Beslut vid regeringssammanträde 1987-04-02

Statsrådet Göransson anför.

Mitt förslag

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100, bil. 10) anmälde jag min avsikt att ta initiativ till en samlad beredning av frågor om styrningen av skolväsendet. Beredningen skulle utmynna i förslag till riksdagen om principiella riktlinjer för denna styrning.

Som en förberedelse för arbetet har tre sakkunniga på utbildningsdepartementets uppdrag utarbetat ett beredningsunderlag. (Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet, Ds U 1987:1)

Den aviserade beredningen bör nu tillsättas i form av en kommitté. Den bör ha till uppgift att ta fram underlag för ett principiellt ställningstagande i fråga om ansvarsfördelningen för och styrningen av skolväsendet. Arbetet bör avslutas i sådan tid att en proposition kan föreläggas riksdagen våren 1988. Kommittén bör vara parlamentariskt sammansatt.

Skäl för mitt förslag

Traditionellt har utvecklingen av skolan i Sverige skett med en hög grad av central styrning. Det har varit nödvändigt att fatta förhållandevis detaljerade beslut i riksdag och regering för att kunna genomföra de stora organisatoriska förändringarna av ungdomsskolan under efterkrigstiden. Skolan har på det sättet kommit att bli både centralstyrd och detaljstyrd.

Sedan slutet av 1970-talet går utvecklingen till följd av medvetna strävanden i riktning mot ökad decentralisering av uppgifter och ansvar och mot minskad regelstyrning till förmån för en mer utpräglad målstyrning. Detta har kommit till uttryck i t.ex. de förändringar av statsbidragssystemen för grundskolan och gymnasieskolan liksom för skolledning som genomförts sedan slutet av 1970-talet. Också 1980 års läroplan för grundskolan och det pågående utvecklingsarbetet i gymnasieskolan bär en stark prägel av decentralisering.

Även om mycket således har gjorts för att minska den centrala detaljstyrningen av skolan finns det enligt min mening ytterligare åtgärder som kan och bör vidtas när det gäller att förtydliga målstyrningen, förenkla regelsystemet och decentralisera inflytandet över skolan. Genom en ökad lokal anpassning av skolan kan många problem lösas på ett smidigare sätt, resurserna bli bättre tillvaratagna och samverkan med andra kommunala verksamheter utvecklas. Detta bör kunna åstadkommas utan att man rubbar de grundläggande målen för skolan eller att kraven på likvärdig standard i utbildningen behöver eftersättas.

Beredningen bör ha följande principiella utgångspunkter för sitt arbete.

• Skolväsendet skall ge en likvärdig utbildning med hög kvalitet för alla elever och över hela landet.
• Den grundläggande utbildningen i samhället är av sådan vikt att det bör ankomma på riksdag och regering att ange mål och riktlinjer för dess omfattning, spridning, utformning, innehåll och kvalitet.
• Inom ramen för nationella mål och riktlinjer skall skolan kunna utformas efter lokala förutsättningar och behov; utrymmet för lokala beslut bör kunna skifta efter olika frågors karaktär. Skolverksamheten får dock inte utformas så att geografisk rörlighet försvåras.
• Den allmänna strävan efter förenkling och decentralisering som präglar arbetet med utveckling av den offentliga verksamheten skall gälla också på skolområdet.
• Avvägningen av ansvar och befogenheter mellan skolans huvudaktörer -- politiker, skolledare, lärare och annan skolpersonal, elever och föräldrar -- bör vara sådan att var och en av dessa grupper får ett berättigat inflytande och medbestämmande samtidigt som de som är verksamma i skolan får ett väsentligt ansvar för det dagliga skolarbetet och dess utveckling.
• Lärarna och skolledarna bör ha en betydande pedagogisk och metodisk frihet inom ramen för läroplanens mål och riktlinjer.
• Skolans styrsystem bör vara sådant att det underlättar samarbete mellan olika slag av verksamheter för barn och ungdom.
• Styrsystemet bör vara så enkelt som möjligt att hantera.

