas åtminstone en gång i kvartalet.

233. De redovisningskategorier enligt IFRS som anges i punkt 15 i del 1 i denna bilaga och enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD och som anges i punkt 16 i del 1 i denna bilaga ska rapporteras enligt följande och i mall 18:

a) ’Skuldinstrument till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde’ ska innefatta skuldinstrument som ingår i något av följande:

i) ’Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde’ (IFRS).

ii) ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod’, inklusive skuldinstrument enligt moderat LVP (nationell god redovisningssed grundad på BAD).

iii) ’Övriga finansiella tillgångar’ som varken är förenade med handel eller är derivat, utom skuldinstrument som värderas strikt enligt LVP (nationell god redovisningssed grundad på BAD).

b) ’Skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller via eget kapital och som omfattas av nedskrivning’ ska inbegripa skuldinstrument som ingår i något av följande:

i) ’Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat’ (IFRS);

ii) ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital’, där instrumenten i den kategorin kan omfattas av nedskrivning enligt den tillämpliga redovisningsramen enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD.

c) ’Skuldinstrument strikt värderade enligt LVP eller till verkligt värde via resultatet eller via eget kapital och som inte omfattas av nedskrivning’ ska inbegripa skuldinstrument som ingår i något av följande:

i) ’Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet’ (IFRS).

ii) ’Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen’ (IFRS).

iii) ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet’ (nationell god nationell redovisningssed förenlig med BAD).

iv) ’Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat’ där skuldinstrument värderas strikt enligt LVP (nationell god redovisningssed grundad på BAD).

v) ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital’, där skuldinstrument i den redovisningskategorin inte omfattas av nedskrivning i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD.

234. Om IFRS eller tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD föreskriver att åtaganden värderas till verkligt värde via resultatet, ska det redovisade värdet för varje tillgång som följer av den identifieringen och värdering till verkligt värde rapporteras i ’Finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet’ (IFRS) eller ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet’ (nationell god redovisningssed grundad på BAD). Det redovisade värdet av varje skuld som följer av denna identifiering ska inte rapporteras i mall F18. Det nominella beloppet för alla åtaganden som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet ska rapporteras i mall 9.

235. Förfallna exponeringar ska rapporteras separat inom de presterande och nödlidande kategorierna till deras hela belopp enligt definitionen i punkt 96 i denna del. Exponeringar som förfallit till betalning sedan mer än 90 dagar, men som inte är väsentliga i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen ska rapporteras inom presterande exponeringar i kolumnen ’förfallna > 30 dagar < = 90 dagar’.

236. Nödlidande exponeringar ska rapporteras uppdelade efter förfallsintervall. Exponeringar som inte har förfallit eller som har varit förfallna inom högst 90 dagar, men som ändå identifieras som nödlidande på grund av sannolikheten för att de ska återbetalas till fullo ska rapporteras i en särskild kolumn. Exponeringar som innehåller både förfallna belopp och sannolikheten för att de inte kommer att återbetalas fullt ut ska fördelas efter tidsintervall inom vilka de har förfallit till betalning som överensstämmer med antalet dagar efter förfallodatum.

237. Följande exponeringar ska anges i separata kolumner:

a) Exponeringar som betraktas som värdeförsämrade i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen; enligt IFRS, det belopp kreditförsämrade tillgångar (3:e stadiet), inklusive förvärvade eller skapade kreditförsämrade tillgångar, ska rapporteras i denna kolumn.

b) Exponeringar för vilka ett fallissemang anses ha inträffat i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

238. ’Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar’ ska rapporteras i enlighet med punkterna 11, 69–71, 106 och 110 i denna del.

239. Information om säkerheter som innehas och garantier som mottagits för nödlidande exponeringar ska rapporteras separat. Belopp som rapporterats för erhållna säkerheter och garantier ska beräknas i enlighet med punkterna 172 och 174 i denna del. Summan av de belopp som anges för både säkerheter och garantier ska begränsas till exponeringens redovisade värde eller nominella värde.

18. EXPONERINGAR MED ANSTÅND (19)

240. Vid tillämpning av mall 19 ska med exponeringar med anstånd avses skuldavtal för vilka anståndsåtgärder har tillämpats. Anståndsåtgärder består av eftergifter gentemot en gäldenär som har eller håller på att få svårigheter med att fullgöra sina finansiella åtaganden (’finansiella svårigheter’).

241. Vid tillämpning av mall 19 kan en eftergift innebära en förlust för långivaren och ska hänföra sig till någon av följande åtgärder:

a) En ändring av de tidigare villkor för ett avtal som gäldenären är oförmögen att uppfylla på grund av sina finansiella svårigheter ’(problemskuld’) som leder till oförmåga att hantera skulder och som inte skulle ha beviljats om gäldenären inte hade befunnit sig i finansiella svårigheter.

b) Total eller partiell refinansiering av ett problematiskt skuldavtal, som inte skulle ha beviljats om gäldenären inte hade befunnit sig i finansiella svårigheter.

242. Bevis för att en eftergift beviljats ska omfatta minst något av följande:

a) En skillnad till förmån för gäldenären mellan de ändrade villkoren i avtalet och villkoren i det föregående avtalet.

b) Införande av mer förmånliga villkor i ett ändrat avtal än vad andra gäldenärer med en liknande riskprofil kunde ha fått från samma institut vid den tidpunkten.

243. Tillämpningen av klausuler som, om de används av gäldenären, gör det möjligt för gäldenären att ändra avtalsvillkoren (’inbäddade anståndsklausuler’) ska betraktas som en eftergift när institutet godkänner genomförandet av dessa klausuler och drar slutsatsen att gäldenären har finansiella svårigheter.

244. Vid tillämpning av bilagorna III och IV samt denna bilaga avses med ’refinansiering’ användningen av skuldavtal för att säkerställa total betalning eller delvis betalning av andra skuldavtal vars befintliga villkor gäldenären inte kan uppfylla.

245. Vid tillämpning av mall 19 ska ’gäldenär’ inbegripa samtliga juridiska enheter i gäldenärens företagsgrupp som omfattas av tillämpningsområdet för sammanställd redovisning (koncernredovisning) samt fysiska personer som kontrollerar den företagsgruppen.

246. Vid tillämpning av mall 19 ska ’skuld’ inbegripa lån och förskott (som även omfattar kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel), räntebärande värdepapper och återkalleliga och oåterkalleliga låneåtaganden, inklusive de låneåtaganden som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet som är tillgångar på balansdagen. ’Skuld’ ska utesluta exponeringar som innehas för handel.

247. ’Skuld’ ska även inbegripa lån och förskott och räntebärande värdepapper som klassificeras som långfristiga anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5.

248. Vid tillämpning av mall 19 ska ’exponering’ ha samma innebörd som den som anges för ’skuld’ i punkt 247.

249. De redovisningskategorier enligt IFRS som anges i punkt 15 i del 1 i denna bilaga och enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD som anges i punkt 16 i del 1 i denna bilaga ska rapporteras i mall 19 så som de definieras i punkt 233 i denna del.

250. Vid tillämpning av mall 19 avses med ’institut’ det institut som tillämpade anståndsåtgärderna.

251. I mall 19 avseende skuldinstrument ska ’redovisat bruttovärde’ rapporteras enligt definitionen i punkt 34 i del 1 i denna bilaga. När det gäller gjorda låneåtaganden som är exponeringar utanför balansräkningen ska det nominella beloppet enligt definitionen i punkt 118 denna del av i denna bilaga rapporteras.

252. Exponeringar ska betraktas som anstånd om en eftergift har gjorts, oberoende av om något belopp har förfallit till betalning eller klassificerats som exponeringar som nedskrivits i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen eller som fallerat i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen. Exponeringar ska inte behandlas som anstånd om gäldenären inte befinner sig i finansiella svårigheter. Enligt IFRS, ska modifierade finansiella tillgångar [IFRS 9.5.4.3 och bilaga A,] behandlas som anstånd under förutsättning att en eftergift enligt definitionen i punkterna 240 och 241 i denna del i den här bilagan har gjorts, oberoende av inverkan av modifieringen på förändringen i kreditrisk för den finansiella tillgången efter det första redovisningstillfället. Var och en av följande ska behandlas som anståndsåtgärder:

a) Ett ändrat avtal som klassificerats som nödlidande före ändringarna eller som i avsaknad av ändringar skulle klassificeras som nödlidande.

b) De ändringar som har gjorts till ett avtal medför en total eller partiell annullering av skuldbortskrivningarna.

c) Institutet godkänner användningen av inbäddade anståndsklausuler för en gäldenär som är nödlidande eller som skulle betraktas som nödlidande utan användning av dessa klausuler.

d) Samtidigt med eller nära i tiden med institutets eftergift av ytterligare skuld, betalade gäldenären kapitalbelopp eller ränta på ett annat låneavtal med institutet vilket var nödlidande eller som i avsaknad av refinansiering skulle ha klassificerats som nödlidande.

253. En ändring som inbegriper återbetalningar som har gjorts genom att säkerheter övertas ska behandlas som en anståndsåtgärd om denna ändring utgör en eftergift.

254. Om inte annat kan påvisas antas att anstånd har ägt rum under följande omständigheter:

a) Det ändrade avtalet hade helt eller delvis förfallit till betalning sedan mer än 30 dagar (utan att vara nödlidande) minst en gång under de tre månader som föregick ändringen av det eller skulle med mer än 30 dagar överskrida förfallodagen, helt eller delvis, utan ändringar.

b) Samtidigt med eller nära i tiden med institutets eftergift av ytterligare skuld, betalade gäldenären kapitalbelopp eller räntor på ett annat avtal med det institutet som helt eller delvis förfallit med 30 dagar minst en gång under de tre månader som föregick dess refinansiering.

c) Institutet godkänner användningen av inbäddade anståndsklausuler för gäldenärer med skulder som förfallit till betalning sedan mer än 30 dagar eller gäldenärer vars skulder skulle ha förfallit till betalning mer än 30 dagar efter förfallodagen om inte dessa klausuler hade tillämpats.

255. Finansiella svårigheter ska bedömas på gäldenärsnivå på det sätt som det hänvisas till i punkt 245. Bara exponeringar för vilka anståndsåtgärder har tillämpats ska identifieras som exponeringar med anstånd.

256. Anståndsexponeringar ska ingå i kategorin nödlidande exponeringar eller kategorin presterande exponeringar i enlighet med punkterna 213–224 och 260 i denna del. Klassificeringen som anståndsexponering ska upphöra när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Exponeringen med anstånd anses ha förfallit, även om den har omklassificerats från kategorin nödlidande efter det att gäldenären gjort en analys av företagets finansiella tillstånd som visat att den inte längre uppfyller villkoren för att betraktas som nödlidande.

b) Minst två års har förlupit från den dag då exponeringen med anstånd ansågs vara prestrande (’prövotiden’).

c) Regelbundna betalningar av mer än ett obetydligt sammanlagt kapital- eller räntebelopp har gjorts under minst hälften av prövotiden.

d) Ingen av exponeringarna mot gäldenären är förfallen till betalning mer än 30 dagar efter förfallodagen i slutet av prövoperioden.

257. Om villkoren i punkt 256 inte är uppfyllda i slutet av prövoperioden ska exponeringen fortsätta att klassificeras som presterande med anstånd under prövning intill dess att alla villkor uppfyllts. Villkoren ska bedömas åtminstone en gång i kvartalet.

258. Exponeringar med anstånd som klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 ska även fortsättningsvis klassificeras som exponeringar med anstånd.

259. En exponering med anstånd får anses vara presterande från och med den dag anståndsåtgärderna tillämpades om båda av följande villkor är uppfyllt:

a) Beviljandet av anstånd har inte lett till att exponeringen klassificerats som nödlidande.

b) Exponeringen ansågs inte vara en nödlidande exponering vid den tidpunkt när anståndsåtgärderna förlängdes.

260. Om ytterligare anståndsåtgärder tillämpas på en presterande anståndsexponering under prövoperioden som har omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar, eller om exponeringen är förfallen till betalning sedan mer än 30 dagar, ska den klassificeras som nödlidande.

261. ’Presterande exponeringar med anståndsåtgärder’ (presterande anståndsexponeringar) ska omfatta anståndsexponeringar som inte uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande och ingår i kategorin presterande exponeringar. Presterande anståndsexponeringar är under prövning enligt punkt 256, även när punkt 259 är tillämplig. Presterande exponeringar med anstånd under prövning som har omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar ska rapporteras separat inom presterande exponeringar med anståndsåtgärder i kolumnen ’Varav: Presterande exponeringar med anstånd under prövning som har omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar

262. ”Nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder (nödlidande anståndsexponeringar) ska omfatta anståndsexponeringar som uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande och ingår i kategorin nödlidande exponeringar. Sådana nödlidande anståndsexponeringar ska omfatta följande:

a) Exponeringar som blivit nödlidande till följd av tillämpningen av anståndsåtgärder.

b) Exponeringar som var nödlidande före förlängningen av anståndsåtgärder.

c) Anståndsexponeringar som klassats om från kategorin presterande, inbegripet exponeringar som omklassificerats i enlighet med punkt 260.

263. Om anståndsåtgärder utvidgas till att även omfatta exponeringar som var nödlidande före utvidgningen av anståndsåtgärder, ska beloppet för dessa anståndsexponeringar identifieras separat i kolumnen ’Varav: Anstånd för exponeringar som är nödlidande före anståndsåtgärder’.

264. Följande nödlidande exponeringar medanståndsåtgärder ska identifieras i separata kolumner:

a) Exponeringar som betraktas som värdeförsämrade i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen. Enligt IFRS, det belopp kreditförsämrade tillgångar (3:e stadiet), inklusive förvärvade eller skapade kreditförsämrade tillgångar, ska rapporteras i denna kolumn.

b) Exponeringar för vilka ett fallissemang anses ha inträffat i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

265. Kolumnen ’Refinansiering’ ska omfatta det nya avtalets redovisade bruttovärde (refinansiering av skuld) som beviljats som en del av en refinansieringstransaktion som uppfyller kraven på en anståndsåtgärd, liksom det redovisade bruttovärdet för det gamla återbetalda avtalet som fortfarande är utestående.

266. Exponeringar med anstånd som kombinerar ändringar och refinansiering ska hänföras till kolumnen Instrument med ändrade villkor eller kolumnen ’Refinansiering’ enligt den åtgärd som har störst kassaflödespåverkan. Refinansiering av en bankpool ska rapporteras i kolumnen ’Refinansiering’ för den totala mängden refinansierad skuld som tillhandahållits av det rapporterande institutet eller som fortfarande är utestående hos det rapporterande institutet. Ompaketering av flera skulder till en ny skuld ska rapporteras som en ändring, såvida det inte också finns en refinansieringstransaktion som har en större kassaflödespåverkan. När anstånd genom ändring av villkoren i en problemexponering leder till att den borttas från balansräkningen och till att en ny exponering tas upp i balansräkningen, ska den nya exponeringen behandlas som en skuld med anstånd.

267. Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och reserveringar” ska rapporteras i enlighet med punkterna 11, 69, 71, 106 och 110 i denna del.

268. Erhållna säkerheter och garantier på exponeringar med anståndsåtgärder ska rapporteras för alla exponeringar med anståndsåtgärder, oavsett deras ställning som presterande eller nödlidande. Belopp som rapporterats för erhållna säkerheter och garantier ska beräknas i enlighet med punkterna 172 och 174 i denna del. Summan av de belopp som anges för både säkerheter och garantier ska begränsas till exponeringens redovisade värde.

19. GEOGRAFISK UPPDELNING (20)

269. Mall 20 ska användas för rapportering i de fall institutet överskrider det tröskelvärde som anges i artikel 5 a 4 i denna förordning.

19.1 Den geografiska uppdelningen efterverksamhetens lokalisering (20.1–20.3)

270. Den geografiska uppdelningen efter verksamhetens lokalisering i mallarna 20.1–20.3 skiljer mellan ’inhemsk verksamhet’ och ’icke-inhemsk verksamhet’. I denna del avses med ’lokalisering’ den jurisdiktion i vilken den juridiska person som har redovisat motsvarande tillgång eller skuld är registrerad. För filialer avses jurisdiktionen där filialen har sin hemvist. För dessa ändamål ska ’inhemsk verksamhet’ inbegripa verksamhet som redovisas i den medlemsstat där det rapporterande institutet är beläget.

19.2 Geografisk uppdelning efter motparten hemvist (20.4–20.7)

271. Mallarna 20.4–20.7 innehåller information ’land för land’ grundad på var den direkta motparten har sin hemvist enligt vad som anges i del 1 punkt 43 i denna bilaga. I de uppdelade posterna ska exponeringar eller skulder redovisas för varje annat land där institutet har exponeringar. Exponeringar mot eller skulder till överstatliga organisationer och multilaterala utvecklingsbanker ska inte hänföras till det land där institutet har sin hemvist utan till det geografiska området ’Övriga länder’.

272. ’derivat’ ska omfatta såväl handel med derivat, inbegripet ekonomiska säkringar, och säkringsderivat enligt IFRS och nationell god redovisningssed, som rapporteras i mallarna 10 och 11.

273. Tillgångar som innehas för handel enligt IFRS och tillgångar som är föremål för handel enligt god redovisningssed ska redovisas separat. Finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningar ska ha samma innebörd som i punkt 93 i denna del. Tillgångar värderade enligt LVP som har kreditriskinducerade värdejusteringar ska betraktas som nedskrivna.

274. I mallarna 20.4 och 20.7, ska ’Ackumulerad nedskrivning’ och ’Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk på nödlidande exponeringar’ rapporteras enligt vad som anges i i punkterna 69–71 i denna del.

275. I mall 20,4 avseende skuldinstrument ska ’redovisat bruttovärde’ rapporteras enligt definitionen i punkt 34 i del 1 i denna bilaga. När det gäller derivat och egetkapitalinstrument ska det redovisade värdet rapporteras. I kolumnen ’varav: nödlidande’ ska skuldinstrument rapporteras enligt vad som anges i punkterna 213–232 i denna bilaga. Skulder med anstånd omfattar alla ’skuldkontrakt’ i mall 19 för vilka anståndsåtgärder enligt definitionen i punkterna 240–255 i denna del, har förlängts.

276. I mall 20.5, ’Reserveringar för gjorda åtaganden och lämnade garantier’ ska inkludera reserveringar värderade enligt IAS 37, kreditförluster på finansiella garantier som behandlas som försäkringsavtal enligt IFRS 4, och reserveringar för låneåtaganden och finansiella garantier enligt nedskrivningskraven i IFRS 9 samt reserveringar för åtaganden och garantier enligt nationell god redovisningssed förenlig med BAD i enlighet med punkten 11 i denna del.

277. I mall 20.7 ska rapporteringen av lån och förskott som inte innehas för handel följa klassificeringen enligt Nace-koder och vara uppdelad per land. Nace-koder ska rapporteras med uppdelning på första nivån (per avdelning). Lån och förskott som omfattas av nedskrivning ska hänvisa till samma portföljer som avses i punkt 93 i denna del.

20. MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR: TILLGÅNGAR SOM INGÅR I LEASING (21)

278. Vid beräkning av tröskelvärdet i artikel 9 e i denna förordning ska materiella anläggningstillgångar som hyrs ut av institutet (leasegivare) till tredje parter enligt avtal som uppfyller villkoren för operationell leasing i tillämpliga redovisningsregler delas med totalvärdet för materiella anläggningstillgångar.

279. Enligt IFRS ska tillgångar som har hyrts ut av institutet (som leasegivare) till tredje parter i operationella leasingavtal rapporteras uppdelade per värderingsmetod.

21. KAPITALFÖRVALTNING, FÖRVARINGSTJÄNSTER OCH ANDRA TJÄNSTER (22)

280. För beräkning av tröskelvärdet i artikel 9 f i denna förordning ska beloppet för ’nettovärdet av avgifts- och provisionsintäkter’ vara det absoluta beloppet för skillnaden mellan ’avgifts- och provisionsintäkter’ och ’avgifts- och provisionskostnader’. För samma beräkning ska värdet av ’nettoränta’ vara det absoluta beloppet av skillnaden mellan ’ränteintäkt’ och ’räntekostnad’.

21.1 Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet (22.1)

281. Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader ska rapporteras per typ av verksamhet. Enligt IFRS ska inkludera denna mall avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader andra än båda av följande:

a) belopp som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan på finansiella instrument [IFRS 7.20 c],

b) belopp som härrör från finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen [IFRS 7.20 c i].

282. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till förvärv eller emission av finansiella instrument som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen ska inte inkluderas. Dessa ska utgöra en del av det ursprungliga värdet för förvärv/emission av dessa instrument och periodiseras över resultaträkningen under den återstående löptiden med användning av den effektiva räntan [se IFRS 9.5.1.1].

283. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till förvärv eller emission av finansiella instrument som värderats till verkligt värde via resultaträkningen ska ingå som en del av ’Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto’ och ’Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto’, beroende på till vilken redovisningsportfölj de klassificerats. De ska inte ingå i det ursprungliga beloppet för förvärvet eller emissionen av dessa instrument och redovisas direkt i resultaträkningen.

284. Instituten ska rapportera arvodes- och provisionsintäkter och -kostnader efter följande kriterier:

a) ’Värdepapper. Emissioner’ ska omfatta arvoden och provisioner som erhållits för deltagande i upplägg eller emission av säkerheter som inte lagts upp eller emitterats av institutet.

b) ’Värdepapper. Överföringsuppdrag’ ska omfatta arvoden och provisioner för mottagande, vidarebefordran och genomförande av kundorder om köp eller försäljning av säkerheter.

c) ’Värdepapper. Övriga’ ska omfatta arvoden och provisioner genererade av institutet vid tillhandahållande av övriga tjänster som rör säkerheter som inte lagts upp eller emitterats av institutet.

d) ’Clearing och avveckling’ ska omfatta arvodes- och provisionsintäkter (-kostnader) som genererats av (debiterats) institutet vid deltagande i motparts-, clearing- och avvecklingstjänster.

e) ’Kapitalförvaltning’, ’Förvaringstjänster’, ’Centrala administrativa tjänster för kollektiva investeringar’, ’Förvaltningstransaktioner’ och ’Betaltjänster’ ska omfatta avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) som genererats av (debiterats) institutet vid tillhandahållandet av dessa tjänster.

f) ’Strukturerad finansiering’ ska omfatta arvoden och provisioner som erhållits för deltagande i upplägg eller emission av andra finansiella instrument än säkerheter som lagts upp eller emitterats av institutet.

g) Avgifter från ’Låneavbetalningsverksamhet’ innefattar, på intäktssidan, avgifts- och provisionsintäkter som genererats av institutet som tillhandahåller låneavbetalningstjänsterna och på kostnadssidan avgifts- och provisionskostnader som debiteras institutet av tjänsteleverantören.

h) ’Gjorda låneåtaganden’ och ’Lämnade finansiella garantier’ ska inkludera avskrivningsbeloppet, som redovisats som intäkt under perioden, på arvoden och provisioner för dessa aktiviteter som inledningsvis redovisats som ’Övriga skulder’.

i) ’Erhållna lånelöften’ och ’Erhållna finansiella garantier’ ska inkludera det arvode och den provision som redovisats som kostnad av institutet under perioden till följd av den debitering som gjorts till motparten som avgett lånelöftet eller den finansiella garantin som ursprungligen redovisas som ’övriga tillgångar’.

j) ’Övrigt’ ska inkludera övriga arvodes- och provisionsintäkter (-kostnader) som genererats av (debiterats) institutet, till exempel sådana som härrör från andra förpliktelser, från valutatransaktioner (t.ex. växling av utländska sedlar och mynt) eller från tillhandahållande (mottagande) av andra avgiftsbaserade rådgivningstjänster och andra tjänster.

21.2 Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls (22.2)

285. Verksamhet som rör kapitalförvaltning, förvaring och andra tjänster som institutet erbjuder ska redovisas varvid följande definitioner ska användas:

a) ’Kapitalförvaltning’ ska avse tillgångar som direkt tillhör kunderna och för vilka institutet erbjuder förvaltning. ’Kapitalförvaltning’ ska rapporteras per typ av kund. fondföretag, pensionsfonder, diskretionär kundportföljförvaltning samt andra investeringsverktyg.

b) ’Förvaringstillgångar’ ska avse tjänster som tillhandahålls av institutet för förvaring och förvaltning av finansiella instrument för kunders räkning och tjänster som rör depåförvaltning som exempelvis likviditetshantering (cash management) och förvaltning av finansiella säkerheter. ’Förvaringstillgångar’ ska rapporteras per typ av kund för vilken institutet förvarar tillgångar och därvid skilja mellan fondbolag och övriga. Posten ’varav: överlämnade till andra enheter’ ska avse det tillgångsbelopp som inkluderas i förvaringstillgångar för vilket institutet har överlåtit den faktiska förvaringen till andra enheter.

c) ’Centrala administrativa tjänster för kollektiva investeringar’ ska avse de administrativa tjänster som institutet erbjuder till fondföretag. Det ska, bland annat, innefatta tjänster som överföringsförmedling, sammanställande av räkenskaper, framtagande av prospekt, finansiella rapporter och alla övriga dokument avsedda för investerarna, utförande av korrespondens genom att distribuera finansiella rapporter och alla övriga dokument avsedda för investerare, genomförande av emissioner och inlösen och förande av register över investerarna samt att beräkna tillgångarnas nettovärde.

d) ’Förvaltningstransaktioner’ ska avse sådan verksamhet där institutet agerar i eget namn men för kunders räkning och på kundernas risk. Vid förvaltningstransaktioner tillhandahåller institutet ofta tjänster, t.ex. kapitalförvaringstjänster till en strukturerad enhet, eller diskretionär portföljförvaltning. Alla förvaltningstransaktioner ska rapporteras under denna post oavsett om institutet även tillhandahåller andra tjänster eller ej.

e) ’Betaltjänster’ ska avse inkassering för kunders räkning av betalningar som genererats av skuldinstrument som varken redovisas i institutets balansräkning eller har skapats av institutet.

f) ’Kundresurser som distribueras men inte förvaltas’ ska avse produkter som emitterats av företag utanför den konsoliderade koncernen som institutet har distribuerat till sina nuvarande kunder. Denna post ska rapporteras per typ av produkt.

g) ’Belopp för de tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls’ ska inkludera det tillgångsbelopp i förhållande till vilket institutet agerar, med tillämpning av verkligt värde. Om verkligt värde inte finns tillgängligt kan andra värderingsgrunder användas, inklusive nominellt värde. Ifall institutet tillhandahåller tjänster till företag såsom fondbolag eller pensionsfonder, får de berörda tillgångarna visas med det värde som dessa företag redovisar i sina egna balansräkningar. De redovisade beloppen ska i tillämpliga fall inkludera upplupen ränta.

22. INTRESSEN I ICKE-KONSOLIDERADE STRUKTURERADE FÖRETAG (30)

286. I bilagorna III och IV liksom i denna bilaga avses med ’Utnyttjat likviditetsstöd’ summan av det redovisade värdet av lån och förskott som beviljats icke konsoliderade strukturerade företag och det redovisade värdet av innehavet av räntebärande värdepapper som emitterats av icke konsoliderade strukturerade företag.

