Fastställande för 2024, 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten,

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2024/1015 · förordning (EU) 2024/1856 · förordning (EU) 2024/2678 · förordning (EU) 2024/2903 · förordning (EU) 2025/202.

(1) Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning inbegripet, i förekommande fall, de rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(2) Rådet bör anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, i förekommande fall inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i den förordningen måste fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3) De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:er) bör därför fastställas, i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(4) Enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 har alla bestånd för vilka det finns fångstbegränsningar omfattats av landningsskyldigheten sedan den 1 januari 2019, även om vissa undantag är tillämpliga. På grundval av gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, antar kommissionen delegerade akter som fastställer närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för specifika fisken.

(5) Fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast princip inte längre är tillåtet. De bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster. De kvantiteter som genom undantag från landningsskyldigheten även fortsättningsvis får kastas överbord bör dras av från den rekommenderade kvantiteten för totala fångster. För bestånd för vilka Ices enbart ger landningsutlåtanden bör fiskemöjligheterna dessutom fastställas på grundval av det utlåtandet.

(6) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 fastställde en flerårig plan för Nordsjön och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 fastställdes en flerårig plan för västliga vatten. I de fleråriga planerna fastställs mål och åtgärder för den långsiktiga förvaltningen av de bestånd som omfattas av dessa fleråriga planer. Fiskemöjligheterna avseende de bestånd som anges i artikel 1.1 i dessa förordningar (målbestånd) bör fastställas i enlighet med det värdeintervall för fiskeridödlighet som ger maximal hållbar avkastning (MSY) (FMSY-intervall), eller till ett lägre värde, och i enlighet med skyddsåtgärderna i de förordningarna. FMSY-intervallen anges i relevanta utlåtanden från Ices. Om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för målbestånd eller bestånd som anges i artikel 1.4 i dessa förordningar (bifångstbestånd) fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i de förordningarna. Enligt artikel 5.3 i de förordningarna bör, när fiskemöjligheter fastställs för bifångstbestånd, även hänsyn som rör blandfiske beaktas.

(7) I enlighet med artikel 7 i den fleråriga planen för Nordsjön och artikel 8 i den fleråriga planen för västliga vatten ska, när vetenskaplig rådgivning indikerar att lekbiomassan av något av de bestånd som anges i artikel 1.1 i dessa förordningar understiger gränsreferenspunkten för biomassa (Blim), ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket på det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna avseende dessa bestånd eller andra bestånd inom fiskena.

(8) För vissa bestånd rekommenderar Ices nollfångster. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till de rekommenderade nivåerna skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster av dessa bestånd inom blandfisken, leda till fenomenet begränsande art (choke species). En begränsande art är en art för vilken kvoten är uttömd och som kan göra att ett eller flera fiskefartyg måste sluta fiska även om de fortfarande har kvot för andra arter. För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett fiske inte kan fortsätta, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att säkerställa att samtliga bestånd i ett blandfiske fiskas på nivåer som MSY, är det lämpligt att fastställa särskilda TAC:er för bifångster för dessa bestånd. Dessa TAC:er för bifångster bör fastställas till nivåer som säkerställer att dödligheten för dessa bestånd minskar och ger incitament att förbättra selektiviteten och gör det möjligt att undvika bifångster av dessa bestånd. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de fisken där fisk från dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer.

(9) I sitt vetenskapliga utlåtande om torsk (Gadus morhua) i Ices-delsektion 21 (Kattegatt) rekommenderar Ices nollfångst av det beståndet under 2024. Enligt Ices fångas dessutom torsk i detta område främst som bifångst inom fisket efter havskräfta (Nephrops norvegicus). Om TAC:en för torsk i Kattegatt för 2024 skulle fastställas till noll skulle det särskilt leda till att fartyg som fiskar efter havskräfta i det området upphör att fiska under 2024, vilket skulle kunna leda till att detta fiske stängs i förtid. På grundval av uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter uppskattas det vägledande värdet på möjliga fångster av havskräfta i sektion 3a (Skagerrak-Kattegatt) inom gränserna för TAC:en för 2024 uppgå till 98561451 EUR. Det är därför lämpligt att fastställa en TAC för bifångster av den begränsande arten (choke species) torsk i Kattegatt.

(10) För att i möjligaste mån säkerställa att fiskemöjligheter i blandfiske nyttjas i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för de medlemsstater som inte har någon kvot som täcker deras oundvikliga bifångster.

(11) I enlighet med artiklarna 2.2 och 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör, för bestånd som inte omfattas av den fleråriga planen för Nordsjön eller den fleråriga planen för västliga vatten, när tillräckliga vetenskapliga uppgifter finns tillgängliga, fiskemöjligheterna fastställas i linje med fiskeridödligheten för MSY, och när sådana uppgifter inte finns tillgängliga, fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, enligt definitionen i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(12) För vissa bestånd förblir Ices utlåtande giltigt under flera år och det utlåtandet är fortsatt bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden för hela utlåtandeperioden. I dessa fall bör årliga TAC:er som omfattar hela rådgivningsperioden fastställas (flerårig TAC). Om nya Ices-utlåtanden blir tillgängliga under den perioden bör det dock säkerställas att den fleråriga TAC:en förblir förenlig med de nya utlåtandena. Det bör dessutom säkerställas att de årliga avdrag som görs från den rekommenderade siffran för totala fångster i syfte att ta hänsyn till undantag från landningsskyldigheten förblir förenliga med tillgängliga uppgifter.

(13) Havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 8a och 8b (Biscayabukten) är ett målbestånd inom ramen för den fleråriga planen för västliga vatten. Enligt Ices utlåtande för 2024 minskade biomassan för det beståndet till nivåer under MSY Btrigger under 2023 och den väntas minska ytterligare under 2024 men hålla sig ovanför Blim. Lämpliga korrigerande åtgärder bör därför antas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge MSY. Frankrike och Spanien bör därför säkerställa att landningarna av kommersiella fångster och fångster vid fritidsfiske för det beståndet, som de måste fastställa för 2024, ligger under FMSY-punktvärdet, minskat proportionellt för att ta hänsyn till minskningen av biomassan, och anta ytterligare åtgärder i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(14) Åtgärder som reglerar fritidsfisket efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b bör skärpas mot bakgrund av den betydande inverkan som fritidsfisket har på detta bestånd och med beaktande av den minskande biomassan. Fångstbegränsningen bör därför justeras nedåt så att endast en fisk får fångas och behållas per fiskare och dag. Fasta nätredskap bör inte heller tillåtas eftersom de inte är tillräckligt selektiva och fler exemplar sannolikt kommer att fångas än vad som är tillåtet inom de fastställda gränserna.

(15) I artikel 5.3 i den fleråriga planen för västliga vatten föreskrivs förvaltning av blandfiske när det gäller bifångstbestånd med beaktande av svårigheten i att fiska samtliga bestånd vid MSY samtidigt, särskilt i situationer då detta leder till att ett fiske stängs i förtid. Överväganden om blandfiske i Biscayabukten, som offentliggjordes den 14 november 2023, visar att lyrtorsk (Pollachius pollachius), om taggmakrill undantas, är det mest begränsande beståndet för demersalt fiske i Biscayabukten för tre fiskesegment av 21. Mot bakgrund av att de socioekonomiska uppgifter som lämnats av en av de berörda medlemsstaterna antyder att övervägandena om blandfiske visar att det i fråga om lyrtorsk i Biscayabukten och vattnen kring Iberiska halvön (Ices-delområde 8 och Ices-sektion 9a) är svårt att fiska fullt ut i enlighet med alla TAC:er, behövs det mer tid för att bedöma de socioekonomiska effekterna av fastställandet av fiskemöjligheterna för lyrtorsk för fiskare som är verksamma inom detta blandfiske (tunga (Solea solea) och havskräfta). Därför bör en preliminär TAC för lyrtorsk i Biscayabukten (sektionerna 8abde) fastställas för första halvåret 2024. På grundval av Ices utlåtande av den 30 juni 2023 om lyrtorsk i Biscayabukten och vattnen kring Iberiska halvön, och med beaktande av fiskets säsongsbundenhet, bör nivån på den preliminära kvoten fastställas till 500 ton från och med den 1 januari 2024 till och med den 30 juni 2024. En sådan preliminär TAC syftar till att säkerställa att fiskeverksamheten kan fortsätta medan uppgifterna utvärderas, till dess att rådet fastställer en slutgiltig TAC för unionen.

(16) Enligt vetenskaplig rådgivning är fångsterna av lyrtorsk vid fritidsfiske i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 (Biscayabukten och vattnen kring Iberiska halvön) inte försumbara och det är därför lämpligt att införa begränsningar för fritidsfisket i dessa områden. För att skydda lekområden och begränsa fångsterna av ungfisk får inga exemplar av lyrtorsk fångas och behållas under perioden 1 januari–30 april vid fritidsfiske, medan högst två exemplar kan tillåtas under den återstående delen av året.

(17) I maj 2022 konstaterade Ices att det trots medlemsstaternas ansträngningar när det gäller återhämtningen av ål (Anguilla Anguilla) totalt sett inte gjorts några framsteg mot att uppnå utvandringsmålet på 40 % av biomassan av blankål i hela unionen, i enlighet med i artikel 2.4 i rådets förordning (EG) nr 1100/2007, och att inga tydliga mönster vad gäller mortaliteten kunde observeras. I november 2023 rekommenderade Ices på nytt att fångsterna av ål (Anguilla anguilla), när försiktighetsansatsen tillämpas, bör vara noll i alla habitat och i alla livsstadier, i hela det naturliga utbredningsområdet, vilket omfattar Nordostatlanten och Medelhavet. Detta gäller både fångster inom fritidsfisket och kommersiella fångster och inbegriper fångster av glasål för utsättning och vattenbruk.

(18) Genom rådets förordning (EU) 2023/194 förlängdes fredningsperioden till sex månader för allt kommersiellt ålfiske i unionens marina vatten och bräckta vatten i Nordostatlanten och Medelhavet, och för unionsfiskefartyg i alla marina vatten i Medelhavet. Dessutom förbjöds allt fritidsfiske efter ål i dessa vatten. Det ansågs att en sex månader lång fredningsperiod bättre skulle skydda beståndet än de unionsåtgärder och nationella åtgärder som genomförts fram till 2022. Det ansågs också att den förlängda fredningsperioden skulle möjliggöra fortsatta utsättningsåtgärder, bidra till ålbeståndets återhämtning och även bidra till att den målnivå för utvandring på minst 40 % för blankål, vilken fastställs i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1100/2007, uppnås. Med tanke på det fortsatt kritiska tillståndet för ål är det lämpligt att upprätthålla dessa åtgärder under 2024.

