Samtliga rättsliga ställningstaganden
Atom-flöde
2024-05-14
Hittills har IMY bedömt att regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen och dataskyddslagen har utgjort hinder mot att ingripa mot söktjänster med utgivningsbevis som publicerar personuppgifter. IMY har omprövat denna bedömning och bedömt att myndigheten har behörighet att inleda tillsyn med anledning av klagomål mot sådana söktjänster. Med söktjänster avses här tjänster som, gratis eller mot betalning, gör en stor mängd personuppgifter tillgängliga utan någon egentlig urskiljning och med möjlighet till sökning på person. De personuppgifter som publiceras kan vara av olika slag. Det kan till exempel vara fråga om namn, adress, ålder, hushållets storlek, fordonsinnehav och bolagsengagemang. Det kan också vara fråga om uppgifter om fällande domar i brottmål och andra uppgifter om lagöverträdelser. Anledningen till att IMY har omprövat sin tidigare bedömning är att det har skett en utveckling av europeisk och svensk rättspraxis. För det första har enskilda som klagar till IMY fått en stärkt rättsställning och IMY:s skyldigheter att utreda och agera på deras klagomål har utökats. För det andra har det tydliggjorts att när rätten till skydd av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten ska sammanjämkas, ska det vara möjligt att göra en avvägning mellan rättigheterna utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. En annan anledning är att IMY under en längre tid har tagit emot många klagomål mot söktjänster med utgivningsbevis. Av klagomålen framgår att enskilda upplever den omfattande publiceringen och spridningen av personuppgifter som sker genom söktjänsterna som mycket kränkande och oroande. Oron kan till exempel avse att informationen kan användas av kriminella för att välja ut och kartlägga brottsoffer på grundval av ålder, att den enskilde är ensamboende eller innehar ett värdefullt fordon. Vissa söktjänster tillhandahåller även uppgifter om fällande domar i brottmål och andra uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, vilket kan leda till en påtaglig integritetsskada. IMY konstaterar att regleringen kring utgivningsbevis i svensk rätt innebär att det i de allra flesta fallen inte går att göra en avvägning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet mellan berörda rättigheter vid publicering av personuppgifter i söktjänster. Till detta kommer att IMY är skyldig att utreda klagomål enligt dataskyddsförordningen och att rätten att ge in klagomål till tillsynsmyndigheten är ett centralt rättsmedel för enskilda. IMY bedömer att yttrandefrihetsintresset av att publicera personuppgifter i söktjänster inte motiverar de långtgående undantag från dataskyddsförordningen som görs i den svenska regleringen och att regleringen därför inte är förenlig med EU-rätten när det gäller sådan publicering. IMY bedömer att det – för att nå förenlighet med EU-rätten – krävs att IMY är behörig, enligt regleringen i dataskyddsförordningen, att utreda och ta ställning till enskildas klagomål mot publiceringar av personuppgifter i söktjänster med utgivningsbevis. IMY slutsats är att myndigheten har behörighet att inleda tillsyn med anledning av klagomål mot den publicering av personuppgifter som sker i söktjänster med utgivningsbevis. IMY har dock inte tagit ställning till i vilken utsträckning de materiella reglerna i dataskyddsförordningen kan tillämpas på en söktjänst med utgivningsbevis, utan kommer att återkomma till den frågan i sin tillsyn.
2022-12-20
IMY anser att en uppgift om att en person har förvaltare enligt 11 kap. föräldrabalken (FB) utgör en uppgift om hälsa enligt artikel 4.15 i dataskyddsförordningen. Det är således en så kallad känslig personuppgift som omfattas av skyddet i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Ställningstagandet görs bland annat mot bakgrund av praxis från EU-domstolen. Ta del av vårt rättsliga ställningstagande nedan.
2022-06-22
I dataskyddslagen, som kompletterar dataskyddsförordningen (GDPR), finns en bestämmelse som innebär att om personuppgifter behandlas för journalistiska ändamål så gäller inte de flesta bestämmelserna i GDPR. I detta rättsliga ställningstagande tydliggör vi IMY:s tolkning av bestämmelsen. Ställningstagandet tar bland annat upp vad som avses med journalistiska ändamål och vad som gäller när det finns andra ändamål parallellt med journalistiska ändamål. Vi ger tio konkreta exempel på olika typer av publiceringar av personuppgifter och IMY:s uppfattning om dessa omfattas av undantaget för journalistiska ändamål eller inte.
2022-03-22
Rätten att få sökresultat borttagna från sökmotorer handlar om att väga argument för och emot en borttagning. Utgångspunkten är att enskilda har rätt att få sökträffar borttagna men ett argument för att sökresultat inte ska tas bort är om de leder till en journalistisk publicering. Ta del av vårt rättsliga ställningstagande nedan.
2021-12-08
IMY avser att se över det rättsliga ställningstagandet om brottsuppgifter. IMY bjuder därför in berörda aktörer att inkomma med synpunkter på IMY:s nuvarande rättsliga ställningstagande. Lämna synpunkter senast den 16 februari 2026. Här finns mer information om hur synpunkter kan lämnas. Information om ett rättsligt förfarande som inletts mot en fysisk person utgör personuppgifter som rör lagöverträdelser som innefattar brott i den mening som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen (brottsuppgifter). Detta innebär att t.ex. uppgifter om att en person är eller har varit föremål för en polisanmälan, en förundersökning, ett åtal eller rättegång i ett brottmål omfattas av skyddet i artikel 10. Även friande domar i brottmål omfattas av begreppet brottsuppgifter. Uppgifter om att en fysisk person har eller kan ha begått ett visst brott (brottsmisstankar) kan utgöra brottsuppgifter, även om något rättsligt förfarande inte har inletts. För detta krävs normalt att uppgifterna har en viss konkretionsgrad. En tillräcklig konkretionsgrad har nåtts om uppgifterna avser ett visst brott eller en viss brottskategori. En tillräcklig konkretionsgrad kan också nås genom att uppgifter sammanställs på ett sådant sätt att uppgifterna motsvarar de objektiva rekvisiten i en straffbestämmelse. Om syftet med behandlingen helt eller delvis är att behandla brottsuppgifter, talar det för att det är fråga om brottsuppgifter. När det gäller uppgifter om faktiska iakttagelser av eller passiv registrering av rena händelseförlopp där objektiva brottsrekvisit kan uppfyllas, som exempelvis filmning av möjliga lagöverträdelser vid kamerabevakning, är det normalt sett inte fråga om behandling av uppgifter enligt artikel 10. Således är det inte fråga om behandling av brottsuppgifter om det vid exempelvis kamerabevakning i en livsmedelsbutik fångas ett händelseförlopp som uppfyller de objektiva rekvisiteten för stöld. Om sekvensen med händelseförloppet i efterhand avskiljs i syfte att dokumentera, följa upp eller polisanmäla brottet är det dock fråga om behandling av brottsuppgifter. Ta del av hela dokumentet nedan.