Fastställande för 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2020/455 · förordning (EU) 2020/900 · förordning (EU) 2020/1323 · förordning (EU) 2020/1579 · förordning (EU) 2020/2132.

(1) Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(3) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som fastställs i artikel 2.2 i den förordningen. I enlighet med artikel 16.1 i den förordningen bör fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fiskeverksamheten för var och en av medlemsstaterna och för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(4) Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.

(5) I enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 är landningsskyldigheten fullt tillämplig från och med den 1 januari 2019 och alla arter som omfattas av fångstbegränsningar bör landas. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att fiskemöjligheter, när landningsskyldigheten för ett fiskbestånd är tillämplig, måste fastställas med beaktande av ändringen från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar som fastställer närmare bestämmelser för genomförande av landningsskyldigheten i form av specifika utkastplaner som tillämpas på tillfällig basis under en period på högst tre år.

(6) Fiskemöjligheterna för bestånd av arter som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. Fiskemöjligheterna bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster (i stället för den rekommenderade kvantiteten för önskade fångster). De kvantiteter som, genom undantag, även fortsättningsvis får kastas överbord då landningsskyldigheten tillämpas bör dras av från den rekommenderade totala fångstkvantiteten.

(7) Det finns vissa bestånd för vilka Ices har utfärdat vetenskaplig rådgivning som innebär att inga fångster får tas. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den nivå som anges i den vetenskapliga rådgivningen skulle skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster ur dessa bestånd, inom blandfisken leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning (MSY) samtidigt för alla arter, bör det fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Nivån för dessa TAC:er bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd minskas och att den ger incitament till att förbättra selektivitet och fångstundvikande. För att i möjligaste mån säkerställa utnyttjandet av fiskemöjligheter vid blandfiske i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för de medlemsstater som inte har någon kvot för att täcka sina oundvikliga bifångster.

(8) För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställs bör fiskemöjligheterna för de fisken där dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är nära knutna till fiskemöjligheterna.

(9) Enligt vetenskaplig rådgivning har lekbiomassan för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna 4b, 4c, 7a och 7d–7h) minskat sedan 2009 och ligger nu under MSY Btrigger och strax över Blim. På grund av de åtgärder som vidtagits av unionen har fiskeridödligheten minskat och ligger för närvarande under FMSY. Rekryteringen är emellertid låg och fluktuerar utan trender sedan 2008. Därför bör fångstbegränsningarna bibehållas samtidigt som man säkerställer att målet för fiskeridödligheten för detta bestånd ligger i linje med MSY.

(10) I enlighet med den fleråriga plan för västliga vatten som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 ska målet för fiskeridödlighet, i enlighet med de FMSY-intervall som fastställs i artikel 2 i den förordningen, nås så snart som möjligt, genom en successiv och stegvis anpassning, och senast 2020 för de bestånd som anges i artikel 1.1 i den förordningen, och ska därefter bibehållas inom FMSY-intervallen, i enlighet med artikel 4 i den förordningen. Den övergripande fiskeridödligheten för havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b bör därför fastställas i enlighet med MSY, med beaktande av kommersiella fångster och fångster från fritidsfiske, inklusive utkast (totalt 2533 ton enligt Ices utlåtanden). Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att fiskeridödligheten från deras flottor och från deras fritidsfiskare inte överskrider FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

(11) Åtgärderna för fritidsfiske efter havsabborre bör också fortsätta med hänsyn till den betydande inverkan som detta fiske har på de berörda bestånden. Inom ramen för den vetenskapliga rådgivningen bör återsläppsfisket och fångstbegränsningarna fortsätta. Med tanke på att selektiviteten är otillräcklig och att fler exemplar sannolikt kommer att fångas än vad som är tillåtet inom de fastställda gränserna bör fasta nät uteslutas. När endast återsläppsfiske tillåts bör endast redskap som säkerställer en hög överlevnadsgrad tillåtas. Med beaktande av miljömässiga och sociala och ekonomiska förhållanden, och särskilt hur beroende yrkesfiskare i kustsamhällen är av detta bestånd, bör dessa åtgärder avseende havsabborre väga yrkesfiskarnas intressen mot fritidsfiskarnas. Dessa åtgärder skulle i synnerhet göra det möjligt för fritidsfiskare att utöva sin fiskeverksamhet med beaktande av inverkan på dessa bestånd.

(12) När det gäller beståndet av ål (Anguilla anguilla) angavs i Ices-utlåtandet att alla antropogena faktorer som påverkar dödligheten, bland annat fritidsfiske och kommersiellt fiske, bör minskas till noll eller hållas på en nivå så nära noll som möjligt. Vidare antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) rekommendation GFCM/42/2018/1 om fastställande av förvaltningsåtgärder för ål i Medelhavet. Det är lämpligt att upprätthålla lika villkor i unionen och att därmed även bibehålla en tremånaders sammanhängande fredningstid för allt fiske efter ål i alla livsstadier för unionens vatten i Ices-området samt bräckt vatten, såsom flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner. Eftersom fredningstiden bör vara förenlig med de bevarandemål som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 och med ålens tidsmässiga vandringsmönster är det, för unionens vatten i Ices-området, lämpligt att förlägga den inom perioden 1 augusti 2020–28 februari 2021.

(13) Under några år har vissa TAC:er för bestånden av hajar och rockor fastställts till noll med en därtill knuten bestämmelse som innebär en skyldighet att omedelbart frisläppa oavsiktliga fångster. Skälet till denna specialbehandling var dessa bestånds dåliga bevarandestatus och antagandet att utkast, på grund av den höga överlevnadsgraden, inte skulle öka fiskeridödligheten och skulle gynna bevarandet av dessa arter. Från och med den 1 januari 2019 måste emellertid fångster av dessa arter landas, såvida arterna inte omfattas av något av undantagen från landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Artikel 15.4 a i den förordningen medger sådana undantag för arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför lämpligt att förbjuda fiske efter dessa arter i de berörda områdena.

(14) Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska TAC:er för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.

(15) Den fleråriga planen för Nordsjön fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 och den trädde i kraft 2018. Den fleråriga planen för västliga vatten trädde i kraft under 2019. Fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i de planerna bör fastställas i enlighet med målen (FMSY-intervall) och skyddsåtgärderna i överensstämmelse med de villkor som fastställs i de planerna. FMSY-intervallen anges i Ices relevanta utlåtanden. Om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för bifångstbestånd fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i de fleråriga planerna. För att begränsa variationerna i fiskemöjligheterna mellan år som följer på varandra är det i enlighet med artikel 4.5 c i förordning (EU) 2019/472 lämpligt att använda det övre FMSY-intervallet för det nordliga och sydliga kummelbeståndet.

(16) Om vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan understiger Blim för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i den fleråriga planen för västliga vatten ska, enligt artikel 8 i den planen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket när det gäller det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna för dessa bestånd och/eller andra bestånd inom fisken med bifångster av torsk eller vitling.

(17) I sitt utlåtande angav Ices att bestånden av torsk och vitling i Keltiska havet understiger Blim. Därför bör ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för dessa bestånd. Dessa åtgärder bör bidra till de berörda beståndens återhämtning och ersätta ytterligare minskningar av fiskemöjligheterna för de fisken där dessa bestånd fångas. Vad gäller vitling bör dessa åtgärder utgöras av tekniska ändringar av redskapens egenskaper för att minska bifångster av vitling, vilka är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna för de fisken där dessa arter fångas.

(18) Korrigerande åtgärder har vidtagits för torsk i Keltiska havet inom ramen för 2019 års fiskemöjligheter. Vid det tillfället reserverades TAC:en för detta bestånd helt och hållet för bifångster. Eftersom beståndet ligger under Blim bör emellertid ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att få upp beståndet över en nivå som kan ge MSY i enlighet med artikel 8.2 i fleråriga planen för västliga vatten. Sådana åtgärder skulle leda till ökad selektivitet genom att användningen av redskap som ger lägre bifångster av torsk görs obligatorisk i de områden där torskfångsten är betydande, så att fiskeridödligheten minskar hos detta bestånd vid blandfiske. TAC-nivån bör fastställas till en nivå som förebygger att fisket stängs i förtid i början av 2020. Dessutom bör TAC:en bidra till att förhindra eventuella utkast, som kan undergräva datainsamlingen och den vetenskapliga bedömningen av beståndet. Fastställande av TAC till 805 ton skulle säkerställa att beståndets lekbiomassa ökar avsevärt – med minst 100 % under 2020 – så att beståndet snabbt kan återgå till en nivå som kan ge MSY (Btrigger).

(19) TAC:erna för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet bör fastställas i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627.

(20) På grundval av ett fastställt riktmärke för sillbeståndet väster om Skottland, har Ices avgett utlåtanden om de kombinerade sillbestånden i sektionerna 6a, 7b och 7c (väster om Skottland och väster om Irland). Utlåtandet avser två separata TAC:er (för sektionerna 6aS, 7b och 7c å ena sidan och för sektionerna 5b, 6b och 6aN å andra sidan). Enligt Ices måste det tas fram en återuppbyggnadsplan för dessa bestånd. Därför bör en TAC fastställas som tillåter begränsade fångster inom ramen för ett kommersiellt drivet vetenskapligt provtagningsprogram.

(21) Enligt vetenskaplig rådgivning från Ices ligger beståndet av sill/strömming (Clupea harengus) i Keltiska havet (i Ices-sektionerna 7a söder om 52° 30′ N, 7g–7h och 7j–7k) under Blim. Ices rekommenderade därför att fångsterna under 2020 bör vara noll ton. Ices föreslog att ett kontrollfiske bör genomföras för att maximera bidraget till den vetenskapliga uppgiftsinsamlingen, inbegripet stöd till den akustiska undersökningen, och att den lägsta fångstnivån bör vara 869 ton. Den nivån skulle tillgodose det lägsta antalet om minst 17 prov som krävs för en kontroll-TAC. Det är därför lämpligt att fastställa en TAC för ett kontrollfiske av sill i Keltiska havet i syfte att utan avbrott kunna samla in fiskeriavhängiga fångstuppgifter utan att det påverkar beståndets återhämtning.

(22) Den 17 december 2018 offentliggjorde Ices vetenskaplig rådgivning om flexibilitet mellan Ices-sektionerna 8c och 9a för taggmakrillar (Trachurus spp.). Ices rekommenderade att flexibiliteten mellan de två områdena och bestånden inte bör överstiga skillnaden mellan den fångst som motsvarar en fiskeridödlighet på Fp.05 och den fastställda TAC:en. Det bör inte heller göras någon TAC-överföring till ett bestånd med en lekbiomassa under gränsreferenspunkten (Blim). Enligt villkoren i den vetenskapliga rådgivningen bör flexibiliteten (särskilt villkor) när det gäller taggmakrillar mellan Ices delområde 9 och Ices-sektion 8c för 2020 fastställas till 10 %.

(23) När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga data som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om utvecklingstrender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandfisken.

(24) Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Under 2014 infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 en ytterligare mekanism för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(25) Flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör undantas när tillämpningen av en sådan flexibilitet skulle underminera uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt när det gäller bestånd vars lekbiomassa ligger under Blim.

(26) Med tanke på att biomassan för bestånden av COD/03AS, COD/5BE6A, WHG/56-14, WHG/07A och PLE/7HJK ligger under Blim och endast bifångst- och forskningsfiske tillåts under 2020 har medlemsstaterna dessutom åtagit sig att inte tillämpa artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 för dessa bestånd under 2020, för att fångsterna under 2020 inte ska överstiga de fastställda TAC:erna.

(27) Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör finnas bestämmelser som säkerställer att den berörda medlemsstaten vid fastställandet av den TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(28) Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2020 i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 9 i och bilaga I till förordning (EU) 2016/1627.

(29) För att garantera ett fullt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(30) För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(31) Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som ägde rum i Manila den 23–28 oktober 2017, lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till den konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(32) Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(33) I enlighet med Ices utlåtanden är det lämpligt att behålla ett särskilt system för förvaltning av tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4. Eftersom den vetenskapliga rådgivningen från Ices väntas bli tillgänglig först i februari 2020 är det lämpligt att preliminärt fastställa TAC:en och kvoterna för detta bestånd till noll till dess att utlåtandena avges.

(34) I enlighet med förfarandet enligt avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge och Färöarna har unionen genomfört samråd om fiskerättigheter med dessa partner. I enlighet med förfarandet enligt avtalet och protokollet om fiskeförbindelser med Grönland har gemensamma kommittén fastställt nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2020. Det är därför nödvändigt att införa dessa fiskemöjligheter i denna förordning.

(35) Unionens TAC för liten hälleflundra i internationella vatten i 1 och 2 påverkar inte unionens ståndpunkt om lämplig andel för unionen inom detta fiske.

(36) Vid sitt årsmöte 2019 kunde Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) inte anta bevarandeåtgärder för de två kungsfiskbestånden i Irmingerhavet. Relevanta TAC:er bör fastställas för dessa bestånd i enlighet med de ståndpunkter som unionen uttryckt i NEAFC.

(37) Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) beslutade vid sitt årsmöte 2017 att Iccat under 2018 och 2019 får fördela icke tilldelade reserver för blåfenad tonfisk för 2019 och 2020, i synnerhet med beaktande av behoven inom det icke-industriella fiske som bedrivs av Iccats avtalsslutande parter som är kuststater och utvecklingsstater och samarbetande icke-avtalsslutande parter, organisationer eller fiskeorganisationer. Denna fördelning godkändes vid det extra mötet i Iccats andra underkommitté (Madrid, mars 2018) och unionens tilldelning baserades på information som inkommit från tre medlemsstater: Grekland, Spanien och Portugal. Till följd av detta fick unionen särskilda ytterligare fiskemöjligheter på 87 ton för 2019 och 100 ton för 2020 som är avsedda att användas av unionsflottor som bedriver icke-industriellt fiske i vissa regioner i unionen. Denna tilldelning av fiskemöjligheter till unionen godkändes av Iccat vid dess årsmöten 2018 och 2019. De parametrar som rådet fastställt för fastställandet av en fördelningsnyckel för 2019 mellan Grekland, Spanien och Portugal fortsätter att vara giltiga under 2020.

(38) Iccats rekommendation 16-05, om en minskning för 2020 av TAC:en för svärdfisk i Medelhavet, bör genomföras i unionsrätten. Såsom redan är fallet när det gäller beståndet av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet bör fångster från fritidsfiske inom alla andra Iccat-bestånd omfattas av Iccats fångstbegränsningar.

(39) Vid sitt årsmöte 2019 enades Iccat för första gången om en TAC för den nordatlantiska blåhaj som fångas i samband med Iccat-fisket och om fördelningsnyckeln. Fiskemöjligheterna för detta bestånd bör därför tilldelas medlemsstaterna. Iccat godkände därutöver en icke tilldelad TAC för sydatlantisk blåhaj som fångas i samband med Iccat-fisket. Dessutom fördelades de årliga landningstaken mellan de avtalsslutande parterna för bestånden av blå marlin och vit marlin/spjutfisk i Atlanten. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(40) Vid sitt årsmöte 2019 antog parterna i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för både målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2019–30 november 2020. Utnyttjandet av kvoterna under 2019 bör beaktas när fiskemöjligheterna för 2020 fastställs.