287. ’Det rapporterande institutets förluster under den aktuella perioden’ ska inkludera förluster på grund av nedskrivningar och alla andra förluster som ett rapporterande institut ådragit sig under rapporteringsperioden ett rapporterande institut som avser dess andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag.

23. NÄRSTÅENDE PARTER (31)

288. Institut ska rapportera belopp och/eller transaktioner som hänför sig till balansräkningen och exponeringar utanför balansräkningen i de fall motparten är ett närstående företag i enlighet med IAS 24.

289. Den konsoliderade företagsgruppens koncerninterna transaktioner och koncerninterna utestående saldon ska elimineras. Under ’Dotterföretag och andra enheter i samma företagsgrupp’ ska institut rapportera saldon och transaktioner med dotterföretag som inte har eliminerats, antingen på grund av att dotterföretagen inte är fullständigt konsoliderade enligt kraven på konsolidering under tillsyn eller på grund av att, i enlighet med artikel 19 i kapitalkravsförordningen, dotterföretagen är undantagna från konsolideringskravets räckvidd eftersom de är immateriella, eller, för institut som ingår i en bredare företagsgrupp, dotterföretagen är det yttersta moderföretaget, inte till institutet. Under ’Intresseföretag och joint ventures’ ska instituten inkludera de delar av saldon och transaktioner med joint ventures och intressebolag i den företagsgrupp som företaget ingår i, som inte har eliminerats där proportionell konsolidering tillämpas.

23.1 Närstående parter: förfallna belopp och utestående fordringar från (31.1)

290. När det gäller ’Låneåtaganden, finansiella garantier och andra erhållna åtaganden’ är de belopp som ska rapporteras summan av det ’nominella’ beloppen erhållna låneåtaganden och andra erhållna åtaganden och det maximala garantibelopp som kan komma i fråga” av erhållna finansiella garantier enligt vad som anges i punkt 119 i denna del.

291. ’Ackumulerad nedskrivning och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk för nödlidande exponeringar’ ska rapporteras enligt vad som anges i punkterna 69–71 i denna del förnödlidande exponeringar. ’Avsättningar för nödlidande exponeringar utanför balansräkningen’ ska inkludera reserveringar enligt som anges i punkterna 11, 106 och 111 i denna del för exponeringar som har förfallit i enlighet med punkterna 213–239 i denna del.

23.2 Närstående parter: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med (31.2)

292. ’Vinster eller förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar’ ska inkludera samtliga vinster och förluster av borttagande av icke-finansiella tillgångar som genererats av transaktioner med närstående företag. I denna post ska ingå vinster och förluster av borttagande av icke-finansiella tillgångar, som har genererats av transaktioner med närstående företag och som ingår i följande linjeposter i ’Resultaträkningen’:

a) ’Vinster eller förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intressebolag’, vid rapportering enligt nationell god redovisningssed förenlig med BAD.

b) ’Vinster eller förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar’.

c) ’Vinst eller förlust för anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för avvecklade verksamheter’.

d) ’Vinst eller förlust efter skatt för avvecklade verksamheter’.

293. ’Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning på nödlidande exponeringar’ ska omfatta nedskrivningsförluster enligt definitionen i punkterna 51–53 i denna del för exponeringar som har förfallit i enlighet med punkterna 213–239 i denna del. ’Reserveringar eller (-) återföring av reserveringar för exponeringar som har förfallit’ ska inkludera reservering enligt definitionen i punkt 50 i denna del för exponeringar utanför balansräkningen som är nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 i denna del.

24. KONCERNSTRUKTUR (40)

294. Institut ska lämna detaljerade uppgifter per rapporteringsdagen om dotterföretag, joint ventures och intressebolag fullständigt eller proportionellt konsoliderade enligt redovisningsreglerna för konsolidering samt om företag som rapporteras som ’Innehav i dotterföretag, joint ventures och intressebolag’ i enlighet med punkt 4 i denna del, inklusive även de företag i vilka investeringar som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5. Alla företag ska rapporteras oavsett vilken verksamhet de bedriver.

295. Egetkapitalinstrument som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag och det rapporterande institutets egna aktier som institutet äger (’Egna aktier’), ska undantas från denna malls tillämpningsområde.

24.1 Koncernstruktur: ’enhet-för-enhet’ (40.1)

296. Följande uppgifter ska rapporteras ’enhet-för-enhet’ och följande definitioner gäller i bilagorna III och IV samt i denna bilaga:

a) ’LEI-kod’ ska inkludera LEI-koden för investeringsobjektet. Om en LEI-kod finns för investeringsobjektet ska den rapporteras;

b) ’Företagskoden’ ska inkludera identifikationskoden för investeringsobjektet. Företagskoden identifierar rader och ska vara unik för varje rad i mall 40.1.

c) ’Företagsnamn’ ska inkludera investeringsobjektets namn.

d) ’Registreringsdatum’ avser det datum då investeringsobjektet blev en ’del av koncernen’.

e) ’Investeringsobjektets aktiekapital’ avser summan av kapitel som emitterats av investeringsobjektet per referensdatum;

f) ’Investeringsobjektets kapital’, ’Investeringsobjektets totala tillgångar’ och Investeringsobjektets vinst eller (-) förlust ska inkludera beloppen för dessa poster i investeringsobjektets senaste årsredovisning.

g) ’Investeringsobjektets hemvist’ avser det land där investeringsobjektet har sin hemvist.

h) ’Investeringsobjektets sektor’ avser motpartens sektor enligt definitionen i punkt 42 i del 1 i denna bilaga.

i) ’Nace-kod’: ska anges grundat på investeringsobjektets huvudsakliga verksamhet. Nace-koder ska rapporteras med uppdelning på första nivån (’per avdelning’). För finansiella bolag ska Nace-koder rapporteras på andra nivåns detaljeringsgrad (per ’division’).

j) ’Ackumulerat intresse i eget kapital (%)’: den procentandel av ägarinstrumenten som innehas av institutet per referensdatum.

k) ’Rösträtt (%)’: den procentandel av rösterna som hör till de ägarinstrument som innehas av institutet per referensdatum.

l) ’Koncernstruktur [relation]’ ska visa sambandet mellan det slutliga moderföretaget och investeringsobjektet (moderföretag eller företag med gemensam kontroll av det rapporterande institutet, dotterföretag, joint venture eller intressebolag);

m) ’Behandling i redovisningen [redovisningsgrupp]’ ska visa sambandet mellan redovisningsmetoden och räckvidden för redovisningsreglerna om konsolidering (fullständig konsolidering, proportionell konsolidering, kapitalandelsmetod eller annat);

n) ’Behandling i redovisningen [CRR-grupp]’ ska visasambandet mellan den redovisningsmässiga behandlingen och räckvidden för reglerna om konsolidering enligt CRR (fullständig konsolidering, proportionell konsolidering, kapitalandelsmetod eller annat).

o) ’Redovisat värde’: de belopp som rapporteras på institutets balansräkning för investeringsobjekt som varken är fullständigt eller proportionellt konsoliderade.

p) ’Förvärvskostnad’ avser det belopp som betalats av investerarna.

q) ’Goodwillkoppling till investeringsobjektet’ avser det goodwillbelopp som rapporterats i institutets konsoliderade balansräkning för investeringsobjektet under posterna ’goodwill’ eller ’innehav i dotterföretag, joint ventures och intressebolag’;

r) ’Verkligt värde för investeringar för vilka det finns offentliggjorda prisnoteringar’ avser priset på referensdatumet; Det ska endast anges om instrumenten är noterade. Det ska endast anges om instrumenten är noterade.

24.2 Koncernstruktur: ’instrument-för-instrument’ (40.2)

297. Följande uppgifter ska rapporteras för varje instrument:

a) ’Säkerhetsidentifieringskod’ ska inkludera ISIN-koden för värdepapperet. När det gäller värdepapper som inte tilldelats någon ISIN-kod ska den inkludera en annan kod som ger en unik identifiering av värdepapperet. ’Säkerhetsidentifieringskod’ och ’Holdingföretagskod’ ska vara en sammansatt radidentifierare, och tillsammans vara unik för varje rad i mall 40.2.

b) ’Holdingföretagets kod’ ska vara identifikationskoden för företaget inom koncern som innehar investeringen. ’Holdingföretagets LEI kod’ ska inkludera LEI-koden för det bolag som innehar värdepapperet. Om en LEI-kod finns för holdingföretaget ska den rapporteras.

c) ’Enhetskod’, ’Ackumulerat intresse i eget kapital (%)’, ’Redovisat värde’ och ’Förvärvskostnad’ har definierats ovan. Beloppen ska gälla det värdepapper som innehas av berört holdingföretag.

25. VERKLIGT VÄRDE (41)

25.1 Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde

298. Uppgifter om verkligt värde av finansiella instrument, värderade till upplupet anskaffningsvärde, med tillämpning av den rangordning som anges i IFRS 13.72. 13.76, 13.81 och 13.86 ska rapporteras i denna mall. Om nationell god redovisningsstandard i enlighet med BAD också kräver fördelning av tillgångar värderade till verkligt värde mellan olika nivåer av verkligt värde, ska kreditinstitut enligt nationell god redovisningssed ska även rapportera denna mall.

25.2 Användning av alternativet med verkligt värde (41.2)

299. Uppgift om användning av alternativet med verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som anges till verkligt värde via resultaträkningen ska rapporteras i denna mall.

300. ’Hybridkontrakt’ ska för skulder inkludera det redovisade värdet av finansiella hybridinstrument som klassificerats, i sin helhet, i dessa redovisningsportföljer, dvs. det ska inkludera icke uppdelade hybridinstrument i sin helhet.

301. ’Förvaltas för kreditrisk’ ska inkludera det redovisade värdet av instrument som identifierats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen i samband med deras säkring mot kreditrisk genom kreditderivat som värderats till verkligt värde via resultaträkningen i enlighet med IFRS 9.6.7.

26. MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR: REDOVISAT VÄRDE PER VÄRDERINGSMETOD (42)

302. ’Egendom, anläggningar och utrustning’, ’Förvaltningsfastigheter’ och ’Övriga immateriella tillgångar’ ska rapporteras efter de kriterier som användes när de tillgångarna värderades.

303. ’Övriga immateriella tillgångar’ ska inkludera alla övriga immateriella tillgångar förutom goodwill.

27. RESERVERINGAR (43)

304. I denna mall görs en avstämning mellan det redovisade beloppet för posten ’Reserveringar’ vid periodens början och periodens slut, indelat efter typen av förändring, förutom reserveringar som värderats enligt IFRS 9 som i stället ska rapporteras i mall 12..

305. ’Övriga åtaganden och lämnade garantiervärderade enligt IAS 37 och lämnade garantier värderade enligt IFRS 4’ ska inkludera reserveringar värderade enligt IAS 37 och de kreditförluster på finansiella garantier som behandlas som försäkringsavtal enligt IFRS 4.

28. FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER OCH ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA (44)

306. I dessa mallar ska ackumulerade uppgifter redovisas för institutets samtliga förmånsbestämda pensionsplaner. Om det finns mer än en förmånsbestämd pensionsplan ska summan för samtliga planer rapporteras.

28.1 Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer (44.1)

307. Mall för komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer ska visa avstämningen mellan det ackumulerat nuvärdet av samtliga förmånsbestämda nettoskulder (tillgångar) och rättigheter till ersättning [IAS 19.140 a och b].

308. ’Nettotillgångar i förmånsbestämda planer’ ska omfatta, i händelse av ett överskott, de överskottsbelopp som ska redovisas i balansräkningen eftersom de inte är berörda av de gränsvärden som fastställts i IAS 19.63. Beloppet i denna post och det belopp som redovisas i memorandumposten ’Verkligt värde av eventuell återbetalningsrätt som redovisas som en tillgång’ ska ingå i posten ’Övriga tillgångar’ i balansräkningen.

28.2 Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser (44.2)

309. Mallarför förändringar i förmånsbestämda förpliktelser ska visa avstämningen mellan ingående och utgående balans för det ackumulerade nuvärdet av institutets samtliga förmånsbestämda förpliktelser. Effekten under perioden av de olika delar som anges i IAS 19.141 ska redovisas var för sig.

310. Beloppet för ’Utgående balans [nuvärde]’ i mallen för förändringar av förmånsbestämda pensionsförpliktelser ska vara detsamma som för ’Nuvärde för förmånsbestämda förpliktelser’.

28.3 Memorandumposter [relaterade till personalkostnader] (44.3)

311. Vid rapportering av memorandumposter relaterade till personalkostnader ska följande definitioner användas:

a) ’Pensioner och liknande kostnader’ ska inkludera det belopp som redovisats under perioden som personalkostnader för någon typ av pensionsförpliktelse (såväl friplaner som förmånsbestämda pensionsplaner).

b) ’Aktierelaterade ersättningar’ ska inkludera det belopp som redovisats under perioden som personalkostnader för aktiebaserade utbetalningar.

29. UPPDELNING AV VALDA POSTER I RESULTATRÄKNINGEN (45)

29.1 Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per redovisningskategori (redovisningsportfölj) (45.1)

312. ’Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen’ ska endast inkludera vinster och förluster till följd av förändringar i utgivarnas egna kreditrisk för skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen om det rapporterande institutet har valt att redovisa dem i resultaträkningen eftersom ett erkännande i övrigt totalresultat skulle skapa eller förstärka en bristande överensstämmelse i redovisningen.

29.2 Vinster eller förluster till följd borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar (45.2)

313. ’Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar’ ska delas upp per typ av tillgång; varje linjepost ska inkludera den vinst eller förlust som härrör från den tillgång som har tagits bort från rapporten över finansiell ställning. ’Övriga tillgångar’ ska omfatta övriga materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och investeringar som inte rapporteras någon annanstans.

29.3 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader (45.3)

314. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader ska delas upp i följande poster: förändringar i verkligt värde av materiella tillgångar som värderas med hjälp av modellen för verkligt värde, hyresintäkter och direkta kostnader för förvaltningsfastigheter, intäkter och kostnader på operativa leasingavtal förutom förvaltningsfastigheter samt resterande driftsintäkter och -kostnader.

315. ’Andra operationella leasingavtal än förvaltningsfastigheter’ ska i kolumnen inkomster inkludera erhållen avkastning och i kolumnen ’kostnader’ de kostnader som institutet ådragit sig i egenskap av leasegivare i sina operationella leasingverksamheter, förutom de där tillgången klassificerats som förvaltningsfastighet. Kostnaden för institutet som leasetagare ska ingå i posten ’Övriga administrationskostnader’.

316. Vinst eller förlust från borttagande från rapporten över finansiell ställning och omvärderingar av innehav av guld, andra ädelmetaller och andra råvaror som värderats till verkligt värde minus försäljningskostnad ska rapporteras under ’Övriga rörelseintäkter. ’Övriga rörelseintäkter’ eller ’Övriga rörelsekostnader. Andra’

30. RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (46)

317. I rapporten över förändringar i eget kapital särredovisas avstämningen mellan det redovisade beloppet i början av perioden (ingående balans) och i slutet av perioden (utgående balans) för varje komponent i det egna kapitalet.

318. ’Överföringar mellan komponenter i eget kapital’ ska omfatta alla belopp som överförts inom eget kapital, inklusive vinster och förluster till följd av egen kreditrisk för skulder som identifierats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen och ackumulerade förändringar i verkligt värde på egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och som överförs till andra delar av eget kapital vid borttagande från rapporten över finansiell ställning.

DEL 3 INDELNING AV EXPONERINGSKLASSER OCH MOTPARTSSEKTORER 74

1. I tabell 2 och 3 visas de exponeringsklasser som används för att beräkna kapitalkrav enligt kapitalkravsförordningen i jämförelse med de motpartssektorer som används i Finrep-tabellerna.

Tabell 2 Schablonmetod
Exponeringsklasser enligt schablonmetoden (artikel 112 i kapitalkravsförordningen)	Motpartssektorer i Finrep	Anmärkningar
a) Nationella regeringar eller centralbanker	(1) Centralbanker (2) Offentlig sektor	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
b) Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter	(2) Offentlig sektor	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
c) Offentliga organ	(2) Offentlig sektor (3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag:	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
d) Multilaterala utvecklingsbanker	(3) Kreditinstitut	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
e) Internationella organisationer	(2) Offentlig sektor	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
f) Institut (dvs. kreditinstitut och värdepappersföretag)	(3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag:	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
g) Företag	(2) Offentlig sektor (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
h) Detaljistbanktjänster	(4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
i) Säkrade genom panträtt i fast egendom	(2) Offentlig sektor (3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
j) I fallissemang	(1) Centralbanker (2) Offentlig sektor (3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
(ja) Poster förenade med särskilt hög risk	(1) Centralbanker (2) Offentlig sektor (3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
k) Säkerställda obligationer	(3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag:	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet.
l) Positioner i värdepapperisering	(2) Offentlig sektor (3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till Finrep-motpartssektorer alltefter den underliggande risken för värdepapperiseringen. När positioner i värdepapperisering redovisas i balansräkningen, ska i Finrep motpartssektorerna vara de sektorer dit de direkta motparterna för dessa positioner hör.
m) Institut och företag med kortfristigt kreditbetyg	(3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag:	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
n) Företag för kollektiva investeringar (fonder)	Egetkapitalinstrument	Investeringar i fondföretag ska klassificeras som egetkapitalinstrument i Finrep, oavsett om kapitalkravsförordningen medger genomlysning.
(o) Aktier	Egetkapitalinstrument	I Finrep delas aktieinstrument upp i olika kategorier av finansiella tillgångar
p) Övriga poster	Diverse poster i balansräkningen	I Finrep kan övriga poster ingå i olika tillgångskategorier

Tabell 3 Internmetoden
Exponeringsklasser enligt internmetoden (artikel 147 i kapitalkravsförordningen)	Motpartssektorer i Finrep	Anmärkningar
a) Nationella regeringar och centralbanker	(1) Centralbanker (2) Offentlig sektor (3) Kreditinstitut	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
b) Institut (dvs. kreditinstitut och värdepappersföretag, samt viss offentlig sektor och multilaterala banker)	(2) Offentlig sektor (3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag:	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
c) Företag	(2) Offentlig sektor (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
d) Detaljistbanktjänster	(4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet
e) Aktier	Egetkapitalinstrument	I Finrep delas aktieinstrument upp i olika kategorier av finansiella tillgångar
f) Positioner i värdepapperisering	(2) Offentlig sektor (3) Kreditinstitut (4) Övriga finansiella företag: (5) Icke-finansiella företag: (6) Hushåll	Dessa exponeringar ska hänföras till Finrep-motpartssektorer alltefter den underliggande risken för värdepapperiseringen. När positioner i värdepapperisering fortsatt redovisas i balansräkningen, ska i Finrep motpartssektorerna vara de sektorer dit de direkta motparterna för dessa positioner hör.
g) Övriga motpartslösa exponeringar	Diverse poster i balansräkningen	I Finrep kan övriga poster ingå i olika tillgångskategorier”

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

2 Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) (ECB/2013/33) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 1).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

4 Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

6 Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (C(2003)1422) (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

BILAGA IV

”BILAGA IX

INSTRUKTIONER FÖR RAPPORTERING OM STORA EXPONERINGAR OCH KONCENTRATIONSRISK

Innehåll

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 387

1) Struktur och praxis 387

2) Förkortningar 388

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 388

1) Rapporteringen av stora exponeringar (LE) – omfattning och nivå 388

2) LE-mallens struktur 389

3) Definitioner för LE-rapporteringen grupp av kunder med inbördes anknytning 389

4) C 26.00 Mall för gräns för stora exponeringar 390

4.1) Instruktioner för särskilda rader 5 390

5) C 27.00 - Identifiering av motparten (LE1) 391

5.1) Instruktioner för särskilda kolumner 391

6) C 28.00 Exponeringar utanför eller i handelslagret (LE2) 392

6.1) Instruktioner för särskilda kolumner 392

7) C 29.00 – Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (LE3) 397

7.1) Instruktioner för särskilda kolumner 397

8) C 30.00 – Löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn (mallen LE 4) 398

8.1) Instruktioner för särskilda kolumner 398

9) C 31.00 -– Löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter: Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (mallen LE5). 399

9.1) Instruktioner för särskilda kolumner 399

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. Struktur och praxis

1. Rapporteringsramen för stora exponeringar (’LE’) ska omfatta sex mallar som innehåller följande information:

a) Gränser för stora exponeringar.

b) Identifiering av motparten (mallen LE1).

c) Exponeringar utanför eller i handelslagret (mallen LE2).

d) Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (mallen LE3).

e) Löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter (mallen LE4).

f) Löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter. Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (mallen LE5).

2. Instruktionerna omfattar rättsliga hänvisningar samt detaljerad information om vilka uppgifter som ska rapporteras i varje mall.

3. Instruktionerna och valideringsreglerna följer den märkningspraxis som anges i följande punkter när det hänvisas till kolumner, rader och celler i mallarna.

4. Följande praxis används normalt i instruktioner och valideringsregler: {Mall;Rad;Kolumn}. En asterisk ska användas för att visa att samtliga rapporterade rader har validerats.

5. När det gäller valideringar inom en mall där endast data inom mallen används avser beteckningarna inte någon mall: {Rad;Kolumn}.

6. ABS(Värde): avser det absoluta värdet utan tecken. Varje belopp som ökar exponeringarna ska rapporteras som ett positivt tal. Varje belopp som minskar exponeringarna ska i stället rapporteras som ett negativt tal. Om ett negativt tecken (–) föregår märkningen av en post ska det inte rapporteras något positivt tal för den posten.

2. Förkortningar

7. I denna bilaga används förkortningen CRR för att beteckna förordning (EU) nr 575/2013.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

I denna bilaga ska instruktioner för rapporteringen av stora exponeringar också gälla för rapporteringen av väsentliga exponeringar enligt artiklarna 9 och 11, och i enlighet med det tillämpningsområde som definieras i de artiklarna.

1. Rapporteringen av stora exponeringar (LE) – omfattning och nivå

1. För att rapportera information om stora exponeringar mot kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning i enlighet med artikel 394.1 i förordning (EU) 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR) på enskild nivå ska instituten använda mallarna LE1, LE2 och LE3.

2. För att rapportera information om stora exponeringar mot kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning i enlighet med artikel 394.1 i CRR på koncernnivå ska moderinstituten i en medlemsstat använda mallarna LE1, LE2 och LE3.

3. Varje stor exponering som har definierats i enlighet med artikel 392 i CRR ska rapporteras, inklusive de stora exponeringar som inte ska beaktas för att följa den gräns för stora exponeringar som fastställs i artikel 395 i CRR.

4. För att rapportera information om de tjugo största exponeringarna mot kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning i enlighet med artikel 394.1 sista meningen i CRR på koncernnivå, ska de moderinstitut i en medlemsstat som omfattas av del tre avdelning II kapitel 3 i CRR använda mallarna LE1, LE2 och LE3. Det exponeringsvärde som följer av att beloppet i kolumn 320 (’Undantagna belopp’) i mallen LE2 dras av från beloppet i kolumn 210 (’Totalt’) i samma mall är det belopp som ska användas för att fastställa dessa tjugo största exponeringar.

5. För att rapportera information om de tio största exponeringarna mot institut samt de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn i enlighet med artikel 394.2 a–d i CRR på koncernnivå ska moderinstituten i en medlemsstat använda mallarna LE1, LE2 och LE3. För att rapportera löptidsstrukturen för dessa exponeringar i enlighet med artikel 394.2 e i CRR ska moderinstituten i en medlemsstat använda mallarna LE4 och LE5. Det exponeringsvärde som beräknas i kolumn 210 (’Totalt’) i mallen LE2 är det belopp som ska användas för att fastställa dessa tjugo största exponeringar.

6. Uppgifterna om stora exponeringar och de relevanta största exponeringarna mot grupper av kunder med inbördes anknytning samt enskilda kunder som inte ingår i en grupp av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras i mallen LE2 (där en grupp av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras som en enda exponering).

7. I mallen LE3 ska instituten rapportera uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder som ingår i de grupper av kunder med inbördes anknytning som rapporteras i LE2-mallen. Rapporteringen av en exponering mot en enskild kund i LE2-mallen ska inte upprepas i LE3-mallen.

2. LE-mallens struktur

8. Kolumnerna i LE1-mallen ska ange information gällande identifiering av enskilda kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning som ett institut har en exponering mot.

9. Kolumnerna i mallarna LE2 och LE3 ska ange följande information:

a) Exponeringsvärdet innan undantagen tillämpats och innan hänsyn har tagits till effekten av kreditriskreduceringen, inklusive den direkta, indirekta exponeringen och ytterligare exponeringar som härrör från transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar.

b) Effekten av undantagen och kreditriskreducerande metoder.

c) Exponeringsvärdet efter det att undantagen tillämpats och efter det att hänsyn har tagits till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1 i CRR.

10. Kolumnerna i mallarna LE4 och LE5 ska ange information om vilka löptidsintervall som de förväntade förfallobeloppen för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter ska hänföras till.

3. Definitioner för LE-rapporteringen grupp av kunder med inbördes anknytning

11. Grupp av kunder med inbördes anknytning: definieras i artikel 4.1 39 i CRR.

12. Oreglerade enheter i den finansiella sektorn: definieras i artikel 142.1 5 i CRR.

13. Institut: definieras i artikel 4.1 3 i CRR.

14. Exponeringar mot civilrättsliga sammanslutningar ska rapporteras. Utöver detta ska instituten lägga till den civilrättsliga sammanslutningens kreditbelopp till varje partner skuldsättning. Exponeringar mot civilrättsliga sammanslutningar som innehåller andelar ska divideras eller fördelas mellan varje partner efter deras respektive andel. Vissa konstruktioner (t.ex. gemensamma konton, oskiftade dödsbon, lån genom ombud) som i själva verket avser civilrättsliga sammanslutningar ska rapporteras på samma sätt som de rapporteras.

15. Tillgångsposter och poster utanför balansräkningen ska tillämpas utan riskvikter eller grader av risk i enlighet med artikel 389 i CRR. Framför allt ska konverteringsfaktorer för krediter inte tillämpas för poster utanför balansräkningen.

16. Exponeringar definieras i artikel 389 i CRR och ska avse följande:

a) Varje tillgångspost eller post utanför balansräkningen utanför eller i handelslagret, inklusive de poster som anges i artikel 400 i CRR, men exklusive poster som omfattas av artikel 390.6 a–d i CRR.

b) Indirekta exponeringar är exponeringar som hänförs till garantigivaren eller emittenten av säkerheten i stället för till den direkta låntagaren i enlighet med artikel 403 i CRR. Definitionerna får inte på något sätt avvika från de definitioner som ges i den grundläggande rättsakten.]

