Fastställande för 2023 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten,

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2023/730 · förordning (EU) 2023/1062 · förordning (EU) 2023/1324 · förordning (EU) 2023/1506 · förordning (EU) 2023/2080 · förordning (EU) 2023/2638 · förordning (EU) 2024/257 · förordning (EU) 2024/1856 · förordning (EU) 2024/2678.

(1) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(2) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Dessutom måste de totala tillåtna fångstmängderna (TAC:er) för bestånd som omfattas av särskilda fleråriga planer fastställas i enlighet med de mål och åtgärder som anges i dessa planer. Enligt artikel 16.1 i den förordningen ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3) TAC:er bör därför, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna. TAC:er bör också fastställas i enlighet med de relevanta fleråriga planerna.

(4) Enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 har alla bestånd för vilka det finns fångstbegränsningar omfattats av landningsskyldigheten sedan den 1 januari 2019, även om vissa undantag är tillämpliga. På grundval av gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar som fastställer närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i form av utkastplaner för specifika fisken.

(5) Fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. De bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster (i stället för den rekommenderade kvantiteten för landningar eller för önskade fångster). De kvantiteter som genom undantag från landningsskyldigheten även fortsättningsvis får kastas överbord bör dras av från den rekommenderade kvantiteten för totala fångster.

(6) För vissa bestånd rekommenderar Ices nollfångster. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den rekommenderade nivån skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster av dessa bestånd inom blandfisken, leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett fiske inte kan fortsätta, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska på samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger maximal hållbar avkastning (MSY), bör det fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Dessa TAC:er bör fastställas till nivåer som säkerställer att dödligheten för dessa bestånd minskar och som ger incitament att förbättra selektiviteten och undvika bifångster av de bestånden. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de fisken där fisk från dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är helt och hållet kopplade till fiskemöjligheterna.

(7) För att i möjligaste mån säkerställa utnyttjandet av fiskemöjligheter vid blandfiske i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för de medlemsstater som inte har någon kvot för att täcka sina oundvikliga bifångster.

(8) Den fleråriga planen för Nordsjön upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 och trädde i kraft 2018. Den fleråriga planen för västliga vatten upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 och trädde i kraft 2019. Fiskemöjligheterna avseende de bestånd som anges i artikel 1.1 i de förordningarna bör fastställas i enlighet med det värdeintervall för fiskeridödlighet som ger MSY (FMSY-intervall) och skyddsåtgärderna i de förordningarna. FMSY-intervallen anges i relevanta utlåtanden från Ices. Om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för bifångstbestånd fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i de förordningarna.

(9) I enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2018/973 och artikel 8 i förordning (EU) 2019/472 ska, när vetenskaplig rådgivning indikerar att lekbiomassan av något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i respektive förordning understiger gränsreferenspunkten för biomassa (Blim), ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan producera MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket på det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna avseende dessa bestånd eller andra bestånd inom fiskena.

(10) TAC:erna för blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) i östra Atlanten och i Medelhavet bör fastställas i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627.

(11) När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga data som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om trender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandfisken.

(12) Enligt den fleråriga plan för västliga vatten som upprättats genom förordning (EU) 2019/472 ska målet för fiskeridödligheten för de bestånd som anges i artikel 1.1 i den förordningen bibehållas inom de FMSY-intervall som definieras i artikel 2.2 i den förordningen, i enlighet med artikel 4 i samma förordning. Den totala fiskeridödligheten för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 8a och 8b bör därför fastställas i enlighet med Ices MSY-utlåtande och med FMSY-punktvärdet, med beaktande av kommersiella fångster, inklusive landningar och utkast och fångster från fritidsfiske. FMSY-punktvärdet är det fiskeridödlighetsvärde som ger MSY på lång sikt. De berörda medlemsstaterna (Frankrike och Spanien) bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den fiskeridödlighet som orsakas av deras flottor och fritidsfiskare inte överskrider FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

(13) Åtgärderna för fritidsfiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b bör upprätthållas mot bakgrund av den betydande inverkan som fritidsfisket har på detta bestånd. Fångstbegränsningarna bör upprätthållas i överensstämmelse med den vetenskapliga rådgivningen. Fasta nätredskap bör inte tillåtas eftersom deras selektivitet är otillräcklig och fler exemplar sannolikt kommer att fångas än vad som är tillåtet inom de fastställda gränserna. Med beaktande av de miljömässiga, sociala och ekonomiska förhållandena, och särskilt hur beroende yrkesfiskare i kustsamhällen är av bestånden i fråga, åstadkommer åtgärderna för havsabborre en lämplig balans mellan yrkesfiskarnas och fritidsfiskarnas intressen. Åtgärderna gör det särskilt möjligt för fritidsfiskare att fiska genom att hänsyn tas till deras inverkan på bestånden.

(14) Den 4 november 2021 rekommenderade Ices, för 2022, att när försiktighetsansatsen tillämpas bör fångsterna av ål (Anguilla anguilla) vara noll, i alla habitat och i alla livsstadier, i hela det naturliga utbredningsområdet. Detta gäller både fångster inom fritidsfisket och kommersiella fångster och inbegriper fångster av glasål för utsättning och uppfödning. Ices konstaterade också att fångster vars enda syfte är ett efterföljande frisläppande kan ingå i bevarandeåtgärderna om sådana åtgärder förbättrar sannolikheten för överlevnad totalt sett. Kommissionen rådgjorde med de rådgivande nämnderna och medlemsstaternas regionala grupper om hur detta Ices-utlåtande bäst kan genomföras. Den 30 maj 2022 konstaterade Ices att det trots medlemsstaternas ansträngningar totalt sett inte gjorts några framsteg mot att uppnå utvandringsmålet på 40 % av biomassan av blankål i hela unionen, i enlighet med i artikel 2.4 i rådets förordning (EG) nr 1100/2007, och att inga tydliga mönster vad gäller mortaliteten kunde observeras. Ices rekommenderade också att bevarandeansträngningarna bör inriktas på de bevarandeåtgärder som, per definition, med hög sannolikhet kommer att minska mortaliteten och öka utvandringen.

(15) Vid sitt 45:e årsmöte 2022 antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) rekommendation GFCM/45/2022/1 om stärkande av de förvaltningsåtgärder för ål i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27) som tidigare fastställts i rekommendation GFCM/42/2018/1. Dessa åtgärder omfattar en årlig fredningstid på sex månader som ska fastställas av varje avtalsslutande part i enlighet med förvaltningsplanen eller förvaltningsplanerna för ål och ålens tidsmässiga vandringsmönster i de avtalsslutande parterna samt ett förbud mot fritidsfiske. De avtalsslutande parterna får besluta att fastställa en fredningstid på sex sammanhängande månader eller fastställa en fredningstid från och med den 1 januari till och med den 31 mars och ytterligare tre månader som väljs från perioden 1 april–30 november. Fredningstiden för kommersiell verksamhet och förbudet mot fritidsfiske bör tillämpas i alla marina vatten i Medelhavet och i bräckta vatten såsom flodmynningar, laguner och övergångsvatten i enlighet med rekommendation GFCM/45/2022/1. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. Eftersom rekommendation GFCM/45/2022/1 inte är tillämplig på Svarta havet, och eftersom Svarta havet och anslutande flodsystem inte utgör en naturlig livsmiljö för europeisk ål i den mening som avses i förordning (EG) nr 1100/2007, bör åtgärderna avseende ål inte vara tillämpliga på Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29).

(16) Den 3 november 2022 upprepade Ices, för 2023, sin rekommendation om att fångsterna av ål bör vara noll i alla habitat. Baserat på detta utlåtande och med beaktande av återkopplingen under samrådet med berörda parter bör fredningstiden utökas till sex månader, oavsett typ av ålfiske, i unionens vatten i Nordostatlanten. En sex månader lång fredningstid bör bättre skydda beståndet än nuvarande unionsåtgärder och nationella åtgärder. Den utökade fredningstiden kommer att möjliggöra fortsatta utsättningsåtgärder och samtidigt bidra till ålbeståndets återhämtning och därmed även bidra till att den målnivå för utvandring på minst 40 % för fullvuxen ål, vilken fastställs i rådets förordning (EG) nr 1100/2007, uppnås.

(17) I alla relevanta vatten påverkas ålvandringsperioden av ett brett spektrum av miljöfaktorer och biologiska faktorer och kan därför variera beroende på ålens livsstadium och beroende på habitat och geografiskt område, i synnerhet sund. Det kan därför vara lämpligt att fastställa olika fredningsperioder, i synnerhet för olika fiskeområden i en medlemsstat och för olika fisken inom dessa fiskeområden, i syfte att beakta dessa faktorer liksom ålens tidsmässiga och geografiska vandringsmönster under livsstadierna glasål respektive blankål. De berörda medlemsstaterna bör fastställa den eller de relevanta fredningsperioderna på grundval av dessa faktorer.