(41) Vid sitt årsmöte 2019 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) nya fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) som inte påverkar unionens fångstbegränsningar inom ramen för IOTC. IOTC minskade dock möjligheterna att använda sig av anordningar som samlar fisk och av stödfartyg. Åtgärder för bevarande av vingrockor antogs. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(42) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 14–18 februari 2020. De nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde bör provisoriskt behållas till dess att årsmötet har hållits.

(43) Vid sitt årsmöte 2017 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) en bevarandeåtgärd för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit för perioden 2018–2020. Bestämmelsen reviderades inte vid dess årsmöte 2019 och bör således fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(44) Vid sitt årsmöte 2019 bekräftade kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) den TAC för sydlig tonfisk för perioden 2018–2020 som antogs vid årsmötet 2016. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(45) Vid sitt årsmöte 2019 antog Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) TAC:er för de huvudsakliga arter som omfattas av dess behörighet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(46) Vid sitt årsmöte 2019 beslutade Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) att de bevarande- och förvaltningsåtgärder som tidigare antagits skulle bibehållas. Dessa åtgärder bör fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(47) Vid sitt 41:a årsmöte 2019 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2020 rörande vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(48) Vid det sjätte mötet för parterna i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) under 2019 antogs bevarande- och förvaltningsåtgärder för de bestånd som omfattas av avtalet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(49) Vad gäller fiskemöjligheterna för arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard beviljas genom 1920 års Parisfördrag lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde vad gäller fiske efter arktisk maskeringskrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i två verbalnoter till Norge av den 25 oktober 2016 och 24 februari 2017. För att säkerställa att arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det nämnda fördragets gränser, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller bara 2020. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(50) I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela, är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(51) Mot bakgrund av att vissa bestämmelser ska tillämpas löpande och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan slutet av 2020 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2021 träder i kraft bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i denna förordning fortsätta att vara tillämpliga början av 2021, fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2021 träder i kraft.

(52) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beviljande av tillstånd för enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(53) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tilldelning av ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt med avseende på fastställande av kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(54) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2020, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2020, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(55) Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antas av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av året och blir tillämpliga innan denna förordning träder i kraft. Det är därför nödvändigt att de bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde därför fastställs för en period som inleds den 1 december 2019, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd.

(56) Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med unionsrätten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Syfte

1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2. De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Fångstbegränsningar för 2020 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2021.

b) Begränsningar av fiskeansträngningen för 2020, med undantag för de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, som kommer att tillämpas från och med den 1 februari 2020 till och med den 31 januari 2021.

c) Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2019–30 november 2020 för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.

d) Fiskemöjligheter för vissa bestånd i IATTC:s konventionsområde enligt artikel 30 för de perioder under 2019 och 2020 som anges i den artikeln.

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Denna förordning tillämpas på följande fartyg:

a) Unionsfiskefartyg.

b) Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2. Denna förordning tillämpas också på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel3¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2020/900.

I den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a) fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b) fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser, exempelvis rekreation, turism eller sport.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) total tillåten fångstmängd (TAC):

i) vid fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år,

ii) vid alla övriga fisken den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år.

e) kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f) analytiska bedömningar: kvantitativa bedömning av trenderna inom ett visst bestånd baserade på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning om framtida fångstalternativ.

g) maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241.

h) registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i) fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

j) mätboj: en boj tydligt märkt med ett unikt referensnummer som gör det möjligt att identifiera dess ägare och utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

k) boj i drift: en mätboj som tidigare aktiverats, är påslagen och används till sjöss på en aktiv anordning som samlar fisk eller på en logg, som överför positioner och all annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

Artikel4¶Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a) Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009.

b) Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53° 30' N 15° 00' W.

53° 30' N 11° 00' W.

51° 30' N 11° 00' W.

51° 30' N 13° 00' W.

51° 00' N 13° 00' W.

51° 00' N 15° 00' W.

e) funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00' N 9° 00' W.

43° 00' N 10° 00' W.

43° 30' N 10° 00' W.

43° 30' N 9° 00' W.

44° 00' N 9° 00' W.

44° 00' N 8° 00' W.

43° 30' N 8° 00' W.

f) funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00' N 8° 00' W.

43° 00' N 10° 00' W.

42° 00' N 10° 00' W.

42° 00' N 8° 00' W.

g) funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42° 00' N 8° 00' W.

42° 00' N 10° 00' W.

38° 30' N 10° 00' W.

38° 30' N 9° 00' W.

40° 00' N 9° 00' W.

40° 00' N 8° 00' W.

h) funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i 9a.

i) funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 30' N 6° 00' W.

44° 00' N 6° 00' W.

44° 00' N 2° 00' W.

43° 30' N 2° 00' W.

j) Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23' 48″ W.

k) CCAMLR:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004.

l) Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

m) IATTC:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica.

n) Iccats konventionsområde: det geografiska område som definieras i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

o) IOTC:s behörighetsområde: det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.

p) Nafo-områden: de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009.

q) Seafos konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

r) Siofas avtalsområde: det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.

s) SPRFMO:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.

t) WCPFC:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

u) den del av Berings hav som är fritt hav: det fria geografiska havsområde i Berings hav som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

v) överlappande område mellan IATTC och WCPFC: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150° W,

longitud 130° W,

latitud 4° S,

latitud 50° S.

Avdelning II Fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel5¶TAC:er och fördelning

1. I bilaga I anges TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

2. Unionsfiskefartyg ska ha rätt att fiska, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 18 i och i bilaga V del A till denna förordning samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 och i tillämpningsföreskrifterna till denna.

Artikel6¶TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. För vissa fiskbestånd ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten. Dessa bestånd anges i bilaga I.

2. De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska

a) vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart nyttjande av beståndet, och

b) ge följande resultat:

i) om en analytisk bedömning finns att tillgå, ett nyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är i linje med MSY från och med 2020, eller

ii) om en analytisk bedömning inte finns att tillgå eller är ofullständiga, ett nyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars 2020 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a) Antagna TAC:er.

b) De data som samlats in och bedömts av den berörda medlemsstaten på vilka de antagna TAC:erna grundar sig.

c) Uppgifter om hur antagna TAC:er är förenliga med punkt 2.

Artikel7¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a) har tagits av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b) utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.

2. Bestånden av icke-målarter inom säkra biologiska gränser enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilaga I till den här förordningen för tillämpningen av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i den artikeln.

Artikel8¶Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster med hänsyn till införandet av landningsskyldigheten

1. För att ta hänsyn till införandet av landningsskyldigheten och göra kvoter tillgängliga för vissa bifångster för medlemsstater utan kvot, ska den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 i denna artikel tillämpas på de TAC:er som anges i bilaga IA.

2. 6 % av varje kvot inom de TAC:er för torsk i Keltiska havet, torsk i vattnen väster om Skottland, vitling i Irländska sjön och rödspätta i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k och 3 % av varje kvot inom den TAC för vitling i vattnen väster om Skottland, som tilldelas varje medlemsstat, ska göras tillgängliga för en pool för utbyte av kvoter, som ska öppnas den 1 januari 2020. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till kvotpoolen till och med den 31 mars 2020.

3. De kvantiteter som hämtats från poolen får inte bytas ut eller överföras till det påföljande året. Outnyttjade kvantiteter ska efter den 31 mars 2020 återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen för utbyte av kvoter.

4. De kvoter som tilldelas som motprestation ska företrädesvis tas från en förteckning över TAC:er som fastställts av varje medlemsstat som bidrar till poolen enligt tillägget till bilaga IA.

5. Dessa kvoter ska ha motsvarande marknadsvärde, baserat på en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det användas ett motsvarande ekonomiskt värde som överensstämmer med genomsnittliga unionspriser från det föregående året, enligt uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

6. I de fall där den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 i denna artikel inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i likartad utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av motsvarande marknadsvärde.

Artikel9¶Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1. För de perioder som avses i artikel 1.2 b fastställs i bilaga II de tekniska aspekterna av de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med bilaga II när det gäller förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

2. Kommissionen får, genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat ett antal ytterligare dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka ett fartyg kan få tillstånd av sin flaggmedlemsstat att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord, på grundval av en ansökan från den medlemsstaten, i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2.

3. Kommissionen, får genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat högst tre dagar mellan den 1 februari 2020 och den 31 januari 2021 utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, då ett fartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga II. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2.

Artikel10¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre

Ändrad genom förordning (EU) 2020/455.

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg samt för kommersiellt fiske från land att fiska efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7. Det ska vara förbjudet att behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h och i vatten under Förenade kungarikets överhöghet som ligger inom tolv nautiska mil från baslinjerna i Ices-sektionerna 7a och 7g i januari 2020 och under perioden 1 april–31 december 2020 fiska efter havsabborre och behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i dessa områden med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 520 kg per två månader och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

b) Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst 520 kg per två månader och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

c) Med användning av krok och lina, högst 5,7 ton per fartyg och år.

d) Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst 1,4 ton per fartyg och år.

Undantagen i första stycket ska gälla unionsfiskefartyg som registrerade fångster av havsabborre under perioden 1 juli 2015–30 september 2016: när det gäller led c, ska de registrerade fångsterna ha tagits med krok och lina, och när det gäller led d, ska de registrerade fångsterna ha tagits med fasta nät. Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantaget tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av detta undantag och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

3. De fångstbegränsningar som anges i punkt 2 får inte överföras mellan fartyg eller, i fall med en månatlig begränsning, från en månad till en annan. För unionsfiskefartyg som använder fler än ett redskap under en och samma kalendermånad ska den lägsta fångstbegränsning som anges i punkt 2 för vart och ett av redskapen tillämpas.

Medlemsstaterna ska rapportera alla fångster av havsabborre per redskapstyp till kommissionen senast 15 dagar efter varje månadsslut.

4. Frankrike och Spanien ska säkerställa att fiskeridödligheten för havsabborrebeståndet i Ices-sektionerna 8a och 8b från deras kommersiella fiske och fritidsfiske inte överskrider FMSY-punktvärdet, vilket innebär en total fångst på 2533 ton, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

5. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k

a) ska, under perioderna 1 januari–29 februari och 1–31 december 2020, endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet; under dessa perioder ska det vara förbjudet att behålla, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i detta område,

b) får, under perioden 1 mars–30 november 2020, högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag; havsabborre som behålls ska vara minst 42 cm.

Första stycket b ska inte tillämpas på fasta nät, som inte får användas för att fånga eller behålla havsabborre under den period som avses i det ledet.

6. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 8a och 8b får högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag. Havsabborre som behålls ska vara minst 42 cm. Denna punkt ska inte tillämpas på fasta nät, som inte får användas för att fånga eller behålla havsabborre.

7. Punkterna 5 och 6 påverkar inte strängare nationella bestämmelser om fritidsfiske.

Artikel11¶Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-området

Allt riktat fiske, oavsiktligt fiske och fritidsfiske efter ål ska vara förbjudet i unionens vatten i Ices-området och i bräckt vatten, t.ex. flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner, under en sammanhängande tremånadersperiod som av varje berörd medlemsstat ska fastställas inom perioden 1 augusti 2020–28 februari 2021. Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2020 meddela kommissionen den fastställda perioden.

Artikel12¶Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i förordning (EU) 2017/2403,

d) ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g) kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artikel 19 i den här förordningen.

2. Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilaga I till denna förordning för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3. Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel12a¶Fredningstid för tobisar

Införd genom förordning (EU) 2020/900.

Kommersiellt fiske efter tobisar med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 under perioden 1 augusti–31 december 2020 samt under perioden 1 januari–31 mars 2021.

Artikel13¶Korrigerande åtgärder för torsk och vitling i Keltiska havet

Ändrad genom förordning (EU) 2020/900.

1. Följande åtgärder ska tillämpas på unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f, 7g, 7h norr om latitud 49° 30' N och 7j norr om latitud 49° 30' N och öster om longitud 11° W:

a) Det ska vara förbjudet för unionsfartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster utgörs av minst 20 % kolja att fiska i det område som avses i punkt 1 såvida de inte använder en av följande maskstorlekar:

110 mm strut med 120 mm nätstycke med kvadratiska maskor.

Strut av T90-typ med 100 mm maska.

120 mm strut.

100 mm med 160 mm nätstycke med kvadratiska maskor.

b) Från och med den 1 juni 2020 ska unionsfartyg, utöver de åtgärder som avses i led a, använda i) ett fiskeredskap som är konstruerat med ett avstånd på minst en meter mellan undertelnen och understället eller ii) valfritt sätt som enligt Ices eller STECF:s bedömning är åtminstone lika selektivt när det gäller att undvika torsk.

c) Det ska vara förbjudet för unionsfartyg som fiskar med not/vad och vars fångster utgörs av minst 20 % kolja att fiska i det område som avses i punkt 1 såvida de inte använder en av följande maskstorlekar:

110 mm strut med 120 mm nätstycke med kvadratiska maskor.

Strut av T90-typ med 100 mm maska.

120 mm strut.

2. Med undantag för fartyg som omfattas av artikel 9.2 i kommissionens delegerade förordning 2018/2034 ska fiske vara förbjudet för unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f–7k och i området väster om longitud 5° W i Ices-sektion 7e eller för unionsfartyg som fiskar med bottentrål i det område som anges i punkt 1 och vars fångster utgörs av minst 20 % kolja, såvida de inte använder en maskstorlek i struten på minst 100 mm. Kravet på minsta maskstorlek i struten gäller inte fartyg vars bifångster av kolja inte överstiger 1,5 % enligt STECF:s bedömning.

3. Enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 27.2 i förordning (EU) 2019/1241 ska procentandelarna av fångsten beräknas som andelen i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.

4. Unionsfartyg får som alternativ till de redskap som anges punkt 1 a och b använda ett mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster av mindre än 1 % torsk.

Artikel14¶Korrigerande åtgärder för torsk i Nordsjön

Ändrad genom förordning (EU) 2020/900 och rättelse till förordning (EU) 2020/900.

1. De områden som är stängda för fiske, med undantag för fiske med pelagiska redskap (snörpvad och trål), och de perioder under vilka stängningen gäller anges i bilaga IV.

2. Det ska vara förbjudet för fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på minst 70 mm i 4a och 4b eller minst 90 mm i 3a, och långrev att fiska i unionens vatten i Ices-sektion 4a, norr om latitud 58° 30′ 00″ N och söder om latitud 61° 30′ 00″ N, och i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a.20 (Skagerrak), 4a och 4b, norr om latitud 57° 00′ 00″ N och öster om longitud 5° 00′ 00″ E.