17. Exponeringar mot grupper av kunder med inbördes anknytning ska beräknas i enlighet med artikel 390.5.

18. Det ska vara tillåtet att beakta nettningsavtal när det gäller effekterna av stora exponeringars exponeringsvärde i enlighet med artikel 390.1–3 i CRR. Det exponeringsvärde för ett derivatinstrument som ingår i förteckningen i bilaga II i CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6, varvid effekterna av avtal om novation och andra nettningsöverenskommelser ska beaktas vid tillämpningen av dessa metoder i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6. Exponeringsvärdet för repor, värdepappers- eller råvarulån, långfristiga transaktioner och marginallån kan fastställas antingen i enlighet med del tre avdelning II kapitel 4 eller del tre avdelning II kapitel 6. I enlighet med artikel 296 i CRR ska exponeringsvärdet för en enda rättslig förpliktelse som härrör från det produktövergripande nettningsavtalet med en motpart från det rapporterande institutet rapporteras som ’andra förpliktelser’ i LE-mallarna.

19. Exponeringsvärdet ska beräknas enligt artikel 390 i CRR.

20. Effekten av att undantag och godtagbar kreditriskreducering tillämpas helt eller delvis för beräkningen av exponeringar med avseende på artikel 395.1 beskrivs i artiklarna 399–403 i CRR.

21. Omvända repor som omfattas av rapporteringen för stora exponeringar ska rapporteras i enlighet med artikel 402.3 i CRR. Förutsatt att kriterierna i artikel 402.3 i CRR är uppfyllda ska institutet rapportera stora exponeringar mot varje tredje part motsvarande beloppet för det anspråk som motparten till transaktionen har på denna tredje part och inte beloppet för exponeringen mot motparten.

4. C 26.00 Mall för gräns för stora exponeringar

4.1 Instruktioner för särskilda rader

Icke-institut
Rader	Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010	Icke-institut Artiklarna 395.1, 458.2 d ii, 458.10 och 459 b i CRR. Den tillämpliga beloppsgränsen för andra motparter än institut ska rapporteras. Detta belopp är 25 % av det godtagbara kapital som rapporteras i rad 226 i bilaga I mall 4, om inte en restriktivare procentandel tillämpas på grund av tillämpning av nationella åtgärder i enlighet med artikel 458 i CRR eller de delegerade akter som har fastställts i överensstämmelse med artikel 459 b i CRR.
020	Institut Artiklarna 395.1, 458.2 d ii, 458.10 och 459 b i CRR. Den tillämpliga beloppsgränsen för motparter som är institut ska rapporteras. Enligt artikel 395.1 i CRR ska detta belopp vara som följer: Om 25 % av det godtagbara kapitalet överstiger 150 miljoner euro (eller om den behöriga myndigheten har fastställt ett lägre gränsvärde än 150 miljoner euro i enlighet med artikel 395.1 tredje stycket i CRR), ska 25 % av det godtagbara kapitalet rapporteras. Om 150 miljoner euro (eller ett lägre gränsvärde som den behöriga myndigheten har fastställt i enlighet med artikel 395.1 tredje stycket i CRR) överstiger 25 % av institutets godtagbara kapital, ska 150 miljoner euro (eller det lägre gränsvärde som fastställts av den behöriga myndigheten) rapporteras. Om institutet har fastställt ett lägre gränsvärde avseende institutets godtagbara kapital i enlighet med artikel 395.1 andra stycket i CRR ska detta gränsvärde rapporteras. Dessa gränsvärden får vara striktare vid tillämpning av nationella åtgärder i enlighet med artikel 396.6 eller artikel 458 i CRR eller europeiska delegerade akter som har antagits i överensstämmelse med artikel 459 b i CRR.
030	Institut i % Artiklarna 395.1 och 459 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras är det absoluta gränsvärdet (som rapporteras i rad 020) uttryckt som procent av det godtagbara kapitalet.

5. C 27.00 - Identifiering av motparten (LE1)

5.1 Instruktioner för särskilda kolumner

Identifiering av motparten:
Kolumn	Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010–070	Identifiering av motparten: Institut ska rapportera identifieringen av de motparter för vilka uppgifter lämnas in i någon av mallarna C 28.00–C 31.00. Identifieringen av gruppen av kunder med inbördes anknytning ska inte rapporteras, såvida inte de nationella rapporteringssystemen ger en unik kod för gruppen av kunder med inbördes anknytning. Enligt artikel 394.1 a i CRR ska institut rapportera identifieringen av den motpart gentemot vilken de har en stor exponering i enlighet med definitionen i artikel 392 i CRR. Enligt artikel 394.2 a i CRR ska institut rapportera identifieringen av den motpart gentemot vilken de har de största exponeringarna (i de fall då motparten är ett institut eller en oreglerad enhet i den finansiella sektorn).
010	Kod Koden identifierar raden och måste vara unik för varje rad i tabellen. Koden skall användas för att identifiera den enskilda motparten. Emellertid är syftet med denna kolumn att koppla uppgift om motpart i C 27.00 med exponeringar som rapporteras i C 28.00–C 31.00. Koden för gruppen av kunder med inbördes anknytning ska inte rapporteras, såvida inte de nationella rapporteringssystemen ger en unik kod för gruppen av kunder med inbördes anknytning. Dessa koder ska användas på ett enhetligt sätt över tid. Kodens sammansättning fastställs utifrån det nationella rapporteringssystemet, om det inte finns en enhetlig kodifiering inom unionen.
020	Namn Namnet ska motsvara namnet på gruppen när en grupp av kunder med inbördes anknytning rapporterats. I alla övriga fall ska namnet motsvara den enskilda motparten. För en grupp av kunder med inbördes anknytning ska det namn som rapporteras vara namnet på moderföretaget eller, när gruppen av kunder med inbördes anknytning inte har något moderföretag, gruppens kommersiella beteckning.
030	LEI-kod Motpartens LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer).
040	Motpartens hemvist ISO-kod enligt 3166–1 alpha-2 ska användas för motpartens registreringsland (inklusive pseudo-ISO-koder för internationella organisationer, som finns i den senaste utgåvan av Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen, Balance of Payments Vademecum). För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen hemvist rapporteras.
050	Motpartens sektor En sektor ska hänföras till varje motpart på grundval av Finreps näringsgrensklasser: i) Centralbanker ii) Offentlig sektor iii) Kreditinstitut iv) Värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1 2 i CRR v) Övriga finansiella bolag (exklusive värdepappersföretag) vi) Icke-finansiella bolag vii) Hushåll För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras.
060	Nace-kod När det gäller näringsgrenar ska Nace-koderna (Nomenclature statistique des activités économiques dans l’union européenne = statistisk näringsgrensindelning i Europeiska unionen) användas. Denna kolumn ska endast tillämpas för motparterna ’Övriga finansiella bolag’ och ’Icke-finansiella bolag’. Nace-koder ska användas med detaljering på en nivå för ’Icke-finansiella bolag’ (t.ex. ’F – Byggverksamhet’) samt med detaljering på två nivåer för ’Övriga finansiella bolag’, som innehåller separat information om försäkringsverksamhet (t.ex. ’K65 – Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring’).” Näringsgrenarna för ’övriga finansiella bolag’ och ’icke-finansiella bolag’ ska klassificeras på grundval av Finrep-uppdelningen av motparter. För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen Nace-kod rapporteras.
070	Typ av motpart Artikel 394.2 i CRR. För de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn ska typen av motpart anges med ’I’ för institut eller ’U’ för oreglerade enheter i den finansiella sektorn.

6. C 28.00 Exponeringar utanför eller i handelslagret (LE2)

6.1 Instruktioner för särskilda kolumner

Kod
Kolumn	Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010	Kod Om det finns en unik kod tillgänglig på nationell nivå för en grupp av kunder med inbördes anknytning ska denna kod rapporteras som koden för gruppen av kunder med inbördes anknytning. Om det inte finns någon unik kod på nationell nivå, ska den kod som rapporteras vara koden för moderbolaget i C 27.00. Om gruppen av kunder med inbördes anknytning inte har något moderföretag, ska den kod som rapporteras vara koden för den enskilda enhet som institutet bedömer vara mest betydande inom gruppen av kunder med inbördes anknytning. I alla övriga fall ska koden motsvara den enskilda motparten. Dessa koder ska användas på ett enhetligt sätt över tid. Kodens sammansättning fastställs utifrån det nationella rapporteringssystemet, om det inte finns en enhetlig kodifiering inom EU.
020	Grupp eller enskild Instituten ska rapportera ’1’ för rapportering av exponeringar mot enskilda kunder eller ’2’ för rapportering av exponeringar mot grupper av kunder med inbördes anknytning.
030	Transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar Artikel 390.7 i CRR I enlighet med de nationella behöriga myndigheternas ytterligare tekniska specifikationer ska ’Ja’ rapporteras när institutet har exponeringar mot den rapporterade motparten genom en transaktion där det finns en exponering mot underliggande tillgångar. I annat fall ska ’Nej’ rapporteras.
040–180	Ursprungliga exponeringar Artiklarna 24, 389, 390 och 392 i CRR. I dessa kolumner ska institutet rapportera de ursprungliga exponeringarna för direkta exponeringar, indirekta exponeringar och ytterligare exponeringar som härrör från transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar. Enligt artikel 389 i CRR ska tillgångsposter och poster utanför balansräkningen tillämpas utan riskvikter eller grader av risk. Framför allt ska konverteringsfaktorer för krediter inte tillämpas för poster utanför balansräkningen. Dessa kolumner ska innehålla den ursprungliga exponeringen, dvs. exponeringsvärdet utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, som ska dras av i kolumn 210. Definition och beräkning av exponeringsvärdet fastställs i artiklarna 389 och 390 i CRR. Värderingen av tillgångsposter och poster utanför balansräkningen ska utföras i enlighet med den redovisningsram som institutet ska följa i överensstämmelse med artikel 24 i CRR. Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen och som inte är exponeringar enligt artikel 390.6 e ska ingå i dessa kolumner. Dessa exponeringar ska dras av i kolumn 200. De exponeringar som avses i artikel 390.6 a–d i CRR ska inte ingå i dessa kolumner. Ursprungliga exponeringar ska omfatta alla tillgångsposter och poster utanför balansräkningen enligt artikel 400 i CRR. Undantagen ska dras av i enlighet med artikel 395.1 i CRR i kolumn 320. Exponeringar såväl utanför som i handelslagret ska inkluderas. För uppdelningen av exponeringar i finansiella instrument där olika exponeringar som härrör från nettningsavtal utgör en enskild exponering, ska denna hänföras till det finansiella instrument som motsvarar den huvudtillgång som ingår i nettningsavtalet (se även inledningen).
040	Total ursprunglig exponering Institutet ska rapportera summan av direkta exponeringar och indirekta exponeringar samt ytterligare exponeringar som härrör från exponeringen mot transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar.
050	Varav: fallerade Artikel 178 i CRR. Institutet ska rapportera hur stor andel av den totala ursprungliga exponeringen som motsvarar fallerande exponeringar.
060–110	Direkta exponeringar Direkta exponeringar ska avse exponeringar på basis av ’direkt låntagare’.
060	Skuldinstrument Förordning (EU) nr 1071/2013 (’ECB/2013/33’) bilaga II del 2 tabellen, kategorierna 2 och 3. Skuldinstrument ska omfatta räntebärande värdepapper samt lån och förskott. De instrument som ingår i denna kolumn ska vara de som är kvalificerade som ’lån med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till fem år/över fem år’, eller ’skuldebrev’, enligt ECB/2013/33. Repor, värdepappers- och råvarulån (transaktioner för värdepappersfinansiering) och marginalutlåning ska ingå i denna kolumn.
070	Egetkapitalinstrument ECB/2013/33 bilaga II, del 2, tabellen, kategorierna 4 och 5. De instrument som ingår i denna kolumn ska vara de som är kvalificerade som ’Ägarandelar’ eller ’Aktier/andelar i investeringsfonder’ enligt ECB/2013/33.
080	Derivat Artikel 272.2 och bilaga II i CRR. De instrument som ska rapporteras i denna kolumn ska omfatta derivat som ingår i förteckningen i bilaga II till CRR samt transaktioner med lång avvecklingscykel enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR. Kreditderivat som omfattas av motpartsrisk ska ingå i denna kolumn. Poster utanför balansräkningen
090–110	Poster utanför balansräkningen Bilaga I i CRR. Det värde som ska rapporteras i dessa kolumner ska vara det nominella värdet före eventuella minskningar av specifika kreditriskjusteringar och utan tillämpning av konverteringsfaktorer.
090	Låneåtaganden Bilaga I punkterna 1 c och 1 h, 2 b ii, 3 b i och 4 a i CRR. Låneåtaganden är fasta åtaganden om att tillhandahålla kredit enligt tidigare fastställda villkor, förutom åtaganden som utgör derivat eftersom dessa kan regleras netto med kontanter eller genom att ett annat finansiellt instrument levereras eller emitteras.
100	Finansiella garantier Bilaga I punkterna 1 a, b och f i CRR. Finansiella garantier är avtal som kräver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Kreditderivat som inte ingår i kolumnen ’derivat’ ska rapporteras i denna kolumn.
110	Andra förpliktelser Andra förpliktelser är de poster i bilaga I till CRR som inte ingår i ovannämnda kategorier. Exponeringsvärdet för en enda rättslig förpliktelse som följer av avtal om produktövergripande nettning med en motpart till institutet ska rapporteras i denna kolumn.
120–180	Indirekta exponeringar Artikel 403 i CRR. Enligt artikel 403 i CRR får ett kreditinstitut använda substitutionsmetoden när en exponering gentemot en kund garanterats av en tredje part eller genom säkerhet i form av värdepapper utgivna av en tredje part. I dessa kolumner ska institutet rapportera beloppen för de direkta exponeringar som ska återföras till garantigivaren eller emittenten av säkerheter, förutsatt att denne skulle ha tilldelats en motsvarande eller lägre riskvikt jämfört med riskvikten för tredje part enligt del tre avdelning II kapitel 2 i CRR. Den skyddade ursprungliga exponeringen som utgör referens (direkt exponering) ska dras av från exponeringen mot den ursprungliga låntagaren i kolumnerna ’Godtagbara kreditriskreducerande metoder’. Den indirekta exponeringen ska öka exponeringen mot garantigivaren eller emittenten av säkerheter genom substitutionseffekt. Detta ska även gälla för garantier som ges inom en grupp av kunder med inbördes anknytning. Insitutet ska rapportera den indirekta exponeringens ursprungliga belopp i den kolumn som motsvarar typen av direkt exponering som garanteras eller omfattas av säkerhet så att, om den den direkta exponering som garanteras är ett skuldinstrument ska t.ex. det belopp för ’Indirekt exponering’ som hänförts till garantigivaren rapporteras under kolumnen ’Skuldinstrument’. Exponeringar som härrör från kreditlänkade obligationer ska också rapporteras i dessa kolumner enligt artikel 399 i CRR.
120	Skuldinstrument Se kolumn 060.
130	Egetkapitalinstrument Se kolumn 070.
140	Derivat Se kolumn 080.
150–170	Poster utanför balansräkningen Värdet i dessa kolumner ska vara det nominella värdet före tillämpning av eventuella minskningar av specifika kreditriskjusteringar och konverteringsfaktorer.
150	Låneåtaganden Se kolumn 090.
160	Finansiella garantier Se kolumn 100.
170	Andra förpliktelser Se kolumn 110.
180	Ytterligare exponeringar som härrör från transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar Artikel 390.7 i CRR. Ytterligare exponeringar som härrör från transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar.
190	(-) Värdejusteringar och avsättningar Artiklarna 34, 24, 110 och 111 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar som ingår i motsvarande redovisningsram (direktiv 86/635/EEG eller förordning (EG) nr 1606/2002) som påverkar värderingen av exponeringar enligt artiklarna 24 och 110 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar mot den bruttoexponering som anges i kolumn 040 ska rapporteras i denna kolumn.
200	(-) Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen Artikel 390.6 e i CRR. Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen, som ska inkluderas i de olika kolumnerna för Total ursprunglig exponering, ska rapporteras.
210–230	Exponeringsvärde före tillämpning av undantag och kreditriskreducering Artikel 394.1 b i CRR. Institut ska rapportera exponeringsvärdet innan man, i tillämpliga fall, tar hänsyn till effekten av kreditriskreduceringen.
210	Totalt Exponeringsvärdet som ska rapporteras i denna kolumn ska vara det belopp som används för att fastställa om en exponering är en stor exponering enligt definitionen i artikel 392 i CRR. Detta ska omfatta den ursprungliga exponeringen efter avdrag för värdejusteringar och avsättningar samt beloppet för de exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.
220	Varav: Verksamhet utanför handelslagret Beloppet för verksamhet utanför handelslagret från den totala exponeringen före undantag och kreditriskreducering.
230	% av godtagbart kapital Artiklarna 4.1.71 b och 395 iCRR. Det belopp som ska rapporteras är exponeringsvärdets procentandel före tillämpning av undantag och kreditriskreducering som avser institutets godtagbara kapital enligt definitionen i artikel 4.1.71 b i CRR.
240–310	(-) Godtagbara kreditriskreducerande metoder Artiklarna 399 och 401–403 i CRR. metoder för kreditriskreducering (CRM): metoder för kreditriskreducering (CRM): definieras i artikel 4.1 57 i CRR. För denna rapportering ska de kreditriskreducerande metoder som har godkänts enligt del tre avdelning II kapitel 3 och 4 i CRR användas i enlighet med artiklarna 401–403 i CRR. De kreditriskreducerande metoderna kan ha tre olika effekter i regelsystemet för stora exponeringar: Substitution, annat betalt kreditriskskydd än substitutionseffekt, och behandling av fastigheter.
240–290	(-) Substitutionseffekt för godtagbara kreditriskreducerande metoder Artikel 403 i CRR. Det belopp för betalt och obetalt kreditriskskydd som ska rapporteras i dessa kolumner ska motsvara de exponeringar som har garanterats av en tredje part eller genom säkerhet i form av värdepapper utgivna av en tredje part, när institutet beslutar att behandla den exponering som garantigivaren eller emittenten av säkerheter ådragit sig.
240	(-) Skuldinstrument Se kolumn 060.
250	(-) Aktieinstrument Se kolumn 070.
260	(-) Derivat Se kolumn 080.
270–290	(-) Poster utanför balansräkningen Konverteringsfaktorer ska inte tillämpas på värdet i dessa kolumner.
270	(-) Låneåtaganden Se kolumn 090.
280	(-) Finansiella garantier Se kolumn 100.
290	(-) Andra förpliktelser Se kolumn 110.
300	(-) Annat betalt kreditriskskydd än substitutionseffekt Artikel 401 i CRR. Institutet ska rapportera de belopp för betalt kreditriskskydd såsom det definieras i artikel 4.58 i CRR som har dragits av från exponeringsvärdet på grund av tillämpning av artikel 401 i CRR.
310	(-) Fastigheter Artikel 402 i CRR. Institutet ska rapportera de belopp som har dragits av från exponeringsvärdet på grund av tillämpning av artikel 402 i CRR.
320	(-) Undantagna belopp Artikel 400 i CRR. Institutet ska rapportera de belopp som har undantagits från regelsystemet för stora exponeringar.
330–350	Exponeringsvärde efter tillämpning av undantag och kreditriskreducering Artikel 394.1 d i CRR. Institutet ska rapportera exponeringsbeloppet sedan man tagit hänsyn till effekten av undantagen och kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1 i CRR.
330	Totalt Denna kolumn ska omfatta det belopp som ska beaktas för att följa den gräns för stora exponeringar som anges i artikel 395 i CRR.
340	Varav: Verksamhet utanför handelslagret Institutet ska rapportera den totala exponeringen sedan undantag har tillämpats och effekten av kreditriskreduceringen utanför handelslagret har beaktats.
350	% av godtagbart kapital Institutet ska rapportera exponeringsvärdets procentandel efter tillämpning av undantag och kreditriskreducering som avser institutets godtagbara kapital enligt definitionen i artikel 4.1.71 b i CRR.

7. C 29.00 – Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (LE3)

7.1 Instruktioner för särskilda kolumner

Kod
Kolumn	Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010–360	I mallen LE3 ska institutet rapportera uppgifter om enskilda kunder som ingår i de grupper av kunder med inbördes anknytning som står med på LE2-mallens rader.
010	Kod Kolumnerna 010 och 020 är en sammansatt radidentifierare, och måste tillsammans vara unika för varje rad i tabellen. Koden för varje enskild motpart som tillhör grupperna av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras.
020	Gruppkod Kolumnerna 010 och 020 är en sammansatt radidentifierare, och måste tillsammans vara unika för varje rad i tabellen. Om en unik kod för en grupp av kunder med inbördes anknytning är tillgänglig på nationell nivå, ska denna kod rapporteras. Om det inte finns någon unik kod på nationell nivå, ska den kod som rapporteras ska vara koden som används för rapportering av exponeringar mot gruppen av kunder med inbördes anknytning i C 28.00 (LE2). När en kund ingår i flera olika grupper av kunder med inbördes anknytning, ska den rapporteras tillhöra samtliga grupper av kunder med inbördes anknytning.
030	Transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar Se kolumn 030 i mallen LE2.
040	Typ av anknytning Vilken typ av anknytning som föreligger mellan den enskilda enheten och gruppen av kunder med inbördes anknytning ska anges med hjälp av antingen ’a’, vilket avser artikel 4.1.39 a i CRR (kontroll), eller ’b’, vilket avser artikel 4.39 b i CRR (inbördes anknytning).
050–360	När finansiella instrument i mallen LE2 tillhandahålls till hela gruppen av kunder med inbördes anknytning ska de hänföras till de enskilda motparterna i mallen LE3 i enlighet med institutets affärskriterier. Övriga instruktioner är desamma som för mallen LE2.

8. C 30.00 – Löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn (mallen LE 4)

8.1 Instruktioner för särskilda kolumner

Kod
Kolumn	Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010	Kod Rättsliga hänvisningar och instruktioner Kod Se kolumn 010 i mallen LE1.
020–250	Löptidsintervall för exponeringen Artikel 394.2 e i CRR Institutet ska rapportera denna information för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn. Löptidsintervallen definieras med månadsintervall upp till ett år, med kvartalsintervall från ett år och upp till tre år och med större intervall från tre år och uppåt. Varje exponeringsvärde före tillämpning av undantag och kreditriskreducering (kolumn 210 i mallen LE2) ska rapporteras med hela det utestående beloppet i respektive löptidsintervall av dess förväntade återstående löptid. Om en exponering gentemot en kund utgörs av flera separata relationer ska var och en av dessa exponeringsdelar rapporteras med hela det utestående beloppet i respektive löptidsintervall av dess förväntade återstående löptid. Instrument som inte har en fast löptid, t.ex. aktier, ska ingå i kolumnen ’obestämd löptid’. Exponeringens förväntade löptid ska rapporteras för såväl direkta som indirekta exponeringar. För direkta exponeringar ska instruktionerna i löptidsmallen för ytterligare likviditetsmått användas när de förväntade beloppen för skuldinstrument och derivat hänförs till de olika löptidsintervallen i denna mall (se bilaga XXIII till denna förordning). När det gäller poster utanför balansräkningen ska man utgå från löptiden för den underliggande risken när de förväntade beloppen hänförs till löptidsintervall. För avtalad utlåning på termin (forward deposits) innebär detta alltså inlåningens löptidsstruktur, för finansiella garantier, löptiden på den underliggande finansiella tillgång, för outnyttjade möjligheter till låneåtaganden, löptiden för lånet och för andra åtaganden, löptiden för åtagandet. När det gäller indirekta exponeringar ska fördelningen i löptidsintervall göras på grundval av löptiden för de garanterade transaktioner som genererar den direkta exponeringen. Om en exponering eller en del av en exponering ska betraktas som infriade och rapporteras i mall C 28.00 (LE 2, kolumn 050) och C 29.00 (LE 3, kolumn 060), ska den förväntade avvecklingen av den fallerade exponeringen hänföras till respektive löptidsintervall enligt följande: Om den rapporterande enheten, trots fallissemang, har en tydlig tidsplan för förväntade återbetalningar av exponeringen, ska den hänföra dem till respektive kategorier i enlighet med detta. Om den rapporterande enheten inte har motiverat när uteblivna belopp kommer att återbetalas (om någonsin) ska den sortera dem i kategorin ’obestämd löptid’.

9. C 31.00 -– Löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter: Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (mallen LE5).

9.1 Instruktioner för särskilda kolumner

Kod
Kolumn	Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010–260	I mallen LE5 ska institutet rapportera uppgifter om enskilda motparter som ingår i de grupper av kunder med inbördes anknytning som står med på LE4-mallens rader.
010	Kod Kolumnerna 010 och 020 är en sammansatt radidentifierare, och måste tillsammans vara unika för varje rad i tabellen. Se kolumn 010 i mallen LE3.
020	Gruppkod Kolumnerna 010 och 020 är en sammansatt radidentifierare, och måste tillsammans vara unika för varje rad i tabellen. Se kolumn 020 i mallen LE3.
030–260	Löptidsintervall för exponeringarna Se kolumnerna 020–250 i mallen LE4.”

BILAGA V

”BILAGA XI

RAPPORTERING AV BRUTTOSOLIDITET

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 400

1) Mallbenämning och andra anvisningar 400

1.1) Mallbenämning 400

1.2) Numrering 401

1.3) Förkortningar 401

1.4) Tecken 401

DEL II: INSTRUKTIONER RÖRANDE MALLAR 401

1) Struktur och frekvens 401

2) Formler för beräkning av bruttosoliditetsgrad 401

3) Tröskelvärden för derivat 402

4) C 47.00 – Beräkning av bruttosoliditetsgrad (LRCalc) 402

5) C 40.00 – Alternativ behandling av exponeringsmått (LR1) 410

6) C 41.00 – Poster inom och utanför balansräkningen – ytterligare uppdelning av exponeringar (LR2) 419

7) C 42.00 – Alternativ definition av kapital (LR3) 421

8) C 43.00 – Alternativ uppdelning av komponenter i exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad (LR4) 423

9) C 44.00 – Allmänna uppgifter (LR5) 440

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. Mallbenämning och andra anvisningar

1.1 Mallbenämning

1. Denna bilaga innehåller ytterligare instruktioner till mallarna för bruttosoliditetsgrad (nedan kallade LR) i bilaga X till denna förordning.

2. Ramen består totalt av sex olika mallar:

C47.00: Beräkning av bruttosoliditetsgrad (LRCalc) Beräkning av bruttosoliditetsgrad,

C40.00: Mall 1 för bruttosoliditetsgrad (LR1): Alternativ hantering av exponeringsmått,

C41.00: Mall 2 för bruttosoliditetsgrad (LR2): Poster inom och utanför balansräkningen – ytterligare uppdelning av exponeringar,

C42.00: Mall 3 för bruttosoliditetsgrad (LR3): Alternativ definition av kapital,

C43.00: Mall 4 för bruttosoliditetsgrad (LR4): Uppdelning av komponenter i exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad, och

C44.00: Mall 5 för bruttosoliditetsgrad (LR5): Allmänna uppgifter.

