Beslut vid regeringssammanträde 1987-03-19

Chefen för utbildningsdepartementet statsrådet Bodström anför.

1. Bakgrund

I prop. 1986/87:80, bil. 6, föreslås bl.a. att delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) läggs ned vid utgången av budgetåret 1987/88. Enligt förslaget överförs vissa av DFI:s uppgifter till andra organ. I propositionen anmälde jag min avsikt att återkomma till regeringen med förslag hur avvecklingen av DFI bör beredas.

Riksdagen har ännu inte behandlat propositionen. Jag vill emellertid redan nu ta upp frågan om hanteringen av de problem som uppkommer vid en avveckling av DFI. Avvecklingen bör anförtros en särskilt utsedd kommitté.

Riksdagens avgörande kan inte väntas förrän i maj månad detta år. Om riksdagen bifaller förslaget att lägga ned DFI, skall en avveckling därefter genomföras inom loppet av ungefär ett år. Det är uppenbart att förutsättningarna för att genomföra en avveckling i god ordning och under de hänsyn som bör tas avsevärt förbättras om arbetet kan förberedas så att det finns en handlingsberedskap. Av detta skäl anser jag att kommittén bör tillkallas nu. Intill dess att riksdagen har fattat sitt beslut skall kommitténs uppgift vara att gå igenom de olika frågor som skall lösas vid en avveckling och göra upp en plan för huvuddragen i avvecklingsarbetet. Om riksdagen beslutar att DFI skall läggas ned, skall kommittén omedelbart övergå till att ansvara för avvecklingen.

Jag finner det mest ändamålsenligt att nu direkt ange vilka uppgifter kommittén skall ha, om DFI läggs ner. Av direktiven i denna del följer naturligt vad kommittén har att beakta i sitt förberedelsearbete.

2. Organisationskommitténs uppgifter

Vid en nedläggning av DFI bör kommitténs uppgifter i huvuddrag vara följande.

• Ansvara för avveckling av personal och verksamhet vid DFI.
• Utarbeta förslag om ansvarsområde och befogenheter, organisatorisk form och ställning samt administrativa resurser för det organ för samordning mellan landets forskningsbibliotek m.fl. bibliotek som föreslås bli inrättat vid en nedläggning av DFI.
• Analysera behovet av fasta resurser för forskning inom informationsförsörjningens område. Föreslå avvägning mellan sådana resurser och projektmedel samt föreslå former för fördelningen av eventuella projektmedel.
• Utarbeta förslag om huvudmannaskap för LIBRIS.
• Utarbeta förslag till anslagsframställning för budgetåret 1988/89 för sådan verksamhet inom DFI:s nuvarande ansvarsområde som nämnden anser skall bedrivas även efter den 30 juni 1988.

2.1 Avveckling av personal och verksamhet vid DFI

Avvecklingen av DFI bör inledas snarast efter det att riksdagen har beslutat om en sådan och ske successivt. DFI:s hittills gjorda åtaganden bör fullföljas i största möjliga utsträckning fram t.o.m. den 30 juni 1988 men med beaktande av de restriktioner som kan följa av organisationskommitténs arbete med avvecklingen av DFI:s personal.

En avveckling kommer att ställa stora krav på samordning mellan kommittén och DFI. Utgångspunkten för arbets- och ansvarsfördelning skall vara att DFI:s styrelse och kansli ansvarar för sakverksamheten medan kommittén ansvarar för de egentliga avvecklingsåtgärderna i samverkan med DFI.

Vidare bör följande gälla.

a) Personal

Arbetsledningen för DFI:s personal i det löpande arbetet utövas som hittills av myndighetens ledning.

Befogenheten enligt lagen om offentlig anställning (LOA) 15 kap. 1 § att besluta om uppsägning av personal skall emellertid fr.o.m. dagen efter det att riksdagen fattat beslutet om myndighetens avveckling utövas av den särskilda kommittén. Denna skall fr.o.m. samma tidpunkt träda i DFI:s ställe vad gäller samtliga övriga rättigheter och skyldigheter som enligt lag och kollektivavtal vilar på arbetsgivaren vid avvecklingen av DFI. Kommitténs arbete bör bedrivas med den inriktningen att den berörda personalen i största möjliga utsträckning skall erbjudas nya anställningar.

Organisationkommittén får för utförande av sitt uppdrag påkalla biträde av DFI:s personal.