3. Genom undantag från punkt 2 får fiskefartyg som avses i punkt 2 fiska i de områden som avses i den punkten, förutsatt att de uppfyller minst ett av följande kriterier:

a) Procentandelen torskfångst överstiger inte 5 % av den totala fångsten per fiskeresa; fartyg med torskfångst som inte överstigit 5 % av sin totala fångst under perioden 2017–2019 anses uppfylla detta kriterium under förutsättning att de fortsätter att använda samma redskap som de använde under den perioden; detta antagande kan motbevisas.

b) En reglerad och mycket selektiv bottentrål eller not/vad används som, enligt en vetenskaplig undersökning, ger en minskning på minst 30 % av torskfångsterna jämfört med fartyg som fiskar med redskap med en referensmaskstorlek för släpredskap enligt specifikationen i bilaga V del B punkt 1.1 i förordning (EU) 2019/1241; sådana undersökningar kan utvärderas av STECF; om STECF:s utvärdering av dessa redskap är negativ ska de inte längre anses lämpliga för användning i de områden som definieras i punkt 2 i denna artikel.

c) När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 100 mm (TR1) används följande mycket selektiva redskap:

Trål med minst 600 mm maskstorlek i bottenstycket på trålens kropp.

Förhöjd underteln (0,6 m).

Horisontell separationspanel med selektionspanel med stora maskor.

d) När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 70 mm i 4a och 90 mm i 3a och mindre än 100 mm (TR2) används följande mycket selektiva redskap:

Horisontell sorteringsrist med högst 50 mm spaltavstånd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

Seltra-panel med en maskstorlek på 300 mm (fyrkantsmaska).

Sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd med ett oblockerat fiskutsläpp.

e) Fartygen omfattas av en nationell plan för undvikande av torskfångster för att bevara torskfångster i enlighet med den fiskedödlighet som motsvarar de fastställda fiskemöjligheterna, på grundval av nivåer enligt vetenskaplig rådgivning, genom geografiska eller tekniska åtgärder eller en kombination av dessa; sådana planer bör utvärderas senast två månader efter genomförandet av STECF, när det gäller medlemsstater, och av relevanta nationella vetenskapliga organ, när det gäller tredjeländer, och om så anses nödvändigt, ytterligare revideras om det bedöms att planens mål inte kommer att uppnås.

4. Medlemsstaterna ska skärpa uppföljningen, kontrollen och övervakningen av fartyg som avses i punkt 2 för att kontrollera efterlevnaden av de villkor som anges i punkt 3 a–e.

Artikel15¶Korrigerande åtgärder för torsk i Kattegatt

1. Från och med den 31 maj 2020 ska unionsfartyg som fiskar med bottentrål (redskapskoder: OTB, OTT, OT, TBN, TBS, TB, TX och PTB) med en minsta maskstorlek på 70 mm använda något av följande selektiva redskap:

a) En sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd med ett oblockerat fiskutsläpp.

b) En sorteringsrist med högst 50 mm spaltavstånd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c) En Seltra-panel med en maskstorlek på 300 mm (fyrkantsmaska).

d) Ett reglerat mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster av mindre än 1,5 % torsk, om det är det enda redskapet ombord på fartyget.

2. Medlemsstaterna får fram till och med den 31 mars 2020 ange unionsfartyg som, inom ramen för ett projekt för en berörd medlemsstat, senast den 31 december 2020 ska ha utrustning installerad för fullt dokumenterade fisken. Dessa unionsfartyg får använda redskap i enlighet med förordning (EU) 2019/1241. De berörda medlemsstaterna ska överlämna förteckningen över dessa fartyg till kommissionen.

Artikel16¶Förbjudna arter

Ändrad genom förordning (EU) 2020/900.

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

c) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

d) Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

e) Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

f) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

g) Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

h) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

i) Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

j) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

k) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

l) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

m) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

n) Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, med undantag av programmen för undvikande enligt bilaga IA.

o) Mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel17¶Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter av varje bestånd som landats och om fiskeansträngningen, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel18¶Fisketillstånd

1. Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten fastställs i bilaga V del A.

2. Om en medlemsstat, på grundval av artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i bilaga V del A till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt bilaga V del A till den här förordningen, får dock inte överskridas.

Kapitel III Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel19¶Kvotöverföringar och kvotbyten

1. Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) diskutera planerade kvotöverföringar eller kvotutbyten med en avtalsslutande part i organisationen och om lämpligt fastställa ett utkast till planerade överföringar eller utbyten.

2. Efter den berörda medlemsstatens anmälan till kommissionen får kommissionen godkänna utkastet till den planerade kvotöverföring eller det planerade kvotutbyte som medlemsstaten har diskuterat med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. Därefter ska kommissionen utan onödigt dröjsmål uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotutbyte med den berörda avtalsslutande parten i organisationen. Kommissionen ska anmäla den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet till organisationens sekretariat i enlighet med organisationens regler.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet.

4. De fiskemöjligheter som erhålls från eller överförs till den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i organisationen eller i enlighet med den berörda organisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. En sådan tilldelning ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

5. Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2021 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.

Avsnitt 2 ICCATS konventionsområde

Artikel20¶Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1. Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2. Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3. Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska begränsas i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4. Antalet fiskefartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5. Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6. Den totala kapaciteten för odling av blåfenad tonfisk samt den största mängden vildfångad blåfenad tonfisk som avsätts för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.

7. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk från Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 520/2007 ska begränsas i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

8. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde ska begränsas i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel21¶Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel22¶Hajar

1. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2. Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

3. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar i familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) som fångas i samband med fiske i Iccats konventionsområde.

4. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla fångade exemplar av silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

Avsnitt 3 CCAMLR:s konventionsområde

Artikel23¶Anmälan om undersökande fiske

Om en medlemsstat under 2020 avser att delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion, ska den senast den 1 juni 2020 anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004.

Artikel24¶Begränsningar av det undersökande fisket efter tandnotingar

1. Fiske efter tandnotingar under fiskesäsongen 2019–2020 ska begränsas till de medlemsstater, delområden och antal fartyg som anges i tabell A i bilaga VII för de arter, TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan.

2. Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning är förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och lekmogna honor, som fångas oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3. I förekommande fall ska fisket i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når fastställd TAC, och fiske i denna enhet ska vara förbjudet under återstoden av säsongen.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a, där fiske är tillåtet enligt punkt 1, ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.

Artikel25¶Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2020–2021

1. Om en medlemsstat avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2020–2021, ska den senast den 1 maj 2020 anmäla sin avsikt att fiska efter antarktisk krill till kommissionen på det sätt som anges i del B i tillägget till bilaga VII till denna förordning. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2020.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som av en medlemsstat kommer att tillåtas att delta i fiske efter antarktisk krill.

3. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan eller som för någon annan CCAMLR-medlems flagg, men förväntas föra den aktuella medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4. Medlemsstaterna ska ha rätt att ge andra fartyg än de som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 tillstånd att delta i fiske efter antarktisk krill, om ett fartyg med tillstånd är förhindrat att delta av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a) fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,

b) en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5. En medlemsstat får inte tillåta att ett fartyg som finns upptaget i någon av CCAMLR:s fiskefartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) deltar i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 4 IOTC:s behörighetsområde

Artikel26¶Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VIII.

2. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VIII.

3. Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de två fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4. Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta säkerställa att de fartyg med tillstånd som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriförvaltningsorganisation för tonfisk. Vidare får inga fartyg som finns upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske överföras.

5. Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel27¶Aktiva anordningar som samlar fisk och stödfartyg

Ändrad genom förordning (EU) 2020/900.

1. Aktiva anordningar som samlar fisk ska vara utrustade med mätbojar. Det ska vara förbjudet att använda andra bojar, till exempel radiobojar.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte följa mer än 300 bojar i drift vid en och samma tidpunkt.

3. Det största antalet mätbojar som får införskaffas årligen för varje snörpvadsfartyg är 500. Inget snörpvadsfartyg får vid en och samma tidpunkt ha mer än 500 mätbojar (bojar i lager eller i drift).

4. Det största antalet stödfartyg ska vara två fartyg till stöd för minst fem snörpvadsfartyg, alla flaggade i en medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett stödfartyg.

5. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett stödfartyg flaggat i en flaggmedlemsstat.

6. Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare stödfartyg i IOTC:s förteckning över godkända fartyg.

Artikel28¶Hajar

1. Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av rävhajar av alla arter i familjen Alopiidae.

2. Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en total längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel28a¶Vingrockor

Införd genom förordning (EU) 2020/455.

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja, delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula), utom för fiskefartyg som bedriver försörjningsfiske (där den fångade fisken konsumeras direkt av fiskarnas familjer).

Genom undantag från första stycket får vingrockor som oavsiktligt fångats genom småskaligt fiske (andra fisken än långrev- eller ytfiske, dvs. fiske med snörpvad, spö eller fasta linor, nät, handlinor och dörjfiskefartyg, och som är registrerade i IOTC:s förteckning över godkända fartyg) landas endast för lokal konsumtion.

2. Alla andra fiskefartyg än sådana som bedriver försörjningsfiske ska, i den mån det är praktiskt möjligt, snabbt frisläppa levande och oskadade vingrockor så snart de upptäcks i nät, på krok eller på däck, och ska göra detta på ett sätt som skadar de fångade fysiska exemplaren så lite som möjligt.

Avsnitt 5 SPRFMO:s konventionsområde

Artikel29¶Pelagiskt fiske

1. Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt har bedrivit pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska efter pelagiska bestånd i detta område inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2. De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktighetsnivån för fartyg som för deras flagg och under 2020 fiskar efter pelagiska bestånd till den totala bruttodräktighetsnivån för unionen på 78600 i det området.

3. De fiskemöjligheter som anges i bilaga IH får endast utnyttjas om medlemsstaterna senast den femte dagen i följande månad till kommissionen, för vidarebefordran till SPRFMO:s sekretariat, översänder förteckningen över fartyg som aktivt bedriver fiske eller deltar i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde, register från kontrollsystem för fartyg, månatliga fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, uppgifter om hamnanlöp.

Artikel31¶Bottenfiske

1. Medlemsstaterna ska under 2020 begränsa sina fångster eller sin fiskeansträngning inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde till de delar av konventionsområdet där bottenfiske förekom under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 och till en nivå som inte överstiger de årliga genomsnittliga fångstmängderna eller ansträngningsparametrarna under den perioden. De får enbart fiska utöver dokumenterade fångster om SPRFMO godkänner deras plan att fiska utöver dokumenterade fångster.

2. Medlemsstater utan dokumenterade fångster eller fiskeansträngningar inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 får inte fiska, om inte SPRFMO godkänner deras plan att fiska utan dokumenterade fångster.

Artikel32¶Undersökande fiske

1. Medlemsstaterna får under 2020 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i SPRFMO:s konventionsområde endast om SPRFMO har godkänt deras ansökan om sådant fiske, inbegripet en fiskeinsatsplan och ett åtagande att genomföra en uppgiftsinsamlingsplan.

2. Fiske får endast ske i de forskningsblock som anges av SPRFMO. Det ska vara förbjudet att fiska på mindre än 750 meters och mer än 2000 meters djup.

3. TAC:en fastställs i bilaga IH. Fisket ska begränsas till en fiskeresa om högst 21 dagar i rad och högst 5000 krokar per lina, med ett maximum på 20 linor per forskningsblock. Fisket ska upphöra antingen när TAC:en uppnås eller när 100 linor har lagts ut och tagits upp, beroende på vilket som inträffar först.

Avsnitt 6 IATTC:s konventionsområde

Artikel33¶Fiske med snörpvad

1. Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) ska vara förbjudet

a) mellan kl. 00.00 den 29 juli 2020 och kl. 24.00 den 8 oktober 2020 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2020 och kl. 24.00 den 19 januari 2021 i det område som avgränsas av

Amerikas kuster mot Stilla havet,

longitud 150° W,

latitud 40° N,

latitud 40° S,

b) mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2020 och kl. 24.00 den 8 november 2020 i det område som avgränsas av

longitud 96° W,

longitud 110° W,

latitud 4° N,

latitud 3° S.

2. För vart och ett av sina fartyg ska de berörda medlemsstaterna före den 1 april 2020 till kommissionen anmäla vilken fredningstid enligt punkt 1 a som valts. De berörda medlemsstaternas alla snörpvadsfartyg ska upphöra med fiske med snörpvad i de områden som definieras i punkt 1 under den period som valts.

3. Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska ombord behålla och sedan landa eller omlasta all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som fångas.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas

a) om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

b) om det återstående utrymmet i lastrummet vid det sista kastet under en fiskeresa kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid detta kast.

Artikel34¶Aktiva anordningar som samlar fisk

1. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha mer än 450 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte lägga ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före inledningen av den valda fredningstiden som avses i artikel 33.1 a och det ska ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut, inom de 15 dagar som föregår inledningen av fredningstiden.

3. Medlemsstaterna ska varje månad rapportera daglig information till kommissionen om alla aktiva anordningar som samlar fisk i enlighet med IATTC:s krav. Rapporterna ska lämnas in tidigast efter 60 dagar, men senast efter 75 dagar. Kommissionen ska överlämna informationen till IATTC:s sekretariat utan dröjsmål.

Artikel35¶Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångsterna av storögd tonfisk som tas av varje medlemsstats långrevsfartyg i IATTC:s konventionsområde fastställs i bilaga IL.

Artikel36¶Förbud mot fiske efter årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Fartygsoperatörerna ska omedelbart frisläppa exemplaren.

3. Fartygsoperatörerna ska

a) registrera antalet släppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande),

b) rapportera den information som anges i led a till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.

Artikel37¶Förbud mot fiske efter vingrockor

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att i IATTC:s konventionsområde fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula). Så snart unionsfiskefartyg noterar att vingrockor har fångats, ska fartygen när så är möjligt omedelbart frisläppa exemplaren levande och oskadade.

Avsnitt 7 SEAFO:s konventionsområde

Artikel38¶Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a) Apristurus manis.

b) Etmopterus bigelowi.

c) Etmopterus brachyurus.

d) Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f) Rockor (Rajidae).

g) Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h) Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.

i) Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 8 WCPFC:s konventionsområde

Artikel39¶Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S inte överstiger 403 dagar.

2. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsten av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med fartyg för långrevsfiske inte överstiger 2000 ton under 2020.

Artikel40¶Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1. I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S ska det vara förbjudet för snörpvadsfartyg att sätta ut, utföra underhåll på eller använda anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2020 och kl. 24.00 den 30 september 2020.

2. Utöver det förbud som anges i punkt 1, ska det vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk på öppet hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20° N och 20° S under ytterligare två månader: antingen mellan kl. 00.00 den 1 april 2020 och kl. 24.00 den 31 maj 2020 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2020 och kl. 24.00 den 31 december 2020.

3. Punkt 2 ska inte tillämpas

a) på det sista kastet under en fiskeresa, om fartyget inte har tillräckligt med utrymme kvar i lastrummet för all fisk,

b) om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

c) om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att vart och ett av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt inte lagt ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade mätbojar. Bojen ska endast aktiveras ombord på ett fartyg.

5. Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som avses i punkt 1 ska ombord behålla, omlasta och landa all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

Artikel41¶Begränsning av antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga IX.

Artikel42¶Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S med fartyg för långrevsfiske under 2020 inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att fiskeansträngningen avseende svärdfisk inte flyttas över till områden norr om 20° S till följd av denna åtgärd.