(19) Ålvandringsperioden påverkas av ett brett spektrum av miljöfaktorer och biologiska faktorer och kan därför variera beroende på ålens livsstadium, habitat och på geografiskt område, i synnerhet sund. Det kan därför vara lämpligt att fastställa olika fredningsperioder, i synnerhet för olika fiskeområden i en medlemsstat och för olika typer av fisken inom dessa fiskeområden, i syfte att beakta dessa faktorer liksom ålens tidsmässiga och geografiska vandringsmönster under livsstadierna glasål respektive blankål. De berörda medlemsstaterna bör fastställa den eller de relevanta fredningsperioderna på grundval av dessa faktorer.

(20) I unionens marina och bräckta vatten i Nordostatlanten bör fredningsperioden eller fredningsperioderna omfatta den eller de perioder då glasål respektive blankål huvudsakligen vandrar, med undantag för fiskeinsatser som, med eller utan fiskefartyg, utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och som genomförs i full överensstämmelse med villkoren i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241. Mot bakgrund av de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av en fullständig stängning av fisket efter glasål och blankål under den eller de perioder då dessa huvudsakligen vandrar, får medlemsstaterna tillåta ålfiske under 30 dagar under dessa perioder. För att säkerställa ett effektivt skydd av blankål som vandrar från Östersjön till Nordsjön bör kustmedlemsstaterna i Ices-delområde 3 (dvs. Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige) komma överens om effektiva fredningstider för blankål. Om de berörda medlemsstaterna inte kan nå en överenskommelse senast den 1 mars 2024 bör fredningstiden för blankål i Östersjön och Skagerrak-Kattegatt vara perioden 15 september 2024–15 mars 2025.

(21) Enligt förordning (EG) nr 1100/2007 är utsättning av glasål en bevarandeåtgärd som vissa medlemsstater väljer i sina förvaltningsplaner för ål. För att dessa medlemsstater ska kunna fortsätta att genomföra åtgärden kan det krävas att ål fångas i unionens marina vatten och bräckta vatten i Nordostatlanten vid lämplig tidpunkt på året och eventuellt under den eller de perioder då glasålen huvudsakligen vandrar. Medlemsstaterna får därför tillåta ytterligare 50 dagar av glasålfiske uteslutande för utsättning under den eller de perioder då glasålen huvudsakligen vandrar.

(22) I sitt vetenskapliga utlåtande för hajar och rockor (Elasmobranchii) rekommenderar Ices nollfångster mot bakgrund av den dåliga bevarandestatusen för dessa bestånd. Dessutom har dessa Elasmobranchii hög överlevnadsgrad vid utkast. Följaktligen bör fångster av dessa bestånd hellre kastas överbord än landas, eftersom utkast inte anses öka fiskeridödligheten på ett betydande sätt utan till och med skulle främja bevarandet av dessa bestånd. Därför bör fiske efter sådana arter förbjudas eftersom det i artikel 15.4 a i förordning (EU) nr 1380/2013 anges att landningsskyldigheten inte är tillämplig på arter som det är förbjudet att fiska. Vid oavsiktlig fångst får dessa arter inte komma till skada och de bör frisläppas omedelbart.

(23) För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(24) Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (Manila den 23–28 oktober 2017), lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till den konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som är verksamma i alla vatten och tredjeländers fiskefartyg som är verksamma i unionens vatten.

(25) För ett maximalt nyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(26) I artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EG) nr 847/96 föreskrivs flexibilitet mellan år när det gäller kvoter för bestånd som omfattas av både försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, vid fastställandet av TAC:erna, bestämma på vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av dessa bestånds biologiska tillstånd. Vidare föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 ytterligare flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika en alltför stor flexibilitet, som skulle undergräva uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör flexibiliteten mellan år för kvoter enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas kumulativt. Slutligen bör flexibilitet mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 uteslutas, när så är lämpligt, på grundval av beståndens biologiska tillstånd.

(27) När en TAC tilldelas enbart en medlemsstat kan det vara lämpligt att den medlemsstaten, i enlighet med artikel 2.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), bemyndigas att fastställa den TAC:en. Ett sådant bemyndigande är lämplig under förutsättning att medlemsstaten följer den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler när den fastställer TAC-nivån. För att säkerställa att dessa medlemsstater tillämpar den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler på ett korrekt sätt utvärderar kommissionen den information som medlemsstaten lämnar till den när det gäller fastställandet av TAC-nivån och de uppgifter som använts som underlag för detta fastställande.

(28) Det är nödvändigt att fastställa begränsningar av fiskeansträngningen för tunga i västra delen av Engelska kanalen (Ices-sektion 7e) i enlighet med artikel 12 i den fleråriga planen för västliga vatten.

(29) Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2024 i enlighet med artiklarna 6, 11, 13 och 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2053.

(30) Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(31) Vid sitt årsmöte 2023 bekräftade Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) för 2024 bevarandeåtgärderna för de två bestånden av djuphavskungsfisk (Sebastes mentella) (grunt respektive djupt pelagiskt vatten) i Irmingerhavet och i angränsande vatten, genom vilka riktat fiske efter dessa bestånd, tankning och alla stödåtgärder förbjuds. I det område där kungsfisk aggregeras införde NEAFC dessutom ett fiskeförbud för att minimera bifångsterna. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(32) NEAFC antog inte någon rekommendation för liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides) i Ices-delområdena 1 och 2 för 2024. Unionskvoten för liten hälleflundra i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 för 2024 bör fastställas till 1711 ton. Nivån på unionskvoten motsvarar 9,25 % av nivån i Ices senaste bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden för liten hälleflundra i Ices-delområdena 1 och 2, dvs. det utlåtande som offentliggjorts av Ices 2021 vilket rekommenderade en högsta fångstnivå på 18494 ton för både 2022 och 2023.

(33) NEAFC antog en fångstbegränsning för djuphavskungsfisk (Sebastes mentella) i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 för 2024. I avvaktan på slutsatsen av unionens undersökning om huruvida man ska invända mot NEAFC:s rekommendation, särskilt när det gäller unionens historiska fiskerättigheter, är det dock lämpligt att unionskvoten för kungsfisk (Sebastes spp.) i internationella vatten i Ices-delområdena för 1 och 2 för tillfället markeras med ”fastställs senare”. Det är också lämpligt att unionen under första halvåret 2024, genom en ändring under året, fastställer unionskvoten, även med beaktande av att fisket är begränsat till perioden 1 juli–31 december 2024.

(34) Makrill (Scomber scombrus), blåvitling (Micromesistius poutassou) och atlantoskandisk sill (Clupea harengus) i Nordostatlanten är föremål för samråd med kuststaterna om fiskeriförvaltningen för dessa bestånd och förvaltas, som även förvaltas av NEAFC. Unionen deltog i dessa samråd på grundval av de ståndpunkter som godkändes av rådet den 5 oktober 2023. Resultatet av dessa samråd dokumenterades i godkända protokoll för atlantoskandisk sill i Nordostatlanten för 2024 som undertecknades den 13 oktober 2023, för blåvitling i Nordostatlanten för 2024 som undertecknades den 18 oktober 2023 och för makrill i Nordostatlanten för 2024, som också undertecknades den 18 oktober 2023. Vid sitt 42:a årsmöte 2023 antog NEAFC rekommendationer om bevarande- och förvaltningsåtgärder för atlantoskandisk sill och makrill för 2024. NEAFC antog inte någon rekommendation om bevarande- och förvaltningsåtgärder för blåvitling för 2024. Det är därför lämpligt att fastställa TAC:erna för atlantoskandisk sill och makrill i Nordostatlanten på en nivå som motsvarar de fiskemöjligheter som överenskommits i respektive kuststats godkända protokoll och NEAFC:s rekommendationer. Det är också lämpligt att fastställa TAC:en för blåvitling i Nordostatlanten till de fiskemöjligheter som anges i kuststaternas godkända protokoll för blåvitling och i enlighet med den ståndpunkt som unionen uttryckt i NEAFC.

(35) Sedan 2021 har unionen inte tillträde till fisket av sin kvot av makrill i de norska vattnen i Nordsjön (MAC/2A4A-N). För att unionen ska kunna utnyttja den kvoten är det lämpligt att nya fiskemöjligheter tilldelas en TAC (MAC/2A34-N) som omfattar det geografiska tillämpningsområdet för Nordsjön (MAC/2A34) och norska vatten (MAC/2A4A-N) med en ny nyckel för relativ stabilitet. En del av de fiskemöjligheter som tilldelats MAC/2A34-N bör av Danmark överföras till innehavarna av kvoter i TAC för västliga vatten (MAC/2CX14-) på grundval av den befintliga nyckeln för relativ stabilitet för den TAC:en.

(36) Vid sitt årsmöte 2023 enades Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) om att för 2023 behålla de TAC:er som fastställdes 2023 för blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) i östra Atlanten, långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i Medelhavet och Sydatlanten, svärdfisk (Xiphias gladius) i Medelhavet, Nordatlanten och Sydatlanten, blå marlin (Makaira nigricans), vit marlin (Tetrapturus albidus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) samt tillåtna bifångster av sydatlantisk mako (Isurus oxyrinchus). Iccat fastställde också för 2024 TAC:er för långfenad tonfisk i Nordatlanten till 47251 ton, och för nord- och sydatlantisk blåhaj (Prionace glauca) till 30000 respektive 27711 ton. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(37) För att minska fiskeridödligheten för ungfisk av storögd tonfisk och av gulfenad tonfisk beslutade Iccat också att behålla en övre gräns på 300 anordningar som samlar fisk per fiskefartyg under 2024 och en fredningstid på sjuttiotvå dagar med avseende på användningen av anordningar som samlar fisk.

(38) Enligt flera Iccat-rekommendationer får unionen på begäran överföra en procentandel av sin outnyttjade kvot av Iccat-bestånd från det näst föregående eller det föregående året till ett visst år, i enlighet med de regler för varje bestånd som fastställts av Iccat. För att medlemsstaterna ska kunna utnyttja sådana överföringar bör de motsvarande kvantiteter som anges i dessa rekommendationer så snart som möjligt genomföras i unionsrätten på grundval av kommissionens förslag, så att medlemsstaterna kan använda unionskvoterna för Iccat-bestånd i sin helhet enligt vad Iccat fastställt för 2024. I avvaktan på att dessa rekommendationer genomförs i unionsrätten bör kvoter fastställas för enskilda medlemsstater för vissa bestånd på grundval av en total unionskvot för 2024 som Iccat enats om, före eventuella justeringar på grund av medlemsstaternas överfiske eller underfiske.

(39) Vid sitt årsmöte 2023 antog Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2023–30 november 2024. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(40) Vid sitt årsmöte 2023 beslutade Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) att upprätthålla begränsningen av fiskekapacitet, av anordningar som samlar fisk och av försörjningsfartyg samt fångstbegränsningen för gulfenad tonfisk i IOTC:s behörighetsområde. IOTC antog även resolution 23/04 i vilken en fångstbegränsning för första gången fastställdes för storögd tonfisk (Thunnus obesus) för 2024 och 2025 i IOTC:s behörighetsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(41) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 29 januari–2 februari 2024. De nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde som är funktionellt knutna till TAC:erna bör därför upprätthållas provisoriskt till dess att årsmötet har hållits och TAC:erna för 2024 har fastställts.