Uppdraget att svara för avvecklingen av DFI:s personal skall utföras i nära samarbete med DFI, statens arbetsmarknadsnämnd och berörda fackliga organisationer.

b) Verksamheten

Jag kommer senare att föreslå regeringen att för DFI föreskriva att delegationen fr.o.m. den 20 mars 1987 inte får stödja nya projekt som innebär åtaganden efter den sista juni 1988. Delegationen har emellertid nu åtskilliga sådana engagemang med en varaktighet som antingen löper tills vidare eller i sin begränsning överskrider den 30 juni 1988. Jag syftar på t.ex. forsknings- och utvecklingsprojekt, representation i utredningsprojekt och bevakningsuppgifter inom ansvarsområdet. Det bör ankomma på organisationskommittén att på grundval av en redovisning från DFI av myndighetens åtaganden bedöma i vad mån dessa skall fullföljas efter den sista juni 1988.

c) Övrigt

Organisationskommittén skall ansvara för att DFI:s samtliga driftresurser med undantag för lokaler och inredning, avvecklas på lämpligt sätt. Här åsyftas t.ex. utrustning och mediaabonnemang.

2.2 Förslag om ett samordningsorgan för bl.a. forskningsbiblioteken

Biblioteken spelar en central roll för forskningens och undervisningens informationsförsörjning. Tillkomsten av nya media vid sidan av böcker och tidskrifter minskar inte bibliotekens betydelse. Tvärtom har biblioteken i flera fall verkat pådrivande vid utveckling och utnyttjande av t.ex. databaser.

Samarbete mellan forskningsbiblioteken är en självklarhet, både nationellt och internationellt. Fjärrlånesystem och LIBRIS är exempel på samarbete som länge fungerat. I andra avseenden har dock klara begränsningar i samarbetets utveckling kunnat konstateras. Svårigheterna att bygga ut ansvarsbibliotekssystemet är det tydligaste exemplet. Oklarheter i ansvarsfördelningen mellan högskolan och folkbiblioteken när det gäller biblioteksservice på mindre högskoleorter är ett annat exempel.

Jag har i propositionen förordat att ett nytt organ för samordning och planering av forskningsbibliotekens verksamhet och för samverkan mellan dessa och bl.a. folkbibliotek skall inrättas. Uppgiften att utarbeta förslag om ansvarsområde och befogenheter, organisatorisk form och ställning samt administrativa resurser för detta organ bör anförtros organisationskommittén.

Jag vill redovisa vissa utgångspunkter för kommitténs arbete i detta avseende. Funktionella och ekonomiska skäl talar för att samarbetet inom biblioteksområdet bör byggas ut i snabbare takt än vad som hittills skett.

Kostnaderna för böcker och tidskrifter ligger på en sådan nivå att en utbyggnad av ett system med ansvarsbibliotek är angelägen. Utveckling och drift av nya informationsmedier kräver så stora insatser av pengar och kompetens att samverkan mellan biblioteken ofta är en grundläggande förutsättning för att ny teknik skall kunna introduceras.

De bibliotek som finns inom högskoleorganisationen -- högskolebiblioteken -- är numera på lokal nivå helt integrerade i denna organisation. På en del mindre högskoleorter samverkar högskolan med de kommunala folkbiblioteken när det gäller litteraturförsörjning för de studerande. Någon organisatorisk förändring på lokal nivå är inte aktuell. En fastare struktur torde dock krävas för samarbetet i första hand nationellt mellan biblioteken. Utformningen av denna struktur kräver omsorgsfulla avvägningar mellan å ena sidan de krav som ambitionerna att stärka samarbetet ställer och å andra sidan de begränsningar som följer av att biblioteken ingår i olika lednings- och styrningsstrukturer.

Jag erinrar här om vad jag anfört vid min anmälan i prop. 1986/87:80 (bil 6 s 37) om de olika bibliotekstyper som bör föras in under beteckningen forskningsbibliotek. Högskolebiblioteken kommer att utgöra den helt dominerande gruppen inom det nya biblioteksorganets verksamhetsområde. Det gör det naturligt att i någon form försöka anknyta detta organ till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Samtidigt finner jag det angeläget att framhålla, att själva faktum att regeringen anser att ett särskilt samordningsorgan skall inrättas innebär en markering av en viss särställning för biblioteken inom högskoleorganisationen.

