Samtliga rättsfall
Atom-flöde
2022-07-17
Hyresnämndsmål. En fastighetsägare har genom hembud erbjudit en bostadsrättsförening att förvärva två fastigheter och föreningen har antagit hembudet. Enligt hovrätten har ett avtal om köp av fastigheterna ingåtts mellan parterna redan det datum då hembudet antogs. Fastighetsägaren har därefter hävt köpeavtalet och senare ansökt om tillstånd hos hyresnämnden att få överlåta fastigheterna till en annan köpare. Hovrätten har funnit att fastighetsägaren i den uppkomna situationen har fullgjort sin hembudsskyldighet enligt 6 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt och att det inte krävs något tillstånd enligt 12 § samma lag för att fastighetshetsägaren ska få överlåta fastigheterna till någon annan än bostadsrättsföreningen. Då det därmed saknades förutsättningar för att pröva fastighetsägarens tillståndsansökan undanröjde hovrätten hyresnämndens beslut och avvisade ansökan.
2022-06-29
Hyresnämndsmål. En hyresgäst begärde att hyresvärdarna skulle åläggas att åtgärda vissa närmare angivna brister i lägenheten, varav en brist påstods ha uppstått under hyrestiden medan övriga påstods ha funnits redan vid dess början. Hovrätten har gjort vissa bevisrättsliga uttalanden avseende mål om åtgärds-föreläggande. Bland annat har slagits fast att det som utgångspunkt är hyresvärden som har bevisbördan för att en brist som uppstått under hyrestiden vållats av hyresgästen. Skador på egendom som under hyrestiden normalt inte är åtkomlig för annan än hyresgästen och som typiskt sett uppkommer genom ovarsamhet har dock ansetts få antas ha vållats av hyresgästen eller någon för vilken denne är ansvarig, såvida det inte framkommer omständigheter som tyder på att skadan uppkommit på annat sätt.
2022-06-22
Hyresnämndsmål. I mål om återbetalning av hyra vid upplåtelse i andra hand av bostadslägenhet har hovrätten ansett att en avgift för en förmedlingstjänst, som hyresgästen enligt hyresavtalet skulle betala till förmedlingsföretaget tillsammans med vad som i avtalet benämndes som hyra, var att betrakta som en del av den avtalade hyran.
2022-06-22
Hyresnämndsmål. Vid lägenhetsbyte ska tillstånd till byte, om hyresgästen eller den som hyresrätten ska överlåtas till har varit bosatt i sin lägenhet under kortare tid än ett år vid tidpunkten för ansökan om tillstånd, lämnas endast om det finns synnerliga skäl för bytet (12 kap. 35 § första stycket fjärde meningen jordabalken). En hyresgäst som visserligen bott i lägenheten men inte varit förstahandshyresgäst under ett år före ansökan har inte ansetts uppfylla bosättningskravet.
2022-06-14
Hyresnämndsmål. Ett avtal om avstående från besittningsskydd ska göras i en särskilt upprättad handling och kan inte tas in i hyresavtalet. I en överenskommelse om avstående från besittningsskydd avseende lokal framgick inte i vilken situation avståendeavtalet var tänkt att tillämpas. Hyresnämnden avslog därför ansökan om godkännande. Hovrätten uttalade att det lagstadgade formkravet medför att syftet med överens-kommelsen, när denna ska godkännas, generellt sett bör framgå av avståendeavtalet och avslog hyresvärdens överklagande.
2022-05-10
Hyresnämndsmål. I mål om återbetalning av hyra vid upplåtelse i andra hand av bostadslägenhet har hovrätten ansett att en avgift för en förmedlingstjänst inte utgör en sådan bruksvärdeshöjande nyttighet som hyresvärden har rätt att tillgodoräkna sig vid bestämmandet av skälig andrahandshyra.
2022-04-25
Hyresnämndsmål. En hyresgäst har olovligen upplåtit sin bostadslägenhet i andra hand under knappt två månader. Med hänsyn till omständigheterna har upplåtelsen inte ansetts vara av ringa betydelse, varför hyresrätten förverkats.
2021-10-07
Hyresnämndsmål. Bestämmelsen i 14 kap. 9 § rättegångsbalken om intervention har tillämpats analogt i ett s.k. hyresmål. Den som inte är berörd av de konkreta sakförhållandena i ett mål, utan endast har ett principiellt intresse av hur ett mål kommer att bedömas rättsligt, har inte rätt att intervenera i målet.
2021-08-30
Hyresnämndsmål. En hyresgäst ville byta sin lägenhet om tre rum och kök mot en tio kvadratmeter större lägenhet, även den med tre rum och kök. Som skäl för bytet anförde hyresgästen att hon hade för avsikt att adoptera ett barn, att hennes tioåriga son behövde ett större rum, att hon numera arbetade hemifrån samt att ett godkännande i adoptionsärendet var beroende av att hon fick en större lägenhet. Hovrätten ansåg inte att vad hyresgästen anfört utgjorde beaktansvärda skäl för bytet och avslog överklagandet.
2021-06-15
Hyresnämndsmål. En bostadsrättshavare hade med föreningens samtycke sin lägenhet upplåten i andra hand för provsamboende under sex månaders tid. Hon ansökte därefter om tillstånd till andrahandsupplåtelse under ytterligare ett års tid. Hovrätten uttalar att som utgångspunkt ska provsamboende anses utgöra skäl för upplåtelse i andra hand under ett års tid. Om bostadsrättsföreningen har befogad anledning att vägra samtycke till upplåtelsen kan dock tiden komma att begränsas eller ansökningen avslås. Har bostadsrättshavaren särskilda skäl kan i stället tillstånd till en längre tidsperiod ges. I det aktuella fallet medgavs bostadsrättshavaren ytterligare sex månaders tillstånd till andrahandsupplåtelse i enlighet med huvudregeln.