(42) Vid sitt årsmöte 2023 beslutade Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) att upprätthålla de nuvarande åtgärder som är tillämpliga i IATTC:s konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(43) Vid sitt årsmöte 2023 antog kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) TAC:en för sydlig tonfisk (Thunnus maccoyii) för en treårsperiod från 2024 till 2026. Denna åtgärd bör genomföras i unionsrätten.

(44) Vid sitt årsmöte 2023 beslutade Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) att för 2024 behålla de TAC:er i Seafos konventionsområde som fastställts för 2023.

(45) Årsmötet 2023 i Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) hölls den 4–8 december 2023. I avvaktan på resultatet av det mötet bör de nuvarande åtgärder i WCPFC:s konventionsområde som är funktionellt knutna till TAC:erna och det högsta antalet fiskefartyg provisoriskt bibehållas till dess att åtgärderna för 2024 blir tillgängliga.

(46) Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum under 2023, antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) fiskemöjligheter för vissa bestånd i Nafos konventionsområde för 2024. Den antog också vissa åtgärder för 2024 som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna för bläckfisk (Illex illecebrosus) i Nafo-delområdena 3 och 4 och gulstjärtskädda (Limanda ferruginea) i Nafo-sektionerna 3LNO, i syfte att minimera bifångsterna av icke-målarter och utan vilka fiskemöjligheterna för dessa bestånd skulle behöva minskas för att skydda icke-målarter. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(47) Vid det tionde årsmötet för fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa), som ägde rum under 2023, beslutade man att upprätthålla att de tidigare antagna fiskemöjligheterna för de bestånd som omfattas av avtalet. Rådet antog också en bifångstbegränsning för pigghaj (Centroscymnus coelolepis) och ändrade gränserna för förvaltningsområdena för tandnotingar (Dissostichus spp.) i Del Cano och Williams Ridge, samt förlängde observatörs- och märkningskraven för tandnotingar i resten av avtalsområdet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(48) Enligt artikel 498.2 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet) samråder unionen och Förenade kungariket årligen för att senast den 10 december varje år komma överens om TAC:erna för efterföljande år för de bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet. Om ingen överenskommelse om dessa TAC:er nåtts senast den 10 december ska parterna, enligt artikel 499.1 i handels- och samarbetsavtalet, omedelbart återuppta samråden i fortsatt syfte att komma överens om TAC:erna.

(49) Under 2023 höll unionen och Förenade kungariket bilaterala möten om fastställandet av ett stort antal TAC:er för 2024 för bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet. Dessa samråd genomfördes enligt artikel 498.2, 492.4 och 492.6 i handels- och samarbetsavtalet. Unionen deltog i dessa samråd på grundval av de specificeringar av unionens ståndpunkt som godkändes av rådet den 12 oktober 2023 och efterföljande kompletterande icke-officiella dokument enligt artikel 2 i rådets beslut (EU) 2021/1875. Resultatet av samråden dokumenterades i en skriftlig handling som undertecknades den 6 december 2023 och kompletterades med ett addendum den 8 december 2023. De berörda fiskemöjligheterna bör fastställas till den nivå som anges i den skriftliga handlingen. De övriga åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, vilka också fastställs i den skriftliga handlingen, bör genomföras i unionsrätten.

(50) TAC:erna för 2024 för djuphavsbestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet inbegreps i förordning (EU) 2023/194 men markerades med ”fastställs senare”. Förordning (EU) 2023/194 bör därför ändras och fiskemöjligheterna för dessa bestånd fastställas till den nivå som anges i den skriftliga handlingen från samråden mellan unionen och Förenade kungariket för 2024.

(51) Unionen och Förenade kungariket enades om att en maximal storlek på 100 cm bör respekteras vid riktat fiske efter pigghaj (Squalus acanthias), för att avskräcka från riktat fiske efter bestånd av mogna honor i syfte att skydda en del av detta bestånd som är särskilt sårbar för fiskeridödlighet. En sådan åtgärd är funktionellt knuten till TAC:en för beståndet, eftersom enbart TAC-nivån utan denna åtgärd inte skulle säkerställa ett tillräckligt skydd av honor i yngelstadiet, vilka utgör en särskilt sårbar del av populationen. Åtgärden rörande den maximala storleken bör endast gälla till dess att en delegerad akt som inför motsvarande åtgärder blir tillämplig.

(52) Unionen och Förenade kungariket har kommit överens om ömsesidig tillgång under 2024, för riktat fiske efter inledningsvis totalt 280 ton långfenad tonfisk i Nordatlanten, i medlemsstaternas och Förenade kungarikets exklusiva ekonomiska zoner. Detta utesluter tillgång till områden som omfattas av artikel 5.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(53) De åtgärder för att minska bifångster av torskfiskar som nyligen antogs genom en delegerad akt är funktionellt knutna till TAC:erna för arter som fångas vid blandfiske tillsammans med torskfiskar såsom kolja, glasvar, marulk och havskräfta, eftersom TAC-nivåerna för målarter utan dessa åtgärder bör sänkas för att säkerställa att bestånden av torskfiskar kan återhämta sig.

(54) De åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för fläckpagell, minska nivån på oönskade fångster och skydda bättre lekområden och unga exemplar i Ices-delområdena 6–8 som nyligen antogs genom en delegerad akt är funktionellt kopplade till TAC:en för fläckpagell, eftersom TAC-nivån utan dem bör sänkas ytterligare för att säkerställa beståndets återhämtning.

(55) De funktionellt kopplade tekniska åtgärderna för torskfiskar och fläckpagell bör endast tillämpas till dess att de relevanta delegerade akterna som inför motsvarande åtgärder blir tillämpliga.

(56) De säsongsbundna stängningarna för fiske efter tobisfiskar med vissa släpredskap i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 bör fortsätta för att möjliggöra skydd av lekområden och begränsning av fångster av ungfisk.

(57) Under 2023 höll unionen, Förenade kungariket och Norge trepartssamråd om sex gemensamma och samförvaltade bestånd som förekommer i områden under de tre parternas jurisdiktion, i syfte att komma överens om förvaltningen av dessa bestånd, inbegripet fiskemöjligheterna för 2024. Dessa samråd genomfördes mellan den 3 november och den 8 december 2023 på grundval av unionens ståndpunkt som rådet godkände den 12 oktober 2023 och efterföljande kompletterande icke-officiella dokument. Resultatet av samråden dokumenterades i ett godkänt protokoll som undertecknades av chefen för delegationerna den 8 december 2023. De relevanta fiskemöjligheterna bör fastställas till den nivå som överenskommits med Förenade kungariket och Norge, tillsammans med övriga bestämmelser i det godkända protokollet.

(58) Unionen höll bilaterala samråd med Norge om ett gemensamt och gemensamt förvaltat bestånd i Skagerrakområdet (vitling), i syfte att komma överens om förvaltningen av detta bestånd och fiskemöjligheterna för 2024, samt kvotutbyten och tillträdesavtal. Dessa samråd genomfördes mellan den 30 oktober och den 8 december 2023 på grundval av unionens ståndpunkt som rådet godkände den 12 oktober 2023. Resultatet av samråden dokumenterades i ett godkänt protokoll. De relevanta fiskemöjligheterna bör fastställas till den nivå som överenskommits med Norge, tillsammans med övriga bestämmelser i det godkända protokollet.

(59) Unionen kom 2023 överens med Förenade kungariket och Norge om att för torsk (Gadus morhua) upprätthålla de korrigerande åtgärderna till stöd för långsiktig hållbar förvaltning av beståndet i enlighet med artikel 13 i den fleråriga förvaltningsplanen för Nordsjön.

(60) I enlighet med förfarandet enligt partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan, och dess genomförandeprotokoll fastställde gemensamma kommittén nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2024. Nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2024 dokumenterades i protokollet från gemensamma kommitténs möte den 21-23 november 2023 i Bryssel. De berörda fiskemöjligheterna bör därför fastställas till den nivå som anges i detta protokoll och med beaktande av överföringarna till Norge inom ramen för det årliga utbytet av fiskemöjligheter. Nivån på de fiskemöjligheter som fastställts för nordhavsräka (Pandalus borealis) i grönländska vatten i Ices-delområdena 5 och 14 omfattar inte en reserv på 150 ton som ska beaktas i enlighet med det godkända protokollet från samråden om fiske mellan unionen och Norge för 2024.

(61) Traktaten av den 9 februari 1920 angående Spetsbergen (Svalbard) (1920 års Parisfördrag) beviljar lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna runt Svalbard för alla parter i den traktaten, inklusive när det gäller fiske. Unionens ståndpunkt med avseende på detta tillträde anges i flera verbalnoter till Norge, av vilka de senaste är daterade den 26 februari 2021, den 28 juni 2021 och den 1 augusti 2022. När det gäller fiskemöjligheter för snökrabba (Chionoecetes spp.) runt Svalbard är det lämpligt att fastställa antalet fiskefartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske så att det säkerställs att snökrabba runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan komma att fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området i enlighet med de relevanta bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention och 1920 års Parisfördrag. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller endast 2024. Det erinras om att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt åligger flaggmedlemsstaterna.

(62) När det gäller fiskemöjligheterna för torsk i nordöstra Arktis är det lämpligt att fastställa unionskvoten för torsk i Svalbards vatten och internationella vatten i Ices-delområde 1 och Ices-sektion 2b på grundval av referens-TAC:en för det beståndet och unionens historiska fiskerättigheter. Den unionskvoten bör tilldelas medlemsstaterna i enlighet med rådets beslut 87/277/EEG, med förbehåll för de anpassningar som är nödvändiga på grund av Förenade kungarikets utträde ur unionen enligt tabell E i bilaga 36 till handels- och samarbetsavtalet.

(63) I enlighet med unionens förklaring riktad till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i unionens vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust, vilken godkänns på unionens vägnar genom rådets beslut 2015/1565, är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(64) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att bemyndiga enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar, att tilldela ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning, samt med avseende på att fastställa kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Kommissionen bör utöva dessa befogenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(65) Mot bakgrund av att vissa bestämmelser bör tillämpas löpande och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan utgången av det föregående året och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för det påföljande året träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i denna förordning fortsätta att vara tillämpliga i början av 2025, till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2025 träder i kraft. Av samma skäl bör bestämmelser som är tillämpliga från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2025, eller till och med den 31 december 2026, fortsätta att vara tillämpliga i början av 2026, eller av 2027, till dess att förordningen om fastställandet av fiskemöjligheterna för 2026, respektive för 2027, träder i kraft.

