Tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättande av ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättande av ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet, särskilt artikel 4a.3, artikel 5.1 tredje stycket och artiklarna 5a.2, 5a.4, 5b.7, 7.2, 8.4, 8a.2 och 19.4, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2025/2145.

(1) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2674 ändrades förordning (EG) nr 1217/2009. Genom denna ändring omvandlas informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH). För att säkerställa att den nya rättsliga ram som ändringen medför fungerar korrekt bör vissa regler antas genom genomförandeakter.

(2) I enlighet med artikel 5.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 1217/2009 är det nödvändigt att fastställa tröskelvärden med avseende på företagens ekonomiska storlek. Dessa tröskelvärden måste variera beroende på medlemsstat och, i vissa fall, beroende på område inom informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH-område), i syfte att beakta deras olika jordbruksstrukturer.

(3) Enligt artikel 5a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska varje medlemsstat upprätta en plan för urval av rapporterande företag (urvalsplan) som säkerställer att ett representativt urval erhålls för undersökningsområdet. Vid framtagandet av urvalsplanen bör undersökningsområdet stratifieras efter de ISJH-områden som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1217/2009 samt efter driftsinriktning och ekonomisk storlek. Urvalsplanen bör upprättas före rapporteringsårets början så att kommissionen kan se över dess innehåll innan den kan användas för att välja ut rapporterande företag. För att urvalet ska förbli representativt i förhållande till de ekonomiska variablerna, samtidigt som andra hållbarhetsaspekter beaktas, bör modellerna och metoderna rörande urvalsplanens format och innehåll uppdateras. Vid medlemsstaternas urval av företag bör hänsyn tas till miljöteman och sociala teman som införts i samband med omvandlingen till ISJH.

(4) För att uppnå de mål som anges i artikel 5b i förordning (EG) nr 1217/2009 och som gäller vid tillämpningen av ISJH bör tillämpningsföreskrifter för unionens typologi fastställas.

(5) Företagets driftsinriktning och ekonomiska storlek bör fastställas med användning av ett ekonomiskt kriterium. Det är lämpligt att använda det standardresultat som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 för det ändamålet. Dessa standardresultat måste fastställas per produkt och bör överensstämma med den förteckning över variabler för centrala strukturuppgifter som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091. För detta ändamål bör en överensstämmelse mellan parametrarna i undersökningarna om jordbrukets struktur och rubrikerna i den företagsredovisning som upprättas inom ISJH säkerställas.

(6) Eftersom företagets icke-jordbruksverksamhet blir allt viktigare bör en klassificeringsvariabel som återspeglar betydelsen av sådan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget inkluderas i unionens typologi.

(7) Eftersom det är lämpligt att använda det standardresultat som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 som ett ekonomiskt kriterium för att fastställa företagets driftsinriktning och ekonomiska storlek, är det dessutom nödvändigt att fastställa vissa regler för överföring till kommissionen av standardresultaten och de uppgifter som behövs för att beräkna dem.

(8) För att uppnå målen för ISJH bör företagsredovisningens parametrar ändras, däribland rapporteringsårets början och slut, företagsredovisningens format och layout, variablernas definition och uppgiftsöverföringsfrekvensen. I synnerhet bör de nya variabler som rör jordbrukets ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet omfatta de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009. Allmänna principer för sammanställning av företagsredovisningarna, inbegripet behovet av att samla in miljörelaterade och sociala variabler och de nya möjligheter som uppgiftsdelning med andra uppgiftskällor erbjuder, bör fastställas.

(9) Variabler och definitioner av variabler kopplade till ett eller flera av de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009 bör vara detaljerade och innehålla den information som krävs för att utföra en specifik analys av dem. Definitionen av nya variabler bör överensstämma med de befintliga redovisningsuppgifterna, som ingår i ISJH-uppgifterna, och baseras på liknande format och layout.

(10) I artikel 8.4 d i förordning (EG) nr 1217/2009 fastställs att metoder och tidsfrister för överföring av uppgifter till kommissionen, inbegripet eventuella förlängningar av tidsfrister och undantag för specifika variabler som kan beviljas en medlemsstat, bör fastställas. Med hänsyn till medlemsstaternas olika organisering och metoder för sammanställning av uppgifter är det lämpligt att fastställa relevanta tidsfrister för vissa variabler under perioden för rapporteringsåren 2025–2027. En sådan period bör gälla både för att fastställa tidsplanen för inlämning av uppgifter och för förvaltningen av den årliga budgeten.

(11) För att säkerställa att de överförda uppgifterna hanteras på ett enhetligt sätt och i rätt tid bör det samordningsorgan som varje medlemsstat har tillsatt i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 sända in de korrekt upprättade företagsredovisningarna till kommissionen i tid. Förfarandet för att överföra uppgifterna till kommissionen bör göras smidigt och säkert. Bestämmelser bör därför införas om att samordningsorganet ska skicka den berörda informationen direkt till kommissionen via det datoriserade system som kommissionen inrättat för tillämpningen av den förordningen, liksom om andra aspekter i detta avseende. Tidsfristerna för inlämnande av sådana uppgifter till kommissionen bör beakta medlemsstaternas tidigare resultat när det gäller att sända in sådana uppgifter.

(12) Varje företagsredovisning som sänds in till kommissionen bör vara korrekt upprättad för att kunna anses stödberättigande.

(13) En begränsning vad gäller det totala antalet korrekt upprättade företagsredovisningar som berättigar till unionsfinansiering per medlemsstat och per ISJH-område fastställs i förordning (EG) nr 1217/2009. För att ta hänsyn till strukturella förändringar bör dock en flexibilitet när det gäller det högsta antal rapporterande företag som är berättigade till unionsfinansiering per ISJH-område tillåtas, i syfte att kompensera för färre insändningar för andra ISJH-områden, förutsatt att det högsta antalet rapporterande företag i den berörda medlemsstaten respekteras, i enlighet med förordning (EG) nr 1217/2009.

(14) Enligt artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska ett belopp betalas till medlemsstaterna för insändande av de korrekt upprättade företagsredovisningarna inom en fastställd tidsfrist. För att säkerställa en smidig övergång mellan ISJR och ISJH bör reglerna för det belopp som ska betalas till medlemsstaterna anpassas för betalningarna under perioden för rapporteringsåren 2025–2027 och ta hänsyn till i vilken utsträckning de insända korrekt upprättade företagsredovisningarna innehåller all den information som krävs för att analysera de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009.

(15) Kommissionen, Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) med avseende på de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet enligt rådets förordning (EU) 2017/1939, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten bör kunna utöva sina respektive befogenheter, inklusive genomförandet av revisioner, kontroller på plats och utredningar av de utgifter som finansieras av unionen enligt den här förordningen.

(16) I syfte att genomföra reglerna om delning av uppgifter i artikel 4a i förordning (EG) nr 1217/2009 är det nödvändigt att fastställa bestämmelser om de uppgifter som ska hämtas från de olika dataseten. Tekniska specifikationer och tidsfrister för överföring av uppgifter bör fastställas i syfte att minska den administrativa bördan för medlemsstaternas myndigheter, med beaktande av möjligheten att hämta uppgifter, andra redan befintliga elektroniska system och förvaltningen av det datoriserade uppgiftssystemet för ISJH. För anpassning till genomförandet av de strategiska planerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116, särskilt artikel 67.3, är det lämpligt att fastställa tidsfrister för överföring av uppgifter som gör det möjligt att koppla ISJH-uppgifter till de GJP-stödansökningar som lämnats in av samma företag. Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 bör också beaktas när det gäller delning av rumsliga data om jordbruksskiften.

(17) För att genomföra regler om lagring, behandling, återanvändning och delning av de uppgifter som avses i artikel 8a i förordning (EG) nr 1217/2009 är det nödvändigt att fastställa bestämmelser om det datoriserade uppgiftssystemet för överföring och analys av uppgifter i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2017/46.

(18) Variablernas antal, relevans och definition samt finansiella bestämmelser, inbegripet definitionen av en korrekt upprättad företagsredovisning, och bestämmelserna om delning av uppgifter bör ses över under 2027, med beaktande av erfarenheterna från sammanställningen av uppgifter för det första rapporteringsåret och på grundval av en genomförbarhetsanalys som bland annat tar hänsyn till synpunkter från medlemsstaterna, inbegripet tillgången till och kvaliteten på nya och befintliga uppgiftskällor, eventuellt införande av nya metoder och den ekonomiska bördan för medlemsstaterna och de rapporterande företagen.

(19) De nya regler som införs genom den här förordningen ersätter de befintliga regler som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220. Den genomförandeförordningen bör därför upphöra att gälla. För att säkerställa att överföring av uppgifter, kontroll av uppgifter och betalningar för alla räkenskapsår före 2025 kan slutföras bör den genomförandeförordningen dock fortsätta att tillämpas efter den 1 januari 2025.

(20) Med tanke på att medlemsstaterna måste övergå från ISJR till ISJH bör denna förordning tillämpas från och med rapporteringsåret 2025.

(21) I syfte att göra det möjligt för medlemsstaterna att börja förbereda urvalsplanen så snart som möjligt bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(22) Europeiska datatillsynsmannen rådfrågades i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett formellt yttrande den 13 september 2024.

(23) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avsnitt 1 Undersökningsområde och urvalsplan

Artikel1¶Tröskelvärde för ekonomisk storlek

De tröskelvärden för ekonomisk storlek som avses i artikel 5.1 första stycket i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga I till den här förordningen.

Artikel2¶Antal rapporterande företag

Det antal rapporterande företag per medlemsstat och per område inom informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH) som avses i artikel 5a.2 och 5a.3 i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga II till den här förordningen.

Artikel3¶Urvalsplan

1. Modeller och metoder rörande format och innehåll i fråga om de uppgifter som avses i artikel 5a.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga III till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska på elektronisk väg underrätta kommissionen om den urvalsplan som avses i artikel 5a.1 i förordning (EG) nr 1217/2009 och som godkänts av den nationella kommitté som avses i artikel 6.2 i den förordningen senast två månader före början av det rapporteringsår som urvalsplanen avser.

Avsnitt 2 Unionens typologi för jordbruksföretag

Artikel4¶Specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar

Metoderna för att beräkna de specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar som avses i artikel 5b.3 i förordning (EG) nr 1217/2009 och förhållandet mellan dem och de allmänna och huvudsakliga driftsinriktningar som avses i den artikeln anges i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel5¶Företagets ekonomiska storlek

Den metod för att beräkna företagets ekonomiska storlek som avses i artikel 5b.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 och de ekonomiska storleksklasser som avses i artikel 5b.1 i den förordningen anges i bilaga V till den här förordningen.

Artikel6¶Företagets standardresultatkoefficient och totala standardresultat

1. Beräkningsmetoden för att fastställa den standardresultatkoefficient för varje karaktär som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 och förfarandet för att samla in motsvarande uppgifter anges i bilagorna IV och VI till den här förordningen.

Den standardresultatkoefficient för ett företags olika karaktärer som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska bestämmas för de gröd- och djurbesättningsvariabler som förtecknas i del 2.1 i bilaga IV till den här förordningen och för varje geografisk enhet som avses i punkt 2 b i bilaga VI till den här förordningen.

2. Ett företags totala standardresultat ska erhållas genom att standardresultatkoefficienten för varje gröd- och djurbesättningsvariabel multipliceras med antalet motsvarande enheter.

Artikel7¶Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget

Sådan annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget som avses i artikel 5b.5 i förordning (EG) nr 1217/2009 definieras i del 1 i bilaga VII till den här förordningen. Dess ekonomiska betydelse för företaget ska uttryckas som ett procentintervall av företagets omsättning.

Metoden för skattning av betydelsen av annan inkomstbringande verksamhet som avses i första stycket anges i delarna 2 och 3 i bilaga VII till den här förordningen.

De procentintervaller som avses i första stycket anges i del 3 i bilaga VII till den här förordningen.

Artikel8¶Anmälan av standardresultat och uppgifterna för deras fastställande

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) i enlighet med artikel 5b.6 i förordning (EG) nr 1217/2009 översända standardresultaten, uppgifterna för deras fastställande och motsvarande metadata för en referensperiod år N före den 31 december år N+3.

2. För översändandet av de uppgifter och metadata som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna använda de datoriserade system som kommissionen (Eurostat) tillhandahåller för ändamålet.

Avsnitt 3 Överföring av företagsredovisningar och uppgifter till kommissionen

Artikel9¶Rapporteringsårets början och slut

Det rapporteringsår om tolv på varandra följande månader som avses i artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska sluta under perioden från och med den 31 december till och med den 30 juni.

Artikel10¶Definitioner av variabler, företagsredovisningens format och layout samt uppgiftsöverföringsfrekvensen

De definitioner av variabler som är kopplade till ett eller flera av de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009, det format och den layout för uppgifternas presentation samt den uppgiftsöverföringsfrekvens som avses i artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 fastställs i bilaga VIII till den här förordningen.

Artikel11¶Metoderna och tidsfristerna för översändande av uppgifter till kommissionen

1. Företagsredovisningarna ska översändas till kommissionen av det samordningsorgan som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 genom ett datoriserat uppgiftssystem i enlighet med artikel 8a i förordning (EG) nr 1217/2009. De information som krävs ska utbytas elektroniskt via modeller som ställs till samordningsorganets förfogande genom detta datoriserade uppgiftssystem.

2. Medlemsstaterna ska informeras om de allmänna villkoren för genomförandet av det datoriserade system som avses i punkt 1 inom kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet.

3. ISJH-tabeller och ISJH-variabler anges i bilaga IX. Medlemsstaterna ska i företagsredovisningarna lämna de uppgifter som avses i artikel 10 från rapporteringsåren 2025 och 2027 i enlighet med den tidsplan som anges i bilaga IX. För rapporteringsåret 2026 ska de variabler som ska lämnas in vara desamma som för rapporteringsåret 2025. När det gäller tabellerna i bilaga IX ska de nya ISJH-variabler som fastställs i bilaga IX lämnas in för första gången för rapporteringsåret 2025 eller 2027. Efter dessa rapporteringsår ska de fortsätta att lämnas in varje år.

De uppgifter som ska lämnas in för rapporteringsåret 2027 får dock också lämnas in ett tidigare år.

4. Företagsredovisningarna ska överföras till kommissionen senast den 15 december efter utgången av det berörda rapporteringsåret.

Tyskland får dock överföra företagsredovisningarna till kommissionen inom 15 veckor från den tidsfrist som anges i första stycket.

5. Företagsredovisningar ska betraktas som insända till kommissionen så snart de uppgifter som avses i artikel 10 har förts in i det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1, de därpå följande datorbaserade kontrollerna har genomförts och samordningsorganet har bekräftat att uppgifterna är färdiga att laddas upp i detta datoriserade uppgiftssystem.

Artikel12¶Förlängningar av tidsfrister och undantag för specifika variabler

1. De undantag från inlämning av uppgifter för rapporteringsåret 2025 rörande specifika variabler som avses i bilaga VIII till den här förordningen och som beviljats vissa medlemsstater i enlighet med artikel 8.4 d i förordning (EG) nr 1217/2009, fastställs i bilaga IX till den här förordningen.

2. För rapporteringsåren 2026 och 2027 får kommissionen förlänga den tidsfrist för inlämning av uppgifter om specifika variabler som avses i artikel 11.4 första stycket, om medlemsstaten lämnar en motiverad begäran. Den berörda medlemsstaten ska skicka denna begäran till kommissionen senast den 31 maj året före rapporteringsåret i fråga.

3. För rapporteringsåren 2026 och 2027 får kommissionen undanta medlemsstater från inlämning av uppgifter om de specifika variabler som anges i bilaga VIII för ett visst rapporteringsår, om medlemsstaten lämnar en motiverad begäran. Den berörda medlemsstaten ska skicka denna begäran till kommissionen senast den 31 maj året före rapporteringsåret.

Avsnitt 4 Belopp som ska betalas till medlemsstaterna

Artikel13¶Korrekt upprättade företagsredovisningar

1. Vid tillämpningen av artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 är en företagsredovisning korrekt upprättad när dess innehåll är sakligt riktigt, tillförlitligt och verifierbart, och de uppgifter som den innehåller är redovisade och presenterade i enlighet med det format och den layout som anges i bilaga VIII till den här förordningen.

2. Genom undantag från punkt 1 ska företagsredovisningsuppgifter under perioden för rapporteringsåren 2025, 2026 och 2027, för att anses vara korrekt upprättade, innehålla uppgifterna i tabellerna i bilaga VIII, med beaktande av de undantag som anges i bilaga IX.

Artikel14¶Antal företagsredovisningar som ger rätt till utbetalningen

1. Det totala antal korrekt upprättade och insända företagsredovisningar per medlemsstat som avses i artikel 5a.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 och som ger rätt till utbetalning av det belopp som ska betalas till varje medlemsstat får inte överstiga det totala antal rapporterande företag som fastställts för den medlemsstaten i bilaga II till den här förordningen.

2. För medlemsstater som har fler än ett ISJH-område får antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar per ISJH-område som ger rätt till utbetalning vara upp till 20 % högre än det antal som har fastställts för det berörda ISJH-området i bilaga II, under förutsättning att det totala antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar från den berörda medlemsstaten inte överstiger det totala antal som har fastställts för den medlemsstaten i bilaga II.

Företagsredovisningar från ett ISJH-område med ett högre antal inlämnade företagsredovisningar än vad som fastställts för det ISJH-området i bilaga II ska dock inte anses ge rätt till utbetalning i ett ISJH-område för vilket medlemsstaten lämnade in mindre än 80 % av det antal rapporterande företag som krävs.

Artikel15¶Utbetalningar

1. Det belopp som ska betalas till varje medlemsstat och som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska betalas i följande två delbetalningar:

a) En förskottsutbetalning, motsvarande 50 % av det totala belopp som fastställts på grundval av artiklarna 16 och 17 i den här förordningen, som ska göras i början av varje rapporteringsår.

b) En slutbetalning som ska betalas efter det att kommissionen har kontrollerat de insända företagsredovisningarna och bedömt dem vara korrekt upprättade.