2021-01-29
Hyresnämndsmål. Hyresgästerna ville byta sin lägenhet mot en mindre lägenhet med lägre hyra och anförde som skäl att deras inkomster väsentligen förändrats sedan de deltidspermitterats på obestämd tid till följd av en pandemi. Hovrätten uttalar att betydelsen av inkomstförändringar i bytessammanhang måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, bl.a. hur stora förändringarna är, om de är varaktiga eller inte och hur förändringarna påverkar möjligheten för hyresgästen att betala hyran för prövningslägenheten. Hovrätten ansåg att hyresgästerna hade visat beaktansvärda skäl för bytet.
2021-01-15
Hyresnämndsmål. Hyresnämnden avgjorde ett störningsmål efter att per telefon ha hört samtliga de vittnen som hyresvärden åberopade. Hovrätten har undanröjt hyresnämndens beslut och återförvisat målet till hyresnämnden för fortsatt behandling. Enligt hovrätten var det olämpligt att höra samtliga vittnen per telefon med hänsyn till att vittnenas uppgifter var av avgörande betydelse, att bedömningen av vittnesuppgifterna inte framstod som helt okomplicerad och vad ärendet rörde. Det hade inte heller framkommit något skäl till varför vittnesförhören togs upp per telefon. Mot den bakgrunden, och då hyresgästen inte hade fått skäligt rådrum att innan hyresnämndens sammanträde ta del av majoriteten av de störningstillfällen som låg till grund för hyresvärdens yrkande om att hyresavtalet skulle upphöra, ansåg hovrätten att det hade förekommit ett rättegångsfel vid hyresnämndens handläggning.
2020-12-16
Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av om en hyresgäst som tvångsvårdats under lång tid kan anses ha ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten åligger det hyresgästen att göra det sannolikt att en återflyttning är någorlunda nära förestående eller att permissioner kommer att ske regelbundet och inom överskådlig tid.
2020-11-26
Hyresnämndsmål. En lägenhet hyrdes gemensamt av makar. Fråga om en ansökan från den ena maken om att få överlåta hyresrätten till den andra maken skulle betraktas som en uppsägning av det gemensamma hyresavtalet, som får till följd att bestämmelsen i 12 kap. 47 § första stycket jordabalken blir tillämplig. Hovrätten har ansett att för att så ska vara fallet krävs att det av ansökan om överlåtelse tydligt framgår att sökanden vill säga upp hyresavtalet för egen del, även om ansökan om överlåtelse inte godkänns av hyresvärden.
2020-11-17
Hyresnämndsmål. Hyresvärden ingick hyresavtal avseende två lägenheter i sin tvåfamiljsfastighet, ett avtal med hyresgästen A och sedan ett avtal med hyresgästen B men A tillträdde sin lägenhet efter B:s tillträde. Enligt hovrätten sker upplåtelsen genom själva avtalet. Det innebar att vid A:s tillträde hade upplåtelsen till henne redan skett genom det ingångna avtalet, varför lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad var tillämplig på hyresförhållandet.
2020-11-10
Hyresnämndsmål. Bostadsrättshavare som redan haft sin lägenhet upplåten i andra hand under tre års tid har fått avslag på sin tillståndsansökan då han inte presenterat tillräckliga skäl för att tillstånd till fortsatt upplåtelse skulle ges.
2020-10-16
Hyresnämndsmål. Hyresgästen, en ensamstående mamma med fyra minderåriga barn, har allvarligt åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst genom att inte betala hyran. Vid skälighetsbedömningen har hovrätten beaktat bestämmelserna i Europakonventionen och Barnkonventionen om rätten till respekt för sitt hem och barnets bästa. Det har inte ansetts att det förhållandet att Barnkonventionen sedan den 1 januari 2020 gäller som svensk lag ger anledning att frångå den praxis som tidigare har utvecklats. Med stöd i denna praxis har hovrätten bedömt att hyresavtalets upphörande står i rimlig proportion till det åsidosättande som hyresgästen gjort sig skyldig till. Hovrätten har vidare ansett att det med hänsyn till risken för att hyresskulden ökar under uppskovstiden inte finns skäl att medge hyresgästen något uppskov med avflyttningen.
2020-07-06
Hyresnämndsmål. När fråga är om återbetalning av hyra i samband med andrahandsupplåtelse ska skälig månadshyra för studentlägenheter som har hyresfria månader beräknas genom att den förhandlade hyran på årsbasis fördelas på tolv månader, eftersom det är bruksvärdet för lägenheten som ska beräknas och det måste anses vara detsamma året runt. Beräkningen av vilket belopp som ska återbetalas ska vidare göras månad för månad och någon kvittning mellan månaderna ska inte ske.
2020-06-29
Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid fler än hundra tillfällen hyrt ut prövningslägenheten via Airbnb. Det har varit fråga om många korta uthyrningstillfällen som pågått under en längre tid och ett relativt högt pris har betalats per natt. Upplåtelserna har inte skett för bostadsändamål utan lägenheten har i stället hyrts ut under former som är att likna vid hotellverksamhet. Hovrätten har funnit att hyresgästen genom upplåtelserna använt lägenheten i strid med upplåtelseändamålet i sådan omfattning att avvikelsen inte kan anses vara utan betydelse för hyresvärden. Hyresgästen har därmed allvarligt åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst i så hög grad att avtalet skäligen inte ska förlängas.
2020-06-22
Hyresnämndsmål. Bostadsrättshavare har fått tillstånd till upplåtelse i andra hand under ett års tid från hyresnämndens beslut när det visats att bostadsrätten var svårsåld och det inte fanns underlag för bedömningen att förvärvet av bostadsrätten skett i spekulativt syfte.
2020-05-22
Hyresnämndsmål. Överlåtelsetillstånd enligt 12 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt (ombildningslagen). Ett bolag förvärvade inom ramen för en större transaktion ett flertal hyresfastigheter. Beträffande en av fastigheterna, som omfattades av en intresseanmälan från en bostadsrättsförening, ingicks ett separat överlåtelseavtal som villkorades av att föreningen inte antog ett hembud om att köpa fastigheten. Fråga om den köpeskilling som angavs i hembudet översteg fastighetens marknadsvärde och om villkoret i fråga om köpeskillingen därför var uppenbart oskäligt mot föreningen. Även fråga om det s.k. transaktionsupplägget kan ses som ett villkor vid hembudet till föreningen.