3. För varje mall ges hänvisningar till rättsakter samt utförlig information om mer allmänna rapporteringsaspekter.

1.2 Numrering

4. Dokumentet ska följa den benämningssed som anges i punkterna nedan vid hänvisning till mallars kolumner, rader och celler. I valideringsbestämmelserna hänvisas ofta till dessa sifferkoder.

5. Följande allmänna beteckningssystem används i anvisningarna: Mall;Rad;Kolumn. En asterisk hänvisar till hela raden eller kolumnen.

6. Vid valideringar i en mall där endast datapunkter från mallen används avser beteckningen inte en mall: Rad;Kolumn.

7. Vid rapportering av bruttosoliditet avser ”varav” en post som är en undergrupp till en högre exponeringskategori, medan ”memorandumpost” avser en separat post som inte är en undergrupp till en viss exponeringsklass. Om inte annat anges ska rapportering ske i båda typerna av celler.

1.3 Förkortningar

8. I denna bilaga och i de relevanta mallarna används följande begrepp:

a) CRR = kapitalkravsförordningen, dvs. förordning (EU) nr 575/2013.

b) SFT = transaktioner för värdepappersfinansiering, dvs. ”repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner” enligt förordning (EU) nr 575/2013.

c) CRM = kreditriskreducering.

1.4 Tecken

9. Alla belopp ska rapporteras som positiva tal. Undantag görs för belopp som rapporteras i {LRCalc;050;010}, {LRCalc;070;010}, {LRCalc;080;010}, {LRCalc;100;010}, {LRCalc;120;010}, {LRCalc;140;010}, {LRCalc;210;010}, {LRCalc;220;010}, {LRCalc;240;010}, {LRCalc;250;010}, {LRCalc;260;010}, {LRCalc;310;010}, {LRCalc;320;010}, {LRCalc;270;010}, {LRCalc;280;010}, {LRCalc;330;010}, {LRCalc;340;010}, {LR3;010;010}, {LR3;020;010}, {LR3;030;010}, {LR3;040;010}, {LR3;055;010}, {LR3;065;010}, {LR3;075;010} och {LR3;085;010}. Det bör därför noteras att{LRCalc;050;010}, {LRCalc;070;010}, {LRCalc;080;010}, {LRCalc;100;010}, {LRCalc;120;010}, {LRCalc;140;010}, {LRCalc;210;010}, {LRCalc;220;010}, {LRCalc;240;010}, {LRCalc;250;010}, {LRCalc;260;010}, {LRCalc;270;010}, {LRCalc;280;010}, {LR3;055;010}, {LR3;065;010}, {LR3;075;010} och {LR3;085;010} bara får negativa värden. Det bör även noteras att {LRCalc;310;010}, {LRCalc;320;010}, {LRCalc;330;010}, {LRCalc;340;010}, {LR3;010;010}, {LR3;020;010}, {LR3;030;010} och {LR3;040;010} bara får positiva värden, förutom i extrema fall.

DEL II: INSTRUKTIONER RÖRANDE MALLAR

1. Struktur och frekvens

1. Bruttosoliditetsmallen består av två delar. Del A innehåller alla uppgiftsposter som ingår i den bruttosoliditetsberäkning som institut ska lämna in till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 430.1 första stycket i kapitalkravsförordningen. Del B innehåller alla uppgiftsposter som institut ska lämna in i enlighet med artikel 430.1 andra stycket i kapitalkravsförordningen (dvs. för den rapport som avses i artikel 511 i kapitalkravsförordningen).

2. När institut sammanställer uppgifterna enligt denna tekniska genomförandestandard ska de ta hänsyn till behandlingen av förvaltningstillgångar i enlighet med artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen.

2. Formler för beräkning av bruttosoliditetsgrad

3. Bruttosoliditetsgraden baseras på ett kapitalmått och ett totalt exponeringsmått, som kan beräknas med hjälp av celler från del A.

4. Bruttosoliditetsgrad – fullständigt infasad definition = {LRCalc;310;010} / {LRCalc;290;010}.

5. Bruttosoliditetsgrad – övergångsdefinition = {LRCalc;320;010} / {LRCalc;300;010}.

3. Tröskelvärden för derivat

6. För att minska rapporteringsbördan för institut med begränsade derivatexponeringar ska följande mått tillämpas för att bedöma den relativa vikten av derivatexponeringar för bruttosoliditetsgradens totala exponering. Institut ska beräkna dessa mått på följande sätt:

7. Derivatandel LRCalc;060;010 LRCalc;070;010 LRCalc;080;010 LRCalc;090;010 LRCalc;100;010 LRCalc;110;010 LRCalc;120;010 LRCalc;130;010 LRCalc;140;010 Totalt exponeringsmått.

8. Där det totala exponeringsmåttet motsvarar: {LRCalc;290;010}.

9. Totalt teoretiskt värde som avser derivat = {LR1; 010;070}. Institut ska alltid rapportera i denna cell.

10. Kreditderivatvolym = {LR1;020;070} + {LR1;050;070}. Institut ska alltid rapportera i dessa celler.

11. Institut ska rapportera i de celler som avses i punkt 14 under nästa rapporteringsperiod om något av följande villkor uppfylls:

Derivatandelen i punkt 7 överstiger 1,5 % på två på varandra följande rapporteringsreferensdatum.

Derivatandelen i punkt 7 överstiger 2,0 %.

12. Institut för vilka det totala teoretiska värdet avseende derivat enligt definitionen i punkt 9 i överskrider 10 miljarder euro ska rapportera i de celler som avses i punkt 14, även om deras derivatandel inte uppfyller de villkor som anges i punkt 11.

13. Institut är skyldiga att rapportera i de celler som avses i punkt 15 om något av följande villkor är uppfyllda:

Den kreditderivatvolym som avses i punkt 10 överstiger 300 miljoner euro vid två på varandra följande rapporteringsreferensdatum.

Den kreditderivatvolym som avses i punkt 10 överstiger 500 miljoner euro.

14. Instituten måste rapportera uppgifterna i följande celler i enlighet med punkt 11: {LR1;010;010}, {LR1;010;020}, {LR1;010;050}, {LR1;020;010}, {LR1;020;020}, {LR1;020;050}, {LR1;030;050}, {LR1;030;070}, {LR1;040;050}, {LR1;040;070}, {LR1;050;010}, {LR1;050;020}, {LR1;050;050}, {LR1;060;010}, {LR1;060;020}, {LR1;060;050} och {LR1;060;070}.

15. Instituten måste rapportera uppgifterna i följande celler i enlighet med punkt 13: {LR1;020;075}, {LR1;050;075} och {LR1;050;085}.

4. C 47.00 – Beräkning av bruttosoliditetsgrad (LRCalc)

16. Denna del av rapporteringsmallen innehåller de uppgifter som behövs för att beräkna bruttosoliditetsgraden enligt definitionen i artiklarna 429, 429a och 429b i kapitalkravsförordningen.

17. Institut ska rapportera bruttosoliditetsgraden kvartalsvis. Värdet ”på rapporteringsreferensdatumet” för varje kvartal ska vara värdet den sista kalenderdagen i kvartalets tredje månad.

18. Institut ska rapportera {010;010 till {030;010}, {060;010}, {090;010}, {110;010}, och {150;010} till {190;010} som om de undantag som avses i {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010} och {220;010} inte gällde.

19. Institut ska rapportera {010;010} till {240;010} som om de undantag som avses i {250;010} och {260;010} inte gällde.

20. Alla belopp som ökar kapitalbasen eller bruttosoliditetsexponeringen ska rapporteras som positiva belopp. Omvänt ska alla belopp som minskar den totala kapitalbasen eller bruttosoliditetsexponeringen rapporteras som negativa belopp. Om namnet på en post föregås av ett minustecken (-) förväntas inga positiva belopp rapporteras för den ifrågavarande posten. Rättsliga hänvisningar och instruktioner Rad och kolumn Exponeringsvärden {010;010} Transaktioner för värdepappersfinansiering: Exponering enligt artikel 429.5 och 429.8 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.5 d och 429.8 i kapitalkravsförordningen. Exponering för transaktioner för värdepappersfinansiering beräknad i enlighet med artiklarna 429.5 d och 429.8 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera sådana poster i {190;010}. I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering där institutet agerar ombud och ger en kompensation eller garanti till en kund eller motpart som är begränsad till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanta medel som kunden har lånat ut, och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen. {020;010} Transaktioner för värdepappersfinansiering: Tillägg för motpartsrisker Artikel 429b.1 i kapitalkravsförordningen. Tillägget för motpartsrisker vid transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner utanför balansräkningen, fastställt i enlighet med artikel 429b.2 eller 429b.3 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c. I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering där institutet agerar ombud och ger en kompensation eller garanti till en kund eller motpart som är begränsad till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanta medel som kunden har lånat ut, och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska i stället inkludera sådana poster i {040;010}. {030;010} Undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering: Tillägg enligt artiklarna 429b.4 och 222 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429b.4 och 222 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner utanför balansräkningen, beräknat i enlighet med artikel 222 i kapitalkravsförordningen med en riskvikt på minst 20 %. I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för vilka tilläggsdelen i bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde fastställs i enlighet med den metod som anges i artikel 429b.1 i kapitalkravsförordningen. {040;010} Motpartsrisker vid transaktioner för värdepappersfinansiering för vilka institutet agerar ombud enligt artikel 429b.6 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429b.6 a, 2 och 3 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, där institutet agerar ombud och tillhandahåller en kund eller en motpart en ersättning eller garanti som begränsas till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanter som kunden har lånat och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen, ska endast innefatta det tillägg som fastställs i enlighet med artikel 429b.2 eller 429b.3 i kapitalkravsförordningen. Institut ska inte inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i denna cell. Institut ska i stället inkludera sådana poster i {010;010} och {020;010} eller {010;010} och {030;010}. {050;010} (-) Undantagen central motpartsdel vid exponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som clearats av kunden Artiklarna 429.11 och 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. När den undantagna centrala motpartsdelen är ett värdepapper ska den inte rapporteras i denna cell, såvida inte det rör sig om ett pantsatt värdepapper som enligt gällande redovisningsregler (dvs. i enlighet med artikel 111.1 första meningen i kapitalkravsförordningen) inkluderas till det fulla värdet. Det belopp som rapporteras i denna cell ska institut även inkludera i {010;010}, {020;010} och {030;010} som om inga undantag gällde samt, om villkoret i den andra halvan av föregående mening uppfylls, i {190;010}. Om en initial marginalsäkerhet ställts av institutet för en undantagen del av en transaktion för värdepappersfinansiering som rapporteras i {190;010} och inte rapporteras i {020;010} eller {030;010}, kan institutet rapportera detta i denna cell. {060;010} Derivat: Aktuell ersättningskostnad Artiklarna 429a, 274, 295, 296, 297 och 298 i kapitalkravsförordningen. Den aktuella ersättningskostnaden enligt artikel 274.1 i kapitalkravsförordningen för kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen och kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, rapporteras inbegripet mottagen variationsmarginal. I enlighet med artikel 429a.1 i kapitalkravsförordningen kan institut ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295 i kapitalkravsförordningen. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Institut får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i kapitalkravsförordningen och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen. {070;010} (-) Godtagbar variationsmarginal som erhållits i kontanter kvittad mot derivatmarknadsvärde Artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen. Variationsmarginal som erhållits från motparten i kontanter och som kan kvittas mot ersättningskostnadsandelen i derivatexponeringen i enlighet med artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen. Eventuell variationsmarginal som erhållits i kontanter som mottagits för en undantagen central motpartsdel i enlighet med artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen ska inte rapporteras. {080;010} (-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (ersättningskostnader) Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen. Ersättningskostnadsandelen av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Detta belopp ska rapporteras inbegripet variationsmarginal som erhållits i kontanter för denna del. Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {060;010} som om inga undantag gällde. {090;010} Derivat: Tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden Artiklarna 429a, 274, 295, 296, 297, 298 och 299.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till tillägg för den möjliga framtida exponeringen av kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen och kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, beräknat i enlighet med marknadsvärderingsmetoden (artikel 274 i kapitalkravsförordningen för avtal angivna i bilaga II till kapitalkravsförordningen och artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen för kreditderivat) och genom tillämpning av nettningsbestämmelserna i enlighet med artikel 429a.1 i kapitalkravsförordningen. När institut fastställer exponeringsvärdet för dessa avtal får de ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295 i kapitalkravsförordningen. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Institut får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i kapitalkravsförordningen och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i kapitalkravsförordningen. I enlighet med artikel 429a.1 andra stycket i kapitalkravsförordningen ska institut, när de fastställer den möjliga framtida kreditexponeringen för kreditderivat, tillämpa de principer som fastställs i artikel 299.2 a på alla sina kreditderivat, inte bara på dem som hänförs till handelslagret. I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen. {100;010} (-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (möjlig framtida exponering) Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen. Den möjliga framtida exponeringen av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {090;010} som om inga undantag gällde. {110;010} Undantag för derivat: Ursprunglig åtagandemetod Artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till exponeringsmåttet för kontrakt som anges i punkterna 1 och 2 i bilaga II till kapitalkravsförordningen, beräknat i enlighet med den ursprungliga åtagandemetod som anges i artikel 275 i kapitalkravsförordningen. Institut som tillämpar en ursprunglig åtagandemetod ska inte minska exponeringsmåttet med den variationsmarginal som erhållits i kontanter i enlighet med artikel 429a.8 i kapitalkravsförordningen. Institut som inte tillämpar en ursprunglig åtagandemetod ska inte rapportera i denna cell. I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av marknadsvärderingsmetoden i enlighet med artiklarna 429a.1 och 274 i kapitalkravsförordningen. {120;010} (-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (ursprunglig åtagandemetod) Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen. Den undantagna centrala motpartsdelen i handelsexponeringar som clearats av kunden vid tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artikel 275 i kapitalkravsförordningen, under förutsättning att dessa poster uppfyller kraven i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {110;010} som om inga undantag gällde. {130;010} Begränsat teoretiskt belopp av utfärdade kreditderivat Artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen Det begränsade teoretiska beloppet för utfärdade kreditderivat (dvs. där institutet tillhandahåller motparten kreditskydd) enligt artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen. {140;010} (-) Godtagbara förvärvade kreditderivat kvittade mot utfärdade kreditderivat Artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen Det begränsade teoretiska beloppet för förvärvade kreditderivat (dvs. där institutet köper kreditskydd från en motpart) för samma referensnamn som de kreditderivat som institutet utfärdar, om den återstående löptiden för det köpta kreditskyddet motsvarar eller är längre än löptiden för det sålda skyddet. Därför ska värdet inte vara större än det värde som ifyllts i {130;010} för varje referensnamn. {150;010} Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 10 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.10, 111.1 d och 166.9 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 d i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av lågrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 0 % enligt punkt 4 a–c i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 10 % av det nominella värdet). Detta är avtal som institutet villkorslöst kan säga upp när som helst utan föregående avisering eller som i själva verket innebär en automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras. Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {160;010} Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 20 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.10, 111.1 c och 166.9 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 c i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av medel- och lågrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 20 % enligt punkt 3 a och 3 b i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 20 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {170;010} Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 50 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.10, 111.1 b och 166.9 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 b i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av medelrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 50 % enligt definitionen i schablonmetoden för kreditrisk som anges punkt 2 a och 2 b i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 50 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. Denna cell innefattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden om värdepapperisering. Med andra ord är konverteringsfaktorn för alla likviditetsfaciliteter i enlighet med artikel 255 i kapitalkravsförordningen 50 % oavsett löptid. När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {180;010} Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 100 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.10, 111.1 a och 166.9 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 a i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av högrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 100 % enligt punkt 1 a–1 k i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 100 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. Denna cell innefattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden om värdepapperisering. När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {190;010} Övriga tillgångar Artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen. Alla andra tillgångar än kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering (tillgångar som ska rapporteras i denna cell är därmed bland annat bokförda fordringar för variationsmarginal som erhållits i kontanter där sådana redovisats enligt gällande redovisningsregler, likvida tillgångar enligt definitionen för likviditetstäckning, fallerade och icke-avvecklade transaktioner). Institut ska basera värderingen på de principer som fastställs i artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom transaktioner för värdepappersfinansiering och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska dessutom redovisa poster som dras av från kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott (t.ex. immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar). {200;010} Bruttovärdeökning för säkerheter i derivattransaktioner Artikel 429a.2 i kapitalkravsförordningen. Beloppet för den derivatsäkerhet som ställs där den säkerheten minskar tillgångsbeloppet enligt gällande redovisningsregler, enligt artikel 429a.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera initiala marginalsäkerheter för derivattransaktioner med kvalificerad central motpart eller godtagbar variationsmarginal som erhållits i kontanter som clearats av kunden, enligt definitionen i artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen. {210;010} (-) Fordringar för variationsmarginal som erhållits i kontanter i derivattransaktioner Artikel 429a.3 tredje stycket i kapitalkravsförordningen. Fordringar för variationsmarginal som betalas kontant till motparten i derivattransaktioner om institutet är skyldigt, enligt gällande redovisningsregler, att redovisa dessa fordringar som en tillgång, förutsatt att kraven i artikel 429a.3 a–e i kapitalkravsförordningen är uppfyllda. Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}. {220;010} (-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (initial marginalsäkerhet) Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen. Andelen (ställd) initial marginalsäkerhet av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}. {230;010} Justeringar för bokförda försäljningstransaktioner vid transaktioner för värdepappersfinansiering Artikel 429b.5 i kapitalkravsförordningen. Värdet av värdepapper som utlånats i en återköpstransaktion som tagits bort från balansräkningen på grund av en försäljningstransaktion enligt gällande redovisningsregler. {240;010} (-) Förvaltningstillgångar Artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen. Värdet av förvaltningstillgångar som uppfyller kriterierna i IAS 39 för borttagning från balansräkningen och, i förekommande fall, kriterier för icke-konsolidering enligt IFRS 10, i enlighet med artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen, utan effekter av redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter av redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}. {250;010} (-) Undantagen koncernintern exponering (individuell nivå) i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.7 och 113.6 i kapitalkravsförordningen. Exponeringar som inte har konsoliderats på tillämplig konsolideringsnivå, som kan behandlas på det sätt som anges i artikel 113.6 i kapitalkravsförordningen, förutsatt att samtliga villkor som anges i artikel 113.6 a–e i kapitalkravsförordningen är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande. Det rapporterade beloppet ska också tas med i tillämpliga celler ovan som om inga undantag gällde. {260;010} (-) Undantagen exponering i enlighet med artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen Artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen. Exponeringar som undantagits i enlighet med artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen, förutsatt att samtliga villkor som anges däri är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande. Det rapporterade beloppet ska också tas med i tillämpliga celler ovan som om inga undantag gällde. {270;010} (-) Avdraget tillgångsbelopp – primärkapital – fullständigt infasad definition Artiklarna 429.4 a och 499.1 a i kapitalkravsförordningen. Detta innefattar samtliga justeringar som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen, beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {010;010} till {260;010} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa belopp redan har dragits av från kapitalmåttet, minskar de bruttosoliditetsexponeringen och rapporteras därför som negativa siffror. {280;010} (-) Avdraget tillgångsbelopp – primärkapital – övergångsdefinition Artiklarna 429.4 a och 499.1 b i kapitalkravsförordningen. Detta innefattar samtliga justeringar som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen, beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska beakta de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag enligt artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen, utöver hänsyn till undantagen enligt del tio avdelning I kapitlen 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {010;010} till {260;010} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa belopp redan har dragits av från kapitalmåttet, minskar de bruttosoliditetsexponeringen och rapporteras därför som negativa siffror. {290;010} Summa bruttosoliditetsexponering – med en fullständigt infasad definition av primärkapital Institut ska rapportera följande belopp: {LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} + {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010} + {LRCalc;270;010}. {300;010} Summa bruttosoliditetsexponering – med en övergångsdefinition av primärkapital Institut ska rapportera följande belopp: {LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} - {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010} + {LRCalc;280;010}. Rad och kolumn Kapital {310;010} Primärkapital – fullständigt infasad definition Artiklarna 429.3 och 499.1 i kapitalkravsförordningen. Avser primärkapitalet beräknat i enlighet med artikel 25 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. {320;010} Primärkapital – övergångsdefinition Artiklarna 429.3 och 499.1 i kapitalkravsförordningen. Avser primärkapitalet beräknat i enlighet med artikel 25 i kapitalkravsförordningen, med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. Rad och kolumn Bruttosoliditetsgrad {330;010} Bruttosoliditet – med en fullständigt infasad definition av primärkapital Artiklarna 429.2 och 499.1 i kapitalkravsförordningen. Avser bruttosoliditetsgraden beräknad enligt punkt 4 i del II i denna bilaga. {340;010} Bruttosoliditet – med en övergångsdefinition av primärkapital Artiklarna 429.2 och 499.1 i kapitalkravsförordningen. Avser bruttosoliditetsgraden beräknad enligt punkt 5 i del II i denna bilaga.

5. C 40.00 – Alternativ behandling av exponeringsmått (LR1)

21. I denna del av rapporteringen samlas uppgifter in om alternativ behandling av derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och poster utanför balansräkningen.

22. Institut ska fastställa ”de redovisade balansräkningsvärdena” i LR1 utifrån gällande redovisningsregler i enlighet med artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Med ”redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering” avses det redovisade balansräkningsvärdet utan hänsyn tagen till några effekter av nettning eller annan kreditriskreducering.

23. Med undantag för {250;120} och {260;120} ska institut rapportera LR1 som om de undantag som avses i LRCalc-cellerna {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010}, {220;010}, {250;010} och {260;010} inte gällde. Rad och kolumn Rättsliga hänvisningar och instruktioner {010;010} Derivat – redovisat balansräkningsvärde Avser summan av {020;010}, {050;010} och {060;010}. {010;020} Derivat – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Avser summan av {020;020}, {050;020} och {060;020}. {010;050} Derivat – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Avser summan av {020;050}, {050;050} och {060;050}. {010;070} Derivat – teoretiskt belopp Avser summan av {020;070}, {050;070} och {060;070}. {020;010} Kreditderivat (sålt skydd) – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart och kontraktet ska redovisas som en tillgång i balansräkningen. {020;020} Kreditderivat (sålt skydd) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart och kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller annan kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). {020;050} Kreditderivat (sålt skydd) – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Avser summan av {030;050} och {040;050}. {020;070} Kreditderivat (sålt skydd) – teoretiskt belopp Avser summan av cellerna {030;070} och {040;070}. {020;075} Kreditderivat (sålt skydd) – begränsat teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat (sålt skydd) som i {020; 070} efter en minskning med eventuella negativa förändringar i verkliga värden som har medräknats i primärkapitalet med hänsyn till det utfärdade kreditderivatet. {030;050} Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som omfattas av en slutavräkningsklausul utan nettning eller annan kreditriskreducering. I denna cell ska institut inte inkludera tillägg för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul. Institut ska i stället inkludera detta i {LR1;040;050}. En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. {030;070} Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som omfattas av en slutavräkningsklausul. En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. {040;050} Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul utan nettning eller annan kreditriskreducering. En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. {040;070} Kreditderivat (sålt skydd) som inte är föremål för en slutavräkningsklausul – teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul. En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. {050;010} Kreditderivat (köpt skydd) – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart och kontraktet ska redovisas som en tillgång i balansräkningen. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. {050;020} Kreditderivat (köpt skydd) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart och kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering(dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. {050;050} Kreditderivat (köpt skydd) – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart utan nettning eller annan kreditriskreducering. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. {050;070} Kreditderivat (köpt skydd) – teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. {050;075} Kreditderivat (köpt skydd) – begränsat teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska belopp för kreditderivat (köpt skydd) som i {050;050} efter minskning med eventuella positiva förändringar i verkliga värden som har medräknats i primärkapitalet med hänsyn till det köpta kreditderivatet. {050;085} Kreditderivat (köpt skydd) – begränsat teoretiskt belopp (samma referensnamn) Det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet köper kreditskydd för samma underliggande referensnamn som för de kreditderivat som utfärdas av det rapporterande institutet. Vid rapportering av detta cellvärde betraktas underliggande referensnamn vara likvärdiga om de åsyftar samma juridiska person och senioritet. Kreditskydd som köpts i en grupp av referensenheter betraktas som likvärdiga om skyddet finansiellt sett motsvarar det skydd som köpts separat för vart och ett av namnen i gruppen. Om ett institut köper kreditskydd i en pool av referensnamn anses kreditskyddet endast vara likvärdigt om det köpta kreditskyddet täcker samtliga delar i den pool avseende vilken kreditskydd har sålts. Med andra ord kan kvittning endast redovisas när gruppen av referensenheter och prioriteringsnivån avseende båda transaktioner är identiska. För varje referensnamn gäller att de teoretiska belopp för köpt kreditskydd som beaktas i denna cell inte får överstiga det belopp som rapporteras i {020;075} och {050;075}. {060;010} Finansiella derivat – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen. {060;020} Finansiella derivat – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). {060;050} Finansiella derivat – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Artikel 274 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till den regulatoriska möjliga framtida exponeringen av kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, utan nettning eller annan kreditriskreducering. {060;070} Finansiella derivat – teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen. {070;010} Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett ramavtal om nettning – redovisat balansräkningsvärde Artiklarna 4.1.77 och 206 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;010}. {070;020} Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ramavtal om nettning – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artiklarna 4.1.77 och 206 i kapitalkravsförordningen Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Om försäljningsredovisning görs av en transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler ska institut dessutom ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;020}. {070;040} Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett ramavtal om nettning – tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering Artikel 206 i kapitalkravsförordningen. Institut ska fastställa nettningsmängder för transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, som omfattas av ett nettningsavtal som uppfyller villkoren i artikel 206 i kapitalkravsförordningen. För varje nettningsmängd ska institut beräkna tillägget för aktuell motpartsexponering enligt följande formel: CCE = max{(ΣiEi – ΣiCi); 0} där i varje transaktion i nettningsmängden. Ei för transaktion i, värdet Ei enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen. Ci för transaktion i, värdet Ci enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen. Institut ska sammanställa formelns beräkningsresultat för alla nettningsmängder och ange resultatet i denna cell. {080;010} Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett ramavtal om nettning – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;010}. {080;020} Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ramavtal om nettning – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Om försäljningsredovisning görs av en transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler ska institut dessutom ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;020}. {080;040} Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett ramavtal om nettning – tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering Artikel 206 i kapitalkravsförordningen. För transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen, ska institut fastställa mängder som inbegriper alla tillgångar i en transaktion (dvs. varje transaktion för värdepappersfinansiering hanteras som en egen mängd) och för varje mängd fastställa tillägget för aktuell motpartsexponering enligt följande formel: Aktuell motpartsexponering = högst {(E – C); 0} där E = värdet Ei enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen. C = värdet Ci enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen. Institut ska sammanställa formelns beräkningsresultat för alla mängder ovan och ange resultatet i denna cell. {090;010} Övriga tillgångar – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av alla andra tillgångar än de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat, och transaktioner för värdepappersfinansiering. {090;020} Övriga tillgångar – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för alla andra tillgångar än kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). {100;070} Poster utanför balansräkningen av lågrisktyp enligt bestämmelserna om riskfyllda tillgångar, varav – nominellt värde Artikel 111 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {110;070} Rullande hushållsexponeringar, varav – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen vad gäller godtagbara rullande hushållsexponeringar som uppfyller kraven i artikel 154.4 a–c i kapitalkravsförordningen. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. Detta inbegriper alla exponeringar som är riktade mot individer, rullande och förenade med villkorslös uppsägning enligt beskrivningen i artikel 149 b i kapitalkravsförordningen, som totalt sett är begränsade till 100000 euro per gäldenär. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {120;070} Kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av kreditkortsavtal som villkorslöst kan sägas upp när som helst av institutet utan förvarning och som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera kreditavtal som i själva verket innebär automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {130;070} Icke-rullande avtal som med villkorslös uppsägning – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. Här hänvisas det till det nominella värdet av andra avtal som villkorslöst kan sägas upp när som helst av institutet utan förvarning och som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera kreditavtal som i själva verket innebär automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {140;070} Poster utanför balansräkningen av medel- eller lågrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde Artikel 111 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 20 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {150;070} Poster utanför balansräkningen av medelrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde Artikel 111 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 50 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {160;070} Poster utanför balansräkningen av fullrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde Artikel 111 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 100 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. {170;070} (memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende rullande hushållsexponeringar – nominellt värde Artikel 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende rullande hushållsexponeringar. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. {180;070} (memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. {190;070} (memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende icke-rullande avtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende icke-rullande avtal med villkorslös uppsägning. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. {210;020} Mottagen kontant säkerhet i derivattransaktioner – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kontant säkerhet som mottagits i derivattransaktioner, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. Samlad inlåning hos centralbanker ska inkluderas om denna kan tas ut under perioder av stress. Institut ska inte rapportera kontanta medel som är insatta hos andra institut i denna cell. {220;020} Fordringar avseende kontant säkerhet i derivattransaktioner – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av fordringar avseende kontant säkerhet som bokförts mot derivattransaktioner, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller annan kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Institut som enligt gällande redovisningsregler i netto får inbringa fordringar avseende kontant säkerhet som bokförts mot motsvarande derivatskuld (negativt verkligt värde) och som väljer att göra detta ska boka av nettningen och ange nettovärdet av likvida medel. {230;020} Värdepapper som mottagits i en transaktion för värdepappersfinansiering och som redovisas som en tillgång – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för värdepapper som mottagits i en transaktion för värdepappersfinansiering och som redovisas som en tillgång enligt tillämplig redovisningsram, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). {240;020} Kontantlånetransaktion i samband med en transaktion för värdepappersfinansiering (kontantfordringar) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av kontanta medel som lånats ut till värdepappersinnehavaren inom ramen för en behörig kontantlånetransaktion (Cash Conduit Lending Transaction, CCLT), utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. Samlad inlåning hos centralbanker ska inkluderas om denna kan tas ut under perioder av stress. Institut ska inte ange kontanta medel som är insatta hos andra institut i denna cell. En kontantlånetransaktion definieras som en kombination av två transaktioner där ett institut lånar värdepapper av värdepappersinnehavaren och i sin tur lånar ut värdepapper till värdepappersköparen. Institutet får kontant säkerhet från värdepappersköparen och lånar i sin tur ut de mottagna medlen till värdepappersinnehavaren. En behörig kontantlånetransaktion ska uppfylla samtliga följande krav: a) Båda de enskilda transaktioner som ingår i kontantlånetransaktionen ska ske på samma affärsdag eller, när det gäller internationella transaktioner, närliggande affärsdagar. b) Där det inte finns någon specificerad löptid för transaktionerna ska institutet ha den lagliga rätten att sälja ut någon del av kontantlånetransaktionen, dvs. båda transaktionerna, när som helst och utan förvarning. c) Där det finns en specificerad löptid för transaktionerna ska inte kontantlånetransaktionen orsaka löptidsobalanser för institutet, och institutet ska ha den lagliga rätten att sälja ut någon del av kontantlånetransaktionen, dvs. båda transaktionerna, när som helst och utan förvarning. d) Detta ska inte ge upphov till någon ytterligare exponering. {250;120} Exponeringar som kan behandlas enligt artikel 113.6 i kapitalkravsförordningen – hypotetisk undantagen bruttosoliditetsexponering Totalbeloppet av bruttosoliditetsexponering som skulle vara undantaget om behöriga myndigheter i största möjliga mån skulle bevilja tillstånd att undanta exponeringar enligt kraven som anges i artikel 113.6 a–e i kapitalkravsförordningen och vilka har godkänts enligt artikel 113.6 i samma förordning. Om den behöriga myndigheten redan beviljar tillstånd i största möjliga mån motsvarar värdet i denna cell värdet i {LRCalc;250;010. {260;120} Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 429.14 a–c i kapitalkravsförordningen – hypotetisk undantagen bruttosoliditetsexponering Totalbeloppet av bruttosoliditetsexponering som skulle vara undantaget om behöriga myndigheter i största möjliga mån skulle bevilja tillstånd att undanta exponeringar som uppfyller kraven i artikel 429.14 a–c i kapitalkravsförordningen. Om den behöriga myndigheten redan beviljar tillstånd i största möjliga mån motsvarar värdet i denna cell värdet i {LRCalc;260;010.

