Samtliga dokument

2026-09-15

Kritik mot Värmlands tingsrätt för handläggningen av en fråga om entledigande av offentlig försvarare

En offentlig försvarare informerade tingsrätten om att han skulle utträda ur Sveriges advokatsamfund. Tingsrätten meddelade försvararen att han kunde vara kvar som offentlig försvarare i målet. Domstolen gav senare försvararen tillstånd att sätta en annan person i sitt ställe. Den personen närvarade som försvarare vid ett sammanträde för bevisupptagning. Vid huvudförhandlingen aktualiserade tingsrätten på nytt frågan om entledigande av försvararen med anledning av utträdet ur advokatsamfundet. Försvararen kom också senare att entledigas. ChefsJO framhåller att en tilltalad som i ett sent skede av handläggningen av ett mål mister sin försvarare riskerar att hamna i ett sämre läge än om försvararbytet hade skett tidigare. Ett sent byte kan även leda till högre kostnader för staten vad gäller ersättning till försvararen. Det har inte framkommit att det vid huvudförhandlingen hade tillkommit några nya omständigheter i frågan om entledigande. Inget tyder på att förhållandena var sådana att det tidigare ställningstagandet framstod som uppenbart felaktigt. Enligt chefsJO har det därmed inte funnits tillräckliga skäl för tingsrätten att på nytt pröva frågan om försvararen kunde vara kvar som offentlig försvarare. ChefsJO finner också brister i tingsrättens dokumentation och utformningen av den anteckning som kom att expedieras som ett beslut om entledigande. Tingsrätten kritiseras för sin hantering av försvararfrågan.

2026-09-15

Omsorgsnämnden i Uppsala kommun får kritik för bristande verkställighet av ett beslut enligt LSS om insats i form av bostad med särskild service för vuxna

I maj 2022 beviljades en enskild insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Beslutet verkställdes inte förrän i januari 2024 då den enskilde flyttade till ett boende som nämnden hade erbjudit. Den enskilde lämnade boendet och flyttade hem till sina föräldrar i maj 2024. Därefter verkställdes beslutet om boendeinsats, som gällde till och med den 31 maj 2025, inte på nytt. I beslutet konstaterar JO att den enskilde i två långa perioder under beslutets giltighetstid stod utan den boendeinsats som nämnden hade beviljat honom. Även om nämnden under den tiden beviljade den enskilde andra insatser enligt LSS, är det inte tillräckligt och förändrar inte det faktum att han under lång tid stod utan den boendeinsats som han hade rätt till. JO understryker att beslut om insatser enligt LSS gäller omedelbart. Nämnden måste vidta effektiva åtgärder i syfte att så snart som möjligt kunna verkställa beslutet. Nämnden kritiseras för den bristande verkställigheten. JO avser att följa upp frågan om hur nämnden förmår verkställa sina beslut om bl.a. boendeinsatser enligt LSS inom ramen för den inspektion av nämnden som kommer att genomföras den 22–24 september 2026.

2026-09-09

Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med delgivningsåtgärder i ett mål om betalningsföreläggande

JO har tidigare kritiserat Kronofogdemyndigheten för både långsam handläggning av mål om betalningsföreläggande och dröjsmål med delgivningsåtgärder. Utredningen i det nu aktuella ärendet visar att det dröjde två år från ansökan till utslag. Handläggningstiden kunde härledas till bristande delgivningsåtgärder och ett uppehåll i handläggningen varade 14 månader. Kronofogdemyndigheten får allvarlig kritik. JO understryker återigen myndighetens ansvar för att driva målen framåt, inte minst genom ett aktivt delgivningsarbete, så att den summariska processen blir så snabb, enkel och billig som lagstiftaren avsett.

2026-09-08

Kritik mot Kriminalvården, anstalten Hall, för hanteringen av en försändelse till en intagen som bl.a. innehöll skriftliga handlingar

Anstalten Hall lade ett brev som bl.a. innehöll skriftliga handlingar direkt i en intagens förråd. Trots flera förfrågningar från den intagne befordrades aldrig handlingarna eller meddelades något beslut i innehavsfrågan. Anstalten får kritik för hanteringen av brevet och den intagnes hemställan om att få inneha handlingarna. I beslutet uttalar sig JO återigen om förutsättningarna för att låta bli att befordra innehållet i försändelser till intagna. Hon påminner om att olika förfaringssätt kan aktualiseras om en försändelse innehåller både skriftliga handlingar och en tillhörighet som inte omfattas av grundlagsskyddet för informationsfriheten eller rätten till förtrolig försändelse.