2020-05-20
Hyresnämndsmål. Hyresgästen har som ett led i en stadfäst förlikning ingått ett korttidsavtal och förbundit sig att inte ha fler än tre katter i prövningslägenheten. Kort tid efter förlikningen hade hon ändå fler katter än så. Hovrätten har funnit att villkoret om antalet katter i praktiken får uppfattas som ett hyresvillkor i korttidsavtalet, och att det som utgångspunkt måste anses utgöra ett åsidosättande av hyresgästens förpliktelser att överträda ett sådant villkor. Vid en skälighetsbedömning har hovrätten, trots att hyresgästen haft vissa nedsättningar i sin psykosociala förmåga och vid prövningstillfället endast hade tre katter, i likhet med hyresnämnden funnit att hyresavtalet ska upphöra med tillämpning av 12 kap. 46 § första stycket 2 jordabalken.
2020-04-27
Hyresnämndsmål. Sådana förbättrings- eller ändringsåtgärder som kräver tillstånd enligt 12 kap. 18 d § jordabalken får inte utföras eller ens påbörjas innan ett godkännande eller tillstånd föreligger. Ett tillstånd kan inte lämnas i efterhand, när åtgärderna redan har vidtagits. Med hyresnämndens tillstånd menas ett beslut som har vunnit laga kraft. Hyresvärdens ansökan avslogs.
2020-04-22
Hyresnämndsmål. Fråga om partsställning, otillåten andrahandsupplåtelse och behovsprövning i mål där hyresgästen flyttat ut från prövningslägenheten efter makarnas äktenskapsskillnad men innan bodelning skett. I beslutet behandlas även frågan om hur 12 kap. 34 § jordabalken förhåller sig till 12 kap. 47 § jordabalken i dessa fall. Med hänsyn till att hyresgästen saknat behov av lägenheten för egen del, har det inte ansetts vara oskäligt mot henne att hyresavtalet upphör.
2020-03-06
Hyresnämndsmål. Makar som förvärvat en bostadsrättslägenhet begärde tillstånd att upplåta lägenheten i andra hand till sin son. Andrahandsupplåtelsen hade pågått i ett års tid. Trots att en bostadsrättshavare ska ha stor frihet att upplåta sin lägenhet i andra hand för att en tid bo någon annanstans och bostadsrättshavarens skäl i princip bör kunna godtas så länge de innefattar ett rimligt behov av lägenheten samt att synen på upplåtelse till närstående bör vara generös, har makarna nekats tillstånd till andrahandsupplåtelse. Eftersom det inte framkommit att makarna har något behov av lägenheten för egen del och då den redan varit upplåten i andra hand i ett år, har det ansetts att makarna inte har skäl att upplåta lägenheten ytterligare ett år.
2020-03-06
Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om hyresgästen hade beaktansvärda skäl för att få upplåta prövningslägenheten i andra hand under sex månader för utlandsvistelse trots att han beviljats tillstånd till andrahandsupplåtelse av detta skäl två gånger tidigare. Hovrätten uttalar att lagstiftaren har ställt högre krav på vilka skäl som anförs för att tillåta andrahandsupplåtelse vid hyresrätter än vid bostadsrätter och att det vid återkommande andrahandsupplåtelser måste ställas större krav än när det är fråga om en enstaka upplåtelse. Mot bakgrund av att hyresgästen vid två tidigare tillfällen beviljats tillstånd att hyra ut lägenheten halvårsvis fann hovrätten att obestyrkta hälsoskäl inte utgjorde beaktansvärda skäl för att ytterligare en gång få tillstånd att upplåta lägenheten i andra hand.
2019-11-12
Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförening krävde som villkor för andrahandsuthyrning att tillståndet förenades med villkoret att andrahandshyresgästen ska ha en ansvarsförsäkring som täcker skador som denne kan orsaka i föreningens fastighet. Hovrätten konstaterade att det, för att ett tillstånd till andrahandsupplåtelse ska förenas med villkor, bör krävas att villkoren är klara och tydliga samt att de verkligen behövs. Föreningen har inte invänt mot den tilltänkta andrahandshyresgästens skötsamhet eller gjort gällande någon särskild omständighet kopplad till denne som innebär att det begärda villkoret är befogat. Det framstår vidare som oklart om andrahandshyresgästen överhuvudtaget kan teckna en försäkring med det innehåll som föreningen ställer upp som krav. Hovrätten underkände därför villkoret.
2019-06-19
Hyresnämndsmål. Hyresgäster på ett serviceboende har fakturerats avgifter för matsal, butik och teveutbud på hyresavin. Hyresgästerna var förpliktade att betala ersättningen, som dock inte tillföll hyresvärden utan andra aktörer. Med hänsyn till att hyran och avgifterna behandlades separat, och att avgifterna inte tillföll hyresvärden, fann hovrätten i ett mål om hyrans skälighet att avgifterna inte ingick i hyran.
2019-06-18
Hyresnämndsmål. I ansökan till hyresnämnden har hyresvärden redogjort för sin inställning att hyresnämnden inte är behörig att pröva hyresvärdens ansökan om ändring av hyresvillkor, eftersom hyresavtalet utgör lokalhyresavtal. Hovrätten undanröjde hyresnämndens beslut och avvisade hyresvärdens ansökan hos hyresnämnden med konstaterandet att nämnden borde ha avvisat ansökan eftersom det i den gjordes gällande att nämnden inte var behörig.
2019-04-24
Hyresnämndsmål. Hyresnämnden godkände ett stämmobeslut avseende badrumsrenovering i samband med stambyte. Vattenledningar och brunnar skulle bytas ut, varefter badrummet skulle återställas enligt dagens byggnadsstandard. Enligt hovrätten kan det ifrågasättas om de tilltänkta förändringarna i samband med återställandet ska anses som en förändring av lägenheten och om förändringen i så fall kan anses vara föranledd av en ombyggnad. Dessa förutsättningar framgår inte tydligt av lagtext och förarbeten. Att badrumsrenovering i samband med stambyte omfattas av de aktuella bestämmelserna är något som har växt fram i praxis. Hovrätten fann det vanskligt att utan närmare utredning nu frångå fast praxis och att tvisten därför borde prövas i enlighet med denna. Bostadsrättshavarens överklagande avslogs.