6. C 41.00 – Poster inom och utanför balansräkningen – ytterligare uppdelning av exponeringar (LR2)

24. I mall LR2 ges information om ytterligare uppdelade poster för alla exponeringar inom och utanför balansräkningen utanför handelslagret och alla exponeringar i handelslagret som omfattas av motpartsrisker. Uppdelningen har gjorts enligt de riskvikter som tillämpas enligt avsnittet om kreditrisker i kapitalkravsförordningen. Exponeringar beräknas på olika sätt enligt antingen schablonmetoden eller internmetoden.

25. När det gäller exponeringar som får stöd genom kreditriskreduceringsmetoder som innebär att motpartens riskviktning ersätts med garantins riskviktning, ska institut hänvisa till riskvikten efter substitutionseffekten. Enligt internmetoden ska institut göra följande beräkning: när det gäller exponeringar (förutom sådana som medför särskilda regulatoriska riskvikter) avseende varje gäldenärsriskklass, får man fram riskvikten genom att dela den riskvägda exponering som erhållits genom riskviktningsformeln eller den formelbaserade metoden (för kreditrisk- respektive värdepappersexponeringar) med exponeringsvärdet, med hänsyn tagen till in- och utflöden på grund av kreditriskreduceringsmetoder med substitutionseffekt på exponeringen. Enligt internmetoden ska de automatiskt klassificerade exponeringarna tas bort från raderna {020;010} till {090;010} och tas med i rad {100;010}. Enligt schablonmetoden ska exponeringar som omfattas av artikel 112 j i kapitalkravsförordningen tas bort från {020;020} till {090;020} och tas med i {100;020}.

26. Båda metoderna innebär att institut ska betrakta exponeringar som dragits av från det lagstadgade kapitalet som att de har åsatts en riskvikt på 1250 %. Rad Rättsliga hänvisningar och instruktioner 010 Summan av exponeringar inom och utanför balansräkningen utanför handelslagret och exponeringar i handelslagret som är föremål för motpartsrisker (uppdelning enligt riskvikt) Avser summan av {020:*} till {100;*}. 020 = 0 % Exponeringar med en riskvikt på 0 %. 030 > 0 % och ≤ 12 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 0 % och är lägre än eller lika med 12 %. 040 > 12 % och ≤ 20 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 12 % och är lägre än eller lika med 20 %. 050 > 20 % och ≤ 50 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 20 % och är lägre än eller lika med 50 %. 060 > 50 % och ≤ 75 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 50 % och är lägre än eller lika med 75 %. 070 > 75 % och ≤ 100 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 75 % och är lägre än eller lika med 100 %. 080 > 100 % och ≤ 425 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 100 % och är lägre än eller lika med 425 %. 090 > 425 % och ≤ 1250 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 425 % och är lägre än eller lika med 1250 %. 100 Fallerande exponeringar Enligt schablonmetoden, exponeringar som omfattas av artikel 112 j i kapitalkravsförordningen. Enligt internmetoden utgör alla exponeringar med en sannolikhet för fallissemang på 100 % fallerande exponeringar. 110 (memorandumpost) Lågriskposter utanför balansräkningen eller poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 0 % enligt kapitaltäckningsgrad Lågriskposter utanför balansräkningen i enlighet med artikel 111 i kapitalkravsförordningen och poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 0 % i enlighet med artikel 166 i kapitalkravsförordningen. Kolumn Rättsliga hänvisningar och instruktioner 010 Exponeringar inom och utanför balansräkningen (exponeringar enligt schablonmetoden) Exponeringsvärden inom och utanför balansräkningen med hänsyn tagen till värdejusteringar, alla kreditriskreducerings- och konverteringsfaktorer, enligt beräkningen i del tre avdelning II kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. 020 Exponeringar inom och utanför balansräkningen (exponeringar enligt internmetod) Exponeringsvärden inom och utanför balansräkningen i enlighet med artikel 166 i kapitalkravsförordningen och artikel 230.1 andra stycket första meningen i kapitalkravsförordningen, med hänsyn tagen till in- och utflöden på grund av kreditriskreduceringsmetoder med substitutionseffekt på exponeringen. När det gäller poster utanför balansräkningen ska institut tillämpa de konverteringsfaktorer som definieras i artikel 166.8–166.10 i kapitalkravsförordningen. 030 Nominellt värde Exponeringsvärde av poster utanför balansräkningen enligt definitionen i artiklarna 111 och 166 i kapitalkravsförordningen utan tillämpning av konverteringsfaktorer.

7. C 42.00 – Alternativ definition av kapital (LR3)

27. Mall LR3 innehåller information om de kapitalmått som krävs för den översyn som föreskrivs i artikel 511 i kapitalkravsförordningen. Rad och kolumn Rättsliga hänvisningar och instruktioner {010;010} Kärnprimärkapital – fullständigt infasad definition Artikel 50 i kapitalkravsförordningen. Avser kärnprimärkapitalet enligt definitionen i artikel 50 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. {020;010} Kärnprimärkapital – övergångsdefinition Artikel 50 i kapitalkravsförordningen. Avser kärnprimärkapitalet beräknat enligt definitionen i artikel 50 i kapitalkravsförordningen och med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. {030;010} Total kapitalbas – fullständigt infasad definition Artikel 72 i kapitalkravsförordningen. Avser kapitalbasen enligt definitionen i artikel 72 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. {040;010} Total kapitalbas – övergångsdefinition Artikel 72 i kapitalkravsförordningen. Avser kapitalbasen enligt definitionen i artikel 72 i kapitalkravsförordningen med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. {055;010} Avdraget tillgångsbelopp – från kärnprimärkapitalposter – fullständigt infasad definition Omfattar regulatoriska justeringar av kärnprimärkapitalposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp. {065;010} Avdraget tillgångsbelopp – från kärnprimärkapitalposter – övergångsdefinition Omfattar regulatoriska justeringar av kärnprimärkapitalposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen och även ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp. {075;010} Avdraget tillgångsbelopp – från kapitalbasposter – fullständigt infasad definition Omfattar regulatoriska justeringar av kapitalbasposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 66–70 i kapitalkravsförordningen, beroende på vad som är tillämpligt. beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i raderna {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp. {085,010} Avdraget tillgångsbelopp – från kapitalbasposter – övergångsdefinition Omfattar regulatoriska justeringar av kapitalbasposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller artiklarna 66–70 i kapitalkravsförordningen, beroende på vad som är tillämpligt. beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen och även ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.

8. C 43.00 – Alternativ uppdelning av komponenter i exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad (LR4)

28. Instituten ska rapportera bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i LR4 efter tillämpning av tillämpliga undantag som avses i följande LRCalc-celler: {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010}, {220; 010}, {250;010} och {260;010}.

29. För att undvika dubbelräkning ska institut använda ekvationen i följande punkt:

30. Instituten ska använda följande ekvation enligt punkt 29: [{LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} + {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010}] = [{LR4;010;010} + {LR4;040;010} + {LR4;050;010} + {LR4;060;010} + {LR4;065;010} + {LR4;070;010} + {LR4;080;010} + {LR4;080;020} + {LR4;090;010} + {LR4;090;020} + {LR4;140;010} + {LR4;140;020} + {LR4;180;010} + {LR4;180;020} + {LR4;190;010} + {LR4;190;020} + {LR4;210;010} + {LR4;210;020} + {LR4;230;010} + {LR4;230;020} + {LR4;280;010} + {LR4;280;020} + {LR4;290;010} + {LR4;290;020}]. Rad och kolumn Rättsliga hänvisningar och instruktioner {010;010} Poster utanför balansräkningen, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde beräknat som summan av {LRCalc;150;010}, {LRCalc;160;010}, {LRCalc;170;010} och {LRCalc;180;010}, exklusive respektive koncerninterna exponeringar (individuell nivå) som är undantagna i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen. {010;020} Poster utanför balansräkningen, varav – riskvägda tillgångar Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – enligt schablonmetoden och internmetoden. När det gäller exponeringar enligt schablonmetoden ska institut fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. När det gäller exponeringar beräknade enligt internmetoden ska institut fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del 3 avdelning II kapitel 3 i kapitalkravsförordningen. {020;010} Handelsfinansiering, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i fråga om poster utanför balansräkningen avseende handelsfinansiering. Vid rapportering i LR4 ska poster utanför balansräkningen i fråga om handelsfinansiering avse utfärdade och bekräftade import- och exportremburser som är kortfristiga och självlikviderade samt liknande transaktioner. {020;020} Handelsfinansiering, varav – riskvägda tillgångar Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – avseende handelsfinansiering Vid rapportering i LR4 ska poster utanför balansräkningen i fråga om handelsfinansiering avse utfärdade och bekräftade import- och exportremburser som är kortfristiga och självlikviderade samt liknande transaktioner. {030;010} Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i fråga om poster utanför balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. {030;020} Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar Det riskvägda exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. {040;010} Derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom ramen för ett avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering om de omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. {040;020} Derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom ramen för ett avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. {050;010} Derivat som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller derivat som inte omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. {050;020} Derivat som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk i derivat beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de inte omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. {060;010} Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. {060;020} Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk i transaktioner för värdepappersfinansiering beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de inte omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. {065;010} Exponeringsbelopp till följd av ytterligare behandling av kreditderivat – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Denna cell motsvarar differensen mellan {LRCalc;130;010} och {LRCalc;140;010}, exklusive respektive koncerninterna exponeringar (individuell nivå) som är undantagna i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen. {070;010} Övriga tillgångar i handelslagret – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller poster som ska rapporteras i {LRCalc;190;010}, inklusive poster utanför handelslagret. {070;020} Övriga tillgångar i handelslagret – riskvägda tillgångar Kapitalbaskrav multiplicerat med 12,5 avseende poster som omfattas av del tre avdelning IV i kapitalkravsförordningen. {080;010} Säkerställda obligationer – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {080;020} Säkerställda obligationer – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 161.1 d i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {080;030} Säkerställda obligationer – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 129 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {080;040} Säkerställda obligationer – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161.1 d i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {090,010} Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Avser summan av cellerna från {100;010} till {130;010}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {090;020} Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Avser summan av cellerna från {100;020} till {130;020}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {090;030} Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Avser summan av cellerna från {100;030} till {30;030}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {090;040} Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Avser summan av cellerna från {100;040} till {130;040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {100;010} Nationella regeringar och centralbanker – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 114 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {100;020} Nationella regeringar och centralbanker – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 147.2 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {100;030} Nationella regeringar och centralbanker – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 114 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {100;040} Nationella regeringar och centralbanker – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 147.2 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {110;010} Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {110;020} Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {110;030} Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {110;040} Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {120;010} Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 117.2 och 118 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {120;020} Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 147.3 b och c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {120;030} Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 117.2 och 118 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {120;040} Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 147.3 b och c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {130;010} Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.4 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {130;020} Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {130;030} Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.4 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {130;040} Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {140;010} Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Avser summan av cellerna från {150,010} till {170,010}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {140;020} Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Avser summan av cellerna från {150,020} till {170,020}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {140;030} Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Avser summan av cellerna från {150,030} till {170,030}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {140;040} Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Avser summan av cellerna från {150,040} till {170,040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {150;010} Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.1, 115.3 och 115.5 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {150;020} Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {150;030} Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 115.1, 115.3 och 115.5 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {150;040} Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {160;010} Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som omfattas av artikel 117.1 och 117.3 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {160;020} Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {160;030} Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som omfattas av artikel 117.1 och 117.3 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {160;040} Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {170;010} Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.1, 116.2, 116.3 och 116.5 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {170;020} Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {170;030} Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.1, 116.2, 116.3 och 116.5 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {170;040} Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {180;010} Institut – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artiklarna 119–121 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {180;020} Institut – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artikel 147.2 b i kapitalkravsförordningen och som inte utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161 d i kapitalkravsförordningen och som inte omfattas av artikel 147.4 a–c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {180;030} Institut – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artiklarna 119–121 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {180;040} Institut – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artikel 147.2 b i kapitalkravsförordningen och som inte utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161 d i kapitalkravsförordningen och som inte omfattas av artikel 147.4 a–c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {190;010} Säkrade genom panträtt i fast egendom varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom och som omfattas av artikel 124 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {190;020} Säkrade genom panträtt i fast egendom varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {190;030} Säkrade genom panträtt i fast egendom varav – riskvägda tillgångar – schablonexponeringar Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom som omfattas av artikel 124 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {190;040} Säkrade genom panträtt i fast egendom varav – riskvägda tillgångar – exponeringar avseende intern riskklassificering Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {200;010} Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighet som omfattas av artikel 125 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {200;020} Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {200;030} Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighet som omfattas av artikel 125 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {200;040} Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {210;010} Hushållsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {210;020} Hushållsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {210;030} Hushållsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – schablonexponeringar Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {210;040} Hushållsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar avseende intern riskklassificering Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {220;010} Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar mot små och medelstora företag som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av ”små och medelstora företag” i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {220;020} Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av ”små och medelstora företag” i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {220;030} Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar mot små och medelstora företag som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av ”små och medelstora företag” i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {220;040} Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av ”små och medelstora företag” i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {230;010} Företagsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Här avses summan av {240,010} och {250,010}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {230;020} Företagsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Här avses summan av {240,020} och {250,020}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {230;030} Företagsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – schablonexponeringar Här avses summan av {240,030} och {250,030}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {230;040} Företagsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar avseende intern riskklassificering Här avses summan av {240,040} och {250,040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {240;010} Exponeringar mot finansiella företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {240;020} Exponeringar mot finansiella företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {240;030} Exponeringar mot finansiella företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {240;040} Exponeringar mot finansiella företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {250;010} Icke-finansiella, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. Här avses summan av {260,010} och {270,010}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {250;020} Icke-finansiella, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Här avses summan av {260,020} och {270,020}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {250;030} Icke-finansiella, varav – riskvägda tillgångar – schablonexponeringar Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. Här avses summan av {260,030} och {270,030}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {250;040} Icke-finansiella, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar avseende intern riskklassificering Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Här avses summan av {260,040} och {270,040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {260;010} Exponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag i form av små och medelstora företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {260;020} Exponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av ”små och medelstora företag” i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {260;030} Exponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag i form av små och medelstora företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av ”små och medelstora företag” i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {260;040} Exponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av ”små och medelstora företag” i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {270;010} Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {270;020} Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {270;030} Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {270;040} Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen och som inte anges i 230;040 och 250;040. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {280;010} Fallerande exponeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör fallerande exponeringar och därmed omfattas av artikel 127 i kapitalkravsförordningen. {280;020} Fallerande exponeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 i kapitalkravsförordningen i händelse av fallissemang i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen. {280;030} Fallerande exponeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör fallerande exponeringar och därmed omfattas av artikel 127 i kapitalkravsförordningen. {280;040} Fallerande exponeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 i kapitalkravsförordningen i händelse av fallissemang i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen. {290;010} Övriga exponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 112 k, m, n, o, p och q i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera tillgångar som dras av från kapitalbasen (t.ex. immateriella tillgångar) men som inte annars kan kategoriseras här, även om kategoriseringen inte är nödvändig för att fastställa kravet för riskbaserad kapitalbas i kolumnerna {*; 030} och {*; 040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {290;020} Övriga exponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 e, f och g i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera tillgångar som dras av från kapitalbasen (t.ex. immateriella tillgångar) men som inte annars kan kategoriseras här, även om kategoriseringen inte är nödvändig för att fastställa kravet för riskbaserad kapitalbas i kolumnerna {*; 030} och {*; 040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {290;030} Övriga exponeringar, varav – riskvägda tillgångar – schablonexponeringar Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 112 k, m, n, o, p och q i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {290;040} Övriga exponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar avseende intern riskklassificering Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 e, f och g i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {300;010} Exponeringar mot värdepapperiseringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 112 m i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {300;020} Exponeringar mot värdepapperiseringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar och som omfattas av artikel 147.2 f i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {300;030} Exponeringar mot värdepapperiseringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 112 m i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {300;040} Exponeringar mot värdepapperiseringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 147.2 f i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {310;010} Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {310;020} Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {310;030} Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – riskvägda tillgångar – schablonexponeringar Det riskvägda exponeringsvärdet av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {310;040} Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – riskvägda tillgångar – exponeringar avseende intern riskklassificering Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {320;010} Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {320;020} Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {320;030} Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsvärdet av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. {320;040} Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

9. C 44.00 – Allmänna uppgifter (LR5)

31. Här ska ytterligare information anges för att man ska kunna klassificera institutets verksamhet och de regulatoriska alternativ som institutet valt. Rad och kolumn Instruktioner {010;010} Institutets företagsstruktur Institutet ska ange sin företagsstruktur med hjälp av följande alternativ: Aktiebolag. Ömsesidigt bolag/kooperativ. Annan typ av företag än aktiebolag. {020;010} Behandling av derivat Institutet ska specificera den regulatoriska behandlingen av derivat utifrån följande kategorier: Ursprunglig åtagandemetod. Marknadsvärderingsmetod. {040;010} Institutstyp Institutet ska ange sin institutstyp utifrån följande kategorier: Universella banktjänster (banktjänster till privatpersoner/företag och investmentbanktjänster). Banktjänster till privatpersoner/företag. Investmentbanktjänster. Specialutlåningstjänster. Andra affärsmodeller”

1 Detta inbegriper värdepapperiseringar och aktieexponeringar som omfattas av en kreditrisk.

BILAGA VI

”BILAGA XVI

RAPPORTERING OM INTECKNADE TILLGÅNGAR

RAPPORTERINGSMALLAR OM INTECKNADE TILLGÅNGAR
Mall-nummer	Mallkod	Mallens/mallgruppens namn	Kortnamn
		DEL A – ÖVERSIKT ÖVER INTECKNINGARNA
32,1	F 32.01	DET RAPPORTERANDE INSTITUTETS TILLGÅNGAR	AE-ASS
32,2	F 32.02	ERHÅLLNA SÄKERHETER	AE-COL
32,3	F 32.03	EGNA SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER OCH TILLGÅNGSSÄKRADE VÄRDEPAPPER SOM HAR EMITTERATS MEN ÄNNU INTE PANTSATTS	AE-NPL
32,4	F 32.04	INTECKNINGSKÄLLOR	AE-SOU
		DEL B – UPPGIFTER OM LÖPTIDER
33	F 33.00	UPPGIFTER OM LÖPTIDER	AE-MAT
		DEL C – POTENTIELLA INTECKNINGAR
34	F 34.00	POTENTIELLA INTECKNINGAR	AE-CONT
		DEL D – SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER
35	F 35.00	EMISSION AV SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER	AE-CB
		DEL E – DETALJERADE UPPGIFTER
36,1	F 36.01	DETALJERADE UPPGIFTER DEL I	AE-ADV1
36,2	F 36.02	DETALJERADE UPPGIFTER DEL II	AE-ADV2

F 32.01 – DET RAPPORTERANDE INSTITUTETS TILLGÅNGAR (AE-ASS)
		Redovisat värde av intecknade tillgångar			Verkligt värde av intecknade tillgångar		Redovisat värde av icke-intecknade tillgångar			Verkligt värde av icke-intecknade tillgångar
			varav: emitterade av andra enheter i gruppen	varav: godtagbara av centralbank		varav: godtagbara av centralbank		varav: emitterade av andra enheter i gruppen	varav: godtagbara av centralbank		varav: godtagbara av centralbank
		010	020	030	040	050	060	070	080	090	100
010	Det rapporterande institutets tillgångar
020	Beviljade kreditlimiter
030	Egetkapitalinstrument
040	Räntebärande värdepapper
050	varav: säkerställda obligationer
060	varav: tillgångssäkrade värdepapper
070	varav: emitterade av nationell offentlig sektor
080	varav: emitterade av finansiella företag
090	varav: emitterade av icke-finansiella företag
100	Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter
110	varav: hypotekslån
120	Övriga tillgångar

F 32.02 – DET RAPPORTERANDE INSTITUTETS ERHÅLLNA SÄKERHETER (AE-COL)
		Verkligt värde av erhållna intecknade säkerheter eller emitterade egna räntebärande värdepapper			Ej intecknade
					Verkligt värde av erhållna säkerheter eller emitterade egna räntebärande värdepapper som kan intecknas			Nominellt värde av erhållna säkerheter eller emitterade egna räntebärande värdepapper som inte kan intecknas
			varav: emitterade av andra enheter i gruppen	varav: godtagbara av centralbank		varav: emitterade av andra enheter i gruppen	varav: godtagbara av centralbank
		010	020	030	040	050	060	070
130	Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet
140	Beviljade kreditlimiter
150	Egetkapitalinstrument
160	Räntebärande värdepapper
170	varav: säkerställda obligationer
180	varav: tillgångssäkrade värdepapper
190	varav: emitterade av nationell offentlig sektor
200	varav: emitterade av finansiella företag
210	varav: emitterade av icke-finansiella företag
220	Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter
230	Övriga erhållna säkerheter
240	Andra emitterade värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapper med bakomliggande säkerhet
250	TOTALA TILLGÅNGAR, ERHÅLLNA SÄKERHETER OCH EMITTERADE EGNA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER

F 32.03 – EGNA SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER OCH TILLGÅNGSSÄKRADE VÄRDEPAPPER SOM HAR EMITTERATS MEN ÄNNU INTE PANTSATTS (AE-NPL)
		Ej intecknade
		Redovisat värde av underliggande pool av tillgångar	Verkligt värde av emitterade räntebärande värdepapper som kan intecknas		Det nominella värdet av egna räntebärande värdepapper som inte kan intecknas
		Redovisat värde av underliggande pool av tillgångar		varav: godtagbara av centralbank
		010	020	030	040
010	Egna säkerställda obligationer och tillgångssäkrade värdepapper som har emitterats men ännu inte pantsatts
020	Innehållna emitterade säkerställda obligationer
030	Innehållna emitterade tillgångssäkrade värdepapper
040	Bättre rangordning
050	Mellanliggande positioner
060	Första-förlust