(66) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa försörjningen för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2024. Bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen bör dock tillämpas från och med den 1 februari 2024. Dessutom bör bestämmelser om kommersiellt ålfiske i unionens marina vatten och bräckta vatten i Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9 och i angränsande bräckta unionsvatten tillämpas från och med den 1 april 2024, så att överlappning med bestämmelser i förordning (EU) 2023/194 rörande samma fråga undviks. Av brådskande skäl bör den här förordningen träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(67) Denna förordning bör tillämpas på de nyligen tilldelade fiskemöjligheterna för makrill i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets och unionens vatten i sektionerna 2a, 3b, 3c, sektion 3d och Ices-delområde 4, norska vatten i sektionerna 2a och 4a (i MAC/2A34-N) från och med den 1 januari 2023 för att unionen ska få full tillgång till sin makrillkvot. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar därmed inte rättssäkerhetsprincipen eller principen om skydd för berättigade förväntningar.

(68) Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antogs av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av 2023 och blev tillämpliga före denna förordnings ikraftträdande. De bestämmelserna i denna förordning varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten bör därför tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskesäsongen i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde fastställs för en period som inleds den 1 december 2023, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. Dessutom, eftersom fiskesäsongen för tandnotingar i Siofas avtalsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november, och eftersom TAC:erna för den gruppen av arter fastställs för en period som inleds den 1 december 2023, bör TAC:erna tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom det är förbjudet för fiskefartyg som för en avtalsslutande parts flagg att fiska i CCAMLR:s konventionsområde och i Siofas avtalsområde utan tillstånd.

(69) I enlighet med Iccat-reglerna bör medlemsstaterna säkerställa att deras fiskefartyg inte sätter ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före fredningsperiodens början, dvs. från och med den 17 december 2023. De bestämmelserna i denna förordning varigenom den åtgärden genomförs i unionsrätten bör därför tillämpas med retroaktiv verkan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avsnitt I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Innehåll

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1856.

1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten.

2. De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Fångstbegränsningar för 2024 och, i de fall där så anges i denna förordning, även för 2025 och 2026.

b) Begränsningar av fiskeansträngningen för 2024, med undantag för de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, som ska tillämpas från och med den 1 februari 2024 till och med den 31 januari 2025.

c) Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2023–30 november 2024 avseende vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde och vissa bestånd i Siofas avtalsområde.

d) Fiskemöjligheter för perioden 1 juni 2024–31 maj 2025 i konventionsområdet för Fiskerikommissionen för norra Stilla havet (NPFC).

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på följande fiskefartyg:

a) Unionsfiskefartyg och

b) Fiskefartyg från tredjeland i unionens vatten

2. Denna förordning ska också tillämpas på

a) visst fritidsfiske som det uttryckligen hänvisas till i de relevanta bestämmelserna i denna förordning och

b) kommersiellt fiske från land.

Artikel3¶Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a) fiskefartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b) fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser i samband med rekreation, turism eller sport.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) total tillåten fångstmängd (TAC):

i) inom fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år,

ii) inom alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas varje år.

e) kvot: en andel av en TAC som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f) analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd, som är baserad på uppgifter om biologi och nyttjandegrad för beståndet, inbegripet på indikatorer, och som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning.

g) analytisk TAC: en TAC för vilken det föreligger en analytisk bedömning.

h) försiktighets-TAC: en TAC för vilken det inte föreligger någon analytisk bedömning utan det i stället föreligger en bedömning baserad på försiktighetsansatsen eller ingen bedömning alls.

i) maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.34 i förordning (EU) 2019/1241.

j) registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

k) fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

l) instrumentboj: en boj tydligt märkt med ett unikt referensnummer som gör det möjligt att identifiera dess ägare och utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

m) boj i drift: en instrumentboj som tidigare aktiverats och är påslagen och utsatt till havs på en aktiv anordning som samlar fisk eller på ett flytande föremål; bojen överför positioner och annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

Artikel4¶Fiskezoner

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1856.

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a) Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009.

b) Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53°30'N 15°00'W.

53°30'N 11°00'W.

51°30'N 11°00'W.

51°30'N 13°00'W.

51°00'N 13°00'W.

51°00'N 15°00'W.

e) funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska havsområde som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°00'N 9°00'W.

43°00'N 10°00'W.

43°30'N 10°00'W.

43°30'N 9°00'W.

44°00'N 9°00'W.

44°00'N 8°00'W.

43°30'N 8°00'W.

f) funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°00'N 8°00'W.

43°00'N 10°00'W.

42°00'N 10°00'W.

42 00'N 8°00'W.

g) funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42°00'N 8°00'W.

42°00'N 10°00'W.

38°30'N 10°00'W.

38°30'N 9°00'W.

40°00'N 9°00'W.

40°00'N 8°00'W.

h) funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i Ices-sektion 9a.

i) funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska havsområde som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°30'N 6°00'W.

44°00'N 6°00'W.

44°00'N 2°00'W.

43°30'N 2°00'W.

j) Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7o23'48″W.

k) CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis.

l) Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

m) IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (Antiguakonventionen).

n) Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

o) IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.

p) Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009.

q) Nafos konventionsområde: de geografiska områden som definieras i konventionen om samarbete om fisket i Nordatlantens västra del.

r) Nafos regleringsområde: den del av konventionsområdet som ligger utanför nationell jurisdiktion,

ra) NPFC:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurserna i det fria havet i norra Stilla havet.

s) Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

t) Siofas avtalsområde (Siofa, fiskeavtalet för södra Indiska oceanen): det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.

u) SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.

v) WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

w) den del av Berings hav som är fritt hav: det geografiska område i Berings hav som är fritt hav och som ligger mer än 200 sjömil utanför de baslinjer från vilka bredden på Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

x) överlappande område mellan IATTC:s konventionsområde och WCPFC:s konventionsområde: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150oW,

longitud 130°W,

latitud 4°S,

latitud 50°S.

y) AKFM:s geografiska delområden: de områden som definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011.

Avdelning II Fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel5¶TAC:er och fördelning

1. TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten och i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av TAC:erna mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dem, anges i bilaga I.

2. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd av de berörda kuststaterna att fiska i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 22 i denna förordning, i del A i bilaga V till denna förordning samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 och delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

3. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd av Förenade kungariket att fiska i vatten som lyder under dess fiskerijurisdiktion, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 22 i denna förordning samt i förordning (EU) 2017/2403 och delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel6¶TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. De TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning ska, när så anges i den bilagan, fastställas av den berörda medlemsstaten.

2. De TAC:er som ska fastställas av en medlemsstat och som avses i punkt 1 ska

a) vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart nyttjande av beståndet, och

b) leda till ett nyttjande av beståndet som,

i) om det föreligger en analytisk bedömning, med största möjliga sannolikhet överensstämmer med MSY, eller

ii) om det inte föreligger någon analytisk bedömning eller om denna bedömning är ofullständig, är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars 2024 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a) De TAC:er som den fastställt.

b) De uppgifter som den samlat in, bedömt och använt som underlag för fastställandet av TAC:erna.

c) Närmare uppgifter om hur de fastställda TAC:erna är förenliga med punkt 2.

Artikel7¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a) har tagits av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b) utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna och som inte är uttömd.

2. Vid tillämpning av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna vilket föreskrivs i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, förtecknas de bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i den artikeln i bilaga I till den här förordningen.

Artikel8¶Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster

1. För att ta hänsyn till landningsskyldigheten och göra kvoter för vissa bifångster tillgängliga för medlemsstater utan kvot, ska den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 tillämpas på de TAC:er som anges i bilaga IA.

2. 6 % av varje kvot från TAC:erna för torsk (Gadus morhua) i Keltiska havet (COD/7XAD34), torsk väster om Skottland (COD/5BE6A), vitling i Irländska sjön (WHG/07A.) och rödspätta i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k (PLE/7HJK.) och 3 % av varje kvot från TAC:en för vitling väster om Skottland (WHG/56-14) som tilldelats varje medlemsstat ska tillgängliggöras för en pool för utbyte av kvoter (poolen), som ska öppnas den 1 januari 2024. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till poolen till och med den 31 mars 2024.

3. De kvantiteter som hämtats från poolen får inte utbytas eller överföras till det efterföljande året. Efter den 31 mars 2024 ska kvantiteter som inte nyttjats återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen.

4. Medlemsstater utan kvot ska i gengäld tillhandahålla kvoter för de bestånd som anges i bilaga IA del C, såvida inte medlemsstaten utan kvot och den medlemsstat som bidragit till poolen kommer överens om något annat.

5. De kvoter som avses i punkt 4 ska ha likvärdigt marknadsvärde, fastställt på grundval av en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det likvärdiga marknadsvärdet fastställas på grundval av de genomsnittliga unionspriserna under det föregående året, enligt uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

6. I fall där den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i en motsvarande utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av likvärdigt marknadsvärde.

Artikel9¶Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1. För den period som avses i artikel 1.2 b fastställs i bilaga II begränsningarna av fiskeansträngningen för tunga i Ices-sektion 7e.

2. På begäran av en medlemsstat i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II, får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten ett antal dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka medlemsstaten får ge ett fiskefartyg som för dess flagg tillstånd att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord. Kommissionen ska anta den genomförandeakten i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.

3. På begäran av en medlemsstat får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten högst tre dagar mellan den 1 februari 2024 och den 31 januari 2025, utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka ett fiskefartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga II. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av den medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 55.2.

Artikel10¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b, 4c och 6a samt Ices-delområde 7

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg, liksom vid kommersiellt fiske från land, att fiska efter havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7, eller att behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2. Förbudet i punkt 1 ska inte tillämpas på bifångster av havsabborre i landbaserat kommersiellt fiske med nätredskap, utan fartyg. Detta undantag ska gälla för historiska antal strandnätredskap som fastställts till nivåerna före 2017. Landbaserat kommersiellt fiske med nätredskap får inte inriktas på havsabborre, och endast oundvikliga bifångster av havsabborre får landas.

3. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h i januari 2024 och under perioden 1 april–31 december 2024 fiska efter, behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i det området med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 3,8 ton per fiskefartyg och per år och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fiskefartyget tagit per fiskeresa.

b) Med användning av notar/vadar, oundvikliga bifångster om högst 3,8 ton per fiskefartyg och per år och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fiskefartyget tagit per fiskeresa.

c) Med användning av krok och lina, högst 6,2 ton per fiskefartyg.

d) Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst 1,6 ton per fiskefartyg.

Undantagen i första stycket c ska tillämpas på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med krok och lina under perioden 1 juli 2015-30 september 2016.

Undantagen i första stycket d ska tillämpas på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med fasta nät under perioden 1 juli 2015-30 september 2016.

Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantagen tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av vart och ett av undantagen och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

4. De fångstbegränsningar som anges i punkt 3 får inte överföras mellan fiskefartyg.

5. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k ska följande gälla:

a) Under perioden 1 februari–31 mars 2024

i) ska endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet,

ii) ska det vara förbjudet att behålla, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i det området.

b) I januari och under perioden 1 april–31 december 2024

i) får högst två havsabborrar fångas och behållas per fiskare och dag,

ii) ska havsabborrar som behålls vara minst 42 cm,

iii) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

6. Punkt 5 ska tillämpas utan att det påverkar strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel11¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b

1. Frankrike och Spanien ska, i enlighet med förordning (EU) 2019/472, säkerställa att landningarna av kommersiella fångster och fångster vid fritidsfiske av havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b inte överstiger 2642 ton, vilket motsvarar FMSY-punktvärdet minskat proportionellt för att ta hänsyn till minskningen av biomassan, under MSY Btrigger.

2. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 8a och 8b

a) får högst en havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag,

b) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

3. Punkt 2 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel12¶Åtgärder rörande fritidsfiske efter lyrtorsk i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1

1. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 ska följande gälla:

a) Högst två exemplar av lyrtorsk (Pollachius pollachius) får fångas och behållas per fiskare och dag. När detta tak har nåtts får återsläppsfiske bedrivas.

b) Inga exemplar av lyrtorsk får fångas och behållas under perioden 1 januari–30 april. Återsläppsfiske får dock bedrivas under denna period.

2. Punkt 1 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel12a¶Åtgärder rörande lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a–8e, delområdena 9 och 10 samt unionens vatten i Cecaf-sektion 34.1.1

Ändrad genom förordning (EU) 2024/2678.

En minsta referensstorlek för bevarande på 42 cm ska gälla för

a) fångster av lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e, och

b) fångster av lyrtorsk i Ices-sektion 8c, delområdena 9 och 10 samt unionens vatten i Cecaf-sektion 34.1.1.

Artikel13¶Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9

1. Denna artikel ska tillämpas på unionens marina vatten och bräckta vatten i Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9 samt på angränsande bräckta vatten i unionen. Bräckta vatten omfattar flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszon.

2. Denna artikel ska inte tillämpas på kommersiell fiskeverksamhet som bedrivs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i överensstämmelse med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241 och att STECF har bekräftat för kommissionen och de berörda medlemsstaterna att sådana vetenskapliga undersökningar är motiverade av vetenskapliga skäl. Samma villkor ska på motsvarande sätt tillämpas på kommersiell fiskeverksamhet som bedrivs uteslutande för vetenskapliga undersökningar utan fiskefartyg.

3. Det ska vara förbjudet att bedriva kommersiell fiskeverksamhet efter ål (Anguilla anguilla), i ålens alla livsstadier under minst sex månader under perioden 1 april 2024-31 mars 2025. Dessutom ska medlemsstater och fiskare vidta alla rimliga åtgärder för att minimera och om möjligt eliminera oavsiktlig bifångst av ål. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av ål inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas. För detta ändamål ska de berörda medlemsstaterna, antingen enskilt eller gemensamt, fastställa en eller flera fredningsperioder på följande villkor:

a) När så är lämpligt får fredningsperioden eller fredningsperioderna skilja sig åt från ett fiskeområde till ett annat mellan medlemsstaterna eller inom en medlemsstat i syfte att ta hänsyn till ålens geografiska och tidsmässiga vandringsmönster under dess olika livsstadier.

b) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska utgöras av en sammanhängande eller icke-sammanhängande tidsperiod på minst sex månader, vilken ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet.

c) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska vara förenliga med de bevarandemål som anges i förordning (EG) nr 1100/2007 och med de nationella förvaltningsplaner som upprättats i enlighet med artikel 2 i den förordningen.

d) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska omfatta den eller de perioder då ålen huvudsakligen vandrar, inbegripet respektive vandringstopp, under respektive livsstadium i den berörda medlemsstaten.

4. Genom undantag från punkt 3 d får de berörda medlemsstaterna, för ål med en total längd på minst 12 cm, tillåta fiskeverksamhet under upp till totalt 30 sammanhängande eller icke-sammanhängande dagar, vilket ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet, under den period då ålen huvudsakligen vandrar. I så fall ska de berörda medlemsstaterna fastställa en ytterligare fredningsperiod av motsvarande längd under den period då ålen huvudsakligen vandrar eller, i andra hand, strax före eller efter den perioden. Om en medlemsstat tillåter fiske under icke-sammanhängande dagar ska fiskeredskapen tas ut ur vattnet mellan varje period av icke-sammanhängande dagar.

5. För ål med en total längd på minst 12 cm i Ices-delområde 3 ska samtliga berörda medlemsstater nå en överenskommelse om den fredningsperiod eller de fredningsperioder som avses i punkt 3 och det undantag från denna som avses i punkt 4 för att säkerställa ett effektivt skydd av ålen under dess vandring från Östersjön till Nordsjön. Om det inte föreligger någon sådan överenskommelse senast den 1 mars 2024 ska fredningsperioden vara 15 september 2024–15 mars 2025 i Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige, och utan möjlighet till det undantag som avses i punkt 4.

6. Genom ytterligare undantag från punkt 3 d får de berörda medlemsstaterna, för ål med en total längd under 12 cm, tillåta fiskeverksamhet under upp till totalt 30 sammanhängande eller icke-sammanhängande dagar, vilket ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet, under den period då ålen huvudsakligen vandrar. Dessutom får de berörda medlemsstaterna tillåta fiske uteslutande för utsättning under upp till ytterligare 50 dagar under den period då ålen huvudsakligen vandrar. I båda dessa fall ska de berörda medlemsstaterna fastställa en ytterligare fredningsperiod av motsvarande längd under den period då ålen huvudsakligen vandrar eller, i andra hand, strax före eller efter denna period. Om en medlemsstat tillåter fiske under icke-sammanhängande dagar ska fiskeredskapen tas ut ur vattnet mellan varje period av icke-sammanhängande dagar.

7. Fritidsfiske efter ål ska vara förbjudet under alla ålens livsstadier.

8. De berörda medlemsstaterna ska, antingen enskilt eller gemensamt, underrätta kommissionen,

a) senast den 1 mars 2024, om den eller de fredningsperioder som den har fastställt i enlighet med punkterna 3–6 och bifoga de styrkande uppgifter som motiverar den eller de valda perioderna,

b) inom två veckor från antagandet, om sina nationella åtgärder rörande den eller de fredningsperioder som den har fastställt i enlighet med punkterna 3–6.

Artikel14¶Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna i denna förordning ska inte påverka

a) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i förordning (EU) 2017/2403,

d) ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g) kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artiklarna 23 och 51 i den här förordningen.

2. De bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan år enligt förordning (EG) nr 847/96 anges i bilaga I till den här förordningen.

3. Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC, och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas när en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel15¶Fredningstid för tobisar

Kommersiellt fiske efter tobisar (Ammodytes spp.) med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a samt i Ices-delområde 4 under perioden 1 januari–31 mars 2024 och under perioden 1 augusti–31 december 2024.

Artikel16¶Korrigerande åtgärder för torsk i Nordsjön

1. De områden som är stängda för fiske, med undantag för fiske med pelagiska redskap (snörpvad och trål), och de perioder under vilka stängningarna gäller anges i bilaga IV.

2. Det ska vara förbjudet för fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektionerna 4a och 4b eller minst 90 mm i Ices-sektion 3a och långrev att fiska i unionens vatten i Ices-sektion 4a, norr om latitud 58°30′00″N och söder om latitud 61°30′00″N, och i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a.20 (Skagerrak), 4a och 4b, norr om latitud 57°00′00″N och öster om longitud 5°00′00″E.

3. Genom undantag från punkt 2 får fiskefartyg som avses i den punkten fiska i de områden som avses i den punkten, förutsatt att de uppfyller minst ett av följande kriterier:

a) Deras torskfångster utgör inte mer än 5 % av deras totala fångster per fiskeresa. Fiskefartyg vars torskfångster inte översteg 5 % av deras totala fångster under perioden 2017–2019 antas uppfylla detta kriterium under förutsättning att de fortsätter att använda samma redskap som de använde under den perioden. Detta antagande kan motbevisas.

b) En reglerad och mycket selektiv bottentrål eller not/vad används, vilket enligt en vetenskaplig studie resulterar i en minskning på minst 30 % av torskfångsterna jämfört med fartyg som fiskar med släpredskap med en referensmaskstorlek enligt specifikationen i del B punkt 1.1 i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. Sådana undersökningar får utvärderas av STECF och om utvärderingen är negativ ska de redskapen inte längre anses godkända för användning i de områden som avses i punkt 2 i denna artikel.

c) När det gäller fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 100 mm (TR1) används följande mycket selektiva redskap:

i) Trål med minst 600 mm maskstorlek i bottenstycket på trålens kropp.

ii) Förhöjd underteln (0,6 m).

iii) Horisontell separationspanel med selektionspanel med stora maskor.

d) När det gäller fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektion 4a och 90 mm i Ices-sektion 3a, och mindre än 100 mm (TR2), används följande mycket selektiva redskap:

i) Horisontell sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

ii) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

iii) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

e) Fiskefartyg omfattas av en nationell plan för undvikande av torskfångster för att, genom geografiska eller tekniska åtgärder eller en kombination av sådana, upprätthålla torskfångsterna i överensstämmelse med den fiskeridödlighet som motsvarar de fiskemöjligheter som fastställts på grundval av vetenskaplig rådgivning. Sådana planer ska utvärderas senast två månader efter genomförandet, av STECF när det gäller medlemsstater, eller av relevanta nationella vetenskapliga organ när det gäller tredjeländer, och om så anses nödvändigt ytterligare revideras om det bedöms att målet för den nationella planen för undvikande av torskfångster inte kommer att uppnås.

4. Medlemsstaterna ska skärpa uppföljningen, kontrollen och övervakningen av fiskefartyg som avses i punkt 2 för att säkerställa att villkoren i punkt 3 uppfylls.

5. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel17¶Tekniska åtgärder för Keltiska havet, Irländska sjön och väster om Skottland

1. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f, 7g, 7h norr om latitud 49° 30′ N och 7j norr om latitud 49° 30′ N och öster om longitud 11° W:

a) Fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad ska använda redskap med en av följande maskstorlekar:

i) 110 mm strut med 120 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) 100 mm strut av T90-typ.

iii) 120 mm strut.

iv) 100 mm strut med 160 mm panel (fyrkantsmaska).

b) Dessutom ska fiskefartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster, vägda innan något utkast skett, består av minst 20 % kolja använda ett fiskeredskap som är konstruerat med ett avstånd på minst en meter mellan underteln och underställ. Medlemsstaterna får från tillämpningen av detta led undanta fiskefartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster, vägda innan något utkast skett, består av mindre än 1,5 % torsk, under förutsättning att dessa fartyg omfattas av en progressiv ökning av observatörstäckning till sjöss så att minst 20 % av alla fiskeresor är täckta.

c) Fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad och vars fångster består av mer än 30 % havskräfta ska använda ett av följande redskap:

i) 300 mm panel (fyrkantsmaska). Fartyg med en största längd på under tolv meter får använda 200 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) Seltra-panel.

iii) Sorteringsrist med 35 mm spaltbredd eller en liknande selektivitetsanordning i form av nätrist.

iv) 100 mm strut med 100 mm panel (fyrkantsmaska).

v) Dubbelkasse med den översta struten av T90-typ med en maskstorlek på minst 100 mm och som är utrustad med en separationspanel med en maskstorlek på högst 300 mm.

d) Fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad och vars fångster består av mer än 55 % vitling eller 55 % marulk, kummel eller glasvar kombinerat ska använda ett av följande redskap:

i) 100 mm strut med 100 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) 100 mm strut av T90-typ och förlängningsstycke.

2. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad i Ices-sektionerna 6a och 5b, i unionens vatten, öster om 12° W (väster om Skottland) inom fisket efter havskräfta (Nephrops norvegicus):

a) Fiskefartyg ska använda en panel med fyrkantsmaska (med bibehållen placering) på minst 300 mm för fartyg som använder en maskstorlek i struten på mindre än 100 mm. För fartyg med en största längd på under tolv meter och/eller med en maskinstyrka på högst 200 kW får panelens totala längd vara två meter och panelen 200 mm.

b) Fiskefartyg med fångster som består av mer än 30 % havskräfta ska använda en panel med fyrkantsmaska (med bibehållen placering) på minst 160 mm för fartyg som använder en maskstorlek i struten på 100–119 mm.

3. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad i Ices-sektion 7a (Irländska sjön):

a) Fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad med en maskstorlek i struten på minst 70 mm och mindre än 100 mm och vars fångster består av mer än 30 % havskräfta ska använda ett av följande redskap:

i) 300 mm panel (fyrkantsmaska). Fiskefartyg med en största längd under tolv meter får använda 200 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) Seltra-panel.

iii) Sorteringsrist med 35 mm spaltbredd.

iv) CEFAS Netgrid (CEFAS-nätrist).

v) Flipflap-trål.

b) Fiskefartyg med en största längd på minst tolv meter som använder bottentrål eller not/vad och vars fångster kombinerat består av mer än 10 % kolja, torsk och rockor ska använda 120 mm strut.

4. Procentandelen fångst i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska beräknas som andelen, i levande vikt, av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 27.2 i förordning (EU) 2019/1241.

5. Det ska vara förbjudet för fiskefartyg att fiska med bottentrål och not/vad i följande zoner:

a) Ices-sektionerna 7f–7k.

b) Området väster om longitud 5° W i Ices-sektion 7e.

c) Ices-sektionerna 7b och 7c.

Detta förbud ska inte tillämpas på fiskefartyg

i) som använder en strut med minst 100 mm maska, eller

ii) vars bifångster av torsk, enligt STECF:s bedömning, inte överstiger 1,5 % vid fiske utanför de områden som anges i punkt 1.

Artikel18¶Tekniska åtgärder för fläckpagell i Ices-delområdena 6–8

1. En minsta referensstorlek för bevarande på 36 cm ska tillämpas på fångsterna av fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Ices-delområdena 6–8.

2. En minsta referensstorlek för bevarande på 40 cm ska tillämpas på fångster inom fritidsfisket av fläckpagell i Ices-delområdena 6 och 7.

3. Under perioden 1 januari–30 juni 2024 ska allt fiske efter fläckpagell i Ices-delområdena 6, 7 och 8 vara förbjudet för fiskefartyg som för fransk flagg.

4. Under perioden 1 februari–30 september 2024 ska fiske med bottenlångrevar (LLS) och bottentrålar vara förbjudet i den västra delen av Kantabriska havet, mittemot Asturien och Galicien.

5. Fritidsfiske efter fläckpagell ska vara förbjudet inom följande geografiska områden: Område RF 1 (Cariño/Celeiro), område RF 2 (Ribadeo), område RF 3 (Navia), område RF 4 (Ensenada Canero), område RF 5 (Ensenada de Cabrera/Ría San Martín de la Arena), område RF 6 (Ría de Treto), område RF 7 (Bilbao/Plentzia), område RF 8 (Bermeo/Mundaka).

Artikel19¶Korrigerande åtgärder för torsk i Kattegatt

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i Kattegatt med bottentrål med en minsta maskstorlek på 70 mm ska använda något av följande selektiva redskap:

a) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

b) Sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

d) Reglerat, mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster som består av mindre än 1,5 % torsk, för fiskefartyg som enbart har detta redskap ombord.

2. De unionsfiskefartyg som deltar i en medlemsstats projekt och som har fungerande utrustning för fullt dokumenterade fisken får använda ett redskap i enlighet med del B i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. Senast den 31 mars 2024 ska de berörda medlemsstaterna överlämna en förteckning över dessa fartyg till kommissionen.

3. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel20¶Förbjudna arter

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1015 och förordning (EU) 2024/1856.

1. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och sektion 7d, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och unionens vatten i sektion 3a.

b) Mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6.

ba) Oxhaj (Carcharias taurus) i alla andra vatten än Medelhavet.

c) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

d) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4. Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

e) Chokladhaj (Dalatias licha) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

f) Skednoshaj (Deania calceus) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

g) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområdena 4 och 6–8, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a och delområde 5 och unionens vatten i delområdena 3, 9 och 10.

h) Brunkäxa (Etmopterus princeps) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

i) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i delområde 5, Förenade kungarikets vatten, unionens vatten och internationella vatten i delområdena 6–8 och internationella vatten i delområdena 12 och 14.

j) Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

k) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

l) Brokrocka (Raja undulata) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 6 och unionens vatten i Ices-delområde 10.

m) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

n) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel21¶Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna sänder uppgifter till kommissionen om landning och fiskeansträngning, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II Fisketillstånd för tredjeländers vatten

Artikel22¶Fisketillstånd

1. Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten, i tillämpliga fall, fastställs i del A i bilaga V.

2. Om en medlemsstat, i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och efter anmälan till kommissionen, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i del A i bilaga V till den här förordningen, ska överföringen i relevanta fall åtföljas av en lämplig överföring av fisketillstånd. Det totala antalet tillstånd för varje fiskeområde, enligt del A i bilaga V till den här förordningen, får inte överskridas. Den överförande medlemsstaten ska till kommissionen anmäla överföringen av fisketillstånd vid tidpunkten för anmälan till kommissionen av kvotöverföringen.

Kapitel III Fiskemöjligheter som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel23¶Kvotöverföringar och kvotutbyten

1. Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (den berörda medlemsstaten) diskutera en kvotöverföring eller ett kvotutbyte med en avtalsslutande part i organisationen och upprätta ett utkast till en avsedd kvotöverföring eller ett avsett kvotutbyte, beroende på vad som är tillämpligt. Den berörda medlemsstaten ska anmäla utkastet till kommissionen.

2. Efter att ha mottagit anmälan i enlighet med punkt 1 får kommissionen godkänna utkastet till avsedd kvotöverföring eller avsett kvotutbyte. Om kommissionen godkänner utkastet ska den, utan onödigt dröjsmål, uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av den avsedda kvotöverföringen eller det avsedda kvotutbytet. Den ska underrätta den regionala fiskeriförvaltningsorganisationens sekretariat om överföringen eller utbytet i enlighet med fiskeriförvaltningsorganisationens regler.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om överenskomna kvotöverföringar eller kvotutbyten.

4. De fiskemöjligheter som erhålls eller överförs av den berörda medlemsstaten genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från dess tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen eller i enlighet med den berörda fiskeriförvaltningsorganisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Avsnitt 2 NEAFC:s konventionsområde

Artikel24¶Kungsfisk i Irmingerhavet

1. All fiskeverksamhet ska vara förbjuden i det område som avgränsas av följande koordinater, mätta enligt WGS84-systemet: Latitud Longitud 63°00'N 30°00'W 61°30'N 27°35'W 60°45'N 28°45'W 62°00'N 31°35'W 63°00'N 30°00'W

2. Det ska vara förbjudet för fiskefartyg att fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa i unionshamnar och på unionsfiskefartyg, även i tredjelandshamnar, djuphavskungsfisk (Sebastes mentella) från grunt och djupt pelagiskt vatten i Irmingerhavet och i angränsande vatten (Ices-delområdena 5, 12 och 14 och Nafo-delområdena 1 och 2).

3. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att medverka i omlastningar av de bestånd som avses i punkt 2.

4. Unionsfartyg ska vara förbjudna att tanka eller tillhandahålla stödtjänster till fiskefartyg med fångster ur de bestånd som avses i punkt 2.

Avsnitt 3 Iccats konventionsområde

Artikel25¶Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1. Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska vara begränsat i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2. Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3. Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska vara begränsat i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4. Antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter, behålla ombord, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5. Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 17 i rådets förordning (EU) 2017/2107 ska vara begränsat i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

7. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus) i Iccats konventionsområde ska vara begränsat i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel26¶Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en viss andel för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel27¶Hajar

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1856.

Utöver förbuden i artiklarna 32–36 i förordning (EU) 2017/2107 ska det också vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

Artikel28¶Anordningar som samlar fisk – tropisk tonfisk

Ändrad genom förordning (EU) 2024/2678.

1. Det ska vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk i Iccats konventionsområde från och med den 1 januari 2024 till och med den 12 mars 2024.

2. Under perioden 17 december 2023–31 december 2023 ska medlemsstaterna säkerställa att deras fiskefartyg inte sätter ut anordningar som samlar fisk.

Avsnitt 4 CCAMLR:s konventionsområde

Artikel29¶Anmälan av undersökande fiske efter tandnotingar under fiskesäsongen 2024–2025

1. Medlemsstaterna får under 2024 delta i, eller tillåta sina fiskefartyg att delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 48.6, 88.1 och 88.2 samt FAO:s sektioner 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion för fiske under perioden 1 december 2024–30 november 2025, i enlighet med artikel 7.2–7.7 i rådets förordning (EG) nr 601/2004.

2. Genom undantag från de tidsfrister som anges i artikel 7.5 och 7.6 i förordning (EG) nr 601/2004 ska de medlemsstater som avser att göra så anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat senast den 1 juni 2024.

Artikel30¶Fiske efter tandnotingar under fiskesäsongen 2023–2024

1. Utöver de särskilda kraven för undersökande fiske i artikel 7a i förordning (EG) nr 601/2004 ska fisket efter tandnotingar under perioden 1 december 2023–30 november 2024 vara begränsat till de medlemsstater och delområden och det antal fiskefartyg som anges i tabell A i bilaga VII, och de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan ska tillämpas.

2. Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning ska vara förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och lekmogna honor, som fångas oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3. I förekommande fall ska fisket efter tandnotingar i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når den fastställda TAC:en, och fisket i denna enhet ska stängas under återstoden av fiskesäsongen.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 48.6 och 88.1 och 88.2 ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.