2019-04-12
Hyresnämndsmål. En hyresgäst innehar en lägenhet med s.k. kooperativ hyresrätt. Hyresvärden sade upp hyresavtalet och gjorde gällande att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst i sådan grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas. Hyresvärden menade att hyresgästen åsidosatt de särskilda villkoren i hyresavtalet tillsammans med föreningens stadgar genom att inte delta i obligatoriskt arbete såsom matlag och storstädning. Hovrätten fann att hyresgästen inte uteblivit från arbetet i sådan omfattning att han kunde anses ha åsidosatt sina förpliktelser i föreningen.
2019-03-27
Hyresnämndsmål. Hyresvärden yrkade att en hyresnämnd skulle föreläggas att handlägga ett ärende gällande godkännande av förbättringsarbeten med förtur och avgöra ärendet inom den tid som hovrätten fann skälig. Hovrätten konstaterade att hyresnämnderna är myndigheter med domstolsliknande funktioner, vilket innebär att förvaltningslagen (2017:900) gäller vid handläggningen av ärenden i nämnderna i tillämpliga delar. Hovrätten konstaterade vidare att nämndernas domstolsliknande funktion innebär att nämnderna i praktiken saknar möjlighet att uppfylla kravet i 12 § förvaltningslagen om att ett ärende ska avgöras inom fyra veckor. Hovrätten fann emellertid att förutsättningarna i ärendet var sådana att handläggningen borde prioriteras och förelade hyresnämnden att snarast möjligt avgöra ärendet.
2019-03-26
Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid 39 tillfällen under drygt ett och ett halvt år hyrt ut prövningslägenheten via Airbnb. Hovrätten har konstaterat att det har varit fråga om många korta ut-hyrningstillfällen, att uthyrningen har pågått under en längre tid och att prövningslägenheten har hyrts ut under former närmast att likna vid hotellverksamhet. Uthyrning har skett vid ett tillfälle efter uppsägningen. Enligt hovrätten måste hyresgästen genom uppsägningen ha insett att uthyrningarna inte accepterades av hyresvärden. Hovrätten bedömde därför att hyresgästen genom uthyrningarna åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst i så hög grad att avtalet skäligen inte skulle förlängas.
2019-03-26
Hyresnämndsmål. En hyresgäst har innehållit hyra som deponerats hos länsstyrelsen. Den innehållna hyran avsåg brist i lägenheten. Deponeringen skedde först sedan bristen åtgärdats och avsåg förfluten tid. Hovrätten fann att hyresgästen brustit i sina skyldigheter mot hyresvärden på sådant sätt att hyresavtalet skulle upphöra. Att deponeringen skedde på inrådan av hyresgästens ombud förändrade inte denna bedömning.
2019-03-01
Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har delgett hyresgästen kallelse till sammanträde genom förenklad delgivning när det förflutit över ett år från det att hyresgästen delgavs information om förenklad delgivning. Under den tid som förflutit har hyresnämnden inte vidtagit några handläggningsåtgärder eller kommunicerat med hyresgästen. Hyresgästen uteblev från sammanträdet. Enligt hovrätten har den i målet uppkomna tidsutdräkten inneburit att det inte varit lämpligt att delge hyresgästen kallelsen genom förenklad delgivning. Eftersom hyresgästen inte varit rätteligen delgiven, har denne haft laga förfall för sin utevaro vid sammanträdet. Hyresnämndens beslut har undanröjts och målet visats åter till nämnden för fortsatt behandling.
2019-02-22
Hyresnämndsmål. En kommun hyr en byggnad för att bedriva gruppbostadsverksamhet inom ramen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hyresavtalet omfattar bostadsutrymmen för sex vårdtagare samt personal- och gemensamhetsutrymmen m.m. Med hänsyn till hyresavtalets utformning och hur lägenheten, dvs. det uthyrda objektet, är beskaffad fann hovrätten att det är fråga om upplåtelse för verksamhet av institutionell natur och att bostadsmomentet får anses vara av underordnad betydelse i förhållande till denna verksamhet. Hyresavtalet är därför att anse som ett avtal om lokalhyra och inte om bostadshyra.
2019-01-25
Hyresnämndsmål. En hyresgästs son har anlagt en brand i fastighetens vindsutrymme. Hovrätten har funnit att händelsen, med hänsyn till sitt allvar, är att bedöma som en särskilt allvarlig störning. Hovrätten har vidare funnit att hyresgästen haft anledning att räkna med att sonen skulle kunna orsaka en händelse som den aktuella och att hon inte vidtagit några särskilda åtgärder för att förhindra händelsen. Hyresgästen har därmed brustit i sitt tillsynsansvar. Hyresrätten har därför förverkats.
2019-01-17
Hyresnämndsmål. I en lägenhet har påträffats stora mängder narkotika, hjälpmedel för bearbetning av narkotika och kontanter. Hovrätten har funnit att lägenhetens syfte som bostad varit klart underordnat i förhållande till den brottsliga verksamheten. Lägenheten har därmed till väsentlig del använts för den brottsliga verksamheten. Hyresgästen, som inte själv dömts för något brott, har haft ett hyresrättsligt ansvar för den eller de personer som använt lägenheten för verksamheten. Hyresrätten har därför förverkats. Även fråga om omförhör i hovrätten krävs när hyresnämnden inte fäst tilltro till en hörd persons utsaga och om upphörande av avtal om garageplats.
2019-01-11
Hyresnämndsmål. Inom ramen för en förlängningsvist är det inte möjligt att föra talan om att hyresrätten förverkats med anledning av hyresförseningar som inträffat efter det att hyresavtalet sagts upp och tvisten hänskjutits till hyresnämnden på grund av andra omständigheter. Hovrätten har funnit att hyresavtalet i stället har upphört på grund av att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte bör förlängas.
