Fastställande för 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2025/669 · förordning (EU) 2025/1350 · förordning (EU) 2025/1996 · förordning (EU) 2025/2454 · förordning (EU) 2026/249.

Skäl 1–4: Bakgrund och syfte (jfr art 1, 2, 5 och 7)

(1) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, i förekommande fall inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter. Enligt artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de fiskemöjligheter som tilldelasmedlemsstaterna tillförsäkra relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(2) De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:erna) bör därför fastställas, i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(3) I enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 har alla bestånd för vilka det finns fångstbegränsningar omfattats av landningsskyldigheten sedan den 1 januari 2019, även om vissa undantag är tillämpliga. På grundval av gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit delegerade akter som fastställer närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för vissa fisken.

(4) Fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. Fiskemöjligheterna bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster. De kvantiteter som genom undantag från landningsskyldigheten även fortsättningsvis får kastas överbord bör dras av från den rekommenderade kvantiteten för totala fångster. För bestånd för vilka Ices enbart ger råd om landningar bör fiskemöjligheterna dessutom fastställas på grundval de råden.

Skäl 5–7: Fleråriga planer och MSY-ramverk (jfr art 5, 16 och 19)

(5) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 fastställs en flerårig plan för Nordsjön och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 fastställs en flerårig plan för västliga vatten. I den fleråriga planen för Nordsjön och den fleråriga planen för de västliga vattnen fastställs mål och åtgärder för den långsiktiga förvaltningen av de bestånd som omfattas av dessa fleråriga planer. Fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1.1 i dessa förordningar (målbestånd) bör fastställas inom det värdeintervall för fiskeridödlighet som ger maximal hållbar avkastning (MSY) (FMSY-intervall), eller till ett lägre värde, och i enlighet med skyddsåtgärderna i de förordningarna. FMSY-intervallen anges i relevanta råd från Ices. Om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för målbestånd eller bestånd som avses i artikel 1.4 i dessa förordningar (bifångstbestånd) fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i de förordningarna.

(6) I enlighet med artikel 4.6 i den fleråriga planen för Nordsjön och artikel 4.7 i den fleråriga planen för västliga vatten bör fiskemöjligheterna för målbestånden fastställas på ett sätt som säkerställer att sannolikheten är mindre än 5 % för att biomassan understiger gränsreferenspunkten för biomassa (Blim).

(7) I enlighet med artikel 7 i den fleråriga planen för Nordsjön och artikel 8 i den fleråriga planen för västliga vatten bör, när vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan för något av målbestånden understiger MSY Btrigger, korrigerande åtgärder vidtas; framför allt bör fiskemöjligheterna fastställas till en nivå som motsvarar fiskeridödligheten minskad proportionellt för att ta hänsyn till minskningen av biomassan. När vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan för något av målbestånden understiger Blim ska ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett avbrytande av det riktade fisket på det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna för dessa bestånd eller andra bestånd inom fiskena.

Skäl 8–11: Bifångst-TAC:er och kvotutbyte (jfr art 5, 8 och 14)

(8) Det finns vissa bestånd för vilka Ices rekommenderar nollfångst eller låga fångstnivåer eller för vilka Ices räknar med att en sannolikhet på mindre än 5 % för att biomassan kommer att understiga Blim endast kan uppnås genom låga fångstnivåer, endast kan uppnås genom nollfångster, eller inte kan uppnås ens vid nollfångst. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställdes till de nivåer som rekommenderats av Ices skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster, från dessa bestånd inom blandfisken leda till fenomenet begränsande arter (choke species). Begränsande arter är arter för vilka kvoten är uttömd och som kan göra att ett eller flera fiskefartyg måste sluta fiska även om de fortfarande har kvot för andra arter. I enlighet med artikel 5.3 i den fleråriga planen för Nordsjön och den fleråriga planen för västliga vatten och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 jämförd med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen är det lämpligt att fastställa särskilda TAC:er för bifångster för vissa bestånd för att uppnå balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett fiske inte kan fortsätta, och behovet av att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska på samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger MSY. Dessa TAC:er för bifångster bör fastställas till nivåer som säkerställer att dödligheten för dessa bestånd minskar eller att deras biomassa förblir stabil och som ger incitament att förbättra selektiviteten och undvika bifångster av dessa bestånd. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de fisken där fisk från dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer.

(9) För att i möjligaste mån säkerställa att fiskemöjligheterna i blandfiske nyttjas i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för de medlemsstater som inte har någon kvot som täcker deras oundvikliga bifångster.

(10) I enlighet med artiklarna 2.2 och 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna för bestånd som inte omfattas av den fleråriga planen för Nordsjön eller den fleråriga planen för västliga vatten fastställas i linje med fiskeridödligheten för MSY, när tillräckliga vetenskapliga uppgifter finns tillgängliga, och fastställas i linje med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, enligt definitionen i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, när sådana uppgifter inte finns tillgängliga.

(11) För vissa bestånd gäller Ices råd under flera år, och det rådet är fortsatt bästa tillgängliga vetenskapliga råd för hela rådgivningsperioden. I dessa fall bör årliga TAC:er som omfattar hela rådgivingsperioden fastställas (flerårig TAC). Om nya råd från Ices blir tillgängliga under den perioden bör det dock säkerställas att den fleråriga TAC:en fortfarande är förenlig med de nya råden. Det bör dessutom säkerställas att de årliga avdrag som görs från unionskvoterna i syfte att ta hänsyn till undantag från landningsskyldigheten förblir förenliga med tillgängliga uppgifter.

Skäl 12–15: Havsabborre och fritidsfiske (jfr art 11 och 12)

(12) Enligt Ices råd för 2025 förutspås biomassan för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 8a och 8b minska ytterligare under 2024 och ligga kvar under MSY Btrigger men över Blim. I enlighet med artikel 8.1 i den fleråriga planen för västliga vatten bör Spanien och Frankrike därför, när de fastställer sina kvoter för kommersiellt fiske på det beståndet, gemensamt säkerställa att summan av kommersiella landningar, kommersiella utkast och landningar och utkast inom fritidsfisket understiger FMSY-punktvärdet för totala upptag, minskat proportionellt för att ta hänsyn till minskningen av biomassan. För att kommissionen ska kunna övervaka att de mål och regler som fastställs i förordning (EU) nr 1380/2013 och i den fleråriga planen för västliga vatten tillämpas korrekt bör medlemsstaterna lämna information till kommissionen om dessa kvoter.

(13) De ytterligare åtgärderna för fritidsfisket efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b bör upprätthållas mot bakgrund av den betydande inverkan som fritidsfisket har på detta bestånds biomassa och med beaktande av den minskande biomassan.

(14) För vissa bestånd rekommenderar Ices fångster över den lägsta nivån. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställdes till sådana nivåer skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster, från dessa bestånd inom blandfisken leda till fenomenet begränsande arter och en förtida stängning av vissa fisken. I enlighet med artikel 5.3 i den fleråriga planen för Nordsjön och den fleråriga planen för västliga vatten och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 jämförd med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen är det lämpligt att fastställa särskilda TAC:er för bifångster för vissa bestånd för att uppnå balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett fiske inte kan fortsätta, och behovet av att uppnå god status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska på samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger MSY. Dessa TAC:er för bifångster bör fastställas på grundval av bevis för att fastställandet av TAC:erna till den nivå som rekommenderas av Ices både skulle leda till en förtida stängning av ett eller flera fisken och ha potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenser. Dessutom bör dessa TAC:er för bifångster fastställas till nivåer som reducerar fenomenet begränsande arter och risken för en förtida stängning av vissa fisken, minskar de därmed sammanhängande socioekonomiska effekterna, minskar fiskeridödligheten för dessa bestånd eller säkerställer att deras biomassa förblir stabil samt ger incitament att förbättra selektiviteten och undvika bifångster av dessa bestånd.

(15) Enligt vetenskapliga råd är fångsterna av lyrtorsk (Pollachius pollachius) vid fritidsfiske i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 inte försumbara. Det är därför lämpligt att upprätthålla begränsningar för fritidsfisket i dessa områden För att skydda lekområden och begränsa fångsterna av ungfisk bör inga exemplar av lyrtorsk få fångas och behållas under perioden 1 januari–30 april vid fritidsfiske, medan högst två exemplar kan tillåtas under den återstående delen av året.

Skäl 16–18: Ålåtgärder (jfr art 13)

(16) I maj 2022 konstaterade Ices att det, trots medlemsstaternas ansträngningar när det gäller ålens (Anguilla anguilla) återhämtning, på det hela taget inte gjorts några framsteg mot att uppnå det utvandringsmål på 40 % av biomassan av blankål i hela unionen som fastställs i artikel 2.4 i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 och att inga tydliga mönster vad gäller dödligheten kunde observeras. I november 2024 rekommenderade Ices på nytt att fångsterna av ål, när försiktighetsansatsen tillämpas, bör vara noll i alla livsmiljöer och i alla livsstadier, i hela det naturliga utbredningsområdet, vilket omfattar Nordostatlanten och Medelhavet. Detta gäller både fångster inom fritidsfisket och kommersiella fångster och inbegriper fångster av glasål för utsättning och vattenbruk.

(17) Genom rådets förordning (EU) 2023/194 förlängdes fredningsperioden till sex månader för allt kommersiellt ålfiske i unionens marina vatten och bräckta vatten i Nordostatlanten. Dessutom förbjöds allt fritidsfiske efter ål i dessa vatten. Det ansågs att en sex månader lång fredningsperiod bättre skulle skydda beståndet än de unionsåtgärder och nationella åtgärder som genomförts fram till 2022. Det ansågs också att den förlängda fredningsperioden skulle främja uppnåendet av det mål för utvandring på minst 40 % för blankål som fastställs i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1100/2007. Genom rådets förordning (EU) 2024/257 upprätthölls dessa åtgärder samtidigt som kriterierna för fastställande av fredningsperioden och det eventuella undantaget för fortsatt begränsat ålfiske under ålvandringsperioden förtydligades. På grund av det fortsatt kritiska tillståndet för ål är det lämpligt att upprätthålla dessa åtgärder under 2025.

(18) I enlighet med förordning (EG) nr 1100/2007 är utsättning av glasål en bevarandeåtgärd som vissa medlemsstater väljer i sina förvaltningsplaner för ål. För att dessa medlemsstater ska kunna fortsätta att genomföra åtgärden kan det krävas att glasål fångas i unionens marina vatten och bräckta vatten i Nordostatlanten vid lämplig tidpunkt på året och eventuellt under den eller de perioder då glasålen huvudsakligen vandrar. Medlemsstaterna får därför tillåta fortsatt glasålfiske, uteslutande för utsättning, under ytterligare 50 dagar under den eller de perioder då glasålen huvudsakligen vandrar.

Skäl 19–22: Förbjudna arter, flexibilitet och medlemsstats-TAC:er (jfr art 6, 14, 21 och 59)

(19) I sitt råd för vissa bestånd av hajar och rockor (Elasmobranchii) rekommenderar Ices nollfångster på grund av den dåliga bevarandestatusen för dessa bestånd eller när även en begränsad fiskeverksamhet kan innebära en allvarlig risk för bevarandet. Dessutom har dessa Elasmobranchii hög överlevnadsgrad vid utkast. Följaktligen bör fångster av dessa bestånd hellre kastas överbord än landas, eftersom utkast inte anses öka fiskeridödligheten på ett betydande sätt utan till och med skulle främja bevarandet av dessa bestånd. Således bör fisket efter sådana arter förbjudas eftersom landningsskyldigheten, enligt artikel 15.4 a i förordning (EU) nr 1380/2013, inte är tillämplig på arter som det är förbjudet att fiska. Vid oavsiktlig fångst får dessa arter inte komma till skada och de bör frisläppas omedelbart.

(20) För ett maximalt nyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(21) I artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EG) nr 847/96 föreskrivs flexibilitet mellan år när det gäller kvoter för bestånd som omfattas av både försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen måste rådet, vid fastställandet av TAC:erna, bestämma på vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av dessa bestånds biologiska tillstånd. Vidare föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 ytterligare flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika en alltför stor flexibilitet, som skulle undergräva uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör flexibiliteten mellan år för kvoter enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas kumulativt. Slutligen bör flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013, i relevanta fall, inte få tillämpas på grundval av beståndens biologiska status.