Artikel43¶Silkeshaj och årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, landa eller lagra delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:

a) Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

b) Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel44¶Överlappande område mellan IATTC och WCPFC

1. Fartyg som endast är förtecknade i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 v.

2. Fartyg som är förtecknade i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är förtecknade i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 33.1 a, 33.2, 33.3, 33.4, 34, 35 och 36 när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 v.

Avsnitt 9 Berings hav

Artikel45¶Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.

Avsnitt 10 SIOFAS Avtalsområde

Artikel46¶Begränsningar för bottenfiske

Ändrad genom förordning (EU) 2020/900.

Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a) begränsar sin årliga fiskeansträngning och fångst inom bottenfiske till sin genomsnittliga årliga nivå för de år då deras fartyg varit verksamma i Siofas avtalsområde, under en representativ period för vilken det finns data som rapporterats till kommissionen,

b) inte utvidgar den geografiska utbredningen av fiskeansträngningen inom bottenfiske, med undantag för fiskemetoder med revar och fällor, utanför de områden där fiske har bedrivits under de senaste åren,

c) inte tillåts att fiska i de interimistiskt skyddade områdena Atlantis Bank, Coral, Fools Flat, Middle of What och Walter Shoal, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiskemetoder med revar och fällor och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden.

Avdelning III Fiskemöjligheter för fartyg från tredjeland i unionens vatten

Artikel47¶Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna ska ha rätt att fiska i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel48¶Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel49¶Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga V del B.

Artikel50¶Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som avses i artikel 49.

Artikel51¶Fredningstid

Ändrad genom förordning (EU) 2020/900.

Fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska efter tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-delområde 4 får inte fiska efter tobisar i det delområdet med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm under följande perioder:

a) 1 augusti–31 december 2020.

b) 1 januari–31 mars 2021.

Artikel52¶Förbjudna arter

1. Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

c) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

d) Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.

e) Håbrand (Lamna nasus) i unionens vatten.

f) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

g) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 9 och 10.

h) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

i) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

j) Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Avdelning IV Slutbestämmelser

Artikel53¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel54¶Övergångsbestämmelse

Artiklarna 10, 12.2, 16, 22, 23, 28, 36, 37, 38, 43, 45 och 52 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2021 fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2021 träder i kraft.

Artikel55¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Artikel 9 ska dock tillämpas från och med den 1 februari 2020. Bestämmelserna om fiskemöjligheter i artiklarna 23, 24 och 25 samt bilaga VII för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde ska tillämpas från och med den 1 december 2019.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:) TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område

BILAGA IA:) Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten

BILAGA IB:) Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1

BILAGA IC:) Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde

BILAGA ID:) Iccats konventionsområde

BILAGA IE:) Sydostatlanten – Seafos konventionsområde

BILAGA IF:) Sydlig tonfisk – områden

BILAGA IG:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA IH:) SPRFMO:s konventionsområde

BILAGA IJ:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IK:) Siofas avtalsområde

BILAGA IL:) IATTC:s konventionsområde

BILAGA II:) Fiskeansträngning för fartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen

BILAGA III:) Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4

BILAGA IV:) Säsongsbundna stängningar för att skydda lekande torsk

BILAGA V:) Fisketillstånd

BILAGA VI:) ICCATS konventionsområde

BILAGA VII:) CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA VIII:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IX:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA I

I tabellerna i denna bilaga anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga (latinska) namn. De vetenskapliga namnen anges för lagstiftningsändamål; de svenska namnen anges i upplysningssyfte.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn:

Följande jämförelsetabell över svenska namn och vetenskapliga (latinska) namn lämnas endast i upplysningssyfte:

BILAGA II

KAPITEL I Allmänna bestämmelser

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1 Denna bilaga ska tillämpas på unionsfiskefartyg med en längd överallt på minst 10 meter som ombord medför eller använder bomtrålar med en maskstorlek på 80 mm eller större och passiva nätredskap, inklusive nät, grimgarn och insnärjningsnät, med en maskstorlek på högst 220 mm, i enlighet med förordning (EG) nr 509/2007, och som uppehåller sig i Ices-sektion 7e.

1.2 Fartyg som fiskar med passiva nätredskap med en maskstorlek på minst 120 mm och som, enligt fångstregistren, under de tre föregående åren har fiskat mindre än 300 kg tunga i levande vikt per år ska undantas från tillämpningen av denna bilaga på följande villkor: Om ett eller flera av villkoren inte uppfylls ska de berörda fartygen med omedelbar verkan upphöra att undantas från tillämpningen av denna bilaga.

a) Fartygen fångade mindre än 300 kg tunga i levande vikt under förvaltningsperioden 2018.

b) Fartygen omlastar inte fisk till ett annat fartyg till sjöss.

c) Senast den 31 juli 2020 respektive den 31 januari 2021 ska varje berörd medlemsstat lämna in en rapport till kommissionen om fartygens fångster av tunga under de tre föregående åren samt om fångsterna av tunga under 2020.

2. DEFINITIONER

I denna bilaga gäller följande definitioner:

a) redskapsgrupp: gruppering av redskap bestående av följande två redskapskategorier:

i) bomtrålar med en maskstorlek på 80 mm eller större, och

ii) passiva nätredskap, inklusive nät, grimgarn och insnärjningsnät med en maskstorlek på 220 mm eller mindre.

b) reglerat redskap: någon av de två redskapskategorier som tillhör redskapsgruppen.

c) område: Ices-sektion 7e.

d) innevarande förvaltningsperiod: perioden 1 februari 2020–31 januari 2021.

3. VERKSAMHETSBEGRÄNSNINGAR

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska varje medlemsstat säkerställa att unionsfiskefartyg som för dess flagg och som är registrerade i unionen, när de ombord medför ett reglerat redskap inte uppehåller sig i området längre än det antal dagar som anges i kapitel III i denna bilaga.

KAPITEL II Tillstånd

4. FARTYG MED TILLSTÅND

4.1 En medlemsstat får inte tillåta att fartyg som för dess flagg fiskar med reglerade redskap i området om sådan fiskeverksamhet i området inte finns registrerad med avseende på fartyget under åren 2002–2018, med undantag av fiskeverksamhet som registrerats till följd av överföring av dagar mellan fiskefartyg, såvida medlemsstaten inte säkerställer att fiske med motsvarande kapacitet, mätt i kilowatt, förhindras i det området.

4.2 Ett fartyg som registrerats som användare av ett reglerat redskap kan dock få tillåtelse att använda ett annat fiskeredskap, förutsatt att det antal dagar som gäller för det andra redskapet minst är lika med det antal dagar som gäller för det reglerade redskapet.

4.3 Om en medlemsstat saknar kvoter i området ska ett fartyg som för dess flagg inte tillåtas fiska i det området med reglerade redskap, såvida fartyget inte tilldelas en kvot efter en överföring enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och tilldelas dagar till sjöss i enlighet med punkt 10 eller 11 i denna bilaga.

KAPITEL III Antal dagar i området som tilldelas unionsfiskefartyg

5. MAXIMALT ANTAL DAGAR

Det maximala antal dagar till sjöss för vilka en medlemsstat under innevarande förvaltningsperiod får ge ett fartyg som för dess flagg tillstånd att uppehålla sig i området med ett reglerat redskap ombord anges i tabell I.

6. SYSTEMET MED KILOWATTDAGAR

6.1 Under innevarande förvaltningsperiod får medlemsstaterna förvalta den fiskeansträngning som de tilldelas enligt ett system med kilowattdagar. Genom det systemet kan de tillåta varje fartyg som berörs av ett reglerat redskap enligt tabell I att uppehålla sig i området under ett maximalt antal dagar som skiljer sig från antalet dagar enligt tabellen, under förutsättning att det sammanlagda antalet kilowattdagar som får tilldelas för det reglerade redskapet iakttas.

6.2 Detta sammanlagda antal kilowattdagar ska vara summan av alla enskilda fiskeansträngningar som tilldelats de fartyg som för den berörda medlemsstatens flagg och som uppfyller kraven för det reglerade redskapet. Den enskilda fiskeansträngningen ska beräknas i kilowattdagar genom att maskinstyrkan för varje enskilt fartyg multipliceras med det antal dagar till sjöss som fartyget skulle ha rätt till enligt tabell I, om punkt 6.1 inte tillämpades.

6.3 En medlemsstat som önskar använda det system som avses i punkt 6.1 ska lämna in en ansökan till kommissionen för det reglerade redskapet enligt tabell I med rapporter i elektroniskt format som innehåller beräkningsunderlag som grundar sig på följande:

a) Förteckningen över fartyg med tillstånd att fiska, med uppgift om fartygens nummer i registret över unionens fiskeflotta (CFR) och deras maskinstyrka.

b) Det antal dagar till sjöss under vilka varje fartyg ursprungligen skulle ha fått tillstånd att fiska enligt tabell I och det antal dagar till sjöss som varje fartyg skulle ha rätt till med tillämpning av punkt 6.1.

6.4 På grundval av den ansökan ska kommissionen bedöma huruvida de villkor som avses i punkt 6 är uppfyllda, och kommissionen får i tillämpliga fall ge medlemsstaten tillåtelse att använda det system som avses i punkt 6.1.

7. TILLDELNING AV YTTERLIGARE DAGAR FÖR DEFNITIVT UPPHÖRANDE MED FISKEVERKSAMHET

7.1 Kommissionen får tilldela en medlemsstat ytterligare dagar till sjöss under vilka ett fartyg av sin flaggmedlemsstat kan få tillstånd att uppehålla sig inom området med ett reglerat redskap ombord; tilldelningen ska grundas på definitivt upphörande med fiskeverksamhet som har genomförts under den föregående förvaltningsperioden, i enlighet med antingen artikel 23 i förordning (EG) nr 1198/2006 eller förordning (EG) nr 744/2008. Definitivt upphörande till följd av andra omständigheter kan beaktas av kommissionen från fall till fall, på grundval av en skriftlig och vederbörligen motiverad ansökan från den berörda medlemsstaten. Den skriftliga ansökan ska innehålla uppgift om de berörda fartygen och för var och ett av dem bekräfta att de aldrig mer kommer att användas för fiskeverksamhet.

7.2 Den ansträngning mätt i kilowattdagar som under 2003 förbrukades av avvecklade fartyg som använde en viss redskapsgrupp, ska divideras med den ansträngning som förbrukades av alla fartyg som använde den redskapsgruppen under 2003. Det ytterligare antalet dagar till sjöss ska sedan beräknas genom att den kvot som erhålls multipliceras med det antal dagar som skulle ha beviljats enligt tabell I. En eventuell del av dag som uppstår vid denna beräkning ska avrundas till närmaste hel dag.

7.3 Punkterna 7.1 och 7.2 ska inte tillämpas när ett fartyg har ersatts i enlighet med punkt 4.2, eller när avvecklingen redan har använts under tidigare år för att få ytterligare dagar till sjöss.

7.4 Medlemsstater som önskar utnyttja en sådan tilldelning som avses i punkt 7.1 ska senast den 15 juni under innevarande förvaltningsperiod lämna in en ansökan till kommissionen med rapporter i elektroniskt format som för redskapsgruppen enligt tabell I innehåller beräkningsunderlag som grundas på följande:

a) Förteckningar över avvecklade fartyg, med uppgift om fartygens nummer i registret över unionens fiskeflotta (CFR) och deras maskinstyrka.

b) Fartygens fiskeansträngning under 2003, beräknad i dagar till sjöss per berörd grupp av fiskeredskap.

7.5 Under innevarande förvaltningsperiod får medlemsstaterna omfördela eventuellt beviljade ytterligare dagar till sjöss till alla eller några av de fartyg som stannar kvar inom flottan och som uppfyller kraven för de reglerade redskapen.

7.6 När kommissionen tilldelar ytterligare dagar till sjöss på grund av definitivt upphörande med fiskeverksamhet under föregående förvaltningsperiod ska det maximala antalet dagar per medlemsstat och fiskeredskap som visas i tabell I justeras i enlighet med detta för innevarande förvaltningsperiod.

8. TILLDELNING AV YTTERLIGARE DAGAR FÖR FÖRBÄTTRAD VETENSKAPLIG OBSERVATÖRSTÄCKNING

8.1 Kommissionen får, på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning i partnerskap mellan forskare och fiskerinäring, tilldela en medlemsstat tre ytterligare dagar mellan den 1 februari 2020 och den 31 januari 2021 då ett fartyg får uppehålla sig i området med ett reglerat redskap ombord. Sådana program ska särskilt inriktas på mängden fångst som kastas överbord och fångstsammansättningen samt gå utöver de krav på insamling av uppgifter som ställs i förordning (EG) nr 199/2008 och dess tillämpningsföreskrifter för nationella program.

8.2 Vetenskapliga observatörer ska ha en självständig ställning i förhållande till ägaren, fiskefartygets befälhavare och besättningsmedlemmarna.

8.3 En medlemsstat som önskar utnyttja en sådan tilldelning som anges i punkt 8.1 ska överlämna en beskrivning av sitt förbättrade program för vetenskaplig observatörstäckning till kommissionen för godkännande.

8.4 Om en medlemsstat önskar fortsätta att utan ändringar tillämpa ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning som redan tidigare har godkänts av kommissionen, ska medlemsstaten underrätta kommissionen om den fortsatta tillämpningen av detta program fyra veckor innan tillämpningsperioden för programmet inleds.

KAPITEL IV Förvaltning

9. ALLMÄN SKYLDIGHET

Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

10. FÖRVALTNINGSPERIODER

10.1 Medlemsstaterna får dela in dagarna av närvaro i området enligt tabell I i förvaltningsperioder som varar en eller flera kalendermånader.

10.2 Den berörda medlemsstaten ska fastställa det antal dagar eller timmar under en förvaltningsperiod som ett fartyg får uppehålla sig i området.

10.3 Om en medlemsstat fastställer den tid som ett fartyg som för dess flagg får uppehålla sig i ett område i timmar ska medlemsstaten fortsätta att mäta förbrukningen av dagar i enlighet med punkt 9. Den berörda medlemsstaten ska på kommissionens begäran visa vilka försiktighetsåtgärder den har vidtagit för att undvika en för hög förbrukning av dagar inom området till följd av att ett fartyg avslutar sin närvaro i området före utgången av en 24-timmarsperiod.

KAPITEL V Utbyte av tilldelad fiskeansträngning

11. ÖVERFÖRING AV DAGAR MELLAN FISKEFARTYG SOM FÖR EN MEDLEMSSTATS FLAGG

11.1 En medlemsstat får tillåta att fiskefartyg som för dess flagg överför det antal dagar av närvaro i ett område som det har fått tillstånd för till ett annat fartyg som för dess flagg i samma område, på villkor att produkten av antalet dagar som ett fartyg erhåller och dess maskinstyrka i kilowatt (kilowattdagar) är lika med eller mindre än produkten av det antal dagar som överförts av det fartyg som bidrar med dagar och dess maskinstyrka i kilowatt. Uppgifterna om fartygets maskinstyrka i kilowatt ska vara de som anges för varje fartyg i registret över unionens fiskeflotta.