Artikel31¶Fiske efter antarktisk krill under fiskesäsongen 2024–2025

1. Vid tillämpning av artikel 5a i förordning (EG) nr 601/2004 ska de medlemsstater som avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under perioden 1 december 2024–30 november 2025, senast den 1 maj 2024, anmäla detta till kommissionen med användning av formuläret i del B i tillägget till bilaga VII.

2. Genom undantag från de tidsfrister som anges i artikel 7.5 och 7.6 i förordning (EG) nr 601/2004 och på grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna ska kommissionen göra anmälningar till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2024.

3. Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fiskefartyg som kommer att ges tillstånd att delta i fisket efter antarktisk krill.

4. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fiskefartyg med tillstånd som vid tidpunkten för anmälan

a) för medlemsstatens flagg, eller

b) för någon annan CCAMLR-medlemsstats flagg och väntas föra den berörda medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

5. Om ett fiskefartyg med tillstånd, som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3, är förhindrat att delta i ett fiske efter antarktisk krill av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure, får den berörda medlemsstaten tillåta att fartyget ersätts av ett annat fiskefartyg. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat med kommissionen i kopia och lämna

a) fullständiga uppgifter om det eller de avsedda ersättningsfiskefartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 601/2004, och

b) en heltäckande redovisning av de skäl som motiverar bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

Avsnitt 5 IOTC:s behörighetsområde

Artikel32¶Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och den motsvarande kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med punkt 1 i bilaga VIII.

2. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och den motsvarande kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med punkt 2 i bilaga VIII.

3. Medlemsstaterna får omfördela fiskefartyg som avdelats till ett av de fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4. När det föreslås att kapacitet ska överföras till en medlemsstats flotta, ska den medlemsstaten säkerställa att de fiskefartyg som ska överföras finns upptagna i IOTC:s register över fartyg med tillstånd eller i fartygsregistret hos andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som förvaltar fiske efter tonfisk. Fiskefartyg som är upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som har deltagit i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) får inte överföras.

5. Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel33¶Aktiva anordningar som samlar fisk och försörjningsfartyg

1. Aktiva anordningar som samlar fisk ska vara utrustade med instrumentbojar. Det ska vara förbjudet att använda andra bojar, till exempel radiobojar.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte följa mer än 300 bojar i drift vid en och samma tidpunkt.

3. Högst 500 instrumentbojar får införskaffas årligen för varje snörpvadsfartyg. Inget snörpvadsfartyg får vid någon tidpunkt ha mer än 500 instrumentbojar, både i lager och i drift.

4. Högst tre försörjningsfartyg ska ge stöd åt inte mindre än tio snörpvadsfartyg, alla flaggade i en medlemsstat. Denna punkt ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett försörjningsfartyg.

5. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett försörjningsfartyg som för en medlemsstats flagg.

6. Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare försörjningsfartyg i IOTC:s register över fartyg med tillstånd.

Avsnitt 6 SPRFMO:s konventionsområde

Artikel34¶Pelagiskt fiske

1. Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska på pelagiska bestånd i det området inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2. De medlemsstater som avses i punkt 1 får nyttja de fiskemöjligheter som anges i bilaga IH endast om de skickar följande information till kommissionen senast den femtonde dagen i följande månad, så att kommissionen kan vidarebefordra informationen till SPRFMO:s sekretariat:

a) En förteckning över fartyg som aktivt fiskat eller deltagit i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde.

b) Månatliga fångstrapporter.

Avsnitt 7 IATTC:s konventionsområde

Artikel35¶Fiske med snörpvad

1. Snörpvadsfartyg får inte fiska efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) eller bonit (Katsuwonus pelamis)

a) antingen mellan kl. 00.00 den 29 juli 2024 och kl. 24.00 den 8 oktober 2024 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2024 och kl. 24.00 den 19 januari 2025 i det område som avgränsas av

Amerikas kuster mot Stilla havet,

longitud 150oW,

latitud 40oN,

latitud 40oS,

b) eller mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2024 och kl. 24.00 den 8 november 2024 i det område som avgränsas av

longitud 96oW,

longitud 110oW,

latitud 4oN,

latitud 3oS.

2. För vart och ett av de fiskefartyg som avses i punkt 1 och som för en medlemsstats flagg ska den flaggmedlemsstaten före den 1 april 2024 informera kommissionen om vilken fredningsperiod enligt punkt 1 a som fiskefartyget har valt.

3. Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska behålla ombord och sedan omlasta eller landa all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som de fångat.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas

a) om fisken anses olämplig som livsmedel av andra skäl än storleken,

b) vid den sista redskapsutsättningen under en fiskeresa, om det återstående utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid denna utsättning.

Artikel36¶Aktiva anordningar som samlar fisk

1. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha fler än 400 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den är utsatt till havs, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får endast aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2. Under 15 dagar före inledningen av den fredningsperiod som valts i enlighet med artikel 35.1 a ska snörpvadsfartyg i IATTC:s konventionsområde

a) avstå från att sätta ut anordningar som samlar fisk,

b) ta upp samma antal anordningar som ursprungligen satts ut.

Artikel37¶Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde som får tas av varje medlemsstats långrevsfartyg fastställs i bilaga IL.

Artikel38¶Förbud mot fiske efter årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att behålla ombord, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av årfenhaj inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas av fiskefartygsoperatörer.

3. Fiskefartygsoperatörer ska registrera antalet frisläppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande) och rapportera den informationen till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under 2023 till kommissionen senast den 31 januari 2024.

Artikel39¶Förbud mot fiske efter vingrockor

Unionsfiskefartyg i IATTC:s konventionsområde får inte fiska efter vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula) och får inte behålla ombord, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor som fångats i det området. Så snart fartygen noterar att vingrockor har fångats ska de omedelbart frisläppa exemplaren, när så är möjligt levande och oskadda.

Avsnitt 8 Seafos konventionsområde

Artikel40¶Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a) Apristurus manis.

b) Etmopterus bigelowi.

c) Etmopterus brachyurus.

d) Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f) Egentliga rockor (Rajidae).

g) Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h) Hajar av överordningen Selachimorpha.

i) Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 9 WCPFC:s konventionsområde

Artikel41¶Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1015.

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att högst 403 fiskedagar tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i de fria havsområdena mellan 20° N och 20° S i WCPFC:s konventionsområde.

2. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3. Det antal unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde ska inte överskrida de gränser som fastställs i tabell 1 i bilaga IX.

4. Det högsta antalet snörpvadsfartyg från unionen som får fiska efter tropisk tonfisk i de fria havsområdena mellan 20° N och 20° S i WCPFC:s konventionsområde får inte överskrida de gränser som anges i tabell 2 i bilaga IX.

Artikel42¶Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1015.

1. I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S får snörpvadsfartyg, hjälpfartyg och andra fartyg som stöder snörpvadsfartyg inte sätta ut, utföra underhåll på eller sätta ut nätredskap vid, anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2024 och kl. 24.00 den 15 augusti 2024.

2. Utöver förbudet enligt punkt 1 ska det vara förbjudet att sätta ut nätredskap vid anordningar som samlar fisk på fritt hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20° N och 20° S under ytterligare en månad, mellan kl. 00.00 den 1 april 2024 och kl. 24.00 den 30 april 2024 eller mellan kl. 00.00 den 1 maj 2024 och kl. 24.00 den 31 maj 2024 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2024 och kl. 24.00 den 30 november 2024 eller mellan kl. 00.00 den 1 december 2024 och kl. 24.00 den 31 december 2024.

3. De berörda medlemsstaterna ska gemensamt fastställa vilken av de fredningsperioder som avses i punkt 2 som ska tillämpas på snörpvadsfartyg som för deras flagg. Medlemsstaterna ska senast den 15 februari 2024 gemensamt underrätta kommissionen om den valda fredningsperioden. Kommissionen ska före den 1 mars 2024 till WCPFC:s sekretariat anmäla den gemensamma fredningsperiod som de berörda medlemsstaterna valt.

4. Varje medlemsstat ska säkerställa att inget av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt till havs sätter ut fler än 350 anordningar som samlar fisk med aktiverade instrumentbojar. Bojarna får endast aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

Artikel43¶Högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde ska överensstämma med bilaga IX.

Artikel44¶Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsterna av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S med långrevsfartyg under 2024 inte överskrider den gräns som fastställs i tabell 2 i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att detta inte leder till att fiskeansträngningen avseende svärdfisk flyttas över till området norr om 20° S.

Avsnitt 10 Berings hav

Artikel45¶Förbud mot fiske efter alaska pollock i den del av Berings hav som är fritt hav

Det ska vara förbjudet att fiska efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav.

Avsnitt 11 Siofas avtalsområde

Artikel46¶Begränsningar för bottenfiske

Medlemsstaterna ska säkerställa att fiskefartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a) begränsar sin årliga fiskeansträngning inom bottenfiske till den nivå som anges i bilaga X,

b) inte bedriver bottenfiske, med undantag för när demersala långrevar används, och

c) inte fiskar i de interimistiskt skyddade områdena Atlantis Bank, Coral, Fools Flat, Middle of What och Walter’s Shoal, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiske med demersala långrevar och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden.

Artikel47¶Åtgärder rörande fiske efter tandnotingar

Medlemsstaterna ska säkerställa att fiskefartyg som för deras flagg och som fiskar efter tandnotingar (Dissostichus spp.) inom Siofas avtalsområde

a) inte fiskar på djup mindre än 500 meter,

b) alltid har minst en vetenskaplig observatör ombord som ska ha som mål att under hela fiskeinsatsen observera 25 % av de krokar som dras per rev, och

c) märker och återutsätter minst fem tandnotingar per ton levande vikt som fångats. När minst 30 tandnotingar har fångats, ska en minimiöverlappningsstatistik på minst 60 % gälla för märkning och återutsättning.

Artikel48¶Förbud mot riktat fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Siofas avtalsområde ska vara förbjudet:

a) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis), utom inom ramen för den tillåtna bifångst som anges i bilaga IK.

b) Skednoshaj (Deania calcea).

c) Sorghaj (Centrophorus granulosus).

d) Chokladhaj (Dalatias licha).

e) Bythaelurus bachi.

f) Chimaera buccanigella.

g) Chimaera didierae.

h) Chimaera willwatchi.

i) Långnospailona (Centroselachus crepidater).

j) Scymnodon plunketi.

k) Svarthaj (Zameus squamulosus).

l) Etmopterus alphus.

m) Apristurus indicus.

n) Harriotta raleighana.

o) Bythaelurus tenuicephalus.

p) Kråshaj (Chlamydoselachus anguineus).

q) Storögd kamtandhaj (Hexanchus nakamurai).

r) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

s) Antarktisk håkäring (Somniosus antarcticus).

t) Trollhaj (Mitsukurina owstoni).

u) Etmopterus viator.

v) Etmopterus bigelowi.

w) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus).

x) Centrophorus uyato.

y) Squalus mitsukurii.

z) Deania quadrispinosa.

za) Deania profundorum.

zb) Bathyraja tunae.

zc) Rhinochimaera africana.