2018-12-04
Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförening har ansökt om godkännande av ett stämmobeslut att dela upp nyttjanderätten till föreningens tomtmark mellan två bostadsrättshavare. Marken var inte upplåten med bostadsrätt. Hovrätten har funnit att något godkännande från hyresnämnden inte behövts, eftersom någon fysisk förändring av lägenheten med anledning av en om- eller tillbyggnad inte skulle ske.
2018-11-23
Hyresnämndsmål. Prövningsfastigheten skulle genomgå en större ombyggnation varför samtliga hyresgäster var tvungna att flytta ut. Den aktuella hyresgästen erbjöds inte återflyttningsrätt men väl en ersättningslägenhet och viss ekonomisk kompensation. Hovrätten fann att ersättningslägenhetens objektiva beskaffenheter var sådana att lägenheten var godtagbar. Hovrätten konstaterade emellertid att inte bara ersättningslägenhetens objektiva beskaffenhet utan också hyresgästens personliga förhållanden ska beaktas vid skälighetsbedömningen. Eftersom hyresgästen svårligen skulle kunna betala den högre hyran för ersättningslägenheten, ansåg hovrätten att det skulle vara oskäligt mot hyresgästen att låta hyresavtalet upphöra.
2018-11-13
Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförening har ansökt om godkännande av ett stämmobeslut att glasa in och bygga till balkongerna i föreningen. Hovrätten har avslagit ansökan eftersom föreningen inte visat att det finns ett sådant underhållsbehov som krävs för att de tilltänkta förändringarna ska anses vara angelägna. Hovrätten har även avslagit ett yrkande om undanröjande och återförvisning på grund av jäv riktat mot ledamöterna i hyresnämnden. Hovrätten fann att intresseledamöterna inte varit jäviga på grund av deras organisationstillhörighet, eftersom det inte framkommit eller ens påståtts att de engagerat sig i den speciella tvistefråga som var föremål för prövning.
2018-11-08
Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförening har ansökt om godkännande av ett stämmobeslut att glasa in och bygga till balkongerna i föreningen. Hovrätten har funnit att balkongerna är i behov av underhåll och att det är fastighetsekonomiskt försvarbart att förena underhållet med en utbyggnad och inglasning. Den tilltänkta förändringen har därför ansetts angelägen och har inte kunnat tillgodoses på något annat sätt. Förändringen har inte ansetts oskälig mot den enskilde bostadsrättshavaren.
2018-10-26
Hyresnämndsmål. Stockholms kommun och Sundbybergs kommun har ansetts utgöra en ort i hyresrättslig mening. Lägenheter belägna på Kungsholmen och Södermalm har - med beaktande av skillnaden i fastigheternas geografiska läge inom orten och boendemiljön i övrigt - inte ansetts vara direkt jämförbara med lägenheter belägna i Sundbyberg.
2018-09-21
Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförenings stadgar har innefattat ett villkor som innebär att till medlem i första hand får antas en person som fyllt 55 år. Hovrätten fann att villkoret var skönsmässigt utformat och att föreningen därmed saknat stöd för att vägra makar i 35-årsåldern medlemskap i föreningen.
2018-09-06
Hyresnämndsmål. Hyresgästen hade med stöd av socialtjänstlagen beviljats bistånd i form av en träningslägenhet. Hovrätten konstaterade att i dessa fall får frågan om och när hyresgästen blivit medveten om de specifika förutsättningarna för uthyrningen betydelse för avvägningen mellan hyresvärdens och hyresgästens intressen. I det aktuella fallet var det inte visat att hyresgästen känt till förutsättningarna för uthyrningen när hyresavtalet ingicks. Däremot ansåg hovrätten det klarlagt att hyresgästen hade informerats om förutsättningarna cirka åtta månader före det att hyresavtalet sades upp på grund av att biståndet hade avslutats. Vid dessa förhållanden, och med beaktande av hyresvärdens tungt vägande intresse av att få upplåta lägenheten till annan bostadssökande med behov av biståndsformen, ansåg hovrätten att det inte var oskäligt mot hyresgästen att låta hyresavtalet upphöra.
2018-09-04
Hyresnämndsmål. I målet hade hovrätten att pröva olika frågor rörande fastställande av nya hyresvillkor när en förhandling enligt förhandlingsordning avslutats utan att överenskommelse träffats mellan parterna. - Om flera personer är hyresgäster råder nödvändig processgemenskap mellan dem. - Endast hyresvillkor som varit föremål för förhandling enligt förhandlingsordningen kan prövas. Inte heller kan nya hyror fastställas från en annan tidpunkt än den som avsetts med den aktuella förhandlingen. Hyres-nämnden bestämde hyran efter en allmän skälighetsbedömning så att den endast marginellt avvek från den hyra som hyresvärden yrkade. Hovrätten menade att avvikelsen inte var större än att den föll inom den allmänna skälighetsbedömningen och biföll hyresvärdens yrkande. - Hyresnämnden beslutade att de nya hyrorna skulle fasas in under en period av tre år med 94 procent år 1, 96 procent år 2 och 98 procent år 3. Mot bakgrund av hovrättens tidigare uttalanden (jfr t.ex. RH 2013:9 I) beslutade hovrätten att infasningen i detta fall borde begränsas till ett år och att hyran då skulle betalas med 95 procent av den beslutade hyran.
2018-09-04
Hyresnämndsmål. I målet hade hovrätten att pröva olika frågor rörande fastställande av nya hyresvillkor när en förhandling enligt förhandlingsordning avslutats utan att överenskommelse träffats mellan parterna. - Om flera personer är hyresgäster råder nödvändig processgemenskap mellan dem. - Endast hyresvillkor som varit föremål för förhandling enligt förhandlingsordningen kan prövas. Inte heller kan nya hyror fastställas från en annan tidpunkt än den som avsetts med den aktuella förhandlingen. Hyres-nämnden bestämde hyran efter en allmän skälighetsbedömning så att den endast marginellt avvek från den hyra som hyresvärden yrkade. Hovrätten menade att avvikelsen inte var större än att den föll inom den allmänna skälighetsbedömningen och biföll hyresvärdens yrkande. - Hyresnämnden beslutade att de nya hyrorna skulle fasas in under en period av tre år med 94 procent år 1, 96 procent år 2 och 98 procent år 3. Mot bakgrund av hovrättens tidigare uttalanden (jfr t.ex. RH 2013:9 I) beslutade hovrätten att infasningen i detta fall borde begränsas till ett år och att hyran då skulle betalas med 95 procent av den beslutade hyran.