2026-09-07

Frågan gällde om ett privatleasingavtal gav banken rätt att höja leasingavgiften på grund av förändringar i bankens upplåningskostnader. ARN fann att avtalet inte gav konsumenten möjlighet att ens uppskattningsvis bedöma hur sådana kostnadsökningar kunde påverka avgiften. Villkoret ansågs därför oklart och tolkades till konsumentens förmån. Banken hade därmed inte rätt att höja leasingavgiften.

Frågan gällde om ett privatleasingavtal gav banken rätt att höja leasingavgiften på grund av förändringar i bankens upplåningskostnader. ARN fann att avtalet inte gav konsumenten möjlighet att ens uppskattningsvis bedöma hur sådana kostnadsökningar kunde påverka avgiften. Villkoret ansågs därför oklart och tolkades till konsumentens förmån. Banken hade därmed inte rätt att höja leasingavgiften.

2026-09-07

Kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att ha frihetsberövat en person efter att en tingsrätt hävt häktningen. Även kritik mot myndighetens nationella transportavdelning för att inte omedelbart ha meddelat häktet om tingsrättens beslut

Efter avslutad huvudförhandling i ett brottmål hävde Attunda tingsrätt sitt beslut om häktning av den tilltalade, BB. Kriminalvårdens nationella transportavdelning meddelade inte snarast häktet Sollentuna om att häktningen hade hävts och det dröjde innan tingsrätten underrättade häktet om beslutet. I anslutning till att BB på egen hand tog sig till häktet för att hämta ut sina tillhörigheter blev han kvarhållen där i väntan på klargörande i frågan om han var fortsatt frihetsberövad. Vakthavande befäl tog bl.a. kontakt med transportledaren och fick besked om att häktningen hade hävts. Mot bakgrund av den informationen och den omständigheten att BB inställde sig i häktet på eget bevåg uttalar JO Katarina Påhlsson att vakthavande befäl inte hade tillräckligt underlag för att hålla kvar BB. Häktet Sollentuna kritiseras för detta. Hon kritiserar även Kriminalvårdens nationella transportavdelning för att den, i strid med myndighetens rutin, inte snarast meddelade häktet om tingsrättens beslut. Enligt JO är det rimligt att anta att häktet hade agerat annorlunda om den informationen hade nått fram redan innan BB återvände till häktet för att hämta sina saker. ChefsJO Erik Nymansson har i ett annat beslut denna dag uttalat sig om tingsrättens åtgärder efter att häktningen hade hävts (se dnr 773-2026).

2026-09-07

Kritik mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, för genomförande av kroppsbesiktningar i samband med grundliga visitationer av intagnas bostadsrum

I häktet Kronoberg genomförs kroppsbesiktningar av intagna i samband med s.k. grundliga visitationer av deras bostadsrum. Även om Kriminalvårdens remissvar är otydligt drar JO slutsatsen att undersökningarna görs rutinmässigt, dvs. även om det i det enskilda fallet inte finns någon konkret misstanke mot den intagne, och att det gällt även för den intagne som gett in anmälan i ärendet. Hon menar att kroppsbesiktningarna av den intagne framstår som högst tveksamma och att det verkar som att häktet Kronoberg har rutiner som saknar stöd i regleringen. Häktet får kritik för detta och uppmanas att se över de aktuella rutinerna. Eftersom den behandlade saken rör personella tvångsmedel och är av central vikt finner JO skäl att skicka en kopia av det här beslutet till Kriminalvårdens huvudkontor för kännedom.