(22) När en TAC tilldelas enbart en medlemsstat är det lämpligt att den medlemsstaten, i enlighet med artikel 2.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), bemyndigas att fastställa den TAC:en. Ett sådant bemyndigande är lämpligt under förutsättning att medlemsstaten, när den fastställer TAC-nivån, följer de mål och regler som anges i förordning (EU) nr 1380/2013 i de fleråriga planerna för Nordsjön och västliga vatten. För att kommissionen ska kunna övervaka att de mål och regler som fastställs i grundförordningen och i de fleråriga planerna för Nordsjön och västliga vatten tillämpas korrekt bör medlemsstaterna lämna information till kommissionen om dessa TAC:er. Dessutom får kommissionen begära att vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) bedömer dessa TAC:er, och om STECF bedömer att dessa TAC:er inte är förenliga med de mål och regler som fastställs i förordning (EU) nr 1380/2013 och i de fleråriga planerna för Nordsjön och västliga vatten, bör medlemsstaterna revidera TAC:erna i linje med STECF:s råd.

Skäl 23–25: Fiskeansträngning och rapportering (jfr art 9 och 22)

(23) Det är nödvändigt att fastställa begränsningar av fiskeansträngningen för tunga (Solea solea) i västra delen av Engelska kanalen (Ices-sektion 7e) i enlighet med artikel 12 i den fleråriga planen för västliga vatten.

(24) Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2025 i enlighet med artiklarna 6, 11, 13 och 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2053.

(25) Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

Skäl 26–29: NEAFC och kuststatssamråd (jfr art 5, 24 och 26)

(26) Vid sitt årsmöte 2024 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) en TAC för NEAFC:s avtalsslutande parter för kungsfisk (Sebastes mentella) i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 för 2025, som får fiskas under perioden 1 juli 2025–30 november 2025. Unionskvoten för kungsfisk i det området för 2025 bör fastställas till samma nivå som den TAC:en. När TAC:en har utnyttjats fullt ut av NEAFC:s avtalsslutande parter och fisket har stängts bör medlemsstaterna dessutom förbjuda riktat fiske efter kungsfisk med fartyg som för deras flagg.

(27) NEAFC antog för 2025 samma bevarandeåtgärder som 2024 för de två kungsfiskbestånden (grunt respektive djupt pelagiskt vatten) i Irmingerhavet och angränsande vatten och antog ytterligare åtgärder för fiskefartyg som har bedrivit riktat fiske efter dessa bestånd. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(28) NEAFC antog inte någon rekommendation för liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides) i Ices-delområdena 1 och 2 för 2025. Unionskvoten för liten hälleflundra i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 för 2025 bör fastställas till 1711 ton. Nivån på unionskvoten motsvarar 9,25 % av Ices råd för 2023 på 18494 ton. Ices råd är det senaste bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtandet för liten hälleflundra i Ices-delområdena 1 och 2.

(29) Makrill (Scomber scombrus), kolmule (Micromesistius poutassou) och atlantoskandisk sill (Clupea harengus) i Nordostatlanten är föremål för kuststaternas samråd om fiskeriförvaltningen av dessa bestånd, och bestånden förvaltats även av NEAFC. Unionen deltog i dessa samråd på grundval av de ståndpunkter som godkändes av rådet den 10 oktober 2024. Resultatet av dessa samråd dokumenterades i godkända protokoll för atlantoskandisk sill i Nordostatlanten för 2025 som undertecknades den 18 oktober 2024, för blåvitling i Nordostatlanten för 2025 som undertecknades den 16 oktober 2024 och för makrill i Nordostatlanten för 2025, som också undertecknades den 22 oktober 2024. Vid sitt årsmöte 2024 antog NEAFC rekommendationer om bevarande- och förvaltningsåtgärder för atlantoskandisk sill, blåvitling och makrill för 2025. Det är därför lämpligt att fastställa TAC:erna för atlantoskandisk sill, blåvitling och makrill i Nordostatlanten till en nivå som motsvarar de fiskemöjligheter som överenskommits i kuststaternas respektive godkända protokoll och NEAFC:s rekommendationer.

Skäl 30–33: ICCAT, CCAMLR och IOTC (jfr art 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34 och 35)

(30) Vid sitt årsmöte 2024 bibehöll Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) de nuvarande åtgärderna för vissa bestånd i Iccats konventionsområde. Iccat höjde dessutom TAC:erna för 2025 jämfört med 2024 för storögd tonfisk (Thunnus obesus) och nordatlantisk svärdfisk (Xiphias gladius). Iccat flyttade dessutom stängningen för användning av anordningar som samlar fisk för fiske efter tropisk tonfisk till senare under året och förkortade dess varaktighet till 45 dagar. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(31) Unionskvoterna för bestånd i Iccats konventionsområde för 2025 justerades vid Iccats årliga möte 2024 i enlighet med flera Iccat-rekommendationer, enligt vilka unionen på begäran får överföra en fastställd procentandel av sin outnyttjade kvot av fiskemöjligheter från 2023 till 2025. I avvaktan på sådana eventuella justeringar av unionskvoterna enligt unionsrätten bör kvoter för enskilda medlemsstater fastställas på grundval av den totala unionskvoten för 2025 enligt överenskommelse med Iccat före sådana överföringar.

(32) Vid sitt årsmöte 2024 antog Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för bestånd i CCAMLR:s konventionsområde under perioden 1 december 2024–30 november 2025. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(33) Vid sitt årsmöte 2024 beslutade Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) att upprätthålla de åtgärder som antagits för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och storögd tonfisk i IOTC:s behörighetsområde för 2025, dvs.: fångstbegränsningen, begränsningen av fiskekapaciteten, och begränsningen av anordningar som samlar fisk och av stödfartyg. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

Skäl 34–37: SPRFMO, IATTC, CCSBT och SEAFO (jfr art 36, 37, 38, 39, 40 och 41)

(34) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) planerar att hålla sitt årsmöte den 17–21 februari 2025. De nuvarande åtgärder i SPRFMO:s konventionsområde som är funktionellt knutna till TAC:erna bör därför upprätthållas provisoriskt till dess att årsmötet har ägt rum och TAC:erna för 2025 har fastställts.

(35) Vid sitt årsmöte 2024 behöll Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) de nuvarande åtgärderna i IATTC:s konventionsområde och bekräftade samtidigt minskningen av antalet aktiva anordningar som samlar fisk för 2025. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(36) Vid sitt årsmöte 2023 antog kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) TAC:en för sydlig tonfisk (Thunnus maccoyii) för en treårsperiod från och med 2024 till och med 2026. Denna åtgärd bör genomföras i unionsrätten för 2025.

(37) Vid sitt årsmöte 2024 beslutade Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) att för perioden 2025–2026 upprätthålla de TAC:er i Seafos konventionsområde som fastställts för 2024. TAC:en för tandnoting (Dissostichus eleginoides) i Seafo-delområde D ökades dock med 13 ton för 2025 jämfört med 2024. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

Skäl 38–40: WCPFC, NAFO och SIOFA (jfr art 25, 42, 43, 44, 45, 47, 48 och 49)

(38) Vid sitt årsmöte 2024 bibehöll beslutade Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) att upprätthålla åtgärderna som antagits för 2024 för 2025. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(39) Vid sitt 46:e årsmöte, som ägde rum 2024, antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) fiskemöjligheter för vissa bestånd i Nafos konventionsområde för 2025. Den upprätthöll också vissa åtgärder för 2025 som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna för nordlig stjärtfenad bläckfisk (Illex illecebrosus) i Nafo-delområdena 3 och 4 och gulstjärtsskädda (Limanda ferruginea) i Nafo-sektion 3LNO, i syfte att minimera bifångsterna av icke-målarter. Utan dessa åtgärder skulle fiskemöjligheterna för dessa bestånd behöva minskas för att skydda icke-målarter. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(40) Vid sitt årsmöte 2024 reviderade parterna i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) fiskemöjligheterna för tandnotingar (Dissostichus spp.) i Del Cano-området. Trots att parterna i Siofa inte antog vetenskapliga kommitténs rekommendation om att inrätta ett nytt förvaltningsområde för tandnotingar i området South Indian Ridge och fastställa en fångstbegränsning, bör unionen tillämpa dessa åtgärder i enlighet med den rekommendationen och den ståndpunkt som unionen uttryckt under det årliga mötet för parterna i Siofa. De uppdaterade också förteckningen över djuphavshajar efter vilka riktat fiske i Siofas avtalsområde är förbjudet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

Skäl 41–47: EU–Storbritannien-samråd (jfr art 5, 15, 16, 17, 18, 54 och 55)

(41) Enligt artikel 498.2 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet) ska unionen och Förenade kungariket årligen samråda för att senast den 10 december varje år komma överens om TAC:erna för det efterföljande året för de bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet. Om ingen överenskommelse om dessa TAC:er nåtts senast den 10 december ska parterna, enligt artikel 499.1 i handels- och samarbetsavtalet, omedelbart återuppta samråden i fortsatt syfte att komma överens om TAC:erna.

(42) Under 2024 höll unionen och Förenade kungariket bilaterala samråd om fastställandet av ett stort antal TAC:er för 2025 för bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet. Dessa samråd genomfördes enligt artikel 498.2, 492.4 och 492.6 i handels- och samarbetsavtalet. Unionen deltog i dessa samråd på grundval av unionens ståndpunkt som godkändes av rådet den 7 oktober 2024 och i enlighet med kommissionens icke-officiella dokument som godkändes av rådet den 5, 8 och 19 november och 2 december 2024. Resultatet av samråden dokumenterades i en skriftlig handling som undertecknades den 6 december 2024. De berörda fiskemöjligheterna bör fastställas till de nivåer som anges i den skriftliga handlingen, och de övriga åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna och som också fastställs i den skriftliga handlingen bör genomföras i unionsrätten.

(43) Unionen och Förenade kungariket har kommit överens om ömsesidig tillgång under 2024, för riktat fiske efter inledningsvis totalt 280 ton långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i Nordatlanten, i medlemsstaternas och Förenade kungarikets exklusiva ekonomiska zoner. Detta utesluter tillgång till områden som omfattas av artikel 5.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(44) TAC:erna för 2024 för djuphavsbestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet inbegreps i förordning (EU) 2024/257 men markerades med ”fastställs senare”. Förordning (EU) 2024/257 bör därför ändras och fiskemöjligheterna för dessa bestånd fastställas till den nivå som anges i den skriftliga handlingen.

(45) Åtföljande åtgärder för de berörda bestånden bör upprätthållas, däribland: korrigerande åtgärder rörande torsk i Nordsjön (Gadus morhua), och korrigerande åtgärder rörande fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Ices-delområdena 6, 7 och 8. De funktionellt kopplade tekniska åtgärderna för torskfiskar och fläckpagell bör endast tillämpas till dess att de relevanta delegerade akterna blir tillämpliga.

(46) Unionen och Förenade kungariket enades om att en maximal fångststorlek på 100 cm bör respekteras vid riktat fiske efter pigghaj (Squalus acanthias), för att avskräcka från riktat fiske efter bestånd av mogna honor i syfte att skydda en del av detta bestånd som är särskilt sårbar för fiskeridödlighet. En sådan åtgärd är funktionellt knuten till TAC:en för beståndet, eftersom enbart TAC-nivån utan denna åtgärd inte skulle säkerställa ett tillräckligt skydd av honor i yngelstadiet, vilka utgör en särskilt sårbar del av populationen. Denna högsta tillåtna storlek bör endast gälla till dess att en delegerad akt som inför motsvarande åtgärder blir tillämplig.

(47) De säsongsbundna stängningarna för fiske efter tobisfiskar (Ammodytes spp.) med vissa släpredskap i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 bör fortsätta för att möjliggöra skydd av lekområden och begränsning av fångster av ungfisk.