11.2 Det totala antal dagar av närvaro i området som överförts i enlighet med punkt 11.1 multiplicerat med maskinstyrkan i kilowatt hos det fartyg som bidrar med dagar får inte vara högre än det årliga genomsnittet dagar i området som i fiskeloggboken dokumenterats för det fartyg som bidrar med dagar för åren 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005 multiplicerat med fartygets maskinstyrka i kilowatt.

11.3 En överföring av dagar i enlighet med punkt 11.1 ska vara tillåten mellan fartyg som fiskar med ett reglerat redskap och under samma förvaltningsperiod.

11.4 På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna lämna information om de överföringar som har gjorts. Ett kalkylarksformat för insamling och översändande av den informationen får fastställas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2.

12. ÖVERFÖRING AV DAGAR MELLAN FISKEFARTYG SOM FÖR OLIKA MEDLEMSSTATERS FLAGG

Medlemsstater får tillåta överföring av dagar inom området för samma förvaltningsperiod och inom samma område mellan fiskefartyg som för deras flagg under förutsättning att punkterna 4.2, 4.4, 5, 6 och 10 gäller i tillämpliga delar. Medlemsstater som beslutar sig för att tillåta en sådan överföring ska innan överföringen äger rum lämna uppgifter till kommissionen om överföringen, inbegripet antal dagar som ska överföras, fiskeansträngning och, i förekommande fall, därtill hörande kvoter.

KAPITEL VI Rapporteringsskyldigheter

13. RAPPORT OM FISKEANSTRÄNGNINGEN

Artikel 28 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska tillämpas på fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för denna bilaga. Med det geografiska området enligt den artikeln avses det område som anges i punkt 2 i denna bilaga.

14. INSAMLING AV RELEVANTA UPPGIFTER

På grundval av de uppgifter som används för förvaltningen av fiskedagar i området enligt denna bilaga, ska medlemsstaterna för varje kvartal samla in uppgifter om den totala fiskeansträngningen i området när det gäller släpredskap och passiva redskap, ansträngningen när det gäller de fartyg som använder olika typer av redskap i området samt uppgifter om maskinstyrkan för dessa fartyg i kilowattdagar.

15. RAPPORTERING AV RELEVANTA UPPGIFTER

Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran göra ett kalkylark med de uppgifter som avses i punkt 14 tillgängligt för kommissionen i det format som anges i tabellerna II och III genom att skicka det till den e-postadress som kommissionen meddelar medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran skicka närmare uppgifter till kommissionen om ansträngning som tilldelats och utnyttjats under hela, eller delar av, förvaltningsperioderna 2018 och 2019 i det dataformat som anges i tabellerna IV och V.

BILAGA III

För förvaltningen av de fiskemöjligheter avseende tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4 som fastställs i bilaga IA ska de förvaltningsområden inom vilka särskilda fångstbegränsningar ska gälla vara såsom anges nedan och i tillägget till denna bilaga.

BILAGA IV

De områden som anges i nedanstående tabell ska stängas för alla redskap utom pelagiska redskap (snörpvadar och trålar) under den identifierade perioden:

BILAGA V

DEL A HÖGSTA ANTAL FISKETILLSTÅND FÖR UNIONSFISKEFARTYG SOM FISKAR I TREDJELÄNDERS VATTEN

DEL B HÖGSTA ANTAL FISKETILLSTÅND FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND SOM FISKAR I UNIONENS VATTEN

BILAGA VI

1) Högsta antal unionsspöfiskefartyg och unionsdörjfiskefartyg som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten Spanien 60 Frankrike 55 Unionen 115

2) Högsta antal unionsfiskefartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet Spanien 364 Frankrike 140 Italien 30 Cypern 20 Malta 54 Portugal 76 Unionen 684

3) Högsta antal unionsfiskefartyg som i odlingssyfte får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Adriatiska havet Kroatien 18 Italien 12 Unionen 28

4) Högsta antal fiskefartyg per medlemsstat som kan få tillstånd att fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet Tabell A Antal fiskefartyg Cypern Grekland Kroatien Italien Frankrike Spanien Malta Portugal Snörpvadsfartyg 1 0 18 21 22 6 2 0 Långrevsfartyg 27 0 0 40 23 48 62 0 Spöfiskefartyg 0 0 0 0 8 68 0 76 Handlina 0 0 12 0 47 1 0 0 Trålare 0 0 0 0 57 0 0 0 Fartyg för småskaligt fiske 0 32 0 0 140 620 52 0 Andra fartyg för icke-industriellt fiske 0 61 0 0 0 0 0 0

5) Högsta antal fällor för fiske efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet som får tillåtas per medlemsstat Medlemsstat Antal fällor Spanien 5 Italien 6 Portugal 2

6) Maximal kapacitet för odling och gödning av blåfenad tonfisk per medlemsstat samt maximal insättning av vildfångad blåfenad tonfisk som varje medlemsstat får tilldela sina gödnings- eller odlingsanläggningar i östra Atlanten och Medelhavet Tabell A Maximal kapacitet för odling och gödning av blåfenad tonfisk Antal anläggningar Kapacitet (i ton) Spanien 10 11852 Italien 13 12600 Grekland 2 2100 Cypern 3 3000 Kroatien 7 7880 Malta 6 12300 Tabell B Maximal insättning av vildfångad blåfenad tonfisk (i ton) Spanien 6300 Italien 3764 Grekland 785 Cypern 2195 Kroatien 2947 Malta 8786 Portugal 350

7) Fördelningen mellan medlemsstaterna och Förenade kungariket av det högsta antalet fiskefartyg som för antingen en medlemsstats flagg eller Förenade kungarikets flagg och som får fiska efter långfenad tonfisk från Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007 ska vara följande: Medlemsstater och Förenade kungariket Högsta antal fartyg Irland 50 Spanien 730 Frankrike 151 Förenade kungariket 12 Portugal 310

8) Högsta antal unionsfiskefartyg med en längd av minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde: Medlemsstat Högsta antal fartyg med snörpvadar Högsta antal fartyg med långrevar Spanien 23 190 Frankrike 11 – Portugal – 79 Unionen 34 269

BILAGA VII

Undersökande fiske efter tandnotingar i CCAMLR:s konventionsområde under 2019/2020 ska begränsas till följande:

Tabell A Tillåtna medlemsstater, delområden och högsta antal fartyg

Tabell B TAC:er och bifångstbegränsningar

De TAC:er som anges nedan, vilka antagits av CCAMLR, har inte tilldelats CCAMLR-medlemmarna och unionens andel är således inte fastställd. Fångsterna övervakas av CCAMLR:s sekretariat, som kommer att meddela de avtalsslutande parterna när fisket ska upphöra på grund av att TAC:erna har uttömts.

BILAGA VIII

1. Högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde. Medlemsstat Högsta antal fartyg Kapacitet (bruttodräktighet) Spanien 22 61364 Frankrike 27 45383 Portugal 5 1627 Italien 1 2137 Unionen 55 110511

2. Högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOTC:s behörighetsområde. Medlemsstat Högsta antal fartyg Kapacitet (bruttodräktighet) Spanien 27 11590 Frankrike 41 7882 Portugal 15 6925 Förenade kungariket 4 1400 Unionen 87 27797

3. De fartyg som avses i punkt 1 ska även tillåtas att fiska efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOTC:s behörighetsområde.

4. De fartyg som avses i punkt 2 ska även tillåtas att fiska efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde.

BILAGA IX

Högsta antal unionsfiskefartyg som har tillstånd att fiska efter svärdfisk i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde

Högsta antal snöprvadsfartyg från unionen som har tillstånd att fiska efter tropisk tonfisk i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

3 Rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 3943/90, (EG) nr 66/98 och (EG) nr 1721/1999 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 16).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).

5 Ingicks genom rådets beslut 2006/539/EG av den 22 maj 2006 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar, av konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (EUT L 224, 16.8.2006, s. 22).

6 Unionen anslöts genom rådets beslut 86/238/EEG av den 9 juni 1986 om anslutning av gemenskapen till internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, ändrat genom det protokoll som bifogas till utskottets slutbetänkande vid konferensen av staternas befullmäktigade ombud som i Paris undertecknat konventionen den 10 juli 1984 (EGT L 162, 18.6.1986, s. 33).

7 Unionen anslöts genom rådets beslut 95/399/EG av den 18 september 1995 om gemenskapens anslutning till avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen (EGT L 236, 5.10.1995, s. 24).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om fångster och fiskeriaktiviteter från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens västra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 42).

9 Ingicks genom rådets beslut 2002/738/EG av den 22 juli 2002 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten (EGT L 234, 31.8.2002, s. 39).

10 Unionen anslöts genom rådets beslut 2008/780/EG av den 29 september 2008 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (EUT L 268, 9.10.2008, s. 27).

11 Unionen anslöts genom rådets beslut 2012/130/EU av den 3 oktober 2011 om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet (EUT L 67, 6.3.2012, s. 1).

12 Unionen anslöts genom rådets beslut 2005/75/EG av den 26 april 2004 om gemenskapens anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (EUT L 32, 4.2.2005, s. 1).

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81).

14 Alla typer av bottentrål (OTB, OTT, PTB, TBB, TBN, TBS och TB).

15 Alla typer av not/vad (SSC, SDN, SPR, SV, SB och SX).

16 Allt fiske med långrev, spö eller fasta linor (LHP, LHM, LLD, LL, LTL, LX och LLS).

17 Alla fasta nät och fällor (GTR, GNS, GNC, FYK, FPN och FIX).

18 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2034 av den 18 oktober 2018 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2019–2021 (EUT L 327, 21.12.2018, s. 8).

19 Redskapskoder: OTB, OTT, OT, TBN, TBS, TB, TX, PTB, SDN, SSC, SX, LL, LLS.

20 Rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter och om upphävande av förordning (EG) nr 973/2001 (EUT L 123, 12.5.2007, s. 3).

21 Utom vatten inom sex sjömil från Förenade kungarikets baslinjer vid Shetland, Fair Isle och Foula.

22 Upp till 2 % av kvoten får utgöras av bifångster av vitling och makrill (OT1/*2A3A4). Bifångster av vitling och makrill som räknas av från kvoten i enlighet med denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten i enlighet med artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.

28 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

34 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

36 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

37 Ska fiskas i unionens vatten i 2a, 4, 5b, 6 och 7 (USK/*24X7C).

38 Särskilt villkor: Varav en oavsiktlig fångst av andra arter på 25 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i 5b, 6 och 7. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett visst område. Den totala oavsiktliga fångsten av andra arter i 5b, 6 och 7 får inte överstiga mängden nedan i ton (OTH/*5B67-). Bifångst av torsk inom ramen för denna bestämmelse i område 6a får inte överstiga 5 %. 3000

39 Inklusive långa. Följande kvoter för Norge får endast fiskas med långrev i 5b, 6 och 7: Långa (LIN/*5B67-) 8000 Lubb (USK/*5B67-) 2923

40 Kvoterna för lubb och långa för Norge är utbytbara upp till följande mängd i ton: 2000

46 Fångster av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm.

47 Särskilt villkor: Upp till 50 % av denna mängd får fiskas i unionens vatten i 4 (HER/*04-C.).

53 Fångster av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm.

54 Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC. Inom gränserna för denna kvot får högst nedan angivna kvantitet tas i unionens vatten i 4a och 4b (HER/*4AB-C). En ytterligare kvantitet på högst 10000 ton kommer att beviljas om en sådan ökning begärs av Norge. 50000

57 Bifångster av torsk, kolja, lyrtorsk, vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

59 Endast för fångster av sill som tas som bifångst i fisken med nätredskap med en maskstorlek som understiger 32 mm.

61 Endast för fångster av sill som tas som bifångst i fisken med nätredskap med en maskstorlek som understiger 32 mm.

63 Endast för fångster av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm.

64 Med undantag för Blackwater-beståndet gäller hänvisningen sillbeståndet i havsområdet vid Themsens mynning inom en zon som avgränsas av en loxodrom som går söderut från Landguard Point (51° 56' N, 1° 9,1' E) till latitud 51° 33' N och vidare västerut till en punkt på Förenade kungarikets kust.

65 Särskilt villkor: Upp till 50 % av denna kvot får tas i 4b (HER/*04B.).

75 Hänvisningen gäller sillbeståndet i den del av Ices-område 6a som är belägen öster om meridianen för longitud 7° W och norr om parallellen för latitud 55° N eller väster om meridianen för longitud 7° W och norr om parallellen för latitud 56° N, med undantag av Clyde.

76 Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter sill i den del av de Ices-områden som omfattas av denna TAC vilken ligger mellan 56° N och 57° 30' N, med undantag för ett bälte på sex sjömil mätt från baslinjen i Förenade kungarikets territorialhav.

84 Hänvisningen gäller sillbeståndet i 6a söder om 56° 00' N och väster om 07° 00' W.

86 Clyde-beståndet: Referensen gäller sillbeståndet i ett havsområde nordost om en linje dragen mellan Mull of Kintyre (55° 17,9' N, 05° 47,8' W), en punkt vid position (55° 04' N, 05° 23' W), och Corsewall Point (55° 00,5' N, 05° 09,4' W).

87 Samma kvantitet som kvoten för Förenade kungariket.

91 Zonen minskas med ett område som avgränsas av latitud 52° 30' N i norr, latitud 52° 00' N i söder, Irlands kust i väster, Förenade kungarikets kust i öster.

93 Zonen utökas med ett område som avgränsas av latitud 52° 30' N i norr, latitud 52° 00' N i söder, Irlands kust i väster, Förenade kungarikets kust i öster.

94 Denna kvot får endast tilldelas fartyg som deltar i kontrollfiske för att möjliggöra insamling av fiskeribaserade data för detta bestånd enligt Ices bedömning. Den berörda medlemsstaten ska meddela kommissionen fartygets/fartygens namn innan några fångster tillåts.

106 Kvoten får endast fiskas under perioden 1 juli 2020–30 juni 2021.

111 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

117 Särskilt villkor: Varav upp till 5 % får fiskas i 7d (COD/*07D.).

118 Får tas i unionens vatten. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

124 Bifångster av kolja, lyrtorsk, vitling och gråsej ska räknas av från kvoten för dessa arter.

126 Endast för bifångster av torsk i fisket efter andra arter. Inget riktat fiske efter torsk är tillåtet inom denna kvot.

134 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

142 Endast för bifångster av torsk i fisket efter andra arter. Inget riktat fiske efter torsk är tillåtet inom denna kvot.

150 Särskilt villkor: varav upp till 5 % får fiskas i: 4, unionens vatten i 2a, den del av 3a som inte tillhör Skagerrak och Kattegatt (COD/*2A3X4).

156 Särskilt villkor: varav upp till 5 % får fiskas i: unionens vatten i 2a och 4 (LEZ/*2AC4C).

159 10 % av denna kvot får utnyttjas i 8a, 8b, 8d och 8e (LEZ/*8ABDE) för bifångster i riktat fiske efter tunga.