(18) Enligt rådets förordning (EG) nr 1100/2007 är utsättning av glasål en bevarandeåtgärd som vissa medlemsstater väljer i sina förvaltningsplaner för ål. För att göra det möjligt för dessa medlemsstater att fortsätta att genomföra denna bevarandeåtgärd krävs fångster av glasål vid en lämplig tidpunkt på året. För att säkerställa den ekonomiska livskraften hos glasålsfisket är det nödvändigt att tillåta viss fångst av glasål även för andra ändamål. Slutligen är det med tanke på ålbeståndets status lämpligt att förbjuda fritidsfiske efter ål.

(19) I det vetenskapliga utlåtandet för Elasmobranchii (hajar och rockor) rekommenderas nollfångster mot bakgrund av den dåliga bevarandestatusen för dessa bestånd. Dessutom innebär den höga överlevnadsgraden att utkast, framför landning av fångster, skulle stödja bevarandet av dessa bestånd, eftersom utkast i detta fall inte anses väsentligt öka fiskeridödligheten. Fisket efter dessa arter bör därför förbjudas. Enligt artikel 15.4 a i förordning (EU) nr 1380/2013 gäller landningsskyldigheten inte arter som det är förbjudet att fiska.

(20) För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot fiske efter arterna.

(21) Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (Manila den 23–28 oktober 2017), lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till den konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som är verksamma i alla vatten och tredjeländers fartyg som är verksamma i unionens vatten.

(22) För ett maximalt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(23) Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er (artiklarna 3 och 4). Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, vid fastställandet av TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av deras biologiska tillstånd. Genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 infördes en mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken och beståndens biologiska tillstånd bör artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(24) När en TAC tilldelas endast en medlemsstat, bör den medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bemyndigas att fastställa den TAC:en. Det bör säkerställas att medlemsstaten vid fastställandet av TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(25) Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2023 i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 9 i, och bilaga I till, förordning (EU) 2016/1627.

(26) Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(27) Vid sitt årsmöte 2022 bekräftade Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) bevarandeåtgärderna för de två kungsfiskbestånden (Sebastes mentella) (grunt respektive djupt pelagiskt vatten) i Irmingerhavet och i angränsande vatten, genom vilka riktat fiske efter dessa bestånd och alla stödåtgärder förbjuds. I det område där kungsfisk aggregeras införde NEAFC dessutom ett fiskeförbud för att minimera bifångsterna. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. NEAFC antog inga rekommendationer för kungsfisk och liten hälleflundra i Ices-delområdena 1 och 2. Unionskvoten bör därför fastställas i enlighet med den ståndpunkt som unionen uttryckt i NEAFC. Eftersom diskussionerna om genomförandet av den politiska överenskommelsen mellan unionen och Norge om fisket i Ices-delområdena 1 och 2 pågår är det emellertid lämpligt att unionen efter den 31 mars 2023 fastställer TAC:en för kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2, eftersom fisket är begränsat till perioden 1 juli–31 december 2023, och att unionen fastställer en preliminär unionskvot för liten hälleflundra i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 för första kvartalet 2023 på 25 % av unionens totala kvot på 1711 ton, vilket motsvarar 9,25 % av den TAC som EU föreslog vid NEAFC:s årsmöte (18494 ton).

(28) Vid sitt årsmöte 2022 enades Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) om att för 2023 behålla de TAC:er som fastställdes 2022 för svärdfisk (Xiphias gladius) i Medelhavet och Nordatlanten, långfenad tonfisk (Thunnus alalunga), blå marlin (Makaira nigricans), vit marlin (Tetrapturus albidus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och blåhaj (Prionace glauca). Iccat fastställde också TAC:er för 2023 för blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) och för sydatlantisk svärdfisk på 40570 ton respektive 10000 ton. Iccat antog också tilldelade kvoter för långfenad tonfisk i Medelhavet för 2023 och 2024. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(29) För första gången antog Iccat också ett förvaltningsförfarande för blåfenad tonfisk i Atlanten. Denna åtgärd syftar till att säkerställa ett långsiktigt, hållbart och lönsamt fiske efter både det västra beståndet och beståndet i östra Atlanten och Medelhavet. Genom förvaltningsförfarandet genomförs förvaltningsmålen för östlig och västlig blåfenad tonfisk, inbegripet antagandet av treåriga förvaltningscykler, och en tidsplan för genomförandet fram till 2028. TAC:en enligt förvaltningsförfarandet för perioden 2023–2025 är 40570 ton per år för beståndet i östra Atlanten och Medelhavet. Dessa åtgärder bör därför genomföras i unionsrätten.

(30) Iccat antog en förvaltningsplan för sydatlantisk mako (Isurus oxyrinchus) som fångas i samband med andra Iccat-fisken, med början 2023, för att omedelbart motverka överfiske och gradvis uppnå biomassanivåer som är tillräckliga för att stödja MSY. Planen gör det möjligt att behålla bifångster av sydatlantisk mako på totalt 1295 ton ombord, vilket motsvarar 503 ton för unionen. Enligt Iccats rekommendation utgör de begränsade tillåtna bifångsterna inte någon långsiktig rättighet och påverkar inte någon framtida fördelningsprocess. Denna åtgärd bör därför genomföras i unionsrätten genom fastställande av en TAC för bifångster och en motsvarande unionskvot.

(31) För att minska fiskeridödligheten för ungfisk av storögd tonfisk och av gulfenad tonfisk behöll Iccat också en övre gräns på 300 anordningar som samlar fisk per fiskefartyg under 2023 och en fredningstid på 72 dagar med avseende på användningen av anordningar som samlar fisk. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(32) Vid sitt årsmöte 2021 antog Iccat en 15-årig återuppbyggnadsplan för långfenad tonfisk i Medelhavet för 2022–2036. För 2023 fastställde Iccat TAC:en för långfenad tonfisk i Medelhavet till 2500 ton. Iccat fastställde dessutom en TAC för långfenad tonfisk i Nordatlanten på 37801 ton för perioden 2022–2023, på grundval av fångstbestämmelser, i syfte att anta ett långsiktigt förvaltningsförfarande för detta bestånd. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(33) Enligt flera Iccat-rekommendationer får unionen på begäran överföra en procentandel av sin outnyttjade kvot för Iccat-bestånd under denna tvåårsperiod. Dessa rekommendationer bör så snart som möjligt genomföras i unionsrätten på grundval av kommissionens förslag av den 21 april 2022, så att medlemsstaterna kan använda unionskvoterna för Iccat-bestånd i sin helhet såsom Iccat fastställt för 2023. I avvaktan på att dessa rekommendationer genomförs i unionsrätten bör kvoter fastställas för enskilda medlemsstater för vissa bestånd på grundval av en total unionskvot för 2023 som Iccat enats om, före eventuella justeringar på grund av medlemsstaternas överfiske eller underfiske. De justeringar av enskilda medlemsstaters kvoter för 2023 som återspeglar eventuella avdrag som Iccat tillämpar bör därefter genomföras på grundval av unionsregler om avdrag i enlighet med artikel 105 i förordning (EG) nr 1224/2009 och med beaktande av meddelandet från kommissionen om riktlinjer för avdrag från kvoter enligt artikel 105.1, 105.2 och 105.5 i den förordningen.

(34) Vid sitt årsmöte 2022 antog Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2022–30 november 2023. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(35) Vid sitt årsmöte 2022 behöll Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) de tidigare antagna bevarande- och förvaltningsåtgärder som är tillämpliga i IOTC:s behörighetsområde. Dessa åtgärder bör fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(36) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 6–15 februari 2023. De nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde som är funktionellt knutna till TAC:erna bör därför provisoriskt behållas till dess att årsmötet har hållits och TAC:erna för 2023 har fastställts.

(37) Vid sitt årsmöte 2022 beslutade Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) att upprätthålla de nuvarande åtgärder som är tillämpliga i IATTC:s konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(38) Vid sitt årsmöte 2022 bekräftade kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) TAC:en för sydlig tonfisk (Thunnus maccoyii) för 2023, som antogs vid årsmötet 2020 för en treårsperiod (2021–2023). Den åtgärden bör genomföras i unionsrätten.

(39) Vid sitt årsmöte 2022 beslutade Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) att för 2023 behålla de flesta av de TAC:er som fastställts för 2022 för de arter som omfattas av dess behörighet fram till årsmötet 2023.

(40) Vid sitt årsmöte 2022 beslutade Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) att upprätthålla de nuvarande åtgärder som är tillämpliga i WCPFC:s konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(41) Vid sitt 44:e årsmöte som ägde rum under 2022 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) fiskemöjligheter för vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde för 2023. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(42) Vid det nionde mötet för fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa), som ägde rum under 2022, beslutades det att de tidigare antagna fiskemöjligheterna för de bestånd som omfattas av avtalet skulle bibehållas. Dessa åtgärder bör fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(43) Enligt artikel 498.2 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet) ska unionen och Förenade kungariket årligen samråda för att senast den 10 december varje år komma överens om TAC:erna för efterföljande år för de bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet. Om ingen överenskommelse om sådana TAC:er har nåtts senast den 10 december ska parterna, enligt artikel 499.1 i handels- och samarbetsavtalet, omedelbart återuppta samråden i fortsatt syfte att komma överens om TAC:erna.