Skäl 48–51: Bilaterala samråd med Norge och Grönland (jfr art 5 och 53)

(48) Under 2024 höll unionen, Förenade kungariket och Norge trepartssamråd om sex gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd som förekommer i områden under deras jurisdiktion. Syftet var att komma överens om förvaltningen av dessa bestånd, inbegripet fiskemöjligheterna för 2025. Dessa samråd genomfördes mellan den 4 november och den 2 december 2024 på grundval av unionens ståndpunkt som rådet godkände den 7 oktober 2024 och i enlighet med kommissionens icke-officiella dokument som godkändes av rådet den 8 november 2024. Resultatet av samråden dokumenterades i ett godkänt protokoll som undertecknades av chefen för delegationerna den 2 december 2024. De relevanta fiskemöjligheterna bör fastställas till den nivå som överenskommits med Förenade kungariket och Norge och övriga bestämmelser i det godkända protokollet bör genomföras i unionsrätten.

(49) Unionen höll bilaterala samråd med Norge om sju gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Skagerrakområdet (torsk (Gadus morhua), kolja (Melanogrammus aeglefinus), sill (Clupea harengus), nordhavsräka (Pandalus borealis), rödspätta (Pleuronectes platessa), skarpsill (Sprattus sprattus) och vitling (Merlangius merlangus)), i syfte att komma överens om förvaltningen av dessa bestånd och fiskemöjligheterna för 2025 samt om kvotutbyten och tillträdesavtal. Samråden avslutades den 5 december 2024 och resultatet dokumenterades i tre godkända protokoll som undertecknades av delegationscheferna den 5 december 2024. De relevanta fiskemöjligheterna bör fastställas till den nivå som överenskommits med Norge och de övriga bestämmelserna i de godkända protokollen bör genomföras i unionslagstiftningen.

(50) I bilaterala samråd kunde unionen och Norge inte enas om tillträde till sina respektive vatten för två gemensamt förvaltade pelagiska bestånd i Nordostatlanten: atlantoskandisk sill (Clupea harengus) och blåvitling (Micromesistius poutassou). Unionen och Norge kommer att återuppta diskussionerna så snart som möjligt i syfte att finna lämpliga tillträdesavtal. I avvaktan på att samråden om tillträdesnivåerna avslutas bör dessa tillträdesnivåer markeras med ”fastställs senare”.

(51) I enlighet med förfarandet enligt partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan, och det avtalets paraferade genomförandeprotokoll, kom parterna överens om att fastställa nivån på de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2025 på den nivå som överenskommits och föreskrivs i det paraferade protokollet, vilket ska bekräftas genom skriftväxling i enlighet med artikel 12.8 i avtalet, efter det att båda parter har tillämpat protokollet provisoriskt. De berörda fiskemöjligheterna bör därför fastställas till den nivå som anges i det paraferade protokollet och med beaktande av överföringarna till Norge för 2025 som överenskommits i bilaterala fiskesamråd mellan EU och Norge.

Skäl 52–58: Övriga fiskemöjligheter och ändringar (jfr art 5, 25, 56, 57, 60 och 61)

(52) Traktaten av den 9 februari 1920 angående Spetsbergen (Svalbard) (1920 års Parisfördrag) beviljar lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna runt Svalbard för alla parter i den traktaten, inklusive när det gäller fiske. Unionens ståndpunkt med avseende på detta tillträde anges i flera verbalnoter till Norge, av vilka de senaste är daterade den 26 februari 2021, den 28 juni 2021, den 1 augusti 2022 och den 26 oktober 2023. När det gäller fiskemöjligheter för snökrabbor (Chionoecetes spp.) runt Svalbard är det lämpligt att begränsa antalet fiskefartyg med tillstånd att bedriva sådan fiskeverksamhet, så att det säkerställs att snökrabbor runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med de icke-diskriminerande regler för förvaltning som fastställts av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området i enlighet med de relevanta bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention och 1920 års Parisfördrag. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller endast 2025. I unionen är det flaggmedlemsstaterna som har huvudansvaret för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt.

(53) När det gäller fiskemöjligheterna för torsk i nordöstra Arktis är det lämpligt att fastställa unionskvoten för torsk i Svalbards vatten och internationella vatten i Ices-delområde 1 och Ices-sektion 2b för 2025 på grundval av referens-TAC:en för det beståndet och unionens historiska fiskeandel på 2,8274 %. Den unionskvoten bör tilldelas medlemsstaterna i enlighet med rådets beslut 87/277/EEG, med förbehåll för de anpassningar som är nödvändiga på grund av Förenade kungarikets utträde ur unionen enligt tabell E i bilaga 36 till handels- och samarbetsavtalet.

(54) I enlighet med unionens förklaring riktad till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i unionens vatten för fiskefartyg som för venezuelansk flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust, vilken godkänns på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2015/1565, är det nödvändigt att fastställa det högsta antalet fisketillstånd avseende snapperfiskar för Venezuela i unionens vatten.

(55) Vid sitt 46:e årsmöte 2024 beslutade Nafo att återuppta fisket efter torsk (Gadus morhua) i den del av Nafo-sektionerna 2J, 3K och 3L (2J3KL) som omfattas av Nafos regleringsområde, efter det att Kanada antagit en fångstbegränsning på 18000 ton för sina fiskefartyg i Nafo-sektionerna 2J3KL för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025. Nafo antog särskilt en TAC och en unionskvot för det beståndet för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025 på 735 ton, på grundval av en reviderad fördelningsnyckel i Nafo. Dessutom fastställde Nafo återhämtningsåtgärder för detta bestånd för den perioden. Åtgärderna för TAC:en, unionskvoterna och återhämtningen trädde i kraft den 11 oktober 2024, utan retroaktiv tillämpning. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(56) Rådets förordning (EU) 2024/257 bör därför ändras i enlighet med detta.

(57) För att i största möjliga utsträckning garantera utnyttjandet av fiskemöjligheterna för torsk, sill/strömming och kungsfisk i norska vatten i Ices-områdena 1 och 2 kommer Tyskland och Frankrike att sträva efter att göra 20 % av sina kvoter för kolja (HAD/1N2AB.), gråsej (POK/1N2AB.), liten hälleflundra (GHL/1N2AB.) och andra arter (OTH/1N2AB.) tillgängliga för utbyte med medlemsstater som inte har tillräckliga kvoter för dessa bestånd. Spanien, Portugal och andra berörda medlemsstater ska begära utbyte senast den 31 januari 2025. En begäran får inte överstiga behoven av att täcka oundvikliga bifångster inom fisket efter torsk, sill/strömming och kungsfisk. De kvantiteter som inte utnyttjats och inte heller överförts ska återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till utbytet. Om inget annat överenskommits ska medlemsstater som inte har tillräckliga kvoter för sådana oundvikliga bifångster sträva efter att i gengäld tillhandahålla kvoter för torsk (COD/1N2AB.). Om de ovannämnda kvantiteterna inte är tillräckliga för att dessa medlemsstater ska kunna täcka sina oundvikliga bifångster kommer Tyskland och Frankrike att sträva efter att komma överens om ytterligare utbyten enligt tillgängliga kvoter och den övergripande jämvikten i utbytet.

(58) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att bemyndiga enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar, att tilldela ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt att fastställa kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Kommissionen bör utöva dessa befogenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

Skäl 59–61: Ikraftträdande och övergångsbestämmelser (jfr art 1, 62 och 63)

(59) För att säkerställa en oavbruten tillämpning och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan utgången av året och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för året efter träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i denna förordning fortsätta att tillämpas i början av 2026, till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2026 träder i kraft. Av samma skäl bör de bestämmelser som är tillämpliga från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2026 fortsätta att tillämpas i början av 2027, till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2027 träder i kraft.

(60) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa försörjningen för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2025. Bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen bör dock tillämpas från och med den 1 februari 2025. Av brådskande skäl och för att snarast möjligt skapa rättssäkerhet bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(61) Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antogs av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av 2024 och blev tillämpliga före denna förordnings ikraftträdande. De bestämmelser i denna förordning varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten bör därför tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskesäsongen i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och eftersom vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde fastställs för en period som inleds den 1 december 2024, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. Eftersom fiskesäsongen för tandnotingar i Siofas avtalsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och eftersom TAC:erna för den gruppen av arter fastställs för en period som inleds den 1 december 2024, bör dessutom TAC:erna tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom det är förbjudet för fiskefartyg som för en avtalsslutande parts flagg att fiska i CCAMLR:s konventionsområde och i Siofas avtalsområde utan tillstånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Innehåll

1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten.

2. De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Fångstbegränsningar för 2025 och, i de fall där så anges i denna förordning, även för 2026.

b) Begränsningar av fiskeansträngningen för 2025 och de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, vilka gäller från och med den 1 februari 2025 till och med den 31 januari 2026.

c) Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2024–30 november 2025 för vissa bestånd i CCAMLR:s (Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis) konventionsområde och vissa bestånd i Siofas (fiskeavtalet för södra Indiska oceanen) avtalsområde.

d) Fiskemöjligheter för perioden 1 juni 2025–31 maj 2026 i konventionsområdet för Fiskerikommissionen för norra Stilla havet (NPFC).

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på följande fiskefartyg:

a) Unionsfiskefartyg. och

b) Fiskefartyg från tredjeland i unionens vatten

2. Denna förordning ska också tillämpas på

a) visst fritidsfiske som det uttryckligen hänvisas till i de relevanta bestämmelserna i denna förordning och

b) kommersiellt fiske från land.

Artikel3¶Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a) fiskefartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b) fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser i samband med rekreation, turism eller sport.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) total tillåten fångstmängd (TAC):

i) inom fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk som får landas från varje bestånd varje år,

ii) inom alla övriga fisken, den kvantitet fisk som får fångas från varje bestånd varje år.

e) kvot: en andel av en TAC som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f) analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd, som är baserad på uppgifter om biologi och nyttjandegrad för beståndet, inbegripet på indikatorer, och som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning.

g) analytisk TAC: en TAC för vilken det föreligger en analytisk bedömning.

h) försiktighets-TAC: en TAC för vilken det inte föreligger någon analytisk bedömning utan det i stället föreligger en bedömning baserad på försiktighetsansatsen eller ingen bedömning alls.

i) maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241.

j) registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

k) fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

l) instrumentboj: en boj tydligt märkt med ett unikt referensnummer som gör det möjligt att identifiera dess ägare och utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

m) boj i drift: en instrumentboj som tidigare aktiverats och är påslagen och utsatt till havs på en aktiv anordning som samlar fisk eller på ett flytande föremål; bojen överför positioner och annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

Artikel4¶Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a) Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009.

b) Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53°30’N 15°00’W.

53°30’N 11°00’W.

51°30’N 11°00’W.

51°30’N 13°00’W.

51°00’N 13°00’W.

51°00’N 15°00’W.

e) funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska havsområde som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°00’N 9°00’V.

43°00’N 10°00’W.

43°30’N 10°00’W.

43°30’N 9°00’W.

44°00’N 9°00’W.

44°00’N 8°00’W.

43°30’N 8°00’W.

f) funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°00’N 8°00’W.

43°00’N 10°00’W.

42°00’N 10°00’W.

42°00’N 8°00’W.

g) funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42°00’N 8°00’W.

42°00’N 10°00’W.

38°30’N 10°00’W.

38°30’N 9°00’W.

40°00’N 9°00’W.

40°00’N 8°00’W.

h) funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i Ices-sektion 9a.

i) funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska havsområde som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°30'N 6°00'W.

44°00'N 6°00'W.

44°00'N 2°00'W.