2018-08-13
Hyresnämndsmål. Hovrätten fann att en kusin var en sådan närstående till vilken hyresavtalet kunde överlåtas. Likaså fann hovrätten att det förhållandet att kusinen bodde tillsammans med hyresgästen och dennes familj inte i sig innebar att kusinen var inneboende. Hyresgästen medgavs därför rätt att överlåta hyresavtalet på kusinen.
2018-06-14
Hyresnämndsmål. Ett hyresavtal har innehållit en förhandlingsklausul. Under rubriken "Särskilda bestämmelser" i hyresavtalet har det samtidigt angetts att hyran ska vara lägre än den förhandlade hyran med hänsyn till lägenhetens låga standard. Hovrätten har ansett det visat att parterna varit överens om detta. Enligt hovrätten har överenskommelsen utgjort ett särskilt hyresvillkor. Den förhandlingsöverenskommelse som träffats inom ramen för gällande förhandlingsordning om högre hyra för lägenheten har därmed inte ansetts bindande i förhållande till hyresgästen.
2018-05-09
Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om utdrag ur folkbokföringsregistret är tillräckligt för att en hyresvärd ska anses ha styrkt sitt påstående om hur många personer som faktiskt har bott i prövningslägenheten. Hovrätten konstaterade att styrkan av folkbokföringens presumtionsverkan måste i en förlängningstvist bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Presumtionsverkan av att andra personer än hyresgästen är folkbokförda på prövningslägenheten har ansetts ha liten betydelse och kan aldrig ensamt tas till intäkt för att dessa personer är bosatta i prövningslägenheten.
2018-04-16
Hyresnämndsmål. Målet rörde bl.a. frågan om en hyresgäst inte hade rätt att få hyresavtalet förlängt på grund av vanvård. I första hand gjorde hyresvärden gällande att avtalet var förverkat. Hovrätten konstaterade att en rättelseanmaning måste vara välgrundad för att kunna ligga till grund för ett förverkande. Hovrätten fann att så inte var fallet, varför hyresrätten inte kunde vara förverkad.
2017-12-18
Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar att hyresnämnden, om förverkande åberopas som upphörsgrund i första hand, har att pröva förverkandefrågan först. För att frångå angiven prövningsordning krävs hyresvärdens uttryckliga medgivande. Om hyresvärden inte rangordnat åberopade upphörsgrunder, åligger det hyresnämnden att klarlägga om viss grund åberopas i första hand. Hovrätten uttalar sig också om situationer då hovrätten kan pröva annan grund än förverkande fastän förverkande åberopats.
2017-11-03
Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att den omständigheten att det kan befaras att en fastighetsägare inte kommer att medverka vid ett förvaltningsåläggande inte innebär att det därmed saknas förutsättningar för att besluta om ett sådant åläggande.
2017-10-31
Hyresnämndsmål. Hovrätten finner att, vid hyressättning, kvittning mellan nyttigheter kan komma i fråga endast om de faktorer som ska kvittas mot varandra är av någorlunda likartat slag. Sådant som en prövningslägenhets storlek, modernitetsgrad, planlösning inom huset, reparationsstandard och ljudisolering kan kvittas mot jämförliga faktorer i en jämförelsefastighet. Däremot kan en lägenhets läge inte kvittas mot en annan lägenhets planlösning. Hovrätten konstaterar också att vid en skälighetsbedömning är det inte möjligt att tillämpa påtaglighetsrekvisitet.
2017-10-30
Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresnämnden är behörig att inom ramen för en tvist om förlängning av hyresavtal dels pröva om ett sidoavtal är ett s.k. kopplat avtal som enligt 12 kap. 6 § tredje stycket jordabalken upphör att gälla samtidigt med att bostadshyresavtalet upphör, dels meddela avflyttningsåläggande så att beslutet blir verkställbart även i denna del.
2017-10-30
Hyresnämndsmål. Ett fönsterbyte har ansetts inte ha samband med en om- eller tillbyggnad. Fönsterbytet var därför inte en sådan åtgärd som omfattas av bestämmelsen i 9 kap. 16 § första stycket 2 bostadsrättslagen. Bostadsrättsföreningens stämmobeslut var därmed inte ett sådant beslut som kunde godkännas av hyresnämnden.
2017-10-06
Hyresnämndsmål. I tvist mellan en hyresvärd och ett antal hyresgäster angående storleken på hyran begärde fyra hyresgäster, som under hovrättens handläggning förvärvat hyreskontraktet hos hyresvärden genom byte, att få inträda som parter (intervenera) på tidigare hyresgästers sida. Hovrätten konstaterade att de nya hyresgästerna visserligen skulle påverkas av rättskraften i ett avgörande mellan hyresvärden och de tidigare hyresgästerna men avslog ansökan om intervention med hänsyn till att rättskraftens utsträckning var hänförlig till de tidigare hyresgästernas civilrättsliga rätt att förfoga över tvisteföremålet.
2017-10-05
Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar att sådana oklarheter råder kring vilken tidpunkt för höjning av hyran som parterna i hyresförhandlingen förhandlat om och hur hyresvärdens yrkande och därmed hyresnämndens beslut förhåller sig till hyresnämndens kompetensområde att frågorna kräver ytterligare utredning och att det bör ankomma på hyresnämnden att utreda dessa frågor. Hovrätten undanröjer därför hyresnämndens beslut och återförvisar målet dit för fortsatt behandling.
2017-10-03
Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit, mot bakgrund av vad som i övrig gäller enligt 12 kap. jordabalken, att det vid återbetalning enligt 12 kap. 55 e § jordabalken inte krävs ett särskilt yrkande från hyresgästen för att ränta ska utgå på beloppet.
2017-06-22
Hyresnämndsmål. En bostadsrättshavare har gjort gällande att kostnaderna för om- och tillbyggnad av balkonger bör fördelas med utgångspunkt i lägenheternas andelstal i stället för, vilket föreningsstämman beslutat om, med utgångspunkt i den faktiska kostnaden för åtgärden. Föreningsstämmans beslut innebär enligt bostadsrättshavaren att marknadsvärdet på hans bostadsrätt påverkas negativt. Hovrätten konstaterar att den ekonomiska förändring som bostadsrättshavaren gjort gällande inte är en direkt följd av den om- och tillbyggnad som föreningsstämman beslutat om och därför inte omfattas av bestämmelserna i 9 kap. 16 § första stycket 2 bostadsrättslagen.
2017-06-21
Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresvärden eftersatt underhållet av vissa golv i lägenheten och att förutsättningar funnits att meddela åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § första stycket 2 jordabalken.
2017-06-08
Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att en ny hyresvärd inte övertar tidigare hyresvärds förpliktelse att betala tillbaka överhyra enligt 23 § hyresförhandlingslagen.
2017-04-20
Hyresnämndsmål. Nödvändig processgemenskap föreligger för hyresvärdar, i detta fall för tomträttshavarna till den fastighet där lägenheten är belägen, vid ansökan om upphörande av hyresavtal. Eftersom endast en av hyresvärdarna var sökande i hyresnämnden och bristen inte kunde läkas i hovrätten undanröjdes hyresnämndens beslut och den enskilde hyresvärdens ansökan i hyresnämnden avvisades.
2017-03-31
Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresförhållandet, när hyresvärden har sagt upp hyresavtalet till upphörande i förtid, upphör samtidigt som hyresavtalet, dvs. genast vid uppsägningen. Detta innebär att tidsfristen att anmoda make eller sambo, då hyresavtalet sagts upp till upphörande i förtid, börjar löpa samtidigt som hyresavtalet med hyresgästen sägs upp.
2013-02-28
Detaljplaner angående förskoleverksamhet respektive bostäder samt förhandsbesked för enbostadshus ----- Frågan i målen är om Saab AB:s intresse av att bedriva verksamheten vid flygplatsen i Linköping påverkas av den bebyggelse som omfattas av detaljplan/förhandsbesked. Bolaget har tillstånd att bedriva verksamhet motsvarande 50 000 flygrörelser per år. För att en detaljplan/förhandsbesked ska anses inkräkta på bolagets tillståndsgivna intresse av industriell verksamhet med provflygningar m.m. och därmed utgöra en olämplig lokalisering, krävs att åtgärden på ett oskäligt sätt kan förväntas påverka bolagets möjlighet att bedriva verksamhet enligt nu gällande tillstånd. - I Detaljplanen syftar till att skapa en permanent lösning för en förskoleverksamhet som redan finns på platsen. Då förskolan således kommer att bedrivas i en befintlig byggnad, som dessutom redan i dag är omgiven av bostadshus, finns enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning inte risk att den aktuella detaljplanen kan komma att utöka bebyggelsen i området på ett sätt som kan skada bolagets enskilda intresse av att fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet. - II Detaljplanen syftar till att komplettera befintlig bebyggelse med bostäder, kobntor och i viss mån handel inom en central plats i staden som redan idag är omgiven av bostadshus och annan bebyggelse. Därför finns det enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning inte någon risk att detaljplanen kan komma att medföra en utökning av bebyggelsen i området på sådant sätt att bolagets intresse att kuna fortsätta bedriva sin verksamhet skadas. Den nya bebyggelsen enligt detaljplanen har en ytterst marginell betydelse i förhållande till redan befintlig bebyggelse. - III Förhandsbeskedet syftar till en möjlighet att uppföra två enbostadshus. Den nya bebyggelsen är avsedd att uppföras på en plats som idag inte är omgiven av sammanhängande bostadsbebyggelse. Det kan därför förefalla som att det finns en risk för att bebyggelsen utvidgas på ett sätt som skulle kunna påverka bolagets verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att byggnationen i förhållande till andra bostäderi närheten av flygverksamheten inte är bullerutsatt så att någon konkret risk skulle föreligga för att förhandsbeskedet skulle komma att påverka bolagets enskilda intresse att kunna fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet.
2013-02-28
Detaljplaner angående förskoleverksamhet respektive bostäder samt förhandsbesked för enbostadshus ----- Frågan i målen är om Saab AB:s intresse av att bedriva verksamheten vid flygplatsen i Linköping påverkas av den bebyggelse som omfattas av detaljplan/förhandsbesked. Bolaget har tillstånd att bedriva verksamhet motsvarande 50 000 flygrörelser per år. För att en detaljplan/förhandsbesked ska anses inkräkta på bolagets tillståndsgivna intresse av industriell verksamhet med provflygningar m.m. och därmed utgöra en olämplig lokalisering, krävs att åtgärden på ett oskäligt sätt kan förväntas påverka bolagets möjlighet att bedriva verksamhet enligt nu gällande tillstånd. - I Detaljplanen syftar till att skapa en permanent lösning för en förskoleverksamhet som redan finns på platsen. Då förskolan således kommer att bedrivas i en befintlig byggnad, som dessutom redan i dag är omgiven av bostadshus, finns enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning inte risk att den aktuella detaljplanen kan komma att utöka bebyggelsen i området på ett sätt som kan skada bolagets enskilda intresse av att fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet. - II Detaljplanen syftar till att komplettera befintlig bebyggelse med bostäder, kobntor och i viss mån handel inom en central plats i staden som redan idag är omgiven av bostadshus och annan bebyggelse. Därför finns det enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning inte någon risk att detaljplanen kan komma att medföra en utökning av bebyggelsen i området på sådant sätt att bolagets intresse att kuna fortsätta bedriva sin verksamhet skadas. Den nya bebyggelsen enligt detaljplanen har en ytterst marginell betydelse i förhållande till redan befintlig bebyggelse. - III Förhandsbeskedet syftar till en möjlighet att uppföra två enbostadshus. Den nya bebyggelsen är avsedd att uppföras på en plats som idag inte är omgiven av sammanhängande bostadsbebyggelse. Det kan därför förefalla som att det finns en risk för att bebyggelsen utvidgas på ett sätt som skulle kunna påverka bolagets verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att byggnationen i förhållande till andra bostäderi närheten av flygverksamheten inte är bullerutsatt så att någon konkret risk skulle föreligga för att förhandsbeskedet skulle komma att påverka bolagets enskilda intresse att kunna fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet.