(44) Under 2022 höll unionen, Förenade kungariket och Norge trepartssamråd om sex gemensamma och samförvaltade bestånd som förekommer i områden under alla tre parters jurisdiktion, i syfte att komma överens om förvaltningen av dessa bestånd, inbegripet fiskemöjligheterna för 2023. Dessa samråd genomfördes mellan den 3 november och den 9 december 2022 på grundval av unionens ståndpunkt som godkänts av rådet den 20 oktober 2022. Resultatet av samråden dokumenterades i ett godkänt protokoll som undertecknades av delegationschefen för unionen, Förenade kungariket och Norge den 9 december 2022. De relevanta fiskemöjligheterna bör därför fastställas till den nivå som överenskommits med Förenade kungariket och Norge, tillsammans med övriga bestämmelser i det godkända protokollet.

(45) De korrigerande åtgärder som överenskommits 2022 med Förenade kungariket och Norge om torsk i Nordsjön bibehålls för att möjliggöra återhämtning och långsiktig hållbar förvaltning av beståndet i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2018/973.

(46) Unionen håller varje år bilaterala samråd med Norge om två gemensamma bestånd som samförvaltas i Skagerrakområdet, i syfte att komma överens om förvaltningen av dessa bestånd, inbegripet fiskemöjligheterna för nästa år, samt kvotutbyten och tillträdesavtal.

(47) Unionen håller multilaterala samråd med kuststaterna om fastställande av fiskemöjligheter för stora pelagiska bestånd, däribland makrill, blåvitling och atlantoskandisk sill och om ett fördelningsarrangemang för makrill.

(48) Eftersom de bilaterala samråden med Norge ännu inte har slutförts bör rådet, med fullt iakttagande av Förenta nationernas havsrättskonvention, fastställa preliminära TAC:er som ska fiskas i unionsvatten och internationella vatten liksom i vatten till vilka unionsfiskefartyg beviljas tillträde av tredjeländer, och underrätta Norge om detta. Dessa preliminära TAC:er är baserade på en förlängning av de TAC:er för 2022 som rådet antagit, med tillämpning av en kvot på 25 % i förhållande till dessa TAC-nivåer för 2022, för att täcka det första kvartalet 2023.

(49) Syftet med de preliminära TAC:erna är att säkerställa rättssäkerhet för unionens aktörer och att säkerställa att fiskeverksamhet fortsätter på ett hållbart sätt fram till dess att samråden avslutas i enlighet med unionens rättsliga ram och internationella förpliktelser eller, om de inte kan slutföras framgångsrikt, till dess att rådet har fastställt slutgiltiga ensidiga TAC:er för unionen.

(50) Den 16 december 2022 kom unionen överens med Förenade kungariket om att fastställa ett stort antal TAC:er för 2023 för bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet. Resultatet av samråden dokumenterades i den så kallade skriftliga handlingen, som godkändes av rådet den 20 december 2022 och undertecknades av kommissionens företrädare, på unionens vägnar, och av Förenade kungarikets delegationschef i enlighet med artikel 498.6 i handels- och samarbetsavtalet och rådets beslut (EU) 2021/1875. Den skriftliga handlingen är ett resultat av samråd som unionen genomfört med Förenade kungariket i enlighet med artikel 498.2, 498.4 och 498.6 i handels- och samarbetsavtalet, med målen och principerna i artiklarna 2, 3, 28 och 33 i förordning (EU) nr 1380/2013, artiklarna 4 och 5 i de fleråriga planerna för västliga vatten och Nordsjön samt rådets beslut (EU) 2021/1875. Unionens ståndpunkt under samråden baserades på dessa mål och principer och på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, främst från Ices i enlighet med artikel 494.3 c i handels- och samarbetsavtalet. De berörda fiskemöjligheterna bör fastställas till den nivå som anges i den skriftliga handlingen, och de övriga åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, vilka också fastställs i den skriftliga handlingen, bör genomföras i unionsrätten.

(51) Det finns vissa gemensamma bestånd som förvaltas gemensamt med Förenade kungariket för vilka Ices, efter att ha bedömt dem gentemot MSY, har utfärdat vetenskaplig rådgivning om nollfångst. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställdes till den nivå som anges i sådan rådgivning skulle skyldigheten att landa alla fångster både i unionens och Förenade kungarikets vatten, inklusive bifångster av dessa bestånd, inom blandfisken, leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå en balans mellan behovet av ett fortsatt blandfiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att helt upphöra med dessa fisken, och behovet av att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, och med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på MSY-nivåer samtidigt för alla arter, har unionen och Förenade kungariket kommit överens om att det bör fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Dessa TAC:er bör fastställas till nivåer som säkerställer att dödligheten för dessa bestånd minskar och som ger incitament att förbättra selektiviteten och undvika bifångster av sådana bestånd. Nivåerna på fiskemöjligheterna för dessa bestånd bör fastställas i enlighet med den skriftliga handlingen för att säkerställa lika villkor för unionens aktörer och samtidigt sörja för en betydande återhämtning av biomassan för dessa bestånd.

(52) Eftersom biomassan för bestånden av birkelånga i internationella vatten i Ices 1 och 2 (BLI/12INT-), birkelånga i Nordsjön (BLI/24-), birkelånga i Skagerrak (BLI/03/A-), torsk i Irländska sjön (COD/07A), torsk väster om Skottland (COD/5BE6A), torsk i Keltiska havet (COD/7XAD34), sill i Keltiska havet (HER/7G-K), taggmakrill (västra) (JAX/2A-14), fläckpagell 6, 7 och 8 (SBR/678-) och vitling i Irländska sjön (WHG/07A) understiger referenspunkterna för biomassa (Blim) har unionen och Förenade kungariket kommit överens om att det är nödvändigt, som en ytterligare korrigerande åtgärd, att ingen flexibilitet mellan år bör användas för överföringar från 2022 till 2023, så att fångsterna under 2023 inte kommer att överskrida den TAC som fastställts för dessa bestånd. De berörda medlemsstaterna har därför gjort ett uttalande där de åtar sig att inte använda den flexibiliteten för dessa bestånd. Uttalandet täcker även torsk Kattegatt (COD/03AS.), skoläst Skagerrak, Kattegatt och Östersjön (RNG/03-), nordhavsräka Nordsjön (PRA/2AC4-C), tunga i vattnen väster om Skottland (SOL/56–14) och taggmakrill (sydliga) (JAX/08C.), autonoma bestånd för vilka biomassan också är under Blim.

(53) Unionen och Förenade kungariket har kommit överens om att beståndet av pigghaj (Squalus acanthias), med hänsyn till bedömningen att detta bestånds status har förbättrats, inte längre bör vara en förbjuden art, utan att det är lämpligt att, i syfte att skydda en del av detta bestånd som är särskilt sårbar för fiskeridödlighet, motverka riktat fiske efter ansamlingar av vuxna honor. Unionen och Förenade kungariket har därför kommit överens om att en maximal storlek på 100 cm bör iakttas vid fiske efter pigghaj. En sådan åtgärd är funktionellt knuten till TAC:en för beståndet, eftersom enbart TAC-nivån utan denna åtgärd inte skulle säkerställa ett tillräckligt skydd av honor i yngelstadiet, vilka utgör en särskilt sårbar del av populationen. Denna maximala storlek bör upphöra att vara tillämplig den dag då en delegerad akt som inför motsvarande åtgärder och reglerar behandlingen av fångster av dessa bestånd som överstiger 100 cm blir tillämplig.

(54) Unionen och Förenade kungariket har kommit överens om ömsesidig tillgång under 2023, för riktat fiske efter inledningsvis totalt 280 ton långfenad tonfisk i Nordatlanten, i sina exklusiva ekonomiska zoner. Detta utesluter tillgång till områden som omfattas av artikel 5.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(55) Förteckningen över bestånd för vilka en TAC-förlängning med mer än 25 % tillämpas är baserad på en analys av medlemsstaternas kvotutnyttjande under det första kvartalet av de senaste tre år för vilka data är tillgängliga (2018–2021). Dessa ökade preliminära TAC:er är förenliga med Ices rådgivning, unionens tillämpliga rättsliga ram samt handels- och samarbetsavtalet. De kommer att göra det möjligt för unionsfiskefartyg att utnyttja de fiskemöjligheter som de har rätt till och som de annars skulle gå miste om, eftersom fisket efter de berörda bestånden är säsongsbundet.

(56) Denna nivå anses vara tillräcklig för unionsfiskefartyg åtminstone till och med den 31 mars 2023.

(57) Unionen kommer att anmäla de preliminära TAC:erna till de berörda tredjeländerna.

(58) Fredningstiderna för fiske efter tobisfiskar med vissa släpredskap i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 fortsätter för att möjliggöra skydd av lekområden och begränsning av fångster av ungfisk.

(59) I enlighet med förfarandet enligt partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan, och dess genomförandeprotokoll fastställde gemensamma kommittén nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2023. Nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2023 dokumenterades i protokollet från gemensamma kommitténs möte den 23–24 november 2022 i Bryssel. De relevanta fiskemöjligheterna bör därför fastställas till den nivå som anges i detta protokoll och med beaktande av de förväntade överföringarna till Norge inom ramen för det årliga utbytet av fiskemöjligheter.