43°30’N 2°00’W.

j) Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23' 48″ W.

k) CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis.

l) Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

m) IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (Antiguakonventionen).

n) Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

o) IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i överenskommelsen om inrättande av Indiska oceanens tonfiskkommission.

p) Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009.

q) Nafos konventionsområde: de geografiska områden som definieras i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del.

r) Nafos regleringsområde: den del av Nafos konventionsområde som ligger utanför nationell jurisdiktion.

s) NPFC:s konventionsområde (NPFC, Fiskerikommissionen för norra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurserna i det fria havet i norra Stilla havet.

t) Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

u) Siofas avtalsområde (Siofa, fiskeavtalet för södra Indiska oceanen): det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.

v) SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.

w) WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

x) den del av Berings hav som är fritt hav: det geografiska område i Berings hav som är fritt hav och som ligger mer än 200 sjömil utanför de baslinjer från vilka bredden på Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

y) överlappande område mellan IATTC:s konventionsområde och WCPFC:s konventionsområde: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150°W,

longitud 130°W,

latitud 4°S,

latitud 50°S.

Avdelning II Fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel5¶TAC:er och fördelning

1. TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten och i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av TAC:erna mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dem, anges i bilaga I.

2. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd av de berörda kuststaterna att fiska i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges jurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 22 i denna förordning, i del A i bilaga V till denna förordning och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 samt i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

3. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd av Förenade kungariket att fiska i vatten som lyder under dess jurisdiktion, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 22 i denna förordning och i förordning (EU) 2017/2403 samt i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel6¶TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. De TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning ska, när så anges i den bilagan, fastställas av den berörda medlemsstaten.

2. De TAC:er som ska fastställas av en medlemsstat och som avses i punkt 1 ska

a) vara förenliga med de mål och regler som fastställs i förordning (EU) nr 1380/2013 och i förordningarna (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472, särskilt målet om hållbart nyttjande av beståndet, och

b) leda till ett nyttjande av beståndet som,

i) om det föreligger en analytisk bedömning, med största möjliga sannolikhet överensstämmer med den maximala hållbara avkastningen (MSY), eller

ii) om det inte föreligger någon analytisk bedömning eller om denna bedömning är ofullständig, är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars 2025 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a) De TAC:er som den fastställt.

b) De uppgifter som den samlat in, bedömt och använt som underlag för fastställandet av TAC:erna.

c) Närmare uppgifter om hur de TAC:er som medlemsstaten har fastställt är förenliga med punkt 2.

4. När det gäller TAC:en för dolkfisk (Aphanopus carbo) i Cecaf-område 34.1.2 ska Portugal lämna in den information som avses i punkt 3 för den TAC:en för 2025 senast den 1 februari 2025 och för samma TAC för 2026 senast den 1 februari 2026.

5. När så är lämpligt får kommissionen begära att vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF)

a) bedömer den information som avses i punkt 3 a, b och c och

b) bedömer om de TAC:er som fastställts av medlemsstaterna är förenliga med punkt 2.

6. Om informationen som avses i punkt 3 b och c enligt STECF:s råd bedöms vara otillräcklig ska de berörda medlemsstaterna, senast en månad efter det att STECF:s råd offentliggjorts, lämna ytterligare information till kommissionen i linje med STECF:s råd, tillsammans med dokument som styrker den ytterligare informationen i förhållande till STECF:s råd.

7. Om den metod som medlemsstaterna använder för att fastställa TAC:en, enligt STECF:s råd, inte helt uppfyller villkoren i punkt 2 ska de berörda medlemsstaterna se över den metod som används för att fastställa TAC:en för det efterföljande året, i linje med dessa råd från STECF.

Artikel7¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a) har tagits av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b) utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna och som inte är uttömd.

2. Vid tillämpning av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna vilket föreskrivs i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, förtecknas de bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i den artikeln i bilaga I till den här förordningen.

Artikel8¶Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster

1. För att ta hänsyn till landningsskyldigheten och göra kvoter för vissa bifångster tillgängliga för medlemsstater utan kvot, ska den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 tillämpas på de TAC:er som anges i bilaga IA.

2. 6 % av varje kvot från TAC:erna för torsk (Gadus morhua) i Keltiska havet (COD/7XAD34), torsk väster om Skottland (COD/5BE6A), vitling i Irländska sjön (WHG/07A.) och rödspätta i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k (PLE/7HJK.) och 3 % av varje kvot från TAC:en för vitling väster om Skottland (WHG/56-14), som tilldelats varje medlemsstat, ska tillgängliggöras för en pool för utbyte av kvoter (poolen), som ska öppnas den 1 januari 2025. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till poolen till och med den 31 mars 2025.

3. De kvantiteter som hämtats från poolen får inte utbytas eller överföras till det efterföljande året. Efter den 31 mars 2025 ska kvantiteter som inte nyttjats återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen.

4. Medlemsstater utan kvot ska i gengäld tillhandahålla kvoter för de bestånd som anges i bilaga IA del C, såvida inte medlemsstaten utan kvot och den medlemsstat som bidragit till poolen kommer överens om något annat.

5. De kvoter som avses i punkt 4 ska ha likvärdigt marknadsvärde, fastställt på grundval av en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det likvärdiga marknadsvärdet fastställas på grundval av de genomsnittliga unionspriserna under det föregående året, enligt uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

6. I fall där den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i en motsvarande utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av likvärdigt marknadsvärde.

Artikel9¶Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1. För den period som avses i artikel 1.2 b i denna förordning fastställs i bilaga II begränsningarna av fiskeansträngningen för tunga i Ices-sektion 7e.

2. På begäran av en medlemsstat i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II, får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten ett antal dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka medlemsstaten får ge ett fiskefartyg som för dess flagg att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord. Kommissionen ska anta den genomförandeakten i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 61.2 i denna förordning.

3. På begäran av en medlemsstat får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten högst tre dagar mellan den 1 februari 2025 och den 31 januari 2026, utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka ett fiskefartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga II. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av den medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 61.2 i denna förordning.

Artikel10¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b, 4c och 6a samt Ices-delområde 7

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg, liksom vid kommersiellt fiske från land, att fiska efter havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7, eller att behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2. Förbudet i punkt 1 ska inte tillämpas på bifångster av havsabborre vid landbaserat kommersiellt fiske med nätredskap. Detta undantag ska gälla för historiska antal strandnätredskap som fastställts till nivåerna före 2017. Landbaserat kommersiellt fiske med nätredskap får inte inriktas på havsabborre, och endast oundvikliga bifångster av havsabborre får landas.

3. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h i januari 2025 och under perioden 1 april–31 december 2025 fiska efter, behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i det området med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 3,8 ton per fiskefartyg och år och 10 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fiskefartyget tagit per fiskeresa.

b) Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst 3,8 ton per fiskefartyg och år och 10 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fiskefartyget tagit per fiskeresa.

c) Med användning av krok och lina, högst 6,8 ton per fiskefartyg och per år.

d) Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst 1,8 ton per fiskefartyg och per år.

Undantagen i första stycket c ska tillämpas på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med krok och lina under perioden 1 juli 2015–30 september 2016.

Undantagen i första stycket d ska tillämpas på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med fasta nät under perioden 1 juli 2015–30 september 2016.

Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantagen tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av vart och ett av undantagen och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

4. De fångstbegränsningar som anges i punkt 3 får inte överföras mellan fiskefartyg.

5. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k ska följande gälla:

a) Under perioden 1 februari–31 mars 2025

i) ska endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet,

ii) ska det vara förbjudet att behålla, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i det området.

b) I januari och under perioden 1 april–31 december 2025

i) får högst två havsabborrar fångas och behållas per fiskare och dag,

ii) ska havsabborrar som behålls vara minst 42 cm,

iii) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

6. Punkt 5 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel11¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b

1. När Spanien och Frankrike fastställer sina fiskemöjligheter för kommersiellt fiske ska de gemensamt säkerställa att summan av kommersiella landningar och upptag inom fritidsfiske när det gäller havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b inte överstiger 2631 ton. Förordning (EG) nr 1224/2009 ska tillämpas på dessa fiskemöjligheter.

2. Senast den 15 mars ska Spanien och Frankrike underrätta kommissionen om de fiskemöjligheter som avses i punkt 1 och om hur dessa fiskemöjligheter är förenliga med den punkten.

3. Fångster inom kommersiellt fiske inom ramen för de fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska rapporteras av Spanien (BSS/8ABSPA) och Frankrike (BSS/8ABFRA).

4. Inom fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 8a och 8b

a) får högst en havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag,

b) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

5. Punkt 4 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.]

Artikel12¶Åtgärder rörande lyrtorsk i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1

1. En minsta referensstorlek för bevarande på 42 cm ska gälla för fångster av lyrtorsk (Pollachius pollachius) i Ices-delområdena 8, 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf 34.1.1.

2. Inom fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1

a) får högst två lyrtorskar (Pollachius pollachius) fångas och behållas per fiskare och dag; när detta tak har nåtts får återsläppsfiske bedrivas,

b) får ingen lyrtorsk fångas och behållas under perioden 1 januari–30 april; återsläppsfiske får dock bedrivas under denna period.

3. Punkt 1 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel13¶Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9

Ändrad genom förordning (EU) 2025/1350.

1. Denna artikel ska tillämpas på unionens marina vatten och bräckta vatten i Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9 samt på angränsande bräckta vatten i unionen, inbegripet flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszon.

2. Denna artikel ska inte tillämpas på kommersiell fiskeverksamhet som bedrivs uteslutande för vetenskapliga undersökningar med eller utan ett fiskefartyg, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i överensstämmelse med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241 och att STECF har bekräftat för kommissionen och de berörda medlemsstaterna att sådana vetenskapliga undersökningar är motiverade av vetenskapliga skäl.

3. Det ska vara förbjudet att bedriva kommersiellt fiske efter ål (Anguilla anguilla), i ålens alla livsstadier under minst sex månader mellan den 1 april 2025 och den 31 mars 2026. Dessutom ska medlemsstater och fiskare vidta alla rimliga åtgärder för att minimera och om möjligt eliminera oavsiktlig bifångst av ål. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av europeisk ål inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas. För detta ändamål ska de berörda medlemsstaterna, antingen enskilt eller gemensamt, fastställa en eller flera fredningsperioder på följande villkor:

a) När så är lämpligt får fredningsperioden eller fredningsperioderna skilja sig åt från ett fiskeområde till ett annat mellan medlemsstaterna eller inom en medlemsstat i syfte att ta hänsyn till den europeiska ålens geografiska och tidsmässiga vandringsmönster under dess olika livsstadier.

b) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska utgöras av en sammanhängande eller icke-sammanhängande tidsperiod på minst sex månader, vilken ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet.

c) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska vara förenliga med de bevarandemål som anges i förordning (EG) nr 1100/2007 och med de nationella förvaltningsplaner som upprättats i enlighet med artikel 2 i den förordningen. och

d) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska omfatta den eller de perioder då ålen huvudsakligen vandrar, inbegripet respektive vandringstopp, under respektive livsstadium i den berörda medlemsstaten.

4. Genom undantag från punkt 3 d får de berörda medlemsstaterna, för ål med en total längd på minst 12 cm, tillåta fiskeverksamhet under upp till totalt 30 sammanhängande eller icke-sammanhängande dagar, vilket ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet, under den period då ålen huvudsakligen vandrar. I så fall ska de berörda medlemsstaterna fastställa en ytterligare fredningsperiod av motsvarande längd under den period då ålen huvudsakligen vandrar eller, i andra hand, strax före eller efter den perioden. Om en medlemsstat tillåter fiske under icke-sammanhängande dagar ska fiskeredskapen tas ut ur vattnet mellan varje period av icke-sammanhängande dagar.

4a. Genom ytterligare undantag från punkt 3 d får den berörda medlemsstaten tillåta fiske efter ål med en total längd på minst 12 cm som vandrar från unionens vatten till sina lekområden i Sargassohavet (vandring nedströms) under upp till totalt 50 sammanhängande eller icke-sammanhängande dagar. Detta ska gälla för alla berörda fiskare i det berörda fiskeområdet, under den period då ålen huvudsakligen vandrar, på följande kumulativa villkor:

a) Sådan fiskeverksamhet får endast tillåtas när det enda tillträdet till marina vatten är via bräckta vatten som inte tillhör unionen.

b) De fångster som tas i Ices-delsektionerna 22–32 ska uppfylla den minsta referensstorleken för bevarande på 35 cm, i enlighet med del A i bilaga VIII till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241.

c) Könsmogen ål som fångas får inte skadas och ska utan dröjsmål transporteras och omedelbart frisläppas i unionens närliggande marina vatten på en plats som utsetts av den berörda medlemsstaten, så att ålen kan fortsätta att vandra nedströms.

d) Icke-könsmogen ål som oavsiktligt tas som bifångst får inte komma till skada och ska omedelbart släppas tillbaka i vattnet.

e) Fiskeverksamheten ska bedrivas med ett nationellt vetenskapligt organs medverkan.