2. Det belopp som betalas till varje medlemsstat ska bidra till någon av följande åtgärder: korrekt upprättande av företagsredovisningarna, förbättringar av tidpunkterna för inlämning av uppgifter, processer, system, förfaranden och den övergripande kvaliteten på företagsredovisningarna.

3. Kommissionen förbehåller sig rätten att återkräva felaktigt utbetalda belopp.

Artikel16¶Belopp som ska betalas till medlemsstaterna

1. Det belopp som ska betalas till varje medlemsstat och som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska uppgå till 636 euro per företagsredovisning.

2. Om de tröskelvärden på 80 % som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 inte nås vare sig för ett ISJH-område eller för den berörda medlemsstaten ska den sänkning som avses i den bestämmelsen endast tillämpas på medlemsstatsnivå.

Artikel17¶Belopp som ska betalas till medlemsstaterna för rapporteringsåren 2025, 2026 och 2027

Ändrad genom rättelse till förordning (EU) 2024/2746.

1. Genom undantag från artikel 16.1 i den här förordningen ska det belopp som ska betalas till varje medlemsstat enligt artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 för rapporteringsåren 2025, 2026 och 2027 vara de högsta belopp som anges i bilaga X till den här förordningen. Detta belopp består av följande:

a) Ett belopp som fastställs på grundval av behovet av att lämna de uppgifter som anges i tabellerna A–M i bilaga VIII till den här förordningen (ISJR-uppgifter), med undantag för de variabler som förtecknas i bilaga IX till den här förordningen.

b) Ett belopp som fastställs på grundval av behovet av förbättringar av tidpunkterna för inlämning av uppgifter, processer, system, förfaranden och den övergripande kvaliteten på företagsredovisningarna.

c) Ett belopp som fastställs på grundval av behovet av att lämna in alla ISJH-uppgifter, med undantag för ISJR-uppgifter, i enlighet med de undantag som anges i bilaga IX till den här förordningen.

2. Om för en medlemsstat det totala antalet korrekt upprättade företagsredovisningar insända inom den tidsfrist som fastställs i artikel 11 är lägre än det högsta antal rapporterande företag som fastställs för den medlemsstaten i bilaga II, ska de belopp som avses i punkt 1 a och c sänkas proportionellt.

I enlighet med artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska dock, om det totala antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar för ett ISJH-område eller en medlemsstat är mindre än 80 % av de rapporterande företag som fastställs i bilaga II till den här förordningen, en sänkning tillämpas på de belopp som avses i punkt 1 a och c i den här artikeln.

3. För ISJH-uppgifter, med undantag för befintliga ISJR-uppgifter, som avses i punkt 1 c ska, om en medlemsstat som en del av en företagsredovisning lämnar in en tabell där uppgifter saknas, denna företagsredovisning genom undantag från artikel 13.2 anses vara korrekt upprättad. Det belopp som avses i punkt 1 c ska dock sänkas med 21 euro per ofullständig tabell, med beaktande av de undantag som anges i bilaga IX.

4. För ISJR-uppgifter som avses i punkt 1 a ska, om en medlemsstat som en del av en företagsredovisning lämnar in en tabell där uppgifter saknas, det belopp som ska betalas för företagsredovisningen med den ofullständiga tabellen inte tilldelas.

5. Om en medlemsstat för rapporteringsår 2025 eller 2026 som en del av en företagsredovisning lämnar in en tabell med uppgifter som endast krävs för rapporteringsåret 2027 i enlighet med bilaga IX, ska ett tilläggsbelopp på 21 euro betalas till medlemsstaten för varje tabell som lämnas in på förhand.

De högsta årliga beloppen för förhandsinlämningar av uppgifter som enligt bilaga IX ska lämnas in för rapporteringsåret 2027 anges i bilaga X under rubriken ”Reserv för förhandsinlämningar”. Om det totala belopp som följer av tillämpningen av första stycket i denna punkt är större än det högsta beloppet i reserven för förhandsinlämningar enligt bilaga X, ska beloppet per tabell sänkas proportionellt för att säkerställa att det totala beloppet inte överstiger det högsta årliga belopp som fastställs i bilaga X.

Avsnitt 5 INLÄMNING AV DE UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 4a.1 a I FÖRORDNING (EG) nr 1217/2009 TILL KOMMISSIONEN

Artikel18¶De uppgifter som ska hämtas från datasetet

De uppgifter som ska hämtas från det dataset som avses i artikel 4a.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga XI till den här förordningen.

Artikel19¶De tekniska specifikationerna och tidsfristerna för översändande av uppgifter till kommissionen

1. Uppgifterna ska översändas till kommissionen av det samordningsorgan som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 genom ett datoriserat uppgiftssystem i enlighet med artikel 8a i förordning (EG) nr 1217/2009. Uppgifternas format och layout fastställs i bilaga XI till den här förordningen.

2. Kommissionen ska informera samordningsorganen om de allmänna villkoren för genomförandet av det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1 inom kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet.

3. Uppgifterna rörande rapporteringsår N ska överföras till kommissionen senast den 15 december år N+2.

4. Det första året för överföring av uppgifter ska vara 2027 rörande rapporteringsår 2025. Samordningsorganen får dock överföra uppgifter rörande de föregående rapporteringsåren. Kommissionen får undanta samordningsorgan från skyldigheten att lämna in uppgifter för ett visst rapporteringsår efter en motiverad begäran som lämnas in till kommissionen senast den 31 oktober år N+1.

5. Uppgifterna ska anses ha lämnats in till kommissionen när

a) de uppgifter som avses i artikel 18 har förts in i det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1 i den här artikeln,

b) de därpå följande datorbaserade kontrollerna har genomförts, och

c) samordningsorganet har bekräftat att uppgifterna är färdiga att laddas upp i detta datoriserade uppgiftssystem.

6. Samordningsorganen ska tillhandahålla de uppgifter som ingår i det dataset som avses i artikel 4a.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009. Samordningsorganen är inte skyldiga att säkerställa fullständig överensstämmelse mellan detta dataset och de ISJH-uppgifter som lämnats in till kommissionen.

Avsnitt 6 INLÄMNING AV DE UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 4a.1 b I FÖRORDNING (EG) nr 1217/2009 TILL KOMMISSIONEN

Artikel20¶De uppgifter som ska hämtas från datasetet

De uppgifter som ska hämtas från det dataset som avses i artikel 4a.1 b i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga XII till den här förordningen.

Artikel21¶De tekniska specifikationerna och tidsfristerna för översändande av uppgifter till kommissionen

1. Det samordningsorgan som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska översända uppgifterna till kommissionen genom ett datoriserat uppgiftssystem i enlighet med artikel 8a i förordning (EG) nr 1217/2009. Uppgifternas format och layout fastställs i bilaga XII till den här förordningen.

2. Kommissionen ska informera samordningsorganet om de allmänna villkoren för genomförandet av det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1 inom kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet

3. Uppgifterna rörande rapporteringsår N ska överföras till kommissionen senast den 15 december år N+1.

4. Det första året för överföring av uppgifter ska vara 2028 rörande rapporteringsåret 2027.

Samordningsorganen får dock överföra uppgifter rörande de föregående rapporteringsåren.

Kommissionen får från och med rapporteringsåret 2027 undanta samordningsorgan från skyldigheten att lämna in uppgifter för ett visst rapporteringsår efter en motiverad begäran som skickas senast den 31 oktober rapporteringsår N.

5. Uppgifterna ska anses ha lämnats in till kommissionen när

a) de uppgifter som avses i artikel 20 har förts in i det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1 i den här artikeln,

b) de därpå följande datorbaserade kontrollerna har genomförts, och

c) samordningsorganet har bekräftat att uppgifterna är färdiga att laddas upp i detta datoriserade uppgiftssystem.

6. Samordningsorganen ska tillhandahålla de uppgifter som ingår i det dataset som avses i artikel 4a.1 b i förordning (EG) nr 1217/2009. Samordningsorganen är inte skyldiga att säkerställa fullständig överensstämmelse mellan detta dataset och de ISJH-uppgifter som lämnats in till kommissionen.

Avsnitt 7 NÄRMARE BESTÄMMELSER OM LAGRING, BEHANDLING, ÅTERANVÄNDNING OCH DELNING AV UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 8a.2 I FÖRORDNING (EG) nr 1217/2009

Artikel22¶Datoriserat uppgiftssystem

Det datoriserade uppgiftssystem som avses i artikel 8a.1 i förordning (EG) nr 1217/2009 och som inrättats av kommissionen ska säkerställa ett säkert informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Det datoriserade uppgiftssystem som avses i första stycket ska säkerställa en strategi för it-säkerhet som är tillämplig på den personal som använder systemet i enlighet med relevanta unionsregler, särskilt beslut (EU, Euratom) 2017/46.

Individuella uppgifter som erhållits under genomförandet av förordning (EG) nr 1217/2009 ska användas i enlighet med artiklarna 16, 16a och 16b i den förordningen.

Avsnitt 8 Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel23¶Översynsklausul

1. Definitionerna av variabler i bilaga VIII till den här förordningen, de finansiella reglerna i avsnitt 4 i den här förordningen och bestämmelserna om inlämning av uppgifter i avsnitt 5 i den här förordningen ska ses över av kommissionen senast den 30 september 2027 i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 19b i förordning (EG) nr 1217/2009.

2. Den översyn som avses i punkt 1 ska föregås av kommissionens analys av genomförbarheten av de föreslagna ändringarna av denna förordning, bland annat på grundval av synpunkter från medlemsstaterna.

Artikel24¶Upphävande

Genomförandeförordning (EU) 2015/220 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2025.

Den genomförandeförordningen ska dock fortsätta att tillämpas för räkenskapsåren före 2025.

Artikel25¶Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med rapporteringsåret 2025.

BILAGA I

BILAGA II

BILAGA III

Enligt förordning (EG) nr 1217/2009 ska varje medlemsstat upprätta en plan för urval av rapporterande företag som säkerställer att ett representativt urval erhålls för undersökningsområdet. För att säkerställa att ISJH-uppgifterna är representativa för sitt undersökningsområde på områdesnivå ska ingen gruppering av ISJH-områden tillämpas i urvalsplanen.

På samma sätt ska alla relevanta driftsinriktningar för och storlekar av jordbruk som ingår i den integrerade statistiken över jordbruksföretag (IFS) omfattas på den detaljnivå som ger representativa resultat för viktiga jordbruksgrupper, inom ramen för urvalets storlek. Med tanke på de organisatoriska och tekniska lösningar som för närvarande finns tillgängliga på kommissionsnivå för att tillhandahålla viktade resultat för ISJH-undersökningsområdet ska ett ISJH-urval som medlemsstaterna levererar till kommissionen inte under- eller överrepresentera de viktigaste variablerna för gårdar inom undersökningsområdet i någon större utsträckning. Detta inbegriper även jordbruksmetoder som ekologiskt jordbruk och variabler för gårdar, såsom att en del av verksamheten inriktas på biodling. Vid ett icke slumpmässigt urval av gårdar (rapporterande företag) för ISJH ska urvalsförfarandet syfta till att undvika snedvridning och tillhandahålla lämpliga urval för ISJH, särskilt för en korrekt bedömning av de undersökta gårdarnas inkomster. Separata gruppindelningar ska tydligt hänvisa till allmänna och huvudsakliga driftsinriktningar och/eller specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar för att identifiera dem på ett entydigt sätt på grundval av klassificeringen, särskilt när det gäller driftsinriktningar av särskild betydelse i medlemsstaten.

De uppgifter som avses i artikel 5a.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska anmälas till kommissionen på grundval av följande uppställning:

1. FAKTABLAD

2. TABELLER FÖR URVALSPLANEN

Närmare uppgifter om referenspopulationen och det urval som gjorts för det relevanta rapporteringsåret ska tillhandahållas på grundval av modellerna i följande tabeller som ingår i dokumentationen för urvalsplanen. Tabell 4 ska lämnas in som en separat fil i det format som anges av kommissionen.

BILAGA IV

I denna bilaga gäller följande definitioner:

a) standardresultat (SO): standardvärdet av bruttoproduktionen. Standardresultat används för klassificering av gårdar enligt unionens typologi för jordbruksföretag (i vilken driftsinriktningen definieras genom huvudsaklig produktionsverksamhet) och för fastställande av gårdarnas ekonomiska storlek.

b) standardresultatkoefficient (SOC): det genomsnittliga monetära värdet av bruttoproduktionen för varje jordbruksvariabel som avses i artikel 6.1 per produktionsenhet och som motsvarar den genomsnittliga situationen i en viss region. Standardresultatkoefficienter beräknas som pris fritt gård i euro per hektar gröda eller euro per djur (med undantag för svamp i euro per 100 m2, fjäderfä i euro per 100 djur och bin i euro per bikupa). Moms, skatter och subventioner ingår inte i priset fritt gård. Standardresultatkoefficienter uppdateras minst varje gång en europeisk undersökning om företagsstrukturen i jordbruket görs.

c) sammanlagt standardresultat för ett företag: summan av de enskilda produktionsenheterna i ett visst företag multiplicerat med deras respektive standardresultatkoefficient.

1. SPECIALISERINGAR INOM SÄRSKILDA DRIFTSINRIKTNINGAR

Specialiseringarna inom särskilda driftsinriktningar definieras enligt följande:

a) Typ av berörd variabel: Variablerna motsvarar de variabler som används vid IFS-uppgiftsinsamlingarna. De anges med hjälp av de koder som förtecknas i jämförelsetabellen i del 2.1 i denna bilaga eller med hjälp av en gruppkod för flera variabler enligt del 2.2 i denna bilaga.

b) Villkor för bestämning av gränsvärdena för klasserna: Om inte annat anges uttrycks dessa villkor som andelar av det sammanlagda standardresultatet för ett företag.

Alla villkor som anges för specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar måste uppfyllas kumulativt för att företaget ska klassificeras under den berörda specialiseringen inom särskilda driftsinriktningar.

Företag specialiserade på jordbruksgrödor

Företag specialiserade på animalieproduktion

Företag med blandad produktion

Övriga företag

2. JÄMFÖRELSETABELL OCH GRUPPKODER

2.1. Överensstämmelse mellan rubrikerna för de variabler för centrala strukturuppgifter som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2018/1091, de rubriker som ska samlas in för SOC och företagsredovisningen enligt ISJH

2.2. Gruppkoder för flera variabler som ingår i IFS 2020:

Om GL = 0 SÅ

Om GL > 0 SÅ

3. DRIFTSINRIKTNING SOM AVSES I DEL 1

Företag specialiserade på jordbruksgrödor

Företag specialiserade på animalieproduktion

Företag med blandad produktion

BILAGA V

1. FÖRETAGETS EKONOMISKA STORLEK

Ett företags ekonomiska storlek definieras som det sammanlagda standardresultatet för företaget, uttryckt i euro.

2. FÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEKSKLASSER

Företagen klassificeras efter storleksklass i enlighet med följande:

Storleksklasserna II och III, III och IV, IV och V, III–V, VI och VII, VIII och IX, X och XI, XII–XIV, eller X–XIV kan grupperas tillsammans.

BILAGA VI

1. DEFINITION AV BEGREPPET STANDARDRESULTATKOEFFICIENT (SOC) OCH PRINCIPER FÖR BERÄKNING AV STANDARDRESULTATKOEFFICIENTER

a) Standardresultat (SO), standardresultatkoefficient (SOC) och sammanlagt standardresultat för ett företag definieras i bilaga IV till den här förordningen.

b) Produktionsperiod Standardresultatkoefficienterna motsvarar en produktionsperiod om 12 månader. I fråga om vegetabilie- och animalieprodukter med en produktionstid som är kortare eller längre än 12 månader beräknas en standardresultatkoefficient som motsvarar tillväxt eller produktion under en 12-månadersperiod.

c) Basvärden och referensperiod Standardresultatkoefficienterna fastställs på grundval av produktionen per enhet och det pris fritt gård som avses i definitionen av standardresultatkoefficient i bilaga IV till den här förordningen. För detta ändamål samlas basvärden in i medlemsstaterna avseende en referensperiod som fastställs i artikel 4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1417.

d) Enheter

1) Fysiska enheter:

a) Standardresultatkoefficienterna för grödvariabler fastställs på grundval av en areal uttryckt i hektar.

b) I fråga om svamp fastställs standardresultatkoefficienterna på grundval av bruttoresultatet för alla årliga på varandra följande skördar och uttrycks per 100 m2 odlad areal. För användning inom ISJH ska dessa standardresultatkoefficienter för svamp divideras med antalet årliga på varandra följande skördar och anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 8 i den här förordningen.

c) Standardresultatkoefficienterna för djurbesättningsvariabler fastställs per djur.

d) Undantag gäller för fjäderfän, för vilka standardresultatkoefficienter fastställs per 100 djur, och för bin, för vilka de fastställs per kupa.

2) Monetära enheter och avrundning: De basvärden som ligger till grund för fastställande av standardresultatkoefficienterna och beräknade standardresultaten ska anges i euro. För medlemsstater som inte deltar i den ekonomiska och monetära unionen ska standardresultatkoefficienterna räknas om till euro med hjälp av de genomsnittliga växelkurserna för referensperioden, enligt punkt 1 c i denna bilaga. De genomsnittliga växelkurserna beräknas på grundval av de officiella växelkurser som offentliggörs av kommissionen (Eurostat). Standardresultatkoefficienterna får avrundas till närmaste femtal euro, när så är lämpligt.

2. UPPDELNING AV STANDARDRESULTATKOEFFICIENTER

a) Efter gröd- och djurbesättningsvariabler Standardresultatkoefficienterna ska fastställas för alla jordbruksvariabler som motsvarar de rubriker för tillämpning av SOC som förtecknas i tabell 2.1 i bilaga IV till denna förordning.

b) Geografisk uppdelning

Standardresultatkoefficienterna ska åtminstone fastställas på grundval av geografiska enheter som kan användas för IFS och för ISJH. Dessa geografiska enheter bygger samtliga på den nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003. Dessa enheter beskrivs som en gruppering av regioner på Nuts 3-nivå. Områden med naturliga begränsningar räknas inte som en geografisk enhet.