(60) Vad gäller fiskemöjligheterna för lodda (Mallotus villosus) i grönländska vatten i 5 och 14 för fiskeperioden 15 oktober 2022–15 april 2023 anges det i rådets förordning (EU) 2022/109 att de ”fastställs senare”. Den 5 oktober 2022 informerade de grönländska myndigheterna unionen om den nivå för kvoten för lodda som erbjudits unionen för fiskesäsongen 2022–2023 inom ramen för partnerskapsavtalet om hållbart fiske och dess genomförandeprotokoll, motsvarande 7760 ton. I enlighet med det godkända protokollet från fiskerisamråden mellan unionen och Norge för 2022, som undertecknades den 10 december 2021, bör denna kvantitet överföras till Norge för fiskesäsongen 2022–2023. Fiskemöjligheterna bör därför fastställas i enlighet med detta.

(61) Vad gäller fiskemöjligheterna för snökrabba (Chionoecetes spp.) i området runt Svalbard beviljas genom fördraget av den 9 februari 1920 angående Spetsbergen (Svalbard) (1920 års Parisfördrag) lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens ståndpunkt med avseende på detta tillträde, när det gäller fiske efter snökrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard, anges i flera verbalnoter till Norge, av vilka de senaste är daterade den 26 februari 2021, den 28 juni 2021 och den 1 augusti 2022. För att säkerställa att snökrabba runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området i enlighet med de relevanta bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention och 1920 års Parisfördrag, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller endast 2023. Det erinras om att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(62) Vad gäller fiskemöjligheterna för torsk i Svalbards vatten beviljas, genom 1920 års Parisfördrag, lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Rådet bör därför fastställa unionens kvot för torsk i Svalbards vatten och i internationella vatten i Ices-delområde 1 och Ices-sektion 2b på grundval av referens-TAC:en för nordarktisk torsk och unionens historiska fiskerättigheter. I enlighet med den politiska överenskommelsen mellan unionen och Norge om fisket i Ices-delområdena 1 och 2 av den 29 april 2022 bör Norge fastställa en torskkvot för unionsfartyg som fiskar efter torsk i Svalbards vatten till 2,8274 % av den referens-TAC som anges i landets lagstiftning, vilket också motsvarar unionens rättigheter enligt 1920 års Parisfördrag. Eftersom diskussionerna om genomförandet av den politiska överenskommelsen mellan unionen och Norge pågår är det lämpligt att unionen för första kvartalet 2023 fastställer en preliminär unionskvot för torsk i Svalbards vatten och internationella vatten i Ices-delområde 1 och Ices-sektion 2b. Nivån på denna preliminära unionskvot bör fastställas till 3907 ton, med beaktande av unionens historiska andel vad gäller torsk i Svalbards vatten. Dessutom avser Norge att i sin lagstiftning fastställa en preliminär kvot för unionen för torsk i Svalbards vatten på denna nivå för perioden 1 januari–31 mars 2023. De preliminära kvoterna bör tilldelas medlemsstaterna i enlighet med rådets beslut 87/277/EEG med nödvändiga anpassningar på grund av Förenade kungarikets utträde ur unionen och på grund av förhållandet mellan nivån på den preliminära unionskvoten och nivån på unionens andel av beståndet.

(63) I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust, är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(64) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att bemyndiga enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar, för att tilldela ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning, samt för att fastställa kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Kommissionen bör utöva dessa befogenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(65) Mot bakgrund av att vissa bestämmelser bör tillämpas löpande och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan utgången av det föregående året och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för det påföljande året träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i den här förordningen fortsätta att vara tillämpliga i början av 2024, till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2024 träder i kraft. Dessutom bör sådana bestämmelser som är tillämpliga den 1 januari 2023–31 december 2024 fortsätta att tillämpas från och med början av 2025 till och med ikraftträdandet av förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2025.

(66) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2023, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2023, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(67) Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antogs av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av 2022 och blev tillämpliga innan denna förordning trädde i kraft. De bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten bör därför tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde fastställs för en period som inleds den 1 december 2022, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. Dessutom, eftersom fiskeåret för tandnotingar (Dissostichus spp.) i Siofas avtalsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november, och eftersom TAC:erna för den gruppen av arter fastställs för en period som inleds den 1 december 2022, bör TAC:erna tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom det är förbjudet för fiskefartyg som för en avtalsslutande parts flagg att fiska i CCAMLR:s konventionsområde och i Siofas avtalsområde utan tillstånd. I enlighet med Iccat-reglerna bör medlemsstaterna dessutom säkerställa att deras fiskefartyg inte sätter ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före fredningstidens början, dvs. från och med den 17 december 2022.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Innehåll

1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, inbegripet vissa djuphavsbestånd, i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2. De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 omfattar följande:

a) Fångstbegränsningar för 2023 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2024.

b) Begränsningar av fiskeansträngningen för 2023, med undantag för de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, som ska tillämpas från och med den 1 februari 2023 till och med den 31 januari 2024.

c) Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2022–30 november 2023 avseende vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde och vissa bestånd i Siofas avtalsområde.

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Denna förordning är tillämplig på följande fiskefartyg:

a) Unionsfiskefartyg.

b) Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2. Denna förordning är också tillämplig på

a) visst fritidsfiske som det uttryckligen hänvisas till i de relevanta bestämmelserna i denna förordning och

b) kommersiellt fiske från land.

Artikel3¶Definitioner

I denna förordning gäller definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013. Dessutom gäller följande definitioner:

a) fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b) fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser i samband med rekreation, turism eller sport.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) total tillåten fångstmängd (TAC):

i) inom fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år,

ii) inom alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas varje år.

e) kvot: en andel av en TAC som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f) analytiska bedömningar: kvantitativa bedömningar av trenderna inom ett visst bestånd, baserade på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning om framtida fångstalternativ.

g) maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241.

h) registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i) fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

j) instrumentboj: en boj tydligt märkt med ett unikt referensnummer som gör det möjligt att identifiera dess ägare och utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

k) boj i drift: en instrumentboj som tidigare aktiverats och är påslagen och utsatt till havs på en aktiv anordning som samlar fisk eller på ett flytande föremål; bojen överför positioner och annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

Artikel4¶Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a) Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009.

b) Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53° 30′ N 15° 00′ W.

53° 30′ N 11° 00′ W.

51° 30′ N 11° 00′ W.

51° 30′ N 13° 00′ W.

51° 00′ N 13° 00′ W.

51° 00′ N 15° 00′ W.

e) funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00′ N 9° 00′ W.

43° 00′ N 10° 00′ W.

43° 30′ N 10° 00′ W.

43° 30′ N 9° 00′ W.

44° 00′ N 9° 00′ W.

44° 00′ N 8° 00′ W.

43° 30′ N 8° 00′ W.

f) funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00′ N 8° 00′ W.

43° 00′ N 10° 00′ W.

42° 00′ N 10° 00′ W.

42° 00′ N 8° 00′ W.

g) funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42° 00′ N 8° 00′ W.

42° 00′ N 10° 00′ W.

38° 30′ N 10° 00′ W.

38° 30′ N 9° 00′ W.

40° 00′ N 9° 00′ W.

40° 00′ N 8° 00′ W.

h) funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i Ices-sektion 9a.

i) funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 30′ N 6° 00′ W.

44° 00′ N 6° 00′ W.

44° 00′ N 2° 00′ W.

43° 30′ N 2° 00′ W.

j) Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23′ 48″ W.

k) CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004.

l) Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

m) IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (Antiguakonventionen).

n) Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

o) IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.

p) Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009.

q) Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

r) Siofas avtalsområde (Siofa, fiskeavtalet för södra Indiska oceanen): det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.

s) SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.

t) WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

u) den del av Berings hav som är fritt hav: det geografiska område i Berings hav som är fritt hav och som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

v) överlappande område mellan IATTC:s konventionsområde och WCPFC:s konventionsområde: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150° W,

longitud 130° W,

latitud 4° S,

latitud 50° S.

w) AKFM:s geografiska delområden: de områden som definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011.

Avdelning II Fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel5¶TAC:er och fördelning

Ändrad genom rättelse till förordning (EU) 2023/194.

1. TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten och i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av TAC:erna mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dem, anges i bilaga I.

2. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd att fiska i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 20 i, och del A i bilaga V till, denna förordning samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 och dess genomförandebestämmelser.

3. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd att fiska i vatten som lyder under Förenade kungarikets fiskerijurisdiktion, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 20 i denna förordning samt i förordning (EU) 2017/2403 och dess genomförandebestämmelser.

Artikel6¶TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. För vissa fiskbestånd, som anges i bilaga I, ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten.

2. De TAC:er som ska fastställas av en medlemsstat och som avses i punkt 1 ska

a) vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart nyttjande av beståndet, och

b) leda till ett nyttjande av beståndet som

i) om en analytisk bedömning finns att tillgå, med största möjliga sannolikhet är i linje med maximal hållbar avkastning, eller

ii) om en analytisk bedömning inte finns att tillgå eller är ofullständig, är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars 2023 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a) De TAC:er som den fastställt.

b) De data som den samlat in, bedömt och använt som underlag för fastställandet av TAC:erna.

c) Uppgifter om hur de fastställda TAC:erna är förenliga med punkt 2.