2026-09-07

Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att inte omedelbart ha försatt en intagen på fri fot efter att en tingsrätt hävt häktningen

Vid en omhäktningsförhandling hävde en tingsrätt sitt beslut om häktning av en person som var intagen i häktet Sollentuna. Häktet underrättades om tingsrättens beslut på digital väg, men det dröjde flera timmar innan den intagne försattes på fri fot. Anledningen till dröjsmålet var att personal i häktet inte direkt tog del av innehållet i underrättelsen eftersom man hade missförstått att den benämning som handlingen hade fått i kriminalvårdregistret – ”Häktningsprotokoll” – kunde innebära att häktningen hade hävts. JO Katarina Påhlsson uttalar bl.a. att det är direkt förvånande att häktet inte omedelbart tog reda på vad dokumentet innehöll med tanke på den benämning som handlingen hade. Hon påpekar att häktet har ett ansvar för att kontrollera att grunden för frihetsberövandet kvarstår även efter intagning och konstaterar att en sådan kontroll skedde först efter att tingsrätten hade kontaktat häktet. Det medförde att den intagne var frihetsberövad i flera timmar utan att det fanns någon laglig grund för det. Häktet Sollentuna får allvarlig kritik för det inträffade.

2026-09-07

Kritik mot Attunda tingsrätt för bristfällig underrättelse till Kriminalvården om hävning av ett häktningsbeslut

Efter avslutad huvudförhandling i ett brottmål avkunnade Attunda tingsrätt beslut om att häva ett häktningsbeslut avseende den tilltalade i närvaro av bl.a. Kriminalvårdens transportpersonal. Ett skriftligt besked om saken skickades till häktet först en dryg timme senare. När den tilltalade på egen hand tog sig till häktet för att hämta ut sina tillhörigheter blev han kvarhållen där i väntan på klargörande i frågan om han var fortsatt häktad. ChefsJO framhåller att en underrättelse om hävning av ett beslut om frihetsberövande måste ske på ett sätt som, så långt möjligt, motverkar missförstånd som kan leda till att en person hålls felaktigt frihetsberövad. När ett beslut om att häva ett beslut om frihetsberövande avkunnas i samband med en förhandling är det enligt chefsJO en lämplig ordning att direkt i samband med förhandlingen skicka ett elektroniskt meddelande till Kriminalvården och säkerställa att meddelandet har mottagits eller att lämna ett skriftligt besked till den personal från Kriminalvården som närvarat vid förhandlingen. Tingsrätten kritiseras för den bristfälliga underrättelsen till Kriminalvården.

2026-07-03

Skadeståndsanspråk mot staten med anledning av PFAS-föroreningar av dricksvatten

2026-05-21

Tillsyn gällande Södertälje kommun avseende upphandling av sjukvårdsmaterial

2026-01-26

SportAdmin i Skandinavien AB

Integritetsskyddsmyndigheten konstaterar att Sportadmin i Skandinavien AB har behandlat personuppgifter i strid med artikel 32.1 i dataskyddsförordningen (GDPR) genom att inte vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för personuppgifterna i sina tjänster innan och vid tidpunkten för den personuppgiftsincident som konstaterades den 16 januari 2025. Integritetsskyddsmyndigheten beslutar att Sportadmin i Skandinavien AB ska betala en administrativ sanktionsavgift på 6 000 000 kronor för överträdelsen.

2025-10-22

Moderata samlingspartiet Riksorganisationen

IMY har granskat Moderaternas behandling av personuppgifter i samband med partiets utskick av personliga videohälsningar inför riksdagsvalet 2022. IMY bedömer att Moderaterna saknat rättslig grund för behandlingen och inte har informerat om behandlingen på det sätt som krävs enligt dataskyddsförordningen. IMY ger Moderaterna en reprimand för överträdelsen.

2024-12-18

Sveriges Kommuner och Regioner, väntetidsdatabas

Förvaltningsrätten avskriver målet den 8 maj 2025, mål nr 9-25 efter att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har återkallat sitt överklagande.

2024-08-29

Apohem, gällande Meta-pixel

IMY har utfärdat en administrativ sanktionsavgift mot Apohem AB på 8 000 000 kronor. Bolaget har använt den så kallade Meta-pixeln på sin webbplats. Bolaget överklagade IMY:s beslut som fastställdes av förvaltningsrätten den 15 maj 2026. Beslutet är överklagat till kammarrätten.

2024-08-29

Apoteket AB, gällande Meta-pixel

Integritetsskyddsmyndigheten beslutar med stöd av artiklarna 58.2 och 83 i dataskyddsförordningen att Apoteket AB ska betala en administrativ sanktionsavgift på 37 000 000 kronor. Detta efter att bolaget använt den så kallade Meta-pixeln på sin webbplats och överfört integritetskänsliga personuppgifter till Meta.

2024-08-06