F 32.04 – INTECKNINGSKÄLLOR (AE-SOU)
		Motsvarade skulder, ansvarsförbindelser eller utlånade värdepapper		Tillgångar, erhållna säkerheter och andra emitterade egna värdepapper än säkerställda obligationer och intecknade värdepapper med bakomliggande säkerhet
			varav: från andra enheter i gruppen		varav: återanvänd erhållen säkerhet	varav: intecknade egna räntebärande värdepapper
		010	020	030	040	050
010	Redovisat värde av valda finansiella skulder
020	Derivat
030	varav: OTC
040	Inlåning
050	Återköpsavtal
060	varav: centralbanker
070	Annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal
080	varav: centralbanker
090	Emitterade räntebärande värdepapper
100	varav: emitterade säkerställda obligationer
110	varav: tillgångssäkrade värdepapper
120	Andra inteckningskällor
130	Nominellt värde av erhållna låneåtaganden
140	Nominellt värde av erhållna finansiella garantier
150	Det verkliga värdet av värdepapper som lånats utan likvidsäkerhet
160	Övrigt
170	TOTALT FÖR INTECKNINGSKÄLLOR

			Ifylls inte i gruppomfattande mallar
			Ifylls aldrig

F 33.00 – UPPGIFTER OM LÖPTIDER
		Öppen löptid	En dag	>1 dag <=1 vecka	>1 vecka <=2 veckor	>2 veckor <=1 månad	>1 månad <=3 månader	>3 månader <=6 månader	>6 månader <=1 år	>1 år <=2 år	>2 år <=3 år	3 år <=5 år	5 år <=10 år	>10 år
	Skuldernas återstående löptid	010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130
010	Intecknade tillgångar
020	Återanvänd erhållen säkerhet (mottagande enhet)
030	Återanvänd erhållen säkerhet (återanvändande enhet)

F 34.00 – POTENTIELLA INTECKNINGAR (AE-CONT)
		Motsvarade skulder, ansvarsförbindelser eller utlånade värdepapper	Potentiella inteckningar
			A. Minskning av det verkliga värdet på intecknade till-gångar med 30 %	B. Nettoeffekt av en depreciering av väsentliga valutor med 10 %
				Ytterligare belopp för intecknade tillgångar
			Ytterligare belopp för intecknade tillgångar	Väsentlig valuta 1	Väsentlig valuta 2	…	Väsentlig valuta n
		010	020	030	040	050
010	Redovisat värde av valda finansiella skulder
020	Derivat
030	varav: OTC
040	Inlåning
050	Återköpsavtal
060	varav: centralbanker
070	Annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal
080	varav: centralbanker
090	Emitterade räntebärande värdepapper
100	varav: emitterade säkerställda obligationer
110	varav: tillgångssäkrade värdepapper
120	Andra inteckningskällor
170	TOTALT FÖR INTECKNINGSKÄLLOR

F 35.00 – EMISSION AV SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER (AE-CB) z-axel Identifierare för säkerhetsmassan (öppen)
		Överensstämmelse med art. 129 CRR?		Säkerställda obligationsskulder													Säkerhetsmassa
		Överensstämmelse med art. 129 CRR?		Rapporteringsdag	+ 6 månader	+12 månader	+ 2 år	+5 år	+ 10 år	Derivatpositioner med negativt netto-marknads-värde i säkerhets-massan	Extern kreditvärdering av säkerställd obligation						Rappor-teringsdag	+ 6 månader	+12 månader	+ 2 år	+5 år	+ 10 år	Derivat-positioner i säkerhets-massan med negativt netto-marknads-värde	Del av säkerhetsmassan som överstiger minimikraven för täckning
		[JA/NEJ]	Om JA, ange den primära tillgångs-klassen i säkerhets-massan								Extern kreditvärdering av säkerställd obligation													enligt tillämplig lag-stiftning om säker-ställda obliga-tioner	i förhållande till kreditvärderingsinstitutens krav för att det aktuella externa kreditbetyget för säkerställda obligationer ska bibehållas
		[JA/NEJ]								Rapporterings dag	Kredit-värde-rings institut 1	Kredit-värd-ering 1	Kredit-värd-erings institut 2	Kredit-värd-ering 2	Kredit-värd-erings-institut 3	Kredit-värd-ering 3							Rappor-terings dag		Kredit-värd-erings-institut 1	Kredit-värd-erings-institut 2	Kredit-värd-erings-institut 3
		010	012	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220	230	240	250
010	Nominellt värde
020	Nuvärde (swapp)/Marknadsvärde
030	Tillgångsspecifikt värde
040	Redovisat värde

F 36.01 – DETALJERADE UPPGIFTER. DEL I (AE-ADV-1)
	Inteckningskällor	Tillgångar/skulder	Säkerhetstyp/klassificering utifrån tillgångstyp																	Totalt
			Beviljade kreditlimiter	Egetkapitalinstrument	Räntebärande värdepapper								Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter						Övriga tillgångar
					Totalt	varav: säkerställda obligationer		varav: tillgångssäkrade värdepapper		varav: emitterade av nationell offentlig sektor	varav: emitterade av finansiella företag	varav: emitterade av icke-finansiella företag	Centralbanker och nationella regeringar	Finansiella företag	Icke-finansiella företag		Hushåll
					Totalt		varav: emitterade av andra enheter i gruppen		varav: emitterade av andra enheter i gruppen	varav: emitterade av nationell offentlig sektor	varav: emitterade av finansiella företag	varav: emitterade av icke-finansiella företag	Centralbanker och nationella regeringar	Finansiella företag		varav: hypotekslån		varav: hypotekslån
			010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180
010	Centralbanksfinansiering (av alla slag, inklusive t. ex. repor)	Intecknade tillgångar
020		Motsvarande skulder
030	Börshandlade derivat	Intecknade tillgångar
040	Börshandlade derivat	Motsvarande skulder
050	OTC-derivat	Intecknade tillgångar
060	OTC-derivat	Motsvarande skulder
070	Återköpsavtal	Intecknade tillgångar
080	Återköpsavtal	Motsvarande skulder
090	Annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal	Intecknade tillgångar
100	Annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal	Motsvarande skulder
110	Emitterade säkerställda obligationsvärdepapper	Intecknade tillgångar
120	Emitterade säkerställda obligationsvärdepapper	Motsvarande skulder
130	Emitterade tillgångssäkrade värdepapper	Intecknade tillgångar
140	Emitterade tillgångssäkrade värdepapper	Motsvarande skulder
150	Andra emitterade räntebärande värdepapper än säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande säkerhet	Intecknade tillgångar
160		Motsvarande skulder
170	Andra inteckningskällor	Intecknade tillgångar
180	Andra inteckningskällor	Eventualförpliktelser eller lånade värdepapper
190	Summa intecknade tillgångar
200	varav: godtagbara av centralbank
210	Summa ej intecknade tillgångar
220	varav: godtagbara av centralbank
230	Intecknade + Icke-intecknade tillgångar

F 36.02 – DETALJERADE UPPGIFTER. DEL II (AE-ADV-2)
	Inteckningskällor	Tillgångar/skulder	Säkerhetstyp/klassificering utifrån tillgångstyp																		Totalt
			Beviljade kreditlimiter	Egetkapitalinstrument	Räntebärande värdepapper								Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter						Övriga erhållna säkerheter	Andra emitterade värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapper med bakomliggande säkerhet
					Totalt	varav: säkerställda obligationer		varav: tillgångssäkrade värdepapper		varav: emitterade av nationell offentlig sektor	varav: emitterade av finansiella företag	varav: emitterade av icke-finansiella företag	Centralbanker och nationella regeringar	Finansiella företag	Icke-finansiella företag		Hushåll
					Totalt		varav: emitterade av andra enheter i gruppen		varav: emitterade av andra enheter i gruppen	varav: emitterade av nationell offentlig sektor	varav: emitterade av finansiella företag	varav: emitterade av icke-finansiella företag	Centralbanker och nationella regeringar	Finansiella företag		varav: hypotekslån		varav: hypotekslån
			010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190
010	Centralbanksfinansiering (av alla slag, inklusive t. ex. repor)	Intecknade erhållna säkerheter
020		Motsvarande skulder
030	Börshandlade derivat	Intecknade erhållna säkerheter
040	Börshandlade derivat	Motsvarande skulder
050	OTC-derivat	Intecknade erhållna säkerheter
060	OTC-derivat	Motsvarande skulder
070	Återköpsavtal	Intecknade erhållna säkerheter
080	Återköpsavtal	Motsvarande skulder
090	Annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal	Intecknade erhållna säkerheter
100	Annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal	Motsvarande skulder
110	Emitterade säkerställda obligationsvärdepapper	Intecknade erhållna säkerheter
120	Emitterade säkerställda obligationsvärdepapper	Motsvarande skulder
130	Emitterade tillgångssäkrade värdepapper	Intecknade erhållna säkerheter
140	Emitterade tillgångssäkrade värdepapper	Motsvarande skulder
150	Andra emitterade räntebärande värdepapper än säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande säkerhet	Intecknade erhållna säkerheter
160		Motsvarande skulder
170	Andra inteckningskällor	Intecknade erhållna säkerheter
180	Andra inteckningskällor	Eventualförpliktelser eller lånade värdepapper
190	Summa intecknade erhållna säkerheter
200	varav: godtagbara av centralbank
210	Summa ej intecknade erhållna säkerheter
220	varav: godtagbara av centralbank
230	Intecknade + ej intecknade erhållna säkerheter”

BILAGA XIX

”BILAGA XIX

INSTRUKTIONER FÖR ATT FYLLA I MALLEN FÖR DE YTTERLIGARE ÖVERVAKNINGSVERKTYGEN I BILAGA XVIII

1. Ytterligare övervakningsverktyg

1.1 Allmänt

1. För att göra det möjligt att övervaka instituts likviditetsrisker som inte omfattas av rapporterna om likviditetstäckning och stabil finansiering ska institut fylla i mallen i bilaga XVIII i enlighet med instruktionerna i den här bilagan.

2. Total finansiering omfattar alla finansiella skulder utom derivat och korta positioner.

3. Finansiering med obestämd löptid, inklusive avistainlåning, ska betraktas som finansiering med löptid över natten.

4. Den ursprungliga löptiden ska utgöra tiden mellan upplåningens originering och förfallodag. Upplåningens förfallodag ska fastställas i enlighet med punkt 12 i bilaga XXIII. Det betyder att om det finns sådan optionalitet som avses i punkt 12 i bilaga XXIII kan den ursprungliga löptiden för en upplåningspost vara kortare än den tid som har förflutit sedan upplåningen originerades.

5. Den återstående löptiden är tiden mellan rapporteringsperiodens utgång och upplåningens förfallodag. Upplåningens förfallodag ska fastställas i enlighet med punkt 12 i bilaga XXIII.

6. Vid beräkning av ursprunglig eller återstående viktad genomsnittlig löptid ska inlåning med löptid över natten anses ha en dags löptid.

7. Beräkningen av ursprunglig och återstående löptid ska, om det handlar om upplåning med en uppsägningstid för båda parter eller klausul om förtida uttag för institutets motpart, utgå från uttag vid tidigast möjliga datum.

8. För skulder med obegränsad löptid ska, utom om det finns sådan optionalitet som avses i punkt 12 i bilaga XXIII, det antas en ursprunglig och återstående löptid på 20 år.

9. För att beräkna tröskelvärdet enligt rapporteringsmallarna C 67.00 och C 68.00 fördelat på väsentlig valuta ska institut använda ett tröskelvärde på 1 % av de totala skulderna i alla valutor.

1.2 Koncentration av finansiering per motpart (C 67.00)

1. För att göra det möjligt att samla in information om koncentrationen i de rapporterande institutens finansiering, fördelat på motpart, i mall C 67.00 ska instituten följa instruktionerna i detta avsnitt.

2. Institut ska rapportera de tio största motparterna eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt artikel 4.39 i förordning (EU) nr 575/2013, om finansieringen från varje motpart eller grupp av grupper med inbördes anknytning överstiger ett tröskelvärde på 1 % av de totala skulderna i delposterna i avsnitt 1 av mallen. Den motpart som rapporteras i post 1.01 ska vara den som svarar för det största finansieringsbelopp som på rapporteringsdatumet mottagits från en motpart eller grupp av kunder med inbördes anknytning över tröskelvärdet på 1 %. Post 1.02 ska vara den näst största över tröskelvärdet på 1 % osv. för återstående poster.

3. Om en motpart tillhör flera grupper av kunder med inbördes anknytning ska den bara rapporteras en gång i den grupp som svarar för det största finansieringsbeloppet.

4. Institut ska rapportera summan av all återstående finansiering i avsnitt 2.

5. Summorna i avsnitt 1 och 2 ska motsvara ett instituts totala skulder enligt balansräkningen i det tillämpliga regelverket för finansiell rapportering (Finrep).

6. För varje motpart ska instituten rapportera alla kolumnerna 010–080.

7. Om finansiering har erhållits genom fler än en produkttyp ska den rapporterade produkten vara den där den största delen av finansieringen erhölls. Identifiering av innehavare av värdepapper får ske enligt bästa förmåga. Om institutet har uppgifter om värdepappersinnehavaren i egenskap av depåbank ska det beakta detta belopp vid rapporteringen av motpartskoncentration. Om det inte finns tillgängliga uppgifter om värdepappersinnehavaren behöver motsvarande belopp inte rapporteras.

8. Instruktioner för särskilda kolumner: Kolumn Rättsliga hänvisningar och instruktioner 010 Motpartens namn Namnen på alla motparter som har bidragit med minst 1 % av den totala finansieringen ska anges i kolumn 010 i fallande ordning, dvs. efter finansieringens omfattning. Motpartens namn ska rapporteras både för juridiska personer och fysiska personer. Om motparten är en juridisk person ska motpartens namn vara det fullständiga namnet på den juridiska person som finansieringen kommer ifrån, inbegripet eventuella hänvisningar till företagsform i enlighet med nationell bolagsrätt. 020 LEI-kod Motpartens LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer). 030 Motpartssektor En sektor ska hänföras till varje motpart på grundval av näringsgrensklasserna i Finrep: i) Centralbanker. (ii) Offentlig sektor. (iii) Kreditinstitut. (iv) Övriga finansiella företag. (v) Icke-finansiella företag. (vi) Hushåll. För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras. 040 Motpartens hemvist Alfa-2-landskoden enligt ISO 3166–1 för det land där motparten är registrerad ska anges, inklusive pseudo-ISO-koder för internationella organisationer, som finns i den senaste utgåvan av Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen (Balance of Payments Vademecum). Inget land ska anges för grupper av kunder med inbördes anknytning. 050 Produkttyp De motparter som rapporteras i kolumn 010 ska åsättas produkttyper som motsvarar den produkt som finansieringen erhölls genom eller genom vilken den största delen av finansieringen erhölls när det gäller blandade produkttyper, med hjälp av följande koder (med fetstil): UWF (kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet från finansiella kunder inklusive interbanklån) UWNF (kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet från icke-finansiella kunder) SFT (finansiering genom återköpsavtal enligt definitionen i artikel 4.1.82 i förordning (EU nr 575/2013) CB (finansiering genom emission av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG) ABS (finansiering genom emission av tillgångssäkrade värdepapper inklusive tillgångsbaserade certifikat) IGCP (finansiering från motparter inom samma företagsgrupp) OSWF (annan kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet) OFP (andra finansieringsprodukter, t.ex. inlåning från allmänheten) 060 Erhållet belopp Den totala finansiering från motparter som rapporteras i kolumn 010 ska anges i kolumn 060 och instituten ska där rapportera bokförda belopp. 070 Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid En viktad genomsnittlig ursprunglig löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 060 från motparten i kolumn 010 ska anges i kolumn 070. Den viktade genomsnittliga ursprungliga löptiden ska beräknas som den genomsnittliga ursprungliga löptiden (i dagar) för finansieringen från den motparten. Genomsnittet ska vara storleksvägt, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från den motparten. 080 Viktad genomsnittlig återstående löptid En viktad genomsnittlig återstående löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 060 från motparten i kolumn 010 ska anges i kolumn 080. Den viktade genomsnittliga återstående löptiden ska beräknas som den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansieringen från den motparten. Genomsnittet ska vara storleksvägt, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från den motparten.

1.3 Koncentration av finansiering per produkttyp (C 68.00)

1. Den här mallen används för insamling av uppgifter om det rapporterande institutets koncentration av finansiering per produkttyp, fördelat på de typer av finansiering som anges i följande instruktioner om olika rader: Rad Rättsliga hänvisningar och instruktioner 010 1. Inlåning från allmänheten Inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61. 020 1.1 varav avistainlåning Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör avistainlåning. 031 1.2 varav tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmast 30 dagarna 041 1.3 varav tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmast 30 dagarna 070 1.4 varav sparkonton med något av följande kännetecken: Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton med något av följande kännetecken: uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg uttag måste inte meddelas mer än 30 dagar i förväg Denna rad ska inte rapporteras. 080 1.4.1 uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton där uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg 090 1.4.2 uttag måste inte meddelas mer än 30 dagar i förväg Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton där uttag inte måste meddelas mer än 30 dagar i förväg 100 2. Kapitalmarknadsfinansiering ska anses bestå av något av följande: Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61. Denna rad ska inte rapporteras. 110 2.1 Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61 om det handlar om finansiering utan säkerhet. 120 2.1.1 varav ut- och inlåning från finansiella kunder Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från finansiella kunder. Finansiering från centralbanker ska inte ingå i denna rad. 130 2.1.2 varav ut- och inlåning från icke-finansiella kunder Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från icke-finansiella kunder. Finansiering från centralbanker ska inte ingå i denna rad. 140 2.1.3 varav ut- och inlåning från enheter inom samma företagsgrupp Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från företag inom samma företagsgrupp. Kapitalmarknadsfinansiering från företag inom samma företagsgrupp ska bara rapporteras på individuell nivå eller undergruppsnivå. 150 2.2 Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61 om det handlar om finansiering mot säkerhet. 160 2.2.1 varav transaktioner för värdepappersfinansiering Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom återköpsavtal enligt definitionen i artikel 4.1.82 i förordning (EU nr 575/2013). 170 2.2.2 varav emissioner av säkerställda obligationer Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom emissioner av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG 180 2.2.3 varav emissioner av tillgångssäkrade värdepapper Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom emissioner av tillgångssäkrade värdepapper, inklusive tillgångsbaserade certifikat 190 2.2.4 varav ut- och inlåning från enheter inom samma företagsgrupp Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering från företag inom samma företagsgrupp. Kapitalmarknadsfinansiering från företag inom samma företagsgrupp ska bara rapporteras på individuell nivå eller undergruppsnivå.

2. I den här mallen ska instituten rapportera den totala finansieringen i varje produkttypsom överstiger 1 % av de totala skulderna.

3. För varje produkttyp ska instituten rapportera alla kolumnerna 010–080.

4. Tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna ska användas för att fastställa produkttyper från vilka finansiering har erhållits enligt följande:

a) Tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna ska tillämpas på de produkttyper som avses i samtliga följande rader: 1.1 ’Avistainlåning’, 1.2 ’Tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna’, 1.3 ’Tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna’, 1.4 ’Sparkonton’, 2.1 ’Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet’, 2.2 ’Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet’.

b) När det gäller beräkningen av tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna för rad 1.4 ’Sparkonton’ ska tröskelvärdet tillämpas på summan av 1.4.1 och 1.4.2.

c) För raderna 1. ’Inlåning från allmänheten’ och 2. ’Kapitalmarknadsfinansiering’ ska tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna bara tillämpas på aggregerad nivå.

5. Siffrorna som rapporteras i raderna 1. ’Inlåning från allmänheten’, 2.1 ’Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet’, 2.2 ’Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet’ kan inkludera mer övergripande produkttyper än ’varav’-posterna.

6. Instruktioner för särskilda kolumner: Kolumn Rättsliga hänvisningar och instruktioner 010 Erhållet belopp Det bokförda finansieringsbelopp som erhållits för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ’Produktnamn’ ska rapporteras i kolumn 010 i mallen. 020 Belopp som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland Det belopp av det totala finansieringsbeloppet för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ’Produktnamn’ som rapporteras i kolumn 010 som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland. Märk: De belopp som rapporteras i kolumnerna 020 och 030 för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ’Produktnamn’ ska vara lika med det totala erhållna belopp som rapporteras i kolumn 010. 030 Belopp som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland Det belopp av det totala finansieringsbeloppet för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ’Produktnamn’ som rapporteras i kolumn 010 som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EG eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland. Märk: De belopp som rapporteras i kolumnerna 020 och 030 för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ’Produktnamn’ ska vara lika med det totala erhållna belopp som rapporteras i kolumn 010. 040 Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid En viktad genomsnittlig ursprunglig löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 010 från de produktkategorier som anges i kolumnen ’Produktnamn’ ska anges i kolumn 040. Den viktade genomsnittliga ursprungliga löptiden ska beräknas som den genomsnittliga ursprungliga löptiden (i dagar) för finansieringen för den produkttypen. Genomsnittet ska vara storleksviktat, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från alla emissioner av den produkttypen. 050 Viktad genomsnittlig återstående löptid En viktad genomsnittlig återstående löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 010 från de produktkategorier som anges i kolumnen ’Produktnamn’ ska anges i kolumn 050. Den viktade genomsnittliga återstående löptiden ska beräknas som den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansieringen för den produkttypen. Genomsnittet ska vara storleksviktat, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från alla emissioner av den produkttypen.

1.4 Priser för olika finansieringstider (C 69.00)

1. Institut ska rapportera informationen i mall C 69.00 om transaktionsvolym och priser som de betalat för finansiering under rapporteringsperioden som kvarstår efter rapporteringsperioden slut i följande ursprungliga löptider:

a) 1 dag i kolumnerna 010 och 020.

b) mer än 1 dag och mindre eller lika med 1 vecka (kolumnerna 030 and 040).

c) mer än 1 vecka och mindre eller lika med 1 månad (kolumnerna 050 and 060).

d) mer än 1 månad och mindre eller lika med 3 månader (kolumnerna 070 and 080).

e) mer än 3 månader och mindre eller lika med 6 månader (kolumnerna 090 and 100).

f) mer än 6 månader och mindre eller lika med 1 år (kolumnerna 110 and 120).

g) mer än 1 år och mindre eller lika med 2 år (kolumnerna 130 and 140).

h) mer än 2 år och mindre eller lika med 5 år (kolumnerna 150 and 160).

i) mer än 5 år och mindre eller lika med 10 år (kolumnerna 170 and 180).

2. Vid fastställandet av den erhållna finansieringens löptider ska instituten bortse ifrån perioden mellan affärsdag och likviddag, det vill säga att en tremånadersskuld som ska regleras om två veckor ska rapporteras som en skuld med tre månaders löptid (kolumnerna 070 och 080).

3. Den spread som rapporteras i den vänstra kolumnen för varje tidsintervall ska vara antingen Institutet får, endast för att beräkna spreaden i led a och b ovan fastställa den ursprungliga löptiden på grundval av de historiska erfarenheterna med eller utan hänsyn till valmöjligheter, beroende på vad som är tillämpligt.

a) den spread som institutet skulle betala för skulder med kortare löptid än ett år om det hade övergått till jämförelseindexet för dagslån för valutan i fråga senast vid stängning på transaktionsdagen,

b) den spread som företaget skulle betala vid emitteringen för skulder med längre ursprunglig löptid än ett år om det hade övergått till relevant jämförelseindex för valutan i fråga vilket är tremånaders Euribor för EUR eller Libor för GBP och USD, senast vid stängning på transaktionsdagen.

4. Spreadar ska rapporteras i punkter med ett negativt tecken om den nya finansieringen är billigare än enligt relevant referensränta. De ska beräknas på viktad genomsnittsbasis.

5. Vid beräkningen av genomsnittlig spread att betala för flera emissioner/inlåning/utlåning ska instituten beräkna den totala kostnaden i emissionsvalutan utan hänsyn till eventuella valutaswappar, men ta med eventuella över- eller underkurser och avgifter som ska betalas eller erhållas, så att löptiden för en teoretisk eller faktisk ränteswapp motsvarar skuldens löptid. Spreaden ska vara skuldräntan minus swappräntan.

6. Den erhållna finansieringen för de finansieringskategorier som anges i kolumnen ’Post’ ska rapporteras i kolumnen ’Volym’ för tillämpligt tidsintervall.

7. I kolumnen ’Volym’ ska institut ange det bokförda beloppet av den nya finansiering som har erhållits i lämpligt tidsintervall utifrån den ursprungliga löptiden.

8. I likhet med alla poster, även för åtaganden utanför balansräkningen, ska institut bara rapportera de berörda belopp som återspeglas i balansräkningen. Ett åtagande utanför balansräkningen gentemot institutet ska bara rapporteras i C 69.00 när det har utnyttjats. I samband med utnyttjande ska den volym och spread som ska rapporteras vara det utnyttjade beloppet och gällande spread i slutet av rapporteringsperioden. Om institutet inte kan välja att förlänga utnyttjandet ska den faktiska löptiden för utnyttjandet rapporteras. Om institutet redan har utnyttjat faciliteten i slutet av föregående rapporteringsperiod och det därefter ökar utnyttjandet av faciliteten ska bara det ytterligare belopp som har utnyttjats rapporteras.

9. Inlåning från allmänheten ska utgöra inlåning enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61.

10. För finansiering som har förlängts under rapporteringsperioden och ännu är utestående vid rapporteringsperiodens slut ska genomsnittet av spreadar vid denna tidpunkt (dvs. vid rapporteringsperiodens slut) rapporteras. När det gäller C 69.00 ska finansiering som har förlängts och finns kvar vid rapporteringsperiodens slut betraktas som ny finansiering.

11. Till skillnad från resten av avsnitt 1.4 ska volym och spread avseende avistainlåning bara rapporteras om insättaren inte hade avistainlåning under föregående rapproteringsperiod eller inlåningsbeloppet har ökat jämfört med föregående referensdatum, i vilket fall ökningen ska behandlas som ny finansiering. Med spread avses spreaden vid rapporteringsperiodens slut.

12. Om det inte finns något att rapportera, ska celler som avser spreadar lämnas tomma.

13. Instruktioner för särskilda rader: Rad Rättsliga hänvisningar och instruktioner 010 1 Total finansiering Total volym och viktad genomsnittlig spread för all erhållen finansiering med följande löptider: a) 1 dag i kolumnerna 010 och 020. b) mer än 1 dag och mindre eller lika med 1 vecka (kolumnerna 030 and 040). c) mer än 1 vecka och mindre eller lika med 1 månad (kolumnerna 050 and 060). d) mer än 1 månad och mindre eller lika med 3 månader (kolumnerna 070 and 080). e) mer än 3 månader och mindre eller lika med 6 månader (kolumnerna 090 and 100). f) mer än 6 månader och mindre eller lika med 1 år (kolumnerna 110 and 120). g) mer än 1 år och mindre eller lika med 2 år (kolumnerna 130 and 140). h) mer än 2 år och mindre eller lika med 5 år (kolumnerna 150 and 160). i) mer än 5 år och mindre eller lika med 10 år (kolumnerna 170 and 180). 020 1.1 varav: inlåning från allmänheten Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för inlåning från allmänheten. 030 1.2 varav: kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet. 040 1.3 varav: finansiering mot säkerhet Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för finansiering mot säkerhet. 050 1.4 varav: icke efterställda värdepapper utan säkerhet Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för icke efterställda värdepapper utan säkerhet. 060 1.5 varav: säkerställda obligationer Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för säkerställda obligationer som belastar institutets egna tillgångar. 070 1.6 varav: tillgångssäkrade värdepapper inklusive tillgångsbaserade certifikat Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet inklusive tillgångsbaserade certifikat.