4. När det gäller TAC:en för dolkfisk (Aphanopus carbo) i Cecaf-område 34.1.2 ska Portugal lämna in den information som avses i punkt 3 för 2023 senast den 15 mars 2023 och för 2024 senast den 15 mars 2024.

Artikel8¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a) har tagits av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b) utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna och som inte är uttömd.

2. För tillämpningen av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna vilket föreskrivs i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, förtecknas de bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i den artikeln i bilaga I till den här förordningen.

Artikel9¶Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster

1. För att ta hänsyn till landningsskyldigheten och göra kvoter för vissa bifångster tillgängliga för medlemsstater utan kvot, ska den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 tillämpas på de TAC:er som anges i bilaga IA.

2. 6 % av varje kvot från TAC:erna för torsk (Gadus morhua) i Keltiska havet, torsk väster om Skottland, vitling i Irländska sjön och rödspätta i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k och 3 % av varje kvot från TAC:en för vitling väster om Skottland som tilldelats varje medlemsstat ska göras tillgängliga för en pool för utbyte av kvoter (poolen), som ska öppnas från och med den 1 januari 2023. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till kvotpoolen till och med den 30 april 2023.

3. De kvantiteter som hämtats från poolen får inte utbytas eller överföras till det efterföljande året. Efter den 30 april 2023 ska outnyttjade kvantiteter återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen.

4. Medlemsstater utan kvot ska i gengäld tillhandahålla kvoter för de bestånd som anges i bilaga IA del C, såvida inte medlemsstaten utan kvot och den medlemsstat som bidrar till poolen kommer överens om något annat.

5. De kvoter som avses i punkt 4 ska ha likvärdigt marknadsvärde, fastställt på grundval av en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det likvärdiga marknadsvärdet fastställas på grundval av de genomsnittliga unionspriserna under det föregående året, enligt uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

6. I fall där den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i likartad utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av likvärdigt marknadsvärde.

Artikel10¶Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1. För den period som avses i artikel 1.2 b fastställs i bilaga II de tekniska aspekterna av rättigheterna och skyldigheterna för förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

2. På begäran av en medlemsstat i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II, får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten ett antal dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, för vilka medlemsstaten får ge ett fiskefartyg som för dess flagg tillstånd att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord. Kommissionen ska anta den genomförandeakten i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.

3. På begäran av en medlemsstat får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten högst tre dagar mellan den 1 februari 2023 och den 31 januari 2024, utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka ett fiskefartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga II. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av den medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.

Artikel11¶Åtgärder rörande europeiskt fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b, 4c och 6a samt i Ices-delområde 7

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg, liksom vid kommersiellt fiske från land, att fiska efter havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7, eller att behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2. Förbudet i punkt 1 ska inte vara tillämpligt på bifångster av havsabborre i landbaserat kommersiellt fiske med nätredskap. Detta undantag gäller för historiska antal strandnätredskap som fastställts till nivåerna före 2017. Landbaserad kommersiell nätverksamhet får inte inriktas på havsabborre, och endast oundvikliga bifångster av havsabborre får landas.

3. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h i januari 2023 och under perioden 1 april–31 december 2023 fiska efter, behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i det området med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 3,8 ton per fiskefartyg och per år och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fiskefartyget tagit per fiskeresa.

b) Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst 3,8 ton per fiskefartyg och per år och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fiskefartyget tagit per fiskeresa.

c) Med användning av krok och lina, högst 6,2 ton per fiskefartyg.

d) Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst 1,6 ton per fiskefartyg.

Undantagen i första stycket c ska vara tillämpliga på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med krok och lina under perioden 1 juli 2015–30 september 2016.

Undantagen i första stycket d ska vara tillämpliga på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med fasta nät under perioden 1 juli 2015–30 september 2016.

Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantagen tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av vart och ett av undantagen och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

4. De fångstbegränsningar som anges i punkt 3 får inte överföras mellan fiskefartyg.

5. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k ska följande gälla:

a) 1 februari–31 mars 2023

i) ska endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet,

ii) ska det vara förbjudet att behålla ombord, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i det området.

b) i januari och 1 april–31 december 2023

i) får högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag,

ii) ska havsabborre som behålls vara minst 42 cm,

iii) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

6. Punkt 5 ska inte påverka strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel12¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b

1. Frankrike och Spanien ska, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472, säkerställa att den fiskeridödlighet för beståndet av havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b som orsakas av deras kommersiella fiske och fritidsfiske inte överskrider FMSY-punktvärdet, som definieras i artikel 2.5 i förordning (EU) 2019/472.

2. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 8a och 8b

a) får högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag,

b) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

3. Punkt 2 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel13¶Åtgärder rörande fiske efter ål

1. Denna artikel är tillämplig på unionens vatten, inbegripet bräckt vatten, såsom flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner, och på unionsfiskefartyg i AKFM:s geografiska delområden 1–27. Denna artikel är inte tillämplig på AKFM:s geografiska delområde 29.

2. Det ska vara förbjudet att bedriva kommersiell fiskeverksamhet efter ål (Anguilla anguilla), vare sig som målart eller som bifångst, i alla livsstadier under en period av minst sex månader. För detta ändamål ska varje berörd medlemsstat fastställa en eller flera fredningsperioder med förbehåll för följande:

a) Där så är lämpligt får fredningsperioden eller fredningsperioderna skilja sig åt från ett fiskeområde till ett annat inom en medlemsstat i syfte att ta hänsyn till ålens geografiska och tidsmässiga vandringsmönster under dess olika livsstadier.

b) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska utgöras av sex sammanhängande månader, eller av sammanlagt sex månader i enlighet med punkt 3 eller 4.

c) Genom undantag från led b ska perioden, om den berörda medlemsstaten fastställer att fredningsperioden i AKFM:s geografiska delområden 1–27 ska inledas den 1 mars 2023 eller senare, utgöras av sex sammanhängande månader.

d) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska vara förenliga med de bevarandemål som anges i förordning (EG) nr 1100/2007, med de nationella förvaltningsplaner som inrättats och med ålens tidsmässiga vandringsmönster vid respektive livsstadium i den berörda medlemsstaten.

3. I AKFM:s geografiska delområden 1–27 ska fredningsperioden vara den 1 januari–31 mars 2023 och en ytterligare fredningsperiod på tre månader som varje berörd medlemsstat väljer från perioden 1 april–30 november 2023.

4. I Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9 ska fredningsperioderna vara följande:

a) För ål med en total längd på minst 12 cm:

i) I Ices-delområde 3, den 1 oktober–31 december 2023 och en ytterligare fredningsperiod på tre månader som varje medlemsstat väljer från perioden 1 mars–31 augusti 2023.

ii) I Ices-delområdena 4, 6 och 7, den 1 september–30 november 2023 och en ytterligare fredningsperiod på tre månader som varje medlemsstat väljer från perioden 1 mars–31 juli 2023 och december 2023.

iii) I Ices-delområdena 8 och 9, den 1 november 2023–31 januari 2024 och en ytterligare fredningsperiod på tre månader som varje berörd medlemsstat väljer från perioden 1 mars–30 september 2023.

b) För ål med en total längd på mindre än 12 cm:

i) Den 1 januari–31 mars 2024 och en ytterligare fredningsperiod på tre månader som varje berörd medlemsstat väljer från perioden 1 mars–31 december 2023.

ii) Genom undantag från led i får varje berörd medlemsstat tillåta fiske under en månad av den fredningstid som den har fastställt enligt den punkten. I detta fall ska den berörda medlemsstaten fastställa en ytterligare fredningstid på en månad.

iii) Genom ytterligare undantag från led i får varje berörd medlemsstat tillåta fiske uteslutande för utsättning under en ytterligare månad av den fredningsperiod som den har fastställt enligt den punkten. I detta fall ska den berörda medlemsstaten fastställa en ytterligare fredningsperiod på en månad.

iv) Tillämpningen av leden i–iii får inte leda till en situation där den berörda medlemsstaten tillåter fiske under perioden 1 januari–31 mars 2023 under mer än en månad plus en ytterligare månad uteslutande för utsättning.

5. Varje berörd medlemsstat ska underrätta kommissionen

a) om den eller de fredningsperioder som den har fastställt i enlighet med punkterna 2–4

i) senast den 1 mars 2023 för AKFM:s geografiska delområden 1–27,

ii) senast den 1 mars 2023 för Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9,

b) inom två veckor efter antagandet av sina nationella åtgärder när det gäller den eller de fredningsperioder som den har fastställt i enlighet med punkterna 2–4.

6. Fritidsfiske efter ål i alla livsstadier ska vara förbjudet.

Artikel14¶Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

Ändrad genom rättelse till förordning (EU) 2023/194.

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i förordning (EU) 2017/2403,

d) ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g) kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artiklarna 21 och 51 i den här förordningen.