Avsnitt 11A NPFC:S konventionsområde

Artikel48a¶Fiske efter stillahavsmakrill

Införd genom förordning (EU) 2024/1856.

1. För unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde ska flaggmedlemsstaterna överföra följande aggregerade data till kommissionen senast nedan angivna datum:

a) Månatliga fångster inom ramen för fångstbegränsningarna för stillahavsmakrill (Scomber japonicus) för alla avtalsslutande parter i NPFC för trålare respektive snörpvadsfartyg enligt bilaga IM, när nyttjandet av dessa fångstbegränsningar understiger 60 %, senast den sjunde dagen påföljande månad.

b) Veckofångster av stillahavsmakrill inom ramen för dessa fångstbegränsningar när nyttjandet av dessa fångstbegränsningar överstiger 60 % men understiger 95 %, senast tisdagen påföljande vecka.

Kommissionen ska sammanställa och utan dröjsmål översända denna information till NPFC:s sekretariatschef.

2. Inom två dagar från dagen för utfärdande av meddelanden från NPFC:s sekretariatschef om att nyttjandet av dessa fångstbegränsningar har nått 95 % ska kommissionen stänga fisket inom ramen för dessa fångstbegränsningar.

3. Kommissionen ska sammanställa och överföra uppgifter om årliga fångster av stillahavsmakrill i NPFC:s konventionsområde till NPFC:s sekretariatschef senast i slutet av februari påföljande år.

4. Denna artikel ska tillämpas utöver de rapporteringsskyldigheter avseende fiskemöjligheter som fastställs i artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel48b¶Skydd av hajar i NPFC:s konventionsområde

Införd genom förordning (EU) 2024/1856.

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde får inte fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa hajar i NPFC:s konventionsområde.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel48c¶Skydd av anadrom fisk i NPFC:s konventionsområde

Införd genom förordning (EU) 2024/1856.

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde får inte fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa hundlax (Oncorhynchus keta), silverlax (Oncorhynchus kisutch), puckellax (Oncorhynchus gorbuscha), rödlax (Oncorhynchus nerka), kungslax (Oncorhynchus tshawytscha), masulax (Oncorhynchus masou) och regnbåge (Oncorhynchus mykiss).

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

AVDELNING III

FISKEMÖJLIGHETER FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND I UNIONENS VATTEN

Artikel49¶Fiskefartyg som för norsk eller färöisk flagg

Fiskefartyg som för norsk eller färöisk flagg får ges tillstånd av kommissionen att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I och på de villkor som föreskrivs i denna förordning, i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403 och i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel50¶Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i Förenade kungariket, Bailiwick of Guernsey, Bailiwick of Jersey eller Isle of Man och som är licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket

Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i Förenade kungariket, Bailiwick of Guernsey, Bailiwick of Jersey eller Isle of Man och som är licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket får ges tillstånd av kommissionen att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I och på de villkor som föreskrivs i denna förordning, i förordning (EU) 2017/2403 och i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel51¶Kvotöverföringar och kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket

1. Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket ska ske i enlighet med denna artikel.

2. En medlemsstat som avser att överföra kvoter till eller utbyta kvoter med Förenade kungariket får diskutera ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte med Förenade kungariket. Den berörda medlemsstaten ska anmäla utkastet till kommissionen.

3. Om kommissionen godkänner ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte enligt punkt 2 som anmälts av den berörda medlemsstaten, ska den utan onödigt dröjsmål ge sitt samtycke till att vara bunden av kvotöverföringen eller kvotutbytet. Kommissionen ska till medlemsstaterna och Förenade kungariket anmäla den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits.

4. De fiskemöjligheter som erhållits från eller överförts till Förenade kungariket inom ramen för den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits ska anses vara kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med den tidpunkt då kvotöverföringen eller kvotutbytet anmälts i enlighet med punkt 3. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Artikel52¶Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning, i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403 och i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel53¶Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fiskefartyg från tredjeland som verkar i unionens vatten ska överensstämma med bilaga V del B.

Artikel54¶Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fiskefartyg från tredjeland som fiskar med de fisketillstånd som avses i artikel 53.

Artikel55¶Förbjudna arter

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1015 och förordning (EU) 2024/1856.

1. Fiskefartyg från tredjeland får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter när de påträffas i unions vatten:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a och 7d och unionens vatten i Ices-delområde 4.

aa) Oxhaj (Carcharias taurus) i alla unionens vatten.

b) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 4 och 6–10.

c) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-delområdena 4 och 6–8.

d) Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deaniacalceus), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-delområde 4.

e) Håbrand (Lamna nasus) i alla unionens vatten.

f) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

g) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

h) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i unionens vatten i Medelhavet.

i) Valhaj (Rhincodon typus) i alla unionens vatten.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Avdelning IV Slutbestämmelser

Artikel56¶Ändringar av förordning (EU) 2023/194

1. Del B i bilaga IA till förordning (EU) 2023/194 ska ändras i enlighet med punkt 2 i bilaga XI till den här förordningen.

2. Del F i bilaga IA till förordning (EU) 2023/194 ska ändras i enlighet med punkt 1 i bilaga XI till den här förordningen.

Artikel57¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel58¶Övergångsbestämmelser

Artiklarna 9–13, 15–20, 24, 27, 38, 39, 40, 45, 48 och 55 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2025 till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2025 träder i kraft.

Artikel59¶Ikraftträdande och tillämpning

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1015, förordning (EU) 2024/2678, förordning (EU) 2024/1856 och rättelse till förordning (EU) 2024/1856.

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024.

Emellertid gäller följande:

a) Artikel 13.1 och 13.7 ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 mars 2025.

aa) Artikel 12a a ska tillämpas från och med den 1 juli 2024 till och med den 31 december 2024 eller till och med den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar del A i bilaga VII till den förordningen vad gäller minsta referensstorlek för bevarande för lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

ab) Artikel 12a b ska tillämpas från och med den 1 oktober 2024 till och med den 31 december 2024 eller till och med den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar del A i bilaga VII till den förordningen vad gäller minsta referensstorlek för bevarande för lyrtorsk i Ices-sektion 8c, Ices-delområdena 9 och 10 och i unionens vatten i Cecaf-sektion 34.1.1 blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

b) Artikel 13.2–13.6 ska tillämpas från och med den 1 april 2024 till och med den 31 mars 2025.

c) Artiklarna 17 a och 18 b ska upphöra att gälla den dag då delegerade akter om införande av motsvarande åtgärder blir tillämpliga.

ca) Artikel 20.1 ba ska tillämpas från och med den 1 april 2024.

d) Artikel 23 ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 januari 2025.

e) Artikel 30 och bilaga VII ska tillämpas från och med den 1 december 2023 till och med den 30 november 2024.

f) Artikel 28.2 ska tillämpas från och med den 17 december 2023 till och med den 31 december 2023.

g) Artikel 35.1 a ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 till och med den 19 januari 2025.

ga) Artikel 55.1 aa ska tillämpas från och med den 1 april 2024.

gb) Avsnitt 11a ska tillämpas från och med den 1 juni 2024 till och med den 31 maj 2025 eller till och med den dag då en Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av tillämpliga åtgärder i det område som omfattas av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurserna i det fria havet i norra Stilla havet blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

h) Artikel 56.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

i) Bilaga I ska tillämpas även under 2025 och 2026, när så anges i den bilagan,

ia) I tabellerna 18 och 19 i bilaga IA del A ska fotnot 1 tillämpas från och med den 1 oktober 2024 till och med den 31 december 2024.

j) Bilaga IK ska tillämpas från och med den 1 december 2023 till och med den 30 november 2024, när så anges i den bilagan,

ja) Bilagorna IM och Xa ska tillämpas från och med den 1 juni 2024 till och med den 31 maj 2025.

k) Bilaga II ska tillämpas från och med den 1 februari 2024 till och med den 31 januari 2025.

l) Den maximala storleken för pigghaj (DGS/03A-C., DGS/2AC4-C och DGS/15X14) ska upphöra att tillämpas den dag då en delegerad akt som inför motsvarande åtgärder och reglerar hanteringen av fångster av dessa bestånd som överstiger 100 cm börjar tillämpas.

m) De fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen som fastställs i denna förordning för 2024 och, när så anges i denna förordning, även för åren 2025 och 2026, ska fortsätta att tillämpas under 2025, och i relevanta fall under 2026 och 2027, uteslutande vid tillämpning

i) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

ii) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

iii) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013, och

iv) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:) TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område

BILAGA IA:) Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1–10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten

BILAGA IB:) Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1

BILAGA IC:) Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde

BILAGA ID:) Iccats konventionsområde

BILAGA IE:) Sydostatlanten – Seafos konventionsområde

BILAGA IF:) Sydlig tonfisk – områden

BILAGA IG:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA IH:) SPRFMO:s konventionsområde

BILAGA IJ:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IK:) Siofas avtalsområde

BILAGA IL:) IATTC:s konventionsområde

BILAGA IM:) NPFC:s KONVENTIONSOMRÅDE

BILAGA II:) Fiskeansträngning för fiskefartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen

BILAGA III:) Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4

BILAGA IV:) Säsongsbundna stängningar för att skydda lekande torsk

BILAGA V:) Fisketillstånd

BILAGA VI:) Iccats konventionsområde

BILAGA VII:) CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA VIII:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IX:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA X) Siofas avtalsområde

BILAGA Xa:) NPFC:s KONVENTIONSOMRÅDE

BILAGA XI:) Ändringar av förordning (EU) 2023/194 vad gäller djuphavsbestånd

BILAGA I

I tabellerna i bilagorna anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i bilagorna ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34.

Hänvisningar till fiskezoner i bilagorna är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga namn. Endast de vetenskapliga namnen identifierar arter för lagstiftningsändamål.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls nedan i upplysningssyfte en jämförelsetabell över vetenskapliga namn och motsvarande svenska namn på de arter som förtecknas i bilagorna till denna förordning. Bilagorna IA–IL ingår i bilaga I.

Jämförelsetabell över vetenskapliga namn och motsvarande svenska namn på de arter som förtecknas i bilagorna till denna förordning

BILAGA IA

DEL A Autonoma unionsbestånd

Särskilt villkor: Inom gränserna för dessa kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande förvaltningsområden för tobisar enligt bilaga III:

Zon: Unionens vatten i förvaltningsområdena för tobisfiskar

Särskilt villkor: Inom gränserna för dessa kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zoner:

Särskilt villkor: Inom gränserna för dessa kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zoner:

6 och 7; Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i 5b; internationella vatten i 12 och 14 (HKE/*57–14)