Ingen standardresultatkoefficient fastställs för variabler som inte är relevanta i den berörda regionen.

3. INSAMLING AV UPPGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV STANDARDRESULTATKOEFFICIENTER

a) Basvärdena för fastställande av standardresultatkoefficienter ska förnyas åtminstone varje gång en europeisk undersökning av företagsstrukturen i jordbruket genomförs i form av en jordbruksräkning i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091.

b) Om IFS-insamlingen utförs genom urval i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2018/1091 ska uppdateringen av standardresultatkoefficienterna genomföras

a) antingen genom att basvärdena förnyas på ett liknande sätt som det som anges i led a,

b) eller genom att tillämpa en ändringskoefficient genom vilken standardresultatkoefficienterna uppdateras för att beakta de ändringar som, enligt medlemsstatens skattning, har skett av producerade kvantiteter per enhet och av priser för varje variabel och region sedan den senaste referensperioden enligt artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2024/1417.

4. GENOMFÖRANDE

I enlighet med denna bilaga ansvarar medlemsstaterna för att samla in de basvärden som behövs för beräkning av standardresultatkoefficienterna samt för att beräkna dem, för att räkna om dem till euro och för att samla in de uppgifter som behövs för att vid behov tillämpa uppdateringsmetoden. Medlemsstaterna ska till kommissionen översända uppgifter och metadata i ett tekniskt format som kommissionen (Eurostat) bestämmer. Uppgifter och metadata ska lämnas till kommissionen (Eurostat) via den centrala dataportalen. På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna lämna förklaringar om beräkningar av den standardresultatkoefficient som kommissionen ska använda för att säkerställa samstämmighet i beräkningsmetoden för standardresultatkoefficienter i hela unionen och för att föreslå justeringar av denna beräkningsmetod.

5. BEHANDLING AV SPECIALFALL

Följande särskilda regler föreskrivs för beräkningen av standardresultatkoefficienter för vissa variabler och för beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat:

a) Träda Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienten för träda endast beaktas om det finns andra positiva standardresultatkoefficienter på företaget.

b) Köksträdgårdar Eftersom produktionen från en köksträdgård normalt är avsedd för jordbrukarens egen förbrukning och inte för saluföring betraktas standardresultatkoefficienter för köksträdgårdar som lika med noll.

c) Djurbesättningar Variablerna avseende djurbesättningar är uppdelade efter ålder. Resultatet motsvarar värdet av djurets tillväxt under den tid som tillbringas i kategorin, dvs. den motsvarar skillnaden mellan djurets värde när det lämnar kategorin och dess värde när det förs in i kategorin (även kallat återanskaffningsvärde).

d) Nötkreatur yngre än ett år Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienter för nötkreatur yngre än ett år endast beaktas om det finns fler nötkreatur yngre än ett år än kor vid företaget. Endast standardresultatkoefficienterna avseende det överskjutande antalet nötkreatur yngre än ett år beaktas. Det finns endast en standardresultatkoefficient för nötkreatur yngre än ett år, oavsett djurets kön.

e) Övriga får och övriga getter Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienter för övriga får endast beaktas om det inte finns några avelsfår av honkön vid företaget. Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienter för övriga getter endast beaktas om det inte finns några avelsgetter av honkön vid företaget.

f) Smågrisar Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienter för smågrisar endast beaktas om det inte finns några avelssuggor vid företaget.

g) Foder Om det inte finns några betesdjur (dvs. nötkreatur, får eller getter) vid företaget betraktas foderproduktionen (dvs. foderrotfrukter, växter som skördas gröna, vall- och betesmark) som för försäljning och ingår således i resultatet för allmänna åkergrödor. Om det finns betesdjur vid gården betraktas foderproduktionen som foder till betesdjuren och ingår i resultatet för betesdjur och foderproduktion.

BILAGA VII

1. DEFINITION AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET SOM ÄR DIREKT RELATERAD TILL FÖRETAGET

Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget innefattar all annan verksamhet än jordbruksverksamhet som är direkt relaterad till företaget och som har ekonomiska konsekvenser för företaget. I denna verksamhet används antingen företagets resurser (mark, byggnader, maskiner, jordbruksprodukter osv.) eller företagets produkter.

Med inkomstbringande verksamhet avses aktivt arbete, dvs. rent ekonomiska investeringar ingår inte. Uthyrning av mark eller gårdens övriga jordbruksresurser för olika slags verksamhet utan närmare deltagande i denna verksamhet anses inte som annan inkomstbringande verksamhet, utan som en del av företagets jordbruksverksamhet.

All bearbetning av jordbruksprodukter ska räknas som annan inkomstbringande verksamhet, utom om bearbetningen betraktas som en del av jordbruksverksamheten. Produktion av vin och olivolja betraktas som jordbruksverksamheter om den inköpta andelen vin eller olivolja inte är betydande.

All bearbetning i företaget av en primär jordbruksprodukt till en bearbetad sekundär produkt betraktas som annan inkomstbringande verksamhet, oavsett om råvarorna produceras på företaget eller köps in utifrån. Detta omfattar köttbearbetning, osttillverkning osv.

2. SKATTNING AV BETYDELSEN AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET SOM ÄR DIREKT RELATERAD TILL FÖRETAGET

Andelen av företagets resultat som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget skattas som andelen av summan av företagets totala omsättning och direktstöd till företaget inom ramen för förordning (EU) nr 1307/2013 som utgörs av omsättningen från annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget:

ANDEL Omsättning från annan inkomstbringande verksamhet direkt relaterad Företagets totala omsättning jordbruk + annan inkomstbringande verksamhet + direktstöd

3. KLASSER BEROENDE PÅ BETYDELSEN AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET SOM ÄR DIREKT RELATERAD TILL FÖRETAGET

Företagen delas upp i klasser beroende på andelen av företagets resultat som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget. Följande gränser ska tillämpas:

BILAGA VIII

De uppgifter som ska sammanställas ska överföras årligen.

Uppgifterna ska sammanställas enligt en redovisningsbaserad princip som innebär att ISJH-uppgifterna fylls i med den mest uppdaterade och tillförlitliga informationen om en specifik variabel, som i första hand härrör från en systematisk och regelbunden registrering av gårdens transaktioner och verksamhet, främst på grundval av dess källdokument (t.ex. fakturor, följesedlar, jordanalyser eller andra laboratorieanalyser).

I enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1217/2009 kan informationen sammanställas från andra uppgiftskällor samt med hjälp av metoder för sammanställning av uppgifter eller innovativa tillvägagångssätt för delning och sammanställning av uppgifter.

Om källdokument eller andra uppgiftskällor inte finns tillgängliga bör informationen i så stor utsträckning som möjligt härledas från andra tillgängliga kvantifieringar, vilket kan inbegripa modelleringsresultat.

Annan kvalitativ eller kvantitativ information bör sammanställas på grundval av standardiserade klassificeringar.

De uppgifter som ska sammanställas klassificeras per tabell och delas upp i grupper, kategorier och kolumner. Hänvisningarna till uppgiftsfält görs enligt följande modell:

<tabellkod>.<grupp>.<kategorikod>(.<andra specifika kategorikoder).kolumn

Vid övergången till ISJH anges tabellerna med en kod som bygger på följande regler:

Tabellkoder med en siffra: ISJR-tabeller som fanns före rapporteringsåret 2025.

Tabellkoder med två siffror: nya ISJH-tabeller som införts från och med rapporteringsåret 2025.

Tabellkoder med tre siffror: nya ISJH-tabeller som införts från och med rapporteringsåret 2025 och som rör samma tema.

Ordningsföljden för tabellerna i bilaga VIII till den här förordningen återspeglar ordningsföljden för de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009.

Specifika uppgiftsvärden anges på kolumnnivå. I tabellerna nedan visas cellerna med vit bakgrund om de kan fyllas i med värden, medan grålagda celler markerade med ”—” inte har någon betydelse inom gruppen och därför inte kan fyllas i.

Exempel:

B.UT.20.A (kolumn A i gruppen UT, kategori 20 i tabell B) representerar ”Areal” av ”Arrenderad UJA” som ska registreras under ”UJA som brukas som arrende” i tabell B.

I.A.10110.1.0.TA (kolumn TA i gruppen A, kategori 10110 i tabell I) representerar den totala arealen av ”Vanligt vete och spält” för grödotyp 1 ”Jordbruksgrödor - huvudgröda, kombinerad gröda” och koden för ”Uppgift saknas” är 0, dvs. inga uppgifter saknas).

M.S.1150.1.2.V (kolumn V i gruppen S, kategori 1150 med andra specifika kategorikoder 1 och 2 från tabell M) representerar subventionsvärdet för ”Grundläggande inkomststöd för hållbarhet – baserat på stödrättigheter” som finansieras enbart genom unionens budget och beviljas per hektar.

Om ett värde inte är relevant eller saknas för ett visst företag ska det inte registreras med värdet ”0”.

I tabellerna visas högnivåmatrisen för grupper och kolumner i den första tabellen. I den andra tabellen visas uppdelningen i kategorier, där varje kategori representeras av en eller flera koder och underkoder.

Uppgifterna i en företagsredovisning ska lämnas i enlighet med följande regler:

Finansiella värden uttrycks i monetära termer utan moms och utan hänsyn till bidrag och subventioner, som bokförs separat, i euro eller i nationella monetära enheter. För nationella valutor där enheten har ett lågt relativt värde jämfört med euron får den berörda medlemsstatens samordningsorgan och kommissionen komma överens om att värdena ska anges i hundratal eller tusental av den nationella valutaenheten.

Fysisk kvantitet anges i deciton (100 kg), utom för ägg, som anges i tusental, och för vin och därmed relaterade produkter, som anges i hektoliter.

Arealer anges i ar (1 ar = 100 m2), utom för svamp, som anges i kvadratmeter total odlad areal, och utom i tabell M ”Subventioner”, där basenheterna ska anges i hektar.

Genomsnittligt antal djur anges med minst två decimaler, utom för fjäderfä och kaniner, som anges i heltal, och för bin, som anges som antalet befolkade bikupor.

Arbetsenheter anges med minst två decimaler.

För varje tabellkategori och kolumnvärde anges närmare definitioner och anvisningar under den berörda tabellen.

A.ID Identifiering av företaget

Varje rapporterande företag tilldelas ett nummer när det väljs ut för första gången. Företaget behåller detta nummer så länge som företaget ingår i ISJH-nätverket. Ett nummer som en gång har tilldelats ett företag får aldrig tilldelas ett annat företag.

Om företaget genomgår en grundläggande förändring, och särskilt om resultatet är en uppdelning i två separata företag eller en sammanslagning med ett annat företag, får företaget dock anses som ett nytt företag. I ett sådant fall ska det tilldelas ett nytt nummer. En ändring av företagets driftsinriktning kräver inte tilldelning av ett nytt nummer. Om det kan uppstå sammanblandning med ett annat rapporterande företag om företaget behåller sitt nummer (t.ex. när nya regionala underområden skapas), ska numret bytas. Den berörda medlemsstaten ska överlämna en tabell till kommissionen som visar sambandet mellan gamla och nya nummer.

Företagsnumret består av tre grupper av angivelser enligt följande:

A.ID.10.R. ISJH-område: ska anges med en kod som motsvarar koden enligt bilaga II till denna förordning.

A.ID.10.S. Underområde: ska anges med en kod.

De underområden som väljs ska grunda sig på det gemensamma systemet för klassificering av regioner, nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts), som upprättats av kommissionen (Eurostat) i samarbete med de nationella statistikbyråerna.

Den berörda medlemsstaten ska överlämna en tabell till kommissionen som för varje använd kod för underområden anger motsvarande Nuts-regioner samt den motsvarande region för vilken specifika värden för standardresultat beräknas.

A.ID.10.H. Företagets löpnummer.

A.LO. Företagets belägenhet

Företagets belägenhet ska anges med två indikatorer – Inspire-rutnätskoden och koden för territoriella enheter på Nuts 3-nivå.

A.LO.25.GR. Cellkoden för den 1 km-ruta i Inspires rutnät över statistiska enheter för alleuropeisk användning, i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010, där gården är belägen. Denna kod ska endast användas för överföring.

Utöver de normala kontrollsystemen för utlämnande av uppgifter i tabellform ska kapslade rutnät användas för att säkerställa att det finns fler än 15 jordbruksföretag i rutan eller inom en administrativ Nuts-enhet.

A.LO.40.N. Nuts 3-koden avser koden för den territoriella enhet på Nuts-nivå 3 där företaget är beläget. Den kod som anges ska vara den senaste versionen av koden enligt förordning (EG) nr 1059/2003.

A.AI. Räkenskapsinformation

A.AI.60.C. Typ av räkenskaper: ska anges med en kod som beskriver den typ av räkenskaper som gården för. Följande koder ska användas:

1) Dubbel bokföring.

2) Enkel bokföring.

3) Ingen.

A.AI.70.DT. Bokslutsdatum: ska anges i formatet ”ÅÅÅÅ-MM-DD”, exempelvis 2009-06-30 eller 2009-12-31.

A.TY. Typologi

A.TY.80.W. Gårdens nationella viktning: ska anges som värdet på den extrapoleringsfaktor som beräknats av medlemsstaten.

A.TY.90.TF. Driftsinriktning vid den tidpunkt då företaget valdes ut: ska anges som en kod för företagets driftsinriktning i enlighet med bilaga IV till denna förordning vid den tidpunkt då företaget valdes ut för det berörda rapporteringsåret.

A.TY.90.ES. Ekonomisk storlek vid den tidpunkt då företaget valdes ut: ska anges med en kod för företagets ekonomiska storleksklass i enlighet med bilaga V till denna förordning vid den tidpunkt då företaget valdes ut för det berörda rapporteringsåret.

A.CL. Klass

A.CL.100.C. Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget: ska anges som ett procentintervall av den andel av gårdens totala omsättning som kommer från annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget. Följande koder ska användas:

1) ≥ 0 till ≤ 10 % (marginell andel).

2) > 10 % till ≤ 50 % (medelstor andel).

3) > 50 % till < 100 % (betydande andel).

A.CL.110.C. Ägarkategori/ekonomiskt mål: ska anges med en kod som indikerar företagets ägarskap och ekonomiska mål. Följande koder ska användas:

1) Familjegård: företaget använder företagarens/företagarnas eller driftsledarens/driftsledarnas och dennes/dessas familjs arbetskraft och kapital och dessa får vinsten från den ekonomiska verksamheten.

2) Partnerskap: företagets produktionsfaktorer tillhandahålls av flera partner, av vilka minst någon deltar i arbetet på gården som oavlönad arbetskraft. Vinsten går till partnerskapet.

3) Vinstdrivande företag: vinsten används till utdelning till aktieägarna. Jordbruket ägs av företaget.

4) Icke-vinstdrivande företag: vinsten används primärt för att upprätthålla sysselsättningen eller för liknande sociala ändamål. Jordbruket ägs av företaget.

A.CL.120.C. Rättslig ställning: ska anges med en kod som indikerar om företaget är en juridisk person eller inte. Följande koder ska användas:

0) Falskt.

1) Sant.

A.CL.130.C. Företagarens (företagarnas) ansvarsnivå: ska anges med en kod som indikerar (huvud)företagarens grad av ekonomiskt ansvar. Följande koder ska användas:

1) Fullt.

2) Delvist.

A.CL.140.C. Ekologiskt jordbruk: ska anges med en kod som indikerar huruvida företaget tillämpar ekologiska produktionsmetoder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, särskilt artiklarna 4 och 5. Följande koder ska användas:

1) Företaget tillämpar inte ekologiska produktionsmetoder.

2) Företaget tillämpar endast ekologiska produktionsmetoder för alla sina produkter.

3) Företaget tillämpar både ekologiska och andra produktionsmetoder.

4) Företaget håller på att ställa om till ekologiska produktionsmetoder.

A.CL.142.DT. År då gården påbörjade omställning till ekologisk produktion: år ska anges i formatet ”ÅÅÅÅ”.

A.CL.145.C. Andel ekologiska jordbruksprodukter som säljs som ekologiska produkter på certifierade jordbruk: om ett företag är certifierat för ekologiskt jordbruk ska detta anges i ett procentintervall som anger andelen i monetära värden av gårdens totala försäljning som utgörs av produkter som säljs som ekologiska. Följande koder ska användas:

1) 0 %.

2) > 0 till ≤ 25 %.

3) > 25 % till ≤ 50 %.

4) > 50 % till ≤ 75 %.

5) > 75 % till < 100 %.

6) 100 %.

A.CL.150.C. Skyddad ursprungsbeteckning/skyddad geografisk beteckning/garanterad traditionell specialitet/produkt från bergsområde: ska anges med en kod som indikerar huruvida företaget producerar jordbruksprodukter och/eller livsmedel märkta med skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB), garanterad traditionell specialitet (GTS) eller ”produkt från bergsområde” eller om företaget producerar jordbruksprodukter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde” i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143. Följande koder ska användas:

1) Företaget producerar inte produkter eller livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde” eller någon annan produkt som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde”.

2) Företaget producerar endast produkter eller livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde” och/eller produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde”.

3) Företaget producerar vissa produkter eller livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde” och/eller vissa produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde”.

A.CL.151.C. Sektorer med skyddad ursprungsbeteckning/skyddad geografisk beteckning/garanterad traditionell specialitet/produkt från bergsområde: ska anges med en sektorskod i fall där större delen av produktionen inom vissa specifika sektorer består av produkter eller livsmedel märkta med SUB, SGB, GTS eller ”produkt från bergsområde” och/eller produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB, SGB, GTS eller ”produkt från bergsområde” (det är tillåtet att ange flera alternativ). De nedan uppräknade koderna ska användas. Om företaget producerar vissa produkter eller livsmedel märkta med SUB, SGB, GTS eller ”produkt från bergsområde” eller vissa produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB, SGB, GTS eller ”produkt från bergsområde”, men denna produktion inte uppgår till större delen av produktionen inom den berörda sektorn, ska koden ”Inte tillämpligt” användas. Följande koder ska användas:

0) Inte tillämpligt.

31) Spannmål.

32) Oljeväxtfrön och proteingrödor.