2. I bilaga I till den här förordningen anges de bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan år enligt förordning (EG) nr 847/96.

3. Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC, och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas när en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel15¶Fredningstid för tobisar

Kommersiellt fiske efter tobisar (Ammodytes spp.) med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a samt i Ices-delområde 4 under perioden 1 januari–31 mars 2023 samt under perioden 1 augusti–31 december 2023.

Artikel16¶Korrigerande åtgärder för torsk i Nordsjön

1. De områden som är stängda för fiske, med undantag för fiske med pelagiska redskap (snörpvad och trål), och de perioder under vilka stängningen gäller anges i bilaga IV.

2. Det ska vara förbjudet för fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektionerna 4a och 4b eller minst 90 mm i Ices-sektion 3a och långrev att fiska i unionens vatten i Ices-sektion 4a, norr om latitud 58° 30′ 00″ N och söder om latitud 61° 30′ 00″ N, och i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a.20 (Skagerrak), 4a och 4b, norr om latitud 57° 00′ 00″ N och öster om longitud 5° 00′ 00″ E.

3. Genom undantag från punkt 2 får fiskefartyg som avses i den punkten fiska i de områden som avses i den punkten, förutsatt att de uppfyller minst ett av följande kriterier:

a) Deras torskfångster utgör inte mer än 5 % av deras totala fångster per fiskeresa. Fiskefartyg vars torskfångster inte översteg 5 % av deras totala fångster under perioden 2017–2019 antas uppfylla detta kriterium under förutsättning att de fortsätter att använda samma redskap som de använde under den perioden. Detta antagande kan motbevisas.

b) En reglerad och mycket selektiv bottentrål eller not/vad används, vilket enligt en vetenskaplig undersökning resulterar i en minskning på minst 30 % av torskfångsterna jämfört med fartyg som fiskar med släpredskap med en referensmaskstorlek enligt specifikationen i del B punkt 1.1 i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. Sådana undersökningar får utvärderas av STECF och om utvärderingen av dessa redskap är negativ ska de inte längre anses godkända för användning i de områden som avses i punkt 2 i denna artikel.

c) När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 100 mm (TR1) används följande mycket selektiva redskap:

i) Trål med minst 600 mm maskstorlek i bottenstycket på trålens kropp.

ii) Förhöjd underteln (0,6 m).

iii) Horisontell separationspanel med selektionspanel med stora maskor.

d) När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektion 4a och 90 mm i Ices-sektion 3a, och mindre än 100 mm (TR2), används följande mycket selektiva redskap:

i) Horisontell sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

ii) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

iii) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

e) Fiskefartygen omfattas av en nationell plan för undvikande av torskfångster för att, genom geografiska eller tekniska åtgärder eller en kombination av sådana, upprätthålla torskfångsterna i överensstämmelse med den fiskeridödlighet som motsvarar de fiskemöjligheter som fastställts på grundval av vetenskaplig rådgivning. Sådana planer ska utvärderas senast två månader efter genomförandet, av STECF när det gäller medlemsstater, eller av relevanta nationella vetenskapliga organ när det gäller tredjeländer, och om så anses nödvändigt ytterligare revideras om det bedöms att målet för den nationella planen för undvikande av torskfångster inte kommer att uppnås.

4. Medlemsstaterna ska skärpa uppföljningen, kontrollen och övervakningen av fiskefartyg som avses i punkt 2 för att säkerställa efterlevnaden av villkoren i punkt 3.

5. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel17¶Korrigerande åtgärder för torsk i Kattegatt

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i Kattegatt med bottentrål med en minsta maskstorlek på 70 mm ska använda något av följande selektiva redskap:

a) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

b) Sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

d) Reglerat mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster som består av mindre än 1,5 % torsk, förutsatt att det är det enda redskapet ombord på fiskefartyget.

2. De unionsfiskefartyg som deltar i en medlemsstats projekt och som har fungerande utrustning för fullt dokumenterade fisken får använda ett redskap i enlighet med del B i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. De berörda medlemsstaterna ska överlämna en förteckning över dessa fartyg till kommissionen.

3. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel18¶Förbjudna arter

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1856.

1. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och sektion 7d, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och unionens vatten i sektion 3a.

b) Mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6.

c) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

d) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

e) Chokladhaj (Dalatias licha) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

f) Skednoshaj (Deania calcea) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

g) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområdena 4 och 6–8, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a och delområde 5 och unionens vatten i delområdena 3, 9 och 10.

h) Brunkäxa (Etmopterus princeps) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

i) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i delområde 5, Förenade kungarikets vatten, unionens vatten och internationella vatten i delområdena 6–8 och internationella vatten i delområdena 12 och 14.

j) Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

k) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

l) Brokrocka (Raja undulata) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 6 och unionens vatten i Ices-delområde 10.

m) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

n) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

o) Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus) i Förenade kungarikets vatten, unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1–10, 12 och 14.

p) Djuphavsarter som förtecknas bilaga IA del D, i unionens vatten, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i Ices-områdena 1 och 2, utom Förenade kungarikets vatten i Ices-sektionerna 2a, 5–10, 12 och 14, samt unionens vatten, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2. Dessutom, i unionens vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4, där så anges i den bilagan.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel19¶Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna sänder uppgifter till kommissionen om landning och fiskeansträngning, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel20¶Fisketillstånd

1. Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten, i förekommande fall, fastställs i del A i bilaga V.

2. Om en medlemsstat, i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i del A i bilaga V till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det totala antalet tillstånd för varje fiskeområde, enligt del A i bilaga V till den här förordningen, får inte överskridas.

Kapitel III Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel21¶Kvotöverföringar och kvotutbyten

1. Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (den berörda medlemsstaten) diskutera en kvotöverföring eller ett kvotutbyte med en avtalsslutande part i organisationen och fastställa ett utkast till en avsedd kvotöverföring eller ett avsett kvotutbyte, beroende på vad som är tillämpligt. Den berörda medlemsstaten ska anmäla utkastet till kommissionen.

2. Efter att ha mottagit anmälan i enlighet med punkt 1 får kommissionen godkänna utkastet till avsedd kvotöverföring eller avsett kvotutbyte. Om kommissionen godkänner utkastet ska den, utan onödigt dröjsmål, uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av den avsedda kvotöverföringen eller det avsedda kvotutbytet. Den ska underrätta den regionala fiskeriförvaltningsorganisationens sekretariat om överföringen eller utbytet i enlighet med fiskeriförvaltningsorganisationens regler.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om överenskomna kvotöverföringar eller kvotutbyten.

4. De fiskemöjligheter som erhålls eller överförs av den berörda medlemsstaten genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från dess tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen eller i enlighet med den berörda fiskeriförvaltningsorganisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Avsnitt 2 NEAFC:s konventionsområde

Artikel22¶Kungsfisk i Irmingerhavet

1. All fiskeverksamhet ska vara förbjuden i det område som avgränsas av följande koordinater, mätta enligt WGS84-systemet: Latitud Longitud 63° 00′ –30° 00′ 61° 30′ –27° 35′ 60° 45′ –28° 45′ 62° 00′ –31° 35′ 63° 00′ –30° 00′

2. Det ska vara förbjudet för fartyg att fiska efter, bevara ombord, omlasta eller landa i unionshamnar och på unionsfiskefartyg, även i tredjelandshamnar, djuphavskungsfisk (Sebastes mentella) från grunt och djupt pelagiskt vatten i Irmingerhavet och i angränsande vatten (Ices-delområdena 5, 12 och 14 och Nafo-delområdena 1 och 2).

3. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att medverka i omlastningar som omfattar de bestånd som avses i punkt 2.

Avsnitt 3 Iccats konventionsområde

Artikel23¶Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1. Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska vara begränsat i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2. Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3. Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska vara begränsat i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4. Antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter, behålla ombord, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5. Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6. Den totala kapaciteten för odling och gödning av blåfenad tonfisk samt den största mängden vildfångad blåfenad tonfisk för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsad i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.

7. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 520/2007 ska vara begränsat i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

8. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus) i Iccats konventionsområde ska vara begränsat i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel24¶Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel25¶Hajar

1. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2. Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

3. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar i familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) som fångas inom fiske i Iccats konventionsområde.

4. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla ombord fångade exemplar av silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

6. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av nordatlantisk mako (Isurus oxyrinchus) som fångas inom fiske i Iccats konventionsområde.

Artikel26¶Anordningar som samlar fisk för tropisk tonfisk

1. Det ska vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk i Iccats konventionsområde från och med den 1 januari till och med den 13 mars 2023.

2. Under de 15 dagar som föregår inledningen av den period som anges i punkt 1, från och med den 17 december 2022 till och med den 31 december 2022, ska medlemsstaterna säkerställa att deras fiskefartyg inte sätter ut anordningar som samlar fisk. Inget fiskefartyg får vid någon tidpunkt ha mer än 300 anordningar som samlar fisk utsatta med bojar i drift i Iccats konventionsområde.

3. Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2023 till kommissionen rapportera historiska uppgifter om fiskeredskap som deras snörpvadsfartyg sätter ut runt anordningar som samlar fisk. Om en medlemsstat inte rapporterar dessa uppgifter senast den dagen får fiskefartyg som för den medlemsstatens flagg inte sätta ut fiskeredskap runt anordningar som samlar fisk förrän kommissionen mottar sådana uppgifter från den medlemsstaten för vidare rapportering till Iccat.

Avsnitt 4 CCAMLR:s konventionsområde

Artikel27¶Anmälan av undersökande fiske efter tandnotingar

Medlemsstaterna får under 2023 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt FAO:s sektioner 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion. De medlemsstater som avser att delta ska anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 senast den 1 juni 2023.

Artikel28¶Begränsningar av det undersökande fisket efter tandnotingar

1. Fisket efter tandnotingar under fiskeåret 2022–2023 ska vara begränsat till de medlemsstater och delområden och det antal fiskefartyg som anges i tabell A i bilaga VII, och de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan ska tillämpas.

2. Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning ska vara förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och lekmogna honor, som fångas oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3. I förekommande fall ska fisket i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når den fastställda TAC:en, och fiske i denna enhet ska vara förbjudet under återstoden av fiskeåret.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 48.6 och 88.1 samt FAO:s sektion 58.4.3a, där fiske är tillåtet enligt artikel 26, ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.

Artikel29¶Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2022–2023

1. De medlemsstater som avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2022–2023, ska senast den 1 maj 2023 anmäla detta till kommissionen med användning av formuläret i del B i tillägget till bilaga VII. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2023.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som kommer att ges tillstånd att delta i fisket efter antarktisk krill.

3. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fiskefartyg med tillstånd som vid tidpunkten för anmälan

a) för medlemsstatens flagg, eller

b) för någon annan CCAMLR-medlemsstats flagg och väntas föra den medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4. Om ett fiskefartyg med tillstånd, som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3, är förhindrat att delta i ett fiske efter antarktisk krill av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure, får den berörda medlemsstaten tillåta att fartyget ersätts av ett annat fiskefartyg. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a) fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfiskefartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004, och

b) en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5. Medlemsstaterna får inte ge tillstånd för ett fiskefartyg som är upptaget i någon av CCAMLR:s fiskefartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) att delta i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 5 IOTC:s behörighetsområde

Artikel30¶Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VIII.

2. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VIII.

3. Medlemsstaterna får omfördela fiskefartyg som ingår i ett av de fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4. När det föreslås att kapacitet ska överföras till en medlemsstats flotta, ska den medlemsstaten säkerställa att de fiskefartyg som ska överföras finns upptagna i IOTC:s register över fartyg med tillstånd eller i fartygsregistret hos andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som förvaltar fiske efter tonfisk. Fiskefartyg som är upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg och som har bedrivit IUU-fiske får inte överföras.

5. Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel31¶Aktiva anordningar som samlar fisk och försörjningsfartyg

1. Aktiva anordningar som samlar fisk ska vara utrustade med instrumentbojar. Det ska vara förbjudet att använda andra bojar, till exempel radiobojar.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte följa mer än 300 bojar i drift vid en och samma tidpunkt.

3. Högst 500 instrumentbojar får införskaffas årligen för varje snörpvadsfartyg. Inget snörpvadsfartyg får vid någon tidpunkt ha mer än 500 instrumentbojar (i lager och i drift).

4. Högst tre försörjningsfartyg får ge stöd åt minst tio snörpvadsfartyg, alla flaggade i en medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett försörjningsfartyg.

5. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett försörjningsfartyg som för en medlemsstats flagg.

6. Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare försörjningsfartyg i IOTC:s register över fartyg med tillstånd.

Artikel32¶Hajar

1. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av rävhajar av alla arter i familjen Alopiidae.

2. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fiskefartyg med en största längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel33¶Vingrockor

1. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula), utom när den fisk som fångas konsumeras direkt av fiskarnas familjer (husbehovsfiske).

Vingrockor som oavsiktligt fångats genom icke-industriellt fiske (andra fisken än ytfiske, dvs. fiske med snörpvad, spö eller fasta linor, nät, handlinor och dörjfiskefartyg, eller långrevsfiske som bedrivs av fartyg som är registrerade i IOTC:s register över godkända fartyg) får dock landas för lokal konsumtion.

2. Alla andra fiskefartyg än sådana som bedriver husbehovsfiske ska, i den mån det är praktiskt möjligt, omedelbart frisläppa vingrockor levande och oskadda så snart de upptäcks i nätredskap, på krok eller på däck, på ett sätt som skadar dessa fångade exemplar så lite som möjligt.

Avsnitt 6 SPRFMO:s konventionsområde

Artikel34¶Pelagiskt fiske

Ändrad genom förordning (EU) 2023/730.

1. Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska på pelagiska bestånd i det området inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2. De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktigheten för fiskefartyg som för deras flagg och som under 2023 fiskar på pelagiska bestånd till en total bruttodräktighet för unionen på 78600 i det området.

3. De medlemsstater som avses i punkt 1 får utnyttja de fiskemöjligheter som anges i bilaga IH endast om de skickar följande information till kommissionen senast den femtonde dagen i följande månad, så att kommissionen kan vidarebefordra informationen till SPRFMO:s sekretariat:

a) En förteckning över fartyg som aktivt fiskat eller deltagit i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde.

b) Månatliga fångstrapporter.

Avsnitt 7 IATTC:s konventionsområde

Artikel35¶Fiske med snörpvad

1. Snörpvadsfartyg får inte fiska efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) eller bonit (Katsuwonus pelamis)

a) under perioden mellan kl. 00.00 den 29 juli 2023 och kl. 24.00 den 8 oktober 2023 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2023 och kl. 24.00 den 19 januari 2024 i det område som avgränsas av

Amerikas kuster mot Stilla havet,

longitud 150° W,

latitud 40° N,

latitud 40° S,

b) under perioden mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2023 och kl. 24.00 den 8 november 2023 i det område som avgränsas av

longitud 96° W,

longitud 110° W,

latitud 4° N,

latitud 3° S.

2. För vart och ett av de fiskefartyg som avses i punkt 1 och som för en medlemsstats flagg ska den flaggmedlemsstaten före den 1 april 2023 informera kommissionen om vilken fredningsperiod enligt punkt 1 a som fiskefartyget har valt.

3. Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska behålla ombord och sedan omlasta eller landa all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som de fångat.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas

a) om fisken anses olämplig som livsmedel av andra skäl än storleken,

b) vid den sista utsättningen under en fiskeresa, om det återstående utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid denna utsättning.

Artikel36¶Aktiva anordningar som samlar fisk

Ändrad genom rättelse till förordning (EU) 2023/194.

1. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha fler än 400 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den är utsatt till havs, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får endast aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2. Under de 15 dagar som föregår inledningen av den fredningsperiod som valts i enlighet med artikel 35.1 a i denna förordning ska snörpvadsfartyg i IATTC:s konventionsområde

a) avstå från att sätta ut anordningar som samlar fisk,

b) ta upp samma antal anordningar som ursprungligen satts ut.

Artikel37¶Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde som får tas av varje medlemsstats långrevsfartyg fastställs i bilaga IL.

Artikel38¶Förbud mot fiske efter årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att behålla ombord, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av årfenhaj inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas av fiskefartygsoperatörerna.

3. Fiskefartygsoperatörerna ska registrera antalet frisläppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande) och rapportera den informationen till den medlemsstat där de är medborgare.

Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under 2022 till kommissionen senast den 31 januari 2023.

Artikel39¶Förbud mot fiske efter vingrockor

Unionsfiskefartyg i IATTC:s konventionsområde får inte fiska efter vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula) och får inte behålla ombord, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor som fångats i det området. Så snart fartygen noterar att vingrockor har fångats ska de omedelbart frisläppa exemplaren, när så är möjligt levande och oskadda.

Avsnitt 8 Seafos konventionsområde

Artikel40¶Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a) Apristurus manis.

b) Etmopterus bigelowi.

c) Etmopterus brachyurus.

d) Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f) Egentliga rockor (Rajidae).

g) Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h) Hajar av överordningen Selachimorpha.

i) Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 9 WCPFC:s konventionsområde

Artikel41¶Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att högst 403 fiskedagar tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S.

2. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av storögd tonfisk (Thunnus obesus) som tas av långrevsfartyg under 2023 inte överstiger de gränser som anges i tabellen i bilaga IG.

Artikel42¶Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1. I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S får snörpvadsfartyg inte sätta ut, utföra underhåll på, eller sätta ut nätredskap vid, anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2023 och kl. 24.00 den 30 september 2023.

2. Utöver förbudet enligt punkt 1, ska det vara förbjudet att sätta ut nätredskap vid anordningar som samlar fisk på fritt hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20° N och 20° S under ytterligare två månader: antingen mellan kl. 00.00 den 1 april 2023 och kl. 24.00 den 31 maj 2023 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2023 och kl. 24.00 den 31 december 2023.