Frågan om hur ett samordningsorgan för biblioteken skall utformas bör bli en huvuduppgift för organisationskommittén. Arbetet förutsätter bl.a. en noggrann analys av hur ansvarsområdet för detta organ skall definieras i förhållande till bl.a. UHÄ:s och Sveriges lantbruksuniversitets uppgifter inom högskoleorganisationen. En central uppgift för samordningsorganet skall vara att främja ansvars- och arbetsfördelning mellan forskningsbiblioteken och mellan forskningsbiblioteken och andra bibliotek. Angelägna samverkansområden är därvid informationsteknologins tillämpning och verksamhetsutveckling på biblioteksområdet. Kommittén bör överväga vilka befogenheter som skall tillkomma samordningsorganet.

För det nya samarbetsorganet kommer kansliresurser att behövas. Jag erinrar om vad jag i detta avseende anförde vid min anmälan av proposition 1986/87:80. Oavsett i vilken form anknytningen i övrigt sker till UHÄ räknar jag med att samarbetsorganets kansliresurser i huvudsak skall kunna tillgodoses inom ramen för UHÄ:s resurser. Organisationskommittén bör efter samråd med UHÄ avge förslag till dimensionering av samarbetsorganets administrativa resurser.

2.3 Resurser för forskning och utvecklingsarbete

En väsentlig uppgift för DFI har sedan delegationens tillkomst varit att initiera och finansiera forskning och utvecklingsarbete. Delegationen har stött forskargrupper vid bl.a. universiteten i Göteborg, Linköping och Umeå. Även ett stort antal mer kortvariga projekt har finansierats.

I samband med att en ändrad ansvarsfördelning för den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen nu är aktuell är det nödvändigt att dels pröva frågan om behovet av vissa fasta resurser för forskning inom området informationsförsörjning, dels analysera vilket behov av FoU-resurser som föreligger mer specifikt för forskningsbiblioteken och hur detta skall tillgodoses. I samband härmed bör också prövas vilka av DFI finansierade insatser som eventuellt bör föras över till högskolan.

Organisationskommittén bör således göra en första analys av behovet av fasta resurser för forskning inom informationsförsörjningens område, föreslå dels en lämplig avvägning mellan sådana resurser och projektmedel, dels hur medel för ändamålet skall fördelas.

2.4 Huvudmannaskap för LIBRIS

Regeringen gav 1984 DFI i uppdrag att utreda frågan om ansvaret för förvaltning, utveckling och drift av LIBRIS. Detta uppdrag bör i vad avser huvudmannaskap för LIBRIS nu övertas av organisationskommittén.

2.5 Anslagsframställning för budgetåret 1988/89

Till förslaget om en nedläggning av DFI hör även förslag att delar av DFI:s nuvarande ansvarsområde skall överföras till annan myndighet fr.o.m. budgetåret 1988/89. Med tanke på innehållet i övrigt i kommitténs uppdrag finner jag det ändamålsenligt att den även får till uppgift att utarbeta förslag till anslagsframställning för verksamhet som hittills finansierats genom anslag från DFI och som enligt kommitténs uppfattning skall bedrivas efter den 30 juni 1988, inklusive anslag för det kommande samarbetsorganet för forskningsbiblioteken med flera bibliotek.

3. Övriga frågor

I propositionen 1986/87:80 konstaterade jag att biblioteken vid såväl statliga som icke-statliga högskoleenheter spelar en betydelsefull roll för informationsförsörjningen. I högskoleförordningen berörs dock endast de s.k. vetenskapliga biblioteken, dvs. de som finns inom högskoleenheter med fast organisation för forskning och forskarutbildning.

Organisationskommittén bör analysera högskolebibliotekens uppgifter i såväl lokalt som nationellt perspektiv och på grundval härav lämna förslag till lämplig precisering av bibliotekens ställning och uppgifter.

Jag har med det nu anförda angivit de uppgifter som skall vila på kommittén om riksdagen beslutar att DFI skall avvecklas. Jag utgår från att kommittén med ledning av detta kan vidta de förberedelser som behövs för att den skall kunna verkställa ett beslut om nedläggning inom den givna tidsramen.

Organisationskommittén skall samråda med berörda myndigheter och organisationer. Förslag till anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 skall lämnas senast 1 september 1987. Förslag rörande det nya biblioteksorganet och därmed sammanhängande frågor skall lämnas senast den 1 oktober 1987. Arbetet inom kommittén i övrigt skall vara avslutat senast den 30 juni 1988.

4. Hemställan

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag att utarbeta förslag rörande samordningsorgan för forskningsbibliotek m.m.

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

• -------------------

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)