33) Frukt och grönsaker (inklusive citrusfrukter, exklusive oliver).

34) Oliver.

35) Vinodlingar.

36) Nötkött.

37) Komjölk.

38) Griskött.

39) Får och getter (mjölk och kött).

40) Fjäderfäkött.

41) Ägg.

42) Övriga sektorer.

Posterna A.CL.150.C. Skyddad ursprungsbeteckning/skyddad geografisk beteckning/garanterad traditionell specialitet/produkt från bergsområde och A.CL.151.C är frivilliga för medlemsstaterna. Om en medlemsstat väljer att fylla i dem ska uppgift ges för alla gårdar i urvalet i medlemsstaten. Om A.CL.150.C tillämpas ska även A.CL.151.C tillämpas.

A.CL.160.C. Områden med naturliga och andra särskilda begränsningar: ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som omfattas av artikel 32 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013. Följande koder ska användas:

1) Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett område med naturliga och andra särskilda begränsningar i den mening som avses i artikel 32 i förordning (EU) nr 1305/2013.

21) Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som har väsentliga naturliga begränsningar i den mening som avses i artikel 32.3 i förordning (EU) nr 1305/2013.

22) Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som påverkas av särskilda begränsningar i den mening som avses i artikel 32.4 i förordning (EU) nr 1305/2013.

3) Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett bergsområde i den mening som avses i artikel 32.2 i förordning (EU) nr 1305/2013.

A.CL.170.C. Höjd över havet: ska anges som en kod som indikerar höjden över havet, enligt följande:

1) Huvuddelen av företaget ligger i en zon < 300 m ö.h.

2) Huvuddelen av företaget ligger i en zon 300–600 m ö.h.

3) Huvuddelen av företaget ligger i en zon > 600 m ö.h.

A.CL.190.C. Natura 2000-område: ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i områden som berörs av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG (Natura 2000). Följande koder ska användas:

1) Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett Natura 2000-område.

2) Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett Natura 2000-område.

A.CL.200.C. Område som omfattas av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG): ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i områden som berättigar till stöd för att kompensera för nackdelar som uppstår till följd av krav som följer av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, i enlighet med vad som fastställs i nationella strategiska GJP-planer i enlighet med artikel 72 i förordning (EU) 2021/2115. Följande koder ska användas:

1) Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett område som berättigar till stöd för att kompensera för nackdelar som uppstår till följd av krav som följer av genomförandet av direktiv 2000/60/EG.

2) Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som berättigar till stöd för att kompensera för nackdelar som uppstår till följd av krav som följer av genomförandet av direktiv 2000/60/EG.

A.OT. Andra uppgifter om företaget

A.OT.210.C. Bevattningssystem: ska anges som en kod som indikerar det huvudsakliga bevattningssystem som används på gården under rapporteringsåret:

0) Inte tillämpligt (ingen bevattning).

1) Ytbevattning.

2) Sprinkler.

3) Droppbevattning.

4) Annat.

A.OT.220.C. Betesdagar per djurenhet på allmänning: ska anges som antalet betesdagar per djurenhet på allmänning som används av företaget.

A.OT.230.C Medlem i producentorganisationer: uppgift om huruvida gården (företagaren/företagarna eller driftsledaren/driftsledarna) är medlem i en producentorganisation som delar kostnader och/eller främjar saluföring av jordbruksprodukter och, om så är fallet, vilka av gårdens produkter som saluförs av producentorganisationen (samtliga sektorer som omfattas av de producentorganisationer som gården är medlem i ska anges). I denna undersökning avses med producentorganisationer alla typer av organisationer som har bildats på producenters initiativ i syfte att bedriva gemensam verksamhet inom en viss sektor (horisontellt samarbete). Producentorganisationerna måste styras av producenter och kan anta olika rättsliga former, t.ex. jordbrukskooperativ, jordbrukarorganisationer eller privata företag med producenter som aktieägare.

0) Inte medlem i en producentorganisation

Medlem i en producentorganisation för att dela kostnader för produktion, administration och investeringar, och/eller medlem i en producentorganisation för att saluföra gårdens produkter, såsom:

31) Spannmål

32) Oljeväxtfrön och proteingrödor

33) Frukt och grönsaker (inklusive citrusfrukter, exklusive oliver)

34) Oliver

35) Vinodlingar

36) Nötkött

37) Komjölk

38) Griskött

39) Får och getter (mjölk och kött)

40) Fjäderfäkött

41) Ägg

42) Annan sektor

A.OT.231.C Producentorganisationernas ekonomiska relevans för gården: uppgift om andelen av gårdens sammanlagda produktion (total försäljning), sett till värde, som saluförs genom producentorganisationerna.

1) ≥ 0 till ≤ 10 % (marginell andel)

2) > 10 % till ≤ 50 % (medelstor andel)

3) > 50 % till ≤ 100 % (betydande andel)

A.OT.232.C Antal medlemmar i producentorganisationer: uppgift om storleken på den huvudsakliga producentorganisation som gården (företagaren/företagarna eller driftsledaren/driftsledarna) är medlem i. Med huvudsaklig producentorganisation avses den producentorganisation som saluför större delen av gårdens produktion (sett till värde).

1) Producentorganisationen har färre än 10 medlemmar

2) Producentorganisationen har 10–19 medlemmar

3) Producentorganisationen har 20–49 medlemmar

4) Producentorganisationen har 50–99 medlemmar

5) Producentorganisationen har 100–499 medlemmar

6) Producentorganisationen har 500–999 medlemmar

7) Producentorganisationen har 1000 medlemmar eller fler

Tyskland undantas från kravet att lämna uppgifter om variablerna A.OT.230.C, A.OT.231.C och A.OT.232.C för rapporteringsåret 2026.

A.OT.240.C Deltagande i gemensamma fonder: ska anges som en kod som indikerar huruvida jordbrukaren deltar i en gemensam fond. En gemensam fond är ett system som ackrediteras av en medlemsstat i enlighet med dess nationella rätt varigenom anslutna jordbrukare är försäkrade och ersättning betalas ut till anslutna jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster. Inrättandet av gemensamma fonder kan uppmuntras genom olika typer av offentligt stöd, bland annat följande: i) Bidrag till startkapital. ii) Statliga ersättningar för årliga bidrag till fonden, inbegripet från jordbrukare. iii) Kompensation för utbetalningar till jordbrukare. iv) Skattemässiga incitament för insättningar av medel. Ett exempel på offentligt stöd till gemensamma fonder finns i artikel 76.3 b i förordning (EU) 2021/2115, enligt vilken medlemsstaterna får bevilja ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, inbegripet för de administrativa kostnaderna för inrättandet.

Följande koder ska användas:

0) Nej, jordbrukaren deltar inte i någon gemensam fond.

1) Ja, jordbrukaren deltar i en gemensam fond.

A.OT.241.C Ersättning för förluster: ska anges som en kod som indikerar huruvida jordbrukaren har lämnat in en ansökan om ersättning för förluster till följd av extrema händelser inom eller utanför försäkringssystemen för vilka kostnaderna för försäkringspremier anges i tabell H med koderna 5051 och/eller 5055. Ersättning utanför försäkringssystemen kan vara relevant antingen för att jordbrukaren inte är försäkrad eller för att jordbrukarens försäkring inte täcker skadan. Om inga sådana kostnader registreras i tabell H innebär det att ansökan om ersättning för förluster till följd av extrema händelser lämnades in inom ramen för system för krisstöd i efterhand såsom jordbruksreserven inom den gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s solidaritetsfond, statligt stöd osv.

Följande koder ska användas:

0) Nej.

1) Ja, enligt ett försäkringsavtal.

2) Ja, inom ramen för ett offentligt system för krisstöd i efterhand.

3) Ja, båda.

KOLUMNER I TABELL A

Kolumn R avser ISJH-området, kolumn S underområdet, kolumn H företagets löpnummer, kolumn GR Inspires rutnät över statistiska enheter, kolumn N Nuts, kolumn DT datumet, kolumn W gårdens viktning, kolumn TF driftsinriktningen, kolumn ES den ekonomiska storleksklassen och kolumn C koden.

Mark som tillhör företag och som brukas gemensamt av två eller fler partner ska registreras som areal brukad med äganderätt, arrenderad eller delbrukad, enligt den överenskommelse som gäller mellan parterna.

Utnyttjad jordbruksareal (UJA) är den sammanlagda areal åkermark, permanent gräsmark, permanenta grödor och köksträdgårdar som används av jordbruksföretaget, oberoende av brukningsform. Allmänning som används av företaget ska inte inkluderas.

Följande informationsgrupper och kategorier ska användas:

B.UO. UJA som brukas med äganderätt

B.UO.10.A UJA (åkermark, permanent gräsmark, permanenta grödor och köksträdgårdar) som jordbrukaren äger, har brukande- eller nyttjanderätten till eller långtidskontrakt för och/eller UJA som används på likartade villkor.

B.UT. UJA som brukas som arrende

B.UT.20.A UJA (åkermark, permanent gräsmark, permanenta grödor och köksträdgårdar) som används av en annan person än ägaren, nyttjanderättshavaren eller innehavaren av ett långtidskontrakt, som innehar skötselavtal/arrendeavtal för den aktuella arealen (arrendet ska betalas kontant och/eller i naturaförmåner; arrendet fastställs i allmänhet i förväg och varierar inte beroende på jordbruksresultaten) och/eller utnyttjad jordbruksareal som brukas på liknande villkor.

I den arrenderade arealen ingår inte mark vars skörd köps på rot. De belopp som betalas för skörd på rot ska anges i tabell H med koderna 2020–2040 (inköpt foder) när det gäller gräsmark och fodergrödor och med kod 3090 (övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion) när det gäller grödor för saluföring (produkter som vanligen saluförs). Säljbar skörd som har köpts på rot ska anges utan att specificera den berörda arealen (tabell H).

Mark som arrenderas på tillfällig basis för mindre än ett år och produktion från denna mark ska behandlas på ett likartat sätt som mark vars skörd köps på rot.

B.US. UJA som brukas som delbruk eller under andra former

B.US.30.A UJA (åkermark, gräsmark, permanent betesmark, permanenta grödor och köksträdgårdar) som odlas gemensamt av överlåtaren och delbrukaren på grundval av ett delbruksavtal och/eller utnyttjad jordbruksareal som brukas på liknande villkor.

KOLUMNER I TABELL B

Kolumn A avser UJA.

Med arbetskraft avses samtliga personer som under rapporteringsåret har deltagit i arbetet vid gården. Vissa uppgifter ska dock också lämnas för personer som har utfört detta arbete för en annan persons eller ett annat företags räkning (externa arbetstagare vars kostnader ingår i tabell H under kod 1020).

När det gäller ömsesidig hjälp mellan företag, där hjälpen består av utbyte av arbetskraft och den givna hjälpen i princip är likvärdig med den mottagna hjälpen, ska arbetskraftens faktiska arbetstid och alla relaterade löner anges i företagsredovisningen.

Den erhållna hjälpen kan även kompenseras i annan form (t.ex. hjälp i form av arbete kompenseras genom tillhandahållande av maskiner). Om utbytet av tjänster görs i liten skala ska inga uppgifter anges i företagsredovisningen (i ovanstående exempel anges inte den mottagna hjälpen under arbetskraft, men i kostnaderna för maskiner ska kostnaderna för att göra utrustningen tillgänglig redovisas). Om utbytet av tjänster undantagsvis sker i stor skala ska något av följande förfaranden följas:

a) Om hjälpen erhålls i form av arbete och kompenseras med en annan typ av tjänst (t.ex. tillhandahållande av maskiner) registreras den mottagna arbetstiden som avlönat jordbruksarbete (grupp PR eller PC beroende på om arbetskraften är fast anställd vid gården eller anställd på annat sätt); värdet av den hjälp som ges registreras både som produktion under motsvarande kategori i övriga tabeller (i detta exempel tabell L kod 2010 ”Arbete på entreprenad”) och som en kostnad (i tabell H kod 1010 ”Löner och sociala avgifter”).

b) Om hjälpen ges i form av arbete och kompenseras med en annan typ av tjänst (t.ex. tillhandahållande av maskiner) beaktas inte tillhandahållen arbetstid och relaterade löner, utan den erhållna tjänstens värde registreras som input i motsvarande grupp i en annan tabell (i detta exempel tabell H kod 1020 ”Kontraktsarbete och maskinhyror”).

Man skiljer mellan följande informationsgrupper och typer av arbetskraft:

C.UR. Oavlönad fast arbetskraft

Oavlönad arbetskraft eller arbetskraft som erhåller lägre ersättning (kontant eller i naturaförmåner) än vad som normalt betalas för utförda tjänster (sådana utgifter ska inte upptas som kostnader för gården) och som under rapporteringsåret har arbetat i företaget (utanför normala helger) under minst en hel dag varje vecka.

En person som är fast anställd på en gård men som av särskilda skäl har anställts under en begränsad period av rapporteringsåret anges ändå (för antalet arbetade timmar) som fast arbetskraft.

Följande eller liknande fall kan förekomma:

a) Särskilda produktionsförhållanden inom gården som innebär att arbetskraften inte behövs under hela året, t.ex. oliv- eller vinodling, gårdar som är specialiserade på säsongsbetonad uppfödning av djur eller har produktion av frukt och grönsaker på friland.

b) Frånvaro från arbetet, förutom vid normala helger, på grund av militärtjänst, sjukdom, olycksfall, föräldraledighet, tjänstledighet osv.

c) En anställning vid företaget påbörjas eller avslutas under året.

d) Totalt avbrott av arbetet i företaget på grund av olycka (översvämning, brand osv.).

Följande kategorier finns:

C.UR.10. Företagare/driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget och som sköter den dagliga driften. Vid delbruk ska delbrukaren anges som företagare/driftsledare.

C.UR.20. Företagare/ej driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget men som inte sköter den dagliga driften.

C.UR.30. Driftsledare/ej företagare

En person som sköter den dagliga driften i företaget utan att ha det juridiska och ekonomiska ansvaret.

C.UR.50. Övrig oavlönad fast arbetskraft

Oavlönad fast arbetskraft som inte ingår i de föregående kategorierna omfattar även förmän och arbetsledare som inte ansvarar för hela gårdens drift.

C.UC. Oavlönad icke fast arbetskraft

C.UC.60. Oavlönad arbetskraft som inte har arbetat regelbundet i företaget under rapporteringsåret upptas under denna kategori.

C.PR. Avlönad fast arbetskraft

Arbetskraft som är normalt avlönad (kontant och/eller i naturaförmåner) i förhållande till de utförda tjänsterna och som under rapporteringsåret (utanför normala helger) arbetat i företaget minst en hel dag per vecka.

Följande kategorier ska anges:

C.PR.10. Företagare/driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget och som sköter den dagliga driften. Vid delbruk ska delbrukaren anges som företagare/driftsledare.

C.PR.20. Företagare/ej driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget men som inte sköter den dagliga driften.

C.PR.70. Avlönad(e) driftsledare

Avlönad person som sköter företagets dagliga drift.

C.PR.50. Annan avlönad fast arbetskraft

All fast avlönad arbetskraft (bortsett från företagets avlönade driftsledare) upptas under denna grupp. Här ingår även förmän och arbetsledare som inte ansvarar för hela gårdens drift.

C.PC. Avlönad icke fast arbetskraft

C.PC.60. Avlönad arbetskraft som inte arbetat regelbundet i företaget under rapporteringsåret (bl.a. arbetstagare med ackordslön) upptas i denna kategori.

C.EX Extern

C.EX.80. Externa arbetstagare

Arbetstagare som rekryterats via tredje part (t.ex. bemanningsföretag). Externa arbetstagare ingår inte i gårdens lönelista, men arbetsleds dock av företagaren/driftsledaren. Dessa arbetstagare kan vara fasta eller icke fasta.

KOLUMNER I TABELL C

Antal personer (kolumn P)

Antalet personer ska anges för alla grupper i kategorierna 50, 60 och 80.

Kön (kolumn G)

Kön ska anges för företagare/driftsledare, i de kategorier där de kan ingå (kategorierna 10–30 och 70 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) eller ”Avlönad fast arbetskraft” (PR)). Kön anges genom ett kodnummer enligt följande:

1) Man.

2) Kvinna.

Medlemsstater som har rättsliga bestämmelser eller praxis som erkänner att enskilda personer kanske inte tillhör kategorierna av män och kvinnor eller som inte vill associeras till en av dem får använda ytterligare koder.

Män, Kvinnor (kolumnerna G1 och G2)

Antalet män och kvinnor ska endast anges för kategori 50 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) och ”Avlönad fast arbetskraft” (PR) och kategori 80 i gruppen ”Extern” (EX). För kategori 80 ”Externa arbetstagare” är denna information frivillig.

Medlemsstater som har rättsliga bestämmelser eller praxis som erkänner att enskilda personer kanske inte tillhör kategorierna av män och kvinnor eller som inte vill associeras till en av dem får använda ytterligare kolumner.

Födelseår (kolumn B)

Födelseår (fyra siffror) ska endast anges för företagare och/eller driftsledare (kategorierna 10–30 och 70 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) eller ”Avlönad fast arbetskraft” (PR)).

Driftsledarens lantbruksutbildning (kolumn T)

Lantbruksutbildning ska endast anges för driftsledare (kategorierna 10, 30 och 70 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) eller ”Avlönad fast arbetskraft” (PR)). Lantbruksutbildningen anges genom ett kodnummer enligt följande:

1) Endast praktisk lantbrukserfarenhet.

2) Grundläggande lantbruksutbildning.

3) Högre lantbruksutbildning.

Totalt arbete i företaget (jordbruksarbete och arbete för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget)

Arbetet i företaget omfattar allt arbete som gäller organisering, övervakning och utförande (både manuellt arbete och förvaltning) som görs i samband med gårdens jordbruksarbete och det arbete som rör annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget.

Gårdens jordbruksarbete består av

ekonomisk planering och förvaltning (inköp och försäljning för gården, bokföring osv.),

markarbete (plöjning, sådd, skörd, underhåll av fruktträdgårdar osv.),

djurhållning (beredning av foder, utfodring av djur, mjölkning, skötsel av djur osv.),

beredning av produkter för marknaden, lagerhållning, direktförsäljning av gårdens produkter, bearbetning av gårdens produkter för egen förbrukning, produktion av vin och olivolja,

underhåll av byggnader, maskiner, utrustning, häckar, diken osv.,

företagets egna transporter utförda av företagets arbetskraft.