3. Varje berörd medlemsstat ska fastställa vilken av de fredningsperioder som avses i punkt 2 som ska tillämpas på snörpvadsfartyg som för dess flagg. Medlemsstaterna ska senast den 15 februari 2023 underrätta kommissionen om den valda fredningsperioden. Kommissionen ska före den 1 mars 2023 till WCPFC:s sekretariat anmäla de fredningsperioder som medlemsstaterna valt.

4. Varje medlemsstat ska säkerställa att inget av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt sätter ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade instrumentbojar. Bojarna får endast aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

Artikel43¶Högsta antal unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga IX.

Artikel44¶Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S som tas av långrevsfartyg under 2023 inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att detta inte leder till att fiskeansträngningen avseende svärdfisk flyttas över till området norr om 20° S.

Avsnitt 10 Berings hav

Artikel46¶Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Det ska vara förbjudet att fiska efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav.

Avsnitt 11 Siofas avtalsområde

Artikel47¶Begränsningar för bottenfiske

Medlemsstaterna ska säkerställa att fiskefartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a) begränsar sin årliga fiskeansträngning inom bottenfiske till den nivå som anges i bilaga X,

b) inte bedriver bottenfiske, med undantag för när demersala långrevar används,

c) inte fiskar i de interimistiskt skyddade områdena Atlantis Bank, Coral, Fools Flat, Middle of What och Walter’s Shoal, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiske med demersala långrevar och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden.

Artikel48¶Förbud mot riktat fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Siofas konventionsområde ska vara förbjudet:

a) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis).

b) Skednoshaj (Deania calcea).

c) Sorghaj (Centrophorus granulosus).

d) Chokladhaj (Dalatias licha).

e) Bythaelurus bachi.

f) Chimaera buccanigella.

g) Chimaera didierae.

h) Chimaera willwatchi.

i) Långnospailona (Centroscymnus crepidater).

j) Centroscymnus plunketi.

k) Svarthaj (Zameus squamulosus).

l) Etmopterus alphus.

m) Apristurus indicus.

n) Harriota raleighana.

o) Bythaelurus tenuicephalus.

p) Kråshaj (Chlamydoselachus anguineus).

q) Storögd kamtandhaj (Hexanchus nakamurai).

r) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

s) Antarktisk håkäring (Somniosus antarcticus).

t) Trollhaj (Mitsukurina owstoni).

Avdelning III Fiskemöjligheter för fartyg från tredjeland i unionens vatten

Artikel49¶Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna får ges tillstånd att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I och på de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel50¶Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i och licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket

Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i och licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket får ges tillstånd att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I och på de villkor som föreskrivs i denna förordning och i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel51¶Kvotöverföringar och kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket

1. Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket ska ske i enlighet med denna artikel.

2. En medlemsstat som avser att överföra kvoter till eller utbyta kvoter med Förenade kungariket får diskutera ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte med Förenade kungariket. Den berörda medlemsstaten ska anmäla utkastet till kommissionen.

3. Om kommissionen godkänner ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte enligt punkt 2 som anmälts av den berörda medlemsstaten, ska den utan onödigt dröjsmål ge sitt samtycke till att vara bunden av kvotöverföringen eller kvotutbytet. Kommissionen ska till Förenade kungariket och medlemsstaterna anmäla den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits.

4. De fiskemöjligheter som erhållits från eller överförts till Förenade kungariket inom ramen för den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits ska anses vara kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med den tidpunkt då kvotöverföringen eller kvotutbytet anmälts i enlighet med punkt 3. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Artikel52¶Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel53¶Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga V del B.

Artikel54¶Villkor för landning av fångster och bifångster

Ändrad genom rättelse till förordning (EU) 2023/194.

De villkor som anges i artikel 8 i denna förordning ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som avses i artikel 53 i denna förordning.

Artikel55¶Förbjudna arter

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1856.

1. Fartyg från tredjeland får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a och 7d och unionens vatten i delområde 4.

b) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 4 och 6–10.

c) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-delområdena 4 och 6–8.

d) Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-delområde 4.

e) Håbrand (Lamna nasus) i alla unionens vatten.

f) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

g) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 9 och 10.

h) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i unionens vatten i Medelhavet.

i) Valhaj (Rhincodon typus) i alla unionens vatten.

j) Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus) i unionens vatten i Ices-delområdena 3–4 och 6–10.

k) Djuphavshajar som förtecknas i bilaga IA del D, i unionens vatten i Ices-delområdena 6–10 och unionens vatten i Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2. Dessutom, i unionens vatten i Ices-delområde 4, där så anges i den bilagan.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Avdelning IV Slutbestämmelser

Artikel56¶Ändring av förordning (EU) 2022/109

I bilaga IB till förordning (EU) 2022/109 ska tabellen med fiskemöjligheter för lodda (Mallotus villosus) i grönländska vatten i 5 och 14 ersättas med följande:”Art: Lodda Mallotus villosus Zon: Grönländska vatten i 5 och 14 (CAP/514GRN) Danmark 0 Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Tyskland 0 Sverige 0 Alla medlemsstater 0 (1) Unionen 0 (2) Norge 7760 (2) TAC Ej tillämpligt (1) Danmark, Tyskland och Sverige får inte utnyttja kvoten ’alla medlemsstater’ förrän de har uttömt sina egna kvoter. Medlemsstater som har tilldelats mer än 10 % av unionskvoten får dock inte alls utnyttja kvoten ’alla medlemsstater’. Fångster som ska räknas av från denna gemensamma kvot ska rapporteras separat (CAP/514GRN_AMS). (2) För fiskeperioden 15 oktober 2022–15 april 2023.”

Artikel57¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel58¶Övergångsbestämmelser

1. Artiklarna 11–13, 15–17, 18.1 a–n, 22, 25, 32, 33, 38–40, 45, 46, 48 och 55.1 a–i ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2024 till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2024 träder i kraft.

2. Artiklarna 18.1 o och p och 55.1 j och k ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2025 till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2025 träder i kraft.

Artikel59¶Ikraftträdande och tillämpning

Ändrad genom förordning (EU) 2024/2678.

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas 1 januari 2023–31 december 2023. Emellertid ska

a) artiklarna 6.4, 18.1 o och p och 55.1 j och k tillämpas 1 januari 2023–31 december 2024,

b) artikel 13 tillämpas 1 januari 2023–31 december 2023 för fredningsperioden eller fredningsperioderna i AKFM:s geografiska delområden 1–27, och 1 mars 2023–31 mars 2024 för fredningsperioden eller fredningsperioderna i Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9,

c) artikel 21 tillämpas 1 januari 2023–31 januari 2024,

d) artiklarna 27, 28 och 29 och bilaga VII tillämpas 1 december 2022–30 november 2023,

e) artikel 26.2 tillämpas 17 december 2022–31 december 2022,

f) artikel 35.1 a tillämpas 1 januari 2023–19 januari 2024,

g) artikel 56 tillämpas 15 oktober 2022–15 april 2023,

h) bilaga I tillämpas även under 2024, när så anges i den bilagan,

ha) I bilaga IA del E tabellen för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområde 9 ska fotnot 1 tillämpas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024,

hb) I bilaga IA del E tabellen för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområde 9 ska fotnot 2 tillämpas från och med den 1 oktober 2024 till och med den 31 december 2024,

i) bilaga IK tillämpas 1 december 2022–30 november 2023, när så anges i den bilagan,

j) bilaga II tillämpas 1 februari 2023–31 januari 2024,

k) Den maximala referensstorleken för bevarande för pigghaj (DGS/03A-C, DGS/2AC4-C och DGS/15X14) ska upphöra att vara tillämplig den dag då en delegerad akt som inför motsvarande åtgärder och reglerar behandlingen av fångster av dessa bestånd som överstiger 100 cm blir tillämplig.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:) TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område

BILAGA IA:) Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1–10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten

BILAGA IB:) Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1

BILAGA IC:) Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde

BILAGA ID:) Iccats konventionsområde

BILAGA IE:) Sydostatlanten – Seafos konventionsområde

BILAGA IF:) Sydlig tonfisk – områden

BILAGA IG:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA IH:) SPRFMO:s konventionsområde

BILAGA IJ:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IK:) Siofas avtalsområde

BILAGA IL:) IATTC:s konventionsområde

BILAGA II:) Fiskeansträngning för fiskefartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen

BILAGA III:) Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4

BILAGA IV:) Säsongsbundna stängningar för att skydda lekande torsk

BILAGA V:) Fisketillstånd

BILAGA VI:) Iccats konventionsområde

BILAGA VII:) CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA VIII:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IX:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA X:) Siofas avtalsområde

BILAGA I

I tabellerna i bilagorna anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i bilagorna ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34.

Hänvisningar till fiskezoner i bilagorna är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga namn. Endast de vetenskapliga namnen identifierar arter för lagstiftningsändamål.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls nedan i upplysningssyfte en jämförelsetabell över vetenskapliga namn och motsvarande svenska namn på de arter som förtecknas i bilagorna till denna förordning. Bilagorna IA–IL ingår i bilaga I.

Jämförelsetabell över vetenskapliga namn och motsvarande svenska namn på de arter som förtecknas i bilagorna till denna förordning

BILAGA IA

DEL A Autonoma unionsbestånd

DEL B Gemensamma bestånd