Med dessa utgångspunkter som grund och med den framtagna rapporten som underlag bör beredningen ha följande uppgifter.

Beredningen bör definiera vilka slag av frågor som bör beslutas på central, regional resp. lokal nivå i skolväsendet.

Beredningen bör diskutera principiella avvägningar när det gäller hur kostnadsansvaret för skolan bör fördelas mellan stat och kommun, och om möjligt därvid föreslå klarare principer än för närvarande. Beredningen bör belysa vilket samspel som bör finnas mellan å ena sidan ansvaret för styrningen och å andra sidan kostnadsansvaret.

Principer bör utarbetas för hur ansvaret och inflytandet på den lokala nivån skall fördelas mellan de politiskt förtroendevalda och den pedagogisk-professionella personalen i skolan. Det är därvid angeläget att skilja mellan frågor som är sådana att de på grund av sin karaktär bör avgöras av personer med särskild utbildning för och erfarenhet av arbetet i skolan, och frågor i vilka ett lokalt politiskt inflytande bör komma till uttryck. Möjligheterna bör övervägas att ge elever och föräldrar ett ökat inflytande på verksamheten i skolan.

I en situation som präglas av decentralisering och ökat lokalt ansvarstagande för viktiga delar av skolans verksamhet ökar behovet av utvärdering, tillsyn och information. Det är därför angeläget att beredningen undersöker möjligheterna att effektivisera statens instrument för att skapa en för alla elever och över hela landet likvärdig skola, såsom rådgivning och vägledning, stöd och stimulans, tillsyn, utvärdering och erfarenhetsåterföring.

En viktig uppgift för beredningen bör vara att undersöka hur skolpolitikens intentioner och skolverksamhetens mål och riktlinjer skall kunna göras så entydiga och klara och hur informationen om dem skall utformas så att den bättre når alla berörda, tas emot och förstås av dem och leder till att intentionerna, målen och riktlinjerna i avsedd utsträckning kan styra skolverksamheten.

För att skolan skall kunna utvecklas så som vi önskar måste den styras på ett sätt som underlättar och främjar ett kontinuerligt utvecklings- och förbättringsarbete. Möjligheterna att förbättra skolans styrsystem i detta syfte bör behandlas. I samband därmed bör också möjligheterna prövas att, genom fortbildning eller andra insatser, ytterligare stärka lärarnas och skolledarnas professionalism som en avgörande förutsättning för utvecklings- och förbättringsarbetets framgång.

Beredningen bör mot denna bakgrund analysera konsekvenserna för den statliga skoladministrationen av en fortsatt decentralisering och av att detaljstyrning alltmer ersätts av målstyrning. Främst gäller detta den statliga skoladministrationens roll i styrningsprocessen och dess tillsynsroll i en situation med färre statliga regler för skolans organisation och resursanvändning, vidgad kommunal frihet och större variation i den kommunala beslutsorganisationen. Även frågor om rättssäkerhet för elever och föräldrar bör behandlas i det sammanhanget.

Beredningsarbetet bör bedrivas utifrån den grundsyn på skolans roll och utveckling som riksdagen och regeringen har formulerat och fastställt i läroplaner och i andra sammanhang.

Beredningens arbete bör ta sin utgångspunkt i förhållandena i grundskolan, men även diskutera gymnasieskolans och vuxenutbildningens styrsystem som har många gemensamma drag med grundskolans. Därvid bör dock beaktas att det finns för gymnasieskolan och vuxenutbildningen specifika problem som bör lösas i annat sammanhang.

Beredningen bör beakta de erfarenheter som kommer fram i försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse i det s.k. frikommunsförsöket.

Beredningen bör samråda med stat-kommunberedningen (C 1983:02).

Beredningen skall beakta kommittédirektiven (Dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- bestående av högst åtta ledamöter med uppgift att bereda frågor om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga och experter åt kommittén.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)