Arbete för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget:

Arbete på entreprenad (där företagets produktionsmedel används).

Turism, turistboende och andra fritidsaktiviteter.

Bearbetning av gårdens produkter (oavsett om råvaran produceras i företaget eller köps utifrån), t.ex. ost, smör, köttprodukter osv.

Produktion av förnybar energi.

Skogsbruk och träförädling.

Övrig annan inkomstbringande verksamhet (grön omsorg, hantverk, vattenbruk osv.).

Som arbete i företaget räknas inte

arbete för produktion av anläggningstillgångar (anläggning eller större reparationer av byggnader eller maskiner, plantering av fruktträdgårdar, rivning av byggnader, röjning av fruktträd osv.),

arbete som utförs för företagarens/företagarnas eller driftsledarens/driftsledarnas hushåll.

Årsarbetstid (kolumn Y1)

Arbetstiden ska anges i timmar för alla grupper och kategorier. Den ska avse den tid som har använts på arbete i företaget. När det gäller arbetstagare med nedsatt kapacitet ska arbetstiden anpassas i proportion till deras kapacitet. Arbetstiden för arbetskraft med ackordslön skattas genom att den totalsumma som betalts för arbetet delas med timlönen för en timanställd arbetstagare.

Årsarbetsenheter (kolumn W1)

Den fast anställda arbetskraften konverteras till ett antal årsarbetsenheter. Antalet årsarbetsenheter bokförs inte för icke fast arbetskraft (kategori 60 för både oavlönad icke fast arbetskraft och avlönad icke fast arbetskraft) och för kategori 80 externa arbetstagare (EX). En årsarbetsenhet motsvarar en person som arbetar heltid i företaget. En person kan inte överskrida en årsarbetsenhet, även om den faktiska arbetstiden överstiger den normala i den berörda regionen och i samma typ av företag. En person som inte arbetar hela året i företaget representerar en del av en årsenhet. Årsarbetsenheten för varje sådan person erhålls genom att personens faktiska årliga arbetstid delas med den normala årliga arbetstiden för en heltidsanställd i den berörda regionen och i samma typ av företag.

När det gäller arbetstagare med nedsatt kapacitet ska antalet årsarbetsenheter anpassas i proportion till deras kapacitet.

Andelen arbete för annan inkomstbringande verksamhet som en procentandel av årsarbetstiden (kolumn Y2)

Andelen arbete för annan inkomstbringande verksamhet i form av arbetstid är en obligatorisk uppgift för alla kategorier. Den anges i procent av antalet arbetade timmar under rapporteringsåret.

Löner och kostnader för sociala avgifter per år (kolumn AW)

Löner och kostnader för sociala avgifter för avlönad arbetskraft per år (förklaringar ges i tabell H under kod 1010) ska anges för kategorierna 10, 20, 50 och 70 i gruppen ”Avlönad fast arbetskraft” (PR). För kategorierna 10, 20 och 70 avses varje person, medan ett genomsnittligt belopp ska anges för kategori 50.

Löner och kostnader för sociala avgifter per timme (kolumn AW1)

Genomsnittliga löner och kostnader för sociala avgifter för avlönad arbetskraft per timme (förklaringar ges i tabell H under kod 1010) ska anges för kategori 60 i gruppen ”Avlönad icke fast arbetskraft” (PC).

Pension (kolumn R)

Det ska anges om företagare och/eller driftsledare kommer att ha rätt till ålderspension (obligatorisk och/eller kompletterande, för sitt arbete inom jordbruket och/eller inom andra sektorer). Denna information ska endast lämnas för oavlönad fast arbetskraft (UR) för kategorierna 10, 20 och 30.

Omfattningen av pensionssystem ska anges genom ett kodnummer enligt följande:

1) Ja (personen har rätt till ålderspension).

2) Nej (personen har inte rätt till ålderspension).

Följande kategorier av tillgångar ska användas:

1005. Likvida medel, fordringar, andra omsättningstillgångar och motsvarigheter

Likvida medel och andra tillgångar som enkelt kan konverteras till likvida medel. Kortfristiga tillgångar, belopp som andra parter är skyldiga företaget, i regel relaterat till affärsverksamhet. Alla andra tillgångar som enkelt kan säljas eller som förväntas bli betalda inom ett år.

1040. Lager

Lager av produkter, producerade av företaget eller köpta utifrån, som ägs av företaget och som används som insatsvaror eller hålls för försäljning.

2010. Biologiska tillgångar – växter

Värdet av alla plantor som ännu inte har skördats (alla permanenta grödor och grödor på rot). Ackumulerade avskrivningar (D.AD) och avskrivningar för aktuellt år (D.DY) ska endast rapporteras för permanenta grödor.

3010. Jordbruksmark

Jordbruksmark som ägs av företaget.

3020. Markanläggningar

Markanläggningar (t.ex. uppförande av inhägnader, dräneringsinstallationer, fast utrustning för konstbevattning) som tillhör företagaren, oavsett brukningsform. De belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

3030. Byggnader tillhörande gården

Byggnader som tillhör företagaren, oavsett markens brukningsform. Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

4010. Maskiner och utrustning

Traktorer, motordrivna kultivatorer, lastbilar, varubilar, bilar, större och mindre jordbruksutrustning. Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

5010. Skogsmark inklusive timmer på rot

Skogsmark i ägardrift som ingår i jordbruksföretaget.

7005. Immateriella tillgångar

Alla immateriella tillgångar som enkelt kan köpas eller säljas (t.ex. kvoter och rättigheter som kan säljas utan mark och för vilka det finns en aktiv marknad), samt sådana som inte enkelt kan köpas eller säljas (programvara, licenser osv.). Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

Alla andra immateriella tillgångar som inte enkelt kan köpas eller säljas (programvara, licenser osv.). Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

8010. Övriga anläggningstillgångar

Övriga långfristiga tillgångar. Uppgiften är obligatorisk och avskrivningsbeloppen ska i tillämpliga fall registreras i kolumn DY.

Informationsgrupper i tabell D

Följande informationsgrupper finns: (OV) värde vid årets början, (AD) ackumulerade avskrivningar, (DY) avskrivningar för aktuellt år, (IP) investering eller inköp före avdrag för subventioner, (S) subventioner, (SA) försäljning, (CV) värde vid årets slut. Grupperna förklaras nedan.

Det finns bara ett värde för kolumn V.

Värderingsmetoder

Följande värderingsmetoder används:

D.OV Värde vid årets början

Värde vid årets början är tillgångarnas värde vid början av rapporteringsåret. För de gårdar som var med i urvalet även föregående år ska värdet vid årets början vara samma som värdet vid det föregående årets slut.

D.AD Ackumulerade avskrivningar

Ackumulerade avskrivningar är summan av avskrivningar av tillgångar från början av deras användningstid till slutet av föregående period.

D.DY Avskrivningar för aktuellt år

Detta är den systematiska fördelningen av en tillgångs avskrivningsbara belopp över tillgångens användningstid.

En tabell med de årliga avskrivningsprocentsatser som tillämpas av varje medlemsstat ska delges kommissionen i rimlig tid för inrättandet av det datoriserade överförings- och kontrollsystemet som avses i artikel 11.1 i denna förordning.

D.IP Investeringar/inköp

De totala utgifterna för inköp, större reparationer och produktion av anläggningstillgångar under rapporteringsåret. Om bidrag och subventioner har erhållits för dessa investeringar ska beloppet före avdrag av bidrag och subventioner anges i kolumn IP.

Inköp av mindre maskiner och utrustning eller unga träd och buskar för mindre omplanteringar anges inte i dessa kolumner utan ingår i kostnaderna för rapporteringsåret.

Större reparationer som väsentligt ökar maskinens eller utrustningens värde jämfört med värdet före reparationen anges också i denna kolumn, antingen som en del av maskinens eller utrustningens avskrivning, som där det är lämpligt justeras för att ta hänsyn till föremålets förlängda användningstid (på grund av reparationen), eller genom att kostnaden för större reparationer sprids över den förväntade användningstiden.

Värdet för producerade anläggningstillgångar ska bedömas på grundval av produktionskostnad (inberäknat värdet för avlönad eller oavlönad arbetskraft) och ska läggas till värdet för anläggningstillgångar under koderna 2010–8010 i tabell D ”Tillgångar”.

D.S Investeringssubventioner

Den aktuella andelen av alla mottagna subventioner (under tidigare eller aktuellt rapporteringsår) för tillgångar som registreras i denna tabell.

D.SA Försäljning

Total försäljning av tillgångar under rapporteringsåret.

D.CV Värde vid årets slut

Värde vid årets slut är tillgångarnas värde vid rapporteringsårets slut.

Anmärkningar

För posterna 3010 och 5010 betraktas skillnaden mellan OV + IP-SA och CV som inkomst eller förlust (beroende på ändringar i enhetspris och volym) för dessa tillgångar under rapporteringsåret.

Information om Biologiska tillgångar – djur registreras i tabell J ”Animalieproduktion”.

Kvantiteterna för kvoter (ägd kvot, inhyrd kvot och uthyrd kvot) är obligatoriska poster. Endast kvantiteten från och med rapporteringsårets slut ska registreras.

De värden som gäller för kvoter som kan handlas separat från tillhörande mark registreras i denna tabell. Kvoter som inte kan handlas separat från den tillhörande marken ska endast registreras i tabell D ”Tillgångar”. De kvoter som ursprungligen erhållits gratis ska också registreras och värderas enligt aktuella marknadsvärden om de kan handlas separat från mark.

Vissa uppgiftsposter anges parallellt, antingen enskilt eller som delar av aggregerade uppgifter, i andra grupper eller kategorier i tabell D ”Tillgångar”, tabell H ”Input” och/eller tabell I ”Grödor”.

Följande kategorier ska användas:

50) Organisk gödsel.

60) Stödrättighet inom ramen för ordningen för grundstöd och stödrättighet inom ramen för grundläggande inkomststöd för hållbarhet.

Följande informationsgrupper ska användas:

E.QQ. Kvantitet (anges endast för kolumnerna N, I, O)

Uppgifterna ska anges i följande enheter:

* Kategori 50 (organisk gödsel) – antalet djur omräknat med hjälp av standardomräkningsfaktorer för gödselutsöndring.

* Kategori 60 (ordningen för grundstöd och grundläggande inkomststöd för hållbarhet) – antal rättigheter.

E.QP Inköpt kvot (anges endast för kolumn N)

Belopp som under rapporteringsåret har betalats för inköp av kvoter eller andra rättigheter som kan handlas separat från tillhörande mark ska anges.

E.QS. Såld kvot (anges endast för kolumn N)

Belopp som under rapporteringsåret har mottagits för försäljning av kvoter eller andra rättigheter som kan handlas separat från tillhörande mark ska anges.

E.OV. Värde vid årets början (anges endast för kolumn N)

Värdet vid årets början av de kvantiteter företagaren förfogar över, vare sig de ursprungligen erhållits gratis eller köpts in, ska anges till aktuellt marknadsvärde, om kvoterna kan handlas separat från tillhörande mark.

E.CV. Värde vid årets slut (anges endast för kolumn N)

Värdet vid årets slut av de kvantiteter företagaren förfogar över, vare sig de ursprungligen erhållits gratis eller köpts in, ska anges till aktuellt marknadsvärde, om kvoterna kan handlas separat från tillhörande mark.

E.PQ. Betalningar för inleasade eller inhyrda kvoter (anges endast för kolumn I)

Belopp som betalts för leasing eller inhyrning av kvoter eller andra rättigheter. Ingår också i kategori 5070 (Hyror och arrenden) i tabell H ”Input”.

E.RQ Intäkter från utleasade eller uthyrda kvoter (anges endast för kolumn O)

Belopp som erhållits för leasing eller uthyrning av kvoter eller andra rättigheter. Ingår också i kategori 90900 (”Annat”) i tabell I ”Grödor”.

E.TX. Skatter, extra avgifter (kolumn T)

Betalt belopp.

KOLUMNER I TABELL E

Kolumn N avser ägd kvot, kolumn I inhyrd kvot, kolumn O uthyrd kvot och kolumn T skatter.

Företagets skulder: De angivna beloppen ska endast gälla utestående belopp, dvs. upptagna lån minus de återbetalningar som redan gjorts.

Följande kategorier ska användas:

1010. Kommersiellt lån, standard – lån som inte har stöd genom allmän politik rörande låntagning.

1020. Kommersiellt lån, särskilt – lån som får stöd genom allmän politik (räntesubventioner, garantier osv.).

1030. Familjelån/privata lån – lån som avtalats med fysiska personer på grundval av familjära/privata förhållanden med gäldenären.

2010. Leverantörsskulder – belopp som företaget är skyldigt leverantörer.

3000. Övriga skulder – skulder som inte är lån eller leverantörsskulder.

Två informationsgrupper ska anges: OV (värde vid årets början) och CV (värde vid årets slut).

Det finns två kolumner, S (kortfristiga skulder) och L (långfristiga skulder), enligt följande:

Kortfristiga skulder — skulder och andra åtaganden som löper ut inom ett år.

Långfristiga skulder — skulder och andra åtaganden som löper ut efter ett år eller mer.

De monetära uppgifterna i företagsredovisningen ska anges utan moms.

Följande uppgifter rörande moms ska anges som kategorier:

1010. Gården använder allmänt system för moms

1020. Gården använder minoritetssystem för moms

Koder enligt definitionerna för det allmänna momssystemet.

Det finns bara en informationsgrupp (VA) för gårdens momssystem. Det finns tre kolumner: C (koden för momssystem), NI (transaktioner som påverkar momssaldot men som inte är investeringar) och I (transaktioner som påverkar momssaldot och som är investeringar).

För det normala momssystemet anges endast dess indikation. Om företaget omfattas av systemet med delvis avräkning av moms ska man även ange transaktioner som berör momssaldot men som inte är investeringar och transaktioner som berör momssaldot och som är investeringar.

Om momsomsättningen ökar företagets intäkter är momssaldot ett positivt tal. Om intäkterna minskar är momssaldot ett negativt tal.

Gårdens input (kostnader kontant eller i natura och kvantiteterna av vissa insatsvaror) avser den förbrukning av produktionsresurser (inklusive gårdens förbrukning av egenproducerade insatsvaror) som motsvarar gårdens output under rapporteringsåret eller den förbrukning av dessa resurser som sker under rapporteringsåret. När vissa användningar hänför sig dels till privat förbrukning, dels till gårdens förbrukning (t.ex. elektricitet, vatten, bränsle till uppvärmning och maskiner osv.) ska endast den senare delen anges i företagsredovisningen. Den andel av användningen av privatägda bilar som motsvarar användningen för gårdens ändamål ska också tas med.

Vid beräkning av de kostnader som hör samman med outputen under rapporteringsåret ska inköp och gårdens förbrukning under året justeras för värdeändringar (inklusive förändringar rörande odlingarna). För varje post ska det totala värdet av de kostnader som har betalats för gårdens förbrukning och värdet på förbrukningen anges separat.

Om de angivna kostnaderna hänför sig till den totala förbrukningen av insatsvaror under rapporteringsåret men inte hör samman med produktionen under det året, bör förändringar i lager av insatsvaror redovisas i tabell D under kod 1040 Lager, undantaget kostnader som hänför sig till permanenta grödor och grödor på rot, som bör registreras under 2010 Biologiska tillgångar – växter.

När företagets produktionsresurser (avlönad eller oavlönad arbetskraft, maskiner eller utrustning) används för att öka anläggningstillgångarna (konstruktion eller omfattande reparation av maskiner, uppförande, större reparation eller rivning av byggnader, plantering eller avverkning av fruktträd), ska motsvarande kostnader – eller en skattning av dem – inte inberäknas i företagets driftskostnader. Under alla omständigheter ska arbetskostnader och arbetstimmar som använts till att producera anläggningstillgångar varken ingå i kostnader eller uppgifter om arbetskraft. Om det i undantagsfall inte är möjligt att separat beräkna vissa kostnader (bortsett från kostnader för arbetskraft) för produktion av anläggningstillgångar (t.ex. användning av företagets traktor) och dessa utgifter sedan införs som kostnader, ska en skattning av alla dessa kostnader som använts för produktion av anläggningstillgångar anges i tabell I ”Grödor” med kod 90900 (Annat).

Kostnader rörande förbrukning av investeringstillgångar redovisas som avskrivningar, och följaktligen ska utgifterna för anskaffning av investeringstillgångar inte behandlas som gårdens kostnader. Anvisningar rörande avskrivning anges i tabell D ”Tillgångar”.

Utgifter för kostnadsposter som ersätts under rapporteringsåret eller senare (t.ex. reparation av en traktor efter en skada som täcks av en försäkring eller av en ansvarig tredje part) ska inte anges som gårdens kostnader och motsvarande intäkter ska inte heller anges i jordbrukets redovisning.

Vid intäkter från försäljning av köpta förnödenheter ska avdrag göras i motsvarande inputposter.

Bidrag och subventioner relaterade till kostnader ska inte dras av från motsvarande kostnadsposter utan anges under lämpliga koder 4100–4900 i tabell M ”Subventioner” (se anvisningarna för dessa koder). Bidrag och subventioner till investeringar anges i tabell D ”Tillgångar”.

Kostnaderna omfattar även eventuella inköpsrelaterade utgifter för kostnadsposten.

Input klassificeras enligt följande:

1010. Löner och kostnader för sociala avgifter för avlönad arbetskraft

Denna post omfattar följande:

Löner som faktiskt betalats kontant till löntagarna, oavsett grunden för vederlaget (tim- eller ackordslön), med avdrag för eventuella sociala bidrag till jordbrukaren i dennes egenskap av arbetsgivare som kompensation för utbetalning av en lön som inte motsvarar det faktiskt utförda arbetet (t.ex. frånvaro från arbete på grund av en olycka, yrkesutbildning osv.).

Löner i form av naturaförmåner (t.ex. logi, mat, bostad, produkter från gården osv.).