1.5 Förlängning av finansiering (C 70.00)

1. Den här mallen används för insamling av uppgifter om finansieringsvolymer som löper ut och ny finansiering som erhålls, dvs. ’förlängning av finansiering’ på dagsbasis under den månad som föregår rapporteringsdatumet.

2. Institut ska rapportera i kalenderdagar sin finansiering som förfaller i alla följande tidsintervall i enlighet med ursprunglig löptid:

a) 1 dag i kolumnerna 010–040.

b) mellan 1 dag och 7 dagar i kolumnerna 050–080.

c) mellan 7 och 14 dagar i kolumnerna 090–120.

d) mellan 14 dagar och 1 månad i kolumnerna 130–160.

e) mellan 1 månad och 3 månader i kolumnerna 170–200.

f) mellan 3 och 6 månader i kolumnerna 210–240.

g) mer än 6 månader i kolumnerna 250–280.

3. För varje tidsintervall som anges i punkt 2 ska det belopp som förfaller rapporteras i den vänstra kolumnen, de belopp som förlängs rapporteras i kolumnen ’Förlängning’, ny finansiering rapporteras i kolumnen ’Nya medel’ och nettoskillnaden mellan dels ny finansiering, dels förlängd finansiering minus finansiering som förfaller ska rapporteras i den högra kolumnen.

4. De totala nettokassaflödena ska rapporteras i kolumn 290 och vara lika med summan av alla ’nettokolumner’, dvs. 040, 080, 120, 160, 200, 240 och 280).

5. Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förfaller ska rapporteras i kolumn 300.

6. Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förlängts ska rapporteras i kolumn 310.

7. Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för ny finansiering ska rapporteras i kolumn 320.

8. Beloppet under ’Förfall till betalning’ ska omfatta alla skulder som långivaren enligt avtal hade rätt att ta ut eller som förföll den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken.

9. Beloppet under ’Förlängning’ ska omfatta det belopp som förfaller enligt definitionen i punkterna 2 och 3 som finns kvar hos institutet den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med ett positivt tecken. Om finansieringens löptid har förändrats till följd av förlängningen ska det belopp som har förlängts rapporteras i ett tidsintervall baserat på den nya löptiden.

10. Beloppet under ’Nya medel’ ska omfatta faktiska inflöden eller finansiering på den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken.

11. Nettobeloppet ska betraktas som en förändring i finansieringen inom ett visst ’ursprunglig löptids’-intervall på den relevanta dagen i rapporteringsperioden och beräknas genom att kolumnen ’Netto’ fylls i med ny finansiering plus förlängd finansiering minus finansiering som förfaller.

12. Instruktioner för särskilda kolumner: Kolumn Rättsliga hänvisningar och instruktioner 010 – 040 1 dag Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 010 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma. Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 020 för post 1.1–1.31. Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 030 för post 1.1–1.31. Nettoskillnaden mellan å ena sidan dagslån som förfaller och å andra sida förlängda plus nya dagslån ska rapporteras i kolumn 040 för post 1.1–1.31. 050 – 080 > 1 dag ≤ 7 dagar Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 050 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma. Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 060 för post 1.1–1.31. Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 70 för post 1.1–1.31. Nettoskillnaden mellan å ena sidan finansiering som förfaller och å andra sidan förlängd plus ny finansiering ska rapporteras i kolumn 080 för post 1.1–1.31. 090 – 120 > 7 dagar ≤ 14 dagar Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 090 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma. Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 100 för post 1.1–1.31. Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 110 för post 1.1–1.31. Nettoskillnaden mellan å ena sidan finansiering som förfaller och å andra sidan förlängd plus ny finansiering ska rapporteras i kolumn 120 för post 1.1–1.31. 130 – 160 > 14 dagar ≤ 1 månad Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 130 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma. Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 140 för post 1.1–1.31. Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 150 för post 1.1–1.31. Nettoskillnaden mellan å ena sidan finansiering som förfaller och å andra sidan förlängd plus ny finansiering ska rapporteras i kolumn 160 för post 1.1–1.31. 170 – 200 > 1 månad ≤ 3 månader Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 170 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma. Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 180 för post 1.1–1.31. Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 190 för post 1.1–1.31. Nettoskillnaden mellan å ena sidan finansiering som förfaller och å andra sidan förlängd plus ny finansiering ska rapporteras i kolumn 200 för post 1.1–1.31. 210 – 240 > 3 månader ≤ 6 månader Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 210 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma. Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 220 för post 1.1–1.31. Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 230 för post 1.1–1.31. Nettoskillnaden mellan å ena sidan finansiering som förfaller och å andra sidan förlängd plus ny finansiering ska rapporteras i kolumn 240 för post 1.1–1.31. 250 – 280 > 6 månader Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 250 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma. Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 260 för post 1.1–1.31. Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 270 för post 1.1–1.31. Nettoskillnaden mellan å ena sidan finansiering som förfaller och å andra sidan förlängd plus ny finansiering ska rapporteras i kolumn 280 för post 1.1–1.31. 290 Totalt nettokassaflöde De totala nettokassaflödena ska vara lika med summan av alla ’nettokolumner’, dvs. 040, 080, 120, 160, 200, 240 och 280) ska rapporteras i kolumn 290. 300 – 320 Genomsnittlig avtalstid (dagar) Den viktade genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förfaller ska rapporteras i kolumn 300. Den viktade genomsnittliga löptiden, i dagar, för all finansiering som förlängts ska rapporteras i kolumn 310, den viktade genomsnittliga löptiden, i dagar, för all ny finansiering ska rapporteras i kolumn 320.”

BILAGA XXI

”BILAGA XXI

INSTRUKTIONER FÖR IFYLLANDE AV MALLEN FÖR KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET (C 71.00) I BILAGA XX

Koncentration av likviditetstäckningskapacitet per emittent/motpart (C 71.00)

1. För att göra det möjligt att genom mall C 71.00 samla in uppgifter om de rapporterande institutens koncentration av likviditetstäckningskapacitet fördelat på de tio största tillgångsinnehaven eller likviditetslimiterna som institutet har beviljats i detta syfte ska instituten följa instruktionerna i denna bilaga.

2. Om en emittent eller motpart hänförs till mer än en produkttyp, en valuta eller ett kreditkvalitetssteg ska det totala beloppet rapporteras. Den produkttyp, den valuta eller det kreditkvalitetssteg som ska rapporteras ska vara den/det som är relevant för den största andelen av koncentrationen av likviditetstäckningskapacitet.

3. Likviditetstäckningskapaciteten i C 71.00 ska vara densamma som i C 66.01 förutom att de tillgångar som rapporteras som likviditetstäckningskapacitet i C 71.00 inte ska vara intecknade utan tillgängliga för institutet att omvandla till likvida medel på rapporteringsreferensdatumet.

4. Vid beräkning av koncentrationer i rapporteringsmall C 71.00 fördelat på väsentlig valuta ska instituten använda koncentrationer i alla valutor.

5. När en emittent eller motpart tillhör flera grupper av kunder med inbördes anknytning ska den bara rapporteras en gång i den grupp som har den större koncentrationen av likviditetstäckningskapacitet.

6. Med undantag för rad 120 ska koncentrationer av likviditetstäckningskapacitet hos en centralbank som emittent eller motpart inte rapporteras i denna mall. Om ett institut har förpositionerade tillgångar i en centralbank för standardiserade likviditetstransaktioner, och i den utsträckning som dessa tillgångar är relaterade till de tio viktigaste emittenterna eller motparterna vad gäller icke intecknad likviditetstäckningskapacitet, ska institutet rapportera den ursprungliga emittenten och den ursprungliga produkttypen. Kolumn Rättsliga hänvisningar och instruktioner 010 Namn på emittent Namnen på de tio viktigaste emittenterna av icke intecknade tillgångar eller motparter till outnyttjade likviditetslimiter som beviljats institutet ska rapporteras i kolumn 010 i fallande ordning. Den största posten rapporteras i 1.01, den näst största i 1.02 och så vidare. Emittenter och motparter som utgör en grupp av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras som en enda koncentration Emittentens eller motpartens namn ska vara det fullständiga namnet på den juridiska person som emitterade tillgångarna eller beviljade likviditetslimiterna, samt eventuella hänvisningar till företagstyp i enlighet med nationell bolagsrätt. 020 LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer) Motpartens LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer). 030 Emittentens sektor En sektor ska anges för varje emittent eller motpart enligt näringsgrensklasserna i Finrep: i) Offentlig sektor. (ii) Kreditinstitut. (iii) Övriga finansiella företag (iv) Icke-finansiella företag. (v) Hushåll. För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras. 040 Emittentens hemvist Alfa-2-landskoden enligt ISO 3166–1 för det land där emittenten eller motparten är registrerad ska anges (inklusive pseudo-ISO-koder för internationella organisationer, som finns i den senaste utgåvan av Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen, Balance of Payments Vademecum). Inget land ska anges för grupper av kunder med inbördes anknytning. 050 Produkttyp De emittenter eller motparter som anges i kolumn 010 ska åsättas produkttyper som motsvarar den produkt som tillgången innehas i eller som standby-likviditetsfaciliteten har erhållits i med användande av följande koder (med fetstil): SrB (Obligationer med förmånsrätt) SubB (Efterställd obligation) CP (Företagscertifikat) CB (Säkerställda obligationer) US (Ucits-säkerheter, det vill säga finansiella instrument som representerar en andel i eller en säkerhet utfärdad av ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper) ABS (Tillgångssäkrade värdepapper) CrCl (Kreditfordringar) Eq (Aktier) Guld (om fysiskt guld, vilket kan behandlas som en enda motpart) LiqL (Outnyttjade likviditetslimiter som det rapporterande institutet har beviljats) OPT (Annan produkttyp) 060 Valuta Emittenter eller motparter som anges i kolumn 010 ska åsättas en valuta ISO kod enligt kolumn 060 som motsvarar beteckningen för den erhållna tillgången eller outnyttjade beviljade likviditetslinor som beviljats till institutionen. Instituten ska rapportera den valutakod som består av tre bokstäver enligt ISO 4217. Om en limit i flera valutor är en del av en koncentration av likviditetstäckningskapacitet ska limiten anges i den dominerande valutan i resten av koncentrationen. När det gäller separat rapportering i väsentliga valutor enligt vad som anges i artikel 415.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten göra en bedömning av vilken valuta som flödet troligen kommer att vara i, och endast rapportera posten i den väsentliga valutan, i enlighet med instruktionerna för separat rapportering av väsentliga valutor i likviditetstäckningskravet i enlighet med förordning (EU) 2016/322. 070 Kreditkvalitetssteg Lämpligt kreditkvalitetssteg ska tilldelas i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013, vilket ska vara detsamma som för posterna som rapporteras i löptidsmetodmallen. Om kreditvärdering saknas tilldelas steget ’kreditvärdering saknas’. 080 Marknadsvärde/nominellt värde Tillgångarnas marknadsvärde eller verkliga värde eller, i tillämpliga fall, den outnyttjade beviljade likviditetsfacilitetens nominella värde. 090 Värde på säkerheter som är godtas av centralbank Särskilda tillgångars värde som säkerheter enligt centralbankens regler för stående faciliteter. För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt.”

BILAGA IX

”BILAGA XXII

LÖPTIDSMETODRAPPORTERING ENLIGT YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT
MALLAR ENLIGT YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT
Mallnr	Mallnummer	Mallkod Mallens/mallgruppens namn
		LÖPTIDSMETODMALL
66	C 66.01	LÖPTIDSMETODMALL

C 66.01 – LÖPTIDSMETOD Totala och väsentliga valutor
Kod	ID	Post	Löptider för avtalsenliga flöden
Kod	ID	Post	010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120	130	140	150	160	170	180	190	200	210	220
010-380	1	UTFLÖDEN		1 dag	Mer än 1 dag och upp till 2 dagar	Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar	Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar	Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar	Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar	Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar	Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor	Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor	Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar	Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor	Mer än 5 veckor och upp till 2 månader	Mer än 2 månader och upp till 3 månader	Mer än 3 månader och upp till 4 månader	Mer än 4 månader och upp till 5 månader	Mer än 5 månader och upp till 6 månader	Mer än 6 månader och upp till 9 månader	Mer än 9 månader och upp till 12 månader	Mer än 12 månader och upp till 2 år	Mer än 2 år och upp till 5 år	Mer än 5 år
010	1.1	Skulder till följd av emitterade värdepapper (om de inte behandlas som inlåning från allmänheten)
020	1.1.1	icke säkerställda obligationer som förfallit
030	1.1.2	reglerade säkerställda obligationer
040	1.1.3	värdepapperiseringar som förfallit
050	1.1.4	övrigt
060	1.2	Skulder från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, säkrade genom:
070	1.2.1	Nivå 1 omsättbara tillgångar
080	1.2.1.1	Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
090	1.2.1.1.1	Nivå 1 centralbank
100	1.2.1.1.2	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
110	1.2.1.1.3	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
120	1.2.1.1.4	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
130	1.2.1.2	Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
140	1.2.2	Nivå 2A omsättbara tillgångar
150	1.2.2.1	Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
160	1.2.2.2	Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
170	1.2.2.3	Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
180	1.2.3	Nivå 2B omsättbara tillgångar
190	1.2.3.1	Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
200	1.2.3.2	Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
210	1.2.3.3	Nivå 2B: företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
220	1.2.3.4	Nivå 2B aktier
230	1.2.3.5	Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)
240	1.2.4	övriga omsättbara tillgångar
250	1.2.5	övriga tillgångar
260	1.3	Skulder, som inte rapporteras i 1.2, till följd av mottagen inlåning (exklusive inlåning som mottagits som säkerhet)
270	1.3.1	stabil inlåning från allmänheten
280	1.3.2	övrig inlåning från allmänheten
290	1.3.3	operativ inlåning
300	1.3.4	icke-operativ inlåning från kreditinstitut
310	1.3.5	icke-operativ inlåning från andra finansiella kunder
320	1.3.6	icke-operativ inlåning från centralbanker
330	1.3.7	icke-operativ inlåning från icke-finansiella företag
340	1.3.8	icke-operativ inlåning från andra motparter
350	1.4	Valutaswappar som förfaller
360	1.5	Derivatskulder, utom de som rapporteras i 1.4
370	1.6	Övriga utflöden
380	1.7	Summa utflöden
390-720	2	INFLÖDEN		1 dag	Mer än 1 dag och upp till 2 dagar	Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar	Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar	Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar	Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar	Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar	Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor	Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor	Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar	Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor	Mer än 5 veckor och upp till 2 månader	Mer än 2 månader och upp till 3 månader	Mer än 3 månader och upp till 4 månader	Mer än 4 månader och upp till 5 månader	Mer än 5 månader och upp till 6 månader	Mer än 6 månader och upp till 9 månader	Mer än 9 månader och upp till 12 månader	Mer än 12 månader och upp till 2 år	Mer än 2 år och upp till 5 år	Mer än 5 år
390	2.1	Förfallna belopp från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i:
400	2.1.1	Nivå 1 omsättbara tillgångar
410	2.1.1.1	Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
420	2.1.1.1.1	Nivå 1 centralbank
430	2.1.1.1.2	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
440	2.1.1.1.3	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
450	2.1.1.1.4	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
460	2.1.1.2	Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
470	2.1.2	Nivå 2A omsättbara tillgångar
480	2.1.2.1	Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
490	2.1.2.2	Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
500	2.1.2.3	Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
510	2.1.3	Nivå 2B omsättbara tillgångar
520	2.1.3.1	Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
530	2.1.3.2	Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
540	2.1.3.3	Nivå 2B: företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
550	2.1.3.4	Nivå 2B aktier
560	2.1.3.5	Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)
570	2.1.4	övriga omsättbara tillgångar
580	2.1.5	övriga tillgångar
590	2.2	Förfallna belopp, som inte rapporteras i post 2.1, från lån och förskott som beviljats:
600	2.2.1	allmänheten
610	2.2.2	icke-finansiella företag
620	2.2.3	kreditinstitut
630	2.2.4	andra finansiella kunder
640	2.2.5	centralbanker
650	2.2.6	andra motparter
660	2.3	Valutaswappar som förfaller
670	2.4	Derivatfordringar, utom de som rapporteras i 2.3
680	2.5	Värdepapper i den egna portföljen som förfaller
690	2.6	Övriga inflöden
700	2.7	Summa inflöden
710	2.8	Nettoavtalsunderskott
720	2.9	Ackumulerat nettoavtalsunderskott
730-1080	3	LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET	Ingående stock	1 dag	Mer än 1 dag och upp till 2 dagar	Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar	Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar	Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar	Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar	Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar	Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor	Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor	Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar	Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor	Mer än 5 veckor och upp till 2 månader	Mer än 2 månader och upp till 3 månader	Mer än 3 månader och upp till 4 månader	Mer än 4 månader och upp till 5 månader	Mer än 5 månader och upp till 6 månader	Mer än 6 månader och upp till 9 månader	Mer än 9 månader och upp till 12 månader	Mer än 12 månader och upp till 2 år	Mer än 2 år och upp till 5 år	Mer än 5 år
730	3.1	Sedlar och mynt
740	3.2	Uttagbara centralbanksreserver
750	3.3	Nivå 1 omsättbara tillgångar
760	3.3.1	Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
770	3.3.1.1	Nivå 1 centralbank
780	3.3.1.2	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
790	3.3.1.3	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
800	3.3.1.4	Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
810	3.3.2	Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
820	3.4	Nivå 2A omsättbara tillgångar
830	3.4.1	Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
840	3.4.3	Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
850	3.4.4	Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
860	3.5	Nivå 2B omsättbara tillgångar
870	3.5.1	Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
880	3.5.2	Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
890	3.5.3	Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
900	3.5.4	Nivå 2B aktier
910	3.5.5	Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)
920	3.6	övriga omsättbara tillgångar
930	3.6.1	nationell regering (kreditkvalitetssteg 1)
940	3.6.2	nationell regering (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
950	3.6.3	aktier
960	3.6.4	säkerställda obligationer
970	3.6.5	tillgångssäkrade värdepapper (ABS)
980	3.6.6	övriga omsättbara tillgångar
990	3.7	ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet
1000	3.8	outnyttjade beviljade faciliteter
1010	3.8.1	Nivå 1-faciliteter
1020	3.8.2	Nivå 2B-faciliteter med begränsat utnyttjande
1030	3.8.3	Nivå 2B-faciliteter som omfattas av ett institutionellt skyddssystem
1040	3.8.4	övriga faciliteter
1050	3.8.4.1	från motparter inom samma företagsgrupp
1060	3.8.4.2	från andra motparter
1070	3.9	Nettoförändring av likviditetstäckningskapacitet
1080	3.10	Ackumulerad likviditetstäckningskapacitet
1090-1130	4	VILLKORADE UTFLÖDEN		1 dag	Mer än 1 dag och upp till 2 dagar	Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar	Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar	Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar	Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar	Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar	Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor	Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor	Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar	Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor	Mer än 5 veckor och upp till 2 månader	Mer än 2 månader och upp till 3 månader	Mer än 3 månader och upp till 4 månader	Mer än 4 månader och upp till 5 månader	Mer än 5 månader och upp till 6 månader	Mer än 6 månader och upp till 9 månader	Mer än 9 månader och upp till 12 månader	Mer än 12 månader och upp till 2 år	Mer än 2 år och upp till 5 år	Mer än 5 år
1090	4.1	Utflöden från beviljade faciliteter
1100	4.1.1	Beviljade kreditfaciliteter
1110	4.1.1.1	av mottagaren betraktat som nivå 2B
1120	4.1.1.2	övrigt
1130	4.1.2	Likviditetsfaciliteter
1140	4.2	Utflöden till följd av nedgraderingar
1150-1290	MEMORANDUMPOSTER		Ingående stock	1 dag	Mer än 1 dag och upp till 2 dagar	Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar	Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar	Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar	Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar	Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar	Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor	Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor	Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar	Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor	Mer än 5 veckor och upp till 2 månader	Mer än 2 månader och upp till 3 månader	Mer än 3 månader och upp till 4 månader	Mer än 4 månader och upp till 5 månader	Mer än 5 månader och upp till 6 månader	Mer än 6 månader och upp till 9 månader	Mer än 9 månader och upp till 12 månader	Mer än 12 månader och upp till 2 år	Mer än 2 år och upp till 5 år	Mer än 5 år
1200	10	Utflöden inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem (exklusive valutor)
1210	11	Inflöden inom företagsgrupper eller institutionella skyddssystem (exklusive valutor och värdepapper som förfaller)
1220	12	Inflöden från värdepapper som förfaller inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem
1230	13	Högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet
1240	14	Ej högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet
1270	17	Beteendemässiga utflöden från inlåning
1280	18	Beteendemässiga inflöden från lån och förskott
1290	19	Beteendemässigt utnyttjande av beviljade faciliteter”

BILAGA X

”BILAGA XXIII

INSTRUKTIONER FÖR IFYLLANDE AV LÖPTIDSMALLEN I BILAGA XXII

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 509

DEL II: INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 510

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. Institut ska följa instruktionerna i denna bilaga för att visa löptidsobalansen i sin verksamhet i mallen i bilaga XXII (’löptidsmetod’).

2. Löptidsmetodsmallen ska omfatta avtalsenliga flöden och villkorade utflöden. Avtalsenliga flöden som till följd av rättsligt bindande avtal och återstående löptid på rapporteringsdatumet ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i dessa avtal.

3. Institut ska inte räkna inflöden två gånger.

4. I kolumnen ’ingående stock’ anges stocken av poster på rapporteringsdatumet.

5. Endast de tomma vita cellerna i mallen i bilaga XXII ska fyllas i.

6. Under ’Utflöden och inflöden’ i löptidsmetodmallen anges framtida avtalsenliga kassaflöden från samtliga poster inom och utanför balansräkningen. Endast ut- och inflöden enligt avtal som var giltiga på rapporteringsdatumet ska rapporteras.

7. Under ’Likviditetstäckningskapacitet’ i löptidsmetodmallen anges stocken av icke intecknade tillgångar eller andra finansieringskällor som institutet rättsligt och i praktiken har tillgång till på rapporteringsdatumet för att täcka potentiella avtalsunderskott. Endast ut- och inflöden enligt befintliga avtal på rapporteringsdatumet ska rapporteras.

8. Kassautflöden och inflöden rapporteras på bruttobasis med positivt tecken under ’utflöden’ respektive ’inflöden’. Skulder och fordringar rapporteras under ’utflöden’ respektive ’inflöden’.

9. Under ’Likviditetstäckningskapacitet’ i löptidsmetodmallen rapporteras ut- och inflöden på nettobasis med positivt tecken för inflöden och negativt tecken för utflöden. För kassaflöden anges de belopp som ska betalas. Värdepappersflöden rapporteras till det aktuella marknadsvärdet. När det gäller flöden från kredit- och likviditetslimiter rapporteras tillgängliga belopp enligt avtal.

10. Avtalsenliga flöden anges i de tjugotvå tidsintervallen i enlighet med deras återstående löptid, där dagar ska avse kalenderdagar.

11. Alla avtalsenliga flöden ska rapporteras, inklusive alla väsentliga kassaflöden från icke-finansiell verksamhet, såsom skatter, bonusar, utdelningar och hyror.

12. För att se till att institut gör en försiktig beräkning av avtalsenliga löptider för flöden måste de beakta följande:

a) Om det finns en möjlighet att skjuta upp en betalning eller få en förskottsbetalning ska denna möjlighet antas ha utnyttjats om det skulle tidigarelägga utflöden från institutet eller skjuta upp inflöden till institutet.

b) Om möjligheten att tidigarelägga utflöden från institutet enbart kan utnyttjas av institutet ska denna möjlighet endast antas ha utnyttjats om det finns en marknadsförväntan om att institutet kommer att göra detta. Möjligheten ska antas inte ha utnyttjats om den skulle tidigarelägga inflöden till institutet eller senarelägga utflöden från institutet. Kassautflöden som enligt avtal skulle uppstå genom detta inflöde – som till exempel vid pass through-finansiering – ska rapporteras samma datum som inflödet.

c) All avistainlåning och inlåning utan avtalad löptid ska rapporteras som inlåning över natten i kolumn 020.

d) Öppna eller omvända repor och liknande transaktioner som kan avslutas av någondera parten vilken dag som helst ska anses ha löptid över natten, såvida inte uppsägningstiden är längre än en dag. I så fall ska de rapporteras i relevant tidsintervall utifrån uppsägningstiden.

e) Tidsbunden inlåning från allmänheten där det finns en möjlighet till förtida uttag ska anses förfalla under den period då förtida uttag inte skulle leda till en straffavgift enligt artikel 25.4 b i förordning (EU) 2015/61.

f) Om institutet inte kan fastställa den kortaste avtalade betalningsplanen för en viss post eller del av en post genom att följa reglerna i denna punkt ska det rapportera posten eller delen av posten som mer än 5 år i kolumn 220.

13. Ränteutflöden och ränteinflöden från alla instrument inom och utanför balansräkningen ska inkluderas i alla relevanta poster under ’utflöden’ och ’inflöden’.

14. För valutaswappar som förfaller ska det nominella värdet hos valutaränteswappar (cross-currency swaps), valutaterminer och icke avvecklade valutaspotavtal anges i tillämpliga tidsintervall i mallen.

15. Kassaflöden från ej avvecklade transaktioner ska under den korta period som föregår avveckling rapporteras i lämpliga rader och tidsintervall.

16. För poster där institutet inte har någon verksamhet, t.ex. om det inte har en viss kategori inlåning, ska cellen lämnas tom.

17. Poster som förfallit till betalning och poster där institutet har anledning att förvänta sig betalningsunderlåtenhet ska inte rapporteras.

18. Om den säkerhet som ställs återpantsätts i en transaktion som förfaller efter den transaktion i vilken institutet mottog säkerheten ska ett utflöde av värdepapper motsvarande det verkliga värdet av den mottagna säkerheten rapporteras under ’Likviditetstäckningskapacitet’ i den relevanta gruppen utifrån förfallodagen för den transaktion som ledde till att säkerheten ställdes.