5. För ål med en total längd på minst 12 cm i Ices-delområde 3 ska samtliga berörda medlemsstater nå en överenskommelse om den fredningsperiod eller de fredningsperioder som avses i punkt 3 och det undantag därifrån som avses i punkt 4 för att säkerställa ett effektivt skydd av den europeiska ålen under dess vandring från Östersjön till Nordsjön. Om det inte föreligger någon sådan överenskommelse senast den 1 april 2025 ska fredningsperioden vara den 15 september 2025–15 mars 2026 i Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige, och utan möjlighet till det undantag som avses i punkt 4.

6. Genom ytterligare undantag från punkt 3 d får de berörda medlemsstaterna, när det gäller ål med en total längd på under 12 cm, tillåta fiskeverksamhet under upp till totalt 30 sammanhängande eller icke-sammanhängande dagar, vilket ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet, under den period då ålen huvudsakligen vandrar. Dessutom får de berörda medlemsstaterna tillåta fiske, uteslutande för utsättning, under upp till ytterligare 50 dagar under den period då ålen huvudsakligen vandrar. I båda dessa fall ska de berörda medlemsstaterna fastställa en ytterligare fredningsperiod av motsvarande längd under den period då ålen huvudsakligen vandrar eller, i andra hand, strax före eller efter denna period. Om en medlemsstat tillåter fiske under icke-sammanhängande dagar ska fiskeredskapen tas ut ur vattnet mellan varje period av icke-sammanhängande dagar.

7. Fritidsfiske efter ål ska vara förbjudet under alla ålens livsstadier.

8. De berörda medlemsstaterna ska, antingen enskilt eller gemensamt, underrätta kommissionen

a) senast den 1 maj 2025, om den eller de fredningsperioder som fastställts i enlighet med punkterna 3–6 och bifoga underlag som motiverar den eller de valda perioderna,

b) inom två veckor från antagandet av dem, om nationella åtgärder rörande den eller de fredningsperioder som fastställts i enlighet med punkterna 3–6,

c) inom åtta veckor före inledningen av den eller de fredningsperioder som fastställts i enlighet med punkterna 3–6, om den fiskeverksamhet som kommer att bedrivas i enlighet med punkt 4a: i) plats eller platser samt datum för fiskeverksamheten, ii) förväntat antal och typ av aktörer och medverkande nationellt vetenskapligt organ, och iii) utsedd plats eller utsedda platser för frisläppande,

d) inom högst åtta veckor från det att den fiskeverksamhet som bedrivits i enlighet med punkt 4a har avslutats, om i) antal och typ av aktörer, ii) antal könsmogna ålar som fångats under fiskeverksamheten, iii) antal icke-könsmogna ålar som fångats under fiskeverksamheten, och iv) antal könsmogna ålar som märkts.

Artikel14¶Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna i denna förordning ska inte påverka

a) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i förordning (EU) 2017/2403,

d) ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g) kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artiklarna 24 och 55 i den här förordningen.

2. De bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan år enligt förordning (EG) nr 847/96 anges i bilaga I till den här förordningen.

3. Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC, och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas när en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel15¶Fredningstid för tobisar

Kommersiellt fiske efter tobisar (Ammodytes spp.) med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a samt i Ices-delområde 4 under perioden 1 januari–31 mars 2025 och under perioden 1 augusti–31 december 2025.

Artikel16¶Korrigerande åtgärder rörande torsk i Nordsjön

1. De områden som är stängda för fiske, med undantag för fiske med pelagiska redskap (snörpvad och trål), och de perioder under vilka stängningarna gäller anges i bilaga IV.

2. Det ska vara förbjudet för fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektionerna 4a och 4b eller minst 90 mm i Ices-sektion 3a och långrev att fiska i unionens vatten i Ices-sektion 4a, norr om latitud 58°30′00″N och söder om latitud 61°30′00″N, och i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a.20 (Skagerrak), 4a och 4b, norr om latitud 57°00′00″N och öster om longitud 5°00′00″E.

3. Genom undantag från punkt 2 får fiskefartyg som avses i den punkten fiska i de områden som avses i den punkten, förutsatt att de uppfyller minst ett av följande kriterier:

a) Deras torskfångster utgör inte mer än 5 % av deras totala fångster per fiskeresa. Fiskefartyg vars torskfångster inte översteg 5 % av deras totala fångster under perioden 2017–2019 antas uppfylla detta kriterium, under förutsättning att de fortsätter att använda samma redskap som de använde under den perioden. Detta antagande kan motbevisas.

b) En reglerad och mycket selektiv bottentrål eller not/vad används, vilket enligt en vetenskaplig studie resulterar i en minskning på minst 30 % av torskfångsterna jämfört med fartyg som fiskar med släpredskap med en referensmaskstorlek enligt specifikationen i del B punkt 1.1 i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. Sådana undersökningar får utvärderas av STECF och om utvärderingen är negativ ska de berörda redskapen inte längre anses godkända för användning i de områden som avses i punkt 2 i denna artikel.

c) När det gäller fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 100 mm (TR1) används följande mycket selektiva redskap:

i) Trål med minst 600 mm maskstorlek i bottenstycket på trålens kropp.

ii) Förhöjd underteln (0,6 m).

iii) Horisontell separationspanel med selektionspanel med stora maskor.

d) När det gäller fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektion 4a och 90 mm i Ices-sektion 3a, men mindre än 100 mm (TR2), används följande mycket selektiva redskap:

i) Horisontell sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

ii) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

iii) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

e) Fiskefartygen omfattas av en nationell plan för undvikande av torskfångster för att, genom geografiska eller tekniska åtgärder eller en kombination av sådana, upprätthålla torskfångsterna i överensstämmelse med den fiskeridödlighet som motsvarar de fiskemöjligheter som fastställts på grundval av vetenskaplig rådgivning. Sådana planer ska utvärderas senast två månader efter genomförandet, av STECF när det gäller medlemsstater, eller av relevanta nationella vetenskapliga organ när det gäller tredjeländer, och om så anses nödvändigt ytterligare revideras om det bedöms att målet för den nationella planen för undvikande av torskfångster inte kommer att uppnås.

4. Medlemsstaterna ska skärpa uppföljningen, kontrollen och övervakningen av fiskefartyg som avses i punkt 2 för att säkerställa att villkoren i punkt 3 uppfylls.

5. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel17¶Tekniska åtgärder för Keltiska havet, Irländska sjön och väster om Skottland

1. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f, 7g, 7h, norr om latitud 49°30′N, och 7j, norr om latitud 49°30′N och öster om longitud 11°W:

a) Fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad ska använda redskap med en av följande maskstorlekar:

i) 110 mm strut med 120 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) 100 mm strut av T90-typ.

iii) 120 mm strut.

iv) 100 mm strut med 160 mm panel (fyrkantsmaska).

b) Dessutom ska fiskefartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster, vägda innan något utkast skett, består av minst 20 % kolja (Melanogrammus aeglefinus) använda ett fiskeredskap som är konstruerat med ett avstånd på minst en meter mellan underteln och underställ; medlemsstaterna får från tillämpningen av detta led undanta fiskefartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster, vägda innan något utkast skett, består av mindre än 1,5 % torsk, under förutsättning att dessa fartyg omfattas av en progressiv ökning av observatörstäckning till sjöss så att minst 20 % av alla fiskeresor är täckta.

c) Fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad och vars fångster består av mer än 30 % havskräfta (Nephrops norvegicus) ska använda ett av följande redskap:

i) 300 mm panel (fyrkantsmaska). Fartyg med en största längd på under tolv meter får använda 200 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) Seltra-panel.

iii) Sorteringsrist med 35 mm spaltbredd eller en liknande selektivitetsanordning i form av nätrist.

iv) 100 mm strut med 100 mm panel (fyrkantsmaska).

v) Dubbelkasse med den översta struten av T90-typ med en maskstorlek på minst 100 mm och som är utrustad med en separationspanel med en maskstorlek på högst 300 mm.

d) Fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad och vars fångster består av mer än 55 % vitling eller mer än 55 % marulk (Lophiidae), kummel (Merluccius merluccius) eller glasvar (Lepidorhombus spp.) kombinerat ska använda ett av följande redskap:

i) 100 mm strut med 100 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) 100 mm strut av T90-typ och förlängningsstycke.

2. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad i Ices-sektionerna 6a och 5b, i unionens vatten, öster om 12°W (väster om Skottland) inom fisket efter havskräfta:

a) Fiskefartyg ska använda en panel med fyrkantsmaska (med samma placering) på minst 300 mm för fartyg som använder en maskstorlek i struten på mindre än 100 mm. För fartyg med en största längd på under tolv meter och/eller med en maskinstyrka på högst 200 kW får panelens totala längd vara två meter och panelen 200 mm.

b) Fiskefartyg med fångster som består av mer än 30 % havskräfta ska använda en panel med fyrkantsmaska (med samma placering) på minst 160 mm för fartyg som använder en maskstorlek i struten på 100–119 mm.

3. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad i Ices-sektion 7a (Irländska sjön):

a) Fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad med en maskstorlek i struten på minst 70 mm och mindre än 100 mm och vars fångster består av mer än 30 % havskräfta ska använda ett av följande redskap:

i) 300 mm panel (fyrkantsmaska). Fiskefartyg med en största längd på under tolv meter får använda 200 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) Seltra-panel.

iii) Sorteringsrist med 35 mm spaltbredd.

iv) CEFAS Netgrid (CEFAS-nätrist).

v) Flipflap-trål.

b) Fiskefartyg med en största längd på minst tolv meter som använder bottentrål eller not/vad och vars fångster kombinerat består av mer än 10 % kolja, torsk och rockor (Rajiformes) ska använda 120 mm strut.

4. Procentandelen fångst i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska beräknas som andelen, i levande vikt, av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 27.2 i förordning (EU) 2019/1241.

5. Det ska vara förbjudet för fiskefartyg att fiska med bottentrål och not/vad i följande zoner:

a) Ices-sektionerna 7b och 7c.

b) Området väster om longitud 5°W i Ices-sektion 7e.

c) Ices-sektionerna 7f–7k.

Detta förbud ska inte tillämpas på fiskefartyg

a) som använder en strut med minst 100 mm maskstorlek, eller

b) vars bifångster av torsk, enligt STECF:s bedömning, inte överstiger 1,5 % vid fiske utanför de områden som anges i punkt 1.

Artikel18¶Tekniska åtgärder rörande fläckpagell i Ices-delområdena 6, 7 och 8

1. En minsta referensstorlek för bevarande på 36 cm ska tillämpas på fångster av fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Ices-delområdena 6, 7 och 8.

2. En minsta referensstorlek för bevarande på 40 cm ska tillämpas på fångster vid fritidsfiske efter fläckpagell i Ices-delområdena 6 och 7.

3. Under perioden 1 januari–30 juni 2025 ska allt fiske efter fläckpagell i Ices-delområdena 6, 7 och 8 vara förbjudet för fiskefartyg som för fransk flagg.

4. Under perioden 1 februari–30 september 2025 ska fiske med bottenlångrev (LLS) och bottentrål (OTB) vara förbjudet i den västra delen av Kantabriska havet, utanför Asturien och Galicien.

5. Fritidsfiske efter fläckpagell ska vara förbjudet inom följande geografiska områden: Område RF 1 (Cariño/Celeiro), område RF 2 (Ribadeo), område RF 3 (Navia), område RF 4 (Ensenada Canero), område RF 5 (Ensenada de Cabrera/Ría San Martín de la Arena), område RF 6 (Ría de Treto), område RF 7 (Bilbao/Plentzia) och område RF 8 (Bermeo/Mundaka).

Artikel18a¶Tekniska åtgärder för nordhavsräka i Skagerrak

Införd genom förordning (EU) 2025/1350.

1. Om andelen unga nordhavsräkor (Pandalus borealis) som avses i artikel 5.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2201 överstiger 30 % av den totala fångsten av den arten, får kontrollmyndigheterna rekommendera en realtidsstängning på grundval av ett prov, enligt vad som avses i den artikeln.

2. Trålare som bedriver riktat fiske efter nordhavsräka med en storleksselektiv Nordmörerist, enligt vad som avses i artikel 6.2 i delegerad förordning (EU) 2019/2201, ska omfattas av det stängda område som avses i den artikeln.

3. Det stängda område som avses i artikel 7 b i delegerad förordning (EU) 2019/2201 får inte överstiga 100 nautiska kvadratmil.

4. Området, enligt vad som avses i artikel 8.2 i delegerad förordning (EU) 2019/2201, ska vara stängt i 21 dagar och därefter automatiskt upphöra att gälla vid midnatt (kl. 24.00) UTC.

5. Demersala trålar med en maskstorlek på minst 32 mm som bedriver riktat fiske efter nordhavsräka och som är utrustade med en Nordmöresorteringsrist med en största spaltbredd på 19 mm utan fångstanordning för fisk, enligt vad som avses i artikel 11 i delegerad förordning (EU) 2019/2201, ska omfattas av det stängda område som avses i artikel 6.1 i den förordningen.

Artikel19¶Korrigerande åtgärder rörande torsk i Kattegatt under 2025

Ändrad genom förordning (EU) 2026/249.

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i Kattegatt med bottentrål med en minsta maskstorlek på 70 mm ska använda något av följande selektiva redskap:

a) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

b) Sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

d) Reglerat, mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster som består av mindre än 1,5 % torsk, för fiskefartyg som enbart har detta redskap ombord.

2. De unionsfiskefartyg som deltar i en medlemsstats projekt och som har fungerande utrustning för fullt dokumenterade fisken får använda ett redskap i enlighet med del B i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. Senast den 31 mars 2025 ska den berörda medlemsstaten överlämna en förteckning över dessa fartyg till kommissionen.

3. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel19a¶Korrigerande åtgärder rörande torsk i Kattegatt under 2026

Införd genom förordning (EU) 2026/249.

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i Kattegatt med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på 70 mm ska använda något av följande selektiva redskap:

a) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

b) Sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c) Seltrapanel med 300 mm fyrkantsmaska.

d) Mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i en andel torskfångster som motsvarar mindre än 1,5 % av de totala fångsterna, för fiskefartyg som enbart har detta redskap ombord.

2. Unionsfiskefartyg som deltar i en medlemsstats projekt och som har fungerande utrustning för fullt dokumenterade fisken får använda ett redskap som uppfyller kraven i del B i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241, med undantag för de redskap som uppfyller det alternativa krav som anges i andra meningen i de fotnoter som hänför sig till punkt 1.1 i den delen. Senast den 31 mars ska den berörda medlemsstaten överlämna en förteckning över dessa fartyg till kommissionen.

3. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel20¶Stängning för att skydda leken av tunga i Ices-delsektionerna 20–24

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att bedriva riktat fiske efter tunga i Ices-delsektionerna 20–24 under perioden 15 maj–15 juni.

Artikel21¶Förbjudna arter

1. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och sektion 7d, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och unionens vatten i sektion 3a.

b) Mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6.

c) Oxhaj (Carcharias taurus) i alla andra vatten än Medelhavet.

d) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområdena 4, 6, 7 och 8, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a och delområde 5, och unionens vatten i delområdena 3, 9 och 10.

e) Brunkäxa (Etmopterus princeps) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a och internationella vatten i delområdena 1 och 14.

f) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i delområde 5, Förenade kungarikets vatten, unionens vatten och internationella vatten i delområdena 6, 7 och 8 och internationella vatten i delområdena 12 och 14.

g) Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus) i Förenade kungarikets vatten, unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1–10, 12 och 14.

h) Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

i) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

j) Brokrocka (Raja undulata) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 6 och unionens vatten i Ices-delområde 10.

k) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

l) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

m) Djuphavsarter, enligt bilaga IA del D, i unionens vatten, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i Ices-områdena 1, 2 (utom Förenade kungarikets vatten i sektion 2a), 5–10, 12 och 14, Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2, samt i unionens vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4, där så anges i den bilagan.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel22¶Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna sänder uppgifter till kommissionen om landning och fiskeansträngning, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II Fisketillstånd i tredjeländers vatten

Artikel23¶Fisketillstånd

1. Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten, i tillämpliga fall, fastställs i del A i bilaga V.

2. Om en medlemsstat, i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och efter anmälan till kommissionen, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i del A i bilaga V till den här förordningen, ska överföringen i relevanta fall åtföljas av en lämplig överföring av fisketillstånd. Det totala antalet tillstånd för varje fiskeområde, enligt del A i bilaga V till den här förordningen, får inte överskridas. Den överförande medlemsstaten ska till kommissionen anmäla överföringen av fisketillstånd vid tidpunkten för anmälan till kommissionen av kvotöverföringen.

Kapitel III Fiskemöjligheter som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel24¶Kvotöverföringar eller kvotutbyten

1. Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (den berörda medlemsstaten) diskutera en kvotöverföring eller ett kvotutbyte med en avtalsslutande part i organisationen och upprätta ett utkast till en avsedd kvotöverföring eller ett avsett kvotutbyte, beroende på vad som är tillämpligt. Den berörda medlemsstaten ska anmäla det utkastet till kommissionen.

2. Efter att ha mottagit anmälan i enlighet med punkt 1 får kommissionen godkänna utkastet till avsedd kvotöverföring eller avsett kvotutbyte. Om kommissionen godkänner utkastet ska den, utan onödigt dröjsmål, uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av den avsedda kvotöverföringen eller det avsedda kvotutbytet. Den ska underrätta den relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationens sekretariat om överföringen eller utbytet i enlighet med fiskeriförvaltningsorganisationens regler.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om överenskomna kvotöverföringar eller kvotutbyten.

4. De fiskemöjligheter som erhålls eller överförs av den berörda medlemsstaten genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från dess tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen eller i enlighet med den berörda fiskeriförvaltningsorganisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. Sådana överföringar eller utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Avsnitt 2 NAFOS regleringsområde

Artikel25¶Återhämtningsåtgärder för torsk i Nafo-sektionerna 2J3KL

Fiskefartyg som fiskar efter torsk i den del av Nafo-sektionerna 2J3KL som ingår i Nafos regleringsområde ska använda redskap med följande minsta maskstorlek:

a) Vid användning av en sorteringsrist, enligt definitionen i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/833, 130 mm eller

b) 155 mm.

Avsnitt 3 NEAFC:s konventionsområde

Artikel26¶Kungsfisk i Irmingerhavet

1. All fiskeverksamhet ska vara förbjuden i det område som avgränsas av följande koordinater, mätta enligt WGS84-systemet: Latitud Longitud 63°00′N 30°00′W 61°30′N 27°35′W 60°45′N 28°45′W 62°00′N 31°35′W 63°00′N 30°00′W

2. Det ska vara förbjudet för fiskefartyg att fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa i unionshamnar och för unionsfiskefartyg, djuphavskungsfisk (Sebastes mentella) från grunt och djupt pelagiskt vatten i Irmingerhavet och angränsande vatten (Ices-delområdena 5, 12 och 14 och Nafo-delområdena 1 och 2). Detta förbud ska även gälla unionsfiskefartyg i tredjelandshamnar.

3. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att medverka i omlastningar av de bestånd som avses i punkt 2.

4. Det ska vara förbjudet för unionsfartyg att tanka eller tillhandahålla stödtjänster till fiskefartyg med fångster från de bestånd som avses i punkt 2.

5. Fiskefartyg som har bedrivit riktat fiske efter de bestånd som avses i punkt 2 ska inte tillåtas landa i unionshamnar.

6. Fiskefartyg som har bedrivit riktat fiske efter de bestånd som avses i punkt 2 ska inte tillåtas bedriva fiskeverksamhet i unionens vatten.

7. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att medverka i omlastningar som inbegriper fiskefartyg som har bedrivit riktat fiske efter de bestånd som avses i punkt 2.

8. Det ska vara förbjudet för unionsfartyg att tanka eller tillhandahålla stödtjänster till fiskefartyg som har bedrivit riktat fiske efter de bestånd som avses i punkt 2.

Avsnitt 4 ICCAT:s konventionsområde

Artikel27¶Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1. Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen med tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska vara begränsat i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2. Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske med tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3. Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som har tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska vara begränsat i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4. Antalet unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter, behålla ombord, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5. Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6. Antalet anläggningar med tillstånd att fiska efter blåfenad tonfisk samt den maximala insättningen av vildfångad blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsade i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.

7. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter nordatlantisk långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) som målart i enlighet med artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 ska vara begränsat i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

8. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus) i Iccats konventionsområde ska vara begränsat i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel28¶Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en viss andel för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel29¶Hajar

Ändrad genom förordning (EU) 2025/669.

1. Utöver förbuden i artiklarna 32–36 i förordning (EU) 2017/2107 ska det också vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

2. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av mako (Isurus oxyrinchus) i Atlanten, norr om 5°N, som fångats vid fiske i Iccats konventionsområde.

Artikel30¶Anordningar som samlar fisk – tropisk tonfisk

1. Det ska vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk i Iccats konventionsområde under perioden 17 mars 2025–30 april 2025.

2. Under perioden 2 mars 2025–16 mars 2025 ska medlemsstaterna säkerställa att deras fiskefartyg inte sätter ut anordningar som samlar fisk.

Avsnitt 5 CCAMLR:s konventionsområde

Artikel31¶Anmälan av undersökande fiske efter tandnotingar under fiskesäsongen 2025–2026

1. Medlemsstaterna får delta i, eller tillåta sina fiskefartyg att delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 48.6, 88.1 och 88.2 samt FAO:s sektioner 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion för fiske under perioden 1 december 2025–30 november 2026, i enlighet med artikel 7.2–7.7 i rådets förordning (EG) nr 601/2004.

2. Genom undantag från de tidsfrister som anges i artikel 7.5 och 7.6 i förordning (EG) nr 601/2004 ska medlemsstater som avser att delta i, eller tillåta sina fartyg att delta i, sådant undersökande fiske som avses i punkt 1 i denna artikel anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat senast den 1 juni 2025.

Artikel32¶Fiske efter tandnotingar under fiskesäsongen 2024–2025

1. Utöver de särskilda kraven för undersökande fiske i artikel 7a i förordning (EG) nr 601/2004 ska fisket efter tandnotingar under perioden 1 december 2024–30 november 2025 vara begränsat till de medlemsstater och delområden och det antal fiskefartyg som anges i tabell A i bilaga VII, och de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan ska tillämpas.

2. Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning ska vara förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och dräktiga honor, som tagits oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3. I förekommande fall ska fisket efter tandnotingar i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når den fastställda TAC:en, och fisket i denna enhet ska stängas under återstoden av fiskesäsongen.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 48.6 och 88.1 och 88.2 ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.

Artikel33¶Fiske efter antarktisk krill under fiskesäsongen 2025–2026

1. Vid tillämpning av artikel 5a i förordning (EG) nr 601/2004 ska de medlemsstater som avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under perioden 1 december 2025–30 november 2026 anmäla detta till kommissionen, senast den 1 maj 2025, med användning av formuläret i del B i tillägget till bilaga VII.

2. Genom undantag från de tidsfrister som anges i artikel 7.5 och 7.6 i förordning (EG) nr 601/2004 och på grundval av den information som lämnats av de berörda medlemsstaterna ska kommissionen göra anmälningar till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2025.

3. Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fiskefartyg som kommer att ges tillstånd att delta i fisket efter antarktisk krill.

4. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla detta till kommissionen endast med avseende på fiskefartyg med tillstånd som vid tidpunkten för anmälan

a) för medlemsstatens flagg, eller

b) för någon annan CCAMLR-medlemsstats flagg och väntas föra den berörda medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

5. Om ett fiskefartyg med tillstånd, som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3, är förhindrat att delta i ett fiske efter antarktisk krill av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure, får den berörda medlemsstaten tillåta att fartyget ersätts av ett annat fiskefartyg. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat med kommissionen i kopia och lämna

a) fullständiga uppgifter om det eller de avsedda ersättningsfiskefartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 601/2004, och

b) en heltäckande redovisning av de skäl som motiverar bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

Avsnitt 6 IOTC:s behörighetsområde

Artikel34¶Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropisk tonfisk i IOTC:s behörighetsområde och den motsvarande kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, ska vara i enlighet med punkt 1 i bilaga VIII.

2. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och den motsvarande kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, ska vara i enlighet med punkt 2 i bilaga VIII.

3. Medlemsstaterna får omfördela fiskefartyg som avdelats till ett av de fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4. När det föreslås att kapacitet ska överföras till en medlemsstats flotta, ska den medlemsstaten säkerställa att de fiskefartyg som ska överföras finns upptagna i IOTC:s register över fartyg med tillstånd eller i fartygsregistret hos andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som förvaltar fiske efter tonfisk. Fiskefartyg som är upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som har deltagit i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) får inte överföras.

5. Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel35¶Aktiva anordningar som samlar fisk och försörjningsfartyg

1. Aktiva anordningar som samlar fisk ska vara utrustade med instrumentbojar. Det ska vara förbjudet att använda andra bojar, till exempel radiobojar.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte följa mer än 300 bojar i drift vid en och samma tidpunkt.

3. Högst 500 instrumentbojar får införskaffas årligen för varje snörpvadsfartyg. Inget snörpvadsfartyg får vid någon tidpunkt ha mer än 500 instrumentbojar, både i lager och i drift.

4. Högst tre försörjningsfartyg ska ge stöd åt minst tio snörpvadsfartyg, alla flaggade i en medlemsstat. Denna punkt ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett försörjningsfartyg.

5. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett försörjningsfartyg som för en medlemsstats flagg.

6. Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare försörjningsfartyg i IOTC:s register över fartyg med tillstånd.

Avsnitt 7 SPRFMO:s konventionsområde

Artikel36¶Pelagiskt fiske

1. Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska på pelagiska bestånd i det området inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2. De medlemsstater som avses i punkt 1 får nyttja de fiskemöjligheter som anges i bilaga IH endast om de skickar följande information till kommissionen senast den femtonde dagen i följande månad, så att kommissionen kan vidarebefordra informationen till SPRFMO:s sekretariat:

a) En förteckning över fartyg som aktivt fiskat eller deltagit i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde.

b) Månatliga fångstrapporter.

Avsnitt 8 IATTC:s konventionsområde

Artikel37¶Fiske med snörpvad

Ändrad genom förordning (EU) 2025/669.

1. Snörpvadsfartyg får inte fiska efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) eller bonit (Katsuwonus pelamis)

a) antingen mellan kl. 00.00 den 29 juli 2025 och kl. 24.00 den 8 oktober 2025 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2025 och kl. 24.00 den 19 januari 2026 i det område som avgränsas av

Amerikas kuster mot Stilla havet,

longitud 150°W,

latitud 40°N,

latitud 40°S,

b) eller mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2025 och kl. 24.00 den 8 november 2025 i det område som avgränsas av

longitud 96°W,

longitud 110°W,

latitud 4°N,

latitud 3°S.

2. För vart och ett av de fiskefartyg som avses i punkt 1 och som för en medlemsstats flagg ska den flaggmedlemsstaten före den 1 april 2025 informera kommissionen om vilken fredningsperiod enligt punkt 1 a som fiskefartyget har valt.

3. Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska behålla ombord och sedan omlasta eller landa all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som de fångat.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas

a) om fisken anses olämplig som livsmedel av andra skäl än storleken,

b) vid den sista redskapsutsättningen under en fiskeresa, om det återstående utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid denna utsättning.

5. För vart och ett av de snörpvadsfartyg som fiskar i IATTC:s konventionsområde och som för en medlemsstats flagg ska den flaggmedlemsstaten senast den 1 februari till kommissionen översända uppgifter om årliga fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde under det föregående året. Kommissionen ska sammanställa och utan dröjsmål översända denna information till IATTC:s sekretariat.

6. De fredningsperioder som anges i punkt 1 ska förlängas för unionens snörpvadsfartyg, på grundval av deras fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde under det föregående året, enligt följande:

För fartyg som fångade mellan 1200 ton och 1499 ton förlängs fredningsperioden med 10 dagar.

För fartyg som fångade mellan 1500 ton och 1799 ton förlängs fredningsperioden med 13 dagar.

För fartyg som fångade mellan 1800 ton och 2099 ton förlängs fredningsperioden med 16 dagar.

För fartyg som fångade mellan 2100 ton och 2399 ton förlängs fredningsperioden med 19 dagar.

För fartyg som fångade 2400 ton, eller mer förlängs fredningsperioden med 22 dagar.

De förlängningar av fredningsperioderna som avses i första stycket ska tillämpas enligt följande:

För den fredningsperiod som anges i punkt 1 a ska de ytterligare dagarna läggas till före den fredningsperiodens början.

För den fredningsperiod som anges i punkt 1 b ska de ytterligare dagarna läggas till efter utgången av den fredningsperioden.

För vart och ett av de berörda fiskefartygen ska den berörda flaggmedlemsstaten informera kommissionen om förlängningarna av fredningsperioderna när den informerar kommissionen om de valda fredningsperioderna i enlighet med punkt 2.

Artikel38¶Aktiva anordningar som samlar fisk

1. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha fler aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde än vad som anges i tabellen nedan. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den är utsatt till havs, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får endast aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg. Fartyg med en kapacitet på mindre än 1200 m3 210 anordningar som samlar fisk Fartyg med en kapacitet på 1200 m3 eller mer 340 anordningar som samlar fisk

2. Under 15 dagar före inledningen av den fredningsperiod som valts i enlighet med artikel 35.1 a i denna förordning ska snörpvadsfartyg i IATTC:s konventionsområde

a) avstå från att sätta ut anordningar som samlar fisk,

b) ta upp samma antal anordningar som ursprungligen satts ut.

Artikel39¶Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde som får tas av varje medlemsstats långrevsfartyg fastställs i bilaga IL.

Artikel40¶Förbud mot fiske efter årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att behålla ombord, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av årfenhaj inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas av fiskefartygsoperatörerna.

3. Fiskefartygsoperatörerna ska registrera antalet frisläppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande) och rapportera den informationen till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under 2024 till kommissionen senast den 31 januari 2025.

Avsnitt 9 Seafos konventionsområde

Artikel41¶Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a) Apristurus manis.

b) Etmopterus bigelowi.

c) Etmopterus brachyurus.

d) Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f) Egentliga rockor (Rajidae).

g) Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h) Hajar av överordningen Selachimorpha.

i) Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 10 WCPFC:s konventionsområde

Artikel42¶Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk i södra Stilla havet

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att högst 403 fiskedagar tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i det fria havet mellan 20°N och 20°S i WCPFC:s konventionsområde.

2. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3. Det högsta antalet snörpvadsfartyg från unionen med tillstånd att fiska efter tropisk tonfisk i det fria havet mellan 20°N och 20°S i WCPFC:s konventionsområde får inte överskrida de gränser som anges i tabell 2 i bilaga IX.

Artikel43¶Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1. I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20°N och 20°S får snörpvadsfartyg, hjälpfartyg och andra fartyg som stöder snörpvadsfartyg inte sätta ut, utföra underhåll på eller sätta ut nätredskap vid anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2025 och kl. 24.00 den 15 augusti 2025.

2. Utöver förbudet enligt punkt 1 ska det vara förbjudet att sätta ut nätredskap vid anordningar som samlar fisk i det fria havet i WCPFC:s konventionsområde mellan 20°N och 20°S under ytterligare en månad, mellan kl. 00.00 den 1 april 2025 och kl. 24.00 den 30 april 2025, mellan kl. 00.00 den 1 maj 2025 och kl. 24.00 den 31 maj 2025, mellan kl. 00.00 den 1 november 2025 och kl. 24.00 den 30 november 2025 eller mellan kl. 00.00 den 1 december 2025 och kl. 24.00 den 31 december 2025.

3. De berörda medlemsstaterna ska gemensamt fastställa vilken av de fredningsperioder som avses i punkt 2 som ska tillämpas på snörpvadsfartyg som för deras flagg. Medlemsstaterna ska senast den 15 februari 2025 gemensamt underrätta kommissionen om den valda fredningsperioden. Kommissionen ska före den 1 mars 2025 till WCPFC:s sekretariat anmäla den gemensamma fredningsperiod som de berörda medlemsstaterna valt.

4. Varje medlemsstat ska säkerställa att inget av dess snörpvadsfartyg, vid en och samma tidpunkt, till havs sätter ut fler än 350 anordningar som samlar fisk med aktiverade instrumentbojar. Bojarna får endast aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

Artikel44¶Högsta antal unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20°S i WCPFC:s konventionsområde ska vara i enlighet med bilaga IX.

Artikel45¶Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20°S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsterna av svärdfisk söder om 20°S med långrevsfartyg, under 2025, inte överskrider den gräns som fastställs i tabell 2 i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att detta inte leder till att fiskeansträngningen avseende svärdfisk flyttas över till området norr om 20°S.

Avsnitt 11 Berings hav

Artikel46¶Förbud mot fiske efter alaska pollock i den del av Berings hav som är fritt hav

Det ska vara förbjudet att fiska efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav.

Avsnitt 12 Siofas avtalsområde

Artikel47¶Begränsningar för bottenfiske

Medlemsstaterna ska säkerställa att fiskefartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a) begränsar sin årliga fiskeansträngning inom bottenfiske till den nivå som anges i bilaga X,

b) inte bedriver bottenfiske, med undantag för när demersal långrev används, och

c) inte fiskar i de interimistiskt skyddade områdena Atlantis Bank, Coral, Fools Flat, Middle of What och Walter’s Shoal, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiske med demersal långrev och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden.

Artikel48¶Åtgärder rörande fiske efter tandnotingar

Medlemsstaterna ska säkerställa att fiskefartyg som för deras flagg och som fiskar efter tandnotingar (Dissostichus spp.) inom Siofas avtalsområde

a) inte fiskar på djup mindre än 500 meter,

b) alltid har minst en vetenskaplig observatör ombord som ska ha som mål att under hela fiskeinsatsen observera 25 % av de krokar som dras per rev, och

c) märker och återutsätter minst fem tandnotingar per ton levande vikt som fångats. När minst 30 tandnotingar har fångats, ska en minimiöverlappningsstatistik på minst 60 % gälla för märkning och återutsättning.

Artikel49¶Förbud mot riktat fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Siofas avtalsområde ska vara förbjudet:

a) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis), utom inom ramen för den tillåtna bifångst som anges i bilaga IK.

b) Skednoshaj (Deania calcea).

c) Sorghaj (Centrophorus granulosus).

d) Chokladhaj (Dalatias licha).

e) Bythaelurus bachi.

f) Chimaera buccanigella.

g) Chimaera didierae.

h) Chimaera willwatchi.

i) Långnospailona (Centroselachus crepidater).

j) Scymnodon macracanthus.

k) Svarthaj (Zameus squamulosus).

l) Etmopterus alphus.

m) Apristurus indicus.

n) Harriotta raleighana.

o) Bythaelurus tenuicephalus.

p) Kråshaj (Chlamydoselachus anguineus).

q) Storögd kamtandhaj (Hexanchus nakamurai).

r) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

s) Antarktisk håkäring (Somniosus antarcticus).

t) Trollhaj (Mitsukurina owstoni).

u) Etmopterus viator.

v) Etmopterus bigelowi.

w) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus).

x) Centrophorus uyato.

y) Squalus mitsukurii.

z) Deania quadrispinosa.

za) Deania profundorum.

zb) Bathyraja tunae.

zc) Rhinochimaera africana.

Avsnitt 13 NPFC:s konventionsområde

Artikel50¶Fiske efter stillahavsmakrill

1. För unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde ska flaggmedlemsstaterna överföra följande aggregerade data till kommissionen senast nedan angivna datum:

a) Månatliga fångster inom ramen för fångstbegränsningarna för stillahavsmakrill (Scomber japonicus) för alla avtalsslutande parter i NPFC för trålare respektive snörpvadsfartyg enligt bilaga IM, när nyttjandet av dessa fångstbegränsningar understiger 60 %, senast den sjunde dagen påföljande månad.

b) Veckofångster av stillahavsmakrill inom ramen för dessa fångstbegränsningar, när nyttjandet av dessa fångstbegränsningar överstiger 60 % men understiger 95 %, senast tisdagen påföljande vecka.

Kommissionen ska sammanställa och utan dröjsmål översända denna information till NPFC:s sekretariatschef.

2. Inom två dagar från dagen för utfärdande av meddelanden från NPFC:s sekretariatschef om att nyttjandet av dessa fångstbegränsningar har nått 95 % ska kommissionen stänga fisket inom ramen för dessa fångstbegränsningar.

3. Kommissionen ska sammanställa och överföra uppgifter om årliga fångster av stillahavsmakrill i NPFC:s konventionsområde till NPFC:s sekretariatschef senast vid utgången av februari påföljande år.

4. Denna artikel ska tillämpas utöver de rapporteringsskyldigheter avseende fiskemöjligheter som fastställs i artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel51¶Skydd av hajar i NPFC:s konventionsområde

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa hajar i NPFC:s konventionsområde.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel52¶Skydd av anadrom fisk i NPFC:s konventionsområde

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa hundlax (Oncorhynchus keta), silverlax (Oncorhynchus kisutch), puckellax (Oncorhynchus gorbuscha), rödlax (Oncorhynchus nerka), kungslax (Oncorhynchus tshawytscha), masulax (Oncorhynchus masou) och regnbåge (Oncorhynchus mykiss).

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Avdelning III Fiskemöjligheter för fartyg från tredjeland i unionens vatten

Artikel53¶Fiskefartyg som för norsk eller färöisk flagg

Fiskefartyg som för norsk eller färöisk flagg får ges tillstånd av kommissionen att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I och på de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403 och delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel54¶Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i Förenade kungariket, Bailiwick of Guernsey, Bailiwick of Jersey eller Isle of Man och som är licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket

Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i Förenade kungariket, Bailiwick of Guernsey, Bailiwick of Jersey eller Isle of Man och som är licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket får ges tillstånd av kommissionen att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I och på de villkor som föreskrivs i denna förordning och i förordning (EU) 2017/2403 och delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel55¶Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket

1. Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket ska ske i enlighet med denna artikel.

2. En medlemsstat som avser att överföra kvoter till eller utbyta kvoter med Förenade kungariket får diskutera ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte med Förenade kungariket. Den berörda medlemsstaten ska anmäla det utkastet till kommissionen.

3. Om kommissionen godkänner ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte enligt punkt 2 som anmälts av den berörda medlemsstaten, ska den utan onödigt dröjsmål ge sitt samtycke till att vara bunden av kvotöverföringen eller kvotutbytet. Kommissionen ska till medlemsstaterna och Förenade kungariket anmäla den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits.

4. De fiskemöjligheter som erhållits från eller överförts till Förenade kungariket inom ramen för den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits ska anses vara kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med den tidpunkt då kvotöverföringen eller kvotutbytet anmälts i enlighet med punkt 3. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Artikel56¶Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning, i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403 och i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel57¶Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fiskefartyg från tredjeland som verkar i unionens vatten ska vara i enlighet med bilaga V del B.

Artikel58¶Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fiskefartyg från tredjeland som fiskar med de fisketillstånd som avses i artikel 57.

Artikel59¶Förbjudna arter

1. Fiskefartyg från tredjeland får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter när de påträffas i unions vatten:

a) Oxhaj (Carcharias taurus) i alla unionens vatten.

b) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a och 7d och unionens vatten i Ices-delområde 4.

c) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 4 och 6–10.

d) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-delområdena 4, 6, 7 och 8.

e) Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus) i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 44 och 6–10.

f) Håbrand (Lamna nasus) i alla unionens vatten.

g) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

h) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

i) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i unionens vatten i Medelhavet.

j) Valhaj (Rhincodon typus) i alla unionens vatten.

k) Djuphavsarter, enligt bilaga IA del D, i unionens vatten i Ices-delområdena 6–10 och Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2 och i unionens vatten i Ices-delområde 4, där så anges i den bilagan.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Avdelning IV Slutbestämmelser

Artikel60¶Ändring av förordning (EU) 2024/257

Förordning (EU) 2024/257 ska ändras på följande sätt:

1. I kapitel III ska följande avsnitt införas efter avsnitt 1:

”AVSNITT 1A NAFOS REGLERINGSOMRÅDE

Artikel 23a Återhämtningsåtgärder för torsk i Nafo-sektionerna 2J3KL

Fiskefartyg som fiskar efter torsk i den del av Nafo-sektionerna 2J3KL som ingår i Nafos regleringsområde ska använda redskap med följande minsta maskstorlek:

a) Vid användning av en sorteringsrist, enligt definitionen i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/833 130 mm eller

b) 155 mm

2. I artikel 59 ska följande led införas efter led d:

”da) Artikel 23a ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 30 juni 2025 eller till och med den dag då en delegerad kommissionsförordning om ändring av förordning (EU) 2019/833 vad gäller återhämtningsåtgärder för torsk i Nafo-sektionerna 2J3KL blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.”

3. I bilaga IA del A ska tabell 2 ersättas med följande:

”Tabell 2

Punkt | Latitud | Longitud

1 | 36°00'00"N | 5°36'00"W

2 | 36°00'00"N | 11°00'00"W

3 | 37°01'20"N | 8°59'47"W

Spanien | 1926

Portugal | 2102

Unionen | 4028

Punkt | Latitud | Longitud

1 | 36°00'00"N | 11°00'00"W

2 | 37°01'20"N | 8°59'47"W”.”

Art: | Ansjovis | Zon: | 9 och 10; unionens vatten i Cecaf 34.1.1

Engraulis encrasicolu | (ANE/9/3411)

Spanien | 5919 | | Analytisk TAC

Portugal | 17531 | |

Unionen | 23450 | |

TAC | 23450 | |

4. I bilaga IC ska tabell 1 ersättas med följande:

”Tabell 1

Art: | Torsk | Zon: | NAFO 2J3KL

Gadus morhua | (COD/N2J3KL)

Bulgarien | 0,001 | | Analytisk TAC

Tyskland | 162,340 | | Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Estland | 28,937 | | Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Spanien | 150,098 | |

Frankrike | 23,363 | |

Lettland | 28,937 | |

Litauen | 28,937 | |

Polen | 75,850 | |

Portugal | 234,372 | |

Rumänien | 2,165 | |

Unionen | 735 | |

Högsta fångstnivå | 18947 | |

Artikel61¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel62¶Övergångsbestämmelser

Artiklarna 9–13, 15–21, 25, 26, 29, 40, 41, 46, 49, 51 och 59 i denna förordning ska fortsätta att tillämpas i tillämpliga delar under 2026 till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2026 träder i kraft.

Artikel63¶Ikraftträdande och tillämpning

Ändrad genom förordning (EU) 2025/1350, förordning (EU) 2026/249 och förordning (EU) 2025/669.

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025.

Emellertid gäller följande:

a) Artikel 12.1 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025 eller till dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar del A i bilaga VII till den förordningen vad gäller minsta referensstorlek för bevarande för lyrtorsk i Ices-sektionerna 8, 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf 34.1.1 blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

b) Artikel 13.1–13.7 ska tillämpas från och med den 1 april 2025 till och med den 31 mars 2026.

c) Artikel 13.8 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till den 31 mars 2026.

d) Artiklarna 17 och 18 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025 eller till den dag då delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar bilagorna VI och VII till den förordningen vad gäller tekniska åtgärder för Keltiska havet, Irländska sjön och väster om Skottland och tekniska åtgärder rörande fläckpagell i Ices-delområdena 6, 7 och 8 blir tillämpliga, beroende på vilken dag som infaller först.

da) Artikel 18a ska tillämpas från och med den 1 juli 2025 till och med den 30 juni 2026 eller till och med den dag då en delegerad kommissionsförordning som ändrar delegerad förordning (EU) 2019/2201 blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

e) Artikel 19 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025.

ea) Artikel 19a ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026 eller till den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar bilaga V till den förordningen vad gäller korrigerande åtgärder rörande torsk i Kattegatt blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

f) Artikel 24 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 januari 2026.

g) Artikel 25a ska tillämpas från och med den 1 juli 2025 till och med den 30 juni 2026 eller till och med den dag då en delegerad kommissionsförordning som ändrar förordning (EU) 2019/833 om återhämtningsåtgärder för torsk i Nafo-sektionerna 2J3KL blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

h) Artikel 26 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025 eller till och med den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 54.1 m i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2594 och som ändrar bilaga IV till den förordningen om tekniska åtgärder för kungsfisk i Irmingerhavet och angränsande vatten blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

ha) Artikel 29.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025 eller till och med den dag då en ändring av förordning (EU) 2017/2107 som inför ett förbud mot att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av mako (Isurus oxyrinchus) i Atlanten, norr om 5°N, som fångats vid fiske i Iccats konventionsområde blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

i) Artikel 32 och bilaga VII ska tillämpas från och med den 1 december 2024 till och med den 30 november 2025.

j) Artikel 37.1 a ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 19 januari 2026.

k) Avsnitt 13 ska upphöra att tillämpas den dag då Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av motsvarande åtgärder blir tillämplig.

l) Bilagorna IA–IJ och IL ska också tillämpas under 2026, när så anges i dessa bilagor.

m) Fotnot 1 i tabellerna 116–118 i bilaga IA del B ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025 eller till den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 vad gäller ett undantag från landningsskyldigheten för pigghaj blir tillämplig, beroende på vilket som infaller först.

n) Bilaga IK ska tillämpas från och med den 1 december 2024 till och med den 30 november 2025, när så anges i den bilagan,

o) Bilagorna IM och XI ska tillämpas från och med den 1 juni 2025 till och med den 31 maj 2026.

p) Bilaga II ska tillämpas från och med den 1 februari 2025 till och med den 31 januari 2026.

q) De fångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngningen som fastställs i denna förordning för 2025 och, när så anges i denna förordning, även för 2026, ska fortsätta att tillämpas under 2026, och i relevanta fall under 2027, uteslutande vid tillämpning av

i) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

ii) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

iii) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013, och

iv) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:) TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område

BILAGA IA:) Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1–10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten

BILAGA IB:) Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1

BILAGA IC:) Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde

BILAGA ID:) Iccats konventionsområde

BILAGA IE:) Seafos konventionsområde

BILAGA IF:) Sydlig tonfisk – områden

BILAGA IG:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA IH:) SPRFMO:s konventionsområde

BILAGA IJ:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IK:) Siofas avtalsområde

BILAGA IL:) IATTC:s konventionsområde

BILAGA IM:) NPFC:s konventionsområde

BILAGA II:) Fiskeansträngning för fiskefartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen

BILAGA III:) Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4

BILAGA IV:) Säsongsbundna stängningar för att skydda lekande torsk

BILAGA V:) Fisketillstånd

BILAGA VI:) Iccats konventionsområde

BILAGA VII:) CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA VIII:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IX:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA X) Siofas avtalsområde

BILAGA XI:) NPFC:s konventionsområde

BILAGA I

I tabellerna i bilagorna anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i bilagorna till denna förordning ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34.

Hänvisningar till fiskezoner i bilagorna är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga namn. Endast de vetenskapliga namnen identifierar arter för lagstiftningsändamål.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls nedan i upplysningssyfte en jämförelsetabell över vetenskapliga namn och motsvarande svenska namn på de arter som förtecknas i bilagorna. Bilagorna IA–IL ingår i bilaga I.

BILAGA IA

DEL A Autonoma unionsbestånd

DEL B Gemensamma bestånd