Produktivitetstillägg, kvalifikationstillägg, gåvor, gratifikationer, vinstandelar.

Övriga kostnader i samband med arbetskraft (anställningskostnader).

Sociala avgifter som åligger arbetsgivaren och avgifter som arbetsgivaren betalar för den anställdes del.

Försäkring för olycksfall i arbetet.

Sociala avgifter och försäkringar som rör företagaren själv och den oavlönade arbetskraften ska inte anses som gårdens kostnader.

De belopp som utbetalas till oavlönad arbetskraft (som definitionsmässigt är lägre än en normal lön – jfr definitionen av oavlönad arbetskraft) ska inte anges i företagsredovisningen.

Ersättningar (kontanta eller som naturaförmåner) till pensionerade arbetstagare som inte längre är anställda vid företaget ska inte anges under denna post utan anges med koden ”Övriga omkostnader för jordbruket”.

1020. Kontraktsarbete och maskinhyror

Denna post omfattar följande:

Totala utgifter för arbete som gården låtit utföra på entreprenad. Detta kan omfatta kostnaden för användning av utrustning (inklusive bränsle) och själva arbetet. Om kostnaden för annat använt material än bränsle (t.ex. växtskyddsmedel, gödselmedel och utsäde) också omfattas av kontraktet ska dessa utgifter inte räknas med. Detta belopp (eller vid behov en skattning) ska anges under motsvarande kostnadspost (t.ex. ska pesticider anges under koden 3040 ”Växtskyddsmedel”).

Kostnader för att hyra maskiner som används av gårdens arbetskraft. Bränslekostnaderna relaterade till användning av hyrda maskiner ska anges under koden 1040 ”Driv- och smörjmedel”.

Kostnader för att leasa maskiner som används av gårdens arbetskraft. Bränsle- och underhållskostnader för leasade maskiner ska anges under relevanta koder (koderna 1030 ”Löpande underhåll av maskiner och utrustning” och 1040 ”Driv- och smörjmedel”).

1030. Löpande underhåll av maskiner och utrustning

Kostnader för underhåll av maskiner och utrustning och för mindre reparationer som inte påverkar det reparerade materialets marknadsvärde (betalning till mekaniker, kostnader för reservdelar osv.).

Denna post omfattar inköp av mindre utrustning, utgifter för sadelmakare och skoning av hästar, inköp av däck, drivbänkar, skyddskläder, rengöringsmedel för allmän rengöring av utrustning samt den andel av kostnaderna för privatbilar som motsvarar användningen av dem för jordbruksändamål (se även kod 1050). Rengöringsmedel för utrustning som används i hanteringen av djur (t.ex. mjölkningsmaskiner) ska anges under kod 2090 ”Övriga särskilda kostnader för djurhållning”.

Större reparationer som innebär att materialets värde ökar i förhållande till värdet före reparationen ska inte anges under denna kod (se även anvisningar rörande avskrivning i tabell D ”Tillgångar”).

1040. Driv- och smörjmedel

Denna post omfattar även den andel av kostnaderna för bränsle och smörjmedel för privatbilar som motsvarar användningen av dem för jordbruksändamål (se även kod 1050).

Om produkterna används både som motorbränsle och bränsle för uppvärmning, delas det totala beloppet mellan följande två koder:

1050. Utgifter för bil

Om den andel av kostnaderna för privatbilar som motsvarar användningen av dem för jordbruksändamål bestäms schablonmässigt (t.ex. med ett fast belopp per km), ska dessa kostnader anges under denna kod.

Foder

Använt foder indelas i köpt foder och foder som produceras vid gården.

Köpt foder omfattar slickstenar, mejeriprodukter (köpta eller återlämnade till gården) samt produkter för konservering och lagerhållning av foder, såväl som utgifter för betesgång och användning av kollektiva betesmarker och ängsmarker som inte ingår i UJA samt arrende av betesmarker som inte ingår i UJA. Inköpt strö och halm räknas också till köpt foder.

Inköpt foder som används till betande djur indelas i kraftfoder och grovfoder (inklusive betesgång, utgifter för användning av kollektiva betesmarker, ängsmarker och betesmarker som inte ingår i UJA samt inköpt strö och halm).

Kod 2010 ”Inköpt kraftfoder för betande djur (hästdjur, idisslare)” omfattar särskilt oljekraftfoder, foderblandningar, spannmål, torkat gräs, torkad massa av sockerbetor, fiskmjöl, mjölk och mejeriprodukter, mineraler och produkter för konservering och lagerhållning av dessa fodersorter.

Utgifter för kontraktsarbeten i jordbruket för produktion av grovfoder, t.ex. ensilage, ska anges under kod 1020 ”Kontraktsarbete och maskinhyror”.

Foder som produceras på gården och används för eget bruk omfattar säljbara gårdsprodukter som används som foder (här ingår mjölk och mjölkprodukter, men inte mjölk som dias av kalvar). Strö och halm som produceras vid företaget inkluderas endast om dessa är en säljbar produkt i området och under året i fråga.

Följande uppdelning ska göras:

Inköpt foder: 2010. Inköpt kraftfoder för betande djur (hästdjur, idisslare) 2020. Inköpt grovfoder för betande djur (hästdjur, idisslare) 2030. Inköpt foder för grisar 2040. Inköpt foder för fjäderfä och övriga smådjur

Foder som produceras vid gården och används för eget bruk: 2050. Foder som produceras vid gården och används för betande djur (hästdjur, idisslare) 2060. Foder som produceras vid gården och används för grisar 2070. Foder som produceras vid gården och används för fjäderfä och övriga smådjur

2080. Veterinärkostnader

Kostnader för veterinärsarvoden och läkemedel.

2090. Övriga särskilda kostnader för djurhållning

Alla direkta kostnader i samband med animalieproduktion som inte upptas separat i de övriga koderna i tabell H: betäckningsavgifter, artificiell insemination, kastrering, mjölkkontroll, avgifter och registrering i stamböcker, rengöringsmedel för utrustning som används i hanteringen av djur (t.ex. mjölkningsmaskiner), emballage till animalieprodukter, kostnader för extern lagerhållning och iordningställande av gårdens animalieprodukter, kostnader för marknadsföring av gårdens animalieprodukter, kostnader för bortskaffning av överskottsgödsel osv. Likaså ingår kortfristig hyra för byggnader för inhysning av djur eller lagring av produkter i samband med detta. Särskilda kostnader för bearbetning av animalieprodukter som anges under koderna 4030–4070 i tabell H ingår inte.

3010. Inköp av utsäde och sättplantor

Allt inköpt utsäde och alla sättplantor, inklusive lökar och knölar. Kostnaderna för nyplantering av unga träd och buskar utgör en investering och ska anges i tabell D antingen under kod 2010 ”Biologiska tillgångar – växter” eller under kod 5010 ”Skogsmark inklusive timmer på rot”. Vid mindre omplanteringar anses dock kostnader för unga träd och buskar som kostnader för rapporteringsåret i fråga och ska anges under denna kod, bortsett från kostnader rörande skog kopplad till företaget, vilka anges med kod 4010 ”Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling”.

Kostnader för bearbetning av utsäde (klassificering, desinfektion) ska också anges under denna kod.

3020. Utsäde och sättplantor producerade för eget bruk

Allt utsäde och alla sättplantor (inklusive lökar och knölar) som produceras för eget bruk.

3030. Gödselmedel och jordförbättringsmedel

Alla gödselmedel och jordförbättringsmedel (t.ex. kalk) inklusive mull, torv och gödsel som är inköpta (gödsel som producerats i företaget ingår inte).

Gödselmedel och jordförbättringsmedel som används för skog som ingår i jordbruksföretaget ska anges under kod 4010 ”Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling”.

3031 Kvantitet N i deciton använd i mineralgödselmedel

30311 varav urea i fast form (frivillig uppgift)

Kvantitet (vikt) kväve uttryckt som N i fast ureagödselmedel

30312 varav urea i gödselmedel med ureaammoniumnitrat och gödselmedel med ureaammoniumsulfat

Kvantitet (vikt) kväve uttryckt som N i gödselmedel med ureaammoniumnitrat och gödselmedel med ureaammoniumsulfat (frivillig uppgift)

30313 varav gödselmedel med kalciumammoniumnitrat

Kvantitet (vikt) kväve uttryckt som N i kalciumammoniumnitrat (frivillig uppgift)

3034. Inköpt gödsel

Värdet av inköpt gödsel.

3040. Växtskyddsmedel

Alla produkter som används för att skydda grödor och plantor mot parasiter och sjukdomar, vilda djur, ogynnsamma väderförhållanden osv. (insekticider, fungicider, herbicider, förgiftat lockbete, fågelskrämmor, hagelskydd, frostskydd osv.). Om arbetet för att skydda grödorna utförs på entreprenad och om den specifika kostnaden för de använda skyddsprodukterna inte är känd, ska hela summan anges under kod 1020 ”Kontraktsarbete och maskinhyror”.

Skyddsmaterial som används för skog som ingår i jordbruksföretaget ska anges under kod 4010 ”Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling”.

3090. Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion

Alla kostnader som har direkt samband med vegetabilieproduktionen (inklusive permanenta betesmarker och gräsmarker) och som inte upptas separat i övriga kostnadsposter: emballage, snören och rep, kostnader för jordanalys, jordbruksutställningar, plasttäckning (t.ex. för jordgubbsodling), material för konservering av grödor, kostnader för lagerhållning och iordningställande av grödor som görs utanför gården, kostnader för saluföring av gårdens grödor, kostnader för inköp av säljbara skördar på rot eller för hyra av mark för en kortare period än ett år och som används för att odla säljbara skördar, inköp av druvor och oliver som bearbetas i företaget osv. Koden omfattar inte specifika kostnader för bearbetning av andra grödor än vindruvor och oliver som ska anges under koden 4020. Koden omfattar även korttidshyrning av byggnader som används för säljbara skördar.

4010. Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling

Gödselmedel, skyddsmaterial, diverse särskilda kostnader. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4020. Särskilda kostnader för bearbetning av vegetabilieprodukter

Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader) för bearbetning av vegetabilieprodukter. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4030. Särskilda kostnader för bearbetning av komjölk

Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader) för bearbetning av komjölk. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4045. Särskilda kostnader för bearbetning av mjölk från andra djur

Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader) för bearbetning av mjölk från andra djur (t.ex. buffel, får, get). Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4070. Särskilda kostnader för bearbetning av kött och andra animalieprodukter

Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader) för bearbetning av kött eller andra animalieprodukter som inte anges under koderna 4030–4060 . Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4090. Övriga särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet

Råvaror, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

5010. Löpande underhåll av byggnader och markanläggningar

Underhåll av byggnader och markanläggningar, inklusive växthus, drivbänkar och stöttor. Inköp av byggnadsmaterial för löpande underhåll av byggnader ska anges under denna kod.

Inköp av byggnadsmaterial för nya investeringar ska anges under lämpliga koder i informationsgruppen ”Investering/Inköp” i tabell D ”Tillgångar”.

Kostnader för större byggnadsreparationer som ökar byggnadernas värde (större underhåll) inkluderas inte under denna kod. Sådana kostnader ska anges som investering i tabell D under kod 3030 ”Byggnader tillhörande gården”.

5020. Elektricitet

Total förbrukning av elektricitet för jordbruksverksamheten.

5030. Bränsle för uppvärmning (totalt)

Totalt förbrukningsvärde för inköpt bränsle för uppvärmning för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus. I denna kategori ingår uppvärmningsförbrukning av inköpta fossila bränslen: naturgas och tillverkade gaser, olja, petroleumprodukter och fasta fossila bränslen samt förbrukning av inköpta förnybara energikällor (t.ex. trä, halm, pelletar, biogas).

5031. varav naturgas och tillverkade gaser

Total förbrukning av naturgas och andra tillverkade fossilbaserade gaser för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus.

5032. varav olja och petroleumprodukter

Total förbrukning av olja och petroleumprodukter för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus.

5033. varav fasta fossila bränslen

Total förbrukning av fasta fossila bränslen (t.ex. kol) för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus.

5034. varav förnybara bränslen

Total förbrukning av förnybara bränslen (t.ex. trä, halm, pelletar, biogas) för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus.

Inlämningen av uppgifter som rör variablerna 5031, 5032, 5033 och 5034 är frivillig från och med räkenskapsåret 2023 och obligatorisk från och med rapporteringsåret 2025.

5035. varav annat ursprung

Total förbrukning av energi producerad av annat ursprung som inte ingår i tidigare kategorier. Exempel kan vara geotermisk energi, fjärrvärme osv.

Fjärrvärme tillhandahåller värme från en centraliserad plats. I detta system genererar en central anläggning värme i form av varmvatten, ofta genom förbränning av fossila bränslen, biomassa eller andra förnybara källor, och distribuerar den genom ett rörnät.

5040. Vatten

Kostnader för anslutning till det allmänna vattennätet och vattenförbrukning för alla jordbruksändamål, inklusive konstbevattning. Kostnaderna för användning av gårdsägd vattenutrustning ska anges under lämpliga koder: avskrivning av maskiner och utrustning, löpande underhåll av maskiner och utrustning, motorbränsle, elektricitet.

5051. Jordbruksförsäkring

Kostnaden för försäkring av inkomst från jordbruksproduktion eller någon av dess komponenter, inklusive djurförsäkring och skördeskadeförsäkring osv. Inkluderar avgiften för deltagande i gemensamma fonder.

5055. Andra försäkringar i anslutning till gården

Alla försäkringspremier som täcker övriga risker för gården (utom själva jordbruket), såsom företagarens tredjepartsansvar, brand- och översvämningsskador, men inte försäkringspremier som täcker olycksfall i arbetet som anges under kod 1010 i denna tabell. Här ingår också försäkringspremier för byggnader.

5061. Skatter och övriga avgifter

Alla skatter och övriga avgifter som rör jordbruksverksamheten, även sådana som gäller åtgärder för miljöskydd, med undantag av moms och skatter som gäller mark, byggnader och arbetskraft. Företagarens direkta inkomstskatter räknas inte till gårdens kostnader.

5062. Skatter och andra avgifter för mark och byggnader

Skatter och andra avgifter som ska betalas för äganderätten till jordbruksmark och byggnader som brukas med äganderätt och som delbruk.

5070. Hyror och arrenden

Hyror och arrenden (kontant eller i naturaförmåner) för mark, byggnader, kvoter och övriga rättigheter för jordbruksverksamheten. För jordbruksbyggnader och andra hyrda byggnader ska endast den del som rör jordbruksverksamheten anges. Leasing- eller hyreskostnader för kvoter som inte är knutna till mark ska även anges i tabell E.

5071. varav hyror och arrenden för mark

5080. Ränteutgifter och andra finansiella avgifter

Räntor och finansiella avgifter för lånat kapital avsett för jordbruksändamål. Denna information är obligatorisk.

Räntesubventioner ska inte dras av, utan anges i tabell M under kod 3550.

5090. Övriga omkostnader för jordbruket

Alla övriga kostnader för jordbruket som inte anges under föregående koder (arvoden till revisorer, sekreterartjänster och kontorsutgifter, kostnader för telefon, diverse bidrag och abonnemang osv.).

För kategori av gröda ska följande koder användas:

Koderna för typ av gröda ska väljas ur förteckningen nedan:

Koderna för saknade uppgifter ska väljas ur förteckningen nedan:

Informationen om produktion av grödor under rapporteringsåret ska registreras i formatet för Tabell I ”Grödor”. Informationen för var och en av de olika grödorna ska anges separat. Tabellens innehåll definieras genom val av en kod för kategori av gröda, en kod för typen av gröda och en kod för saknade uppgifter.

Detaljuppgifter rörande potatis (koderna 10310, 10390), färska grönsaker, meloner och jordgubbar (koderna 10731, 10732, 10733, 10734, 10735, 10736, 10737, 10738, 10739, 10790), blommor och prydnadsväxter (koderna 10830, 10840, 10850) och biprodukter från grödor andra än från oliver och vin (koderna 90310, 90320, 90330) krävs endast om uppgifterna finns att tillgå i gårdens bokföring.

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL I

Tabell I innehåller följande informationsgrupper:

Obligatoriska informationsgrupper: Dessa är areal (A), värde vid årets början (OV), värde vid årets slut (CV), produktion (PR), försäljning (SA), hushållets egen förbrukning och naturaförmåner (FC) och gårdens egen förbrukning (FU).

Frivilliga informationsgrupper: Kvantiteter av N, P2O5 och K2O i mineralgödselmedel

KOLUMNER I TABELL I

I tabell I ska följande uppgifter anges: Total areal (TA), areal som bevattnas (IR), areal som används för energigrödor (EN), areal som är helt ekologisk (OR), areal som är under omställning till ekologisk produktion (CO), mängden tillförda näringsämnen, produktion, försäljning (Q) och värdet (V). Nedan följer beskrivning för varje informationsgrupp om vilka kolumner som ska fyllas i:

I.A Areal

För informationsgruppen areal (A) ska den totala arealen (TA), den areal som bevattnas (IR), den areal som används för energigrödor (EN), den areal på vilken grödor odlas ekologiskt enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) 2018/848 (OR) och den areal som är under omställning till ekologisk produktion enligt definitionen i artiklarna 3.6 och 10 i förordning (EU) 2018/848 (CO) registreras. Arealen ska alltid anges i ar (100 ar = 1 ha) med undantag för mark som används för svampodling, som ska anges i kvadratmeter. De arealer som anges i kolumnerna OR och CO utesluter varandra.

I.NU Kvantitet N använd i mineralgödselmedel

Frivilliga uppgifter. Total kvantitet (vikt) kväve i form av N i använt mineralgödningsmedel, skattad på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och deras N-halt. Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg).

I.PU Kvantitet P2O5 använd i mineralgödselmedel

Frivilliga uppgifter. Total kvantitet (vikt) fosfor i form av P2O5 i använt mineralgödningsmedel, skattad på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och deras P2O5-halt. Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg).

I.KU Kvantitet K2O använd i mineralgödselmedel

Frivilliga uppgifter. Total kvantitet (vikt) kalium i form av K2O i använt mineralgödningsmedel, skattad på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och deras K2O-halt. Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg).