2012-11-22
Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen i olika hänseenden av bestämmelsen om infasning av nya hyror (trappning) i 12 kap. 55 § femte stycket jordabalken. - Det är främst i samband med standardhöjande renoveringar som det kan bli aktuellt med betydande hyreshöjningar och en större del av höjningen bör då få genomslag i trappans första steg, varvid en riktlinje kan vara att det första steget innebär en höjning av hyran som motsvarar ungefär hälften av den totala höjningen. I målet medgavs infasning av den nya hyran under en period av tre år (I). - Ett särskilt skäl för att inte tillämpa bestämmelsen om trappning är om en inte obetydlig del av en bostadslägenhet används för annat ändamål än bostad (II). - Ett yrkande om trappning som framställts först i hovrätten har tillåtits. Om en hyresgäst accepterat en viss hyreshöjning får en trappning inte innebära att den utgående hyran vid något tillfälle bestäms till ett belopp som understiger det som hyresgästen medgivet (III).
2012-11-21
Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen i olika hänseenden av bestämmelsen om infasning av nya hyror (trappning) i 12 kap. 55 § femte stycket jordabalken. - Det är främst i samband med standardhöjande renoveringar som det kan bli aktuellt med betydande hyreshöjningar och en större del av höjningen bör då få genomslag i trappans första steg, varvid en riktlinje kan vara att det första steget innebär en höjning av hyran som motsvarar ungefär hälften av den totala höjningen. I målet medgavs infasning av den nya hyran under en period av tre år (I). - Ett särskilt skäl för att inte tillämpa bestämmelsen om trappning är om en inte obetydlig del av en bostadslägenhet används för annat ändamål än bostad (II). - Ett yrkande om trappning som framställts först i hovrätten har tillåtits. Om en hyresgäst accepterat en viss hyreshöjning får en trappning inte innebära att den utgående hyran vid något tillfälle bestäms till ett belopp som understiger det som hyresgästen medgivet (III).
2011-12-09
Inhibition av villkor i tillstånd till invändig disk av tankar m.m. ----- En domstol har befogenhet att besluta att ett verkställighetsförordnande inte ska avse ett för tillståndet meddelat villkor. Miljööverdomstolen har tidigare uttalat att det dock endast i undantagsfall bör komma i fråga att inskränka ett verkställighetsförordnande på detta sätt. I detta fall hade länsstyrelsen, kommunen samt närboende motsatt sig ett beslut om inhibition. Med hänsyn till detta och till att det endast i undantagsfall bör komma i fråga att besluta att ett verkställighetsförordnade inte ska avse ett visst villkor ansåg Mark- och miljööverdomstolen att det inte funnits tillräckliga skäl att meddela inhibition avseende villkor i det meddelade tillståndet. Mark- och miljööverdomstolen upphävde mark- och miljödomstolens förordnande om att två av villkoren i tillstånd till invändig disk av tankar, containrar och behållare m.m. tills vidare inte skulle gälla.
2011-11-15
Tillståndsprövning av ansökningar om uppförande av gruppstation för vindkraft ----- Då två olika verksamhetsutövare var för sig ansökt om tillstånd för uppförande av vindkraftverk inom samma vindkraftpark kan prövningarna inte ske i en och samma rättegång. En samordnad prövning ska dock ske av den gemensamma miljöpåverkan som verksamheterna orsakar.
2011-10-27
Miljösanktionsavgift ----- Borrning av ett nytt brunnshål för bergvärme är en sådan väsentlig del av inrättandet av en värmepumpsanläggning att åtgärden är att jämställa med en nyanläggning. Det var därför korrekt av tillsynsmyndigheten att ta ut en miljösanktionsavgift för fastighetsägarens underlåtenhet att anmäla åtgärden.
2010-09-09
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
2009-08-20
Hyresnämndsmål. Fråga om ansökan om dispens från hembudsskyldighet enligt 6 § lagen (1982:352) om rätt till ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt kan prövas på begäran av annan än fastighetsägare vid delning (I) eller vid fusion (II) av aktiebolag.
2009-03-27
Hyresnämndsmål. Hyresfastighet har överlåtits via s.k. paketering i aktiebolag till slutförvärvaren. Fråga vid tillståndsprövning om betydelsen av att aktiebolaget saknat långsiktigt förvaltningssyfte.
2009-03-06
En person har dömts för mord på ett barn. Fråga om beloppets storlek vid bestämmande av ersättning till personer som stått barnet särskilt nära för det psykiska lidande av övergående natur (sveda och värk) som till följd av dödsfallet drabbat dem.
2004-12-15
Hyresnämndsmål. Bostadshyresgäster har lämnat oriktiga uppgifter till hyresvärden och hyresnämnden i syfte att få tillstånd att överlåta lägenheten genom byte. Hyresgästerna har härigenom åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas.
2004-04-16
Hyresnämndsmål. Kravet på att upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske skriftligen har inte ansetts innefatta något krav på att avtalet skall vara undertecknat av båda parter. Bostadsrättsförenings ansökan om upphörande av hyresavtal har avvisats, eftersom lägenheten har ansetts upplåten med bostadsrätt (I och II). Frågor också om en bostadsrättsförening genom att sända över ett ej undertecknat upplåtelseavtal med följebrev har lämnat ett bindande anbud samt om giltigheten av en bostadsrättsupplåtelse kan prövas i mål av detta slag (II).
2002-03-06
Samboende enligt 12 kap. 34 § jordabalken? (I och II). Även fråga om samboendet varit varaktigt (II).
2001-05-15
Enfamiljshus i globform har ansetts förenligt med anpassningskravet i 3 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10).
1999-03-15
Hyresrätten har ansetts förverkad genom att hyresgästen utsatt de som bor i omgivningen för sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 12 kap. 25 § tredje stycket jordabalken (I och II).