160 35 % av denna kvot får fiskas i 8a, 8b, 8d och 8e (LEZ/*8ABDE).

166 Särskilt villkor: varav upp till 10 % får fiskas i: 6, unionens vatten och internationella vatten i 5b, internationella vatten i 12 och 14 (ANF/*56-14).

175 Särskilt villkor: varav upp till 5 % får fiskas i: unionens vatten i 2a och 4 (ANF/*2AC4C).

181 Särskilt villkor: varav upp till 10 % får fiskas i 8a, 8b, 8d och 8e (ANF/*8ABDE).

190 Bifångster av torsk, lyrtorsk, vitling och gråsej ska räknas av från kvoten för dessa arter.

192 Högst 10 % av denna kvot får fiskas i 4, unionens vatten i 2a (HAD/*2AC4.).

198 Får tas i unionens vatten. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

200 Endast för bifångster av vitling i fisket efter andra arter. Inget riktat fiske efter vitling är tillåtet inom denna kvot.

207 Endast för bifångster av vitling i fisket efter andra arter. Inget riktat fiske efter vitling är tillåtet inom denna kvot.

214 Bifångster av torsk, kolja och gråsej ska räknas av från kvoten för dessa arter.

216 Överföringar från denna kvot får göras till unionens vatten i 2a och 4. Sådana överföringar ska dock anmälas i förväg till kommissionen.

219 Högst 10 % av denna kvot får användas för bifångster i 3a (HKE/*03A.).

227 Överföringar från denna kvot får göras till unionens vatten i 2a och 4. Sådana överföringar ska dock anmälas i förväg till kommissionen.

232 Överföringar från denna kvot får göras till unionens vatten i 2a och 4. Sådana överföringar ska dock anmälas i förväg till kommissionen.

235 Särskilt villkor: Inom en total tillträdeskvot på 37500 ton för unionen får medlemsstaterna fiska upp till följande procentandel av sina kvoter i färöiska vatten (WHB/*05-F.): 11,4 %.

236 Överföringar från denna kvot får göras till 8c, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1 Sådana överföringar ska dock anmälas i förväg till kommissionen.

237 Särskilt villkor: Av unionskvoterna i unionens vatten och internationella vatten i 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8a, 8b, 8d, 8e, 12 och 14 (WHB/*NZJM1) och i 8c, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1 (WHB/*NZJM2), får följande kvantitet fiskas i norsk ekonomisk zon eller i fiskezonen runt Jan Mayen: 190809

251 Särskilt villkor: Av unionskvoterna i unionens vatten och internationella vatten i 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8a, 8b, 8d, 8e, 12 och 14 (WHB/*NZJM1) och i 8c, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1 (WHB/*NZJM2), får följande kvantitet fiskas i norsk ekonomisk zon eller i fiskezonen runt Jan Mayen: 190809

253 Ska räknas av från Norges fångstbegränsningar som fastställts i kuststatsarrangemanget.

254 Särskilt villkor: Fångsten i 4a får vara högst nedan angivna mängd (WHB/*04A-C): 40000 Denna fångstbegränsning i 4a uppgår till följande andel av Norges tillträdeskvot: 21 %.

255 Ska räknas av från Färöarnas fångstbegränsningar.

256 Särskilt villkor: Får även fiskas i 6b (WHB/*06B-C). Fångsten i 4a får vara högst nedan angivna mängd (WHB/*04A-C): 9375

261 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

262 Ska fiskas i unionens vatten i 2a, 4, 5b, 6 och 7 (BLI/*24X7C).

263 Bifångster av skoläst och dolkfisk ska räknas av från denna kvot. Ska fiskas i unionens vatten i 6a norr om 56° 30' N och 6b. Denna bestämmelse ska inte tillämpas på fångster som omfattas av landningsskyldigheten.

267 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

276 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

278 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

280 Särskilt villkor: Varav upp till 25 % men högst 75 ton får fiskas i unionens vatten i 3a (LIN/*03A-C).

286 Särskilt villkor: varav upp till 35 % får fiskas i: unionens vatten i 4 (LIN/*04-C).

287 Särskilt villkor: Varav en oavsiktlig fångst av andra arter på 25 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i 5b, 6 och 7. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett visst område. Den totala oavsiktliga fångsten av andra arter i 5b, 6 och 7 får inte överstiga mängden nedan i ton (OTH/*6X14.). Bifångst av torsk inom ramen för denna bestämmelse i område 6a får inte överstiga 5 %. 3000

288 Inklusive lubb. Kvoterna för Norge får endast fiskas med långrev i 5b, 6 och 7 och de uppgår till följande: Långa (LIN/*5B67-) 8000 Lubb (USK/*5B67-) 2923

289 Kvoterna för långa och lubb för Norge är utbytbara upp till följande mängd i ton: 2000

290 Inklusive lubb. Ska fiskas i 6b och 6a norr om 56° 30' N (LIN/*6BAN.).

291 Särskilt villkor: varav en oavsiktlig fångst av andra arter på 20 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i 6a och 6b. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett visst område. Den totala oavsiktliga fångsten av andra arter i 6a och 6b får inte överstiga följande mängd i ton (OTH/*6AB.): 75

302 Särskilt villkor: Inom gränserna för de ovannämnda kvoterna får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zon: Funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7 (NEP/*07U16): Spanien 795 Frankrike 498 Irland 957 Förenade kungariket 387 Unionen 2637

309 Uteslutande för fångst från kontrollfiske för insamling av data om fångst per ansträngningsenhet (CPUE) med fartyg som har observatörer ombord: 2 ton i funktionell enhet 25 under fem resor per månad i augusti och september, 0,7 ton i funktionell enhet 31 under sju dagar i juli.

314 Varav högst 6 % får tas i de funktionella enheterna 26 och 27 i Ices-sektion 9a (NEP/*9U267).

315 Inom gränserna för ovannämnda TAC får högst följande mängder tas i funktionell enhet 30 av Ices-sektion 9a (NEP/*9U30): 77

322 Bifångster av torsk, kolja, lyrtorsk, vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

324 Det råder förbud mot fiske efter räkor av arterna Penaeus subtilis och Penaeus brasiliensis där vattendjupet är mindre än 30 meter.

325 Samma kvantitet som kvoten för Frankrike.

331 Varav högst 300 ton får fiskas i Skagerack (PLE/*03AN.).

333 Endast för bifångster av rödspätta i fisket efter andra arter. Inget riktat fiske efter rödspätta är tillåtet inom denna kvot.

341 Särskilt villkor: varav upp till 2 % får fiskas i: 8a, 8b, 8d och 8e (POL/*8ABDE).

348 Särskilt villkor: varav upp till 5 % får fiskas i unionens vatten i 8c (POL/*08C.).

349 Utöver denna TAC får Portugal fiska kvantiteter av lyrtorsk som inte överstiger 98 ton (POL/93411P).

355 Får enbart tas i unionens vatten i 4 och i 3a (POK/*3A4-C). Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

357 Ska fiskas norr om 56° 30' N (POK/*5614N).

359 Bifångster av torsk, kolja, lyrtorsk och vitling ska räknas av från kvoten för dessa arter.

361 Fångster av ljus rocka (Raja brachyura) i unionens vatten i 4 (RJH/04-C.), blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/2AC4-C), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/2AC4-C) och fläckrocka (Raja montagui) (RJM/2AC4-C) ska rapporteras separat.

362 Bifångstkvot. Dessa arter får inte utgöra mer än 25 % av den levande vikten för den fångst som behålls ombord per fiskeresa. Detta villkor gäller endast fartyg med en längd överallt av mer än 15 meter. Denna bestämmelse ska inte tillämpas på fångster som omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013.

363 Detta gäller inte ljus rocka (Raja brachyura) i unionens vatten i 2a eller småögd rocka (Raja microocellata) i unionens vatten i 2a och 4. Vid oavsiktlig fångst får dessa arter inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart. Fiskare ska uppmanas att utarbeta och använda metoder och utrustning som underlättar ett snabbt och säkert frisläppande av dessa arter.

364 Särskilt villkor: Varav upp till 10 % får fiskas i unionens vatten i 7d (SRX/*07D2.), utan att det påverkar förbuden i artiklarna 16 och 52 för de områden som där anges. Fångster av ljus rocka (Raja brachyura) (RJH/*07D2.), fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/*07D2.), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/*07D2.) och fläckrocka (Raja montagui) (RJM/*07D2.) ska rapporteras separat. Detta särskilda villkor gäller inte småögd rocka (Raja microocellata) eller brokrocka (Raja undulata).

390 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/03A-C.), ljus rocka (Raja brachyura) (RJH/03A-C.) och fläckrocka (Raja montagui) (RJM/03A-C.) ska rapporteras separat.

394 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/67AKXD), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/67AKXD), ljus rocka (Raja brachyura) (RJH/67AKXD), fläckrocka (Raja montagui) (RJM/67AKXD), sandrocka (Raja circularis) (RJI/67AKXD) och näbbrocka (Raja fullonica) (RJF/67AKXD) ska rapporteras separat.

395 Särskilt villkor: Varav upp till 5 % får fiskas i unionens vatten i 7d (SRX/*07D.), utan att det påverkar förbuden i artiklarna 16 och 52 för de områden som där anges. Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/*07D.), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/*07D.), ljus rocka (Raja brachyura) (RJH/*07D.), fläckrocka (Raja montagui) (RJM/*07D.), sandrocka (Raja circularis) (RJI/*07D.) och näbbrocka (Raja fullonica) (RJF/*07D.) ska rapporteras separat. Detta särskilda villkor gäller inte småögd rocka (Raja microocellata) eller brokrocka (Raja undulata).

396 Detta gäller inte småögd rocka (Raja microocellata), utom i unionens vatten i 7f och 7g. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av dessa arter inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart. Fiskare ska uppmanas att utarbeta och använda metoder och utrustning som underlättar ett snabbt och säkert frisläppande av dessa arter. Inom gränserna för de ovannämnda kvoterna får högst nedan föreskrivna kvantiteter småögd rocka i unionens vatten i 7f och 7g (RJE/7FG.) tas: Särskilt villkor: varav upp till 5 % får fiskas i unionens vatten i 7d och rapporteras enligt följande kod: (RJE/*07D.). Detta särskilda villkor påverkar inte förbuden i artiklarna 16 och 52 för de områden som anges där. Art: Småögd rocka Raja microocellata Zon: Unionens vatten i 7f och 7g (RJE/7FG.) Belgien 17 Försiktighets-TAC Estland 0 Frankrike 79 Tyskland 0 Irland 25 Litauen 0 Nederländerna 0 Portugal 0 Spanien 21 Förenade kungariket 50 Unionen 192 TAC 192

397 Detta gäller inte brokrocka (Raja undulata).

444 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/07D.), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/07D.), ljus rocka (Raja brachyura) (RJH/07D.), fläckrocka (Raja montagui) (RJM/07D.) och småögd rocka (Raja microocellata) (RJE/07D.) ska rapporteras separat.

445 Särskilt villkor: varav upp till 5 % får fiskas i unionens vatten i 6a, 6b, 7a–c och 7e–k (SRX/*67AKD). Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/*67AKD), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/*67AKD), ljus rocka (Raja brachyura) (RJH/*67AKD) och fläckrocka (Raja montagui) (RJM/*67AKD) ska rapporteras separat. Detta särskilda villkor gäller inte småögd rocka (Raja microocellata) eller brokrocka (Raja undulata).

446 Särskilt villkor: Varav upp till 10 % får fiskas i unionens vatten i 2a och 4 (SRX/*2AC4C). Fångster av ljus rocka (Raja brachyura) i unionens vatten i 4 (RJH/*04-C.), blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/*2AC4C), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/*2AC4C) och fläckrocka (Raja montagui) (RJM/*2AC4C) ska rapporteras separat. Detta särskilda villkor gäller inte småögd rocka (Raja microocellata).

447 Detta gäller inte brokrocka (Raja undulata).

469 Fiske efter denna art får inte förekomma i de områden som omfattas av denna TAC. Denna art får endast landas hel eller rensad. Denna bestämmelse påverkar inte förbuden i artiklarna 16 och 52 för de områden som anges där.

482 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/89-C.), ljus rocka (Raja brachyura) (RJH/89-C.) och knaggrocka (Raja clavata) (RJC/89-C.) ska rapporteras separat.

483 Detta gäller inte brokrocka (Raja undulata). Fiske efter denna art får inte förekomma i de områden som omfattas av denna TAC. I de fall landningsskyldigheten inte är tillämplig, får bifångst av brokrocka i delområdena 8 och 9 endast landas hel eller rensad. Fångsterna ska ligga under kvoterna i tabellen nedan. Ovannämnda bestämmelser påverkar inte förbuden i artiklarna 16 och 52 för de områden som anges där. Bifångster av brokrocka ska rapporteras separat med de koder som anges i tabellerna nedan. Inom gränserna för de ovannämnda kvoterna får högst nedan angivna kvantiteter brokrocka tas: Art: Brokrocka Raja undulata Zon: Unionens vatten i 8 (RJU/8-C.) Belgien 0 Försiktighets-TAC Frankrike 13 Portugal 10 Spanien 10 Förenade kungariket 0 Unionen 33 TAC 33 Art: Brokrocka Raja undulata Zon: Unionens vatten i 9 (RJU/9-C.) Belgien 0 Försiktighets-TAC Frankrike 20 Portugal 15 Spanien 15 Förenade kungariket 0 Unionen 50 TAC 50

497 Ska tas i unionens vatten i 2a och 6. I 6 får denna kvantitet endast fiskas med långrev (GHL/*2A6-C).

499 Inom gränserna för de ovannämnda kvoterna får högst nedan angivna kvantiteter även tas i följande två zoner: Norska vatten i 2a (MAC/*02AN-) Färöiska vatten (MAC/*FRO1) Belgien 78 80 Danmark 2695 2756 Tyskland 82 84 Frankrike 247 252 Nederländerna 248 254 Sverige 736 753 Förenade kungariket 230 235 Unionen 4316 4414

500 Får också tas i norska vatten i 4a (MAC/*4AN.).

501 Särskilt villkor: inbegripet följande tonnage, som ska tas i norska vatten i 2a och 4a (MAC/*2A4AN): 271 Vid fiske enligt detta särskilda villkor ska bifångster av torsk, kolja, lyrtorsk, vitling och gråsej räknas av från kvoterna för dessa arter.

502 Ska dras av från Norges andel av TAC:en (tillträdeskvot). Denna mängd inbegriper följande andel för Norge av TAC:en för Nordsjön: 55397 Denna kvot får enbart fiskas i 4a (MAC/*04A.), med undantag för följande mängd, i ton, som får fiskas i 3a (MAC/*03A.): 3000

521 Särskilt villkor: Varav upp till 25 % får göras tillgängligt för utbyte för att fiskas av Spanien, Frankrike och Portugal i 8c, 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf 34.1.1 (MAC/*8C910).

522 Får fiskas i 2a, 6a norr om 56° 30' N, 4a, 7d, 7e, 7f och 7h (MAC/*AX7H).

523 Följande ytterligare tillträdeskvot, i ton, får fiskas av Norge norr om 56° 30' N och räknas av från dess fångstbegränsning (MAC/*N5630): 38212

524 Denna mängd ska dras av från Färöarnas fångstbegränsning (tillträdeskvot). Får endast fiskas i 6a norr om 56° 30' N (MAC/*6AN56). Under perioderna 1 januari–15 februari och 1 oktober–31 december får dock denna kvot fiskas även i 2a, 4a norr om 59° (EU-zon) (MAC/*24N59).

539 Särskilt villkor: kvantiteter som byts med andra medlemsstater får tas i 8a, 8b och 8d (MAC/*8ABD.). De kvantiteter som tillhandahålls av Spanien, Portugal eller Frankrike i utbytessyfte och som ska tas i 8a, 8b och 8d får dock inte överskrida 25 % av den givande medlemsstatens kvoter.

543 Kvoten får endast fiskas i unionens vatten i 3a, delsektionerna 22–24.

546 Får enbart fiskas i unionens vatten i 4 (SOL/*04-C.).

548 Upp till 5 % av kvoten får utgöras av bifångster av vitling och kolja (OTH/*03A.). Bifångster av vitling och kolja som räknas av från kvoten i enlighet med denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten i enlighet med artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2012 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.

549 Denna kvot får endast fiskas under perioden 1 januari 2020–30 juni 2020. Överföringar från denna kvot får göras till unionens vatten i 2a och 4. Sådana överföringar ska dock anmälas i förväg till kommissionen.

559 Upp till 5 % av kvoten får utgöras av bifångster av vitling och kolja (OTH/*03A.2). Bifångster av vitling och kolja som räknas av från kvoten i enlighet med denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten i enlighet med artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.

560 Denna kvot får endast fiskas under perioden 1 juli 2020–30 juni 2021.

570 Kvoten får endast fiskas under perioden 1 juli 2020–30 juni 2021.

571 Upp till 2 % av kvoten får utgöras av bifångster av vitling (OTH/*2AC4C). Bifångster av vitling som räknas av från kvoten i enlighet med denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten i enlighet med artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.

572 Inklusive tobisar.

573 Får omfatta upp till 4 % bifångst av sill.

595 Pigghaj får inte fiskas i de områden som omfattas av denna TAC. Vid oavsiktlig fångst i fiske där pigghaj inte omfattas av landningsskyldigheten får exemplaren inte komma till skada och de ska frisläppas omedelbart, i enlighet med kraven i artiklarna 16 och 52. Genom undantag från artikel 16 får fartyg som deltar i programmet för undvikande av bifångst som godkänts av STECF, per månad, inte landa mer än 2 ton pigghaj som är död vid den tidpunkt då fiskeredskapet halas ombord. Medlemsstater som deltar i programmet för undvikande av bifångst ska säkerställa att den totala årliga landningen av pigghaj på grundval av detta undantag inte överstiger ovanstående kvantiteter. De ska meddela kommissionen förteckningen över deltagande fartyg innan de tillåter någon landning. Medlemsstaterna ska utbyta information om områden för fångstundvikande.

606 Upp till 5 % av kvoten får utgöras av bifångster av trynfiskar, kolja, vitling och makrill (OTH/*4BC7D). Bifångster av trynfiskar, kolja, vitling och makrill som räknas av från kvoten i enlighet med denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten i enlighet med artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2012 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.

607 Särskilt villkor: upp till 5 % av denna kvot fiskad i sektion 7d får räknas som fiskad inom kvoten för följande zon: Unionens vatten i 2a, 4a, 6, 7a–c, 7e–k, 8a, 8b, 8d och 8e, unionens vatten och internationella vatten i 5b, internationella vatten i 12 och 14 (JAX/*2A-14).

608 Får fiskas i unionens vatten i 4a, men inte i unionens vatten i 7d (JAX/*04-C.).

624 Särskilt villkor: Upp till 5 % av denna kvot fiskad i unionens vatten i 2a eller 4a före den 30 juni får räknas som fiskad inom kvoten för följande zon: unionens vatten i 4b, 4c och 7d (JAX/*4BC7D).

625 Särskilt villkor: upp till 5 % av denna kvot får fiskas i 7d (JAX/*07D.). Enligt detta särskilda villkor, och i enlighet med fotnot (3), ska bifångster av trynfiskar och vitling rapporteras separat med följande kod: (OTH/*07D.).

626 Upp till 5 % av kvoten får utgöras av bifångster av trynfiskar, kolja, vitling och makrill (OTH/*2A-14). Bifångster av trynfiskar, kolja, vitling och makrill som räknas av från kvoten i enlighet med denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten i enlighet med artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2012 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.

627 Begränsat till 4a, 6a (norr om 56° 30' N endast), 7e, 7f, 7h.

628 Särskilt villkor: upp till 80 % av denna kvot får fiskas i 8c (JAX/*08C2.). Enligt detta särskilda villkor, och i enlighet med fotnot (3), ska bifångster av trynfiskar och vitling rapporteras separat med följande kod: (OTH/*08C2).

654 Särskilt villkor: upp till 10 % av denna kvot får fiskas i 9 (JAX/*09.).

657 Särskilt villkor: upp till 10 % av denna kvot får fiskas i 8c (JAX/*08C.).

660 Vatten som gränsar till Azorerna.

661 Samma kvantitet som kvoten för Portugal.

665 Vatten som gränsar till Madeira.

666 Samma kvantitet som kvoten för Portugal.

670 Vatten som gränsar till Kanarieöarna.

671 Samma kvantitet som kvoten för Spanien.

675 Upp till 5 % av kvoten får utgöras av bifångster av kolja och vitling (OT2/*2A3A4). Bifångster av kolja och vitling som räknas av från kvoten i enlighet med denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten i enlighet med artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.

676 Kvoten får endast fiskas i unionens vatten i Ices-områdena 2a, 3a och 4.

677 Unionskvoten får endast fiskas under perioden 1 november 2019–31 oktober 2020.

678 En sorteringsrist ska användas.

679 En sorteringsrist ska användas. Inkluderar högst 15 % oundvikliga bifångster (NOP/*2A3A4), som ska räknas av från denna kvot.

680 Unionskvoten får fiskas under perioden 1 november 2020–31 december 2020.

703 Bifångster av torsk, kolja, lyrtorsk, vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

704 Särskilt villkor: varav högst följande mängd taggmakrillar (JAX/*04-N.): 400

707 Endast fångad med långrev.

709 Kvot för ”övriga arter” som Norge enligt tradition tilldelar Sverige.

710 Inklusive ej specifikt nämnda fisken. Undantag kan vid behov införas efter samråd.

713 Begränsat till 2a och 4 (OTH/*2A4-C).

714 Inklusive ej specifikt nämnda fisken. Undantag kan vid behov införas efter samråd.

715 Ska fiskas i 4 och 6a norr om 56° 30' N (OTH/*46AN).

719 När fångster rapporteras till kommissionen ska även de kvantiteter som fiskats i vart och ett av följande områden rapporteras: NEAFC:s regleringsområde och unionens vatten.

720 Får fiskas i unionens vatten norr om 62° N.

721 Ska räknas av från Färöarnas fångstbegränsningar.

722 Ska räknas av från Norges fångstbegränsningar.

740 Med undantag för bifångster ska följande villkor gälla för dessa kvoter: 1. De får inte fiskas under perioden 1 april–31 maj. 2. EU-fartyg får välja att fiska i det ena eller båda av följande områden: Inrapporterings-kod Geografisk avgränsning COD/GRL1 Den del av den grönländska fiskezonen som ligger i Nafo-delområde 1F väster om 44° 00' W och söder om 60° 45' N, den del av Nafo-delområde 1 som ligger söder om parallellen för 60° 45' nordlig latitud (Cape Desolation) och den del av den grönländska fiskezonen i Ices-sektion 14b som ligger öster om 44° 00' W och söder om 62° 30' N. COD/GRL2 Den del av den grönländska fiskezonen som ligger i Ices-sektion 14b norr om 62° 30' N.

744 Utom Tyskland, Spanien, Frankrike, Polen, Portugal och Förenade kungariket.

745 Fördelningen av unionens andel av torskbeståndet i zonen Spetsbergen och Björnön samt de därtill hörande bifångsterna av kolja påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna enligt Parisfördraget från 1920.

746 Bifångster av kolja får motsvara upp till 14 % per fiskeinsats. Kvantiteten bifångster av kolja läggs till kvoten för torsk.

757 Särskilt villkor: Fiske efter skoläst (Coryphaenoides rupestris) (RNG/514GRN) och långstjärt (Macrourus berglax) (RHG/514GRN) får inte förekomma. Dessa arter får endast fångas som bifångst och ska rapporteras separat.

758 Kvantiteten nedan, i ton, tilldelas Norge. Särskilt villkor för denna kvantitet: fiske efter skoläst (Coryphaenoides rupestris) (RNG/514N1G) och långstjärt (Macrourus berglax) (RHG/514GRN) får inte förekomma. Dessa arter får endast fångas som bifångst och ska rapporteras separat. 25

761 Särskilt villkor: fiske efter skoläst (Coryphaenoides rupestris) (RNG/N1GRN.) och långstjärt (Macrourus berglax) (RHG/N1GRN.) får inte förekomma. Dessa arter får endast fångas som bifångst och ska rapporteras separat.

762 Kvantiteten nedan, i ton, tilldelas Norge. Särskilt villkor för denna kvantitet: fiske efter skoläst (Coryphaenoides rupestris) (RNG/N1GRN.) och långstjärt (Macrourus berglax) (RHG/N1GRN.) får inte förekomma. Dessa arter får endast fångas som bifångst och ska rapporteras separat. 40

765 Danmark, Tyskland, Sverige och Förenade kungariket får inte utnyttja kvoten ”alla medlemsstater” förrän de har uttömt sina egna kvoter. Medlemsstater som har tilldelats mer än 10 % av unionskvoten får dock inte alls utnyttja kvoten ”alla medlemsstater”.

766 För fiskeperioden 20 juni 2020–15 april 2021.

770 Fångster av blåvitling får innehålla oundvikliga bifångster av guldlax.

772 Bifångster av skoläst och dolkfisk får räknas av från denna kvot, upp till följande gräns (OTH/*05B-F): 665

774 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

778 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

780 Ska fiskas söder om 68° N.

784 Får fiskas av högst 6 fartyg samtidigt.

786 Får endast tas inom ett område som avgränsas av de linjer som förbinder följande koordinater: Punkt Latitud Longitud 1 64° 45' N 28° 30' W 2 62° 50' N 25° 45' W 3 61° 55' N 26° 45' W 4 61° 00' N 26° 30' W 5 59° 00' N 30° 00' W 6 59° 00' N 34° 00' W 7 61° 30' N 34° 00' W 8 62° 50' N 36° 00' W 9 64° 45' N 28° 30' W

787 Får endast fångas under perioden 10 maj–31 december.

812 Fisket kommer att avslutas när TAC:en är helt utnyttjad av NEAFC-parterna. Från och med avslutningsdatumet ska medlemsstaterna förbjuda fartyg som för deras flagg att bedriva riktat fiske efter kungsfiskar.

813 Fartygen ska begränsa sina bifångster av kungsfiskar i andra fisken till högst 1 % av den totala fångst som behålls ombord.

814 Provisorisk fångstbegränsning som ska omfatta alla NEAFC-parters fångster.

818 Får endast fiskas under perioden 10 maj–31 december.

819 Får endast fiskas i grönländska vatten inom det bevarandeområde för kungsfiskar som avgränsas av de linjer som förbinder följande koordinater: Punkt Latitud Longitud 1 64° 45' N 28° 30' W 2 62° 50' N 25° 45' W 3 61° 55' N 26° 45' W 4 61° 00' N 26° 30' W 5 59° 00' N 30° 00' W 6 59° 00' N 34° 00' W 7 61° 30' N 34° 00' W 8 62° 50' N 36° 00' W 9 64° 45' N 28° 30' W

820 Särskilt villkor: Denna kvot får också fiskas i internationella vatten inom ovannämnda bevarandeområde för kungsfiskar (RED/*5-14P).

821 Får endast fiskas i grönländska vatten i 5 och 14 (RED/*514GN).

839 Får endast fiskas med trål och endast norr och väster om den linje som definieras av följande koordinater: Punkt Latitud Longitud 1 59° 15' N 54° 26' W 2 59° 15' N 44° 00' W 3 59° 30' N 42° 45' W 4 60° 00' N 42° 00' W 5 62° 00' N 40° 30' W 6 62° 00' N 40° 00' W 7 62° 40' N 40° 15' W 8 63° 09' N 39° 40' W 9 63° 30' N 37° 15' W 10 64° 40' N 35° 00' W 11 65° 15' N 32° 30' W 12 65° 15' N 29° 50' W

844 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

849 Utom fiskarter utan kommersiellt värde.

851 Bifångster av långstjärtar (Macrourus spp.) ska rapporteras i enlighet med följande tabeller över fiskemöjligheter: långstjärtar i grönländska vatten i 5 och 14 (GRV/514GRN) och långstjärtar i grönländska vatten i Nafo 1 (GRV/N1GRN.).

853 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till följande gränser: högst 1250 kg eller 5 %, beroende på vad som är störst.

856 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till högst 1000 kg eller 4 %, beroende på vad som är störst.

859 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till följande gränser: högst 1250 kg eller 5 %, beroende på vad som är störst.

862 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till följande gränser: högst 1250 kg eller 5 %, beroende på vad som är störst.

865 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till följande gränser: högst 1250 kg eller 5 %, beroende på vad som är störst.

868 Ska fiskas under perioden 1 juli–31 december 2020.

869 Ingen specificerad unionsandel. Den kvantitet som anges nedan, i ton, är tillgänglig för Kanada och unionens medlemsstater utom Estland, Lettland, Litauen och Polen: 29467

876 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till följande gränser: högst 2500 kg eller 10 %, beroende på vad som är störst. När den kvot för gulstjärtsskädda som Nafo tilldelat de avtalsslutande parterna utan en specifik andel av beståndet har uttömts, ska dock gränserna för bifångster vara: högst 1250 kg eller 5 %, beroende på vad som är störst.

878 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till följande gränser: högst 1250 kg eller 5 %, beroende på vad som är störst.

881 Inkluderar inte den box som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud W 1 47° 20' 0 46° 40' 0 2 47° 20' 0 46° 30' 0 3 46° 00' 0 46° 30' 0 4 46° 00' 0 46° 40' 0

882 Fiske är förbjudet vid djup som understiger 200 meter i området väster om en linje som förbinder följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud W 1 46° 00' 0 47° 49' 0 2 46° 25' 0 47° 27' 0 3 46° 42' 0 47° 25' 0 4 46° 48' 0 47° 25' 50 5 47° 16' 50 47° 43' 50

883 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till följande gränser: högst 1250 kg eller 5 %, beroende på vad som är störst.

894 Fartyg får också fiska efter detta bestånd i sektion 3L inom den box som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud W 1 47° 20' 0 46° 40' 0 2 47° 20' 0 46° 30' 0 3 46° 00' 0 46° 30' 0 4 46° 00' 0 46° 40' 0 Dessutom är fiske efter räka förbjudet under perioden 1 juni–31 december inom det område som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud W 1 47° 55' 0 45° 00' 0 2 47° 30' 0 44° 15' 0 3 46° 55' 0 44° 15' 0 4 46° 35' 0 44° 30' 0 5 46° 35' 0 45° 40' 0 6 47° 30' 0 45° 40' 0 7 47° 55' 0 45° 00' 0

895 Ej tillämpligt. Fisket förvaltas genom begränsningar av fiskeansträngningen (EFF/*N3M.). De berörda medlemsstaterna ska utfärda fisketillstånd för de av deras fartyg som bedriver detta fiske och underrätta kommissionen om dessa tillstånd innan fartygen börjar fiska, i enlighet med förordning (EG) nr 1224/2009. Medlemsstat Högsta antal fiskedagar Danmark 33 Estland 391 Spanien 64 Lettland 123 Litauen 145 Polen 25 Portugal 17

896 Nafokommissionen godkände vid sitt årsmöte 2019 att Europeiska unionen (Estland) kommer att överföra 25 fiskedagar av sin tilldelning av fiskedagar för 2020 till Frankrike, med avseende på Saint-Pierre-et-Miquelon. Dessa 25 fiskedagar har dragits av från Estlands antal fiskedagar, som annars skulle ha varit 416 dagar, enligt denna tillfälliga ordning för 2020 som inte skapar någon fångsthistorik.

900 Denna kvot ska vara förenlig med angiven TAC, som fastställts för detta bestånd för alla avtalsslutande parter i Nafo. Inom gränserna för denna TAC får högst följande halvtidskvantitet fångas före den 1 juli 2020: 4295.

909 Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. Denna art får endast fångas som bifångst begränsad till följande gränser: högst 1250 kg eller 5 %, beroende på vad som är störst.

914 Om ett positivt yttrande från de avtalsslutande parterna i enlighet med bilaga IA till Nafos bevarande- och tillämpningsföreskrifter bekräftar att TAC:en bör vara 2000 ton ska motsvarande kvoter för unionen och medlemsstaterna vara följande: Spanien 509 Portugal 667 Unionen 1176

916 Utom Cypern, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Malta och Portugal, och uteslutande som bifångst.

917 Särskilt villkor: Inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelning mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm som tas av de fartyg som avses i punkt 1 i bilaga IV (BFT/*8301): Spanien 925,33 Frankrike 429,87 Unionen 1355,20

918 Särskilt villkor: Inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelning mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk som väger minst 6,4 kg eller är minst 70 cm lång, som tas av de fartyg som avses i punkt 1 i bilaga VI (BFT/*641): Frankrike 100 Unionen 100

919 Särskilt villkor: Inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelningar mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm som tas av de fartyg som avses i punkt 2 i bilaga VI (BFT/*8302): Spanien 122,15 Frankrike 120,53 Italien 95,13 Cypern 3,39 Malta 7,80 Unionen 349,01

920 Särskilt villkor: Inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelningar mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm som tas av de fartyg som avses i punkt 3 i bilaga VI (BFT/*643): Italien 95,13 Unionen 95,13

921 Särskilt villkor: Inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelningar mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm, som tas i odlingssyfte av de fartyg som avses i punkt 3 i bilaga VI (BFT/*8303F): Kroatien 857,28 Unionen 857,28

922 I enlighet med överenskommelsen vid Iccats årsmöte 2018 får Europeiska unionen, under 2020, utöver den tilldelade kvoten på 19360 ton en extra tilldelning på 100 ton enbart för fartyg för icke-industriellt fiske från vissa ögrupper i Grekland (Joniska öarna), Spanien (Kanarieöarna) och Portugal (Azorerna och Madeira). Den exakta fördelningen av den extra kvantiteten mellan de berörda medlemsstaterna ska vara följande (BFT/AVARCH): Grekland 4,5 Spanien 87,3 Portugal 8,2 Unionen 100

942 Utom Spanien och Portugal, och uteslutande som bifångst.

943 Särskilt villkor: upp till 2,39 % av denna kvantitet får fiskas i Atlanten söder om 5° N (SWO/*AS05N).

944 36,34 ton har tilldelats Portugal för att kompensera dubbelt avdrag under 2018.

945 Efter överföring av 40 ton till Saint-Pierre-et-Miquelon (Iccats rekommendation 17-02).

952 Särskilt villkor: Upp till 3,51 % av denna kvantitet får fiskas i Atlanten norr om 5° N (SWO/*AN05N).

955 Denna kvot får endast fiskas under perioden 1 april–31 december.

964 Antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter långfenad tonfisk från Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007 ska vara följande: 1253.

966 Fångster av storögd tonfisk som tas av snörpvadsfartyg (BET/*ATLPS) och långrevsfartyg med en total längd på minst 20 meter (BET/*ATLLL) ska rapporteras separat.

967 Från och med juni 2020 ska medlemsstaterna, när fångsterna uppgår till 80 % av kvoten, varje vecka rapportera fångsterna för dessa fartyg.

978 Efter överföring av 2 ton till Trinidad och Tobago (Iccats rekommendation 19-05).

980 Fångster av gulfenad tonfisk som tas av snörpvadsfartyg (YFT/*ATLPS) och långrevsfartyg med en total längd på minst 20 meter (YFT/*ATLLL) ska rapporteras separat.

982 Den tidsperiod och den beräkningsmetod som används av Iccat för att fastställa fångstbegränsningen för nordatlantisk blåhaj ska inte påverka den tidsperiod och den beräkningsperiod som används för att fastställa eventuella framtida tilldelningsnycklar på unionsnivå.

984 Den tidsperiod och den beräkningsmetod som används av Iccat för att fastställa fångstbegränsningen för nordatlantisk blåhaj ska inte påverka den tidsperiod och den beräkningsperiod som används för att fastställa eventuella framtida tilldelningsnycklar på unionsnivå.

986 Högst 132 ton får fiskas i område B1 (ALF/*F47NA).

988 För denna TAC ska det område som är öppet för fiske vara det som har sin västra gräns på longitud 0° E, sin norra gräns på latitud 20° S, sin södra gräns på latitud 28° S, sin östra gräns på den yttre gränsen för Namibias exklusiva ekonomiska zon.

991 Vid tillämpning av denna bilaga ska det område som är öppet för fiske vara det som har sin västra gräns på longitud 0° E, sin norra gräns på latitud 20° S, sin södra gräns på latitud 28° S, sin östra gräns på den yttre gränsen för Namibias exklusiva ekonomiska zon.

992 Med undantag av en tillåten bifångst på 4 ton (ORY/*F47NA).

995 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

997 Denna kvot får endast fiskas av fartyg som använder långrev.

1000 Denna TAC avser endast undersökande fiske. Fiske får endast ske inom följande forskningsblock (A–E): Forskningsblock A: det område som avgränsas av latituderna 47° 15' S och 48° 15' S och av longituderna 146° 30' E och 147° 30' E. Forskningsblock B: det område som avgränsas av latituderna 47° 15' S och 48° 15' S och av longituderna 147° 30' E och 148° 30' E. Forskningsblock C: det område som avgränsas av latituderna 47° 15' S och 48° 15' S och av longituderna 148° 30' E och 150° 00' E. Forskningsblock D: det område som avgränsas av latituderna 48° 15' S och 49° 15' S och av longituderna 149° 00' E och 150° 00' E. Forskningsblock E: det område som avgränsas av latituderna 48° 15' S och 49° 30' S och av longituderna 150° 00' E och 151° 00' E.

1002 Internationella vatten i FAO-delområde 51.7 som avgränsas av latituderna -44° S och -45° S och angränsande exklusiva ekonomiska zoner mot öst och väst.

1003 Får endast fiskas av fartyg som har observatörer ombord och som använder långrev under fiskeåret 1 december 2019–30 november 2020. Långrevarna får inte ha mer än 3000 krokar per rev och det ska vara minst tre nautiska mil mellan revarna. Fartyg som inte bedriver riktat fiske efter denna art får fånga högst 0,5 ton per fiskeår. När ett fartyg når denna gräns får det inte längre fiska i området Del Cano.

1007 Område i FAO-delområde 57.4 som avgränsas av följande koordinater: Punkt Latitud Longitud 1 52° 30' 00" S 80° 00' 00" E 2 55° 00' 00" S 80° 00' 00" E 3 55° 00' 00" S 85° 00' 00" E 4 52° 30' 00" S 85° 00' 00" E

1008 Får endast fiskas av fartyg med observatörer ombord under fiskeåret 1 december 2019–30 november 2020. Högst två långrevar med högst 6250 krokar får sättas ut per cell som fastställts av Siofa och det måste gå minst 30 dagar mellan fiskeresorna enligt de tillträdesvillkor som fastställts av Siofa. Fartyg som inte bedriver riktat fiske efter denna art får fånga högst 0,5 ton per fiskeår. När ett fartyg når denna gräns får det inte längre fiska i Williams Ridge.

1012 Denna kvot får endast fiskas av fartyg som använder långrev.

1014 Information relevant för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.

1016 Information relevant för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.

1018 Utan att det påverkar Norges beviljande av ytterligare licenser till Sverige enligt etablerad praxis.

1019 Dessa sifferuppgifter ingår i uppgifterna för allt trålfiske med fartyg som inte är längre än 180 fot i den zon som ligger 12–21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna.

1020 Dessa sifferuppgifter avser det högsta antal fartyg som får finnas i området samtidigt.

1021 Dessa sifferuppgifter ingår i uppgifterna för ”Trålfiske utanför 21 nautiska mil från de färöiska baslinjerna”.

1022 Fördelningen av de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i zonen runt Svalbard påverkar inte de rättigheter och skyldigheter som följer av Parisfördraget från 1920.

1030 För att dessa fisketillstånd ska kunna utfärdas måste bevis företes på att ett giltigt avtal finns mellan den fartygsägare som ansöker om fisketillståndet och ett förädlingsföretag i det franska departementet Franska Guyana och att avtalet innehåller en förpliktelse att landa minst 75 % av alla fångster av snapperfiskar från det aktuella fartyget i det departementet så att fångsterna kan förädlas vid företagets anläggning. Ett sådant avtal ska vara godkänt av de franska myndigheterna, som ska säkerställa att det överensstämmer både med det avtalsslutande förädlingsföretagets faktiska kapacitet och med utvecklingsmålen för ekonomin i departementet Franska Guyana. En kopia av det vederbörligen godkända avtalet ska bifogas ansökan om fisketillståndet. Om avtalet inte godkänns enligt ovan ska de franska myndigheterna underrätta den berörda parten och kommissionen om detta och ange skälen till att avtalet inte godkänns. Ett fiskefartyg som för venezuelansk flagg och som har tillstånd att bedriva fiskeverksamhet under 2020 får fortsätta att fiska till och med den 1 april 2021 i avvaktan på att dess fisketillstånd förnyas, under förutsättning att fartygsoperatören har undertecknat ett nytt leveransavtal för 2021, förfarandena för förnyelse av tillståndet pågår för detta fartyg, fartygsoperatören har uppfyllt sina rapporteringsskyldigheter och avtalsenliga landningsskyldigheter för 2020. Denna förlängning löper ut den dag då kommissionens beslut om utfärdande av fisketillstånd för fartyget för 2021 träder i kraft, eller efter det att kommissionen har anmält att tillstånd nekas.

1032 Antalen i avsnitten 1, 2 och 3 får minskas för att fullgöra unionens internationella åtaganden.

1033 Detta antal får ökas om ett snörpvadsfartyg ersätts med 10 långrevsfartyg i enlighet med fotnot 2 eller 4 i tabell A i avsnitt 4.

1034 Anges i den nationella kapacitetsplanen som en del av sektorskvoten.

1039 Antalet i denna tabell får ökas ytterligare, under förutsättning att unionen fullgör sina internationella åtaganden.

1040 Ett medelstort snörpvadsfartyg får ersättas med högst tio långrevsfartyg eller ett litet snörpvadsfartyg och högst tre långrevsfartyg.

1041 Ett medelstort snörpvadsfartyg får ersättas med högst tio långrevsfartyg eller ett litet snörpvadsfartyg och tre andra fartyg för icke-industriellt fiske.

1042 Ett medelstort snörpvadsfartyg får ersättas med högst tio långrevsfartyg.

1043 Kombinationsfartyg som använder olika redskap.

1044 Spöfiskefartyg tillhörande de yttersta randområdena Azorerna och Madeira.

1045 Fartyg som fiskar med rev i Atlanten.

1046 Kombinationsfartyg som använder olika redskap (långrev, handlina, dörjlina).

1055 Detta antal får ökas ytterligare, under förutsättning att unionen fullgör sina internationella åtaganden.

1058 Odlingskapaciteten om 500 ton för Portugal täcks av unionens outnyttjade kapacitet enligt tabell A.

1059 När det gäller område 88.1 ska, endast i de fall där den fångst av Macrourus spp. som tas av ett enda fartyg under två 10-dagarsperioder (dvs. från dag 1 till dag 10, från dag 11 till dag 20, eller från dag 21 till den sista dagen i månaden) i en småskalig forskningsenhet överstiger 1500 kg under varje 10-dagarsperiod och överstiger 16 % av det fartygets fångst av Dissostichus spp. i denna småskaliga forskningsenhet, fartyget upphöra att fiska i denna småskaliga forskningsenhet under återstoden av fiskeåret.

1060 Alla områden utanför det marina skyddsområdet i Rosshavsregionen och norr om 70° S.

1061 Målarten är Dissostichus mawsoni. Fångster av Dissostichus eleginoides ska medräknas i den totala fångstbegränsningen för Dissostichus mawsoni.

1062 Alla områden utanför det marina skyddsområdet i Rosshavsregionen och söder om 70° S.

1067 Om metoden inte finns förtecknad i bilaga 21-03/B, redogör noggrant för den här.

1069 Förväntad omkrets vid driftförhållanden.

1070 Maskstorlek, både yttre och inre om innerpåse används.

1071 Invändig mätning av den utsträckta maskan, baserat på förfarandet i bevarandeåtgärd 22-01.

1080 Enskilt drag vid användning av traditionell trål eller integrerat över en sextimmarsperiod vid kontinuerligt fiske.

1081 Enskilt drag vid användning av traditionell trål eller integrerat över en tvåtimmarsperiod vid kontinuerligt fiske.

1089 En ny period inleds när fartyget flyttas till ett nytt delområde eller en ny sektion.

1090 Enskilt drag vid användning av traditionell trål eller integrerat över en sextimmarsperiod vid kontinuerligt fiske.

1101 Denna siffra omfattar inte fartyg registrerade i Mayotte; den kan komma att ökas i framtiden i enlighet med Mayottes utvecklingsplan för flottan.