I.OV Värde vid årets början

För informationsgruppen Värde vid årets början (OV) ska värdet (V) av produkter i lager vid början av rapporteringsåret anges. Produkterna ska värderas till det pris fritt gård som gäller på värderingsdagen.

I.CV Värde vid årets slut

För informationsgruppen Värde vid årets slut (CV) ska värdet (V) av produkter i lager vid slutet av rapporteringsåret anges. Produkterna ska värderas till det pris fritt gård som gäller på värderingsdagen.

I.PR Produktion

För informationsgruppen Produktion (PR) ska kvantiteterna för de grödor som producerats (Q) under rapporteringsåret (exklusive eventuella förluster på åkern eller vid gården) anges. De kvantiteter som anges ska gälla företagets huvudprodukter (biprodukter räknas inte).

Kvantiteterna ska anges i deciton (100 kg) utom för vin och vinrelaterade produkter som anges i hektoliter. När det på grund av försäljningsvillkoren inte är möjligt att fastställa den faktiska produktionen i deciton ska kod 2 för saknade uppgifter anges.

För 10790 ”Andra grönsaker” och 90900 ”Annat” ska kvantiteten inte anges.

I.SA Total försäljning

För informationsgruppen Total försäljning (SA) ska försäljningskvantiteten (Q) och försäljningsvärdet (V) för produkter som finns i lager vid rapporteringsårets början eller som har skördats under året anges. Eventuella kända marknadsföringskostnader ska inte dras av från den totala försäljningen, utan anges i tabell H ”Input”.

I.FC Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner

För informationsgruppen Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner (FC) ska värdet (V) för produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts som betalning i natura för varor och tjänster (inberäknat ersättning i natura) anges. De aktuella produkterna ska värderas till priset fritt gård.

I.FU Gårdens egen förbrukning

För informationsgruppen Gårdens egen förbrukning (FU) ska värdet fritt gård (V) för företagets produkter i lager vid rapporteringsårets början och/eller som producerats under året, och som använts som insatsvaror i företaget under året anges. Hit hör följande:

Djurfoder: Värdet fritt gård av de av företagets säljbara produkter (produkter som normalt är säljbara) som under året använts till djurfoder. Den del av företagets halmproduktion som används vid gården (som foder och ströhalm) ska endast värderas när det är en säljbar produkt i området under året i fråga. De berörda produkterna ska värderas till priset fritt gård.

Utsäde: Värdet fritt gård av säljbara gårdsprodukter som använts som utsäde för grödor under året.

Övrig användning på gården (inberäknat produkter från företaget som används i tillagning av måltider för semesterbesökare).

Kategorier av djurbesättning

Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av djurbesättning:

100) Hästdjur Omfattar även kapplöpnings- och ridhästar, åsnor, mulor och mulåsnor osv.

210) Nötkreatur av hankön och honkön yngre än ett år

220) Nötkreatur av hankön från ett år och yngre än två år

230) Kvigor, från ett år och yngre än två år Omfattar inte nötkreatur av honkön som har kalvat.

240) Nötkreatur av hankön, två år och äldre

251) Avelskvigor Nötkreatur av honkön, två år och äldre, som ännu inte har kalvat och som är avsedda för avel.

252) Slaktkvigor Nötkreatur av honkön, två år och äldre, som ännu inte har kalvat och som inte är avsedda för avel.

261) Mjölkkor Nötkreatur av honkön som har kalvat (även om de är under två år) och som hålls uteslutande eller huvudsakligen för mjölkproduktion för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter. Inbegriper mjölkkor för avlivning.

262) Buffelmjölkkor Bufflar av honkön som har kalvat (även om de är under två år) och som hålls uteslutande eller huvudsakligen för mjölkproduktion för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter. Inbegriper buffelkor för avlivning.

269) Andra kor än mjölkkor Kategorierna 210–252 och 269 omfattar även motsvarande kategorier av bufflar och/eller honbufflar.

1) Nötkreatur av honkön som har kalvat (även om de är under två år) och som hålls uteslutande eller huvudsakligen för avel och vars mjölk inte är avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.

2) Arbetskor.

3) Andra kor än mjölkkor, för avlivning (vare sig de är gödda eller inte före slakt).

311) Avelsfår av honkön Tackor på minst ett år avsedda för avel.

319) Övriga får Får i alla åldrar utom avelshonor.

321) Avelsgetter av honkön

329) Övriga getter Andra getter än avelshonor.

410) Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg.

420) Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer, med undantag för suggor för avlivning (se kategori 499 ”Övriga grisar”).

491) Slaktgrisar Slaktgrisar med en levande vikt på 20 kg eller mer, med undantag för suggor och galtar för avlivning (se kategori 499 ”Övriga grisar”).

499) Övriga grisar Grisar med en levande vikt på 20 kg eller mer, med undantag för avelssuggor (se kategori 420) och slaktgrisar (se kategori 491).

510) Fjäderfä – slaktkycklingar Slaktkycklingar. Värphöns och höns för avlivning ingår ej. Småkycklingar ingår ej.

520) Värphöns Omfattar unghöns, värphöns, höns för avlivning och tuppar för avel av värphöns när dessa hålls som värphöns. Unghöns är unga hönor som ännu inte börjat värpa. Småkycklingar ingår ej.

530) Annat fjäderfä Omfattar ankor, kalkoner, gäss, pärlhöns, strutsar och avelshanar (utom de som nämns ovan för värphöns). Hondjur avsedda för avel ingår. Småkycklingar ingår ej.

610) Avelskaniner av honkön

699) Övriga kaniner

700) Bin Anges som antalet befolkade bikupor.

900) Andra djur Omfattar småkycklingar, hjortar, pälsdjur. Omfattar även andra djur som används för lantbruksturism. Omfattar inte produkter från andra djur (se tabell K, kategori 900).

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL J

J.AN Genomsnittligt antal (anges endast i kolumn A)

En enhet avser ett djur som funnits i företaget under ett år. Djuren räknas i proportion till hur lång tid de har funnits i företaget under rapporteringsåret.

Det genomsnittliga antalet fastställs antingen genom periodvisa inventarier eller genom att registrera inkommande och utgående djur. Alla djur som finns i företaget, inberäknat djur som genom kontrakt föds upp eller göds (djur som inte tillhör företaget men som föds upp eller göds endast som en tjänst från företagaren, som inte tar på sig den ekonomiska risk som normalt gäller vid uppfödning och gödning av sådana djur) och djur som tas emot eller lämnas för betesgång, för den tid av året som de vistas på företaget.

Genomsnittligt antal (kolumn A)

Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

J. OR varav ekologiskt

Genomsnittligt antal djur som föds upp enligt de produktionsregler som fastställs i artiklarna 9, 10, 11 och 14 i förordning (EU) 2018/848 och i del II i bilaga II till samma förordning, med undantag av djur som fortfarande befinner sig under omställning enligt definitionen i artiklarna 3.6 och 10 i den förordningen.

J. CO varav under omställning till ekologisk

Genomsnittligt antal djur som föds upp enligt de produktionsregler som fastställs i artiklarna 9, 10, 11 och 14 i förordning (EU) 2018/848 och i del II i bilaga II till samma förordning, och som fortfarande befinner sig under omställning enligt definitionen i artiklarna 3.6 och 10 i den förordningen.

J.RN Referensantal (anges endast i kolumn N)

Referensantalet är det antal djur som normalt finns på gården vid en viss tidpunkt. Det används för att beräkna företagets standardresultat och ekonomiska storlek. Det gör det möjligt att, till skillnad från det genomsnittliga antalet (AN), ta hänsyn till en undantagsperiod under vilken det finns färre eller inga djur på företaget på grund av ett avbrott i produktionscykeln (t.ex. sjukdomsutbrott).

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur eller i antal bikupor.

Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Uppgifter rörande variabeln ”J.RN Referensantal” får anges i undantagsfall (t.ex. sjukdom på företaget eller avlivning av sanitära skäl). Det är frivilligt att lämna in dessa uppgifter.

J.OV Värde vid årets början

Djur som tillhör företaget vid rapporteringsårets början, vare sig de befinner sig på företaget vid den tidpunkten eller inte.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur eller i antal bikupor.

Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Djurbesättningens värde ska fastställas som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.

J.CV Värde vid årets slut

Djur som tillhör företaget vid rapporteringsårets slut, vare sig de befinner sig på företaget vid den tidpunkten eller inte.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur eller i antal bikupor.

Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Djurbesättningens värde ska fastställas som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.

J.PU Inköp

Här anges de totala inköpen av djur under rapporteringsåret.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Värdet på inköp inbegriper inköpskostnaderna. Relaterade bidrag och subventioner ska inte dras av från totalbeloppet för dessa inköp, utan ska anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori (koderna 5100–5900).

J.SA Total försäljning

Här anges de totala försäljningarna av djur under rapporteringsåret.

I dessa ingår försäljningar till konsumenter för egen konsumtion av djur eller kött, oavsett om djuren slaktas på gården eller inte.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Denna information ska inte anges för andra djur (kod 900).

Värde (kolumn V)

Eventuella marknadsföringskostnader ska inte dras av från det totala försäljningsbeloppet, utan ska anges under kod 2090 (”Övriga särskilda kostnader för djurhållning”). Relaterade bidrag och subventioner ska inte ingå i totalbeloppet för försäljningarna, utan anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori av kopplat inkomststöd (koderna 23111–2900).

J.SS Försäljning för slakt

Här anges djur som under rapporteringsåret har sålts för slakt. Denna information ska inte anges för avelskvigor (kod 251), bin (kod 700) och andra djur (kod 900).

Antal (kolumn N)

Se Total försäljning.

Värde (kolumn V)

Se Total försäljning.

J.SR Försäljning för vidare uppfödning eller avel

Här anges djur som under rapporteringsåret har sålts för vidare uppfödning eller avel. Denna information ska inte anges för slaktkvigor (kod 252), bin (kod 700) och andra djur (kod 900).

Antal (kolumn N)

Se Total försäljning.

Värde (kolumn V)

Se Total försäljning.

J.SU Försäljning med okänt syfte

Här anges djur som under rapporteringsåret har sålts men information saknas om destinationen. Denna information ska inte anges för bin (kod 700) och andra djur (kod 900).

Antal (kolumn N)

Se Total försäljning.

Värde (kolumn V)

Se Total försäljning.

J.DL Antal dödsfall, inklusive avlivningar i nödsituationer

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Det omfattar avlivningar i nödsituationer och besättningsavlivning. Med avlivningar i nödsituationer avses avlivning av djur som är skadade eller har en sjukdom som är förknippad med svår smärta eller lidande. Med besättningsavlivning avses processen att avliva djur av folkhälso-, djurhälso-, djurskydds- eller miljöskäl under tillsyn av den behöriga myndigheten.

J.FC Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner

Här anges djur som förbrukats i gårdshushållet eller som använts för naturaförmåner under rapporteringsåret.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Djurbesättningens värde ska anges som verkligt värde.

J.FU Gårdens egen förbrukning

Här anges djur som under rapporteringsåret har använts för vidarebearbetning inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet i företaget.

catering, turistboende, och

bearbetning av djur till köttprodukter och foder.

Däremot ingår inte försäljning av djur eller kött, oavsett om djuren slaktas vid gården eller inte (se information om försäljning, SA).

Detta värde ska också anges i tabell H såsom kostnader för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget, under kod 4070 (Särskilda kostnader för bearbetning av kött och andra animalieprodukter).

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Djurbesättningens värde ska anges som verkligt värde.

J.TH Typ av inhysning

Kod (kolumn C)

Koderna för typ av inhysning ska väljas från förteckningen nedan för varje enskild djurkategori som ingår i förteckningen:

Om mer än en typ av inhysning används för någon djurkategori ska endast den typ av inhysning som används för majoriteten av djuren i den djurkategorin rapporteras. Uppgifterna ska rapporteras årligen i företagsredovisningarna. Uppgifterna får dock sammanställas eller samlas in med lägre frekvens, förutsatt att detta görs minst vart femte år.

Beskrivning av inhysningssystem

Uppbindningsstall: Uppbindningsstall är djurstallar där djuren är bundna till sina platser och inte får röra sig fritt. Dessa typer av inhysning kan innehålla gödsel som separeras i form av fast och flytande gödsel om golven i stallarna är sluttande betong med ströbädd (t.ex. halm, hackad halm, sågspån) och en grund ränna bakom djuren för att samla in en del av avföringen och urinen, medan en del regelbundet avlägsnas som fastgödsel. I vissa fall är rännan utrustad med ett dräneringsrör för att samla upp vätska eller så kan det finnas en djupare kanal i stället för en ränna för att samla in och lagra den flytande delen. Gödseln avlägsnas normalt mekaniskt utanför byggnaden som fast gödsel/stallgödsel. De kan också innehålla gödsel i form av flytgödsel om golven i stallarna är plan betong med en kanal täckt av ett galler bakom djuren eller helspaltgolv för att samla upp avföring och urin som flytgödsel. I detta fall faller gödseln och urinen ned under golvet till en grop där de bildar flytgödsel.

Med lösdrift och liggbåsstall avses djurstallar där djuren får röra sig fritt och har fritt tillträde över hela byggnadens eller inhägnadens område (en liten avgränsad yta för djurbesättning). Lösdrift kan innebära gödsel i fast form om det finns ett betonggolv som rengörs mer frekvent genom skrapning i det område där djuren står för att utfodras och/eller dricka. Det är vanligt att ett djupt lager strö (vanligtvis halm) sprids över golvet. Detta strö avlägsnas från byggnaden, vanligtvis en eller två gånger per vinter, som stallgödsel. Denna typ av inhysning omfattar även liggbåsstall, som är byggnader.

Utomhus omfattar betesmark, frigående och hage.

Inhysning med spaltgolv avser djurstallar där golven är helt spaltade. Hela golvet har spalter mellan vilka gödseln och urinen faller ned under golvet till en grop där de bildar flytgödsel.

Delvis på spaltgolv avser djurstallar där golven är delvis spaltade. Delar av golvet har spalter mellan vilka gödseln och urinen faller ned under golvet till en grop där de bildar flytgödsel.

Djupströ för grisar: inhysning på halmbäddar (lösdrift med djupströ) där golvet är täckt med ett tjockt skikt av strö (halm, torv, sågspån eller annat liknande material som binder gödseln och urinen) som endast avlägsnas med intervall som kan vara flera månaders mellanrum.

Andra typer av inhysning är typer av inhysning som skiljer sig från dem som nämns ovan.

Frigående är en metod för djurhållning där djuren, åtminstone en del av dagen, kan röra sig fritt utomhus, i stället för att vara instängda i ett inhägnad 24 timmar om dygnet.

Djupströ för värphönor är inhysning på halmbäddar (motsvarande lösdrift med djupströ) där golvet är täckt med ett tjockt skikt av strö (halm, torv, sågspån eller annat liknande material som binder gödseln) som endast avlägsnas med intervall som kan vara flera månaders mellanrum. En enkel sluten byggnad som är värmeisolerad och med fläktventilation eller naturlig ventilation. Minst en tredjedel av golvytan ska vara täckt med strö (t.ex. hackad halm, träspån) och två tredjedelar utformade som en grop täckt av spaltar för uppsamling av spillning (avfall från fjäderfä) under den 13–15 månader långa äggläggningsperioden. Värpreden, fågelmatare och vattenförsörjning placeras över spaltområdet för att hålla ströt torrt.

Aviarium kallas också flernivåsystem eller golvstallar. De består av ett golv och en eller flera nivåer av perforerade plattformar från vilka gödsel inte kan falla på fåglar under. Vid varje punkt i hela systemet finns det minst två nivåer tillgängliga för fåglar. Ett aviarium är en konstruktion med värmeisolering, fläktventilation och antingen naturligt eller artificiellt ljus. De kan kombineras med område för frigående och sprättyta utomhus. Fåglarna hålls i stora grupper och får röra sig över hela inhysningen över flera nivåer. Utrymmet är indelat i olika områden: utfodring och vattning, sömn och vila, sprättning, äggläggning. Eftersom djuren kan använda flera nivåer tillåts högre djurtäthet jämfört med systemet med djupströ. Spillning avlägsnas genom gödselband eller samlas upp i en gödselgrop.

Burar med gödselband Bursystem är inhysningssystem där värphönsen hålls i burar, en eller flera i varje, i slutna byggnader med fläktventilation och med eller utan belysningssystem. Fåglarna hålls i våningsburar, vanligtvis gjorda av ståltråd, placerade i långa rader. Spillningen faller genom burarnas botten och samlas upp och lagras under i en djup grop eller kanal eller avlägsnas med hjälp av band eller skrapsystem. Spillning från värphöns i bursystem blandas inte med annat material såsom strö och kan torkas eller förses med vatten för att underlätta hanteringen av gödseln. Bursystem med gödselband är bursystem där gödseln avlägsnas mekaniskt genom ett band under burarna till utsidan av byggnaden för att bilda fast gödsel/stallgödsel.

J.TO Tid utomhus

Betestid (kolumn D)

Antal hela betesdagar. Om djuren betar mindre än 2 timmar per dag anses detta inte vara en betesdag. Uppgifter ska rapporteras för kategorierna 261 (mjölkkor), 269 (andra kor än mjölkkor), 311 (avelsfår av honkön) och 321 (avelsgetter av honkön).

Tillgång till rastgård (kolumn Y)

Rastgårdar:

Permanent tillgängliga utomhusområden, normalt med ogenomträngligt golv, inklusive gräsmark utan bete, där djuren kan röra sig under en del av dagen. Om rastgården är tillgänglig för djuren ska den anges.

Följande koder ska användas:

0) Nej, djurbesättningen har inte tillgång till rastgården.

1) Ja, djurbesättningen har tillgång till rastgården.

Uppgift saknas

Kategorier av animalieprodukter och animalietjänster

Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av animalieprodukter och animalietjänster:

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL K

För gödsel (kod 800) ska endast information om försäljning (SA) anges i kolumn (V).

För övriga animalieprodukter (kod 900) ska information endast anges i form av värde (i kolumn V) eftersom kvantitet inte kan anges för en helhet som består av heterogena produkter.