19. Koncerninterna poster ska inte påverka rapporteringen på gruppnivå.

DEL II: INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER

1 UTFLÖDEN
Rad	Hänvisningar till lagstiftning och instruktioner
010 till 380	1 UTFLÖDEN Det totala kassautflödet ska rapporteras i följande underkategorier:
010	1.1 Skulder till följd av emitterade värdepapper Kassautflöde knutet till räntebärande värdepapper emitterade av det rapporterande institutet, det vill säga egna emissioner.
020	1.1.1 icke säkerställda obligationer som förfallit Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är icke säkerställda skuldinstrument som det rapporterande institutet har emitterat till tredje parter.
030	1.1.2 reglerade säkerställda obligationer Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är obligationer som uppfyller villkoren för behandling enligt artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG.
040	1.1.3 värdepapperiseringar som förfallit Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är värdepapperiseringstransaktioner med tredje parter, i enlighet med artikel 4.1.61 i förordning (EU) nr 575/2013.
050	1.1.4 övrigt Kassautflöde knutet till andra emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 än de som rapporteras i ovannämnda underkategorier.
060	1.2 Skulder från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i: Summan av alla kassautflöden från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192 i förordning (EU) nr 575/2013. Anm.: Här rapporteras endast kassaflöden. Värdepappersflöden knutna till utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner rapporteras i avsnittet om ’Likviditetstäckningskapacitet’.
070	1.2.1 Nivå 1 omsättbara tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
080	1.2.1.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1 med säkerhet i tillgångar som inte är säkerställda obligationer.
090	1.2.1.1.1 Nivå 1 centralbank Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker.
100	1.2.1.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
110	1.2.1.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
120	1.2.1.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller sämre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
130	1.2.1.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1 med säkerhet i tillgångar som är säkerställda obligationer. Anm.: I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.
140	1.2.2 Nivå 2A omsättbara tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
150	1.2.2.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
160	1.2.2.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
170	1.2.2.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm.: I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.
180	1.2.3 Nivå 2B omsättbara tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
190	1.2.3.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i tillgångssäkrade värdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). Anm.: I enlighet med artikel 13.2 a i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångssäkrade värdepapper ha tilldelats kreditkvalitetssteg 1 för att vara godtagbara som nivå 2B-tillgångar.
200	1.2.3.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i säkerställda obligationer.
210	1.2.3.3 Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i företagsobligationer.
220	1.2.3.4 Nivå 2B aktier Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i aktier.
230	1.2.3.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.3.1–1.2.3.4.
240	1.2.4 Övriga omsättbara tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.1, 1.2.2 eller 1.2.3.
250	1.2.5 Övriga tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.1 eller 1.2.2. 1.2.3 eller 1.2.4.
260	1.3 Skulder, som inte rapporteras i 1.2, till följd av mottagen inlåning exklusive inlåning som mottagits som säkerhet Kassautflöde till följd av all mottagen inlåning med undantag för utflöde som rapporteras i post 1.2 och inlåning som mottas som säkerhet. Kassautflöde till följd av derivattransaktioner ska rapporteras i post 1.4 eller 1.5. Inlåning ska rapporteras enligt tidigaste möjliga förfallodag enligt avtal. Inlåning som kan tas ut direkt utan uppsägning (’avistainlåning’) eller inlåning utan avtalad löptid ska rapporteras i intervallet ’över natten’.
270	1.3.1 stabil inlåning från allmänheten Det kassautflöde till följd av inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 3.8 och artikel 24 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3.
280	1.3.2 övrig inlåning från allmänheten Det kassautflöde till följd av inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i post 1.3.1.
290	1.3.3 operativ inlåning Det kassautflöde till följd av operativ inlåning i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3.
300	1.3.4 icke-operativ inlåning från kreditinstitut Det kassautflöde till följd av inlåning från kreditinstitut som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i post 1.3.3.
310	1.3.5 icke-operativ inlåning från andra finansiella kunder Det kassautflöde till följd av inlåning från finansiella kunder i enlighet med artikel 3.9 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i posterna 1.3.3 och 1.3.4.
320	1.3.6 icke-operativ inlåning från centralbanker Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 och som är en följd av icke-operativ inlåning från centralbanker.
330	1.3.7 icke-operativ inlåning från icke-finansiella företag Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 och som är en följd av icke-operativ inlåning från icke-finansiella bolag.
340	1.3.8 icke-operativ inlåning från andra motparter Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 till följd av inlåning som inte rapporteras i posterna 1.3.1–1.3.7.
350	1.4 Valutaswappar som förfaller Totalt kassautflöde till följd av att valutaswapptransaktioner förfaller, t.ex. genom utbyte av kapitalbelopp när kontraktet löper ut.
360	1.5 Derivatskulder, utom de som rapporteras i 1.4 Total kassautflöde till följd av derivatskulder enligt de avtal som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013, med undantag för utflöden till följd av valutaswappar som förfaller, vilka ska rapporteras i post 1.4. Totalbeloppet ska visa avvecklingsbelopp inklusive ej avvecklade marginalsäkerheter på rapporteringsdatumet. Totalbeloppet ska vara summan av (1) och (2) för de olika tidsintervallen enligt följande: 1. Flöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det finns ett avtal om säkerheter som kräver att det ställs fullständiga eller tillräckliga säkerheter för motpartsexponeringar, ska inte rapporteras i löptidsmetodmallarna. Flöden av kontanter, värdepapper, kontantsäkerheter och säkerheter i form av värdepapper med anknytning till dessa derivat ska inte rapporteras i mallarna. Stockar av säkerheter i form av kontanter och värdepapper som redan har mottagits eller ställts i samband med säkrade derivat ska inte inkluderas i stockkolumnen i avsnitt 3 av löptidsmetodmallen om likviditetstäckningskapacitet, med undantag för flöden av kontanter och värdepapper i samband med krav på marginalsäkerheter (’flöden av kontanta säkerheter eller säkerheter i form av värdepapper’) som ska betalas men ännu inte har avvecklats. De sistnämnda ska rapporteras på rad 1.5 ’kassautflöde till följd av derivat’ respektive 2.4 ’kassainflöde till följd av derivat’ om de avser kontanta säkerheter och i avsnitt 3 om likviditetstäckningskapacitet om de avser säkerheter i form av värdepapper. 2. För in- och utflöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det inte finns något avtal om säkerhet (eller där det bara krävs delvis säkerhet), ska åtskillnad göras mellan avtal med optionalitet och andra kontrakt: a) Flöden knutna till optionsliknande derivat ska bara inkluderas om lösenpriset är lägre än marknadspriset för en köpoption eller över marknadspriset för en säljoption (’in the money’). Ett närmevärde för dessa flöden ska fastställas genom att i) avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som inflöde på rad 2.4 ’kassainflöde derivat’ i löptidsmetodmallen på den dag banken senast har rätt att utnyttja optionen, ii) avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som utflöde på rad 1.5 ’kassautflöde derivat’ i löptidsmetodmallen på den dag banken tidigast har rätt att utnyttja optionen. b) Flöden knutna till andra avtal än de som avses i led a ska inkluderas genom beräkning av avtalsenliga kassaflöden på bruttobasis för respektive tidsintervall på raderna 1.5 ’kassautflöden från derivat’ och 2.4 ’kassainflöden från derivat’ och de avtalsenliga flödena från likvida värdepapper i löptidsmetodmallens avsnitt om likviditetstäckningskapacitet, med hjälp av aktuella marknadsimplicita terminskurser på rapporteringsdatumet om beloppen ännu inte är fastställda.
370	1.6 Övriga utflöden Alla andra kassautflöden, totalt, som inte rapporteras i posterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 eller 1.5. Villkorade utflöden ska inte rapporteras här.
380	1.7 Summa utflöden Summan av de utflöden som rapporteras i posterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 1.6.
390 till 700	2 INFLÖDEN
390	2.1 Förfallna belopp från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i: Summan av alla kassainflöden från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192 i förordning (EU) nr 575/2013. Här rapporteras endast kassaflöden. Värdepappersflöden knutna till utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner rapporteras i avsnittet om ’Likviditetstäckningskapacitet’.
400	2.1.1 Nivå 1 omsättbara tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
410	2.1.1.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1 med säkerhet i tillgångar som inte är säkerställda obligationer.
420	2.1.1.1.1 Nivå 1 centralbank Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker.
430	2.1.1.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
440	2.1.1.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
450	2.1.1.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller sämre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
460	2.1.1.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1 med säkerhet i tillgångar som är säkerställda obligationer. Anm.: I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.
470	2.1.2 Nivå 2A omsättbara tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
480	2.1.2.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
490	2.1.2.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
500	2.1.2.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm.: I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 ska alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.
510	2.1.3 Nivå 2B omsättbara tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
520	2.1.3.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i tillgångssäkrade värdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS).
530	2.1.3.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i säkerställda obligationer.
540	2.1.3.3 Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) Det kassaflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i företagsobligationer.
550	2.1.3.4 Nivå 2B aktier Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i aktier.
560	2.1.3.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.3.1–2.1.3.4.
570	2.1.4 Övriga omsättbara tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.1, 2.1.2 eller 2.1.3.
580	2.1.5 Övriga tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.1, 2.1.2, 2.1.3 eller 2.1.4.
590	2.2 Förfallna belopp, som inte rapporteras i post 2.1, från lån och förskott som beviljats: Kassainflöde från lån och förskott. Kassainflödet ska rapporteras för det senaste återbetalningsdatumet enligt avtalet. För rullande avtal ska det befintliga lånet antas förnyas och eventuella tillgodohavanden behandlas som beviljade faciliteter.
600	2.2.1 allmänheten Det kassainflöde från fysiska personer eller små och medelstora företag i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 2.2.
610	2.2.2 icke-finansiella företag Det kassainflöde från icke-finansiella företag som rapporteras i post 2.2.
620	2.2.3 kreditinstitut Det kassainflöde från kreditinstitut som rapporteras i post 2.2.
630	2.2.4 andra finansiella kunder Det kassainflöde från finansiella kunder i enlighet med artikel 3.9 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 2.2, med undantag för det som rapporteras i post 2.2.3.
640	2.2.5 centralbanker Det kassainflöde från centralbanker som rapporteras i post 2.2.
650	2.2.6 andra motparter Det kassainflöde från andra motparter än de i 2.2.1–2.2.5 som rapporteras i post 2.2.
660	2.3 Valutaswappar som förfaller Totala avtalsenliga kassainflöden knutna till valutaswapptransaktioner, t.ex. utväxling av kapitalbelopp när avtalet löper ut. Det nominella värdet av valutaränteswappar (cross-currency swaps), valutaspotavtal och valutaterminer anges i tillämpliga tidsintervall i mallen.
670	2.4 Derivatfordringar, utom de som rapporteras i 2.3 Totala avtalsenliga kassainflöden från derivatfordringar enligt de avtal som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013, med undantag för inflöden knutna till valutaswappar som förfaller, vilka ska rapporteras i post 2.3. Totalbeloppet ska inkludera avvecklingsbelopp inklusive oreglerade marginalsäkerhetskrav på rapporteringsdatumet. Totalbeloppet ska vara summan av (1) och (2) för de olika tidsintervallen enligt följande: 1. Flöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det finns ett avtal om säkerheter som kräver att det ställs fullständiga eller tillräckliga säkerheter för motpartsexponeringar, ska inte rapporteras i löptidsmetodmallen. Flöden av kontanter, värdepapper, kontantsäkerheter och säkerheter i form av värdepapper med anknytning till dessa derivat ska inte rapporteras i mallen. Stockar av säkerheter i form av likvida medel och värdepapper som redan har mottagits eller ställts i samband med säkrade derivat ska inte inkluderas i stockkolumnen i avsnitt 3 av löptidsmetodmallen om likviditetstäckningskapacitet, med undantag för flöden av likvida medel och värdepapper i samband med krav på marginalsäkerheter som ska betalas men ännu inte har avvecklats. De sistnämnda ska rapporteras på rad 1.5 ’derivatkassautflöden’ respektive 2.4 ’derivatkassainflöden’ i löptidsmetodmallen om de avser kontanta säkerheter och i avsnitt 3 om likviditetstäckningskapacitet om de avser säkerhet i form av värdepapper. 2. För in- och utflöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det inte finns något avtal om säkerhet (eller där det bara krävs delvis säkerhet), ska åtskillnad göras mellan avtal med optionalitet och andra kontrakt: a) Flöden knutna till optionsliknande derivat ska bara inkluderas om lösenpriset är högre än marknadspriset för en säljoption (in the money). Ett närmevärde för dessa flöden ska fastställas genom att i) avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som inflöde på rad 2.4 ’kassainflöde derivat’ i löptidsmetodmallen på den dag banken senast har rätt att utnyttja optionen, ii) avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som utflöde på rad 1.5 ’kassautflöde derivat’ i löptidsmetodmallen på den dag banken tidigast har rätt att utnyttja optionen. b) Flöden knutna till andra avtal än de som avses i led a ska inkluderas genom beräkning av avtalsenliga kassaflöden på bruttobasis för respektive tidsintervall på raderna 1.5 ’kassautflöden från derivat’ och 2.4 ’kassainflöden från derivat’ och de avtalsenliga flödena från värdepapper i löptidsmetodmallens avsnitt om likviditetstäckningskapacitet, med hjälp av aktuella marknadsimplicita terminskurser på rapporteringsdatumet om beloppen ännu inte är fastställda.
680	2.5 Värdepapper i den egna portföljen som förfaller Inflöden som avser återbetalning av kapitalbeloppet för egna investeringar i obligationer, rapporterade efter återstående avtalade löptid. Denna post ska inkludera kassainflöde från värdepapper som förfaller som rapporteras under ’likviditetstäckningskapacitet’. När ett värdepapper förfaller ska detta därför rapporteras som ett värdepappersutflöde under ’likviditetstäckningskapacitet’ och följaktligen som ett inflöde här.
690	2.6 Övriga inflöden Alla andra kassainflöden, totalt, som inte rapporteras i posterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4 eller 2.5. Villkorade inflöden ska inte rapporteras här.
700	2.7 Summa inflöden Summan av inflöden som rapporteras i posterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 2.5 och 2.6.
710	2.8 Nettoavtalsunderskott De totala inflöden som rapporteras i post 2.7 minus de totala utflöden som rapporteras i post 1.7.
720	2.9 Ackumulerat nettoavtalsunderskott Det ackumulerade nettoavtalsunderskottet från rapporteringsdatumet till det relevanta tidsintervallets övre gräns.
730–1080	3 LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET Under ’Likviditetstäckningskapacitet’ i löptidsmetodmallen ska lämnas information om institutets innehav av tillgångar med olika grader av likviditet, bl.a. omsättbara tillgångar och tillgångar som godtas som säkerhet av centralbanker, samt om faciliteter som beviljats institutet enligt avtal. Rapportering på gruppnivå av tillgångar som godtas som säkerhet av centralbanker ska ske enligt de regler för sådan godtagbarhet som är tillämpliga på varje konsoliderat institut i den jurisdiktion där institutet är registrerat. Om likviditetstäckningskapaciteten avser omsättbara tillgångar ska institut rapportera omsättbara tillgångar som handlas på stora, djupa och aktiva repo- eller kontantmarknader som kännetecknas av en låg koncentrationsgrad. Tillgångar som rapporteras i kolumnerna om likviditetstäckningskapacitet ska endast inkludera ej intecknade tillgångar som institutet när som helst kan omvandla till kontanter för att täcka avtalsunderskottet mellan kassainflöde och kassautflöde under perioden. Definitionen av intecknade tillgångar i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 ska gälla. Tillgångarna får inte användas som kreditförstärkningar i strukturerade transaktioner eller för att täcka driftskostnader (t.ex. hyror och löner) och ska endast förvaltas i syfte att användas som reservkapital. Tillgångar som institutet har mottagit som säkerhet i samband med omvända repor och transaktioner för värdepappersfinansiering kan anses ingå i likviditetstäckningskapaciteten om de hålls av institutet, inte har återpantsatts samt rättsligt och avtalsenligt är tillgängliga för institutet. För att undvika dubbel rapportering ska, om institutet rapporterar tillgångar som redan ställts som säkerhet i post 3.1–3.7, dessa faciliteteters relaterade kapacitet inte rapporteras i post 3.8. Institut ska rapportera tillgångar som ingående stock i kolumn 010 om de överensstämmer med beskrivningen på en rad och är tillgängliga på rapporteringsdatumet. Kolumnerna 020–220 ska innehålla avtalsenliga flöden i likviditetstäckningskapaciteten. Om ett institut har gjort en repotransaktion ska den tillgång som var föremål för transaktionen föras upp på nytt som ett värdepappersinflöde i det löptidsintervall då repotransaktionen förfaller. På motsvarande sätt ska kassautflödet till följd av den repotransaktion som förfaller rapporteras i relevant kassautflödesintervall i post 1.2. Om ett institut har gjort en omvänd repotransaktion ska den tillgång som var föremål för transaktionen redovisas på nytt som ett värdepappersutflöde i det löptidsintervall då repotransaktionen förfaller. På motsvarande sätt ska kassainflödet till följd av den repotransaktion som förfaller rapporteras i relevant kassainflödesintervall i post 2.1. Likviditetsswappar ska rapporteras som avtalsenliga in- och utflöden av värdepapper i avsnittet om likviditetstäckningskapacitet i den löptidsintervall inom vilken dessa swappar förfaller. Förändringar av avtalsenligt tillgängliga kredit- och likviditetslimiter som rapporteras i post 3.8 ska rapporteras som ett flöde i relevant tidsintervall. Om institutet har inlåning över natten hos en centralbank ska inlåningsbeloppet vidare rapporteras som ingående stock i post 3.2 och som kassautflöde i löptidsintervallet ’över natten’ för denna post. Det kassainflöde som uppstår ska på motsvarande sätt rapporteras i post 2.2.5. Värdepapper i likviditetsreserven som förfaller ska rapporteras utifrån avtalsenlig löptid. Ett värdepapper som förfaller ska tas bort från den tillgångskategori den ursprungligen rapporterades i (dvs. behandlas som ett utflöde av värdepapper) och det kassainflöde som uppstår ska rapporteras i post 2.5. Alla värdepappersvärden ska rapporteras till aktuella marknadsvärden i relevanta intervall. I post 3.8 ska endast tillgängliga belopp enligt avtal rapporteras. För att undvika dubbel rapportering ska kassainflöden inte redovisas i posterna 3.1 eller 3.2 i delen om likviditetstäckningskapacitet. Posterna i avsnittet om likviditetstäckningskapacitet ska rapporteras i följande underkategorier:
730	3.1 Sedlar och mynt Kontanta medel i form av sedlar och mynt, totalt.
740	3.2 Uttagbara centralbanksreserver Totala reserver hos centralbanker enligt artikel 10.1 b iii i förordning (EU) 2015/61 som kan tas ut med högst en dags varsel. Värdepapper som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker ska inte rapporteras här.
750	3.3 Nivå 1 omsättbara tillgångar Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
760	3.3.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer Det belopp som rapporteras i post 3.3 och inte avser säkerställda obligationer.
770	3.3.1.1 Nivå 1 centralbank Det belopp som rapporteras i post 3.3.1 och som representerar fordringar på eller som garanteras av centralbanker.
780	3.3.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
790	3.3.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
800	3.3.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller lägre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
810	3.3.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.3 och avser säkerställda obligationer. Anm.: I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.
820	3.4 Nivå 2A omsättbara tillgångar Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
830	3.4.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
840	3.4.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
850	3.4.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm.: I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.
860	3.5 Nivå 2B omsättbara tillgångar Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
870	3.5.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.5 och som avser tillgångssäkradevärdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). Anm.: I enlighet med artikel 13.2 a i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångssäkrade värdepapper ha tilldelats kreditkvalitetssteg 1 för att vara godtagbara som nivå 2B-tillgångar.
880	3.5.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser säkerställda obligationer.
890	3.5.3 Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser företagsobligationer.
900	3.5.4 Nivå 2B aktier Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser aktier.
910	3.5.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5) Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 3.5.1–3.5.4,
920	3.6 Övriga omsättbara tillgångar Marknadsvärdet för andra omsättbara tillgångar än de som rapporteras i posterna 3.3, 3.4 och 3.5. Värdepapper och värdepappersflöden från andra omsättbara tillgångar i form av gruppinterna emissioner eller egna emissioner ska inte rapporteras i likviditetstäcknignskapaciteten. Kassaflöden från sådana poster ska emellertid rapporteras i på relevant plats i avsnitt 1 och 2 av mallen.
930	3.6.1 Nationell regering (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.6 och som avser en tillgång i form av en fordran på eller som garanteras av en nationell regering som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
940	3.6.2 Nationell regering (kreditkvalitetssteg 2–3) Det belopp som rapporteras i post 3.6 och som avser en tillgång i form av en fordran på eller som garanteras av en nationell regering som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
950	3.6.3 Aktier Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser aktier.
960	3.6.4 Säkerställda obligationer Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser säkerställda obligationer.
970	3.6.5 Tillgångssäkrade värdepapper (ABS) Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser tillgångssäkrade värdepapper (ABS).
980	3.6.6 Övriga omsättbara tillgångar Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser andra omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 3.6.1–3.6.5.
990	3.7 Ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet Bokfört värde av ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå. För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt. Värdepapper och värdepappersflöden från andra omsättbara tillgångar i form av gruppinterna emissioner eller egna emissioner ska inte rapporteras i likviditetstäcknignskapaciteten. Kassaflöden från sådana poster ska emellertid rapporteras i på relevant plats i avsnitt 1 och 2 av mallen.
1000	3.8 Outnyttjade beviljade faciliteter Totala outnyttjade faciliteter som det rapporterande institutet har beviljats. Häri ingår faciliteter som enligt avtal inte kan sägas upp. Institut ska rapportera ett reducerat belopp om behovet av säkerheter för utnyttjande av dessa faciliteter överstiger tillgången till säkerheter. För att undvika dubbel rapportering ska faciliteter, om det rapporterande institutet redan har ställt tillgångar som säkerhet, för en outnyttjad kreditfacilitet och redan har rapporterat tillgångarna i posterna 3.1–3.7, inte rapporteras i post 3.8. Detsamma gäller fall där det rapporterande institutet kan behöva ställa tillgångar som säkerhet för utnyttjande såsom rapporteras i detta fält.
1010	3.8.1 Nivå 1-faciliteter Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser en centralbanks kreditfacilitet i enlighet med artikel 19.1 b i förordning (EU) 2015/61.
1020	3.8.2 Nivå 2B-faciliteter med begränsat utnyttjande Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser faciliteter i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2015/61.
1030	3.8.3 Nivå 2B-faciliteter som omfattas av ett institutionellt skyddssystem Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/61.
1040	3.8.4 Övriga faciliteter Det belopp som rapporteras i post 3.8 utom det belopp som rapporteras i 3.8.1–3.8.3.
1050	3.8.4.1 från motparter inom samma företagsgrupp Det belopp som rapporterats i post 3.8. 4 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) 575/2013.
1060	3.8.4.2 från andra motparter Det belopp som rapporteras i post 3.8.4 utom det belopp som rapporteras i 3.8.4.1.
1070	3.9 Nettoförändring av likviditetstäckningskapacitet Nettoförändring av exponeringar mot posterna 3.2, 3.3, 3.4 och 3.5, 3.6, 3.7 och 3.8, dvs. centralbanker, värdepappersflöden och beviljade kreditlimiter, inom ett visst tidsintervall ska rapporteras.
1080	3.10 Ackumulerad likviditetstäckningskapacitet Den ackumulerade likviditetstäckningskapaciteten från rapporteringsdatumet till det relevanta tidsintervallets övre gräns.
1090-1140	4 VILLKORADE UTFLÖDEN Under ’Villkorade utflöden’ i löptidsmetodmallen ska information lämnas om sådana utflöden.
1090	4.1 Utflöden från beviljade faciliteter Kassautflöden från beviljade faciliteter. Institut ska rapportera det maximala belopp som kan utnyttjas under en viss tidsperiod som ett utflöde. För rullande kreditfaciliteter ska bara det belopp som överstiger det befintliga lånet rapporteras.
1010	4.1.1 Beviljade kreditfaciliteter Det belopp som rapporteras i post 4.1 och som kommer från beviljade kreditfaciliteter i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2015/61.
1110	4.1.1.1 av mottagaren betraktat som nivå 2B Det belopp som rapporteras i post 4.1.1 och betraktas som likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/61.
1120	4.1.1.2 Övrigt Det belopp som rapporteras i post 4.1.1 utom det belopp som rapporteras i 4.1.1.1.
1130	4.1.2 Likviditetsfaciliteter Det belopp som rapporteras i post 4.1 och som kommer från likviditetsfaciliteter i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2015/61.
1140	4.2 Utflöden till följd av nedgraderingar Här ska institut rapportera effekten av en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet som motsvarar en sänkning av dess externa kreditvärdering med minst tre steg. Positiva belopp utgör villkorade utflöden och negativa belopp en reducering av den ursprungliga skulden. Om effekten av nedgraderingen är förtida inlösen av utestående skulder ska de berörda skulderna rapporteras med negativt tecken i ett tidsintervall där de rapporteras i post 1 och samtidigt med positivt tecken i ett tidsintervall när skulden förfaller, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet. Om effekten av nedgraderingen är ett krav på marginalsäkerhet ska marknadsvärdet på den säkerhet som krävs rapporteras med positivt tecken i ett tidsintervall när kravet börjar gälla, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet. Om effekten av nedgraderingen är en förändring återpantsättningsrättigheterna för de värdepapper som motparterna ställt som säkerhet ska marknadsvärdet för de berörda värdepappren rapporteras med positivt tecken i ett tidsintervall när värdepappren upphör att vara tillgängliga för det rapporterande institutet, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet.
1150-1290	5 MEMORANDUMPOSTER
1200	10 Utflöden inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem (exklusive valutor) Summan av utflöden i 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.
1210	11 Inflöden inom företagsgrupper eller institutionella skyddssystem (exklusive valutor och värdepapper som förfaller) Summan av inflöden i 2.1, 2.2, 2.4 och 2.6 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.
1220	12 Inflöden från värdepapper som förfaller inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem Summan av inflöden i 2.5 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.
1230	13 Högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet Det belopp som rapporteras i posterna 3.3, 3.4 och 3.5 som avser tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå. För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt.
1240	14 Icke-högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet Summan av: i) Summan av de belopp som rapporteras i post 3.6 som avser tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå. ii) Egna emissioner som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå. För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt.
1270	17 Beteendemässiga utflöden från inlåning Det belopp som rapporteras i post 1.3 omfördelat till tidsintervall utifrån den beteendemässiga löptiden under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ’en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress’. Omfördelningen ska avspegla inlåningens ’trögrörlighet’. Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och ska därför inte inkludera information om nya affärsverksamheter. Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.
1280	18 Beteendemässiga inflöden från lån och förskott Det belopp som rapporteras i post 2.2 omfördelat till tidsintervall utifrån den beteendemässiga löptiden under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ’en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress’. Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och hänsyn ska därför inte tas till nya affärsverksamheter. Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.
1290	19 Beteendemässigt utnyttjande av beviljade faciliteter Det belopp som rapporteras i post 4.1 omfördelat till tidsintervall utifrån det beteendemässiga utnyttjande och därav följande likviditetsbehov under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ’en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress’. Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och hänsyn ska därför inte tas till nya affärsverksamheter. Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.”

1 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32015R0233S