För animalietjänster såsom kontraktsuppfödning (kod 1100) och övriga (kod 1200) ska information endast anges för intäkter som ska registreras som information om försäljning (SA) i kolumnen Värde (V).

Kvantitet (kolumn Q)

Kvantiteterna ska anges i deciton (100 kg) utom för ägg (koderna 531 och 532) som ska anges i tusental.

För andra produkter från biodling än honung (kod 700) ska kvantiteten uttryckas i deciton ”honungsekvivalenter”.

K.OV Värde vid årets början

Värdet av de produkter som finns i lager vid rapporteringsårets början, med undantag för djurbesättning.

Kvantitet (kolumn Q)

Se anvisningarna för tabell K.

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde på värderingsdagen.

K.CV Värde vid årets slut

Värdet av de produkter som finns i lager vid rapporteringsårets slut, med undantag för djurbesättning.

Kvantitet (kolumn Q)

Anvisningarna för tabell K gäller.

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde på värderingsdagen.

K.PR Produktion under rapporteringsåret

Kvantitet (kolumn Q)

Kvantiteterna för animaliska produkter som tillverkats under rapporteringsåret (exklusive eventuella förluster). De kvantiteter som anges ska gälla företagets huvudprodukter (biprodukter räknas inte). Den produktion som används för bearbetning inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården ska räknas in.

K.SA Försäljning

Totalangivelser för produkter som sålts under rapporteringsåret och som fanns i lager i början av rapporteringsåret och som har producerats under året.

Kvantitet (kolumn Q)

Anvisningarna för tabell K gäller.

Värde (kolumn V)

Det totala värdet av försäljning (vare sig betalning har mottagits under rapporteringsåret eller inte) från försäljning av produkter som fanns i lager vid rapporteringsårets början och som har producerats under året.

I det totala försäljningsbeloppet inräknas värdet av produkter som återförts till gården (skummjölk osv.). Det senare värdet upptas även under gårdens kostnader.

Alla ersättningsbetalningar (t.ex. ersättning från försäkringsbolag) under rapporteringsåret ska inräknas i den totala försäljningen av de berörda produkterna, när det kan fastställas att ersättningen gäller produktionen av dessa produkter. I annat fall ska de anges under koden 900 ”Övriga animalieprodukter”.

Bidrag och subventioner som erhållits för produkter under rapporteringsåret inräknas inte i den totala försäljningen; de ska anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori för kopplat inkomststöd (koderna 23111–2900).

Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet utan anges i tabell H ”Input” under kod 2090 ”Övriga särskilda kostnader för djurhållning”.

K.FC Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner

Produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts för betalning i natura av varor och tjänster (inklusive ersättning i natura). Denna information ska inte anges för ägg för kläckning (kod 532).

Kvantitet (kolumn Q)

Anvisningarna för tabell K gäller.

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.

K.FU Gårdens egen förbrukning

Företagets produkter som finns i lager vid rapporteringsårets början och/eller som produceras under året, och som används som insatsvaror i företaget under året. Hit hör följande:

Djurfoder: företagets säljbara produkter (produkter som normalt är säljbara) som under året använts till djurfoder. Mjölk som dias av kalvar ska inte ingå i gårdens egen förbrukning.

Produkter som använts inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården:

Catering, turistboende osv.

Vidarebearbetning (mjölk som bereds till smör, ost osv.).

Kvantitet (kolumn Q)

Anvisningarna för tabell K gäller.

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde. Dessa värden upptas även under gårdens kostnader.

Kategorier av annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården

Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av annan inkomstbringande verksamhet:

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL L

Kvantitet (kolumn Q)

Dessa kvantiteter ska anges i deciton (100 kg).

För bearbetade mjölkprodukter (koderna 261 och 263) ska kvantiteten flytande mjölk anges, oberoende av i vilken form (grädde, smör, ost osv.) den säljs, förbrukas vid gården eller används som naturaförmån eller för eget bruk.

L.OV Värde vid årets början

Värdet av de produkter som finns i lager vid rapporteringsårets början.

Denna information ska inte anges för arbete på entreprenad (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020), produktion av förnybar energi (kod 2030) och övrig annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget (kod 9000).

Värde (kolumn V)

Produkternas värde ska fastställas som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.

L.CV Värde vid årets slut

Värdet av de produkter som finns i lager vid rapporteringsårets slut.

Denna information ska inte anges för arbete på entreprenad (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020), produktion av förnybar energi (kod 2030) och övrig annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget (kod 9000).

Värde (kolumn V)

Produkternas värde ska fastställas som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.

L.PR Produktion under rapporteringsåret

Kvantitet (kolumn Q)

Denna information ska endast anges för de kategorier som gäller bearbetning av mjölk (koderna 261 och 263).

Den motsvarar kvantiteten flytande mjölk som produceras vid gården under rapporteringsåret och används för produktion av bearbetade produkter.

L.SA Försäljning

Totalangivelser för produkter som sålts under rapporteringsåret och som fanns i lager i början av rapporteringsåret och som har producerats under året och intäkter från annan inkomstbringande verksamhet.

Värde (kolumn V)

Det totala värdet av försäljning (vare sig betalning har mottagits under rapporteringsåret eller inte) från försäljning av produkter som fanns i lager vid rapporteringsårets början och som har producerats under året.

Alla ersättningsbetalningar (t.ex. ersättning från försäkringsbolag) under rapporteringsåret ska inräknas i den totala försäljningen av de berörda produkterna, när det kan fastställas att ersättningen gäller produktionen av dessa produkter. I annat fall ska de anges i tabell I ”Grödor” med koden 90900 ”Annat”.

Bidrag och subventioner som erhållits för produkter under rapporteringsåret inräknas inte i den totala försäljningen; de ska anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori för kopplat inkomststöd (koderna 23111–2900). Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet utan anges i tabell H ”Input” i lämplig kategori av särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet (koderna 4010–4090).

L.FC Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner

Produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts för betalning i natura av varor och tjänster (inklusive ersättning i natura).

Denna information ska inte anges för arbete på entreprenad (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020) och produktion av förnybar energi (kod 2030).

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.

L.FU Gårdens egen förbrukning

Företagets produkter som finns i lager vid rapporteringsårets början och/eller som produceras under året, och som används som insatsvaror i företaget under året. Detta inbegriper produkter som bearbetats vid gården (ost från mjölk, bröd från spannmål, skinka från kött osv.) och som används som insatsvaror för catering eller i samband med turistboende.

Denna information ska inte anges för arbete på entreprenad (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020) och produktion av förnybar energi (kod 2030).

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Koderna som beskriver hur subventionen finansieras ska väljas i förteckningen nedan:

Koderna för definition av basenheter ska väljas ur förteckningen nedan:

Tabell M ”Subventioner” omfattar bidrag och subventioner som jordbruksföretagen får från offentliga organ, både från den nationella budgeten och unionsbudgeten. Den omfattar även administrativ information om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL M

S Subventioner

Bidrag och subventioner definieras enligt kategori av subvention, finansiering och basenhet. För varje post ska antal basenheter (N) och mottaget belopp (V) anges. Det kan förekomma flera uppgifter per subventionskategori eftersom basenheterna och/eller finansieringskällorna kan skilja sig åt.

Som en allmän regel motsvarar de bidrag och subventioner som anges i tabell M det innevarande rapporteringsåret, oberoende av när betalningen tagits emot (rapporteringsåret är lika med ansökningsåret). Investeringssubventioner och utbetalningar för landsbygdsutveckling, utom stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, utgör undantag från den allmänna regeln, då de angivna beloppen ska avse belopp som faktiskt mottagits under rapporteringsåret (rapporteringsåret är lika med utbetalningsåret).

AI Administrativ information

Vissa av medlemsstaternas skyldigheter i fråga om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normerna 2 och 9) definieras av kategorin av administrativ information (AI). Antalet basenheter (N) och/eller typen (T) ska anges för varje post, enligt vad som anges i tabellen.

Antalet basenheter (N) motsvaras av den areal som omfattas av GAEC-normer och uttrycks i hektar.

Typen (T) avser tillämpningen av GAEC-normen på gårdsnivå och ska väljas i förteckningen nedan:

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Informationsgruppen om marknadsintegration avser försäljningen av den huvudsakliga gårdsprodukten uttryckt i försäljningsvärde under ett givet rapporteringsår. För den givna huvudsakliga produkten ska det anges hur stor andel av produkten som säljs till olika köpare och de relevanta avtalsvillkoren. Om den huvudsakliga produkten säljs till olika köpare och/eller med olika avtalsvillkor ska samma kriterium om det högre försäljningsvärdet gälla (dvs. den angivna informationen ska avse den huvudsakliga köparen och/eller huvudkontraktet i fråga om försäljningsvärde).

Beskrivning av kolumnerna

S. Andel av försäljningsvärde (%)

Beräkningen av andelen av försäljningsvärdet avser fastställandet av procentandelen av det totala värdet av den huvudsakliga gårdsprodukten uttryckt i försäljningsvärde som har sålts under ett givet rapporteringsår per typ av köpare.

C. Typ av kontrakt

Det ska anges om det finns ett skriftligt kontrakt mellan jordbrukaren och köparen om försäljningen av den huvudsakliga gårdsprodukten. Om den givna huvudsakliga gårdsprodukten säljs under olika kontrakt ska endast information om det huvudsakliga kontraktet i fråga om försäljningsvärde rapporteras.

Koder som ska användas:

0) Nej

1) Ja

P. Prissättning

Om det finns ett skriftligt kontrakt (dvs. det värde som anges under C är 1) ska typen av prissättning för försäljningen av den huvudsakliga gårdsprodukt som omfattas av kontraktet anges.

Koder som ska användas:

1) Statiskt pris (dvs. kontraktet fastställer ett pris som inte ändras oavsett kostnadsfluktuationer, marknadsförhållanden eller andra variabler).

2) Variabelt pris (dvs. kontraktet innehåller en prisformel som fastställer indikatorer, index och/eller beräkningsmetoder som återspeglar förändringar i marknadsförhållanden, kvantiteter samt de levererade produkternas kvalitet och sammansättning).

V. Värdefördelning

Om det finns ett skriftligt kontrakt (dvs. det värde som anges under C är 1) ska det anges huruvida avtalet avgör hur utvecklingen av relevanta marknadspriser för de berörda produkterna eller andra vinster eller förluster på råvarumarknaderna ska fördelas mellan kontraktsparterna, inbegripet genom bonusar eller delning av förluster.

Koder som ska användas:

0) Nej

1) Ja

R. Kontraktsvillkor

Om det finns ett skriftligt kontrakt (dvs. det värde som anges under C är 1) ska kontraktsvillkor rörande de kvantiteter av varor som ska levereras, leveransfrekvens, samt betalningsvillkor och påföljder vid bristande efterlevnad när det gäller försäljningen av den huvudsakliga gårdsprodukt som omfattas av kontraktet anges.

Koder som ska användas (det är möjligt att välja flera alternativ):

1) Kontraktet kräver regelbundna leveranser av produkterna under hela kontraktets löptid.

2) Kontraktets löptid är upp till 1 år utan klausul om automatisk förlängning.

3) Betalningarna för de produkter som levereras enligt kontraktet ska göras inom 30 dagar från det att varorna levererats.

4) Kontrakten innehåller påföljder för producenten vid bristande efterlevnad och/eller vid force majeure.

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Beskrivning av kategorier

110 Forsknings- och innovationsprojekt

Forsknings- och innovationsprojekt som genomförs av företag syftar till innovation och införande av nya produkter och tjänster eller till att förbättra det befintliga utbudet. De kan vara ett resultat av samarbete mellan jordbrukare, forskare och andra företag genom en fleraktörsstrategi som ökar forsknings- och innovationsinsatserna och gårdarnas användning av forsknings- och innovationsresultat.

120 Operativ grupp inom EIP

En operativ grupp inom EIP-AGRI omfattar partner med kompletterande kunskap (t.ex. vetenskaplig, teknisk, organisatorisk osv.) som gemensamt skapar praktiska lösningar för jordbruk, skogsbruk och landsbygdssamhällen i ett innovationsprojekt. Den kan omfatta olika aktörer från de europeiska kunskaps- och innovationssystemen inom jordbruket (Akis), däribland jordbrukare, skogsbrukare, forskare, rådgivare, företag, miljögrupper, konsumentintressegrupper eller andra icke-statliga organisationer för att främja innovation inom jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden.

130 Demonstrationsjordbruk

Ett demonstrationsjordbruk (eller experiment- eller mönsterjordbruk) bidrar till forskning eller demonstrerar olika jordbruksmetoder.

140 Jordbrukarnätverk

Ett jordbrukarnätverk är ett sätt för jordbrukare att utbyta information och teknisk kunskap samt att skapa möjligheter för regelbundna kontakter.

150 Andra nätverk

Andra jordbruksnätverk omfattar initiativ som Leader och smarta byar.

210 Informationssystem för gårdsledning

Ledningsinformationssystem är beslutsstödverktyg, antingen på en egen dator eller via ett onlinesystem. De omfattar (men är inte begränsade till) verktyg som t.ex. en digital fältbok eller en digital stambok).

310 Robotteknik för vegetabilieproduktion

Det omfattar självkörande maskiner, bärplockningsrobotar, högprecisionsutrustning baserad på RTK-GPS och annan utrustning. Utrustning som använder GPS-vägledning för applicering av växtskyddsmedel och utrustning för bandsprutning av växtskyddsmedel ingår också.

320 Metoder för variabel dosering

När det gäller metoder för variabel dosering baseras doseringen på arealens exakta läge eller egenskaper. De används för en eller flera av följande jordbruksaktiviteter:

Gödsling.

Växtskydd.

Ogräsrensning.

Sådd.

Plantering.

Annan.

330 Precisionsövervakning av grödor

Övervakning av grödor med hjälp av en eller flera följande tekniker:

Väderstationer.

Digitala karttjänster (kartläggning av jordkvalitet, kartläggning av skörd, kartläggning av normaliserat vegetationsindex (NDVI-kartläggning)).

Jordskanning.

Sensorer för övervakning av skörd.

Annan.

410 Övervakning av djurs hälsa och välbefinnande

Övervakning av gårdens djur med hjälp av en eller flera av följande tekniker:

Kameraövervakning.

Ljudövervakning.

Varningssystem.

Aktivitetssensorer.

Djurspårning.

Hälsoövervakning (t.ex. temperatur, vikt, hälta eller mastit).

Registrering av foderintag.

Registrering av vätskeintag.

Annan.

420 Automatiska utfodringssystem

Automatiska utfodringssystem för djur automatiserar och optimerar utfodringsprocessen, tillhandahåller konsekvent och kontrollerad foderleverans till djuren samtidigt som arbetsinsatsen minimeras och ett effektivt resursutnyttjande säkerställs.

430 Automatisk reglering av stallklimat

Utrustning för automatisk reglering av inomhusklimat, inklusive temperaturreglering, ventilation, fuktighetskontroll, belysningskontroll, larm och övervakningssystem.

440 Mjölkningsrobotar

Automatiska mjölkningssystem som ersätter mjölkning för hand.

BESKRIVNING AV KOLUMNERNA

Deltagande (P)

Koden anger om gården har deltagit i innovationsprojekt eller innovationsnätverk under de senaste tre åren. Följande koder ska användas:

0) Nej.

1) Ja.

Användning (U)

Koden anger om jordbrukaren ägde, hyrde eller använde den berörda tekniken under rapporteringsåret. Det kan inkludera en tjänsteleverantörs användning av en viss teknik om den teknik som används för att utföra jordbruksverksamheten anges i kontraktet eller i fakturorna eller om jordbrukaren är medveten om den teknik som används genom direkt kunskap eller information. Följande koder ska användas:

0) Nej.

1) Ja.

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Informationsgruppen om inkomster utanför gården avser jordbrukarens inkomster från annan sysselsättning än jordbruksarbete och annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården. Det omfattar anställning utanför gården och egenföretagande för oavlönade företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare eller driftsledare/ej företagare. Om inkomstvärdena ännu inte är kända för ISJH-rapporteringsåret kan observationsperioden avse den föregående inkomstreferensperioden på 12 månader, dvs. det föregående kalenderåret eller beskattningsåret för både inkomster från gården och inkomster utanför gården (t.ex.2026 års inkomster från och utanför gården som beaktas för ISJH-rapporteringsåret 2027). Observationsperioden (dvs. ISJH-rapporteringsåret eller den föregående inkomstreferensperioden på 12 månader) som tillämpas av varje medlemsstat ska delges kommissionen i rimlig tid för inrättandet av det datoriserade överförings- och kontrollsystemet som avses i artikel 11.1 i denna förordning.

Följande kategorier ska användas:

OF.OI.100.C. Andelen inkomster utanför gården

En uppgift ska lämnas om riktvärdet för andelen inkomster utanför gården jämfört med inkomster från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet (dvs. en uppgift om huruvida inkomsten utanför gården är högre eller lägre än jordbruksinkomsten och i vilken utsträckning). Följande koder ska användas:

0) Ingen inkomst utanför gården – dvs. inkomster utanför gården är 0.

1) Inkomster utanför gården är en sekundär inkomstkälla – dvs. inkomsterna utanför gården är lägre än 50 % jämfört med inkomsterna från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet.

2) Inkomster utanför gården är en betydande inkomstkälla – dvs. inkomsterna utanför gården är 50–100 % jämfört med inkomsterna från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet.

3) Inkomster utanför gården är större än inkomsten från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet – dvs. inkomsterna utanför gården är mer än 100 % jämfört med inkomsterna från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet.

Följande beräkningsformel kan användas för att skatta andelen inkomster utanför gården:

Andel = Off – farm income Income from farming and OGA× 100

En sådan beräkning krävs dock inte och bör särskilt inte utföras när resultatet, på grund av vissa inkomstvärden (t.ex. negativ inkomst), inte skulle vara meningsfullt.

OF.OI.200.C. Källor till inkomster utanför gården

Källorna till inkomster utanför gården ska anges om den kod som används i OF.OI.100.C inte är 0. Följande koder ska användas:

1) Främst sysselsättning.

2) Främst egenföretagande.

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan: