Prop. 1985/86:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87

Regeringens proposition " 1985/862 100 EES)

med förslag till statsbudget för budgetåret Prop. 1986/87 1985/86:

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll den 19 december 1985 för de åtgärder och de ända- mål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Olof Palme Kjell—Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1986 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 visar en omslutning av 335 575 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknats för innevarande budgetår med 10116 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 48 927 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 3 270 milj. kr. i förhållande till vad som numera beräknas för innevarande budgetår.

I bilagorna 1— 19 i budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst och utgiftspostema närmare. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhälls- ekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.

Förslag till Prop. l985/86:100 Statsbudget för budgetåret 1986/87 Inkomster:

Skatter 244 847 201 000 Inkomster av statens verksamhet 32 614 528 000 Iankomster av försåld egendom 106 025 000 Aterbetalning av lån 4861410000 Kalkylmässiga inkomster 4218615 000

Summa kr. 286 647 779 000

Underskott 48 926 823 000

Summa kr. 335 574 602 000

Utgiftsanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartcmentet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementct Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Bostadsdepartementet Industridepartementet Civildepartementet Riksdagen och dess myndigheter Räntor och på statsskulden m. m. Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Okad disposition av rörliga krediter

Beräknut tillkommande utgiftsbehav, netto

33 5 75 000 10008 341 000 10 673 107 000 26 368 432 000 84 491 298 000 1 1 994 180000 18 413 398 000 41 487 744 000 6 566 936 000 19 583 243 000 17 623 360 000 9 860 354 000 3 999 783 000 469 851 000 71 000000 000 1 000 000

1 500 000 000 500 000 000 1 000 000 000

Summa kr.

332 574 602 000

2 000 000 000 1 000 000 000

335 574 602 000

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret PFOP- l985/86:100 1986/87 1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1 111 Fysiska personers skatt på in- komst, realisationsvinst och rö- relse 43 736000 000 43 736 000000 1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på in— komst, realisationsvinst och rö— relse 15 031 000000 15 031000000 I 130 Ojördelbara skatter på inkomst, reulisalionsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1 100000000 ] 100000000

1140 Övriga inkomstskatter: 1141 Kupongskatt 160 000 000 1142 Utskiftningsskatt och ersätt- ningsskatt 5 000 000 1143 Bevillingsskatt 3 000000 1 144 Lotterivinstskatt 1 405 000 000 l 5 73 000 000 61 440 000 000 1200 Lagstadgade socialavgifter: 1211 Folkpensionsavgift 38 300000000 122 Sjukförsäkringsavgift, netto 1610000 000 1231. Barnomsorgsavgift 8 900 000 000 1241 Vuxenutbildningsavgift 970 000 000 1251 Övriga socialavgifter, netto 478 000000 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif- ter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk- samhet 213 700 000 1281 Allmän löneavgift 8 100000 000 58571 700000 58 571 700000

1300 Skatt på egendom: 1310 Skatt på fast egendom: 131 1 Skogsvårdsavgifter 420 000 000 1312 Fastighetsskatt 3 891000 000 4311000000 1320 Förmögenhetsskatt: 1321 Fysiska personers förmögen- hetsskatt 2 018 000 000 1322 Juridiska personers förmögen-_ hetsskatt 30 000 000 2 048 000000

1330. Arvsskatt och gåvoskatt: 1331 Arvsskatt 1332 Gåvoskatt

1340. Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt 1342 Skatt på värdepapper

1400. Skatt på varor och tjänster:'

1410. Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt 1422 Särskilda varuskatter 1423 Försäljningsskatt på motorfor- don 1424 Tobaksskatt 1425 Skatt på spritdrycker 1426 Skatt på vin 1427 Skatt på malt- och läskedrycker 1428 Energiskatt

1429. Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431. Särskild avgift för oljeprodukter m.m. 1432 Kassettskatt 1433 Skatt på videobandspelare 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 1435 Särskild avgift mot försurning

1440. Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol: 1441 AB Vin-& Spritcentralens inle- vererade överskott 1442 Systembolaget ABs inlevere- radc överskott

1450. Skott på tjänster: 1451 Reseskatt 1452 Skatt på annonser och reklam 1453 Totalisatorskatt 1454 Skatt på spel

1460. Skatt på vägtrafik: 1461 Fordonsskatt 1462 Kilometerskatt

1470. Skattpå import: 1471 Tullmedel

1480. Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

1 000 000 000

220 000 000

2 470 000 000 1 205 000 000

65 550000 000

1 1 700 000 000 929 000 000

I 530 000 000 3 960 000 000 5 125 000 000 2 030 000 000 1 325 000 000 9 938 000 000

1 500000

1 250 000 000 35 000 000 92 000 000 980 000 000

73 000 000

180 000 000

130 000 000

198 000 000 6 10 000 000 435 000 000 105 000 000

3 1 60 000 000 2 145 000 000

2 100 000 000

1 000

1 220 000 000

3 675 000000

65 55 0 000 000

38 968 500 000

3 1 0 000 000

1 348 000 000

5 305 000 000

2 1 00 000 000

1.1 254 000 000

1000 113 581 501000

Summa skatter 244 847 201000

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 AMirsverkens inlevererade överskott: 2111 Postverkets inlevererade över- skott 2112 Televerkets inlevererade över- skott 21 13 Statens järnvägars inlevererade överskott 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 2115 Affärsverket F FVs inlevererade överskott 21 16 Statens vattenfallsverks inleve- rcrade överskott 2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120. Övriga myndigheters inlevererade överskott: 2121 Statens vägverks inlevererade överskott 2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123. Inlevererat överskott av uthyr- ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över-

Skott

2150. Överskott från spelverksamhet: 2151 Tipsmedel 2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsl'ör- valtning: 2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdssty- relsens fastighetsförvaltning 2214 Overskott av byggnadsstyrel- sens fastighetsförvaltning 2215 Överskott av generaltullstyrel- sens fastighetsförvaltning

50 340 000

297 000 000

100 000 000

148 000 000

73 200 000

2 580 000 000

132 640 000

42 000 000

64 000 000

64200000

7 100 000 000

1 218 600 000 457 000000

5 00 000 650 000 000

1 400000

3 381 180 000

1 70 200 000

7 1 00 000 000

1 6 75 600 000 12 326 980 000

651 900 000 651 900 000

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslän:

2311 Räntor på lokaliseringslån 2313 Ränteinkomster på statens av- dikningslån 2314 Ränteinkomster på fiskerinä- ringen 2316 Ränteinkomster på vattenkrafts- län 2317 Ränteinkomster på luftfartslån 2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfartcn 2319 Ränteinkomster på kraftled- ningslån 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet 2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen 2324 Räntor på televerkets statslån 2325 Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån: 2331 Ränteinkomster på egnahems- län 2332 Ränteinkomster på lån för bo- stadsbyggande 2333 Ränteinkomster på lån för bo- stadsförsörjning för mindre be- medlade barnrika familjer 2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340. Räntor på studielån: 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350. Räntor på energisparlån: 2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta tillpen- sioner: 2361 Ränteinkomster på medel avsat-

ta till folkpensionering

2370. Räntor på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

300 000 000 250 000 6 25 1 000

1 79 000 1 697 000

19419000

51 000 1 65 000 000

3 800 000 274 000 000

50 340 000

9912000000

230 000

300 000

10000

28 000 000

540 000 000

7 000 000

935 960 000

820 987000

9 912 530000

28 01 0 000

540 000 000

7 000 000

935 960 000

2380. 2390 Övriga ränteinkomster:

2381. Ränteinkomster på lån till per— sonal inom utrikesförvaltningen

m.m. 1 000000 2382 Ränteinkomster på lån till per- sonal inom biståndsförvalt- ningen m.m. — 2383 Ränteinkomster på statens bo- sättningslån 3 000 000 2384 Ränteinkomster på lån för kom- munala markförvärv 25 000 000 2385 Ränteinkomster på lån för stu- dentkårlokaler 175 000 2386 Ränteinkomster på lån för all- männa samlingslokaler 13 600000 2389 Ränteinkomster på lån för in- ventarier i vissa specialbostäder 340000 2391 Ränteinkomster på markförvärv förjordbrukcts rationalisering 3 000000 2392 Räntor på intressemedel 25 000000 2394 Övriga ränteinkomster 100 000000 2396 Ränteinkomster på det av bygg- nadsstyrelsen förvaltade kapita- lct 1410000000 1581115000 13825602000 2400 Aktieutdelning: 2410 Inkomster av statens aktier: 241 1 Inkomster av statens aktier 390 399000 390399000 390 399 000 2500 Offentligrättsliga avgifter: 251 1 Expeditionsavgifter 554 800000 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vård artjänst 32 000 2517 T rafiksäkerhetsavgift 49 300 000 2518 Fyravgifter. farledsvaruavgifter 351 500000 2519 Skeppsmätningsavgifter 2 500000 2521 Fartygsinspektionsavgifter 6000 000 2522 Avgifter för granskning av bio- graffilm 2 981 000 2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol- väsendet 1 500000 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 1000 000 2528 Avgifter vid bergsstaten 3 200 000 2529 Avgifter vid patent- och regi- streringsväsendet 152 025 000

2531 Avgifter för registrering i för— enings m.fl. register 24 000 000 2532 Utsökningsavgifter 90000 000 2533 Avgifter vid statens planvcrk 630000 2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon 130 500 000 2535 Avgifter för statliga garantier 130000 000 2536 Lotteriavgifter 3 200000 2537 Miljöskyddsavgift 23 000 000 2538 Miljöavgift på bekämpningsme- del och handelsgödsel 120 000000 2539 Täktavgift 10 000 000 2541 Avgifter vid tullverket 35 000000 2542 Patientavgifter vid tandläkarut- bildningen 22 000000 2543 Skatteutjämningsavgift 583 100000 2544 Avgifter i ärenden om lokala ka- belsändningar 4 650 000 . 2545 N ärradioavgifter 2 048 000 2 302 966 000 2 302 966 000 2600 Försäljningsinkomster: 2611 Inkomster vid kriminalvården 12- 200000 2612 Inkomster vid statens rättske- miska laboratorium 10 280000 2616 Försäljning av sjökort 7 500000 2617 Lotsavgifter 66 800000 2619 Inkomster vid riksantikvarieäm- ' betet 300 000 2624 Inkomster av uppbörd av felpar- keringsavgifter 50 400 000 2625 Utförsäljning av beredskaps— ' lager 1850 000 000 2110480000 2 110 480 000 2700 Böter m.m.: 2711 Restavgifter 270 000 000 2712 Bötesmedel 197 800 000 2713 Vattenföroreningsavgift 1 000 467801 000 467 801000 2800 Övriga inkomster av statens verk- samhet: 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 538 400000 538400 000 538 400 000

Summa inkomster av statens verksamhet 32 614528 000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110. A_[i't'irsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomster av

försålda fastigheter och maski— ner 30000 000 3114 Luftfartsverkets inkomster av

försålda fastigheter och maski-

ner 3115 Affärsverket FFVs inkomster

av försålda fastigheter och ma—

skiner 1000 000 3116 Statens vattenfallsverks in-

komster av försålda fastigheter och maskiner 30 000 000 31 17 Domänverkets inkomster av

försålda fastigheter och maski-

ner ' 6/ 000000

3120 Statliga myndigheters inkomster av ft'irsålda byggnader och maskiner: 3121 Kriminalvårdsstyrelsens in- komster av försålda byggnader och maskiner 500000 3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski— ner 6200 000 3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski- ner 500 000 3124 Statskontorets inkomster av för- sålda datorer m.m. 200000 3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma- skiner 3 000000 3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma- skiner 50000 10450000 71450000

3200. Övriga inkomster av markförsäljning: 3211 Övriga inkomster av markför- säljning 1 575 000 1575 000 1 575 000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen-

dom 33 000 000 3312 Ovriga inkomster av försåld egendom — 33 000 000 33 000 000

Summa inkomster av försåld egendom 106025 000

4000. Återbetalning av lån: 4100 Återbetalning av näringslån: 4110 Återbetalning av industrilån: 4111 Återbetalning av lokaliserings- lån 290 000 000 290 000 000

4120 Äterbgtalning av jordbrukslån: 4122 Aterbetalning av statens avdik-

ningslån 650000 4123 Återbetalning av lån till fiskeri- näringen 26 526 000 27 1 76000 4130 Återbetalning av övriga näringslån: 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 233 000 4132 Återbetalning av luftfartslån 2309 000 4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfartcn 25 087 000 4134 Återbetalning av kraftlednings- lån 21000 4135 Återbetalning av skogsväglån 79.000 4136 Återbetalning av övriga närings- lån, Kammarkollegiet 95 000000 4137 Återbetalning av övriga närings- lån, Lantbruksstyrelsen 1800000 4138 Återbetalning av tidigare in- friade statliga garantier 25 000000 149529 000 466 705 000

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.: 4211 Återbetalning av lån till egna— hem 4212 Återbetalning av lån för bo- stadsbyggande 2 500 000 000 4213 Återbetalning av lån för bo— stadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer 450000 4214 Återbetalning av övriga bo- stadslån, Bostadsstyrelsen —— 2500450000 2500 450 000

4300 Återbetalning av studielån:

431 1 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 4312 Återbetalning av allmänna stu- dielån 4313 Återbetalning av studiemedel

4400. Återbetalning av energisparlån: 441 1 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån: 4511 Återbetalning av lån till perso- nal inom utrikesförvaltningen m.m. 4512 Återbetalning av lån till perso- nal inom biståndsförvaltningen m.m. 4513 Återbetalning av lån för kom- munala markförvärv 4514 Återbetalning av lån för student- kårlokalcr 4515 Återbetalning av lån för all- männa samlingslokaler 4516 Återbetalning av utgivna start- lån och bidrag 4517 Återbetalning av u-landslån 4519 Återbetalning av statens bosätt- ningslån 4521 Återbetalning av lån för inventa— rier i vissa specialbostäder 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar: 5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113. Statens järnvägars avskriv- ningar 51 14 Luftfartsverkets avskrivningar 5115 Affärsverket FFVs avskriv- ningar

5116 Statens vattenfallsverks av- skrivningar

5120. Avskrivningar på fastigheter: 5121 Avskrivningar på fastigheter

2 300 000 000

267 550 000

40 000

8 000 000

1 376 000 000 1 384 040 000 1 384 040 000

300 000 000 300 000000 300 000 000

4000000

85 000 000 125 000 5 500 000

1 5 000 000

15 000000 1 350000

33 550000 50 690000

Summa återbetalning av lån 4861 410000

210215000 210215000

480 000 000 1 02 000 000

1 12 900000

2 994 900 000

267550000

5130. Uppdragsmyndigheters komplement—

kostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader 117 080 000 117086 000 5140 Övriga avskrivningar: 5141 Statens vägverks avskrivningar 185 900000 5142 Sjöfartsverkets avskrivningar 53 000000 5143 Avskrivningar på ADB-utrust- ning 194 825 000 5144 Avskrivningar på förrådsanlägg- ningar för ekonomiskt försvar 55 354 000 489 079 000 3 868 615 000

5200. Statliga pensionsavgifter, netto: 521 l Statliga pensionsavgifter, netto 350 000 000 350 000 000 350 000 000

Summa kalkylmässiga inkomster 4 218 615 000 STAT SBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 286 647 779000

Statsutgifter Prop. l985/86:100

I. Kungl. hov- och slottsstaterna A Kungl. hovstaten

1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov- hållning 12450 000 12450 000

B Kungl. slottsstaten

Hänvisningar till S1

1 De kungl. slotten: Driftkostnader. jörslagsanslag 16375 000 2 Kungl. husgerådskammaren.förslagsanslag 4 750 000 21 125 000

Summa kr. 33575 000

II.

kli-Rubén)—

I:»)

ON'JXÄ'QJ

&RNN—

lJl

Justitiedepartementet

Justitiedepartementet m. m.

Statsrådsbered ningen, förslagsanslag Justitiedepartementet,förslagsanslag

Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag

Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen,Fit-slagsanslag

Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m., firslagsanslag

Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag Lokala polisorganisationen, förslagsanslag

Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg. förslagmnsla g Diverse utgifter, förslagsanslag

Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag

Åklagarväsendet

Riksåklagaren, förslagsanslag Aklagarmyndigheterna,förslagsanslag

Domstolsväsendet m.m.

Domstolsverket, förslagsanslag Allmänna domstolarna,förslagsanslag Allmänna förvaltningsdomstolarna, förslugsanslag Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.. firslagsanslag

Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag

17 256 000 33 980 000 19 500 000 1 050 000 1 310 000 73 096 000

163 199000 21 143000 4786 236000 113221000

1 000

4321 000 31 300000 5783 436 000

l 1 677 000 275 336000 287013 000

42 855 000 1 018 040 000 329 520000

38 268 000 35 465 000 1 526 848 000

Lh-P—leQ—m

lx) NIO!

QUI-ÄLJ»)

Lil-hb»)

xlON

'.!-J

'Jl

Kriminalvården

Kriminalvårdsstyrclscn.jörslagsanslag Kriminalvårdsanstaltcrna, förslagsanslag Frivårdcn,förslagsanslag

Maskin— och vcrktygsutrustning m. m.. reservationsanslag Engångsanskaffning av inventarier m. m.. reservationsanslag Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

Rättshjälp m.m.

Rättshjälpskostnader,förslagsanslag Rättshjälpsnämnderna,_förslagsanslag Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet,_lörslagsanslag Driftbidrag, jörslagsanslag

Vissa domstolskostnader m. m.,jörslagsanslag Diverse kostnader för rättsväsendet,jörslagsanslag

Övriga myndigheter Justitiekanslern,jörslagsanslag Datainspektionen,förslagsanslag Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader,förslagsanslag Utvecklingskostnader, reservationsanslag Bokföringsnämnden. förslagsanslag Brottsskadcnämndcn: Förvaltningskostnader,förslagsanslag Ersättning för skador på grund av brott, förslagsanslag

Diverse

Svensk författningssamling, jörslagsanslag Bidrag till utgivande av litteratur på förvalt- ningsrättens område, reservationsanslag Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.. förslagsanslag Stöd till politiska partier, förslagsanslag Allmänna val, förslagsanslag

1 000

2 130000

7201 000 3 729 000

2 707 000 7 400 000

Summa kr.

78 947 000 1 494 680 000 222 243 000 4 800 000

12 600 000 16 105 000 65 800 000 1 895 175 000

250 000 000 8 65 1 000

2 131 000 39 400 000 1 1 000 000 311 182 000

3 127000 1 000

10 930 000 1 686 000

10 107 000 25 851 000

6 660000 50 000 2 300 000 95 500 000 1 230 000 105 740 000 10 008 341 000

III. Utrikesdepartementet PrOP. 1985/86: 100

A Utrikesdepartementet m. m.

1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag 984 889 000 2 Utlandstjänstemännens representation, ' reservationsanslag ' 14 704 000 3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig- heter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag 33 600 000 4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag 11 534 000 5 Kursdifferenser. förslagsanslag 1000 6 Ersättning åt olönade konsuler, förslagsanslag 9310 000 7 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, förslagsanslag 32 960 000 8 Nordiskt samarbete, förslagsanslag 1030 000 9 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag 600000 10 Utredningar m. m.. reservationsanslag 5 235000 11 Extra utgifter, reservationsanslag 700000 12 Officiella besök m. m., förslagsanslag 6760000 1 101 323 000 B Bidrag till vissa internationella organisationer I Förenta Nationerna, förslagsanslag 102 700 000 2 Nordiska ministerrådet, förslagsanslag 160 000000 3 Europarådet, förslagsanslag 14 200000 4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 17 000 000 5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag 12 200 000 6 Byråer för handels- och råvarufrågor m. m., förslagsanslag 6 305 000 7 Internationell råvarulagring, förslagsanslag 3 700 000 8 Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag 900 000 317 005 000 C Internationellt utvecklingssamarbete 1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag 2 550 000 000 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag 4624 545 000 3 Information, reservationsanslag 26 1 10 000 4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag 195 875 000 5 Nämnden för u-landsutbildning, förslagsanslag 20 422 000 17

oexl

lx)

".»

bård—-

'Jt J=— 0.

b.)

i.u

6

7

8

9

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC). reservationsanslag Nordiska afrikainstitutet, förslagsanslag Övriga u-landspolitiska insatser m. m.. reservationsanslag

Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet, reservationsanslag Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet, reservationsanslag Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag

Utrikeshandel och exportfrämjande

Kommerskollegium. förslagsanslag Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag Interamerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag Importkontoret för u-landsprodukter. reservationsanslag

Diverse

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet rn. m. . förslagsanslag Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag Information om mellanfolkligt samarbete, nedrust- ningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk- ningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag

Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader. förslagsanslag Stockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservations anslag Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna, förslagsanslag

231715000 3 525 000

1 108 000 000 8 760 192 000

42 121000 35 235000

12 870 000 90 226 000

35 274 000 233 575 000

1 000 1 000 25 000 000

1 000 293 852 000

3 600 000

75 000

8 927 000 14 991 000 12 955 000

1 960 000 26 000 000

1 000

42 000 000 110 509 000

Summa kr. 10 673 107 000

IV. Försvarsdepartementet

A

1 2

Abild—l ÅWIQ— ÅUJN— 'N

Ala—,N—

Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet, förslagsanslag

Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret, förslags- anslag Utredningar m. m., reservationsanslag

Extra utgifter. reservationsanslag

Arméförband

Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag Materielanskaffning, förslagsanslag Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag Forskning och utveckling, förslagsanslag

Marinförband

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag Materielanskaffning, förslagsanslag Anskaffning av anläggningar, fårslagsanslag Forskning och utveckling, förslagsanslag

Flygvapenförband Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet,förslagsanslag Materielanskaffning, förslagsanslag Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag Forskning och utveckling, förslagsanslag

Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag Materielanskaffning, förslagsanslag Anskaffning av anläggningar, Fit-slagsanslag Forskning och utveckling, förslagsanslag

32 350000

7 065 000 8 200 000 595 000

m

6 057 000 000 1 687 000 000 249 500 000 3 50 000 000 m

1 882 000 000 1 217 000 000 138 000 000 183 000 000 3 420 000 000

3 129 000 000 2 613 000 000

320 500 000 1 723 000 000 7 785 500 000

632 400 000 179 900 000 186 160 000

24 350000 1 022 810 000

nu

Gsus-kultu—

10 11 12 13 14 15 16

17 18

19

>...

ON'JIJÅLHIQ

Gemensamma myndigheter m. m.

Försvarets civilförvaltning,förslagsanslag Försvarets sjukvårdsstyrelse,förslagsanslag Fortitikationsförvaltningen, förslagsanslag Försvarets materielverk, förslagsanslag Gemensam försvarsforskning,förslagsanslag Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, förslagsanslag Försvarets radioanstalt, förslagsanslag Värnpliktsverket, förslagsanslag

Försvarets rationaliseringsinstitut, förslagsanslag Försvarshögskolan, förslagsanslag Militärhögskolan, förslagsanslag Försvarets förvaltningsskola, förslagsanslag Försvarets läromedelscentral, förslagsanslag Krigsarkivet, förslagsanslag

Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag Försvarets datacentral, förslagsanslag Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret, förslagsanslag

Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. förslagsanslag

Civil ledning och samordning Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Civil ledning och samordning, reservationsanslag Civilbefälhavarna, förslagsanslag Signalskydd, reservationsanslag Vissa skyddsrumsanläggningar, reservationsanslag Vissa teleanordningar, reservationsanslag

Civilförsvar och fredräddningstjänst Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag Anläggningar för fredsorganisationen. förslagsanslag

Skyddsrum, förslagsanslag Reglering av prisstegringar för civilförsvar m.m., förslagsanslag Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

Prop. 1985/86: 100

105 540 000

28 700 000 173 000 000 605 400 000 336 200 000

46 5 00 000 224 500 000 108 000 000

2 1 350 000

3 5 20 000 41 800 000 10 600 000

1 000

7 930 000 12 500 000

96 740 000 3 501 000

13 890 000

2 000 000 000 3 839 672 000

32 100 000 35 860000 19 120000

1 820000 9 500 000 53 200 000 151 600 000

458 000 000

35 000 000 578 700 000

100 000 000

4 000

xION

N»—

3

4

QUI-kWh)

Identitetsbrickor, förslagsanslag Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss,förs1agsan.rlag Strandbekämpningshåtar. reservationsanslag

Psykologiskt försvar Styrelsen för psykologiskt försvar, fårslagsans/ag

Övrig varuförsörjning

Drift av beredskapslager, förslagsanslag Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

Överstyresen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet. förslagsansldg Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m. rn. , förslagsanslag

Övriga ändamål

Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfmansierad uppdragsverksamhet, förslagsanslag Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag FN—styrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag Anläggningar för vissa militära ändamål, reservationsanslag

877 000

1 1 600 000 970 000 1 185 151 000

5415 000 5415000

243 020 000 146 800 000 1 000

1 000 389 822 000

1 000

7 1 50 000 33 000 000 133 400 000 3 200 000

1 000 176 752 000

Summa kr. 26 368 432 000

V. Socialdepartementet

A

'_'-JN—

Fkn-äl»)—

ON'JI-ÄUJIQ—

'_'-) IJ—

mhwru— A

NDOOXIOX

Socialdepartementet m. m.

Socialdepartementet, färs-lagsanslag Utredningar m. m.. reservationxanslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöks- verksamhet. reservationsans/ag Extra utgifter. rasen-'ntiansanslug

Administration av socialförsäkring m. m.

Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag Försäkringsrätter,förslagsanslag Riksförsäkringsverket. förslagsanslag Allmänna försäkringskassor, förslagsauslag

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag Bidrag till föräldraförsäkringen, förslagsanslag Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag Bidragsförskott, förslagsanslag Barnpensioner, förslagsanslag Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,förslagsanslag

Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Bidrag till sjukförsäkringen,förslagsanslag Folkpcnsioner, förslagsanslag Bidrag till kommunala bostadstillägg till folk- pension, jörslagsans/ag Vissa yrkesskadeersättningar m. m., för;/agsans/ag

Hälso- och sjukvård m. m.

Socialstyrelsen,jörslagsunslag

Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag Rättspsykiatriska stationer och kliniker, Mrs/agsanslag

Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag Statens giftinformationscentral, förslagsanslag Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. förslagmnslag WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverk- ningar,förs1agsanslag

* Beräknat belopp

22 801 000 26 000 000

35 661 000 1 725000 86 187 000

10 981 000 40 712 000 303 851 000 405 749 000 761 293 000

*8 245 000000 954 000 000 470 000 000 *1530000000 21 1 000 000

4 900 000

11 414 900 000

5 005 000 000 48 100 000 000

1 040 000 000 2 500 000 54 147 500 000

1 49 629 000 1 000

23 283 000 24 806 000

84 770 000 20 021 000 5 405 000 4 558 000

1 574 000

10

11 12 13 14 15 16 17 18

19 20 21

G

uru—

.];

Statens institut för psykosocial miljömedicin, förslagsanslag Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet. förs/agram'lag Driftbidrag, reservationsanslag Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanrlag Försvarsmedicinsk verksamhet. förslagsanslag Utrustning, reservatimzsanslag Hälsoupplysning, reservz'ltionsanslag Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag Vidareutbildning av läkare m. m., reservationsanslag Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso- och sjukvård i krig, reservationsanslag Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag Bidrag till undervisningssjukhus m. m., förslagranslag

Omsorg om barn och ungdom

Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag Bidrag till hemspråksträning i förskolan,förslags- anslag _ Barnmiljörådet. förslagrans/ag Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag

Omsorg om äldre och handikappade

Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag Bidrag till färdtjänst, jörslagsanslag

Kostnader för viss omsorg om handikappade m. m., förslagsanslag Kostnader för viss utbildning av handikappade m. m., förslagsanslag Ersättning till televerkct för texttelefoner. jörslagsanslag

Ersättning till postverket för befordran av blind- skriftsförsändelser, förs/agsanslag Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag Statens hundskola, förslagsanslag

Statens handikappråd, förslagsanslag Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslug

* Beräknat belopp

1 000 1 000

21 286 000 4 036 000 4 190000

29 5 14 000 6 492 000 17 049 000

20 500 000 4 533 682 000 37 953 000 85 464 000

56 099 000

* 1 087 000 000

6 190 933 000

8 490 000 000

30 375 000 3 075 000

3 654 000

m

1 83 1 000 000 410 000 000

34 859 000 32 885 000 20 734-000 37 21 1 000 22 026 000

2 600 000 3 654 000 49 000 000 2 443 969 000

43er

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Upplysning och information på drogområdet m.m., resert-'atiorz.ranslag Bidrag till missbrukarvård m. m.,förslagsanslag Bidrag till organisationer, reservationsanslag Utvecklings- och försöksverksamhet, reservationsanslag

Internationell samverkan

Bidrag till världshälsoorganisationen samt inter- nationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag

4 769 000 8 10 000 000 45 932 000

28 466 000 889 167 000

29 245 000

1 000 000 30 245 000

Summa kr. 84 491 298 000

Vl. Kommunikationsdepartementet

A

bull”—)—

åt,—JN—

hk,—JB)—

Kommunikationsdepartementet m. m.

Kommunikationsdepartcmentet, förslagsanslag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationxanslag

Vägväsende Vägverket: Ämbctsverksuppgil'ter, förslagsarzslag Drift av statliga vägar, reservationsanslag Byggande av statliga vägar, reservationsanslag Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. rerervalionsanslag

Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.. reservationsanslag Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

T jänster till utomstående, förslagsanslag Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsverket: T raflk och administration, firslagsanslag Fordon och körkort, förslagsanslag Bil- och körkortsregister m. m., förslagsanslag Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande

SJ -koncernen

Investeringar i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag Investeringar i tratikrörelsens fasta anläggningar vid statens järnvägar, reservationsanslag Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster, reservationsanslag Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar, reservationsanslag

25 05 7 000 1 000 1 000

18 560 000 5 200000 430 000 24 190 000

7 5 30 000

4 420 000 000 1 000 000 000 65 1 000 000 360 000 000 360 500 000 30 000 000 3 1 900 000 35 300 000 m

25 059 000

26 265 000 51 324 000

940 000 000

471 000 000

1 366 000 000

14 900 000

m

E

Ul-hbJN— C&DOCXIOX

kh-bwrdv—

Sjöfart Sjöfartsverket Farledsverksamhet exkl. isbrytning, jörslagsanslag Isbrytning, förslagsanslag Fartygsverksamhct, förslagsanslag Sjöfartsmateriel m. m.. reservationsanslag Övrig verksamhet, förslagsanslag

Övriga .sjrbfartsändamål Handelsflottans pensionsanstalt

Handelsflottans kultur- och fritidsråd, förslagsanslag Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag Lån till den mindre skeppsfartcn, reservationsanslag Stöd till svenska rederier, förslagsanslag

Luftfart

Flygplatser m. m.. rescrvationsanslag Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag Ersättning till Linjei1yg AB för särskilda rabatter vid t1ygtraftk på Gotland, förslagsarzslag Statens haverikommission

Postväsende

Ersättning till postverket för befordran av tjänste— försändelser.förslagsanslug Ersättning till postverket för tidningsdistribution

Telekommunikationer

F örsvarsinvesteringar vid televerket, reserva- tionsmzslag

Transportstöd m. m.

Transportrådet, förslagsanslag

Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag 'l'ransportstöd för Gotland, ]Q'irslagsanslag Riksfärdtjänst. förslagsanslag Ersättning till lokal och regional kollektiv person- trafik, förslagsanslag Kostnader för visst värderingsförfarande, förslags— anslag

372 920 000 1 13 000 000 33 062 000

1 000

94 305 000

1 000 1 000

45 600 000

1000. M 708 891 000

89 700 000 1 2 900 000

14 500000 1 000 117 101000

553 000 000 M 583 000 000

12 000 000 1 2 000 000

16 857 000 251 100000 44 500 000 57 400000

253 100000

1 000 622 958 000

Transportforskning Statens väg- och trafikinstitut, förslagsvnslag

Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservationsanslag

Transportforskningsberedningcn, reservationsanslag

Övriga ändamål Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, förslagsanslag Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning, reservationsanslag Statens geotekniska institut, jörslagsanslag Bidrag till statens geotekniska institut, reserva- tionsanslag

Statens geotekniska institut: Utrustning, reserva- tionsanslag Viss internationell verksamhet, j'örslagsanslag

1 000

500 000 26 853 000 62 365 000

1 000 101 593 000

10 400 000 1 000

9150000 311000 2 765 000 124 221 000

Summa kr. 11 994 180 000

VII. Finansdepartementet

A Finansdepartementet m. m.

Finansdepartementet,j'öl's/agsanslag Finansråd/ekonomiska attacheer, förslagswzslag

Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter. reservationsanslag

vi"—Luis)—

B Skatte- och indrivningsväsen

Riksskatteverket,förslagsanslag Lokala skattemyndigheterna. jörslagsanslag Kronofogdemyndigheterna. försiagsanslag Stämpelomkostnader, förslagsanslag Kostnader för årlig taxering m.m., förslagsanslag Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. , _)??rslagsanslag

GNUl-P—UJN—

C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

Marknadsdomstolen, förslagsanslag Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsans/ag Statens pris- och kartellnämnd, jörslagsanslag Konsumentverket. jörslagsanslag Allmänna reklamationsnämnden, förslagsanslag

(It-BWR)—

D Vissa centrala myndigheter m. m.

Byggnadsstyrclsen,förslagsanslag

Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslug Energibesparande åtgärder i statliga byggnader, reservationsanslag

Tullverket: 4 Förvaltningskostnader. förslagsanslag

Drift och underhåll av teknisk materiel m. m., jörslagsanslag

utv——

XIGN

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reserva- tionsanslag

8 Konjunkturinstitutet. förslagsanslag 9 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag 10 Bankinspektionen, reservationsanslag 11 Försäkringsinspektionen, reservationsanslag 17 13 Statens arbetsgivarverk, förxlagsanslag

* Beräknat belopp

Anskaffning av viss materiel, rexervarionsanslag

.. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag

48 610 000

2 325 000 21 300 000 _IOM 73 265 000

317 464 000 881 807 000 579 235 000

2 377 000 145 000 000

M 1 974 935 000

2 449 000 6 61 6 000 36 542 000 *45 651 000 * 8 262 000 99 520 000

1 000 10 000 000

50 000000

791 856000

59462000 17810000

115 000 869 243 000

13 764 000 3 920 000 '

1 000 1 000 73 000

24 696 000 971 699 000

E Bidrag och ersättningar till kommunerna

1 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., förslagsanslag *1 1 567 500000 2 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.för- slagsanslag . *1 694 000 000 13 261 500 000

F Övriga ändamål

1 Kostnader för vissa nämnder, firslugsanslag 605 000 2 Bidrag till vissa internationella byråer och orga- nisationer m. m.,jiirslagsanslag 170 000 3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag 16 700 000 4 Bidrag till vissa investeringar,jörslagsrmslag 1000 5 Exportkreditbidrag, förslagsanslag 1 000 6 Spatfrämjande åtgärder, reservationsanslag 15 000000 7 Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag 1000 8 Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs. firslagsanslag 1 000 9 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. )?)"rslagsanslag 2 000000 000

2032 479 000

Summa kr. 18 413 398 000

* Beräknat belopp

V111. Utbildningsdepartementet

A

ww—

&

000

10

11

12 13

14 15 16 17

18

Utbildningsdepartementet m. m.

Uthildningsdepartementet.förslagsanslag Utredningar m. m., reservatiansanslag Extra utgifter. reservationsanslag

Skolväsendet

C entra/a och regionala myndigheter m. m.

Skolöverstyrelsen, förslagsans/ag Länsskolnämnderna, förslagsanslag Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reserva- rionsanxlag

Statens institut för läromedelsinformation, förs/agsunslag Stöd för produktion av läromedel. reservations- anslag Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag

För skolväsendet gemensamma frågor Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol- väsendet. resenmtionsarising Fortbildning m. m., reservationsanslag Regionala åtgärder för elever med handikapp, reservations- anslag Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet, Firslagsansiag

Det obligatoriska skolväsendet m. m. Bidrag till driften av grundskolor m. m..]ör— slagsanslag Särskilda åtgärder i grundskolan Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., förslagsanslag Sameskolor, förslagsanslag Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader, jörslagsanslag Utrustning m. m., reservationsaris/ag Bidrag till driften av Särskolor m.m., försiagsanslag Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag

33 253 000 20 880 000

951 000 55 084 000

137 934 000 150 272 000

31 403000 8 128 000 6447 000

15 560000

25 974 000 1 9 489 000

9355 000

14 441 000 000 223 750 000

29 052 000 14342 000

195 605 000 7 475 000 203 080 000

1 000

23

NIO

Gynmasiala skolor m. m. Bidrag till driften av gymnasieskolor, jörslags- anslag

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings- ansvar för ungdom under 18 är m. m., förslagsanslag Särskilda åtgärder i gymnasieskolan Bidrag till driften av fristående skolor på gymna- sial nivå, förslagsanslag

Investeringsbidrag Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m., reservationsanslug

Vuxenutbildning

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, förslagsanslug Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader, Hirsiagsanslag Undervisningsmaterial rn. m., reservationsanslag Bidrag till studieförbundcn m. m.,ft'irslagsmzslag Undervisning för invandrare i svenska språket rn. m., förslagsunslag Bidrag till driftcn av folkhögskolor m. m., förlagsanslag Bidrag till viss central kursverksamhet Bidrag till kontakttolkutbildning,förslagsanslag

Högskola och forskning Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m. Universitets- och högskoleämbetet,kirslagsanslag Regionstyrelserna för högskolan, förslagsanslag Redovisningscentralerna vid universiteten. förslags- anslag Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. förslagsanslag Lokalkostnadcr m. m. vid högskoleenheterna. förslags- anslag Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationmnrlag

15 976 000

4519000

223 192 000 22 147 000

98 1 80 000

180 880000 m

964 550 000

20 495 000 948 022 000 220 762 000 480 570 000

36 050 000 2 866 000

mer

86 883 000 12 989 000

1 000 1 000

1 316 947 000 86 902 000

1 1 988 000

000

10 11

12

13

14

15

16 17 18 19

20 21 22 23

24 25 26 27

28

29 30

Grundläggande högskoleutbildning Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag Utbildning för undervisningsyrken. reservations- anslag

Utbildning för kultur- och informationsyrkcn. reservationsanslag - Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsansla g

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m. Forskningsanknytning av grundläggande högskole- utbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag Humanistiska fakulteterna. reservationsanslag Teologiska fakulteterna, reservationsanslag Juridiska fakulteterna, reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reserva- tionsanslag Medicinska fakulteterna, reservationsanslag Odontologiska fakulteterna. reservationsanslag Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag Matematisk-naturvetcnskapliga fakulteterna, reservationsanslag Tekniska fakulteterna, reservationsanslag Temaorienterad forskning, reservationsanslag Kungl. biblioteket. reservationsanslag Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

Övriga forskningsfrågar Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

Medicinska forskningsrådet. reservationsanslag Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.. reservationsanslag Nationell halvledarforskning, reservationsanslag Delegationen för vetenskaplig och teknisk informa- tionsförsörjning. reservationsanxlag

Prop. 1985/86: 100

747 654 000

339167000 412 735000

799 618 000 208 936 000 404 514000

189 105 000

17 121 000 189 845 000 13 609 000 17 625 000

220 592 000 495 529 000 54 585 000 17 968 000 443 924 000 432 148 000 18 017 000 48 764 000 3 747 000

52 155000

90 552 000 198 348000

279 708 000 7 000 000

9 125000

36 37 38 39

40

41

N

OLII-kw

OOXI

10

Europeisk forskningssamverkan, förslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Materiel m. m., reservationsanslag Kiruna geofysiska institut, reservationsanslug

Institutet för internationell ekonomi, reserva-

tionsanslag

Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reserva-

tionsanslag Bidrag till EISCAT Scientific Association. förslagsanslag

Studiestöd m. m.

Centrala studiestödsnämnden m. m., jörslagsanslag Ersättning till vissa myndigheter för deras hand- läggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag Studiehjälp m. m.,färslagsanslag Studiemedel m. m.,förslagsanslag Vuxcnstudicstöd m. m., reservationsanslag Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. förslagsanslag Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag

Bidrag till vissa studiesociala ändamål. reservationsanslag

Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

Statens kulturråd. förslagsanslag Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., rarervatt'onsanslag Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag Bidrag till samisk kultur Lotterinämnden, förslagsanslag

Ersättningar och bidrag till konstnärer Visningsersättning åt bild- och form- konstnärer

Bidrag till konstnärer, reservationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag Ersättning åt författare m. 11. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.,förslagsanslag Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

15 607 000

MQ

168 234 000

18193000 16919000

3 250000

1 1 368 000

700 000

7 493 677 000

82 807 000

12 520 000 1 5 76 445 000 4 728 290 000 794 800 000 188 500 000 100 000

78 040 000 7 461 502 000

15 660 000

19 946 000

1 I 046 000 2 090 000 1 293 000

22 203000 15172000 5917000

46 439 000 3 000 000

14 15 16 17

18

19 20

21 '>')

25 26

27 28

29 30

31

33 34

Teater. dans och musik Bidrag till Svenska riksteatern, reservations- anslag Bidrag till Operan, reservationsanslag Täckning av vissa kostnader vid Operan. förslagsanslag

Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag Rikskonsertverksamhet, resen'att'onsanslag Regionmusiken, förslagsanslag Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, förslagsanslag Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag Bidrag till Musikaliska akademien Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverk- samhet, reservationsanslag

Bibliotek .

Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Bild och form Statens konstråd, förslagsanslag

Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag Bidrag till Akademien för de fria konsterna Vissa bidrag till bild och form, reservationsanslag

Arkiv Riksarkivet och landsarkiven, förslagsanslag Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, förslagsanslag Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m.. reservationsanslag Bidrag till vissa arkiv

K ulturm in nesvård Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Kulturminnesvård, reservationsanslag Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

122610000 150630000

1 000

86 968 000 53 725 000 109 841 000 228 587 000

33 675000 1 598000

19 409 000

26 5 20 000 1 207 000

8 279 000

75 628 000

15018000 2054000

3 109000 2 634 000

47 630 000 24 231 000

1 000

35 36 37

38

3.9 40

41

42 43 44 45

46 47 48 49 50 51 52

53

54 55

56

57

1:4li—

Museer och utställningar Statens historiska museer, förslagsanslag Statens konstmuseer, förslagsanslag Utställningar av svensk konst i utlandet, reservationsanslag Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förslagsanslag Naturhistoriska riksmuseet, förslagsanslag Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m.m. , reservationsartslag Etnografiska museet, förslagsanslag Arkitekturmuseet, förslagsanslag Statens musiksamlingar, förslagsanslag Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag Bidrag till Sveriges Tekniska museum, förslagsanslag Bidrag till Skansen, förslagsanslag Bidrag till vissa museer Bidrag till regionala museer, förslagsanslag Riksutställningar, reservationsanslag Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag

Forskning

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur- området, reservationsanslag

Ungdomsorganisationer Statens ungdomsråd. förslagsanslag Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala

verksamhet m. m., förslagsanslag Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk- samhet, förslagsanslag Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisa-

tionerna, reservationsanslag

Massmedier m. m.

Film m. m.

Statens biografbyrå, jörslagsanslag Filmstöd, reservationsanslag Stöd till fonogramvcrksamhet m.m., reservationsanslag Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

34 008 000 39 758 000

1 062 000

14 223 000 37518 000

1 000

14 287 000 1 743 000 1 2 069 000

8 040 000 37 867 000 8 557 000 9 265 000 12 769 000 34 380 000 20 083 000 100 000

637 000

3 751 000 49 338 000 94 600 000

M 1 644 471 000

4 073 000 36 120 000 8 092 000

8530000 381000 8911000

Dags/nets och tids/trillar

6 Presstödsnämnden. förs/ugn:"slug 2 332 000 7 Stöd till dagspressen._lörslagsanslag 475 600 000 8 Län till dagspressen. reseri'ationmnslug 25 000000 9 Stöd till kulturtidskrifter, reser!'ationmnslag 17510000 10 Stöd till tidningar på andra språk än svenska. , förs/ugn:”slag *5 365 000 11 Stöd till radio- och kassettidningar, rat-erro- Iionsrmxlug 12 903 000 Lilleman- 12 Litteraturstöd, reservationsanslog 36 129000 13 Kreditgarantier till bokförlag, ji'irsIagsa/tslug 1 000 14 Stöd till fackbokhandel rn. m.,förslagsatis/ag 2438 000 15 Stöd till bokhandel, rescrvationsans/ag 2858 000 16 Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag 1 925 000 Talboks- och punktskriftsbiblioteket: 17 Förvaltningskostnader, förs/amans/ag 13 762 000 18 Prod uktionskostnadcr, reservaricmsanslag 32 537 000 46 299 000 19 Bidrag till Svenska språknämnden,fi'jrslagsanslag 1 553000 Radio och television Kabelnämnden: 20 F örval tningskostnader. _förslagmnslay 1 9 1 () 000 21 Stöd till lokal programverksamhet, reset-vationsanslag 1 000000 2916000 22 Närradionämnden, jörslagsanslag 2 048 000 23 Sändningar av finländska televisionsprogram. finns/ag_ranslag 1 300000 693 423 000 H Intcrnationellt-kulturellt samarbete Kulturellt utbyte medlidandet 1 Kulturellt utbyte med utlandet. reservationsanslag 6288 000 2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., fiirslagsanslag 21 820 000 3 Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige, reservationsanslag 630 000 4 Bidrag till svenska institut i utlandet 3026000 5 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m., reserva tionsanslag 6 667 000 38 431 000

* Beräknat belopp 36

I Investeringar m. m. 1 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

förslagsanslag 9 721 000 2 Byggnadsarbeten inom utbildninngepartementets verksamhetsområde, reservationsa”slag 223 000000 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskole- enhetcrna m. m., reservationsanslag 355 000000 587721000

Summa kr. 41487744000

IX. Jordbruksdepartementet

A Jordbruksdepartementet m.m.

Jordbruksdepartemcntet, jörslagsanslag Lantbruksråd , förslagsanslag Utredningar m. m., reservarionsanslag Extra utgifter, reset-varionsanslag

hvars)—

B Jordbrukets rationalisering m. m.

Lantbruksstyrelscn, förslagsanslag Lantbruksnämnderna, förslagsartslag

Bidrag tilljordbrukets rationalisering, m. m..

_lörslagsanslag

Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag 5 Täckande av förluster på grund av statlig kredit- garanti, förslagsanslag 6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. , _lörslagsanslag 7 Främjande av trädgårdsnäringen, reservarionsanslag

8 Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.. reserwuionsanslag 9 Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag 10 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag

ll Främjande av rennäringen, reservationsanslag

WIJ-—

4:—

C .lordbruksprisreglering -

Statensjordbruksnämnd,förslagsanslag ] 2 Lantbruksckonomiska samarbetsnämnden, förslagsanslag 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, jl'irslagsanslag 4 Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring, reservationsans/ag 5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.. förslagsanslag Prisslöd till jordbruket i norra Sverige. förslagsanslag Bidrag till permanent skördeskadeskydd Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., jörslagsanslag

OOXICX

* Beräknat belopp

20 296 000 4 306 000 3 000 000

28 102 000

39 678 000 220 297 000

40 000 000 1 000 20 000 000

7 000 000 900 000

1 300 000 260 000

215000 29 220 000 358 871 000

25 703 000 2 548 000

3 001 170 000 9 200 000 231 968 000 *398 900000 1 000

25 899 000 3 695 389 000

N

NDOOXIONLA-P—w

OMAINN—

xl

10

11

OOXI

Skogsbruk Skogsstyrelsen, förslag;-anslag Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter, förslagsanslag Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag Investeringar, resentationsanslag Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare. reservationsanslag

Fiske

Fiskeristyrelsen, förslagsanslng Fiskenämnderna, förslagsanslag Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag Bidrag till fiskehamnar m. m., förslagsanslag Isbrytarhjälp åt ftskarbefolkningen, förslagsanslag Bidrag till fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. förslagsanslag Prisrcglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag

Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förs/agsanslag

Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

Service och kontroll

Statens livsmedelsverk, förslugsanslag

Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.. fr'jrslagsanslag . Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksam- het,förslagsanslag Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag Bekämpandc av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag

Statens utsädcskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag Bekämpandc av växtsjukdomar, förslagsansla'g Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservations- anslag

143 420 000 1 000

44 860 000

29 501 000 1 000

188 281 000 290 000 000 50 000 000 10 900 000

20 000 000 588 683 000

35 084 000 8 524 000 2 216 000 4 657 000

1 000

9 000 000 35 000 000

1 000 1 000

3 000 000 4 970 000 102 454 000

60 486 000 1 000

1 000

48 998 000 7 000 000

1 000

2 000 000 25 0 000

5 600 000

10 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,

11 12 13

14 15

16

OOxlON

XICN'JIA'JJI-Ju—n

000

10 11

12

13 14

förslagsanslag Bidrag till statens maskinprovningar. rescrvationsanslag Statens växtsortnämnd, Rirslagsanslag Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, förslagmnslag Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinär-

vård , förslagsanslag

Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Utbildning och forskning Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks- universitct. jörs/agsanslag Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., resermtionsa"slag Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitct m. m.. reservatimzsanslag Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reserva- tionsmzslag Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag Bidrag till växtförädling, reservmiansanslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien. förslagsanslag

Miljövård

Statens naturvårdsverk.förslagsanslag Koncessionsnämnden för miljöskydd,förslagsanslag Miljövårdsinformation, reservationsanslag Mark för naturvård. reservationsanslag

Vård av naturreservat m. m., reservationsanslug Miljövårdsforskning. reservationsanslag Övervakning av miljöförändringar. m. m.. reserva- tionsanslag

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond. förslagsans/ag

Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag Statens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet, jörslagsrmslag

Bidrag till statens strålskyddsinstitut. reserva- tionsanslag

Kemikalieinspektionen, jörslagsanslag

Särskilda projekt på miljövårdens område, reserva- timzsanslag

1 000 5 207 000 329 000

1 000 43 350000

2577 000 177 712000

406 328 000 1 74 296 000 23 800000 28 400 000

102 298 000 21 000 000 23 000 000

620 000 77 9 742 000

100 282 000 9 068 000 4 400 000 40 000 000 36 200 000 68 1 50 000

30 300 000 163 000 000

1 6 660 000 1 600 000

1 000

21 062 000 1 000

14 000 000 504 724 000

[ Idrott, rekreation och turism

1 Stöd till idrotten, reservationsanslag 217 500000 2 Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag 78 050000 295 550 000 J Diverse

1 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag 35 384000 2 Ersättningar för viltskador m. m., förslagsanslag 325 000 35 709 000

Summa kr. 6 566 936 000

>

Qom-bwh)—

XlOX'JI Älv—ih)

00

10 11 12 13 14 15

16 17 18 19

20

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet. förs/ag_vanslag Utredningar m. m.. reservutionsanslug Extra utgifter, reservationsanslag Internationellt samarbete,förslagsmzslag Arbetsmarknadsråd, pärslagmnslag Jämställdhetsombudsmannen m. m.,förslagsanslag Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag

Arbetsmarknad m. m.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnadcr, förslagsanslag Arbetsmarknadsscrvice , förslagsanslag Arbetsmarknadsutbildning. reservationsanslag Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildnings- bidrag, förs/agsanslag Sysselsättningsskapande åtgärder, reservarionsans/ag Statsbidrag för ungdomslag, ji'irslagsanslag Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, jörslagxanslag Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationmnslag Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksam- hetsområde. raservationsans/ag AMUzgruppe-n: Uppdragsverksamhet,förslagsanslag Bidrag till vissa driftutgifter, reservrztionsanslag Investeringar, reservationsarzslag Arbetsdomstolen. fr'irslagsans/ag Statens förlikningsmannaexpedition.förslagsunslag Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förs/agswzslag Nämnden för vapenfriutbildning, jörslugsanslag Vapenfria tjänstepliktiga, jörslagsanslag Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsi ndustrierna, förslagsanslag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar. f("irslagsanslug ' Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslng

1 000 29 500 000 15 000 000

28 1 70 000 18 420 000 345 000 1 6 200 000 4 160 000 2 275 000 9 000 000 78 570 000

1537253000 504428000 1838200000 3111282000 2687500000 1200000000 7323000 24200000

1 000

44 501 000 5 810000 1 367000 40000 5 138000 115085 000 119000 000 1000

22 500 000 m

C Arbetslivsfrågor ] Arbetsmiljö Tillsyn och forskning,förslagsanslag 298 755000 2 Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservarimzsanslag 3 180000 3 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslug 530 309000 4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel- sättning, försiagsunslag 3 164 994 000 5 Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag.för- slagsamlag 3 052 000 000 6 Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare , reserva timtsanslag 346 000 000 7 395 238 000 D Invandring m. m. 1 Statens invandrarverk, förslagsanslag 66231 000 2 lnformationsverksamhet, reservationsanslag 10 291 000 3 Åtgärder för invandrare. reservationsanslag *8 584 000 4 Översättningsservice. förslagsanslag 200000 5 Överföring och mottagning av flyktingar m. m.. förslagsanslag 180 500000 6 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyk— tingar m. m., förslagsanslag 620 000 000 885 806 000

Summa kr. 19583 243 000

* Beräknat belopp

XI. Bostadsdepartementet

A

Jkl—NN—

GN MAMM—

Oc

10 11 12 13 14 15 16 17

18 19

C 1

Bostadsdepartementet m. m.

Bostadsdepartemcntet, förslagsanslag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag

Bostadsförsörjning m. m.

Bo.rtac2'.rj?)rsör:fning Bostadsstyrelsen, förslagmnslag Länsbostadsnämnderna,förslagsanslag Vissa lån till bostadsbyggande, försiagsansiag Räntebidrag m. m., jörslagsanslag Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagmnslag Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.,förslag.ranslag Bostadsbidrag m. m.,förs/agsanslag Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.,för- slagsanslag

Bidrag till förbättring av boendemiljön,för- slagsanslag Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m.,jör- slagsanslag Lån till allmänna samlingslokaler,förslagsanslag

Byggnadsjbrskning. energikushållning m. m.

Byggnadsforskning, reservationmnslag Lån till experimentbyggande, reservationsanslag Statens institut för byggnadsforskning. förslags— anslag Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning, reservationsanslag Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads- beståndet m. m., reservations-anslag

Information och utbildning m. m., reservationsanslag Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag

Planväsendet

Statens planverk, förslagsanslag

22 067 000 6 250 000 300 000

1 341 000 29 958 000

50 152 000 49 646 000 1 10 000 000 14 600 000 000 105 000 000

87 000 000 1 45 7 000 000

329 000 000 60 000 000

1 30 000 000 25 000 000 162 000 000 37 000 000

1 000

35 550 000

1 000 000

1000 20500 000

50 000 000 17 308 850 000

38 003 000 38 003 000

Ul-JAUJF—åu—l

N—

Lantmäteriet Lantmäteriet, förslagsanslag 1 000 Plangenomförande, förslagsanslag 49 099 000 Landskapsinformation, reservationsanslag 133 843 000 Försvarsberedskap, reservationsanslag 3 018 000 Utrustning m. m., reservationsanslag 15 966000 201 927 000 Fastighetsdataverksamheten Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag 43 322 000 Utrustning m.m., reservationsanslag 1 300000 44 622000

Summa kr. 17 623 360 000

XII. [ndustridepartementet

A

Ul-äb—lN—n

439—Åh)—

OLII

10

11 17

t.

13

Ausw—

x|

[ndustridepartementet m. m.

Industridepartementet, förslagsanslag Industriråd/industriattaché, förslagsanslag Utredningar m. m.. reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag

Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsrmslag

Industri m. m.

Statens industriverk:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Utredningsverksamhet, reservationsanslag Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveck- ling, reservationsanslag Främjande av hemslöjden. förslagsanslag Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., jörslagsanslag Ersättning för extra kostnader för förmånlig kredit- givning till u—länder, förslagsanslag Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB,försIagsanslag Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin, reservationsanslag Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag Småföretagsutveckling, reservationsanslag Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.,förslagsunslag

Regional utveckling

Visst regionalpolitiskt stöd,]örslagsanslag Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag Lokaliseringslån, reservationsanslag

Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservations- anslag Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag Ersättning för nedsättning av socialavgifter, för- slagsanslag

Sysselsättningsstöd, Hirslagsanslag Expertgruppen för forskning om regional utveckling, reservationsanslag

* Beräknat belopp

47 587 000

4 500 000

37 874 000 735 000 19 500 000 600 000

5 300 000

m

52 087 000 1 000

12 000 000 5 886 000

5 70 000 000 *450 000 000 135 000 000 15 000 000 92 000 000 1 6 638 000 143 275 000

50 000 000

m

20 000 000 362 000 000 300 000 000 488 000 000

1 000

310000 000 120 000000

4 300 000

m

D Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning: ] Geologisk kartering m. m., reservationsanslag 2 Utrustning, reservationsanslag 3 Bergsstaten, förslagsanslag Statens gruvcgcndom: 4 Prospektering m. m., reservationsanslag 5 Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag 6 Delegationen för samordning av havsresursverk- samheten, reservationsanslag

E Energi

Statens energiverk: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 2 Utredningar m. m. och information, reservations- anslag 3 Statens elektriska inspektion, förslagsanslag 4 Utbildning och rådgivning m.m. för att spara energi. reservationsanslag - 5 Främjande av landsbygdens elektrifiering, reserva- tionsanslag 6 Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreakto— rer, förslagsanslag 7 Visst internationellt energisamarbete, förslags- anslag Statens kärnkraftinspektion: 8 Förvaltningskostnader, reservationsanslag 9 Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag 10 Statens kärnbränslenämnd, reservationsainslag 11 Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., reservationsanslag 12 Energiforskning, reservatiansanslag 13 Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energi— teknik AB, reservationsanslag 14 Avveckling av forskningsreaktorer. m. m., reservationsanslag 15 Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag 16 Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag ' 17 Stöd för Oljeersältande åtgärder, m. m., reservationsanslag 18 Täckande av förluster i anledning av statliga " ' garantier för oljeersättande åtgärder, m. m., förslagsanslag 19 Drift av beredskapslagcr.förslagsanslag 20 Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservc'ttionsanslag 21 Särskilda kostnader för lagring av olja, motor- bensin, m. m., förslagsanylag 22 Oljekrisnämnden, förslagsanslag

* Beräknat belopp

Prop.

69 236 000 900 000

41 744 000

5 798000

70 136 000 2 969 000

47 542 000

2 524 000 123 171 000

31 655000

15 547 000

1 000 1 000

47 202 000 9 600 000

1 1 330 000 2 500 000 180000 000 15 028 000 2 000 1 000

2 910 000 000 305 000 000

57410000 17150000 1000-

2 339 000 * 169 600 000

*20 000 000 669 630 000 173 460 000

1 000 1 0 000

4 590 264 000

10

11 12

13 14 15 16 17

18

...

Ul-P—UJ

Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, reserva- rionsanslag Förvaltningskostnader, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag Bidrag till Tele-X-projektet, förslagsanslag Patent- och registreringsverket m. m.,förslagsanslag Granskningsnämnden för försvarsupptinningar, förslagsanslag Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till statens provningsanstalt, reserva- tionsanslag Statens provningsanstalt: Utrustning, reserva- tionsanslag Statens mät- och provråd, reservationsanslag Bidrag till vissa internationella organisationer, förslagsanslag Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Bidrag till Standardiseringskommissionen Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete. reservationsanslag Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag, reservationsanslag Industriell utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikro- elektroniken, reservationsanslag

Statsägda företag m. m.

Kostnader för kronotorp, förslagsanslag Affärsverket F FV: Byggnader och utrustning, reservationsanslag Nämnden för fartygskrcditgarantier,förslagsanslag Räntestöd m. m. till varvsindustrin, förslagsanslag Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av

fart yg, . förslagsanslag

Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB, förslagsanslag Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, förslagsanslag Ränta på statens skuld till Norrbottens Jämverk AB, förslagsanslag

* Beräknat belopp

672 545 000 70 455 000 1 000

Summa kr.

743 001 000 * 135 423 000 49 000 000 105 309 000 52 000

1 000

33 410 000

7 000 000 3 401 000

2 854 000 4 668 000 13 393 000 1 000 000 21 700 000 21 500000

1 143 712 000

1 900 000

128 600000 *4 335 000 *300 000 000 *30 000 000 *212 150 000 58 200000

57 825 000

m

9 860 354 000

XIII. Civildepartementet PrOp. 1985/86: 100

A Civildepartementet m. m.

] Civildepartementet, förslagsanslag 26 561 000 2 Utredningar m. m., reservationsanslag 10000000 3 Extra utgifter, reservationsanslag 418 000 4 Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanslag 194 010 000

230989 000

B Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

1 Statskontoret, förslagsanslag 70 520 000 2 Anskaffning av ADB-utrustning, reservationsanslag 310000 000 3 Riksrevisionsverket, förslagsanslag *90 688 000 4 Kammarkollegiet, förslagsanslag 15 406 000 5 Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag ] 000000

Statistiska centralbyrån: 6 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag 27641 1 000 7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 276412 000 8 Folk- och bostadsräkningar, förslagsanslag 25 949000 9 Bidrag till Institutet för storhushållens rationa—

lisering 679 000

790 654 000

C Statlig lokalförsörjning 1 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning,

reservationsansiag 202 000 000 2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning m.m., reservationsanslag 7 450 000 209 450 000

* Beräknat belopp 49

D

1 7

3 4

kl!

xl

10 11 12 13 14

wro—

tJl-h

G

Statlig personalpolitik m. m.

Statens löne- och pensionsverk, förslagsanslag Statlig personaladministrativ informationsbehandling. förslagsanslag Statens arbetsmarknadsnämnd, förslagsanslag Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservations— anslag Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till särskilda personalutbildningsåtgärder m. m., förslagsanslag Statens arbetsmiljönämnd, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m. m.,förslagsanslag Bidrag till stiftelsen Statshälsan, förslagsanslag Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsfmslag Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området, reservationsanslag Externa arbetstagarkonsulter. förslagsanslag

Länsstyrelserna m. m.

Länsstyrelserna m. m.. förslagsanslag

Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m., förslagsanslag Vissa ersättningar till kyrkofonden Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål, förslags- anslag

Bidrag till trossamfund, reservationsanslag Byggnadsbidrag på det kyrkliga området. reservations- anslag

Övriga ändamål

Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag

9 548000 1 000

Summa kr.

45 542 000

1 000 22 367 000

43 000 000

4 000 000

9 549 000

l 3 000 000

1 077 000 215 000 270 000 000 25 0 000 100 000

1 000

100 000 000 6 1 60 000 m

2 146 966 000 2 146 966 000

13417000 38 350000

2 033 000 39 347 000

10915000 104 062 000

2 400 000 2 400 000 3 999 7 83 000

XIV. Riksdagen och dess myndigheter Prop. 1985/86: 100 A Riksdagen

1 Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m., förslagsanslag 147 377 000 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag 4 320 000 3 Bidrag till studieresor, reservationsanslag 325 000 4 Bidrag till viss verksamhet, förslagsanslag 887000 5 Bidrag till partigrupper, förslagsanslag 12 490 000 6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 152 177 000 7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag 450 000 318 026 000

B Riksdagens myndigheter Riksgäldskontoret 1 Förvaltningskostnader, firslagsanslag 47 581 000 2 Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslugsanslag 68 300000 1 15 881 000

3 Riksdagens ombudsmän, justiticombudsmännen, förslagsanslag 16000 000 4 Riksdagens revisorer och deras kansli, _)?jrslagsanslag 7 314000 5 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli, förslagsanslag 5 279000 6 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag 7 351 000 151 825 000 Summa kr. 469851000

XV. Räntor på statsskulden, m.m. Prop. 1985/86: 100- 1 Räntor på statsskulden, rn. m., förslagsanslag *71000000000

* Beräknat belopp ' 52

XVI. Oförutsedda utgifter

1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag

Prop. l985/86: 100 1 000 000

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande och statsråden I. Carlsson. Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm—Wallén, Anders- son, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hell- ström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gus- tafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gra— din, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hul- terström. Lindqvist

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m. ni. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87. Anföran- dena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i under- protokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagorna 1— 19.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Bilaga 1 till budgetpropositionen 1986 & && Efi

Prop.

. 1985/86: Finansplanen Bil. [ 100

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1986 Finansplan

1 Den ekonomisk—politiska strategin 1.1 Bakgrunden

Vårt lands ekonomi stod i början av 1980-talet inför en rad allvarliga problem. Den ekonomiska tillväxten hade under en längre period varit låg och näringslivets konkurrenskraft hade försvagats. Till följd av detta hade arbetslösheten ökat kraftigt och sysselsättningen hade under några år rentav minskat. Under en följd av år hade reallönerna sjunkit och ett växande antal hushåll hade fått svårigheter att klara sin försörjning.

Försvagningen av konkurrenskraften hade tillsammans med struktur- problem lett till svårigheter för en stor del av näringslivet, som visade sig i försämrad lönsamhet, stagnerande produktion, minskande sysselsättning och fallande investeringar. Den försvagade konkurrenskraften ledde också till stora och ihållande underskott i våra utrikesbetalningar, som finansie- rades med hjälp av en omfattande statlig skuldsättning i utlandet.

Den svaga ekonomiska tillväxten medförde att den offentliga sektorns inkomster ökade långsamt. Samtidigt skärptes kraven på högre offentliga utgifter för att möta problemen med den växande arbetslösheten och kriserna i näringslivet. Detta ledde, i kombination med en för svag budget- politik, till att de offentliga finanserna försämrades i en. både historiskt och internationellt sett, snabb takt. Det kollektiva sparandet i Sverige utplåna- des och ersattes av en stigande kollektiv skuldsättning.

Inflationen hade under en följd av år legat omkring 10 % per år. Detta medförde inte bara att konkurrenskraften urholkades utan bidrog också till stora och godtyckliga omfördelningar av förmögenheter och inkomster.

Inflationsklimatet undergrävde såväl ekonomins funktionssätt som den- Prop. 1985/86? 100 allmänna samhällsmoralen, genom att spekulativa beteenden och låne- Bll- | finansierad konsumtion gynnades framför samhällsnyttiga insatser i form av arbete. företagande och sparande.

När den nuvarande regeringen tillträdde 1982. lade den snabbt och bestämt om den ekonomisk—politiska kursen. Det var nödvändigt att på en och samma gång angripa alla de fundamentala obalanserna i den svenska ekonomin. Uppgiften kan beskrivas som att det gällde att undanröja de hinder som stod i vägen för en utveckling tillbaka mot full sysselsättning och stigande levnadsstandard för befolkningen. Det övergripande målet var och är att vi fullt ut skall kunna utnyttja våra produktiva resurseri form av arbetskraft och kapital utan att behöva låna i utlandet.

Den strategi som regeringen valt har betecknats som den tredje vägens ekonomiska politi/c. Den innebär att vi skall både arbeta och spara oss ur krisen. Vi skall arbeta — därför att det krävs en ekonomisk tillväxt i form av stigande produktion och ökande investeringar för att realinkomster och sysselsättning skall kunna öka. Vi skall spara —— därför att den privata och offentliga konsumtionen måste anpassas till de ramar som våra produktiva resurser sätter. Som nation måste vi själva åstadkomma ett tillräckligt stort sparande för att utan beroende av utländska långivare kunna finansiera den utbyggnad av produktionsapparaten som krävs för att lcvnadsstandarden skall stiga i framtiden.

Med den tredje vägens ekonomiska politik avvisar vi såväl den ensidiga åtstramningens väg som den generella expansionens väg. Åtstramningens förespråkare tenderar att betona bekämpning av inflation och finansiella obalanser men negligerar problemen med arbetslöshet och låg tillväxt. Mångårig erfarenhet från andra länder som prövat denna väg visar att resultaten blir stigande arbetslöshet, ekonomisk stagnation, växande klyf- tor och ökade sociala motsättningar.

Expansionens förespråkare tenderar i stället att enbart betona vikten av ökad tillväxt och sysselsättning och underskatta de skador som hög infla- tion och stora t'mansiella obalanser medför. Även här visar internationella erfarenheter. att en sådan politik snabbt leder till förvärrad inflationstakt och växande underskott i offentliga finanser och bytesbalans. Efter kort tid framtvingas. i strid med de ursprungliga intentionerna, en drastisk åt- stramning, som då rentav måste bli hårdare än vad som ursprungligen hade varit nödvändigt.

Tillämpningen av den tredje vägens ekonomisk—politiska strategi i Sve- rige innebar som ett första steg att kronan devalverades med 16 %. Härige- nom förbättrades det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft kraftigt och det blev möjligt att vrida över resurser från inhemsk förbruk- ning till en exportledd expansion. Finans- och pcnningpolitiken stramadcs åt i syfte att hålla tillbaka privat och offentlig konsumtion och bidra till att . minska underskotten i statsbudgeten och bytesbalansen.

Genom att konkurrenskraftsförstärkningen ledde till att efterfrågan på svenska produkter ökade. steg lönsamhet, produktion och kapacitetsut- nyttjande i näringslivet. Härigenom skapades förutsättningar för en upp- gång av investeringar och sysselsättning i näringslivet.

lx)

Med denna politik stimulerades den ekonomiska tillväxten och därmed Prop. 1985/86: 100 vidgades basen för den offentliga sektorns inkomster. Tillsammans med en Bil. ] härd utgiftsprövning och minskade behov av statliga subventioner till näringslivet m.m. bidrog detta till att budgetunderskottet minskades mar- kant

En sådan ekonomisk—politisk strategi skapar vissa påfrestningar och i flera avseenden dröjer det viss tid innan de positiva resultaten visar sig. Av bl.a. denna anledning har det varit en central uppgift för regeringen att driva en aktiv fördelnings- och sysselsättningspolitik. Trots det ansträngda statsfinanSiclla läget har en rad insatser gjorts för att stödja ekonomiskt utsatta grupper. Samtidigt har andra åtgärder vidtagits, inte minst på skatteområdet. för att även mera välsitucrade grupper skall bidra till det ekonomiska saneringsarbetet. Särskilda insatser har gjorts för att näringsli- vets ökade vinster skall användas till investeringar, forskning och utveck- ling samt utbildning.

Sysselsättningspolitiken har förts med stor kraft. "Det har inte minst gällt att, i avvaktan på den spontana sysselsättningsökning som med viss efter- släpning Skulle bli följden av den ekonomiska uppgången, bryta den kraf- tiga ökning av arbetslösheten som pågick 1982. Stora insatser har gjorts inom arbetsmarknadspolitiken i form av beredskapsarbeten. utbildning, ökade flyttningsstöd, effektivare arbetsmarknadsservice m.m. Genom bl.a. ungdomslagen har det varit möjligt att väsentligt nedbringa den tidigare höga ungdomsarbetslösheten. Särskilda insatser har gjorts för att möta näringslivets behov av utbildad arbetskraft i konjunkturuppgången.

Härtill kommer en rad andra sysselsättningsfrämjande åtgärder vid sidan av den egentliga arbetsmarknadspolitiken. Det gäller bl.a. insatser för särskilt utsatta regioner, statliga investeringsprogram, åtgärder inom ROT- sektorn (reparationer, ombyggnad och tillbyggnad) och särskilda insatser inom utbildningsväsendet.

Bokslutet för perioden 1982—1985 är gott. [ en rad väsentliga hänseen— den har de ekonomiska obalanserna minskat. Den ekonomiska tillväxten har varit god och har överträffat genomsnittet i Västeuropa. Det svenska näringslivet har visat stor dynamik och förmåga att ta tillvara den förstärk- ning av konkurrenskraften som devalveringen medförde. Lönsamheten och soliditeten har förbättrats avsevärt. lndustriproduktionen har ökat kraftigt och investeringarna och sysselsättningen har stigit påtagligt. Även den privata tjänstesektorn har expanderat.

Strukturproblemen i näringslivet har minskat väsentligt i omfattning genom en rad framgångsrika omstruktureringar. De statliga stödåtgärderna till näringslivet har till stor del kunnat avvecklas. Svensk industri har idag en betydligt robustare struktur än tidigare och har ett bättre utgångsläge än vad fallet är för industrin i många jämförbara länder. Underskottet i våra utlandsbetalningar har minskat kraftigt.

Arbetsmarknadsläget har förbättrats sedan mitten av 1983. Sysselsätt- ningen har ökat främst i industrin, den privata tjänstesektorn och kommu- nerna. Det har härigenom varit möjligt att dra ned på de arbetsmarknads- politiska insatserna. Den sysselsättningsökning med 84000 personer som ägt rum sedan 1982, motsvaras således av en än större sysselsättningsök-

'JJ

ning på den öppna arbetsmarknaden. Arbetslösheten har kunnat ncdbring- as till under 3 % attjämföra med en genomsnittlig arbetslöshet i Västeuro-

pa om ca 1 1 %. Budgetunderskottet har nedbringats från 87 miljarder kr. för budgetåret

1982/83 till beräknade 52 miljarder kr. för innevarande budgetår. Sparan- deunderskottet i den totala offentliga sektorns finanser har minskat från 6% av BNP 1982 till ca 11/2% av BNP 1985. Detta är en snabbare förbättring än vad som skett i de flesta andra industriländer. Inflationstakten har dämpats och beräknas vid slutet av 1985 ha kommit ned till ca 51/2 %, vilket är den lägsta ökningstakten sedan slutet av 1960-talet.

1.2. Vägen mot balans

Den restaurering som skett av den svenska ekonomin hade inte varit möjlig utan en bred uppslutning från olika grupper och individer i det svenska samhället. På samma sätt krävs det samverkan och uthållighet under de kommande åren för att utvecklingen mot ekonomisk balans skall kunna fullföljas.

Den tredje vägens ekonomiska politik ligger fast. Den har visat sig vara framgångsrik under de gångna åren och måste nu fullföljas med kraft och uthållighet. De ekonomiska obalanserna har minskat väsentligt men de har inte eliminerats.'Det är regeringens fasta föresats att fortsätta på den inslagna vägen för att uppnå balans i den svenska ekonomin.

Vi vill återupprätta full sysselsättning och åstadkomma stigande realin- komster för befolkningen. Arbetslöshet är inte bara ett slöseri med ekono— miska resurser. Den skapar också ett mänskligt lidande genom att männi— skor utestängs från delaktighet i arbetslivet.

Det sociala trygghetssystemet måste upprätthållas. Men även med ett väl fungerande trygghetssystem bör ekonomin fungera så att medborgarna kan försörja sig genom eget förvärvsarbete och egna inkomster. Människor skall ha rätt till arbete — och arbetet bör ge en god försörjning.

Det är inte möjligt att förbättra sysselsättning och realinkomster genom att öka de offentliga utgifterna eller genom att låna i utlandet. De ekono- miska obalanserna skulle då snabbt öka och framtvinga en kraftig ät- stramning, som skulle försvaga både sysselsättningen och realinkomst- erna.

För att sysselsättning och realinkomster skall kunna förbättras uthålligt. krävs att den svenska ekonomin i fundamentala hänseenden utvecklas i rätt riktning.

För detförsta måste den ekonomiska tillväxten öka. En hög ekonomisk tillväxt gör det lättare att häva obalanserna i ekonomin. Vidare är tillväxt en förutsättning för att åstadkomma full sysselsättning och stigande lev- nadsstandard. Ökade ekonomiska resurser gör det möjligt att både höja realinkomsterna och förbättra den sociala välfärden.

För att tillväxten skall öka, måste efterfrågan på svenska varor och tjänster öka — såväl i Sverige som i utlandet. En sådan utveckling kan på längre sikt endast åstadkommas genom att det svenska näringslivets kon-

kurrenskraft bevaras och förbättras. Detta förutsätter i sin tur att pn's- och kostnadsökningarna nedbringas varaktigt till en låg nivå. Kampen mot inflationen måste därför ges hög prioritet.

Härutöver behöver en rad insatser för ökad tillväxt göras på andra områden. Det gäller åtgärder för att åstadkomma en större flexibilitet på arbetsmarknaden, förbättra utbildningssystemet, förstärka insatserna för forskning och utveckling, öka effektiviteten inom den offentliga sektorn, skapa ökad konkurrens och mindre byråkrati inom en rad sektorer samt förändra skattesystemet i en mera tillväxtbefrämjande riktning.

För det andra måste den ökade efterfrågan och den ökade tillväxten framför allt komma från investeringar och nettoexport. En expansiv eko- nomisk politik, som främst inriktas på ökad privat och offentlig konsum- tion, skulle däremot leda till ökad importeftcrfrågan och försämra sparan- det i vårt land.

Vi måste öka investeringarna -— och dessa investeringar måste vara räntabla — eftersom detta är det enda sättet att långsiktigt öka tillväxten och förbättra levnadsstandarden. Exporten måste öka snabbare än impor- ten, så att vi kan eliminera underskottet i bytesbalansen och förhindra en ökad skuldsättning i utlandet. I annat fall skulle handlingsutrymmet för den ekonomiska politiken beskäras ytterligare, beroendet av utländska långi- vare öka och förtroendet för den svenska ekonomin minska. Följden skulle bli nya valutakriser.

Den nödvändiga ökningen av sparandet måste främst ske i den sektor som fortfarande uppvisar ett stort sparandeunderskott, dvs. statsbudge- ten. Budgetunderskottet måste därför nedbn'ngas ytterligare.

För det tredje måste en aktiv sysselsättningspolitik föras. Den ekono- misk—politiska huvudstrategin ger en långsiktig förstärkning av arbets- marknaden. Därutöver är det nödvändigt att redan på kort sikt genom arbetsmarknadspolitiska och andra insatser begränsa arbetslösheten.

Särskilda åtgärder måste riktas in på de grupper som är mest utsatta på arbetsmarknaden. såsom ungdomarna. de långtidsarbetslösa och de ar- betshandikappade. Arbetsförmedlingarnas verksamhet måste effektivise- ras ytterligare och arbetsmarknadsutbildningen bättre anpassas till den konkurrensutsatta sektorns behov av yrkeskunnig personal. Förnyelsefon- derna bör också kunna spela en viktig roll i utvecklingen av det svenska näringslivet.

För det/jihde måste kampen för en rättvis fördelning intensifieras. Då en stor del av tillväxten under de senaste åren har måst avsättas till investeringar och nettoexport, har det inte funnits något större utrymme för konsumtionsökningar. I detta kärva läge är det av särskild vikt att krispolitikens bördor fördelas efter bärkraft och att särskilda insatser görs för de mest utsatta grupperna.

För den aktiva befolkningen måste möjligheterna förbättras till en god försörjning genom eget arbete och egna inkomster. Med det begränsade konsumtionsutrymme som finns tillgängligt, betyder det att den offentliga utgiftsökningen — vad avser både offentlig konsumtion och transfereringar _ måste stå tillbaka till förmån för en viss ökning av reallönerna.

På längre sikt främjas såväl sysselsättning som en stigande levnadsstan— dard för hela befolkningen främst av en gynnsam ekonomisk utveckling med hög tillväxt, stigande efterfrågan på arbetskraft och låg inflation. Ökade ekonomiska resurser skulle också göra det möjligt att förbättra den sociala välfärden. Kampen för full sysselsättning och en rimlig försörjning genom eget arbete måste stå i centrum för vår strävan efter en rättvis fördelning av levnadsstandarden.

För detfemte är det önskvärt att ett ökat samförstånd om den ekonomis— ka politiken kan etableras. Breda samförståndslösningar har en långvarig tradition i vårt land. Det har varit en styrka för vår demokrati att så har varit fallet. Vi har därigenom kunnat slippa den konfrontation och de ökade sociala klyftor som utmärker många andra länder.

Alla grupper i det svenska samhället är beroende av en stabil ekonomisk utveckling. Alla grupper skulle därför också tjäna på att ett ökat samför— stånd kunde uppnås under de kommande åren. För att detta skall vara möjligt krävs det å ena sidan lyhördhet och insikter om problemen i den svenska ekonomin, å andra sidan en beredvillighet att medverka till lös— ningar av dessa problem och vilja till kompromisser. Regeringen kommer för sin del att verka för ett sådant samförstånd om den ekonomiska politi- ken. För det närmaste året är den ekonomiska bilden i flera avseenden tämligen gynnsam. Underskotten i bytesbalansen och i den offentliga sektorns finanser ser ut att kunna minskas. Investeringarna fortsätter att öka och arbetslösheten förblir på en förhållandevis låg nivå. Inflationstak— ten är på väg nedåt. De bedömningar som nu kan göras av konjunkturläget 1986 är något gynnsammare än vad fallet var i början av hösten.

Det är nu nödvändigt att aktivt fullfölja den ekonomisk— politiska strate- gin för att bemästra de problem som fortfarande kvarstår.

Den ekonomiska tillväxten tenderar att avta 1986. Arbetslösheten är alltjämt högre än vad som är acceptabelt utifrån målet om full sysselsätt— ning. Många har svårt att få pengarna att räcka till. Antalet socialbidragsta— gare är stort.

Det är nödvändigt att hålla den inhemska efterfrågan i strama tyglar, eftersom vår export ännu inte är tillräckligt stor för att kompensera för den höga import som skulle följa av en expansiv inhemsk efterfrågan.

Den förbättring som skett av den offentliga sektorns finanser måste drivas vidare för att öka det inhemska sparandet och stödja en politik som syftar till en förbättrad bytesbalans. lägre inflation och lägre räntor.

Pris- och kostnadsökningen är alltjämt för hög. Under några år har det varit möjligt att parera en högre kostnadsökning i Sverige än i omvärlden med att vår produktivitetsökning har varit snabbare. Den snabba produkti- vitetsökningen kunde komma till stånd därför att kapacitetsutnyttjandet snabbt höjdes i det svenska näringslivet. vilket frigjorde den betydande produktivitetsreserv som fanns i utgångsläget. Detta kommer inte att vara möjligt under de närmaste åren. då snarare andra länder har en större produktivitetsreserv än vad vi har.

Det är därför oundgängligen nödvändigt att pris- och kostnadsökningar- na i Sverige nu nedbringas till högst den nivå som råder bland våra

Prop. 1985/86: 100 Bil. I

viktigare konkurrentländer. Kravet har snarast skärpts på senare tid, efter- som inflationstakten fortsätter att falla i dessa länder.

Den konkurrensfördel som devalveringarna 1981 och 1982 innebar för det svenska näringslivet har visserligen minskat på senare tid men är alltjämt betydande. Ytterligare förluster skulle emellertid efter en tid ofrånkomligen slå negativt på produktion, sysselsättning och utrikesbetal- ningar.

Hänvisningar till S1-2

1.3. Den ekonomiska politiken under de kommande åren

Kampen mot inflationen ges hög prioritet. Det svenska näringslivets kon- kurrenskraft måste bevaras och förbättras. Detta kan endast ske genom inhemska anpassningsåtgärder. En ytterligare devalvering av den svenska kronan är helt utesluten. Inflationsbekämpningcn måste därför främst ske genom en stram finanspolitik och genom att löner och andra kostnader ökar i mycket långsam takt.

Under 1985 fullgjordes den stabiliseringspolitiska uppgiften i förhållan— devis stor utsträckning av penningpolitiken. Detta ledde till en hög real- ränta och, vid en internationelljämförelse, hög nominell ränta. Finanspoli- tiken måste nu utformas så att bördan på penningpolitiken kan minskas. En svag finanspolitik skulle även på sikt fordra en så hög räntenivå att avkastningskraven på produktiva investeringar skulle behöva höjas ytterli- gare. För att investeringsnivån med en sådan utveckling skulle kunna hållas uppe, skulle vinstandelen i näringslivet behöva höjas ytterligare på löneandelens bekostnad. Detta skulle omöjliggöra höjda reallöncr för lön- tagarna.

Ett minskat budgetunderskott eller, annorlunda uttryckt, ett ökat spa- rande i den offentliga sektorn. är nödvändigt också av andra-skäl. Sparan- det i den svenska ekonomin är alltjämt för litet. Det behöver öka dels för att finansiera den nödvändiga investeringsuppgången, dels för att förstärka vår externbalans. Även om hushållen bör kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen, så talar mycket för att denna huvudsakli— gen måste komma till stånd i den offentliga sektorn och då särskilt genom att det statliga budgetunderskottet minskas.

Det torde därför vara nödvändigt att på några års sikt skapa ett visst överskott i den offentliga sektorns sparande. Därmed skulle det kollektiva sparandet kunna återupprättas i Sverige.

Regeringen har tidigare angivit att det är ett mål för den ekonomiska politiken att skapa ett permanent överskott i bytesbalansen. Endast härige- nom blir det möjligt att successivt minska utlandsskulden och de stora räntebetalningarna på denna. Ett överskott i bytesbalansen skulle öka handlingsfriheten i den ekonomiska politiken och i högre grad än f.n. möjliggöra ekonomiska stimulansåtgärder i svaga konjunkturlägen.

Även om bytesbalansen uppvisar ett underskott. så som var fallet 1985 och som också kan komma att inträffa 1986. bör den ekonomiska politiken utformas så att staten inte behöver låna i utlandet.

Erfarenheter från perioden 1977— 1982 i vårt land, liksom erfarenheterna i en rad andra länder. visar att, om denna norm överges, resultatet blir minskad disciplin i den ekonomiska politiken. Nödvändiga anpassningsåt-

gärder blir otillräckliga eller skjuts på framtiden. Försök att på kort sikt Prop. l985/86: 100 kompensera ett minskat inhemskt sparande genom statlig upplåning utom- Bil. l lands leder efter kort tid till lägre tillväxt och en sämre utveckling av realinkomsterna. En ökad skuldsättning utomlands för att finansiera kon- sumtion innebär att det ekonomisk— politiska oberoendet minskas. Möjlig- heterna att föra en ambitiös fördelningspolitik begränsas därmed. Normen om att staten inte skall läna i utlandet ligger därför fast.

En stram finanspolitik är av stor betydelse för att öka sparandet i ekonomin. vilket tar sig uttryck dels i ett minskat budgetunderskott, dels i en förbättrad externbalans. En stram finanspolitik kan också bidra till att dämpa inflationen. För att nedbringa inflationen och förbättra sysselsätt- ningen redan på kortare sikt måste dessutom etablerade mönster för pris- och lönebildningen brytas. Inför 1985 hade arbetsmarknadens parter vid de s. k. Rosenbadssamtalen med regeringen accepterat att de totala löneök- ningarna skulle hållas inom en ram på 5 %. Löneökningarna 1985 beräknas dock preliminärt ha blivit i genomsnitt ca 7 %. Detta är visserligen lägre än under tidigare år men innebär ändå att ramen överskreds.

Inför 1986 kan vi konstatera att de stora överhängen, främst i den offentliga sektorn, jämte löneglidning, om denna skulle ligga kvar på sam- ma höga nivå som under föregående år, skulle resultera i en genomsnittlig lönekostnadsökning om ca 5 1/2 % och detta utan att några nya löneavtal för 1986 har träffats.

Även om en sådan löneökning skulle vara klart lägre än den varit på mycket lång tid i Sverige. skulle den likväl medföra en försvagning av konkurrenskraften, eftersom de nominella löneökningarna i våra konkur- rentländer förväntas bli ännu lägre. De negativa effekterna av en sådan konkurrenskraftsförsvagning skulle dock huvudsakligen slå igenom först under 1987 och kommande år. Detta understryker det stora ansvar som nu ligger på arbetsmarknadens parter för att nedbringa pris- och kostnadsök- ningarna.

Höga nominella löneökningar garanterar inte en positiv reallöneutveck- ling. Tvärtom visar utvecklingen under perioden 1976—1983 att reallöner- na sjönk med 9 %, trots att de nominella lönerna under samma period steg med inte mindre än 80 %. Den bästa vägen att skapa förutsättningar för stigande reallöner är i dagens läge att åstadkomma låga nominella löneök- ningar. eftersom dessa bidrar till att stärka det svenska näringslivets kon- kurrenskraft och därmed lägger grunden för en uthållig ekonomisk expan- sion med stigande inkomster för löntagarna. Detta bekräftas av utveckling- en i llera av våra konkurrentländer, där låga nominella löneökningar för- enats med stigande reallöner.

Det är nu nödvändigt att skapa förutsättningar för att stabilisera pris- och kostnadsökningarna på en låg nivå för lång tid framöver. Det skulle därför vara önskvärt med löneavtal som sträcker sig över en flerårspen'od. Trovärdigheten i antiinflationspolitiken skulle stärkas avsevärt. om avtal på en låg nominell nivå kunde slutas för exempelvis en treårsperiod. Stabiliteten i den ekonomiska utvecklingen skulle befrämjas och möjlighe— terna till långsiktig planering för hushåll, företag, kommuner m.fl. förbätt- ras. Flerårsavtal skulle också underlätta lösningen av de problem med 8

stora kostnadsöverhäng som finns på vissa avtalsområden. Sådana flerårs- avtal bör inte innehålla klausuler som tenderar att driva upp inflationen.

Förutsättningarna att sluta flerårsavtal har förbättrats genom att det stora flertalet avtal löper ut omkring årsskiftet 1985/86. Även i andra avseenden är utgångsläget nu bättre än tidigare. De internationella pris- stegringarna är låga och sjunker alltjämt. vilket minskar riskerna för infla- tionsimpulser utifrån. Den strama budget som nu läggs fram och det faktum att taxe- och-avgiftshöjningarna blir mycket måttliga bidrar också till en dämpad inllationstakt i Sverige.

Ytterligare en viktig faktor i detta sammanhang är hur inkomstskatten kommer att utformas för de närmaste åren. Skatteskalorna för 1986 har redan beslutats av riksdagen. Regeringen kommer inom kort att förelägga riksdagen förslag om hur Skatteskalorna för 1987 och 1988 bör utformas. En central utgångspunkt är därvid att möjliggöra höjda reallöner förutsatt att de nominella löneökningarna och prisökningarna blir låga.

Om löneutvecklingen i kommuner, företag och på andra håll skulle avvika från vad som är önskvärt, kommer regeringen inte att tveka att vidta korrigerande åtgärder.

Självfallet kan inte ansvaret för att dämpa kostnadsökningarna ensidigt läggas på löntagarna. Även om pris— och kostnadsökningarna till väsentlig del bestäms av löneökningarna —— vilket är självklart med hänsyn till att lönerna svarar för 3/4 av nationalinkomsten så påverkas de också av en rad andra omständigheter. Alla grupper måste därför medverka i kampen mot inflationen.

Människors levnadsstandard bestäms såväl av verksamheten inom den offentliga sektorn som av reallönerna. Under en följd av år har den offent- liga konsumtionen och inkomstöverföringarna ökat kraftigt medan reallö- nerna har urholkats. Det är därför nu nödvändigt att förutsättningar skapas för höjda reallöner, genom att utgiftsökningen i stat och kommuner hålls tillbaka.

En stram finanspolitik skapar också förutsättningar för en lägre ränta — och därmed för lägre kapitalkostnader. Några skattehöjningar föreslås inte i budgeten annat än en smärre höjning av arbetsmarknadsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1987. Taxe- och avgiftshöjningar sker med stor återhållsam- het. Samma återhållsamhet bör även kommunerna iaktta. .

Jordbrukarna bör visa en motsvarande återhållsamhet när det gäller prishöjningar på jordbruksvaror. Även företagarna i övrigt bör i stor ut- sträckning avstå från prishöjningar på sina produkter, inte minst med tanke på att prishöjningar lätt leder till minskade marknadsandelar såväl i Sveri- ge som i omvärlden. Åtskilliga svenska företag möter nu utländska konkur- renter, som faktiskt sänker sina priser.

Ökad sysselsättning och låg inflation är grundläggande inslag i en politik som syftar till en jämnare fördelning av inkomster och förmögenheter. Härutöver behöver dock även andra åtgärder vidtas i fördelningspolitiskt syfte. Sålunda höjs bostadsbidragen i två etapper nästa år.

Barnfamiljernas ekonomiska situation har under en längre period varit besvärlig. Visserligen höjdes det familjeekonomiska stödet kraftigt den 1 januari 1985, men det är enligt min mening motiverat att samhällets stöd

ökas ytterligare. Det är angeläget att förbättringarna av stödet till barnfa- PrOp. 1985/862 100 miljerna kan ske med så bred anslutning som möjligt. Statsrådet Lindqvist Bil. I har därför för avsikt att föreslå regeringen att de övriga riksdagspartierna inbjuds till överläggningar om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget måste utgångspunkten för dessa överläggningar vara att åtgärderna finansieras i sin helhet.

En annan faktor som har fördelningspolitisk betydelse. men som också kan bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. är förnyelsefonderna. Avsättningarna till dessa beräknas uppgå till ca 8 mil- jarder kr. Här finns således en stor potential som kan användas för utbild- ning och därmed kompetenshöjning av arbetskraften men också för forsk- ning och utveckling. De fackliga organisationerna har fått ett betydande inflytande över användningen av dessa medel. i och med att deras godkän- nande krävs av de ansökningar som företagen skall lämna in.

Det är nu av största vikt att dessa medel kommer till god användning. De kan bli av stort värde för många individer och samtidigt förstärka de svenska företagens kompetens och utvecklingsförmåga.

Hänvisningar till S1-3

2. Utsikter för 1986 2.1 Den internationella utvecklingen

lndustriländernas ekonomier utvecklades svagare än förutsett under 1985. Den genomsnittliga tillväxten i OECD-området under 1985 beräknas inte ha uppgått till mer än 23/4 %.

1 Västeuropa beräknas produktionsökningen ha stannat vid drygt 2 %. Trots en något större sysselsättningsökning än väntat fortsatte arbetslös- heten att stiga. Inflationen har fortsatt att sjunka i nästan alla industriländer. Konsu- mentpriserna ökar f.n. i en årlig takt av 41/2 % i genomsnitt i OECD-län- derna. 1 Japan och Förbundsrepubliken Tyskland är inflationstakten nu omkring 2 %. Trots att den ekonomiska tillväxten under 1985 var mindre ojämnt fördelad än tidigare har betalningsobalanserna mellan Förenta staterna och omvärlden förstärkts ytterligare. Underskottet i den amerikanska bytesba- lansen beräknas ha ökat från 100 till inemot 135 miljarder dollar under 1985. Samtidigt har Japan och vissa västeuropeiska länder byggt upp stora. och växande, bytesbalansöverskott. En inte oväsentlig anpassning har dock skett av växelkurserna mellan viktigare valutor under det senaste året. En viss omläggning i expansiv riktning av penningpolitiken i Förenta staterna under 1985 möjliggjorde en fortsatt sänkning av räntenivån i den amerikanska ekonomin. I förening med de omfattande samordnade interventioner på valutamarknaden som under hösten företogs av de större industriländerna har detta banat väg för en nedgång av dollarns effektiva kurs med drygt 15 % mellan mars och december 1985. '. . . 10

Den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna har däremot Per- 1985/86: 100 endast undergått små förändringar. Alltjämt inriktas politiken i Japan och Bil:. 1 flera större västeuropeiska länder huvudsakligen på inflationsbekämpning och statsfmansiell konsolidering med sikte på att skapa gynnsamma beting- elser för tillväxt av produktion och sysselsättning på längre sikt. I flertalet länder har såväl finans- som penningpolitiken en restriktiv inriktning.

Den genomsnittliga tillväxten i industriländerna torde under 1986 kom- ma att uppgå till 2 1/2—3 %. I Förenta staterna förutses nu en lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan med en långsammare ökning av den privata konsumtionen och stagnerande eller fallande investeringar. "Bruttonatio- nalprodukten väntas öka med 23/4 % under 1986. 1 Japan kan förutses en långsammare tillväxt nästa år med omkring 31/2 % —- trots att vissa ekonomiSk— politiska åtgärder vidtagits under hösten i syfte att stimulera den inhemska efterfrågan.

I Västeuropa, som de senaste åren i stor utsträckning har byggt sin blygsamma tillväxt på bidrag från utrikesbalansen, väntas tillväxten under 1986 i ökande grad genereras av inhemsk efterfrågan. En fortsatt sjun- , kande inflation väntas förstärka realinkomsterna och stimulera den privata konsumtionen, medan investeringarna torde hållas uppe av lägre räntor och ett höjt kapacitetsutnyttjande. Ändå bedöms tillväxten i Västeuropa liksom 1985 stanna vid omkring 2 1/4 %.

För de nordiska länderna sammantaget bedöms produktionen öka med ungefär 3 % 1985 och 1986. Tillväxtens sammansättning och inriktningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skillnader mellan de enskilda länderna.

Med en tillväxt av denna omfattning i industriländerna torde arbetslös- heten för OECD-området i genomsnitt under 1986 ligga kvar på nuvarande nivå om 8 1/2 %, men i Västeuropa stiga något till drygt 11 %. Världshan- deln beräknas öka med ca 4 %, dvs. ungefär lika snabbt som under 1985.

Inflationen förutses fortsätta att sjunka i nästan alla OECD-länder. I de större industriländerna väntas inflationen understiga 4 % och i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland stanna vid drygt 1 %.

Ett allvarligt hot mot en stabil utveckling i världsekonomin de närmaste åren utgörs av de stora interna och externa obalanser som utmärker den amerikanska ekonomin. Ökningen av det stora budgetunderskottet upp- vägs inte av ett ökat inhemskt privat sparande utan måste till stor del täckas genom ett växande kortfristigt kapitalinflöde från omvärlden. Detta har drivit upp räntenivån, vilket i sin tur varit en viktig orsak till den höga dollarkursen. En fortsatt smidig anpassning nedåt av dollarns kurs är nödvändig, om det nuvarande amerikanska bytesbalansunderskottet skall kunna minskas. Detta torde också förutsätta att budgetunderskottet redu- ceras väsentligt. Den amerikanska kongressen har nyligen antagit ett pro- gram för att eliminera underskottet till 1991. Ännu så länge är det emeller- tid bara ett principprogram. '

En reduktion av nuvarande betalningsobalanser och en anpassning av växelkurserna skulle också bidra till att avvärja det allvarliga hot mot världshandeln som den ökande protektionismen utgör. En under lång tid starkt övervärderad dollar är den viktigaste orsaken till de starka protck- ”

tionistiska stämningar som särskilt under det gångna året kommit till uttryck i Förenta staterna.

Tillväxten i industriländerna och graden av tillträde till deras marknader är också avgörande för skulddrabbade u-länders möjligheter att generera exportintäkter och fullgöra sina betalningsåligganden. Försämrade export- utsikter för dessa länder skulle tvinga dem till att antingen genomföra ytterligare nedskärningar av den egna importen eller inställa sina skuld- tjänstbetalningar.

En viktig uppgift för den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna måste vara att säkra en högre tillväxt. En starkare expansion i Västeuropa är nödvändig för att arbetslösheten skall kunna reduceras. Men den skulle också bidra till att minska nuvarande betalningsobalanser och upprätthålla efterfrågan på u-ländernas export, så att en ytterligare skärpning av skuldproblemen kan undvikas. En mindre restriktiv ekono- misk politik vore därför önskvärd i de länder — i första hand Japan och Förbundsrepubliken Tyskland som har en stark betalningsbalansställ- ning och samtidigt fått inflation och statsfinanser under rimlig kontroll.

De nordiska finansministrarna har under 1985 presenterat en handlings- plan för gemensamma insatser för att stimulera sysselsättning och ekono- misk utveckling. Planen har antagits av ministerrådet och har nu börjat genomföras.

Vissa tecken finns på en större beredvillighet från de större industrilän- derna att i sin ekonomiska politik ta hänsyn till ekonomiernas ömsesidiga inverkan på varandra liksom till behovet av ökad tillväxt och en anpass- ning av växelkurser och bytesbalanser. Vid det möte som ägde rum i New York hösten 1985 mellan de fem största industriländerna kom man överens om samordnade interventioner på valutamarknaden i syfte att åstadkomma en önskad växelkursanpassning.

Det finns anledning att välkomna denna överenskommelse och i synner- het den attitydförändring till internationellt ekonomiskt samarbete som den tycks spegla. Samtidigt står det klart att en större omläggning av den ekonomiska politiken är ofrånkomlig. om en bättre anpassning av växel- kurserna skall kunna åstadkommas till underliggande ekonomiska förhål— landen.

Vid ett möte i GATT i november 1985 beslutades att påbörja förberedel- serna för en ny multilateral handelsförhandling, som syftar till att förstärka och utvidga det internationella regelsystemet på handelns område. Sverige har varit pådrivande i detta arbete.

Särskilda internationellt samordnade insatser behöver också göras för att angripa skuldproblemen. Hittills har dessa kunnat hanteras, men till priset av stora uppoffringar i många fattiga länder. Det är nu angeläget att finna mer-samlade och långsiktigt verkande lösningar på skuldproblemen som komplement till den strategi som hittills tillämpats, där varje skuld- lands fall behandlats för sig. Vissa förslag i denna riktning har under hösten lagts fram av den amerikanska regeringen i form av den s. k. Baker-planen. Denna innehåller intressanta element men torde behöva kompletteras. framför allt med fastare ekonomisk—politiska och handelspolitiska åtagan- den från regeringarnas sida. Den svenska regeringen avser att aktivt med-

Prop. 1985/86: 100 Bil. l

verka till att internationellt samordnade åtgärder nu kommer till stånd för Prop. 1985/86: 100 att möta de växande skuldproblemen. Bil. ]

Hänvisningar till S2

2.2. Den svenska ekonomin

Efter tre är med stark tillväxt i ekonomin, i genomsnitt mer än 2 1/2 % per år, väntas BNP-tillväxten 1986 bli något lägre, drygt 1 1/2 %. Inflationen väntas gå ned ytterligare från 5 1/2 % under loppet av 1985 till 4 % under 1986. Bytesbalansens underskott beräknas minska från 10 miljarder kr. 1985 till 5 miljarder kr. 1986 och budgetunderskottet reduceras från 55 miljarder kr. 1985 till ca 50 miljarder kr. 1986. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka men långsammare än under 1985. Arbetslösheten bedöms kunna hållas på en i stort sett oförändrad nivå.

Priser, löner och konkurrenskraft

Pris— och löneökningarna har de senaste åren varit högre i Sverige än genomsnittligt i våra konkurrentländer. Timlönerna i industrin har ökat med i genomsnitt drygt 8 % per år 1982-1985 att jämföra med drygt 5 % per år i OECD-området. Också prisökningarna har varit högre i Sverige än i vår omvärld, även om de dämpats under senare tid.

Denna utveckling har medfört att en del av de fördelar, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, har gått förlorade. Det svenska pris- och kostnadsläget jämfört med omvärldens är emellertid alltjämt bättre än före de båda devalveringarna. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin har sjunkit relativt konkurrentländerna med 20 %, de totala rörliga kostnaderna med 10 % och de svenska exportpriserna med 9 %. Därtill kommer att svensk industri idag har återfått en lönsamhet i nivå med den som rådde under 1950- och l960-talen.

En dämpning av prisökningarna har skett under senare tid. Konsu- mentprisernas ökningstakt mellan december 1984 och november 1985 var 5,3 %, vilket är den lägsta prisökningen för motsvarande period sedan början av 1970-talet. Särskilt under det senaste halvåret har nedgången av inflationen varit påtaglig.

Under det kommande året väntas pris- och löneökningarna i våra vikti- gaste konkurrentländer fortsätta att dämpas. I t.ex. Förbundsrepubliken Tyskland och Japan förutses en inflation på endast 1—1 1/2% 1986.

Till grund för prognoserna för den svenska ekonomin 1986 har jag i avsaknad av nya löneavtal beräkningsmässigt utgått från den löneökning som följer av redan slutna avtal och en viss löneglidning. Däremot har jag inte räknat in eventuella effekter av nya löneavtal. Beräknade på så sätt skulle lönerna stiga med i genomsnitt 5 1/2 % 1986.

Det bör noteras att prognosen för den svenska ekonomins reala utveck- ling 1986 inte i någon större utsträckning påverkas av en mindre ändring i löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre inflation redan 1986. De negativa konsekvenserna på den reala ekonomin skulle emellertid bli påtagliga åren efter 1986.

Det finns många faktorer som verkar för låga prisstegringar 1986. De Prop. 1985/86: 100 internationella prisstegringarna är som redan nämnts låga. Oljepriserna har Bil. 1 sjunkit. Även övriga råvarupriser har fallit betydligt under det gångna året. Dollarkursen har gått ned från toppnivån 9,74 kr. i mars 1985 till 7,70 kr. i mitten av december 1985 , vilket sänker priserna på importvaror noterade i dollar. Detta i kombination med den antagna kostnadsutvccklingen talar

för en fortsatt dämpning av inflationen till ca 4 % under loppet av 1986. Reallönen för de flesta löntagare beräknas. med det antagande om löneut- vecklingen som jag gjort, komma att öka något 1986.

Inhemsk efterfrågan och tillväxt

Den privata konsumtionen ökade starkt, uppskattningsvis med närmare 3 %, under 1985. Det var främst sällanköpsvaruhandeln som ökade sin försäljning. Särskilt stor försäljningsökning redovisades för bil-, radio/TV-, beklädnads- och sporthandeln. Konsumtionsutvecklingen har till en del åstadkommits genom att hushållen dragit ned sitt sparande ytterligare. År 1986 väntas hushållens realt disponibla inkomster fortsätta att öka, vilket beräknas ge underlag för en privat konsumtionsökning med 1 1/2 %.

Tabell 1 Försörjningsbalans 1984—1986

Miljarder Procentuell volymförändring kr. 1984

1984 1985 1986

BNP 787,2 3,4 2,2 1.6 Import av varor och tjänster 254,1 4.7 8,1 4,9 Tillgång 1 041,3 3,7 3,6 2,4 Privat konsumtion 397.9 1,3 2,8 1,5 Offentlig konsumtion 221.5 2.0 0.9 1,4 Stat 61.0 0.3 —1,0 —0,9 Kommuner ' 1605 2.7 1.7 2.2 Bruttoinvesteringar 144,9 3.9 6,3 0,5 Näringsliv 70,5 9,6 12,0 0,4 Därav industri 23,2 16,6 19,2 5,0 Statliga myndigheter och affärsverk 17,2 —5,7 5,8 6.7 Kommuner 25,0 —4.1 —4.0 —0.5 Bostäder 32,2 4,5 2.6 —2.1 Lagerinvestcringar ——7.5 0,7' 1,11 0,4' Export av varor och tjänster 284,4 6.5 2.0 4,5 Användning 1 041,3 3,7 3,6 2,4

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

Den kommunala konsumtionen ökade med drygt 2 1/2 % såväl 1983 som 1984. För 1985 beräknas en något lägre ökningstakt. Kommunernas goda ekonomi och deras nyligen fastställda budgeter tyder på en konsumtions- ökning med drygt 2 % 1986. Den statliga konsumtionen beräknas däremot fortsätta att minska 1986. Den ekonomiska politiken har varit inriktad på att öka investeringarna i näringslivet. Den snabba produktionsökningen de senaste åren i kombina- tion med högt kapacitetsutnyttjande och god lönsamhet har också medfört en kraftig investeringsuppgång. För 1986 förutses en fortsatt ökning. fast i 14

långsammare takt. lndustriinvesteringarna fortsätter att öka 1986. Verk— Prop. 1985/86: 100 stadsindustrins investeringar beräknas öka med ca 20 %. Investeringarna i Bil. l massa- och pappersindustrin förutses emellertid minska från en mycket hög nivå 1985. I det övriga näringslivet väntas investeringarna ligga kvar på den höga nivå som uppnåddes 1985. Därutöver bör noteras att investe— ringar i företagsanknuten utbildning beräknas öka väsentligt när förnyelse- fonderna börjar tas i bruk. _

Statliga myndigheter och affärsverk beräknas öka sina investeringar 1985 och 1986. Det är främst televerket och statens vattenfallsverk som svarar för ökningen. Inom den kommunala sektorn följs den tidigare minskningen av en i stort sett oförändrad investeringsnivå 1986. Inom landstingen väntas t.o.m. en viss ökning av investeringsaktiviteten. Det finns tecken som tyder på att även bostadsbyggandet kan komma att öka de närmaste åren. Antalet outhyrda lägenheter har minskat kraftigt och på många orter råder nu bostadsbrist. För den statliga reparations- och bygg- nadsverksamheten inom byggnadsstyrelsens område avsätts ökade medel. Inom kommunerna borde det också finnas möjligheter att öka reparations- och ombyggnadsverksamheten.

Sammantaget stiger den inhemska efterfrågan med ca 2 % 1986 att jämföra med ca 4 %- 1985. Det är främst den svagare investeringsökningen och det minskade bidraget från lagerinvesteringarna som svarar för dämp- ningen av den inhemska efterfrågetillväxten.

Produktionstillväxten i den svenska ekonomin beräknas bli något lägre 1986 än åren dessförinnan. BNP väntas öka med drygt 1 1/2 %jämfört med i genomsnitt drygt 21/2 % per år under perioden 1982—1985. Den låga tillväxten beror på dels den svenska ekonomins struktur. dels kostnads- och efterfrågeutvecklingen.

Sverige har liksom Förenta staterna och vissa andra avancerade indu— striländer en stor tjänstesektor, där produktivitetsökningen inte är lika stora som i varuproduktionen. Det gör att BNP-tillväxten på längre sikt knappast kan uppgå till mer än 2—2 1/2 % per år, vilket också visats av 1984 års långtidsutredning. Därtill kommer att kapacitetsutnyttjandet, och speciellt sysselsättningsgraden, redan är högre i Sverige än i många andra OECD—länder. Sverige kan därför inte annat än enstaka år förväntas ha en BNP-tillväxt, som är högre än omvärldens.

För att den potentiella tillväxten på 2—2 1/2 % per år skall kunna reali- seras krävs att samtliga delar av efterfrågan ökar. Nettoexporten synes dock inte uppfylla detta krav 1986. Till stor del torde detta få hänföras till att pris- och kostnadsutvccklingen ännu inte har anpassats ned till de nivåer som gälleri vår omvärld. De svenska företagen har i viss utsträck- ning förlorat andelar på både export- och hemmamarknaderna.

Tillväxten 1986 hålls således i högre grad än tidigare är uppe av konsum- tionsökning inom landet. Det finns en påtaglig risk med en konsumtions- ledd tillväxt. särskilt om konsumtionen skulle öka mer än vad som har förutsatts. Det skulle leda till en försämring av bytesbalansen och en minskad kapitalbildning. Därigenom skulle möjligheterna att nå full syssel- sättning och balans i den svenska ekonomin undergrävas. 15

Bytesbalans

I början av 1985 försvagades bytesbalansen kraftigt. Denna försämring var delvis en följd av en kraftig efterfrågeökning i Sverige, främst i form av ökade investeringar, lageruppbyggnad och ökad privat konsumtion. Delvis berodde den också på att de svenska företagen i viss mån har tappat marknadsandelar på både export- och hemmamarknaderna. Den viktigaste enskilda förklaringen var emellertid att oljeimporten bl.a. till följd av den ovanligt kalla vintern blev väsentligt högre än året innan.

Tabell 2 Bytesbalans 1983—1986 Miljarder kr.. löpande priser

1983 1984 1985 1986 Export av varor 210.5 242.4 259.8 276.5 Import av varor 200,4 217,9 244.8 258.3 Handelsbalans 10,1 24,5 15,0 18,2 Korrigeringspost — 3,0 — 3.6 3.9 4,1 Tjänstebalans 9.3 9.4 9.4 9.0 Transfereringsnetto —23.6 —27,1 —30,8 —28,4 Bytesbalans — 7,2 3,2 —10,3 5,3

Även om en försämring av bytesbalansen 1985 förutsågs både av kon- junkturinstitutet hösten 1984 och i nationalbudgeterna (januari resp. april) 1985. underskattades styrkan i försämringen första halvåret. Under hösten förbättrades emellertid bytesbalansen markant. Underskottet för helåret 1985 beräknas till ca 10 miljarder kr.

För 1986 förutses bytesbalansunderskottet minska till 5 miljarder kr. Exporten av bearbetade varor beräknas öka något långsammare 1986 än 1985. Den totala exporten beräknas likväl öka med 41/2 % 1986 attjämföra med 2 % 1985. Till den högre ökningstakten 1986 bidrar en omsvängning i exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg från en minskning 1985 till en ökning 1986. Importökningen beräknas stanna vid 5 % 1986 att jämföra med 8 % 1985.

Bakom svängningarna i bytesbalansen under perioden 1984—1986 ligger såväl förändringar i världshandeln som förlorade marknadsandelar samt ett antal tillfälliga faktorer. Nettoimporten av råolja och petroleumpro- dukter. ränteutgifterna samt fartygsexporten förklarar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 11 miljarder kr. 1986.

Beräkningar av bytesbalansens utveckling är alltid behäftade med en betydande osäkerhet, vilken bl.a. beror på dollarkursens och oljeprisernas utveckling. Dollarkursen har svängt kraftigt under det gångna året och oljemarknaden har varit påtagligt instabil under den senaste tiden. Som grund för beräkningarna har antagits att dollarkursen sänks från genom- snittet 8,61 kr. 1985 till 7.70 kr. 1986 och att råoljepriset sänks från 27 dollar per fat 1985 till 26 dollar per fat 1986. En nedgång av den genomsnitt- liga dollarkursen 1986 med ytterligare 20 öre skulle förbättra bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och begränsa inflationen med 0,1 procentenhet. En

Prop. 1985/86: 100 Bil. ]

sänkning av oljepriset med ytterligare 1 dollar per fat skulle också förbättra Prop. 1985/86: 100 bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och minska konsumentprisökningarna Bil. 1 med 0.15 procentenheter.

Sysselsättning

Läget på arbetsmarknaden började förbättras i mitten av 1983. Under 1984 började den totala sysselsättningen öka påtagligt. Förbättringen har hållit i sig även hösten 1985. Den totala sysselsättningen beräknas ha ökat med 43000 personer 1985, trots att antalet sysselsatta genom arbetsmarknads- politiska åtgärder har minskat med 25 000 personer. Antalet sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden har således ökat med närmare 70000 perso- ner. Arbetslöshctcn har reducerats från 3,5 % 1983 till 2,9 % l985.

Erfarenheterna visar att sysselsättningen i näringslivet påverkas av pro- duktionstillväxten med en betydande eftersläpning. Produktionsökningen i näringslivet 1984 och 1985 och det höga kapacitetsutnyttjandet torde där- för medföra en fortsatt hög sysselsättningsnivå i näringslivet 1986. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var något högre under hösten 1985 än ett år tidigare. Det talar också för en fortsatt god arbets- marknad i början av 1986. Därtill kommer en fortsatt kraftig sysselsätt- ningsökning i den kommunala sektorn. En viss försvagning av arbetsmark- naden under loppet av 1986 kan emellertid inte uteslutas. Regeringen håller en hög beredskap för att stödja arbetsmarknaden.

3. Den ekonomiska politikens inriktning 3.1 Finanspolitiken

Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att upprätthålla en hög och jämn sysselsättning och att skapa förutsättningar för stigande realinkomster för hela befolkningen. I en ekonomi av Sveriges typ, med stor utrikeshandel och en hög internationalisering av företagandet, kan full sysselsättning långsiktigt bara nås om vi kan bevara och förstärka närings- livets konkurrenskraft. Den ekonomiska politiken måste därför inriktas på att pressa tillbaka prisstegringarna och minska underskotten i utrikesaffä- rerna och i statsbudgeten.

Mot den bakgrunden var en skärpning av finanspolitiken ett viktigt inslag i den omläggning av den ekonomiska politiken som gjordes hösten 1982. Genom att hålla tillbaka den inhemska efterfrågan, i kombination med den förbättring av konkurrenskraften som 1982 års devalvering med- förde, skulle en överflyttning av resurser från privat och offentlig konsum- tion ske till förmån för export och investeringar. I flera viktiga avseenden — produktion, investeringar och sysselsättning — har denna omläggning av politiken burit frukt.

Dessa positiva resultat för produktion och sysselsättning hade det emel- lertid inte varit möjligt att nå om vi inte samtidigt hade minskat de stora 17

finansiella obalanserna i den offentliga sektorn under den senaste treårs- Prop. 1985/86: 100 perioden. Det nu föreliggande budgetförslaget innebär att vi fortsätter på Bil. 1 den inslagna vägen med att ytterligare minska budgetunderskottet. Det är nämligen otvetydigt så, att fortsatt stora budgetunderskott skulle verka uppdn'vande på den allmänna prisnivån och på ränteläget. Därmed skulle ekonomins konkurrenskraft gröpas ur och investeringsverksamheten häm- mas.

Statens budgetunderskott som 1982 uppgick till drygt 83 miljarder kr., motsvarande drygt 13% av BNP, beräknas 1985 ha gått ned till 55 mil- jarder kr., eller 6,4 % av BNP. För hela den offentliga sektorn har sparan- deunderskottet minskat från 6 % av BNP 1982 till knappt 1,5 % 1985. År 1986 beräknas underskottet bli 1 % av BNP.

Orsakerna till denna utveckling är såväl ökade skatte- och avgiftsin- komster till följd av ökad tillväxt i ekonomin som en långsammare utgifts- expansion än tidigare. Under 1970-talet och fram t.o.m. 1982 ökade de offentliga utgifterna realt med i genomsnitt ca 5,5 % per år.'Denna utveck- ling har nu brutits. För 1986 beräknas ökningstakten till blott 0,2 %. För den statliga sektorn är det fråga om en real minskning av utgifterna.

En del av minskningen av budgetunderskottet 1985 förklaras av att skatteunderlaget ökar förhållandevis mycket till följd av framför allt en ganska kraftig uppgång av löner och andra hushållsinkomster. En sådan utveckling leder visserligen på kort sikt till en reducering av den offentliga sektorns sparandeunderskott, men på längre sikt, till följd av försämrade tillväxtförutsättningar, till ökande underskott.

En central uppgift i regeringens ekonomisk—politiska strategi måste därför vara att samtidigt uppnå en reducering av de offentliga underskotten och låga pris- och löneökningar. Denna anpassning av löner, priser och offentliga utgifter skall ske utan att arbetslösheten tillåts öka.

Den bild av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i denna finans- plan tyder på en måttlig tillväxt i den svenska ekonomin 1986. Något utrymme för att med ökade statsutgifter temporärt försöka stimulera fram en högre aktivitet finns emellertid inte. En ökning av de offentliga utgif- terna, eller ökad utlandsupplåning, skulle tvärtom rubba förtroendet för den ekonomiska politiken. lnflationsförväntningarna skulle drivas upp. Det skulle uppstå risk för spekulativa valutautflöden som skulle tvinga fram en höjning av ränteläget.

Finanspolitiken måste i stället inriktas på en sådan avvägning visavi penningpolitiken att förutsättningar skapas för en lättare penningpolitik. Den nuvarande situationen med en realränta på 6—7 % ärinte långsiktigt förenlig med en utveckling mot ökad balans i den svenska ekonomin. Därför måste finanspolitiken ha en stram inriktning.

I enlighet med den ekonomisk—politiska strategin måste vi fortsätta att vrida över resursanvändningcn till mer export och investeringar. Därige- nom kan bytesbalansunderskottet förbytas i det överskott som krävs för att utlandsskulden skall kunna minskas och handlingsfriheten öka för den ekonomiska politiken. Det samlade inhemska sparandet måste vara så stort att det dels finansierar en nödvändig utbyggnad av produktionskapa- citeten, dels genererar ett långsiktigt bytesbalansöverskott. Detta sparan- 18

deöverskott måste till stor del komma till stånd genom att den offentliga Prop. 1985/86: 100 sektorns finanser förbättras, även om också ett ökat hushållssparande, Bil. 1 som i sig är önskvärt, kan ge ett bidrag härtill. Arbetet med att förbättra statsfinanserna måste målmedvetet fullföljas. Det samlade skattetrycket bör inte ökas, varför den fortsatta anpassningen i allt väsentligt måste ske på utgiftssidan. Detta innebär att de offentliga utgifternas andel av BNP måste nedbringas.

3.2. Penningpolitiken

Under den första delen av 1985 ledde försvagningen av bytesbalansen och stegringen av dollarkursen till ett omfattande valutautflödc. Detta nödvän- diggjorde en åtstramning av penningpolitiken. Diskontot höjdes i mitten av maj från 9,5 till 11,5 % och straffräntan höjdes från 13.5 till 16 %, samtidigt som utlåningstaket för banker och finansbolag sänktes från 4 till 2 % för 1985. I syfte att begränsa den snabba tillväxten av den privata konsum- tionen genomfördes också vissa skärpningar i villkoren för bl. a. avbetal- nings- och kontokortskrediter.

Genom åtgärderna i maj kom den svenska räntenivån att ligga betydligt högre än den som rådde i omvärlden. Räntemarginalen gentemot eurodol— larräntan vidgades för en kort tid till 8 %. Under andra halvåret förstärktes emellertid bytesbalansen. och den sänkning av dollarkursen som inletts i mars fortsatte under hösten. Efter ett utflöde på inemot 10 miljarder kr. fram till dess åtgärderna vidtogs i mitten av maj, uppvisade återstoden av året ett stabilt valutainflöde. De korta räntorna kunde därför åter sänkas i flera steg. Vid slutet av året hade penningmarknadsräntorna nedbringats till ca 12,5 %.

För året som helhet var valutaflödena i stort sett i balans, dvs. under— skottet i bytesbalansen motsvarades av ett privat kapitalinflöde av ungefär samma storlek. Utvecklingen under 1985 har således legat väl i linje med målet att undvika ett långvarigt valutautflöde. Statens nettoupplåning ut- omlands var visserligen betydande, ca 12 miljarder kr., men då den mot- svarades av en uppbyggnad av valutareserven av ungefär samma storlek. var den väl förenlig med ambitionen att staten ej skall lätta utomlands för att kompensera ett privat kapitalutflöde eller ett bytesbalansunderskott.

Utvecklingen mot en mer flexibel och marknadsanpassad penningpolitik och färre kvantitativa regleringar har pågått sedan 1982. I slutet av 1983 avskaffades likviditetskvoterna för bankerna och under hösten 1984 ändra- des placeringsplikten för försäkringsbolagen och AP—fonden till ett krav på bruttoförvärv istället för innehav av prioriterade placeringar. Genom dessa båda reformer skapades väsentligt bättre förutsättningar för en utvecklad kapitalmarknad.

I samband med den penningpolitiska åtstramningen i maj 1985 slopades rekommendationen om bankernas utlåningsräntor, som varit i kraft i stort sett utan uppehåll sedan 1952. I november 1985 avskaffades även utlå- ningstaket för banker. finansbolag och bostadsinstitut. Olika former av kvantitativa utlåningsbegränsningar hade då varit i kraft i omkring 30 år. 19

I december infördes en s.k. räntetrappa för bankernas upplåning i riks- banken, varigenom räntan stiger med upplåningens storlek. Dessutom höjs kassakraven från 1 till 3 % från den 13janauri 1986, samtidigt som ränte- gottgörelsen för dessa medel slopas. De olika åtgärderna sammantagna förutses medföra en effektivare konkurrens mellan olika institut och därvid stärka bankernas ställning på marknaden, samtidigt som riksbankens rän- testyrning underlättas. Kassakraven avses dämpa bankernas benägenhet att öka sin utlåning.

Redan tidigare har tillväxten i penningmängden varit en dålig indikator på likviditetsutvecklingen i ekonomin, bl.a. på grund av en rad strukturella förändringar som skett på marknaden under senare år. 1 och med att utlåningstaket för bankerna avskaffats kan penningmängdcns tillväxt kom- ma att påverkas kraftigt genom att en del av de krediter som i dag kanalise- ras utanför banksektorn överförs till bankerna. Denna tillväxt i penning- mängden speglar inte någon förändring av .likviditetsutvecklingen inom den totala ekonomin. Det finns anledning att räkna med att överföringen av krediter till banksystemet kommer att ske successivt och sträcka sig över en längre tid.

Finansieringen av statens budgetunderskott har de senaste åren under- lättats genom introduktionen av nya upplåningsinstrument. såsom riksobli- gationer. statsskuldväxlar och allemanskonton. Samtidigt har budgetun- derskottet nedbringats. För 1986 är möjligheterna att tillgodose statens låncbchov utan stora påfrestningar pä kreditmarknaden goda. En bedöm— ning av hur upplåningen kommer att fördela sig på olika upplåningsformer framgår av tabell 3.

Tabell 3 Finansiering av statens lånebehov 1984—1986 thtobelopp. miljarder kr.

1984 1985 1986

Statens budgetunderskottI 74 59 50 Valutaförluster på statliga utlandslån II 8 4 Statens lånebehov 63 51 46 Finansiering: [. Riksbanken 28 0 25 därav: företags och kommuners

insättningar i riksbanken 9 16 9

kassakravsmedel —— 8

övrigt 19 — 16 8 2. Inhemsk marknad 35 39 21 därav: prioriterade obligationer —-3 — 9 0

allemanssparande 6 10 13 premie- och sparobligationer 9 8 4 övrigt 2 30 4 3. Utlandet 0 12 0 Summa finansiering 63 51 46

Källa: Riksbanken.

' Budgetunderskottet anges här enligt riksgäldskontorets kassamässiga principer och skiljer Slg nagot fran det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar.

Hushållens betydelse för statsupplåningen har ökat starkt. Under 1986 väntas hushållen svara för ungefär en tredjedel av statens upplåning.

Allemanssparandet förväntas öka i omfattning till följd av den extra in- Prop. 1985/86: 100 sättning med högst 5000 kr. som medges utöver-ordinarie belopp under Bil. ] första kvartalet 1986, medan nettoupplåningen genom premie- och sparob- ligationer väntas bli något mindre än under tidigare år.

Finansieringen i riksbanken motsvaras till största delen av en ökning i näringslivets och kommunernas innestående medel på konton i riksbanken samt av bankernas kassakravsmedel. Näringslivets och kommunernas in- nestående medel på konton i riksbanken kommer således att öka under 1986 men tillväxten blir betydligt lägre än under föregående år. Återstoden av finansieringen i riksbanken motsvaras av riksbankens behållna vinstme- del och ökning av den utelöpande sedelvolymen.

Det resterande upplåningbchovet täcks genom försäljning av riksobliga- tioner och statsskuldväxlar på marknaden. Denna del av statsupplåningen förväntas bli mindre än under tidigare år. Bruttoupplåningen blir dock betydande. eftersom stora volymer statspapper, särskilt statsskuldväxlar, förfaller till inlösen under året. Vid nyupplåningen kommer större vikt att läggas vid att statsskulden konsolideras. Detta avses ske genom att riksob- ligationernas andel av bruttoupplåningen ökas.

3.3. Skattepolitiken

Skattesystemet har en rad viktiga uppgifter. Skatterna skall finansiera den offentliga sektorns utgifter. Skattesystemet skall bidra till att utjämna inkomster och förmögenheter. Det är vidare angeläget att skattesystemet utformas så att produktiva insatser i form av arbete. företagande och sparande uppmuntras. medan spekulativa beteenden och lånefinansierad konsumtion motverkas. Skattesystemet bör också kunna användas inom stabiliseringspolitiken.

Ett ytterligare krav som bör tillmätas stor vikt är att skattesystemet bör förenklas. Det är av en rad skäl angeläget att skattesystemet är enkelt, robust och begripligt. Under de senaste åren har en rad förändringar skett av skattesystemet utifrån dessa syften.

Med inkomstskattercformen 1983—1985 bröts en långvarig utveckling med ständigt stigande marginalskatter. Marginalskatterna har de senaste åren sänkts i så gott som samtliga inkomstskikt, i vissa fall med nära 20 procentenheter. Idag, när marginalskattereformen är genomförd, är det bara ca 13 % av samtliga inkomsttagare som har en marginalskatt som överstiger 50 %. Motsvarande andel 1982 var 43 %.

1986 genomförs den förenklade självdeklarationen. I samband därmed . höjs schablonavdraget under inkomst av tjänst till 3000 kr. Kostnader för arbetsresor blir på nytt fullt avdragsgilla. Sparavdraget fördubblas till 1 600 kr. För flertalet löntagare innebär dessa förändringar en viss skattesänk— ning.

Under 1986 får kommuner med hög kommunalskatt ett riktat stöd förut- satt att de sänkt den kommunala utdebiteringen i motsvarande mån. Där- med kommer spännvidden i det kommunala skatteuttaget mellan olika ..

kommuner att reduceras avsevärt. Den genomsnittliga kommunala utdebi- Prop. 1985/86: 100 teringen sjunker något 1986. vilket är första gången på 30 år. Bil. 1

Under de senaste åren har ett antal förändringar inom företagsbeskatt- ningen genomförts. Utrymmet för lagernedskrivningar har reducerats sant- tidigt som bolagsskatten har sänkts. Vidare har de särskilda investerings- och forskningsavdragen slopats. Dessa förändringar har inneburit att ba- sen för företagsbeskattningen har vidgats. samtidigt som skattesatsen har sänkts. Den kommunala beskattningen avjuridiska personer har upphört.

Under den gångna mandatperioden har ett flertal förändringar genom- förts. som inneburit stora förenklingar av skattesystemet. Den mest ge- nomgripande är den tidigare nämnda reformeringen av löntagarbcskatt- ningen. I och med att detta system införs, kommer nära 4 miljoner in- komsttagare att kunna använda sig av den förenklade självdeklarationen.

Förenklingsarbetet har också manifesterats i att punktskatter har för- enklttts eller slopats. Det gäller exempelvis för kassettskatten, som har sänkts och förenklats. och lotterivinstskatten. som har avskaffats.

Reformeringen av skattesystemet måste nu drivas vidare. En viktig utgångspunkt är att det totala skattetrycket bör hållas i stort sett oföränd- rat. Det innebär, att den fortsatta förbättringen av den offentliga sektorns sparande i allt väsentligt måste ske genom att de offentliga utgifterna begränsas.

Skattetrycket mäts vanligen med den s.k. skattekvoten. dvs. de totala skatternas andel av BNP. Skattekvoten har ttnder en följd av år legat på eller strax över 50 %. Jag vill dock erinra om att skattekvoten är ett mycket grovt mått. Skattekvoten kan sålunda fluktuera över tiden till följd av förskjutningar mellan vinstandel och löneandel i ekonomin, förändring- ar i konjunkturläget m.m. utan att skattesatserna har förändrats. Det kan ifrågasättas om sådana fluktuationer av skattekvoten avspeglar några för— ändringar i skattetrycket.

Ambitionen om ett i stort sett oförändrat skattetryck utesluter självfallet inte att skattesystemet kan behöva ändras i åtskilliga avseenden och att vissa skatter kan komma att höjas och andra sänkas.

I budgetpropositionen föreslås endast två smärre skatteförändringar. Arbetsmarknadsavgiften föreslås bli höjd fr. o. m. 1987 med 0.3 procenten- heter i syfte att finansiera förslaget om höjning av dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen, det kontanta arbetsmarknadsstödct och utbild— ningsbidragen. Vidare föreslås i förenklingssyfte att vinstskatten slopas på premieobligationer som emitteras i framtiden. Avkastningen börjusteras ned i den utsträckning som motsvaras av den borttagna skatten.

Regeringen kommer under våren 1986 att lägga fram flera förslag på skatteområdet. Ett sådant förslag, som bör läggas fram inom kort. gäller förändringar av inkomstskatten. Syftet är att lägga fast vilka skatteskalor som skall gälla såväl 1987 som 1988. Därmed skulle de skattemässiga förutsättningarna för löneförhandlingarna inför de kommande tre åren läggas fast.

Det förslag till reformering av skatteutjämningssystemet som nyligen presenterats av en statlig utredning skapar förutsättningar för att ytterliga- 22

re minska skillnaderna i den kommunala utdebiteringen. Beslut om detta Prop. 1985/86: 100 bör kunna tas redan under våren 1986. Bil. ] Regeringen avser vidare att under våren 1986 förelägga riksdagen förslag till ändringar inom arvs- och gåvobeskattningen. En kommitté har nyligen tillkallats för att fortsätta översynen av före- tagsbeskattningen. Ett viktigt syfte är att pröva möjligheten att åstadkom- ma en mer likformig beskattning av arbete och kapital. dvs. de produk- tionsfaktorer som skapar produktionsresultatet. Kommitténs arbete bör också ge vägledning för om regeringen skall gå vidare på den redan an- trädda vägen som innebär ett bredare underlag och sänkta skattesatser. Andra viktiga syften är att beskattningen skall möjliggöra en ökad rörlighet för kapitalet, att den skall befrämja investeringar och att den skall kunna användas i stabiliseringspolitiskt syfte. Arbetet med att förenkla skattesystemet bör drivas vidare. Denna strä- van bör komma till uttryck inom såväl inkomstbeskattningen som företags- beskattningen, kapitalbeskattningen och vad gäller olika punktskatter.

3.4. Sysselsättnings— och fördelningspolitiken

Ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål är att åstadkomma en rättvis fördelning av levnadsstandarden. En hög och jämn sysselsättning och ett fast penningvärde är två avgörande förutsättningar för att nå en jämnare fördelning av välfärden. En bestående ekonomisk tillväxt skapar möjligheter att höja realinkomsterna för befolkningen och till att göra särskilda insatser för utsatta grupper.

Dc finansiella obalanser som alltjämt råder i den svenska ekonomin utgör ett hot både mot den fulla sysselsättningen och mot möjligheterna att bedriva en ambitiös fördelningspolitik.

Stora budgetunderskott driver på inflationen. Med en högre inflations- takt försämras industn'ns konkurrenskraft och hotas sysselsättningen. En hög och bestående inflationstakt medför också att tillgångarna omfördelas till de redan välbeställdas förmån. Därmed finns det risk för att klyftorna och de sociala spänningarna ökar mellan olika grupper i samhället.

Sysselsättningspolitik

Den ekonomiska politiken har under senare år varit inriktad på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Denna politik har givit resultat. Både produktion och investeringar i industrin har ökat snabbt. Under den senaste tvåårsperioden har sysselsättningen i industrin ökat med ca 30 000 personer. Antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn har ökat med 25 000 personer.

Samtidigt har det av finansieringsskäl varit nödvändigt att bromsa den tidigare mycket snabba expansionen i den offentliga sektorn. Det har medfört en långsammare ökning än tidigare i kommunal och statlig syssel- sättning, ökningen uppgår ändock till 50000 personer under åren 1983 till 1985. 23

Mellan 1984 och l985 ökade den totala sysselsättningen med 43000 Prop. l985/86: l00 personer. Det bör framhållas att detta skedde samtidigt som antalet syssel— Bil. 1 satta i beredskapsarbeten. ungdomslag m.m. minskade med ca 25000 personer. Sysselsättningsläget på den öppna arbetsmarknaden har således genomgått en avsevärd förbättring.

Antalet arbetade timmar har under den senaste konjunkturuppgången ökat betydligt snabbare än under någon högkonjunktur under 1970-talet. Förklaringen till detta ligger, förutom i fler sysselsatta. i en längre medelar- betstid.

Trots att arbetskraftsutbudet ökat har det varit möjligt att minska arbets- lösheten under senare år. I november 1985 var 2.6 % av arbetskraften utan arbete. Den öppna arbetslösheten har under konjunkturuppgången 1983— 1985 sjunkit med 25 000 personer jämfört med en minskning om 10000 personer under konjunkturuppgången 1978- 1980. Även den dolda arbets- lösheten, som omfattar dem som skulle ha sökt arbete om möjlighet fun- nits. har sjunkit väsentligt mer under den senaste konjunkturuppgången.

Sammantaget visar dessa siffror att sysselsättningspolitiken varit fram- gångsrik. Också vid en internationelljämförelsc är de uppnådda resultaten goda. Förvärvsintensiteten är högre och arbetslösheten lägre än i de flesta jämförbara industriländer.

Den förhållandevis gynnsamma utvecklingen till trots finns det fortfa- rande problem på arbetsmarknaden. Det gäller bl. a. ungdomarnas. de ar- betshandikappades och de långtidsarbetslösas problem liksom bristande tillgång på arbetskraft inom vissa kategorier.

För att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt har ett antal åtgärder vidtagits på senare år. Arbetsmarknadsverket har avsatt stora resurser för att effektivisera förmedlingsverksamheten. [ allt större utsträckning sker förmedlingsarbetet i nära kontakt med företagen. Ökade insatser har också gjorts på arbetsmarknadsutbildningens område. Utbildningens inriktning har förändrats. Idag spelar s. k. flaskhalsutbildningar, direkt inriktade på områden där det råder brist på arbetskraft, en stor roll. Av dem som genomgått AMU har en högre andel fått nyajobb. Dessutom har flyttnings- bidragen höjts. Sammantaget har dessa och andra åtgärder medfört att ledigajobb tillsatts snabbare än vid tidigare konjunkturuppgångar.

Omfattande insatser har också gjorts för att förbättra ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Mellan 1982 och 1985 har arbetslösheten för 16—19-åringar nedbringats från nivåer över 10 % till knappt 4 %, bl. a. tack vare insatser inom skolans område och genom de s.k. ungdomslagen. Ungdomarnas situation förtjänar emellertid fortsatt stark uppmärksamhet. Alla ungdomar upp till 20 år skall beredas plats i gymnasieskolan. Arbets- förmedlingcns resurser för uppföljning av ungdomar i arbetslag har från och med i år förstärkts. Jobbsökaraktiviteter utgör nu ett obligtoriskt inslag i ungdomslagen. Målet är att ungdomarna så snabbt som möjligt skall få ett ordinarie arbete.

Förslaget till statsbudget innebär att åtgärderna på arbetsmarknadspoli— tikens område fullföljs i enlighet med tidigare riktlinjer. De grupper som prioriteras är ungdomar, långtidsarbetslösa och handikappade.

-— Det rekryteringsstöd som infördes i januari 1984 har bedömts vara 24

mindre effektivt, när tillväxten och arbetskraftsefterfrågan dämpas un— Pl'Op. 1985/86: 100 der 1986. Stödet avvecklas därför tills vidare. Enskilda beredskapsarbe- Bil. 1 ten i näringslivet kan även fortsättningsvis användas för att ge praktik inom näringslivet åt grupper med särskilda problem. — Den nya AMU-organisationen som införs 1986 bör öka möjligheterna för länsarbetsnämnderna att bättre anpassa arbetsmarknadsutbildning- en till avnämarnas krav och de arbetssökandes behov. Arbetslöshetsersättningen och utbildningsbidragen höjs. — Reglerna för lönebidrag föreslås bli ändrade, så att fler handikappade skall få arbete inom näringslivet. Det gäller också reglerna för s.k. näringshjälp, som syftar till att underlätta för handikappade att starta egna företag samt bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag att mer i detalj utveckla de olika förslagen i årets budgetproposition.

Färde/ningspolitik

Inflationens ogynnsamma effekter på fördelningen av levnadsstandarden är väl belagd. I hägnet av ett växande budgetunderskott, som drev upp priser och räntor, kunde under 1970-talet väldiga förmögenhetsomfördel- ningar äga rum. Sålunda omfördelades åtskilliga miljarder kr. varje år mellan sparare och låntagare, när inflationstakten för några år sedan var runt 10—12 %. Dessa omfördelningar var större än de som sker via de flesta fördelningspolitiskt motiverade transfereringssystem.

Mot denna bakgrund är det en stor fördelningspolitisk framgång att inflationen nu är på väg att dämpas. Därmed kan omfördelningen av förmögenheter från sparare till låntagare minskas väsentligt.

Skattesystemet har förändrats på senare år. Särskilt viktig från fördel- ningspolitisk synpunkt är den begränsning i avdragsrätten som var en del i den inkomstskattereform som genomfördes 1983—1985.

Riksdagens beslut att fr.o.m. inkomståret 1986 höja schablonavdraget från 1000 kr. till 3000 kr. har störst betydelse för löntagare med låga eller genomsnittliga inkomster. För 1986 höjs pensionerna med 6,9 % på basis av prisutvecklingen november 1984 — november 1985, vilket betyder att pensionerna under 1986 stiger mer än konsumentprisindex. Vidare höjs de statliga och kommunala bostadsbidragen i två omgångar, den 1 juli 1986 och den ljanuari 1987.

Sedan 1980 har antalet socialbidragstagare ökat. Till en del beror ökning- en sannolikt på att den nya socialtjänstlagen ger fler rätt att idag begära samhällets hjälp. Detta är i linje med målet att ge alla människor lika goda förutsättningar att leva sina liv.

Införandet av den nya socialtjänstlagen försvårar statistiska jämförelser över tiden. Ökningen av antalet socialbidragstagare beror emellertid också på de ekonomiska svårigheter som den svenska ekonomin brottats med sedan mitten av 1970-talet. Under flera år var tillväxten mycket låg. Reallönerna sjönk. Många människor tvingades ut i arbetslöshet eller förtidspension. Därtill kom att många deltidsarbetande, som av ekonomis- ka skäl hade velat öka sin arbetstid, inte fick möjlighet att göra detta. 25

Sysselsättningsökningen sedan 1982 utgörs dock helt av heltidsarbeten. PrOp. 1985/86: 100 Antalet förvärvsarbetande som har deltidsarbete har därmed minskat. Bil. ] Prognoserna för det framförliggande året tyder på ökande sysselsättning och fallande inflation. Det blir alltså fler arbetstillfällen, samtidigt som det bör finnas utrymme för en viss reallönehöjning. Här finns nyckeln till att kunna minska antalet som behöver söka samhällets hjälp för sitt uppehälle. Genom att bevara konkurrenskraften. pressa tillbaka prisstegringarna och fortsätta att förbättra statsfinanserna kan vi hålla uppe sysselsättningen och reallönerna. Med stigande reallöner kan fler försörja sig genom eget arbete. För att skapa utrymme för reallönehöjningar framöver måste den offentliga sektorns tillväxt hållas tillbaka.

De fördelningspolitiska frågorna står i centrum för regeringens politik. Vår kunskap om den fördelningspolitiska utvecklingen under de 10—15 senaste åren är ofullständig. Ökningen av antalet socialbidragsmottagare kan vara en indikator på att klyftorna har ökat i samhället. För att belysa den långsiktiga utvecklingen av inkomst- och förmögenhetsfördelningcn har regeringen gett statistiska centralbyrån i uppdrag att göra en bred kartläggning av vad som skett från mitten av 1970-talet och framåt. SCB skall redovisa sitt material inom ett år.

Regeringen har mot bakgrund av ökningen av antalet socialbidragstagare tillsatt en arbetsgrupp inom socialdepartementet med uppgift att analysera orsakerna till socialbidragens utveckling. Arbetsgruppen skall arbeta skyndsamt. Arbetet skall vara slutfört under 1986.

Som jag tidigare nämnt kommer statsrådet Lindqvist att föreslå regering- en att de övriga riksdagspartierna inbjuds till överläggningar om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas situation.

4. Budgetpolitiken 4.1 Budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv

Budgetpolitiken är en integrerad del av den ekonomisk—politiska strategin för att återställa balansen i den svenska ekonomin. Hur budgetens in- komst- och utgiftssida utformas har avgörande betydelse för möjligheterna att påverka ekonomin i önskad riktning.

Kraven på budgetpolitiken

I prOp. 1984/85: 40 om riktlinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt lade regeringen fast sin syn på vilka krav på budgetpolitiken som måste uppfyllas för att de primära målen för den ekonomiska politiken full sysselsättning. prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna —— skall kunna uppnås. Vad som enligt dessa av riksdagen antagna riktlinjer krävs, är att den offentliga sektorns finansiella sparandeunderskott successivt skall minskas, så att jämvikt nås under senare delen av 1980-talet. Detta 26

kräver i sin tur att statens budgetunderskott reduceras till nivån 30—40 Prop. 1985/86: 100 miljarder kr. 1990.' Bil. 1

I den utveckling av den reala ekonomin som statsmakterna prioriterade låg en relativt sett snabbare tillväxt av den privata konsumtionen och en återhållsam tillväxt av den offentliga konsumtionen. Samtidigt slogs fast att skatternas andel av BNP borde hållas i stort sett oförändrad. Den nödvändiga minskningen av budgetunderskottet måste således åstadkom— mas genom en kombination av restriktiv utgiftspolitik och ökade statsin- komster till följd av ekonomisk tillväxt.

I 1985 års kompletteringsproposition betonades vikten av att det offent- liga sparandet ökas, så att det totala inhemska sparandet blir tillräckligt stort för att finansiera såväl den långsiktigt nödvändiga investeringsök- ningen i ekonomin, som ett visst permanent bytesbalansöverskott. Detta överskott är nödvändigt för att utlandsskulden och därmed räntebetalning- arna successivt skall kunna minskas och den ekonomisk—politiska hand- lingsfriheten ökas. Den nödvändiga förbättringen av den offentliga sek- torns sparande måste i sin tur i allt väsentligt ske genom att det statliga budgetunderskottet nedbringas.

De statsfinansiella perspektiven analyserades ytterligare med något olika metoder -— såväl i 1985 års långtidsbudget som i de treårskalkyler för den svenska ekonomin som presenterades i kompletteringspropositionen. I långtidsbudgetcns framskrivning av inkomster och utgifter, vid oföränd- rade regler och med ett antagande om låg inflation, sjunker budgetunder- skottet till nivån 50 miljarder kr. budgetåret 1989/90. I ett alternativ med hög inflation ökar underskottet till nivån 90 miljarder kr. [ treårskalky- lerna, som redovisar alternativa utvecklingsvägar för svensk ekonomi de närmaste åren, är kravet att budgetsaldot 1988 måste nedbringas till nivån 40 miljarder kr. För en utveckling mot samhällsekonomisk balans krävs en stram budgetpolitik som minskar budgetunderskottet med 10— 15 miljarder kr. jämfört med långtidsbudgetens framskrivning. I detta förlopp ligger också att den offentliga sektorns sparandeunderskott nedbringas till mellan 1 och 2 % av BNP för att mot 1990 gå mot balans.

Budgetpolitikens resultat

Budgetpolitiken har hittills varit framgångsrik i strävan att nå de mål som satts upp. Budgetunderskottet mått som andel av BNP har reducerats från en nivå på 13 % budgetåret 1982/83 till ca 6 % innevarande budgetår. Saldoutvecklingen uppfyller därmed väl de krav på takten i saneringen av statsfinanserna som lades fast i prop. 1984/85: 40 resp. i kompletteringspro- positionen.

Som tidigare anförts, tyder därtill de aktuella beräkningarna över den offentliga sektorns finansiella sparande på en påtagligt gynnsammare ut- veckling under 1985 och 1986 än vad som tidigare förutsågs. Till en bety-

' I prop. 1984/85: 40 angavs nivån till 40—50 miljarder kr. 1990. Sedan dess har den statliga bostadslånegivningen på ca 8—9 miljarder kr. lyfts ut ur statsbudgeten. 27

dande dcl förklaras detta emellertid av den alltför snabba nominella in- Prop. 1985/86: 100 komstutvecklingen 1984 och 1985. Bil. l

Bytesbalansens negativa utveckling visar att kraven på den offentliga sektorns finansiella sparande måste ställas högre än vad 3-årskalkylerna gav vid handen. Bytesbalansunderskottet innebär att det totala inhemska sparandet är otillräckligt. Som jag betonat i det föregående bör hushållen kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen. Åtgärder har också vidtagits för att stimulera hushållssparandet. Det tar emellertid tid för dessa åtgärder att verka. Att på kort sikt höja den privata sektorns sparande tillräckligt för att eliminera bytesbalansunderskottet, skulle san- nolikt kräva en påtaglig höjning av ränteläget. Detta skulle få negativa effekter på investeringsverksamheten. Denna väg är därför inte förenlig med den bana som på sikt leder till balans för ekonomin. En annan väg att öka det inhemska sparandet är att öka det offentliga finansiella sparandet. Med hänsyn till bytesbalansunderskottet det senaste året krävs då inte bara attjämvikt uppnås i den offentliga sektorns finansiella sparande. Den offentliga sektorns sparande torde behöva bli positivt, för att bytesbalan- sen långsiktigt skall uppvisa överskott.

Vid sidan av dessa, med nödvändighet osäkra, bedömningar av utveck- lingen de närmaste åren, gör emellertid även andra omständigheter en fortsatt restriktiv finanspolitik nödvändig. Den dämpning av inflationen som varit påtaglig under senare tid måste understödjas av en stram finans- politik. Möjligheterna att reducera det i förhållande till omvärlden alltjämt höga ränteläget blir beroende av om finanspolitiken även under kommande budgetår ges en restriktiv inriktning.

De senaste årens budgetutveckling har inneburit att statsskulden som andel av BNP vuxit i allt långsammare takt. Likväl innebär den nuvarande nivån på budgetunderskottet att statsskulden fortsätter att växa inte endast nominellt, utan även realt. Oftast redovisas statsskuldens utveckling brutto, dvs. utan hänsyn till att staten även bygger upp finansiella fordringar. För att bedöma den långsiktiga statsfinansiella utvecklingen och dess effekter på förmögen- hetsbildningen är det nödvändigt att även väga in utvecklingen av statens fordringar, så att statens finansiella förmögenhetsställning netto erhålls. l diagram ] presenteras därför utvecklingen för statsskulden netto som andel av BNP under budgetåren 1970/71—1986/87 på grundval av uppgifter från riksrevisionsverket för perioden 1970/71—1983/84 och finansdeparte- mentets beräkningar fr.o.m. budgetåret 1984/85. Statsskulden netto be- räknas för budgetåret l986/87 ligga på en 25 procentenheter lägre nivå än statsskulden brutto.

För att den ökande statsskulden skall kunna finansieras på ett icke— inflationsdrivande sätt och utan att ränteläget pressas uppåt, är det nöd- vändigt att den nuvarande trenden med minskande budgetunderskott fort- sätter under kommande år. En lägre räntenivå är avgörande för investe- ringsutvecklingen på sikt och därmed för de framtida tillväxt- och syssel- sättningsmöjligheterna.

Slutsatsen är att den nuvarande budgetpolitiken måste drivas vidare med stor konsekvens och fasthet. 28

Diagram 1 Budgetunderskott och statsskuld (netto)', andel av BNP budgetåren Prop. 1985/86: 100 1970/71—1986/87 Bil i

BUDGETUNDERSKOTT1970/71—1986/87 ANDEL AV BNP

15 15 10 10 5 5 0 | | | 0

70/71 73/7 4 76/77 79/80 82/83 85/86

STATSSKULD (netto)1 1970/71—1986/87

AN DEL AV BNP 50 50 40 40 30 30 ao au 10 10 0 0 70/71 73/74 76/77 79/80 82/83 . 85186

Källa: Finansdepartementet och riksrevisionsverket.

' Statsskulden (netto) är här definierad som statsskulden minus statens finansiella tillgångar. 29

Riktlinjer för budgetarbetet PTOP- 1985/86: 100

. . .. Bil. 1 För budgetens inkomstsida galler att det alltjamt stora budgetunderskottet

inte möjliggör någon sänkning av det samlade skattetrycket. Detta uteslu— ter inte att förändringar av olika skatter kan och bör ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck.

Beträffande utgiftspolitiken har följande riktlinjer antagits av riksdagen (FiU 1984/85: 30) och varit vägledande i arbetet med 1986 års budgetför- slag:

Endast de allra meSt angelägna reformerna bör genomföras. Omfatt- ningen av sådana utgiftsökningar måste hållas nere. samtidigt som de finansieras genom att andra utgifter minskas. Utgiftsbegränsningar måste åstadkommas på vissa områden — Arbetet med att begränsa utgiftsautomatiken måste fortsätta — Åtgärder måste vidtas för att effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer En fortgående omprövning av existerande utgiftsprogram måste göras.

Hänvisningar till S4

4.2. Budgetläget innevarande budgetår

I budgetpropositionen l985 presenterade regeringen sin första beräkning av budgetläget för innevarande budgetår. Då bedömdes att budgetunder— skottet skulle komma att uppgå till 63,5 miljarder kr.

I den av riksdagen beslutade statsbudgeten för budgetåret l985/86 an- gavs underskottet till 61,4 miljarder kr. Nu beräknar jag att budgetunder- skottet kommer att uppgå till ca 52 miljarder kr. Saldoförbättringen förkla— ras till en betydande del av att statsinkomsterna blivit väsentligt större än vad som beräknades i statsbudgeten. Det är främst inkomstskatten och mervärdeskatten som svarar för ökningen. Orsaken är att lönerna och den privata konsumtionen stigit snabbare än förutsett. Även utgifterna beräk- nas nu bli högre än vad som antogs i statsbudgeten. Detta hänger främst samman med att den högre pris- och löneutvecklingen också driver upp utgifterna, om än med viss eftersläpning. Kostnaderna för statsskulden har samtidigt sjunkit markant sedan statsbudgeten lades fram, vilket i första hand förklaras av ändrad upplåningsprofil, lägre budgetunderskott och räntenivå.

Det är ett välkänt förhållande att en högre nominell pris- och löneök- ningstakt kortsiktigt leder till minskade budgetunderskott. Förbättringen av saldot för budgetåret l985/86 är därför inte förvånande. Å andra sidan leder den snabbare kostnadsökningen till betydande problem i ekonomin. Dessa problem fortplantas med viss eftersläpning också till den statliga budgeten och resulterar då i ett försämrat budgetsaldo. Den allmän— ekonomiska utvecklingen medför med andra ord att de krav som tidigare ställts på en stram budgetpolitik står kvar.

Tabell 4 Budgetsaldot för budgetåret l985/86 Prop. 1985/86: 100 (Miljarder kr.. löpande priser) Bil. ]

Budgetprop. Statsbudget Nuv. Jan. 1985 Juni 1985" beräkning

Inkomster 256.9 262.0 273,3 Utgifter exkl.

statsskuldsräntor 249,l 246.0 254.0 Statsskuldsräntor 71,2 77.4 71,5 Redovisat budgetsaldo —63,5 —61.4 —52,2

1 maj 1985 vidtog riksbanken och regeringen åtgärder för att vända valutautflödet främst genom att penningpolitiken stramades åt. Vidare se- narelades vissa statliga utgifter. Därmed skärptes finanspolitiken. Besluten att senarelägga utgifter togs i enlighet med de möjligheter som regeringen har att avstå från att utnyttja av riksdagen anvisade medel. Regeringen utlovade dock att i den aktuella budgetpropositionen återkomma och redo- visa vilka större förändringar som vidtagits i förhållande till redan besluta- de utgiftsprogram. Detta red0visas under resp. anslag. Sammanfattnings- vis kan konstateras att ca 1,5 miljarder kr. av anslagen för budgetåret l985/86 inte utnyttjas. De största enskilda posterna är att utbetalningsru- tinen för bostadsbidrag till kommunsektorn (700 milj. kr.) lagts om, och att bidraget till industrifondcn (200 milj. kr.) inte betalas ut. I övrigt fördelas totalbeloppet på ett stort antal mindre anslag.

4.3. Budgetförslaget för budgetåret 1986/87

Regeringens medelfristiga strategi för att återskapa balansen i den svenska ekonomin ligger fast. Den innebär att budgetpolitiken även framgent måste utformas med betydande stramhet.

Ärets budgetförslag ligger väl i linje med de krav den medelfristiga strategin ställer. Alla utgifter har granskats och prövats noga. Detta fram- går av att uppgången i den nominella utgiftsnivån inkl. ränteutgifterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 endast är ca 3.1 %.

Sammantaget har det varit möjligt att minska budgetunderskottet till 48,9 milj.kr. i budgetförslaget för nästa budgetår.

Saldot

Budgetunderskottet har sedan budgetåret 1982/83 minskat kraftigt. Som framgår av tabell 5 fortsätter denna utveckling budgetåret l986/87, då saldot förbättras med 3,3 miljarder kr.

Tabell 5 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83—1986/87 Prep. 1985/86: 100 (Miljarder kr., löpande priser) Bil. 1 l982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 Utfall Utfall Utfall Prognos Budget- förslaget Inkomster 191 ,3 2212 260,6 273,3 286,7 Utgifter exkl. statsskulds- räntor 229.7 237.9 253,9 254,0 264.6 Statsskuldsräntor 48,2 60,4 75 ,2 71 ,5 7 I ,0 Redovisat budgetsaldo —86,6 —-77,1 —68,5 —52,2 —48,9 Som andel av BNP 13.0% 10.3% 8,3% 5,9% 52% Underliggande budgetsaldo -—81,4 ——66.3 —58,2 —52,8 —49,3 Som andel av BNP 12,2% 8,9% 7,l% 5,9% 5,2%

Sedan några år tillbaka redovisar regeringen även ett s.k. underliggande saldo. Skillnaden jämfört med det redovisade budgetsaldot är bl.a. att olika engångseffekter till följd av förbättrad kassahållning har exkluderats i beräkningen av det underliggande saldot. Jag återkommer med den närma- re redogörelse för hur det underliggande saldot beräknats under rubriken "Särskilda frågor". Man kan konstatera att även det underliggande bud- getsaldot dragits ned kraftigt sedan budgetåret 1982/83 och att denna utveckling fortsätter under budgetåret 1986/87. Restaureringen av statens finanser under senare år kan med andra ord inte förklaras med hänvisning till vidtagna kassahållningsåtgärder och tekniska justeringar. Den har tvärtom i allt väsentligt åstadkommits genom en ekonomisk politik inriktad på ekonomisk tillväxt och en strikt budgetpolitik syftande till att begränsa utgiftsökningarna.

Det redovisade budgetsaldot har alltid i någon mån skilt sig från det statliga upplåningsbehovet. Förändringar av bokföringsmässig natur som genomförts under senare år, samt de redovisade valutaförlusternas stor- lek. har gjort att skillnaden mellan redovisat budgetsaldo och upplånings- behov vissa år tenderat att bli större än tidigare. Från penningpolitisk synpunkt är det statliga upplåningsbehovet av större intresse än budgetsal- dot.

Sett över en längre period skiljer sig dock utvecklingen för den statliga upplåningen inte nämnvärt från vad som gäller för det redovisade budget- saldot och det underliggande budgetsaldot. Som framgår av diagram 2 har en kraftig förbättring av de statliga finanserna inträffat, oavsett om de mäts som redovisat budgetsaldo. underliggande budgetsaldo eller statligt upplå- ningsbehov. Med alla tre beräkningsmetoderna minskar underskottet i statsbudgeten till mindre än hälften av vad det var budgetåret 1982/83, uttryckt som andel av BNP.

Diagram 2 Budgetunderskott, underliggande budgetunderskott och statens upplå- Prop. 1985/86: 100 ningsbehov som andel av BNP budgetåren 1982/83—1986/87 Bil 1

"T_j

Redovisat budgetunderskott --—-- Underllggandelbud etunderskott Statens upplåmngs ehov

15.0 10.0

5.0

0.0

1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

Inkomsterna

Inkomsterna beräknas stiga med ca 13,4 miljarder kr. mellan innevarande och nästa budgetår fördelat främst på mervärdesskatt (3,4 miljarder kr.). sociala avgifter (3,3 miljarder kr.) och fastighetsskatt (2.9 miljarder kr.). Ökningen av de totala inkomsterna uppgår till knappt 5 %. Detta innebär att inkomsterna ökar långsammare än lönesumman. Den saldoförstärkning som uppnåtts kan därmed primärt sägas vara ett resultat av att utgiftstill- växten hålls nere.

Utgifter/za Utgiftsprövningen i årets budgetarbete har följt de principer som riksdag och regering fastställt. Detta innebär att endast de allra mest angelägna

reformerna har kunnat tas med i budgeten och att dessa föreslås finansi- eras genom neddragningar av andra utgifter. Vidare har direkta Utgiftsbe-

gränsningar genomförts och utgiftsautomatiken minskats. 33

l realekonomiska termer innebär årets budgetförslag att överföringarna Prop. 1985/86: 100 till kommunsektorn dras ned i icke oväsentlig grad. Jag återkommer till Bil. ] detta. Även överföringarna till företagssektorn minskar ytterligare samti- digt som den statliga konsumtionen hålls tillbaka, bl.a. genom tillämpning av det s.k. huvudförslaget.

Sammantaget stiger utgifterna exkl. statsskuldräntor med 10.6 miljarder kr., eller med knappt 4,2 %. Med hänsyn till att många enskilda anslag automatiskt räknas upp med en högre. historisk pris- och löneutveckling, innebär den låga totala tillväxten för utgifterna att betydande besparingar åstadkommits. Om Utgiftsbegränsningar inte genomförts, så att automati- ken i utgiftstillväxten hade slagit igenom fullt ut, skulle utgifterna nästa budgetår blivit ca 7 miljarder kr. högre än vad som nu beräknas. Stats- skuldräntorna beräknas bli av ungefär samma storlek som innevarande budgetår. främst till följd av att valutaförlusterna blir betydligt mindre än under innevarande budgetår.

4.4. Fortsatt effektivisering av den offentliga verksamheten

Som jag redogjort för i tidigare års finansplaner är effektiviseringen av den offentliga verksamheten ett viktigt led i saneringen av statsfinanserna. Statens och kommunernas verksamhet fyller oftast angelägna behov hos medborgarna. Den ekonomiska situationen gör det nödvändigt att genom omprioritering och effektivisering utnyttja den offentliga sektorns resurser bättre. En effektiv förvaltning som ger god service är en förutsättning för att medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten skall fördju- pas. I vissa fall kan verksamhetens organisations— och finansieringsformer behöva förändras.

Arbetet med att effektivisera den statliga förvaltningen är omfattande och komplicerat. Det måste därför bedrivas långsiktigt och målmedvetet. Statsmakterna och samtliga myndigheter måste medverka aktivt för att arbetet skall bli framgångsrikt. Viktiga inslag i arbetet är de skärpta ekono- miska kraven på myndigheterna tillsamman med strävan att genom avreg- lering förenkla myndigheternas arbete. Vidare måste den statliga kassa- hållningen förbättras ytterligare. En rad åtgärder på dessa områden har redan vidtagits och ytterligare åtgärder utreds. Jag återkommer senare under avsnittet Särskilda frågor med en kortfattad redovisning av vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.

Med hänsyn till behovet av långsiktighet i effektiviseringsarbetet måste de utgångspunkter som gällt för myndigheternas arbete med anslagsfram- ställningarna för budgetåret 1986/87 i huvudsak ligga fast för flera budgetår framöver.

I direktiven för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1986/87 har gällt att myndigheterna skall redovisa ett huvudförslag innebä- rande en med 5 % minskad real resursförbrukning fördelad på 3 år. Kravet bör gälla även för anslagsframställningarna för budgetåret 1987/88. På vissa håll har en förbättring kunnat märkas vad gäller efterlevnaden av kravet på redovisning av huvudförslag såväl vad avser den siffermässiga redovisningen, som när det gäller att beskriva konsekvenserna. Fortfaran— 34

de finns det dock ett stort antal myndigheter som inte levt upp till direkti- PTOP- 1985/86! 100 ven i denna del. Regeringen har i sina ställningstaganden i anslagsfrågorna Bil- 1 för budgetåret 1986/87 utgått från att om något huvudförslag inte redovi- sats enligt direktiven måste slutsatsen som tidigare år vara att huvudförsla- get kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten. Detta bör gälla även i fortsättningen i den mån det finns myndigheter som inte följer de nämnda direktiven.

Det är angeläget att myndigheterna lägger större vikt vid att beskriva konsekvenserna av huvudförslaget. Särskilt viktigt är att de myndigheter som vill underställa olika prioriteringsfrågor regeringens prövning redovi- sar olika alternativ till hur huvudförslaget kan genomföras. Detta är en viktig förutsättning för att regeringen skall kunna ta ställning.

Tyngdpunkten i budgetarbetet måste i ökande utsträckning läggas på granskningen av sakanslag, främst transfereringar och investeringar. Det är helt nödvändigt att myndigheterna medverkar med ett fullgott underlag för sådan granskning. Myndigheterna bör kritiskt granska de transfere— ringssystem m. ni. som man administrerari syfte att få underlag för bedöm- ningar om behovet av allmän omprövning. möjligheterna att förenkla regel- systemet och minska administrationskostnaderna, minska indexkopplingar' och andra automatikinslag. förbättra kassahållningen m.m. Det bör vara en obligatorisk uppgift för myndigheterna att redovisa resultatet av sådana granskningar. Myndigheterna bör därvid sträva efter att förutsättningslöst redovisa olika uppslag. utan krav på att de själva tar ställning till om förändringar bör genomföras eller inte.

Jag avser att senare föreslå regeringen att besluta om direktiv för myn- digheternas anslagsframställningar för budgetåret 1987/88 med den inrikt- ning som jag här har redovisat. '

5. Kommunernas ekonomi

Med nuvarande förutsättningar kommer kommunerna under 1986 och i synnerhet 1987 att få en mycket god ekonomisk situation. Den viktigaste orsaken härtill är att kommunernas skatteinkomster ökar med ca 9 % till följd av den snabba löne- och inkomstutvecklingen 1984 och 1985. Vid en volym— och prisutveckling för kommunernas utgifter på sammantaget 5 % förbättras kommunernas finansiella sparande kraftigt. För 1987 förutses ett mycket betydande överskott. Denna förbättring skulle ske utifrån ett redan i utgångsläget utomordentligt starkt finansiellt läge med ett finansierings- kapital om ca 35 miljarder kr. motsvarande 15 % av de externa utgifterna l984.

Den samhällsekonomiska bakgrunden

Innan jag går närmare in på utsikterna för kommunernas ekonomi 1987 och de slutsatser som därav följer för statens del. är det nödvändigt att sätta in den kommunalekonomiska utvecklingen i ett samhällsekonomiskt helhets- perspcktiv. 35

Riksdagen godkände hösten 1984 de riktlinjer för den ekonomiska politi— Prop. l985/86; 100 ken på medellång sikt som presenterades i prop. l984/85z40. Dessa rikt- Bil. ] linjer byggde på analysen i 1984 års långtidsutredning (LU 84). I denna konstaterades att det tillgängliga utrymmet för produktionsökning vid gynnsamma förutsättningar är ca 2—2 l/2 % per år. För att samhällsekono- misk balans. inkl. full sysselsättning. skall kunna nås 1990 krävdes. enligt LU 84, att av detta ökande produktionsutrymme en tredjedel avsattes för att förbättra utrikesbalansen och en tredjedel för att öka investeringarna. En tredjedel av de kommande årens tillväxt skulle därmed återstå för att öka den privata och offentliga konsumtionen.

En central avviigningsfråga i LU 84. liksom i prop. 1984/85:40, var hur detta begränsade konsumtionsutrymme skulle fördelas på privat resp. offentlig konsumtion. För att belysa detta val utvecklades i LU 84 två alternativ, ett med snabbare privat konsumtionsökning och ett med snab— bare offentlig konsumtionsökning.

Idet privatexpansiva alternativet hölls skattetrycket i stort sett oföränd- rat, den privata konsumtionen tilläts öka med 1,5 % per år [983—1990. medan den offentliga konsumtionen tänktes öka med 0,5 % per år. Därvid ökade den kommunala konsumtionen med I % per år medan den statliga antogs minska med 1 % per år.

I det offentligexpansiva alternativet ökade den offentliga konsumtionen med 1.5 % per år, medan den privata ökade med blott 0,6 %. För att finansiera redan gjorda åtaganden mot de äldre och därutöver en snabbare offentlig expansion krävdes att skattetrycket höjdes kraftigt i förhållande till nuläget.

Särskilt påtaglig blev skillnaden i de två alternativen för utvecklingen av reallönerna. I det privatexpansiva alternativet ökade reallönerna med ca 2 % per år, medan reallönerna i det offentligexpansiva fallet skulle öka med endast 0.7 % per år från 1983 års nivå.

En i stor sett enig remissopinion, inkl. löntagarorganisationerna. gav sitt förord för det privatexpansiva alternativet. Inte minst mot bakgrund av det senaste decenniets reallöneutveckling måste enligt remissopinionen reallö- nerna nu tillåtas öka. Därtill kommer att mycket betydande resurser de närmaste åren kommer att tas i anspråk för de äldres konsumtion. För att kraven skall tillgodoses inom ramen för tillgängliga resurser krävs en lugnare expansion av den kommunala konsumtionen. I prop. l984/85140 ställde sig regeringen bakom denna värdering. Riksdagen anslöt sig likaså till denna prioritering.

Det kan konstateras att en snabbare kommunal expansion än den som riksdagen förordat skulle leda till en skärpt konflikt mellan löntagarna och den offentliga sektorn om det realekonomiska utrymmet. I den mån denna konflikt tar sig formen av en ökning av inflationstakten, skulle konkurrens- kraft. produktion och sysselsättning komma att hotas.

Det bör betonas att även i en utveckling som ansluter till de riktlinjer riksdagen antagit för den ekonomiska politiken kan den kommunala kon- sumtionen fortsätta att expandera. Detta måste emellertid ske i en lägre takt än under senare år.

Utsi/(terna för de närmaste åren Prop. 1985/86: 100 Utvecklingen av den kommunala konsumtionsvolymen med hänsyn till Bil" 1 befolkningsförändringar vid oförändrad standard ligger på knappt 1 % per år. Härvid har någon hänsyn inte tagits till bl. a. utrymmet för rationalise- ringar och omprioriteringar.

Den faktiska volymutvecklingen har emellertid blivit klart snabbare. I bilagda preliminära nationalbudget bedöms den kommunala konsumtions- ökningen komma att stiga med över 2 % 1986, vilket också avsevärt överstiger vad som framkommer ur de kommunala flerårsplanerna.

Den finansiella utvecklingen 1986 och 1987 bestäms dels av inkomstut— vecklingen. som kan beräknas med relativt god säkerhet då skatteinkom- sterna hänför sig till löneutvecklingen två år tidigare, dels av de antagan- den man kan göra om volym- och prisutvecklingen under de kommande två åren.

Inkomsterna kommer att öka med i det närmaste 9 % under 1987. För utgifterna har antagits att löneökningen 1987 stannar vid 5 % och att prisökningstakten går ned till 3,5%. Med en volymutveckling på l%, vilket överensstämmer med såväl de av riksdagen antagna riktlinjerna som den utgiftsutveckling som följer av befolkningsutvecklingen, förbättras den kommunala sektorns finansiella sparande redan 1986 för att 1987 öka ytterligare. Därvid har några hänsyn inte tagits till rationaliseringspotentia- len hos kommuner och landsting. Detta börjämföras med de bedömningar som gjordes i prop. 1984/85: 40, att den kommunala sektorn långsiktigt bör kunna ha ett mindre finansiellt underskott, som svarar mot en del av sektorns investeringar.

Den nu förutsebara finansiella utvecklingen riskerar att 1987 leda till en snabbare ökning av volym och kostnader i den kommunala sektorn än vad som är förenligt med en fortsatt utveckling mot samhällsekonomisk balans. Även om så inte skulle bli fallet och den starka kommunala inkomstutveck- lingen enbart skulle leda till att det finansiella sparandet i den kommunala sektorn ökade ytterligare, är det inte rimligt att kommunerna långsiktigt skall öka sina finansiella tillgångar samtidigt som statens skuldsättning ökar.

Hänvisningar till S5

  • Prop. 1985/86:100: Avsnitt 11.7

Åtgärder

Det primära ansvaret för konsumtionsutvecklingen i den kommunala sek- torn åvilar givetvis kommuner och landsting själva. För att begränsa kon- sumtionsökningen till 1 % per år får nya resurser för prioriterade områden inom, barn- och äldreomsorgen i stor utsträckning tillskapas genom en omdisponering av befintliga resurser.

En viktig uppgift för kommuner och landstingskommuner de närmaste åren blir därför att omfördela resurser inom sina verksamheter till priori- terade områden och att effektivisera den befintliga organisationen. Stats- makterna måste också visa återhållsamhet vad avser nya krav och regle- ringar på dcn kommunala sektorn. Det pågående arbetet med att minska detaljregleringcn måste drivas vidare med kraft för att ytterligare öka 37

möjligheterna för kommuner och landsting att utnyttja resurserna på mest Prop. l985/86: 100 effektiva sätt. Bil. ]

Löneutvecklingen har en mycket stor betydelse för kostnadsutvcckling- en inom kommunsektorn. Som exempel kan nämnas att en procentenhets snabbare löneökning leder till en försvagning av det finansiella sparandet i kommunsektorn med drygt 1 miljard kr. I praktiken innebär en alltför snabb lönestegring att verksamhetens utrymme måste inskränkas. Jag vill därför betona vikten av att löneökningarna hålls på en nivå som gör det möjligt att gå vidare på vägen mot samhällsekonomisk balans.

Mot bakgrund av den finansiella utvecklingen i kommunsektorn, och för att skapa en grund för en begränsning av den kommunala konsumtionen så att det nödvändiga utrymmet kan skapas för en ökning av reallönerna, är det enligt min mening nödvändigt att vidta åtgärder i dämpande riktning även från statens sida.

Kommunernas och landstingskommunernas mycket goda ekonomiska läge skall också ses mot det betydligt kärvare statsfinansiella läget och det nödvändiga i att vidta åtgärder för att förstärka statsbudgeten. Mot bak— grund härav och i kombination med nödvändigheten av att begränsa den kommunala konsumtionstakten anserjag det befogat att vidta åtgärder för att dra ned de statliga transfereringarna till kommunsektorn. Ett fortsatt arbete med att bryta automatiken i bidragssystemen är dessutom nödvän- dig. I övrigt bör inte beslut nu fattas om att räkna upp bidragen till kommunsektorn för 1987. Ersättningarna till landstingen från staten och sjukförsäkringen kan dock behöva räknas upp något.

I budgetförslaget ingår sålunda en viss neddragning resp. avveckling av en del bidrag till kommunerna som nu utgår på statsbudgeten. De åtgärder som föreslås gäller bl. a. skolans område där bidragsnivån för bidragen till lärarlöner sänks med 3 procentenheter. Stimulansbidraget till utbyggnaden av barntandvården föreslås bli avvecklat fr.o.m. den I januari 1987. Därtill kommer vissa ytterligare neddragningar när det gäller statsbidrag till vägar, kollektivtrafik, m.m.

Sammantaget uppgår neddragningarna av de specialdestinerade kom- muntransfereringarna till ca 2,5 miljarder kr. 1987. Jag avser att våren 1986 återkomma med förslag om vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas inför 1987 i syfte att få en samhällsekonomisk acceptabel utveckling i den kommunala sektorn och för att stärka statsfinanserna. Då kommer ett mer aktuellt underlag om utvecklingen de närmaste åren att föreligga såväl vad avser kommunsektorn som samhällsekonomin som helhet..

Omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas bör enligt min mening avvägas mot kommunsektorns ekonomiska situation, så att de kan ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck. Åtgärderna bör leda till att den kommunala verksamheten utvecklas inom det givna samhälls- ekonomiska utrymmet. En aktiv omprövning och effektivisering av befint- liga verksamheter, kombinerat med en minskad statlig styrning som ger kommunerna möjlighet att lättare anpassa sina verksamheter till lokala förhållanden, bör också medverka till detta. För att kunna stödja de kommuner som har en besvärlig ekonomisk situation kommer jag att föreslå att medelsramen för extra skatteutjämningsbidrag höjs. 38

De åtgärder av större betydelse som tas upp i budgetförslaget liksom de som kommer att föreslås senare våren 1986, avser år 1987. Kommunerna får därmed goda möjligheter att beakta dessa i sitt normala budgetarbete och då effektivt genomföra förändringar i sina verksamheter.

Skatteutjämningskommittén (Fi 1983: 05) har nyligen avslutat sitt arbete och överlämnat sitt betänkande (SOU 1985: 61) till mig. Jag avser att mot bakgrund av kommitténs förslag och efter avslutad remissbehandling åter- komma i vår med ett förslag till ett reviderat skatteutjämningssystem.

Jag avser mot bakgrund av vad som nu anförts och efter ytterligare beredning återkomma med förslag till mer generella åtgärder inom det kommunalekonomiska området inför 1987 under våren 1986.

6. Avslutning

Regeringens ekonomiska politik för de närmaste tre åren har som yttersta mål att återställa den fulla sysselsättningen och nå ökad välfärd-för folkets breda lager. De framsteg som under den gångna treårsperioden gjorts i fråga om tillväxt av produktionen och bättre balans i Sveriges ekonomi har skapat förutsättningar för att dessa mål skall kunna nås. Men den viktigas- te förutsättningen kvarstår: den ekonomiska politiken måste med stor fasthet och konsekvens fortsätta att följa "den tredje vägen”.

När den ekonomiska politiken lades om hösten 1982 byggde den på en långsiktig strategi. Denna hade tre huvudelement; att återställa näringsli- vets produktionskraft och lönsamhet, att öka sparandet och minska bud- getunderskottet samt att bekämpa inflationen genom en kraftigt dämpad kostnadsutvcckling, främst på lönesidan.

Väsentliga resultat har uppnåtts i samtliga dessa avseenden. Svensk industri har visat en god förmåga till återhämtning, förnyelse och utveck- ling. Den har snabbt och kraftigt förbättrat produktion, lönsamhet och investeringar. Sparandet i ekonomin har ökat, inte minst genom att den , offentliga sektorns sparandeunderskott gått ner från 6 % av bruttonational- produkten 1982 till 1.5 % i år. Och inflationstakten i Sverige har nästan halverats på tre år. Regeringens politik har genom dessa resultat fått ett utbrett stöd och har mötts med växande förtroende av både näringsliv och löntagare.

Den ekonomiska politiken för de kommande tre åren har samma huvud- inriktning. Alltfort gäller att vägen mot full sysselsättning och ökande välfärd innebär både arbete och sparande, både tillväxt av produktionen och stramhet i den ekonomiska politiken.

I denna linansplan har de väsentliga inslagen i strategin presenterats. Dess bärande tanke är att tillväxt i Sveriges ekonomi de närmaste åren oundgängligen förutsätter en fortsatt mycket god konkurrenskraft hos vårt näringsliv. Det innebär att kampen mot inflationen måste fullföljas.

Den tillväxt som därmed uppnås måste till betydande del användas för

att minska våra underskott och öka sparandet för produktiva investering- Prop. 1985/86: 100 ar. I övrigt måste tillväxten fördelas så, att reallönerna kan stiga och Bil. 1 hushållens realinkomster öka. Det finns starka fördelningspolitiska skäl som talar för en sådan användning av ett förbättrat produktionsrcsultat. De kraftiga försämringarna av reallönerna under den ekonomiska krisen har pressat ner köpkraften för många hushåll till en oacceptabelt låg nivå.

Slutsatserna för den ekonomiska politikens utformning är följande. Löneförhandlingarna bör inriktas på att sluta avtal som sträcker sig över en flerårsperiod, exempelvis en treårsperiod. Syftet med sådana avtal bör vara att nå både låga kostnadsökningar och höjda reallöner. Det är bara genom en tillräckligt långsiktig uppgörelse om lönerna som förutsättningar kan skapas för höjda reallöner, samtidigt som långsiktighet i lönepolitiken skapar tilltro till stabiliteten och expansionsförmågan hos vår ekonomi.

Den ekonomiska politiken inriktas på en fortsatt minskning av budgetun- derskotten för att dämpa prisstegringarna och öka sparandet i ekonomin.

Skattetrycket hålls på i huvudsak oförändrad nivå. Den statliga inkomst- skatten för 1987 och 1988 justeras så, att löneförhandlingarnas syfte främ- jas. Samtidigt effektiviseras utjämningen av kommunalskatterna.

En väl fungerande offentlig sektor, som ger vård, utbildning och service utifrån medborgarnas behov, är en viktig del av människans välfärd. Men om utrymme skall kunna beredas för höjda reallöner under de närmaste åren måste utbyggnaden av den offentliga verksamheten begränsas. Med hänsyn till de oundgängliga behov som kommuner och landsting tillgo- doser inom vård, utbildning och omsorg måste den kommunala konsum- tionen få fortsätta att växa, om än i långsammare takt än de senaste åren. Den statliga konsumtionen måste däremot fortsätta att minskas. Det bud- getförslag som nu läggs fram har denna inriktning för budgetåret 1986/87.

En ekonomisk politik efter dessa riktlinjer är den enda som gör det möjligt för Sverige att fortsätta sin internationellt unika utveckling, där både arbetslöshet och inflation minskar, där vi har både ett blomstrande näringsliv och ökad välfärd för folkets flertal.

Den strategi, som politiken är ett uttryck för. bygger på att det är möjligt att upprätta ett harmoniskt samspel mellan den ekonomiska politiken och löneutvecklingen. Om arbetsmarknadsparternas insatser för att hålla kost- nadsstegringarna nere skall resultera i höjda reallöner, måste samhällets beslutsfattare hålla tillbaka statens och kommunernas resursanspråk, så att skattetrycket kan hållas oförändrat. Strategins genomförande kräver således att den ges ett brett stöd från alla grupper i vårt samhälle. Rege- ringen kommer att arbeta för att ett sådant stöd kan uppnås för den ekonomiska politik som måste föras i vårt land.

Hänvisningar till S6

  • Prop. 1985/86:100: Avsnitt 11.7

Särskilda frågor

1 Statliga garantier

Regeringen uppdrog den 6 juli 1985 åt riksrevisionsverket (RRV) att till regeringen redovisa verksamheten med statliga kreditgarantier en gång per år. RRV har inkommit med sin redovisning den 19 november 1985. I tabell 1 sammanfattas uppgifterna i redovisningen. Den aktuella redovisningen av gällande garantiramar är kassamässig och avser fr.o.m. i år ramstorle- ken den ljuli mot tidigare den 30juni.

Tabell 1. Statliga garantier per den 30 juni 1985 (Garantiramar per den 1 juli 1985) Milj. kr.

Garantier utfärdade Av regeringen Gjorda ga- av medgiven rantiut- kapital- 1985 garantiram fästelser skuld Utgifter till Inkomster per den per den per den följd av in- ljuli 1985 30juni l985 30juni 1985 friade garan- avgifter

tier

Riksgäldskontoret 66 5862 52 805,6 51677,8 1957.8 175,5

(varav grundfonds— förbindelser) (22 243,9') (21 101,3) (21 101,3) (_) (40,6) Exportkredit-

nämnden 51 142,8 55 084,2 26 435,4 829,6 321,4 Statens vattenfalls-

verk 10110,7 10148,0 8367,2 — Televerket 5010,0 4510,0 4393,0 —- Lantbruksstyrelsen 4 0000 3 760,0 3 705,0 47,1 2,5 Statens industriverk 1 786,4 958.2 891,0 96,7 10.7 Statens energiverk 915,0 6,9 0,2 — — Statens järnvägar 648,0 301,4 1,4 — Kommunikations-

departementet 300,0 300,0 — — Övriga 751,5 543,1 4950 5,1 1,0 Summa 141 250,6 128 417,4 95 966,0 2 936,25 SH,]

Garanterad Under budgetåret 1984/85 per den 30 juni

Inkomster till

från garanti- följd av äter-

betalningar av tidigare infriade garantier 68,1 (_) 354,6

Garantiramarna för Teleinvest, Forsmarks Kraftgrupp AB, Statens Bostadsfinansiering AB, SJ Invest AB och garantin för utvinning av gas och olja har ökat mest medan ramarna för garantier till strukturomvandling och stöd till varvsföretag har minskat kraftigt.

Det är i huvudsak exportkreditgarantierna som svarar för differensen mellan medgivna garantiramar och gjorda garantiutfästelser. Utfästelse för exportkreditgarantier sett över ett helt år kan lämnas till belopp som överstiger de fastställda garantiramarna. Även utfästelserna för Forsmark Kraftgrupp AB överstiger garantiramarna på grund av ändrade valuta— kurser.

Den garanterade kapitalskulden har ökat med ca 4268 milj.kr. sedan den 30 juni 1984. Härav svarar valutakursförändringar exkl. exportkredit- garantierna för ca 1 700 milj. kr.

Utgiftema till följd av infriade garantier uppgår för budgetåret 1984/85

till drygt 2900 milj.kr. och härrör främst från stödet till varvsföretagen Prop. 1985/86: 100 (1949 milj. kr.) och exportkreditgarantier (ca 830 milj. kr.). Bil. 1

Inkomster från garantiavgifter uppgick för motsvarande period till 511 milj. kr. — en ökning med drygt 100 milj. kr. — och inkomster tillföljd av återbetalning av infriade garantier till ca 429 milj. kr. Av garantiavgiftsin- komsterna härrör ca 320 milj. kr. från exportkreditgarantisystemet.

Statens nettoutgift uppgick således kassamässigt till ca 2 miljarder kr. för perioden. RRV anför i sin skrivelse till regeringen att även om garantiav- gifter tas ut i ökad omfattning för nya garantier och garantisystem, får detta inte något större genomslag på avgiftsinkomsterna eftersom stocken främst består av äldre garantier som inte är avgiftsbelagda. Om exportkre- ditgarantisystemet exkluderas skulle en enprocentig avgift på uteliggande garanterad kapitalskuld för återstående garantier i sin helhet uppgå till ca 600 milj. kr.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att fastställa den ram inom vilken televerket får teckna garantier för teleinvest AB. Med anledning av riksdagens beslut inom tilläggsbudget I för innevarande riksmöte om den ändrade omfattningen av televerkets investeringar har regeringen den 12 december 1985 beslutat medge televerket att teckna garantier upp till ett belopp av ca 7000 milj. kr., en höjning med 2000 milj. kr. Inom industride- partementets område kommer statsrådet Dahl i det följande att föreslå att garantiramen för statens vattenfallsverk höjs med 146 milj. kr.

Inga ytterligare förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i kraft senare än den 1 juli 1985 har förelagts riksdagen efter kom- pletteringspropositionen 1985.

Statens garantiåtagande kommer därmed att uppgå till ca 143 397 milj.kr. den ljuli 1986.

Statens nettoutgifter för garantiverksamheten har ökat från budgetåret 1983/84 till budgetåret 1984/85. Jag har tidigare framhållit att denna verk- samhet inte bör subventioneras.

Vid min anmälan till 1984 års kompletteringsproposition föreslog jag att de garantisystem som baseras på årliga ramar borde omvandlas till s.k. engagemangsramar. Detta bör genomföras för alla garantisystem senast till den ljuli 1986. Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen ställde sig bakom mitt förslag om att garantiramarna i system med engagemangs- ramar fr. o. rn. budgetåret 1985/86 skall reduceras med ett belopp motsva- rande förlusten inom resp. system under föregående budgetår.

Vid min anmälan till 1985 års kompletteringsproposi'tion föreslog jag att alla garantiavgifter skulle betalas i förskott, även för de garantier i system där avgifterna för äldre garantier fortfarande erläggs i efterskott. Jag före- slog att denna princip borde gälla genomgående från den 1 juli 1985. Riksdagen hade inget att erinra mot detta. Det är av vikt att principen tillämpas genomgående. RRV har den 27 juni 1985 fått regeringens uppdrag att utveckla ett ADB-baserat redovisningssystem för den statliga garanti- verksamheten. Systemet skall bl. a. baseras på löpande redovisningar från långivarna. Kreditinstituten har vid tidigare kontakter framhållit att en sådan löpande redovisning förutsätter en enhetlig pn'ncip vad avser betal- ningstidpunkten för de avgiftsbelagda garantierr'a. 42

Jag vill i detta sammanhang framhålla att principerna om avgiftsbelägg— Prop. 1985/86: 100 ning och förskottsbctalning skall gälla alla typer av statliga garantier Bil. ] dvs.kreditgarantier. grundfondförbindelser. garantifondförbindelser och motsvarande.

2 Vissa övergångsåtgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifter på statsbudgeten

Som en följd av införandet av den statliga bokföringsförordningen (1979: 1212) och i anslutning till den tekniska moderniseringen av det statliga redovisningssystemet systems — har regeringen utfärdat förord- ningen (1985r498) om avräkning av utgifter på statsbudgeten. Förordning- en gäller fr.o.m. den 1 juli 1985 och ersätter förordningen (1940: 695) om _bokföring av utgifter på statsbudgeten. De viktigaste förändringarna till följd av den nya förordningen är att en konsekvent princip införs för avräkning av utgifter mot samtliga typer av anslag. Principen innebär bland annat att skulder skall beaktas 'vid bokslutet förutsatt att de är kända och går att beräkna samt att den s.k. äldrcposttekniken avskaffas. Äldrepost- tekniken innebar att det på obetecknade anslagsposter på förslagsanslag var möjligt att — i den mån medelsutrymme fanns kvar på anslaget för det föregående budgetåret belasta det följande budgetårets anslag med ef- tersläpande utbetalningar om utgiften var hänförlig till det föregående budgetåret. Redovisningen av detta var tekniskt komplicerad, vilket bl. a. medförde svårigheter att kontrollera om möjligheten utnyttjades på ett korrekt sätt. En av effekterna av den nya förordningen om avräkning av anslagsmedel är att de anslag på statsbudgeten som har kvarstående skulder från budget- året 1984/85 och inte avräknat dessa på anslaget för 1984/85, måste göra detta på l985/86 års anslag eftersom avräkning av skulder enligt den nya förordningen obligatoriskt skall göras mot samma års anslag. Därvid kan engångsvis uppstå en rent bokföringsmässig merbelastning på anslagen för 1985/86 eller senare i de fall RRV medgivit tillfällig dispens från den nya

förordningen. Jag vill i detta sammanhang informera riksdagen om att för att möjliggö-

ra för myndigheterna att korrekt bokföra den merbelastning som kan uppkomma till följd av de nya bestämmelserna har jag för avsikt att återkomma till regeringen med förslag till en förordning som medger en sådan merbelastning upp till en viss nivå för obetecknade poster på förslagsanslag. På reservationsanslag får tilläggsanslag för detta ändamål prövas på sedvanligt sätt. Obetecknade anslag kommer sannolikt inte att beröras.

3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning Ellopl' l985/86? '00 I .

Allmänt

Som jag nämnt i det föregående pågår ett omfattande arbete som syftar till att öka effektiviteten i den statliga verksamheten och förbättra statens kassahållning. Jag skall här kortfattat redogöra för några åtgärder som är aktuella.

I syfte att få till stånd en större långsiktighet i budgetprocessen har en försöksverksnmhet med treåriga budgetramar och fördjupade anslags- framställningar nyligen inletts. Under hösten 1985 har vissa myndigheter fått särskilda budgetdirektiv. Dessa myndigheter skall ta fram ett fördjupat underlag för regeringens ställningstagande inför nästa års budgetarbete. Försöket genomförs i huvudsak enligt det förslag som verksledningskom- mitten nyligen har presenterat (SOU 1985: 40). Med utgångspunkt i budget— direktiven skall de berörda myndigheterna våren 1986 lämna en rapport med en analys av resultat och effekter av hittills genomförd verksamhet. Rapporten skall utmynna i ett förslag till riktlinjer för verksamhetens innehåll och inriktning under den kommande treårsperioden. "På grundval av denna rapport skall anslagsframställningarna från de berörda myndighe- terna för budgetåret 1987/88 innehålla förslag till budgetram för den kom- mande treårsperioden.

Regeringen har gett RRV i uppdrag att utreda möjligheterna och lämna förslag till lösningar för hur myndigheterna skall kunna överföra förvalt- ningsmedel mellan budgetår. Härigenom skulle myndigheterna inom vissa ramar kunna spara medel under ett budgetår för utnyttjande under följande budgetår. En sådan ändring kan bidra till en mer flexibel resursanvändning inom myndigheterna, bl.a.kan det ge större utrymme för effektivisering t. ex. i form av investeringar i viss utrustning eller i personalutbildning. Jag avser återkomma till regeringen i denna fråga.

Som ett led i strävandena mot en ökad ekonomisk ramstyrning har regeringen nyligen uppdragit åt statens löne- och pensionsverk att, med utgångspunkt i en rapport från RRV om högstsättning av löneutgifter vid vissa myndigheter, pröva om en automatisk beräkningsrutin för avtalsen- liga lönemerutgifter kan utformas. Därigenom skulle avstämningen mellan löneutgifter och beräknade lönemedel under anslagen underlättas.

Myndigheternas bokslut och revisionsberättelser är viktiga informa- tionskällor för att följa upp myndigheternas verksamhet och resultat. RRV har på regeringens uppdrag lämnat förslag till hur sådan information skall kunna utnyttjas mer systematiskt inom regeringskansliet i den löpande granskningen av myndigheternas verksamhet. Frågan övervägs f. n. inom regeringskansliet.

Arbetet med att förbättra den statliga kassahållningen drivs också vi- dare. Ett exempel på hur myndigheterna kan förbättra kassahållningen är att i samband med utbetalningar skärpa bevakningen av att betalningsfris- ter eller erbjudna kassarabatter från leverantörer utnyttjas. Myndigheter— na bör därvid vinnlägga sig om att effektivisera medelshantcringen så att räntekostnaden för staten som helhet blir så liten som möjligt. Inom regeringskansliet utreds f. n.frågan om att reglera dessa frågor genom en 44

förordning. Ett annat led i detta arbete är den information och utbildning PrOp. 1985/86: 100 som RRV bedriver på området. _. Bil. 1 Det statliga betalningssystemets funktionssätt och principerna för hur dragningsrätten på statsverkets eheekrc'ikning kan utnyttjas av myndighe- terna är av stor betydelse för möjligheterna att på längre sikt ytterligare förbättra den statliga kassahållningen. Vissa studier av betalningssystemet m.m. pågår inom RRV.

Åtgärder för bättre kassahållning på enskilda områden

Under de senaste åren har på enskilda områden vidtagits en rad specifika åtgärder för att förbättra den statliga kassahållningen. lbland har sådana åtgärder fått engångsvisa effekter på statsbudgeten, vilket till viss del förklarar skillnaden mellan det kassamässiga och det underliggande bud- getsaldot. Jag återkommer till detta i ett senare avsnitt. Åtgärderna har dock även haft bestående effekter på så sätt att de inneburit ett minskat upplåningsbehov och därmed räntevinster för staten. Jag skall här lämna några exempel på åtgärder med mer betydande ekonomisk effekt.

Effektivare rutiner för uppbörd av mervärdeskalt vid import samt förkor- tad kredittid på utställda til/[räkningar till importörer infördes under bud- getåret 1982/83. Sammantaget beräknas detta ha medfört en årlig ränte- vinst på ca 450 milj. kr.

Uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter samordnades med ver- kan fr.o.m. den 1 januari 1985. Ändringen innebar en tidigareläggning av källskatteuppbörden och en senareläggning av uppbörden av arbetsgivar- avgifter där den sammanlagda nettoeffekten blev att medlen nu inflyter snabbare till statsbudgeten. Räntevinsten för staten beräknades i prop. (_ 1983/84: 167) om nya regler för uppbörd av socialavgiftcr från arbetsgiva- re. m. m. till ca 120 milj. kr. per år. Därtill kommer effekterna av aktuellare löneunderlag och förbättrad kontroll, som dock är mycket svåra att beräk- na.

Utbetalningarna av Sveriges bidrag till vissa internationella biståndsar- gan lades om under budgetåret 1983/84. I stället för förskottsvis utbetal- ning läggs numera upp skuldsedlar i riksbanken. Den totala räntecffekten kan uppskattas till ca 50 milj. kr. per år. Även utbetalningarna av bistånds- medelji'ån SIDA: s Iandramar har lagts om. Numera sker i princip utbe- talning efter redovisning av upparbetade kostnader till skillnad från tidi- gare förskottsutbetalningar.

Bidraget till grundskolan (f. n. ca 14 miljarder kr.) utbetalades tidigare till kommunerna kvartalsvis. Fr.o.m. l985/86 utbetalas bidraget månadsvis. Statens räntevinst kan uppskattas till knappt 100 milj. kr.

Ersättningen från soda/försäkringen till .sy'ukvåra's/zuvudmr'irtnen (f. n. drygt Il miljarder kr. per år) utbetalades tidigare i huvudsak kvartals- vis. Medlen utbetalas fr.o.m. år 1985 månadsvis.

Beträffande räntebidraget: för bostadslån gäller nya regler fr. o. m. den 1 januari 1986. Räntebidrag som avser räntekostnaderna för bostadslånet avräknas i samband med att kostnaderna för detta lån aviseras låntagaren, medan den del av räntebidraget som avser räntekostnaderna för botten-

lånet i sin helhet överförs direkt till bottenlångivaren vid den tidpunkt då Prop. 1985/86: 100 kostnaderna för bottenlånet skall betalas. Räntevinsten för staten torde Bil. 1 ' komma att uppgå till minst 300 milj. kr. per år.

I årets budgetproposition aviseras också en ändring i förordningen (l976: 263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer med innebörden att utbetalning i förskott till kommunerna inte längre får ske. Utbetalning skall i stället ske årsvis i efterskott. Ränteeffekten för staten kan beräknas till ca 100 milj. kr.

Utbetalningen av bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag har lagts om från kvartalsvis utbetalning till utbetalning varannan månad.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att, på grund- val av en av RRV genomförd förvaltningsrevision, föreslå att förfarandet med förskottering från staten av kommunernas kostnader för de kommu- nala bostadstilläggen till folkpensionärer (KBT) upphör fr.o.m. år 1987. Den genomsnittliga likviditetsvinsten för staten av denna förändring är för år 1987 en engångseffekt på ca 3600 milj. kr. Denna förändring redovisas inte över statsbudgeten, utan påverkar endast belastningen på statens checkräkning. Den bestående räntebesparingen för staten beräknas till ca 475 milj. kr.

Ytterligare några åtgärder som vidtagits under senare år för att förbättra den statliga kassahållningen är en generell omläggning av utbetalningen av statliga bidrag (numera i princip högst en fjärdedel per kvartal i förskott), ändrade regler för inbetalning av avskrivningar och ränta på statskapital för affärsverk och övergång till förskottsinbetalning av avgifter för statlig kreditgaranti. Omläggningen av beredskapslagringen av olja som inneburit utförsäljning av statliga lager om ca 4 miljarder kr., möjligheterna till tidigare inbetalning av studiemedelsskuldcr och anpassningen av villkoren för statliga lån till vad som gäller på låncmarknaden i övrigt är också exempel på åtgärder som haft betydelse för kassahållningen.

Att bedöma de totala effekterna av samtliga kassahållningsåtgärder som vidtagits eller planeras är mycket svårt beroende på att många regelsystem påverkar varandra, att avnämarnas beteenden är svårbedötnbara och att även interna transaktioner inom den statliga sektorn påverkas. Sammanta- get kan dock den totala positiva effekten för statsbudgeten av de åtgärder som jag här har redovisat uppskattas till mer än 2 miljarder kr. per år.

4 Extraordinära budgeteffekter

För att beräkna det s. k. underliggande budgetsaldot måste sådana effekter på budgeten som är av redovisningsteknisk eller tillfällig art exkluderas från det kassamässiga budgetsaldot. Det kan vara svårt att särskilja en- gångseffekter från mer bestående effekter på statsbudgeten. Trots dessa svårigheter är det angeläget att göra en redovisning där de engångsvisa effekterna exkluderats så att inte statsbudgetens underliggande utveckling undanskyms. Med kassahållningsåtgärder avses förändringar i statens in- och utbetal- ningsrutiner. Vanligtvis påverkar kassahållningsåtgärder budgetsaldot en- 46

gångsvis men medför dessutom en bestående räntevinst som påverkar det Prop. 1985/86: 100 underliggande saldot. Exempel på sådana åtgärder är den samordnade Bil. 1 uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter vilken innebar en engångs- effekt på statsbudgeten om totalt 6,7 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Kortare kredittid för redovisning av punktskatter och konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt har medfört kassamässiga engångsförstärk- ningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Till kategorin rena engångsförstärkningar kan såväl extra inleveranser från affärsverken som utförsäljning av oljelager hänföras. En engångsför- svagning av budgeten på 2.2 miljarder kr. inträffade under budgetåret l985/86 genom den s. k. skatterabatten ijuni l985. .

En ren budgetavlastning minskar det statliga budgetunderskottet men omfördelar enbart långivningcn. och innebär således inte någon realekono- misk besparing. Exempel på detta är att bostadslånegivningen finansieras genom upplåning via ett särskilt låneinstitut fr.o.m. budgetåret l985/86. Detta har inneburit en budgetavlastning på ca 8 miljarder kr. Vidare finansierar vissa affärsverk sina investeringar genom lån på kreditmarkna- den eller direkt från riksgäldskontoret i stället för som tidigare genom anslag på statsbudgeten, vilket också innebär en budgetavlastning.

En kostnadspost på budgeten som ökat kraftigt undan senare år är de redovisade valutaförlusterna. Detta beror på att upplåningen i utländsk valuta bokförs till värdet i svenska kronor vid upplåningstillfället. Det ursprungliga värdet på ett utlandslån bibehålls i redovisningen tills lånet betalas tillbaka. Om värdet i svenska kronor vid återbetalningen av länet avviker från det bokförda värdet redovisas skillnaden på statsbudgeten som en valutaförlust eller valutavinst. De svenska devalveringarna 1981 och 1982 samt den under åren 1983 och 1984 och fram till mars 1985 kraftigt stigande dollarkursen — ca 70% av utlandsupplåningen är placerad i dollar — har medfört att utlandslånen uttryckt i aktuella valutakurser är högre än det bokförda värdet. Vid amorteringar och inlösen av lån —— även när lån inlöses i förtid för att ersättas av lån till fördelaktigare villkor — innebär det att stora valutaförluster realiseras och redovisningsmässigt belastar stats- budgeten. För budgetåret 1984/85 var valutaförlusterna t.o.m. något stör- re än räntebetalningarna på utlandslånen.

Riksgäldskontoret påpekar i skrivelse den 28 november 1985, vilken bifogas i bilaga 17 Räntor på statsskulden, m. m. till denna proposition, att bokföringen av valutaförluster som en belastning på statsbudgeten kan diskuteras utifrån redovisningsprincipiella utgångspunkter. Valutaförlus- terna vid omsättning av utlandslån kan snarast betraktas som en förändring i statens finansiella förmögenhet än som en kassamässig utgift för staten. Vid en beräkning av den underliggande budgetutvccklingen måste man särskilja valutaförlusterna från ränteutgifterna på statsskulden för att er- hålla de underliggande statsskuldräntorna.

Utöver den osäkerhet som följer av de tillämpade rcdovisningsprinci- perna innebär de stora fluktationerna i valutakurser och internationella räntor under de senaste åren, särskilt för den amerikanska dollarn, att räntc- och valutaförlustkalkylerna för utlandsskulden har en stor osäker- hetsmarginal. 47

Tabell 2. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1982/83—1986/87 Prop. l985/86.” lOO Miljarder kr. Bil. l 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 I986/87 utfall utfall utfall prognos förslag Budgetsaldo —86,6 —77,1 —68,5 —52,2 —48,9 Särskilda budget- effekter + 0.9 + 3.2 —- 4.7. 6.2 — 1,8 Valutaförluster. netto + 4,3 + 7,6 +14,5 + 5.6 + 1,4 Underliggande budgetsaldo —81,4 —66,3 —58,2 —52.8 —49,3

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87

5.1. Beräkningsförutsättningar

För beräkning av statsinkomsternas utveckling är antagandena om in- komstutvecklingen i samhället av stor betydelse. RRV har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster vilken redovisas i underbilaga 1.2 till fmansplanen. RRV: s beräkningar grundas på antagandet att lönesum- man mellan åren 1984 och 1985 ökar med 9.1 % samt mellan åren 1985 och 1986 med 6,7 %. För år 1987 har verket antagit ökningen till 4,0 %. vilket dock endast påverkar en mindre del av budgetåret 1986/87. Vad gäller den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen mellan åren räknar RRV med en ökning med 4,8% mellan åren 1985 och 1986 samt med 3,5% mellan åren 1986 och 1987.

RRV: s beräkningsförutsättningar för åren 1985 och 1986 stämmer i stort sett överens med den pris- och löneutveckling som jag redovisat i det föregående. För år 1987 har jag inte gjort någon bedömning av pris- och löneutvecklingen. Det finns därför ingen anledning att avvika från RRV: s beräkning i detta avseende. Emellertid har RRV räknat med ett basbelopp om 23 200 kr. för år 1986, medan det faktiska beloppet numera är fastställt till 23 300 kr. Detta föranleder enjustering av verkets beräkningar. Vidare harjagjusterat verkets beräkningar på några andra punkter. Jag återkom- mer till en närmare redovisning av dessajusteringar. Mina beräkningar av statsutgifter/tas utveckling baseras på de av mig tidigare redovisade be— dömningarna av pris- och löneutvecklingen.

5.2. Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86

RRV beräknar statsbudgetens inkomster under budgetåren l985/86 till 273 227 milj. kr. RRV har för sina beräkningar antagit att basbeloppet, enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. kommer att uppgå till 23200 kr. för är 1986. Det av regeringen numera fastställda basbeloppet för 1986 är dock 100 kr.högre. Detta medför att jag räknar upp statsinkomsterna på in- komsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rö— relse med 60 milj. kr. för innevarande budgetår. Samtidigt räknar jag ned inkomsterna på inkomsttiteln Statliga pensionsavgwer, netto med 25 48 milj.kr.

Sammantaget medför mina justeringar av RRV: s beräkningar för bud- Prop. 1985/86": 100 getåret 1985/86 en beräknad ökning av inkomsterna med 35 milj. kr. Änd- Bil. 1 ringarna jämfört med RRV: s beräkningar framgår av tabell 3.

Tabell 3. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

l985/86 1000-tal kr. RRV: s beräk- Förändring ning enl. före- draganden Inkomsttitel 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 42 702 000 +60 000 5211 Statliga pensionsavgifter, netto 489000 —25 000 Summa inkomster 273 227 000 Summa förändringar enligt föredraganden +35 000 Utgifter

RRV har i sin beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1985/86 beräknat de totala utgifterna till 325201 milj. kr.

Verket har beaktat förslag till anslag på tilläggsbudget om sammanlagt 1720 milj. kr.

Det högre basbeloppet år 1986 gör att jag räknar upp merbelastningen på förslagsanslag med 125 milj. kr. för innevarande budgetår. I övrigt ser jag ingen anledning att ändra i RRV: s beräkning av utgifterna på statsansla- gen. Senarc denna dag kommer att föreslås anslag på tilläggsbudget 11 om sammanlagt ca 133 milj. kr. Därmed beräknar jag att utgifterna sammanta- get kommer att uppgå till 325 459 milj. kr.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på rcservationsan- slag under innevarande budgetår att minska med 2072 milj. kr. för att uppgå till 22717 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1986/87. I detta belopp ingår ett utnyttjande av finansfullmakten med 187'milj. kr. Utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1982/83 och 1985/86 framgår av tabell 4. Bedömningen är självfallet osäker, men jag kan tills vidare accep- tera RRV: s beräkning som baseras på uppgifter från de ansvariga myndig- heterna. Redovisningen koncentreras till de departementsområden där anslagsbehållningarnas utveckling spelaren särskilt stor roll.

Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1982/83—1985/86 Miljarder kr.

Huvudtitel 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Utrikesdepartementet 4.6 5,1 5,8 6,5 Kommunikationsdepartementet 5.3 4.8 3.8 3.5 Arbetsmarknadsdepartementet 3.6 4,1 3,7 2,4 [ndustridepartementet 7,6 8,7 9.0 8,2 Ovriga huvudtitlar "1.4 3,7 2,5 2,1

Summa 24.6 26,4 24,8 22,7 49

Enligt RRV kommer utnyttjandet av rörliga krediter att minska med 11 Prop. 1985/86: 100 milj. kr. Jag har inget att invända mot RRV: s bedömning. Bil. ] För tillkommande utgiftsbehov. netto tar RRV upp 1 miljard kr. Jag kan ansluta mig till denna bedömning. Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna budgetåret 1985/86 till 325459 milj. kr. enligt vad som framgår av tabell 5.

Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret 1985/86 Milj. kr. l985/86 RRV Före— draganden Statsbudget Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 244989 251 674 251 932 Finansfullmaktsutnyttjande — — Beräknad merbelastning på förslags- anslag exkl. statsskuldräntor —1034 —1034 Statsskuldräntor 77 400 71 500 71 500 Förändringar i anslagsbehållningar —500 +2 072 +2 072 Andrad disposition av rörliga krediter 500 ll 11 Beräknat tillkommande utgifts- behov. netto 1 000 1 000 I 000 Summa statsutgifter 323 389 325 201 325 459

5.3. Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87

Inkomster

I RRV:s beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1985/86 och 1986/87 har verket tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat eller som regeringen föreslagit före den 1 december 1985. I förslaget till stats- budget för nästa budgetår ingår ett antal förslag som påverkar statsbudge- tens inkomster. Jag ämnar i det följande redogöra för de justeringar av verkets beräkningar som jag funnit vara nödvändiga.

RRV har beräknat statsbudgetens totala inkomster under budgetåret 1986/87 till 285 927 milj. kr.

RRV har som beräkningsförutsättning utgått ifrån att basbeloppet för år 1986 kommer att uppgå till 23 200 kr. Det av regeringen fastställda basbe- loppet för år 1986 uppgår emellertid, somjag nyss nämnt, till 23 300 kr. Jag har med anledning av detta korrigerat RRV: s beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1986/87. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomst- titlarna Fysiska personers skatt på inkomst. realisationsvinst och rörelse och Mervärdeskatt med 90 milj.kr. resp. 50 milj.kr. För inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto innebär ett basbelopp för 1986 på 23300 kr. att RRV: s beräkning av inkomsterna netto bchöverjusteras ned med 50 milj. kr. Jag räknar således med ett överskott på inkomsttiteln med 350 milj. kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln .S'jukförsäkringsavgift, netto till I 135 milj. kr. Till följd av de förslag som avser borttagande av 50

stimulansbidraget till barn- och ungdomstandvården samt undantag för PrOp. 1985/86: 100 vissa läkemedel från prisnedsättning samt ändrade regler för sjukpenning Bil. 1 till pensionärer som chefen för socialdepartementet i det följande avser lägga fram räknar jag upp inkomsterna under inkomsttiteln med 475 milj. kr.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer i det följande att föreslå en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,3 procentenheter från 1 januari 1987. Samtidigt höjs ersättningsbeloppcn inom bl.a. arbetslös- hetsförsäkringen fr.o.m. 1 juli 1986. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomsttiteln Övriga soda/avgifter. netto med 225 milj. kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag till förvaltnings- kostnaderna för arbetsskaa'eförsäkringen till 71,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen bruttore- dovisas f.n. över statsbudgeten. Medel motsvarande i princip de inkoms- ter som inflyter på inkomsttiteln budgeteras på femte huvudtitelns anslag Allmänna försäkringskassor. Socialministern kommer i det följande att föreslå att förvaltningskostnadsbidraget redovisas som inkomst direkt un- der nämnda anslag. Det innebär samtidigt att berörd inkomsttitel bör upphöra, varförjag räknar ner RRV: s beräkning av dessa inkomster med 71 milj. kr.

RRV har vid beräkningen av inkomsterna under inkomsttiteln Energi— skatt bl. a. utgått från förslagen i prop. 1985/86: 53 om en höjning av skatten på gasol. Riksdagen har nu beslutat om en mer begränsad höjning än vad regeringen föreslagit. Jag räknar därför ner RRV:s beräkning med 22 milj. kr.

Chefen för kommunikationsdepartementct kommer senare i dag att före- slå att sjöfartsverket får övergå till att göra avskrivningar på anskaffnings- värden och att staten tar över betalningsansvaret för avgiftsutjämningen för Vänertrafiken. Jag justerar därför ner RRV:s beräkning av inkomstti- teln Sjöfartsverkets avskrivningar med 60.0 milj. kr. Samtidigt räknar jag upp inkomsttiteln Sjöfartsverkets inlevererade överskott med 3,0 milj. kr. lnkomsttiteln Fyravgifter, farledsvaruavgifter beräknar jag till 34,6 milj. kr. högre än RRV.

Statsrådet Gradin kommer i det följande att anmäla att avgift bör införas för erhållande av medborgarskapsbevis. Till följd av detta räknar jag upp inkomsterna under inkomsttiteln Expeditionsavgäter med 3.5 milj. kr.

I samråd med chefen för jordbruksdepartementet beräknar jag inga inkomster på inkomsttiteln Avgifter vid statens jordbruksnämnd. Jagjus- terar därvid ner RRV:s beräkning med 2.4 milj. kr. lnkomsttiteln tas inte upp i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Statsrådet Göransson kommer i det följande att redovisa förslag till inkomster från Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar samt in- komster från Närradionvgijter. För detta ändamål bör nya inkomsttitlar föras upp på statsbudgeten. Jag beräknar inkomsterna till 4650 tkr. och 2048 tkr. på resp. inkomsttitel.

Vidare kommer chefen för Civildepartementet senare idag att föreslå nya inkomster från avgifter för statlig pcrsonalhälsovård. Dessa inkomster 51

skall tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet. Jag PFOP- 1985/863 100 justerar upp RRV:s beräkning av inkomsttiteln med 38,4 milj. kr. Bil. 1 RRV:s beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min eller andra berörda statsråds sida. Totalt innebär de förordade avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1986/87 med 720.8 milj.kr. Jag beräknar sålunda statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87 till 286648 milj.kr. Ändringarna i RRV:s beräkningar framgår av tabell 6.

Tabell 6. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

1986/87 1 OOO-tal kr. RRV: s beräk- Förändring ning enl. föredra- ganden

Inkomsttitel 1111 Fysiska personers skatt

på inkomst. realisations- vinst och rörelse 43 646 000 + 90 000 1221 Sjukförsäkringsavgift. netto 1 135000 +475 000 1251 Ovriga socialavgifter. netto 253 000 +225 000 1261 Bidrag till förvaltnings—

kostnader för arbetsskadeförsäkringen 71000 — 71000 1411 Mervärdeskatt 65 500 000 + 50 000 1428 Energiskatt 9960 000 22000 2122 Sjöfartsverkets inlevererade

överskott 61000 + 3000 251 ] Expeditionsavgifter 551 300 + 3 500 2518 Fyravgifter. farledsvaruavgifter 316900 + 34600 2524 Avgifter vid statens

jordbruksnämnd 2 400 2 400 2544 Avgifter i ärenden om

lokala kabelsändningar — + 4650 2545 Närradioavgifter + 2 048 2811 Ovriga inkomster av

statens verksamhet 500 000 + 38 400 5142 Sjöfartsverkets avskrivningar 113000 — 60000 5211 Statliga pensionsavgifter,

netto 400 000 50 000 Summa inkomster 285 927 000 Summa förändringar enligt

föredraganden +720 798

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av stats- budgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 (tabell 7).

Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster

1986/87 Bil. ]

Inkomsttitel Förslag 1261 Bidrag till förvaltnings-

kostnader för arbetsskade- försäkringen Upphör 1312 Fastighetsskatt Namnändring 1453 Totalisatorskatt Namnändring 2121 Vägverkets inlevererade .

överskott Namnändring 2141 Myntverketsinlevererade

överskott Upphör 2214 Overskott av byggnads—

styrelsens verksamhet Namnändring 2522 Avgifter för granskning

av filmer och video- gram _ Namnändring 2524 Avgifter v1d statens

jordbruksnämnd Upphör 2544 Avgifter i ärenden om

lokala kabelsändningar Ny inkomsttitel 2545 Närradioavgifter Ny inkomsttitel 2615 Inkomster vid arbetar-

skyddsstyrclsen Upphör 3111 Postverkets inkomster

av försålda fastigheter och maskiner Upphör 3122 Vägverkets inkomster av för-

sålda byggnader och maskiner Namnändring 5141 Vägverkets avskrivningar Namnändring Utgifterna Mitt förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 uppgår på utgiftssidan till totalt 335 575 milj. kr. Därav uppgår atgiftsanslagen exkl. statskuldrän- tar till 261 575 milj. kr.

Det största anslaget i budgetförslaget är anslaget Räntor på statsskulden m.m. Riksgäldskontoret (RGK) beräknar belastningen på detta anslag till 73000 milj. kr. under nästa budgetår. RGK har i sina beräkningar utgått ifrån räntenivån och valutakurserna i början av november 1985. Sedan dess har en allmän nedgång i ränteläget ägt rum. Upplåningskostnaderna för statsskuldväxlar och riksobligationer har fallit. Därutöver blir upplå- ningsbehovet lägre såväl budgetåren l985/86 som 1986/87 än vad RGK haft som beräkningstekniska förutsättningar i sina kalkyler. Av dessa skäl beräknar jag att statsskuldräntorna blir 2 miljarder kr. lägre än vad RGK räknat med.

Räntorna på statsskulden beräknas sålunda till 71000 milj. kr. Det kan noteras att statsskuldräntorna beräknas bli lägre budgetåret 1986/87 än budgetåret 1985/86. Detta sammanhänger i första hand med att de realise- rade valutaförlusterna. netto, beräknas bli avsevärt mindre nästa budgetår än innevarande budgetår. Dessutom påverkas nivån på statsskuldräntorna enskilda budgetår av upplåningsproftlen, eftersom ränteutgiften för stats- skuldväxlar redovisas då växeln ges ut, medan utgiften för andra upplå- ningsinstrument redovisas vid förfallodagen. Den underliggande utveck- lingen för statsskuldräntorna beskrivs närmare i bilaga 17 till denna propo- 53 sition.

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av den totala belastning- en på statsbudgeten beräknas. utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar. ändrad dis- position av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov. netto.

Jag räknar schablonmässigt med en förbrukning av anslagsbehållning- arna om totalt 1 500 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Budgetutfallet. och därmed statens upplåningsbehov. påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Så- dana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknarjag schablonmäs- sigt med en ökning av utnyttjandet av rörliga krediter med 500 milj. kr.

För att erhålla en rättvisande bild av den slutliga belastningen på stats- budgeten måste utöver budgeteringen av utgiftsanslagen. beräkningar av förändringar i anslagsbehållningar och i utnyttjandet av rörliga krediter, posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov. netto föras upp på statsbud- geten. Normalt måste under löpande budgetår anvisas medel på tilläggs- budget för vissa ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Detta sker främst i samlingspropositioner om anslag m. m. på tilläggsbudgetarna I-III. I föreliggande förslag till statsbudget täcker tillkommande utgiftsbe- hov. netto, i första hand den ändrade belastning som kan komma att uppstå på statsbudgeten till följd av dessa tilläggsbudgetar och andra särskilda propositioner som planeras bli förelagda riksdagen under vårriksdagen och där motsvarande anslag i budgetpropogitionen endast upptagits med beräk- nade belopp. Dessutom ingår vissa allmänna reserver i beräkningen. Mot bakgrund av vad jag nu anfört har jag beräknat posten Beräknat tillkom- mande utgiftsbehov. netto till 1 miljarder kr. för budgetåret 1986/87.

Jag beräknat sålunda statsutgifterna för budgetåret 1986/87 i enlighet med vad som anges i tabell 8.

Tabell 8. Statsutgifterna för budgetåret 1986/87 Milj. kr.

1986/87

Förslag till statsbudget Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 261575 Statsskuldräntor 71 000 Förändring i anslagsbehållningar 1 500 Andrad disposition av rörliga krediter 500 Beräknat tillkommande utgiftsbehov. netto 1 000 Summa statsutgifter 335 575

5.4. Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 enligt vad som framgår av tabellerna 9 och 10.

Tabell 9. Statsbudgeten för budgetåren 1985/86 och 1986/87 Miljarder kr.

1985/86 . 1986/87 Beräknat utfall Förslag till ___- statsbudget Enligt Enligt RRV före- draganden Inkomster 273,2 273,3 286,7 Utgifter 3252 325,5 335,6 (varav stats- skuldräntor) (71,5) (71,5) (71 .0) Saldo —52,0 —52,2 —48,9

Sammanfattningsvis innebär min redogörelse att underskottet i statsbud- geten för innevarande budgetår kan beräknas uppgå till 52,2 miljarder kr. För budgetåret 1986/87 beräknar jag att inkomsterna ökar med 13,4 mil- jarder kr. och att utgifterna ökar med 10,1 miljarder kr. Underskottet i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 beräknas därmed bli 48,9 miljarder kr.

Förändring 1985/86— 1986/ 87

+13,4 +10,l

(— 0,5) + 3,3

Tabell 10. Förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87

___—W

Inkomster: Skatter 244 847 201 000 Inkomster av statens verksamhet 32 614 528 000 kaomster av försåld egendom ' 106 025 000 Aterbetalning av län 4 861410000 Kalkylmässiga inkomster _4._2.l_8_61.5_0_00

Summa kr. 286 647 779 000

48 926 823 000 335 574 602 000

Underskott:

Summa kr.

Utgiftsanslag:

Kungl. hov och slottsstaterna

J ustitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet

J ordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Bostadsdepartementet Industridepartementet Civildepartementet

Riksdagen och dess verk rn. m. Räntor på statsskulden, m.m. Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning: Minskning av anslagsbehållningar Okad disposition av rörliga krediter

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa kr.

33 575 000 10 008 341 000 10 673 107 000 26 368 432 000 84 491 298 000 l 1 994 180 000 18 413 398 000 41 487 744000 6 566 936 000 19 583 243 000 17 623 360 000 9 860 354 000 3 999 783 000 469 851 000

71 000000 000 1 000000

1 500 000000 500000 000

1 000 000 000

332 574 602 000

2 000 000 000 1 000 000 000 335 574 602 000

%

Prop. 1985/86 Bil. 1

_ _ _ Prop. 1985/86: 100 [tll regermgsprotokollet [ detta ärende bör fogas som bilagor: Bil l

Preliminär nationalbudget 1986 (Bilaga 1.1) Riksrevisionsverkcts inkomstberäkning för budgetåren 1985/86 och 1986/87 (Bilaga 1.2) ' Riksrevisionsverkcts beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1985/86 (Bilaga 1.3) Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m.m. (Bilaga 1.4) Lagförslag (Bilaga 1.5)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att .

[. godkänna dellallmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,

3. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1928: 376) om skatt på lotterivinster,

4. för budgetåret 1986/87, i avvaktan på slutliga förslag komplet- teringspropositionen och i enlighet med vad jag har

förordat i det föregående.

a) beräkna statsbudgetens inkomster.

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar

c) beräkna förändringari dispositionen av rörliga krediter,

d) beräkna beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande

5 . den kommunala ekonomin,

6. statliga kreditgarantier. m.m.

7. övergångsåtgärder med anledning av förordning om avräkning av utgifter på statsbudgeten.

Innehållsförteckning Prop. l985/ 86: 100 Finansplanen Bil. 1 1 Den ekonomisk-politiska strategin ............................ 1 1.1 Bakgrunden ........................................ 1 1.2 Vägen mot balans" ................................... 4 1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren ..... 7 2 Utsikterna för 1986 ......................................... 10 2.1" Den internationella utvecklingen ...................... 10 2.2 Den svenska ekonomin ............................... 13 3 Den ekonomiska politikens inriktning ......................... 17 3.1 Finanspolitiken ..................................... 17 3.2 Penningpolitiken .......... ' . . . ' ....................... 19 3.3 Skattepolitiken ...................................... 21 3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken ............... 23 4 Budgetpolitiken ............ ' ................................ 26 4.1 Budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ............ 26 4.2 Budgetläget innevarande budgetår ..................... 30 4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87 ................. 31 4.4 Fortsatt effektivisering av den offentliga verksamheten . . . 34 5 Kommunernas ekonomi ..................................... 35 6 Avslutning ................................................ 39 Särskilda frågor 1 Statliga garantier ........................................... 41 2 Vissa övergångsåtgärder med anledning av förordningen om avräk- ning av utgifter på statsbudgeten .............................. 43 3 Atgärder för bättre effektivitet och kassahållning ............... 44 4 Extraordinära budgeteffekter ................................. 46 5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87 .................. 48 5.1 Beräkningsförutsättningar ............................ 48 5.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret l985/86 ............................................ 48 5.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87 ............................................ 50

5.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87 ' 54

Hemställan .................................................. 57

Tabellförteekning Prop. 1985/ 86: 100 Finansplanen BIL 1 1 Försörjningsbalans 1984—1986 ............................... 14 2 Bytesbalans 1983—1986 ...................................... 16 3 Finansiering av statens lånebehov 1984—1986 .................. 20 4 Budgetsaldot för budgetåret l985/86 ........................... 31 5 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83—1986/87 ................... 32 Särskilda frågor 1 Statliga garantier per den 30 juni 1985 ........................ 41 2 Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1982/83—1986/87 . . . . 48 3 Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster bud- getåret l985/86 ............................................ 49 4 Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1982/83— 1985/86 ................................................... 49 5Statsutgifterna budgetåret 1985/86 ........................... 50 6 Ändringar 1 RRV. s beräkningar av statsbudgetens inkomster bud- getåret 1986/87 ............................................ 52 7 Förslag till förändringari uppställningen av statsbudgetens m— komster 1986/87 ........................................... 53 8 Statsutgifterna för budgetåret 1986/87 ........................ 54 9 Statsbudgeten för budgetåren 1985/86 och 1986/87 ............. 55 10 Förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 ................. 56 Diagramförteckning Finansplanen 1 Budgetunderskott och statsskuld (netto) andel av BNP budgetåren 1970/71 1986/ 87 ............................................ 29 2 Budgetunderskott, underliggande budgetunderskott och statens upplåningsbehov som andel av BNP budgetåren 1982/83—1986/87 . 33

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 59

Bilaga 1. I

Preliminär nationalbudget för 1986

Förord

Den preliminära nationalbudget för 1986 som härmed läggs fram beskriver den internationella och svenska ekonomins utveckling och innehåller en prognos för det kommande året. Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartement och olika verk och institutioner. Utredningsrådet har hörts men dess ledamöter bär inte något ansvar för de bedömningar som görs i nationalbudgeten.

Tidigare har finansdepartementet och konjunkturinstitutet gemensamt utarbetat den preliminära nationalbudgeten. Det har bl.a. medfört skill- nader i bedömningar och siffror mellan olika avsnitt och skapat oklarhet om institutets ställning som självständig konjunkturbedömare

Fr.o.m. i år har arbetsordningen ändrats så att fmansdepartementet ensamt svarar för utarbetandet av den preliminära nationalbudgeten. Sam- tidigt har omfattningen reducerats väsentligt. Konjunkturinstitutet offent- liggjorde redan i december 1985 en egen prognos för det kommande året. Denna prognos utgör det huvudsakliga underlaget för den preliminära

nationalbudgeten. Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av statssekrete—

raren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg. Kalkylerna av- slutades den 18 december 1985 .

1 Sammanfattning

Den svenska ekonomin har varit inne i en mycket expansiv fas de senaste åren. BNP-tillväxten har varit i genomsnitt drygt 21/2% per år under perioden 1982—1985. Bakgrunden till denna utveckling är både den kraf- tiga internationella konjunkturuppgången och att den svenska kronan de- valverades i inledningsskedet till uppgången. För att denna positiva ut- veckling skall bli bestående krävs dels att pris- och kostnadsökningarna dämpas varaktigt, så att inte devalveringseffekten urholkas, dels att de finansiella obalanserna rättas till. Det senare gäller främst statens budget- . underskott. .

Pris- och löneökningarna har emellertid de senaste åren varit högre i Sverige än i andra industriländer. Både timlönerna och konsumentpriserna har under treårsperioden 1982—1985 ökat med i genomsnitt ca S% per år i Sverige jämfört med ca 5% i genomsnitt i OECD-området. Därigenom har en del av den omedelbara sänkningen av svenska priser och kostnader med sammanlagt 24%, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, neutraliserats.

Trots detta är det svenska näringslivets konkurrenskraft fortfarande god. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin i Sverige jämfört med i våra konkurrentländer var 20% lägre 1985 än 1981, de totala rörliga kostnaderna var 10% lägre och relativpriserna var 9% lägre. Delvis är denna förmånliga situation en konsekvens av att produktiviteten har stigit snabbare i Sverige än utomlands. En sådan utveckling kan inte förväntas hålla i sig över en längre period utan har att göra med att de produktivitets- reserver som fanns i början av 1980-talet har tagits tillvara genom en höjning av kapacitetsutnyttjandet.

Även i andra avseenden har det svenska näringslivets konkurrensför- måga stärkts. Industrin har omstrukturerats och anpassats till de förändra- de marknadsförhållandena. Forsknings- och utvecklingsinsatscrna har ökat. Lönsamheten har förbättrats väsentligt och kommit i nivå med vad som gällde under 1950- och 1960-talen.

Inför de närmaste åren är det än mer väsentligt att pris- och löneökning- arna dämpas radikalt. De internationella pris- och löneökningarna väntas nämligen fortsätta att falla. Timlönerna i Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Japan beräknas öka med ca 4% 1986. Prisökningarna beräknas stanna vid ca 4% i Förenta staterna och 1—1 1/2% i de båda andra länderna.

En klar dämpning av den svenska inflationen har skett under senare tid. Konsumentpriserna beräknas ha stigit med ungefär 5 1/2 % under loppet av 1985. Den låga internationella inflationen med fallande oljepriser och rå- varupriser och en lägre dollarkurs talar för en fortsatt dämpning av pris- stegringarna även 1986. I kombination med den antagna timlöneökningen (se nedan) väntas inflationen begränsas till 4% under loppet av 1986.

Timlönerna beräknas ha ökat med 7% 1985. Som grund för prognoserna i nationalbudgeten har —— eftersom inga löneavtal för 1986 har träffats _ antagits att timlönerna ökar i enlighet med nu gällande avtal. För näringsli- vet har därutöver kalkylmässigt antagits en viss löneglidning. Timlönen

skulle därmed stiga med 5 l/2% 1986. Detta är en lägre ökningstakt än under senare år men ändå högre än i våra konkurrentländer.

I början av 1985 försämrades den svenska bytesbalansen. Bakom för- svagningen låg främst en oväntat kraftig efterfrågeökning i Sverige och en hög nettoimport av råolja och petroleumprodukter'. Försämringen av bytesbalansen förutsågs redan hösten 1984, men styrkan" i försvagningen underskattades. Under hösten 1985 stabiliserades bytesbalansen igen och underskottet för hela året uppskattas preliminärt till 10 miljarder kr.

I den reviderade nationalbudgeten i april 1985 beräknades underskottet i bytesbalansen till 3 miljarder kr. Att underskottet blev större beror på att importökningen 1985 då underskattades med ca 2 procentenheter till följd av att privat konsumtion och investeringar ökade mer än förutsatt och på att exportökningen överskattades med ca 2 procentenheter. Dessa skill- nader motverkades delvis av att importpriserna steg något mindre än beräknat.

Prognoserna för utrikeshandeln baseras på en fortsatt tillväxt i OECD- området med knappt 3 % 1986 och på att exportmarknaden för bearbetade varor ökar med 5 1/2% i volym 1986. Vidare har förutsatts att dollarkurs och internationell räntenivå är oförändrade fr.o.m. slutet av 1985.

Internationella förutsättningar

1984 1985 1986

BNP i OECD, % 4.9 2 3/4 2 3/4 Exportmarknadstillväxt, %' 11.3 7.1 5.5 Världsmarknadspriser

i nationella valutor. %' 5,1 4.7 3.5 Dollarkurs i kr. 8.28 8,61 7,70 Råoljepris. dollar per fat 28 27 26

' Avser bearbetade varor vägt enligt varje lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

Exporten beräknas med dessa förutsättningar öka med 41/2% 1986 att jämföra med 2% 1985. Den högre ökningstakten 1986 beror på att exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg, som minskade 1985, väntas öka 1986. Exporten av bearbetade varor beräknas däremot öka något långsammare 1986 än 1985. Importökningen beräknas till följd av en avsaktande ökning av inhemsk efterfrågan stanna vid S% 1986 att jämföra med 8% 1985. '

Bytesbalansunderskottet reduceras därmed till 5 miljarder kr. 1986. Svängningarna i bytesbalansen mellan 1984 och 1986 beror både på förlora- de marknadsandelar och på ett antal tillfälliga faktorer. De negativa effek- terna på svenska företags marknadsandelar av högre prisstegringar på svenska produkter än utlandets svarar för en försämring av bytesbalansen 1985 och 1986 med ca 3 miljarder kr. per år. Nettoimport av råolja och

' Orsakerna till valutautflödet och försvagningen av bytesbalansen första halvåret 1985 har analyserats i "Valutaflödena 1985 och den ekonomiska politiken”, Ds Fi 1985: 16. finansdepartementet december 1985.

Tabell 1: 1 F örsörjningsbalans och nyckeltal Prop. 1985/86: 100

Procentuell volymförändring BIL "[ Miljarder kr. 1984 1984 1985 1986 BNP 787,2 3.4 2,2 1.6 Import av varor och tjänster 54,1 4,7 8,1 4.9 Tillgång ] 041,25 3.7 3,6 2,4 Privat konsumtion 397,9 1,3 2,8 1,5 Offentlig konsumtion 221,5 2.0 0.9 1.4 Stat 61,0 0,3 —1,0 —0.9 Kommuner 160,5 2.7 1,7 2,2 Bruttoinvesten'ngar 144,9 3.9 6.3 0,5 Näringsliv 70,5 9,6 12,0 0.4 Därav industri 23,2 16,6 19,2 5,0 Statliga myndigheter och affärsverk 17.2 —5,7 5,8 6,7 Kommuner 25,0 —4,1 —4.0 ——0,5 Bostäder 32,2 4,5 2,6 —2,1 Lagerinvestering -7,5 0,7I 1.1| 0.4l Export av varor och tjänster 284,4 6,5 2,0 4,5 Användning 104l,3 3,7 3,6 2,4 1984 1985 1986 Timlön. % per år 8,6 7,0 5.5 Konsumentpris dec.—dec., % per år 8,1 5,7 4,2 Sysselsättning, förändring i antal personer +36 000 +43 000 +25 000 Arbetslöshet, % 3,1 2,9 2,9 Bytesbalans, miljarder kr. 3 —10 — 5 Budgetsaldo, miljarder kr. —75 —55 —50

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

petroleumprodukter, transfereringsnetto och nettoexport av fartyg förkla- rar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 1 1 miljarder kr. 1986. Därtill kommer en rad andra faktorer som inverkat på bytesbalansen, t. ex. den inhemska efterfrågcutvecklingen i förhållande till omvärldens, vissa trendmässiga förändringar i marknads- andelar, ändringar i bytesförhållandet etc.

En bidragande orsak till försämringen av bytesbalansen 1985 var den kraftiga ökningen av den privata konsumtionen, som beräknas till närmare 3 %. Det är särskilt konsumtionen av varaktiga och delvis varaktiga varor, som har ökat. Någon dämpning av konsumtionsökningen under hösten 1985 har inte märkts trots den kreditåtstramning som genomfördes i maj 1985. För 1986 förutses en fortsatt ökning av hushållens reala disponibla inkomster. Den privata konsumtionen förutses öka med 1 1/2 %, se tabell 1: 1.

Den kommunala konsumtionen beräknas ha ökat något långsammare 1985 än tidigare är till följd av en minskning av dels antalet personer sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels den genomsnitt- liga arbetstiden. Kommunernas relativt expansiva planer i kombination med en god ekonomi — inkomsterna beräknas öka med 81/2% 1986, likviditeten är god. den kommunala utdebiteringen minskar 1986 för första gången på 30 år — väntas leda till en konsumtionsökning med drygt 2% 4

1986. Den restriktiva inriktningen av statsbudgeten beräknas leda till en fortsatt minskning av den statliga konsumtionen med ca 1% 1986. En central del i den ekonomisk—politiska strategin har varit att uppnå ökade investeringar i näringslivet. På de tre åren mellan 1982 och 1985 har också näringslivets investeringar ökat med 25 %. Industrins investeringar har ökat med ca 40%. Det höga kapacitetsutnyttjandet i industrin och den goda lönsamheten väntas medföra en fortsatt ökning av industrins investe- ringar 1986. I verkstadsindustrin beräknas investeringarna öka med ca 20%. I massa- och pappersindustrin'minskar emellertid investeringarna efter en tillfälligt mycket hög nivå 1985. För hela industrin beräknas investeringsökningen till 5 %. Även för näringslivet totalt sett (exkl. bostä- der och handelsflotta) väntas en viss ökning av investeringsaktiviteten 1986.

Trots detta beräknas de totala investeringarna öka med endast 1/2% 1986. Det som drar ner den totala investeringsnivån är i första hand en viss minskning av bostadsinvesteringarna. Bostadsbyggandet väntas ligga kvar på nivån 30000 lägenheter 1986, men minska något i fasta priser. Därtill kommer att ombyggnadsinvesteringarna, vilka ökat mycket starkt t.o.m. 1985 och nu är större än nybyggnadsinvesteringama. också väntas gå ned något 1986.

Den beskrivna utvecklingen leder till att den inhemska efterfrågan ökar betydligt långsammare 1986 än 1985. Det är främst den svagare investe- ringsökningen och ett minskat bidrag från lagerinvesteringarna som svarar för dämpningen av den inhemska efterfrågetillväxten. BNP-tillväxten be- räknas sakta av till 1 1/2% 1986. Detta är en något högre tillväxt 1986 än vad konjunkturinstitutet räknade med i sin prognos i december 1985. Skillnaden beror främst på att prognosen för investeringarna har upprevi- derats till följd av en något mer positiv bedömning av näringslivets och särskilt industrins investeringar samt mer positiva kommunala planer för bostadsbyggandet.

Arbetsmarknadsläget har förbättrats kraftigt 1984 och 1985. Sysselsätt- ningen beräknas ha ökat med 36000 personer 1984 och 43000 personer 1985. Arbetslösheten har reducerats från 3,5% 1983 till 2,9% 1985. Det goda arbetsmarknadsläget kvarstod under hösten 1985. Sysselsättningen ökade relativt kraftigt och arbetslösheten fortsatte att reduceras. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var högt och antalet personer som berördes av varsel om personalinskränkningar var lågt.

Arbetsmarknadsläget bedöms bli ungefär oförändrat 1986 genomsnittligt sett, även om en viss försvagning under loppet av året inte kan uteslutas. En fortsatt sysselsättningsökning förväntas inom de privata och offentliga tjänstesektorerna. Inom jord- och skogsbruk och industri kan sysselsätt- ningen komma att minska under året.

En annan väsentlig del i den ekonomisk—politiska strategin har varit att rätta till de finansiella obalanserna, särskilt att minska det offentliga spa- randeunderskottct. Finanspolitiken har också haft en restriktiv inriktning under de senaste åren och får det även 1986. Den offentliga sektorns finansiella sparande har förbättrats kraftigt från ett underskott på 40 mil- jarder kr. 1982 till 12 miljarder kr. 1985. En fortsatt minskning av under-

skottet till 9 miljarder kr. (motsvarande ca 1 % av BNP) förutses för 1986.

Förbättringen av den offentliga sektorns finansiella sparande beror emellertid inte bara på ökad tillväxt och restriktiv budgetpolitik utan under senare tid delvis också på att pris- och löneökningarna har varit högre än önskvärt. Höga pris- och löneökningar leder på kort sikt till en reducering av den offentliga sektorns sparandeunderskott, men på längre sikt till ökande underskott. Den snabba reduceringen av det offentliga sparande— underskottet beror därför inte enbart på en positiv samhällsekonomisk utveckling.

Till följd av att ökande investeringar och lageruppbyggnad endast delvis kompenserades av ett ökat bruttosparande i näringslivet, minskade den privata sektorns finansiella sparande 1985 . För 1986 väntas den jämförelse- vis måttliga ökningen av investeringsutgifterna inklusive lager, trots en viss dämpning av vinstandelen, leda till en stabilisering av den privata sektorns finansiella sparande.

Penningpolitiken har under 1985 inriktats på dels att motverka ett privat valutautflöde genom att upprätthålla en hög räntenivå. dels att finansiera budgetunderskottet på ett sådant sätt att likviditetsutvecklingen begrän- sas. Vidare har omläggningen av penningpolitiken i marknadsorienterad riktning fortsatt under året bl. a. genom att riksbankens rekommendationer för bankernas, finansbolagens och bostadsinstitutens utlåningsvolym slo- pats och villkoren för bankernas upplåning i riksbanken ändrats.

Under 1985 har en betydande räntemarginal gentemot utlandet upprätt- hållits. Som störst var den efter kreditåtstramningen i maj, när räntan på statsskuldväxlar uppgick till 16% att jämföra med en ränta på 8% för 3-månaders eurodollarlån. Räntemarginalen får ses mot bakgrund av det stora valutautflödet i början av året och regeringens uttalade mål att över längre perioder undvika privata valutautflöden. Sedan maj har valuta- strömmarna vänt och ett betydande privat valutainflöde uppstått. Ränteni- vån har successivt kunnat sänkas till drygt 12 % i slutet av året.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

2 Den internationella utvecklingen 2.1 Allmän översikt

Den genomsnittliga tillväxten i industriländerna gick under 1985 in i en lugnare fas. En oväntat svag utveckling i många länder under första hälften av året följdes av en viss förnyad expansion, som dock blev otillräcklig för att infria tidigare bedömningar av BNP-ökningen för helåret. I den revide- rade nationalbudgeten 1985 uppskattades OECD-områdets tillväxt under året till 3 1/4 %. Den faktiska tillväxten ser ut att ha blivit ungefär en halv procentenhet lägre, vilket främst kan tillskrivas en oväntat låg tillväxt i Förenta staterna och Japan. För de västeuropeiska länderna synes tillväx- ten mätt över hela året ha blivit nära vad som tidigare förutsågs, dvs. drygt 2 1/4%. SySSelsättningen ökade något snabbare än väntat i Västeuropa, men arbetslösheten fortsatte trots detta att växa.

Utsikterna för 1986 tyder på att tillväxten i OECD-området åter försva- gas efter expansionen under andra halvåret 1985. För helåret 1986 kan tillväxten därmed komma att ske i ungefär samma takt som föregående år, ' eller ca 2 3/4 %. En tillväxt i denna takt skulle innebära att de senaste årens konjunkturuppgång inte leder till lika stark total förbättring av aktiviteten som varit fallet vid de uppgångar som inträffade under 1970-talet.

Den största förändringen i utvecklingen 1986 jämfört med 1985 är att den japanska tillväxten bromsas upp från ca 5 % till ca 3 1/2 %. Så gott som hela

Tabell 2:1 Bruttonationalpmduktens utveck|ing i vissa OECD-länder Årlig procentuell förändring

Andel av 1984 19852 19862 OECD-om- rådets totala BNP i %' De sju stora länderna Förenta staterna 44,5 6,8 2 1/2 2 3/4 Japan 15,1 5,8 5 3 1/2 Förbundsrepubliken Tyskland 7,5 2,7 2 1/2 3 Frankrike 6.0 1,5 l 1 1/2 Storbritannien 5,2 2,5 3 l/2 2 1/4 Italien 4,2 2,6 2 1/4 2 1/2 Kanada 4,1 5,0 4 3 Norden Danmark 0,7 3,5 2 1/2 3 1/4 Finland 0,6 3,0 3 1/2 2 3/4 Norge 0,7 3,8 3 1/4 2 1/2 Sverige 1,2 3,4 2 1/4 1 1/2 Vissa andra OECD-länder Belgien 0.9 1.3 1 1/2 1 1/2 Nederländerna 1,5 1,7 2 2 Schweiz 1.1 2,1 3 3/4 2 1/4 Österrike 0,8 2,0 2 3/4 2 1/4 OECD-Europa 33,9 2,4 2 1/4 2 1/4 OECD-totalt 100,0 4,9 2 3/4 2 3/4

' 1984 års BNP, löpande priser och växelkurser. 2 Finansdepanementets bedömningar.

denna nedgång i tillväxttakt kan hänföras till minskad nettoexport. och den inhemska efterfrågan kommer sannolikt inte att expandera snabbare och upphäva detta bortfall. I Förenta staterna mattas den inhemska efterfråge- tillväxten, och det är främst genom att den reala utrikesbalansen inte fortsätter att försämras som också den totala tillväxten kan konsolideras något. Till bilden av utsikterna för 1986 hör ett visst "överhäng" från 1985 i och med att tillväxten var snabbare under andra halvåret än under första. Förenta staternas BNP kan sålunda beräknas öka med 2 3/4% 1986. För Västeuropa förutses en fortsatt svag tillväxt. För helåret 1986 kan detta väntas resultera i ungefär samma ökningstakt som fjolåret, dvs. ca 2 1/4 %. Trots en gynnsammare demografisk utveckling förblir detta otillräckligt för att leda till en minskning av arbetslösheten totalt sett. Denna kan i själva verket öka med ytterligare några hundra tusen, och det är bara i ett fåtal länder som arbetslösheten kan väntas falla. För de västeuropeiska län- derna sammantagna beräknas nettoexporten komma att spela en mindre roll för tillväxten och den inhemska efterfrågan få en motsvarande större betydelse. Särskilt den privata konsumtionen, som under de senaste åren ökat långsammare i Västeuropa än i övriga OECD-länder, väntas kunna svara för en något ökad andel av tillväxten.

Situationen i utvecklingsländerna påverkas i stor utsträckning av ut- vecklingen i industriländerna. De oljeproducerande utvecklingsländerna har alltjämt en långsam tillväxt som en återspegling av den fortsatt krym- pande oljeimporten i industriländerna och den svaga prisutvecklingen. De s.k. NIC-länderna har hamnat i vad som kan förmodas vara en andhämt- ningspaus i den snabba tillväxten, sedan exporten från flera av dem stag- nerat som följd av uppbromsningen av den amerikanska tillväxten. Grup- pen övriga icke oljeproducerande utvecklingsländer har en något hetero- gen utveckling, men många länder har det gemensamt att externbalansen är en utpräglad restriktion för den ekonomiska politiken. Växande skuld- tjänstbetalningar och försämrat bytesförhållande i utrikeshandeln kommer under 1986 att ställa ytterligare krav på en dämpad real efterfrågeutveck- ling i dessa länder om bytesbalansunderskottet inte skall växa okontrol- lerat på nytt. För utvecklingsländerna sammantagna kan BNP-tillväxten 1986 bli ungefär oförändrad, 3 1/2 ä 4%.

En utveckling av det skisserade slaget kan beräknas medföra en genom- snittlig tillväxt i världshandeln om ca 4% 1986, dvs. av samma storleksord- ning som 1985. Handeln mellan industriländerna kan bli något mer livaktig än genomsnittet och världshandeln med färdigvaror kan sålunda komma att öka med drygt 6%, medan råvaruhandeln väntas öka med 2 a 3%. Fallande reala råvarupriser beräknas göra det svårt för producentländerna att begränsa underskottet i bytesbalansen. Bland industriländerna förutses bytesbalanserna fortsätta att utvecklas i riktning mot ökad ojämvikt, främst till följd av kortsiktiga effekter av de växelkursförändringar som till stor del redan skett snarare än p.g.a. ökade obalanser i den underliggande reala utvecklingen. Förenta staternas bytesbalansunderskott 1986 beräk- nas till närmare 4% av BNP, och för Japan och Förbundsrepubliken Tyskland förutses överskotten samtidigt växa till ca 4% resp. ca 2%.

Som alltid är prognoser över det kommande årets utveckling osäkra. En

Prop. 1985/86: 100 Bil. l.l

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder Prop. 1985/86: 100 Ärlig procentuell förändring BiL 1,1

1984 l985' 1986' De sju stora länderna Förenta staterna 4,3 3 1/2 4 Japan 2,2 2 1/4 1 1/4 Förbundsrepubliken Tyskland 2,4 2 1/4 1 1/2 Frankrike 7,4 6 4 Storbritannien 5,0 6 1/4 4 1/2 Italien 10.8 8 3/4 7 1/2 Kanada 4,3 4 4 1/2 Norden Danmark - 6.4 4 3/4 3 Finland 7,1 6 5 Norge 6,6 5 1/2 6 Sverige 8.0 7 1/2 5 Vissa andra OECD-länder Belgien 6,3 5 4 1/2 Nederländerna 3,3 2 1/4 1 3/4 Schweiz 2,9 3 1/2 2 1/4 Osterrike 5,6 3 1/4 2 3/4 OECD-Europa 7.4 6 3/4 5 1/2 OECD-totalt 5,3 5 4 3/4

' Finansdepartementets bedömningar.

rad faktorer talar emellertid för att en sådan utveckling som här skisserats skall kunna realiseras. Studier inom OECD tyder på att tillgången på produktionsfaktorer generellt sett inte skulle utgöra något hinder för till- växten i OECD-länderna. Arbetskraften är undersysselsatt, särskilt i Väst- europa, och lönekostnaden per producerad enhet har stigit långsammare än priserna de senaste åren, vilket borde stimulera efterfrågan på arbets- kraft. För 1986 förutses en fortsatt långsam ökningstakt om ca 2 1/2% för lönekostnaden per producerad enhet i de största industriländerna i genom- snitt; i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan beräknas ökningen stanna vid 1/2 a l %. Vidare är kapacitetsutnyttjandet inom industrin lägre än vid tidigare högkonjunkturer. och investeringsaktiviteten har varit relativt sett livlig de senaste åren, vilket stimulerat förnyelsen och anpassningen av produktionsapparaten till förändringar i efterfrågans inriktning. Denna process bedöms fortsätta även 1986, om än sannolikt i något långsammare takt.

Den långsamma ökningen av lönekostnaderna under de senaste åren är en väsentlig faktor bakom framgångarna i inflationsbekämpningen i indu- striländerna. I de större länderna understiger inflationstakten nu 4%, vilket inte varit fallet sedan 1968. I merparten av OECD-länderna bedöms inflationen fortsätta att dämpas 1986. vilket breddar underlaget för att också inflationsförväntningarna kan bringas ned mera varaktigt. För detta talar vidare åtminstone under 1986 — utsikterna för råvarupriserna, som hittills hållits tillbaka av förhållanden både på utbuds- och på efterfrågesi- dan. Den allmänna tillväxten i industriländerna har varit för svag och för lite inriktad på råvaruefterfrågan. Dessutom har utbudet pressats upp av 9

behovet av exportintäkter hos många råvaruproducerande länder. För Prop. 1985/861100 1986 talar övervägande skäl för fortsatt fallande reala råvarupriser. Ten- Bil. 1.1 densen till lägre realpriser är ännu mer uttalad för råolja och oljeprodukter. Under stor del av hösten 1985 steg visserligen oljepriset på spotmarkna- den, beroende dels på att den normala säsongsefterfrågan blev särskilt stor sedan lagren i köparländerna tidigare dragits ned, dels på minskat utbud av sovjetisk olja på världsmarknaden. Men oljepriset föll åter efter OPEC- mötet i början av december, och utrymmet för ytterligare prisfall på olja under 1986 är betydande om t. ex. Saudiarabien skulle göra verklighet av sitt hot om att öka utvinningen även vid svagare efterfrågeläge på spot- marknaden.

Inflationsförväntningarna torde också påverkas av utvecklingen av de offentliga budgetunderskotten och deras finansiering i olika länder. Den strama inriktning som budgetpolitiken haft under flera år i flertalet västeu- ropeiska länder ser i huvudsak ut att bestå under 1986. I kombination med en mindre restriktiv penningpolitik kan de förbättrade utsikterna till lägre inflation medge successivt lägre räntor, inte bara i nominella tal utan också realt. Härvidlag skiljer sig emellertid möjligheterna och riskerna åt väsent- ligt mellan olika länder, beroende på utvecklingen på växelkursområdet. Generellt sett är en lägre dollarkurs i detta avseende en positiv omständig- het för länderna utanför Förenta staterna, vilka skulle få ett ökat utrymme att föra en mindre stram ekonomisk politik, medan den amerikanska eko- nomin genom deprecieringen kan väntas få större inflationsimpulscr.

De allmänt sett gynnsamma utsikterna för en låg inflationstakt under 1986 har sin betydelse också därigenom att tilltagande inflation historiskt sett spelat en avgörande roll bakom att tidigare konjunkturuppgångar brutits. Antingen har inflationen i sig fått detta resultat eller också har den ekonomiska politiken måst skärpas för att begränsa prisstegringarna.

Flera av de omständigheter som i denna konjunkturcykel talar för en lugn prisutveckling kan i själva verket komma att dämpa inflationstakten mer än väntat. Vilken stimulanseffekt detta får på den reala aktiviteten beror emellertid till stor del på om utvecklingen sker gradvis eller mera

Tabell 2:3 Arbetslöshet i några OECD-länder Procent av arbetskraften, årsgenomsnitt. standardiserade definitioner

1984 1985' 1986' Förenta staterna 7,5 7 1/4 7 1/4 Japan 2.7 2 1/2 2 3/4 Förbundsrepubliken Tyskland 8,6 8 3/4 8 1/2 Frankrike 9,7 10 1/4 11 Storbritannien 13,2 13 1/4 13 Danmark2 10,0 9 1/4 8 3/4 Finland 6.1 6 6 Norge 3,0 2 3/4 2 3/4 Sverige 3.1 3 3 OECD-Europa 10,7 11 11 1/4 OECD-totalt 8,4 8 1/2 8 1/2

' Finansdepartementets bedömningar. 2 Nationell definition 10

Tabell 2:4 Bytesbalanssaldo i några OECD-länder Prop. 1985/86: 100 Miljarder dollar Bil. 1.1 1984 1985' 1986'

Förenta staterna 102 — 128 -— 150

Japan 35 48 60 Förbundsrepubliken Tyskland 6 13 20 Frankrike — l 1 3 Storbritannien 1 4 3

OECD-Europa 11 17 30

OECD-totalt — 64 — 67 —- 70

' Finansdepartementets bedömningar.

abrupt; i det senare fallet kan desinflationen leda till så ökad osäkerhet att de positiva effektema uteblir.

Jämsides med möjligheten att nå en lägre inflationstakt i industriländer- na föreligger emellertid också ett antal faktorer som innebär klara risker för ett sämre utfall än grundprognosen. Dessa hänför sig både till utveck- lingen inom OECD—området och till relationerna till länder utanför indu- strilandskretsen.

Den dominerande osäkerheten inom OECD-området är förknippad med den obalanserade utvecklingen i Förenta staterna jämfört med övriga indu- striländer. En anpassning av utrikesbalansen och av den bakomliggande offentliga sparandebristen måste ske för att på sikt öka den amerikanska ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Bytesbalansutvecklingen under 1986 förutses medföra ännu större underskott i Förenta staterna, medan i första hand Japan och Förbundsrepubliken Tyskland ökar sina överskott. Tendensen förstärks tillfälligt ju mer dollarn faller (inom vissa gränser) mot de andra valutorna. Som nämnts ovan kan emellertid en fortsatt gradvis dollardepreciering stimulera till en starkare tillväxt utanför Förenta sta- terna. Detta skulle underlätta den amerikanska anpassningen, men för att helt undanröja ojämvikten i bytesbalansen skulle sannolikt också en eko- nomisk—politisk åtstramning av den amerikanska efterfrågan behöva tillgri- ' pas. Sådana åtgärder skulle troligen bli helt ofrånkomliga och behöva bli mer långtgående om dollarkursen började falla mycket snabbt. Då skulle också återverkningarna på omvärlden bli övervägande negativa, och en betydande kontraktiv effekt på världsekonomin måste därvid befaras.

Det bör understrykas att osäkerheten om dollarkursutvecklingen fortfa- rande är mycket stor. Det bör också uppmärksammas att dollarkursen under större delen av 1985 fortfarande åtnjöt ett starkt förtroende i sam- band med internationella placeringar och att deprecieringen tidvis kom till stånd endast tack vare omfattande valutainterventioner och räntepolitiska åtgärder i de stora industriländerna. Det kvarstår sålunda en risk för att dollarn åter förstärks om sådana åtgärder inte längre bedöms kunna tillgri- pas.

En förnyad dollaruppgång riskerar att medföra de allvarligaste konse- kvenserna för den ekonomiska tillväxten i världen. Till att börja med kan befaras att de protektionistiska strömningarna i Förenta staterna får ny 11

näring, vilket inte bara berövar andra länder en exportmarknad utan också Prop. 1985/86: 100 torde leda till en mera utbredd tillämpning av handelspolitiska inskränk- Bil. 1.1 ningar i andra länder. Tillväxten i industriländerna skulle därmed troligen snabbt avta. Särskilt illa utsatta skulle emellertid utvecklingsländerna komma att bli vid ett sådant förlopp. En låg tillväxt i industriländerna skulle vara det allvarligaste hotet mot en lindring av skuldbördan genom att begränsa utvecklingsländernas cxportmöjligheter och ytterligare för- svaga råvarupriserna. En hög dollarkurs fördyrar givetvis skuldtjänsten och även relativt låga nominella räntor kan för skuldländerna betyda fortsatt höga realräntor.

Också utan en förbistring av det handelspolitiska klimatet rymmer ut- vecklingsländemas skuldproblem betydande potentiella risker för världs— ekonomins tillväxt. De länder som svarar för de största skulderna i det internationella kreditsystemet har under senare år genomfört omfattande anpassningar som reducerat importbehovet och därmed bytesbalansun- derskottet och utlandsskuldens tillväxt. Vuxit har skulden likväl gjort, och skuldtjänståtagandena har till stor del kunnat infrias endast genom omför- handlingar av kreditvillkoren så att betalningarna kunnat uppskjutas. Om tillväxten i industriländerna successivt försvagas under 1986 vilket hu- vudprognosen innebär — förvärras läget på nytt för skuldländerna. Det är tveksamt om det är möjligt att fortsätta med nya åtstramningsåtgärder i flertalet av dessa länder, och i så fall ökar deras samlade bytesbalansun- derskott på nytt så att nya resurser måste ställas till deras förfogande. Det som erfordras är inte enbart finansiella resurser för att kunna tillgodose likviditetsbehovet utan framför allt reala resurser som bidrar till att främja en strukturanpassning och ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna själva. En varaktig förbättring för utvecklingsländerna torde i flera fall förutsätta en minskning av det stora råvaruexportberoendet. Trots initiativ som tagits på senare tid, bl.a. från amerikanskt håll, torde skuldproblemet förbli ett akut riskmoment under överskådlig tid. Betydelsen av efterfrågan från dessa länder för industriländerna kan illustreras med att den åtstram- ning som genomfördes 1982—1984 enligt en beräkning av OECD-sekreta- riatet har reducerat tillväxten i OECD:s reala BNP med 1 1/4% och höjt arbetslösheten med 2 1/4 miljoner personer.

Förenta staterna och Japan

Under de båda åren 1983 och 1984 motsvarade tillväxten i Förenta staterna och Japan nära två tredjedelar av hela OECD-områdets tillväxt. Tillväxt- takten har därefter successivt fallit, och för 1986 beräknas endast något över hälften av industriländernas ekonomiska tillväxt ske i dessa båda länder. Tillväxten av BNP i Förenta staterna blev oväntat svag under första halvåret 1985 men beräknas ha återhämtat sig något därefter. För helåret kan tillväxten uppskattas till ca 2 1/2 %. Konjunkturuppgången de senaste åren har varit relativt ojämnt fördelad mellan olika branscher. De konkur- 12

rensutsatta näringarna jordbruk och tillverkningsindustri har haft problem Prop. 1985/86: 100 med konkurrenskraften till följd av den höga dollarkursen. Sysselsättning- Bil. l.1 en har totalt sett ändå hållits uppe tack vare en stark tillväxt i tjänstenä- ringarna, som har särskilt stor betydelse i den amerikanska ekonomin. Efterfrågan inom landet förblev livaktig under en stor del av 1985, men kom i allt högre grad att spilla över i ökad import. Bytesbalansen beräknas för 1985 ha givit ett underskott motsvarande nära 4 % av BNP. I absoluta tal har Förenta staterna därmed blivit världens största kapitalimportör och beräknas ha blivit nettoskuldtagare under 1985.

För 1986 kan förutses en klart lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan. De amerikanska hushållen ökade under 1985 sin konsumtion mer än in- komsterna, och man kan nu förvänta att sparkvoten åter normaliseras. De privata investeringarna, som jämte konsumtionen burit upp tillväxten, väntas plana ut eller kanske t.o.m. falla något. Lönsamheten inom indu- strin har varit sämre än under tidigare högkonjunkturer till följd av lägre kapacitetsutnyttjande och produktivitetstillväxt än vanligt. Om dessutom den allmänna tillväxten försvagas efter en tillfällig uppgång andra halvåret 1985, blir investeringsincitamenten mindre. Den ökade skattebelastning på företagen som föreslagits i presidentens skattereform kan tillfälligt verka i samma riktning. Lagerinvesteringama har hittills utvecklats oväntat svagt med hänsyn till den framskridna konjunkturfasen. En höjning av lagerkvo- terna kan underlättas av fallande realräntor, men omslaget bedöms likväl bli begränsat 1986.

Den finanspolitiska expansionen har ända sedan 1981 varit en viktig drivkraft bakom den amerikanska konjunkturuppgången. Med tiden har emellertid den tillväxtstimulerande effekten därav avtagit. För 1986 kan den finanspolitiska effekten för närvarande bedömas bli nära nog neutral. På längre sikt är det nödvändigt att minska det federala budgetunderskottet väsentligt för att få till stånd en mer balanserad utveckling av den ameri- kanska ekonomin, och under en följd av år kan därmed övervägande kontraktiva effekter av finanspolitiken förväntas.

Under första halvåret 1985 gjordes penningpolitiken mindre restriktiv i syfte att stimulera tillväxten, och penningmängden ökade under hela året avsevärt snabbare än angivna målintervall. Denna uppmjukning möjlig- gjordes av det svaga inflationstrycket i ekonomin, och den åtföljande räntesänkningen underlättade den successiva deprecieringen av dollarn. Från mars till september sjönk dollarns effektiva värde med ca 15%. Tendenser till förnyad förstärkning av dollarkursen föranledde i slutet av september ett beslut av de fem största industriländerna om samordnade valutainterventioner och vissa andra åtgärder för att pressa ned dollarkur- sen till en ännu lägre nivå. Sedan dess har dollarn (fram till mitten av december) deprecierats med ytterligare ca S%.

Penningpolitikens fortsatta utformning beror i hög grad på hur dollarkur- sen utvecklas framgent. Klart är att den hittillsvarande deprecieringen inte är tillräcklig för att i sig generera jämvikt i bytesbalansen, i synnerhet inte när exportmarknaderna växer så långsamt. Priseffekterna till följd av dol- lardeprecieringen torde i stället medföra att bytesbalansen kommer att visa större underskott 1986 än 1985. Förstärkningen av den amerikanska kon-. 13

kurrenskraften visar sig först på lite sikt i ökade marknadsandelar utom- Prop. 1985/86: 100 lands och hemma. En fortsatt gradvis depreciering av dollarn skulle göra Bil. 1.1 det möjligt att bibehålla en ganska expansiv penningpolitik som i sin tur kunde stödja den inhemska aktiviteten, förbättra företagens lönsamhet etc. Ett mer abrupt och omfattande dollarfall — som kan utlösas av minskat förtroende för den amerikanska ekonomin, t. ex. om budgetunderskottet ligger kvar på en hög nivå — måste befaras medföra mer akuta inflations- risker och sannolikt pareras med en kraftig penningpolitisk åtstramning för att dämpa den inhemska efterfrågan och importen samt stödja finansiering- en av bytesbalansunderskottet. En tredje möjlighet, slutligen, är att dollar- kursen förstärks på nytt. I ett sådant läge skulle sannolikt lättnader i penningpolitiken vara otillräckliga för att förhindra en ytterligare försvag- ning av BNP-tillväxten till följd av att den amerikanska konkurrenskraften försämras.

Sammantaget innebär bedömningarna att tillväxttakten i den amerikans- ka BNP gradvis kan väntas avta under loppet av 1986. För året som helhet kan tillväxten bli strax under 3 %. Sysselsättningen kan komma att fortsät- ta att öka något, men inte medge någon ytterligare nedgång i arbetslöshe- ten.

Japan tillhör de länder som kunnat dra stor nytta av den starka tillväxten av efterfrågan i Förenta staterna. Den japanskalexporten har sålunda fortsatt att öka snabbare än världshandeln. Takten har emellertid succes- sivt avtagit. Trots de tillväxtimpulser som exportutecklingen givit den interna ekonomin har därmed även den totala BNP-tillväxten kommit att bli lägre än tidigare. För 1985 som helhet beräknas BNP ha ökat med strax under 5 % inemot en procentenhet långsammare än föregående år.

Tillväxten torde fortsätta att avta även 1986, trots det stimulanspaket för den inhemska efterfrågan som tillkännagavs i oktober 1985. Detta har till syfte att motverka en försvagning av den internationella efterfrågan och att reducera det strukturella sparandeöverskott som finns i den japanska ekonomin. Åtgärderna i paketet har officiellt bedömts höja BNP med 1,3 % under 1986, men fristående bedömare menar att effekten kan bli väsentligt mindre. Effekten av åtgärderna på importen torde bli små; även med den optimistiska officiella bedömningen stannar uppskattningen vid 2 miljarder dollar, dvs. endast 4% av det beräknadeöverskottet i bytesbalansen för 1985. Stimulanspaketet är främst inriktat på bostadsbyggande och infra- strukturellainvesteringar. Den privata konsumtionen påverkas huvudsak- ligen indirekt. Efter 1982 har det visat sig svårt att förmå de japanska konsumenterna att öka konsumtionen mer än ökningen av de disponibla inkomsterna, dvs. hushållens sparkvot har inte fortsatt att falla som den gjorde under större delen av 1970-talet. Under 1986 kan den privata kon- sumtionen möjligen åter komma att öka något snabbare därför att realin- komsten stiger till följd av lägre inflation snarare än accelererande nomi- nella inkomster. Investeringarna fortsätter troligen att öka men i långsam- mare takt när tillväxten och vinstläget försvagas. Finanspolitiken torde förbli stram och inriktas på att uppnå balans i statsbudgeten före 1980-ta- lets slut.

Den externa obalansen kan komma att förvärras 1986 i så måtto att 14

bytesbalansöverskottet fortsätter att öka till ca 60 miljarder dollar. Bakom Prop. 1985/86: 100 detta ligger likväl en klart svagare ökningstakt av nettoexporten i reala Bil. l.l termer, och överskottet ökar initialt främst till följd av yenens apprecie- ring. På sikt är en högre yen-kurs nödvändig för att reducera den externa obalansen. Hittills har det krävts höjningar av den japanska räntenivån för ' att hindra att yenens värde åter faller. Denna penningpolitiska åtstramning förstärker sålunda de redan kontraktiva effekterna av finanspolitiken. Be- dömningen av efterfrågetillväxten inom Japan under 1986 torde därför behöva bli ganska pessimistisk. BNP beräknas öka med 31/2'%, dvs. i ungefär samma takt som före den senaste konjunkturuppgången.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta staterna Japan

1985 1986 1985 1986 Privat konsumtion 4 2 1/4 2 3/4 3 1/4 Offentlig konsumtion 5 1/4 2 3/4 2 3/4 2 1/4 Bruttoinvesteringar 5 1/4 1 1/2 5 4 1/4 Lagerinvesteringar —1 1/4 1/4 0 Utrikesbalans —1 0 1 1/2 1/4 BNP 2 1/2 2 3/4 5 3 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Västeuropa

Tillväxten i de europeiska ekonomierna sammantagna väntas komma att förändras endast obetydligt mellan 1985 och 1986. Även 1986 förutses en genomsnittlig tillväxt i intervallet 2—2 1/2 %. Tillväxten bedöms övergå till att vara alltmer internt genererad och bidraget från utrikeshandeln förvän- tas avta. Inflationen torde fortsätta att sjunka. Flertalet länder har utfäst sig att fortsätta budgetsaneringen, men inför kommande parlamentsval i såväl Förbundsrepubliken Tyskland som Frankrike och Storbritannien antyds beredskap från regeringarnas sida att vidta vissa uppmjukningar av den ekonomiska politiken om tillväxten försvagas. Arbetslösheten förvän- tas ändå kvarstå som det övergripande problemet. . I Förbundsrepubliken Tyskland beräknas BNP under 1985 ha ökat med knappt 2 1/2% i volym. Denna tillväxt har en väsentlig förklaring i den starka utrikesbalansen. Jämfört med 1984 beräknas bytesbalansens över- skott ha fördubblats till 35 miljarder DM, motsvarande nära 2% av BNP. Under 1985 har dock konjunkturuppgången befästs genom en förstärkt inhemsk efterfrågan, framför allt vad avser privat konsumtion och indu- strins maskininvesteringar.

Under 1986 bedöms BNP kunna öka med omkring 3%. Bidraget från utrikesbalansen väntas bli väsentligt lägre än 1985 . bl.a. till följd av ökan- de import. Den privata konsumtionen förväntas utvecklas starkt, bl.a. till följd av att hushållens konsumtion torde stimuleras av det första steget i den skattereform som regeringen presenterat, liksom av den fortsatt låga 15

inflationen, som beräknas till ca 1 1/2% i årsgenomsnitt. Industrins ma- Prop. 1985/86: 100 skininvesteringar torde komma att öka något långsammare än 1985, eller Bil. 1.1 med 7-8%. men det ökande kapacitetsutnyttjandet tillsammans med lägre räntor och goda vinstmarginaler bör hålla investeringsaktiviteten uppe. Den öppna arbetslösheten beräknas under 1986 ligga kvar på en hög nivå om närmare 9%, men utsikterna för en långsam nedgång synes ha förbätt- rats något. Riskerna för allvarligare störningar i konjunkturförloppet förefaller be- gränsade under 1986. De angivna prognoserna för den inhemska efterfrå- gans tillväxt får snarast betraktas som försiktiga och den totala tillväxten kan komma att bli snabbare. Exportberoendet gör den västtyska ekonomin känslig för förändringar i den internationella konjunkturen eller i de han- delspolitiska förutsättningarna. Den gynnsamma produktivitetsutveekling- en, de mycket måttligt stigande lönekostnaderna samt bredden i det väst- tyska varuutbudet tyder dock på fortsatt gynnsamma exportutsikter, även vid fortsatt stigande DM-kurs. Bytesbalansens överskott beräknas stiga till ca 50 miljarder DM. Den ekonomiska politiken är alltjämt inriktad på att konsolidera budge- ten. Den skattereform som nu inleds vid årsskiftet, tillsammans med vissa familjepolitiskt motiverade transfereringar, innebär dock en paus i konsoli- deringsarbetet och medför att budgetens finanspolitiska effekter på den västtyska ekonomin torde bli mindre kontraktiv under 1986 än under föregående år.

I Frankrike har den strama ekonomiska politiken lett till fortsatta för- bättringar vad avser externbalansen och inflationen. BNP-tillväxten beräk- nas under 1985 ha understigit ] procent men för 1986 torde en tillväxt av ca 1 1/2% vara möjlig. Tack vare bl. a. en framgångsrik avindexeringspolitik på löneområdet väntas inflationen fortsätta att falla till en nivå kring 4% under loppet av 1986. Den privata konsumtionen har utvecklats positivt under 1985 och kan förväntas fortsätta att göra det under nästa år, bl. a. till följd av lägre skatter och avgifter. Bedömningen av den franska ekonomins utveckling under 1986 försvåras dock av osäkerheten kring vilken ekono- misk politik som kommer att föras efter valen till nationalförsamlingen i mars 1986.

Sysselsättningsläget förblir sannolikt det mest bekymmersamma inslaget i den franska konjunkturbilden. Arbetslösheten ligger för närvarande kring 10% och riskerar att öka ytterligare. Den genomsnittliga längden på ar- betslöshetsperioderna tenderar att öka och ungdomsarbetslösheten är fort- satt betydligt högre än OECD-genomsnittet. Denna utveckling riskerar att leda till såväl ökade utgifter över budgeten som höjda avgifter till socialför- säkringssystemet.

I Storbritannien uppskattas BNP ha ökat med ca 3 1/2% under 1985. Utvecklingen under 1986 är svårbedömd. Den goda exportutveckling och de kraftiga privata investeringar som gynnsamt påverkade den brittiska ekonomin under fjolåret förutses nu mattas av. I gengäld förväntas den privata konsumtionen i högre grad bidra till tillväxten, bl. a. till följd av en förväntad positiv utveckling av reallönerna men också genom en höjd sysselsättning under 1986. Det förefaller inte heller osannolikt att vissa 16

skattelättnader kan komma att offentliggöras under 1986. Takten i privati- seringen av vissa statliga bolag ökar och intäkterna därav torde kunna ge utrymme för insatser på andra områden, även om regeringen fortsatt eftersträvar sjunkande totala offentliga utgifter.

Inflationen fortsätter att dämpas. På lZ-månadcrsbas beräknas den ligga kring 5% i slutet av 1985 och en fortsatt sänkning till omkring 4% i slutet av 1986 torde vara möjlig.

Arbetslösheten har upphört att öka och uppgick i slutet av 1985 till drygt 13 %. För 1986 kan förutses någon nedgång i arbetslösheten. men liksom föregående år begränsas förbättringen av att befolkningen i aktiva åldrar fortsätter att växa.

Dollarns och oljeprisernas nedgång har medfört att prognosen över bytesbalansens överskott l985 reviderats ned till ca två miljarder pund. Lönekostnadsutvecklingen tyder på att Storbritanniens internationella konkurrenskraft kommer att försämras under 1986. Även detta år torde oljeprisutvecklingen få betydande effekt på pundkursen och på bytesbalan- sen. Ett något mindre bytesbalansöverskott än 1985 torde sannolikt bli ' resultatet 1986. Pundkursens utveckling påverkar också handlingsutrym- met i den ekonomiska politiken. Penningmängdens tillväxt under 1985 har legat betydligt över det målsatta'intervallet.

F örsörjningsbalans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förbundsrepub- Frankrike Storbritannien liken Tyskland

1985 1986 1985 1986 1985 1986 Privat konsumtion ] 1/2 2 3/4 1 1/2 1 1/2 2 1/2 3 1/2 Offentlig konsumtion ] 1/4 1 1/4 —0 1/2 1/4 1/2 Bruttoinvesteringar -—1 1/4 4 1/4 2 3 1/2 1 1/2 Lagerinvesteringar 1/4 —0 0 1/4 1/4 0 Utrikesbalans 1 1/4 1/2 —0 0 1 —l/4 BNP 2 1/2 3 1 I 1/2 3 1/2 2 1/4

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregå- ende års BNP.

Norden

De nordiska länderna har under de senaste årens återhämtning uppvisat en jämförelsevis hög tillväxt. Det gäller även för åren 1985 och 1986, då BNP bedöms öka med 2 1/2—3 1/2% per år. Tillväxtens sammansättning och inriktningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skillnader mellan de enskilda länderna. .

BNP-tillväxten i Danmark bedöms 1985 ha blivit 2 1/2 %. Tillväxtimpul- serna kom från näringslivets investeringar och den privata konsumtionen medan utrikesbalansen gav ett negativt bidrag till tillväxten. Inflationen föll till 4 3/4% i årsgenomsnitt. Arbetslösheten beräknas ha fallit till cirka 9 % i slutet av året. Den höga importtillväxten medverkade till att bytesba- lansunderskottet ökade till drygt 20 miljarder DKK. BNP-tillväxten beräk-

nas 1986 bli närmare 3 l/2% och väntas även fortsättningsvis baseras på Prop. 1985/86: 100 bidrag från privat konsumtion och näringslivets investeringar. Därutöver Bil. l.l bedöms bostadsbyggandet och utrikesbalansen lämna ett visst bidrag till BNP. Inflationstakten förutses sjunka ytterligare 1986. Låga löneökningar och god produktivitet beräknas medföra att kostnaderna per producerad enhet i tillverkningsindustrin blir i det närmaste oförändrade.

Regeringens ekonomiska politik syftar till en industriell expansion med stöd av en relativ konkurrenskraftsförbättring. I detta syfte förs sedan 1983 en stram budgetpolitik kombinerad med inkomstpolitiska ingrepp. Ytterli- gare liberaliseringar har skett för in- och utgående kapitalrörelser. Denna utveckling i kombination med en fast växelkurspolitik har medverkat till en betydande räntesänkning.

Det mest oroande elementet i den ekonomiska utvecklingen utgör den fortgående försämringen av bytesbalansen. Från regeringens sida har man emellertid inte varit benägen att vidta åtgärder för att motverka denna försämring av hänsyn till investerings- och exportutvecklingen och för att inte äventyra inkomstpolitikens resultat. Likafullt har regeringen i det finanspolitiska paket som presenterades i början av december tvingats föreslå åtstramningar i form av bl. a. höjda energiavgifter, begränsningar av byggandet och dämpning av konsumtionen.

Tillväxten i Finland fortsatte 1985 och beräknas för året ha uppgått till ca 3 1/2 % i genOmsnitt. Exporten har tidigare under uppgångsperioden svarat för den främsta tillväxtimpulsen, men under 1985 bedöms den inhemska efterfrågan ha svarat för hela tillväxten. Intlationstakten har under loppet av året sjunkit och beräknas ha kommit nära regeringens mål om 5 % vid slutet av 1985. Arbetslösheten visar dock inga tecken på att gå ned från nivån strax över 6%. Bytesbalansen beräknas ha uppvisat ett litet över- skott.

Även under 1986 bedöms BNP öka med i genomsnitt cirka 3 %, med en viss avmattning under loppet av året beträffande investeringar och export. För att möta den förväntade försvagningen av aktiviteten har budgeten getts en svagt expansiv inriktning. I syfte att skapa gynnsamma betingelser inför lönerörelsen sker vissa justeringar i Skatteskalorna där viss överkom- pensation för inflationen beräknas öka hushållens disponibla inkomster. Även inkomstskattesatsen för företagen sänks, från 43 till 33 %. Målet för inflationen är för 1986 satt till 3 l/2% under loppet av året. Bytesbalansen beräknas ge ett något större överskott till följd av lägre importökningstakt och förbättrat bytesförhållande.

Problem som kan skapa osäkerhet inför 1986 utgörs av lönerörelsen och exporten. Lönekostnadsökningarna måste begränsas av hänsyn till kon- kurrenskraften. Exporten till Sovjetunionen har utvecklats positivt sedan början av 1985 men för 1986 kan en minskning förväntas.

Den ekonOmiska tillväxten i Norge var relativt stark under förra året, BNP beräknas ha ökat med drygt 3%. I den s'. k. fastlandsekonomin bedöms tiIIVäxten ha varit hela 7%. Den privata konsumtionen har stimu- lerats av höjda reallöner och en expansiv finanspolitik. Inflationen beräk- nas ha blivit 5 3/4% i genomsnitt för året. Arbetslösheten har minskat markant och uppgår f.n. till cirka 2%. Bytesbalansen beräknas ha uppvi- 18 sat ett överskott på 22 miljarder NOK.

En dämpning av tillväxten förutses för 1986 till cirka 2 l/2% i genom- Prop. 1985/86: 100 snitt till följd av lägre privat och offentlig konsumtionsökning. Bruttoinvc- Bil. 1.1 steringarna beräknas öka kraftigt, speciellt bostadsbyggande och offentliga investeringar. Oljeproduktionen beräknas bli oförändrad jämfört med i år, men oljeintäkterna väntas minska kraftigt till följd av lägre dollarkurs och lägre oljepriser. Till skillnad från i de flesta andra jämförbara länder be- döms inflationstakten inte sjunka utan ligga kvar på 5 l/2—6% under året.

En expansiv finanspolitik bidrar till en hög inhemsk efterfrågan samti— digt som vissa lättnader genomförs i person- och familjebeskattningen i avsikt att dämpa lönekraven. I budgetförslaget för 1986 beräknas ett bud- getunderskott (exklusive oljeinkomster) på 27 l/2 miljarder NOK, en ök- ning med drygt 4 miljarder jämfört med innevarande budgetår. Den totala statsbudgetens överskott på knappt 20 miljarder kr. 1985 beräknas därige- nom vändas till ett underskott på nästan 1 miljard kr. 1986. Ungefär hälften av denna försvagning beror på lägre oljeinkomster. Den beräknade om- svängningen i budgetsaldot motsvarar 5 % av BNP.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark Finland Norge

1985 [986 1985 1986 1985 1986

Privat konsumtion 2 2 l/4 3 3 6 3 Offentlig konsumtion 1/4 l/4 2 3/4 2 l/4 3 l/4 2 Bruttoinvesteringar 10 8 1/2 5 2 —6 16 Lagerinvesteringar 1/2 0 l/2 0 3 1/4 —2 Utrikesbalans — 1/4 1/2 0 l/4 —2 —l BNP 2 1/2 3 1/4 3 1/2 2 3/4 3 1/4 2 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregå- ende års BNP.

3 Utrikeshandeln Prop. 1985/86: 100 Bil. 1 . 1

Det råder stor osäkerhet om hur viktiga olika faktorer är för konkurrens- kraften. Inte ens de företag som befinner sig i en konkurrenssituation kan med säkerhet uppge vad som avgör framgång eller misslyckande på mark- naden. I diskussionerna om den svenska industrins förmåga att hävda sig i konkurrensen på världsmarknaden har däremot intresset så gott som ute- slutande fokuserats på kostnadsutvccklingen. Även om man därigenom inte fångar in alla aspekter på konkurrenskraften är kostnadsläget ändå avgörande för konkurrensförmågan i både ett kortare och ett längre per- spektiv.

De viktigaste orsakerna till förändringar i kostnadsläget relativt utlandet är lönekostnads- och växelkursutvecklingen. Lönernas andel av industrins kostnader är ca 30%, men denna andel stiger till 55 % om hänsyn tas även till insatsprodukternas löneinnehåll. Kostnadsutveeklingen bestäms dock inte bara av lönekostnaderna. En mer fullständig kalkyl tar hänsyn till samtliga kostnader för de insatsvaror som industrin förbrukar. En sådan beräkning visas i tabell 3: I. Det skall påpekas att beräkningar av detta slag alltid är behäftade med viss osäkerhet. Det har dock inte någon avgörande betydelse för slutsatserna i detta fall.

Tabell 3:1 Relativ pris-, kostnads- och marginalutveckling per enhet inom tillverk- ningsindustrin. Sverige jämfört med 14 OECD-länder Index l980 = l00 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Insatskostnad l00 100 94 88 93 94 Arbetskraftskostnad per enhet 100 l02 90 76 80 82 Summa rörlig kostnad per enhet 100 101 93 85 90 91 Produktpris 100 IOI 94 87 91 92 Marginal 100 100 lOO 102 102 l0l

Beräkningarna visar att det relativa kostnadsläget (svenska industrin jämförd med de utländska konkurrenterna) var 10% lägre 1985 än 1981 (kalkylen innefattar inte räntor, avskrivningar och andra fasta kostnader). Under samma period har kronans värde genom devalveringarna fallit med 24%. De relativa kostnaderna sänktes emellertid som mest med endast ca 16% beroende på att den svenska industrins kostnader för importerade insatsvaror ökade kraftigt till följd av växelkursförändringarna. Vid de två sista devalveringarna har importpriserna dock inte stigit fullt så mycket 21

som själva växelkursförändringen motiverat. Även kostnaderna för de Prop. l985/86:100 inhemska insatsproduktcrna har ökat snabbare än arbetskrafts- Bil. l.l kostnaderna. bl. a. beroende på svag produktivitetsutveckling i näringsli- vet utanför industrin och på kraftiga prisökningar för inhemska råvaror som exempelvis skog. Totalt låg insatsvarukostnaderna 6—7% lägre rela- tivt utlandet 1985 än 1981 medan de relativa arbetskraftskostnaderna var hela 20% lägre. Relativprissänkningen för hela industriproduktionen har beräknats till 9%. Sänkningen var något mindre för bearbetade varor och större för tex konkurrensskyddade livsmedel.

Den svenska industrins konkurrenskraft försämrades. som nämnts, något 1984 och 1985 vilket påverkade relativa priser och marknadsandelar både på export- och hemmamarknaderna. Relativpriset på Sveriges export av bearbetade varor låg dock stilla mellan 3:e kvartalet 1984 och andra kvarta- let 1985. Under första halvåret 1985 förhindrades ytterligare relativprishöj- ningar emellertid främst av att den svenska kronan deprecierades med l,6%. Preliminära uppgifter för tredje kvartalet visar att relativpriserna - återigen steg.

Eftersläpande effekter av tidigare relativprishöjningar medförde tillsam- mans med andra faktorer. bland annat kapacitetsbrist, att exportmark- nadsandelarna för bearbetade varor minskade med drygt 2% l985. Mark- nadsandelarna påverkades även av tillfälliga faktorer som att den tidigare betydelsefulla lastbilsexporten till Mellanöstern föll mycket kraftigt. Detta bidrog till att de svenska exportmarknadsandelarna i OPEC-området mins- kade mcd ca 20% 1985.

Under 1986 beräknas de relativa exportpriserna, med utgångspunkt från de antaganden som gjorts om löneutvecklingen, bli i stort sett oförändrade. Samtidigt väntas den kraftiga ökningen av industriinvesteringarna medföra

Tabell 3: 2 Exportmarknadstillväxt,relativa priser och marknadsandelar för Sveriges export av bearbetade varor Procentuell förändring

l982 1983 1984 1985 1986

Exportmarknadstr'llväxtl

14 OECD-länder 3.1 5,3 |3,5 8,5 6,5 Hela världen 1.7 3.0 11,3 7,1 5,5 Priser l4 OECD-länders importpriser. nat.val.' 6,4 3,8 5,1 4.7 3,5 14 OECD-länders imponpriser, SEK' 18,8 16,2 3,2 5,9 3,5 Svenskt exportpris, SEK 12,3 ll.9 6.0 6.1 3,1 Rclaiivpris, SEK —5,4 —3,7 2,7 0,2 —0,4 Marknadsandelar, volym I 14 OECD-länder 2,2 7,7 0,4 —1.7 —1,7 I övriga länder l,5 —2,7 1,4 —5,4 2_4 Totalt 1,9 5,0 0 6 —2.3 —l 1

' Sammanvägt enligt varje lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export. 22

.att produktionskapaciteten stiger 1986. Trots att detta skulle kunna tala för Prop. 1985/86: 100 en viss förbättring av den svenska marknadsandelsutvecklingen beräknas Bil. 1.1 Sveriges marknadsandelar på OECD-marknaden fortsätta att minska. An- delsförlusterna beror till drygt hälften på att den svenska exportens andel av världshandeln trendmässigt minskar, till förmån för bl. a. NIC-län- derna. Resterande del av andelsförlusterna beror på eftersläpande anpass- ning till tidigare relativprishöjningar. För den svenska exporten till OPEC— området förutses att merparten av de marknadsandelar man förlorade 1985 återtas. Sammantaget beräknas Sveriges exportmarknadsandelar falla med drygt 1% 1986.

Råvaruexporten återhämtade sig något under senare delen av 1985 efter den svaga utvecklingen i början av året. Jämfört med 1984 föll ändå exporten av råvaror. exkl. petroleumprodukter, med 0,8 %. En förnyad men måttlig tillväxt av råvaruexporten väntas 1986.

Tjänsteexporten svarar för ca 15% av Sveriges samlade exportvärde. Det statistiska underlaget för analyser av tjänsteexporten är dock tämligen svagt. Exportintäkterna från sjöfarten har fallit i volym varje år sedan 1981. Mellan 1984 och 1985 föll exporten av sjöfartstjänster med nästan 15 %, men 1986 förutses en smärre ökning. som i så fall blir den första på 5 år. Intäkterna från resevaluta var i stort sett oförändrade i volym mellan 1984 och 1985. Bakom detta ligger bland annat ett tämligen stort bortfall av resevalutainkomster på grund av arbetsmarknadskonflikten under våren 1985 . Resevalutainkomsterna beräknas öka med 4.5 % i volym 1985—1986. Exporten av övriga tjänster föll kraftigt mellan första och andra halvåren 1984. Från denna lägre nivå har sedan exporten ökat under loppet av 1985 , en utveckling som väntas fortsätta även under 1986. Totalt sjönk tjänsteex- porten, i nationalräkenskapstermer, mellan 1984 och 1985 med drygt 1%. För 1986 förutses en ökning av tjänsteexporten med 4,4 %.

Tabell 3: 3 Exporten varugruppsvis

Exportvärde mil- Årlig procentuell förändring jarder kr.

Volym Pris 1984 1985 1986 1984 1985 1986 1984 1985 1986

Råvaror exkl. petroleum-

produkter 38,8 37,5 37.2 4.6 — 0,8 1,8 12,5 —2,9 —2,5 Bearbetade varor 184,9 305,1 220,6 11,5 4,6 4.3 6.0 6,1 3,1 Export exkl. petroleum-

produkter och fartyg 223] 242,6 257.8 10,2 3,6 3,9 , 2,3 Petroleumprodukterl 13,8 13,1 12,6 — 2.2 — 5.7 1,2 5,4 , —5,1 Fartyg 4.9 4,1 6,1 —40,5 — 18,9 48,4 7,5 ,1 0,0 Total varuexport 242.4 259,8 276,5 7,6 2,7 4,5 ,1 4,4 1,8 Total varuexport enl. NR2 241,4 257,9 274,4 7,9 2,5 4,5 7,0 4,2 1,8 Tjänsteexport enl. NR 43,0 45,6 48,3 '— 0,6 — 1,1 4,4 7,3 7, 1,4 Export av varor och tjänster 284,4 303,5 32,7 6,5 2,0 4,5 7,0 4,6 1,8

l Samt elström. 2 Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och flnansdepartementet. 23

Exporten av varor och tjänster väntas sammanlagt öka med 4.5% 1986 Prop. 1985/86: 100 mot 2% 1985. Den högre ökningstakten 1986 beror på att exporten av Bil. 1.1 råvaror, petroleumprodukter, fartyg samt tjänster beräknas öka 1986 me- dan den minskade 1985. Det kan nämnas att prognosen över fartygsexpor— ten innefattar förväntad export av begagnade fartyg på 2 miljarder kr.

Den inhemska efterfrågan tog ordentlig fart första halvåret 1985. De flesta från importsynpunkt viktiga efterfrågekomponenter steg kraftigt och den sammanlagda effekten blev en osedvanligt snabb ökning av importen. De största bidragen till importefterfrågan kom från investeringar i realkapital och i lager men även den privata konsumtionen ökade starkt. Under andra halvåret bromsades efterfrågeökningen upp mycket kraftigt, från en ök- ningstakt på 3.5 % första halvåret till en liten minskning andra halvåret (sä- songrensat).

Förnyad men måttlig tillväxt av den inhemska efterfrågan väntas 1986. Den privata konsumtionen beräknas växa tämligen starkt. De totala fasta investeringarna väntas stiga endast måttligt, men de för importen avgöran- de maskininvesteringarna ökar mer.

Importens andel av den inhemska marknaden för bearbetade varor förändras dels trendmässigt, dels som en följd av konkurrenskraftsutveck- lingen inom den svenska industrin. En del av importökningen 1985 kan hänföras till försämrad konkurrenskraft. Importandelsökningen var dock något mindre än vad de historiska sambanden implicerar. År 1986 väntas ungefär samma ökning av av importandelen som 1985.

Sammantaget beräknas importen av bearbetade varor öka med 7,5% 1986 jämfört med 1 l ,4% 1985. Vidare kan nämnas att importpriserna väntas stiga något mer än världsmarknadspriscrna till följd av att inflatio- nen i Sverige ännu inte anpassats till den lägre prisstegringstakten i vår omvärld. För tidigare år har ett klart samband av detta slag konstaterats.

Tabell 3: 4 Importen varugruppvis

Importvärde mil- Årlig procentuell förändring

jarder kr. Volym Pris

1984 1985 1986 1984 1985 1986 1984 1985 1986

Råvaror exkl. olja 29,2 30,9 32,2 6,0 2,7 1,6 7,0 2,9 2,6 Bearbetade varor 145,4 168,0 187.5 9,6 11,4 7,5 3,5 3,7 3,9 Import exkl. olja och

fartyg [74,6 [98,9 219,7 9,0 9,9 6,5 4.2 3.6 3,7 Olja' 40,9 43,4 35,4 —13.0 4,5 —6,3 4,9 1.6 —13.0 Fartyg 2,4 2,5 3,2 34,5 — 0,9 27,5 5,3 8,5 — 0,6 Total varuimport 217,9 244,8 258,3 4,8 8,9 4,7 3,8 3.2 0,8 Total varuimport enl. NR2 220,5 246,8 260,3 5,3 8,8 4,8 3,7 2,8 0,6 Tjänsteimport enl. NR 33,6 36,2 39,3 0.2 2,7 6,1 7,8 5,1 2,4 Import av varor och tjänster 254,1 283,0 299,6 4,7 8,1 4,9 4,1 3,0 0,9

[ Samt elström och naturgas. 2 Inkl. korrigering av handelsstatistiken. 24

Oljeimporten var ovanligt hög 1985, med tyngdpunkten förlagd till första Prop. 1985/86: 100 halvåret. Det var den mycket kalla vintern, som beräknas ha ökat kostna- Bil. 1.1 derna för importerad olja med drygt 1 miljard kr., och ett tillfälligt lager- omslag som orsakade importökningen. Dollarkursens uppgång under 1984 och fram till och med mars 1985 motverkade mer än väl de tendenser till prisfall som förekom på oljemarknaden. Den sammantagna effekten blev att kostnaderna för nettoimporten av olja steg från 27 miljarder kr. 1984 till 30 miljarder kr. 1985. En mycket kraftig sänkning av oljenotan till ca 23 miljarder kr. väntas 1986. Det beror främst på att importpriset på olja beräknas falla med ca 13% 1985—1986, huvudsakligen p.g.a. dollarkur— sens nedgång. Om prognosen infrias kommer kostnaderna för oljeimporten att bli de lägsta sedan 1979.

Importen av övriga råvaror väntas fortsätta att öka långsamt. Dessa varor är till största delen insatsvaror i industriproduktionen och den mått- liga importökningen kan därför hänföras till en svag industriproduktionsut- veckling. Priserna på råvaror antas, liksom oljepriserna, bli påverkade av dollarkursutvecklingen. Genom att den svenska importen till stor del ut- görs av varor med en starkare prisutveckling än genomsnittet, exempelvis kaffe, förutses trots dollarfallct en importprisuppgång med ett par procent- enheter (i svenska kronor).

Importen av tjänster har varierat ganska mycket de senaste åren. Lik- som på exportsidan har en svag utveckling noterats för sjöfartstjänsterna. Mellan 1984 och 1985 minskade importen av sjöfartstjänster med 19% medan en ökning med 3 % väntas 1986. Resevalutautgiftema sjönk kraftigt i volym i samband med devalveringarna, vilket i huvudsak var en följd av att realinkomsterna föll. Efter en måttlig uppgång 1984 medförde bland annat hushållens förbättrade inkomstsituation att rescvalutautgifterna steg med drygt S% 1985. En fortsatt ökning väntas 1986, denna gång med 3,5 %. Importen av övriga tjänster steg med drygt 10% 1985 och liknande ökningstal förutses för 1986. Den totala tjänsteimporten skulle därmed öka med hela 6,1 % 1986. vilket är en. dryg fördubbling av tillväxten jämfört

med 1985. . Sammantaget ökade importen av varor och tjänster med 8,1% 1985,

vilket är den största ökningen hittills under [980-talet. Tillväxten dämpas 1986 enligt prognoserna, men beräknas ändå uppgå till så mycket som 4,9 %, vilket innebär en fortsatt importpenetration.

3.1. Världshandeln

Handelns utveckling de senaste åren har framför allt präglats av två feno- men: Förenta staternas snabbt växande handelsbalansunderskott och den höga dollarkursen. Underskottet i Förenta staternas handel har växt från 36 miljarder dollar år 1982 till ca l30 miljarder dollar l985 vilket det sistnämnda året motsvarade mer än fyra gånger värdet av den totala sven- ska varuexporten. Den amerikanska ekonomin har därigenom givit ett mycket kraftfullt bidrag till världshandelstillväxten de senaste åren. Dol- laruppgången, som är en bidragande orsak till underskottet i Förenta staternas handelsbalans, har haft mer svåröverskådliga effekter på världs- handeln. Förutom att den amerikanska industrins konkurrenskraft urhol- kats har bland annat vinstnivån i företag som exporterar till eller konkurre- rar med Nordamerika höjts. .

Tillväxten i Förenta staternas import av bearbetade varor dämpades 1985 men uppgick ändå till hela 13%. I Västeuropa steg den inhemska efterfrågan något mer 1985 än 1984. Inom exportindustrin ökade behovet av insatsvaror dock långsammare än tidigare, varför den samlade import- tillväxten avtog marginellt. I de för svensk export viktiga nordiska län- derna ökade importen starkt även l985 vilket gynnade Sverige särskilt.

[ länderna utanför OECD-området hämmades importen av svag prisut- veckling på de råvaror (inkl. olja) man exporterar och av problem med stora utlandsskulder. För OPEC-länderna innebar detta att man tvingades till kraftiga importnedskärningar för tredje året i följd. De så kallade NIC-ländema är mindre beroende av råvarumarknaderna vilket var en viktig orsak till att de hade den bästa utvecklingen utanför OECD-områ- det. De sämst lottade u-länderna, dvs. de med låg inkomstnivå och som saknar oljetillgångar, ökade importen med i runda tal S% 1985 efter ett antal svaga år. Uppgången 1985 skedde dock till priset av att dessa länders skuldbörda återigen ökade efter ett par år med skuldminskningar.

För 1986 väntas en dämpning av den inhemska efterfrågan i Förenta staterna. Tillsammans med effekterna av dollardeprecieringen medför det en fortsatt minskning av importtillväxtcn'. I Västeuropa förutses den inhemska efterfrågan och importen öka något mer 1986 än 1985. I de nordiska länderna väntas dock en långsammare importtillväxt än tidigare.

För OPEC-länderna och övriga råvaruproducerande u-länder samman- lagda väntas låga råvarupriser och vikande råvarucfterfrågan medföra att importen bliri stort sett oförändrad mellan 1985 och 1986. NIC-länderna beräknas däremot få en fortsatt hög, men reducerad. importtillväxt. Sam- mantaget väntas marknadstillväxten för den svenska exporten av bearbe- tade varor minska från 7% 1985 till 5,5% 1986.

' Vid valutaomräkningen har växelkurserna för andra valutor än dollar fram till slutet av l986 låsts vid de genomsnittsvärden som noterades i oktober 1985. För dollarns del grundas beräkningarna på en genomsnittskurs på 8,61 kr. för 1985 och 7,70 kr. för 1986. 20

De senaste årens högkonjunktur har utmärkts av en ovanligt svag ut- PI'OP. 1985/86! 100 veckling på råvarumarknadema, både vad gäller försäljningspriser och Bil. 1-1 efterfrågade volymer. I mitten av 1984 började priserna på de viktiga svenska exportprodukterna massa och trävaror att falla. Prisfallet fortsatte 1985 samtidigt som exportvolymerna minskade. Detta följdes av en för- sämrad utveckling även på papperssidan. Under 1986 väntas nedgången plana ut för skogsindustriprodukter och totalt beräknas efterfrågan på råvaror växa något.

3.5. Analys av handelsbalansens utveckling

Bytesbalansens saldo har varierat kraftigt de senaste åren. De bakomlig- gande orsakerna till variationerna är både många och sammanlänkade. I princip kan emellertid effekter på bytesbalansen hänföras till någon av faktorerna inkomstutveckling (i Sverige och i utlandet), konkurrenskraft och bytesförhållande. Därtill kommer valuta- och rånteutvecklingens in- verkan på transfereringarna. I tabell 315 visas handelsbalanscn och handelsbalansens förändring grovt uppdelad på bakomliggande faktorer. Tabellen innehåller tre delar: effekter av oljehandeln, priseffekter exkl. olja och volymeffekter exkl. 25

Tabell 3: 5 Analys av handelsbalansens förändring Prop. 1985/86: 100 Miljarder kr, löpande priser Bil. 1.1 1984 1985 1986 Handelsbalans 24,5 15,0 18,2 Handelsbalansens förändring totalt 14,4 9,5 3,2 Bidrag från oljehandeln' 4,3 3,3 7,5 Effekt av ändrade oljepriser — 1,6 0.5 5,0 Lagerförändring 4,4 — 3,8 —0.1 Förbrukning 1,5 1,0 2,6 Priseffekter exkl. olja 8,2 4.0 —I,8 Volymejfekter exkl. olja 1,9 —10,2 —2,5 Efterfrågeelfekt 4,5 — 1.3 3.3 Exportmarknadstillväxt 19.2 13,4 12,0 Inhemsk efterfrågan —7,5 9,4 —4,1 Exportensimportinnehåll —7,2 — 5,3 —4,6 Konkurrenskraftseffekt2 3.7 2,9 —2.9 Export 1,9 - 1,3 —0,3 Import 1,8 1.6 —2,6 Övriga effekter —6.3 6,0 —2.9 Trendeffekt3 -2,4 2,8 —3,2 Variationerifartygsnetto —3,5 0.9 1,3 Ovrigt —0,4 2.3 —1,0

' Samt elström. 2 Avser i huvudsak volymeffekter av höjda relativpriser. Prishöjningar ger även positiva effekter på handelsbalansen vilka ingår som andel av posten "priseffekter exkl. olja". 3 Avser trendmässiga förändringar av cxport- och importandelar. Sådana föränd- ringar drabbar även övriga med Sverige jämförbara industriländer och beror huvud- sakligen på långsiktiga förskjutningar av den internationella arbetsfördelningen.

olja. Samtliga poster visar effekten på bytesbalansen i miljarder kronor löpande priser.

Kostnaderna för oljeimporten steg med drygt 3 miljarder kr. mellan 1984 och 1985. Detta berodde huvudsakligen på att importvolymcn ökade me- dan de genomsnittliga oljepriserna var i stort sett oförändrade. En kraftig minskning av oljenotan väntas 1986 till följd av fallande dollarkurs och minskad importvolym.

De priseffekter (exkl. olja) på handelsbalansen som redovisas i tabellen framkommer genom att export- och importpriserna ökar olika mycket. Priseffekten är beräknad som exportprisförändringen mellan åren multipli- cerad med exportvärdet föregående år, minus motsvarande importprisför- ändring multiplicerad med importvärdet. De senaste åren har denna prisef- fekt givit ett positivt bidrag till handelsbalansens förändring. År 1985 blev effekten mindre än tidigare, bl. a. till följd av att exportpriserna på massa och sågade trävaror föll. I prognosen för 1986 har det förutsatts att svenska företag driver en försiktig prispolitik. Resultatet blir en viss negativ effekt på bandelsbalansen av att exportpriserna stiger långsammare än importpri- serna. Häri ingår emellertid inte de positiva effekterna av att oljepriserna väntas falla. Dessa redovisas i stället i samband med oljehandeln.

Till bilden av prisutvecklingen hör också den konkurrenskraftsförsäm- ring som uppkommer genom att svenska företag höjer priserna mer än 26

konkurrenterna. Minskad konkurrenskraft medför sänkt exportvolym och Prop. 1985/86: 100 höjd importvolym. Effekten av detta visas längre ned i tabellen. Samspelet Bil. 1.1 mellan prishöjningar och utrikeshandelns volymer är emellertid komplext då relativprishöjningar ger volymeffekter med upp till 2 års eftersläpning. Det är bl. a. av den anledningen inte meningsfullt att lägga samman pris- och konkurrenskraftseffekterna, för att erhålla ett värde på konkurrens- kraftens samlade betydelse.

Sammantaget gav skillnaderna mellan inhemsk och utländsk efterfrå— geutveckling, vilka kan tolkas som skillnader i konjunkturfas mellan Sveri- ge och utlandet, ett stort positivt bidrag till handelsbalansen 1984. Den starka efterfrågeökningen i Förenta staterna är den viktigaste enskilda förklaringen till detta. Efterfrågeökningen i Sverige tillsammans med av- mattningen i utlandet medförde att nettoeffekten på handelsbalansen blev negativ l985 . Under 1986 väntas cn avmattning av den inhemska efterfrå- geökningen i Sverige och bidraget till handelsbalansen väntas därför åter- igen bli p05itivt.

Konkurrenskraftsutvecklingens inverkan på handelsbalansen har beräk- nats huvudsakligen utifrån de marknadsandelsfunktioner konjunkturinsti- tutet använder i sitt prognosarbete. Marknadsandels- och kostnadsutveck- lingen har redovisats ovan. Av tabell 3: 5 framgår hur konkurrenskraftsför- ändringarnas volymeffekter påverkat handelsbalansen. För helåret 1985 gav konkurrenskraftsförsämringen ett negativt bidrag till handelsbalansen på 2,9 miljarder kr. Även 1986 väntas en lika stor försämring, huvudsakli- gen beroende på eftersläpande effekter av tidigare års relativprishöjningar.

Utrikeshandeln förändras till viss del trendmässigt. För importens del är orsaken den ökade internationella specialiseringen. Följden är att importen växer långsiktigt snabbare än den inhemska efterfrågan vilket verkar för- sämrande på handelsbalansen. Detta kompenseras dock av att samma process pågår i andra länder, vilket höjer marknadstillväxten för den svenska exporten. Sveriges exportmarknadsandelar minskar däremot trendmässigt på grund av att nya exportörer, t. ex. NIC-länderna, tränger in på världsmarknaden. De trendeffekter som visas i tabellen beror alltså huvudsakligen på långsiktiga förändringar av den internationella arbetsför- delningen. Det är däremot oklart om Sveriges bytesbalans trendmässigt försämras om både BNP-utveckling och kostnadsutveckling är densamma i Sverige som i OECD-området.

Handelsbalansens utveckling beror också av tillfälliga faktorer. Hit hör nettoexporten av fartyg vilken bidrog till att försämra handelsbalansen med 1 miljard kr. 1985 men beräknas ge ett positivt bidrag på 1,3 miljarder kr. 1986.

3.6. Bytesbalansen

Bytesbalansen försämrades från ett överskott på 3 miljarder kr. 1984 till ett underskott på 10 miljarder kr. 1985. Bland annat till följd av minskade kostnader för oljeimporten väntas bytesbalansunderskottet reduceras till 5 miljarder kr. 1986. Hur handels- och tjänstebalanserna väntas bidra till denna förändring har redovisats ovan. 27

Tabell 3z6 Bytesbalansen Prop. 1985/86: 100 Miljarder kr., löpande priser. Bil. 1.1 1983 1984 1985 1986

Export av varor 210,5 242,4 259,8 276.5 Import av varor 200.4 217.9 244,81 258.3 Handelsbalans enl. H-stat 10.1 24,5 15,0 18,2

Korrigeringspostl — 3.0 — 3,6 3,9 4,1

Handelsbalans enl. NR 7,1 20,9 11.1 14,1 Tjänstebalans enl. NR 9,3 9.4 9,4 9,0 Transfereringsnetto —23.6 —27,1 —30,8 —28.4 Bytesbalans 7,2 3,2 —10,3 — 5,3

' Korrigering av handelsstatistiken.

Transfereringsbalansen gav ett underskott på hela 30,8 miljarder kr. 1985. vilket var en försämring med 3,7 miljarder kr. från 1984. Bland de ingående posterna var det framför allt räntenettot som bidrog till under- skottet. Räntenettot uppgick till —21,1 miljarder kr. 1984 och steg 1985 till —22,9 miljarder kr. Försämringen var en följd av att räntorna steg och att lånestockarna ökade, men framför allt av att dollarkursen gick upp kraftigt i början av 1985. En förbättring av räntenettot med 1,5 miljarder kr. förutses 1986 till följd av lägre genomsnittlig dollarkurs. Den genomsnittli- ga låneräntan antas vara oförändrad mellan 1985 och 1986. Däremot kom- mer bytesbalansunderskotten 1985 och 1986 att innebära höjda låne- stockar, vilket i sig ökar ränteutgifterna.

Prognosen i den preliminära nationalbudgeten grundas på ett antagande om oförändrade valutakurser under 1986. En sänkning av den genomsnitt- liga dollarkursen 1986 med 20 öre till 7,50 kr. skulle förbättra bytesbalan— sen för året med ca 1 miljard kr., under förutsättning av oförändrat valu- taindex. Därav faller 0,4 miljarder kr. på räntenettot och 0,3 miljarder kr. på förbättrat bytesförhållande. Konsumentprisindex uppgång skulle också begränsas med ca 0,1 % 1986. Oljemarknaden har den senaste tiden varit instabil och det är alltid svårt att förutse oljeprisernas utveckling. I progno- serna har antagits att genomsnittspriset för Sveriges råoljeimport minskar från 27 dollar per fat 1985 till 26 dollar per fat 1986. En nedgång i oljepri- serna med 1 dollar per fat beräknas förbättra bytesbalansen med 1 miljard kr. och minska konsumentprisernas ökning med 0,15 %.

4 Industrin Prop. 1985/86: 100 - Bil. 1.1 4.1 Produktion, produktivitet och sysselsättning

lndustriproduktionen har de senaste tre åren stigit med i genomsnitt 5,5% per år. Exporten, som utgör närmare 50% av produktionen, har varit drivkraften bakom utvecklingen. Produktionsökningen är internationellt sett kraftig. Devalveringen i oktober 1982 medförde att industrikonjunk- turen fick ett kraftigare avstamp i Sverige än i Västeuropa.

Under 1985 var det i första hand inhemska maskininvesteringar och lageruppbyggnad som drog upp produktionen medan exportens bidrag var litet. Under 1986 väntas exporten ge ett något starkare bidrag till produk- tionstillväxten medan bidraget till den inhemska efterfrågan från maskin- och lagerinvesteringar beräknas bli mycket svagare. Notabclt är att svensk verkstadsindustri inte får några större produktionsimpulser från den pri- vata konsumtionen. Konsumtionsvaruindustrin är liten i Sverige och det gäller även kapitalvarusidan. Importläckaget blir därför mycket stort vid en ökning av hushållens kapitalvaruköp.

Verkstadsindustrin har visat en jämn och hög produktionsökningstakt de senaste tre åren. Branschen bedöms fortsätta att svara för merparten av produktionstillväxten 1986. Svensk verkstadsindustri är i ovanligt stor utsträckning investeringsvaruinriktad och bör dra fördel av'den internatio- nella investeringsuppgången i näringslivet. En gynnsam växelkursutveck- 1ing"gentemot huvudkonkurrenten Västtyskland är en annan faktor som kan verka positivt under 1986. Skogs- och stålindustrin har däremot fått vidkännas produktionsminskningar 1985. Produktionsnedgången väntas upphöra 1986 men någon egentlig tillväxt beräknas inte komma till stånd.

Den starka produktionsuppgången åstadkoms fram till mitten av 1984 med produktivitetsvinster medan sysselsättningen fortsatte att sjunka. Re- sursutnyttjandet var tämligen lågt inför devalveringen hösten 1982 men har därefter kontinuerligt stigit. Produktivitetsvinsterna har dock inte bara uppnåtts genom bättre resursutnyttjande utan också genom nedläggning av lågproduktiva rörelser. På sikt är det önskvärt att nedläggningstakten kan dämpas om industrisektom totalt sett skall kunna växa i den svenska ekonomin. En förutsättning för detta är bestående god lönsamhet. Den nedläggningshotade industrin torde dock vara relativt liten idag.

Kapacitetsutnyttjandet var under hösten 1985 maximalt högt i delar av verkstadsindustrin medan skogsindustrin redan under 1984 torde ha pas- serat kulmcn. Totalt sett låg resursutnyttjandet 1985 på en hög nivå i industrin (diagram 4: 1). .

Det stadigt höjda kapacitetsutnyttjandet är en av orsakerna till att pro- duktionskapaciteten byggs ut i industrin. Realkapitalstocken bedöms åter- igen öka 1985 och 1986 efter en längre period av nedgång, då kapitalförslit- ningen översteg bruttoinvesteringarna. I detta sammanhang bör påpekas att industrins investeringsmönstcr successivt förändrats. Relativt sett stör- re resurser satsas på forskning och utveckling, internationell marknadsfö- ring, direktinvesteringar utomlands etc. Industrins framtida produktions- kapacitet kan därför inte enbart bedömas utifrån de statistiskt lättast 29 mätbara fasta bruttoinvesteringarna.

Diagram 4: I Kapacitetsutnyttjande och antal sysselsatta inom industrin PrOp.' 1985/862 100

Bil. 1 . ] Kapacitets- utnyttjande 1 OOO-tal Procent sysselsatta

1080

1060

1040

1020

1000

Kapacitetsutnyttiande 980

960

l__L__.l_._l___..l____L—_J

1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källa: Statistiska centralbyrån.

Svensk industri torde ligga förhållandevis väl framme vad gäller de mer mjukvarubetonade investeringarna. Där finns emellertid också problem, särskilt vad gäller tillgången på kvalificerad arbetskraft. Tcknikerbristen är omvittnad, men även behovet av arbetare är svårt att tillgodose på vissa orter. Här återfinns sannolikt en av orsakerna till kostnadshöjningarna i industrin.

Expansionen har sedan mitten av 1984 resulterat i ökad sysselsättning (tabell 4: 1). Av de drygt 80000 personer som lämnade industrin åren

Tabell 4: l Produktion, produktivitet och sysselsättning i industrin

Ärlig förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 Procent Produktion 0,4 —3,5 —0,8 5,1 7,1 3,8 2,0 Produkttvrtet 1.7 0,3 2,5 7,4 6.2 2.3 1,5 Antal arbetade timmar 1,2 —3,7 —3,2 —2,2 0,8 1,5 0,5 Tusental personer Sysselsättning 1 —32 —35 —5 13 17 5

Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet. Anm_.: Produktiviteten är här definierad som förädlingsvärdc per timme. I tabell 4: 2 och i nedanstående tablå är produktiviteten däremot beräknad som bruttoproduk- tron per timme. Vidare avser tabell 4: 1 tillverkningsindustri och gruvor medan tabell 4: 2 och tablån avser tillverkningsindustrin exkl. varv. 30

1980—83 beräknas industrin under 1984 och 1985 ha tagit tillbaka ca 40000. Produktionsökningen 1986 bedöms bli svagare än 1985 och sysselsättning- en kan inte beräknas öka som tidigare. Branscherna utvecklas emellertid olika. Verkstadsindustrin kan behöva anställamer folk medan produk- tionsminskningen i råvaruindustrierna inte omedelbart slår igenom på sys- selsättningen. Det är därför troligt att industrisysselsättningen genomsnitt- ligt kommer att ligga på en något högre nivå 1986 än 1985.

Den gynnsamma produktionsutvecklingen 1982—1984 medförde, som nämnts, att arbetsproduktiviteten steg kraftigt. Även vid jämförelse med de utländska konkurrenterna var produktivitetstillväxten framför allt 1983 god, vilket framgår av nedanstående tablå.

Produktion per arbetad timme inom tillverkningsindustrin, fasta priser Procentuell förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 Sverige 0,9 —0.1 2,7 8,1 5,4 1,4 1,5 14 OECD-länder 1,3 1,4 1,9 3,3 4,8 2,9 2,5 Relativ produktivitet -—0,4 —1,5 0 8 4,6 0.6 —1,4 —1,0

Anm.: Se tabell 4: 1.

Produktivitetsökningarna förstärkte devalveringarnas gynnsamma in- verkan på konkurrenskraft och lönsamhet. Åren 1983 och 1984 innebar kraftiga vinstökningar för industrin. Vinstmarginalerna i den svenska indu— strin föll preliminärt något 1985 (tabell 4: 2). Det var en mycket ogynnsam utveckling för råvarubranscherna, framför allt skogsindustrin, som låg bakom nedgången medan producenterna av bearbetade varor istället kun- de höja sina marginaler något. På råvarusidan var nedgången ett resultat av

Tabell 4: 2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per produ- cerad enhet i tillverkningsindustri exkl. varv. Procentuell förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 Insatskostnad 14,9 10,5 11,7 10,1 8.4 4,5 2,1 Lönekostnad per enhet 10,4 10,8 4,4 0,3 4,7 6,6 3,5 Därav: Lönekostnad per timme] 11,3 10,6 7,2 8,5 10,4 8,1 5,1 Produktivitet1 0,9 —0,1 2,7 8,1 5,4 1,4 1,5 Summa rörlig kostnad2 13,1 10,6 9,8 7,4 7,5 5,0 2.4 Produktpris 13,3 9.8 10,8 9,9 8,2 4,7 2,4 Marginal 0,2 —0.7 0,9 2.3 0,7 —0,3 0,0

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknut- na indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per timme. 2 Med avdrag för subventioner. Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet. Anm.: Se tabell 4: ].

att produktionsvolymerna minskade, men framför allt av att försälj- Prop. 1985/862 100 ningspriserna föll. Marknadsandelama för råvaror är mycket känsliga för Bil. 1.1 ändringar av relativpriserna. Därför finns det inte, som för bearbetade varor, några större möjligheter för de svenska råvaruproducenterna att ta ut priser som avviker från konkurrenternas. De starka svängningarna i världsmarknadspriserna på råvaror slår därmed direkt igenom på vinstni- vån. För skogsindustrins del förstärks dessa svängningar genom samspelet med råvarumarknaderna. Priserna på rundvirke anpassas till skogsindu— strins betalningsförmåga först med viss eftersläpning. Reslutatet är att skogsindustrins vinster stiger kraftigt i konjunkturens uppgångsfas, vilket en tid senare driver upp råvarupriserna. När sedan vinstsituationcn för- sämras fortsätter råvarupriserna att stiga, låt vara långsammare, och vinst- fallet blir mycket kraftigt. Under 1985 har detta framför allt drabbat såg- verksindustrin, men mot slutet av året har även massaproducentema fått sina vinster reducerade.

Totalt för industrin väntas vinstmarginalerna bli oförändrade 1986. Inom råvarubranschema fortsätter marginalförsämn'ngen, men i reducerad takt. Samtidigt väntas de branscher som producerar bearbetade varor kunna höja vinstmarginalerna med någon tiondels procent. Förutsättningen är då att löneökningarna blir låga, men också att företagen utnyttjar den gynn- samma kostnadsutvecklingen till att föra en försiktig prispolitik. Bland gynnsamma faktorer i övrigt kan nämnas att oljepriserna väntas falla och att övriga importpriser beräknas stiga mycket måttligt, vilket håller tillbaka industrins kostnader för insatsvaror. På den negativa sidan återfinns låg ökning av arbetsproduktiviteten och tämligen stora kostnadsökningar för produkter som kommer från näringslivet utanför industrin.

Pris- och kostnadsutvecklingen är också avgörande för industrins ränta- bilitet (tabell 4: 3). Från och med 1983 har industrins bokförda räntabilitct på eget kaptial före bokslutsdispositioner och skatt vatje år överstigit 20 procent. I tabellen framstår 1984 som ett sämre år än 1983 och 1985. Detta är en följd av att industrin gjorde stora skattemässiga överavskrivningar 1984, vilka drog ned det bokföringsmässiga resultatet. Utrymmet för lik- nande överavskrivningar är begränsat 1985 , vilket trots en viss nedgång i vinstmarginalen före avskrivningar ger en räntabilitetsökning jämfört med 1984. Även 1986 väntas bli ett genomsnittsår vad gäller avskrivningar och räntabiliteten beräknas också bli i stort sett densamma som 1985.

Den totalt sett kraftigt höjda lönsamheten rymmer betydande skillnader beroende på företagens storlek och exportorienten'ng. De mindre företa- gen (upp till 200 anställda) exporterar i genomsnitt 1/4 av produktionen jämfört med närmare hälften för de större. Lönsamhetsförbättringen kan hänföras till de större cxponföretagen. Före devalveringarna 1981 och 1982 hade dock hemmamarknadsföretagen en väsentligt bättre lönsamhet än exportindustrin. Det starka genomslaget från storföretagen visar sig inom verkstadsindustrin där transportmedelsföretagens exeptionella ränta- bilitet höjer branschens totala lönsamhet över tidigare toppnivåer.

Vid bedömningen av räntabiliteten är även inflationen av betydelse. Vid en hög inflationstakt åtgår en stor del av avkastningen till att vidmakthålla det egna kapitalets reala värde. Den bokföringsmässiga räntabiliteten på 32

eget kapital var 12,0% 1980 och inflationen 13,7% (KPI dec—dec), vilket Prop. 1985/86: 100 ' gav en ”real” räntabilitet på -1,5 %. År 1986 beräknas räntabiliteten på Bil. 1.1

eget kapital uppgå till ca 20% och inflationen till ca 4%. Detta skulle resultera i en "real” räntabilitet på ca 15 %, vilket i så fall blir det högsta värdet under 1970 och 1980-talen. Samtidigt har emellertid även realrän— tan på finansiella placeringar höjts.

Företagens intresse för finansiella placeringar har ökat i samband med att finansmarknaderna under senare år utvecklats och breddats. I vilken utsträckning detta håller tillbaka reala investeringar beror bl. a. på lönsam— hetsförhållandena. Är avkastningen högre på finansiella placeringar än på materiella investeringar missgynnas utbyggnaden av produktionskapaeite— ten. Detta var fallet under större delen av 1970-talet och fram till 1982. Därefter har emellertid avkastningen på det arbetade kapitalet stigit till ungefär samma nivå som för det finansiella kapitalet.

Industriföretagens finansiella placeringar har ökat sin andel av balans— omslutningen från ca 20% i mitten av l970-talet till mellan 35 och 40% under senare år. Denna förskjutning beror, förutom ett ökat intresse för finansiella placeringar, på att det arbetande kapitalet inte expanderat alls sedan mitten av 1970-talet. En betydande neddragning av lagerkvoten och stora utförsäljningar av industrifastigheter har nämligen skett. Industrifas- tigheterna hyrs i betydande utsträckning tillbaka för industrins eget utnytt— jande.

Sammanfattningsvis har industrin totalt sett uppnått tämligen god finan— siell styrka och beredskap. Soliditeten, dvs. eget kapital i procent av totalt kapital, har stärkts de senaste åren. Bakom detta ligger både kraftiga vinstökningar och större nyemissionsvolymer. Den högre lönsamhetsni—

Tabell 4: 3 Tillverkningsindustrins räntabilitet Procent, bokföringsmässiga värden

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Räntabilitet på totalt kapital (RT) 7,3 7,0 8,7 11,0 9,8 10,2 10,0 I—Iävstångseffektl (H) 4,7 1,7 6,0 12,7 11,3 10,2 10,2 Räntabilitet på eget kapital (RE) 12,0 8,6 14,7 23,8 21,0 20,4 20,1

Uppdelning av räntabilitet på totalt kapital RT = (l—AF)XRA+AFXRF Avkastning på arbetande kapital (RA) 5.7 5.2 7,2 11,6 9,5 9,9 9,8 Avkastning på finansiellt kapital (RF) 11,1 10,8 11,6 9,9 10,2 10,8 10,4 Andel finansiellt kapital i procent (AF) 29,5 31,5 32,9 36.1 37.5 36,3 36,4 Uppdelning av hävstångseffekt

H = (RT—RS)xS/E

Genomsnittlig skuldränta (RS) 5.6 6,4 6,4 5,6 5,1 5,5 5,5 Totalräntabilitet minus skuldränta (RT—RS) 1.7 0,6 2,3 5,4 4,7 4,7 4,5 Skuldsättningsgrad (S/E) 2,79 2, 8 2.60 2, 5 2,40 2, 7 2,24 Soliditet i procent (E/(S+E)) 26.4 26,5 27,8 29,8 29,4 31,5 30.9

' Detsamma som finansieringsfaktor. Anm: Industriföretagen gjorde 1984 stora skattemässiga överavskrivningar. Detta kan inte upprepas i samma omfattning 1985 vilket leder till en uppgångi den bokförda vinsten efter avskrivningar. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

vån har uppnåtts främst genom att devalveringarna förbättrade prisrela- tionerna och genom effektivare utnyttjande av befintligt kapital. Av avgö- rande betydelse för en fortsatt god lönsamhet blir däremot förmågan att dämpa takten i kostnads— och prisökningarna.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

5 Arbetsmarknaden Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.1 5.1 Inledning

Arbetsmarknaden försvagades kraftigt i början av 1980-talet som en följd av balansbristerna i den svenska ekonomin. Sysselsättningen stagnerade för första gången på decennier, se diagram 5: ]. Arbetskraftsutbudet fort— satte emellertid att öka i takt med att den kvinnliga förvärvsfrekvensen steg. Resultatet blev att arbetslösheten i stort sett fördubblades på tre år.

I mitten av 1983 vände utvecklingen. Arbetslösheten började dämpas. Under loppet av 1984 steg sysselsättningen kraftigt. Arbetslösheten avtog dock inte i samma mån som sysselsättningen ökade, eftersom arbetskrafts— utbudet efter att under några år ha hämmats av det dåliga arbetsmarknads— läget fick en kraftigare ökning än tidigare.

Även om den arbetslöshet som uppstod de första åren på 1980-talet var hög för svenska förhållanden var den i ett internationellt perspektiv myc— ket låg. År 1983 när arbetslösheten var som högst i Sverige, 3,5 %, var det bara ett fåtal OECD-länder (Norge, Österrike, Schweiz och Japan) som hade en motsvarande arbetslöshetsnivå. I de flesta länder var nivån betyd— ligt högre. För OECD-området som helhet uppgick arbetslösheten till 81/2% och för OECD-Europa till 101/2%. Denna skillnad har blivit än större sedan 1983. Medan arbetslösheten i Sverige har reducerats har den i OECD-området legat kvar på 81/2% och väntas göra så även 1986. I Västeuropa har arbetslösheten fortsatt att öka och väntas 1986 ligga över 11 %. Än större är skillnaderna mellan Sverige och övriga länder för utsatta grupper som ungdomar och långtidsarbetslösa. Också om man ser till hur

Diagram 5: l Arbetskraft och sysselsättning 1977—1985 Tusental. 3 månaders glidande genomsnitt på säsongrensade månadsdata.

4450 4400

4350

Arbetskraften

4300

4250

4200

4150

4100

4050

1977 1976 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån. 35

stor andel av befolkningen i arbetskraftsåldrarna som är i arbete så fram- Prop. 1985/86: 100 står situationen i Sverige som förmånlig vid jämförelser med andra länder. Bil. 1.1

. 5.2 Arbetsmarknaden under 1985

Arbetskraftsutbud

Arbetskraftsutbudet fortsatte att öka under 1985. Utbudsökningen i tim- mar var kraftigare än ökningen av antalet personer för fjärde året i rad, vilket framgår av tabell 5: 1. Det ökande antalet personer i arbetskraften förklaras av en fortsatt höjning av de relativa arbetskraftstalen. För första gången på mycket länge gällde detta också männen —- även om förändring- en för deras del var mycket liten. Vidare bröts den tidigare nedgången i relativa arbetskraftstal för den yngsta gruppen -— i åldern 16 till 24 år för såväl kvinnor som män. Däremot sjönk arbetskraftstalen för personer i åldern 55 år och äldre, en tendens som länge gällt för männen i denna åldersgrupp men från 1983 också kommit att gälla för kvinnorna i dessa åldrar.

Den relativt kraftiga ökningen av arbetskraftsutbudet i antalet timmar har fortsatt under 1985. Bakom uppgången ligger både en förlängning av arbetstiden (bland deltidsanställda) och ett ökat övertidsuttag.

Tabell 5: [ Arbetskraftsutbud Årlig procentuell förändring

1981 1982 . 1983 1984 1985 Arbetskraftsutbudet ianlal personer 0,7 0,4 0,4 0,5 0,7 Därav bidrag från förändring i befolkning 0.3 0,3 0,2 0,2 0.1 förändring i relativa arbetskraftstal 0,4 0,1 0,2 0,3 0,6 Medelarbetstid per vecka —0,3 0,4 0,2 0,8 0,7 Långtidsfrånvaro 0 2 0.1 0,3 0,0 —0.2 Arbetskraftsutbudet i antal timmar 0.6 0.9 0,9 1,3 I,2 Inklusive kalendariska effekter 0.3 1,5 1,1 0,6 1,1

Källa: Konjunkturinstitutet

Sysselsättning

Utvecklingen av antalet kvarstående lediga platser brukar användas som en indikator på arbetskraftsbehovet. Antalet lediga platser sjönk i stort sett oavbrutet från sommaren 1980 till sommaren 1982. Därefter stabiliserades volymen på en låg nivå under 1982 och 1983. Under 1984 skedde en långsam ökning. Därefter steg antalet lediga platser brant till 45000 våren 1985, se diagram 5: 2. Även inom tillverkningsindustrin sjönk antalet kvar- stående lediga platser mellan 1980 och 1983. Under 1984 och 1985 har antalet kvarstående industriplatser ökat. Företagens bedömning av bristen på arbetare och tekniska tjänstemän framgår av diagram 5.3. Bristtalen för yrkesarbetare befann sig 1982 på en 36

Diagram 5:2 Arbetslöshet, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga Prop. 1985/862100 platser 1977—1985 1311 1 1 Tusental. Säsongrensade månadsdata. 180

160 140 120 100

80

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källor: Arbetsmarknadsstyrelscn. konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

efter tidigare erfarenheter låg nivå. Från våren 1983 fram till sommaren 1984 ökade bristtalen gradvis för att sedan sjunka något under slutet av 1984 och sedan åter öka under första halvåret 1985. Bristen på andra arbetare var i det närmaste obefintlig under åren 1981 till 1983. Bristtalen har därefter ökat något men är fortfarande låga. Under andra kvartalet 1985 har det i delar av landet uppstått brist på arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Detta gäller speciellt inom hantverksyrkena.

I denna konjunkturuppgång har alltså bristen på arbetare varit mindre markerad än vid tidigare tillfällen, vilket bl. a. belyses av kortare vakans- tider för de lediga platserna.

Bristen på tekniska tjänstemän har ökat kraftigt sedan 1982. Under 1984 och 1985 har bristen varit större än vid tidigare toppnivåer hösten 1974 och sommaren 1980. Detta är särskilt markant för verkstadsindustrin, där bristen ligger konstant på en mycket hög nivå.

Den ökade efterfrågan på arbetskraft har följts av en växande sysselsätt- ning. Uppgången mellan första och andra halvåret 1984 var 40000 personer efter rensning för säsongvariationer. Sysselsättningen ökade med ytterliga- re ungefär 10000 personer första halvårct 1985 och med 25000 personer andra halvåret 1985.

Den sammanlagda ökningen i årsgenomsnitt mellan 1984 och 1985 var 43000 personer. Fördelat över branscher låg 17000 av ökningen på indu- strin, 23 000 på offentliga sektorn (i stort sett på kommuner och landsting) och 13000 på det privata tjänsteområdet. Inom byggnadsverksamheten bröts den tidigare nedgången i början av 1984 och i genomsnitt var syssel- sättningen oförändrad mellan 1984 och 1985 . Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk har minskat med sammanlagt 10000 personer sedan 1984. 37

Sysselsättningen har ökat på beskrivet sätt jämsides med att övertidsut- Prop. 1985/86: 100 taget ökat. Jfr med tabell 5: l ur vilken bl. a. den procentuella förändringen Bil. 1.1 av medelarbetstiden per vecka kan avläsas.

Diagram 5: 3 Brist på arbetare och tekniska tjänstemän inom industrin

BRISTTAL 50

Tjänstemän

40 30 Yrkesarbetare

34 4123412341234 1 åsså 4 1 %981 1 %QBg 1983 1984 1985

Anm. Diagrammet anger andelen företag. vägda efter storlek, vilka uppger brist på

arbetskraft. _ Källa: Konjunkturinstitutet.

Arbetslöshet och arbeIsmarknadspolitiska åtgärder

Enligt statistiska centralbyråns arbetskraftsökningar (AKU) utgjorde de arbetslösa i genomsnitt 3,1 % av arbetskraften under 1984. Arbetslösheten nådde i september 1983 en toppnivå säsongrensat sett, då de arbetslösa utgjorde 3,9% av arbetskraften. Därefter sjönk arbetslösheten under 1984 och nedgången har fortsatt första halvåret 1985. Under sommaren 1985 låg den säsongrensade arbetslösheten på 2,7% eller 122000 personer.

Totalt sjönk arbetslösheten med 15 000 personer mellan 1983 och 1984. Nedgången berodde till stor del på att ungdomar i åldern 18—19 år fick arbete i s.k. ungdomslag. Arbetslösheten i åldersgruppen 16—19 år kom därmed att minska med 12000 personer 1984. För ungdomar i åldern 20— 24 år var arbetslösheten samtidigt oförändrad och arbetslösheten för hela åldersgruppen 16—24 år var 6,1 % 1984. För personer över 55 år registrera- des en ökad arbetslöshet. Av den totala nedgången i arbetslösheten föll ca 2/3 på männen och någon förändring av den könsmässiga fördelningen synes därmed inte ha ägt rum. 38

Tabell 5:2 Sysselsättningiolika branscher Prop. 1985/86: 100 1000-tal personer Bil. 1.1

Antal Förändring

per- soner 1981 1982 1983 1984 1985 1986

prognos

Jord- och skogsbruk 237 1 — 6 —10 —10 —10 Industril 1035 —35 — 5 13 17 5 Byggnadsverksamhet 288 —-11 —10 6 0 0 Privata tjänster2 1 400 25 11 12 13 10 Offentliga tjänster 1 267 14 15 27 23 20 Totalt 4225 — 6 5 36 43 25 Arbetskraftsutbud 4 332 25 18 21 35 25 Arbetslöshet 108 29 14 15 10 0 Arbetslöshetsnivå, procent 2,5 3,1 3,5 3,1 2,9 2.9

' Gruvor. tillverkningsindustri och el. gas-, vatten— och värmeverk. 2 Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsför- valtning m.m. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.

Trots det förbättrade arbetsmarknadsläget under första halvåret 1985 minskade inte antalet långtidsarbetslösa (personer med en arbetslöshetstid på mer än 6 månader eller 4 månader för ungdomar i åldern upp till 24 år). Först under andra halvåret 1985 har antalet långtidsarbetslösa sjunkit.

De regionala skillnaderna i arbetslöshetsnivå kvarstår i huvudsak. Det relativa arbetslöshetstalet uppgick 1984 för hela riket till 3,1%. Mellan 1984 och 1985 steg förvärvsfrekvensen mer inom storstadslän och övriga län än inom skogslänen. Då utbuds- och sysselsättningsförändringama i stor utsträckning samvarierade blev nedgången i arbetslöshet därmed för- hållandevisjämnt fördelad mellan regionerna.

En följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget var att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade. Under 1985 var 25000 per- soner sysselsatta i beredskapsarbeten, vilket är 19000 färre än året innnan. Drygt 30000 personer var sysselsatta i ungdomslag vilket sett över helår innebär en oförändrad nivå. En jämförelse mellan de båda sista halvåren visar dock på en minskning med ca 7500 personer från 1984 till 1985.

Den från 1985 goda utvecklingen på arbetsmarknaden väntas fortsätta in på 1986. Då befolkningen i arbetsför ålder liksom föregående år visar en mycket liten ökning, ca 5 000 personer, kommer efterfrågan på arbetskraft att avspeglas i höjda relativa arbetskraftstal. _ Sysselsättningen inom industrin väntas minska något under loppet av 1986. Men ökningen av antalet sysselsatta på ca 20000 personer mellan första och andra halvåret 1985 höjer ändå genomsnittet så mycket att nivån 1986 torde ligga över snittet för 1985. 39

Tabell 5:3 Antal personeriarbetsmarknadspolitiska åtgärder Prop. 1985/86: 100 Ärsgenomsnitt, 1000-tal personer Bil. 1.1 1981 1982 1983 1984 1985

Ungdomslag — — 30 30 Rekryteringsstöd — —— 21 15

Beredskapsarbete 25 43 59 44 25

Totalt 25 43 59 95 70 Arbetsmarknadsutbildning 32 35 38 37 34 Atgärder för arbetshandi- kappadc 54 58 61 63 66

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen och finansdepartementet.

Sysselsättningen i byggnadsverksamheten har ökat något under 1984 och 1985. Enligt länsarbetsnämnderna är sysselsättningläget vintern l985/86 bättre än de närmast föregående vintrarna. I Stockholms län och Uddevallaregionen väntas t. o. ni. en överhettning, medan den höga bygg- arbetslösheten kvarstår i skogslänen. En mindre ökning av byggandet väntas under 1986. Prognoserna för 1986 tyder på en i stort sett oförändrad byggsysselsättning.

Den privata tjänstesektorn har under en följd av år expanderat relativt kraftigt. Även under år då tillväxten i ekonomin har varit måttlig har antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökat. Denna utveckling bedöms bestå även det närmaste året. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har accelererat under andra halvåret 1985 och väntas fort- sätta att öka 1986, om än svagare än föregående år.

Kommunernas nyligen fastställda budgeter tyder på en fortsatt syssel- sättningsökning med 25000 personer 1986. Den restriktiva inriktningen av statens budget väntas medföra en fortsatt minskning av den statliga syssel- sättningen med 3000 personer.

Totalt sett beräknas sysselsättningen öka med 25 000 personer 1986, dvs. långsammare än 1985 . Arbetslösheten bedöms komma att ligga på ungefär samma nivå 1986 som 1985. En viss försvagning av arbetsmarknadsläget under loppet av året kan emellertid inte uteslutas.

Tabell 5: 4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1986 Årlig procentuell förändring

Produk- Produk- Syssel- tion tivitet sättning (timmar)

Jord- och skogsbruk —l 6 —7 Industri 1.5 0,5 Byggnadsverksamhet 1 l 0 Privata tjänster 1 1 Offentliga tjänster 1,5 0 1,5 Totalt 1,6 0,8 0,8

Anm. Siffrorna för de olika sektorerna är avrundade Källa: Finansdepartementet. 40

Antalet arbetade timmar beräknas öka något mer än antalet sysselsatta Prop. 1985/86: 100 (0,8% resp. 06%) till följd av en fortsatt ökning av den genomsnittliga Bil. 1.1 arbetstiden, se tabell 5: 4. Antalet arbetade timmar för löntagare, vilket är av betydelse vid beräkningarna i kapitel 7 av lönesummornas utveckling, beräknas öka mer än antalet arbetade timmar för samtliga sysselsatta (1,2% resp. 0,8 %). Skillnaden beror på en ökning i andelen löntagartim- mar och en motsvarande minskning i andelen företagartimmar i den totala sysselsättningsvolymen.

6 Priser och löner

Pris- och löneutvecklingen har under lång tid varit ett centralt problem i den svenska ekonomin. En viktig förutsättning för att den konkurrens- kraftsförstärkning som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982 skall bli bestående är att pris- och löneökningarna blir markant lägre än under 1970-talet och början av 1980-talet. Detta krav förstärks av att den internationella inflationen har halverats sedan början av 1980-talet och fortsätter att minska. Detta avsnitt inleds med en jämförelse mellan pris- och löneutvecklingen i Sverige och i omvärlden. Därefter behandlas utsik- terna för löner, priser och reallöner 1985 och 1986, samt betydelsen för den svenska ekonomin av olika löneantaganden 1986.

6.1. Jämförelse med OECD-området

I början av 1980-talet dämpades löneökningarna i OECD-området från ca 10% per år till ca 5 % per år, se diagram 6: 1. I diagrammen jämförs Sverige med de 14 OECD-länder, som ingår i den s.k. valutakorgen. Motsvarande dämpning ägde inte rum i Sverige. Timlönerna i den svenska industrin ökade med i genomsnitt drygt 8% per år 1982—1985, vilket är samma genomsnitt som under åren dessförinnan. Även prisökningarna var drygt S% per åri Sverige jämfört med 5 % i omvärlden.

Diagram 6: ] Timlön inom industrin och konsumentprisindex, Sverige och OECD Arlig procentuell förändring

— Sverige ---- OECD

15

V

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

1990 1951 1982 1983 1984 1985 1980 1981 1982

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, Svenska Arbetsgivareför- emngen och OECD

Anm.: OECD-området sammanvägt enligt varje lands betydelse som avsättnings- marknad for svensk export av bearbetade varor.

1983 1984 1985

Den snabbare pris- och löneutvecklingen i Sverige jämfört med omvärl- den har medfört att en del av de fördelar som uppnåddes genom devalve- ringarna 1981 och 1982 har neutraliserats. En beräkning av pris- och kostnadsutvccklingen i den svenska industrin jämfört med i konkurrentlän- dernas redovisas i kapitel 3. Prognoser för det närmaste året tyder på en fortsatt dämpning av prisök- ningarna i OECD-området 1986. I Förbundsrepubliken Tyskland och Ja- pan förutses inllationstakter på 1—1 1/2 % och i Förenta staterna på ca 4 %.

Även takten i löneökningarna förutses minska. Timlöneökningarna i industrin för OECD-området i genomsnitt beräknas gå ned från ca 5 % 1985 till 4.5% 1986. Därvid bör noteras att genomsnittet dras upp av länder som Turkiet. Grekland och Portugal med mycket höga löneökningstal. [ För- bundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Japan förutses en dämp- ning av löneökningarna det närmaste året till ca 4 %.

6.2. Löner

Statistik över löneutvecklingen 1985 finns än så länge bara för SAF/ LO-området. Den visar att timförtjänsten (tidlön + ackord) för industriar- betare liksom för hela LO-kollektivet ökade med 7,3 % mellan andra kvar- talen 1984 och 1985 . För helåret 1985 uppskattas timlöneökningen till 7— 7 1/2 %.

Tabell 6: 1 Lönekostnadsutveckling och arbetskraftskostnader för industriarbetare Årlig procentuell förändring

Samtliga löntagare Industriarbetare Avtal Löneglid- Summa Avtal Löneglid- Timför- ning ning tjänst

1971 7,2 3,1 10,3 6,3 4.2 10,5 1972 8,5 0,7 9.2 7,5 4.3 11.8 1973 5.5 2,2 7,7 4,1 4,0 8.1 1974 7.3 3,1 10,4 5,0 6,8 11.8 1975 12,8 2,1 14.9 10.5 7,5 18.0 1976 10,1 3,1 13,2 7.9 5.4 13,3 1977 7,3 3,3 10,6 3.7 3.5 7,2 1978 8,01 3.0 11.0[ 4,8 3,2 8,0 1979 6.7 3,2 9,9 4,4 3,8 8.2 1980 7.4 1.8 9.2 6,1 3,2 9,3 1981 6.2 2.7 8,9 5.9 4,2 10,1 1982 4,6 1,1 5,7 4,1 3,5 7,6 1983 4.8 1.3 6,1 3,8 2,9 6,7 1984 5.6 3.0 8,6 6,2 "4.1 10.3 1985 prognos 4,2 2.8 7,0 — 7—7.5

Sociala Timkost- kost- nad nader 1.2 11,8 0,5 12,4 3,1 11,5 5,1 17.5 3.7 22,4 3,1 16,8 3,4 10.8 —0.7 10,71 0,4 8,7 0,8 10,2 0,5 10,7 0,2 7,8 2.4 9.3 —0,1 10,2 0,3 ca 7.5

' lnkl. effekten av införandet av femte semesterveekan.

Anm: Uppgifterna för samtliga löntagare baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare grundar sig på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbe- lopp som ej ingåri statistiken. Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartcmentet. 43

För privattjänstemännen och de offentliganställda kan bara uppskatt- Prop. 1985/86: 100 ningar göras. baserade på beräkningar av löneökningar enligt träffade Bil. 1.1 löneavtal. Konjunkturinstitutet har mot bakgrund av sådana överväganden uppskattat timlöneökningen för samtliga löntagare till 7% 1985, se tabell 6: 1. Det kan emellertid nämnas att inbetalningarna av preliminär A-skatt och den starka konsumtionsökningen 1985 tyder på att denna uppskattning kan vara i underkant. Löneökningarna 1985 tycks således ha överstigit den ram på S% om vilken enighet uppnåddes mellan regeringen och arbets- marknadens parter.

För 1986 har antagits att lönerna stiger i enlighet med de avtal, som redan har slutits. För näringslivet har dessutom ett beräkningstekniskt antagande gjorts rörande löneglidningen. Däremot har inte inräknats effek- ter av eventuella nya löneavtal. inte heller någon löneökning utöver avtal på det offentliga området. Med dessa principer som utgångspunkt skulle timlönerna stiga med i genomsnitt 5,5% 1986, något mindre i staten och näringslivet och något meri kommunerna. Under perioden 1984-1986 är uttaget av lagstadgade och avtalsregle- rade arbetsgivaravgifter i genomsnitt oförändrat.

Hänvisningar till S6-2

  • Prop. 1985/86:100: Avsnitt 6.3

6.3. Konsumentpriser

Under 1985 har prisnivån hittills (dec 1984-nov l985) stigit med 5.3 %. Den totala ökningen av konsumentprisindex (KPl) under loppet av 1985 uppskattas preliminärt till 5 ,7 %. Förändringen mellan KPI-årsgenomsnit- ten 1984 och 1985 skulle därmed uppgå till 7,4 %. Prisökningstakten i Sverige ligger nu i nivå med den som gällde i början av 1970-talet. 1970— 1973 låg prisökningarna på i genomsnitt 6,8 % per år.

I början av 1985 tenderade priserna att stiga mer än vad som var förenligt med det mål på 3 % inflation under loppet av 1985 som regeringen hade satt upp. Prisförväntningarna låg klart över denna nivå. Den 6 mars 1985 införde regeringen ett allmänt prisstopp som ett led i strävandena att dämpa inflationen. Sedan en stabilisering av prisutvecklingen konstaterats avvecklades prisstoppet successivt under sommaren och hösten. l sam- band med avvecklingen utfäste sig berörda branscher i avtal med statens pris- och kartellnämnd (SPK) att inte höja priserna mer än vad som motiverades av lönekostnadshöjningar om 5 % per timme och med hänsyn tagen till produktivitetsutvecklingen.

Bedömningen av prisutvecklingen l986 utgår från prognoser och anta- ganden om arbetskraftskostnader, importpriser m.m. och innefattar kal- kyler av hur dessa faktorer kan väntas påverka prisutvecklingen. Progno- sen förutsätter oförändrat diskonto samt att de indirekta skatter och sub- ventioner som påverkar KPI blir oförändrade under året.

Priserna på råolja och petroleumprodukter beräknas sammantaget falla 13 %. Övriga importvaror som påverkar KPI beräknas öka med i genom- snitt 4,1 %. Den totala effekten på KPI till följd av ändrade internationellt bestämda priser beräknas därmed uppgå till endast 0,4 %, se tabell 6: 2.

Prognoserna för bostadsposten i KPI bygger på en beräknad höjning av . hyrorna med ca 5% och en ökning av egnahemskostnaderna med ca 5 %. 44

Tabell 6: 2 Konsumentprisförändring uppdelad på komponenter Procentuell förändring och bidrag därtill

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

prog- prog— IIOS HOS

Konsumentpriserna under loppet av året, långtidsindex dec—dec. 13,7 9,4 9,9 9,3 8.1 5 7 4 2 därav hänförs rrrr: ' , ' ändring i indirekta skatter 3,4 —0.7 0,4 2,0 automatiska effekter av indirekta skatter 1.0 ], ändring av internationellt bestämda priser ändring av jordbrukspriser ändring av bostadsprissättning ändring av diverse taxor trendavvikelse i priserna på färskvaror restfaktor

_.

"N o '... |

1.1 1,1 9 oo ? xl

, 4 0, I 0

akaxr Aina—a—

)

430003

& rop o—o— r.» _wo _omoro q DN

0 3 1,5 1,4 21 8,6

... QLN

Konsumentprisindex årsgenomsnitt Implicitprrsmdex för privat konsum- tron, årsgenomsnitt 12.4 11,3 10.3 10.6 8,3 7,2 4,8

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och frnansdepartementet.

Sammantaget medför detta en höjning av prisnivån med 1,1 %. I egna- hemskostnaderna har höjningen av den statliga bostadslåneräntan med 2,1 procentenheter till 13,3 % den 1 januari 1986 beaktats. Vidare har beaktats att fastighetsskatten, räntebidragen och skatt på garantibeloppen tagits in i KPI—beräkningama.

Restfaktorn och diverse taxor representerari beräkningarna lönekostna- dernas genomslag inom de för internationell konkurrens skyddade områ- dena exkl bostäder och jordbruk. I restfaktorn tas också hänsyn till effek- ten av hur vinstmarginalerna förändras. Beräkningen av lönekostnadernas genomslag har gjorts utifrån de timkostnadsökningar som har beräknats för 1986 (se avsnitt 6.2). Restfaktorn väntas ge en KPI-effekt på 1,2% 1986, vilket innefattar ett antagande om oförändrade vinstmarginaler. Effekten på KPI av höjningar av diverse taxor 1986 beräknas till 0,6 %. Jordbruks- områdets bidrag till den allmänna prisutvecklingen har uppskattats till 0.4 %. Därvid har beaktats det jordbruksavtal som slöts i december 1985.

Sammantaget beräknas konsumentpriserna stiga med 4,2 % under loppet av 1986. Detta innebär att KPI mellan årsgenomsnitten 1985 och 1986 beräknas öka med 5,1 %, vilket skulle innebära en ökningstakt av samma storleksordning som under 1960-talet. Implicitprisindex för privat konsum- tion beräknas öka i något långsammare takt.

Även om således konsumentpriserna beräknas öka i långsammare takt 1985 än 1984 ligger prisutvecklingen i Sverige fortfarande på en högre nivå än genomsnittligt i andra länder. Prognosen för 1986 innebär dock att inflationen i Sverige närmar sig den nivå som har antagits för våra konkur- rentländer. 45

Hänvisningar till S6-3

6.4. Reallönernas utveckling 1970—l986 Prop. 1985/86:100

. Bil. 1.1 I diagram 6:2 redovisas den reala timlönens (se nedan för definition)

utveckling under perioden 1970—1986. Av diagrammet framgår att reallö- nerna före skatt steg kraftigt under 1970-talet, särskilt under första delen . av decenniet. Mellan 1970 och 1979 ökade timlönen realt sett med 18%. Under de fyra åren därefter, 1979—1983, minskade rcallönen så att nivån 1983 översteg nivån 1970 med endast ca 4%. Detta är även internationellt sett en mycket kraftig anpassning nedåt av reallönerna, en anpassning som nödvändiggjorts dels av en försämrad konkurrenssituation för svenskt näringsliv med åtföljande underskott i bytesbalansen och stigande räntebe- talningar, dels av en sämre internationell ekonomisk utveckling med kraf- tigt stigande arbetslöshet och i förhållande till tidigare decennier låg till- växt. Mellan 1983 och 1985 har nedgången i reallön brutits och den reala timlönen varit i stort sett oförändrad. För 1986 förutses. vid den antagna timlöneökningen på 5 1/2 %, en viss ökning av den reala timlönen.

Beräkningarna av den reala timlönen är baserade på uppgifter från nationalräkenskaperna om genomsnittlig timlön för samtliga löntagare (för 1985 och 1986 frnansdepartementets bedömningar). Timlönen har detlate- rats med konsumentprisindex. Uppgifterna avser real timlön före skatt. Beräkningar av månads- och årslöner efter skatt för olika typer av löntaga— re och löntagarhushåll skiljer sig normalt från de redovisade siffrorna.

Diagram 6: 2 Real timlön Index 1970 = 100

15 120 115 110

mo 1971 1972 ma 1974 1975 1975 1917 ma 1919 man 1991 1932 maa 1904 reas m Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet. 46

6.5 Konsekvenser av olika löneantaganden Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1 Den prognos för den svenska ekonomins reala utveckling 1986, som redo- visas i den preliminära nationalbudgeten, påverkas inte i någon större utsträckning av en mindre ändring av löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre inflation redan 1986. Det framgår av de kalkyler konjunkturinstitutet gjorde i den reviderade nationalbudgeten 1985. Där gjordes beräkningar av den svenska ekonomins utveckling 1985 vid två olika löneantaganden, 5% resp 7%. Resultaten av beräkningarna visade bl.a. att den högre löneökningstakten medförde följande föränd- ringar. Den privata konsumtionen beräknades bli 0,2% högre. Samtidigt för- sämrades exporten med 0,4%. BNP påverkades inte alls. Både bytesba- lansen och den offentliga sektorns finansiella sparande förbättrades med 0,5 resp 3,5 miljarder kr. Konsumentpriserna steg med 0,5% för året i genomsnitt. Under loppet av året ökade de emellertid med 1,3 %. Däremot skulle högre löneökningstakter få påtagliga negativa konse- kvenser på den ekonomiska utvecklingen åren efter 1986. Det framgår bl. a. av de beräkningar som gjordes av 1984 års långtidsutredning (SOU 1984: 4) och i Svensk ekonomi 1985—1988 (bilaga till den reviderade na- tionalbudgeten 1985). I nämnda bilaga jämförs en utveckling där lönerna stiger med 5% per år och priserna med ca 3 % per år 1985—1988 med alternativ där löneökning- arna är 8—9% per år och inflationen ca 7% per år. Resultaten av beräk- ningarna visar på kraftigt fallande BNP och investeringar 1987 och 1988 vid de högre priS- och löneökningstakterna. Även sysselsättningen minskar och arbetslö5heten stiger till 5—6% 1988. Vid de lägre pris- och löneök- ningstaktema uppnås däremot en fortsatt BNP—tillväxt på 1—2% per år under hela treårsperioden. Investeringarna fortsätter att öka och arbetslös- heten reduceras. Enligt dessa beräkningar medför 1 % per är högre löneök- ningstakt under treårsperioden 1985—1988 att arbetslösheten 1988 ökar med 40 000—50 000 personer.

7. Hushållens ekonomi PTOP- 1985/861100

Bil. 1.1

7.1 Hushållens disponibla inkomster Hushållens inkomster ökade med ungefär 9 % både 1984 och 1985, se tabell 7: 1. Till följd av en fallande inflation blev emellertid den reala ökningen betydligt högre 1985 än 1984. Den reala disponibla inkomsten beräknas ha ökat med 2,1 % 1985. Osäkerheten är emellertid fortfarande stor om hur mycket hushållens inkomster ökade 1985. Den kraftiga ökningen av privat konsumtion och statistik över in- och utlåning tyder på att inkomstökning- en kan ha varit betydligt större. I så fall skulle den nedgång i hushållens sparkvot, som de nuvarande beräkningarna implicerar, vara överdriven.

Prognoserna för 1986 baseras bl. a. på de förutsättningar rörande tim- löner och priser. som redovisades i kapitel 6. Lönesumman beräknas öka med 6,7 %. Ett ökat antal löntagartimmar väntas ge ett bidrag på 1,2% till denna förändring. De beräkningar, som redovisas senare. av inkomstöver- föringar och direkta skatter. innebär att hushållens inkomster därmed skulle öka med 6% 1986. Med en prisökning på ca 5 % ger det underlag för en ökning av real disponibel inkomst med ca 1 % 1986.

Inkomstöverföringarna till hushållen från den offentliga sektorn sjönk något i reala termer mellan 1983 och 1984, se tabell 7: 2. En starkt bidra- gande orsak härtill var den till följd av devalveringen hösten 1982 begrän- Tabell 7:1 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Milj. kr. Procentuell förändring från föregående år 1984 1985 1986 1984 1985 1986 prognos prognos prognos prognos

Löpande priser F aktarinkomster 418 745 454 73! 481 992 9.9 8.6 6,0 Löner 334 264 364 602 389 195 10,1 9.1 6,7 Enskilda företagares inkomster 44 73.7 47 097 48 253 9,8 5,3 2,5 Tillräknat driftsöverskott, egna hem 29 684 32 252 33 244 8,4 8,7 3,1 Tilläggspost till disponibel inkomst 10060 10780 11 300 8,2 7,2 4,8 Nettoinbetalningar till det offemliga — 21714 20389 — 22368 33,2 ——6,1 9,7 Inkomstöverföringar till hushåll 146864 164 771 179314 7,2 12,2 8,8 Direkta skatter, avgifter m.m. 168 578 185 160 —201682 10,0 9.8 8,9 Räntor och utdelningar, netto 4750 4925 — 5376 — 1,1 3,7 9,2 Ovriga transfereringar, netto 7480 8062 9456 5,0 7,8 17,3 Disponibel inkomst 399 761 437 479 463 704 8,9 9,4 6,0 Privat konsumtion 397 911 438 293 466 212 9,7 10,1 6,4 Sparkvot, nivåi % 0,5 —0,2 -—0.5 1980 års priser Disponibel inkomst 271485 277 254 280 370 0,5 2,1 1,1 Privat konsumtion 270 220 277 771 281 886 1,3 2,8 1,5 Prisindex Implicitprisindex för privat

konsumtion (1980=100) 147.25 157,79 [65,39 8,3 7,2 4.8 Konsumentprisindcx (1980=100) 143,19 153,74 161 .59 8,0 7.4 5,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och frnansdepartementet.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1 Tabell 7:2 lnkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll Milj. kr., löpande priser Procentuell förändring. 1980 års priser 1984 1985 1986 1984 1985 1986 prognos prognos prognos prognos

Från staten 69885 77859 82365 — 4,5 4,0 0,9 Barnbidrag 5 739 8 270 8 222 — 8,5 34,5 5,2 Studiebidrag m.m. 2 675 3 440 3 785 — 15,3 20,0 5,0 Arbetsmarknadsutbildning 2216 2393 2429 3,2 0,8 3.2 Arbetsskadeförsäkring 1599 2085 2500 4,7 21,6 14,5 Kontant arbetsmarknadsstöd 549 450 435 —34,8 —23,6 7.7 Lönegaranti 725 930 970 —l7,7 19,7 — 0,5 Folkpensioner 45 483 48585 51816 3.7 0,3 1,8 Delpension 1 135 905 803 —21,8 —25,6 —15,3 Pensioner till f. (1. anställda 2265 2367 2455 0,0 2,5 1.1 Ovrigt 7499 8 434 8 950 5,5 5.0 1.2 Från kommunerna [4223 15 638 [7165 1,4 2,6 ' 4,7 Bostadsbidrag 2507 2557 2735 — 6.4 .. 4,8 2,0 Pensioner till f. d. anställda 2441 2685 2933 0,8 2,7 4,2 Socialbidrag 2 833 3 286 3 812 12,0 8,3 10,7 Ovrigt 6 442 7110 7 685 1.4 3,0 3,1 Från sociaUörsä/tringssektorn 62 756 71 274 79 784 2,6 6,0 6,8 ATP 36 172 42 070 48 337 2.8 8.5 9,6 Sjukförsäkring m.m. 20721 23 150 24475 2,3 4,3 0,9 Arbetslöshetsförsäkring 5863 6054 6972 1,6 - 3.6 9.9 Summa inkomstöverföringar 146864 164 771 179314 — 1,0 4,7 3,8 Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket. statistiska centralbyrån och t'rnansdepartcmentet. sade prisuppräkningen av pensionerna. Vidare minskade stora delar av de statliga transfereringarna som en konsekvens av dels den restriktiva stat- liga utgiftspolitiken, dels förbättringen av arbetsmarknadsläget.

De offentliga inkomstöverföringarna beräknas 1985 ha ökat realt med nästan S%. Barnbidragen höjdes kraftigt den 1 januari 1985 från 3300 kr per barn till 4800 kr per barn. Även flerbarnstillägget och studiebidragen höjdes. Bland de kommunala transfereringarna är det främst socialbidra- gen som ökar starkt 1985 . Socialbidragen svarar emellertid bara för 2 % av den offentliga sektorns inkomstöverföringar till hushållen. Transferering- arna från socialförsäkringssektorn ökar realt sett mest av de offentliga transfereringarna, vilket sammanhänger med att ATP-utbetalningarna fort— farande stiger i takt med att det genomsnittliga antalet basbelopp per ATP-pensionär ökar.

Prognoserna för 1986 bygger på att basbeloppet, enligt utfallet av konsu- mentprisindex för november 1985, stiger från 21800 kr 1985 till 23 300 kr 1986. Arbetslöshetsersättningen föreslås i budgetpropositionen höjas med 15 kr. till 335 kr. per dag fr. o. m 1 juli 1986. Vidare föreslås att bostadsbi- dragen ökar den 1 juli 1986 och den ljanuari 1987. genom att inkomst- och hyresgränserna räknas upp. Genom de föreslagna höjningarna kommer de maximala bostadsbidragen för barnfamiljer att höjas med 10—15%, bero— ende på antalet barn. De totala inkomstöverföringarna till hushållen från 49

den offentliga sektorn beräknas öka realt med nästan 4% 1986. varvid pensionerna beräknas öka med S% i reala termer.

Hushållens inbetalningar av skatter, avgifter m.m. till det offentliga beräknas ha stigit 9,8% mellan 1984 och 1985, motsvarande en ökning i reala termer på 2,5 %jämfört med 1,5 % 1984, se tabell 7: 3. Den preliminä- ra A-skatten minskades med drygt 6 miljarder kr. 1985 jämfört med om 1984 års skatteregler hade tillämpats. Marginalskatterna sänktes och bas- enheten för den statliga skatteskalan justerades upp, vilket delvis motver- kades av att förvärvsavdraget slopades. Vidare gällde för löntagare en särskild skattereduktion på 600 kr. Den kommunala utdebiteringen höjdes med 8 öre.

Tabell 7:3 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m.

Milj. kr., löpande priser

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Procentuell förändring, 1980 års priser

1984 1985 1986 1984 prognos prognos

Direkta skatter 155 166 I 70 604 186 663 l .0 Prel. A-skatt 143 506 157 107 173 321 1.4 Prel. B-skatt 12252 13938 15282 2,8 Slutskattereglering 986 548 1 599 —44,3 Ävgår: Indirekta skatter 2 301 2 524 5 250 3.8 Ovriga direkta skatter 723 1535 1 711 0.2 Avgifter m. m. [3412 14556 15019 7,8 Summa direkta skatter '

avgifter m. m. 168 578 185 160 201682 1,5

1985 1986 prognos prognos 2,6 4,4 2,2 5,3 6,2 4,6 —48,1 177.6

2.4 98.4 98,2 6,4 I,3 — 1,6 2,5 3,9

Källor: Konjunkturinstitutet. riksförsäkringsverket. riksrevisionsverket. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

För 1986 beräknas hushållens totala skatter och avgifter öka med 89% — en real ökning med 3,9%. Skatteinbetalningarna dras ner av att scha- blonavdraget vid inkomstbeskattningcn höjs från 1000 kr. till 3000 kr. i samband med att deklarationsförfarandet förenklas. Däremot räknas inte basenheten upp 1986. Detta motverkas emellertid av den statliga fastig- hetsskatt som infördes 1985 och höjs 1986 och att den särskilda skattere- duktionen enbart gällde 1985. Den kommunala utdebiteringen minskar med 4 öre. '

I tabell 7:4 redovisas en beräkning av realinkomsternas förändring före och efter skatt med uppdelning på olika inkomstslag. Den reala lönesum- man efter skatt beräknas ha ökat med 2,9% 1985, varvid ett ökat antal arbetade timmar beräknas ha bidragit med 1,9 %. Det innebär att reallönen per timme efter skatt ökade med ca 1% 1985. Reallöneutvecklingen efter skatt beräknas bli 15% 1986. Bidraget från timvolymen förutses bli något mindre varför reallönen per timme skulle öka något.

Övriga faktorinkomster, som inkluderar enskilda företagares inkomster samt tillräknade driftsöverskott på egnahem, beräknas realt sett minska

1985 och 1986. Inkomstöverföringarna efter skatt ger både 1985 och 1986 Prop. 1985/86: 100 ett positivt bidrag till realinkomstutvecklingen. Pensionerna efter skatt Bil. 1.1 beräknas öka med 1 % 1985 och drygt 2% 1986.

Tabell 7:4 Realinkomsternas förändring 1980 års priser

Milj. kr Procentuell förändring 1980 från föregående år

1981 1982 1983 1984 1985 1986 prognos prognos

Inkomster, skatter och avgifter Faktorinkomster 296931 —3.8 1,6 1.6 1.6 1,4 1.1 Lönesumma 245 924 —2.9 -—4,0 —2.5 1.6 1.8 1.8 Ovrigt . 51007 —7.7 10.7 2.5 1,4 —0.3 —2,1 Inkomstöverförrngar 102 508 2,5 —().3 1.2 1.1 4.5 4.2 därav: pensioner 62 709 4,3 —0.8 2,3 —0,9 2,9 5,0 Direkta skatter och avgifter 115 267 —-2.8 0,7 0.0 1.5 2,5 3,9

Disponihel inkomst 284172 1,9 —2, —I,l 0,5 2,1 1,1

Inkomster efter skatter och

avgifter

Faktorinkomster 204 259 ——3,2 —1.7 —2,1 2,0 1.7 —0.3 Lönesumma 163111 —2,0 —5,4 —3.2 2.2 2.9 1.5 Ovrigt 41 148 —7,8 13.5 1,8 1,2 —2,0 —6.7 Inkomstöverföringar 79 913 1.3 —2,7 1,1 —3,0 3.1 4.7 därav: pensioner 52 497 3,3 —2.6 0.3 1,8 1,0 2,3

Disponibel inkomst 284 172 1,9 —2,0 — 1,1 0,5 2,1 1,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Hänvisningar till S7

7.2. Privat konsumtion

De tre första kvartalen 1985 ökade den privata konsumtionen med 2,9% jämfört med motsvarande period 1984. Särskilt stora ökningar har noterats för uppvärmingskostnaderna. På grund av den kalla vintern steg utgifterna för olja, elström och fjärrvärme 16 % mellan första halvåren 1984 och 1985. Vidare har bilförsäljningen ökat kraftigt 1985, särskilt i början av året. Nybilsregistreringarnajanuari — juli 1985 låg nästan 25 % över motsvarande period 1984. Under augusti—november var emellertid nivån densamma som året innan. Statistiken över detaljhandelns försäljning visar på en stark uppgång för sällanköpsvaruhandeln under 1985. I detta fall märks inte någon dämpning under hösten. Försäljningen inom sällanköpsvaru- handeln låg i juli-oktober 1985 nästan 8 % över försäljningen motsvarande period 1984, vilket t.o.m. är en högre ökningstakt än under första halv- året.

Den säsongrensade konsumtionsprofilen under 1984 och 1985 framgår av diagram 7: 1. Diagrammet baseras på nationalräkenskaper 1984 och de tre första kvartalen 1985. Det fjärde kvartalet 1985 är uppskattat. Första kvartalet 1985 steg konsumtionsnivån kraftigt, sammanlagt med 2,5%. 51

Diagram 7: ] Privat konsumtion Prop. 1985/86: 100 1980 års priser. Säsongrensat. Index första kvartalet 1984 = 100 Bil. 1.1

104

103

1984 1985 Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Därefter kan en stabilisering noteras, även om ökningstalen i förhållande till motsvarande kvartal föregående år är höga hela året ut. För helåret 1985 skulle konsumtionsökningen därmed bli 2,8 %, vilket är betydligt mer än enligt bedömningen i den reviderade nationalbudgeten i april 1985. Enligt nu tillgängliga uppgifter har hushållens inkomster inte ökat lika mycket, varför en neddragning av hushållssparandet syns ha skett. Som påpekats ovan är emellertid inkomstberäkningarna ännu osäkra. Hushållens reala disponibla inkomster beräknas, som redan nämnts, öka med 1,1 % 1986. Detta väntas leda till en ökning av den privata konsum- tionen med 1,5 %. Därvid förutsätts att nettosparandet fortsätter att mins- ka något undcr 1986, dock inte i samma utsträckning som under föregåen- de år. En av orsakerna till den fallande sparkvoten torde vara dämpningen av inflationen, men även andra faktorer som dragit ner sparandet 1985 torde kunna vara verksamma också 1986.

8. Investeringar Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1 8.1 Inledning

En kraftig investeringsexpansion i näringslivet har resulterat i att investe- ringskvoten i ekonomin. dvs. de totala fasta bruttoinvesteringarna i pro- cent av bruttonationalprodukten, beräknas ha stigit markant 1985. Sedan första hälften av 1970-talet har annars en tendens mot sjunkande investe- ringskvot varit tydlig. Så har även varit fallet internationellt och det gäller för praktiskt taget samtliga industriländer. Nedgången har därtill varit något kraftigare i de mindre industriländerna än i de större. Efter att ha legat på ca 23 % under 1970-talets början sjönk investeringskvoten i Sveri- ge successivt till 18,5% 1983—1984 men beräknas för 1985 ha stigit till 19,5 %.

På sikt bedöms investeringstakten i näringslivet vara av central betydel- se för att den svenska ekonomin skall kunna återföras till varaktig balans. I 1984 års långtidsutredning bedömdes vägen mot balans kräva en investe- ringsökning 1983—1990 i näringslivet på drygt 4% och i industrin på ca 10% per år. Den genomsnittliga investeringsökningen i näringslivet är ca 8,5% per år perioden 1982—1985 och för industrin drygt 12%. Kapitalut- byggnaden har successivt förstärkts och uppgången 1985 överträffar med marginal prognoserna i den preliminära och reviderade nationalbudgeten från 1985.

Investeringsboomen 1985 omfattade samtliga större sektoreri ekonomin utom de statliga och kommunala myndigheterna. Bostadsinvesteringarna kunde öka för andra året i följd tack vare fortsatt expansion på ombygg- nadssidan.

Utsikterna för 1986 är i vissa avseenden alltjämt ljusa. Inte minst väntas den internationella ekonomiska tillväxten bestå samtidigt som inflations- förväntningarna snarast dämpas ytterligare. För Sveriges del finns det emellertid skäl att vänta en mer återhållsam investeringsutveckling 1986. Avsaktande produktionstillväxt, högre pris- och lönestegringar än i utlan- det och det mycket höga realränteläget kan komma att verka hämmande på näringslivets investeringar. Det finns också faktorer av mer tillfällig art, som drog upp investeringsnivån 1985 och därmed reducerar ökningstakten 1986. Dessa huvuddrag sätter sin prägel på 1986 års utveckling och totalt sett förutses investeringarna förbli ungefär oförändrade jämfört med 1985.

Diagram 8: l Bruttoinvesteringar i näringsliv, bostäder och offentlig sektor Prop. 1985/86: 100

Miljarder kr. 1980 års priser . BiL [_ 1 70

-— Näringsliv ------- Bostäder —--- Offentlig sektor se

mo 1971 1972 lm |!" 197! mn rm mm om m lli lm mn nu in _

Anm.: Näringsliv avser privat näringsliv samt statliga företag. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Hänvisningar till S8

  • Prop. 1985/86:100: Avsnitt 11.7

8.2. Näringslivet

Investeringsuppgången i det svenska näringslivet har den senaste treårspe- rioden skett på bred front, dvs. den omfattar samtliga huvudområden som anges i tabell 8: 1. Som påvisats i konjunkturinstitutets höstrapport har tillverkningsindustrins bruttoinvesteringar räckt till för att realkapital- stocken åter kunnat växa efter en längre stagnationsperiod.

Investeringsökningen bedöms för totala industrin komma att bli närmare 20% 1985. I hög grad bärs dock denna höga siffra upp av mycket stora maskin- och byggnadsinvesteringar i massa- och pappersindustrin. Verk- stadsindustrins expansion bedöms bli väsentligt lugnare men också uthålli- gare. Verkstäderna är en nyckelbransch för Sveriges konkurrenskraft och exportkapacitet. Investeringsvolymen 1985 ligger emellertid alltjämt under toppåren i mitten av 1970-talet.

Konjunkturinstitutet har i sin senaste rapport bedömt att industrins fasta investeringar förblir oförändrade 1986 i volym räknat. Uppskattningar på basis av investeringsfunktioner som använts bl.a. i långtidsutredningar och forskningssammanhang pekar emellertid på en fortsatt ökning om än svagare än 1985. En väsentlig förklaringsfaktor i nämnda funktioner är den gångna och den förväntade produktionsutvccklingen. Den acceleration i 54

Tabell 8: 1 Fasta bruttoinvesteringar efter näringsgren

Milj. kr. Årlig procentuell förändring, 1980 års priser 1984, löpande 1982 1983 1984 1985 1986 priser prognos prognos Närlingsliv 84119 0,3 3,2 5,2 10,6 1,5 Jord- och skogsbruk 5 923 5,9 1,4 — 1,5 3,9 0,2 Industri 23233 — 17.3 1,8 16.6 19.2 5 ,0 Handel m.m. 11416 3.8 8,9 16,0 18,7 —l,2 Offentliga affärsverk 15 915 12,6 0,9 —8,5 6,2 0,2 Ovrigt näringsliv 27 632 6,7 4,1 3,2 3,9 —3,0 Offentliga myndigheter 21497 4,6 —0 8 —1,8 —4,2 1,0 Permanenta bostäder 32202 — 1,7 —1 2 4.5 2,6 —2,1 Totalt inkl. diskrepans 144 926 — 1,1 1,6 3,9 6,3 0,5 därav: näringsliv enligt definition i försörjnings- balansen i kapitel 1 70499 — 3,5 3 9 9,6 12,0 0,4 näringsliv exkl. handels- flotta 68467 — 5,3 6,4 6,6 12.8 2.1

Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

produktionen som inträffade 1982—1984 får expansiva investeringseffekter flera år framöver, något som också kan avläsas i utvecklingen hittills. Vidare är kapacitetsutnyttjandet högt, lönsamheten god och framtidsför- väntningama såsom de kommer till uttryck i aktiekurserna optimistiska, vilket talar för fortsatta höjningar av investeringsnivån. Den höga realrän- tan har hittills inte visat sig vara den hämsko på en internationell investe- ringsuppgång som befarats. Det kan tolkas som att företagen haft möjlighet att självfinansiera sina fasta investeringar med hjälp av kraftiga resultatför- bättringar uppnådda medelst snabb produktivitetsökning. Bestående höga realräntor torde dock verka hämmande på investeringsaktiviteten genom att finansiella placeringar tenderar att bli mer lönsamma än investeringar i producerande verksamhet. Med dessa olika utgångspunkter blir vår be- dömning att industriinvesteringarna ökar något även 1986. Därvid förutses dock en kraftig rekyl för massa- och pappersindustrin men fortsatt stark expansion för verkstadsindustrin. Dominerande delar av den privata tjänstesektorn har under en följd av är noterat investeringsökningar. Handeln samt bank-, försäkring- och hotell- branscherna har expanderat både lokalmässigt och på maskinsidan med betydande insatser på dataautomatikens område. Även inom samfärdsel och uppdragsverksamhet har expansionen varit kraftig. Dessa sektorer har stimulerats av industrins snabba återhämtning men också av informations- teknologins frammarsch, kontorsautomatiseringen samt framväxten av delvis nya marknader som frnans- och konsulttjänster. Uppdragsverksam- hcten innefattar statistiskt sett leasingtjänster och en fördelning av dessa på övriga sektorer skulle höja industrins investeringsnivå med mellan 5 och 10 procent. Tjänstesektorn är generellt sett sämre statistiskt kartlagd i den svenska 55

Diagram 8: 2 Bruttoinvesteringar i industrin Prop. 1985/86: 100 Miljarder kr., 1980 års priser Bil. 1.1

_ Basindustri ---- Verkstadsindustri

1970 197! 1972 1973 1974 1975 1978 1977 4978 1979 130 in! in 1983 IHJ man ma

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

ekonomin. Investeringsbedömningarna vilar därför på en ofullständig grund och blir även av denna anledning osäkra. De enkäter som finns tillgängliga visar på en uppbromsning inom flertalet tjänstesektorer. Sam- mantaget görs här bedömningen att investeringsvolymen i näringslivet utanför industrin kommer att minska ett par procent. Investeringar i han- delsflottan svänger kraftigt år från år och påverkas negativt av bl.a. fartygsutförsäljningar. Då samtidigt off-shoremarknaden är mycket svag ger detta kalkylmässigt en neddragande effekt på näringslivets totala fasta investeringar motsvarande närmare ett par procentenheter. Exklusive han- delsflottan och off-shoreverksamheten bedöms näringslivets investeringar öka ett par procent även 1986.

8.3. Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar

Den senaste 10-års perioden har investeringarna i nya bostäder halverats medan ombyggnadsvolymen mer än fyrdubblats. Från att ha utgjort ca 15 % av nyinvesteringarna dominerar idag ombyggnader. Den krympande nybyggnadsproduktionen faller helt på småhussidan där 1985 års investe- 56

Tabell 8: 2 Bostadsinvesteringar Prop. 1985/86: 100

Milj. kr. Årlig procentuell förändring. 1980 års priser Bil- 1-1 1984, ___—___— löpande 1982 1983 1984 1985 1986 ' priser prognos prognos Nybyggnad 16029 8—,8 -— 9.8 —17,8 — 7,3 2.7 Flerbostadshus 7256 10.1 1.4 —10.8 0.4 0.3 Småhus 8773 —17. 7 —15,0 —22,8 —l3,8 —— 5,6 Ombyggnadl 16173 17.9 16.9 41.0 12.0 — 1.6 Flerbostadshus 11 764 32.4 19.1 36,6 28.8 0,0 Småhus 4409 — 9.9 10,5 54.2 ——32,9 —10,0 Totalt 32202 — 1,7 1,2 4,5 2,6 2,1

' Häri innefattas om- och tillbyggnad samt åtgärder för bostadsanpassning, boende- miljö och energihushållning. Källa: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

ringsvolym motsvarar 1/3 av den från mitten av 1970-talet. Investeringar i flerbostadshus nådde en bottenpunkt i mitten av 1970-talet men har sedan dess ökat om än inte stadigvarande.

Antalet nybyggda bostäder fortsatte att minska 1985 snarare mer än i prognoserna. År 1985 beräknas ca 30 000 lägenheter ha påbörjats jämfört med ca 33 000 året innan. Småhusbyggandct svarade för nedgången. Un- der det senaste året har antalet outhyrda lägenheter minskat avsevärt inte bara i storsstadsområdena. Den tidigare obalansen mellan utbud och efter- frågan ärpå väg att rättas till i stora delar av landet. Förutsättningarna bör därför vara bättre än tidigare för nyproduktionen att stiga. Några hämman- de förhållanden framträdde emellertid under 1985. Ett gäller det överkost- nadsproblem som uppkommit. Av inte helt klarlagda skäl har anbudskost- naderna legat väsentligt över den nivå som har kunnat godtas för statlig belåning, vilket periodvis har hindrat igångsättningen. Vidare har en över- hettning av byggmarknaden uppstått i delar av landet, särskilt i Stor-Stock- holm, vilken genom brist på viss arbetskraft har hämmat såväl nyproduk- tionen som ombyggnadsverksamheten. Prognoserna för 1986 innebär en fortsatt låg ingångsättning av nya lägenheter men på en något högre nivå än 1985 samt en fortsatt men måttligare minskning av nybyggnadsinveste- ringarna i fasta priser.

Det bostadsförbättringsprogram som presenterades 'hösten 1983 angav riktlinjerna för ett nytt långsiktigt bostadsbyggande med inriktning på modernisering och förbättring av det befintliga beståndet. I detta ROT-pro- gram för bostäder har staten åtagit sig att med olika stimulanser. i första hand gynnsamma lånevillkor, bidraga till en kraftigt ökad ombyggnads- verksamhet samt ett bättre och jämnare utnyttjande av byggsektoms kapa- citet. Programmet är i huvudsak riktat mot flerfamiljshus. Ombyggnadsin- vesteringarna har bl.a. som följd härav på relativt kort tid uppnått en sådan omfattning att de totala bostadsinvesteringarna ökat de två senaste åren.

Efter en ökning med nästan 60% mellan 1983 och 1985 tyder nu tillgäng- liga uppgifter på att den uppnådda höga nivån i ROT—verksamheten i 57

Tabell 8:3 Offentliga investeringar Prop. 1985/86: 100

Milj. kr. Årlig procentuell förändring, 1980 års priser Bil' 1-1 1984, löpande 1982 1983 1984 1985 1986 priser prognos prognos Statliga myndigheter 6 251 0,5 4,2 3.8 —2,8 2,2 Statliga affärsverk 10959 22.2 0.2 —10,5 10,9 9.0 Primärkommuner 13649 —10,2 —4,1 — 6.4 —2.8 —0.3 Landsting 5 880 7,8 4.5 1,7 —8,6 1,6 Totalt] 42166 3,0 0,5 — 4,7 —0,1 2,6

' Inklusive kommunala företag, församlingar m.m. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

huvudsak kommer att bestå under 1986. Det är en mer positiv bild än den som framkom i konjunkturinstitutets höstrapport och kan bl. a. återföras på att kommunernas planer för bostadsbyggandet reviderats upp.

I den offentliga sektorn utgör myndigheterna den tyngsta delen och här har utvecklingen varit dämpad under senare år i första hand i kommuner— na. De statliga affärsverkens samlade investeringar svänger kraftigt mellan åren och har visat sig svåra att bedöma rätt i prognossammanhang. Pla- nerna för 1986 tyder emellertid på en relativt kraftig ökning av investe- ringsnivån främst inom televerket och statens vattenfallsverk.

Den svaga utvecklingen inom den kommunala sektorn under senare år är förbunden med inriktningen på att begränsa konsumtionsökningen och undvika nya driftskostnader. Kommunernas kraftiga expansion under 1960-talct innebär emellertid samtidigt att reparations- och underhållsbe- hoven är stora. Rätt insatta åtgärder har därför ansetts kunna minska driftskOStnaderna men även förhindra en begynnande kapitalförstöring. I syfte att stimulera till ökade insatser inom detta fält samt skapa sysselsätt- ning ställdes statliga bidrag till förfogande under 1984. Samtidigt vidgades låncramarna på kreditmarknaden för denna typ av verksamhet. Meningen är att kommunerna efter denna starthjälp själva skall sörja för att reparatio- ner och underhåll hålls på en hög nivå.

Kommunernas samlade investeringar minskade både 1984 och 1985. Planerna för 1986 tyder emellertid på att nedgången har upphört. För landstingen förutses t.o.m. en mindre ökning.

8.4. Byggnadsverksamhet

En god investeringskonjunktur i näringslivet har i kombination med åtgär- derna inom ROT-området bidragit till en väsentligt ljusare situation på byggarbetsmarknaden. Efter flera år med minskad sysselsättning och ökande arbetslöshet har kurvorna vänt. Sedan början av 1984 har bygg- sysselsättningen ökat. Under 1985 har arbetslöshetstalen legat ca 2 pro— centenheter under nivån från 1984. Förbättringar har skett i större delen av landet och även i skogslänen. ROT-verksamheten är sysselsättningsintensiv men också inriktad på hantverkSkunnande. Den tidigare inriktningen på nybyggnation och an- 58

läggningsarbeten har gett en yrkesmässig sammansättning av byggarbetar- Prop. 1985/86: 100 kåren som inte är anpassad för de nya verksamhetsformerna. Därtill kom- Bil. 1.1 mer en regional obalans i byggaktiviteten. Utvecklingen innebär därför betydande omställningsproblem, vilka naturligtvis är mer hanterbara i en växande marknad än en stagnerande. Utsikterna för byggnadssektorn är relativt goda även för 1986. Som anförts ovan förutses inte samma expansionstakt i näringslivet men inte heller någon större avmattning. Av stor betydelse för byggmarknaden blir möjligheterna att upprätthålla en hög nivå på ROT-verksamheten i bred bemärkelse samt myndigheternas och affärsverkens investeringsaktivitet.

Sammantaget pekar prognoserna på en svag minskning av byggnadsin- vesteringarna 1986. se tabell 8:4. Avgörande är att den mycket kraftiga tillväxttakten i bostadsombyggnaden inte kan väntas fortsätta samt att expansionen i näringslivet mattas. Reparationsverksamheten väntas fort- gående öka och den totala byggproduktionen bör därmed komma att öka något även 1986 efter tre års obruten produktionstillväxt. Ökningen är uppskattad till ca 1%.

Prognosen för byggverksamheten tyder på en väl hävdad sysselsättning. Arbetsmarknadssituationen är bättre än på många år. De genomsnittliga arbetslöshetstalen var ännu hösten 1985 lägre än året innan. Antalet lediga platser för den s. k. BÖTM-gruppen (betong- och träarbetare, murare) var högre och efterfrågan på yrkesgrupperna målare, VVS-montörer och elek- triker väsentligt större. För vintern 85/86 har länsarbetsnämnderna bedömt sysselsättningsutsikterna vara ljusare än föregående vinter.

Tabell 8: 4 Byggnadsverksamhet Milj. kr. Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

1984. löpande 1982 1983 1984 1985 1986 priser prognos prognos Byggnadsinvesteringar 80 554 — 1,8 —0,4 2.0 0,2 — 1,0 därav bostäder 32087 -1,7 —1,2 4,5 2,6 —2,1 näringslivl ]7 450 —5,3 —4,0 11,4 3,4 —1,6 offentliga 31017 -—0,1 2,3 —4,9 —4,0 0,7 Reparation oeh underhåll 34 607 5.4 10.5 5,0 9,7 4,6 Summa byggproduktion 115161 0,1 2,7 2,9 3,2 0,9

' Enligt definition i försörjningsbalansen i kapitel 1. Källa: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.5. Lagerinvesteringar

Industrin kom under 1985 in i en konjunkturfas där lagren ökade allt mer. Lagerökningarna började redan 1984 med lagren av varor i arbete för att 1985 följas av ökningar för alla typer av lager. Det var dock framför allt lagren av insatsvaror och av varor i arbete, som ökade kraftigast under 59

Tabell 8:5 Lagerinvesteringar Prop. 1985/86: 100 Milj. kr. 1980 års priser Bil. 1.1 1982 1983 1984 1985 1986 prog. prog. Jord- och skogsbruk 284 34 311 — 192 30 Industri —5023 —5 388 —1591 3364 5190 El-, gas- och vattenverk 304 329 — 536 —490 — 120 Handeln — 138 —1686 —1339 — 105 —100 Summa —5 181 —7 369 —3 777 2 577 5 000

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

1985. Lagerökningarna berodde främst på att produktionsnivån har höjts väsentligt sedan 1982 och att en större produktion har medfört behov av större lager. Lagren i hela ekonomin beräknas ha ökat med ca 2,5 miljarder kr. i 1980 års priser under 1985. Industrin beräknas ha stått för hela ökningen medan lagren bedöms ha minskat något i övriga delar av ekonomin. Handelns lager exklusive oljelager beräknas visserligen ha ökat, men utförsäljning av råolja under året medförde att den totala lagernivån i handeln blev i stort sett oförändrad. Lageruppbyggnaden väntas fortsätta 1986. Även under 1986 beräknas industrin svara för hela lageruppbyggnaden, dock kan en förskjutning väntas ske mot en uppbyggnad av lagren av färdigvaror framför allt under andra halvåret. Detta medför att lageruppbyggnaden förväntas bli relativt utdragen med en topp under första halvåret 1985 och en andra topp under andra halvåret 1986. En förklaring till den ojämna utvecklingen av industri- lagren är att efterfrågan, framför allt exporten, beräknas ha utvecklats ojämnt under 1985. Lageromslaget mellan 1985 och 1986 blir litet, 0,4% av BNP, efter den beräknade kraftiga ökningen mellan 1984 och 1985 då lageromslaget beräk- nas ha bidragit till den inhemska efterfrågeökningen med 1,1 % av BNP.

Prop. 1985/86:100 9 Den offentliga verksamheten B1 1 1 l. . Den offentliga verksamheten diskuteras i det följande med utgångspunkt från den finansiella utvecklingen för delsektorema staten, socialförsäk- ringssektorn och kommunerna. Avslutningsvis presenteras en samlad bild av den offentliga sektorn och dess inverkan på samhällsekonomin.

9.1. Staten

Statens inkomster ökade 1985 snabbare än utgifterna. Det innebär. som framgår av tabell 9: 1, att statens finansiella sparande förbättrades. Denna förbättring av det finansiella sparandet fortsätter 1986. Det kassamässiga budgetsaldot har en delvis annorlunda utveckling beroende på effekterna av den samordnade skatteuppbörden, periodiseringseffekter vid inleveran- ser av indirekta skatter, utbrytning av bostadslånen från statsbudgeten och kursförluster på statens utlandslån. Sett över treårsperioden mellan 1983 och 1986 förbättras det finansiella sparandet med 22 miljarder kr., medan budgetsaldot förbättras med 30 miljarder kr.

Den snabba utvecklingen av de direkta skatterna 1985 beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 9,1 %. Denna utveckling bromsas upp 1986 då lönesumman förutsätts öka med endast 6,7 %. Flera förändringar av de direkta skatterna har genomförts de senaste åren. Genom omlägg— ningen av inkomstbeskattningcn, som innebar en kraftig sänkning av mar- ginalskattesatsema och en begränsning av det skattemässiga värdet av underskottsavdragen, har inkomsterna från den statliga inkomstskatten blivit drygt 3 miljarder kr. lägre per år än om reformen inte hade genom- förts. Den s.k. basenheten höjdes från 7 600 kr. 1984 till 7 800 kr. 1985, vilket motsvarade 1,7 miljarder kr. i minskade skatteinkomster. Detta motverkades delvis av att förvärvsavdraget slopades. Den särskilda skat- tereduktionen 1985 beräknas ha reducerat inbetalningarna av preliminär- skatt med 2,2 miljarder kr. För 1986 görs ingen förändring av den s.k. basenheten. I stället införs den förenklade självdeklarationen som för de direkta skatterna innebär att alla löntagare får rätt till ett schablonavdrag för inkomsternas förvärvande på 3 000 kr., mot tidigare I 000 kr. samt att det s.k. Sparavdraget fördubblas från 800 kr. till 1 600 kr. Sammantaget innebär dessa ändringar av skattereglerna att statens inkomster beräknas bli ca 3.3 miljarder kr. lägre än utan förändringar.

Ungefär hälften av inkomsterna från indirekta skatter kommer från mervärdesskatten. Skattesatsen har varit oförändrad sedan januari 1983, men inkomsterna från mervärdesskatten ökade kraftigt 1985 p.g.a. den snabba konsumtionsökningen. Inkomsterna av mervärdesskatt beräknas fortsätta att öka 1986 men i långsammare takt till följd av långsammare konsumtions- och prisutveckling. Statens inkomster från övriga indirekta skatter ökade kraftigt l985 delvis till följd av de skattehöjningar på bensin, vin, sprit och tobak som genomfördes i december 1984, delvis till följd av hyreshusavgiften. Även 1986 väntas en ökning av dessa inkomster till följd av eftersläpande effekter av den 1985 införda fastighetsskatten.

Statens inkomster av socialförsäkringsavgifter ökade kraftigt 1985. 61

Fr.o.m. 1985 baseras inbetalningarna på en aktuell och därmed högre Prop. 1985/86:100 lönesumma, vilket förklarar den kraftiga ökningen. Dessutom höjdes ar- Bil. 1.1 betsmarknadsavgiften något. Den långsammare ökningen 1986 förklaras av att fyllnadsbetalningar av arbetsgivaravgifter för 1985 bortfaller. Statens övriga inkomster ökade 1985 huvudsakligen till följd av ökade inleveranser från riksbanken samt ökade ränteinkomster. Genom den ändrade beräk- ningsgrunden för den statliga bostadslåneräntan den 1 januari 1986 ökar statens ränteinkomster kraftigt 1986. Därigenom ökar även räntebidragen,

se nedan.

Tabell 9: 1 Statens inkomster och utgifter Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

Milj. kr. Förändring, % 1983 1984 1985 1986 1983— 1984— 1985—

1984 1985 1986

Löpande priser

Inkomster 216 798 247 474 282 718 297 320 14,1 14,2 5,0 Direkta skatter 49 140 55 805 64 389 66 200 ' 13,6 15.4 3,0 Indirekta skatter 105 183 124300 139 056 151 240 18,2 11,9 9,0 Socialförsäkringsavgifter 35 569 38 390 43 921 44 110 7,9 14,4 0,5 Övriga inkomster 26 906 28 979 35 352 35 770 7,7 22.0 1.0 Utgifter 271 603 289 129 323 348 330 590 6,5 11,8 2,0 Transfereringar 211250 225 514 256 070 261 120 6,8 13,5 2.0 Till hushåll 67 540 69 885 77 859 82 370 3,5 11,4 6,0 Till socialförsäkringen 8777 10322 14716 16320 17,6 42,6 11.0 Till kommuner 48 144 52 991 54 930 55 230 10,1 3,7 0,5 Till företag 36926 33 816 37 332 34800 —8.4 10.4 —7.0 Till internationell

verksamhet 4 866 4 866 5 200 5 200 0 6,9 0,0 Ränteutgifter 44 997 53 634 66033 67 200 19,2 23 _.1 2,0 Konsumtion 54 554 58 129 61310 63 870 6.6 5,5 4,0 Investeringar 5 645 6 205 6 387 6 850 9,9 2,9 7,0 Lagerinvestering 39 —835 —535 —1 370 Nettoköp av fastigheter 115 116 116 120

Finansiellt sparande —54 805 —-41 655 —40 630 —33 270

Utlåning och andra

finansiella transaktioner 15 704 10 999 8 973 4 550 Kursförluster 6 055 l 1 660 8 498 5 320 Korrigeringspost 3 398 11 046 3 101 6 860

Budgetsaldo —79 962 —-75 360 —55 000 —50 000 Budgetsaldo i % av BNP —11,3 —9,6 —6,4 —5.4

1980 års priser Konsumtion 43 044 43 201 42 799 42 400 0,4 —0,9 —0,9 Investeringar 4335 4 500 4369 4450 3,8 —2,9 1,9

Amn. Uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter samordnades 1985, vilket innebar att inbetalningar gjordes av 13 månaders inkomstskatt och 11 månaders arbetsgivaravgifter. För att uppnå jämförbarhet mellan åren redovisas i tabellen, liksom i resten av kapitlet, inkomster och utgifter som om 12 månaders inbetalningar hade gjorts av både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Detta avsteg från nationalräkenskapernas principer (NR redovisar 11 månaders uppbörd av arbetsgivaravgifter och 12 månaders inkomstskatt) medför att statens inkomster och finansiella sparande blir 5,3 miljarder kr. bättre än enligt NR, att socialförsäkringens inkomster och finansiella sparande blir 6,2 miljarder kr. högre och att den offentliga sektorns inkomster och finansiella sparande blir 11,3 miljarder kr bättre. Samma korrigering av NR gjordes i den reviderade nationalbudgeten 1985 men inte i konjunkturinstitutets höstrapport l985. Korrigeringen påverkar inte redovisningen av 1984 och 1986. Källor: F inansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån. 62

Transfereringar till hushåll består till drygt två tredjedelar av pensioner. Prop. 1985/86: 100 Dessa ökar i takt med att basbeloppet höjs. Basbeloppet höjdes 1985 med Bil. 1.1 7,4% till 21 800 kr och höjs 1986 med 6,9% till 23 300 kr. Barnbidraget höjdes från 3 300 kr. per barn 1984 till 4 800 kr. 1985. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även fierbarnstilläggen och studiebidragen höjdes. De totala transfereringarna till hushållen ökade realt sett med nära 4% 1985 . Genom att bidragsreglema inte ändras 1986 beräknas de totala trans- fereringarna till hushåll öka med endast 1% i fasta priser.

Transfereringar till socialförsäkringssektorn och transfereringar till kommuner kommenteras i avsnitt 9.2 och 9.3

Transfereringar till företag inkluderar i enlighet med nationalräkenska- pernas principer livsmedelssubventioner och räntebidrag. Livsmedelssub- ventionerna ökar relativt långsamt 1985 och 1986. Räntebidragen 1986 dras upp av den ovan nämnda höjningen av bostadslåneräntan och av att räntebidragen höjs som kompensation för fastighetsskatten.

Under slutet av 1970-talet och de första åren på 1980-talet vidtogs omfattande industripolitiska åtgärder. Fr.o.m. 1984 upphörde dessa näs- tan helt. Sedan 1984 har utbetalningarna huvudsakligen avsett förluster vid fartygsförsäljning från statsägda rederier. För 1985 och 1986 tillkommer kostnader för avveckling av Uddevallavarvet.

Transfereringar till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen av u-landsbiståndet. Transfereringarna till utlandet beräknas 1985 och 1986 utgöra drygt 5 miljarder kr. Det totala u-landsbiståndet är över 8 miljarder kr.

Ränteutgifterna på statsskulden ökar mycket snabbt till följd av dels underskottet i statsbudgeten, dels att äldre lån som förfaller måste ompla- ceras till högre räntesatser. Den kraftiga ökningen av statens ränteutgifter 1984 och 1985 samt den långsamma utvecklingen 1986 förklaras av att staten under de två första åren gav ut statsskuldväxlar där räntan betalades i förskott. Detta har inte utnyttjats i lika hög grad 1986, vilket har medfört en omperiodisering av ränteutbctalningarna mellan åren. Den svenska statsskulden uppgick den 30 november 1985 till 577 miljarder kr., varav 130 miljarder kr. avsåg upplåning utomlands. Uppräknat till aktuella växel- kurser var statsskulden och utlandsskulden 7 miljarder kr. högre.

Den statliga konsumtionen minskade 1985 i reala termer och väntas l986 minska ytterligare p.g.a. rationaliserings- och besparingskraven på statliga myndigheter. De statliga myndigheternas investeringar i reala termer minskade något 1985 men väntas öka igen 1986.

Statens utlåning — bl.a. i form av bostadslån och lån till industrier och andra finansiella transaktioner minskade något 1985. Fr.o.m. den 1 juli 1985 fördes nämligen de statliga bostadslånen över till ett särskilt bostadslåneinstitut, vilket innebär att statens utgifter för denna typ av utlåning minskade med ca 4 miljarder kr. kalenderåret 1985 och kommer att minska med ytterligare 4 miljarder kr. kalenderåret 1986.

Genom de senaste årens devalveringar och stigande dollarkurs har sta- tens utlandslån stigit i värde. Dessa kursförluster registreras inte som utgifter på statsbudgeten förrän vid amortering eller omsättning av lånen. Under 1985 har flera utländska lån omplacerats. Därigenom har stora 63

kursförluster uppstått. Vid den för beräkningarna i nationalbudgeten an- Prop. 1985/86: 100 tagna lägre dollarkursen 1986 kommer betydligt mindre kursförluster att Bil. 1.1 realiseras under 1986.

Hänvisningar till S9-1

9.2. Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringsscktorn omfattar allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraför- säkring). allmän tilläggspensionering samt erkända arbetslöshetskassor. Sektorns inkomster följer i stort sett utvecklingen av inkomsterna från socialförsäkringsavgifterna. Dessa beror på den totala lönesummans ut- veckling och på AT P- och sjukförsäkringsavgifternas storlek. Avgifterna är oförändrade 1985 och 1986. Att ökningen av avgiftsinkomsterna 1985 blev så mycket större än ökningen av lönesumman beror på att avgifterna beräknas på ett mer aktuellt och därmed högre lönesummeunderlag. Löne- summan beräknas öka betydligt långsammare 1986 än 1985 och dessutom bortfaller inkomster från fyllnadsbetalningar för 1985, vilket medför att avgiftsinkomsterna beräknas stagnera l986.

Bidrag från staten ökade kraftigt 1985 och beräknas öka även 1986 beroende på att bidraget för psykiatrisk sjukvård fr.o.m. den 1 juli 1985 redovisas som inkomst (statsbidrag) och utgift (transferering till kom- muner) för socialförsäkringen. Dessutom ökar statsbidragen för att finansi- era förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen fr. o. m. 1 juli 1986.

Ränteinkomsterna ökar kraftigt varje är beroende på det betydande finansiella sparandet 1 Allmänna pensionsfonden. Fr.o.m. 1983 har social— försäkringssektorn även inkomster av skatter . År 1983 infördes en vinst— dclningsskatt, vilken beräknas ge en betydande inkomstökning 1986. År 1984 tillkom löntagarfondsavgiften, som utgör 0,2 proc. av lönesumman.

Transfereringar till hushållen består till över hälften av utbetalningar av allmän tilläggspension (ATP). Basbeloppet höjdes 1985 med 7,4%. De

Tabell 9: 2 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter Löpande priser

Milj. kr. Förändring, % 1983 1984 1985 1986 1983— 1984— 1985— 1984 1985 1986

Inkomster 91616 102 291 118 251 123 060 11,7 15,6 4,0 Avgifter . 60084 65 287 73 987 73 850 8,7 13,3 0. 0 Bidrag fran staten 8 777 10 322 14 716 16 320 17.6 42,6 11 0 Ränteinkomster m.m. 22 357 25 436 28176 30 700 13,8 10.8 9, 0 Skatter 398 1246 1 372 2190 213,1 10,1 59, 5 Utgifter 72 571 79 774 91 237 101 390 9,9 14,4 11 0 Transfereringar till , hushållen 56492 62 756 71 274 79 780 11,1 13,6 12,0 Övriga transfereringar 13 211 14066 16930 18460 6,5 20,4 9 O Konsumtion m m 2 868 2 952 3 033 3 150 2,9 2,7 430 Finansiellt sparande 19 045 22 517 27 014 21 670

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

totala utbetalningarna av ATP beräknas ha ökat med drygt 16%. Basbelop— Prop. 1985/86: 100 pet höjs 1986 med 6,9% och ATP-utbetalningarna väntas öka med nära Bil. 1.1 15%. Den maximala arbetslöshetsersättningen höjdes den 1 juli 1985 till 315 kr. och höjs den 1 juli 1986 till 335 kr. per dag. Härigenom ökar utbetalningarna från de erkända arbetslöshetskassorna både 1985 och 1986 trots sjunkande arbetslöshet.

Det finansiella sparandet motsvarar i stort sett uppbyggnaden av AP- fonden (fr.o.m. 1983 även löntagarfonderna). För 1985 beräknas det un- derliggande finansiella sparandet ha ökat till 27 miljarder kr. medan upp- byggnaden av AP-fonden genom den förändrade uppbördsrutinen för ar- betsgivaravgifterna begränsas till drygt 19 miljarder kr (se anm. till tabell 9: 1). Dessutom ökade löntagarfonderna med nära 2 miljarder kr. Den långsammare inkomstökning som förväntas l986 medför ett lägre finansi- ellt sparande än 1985 . Den kassamässiga fonduppbyggnaden blir däremot ungefär lika stor som 1985. Den 1 januari 1985 var värdet av Allmänna pensionsfonden ca 240 miljarder kr. Fondens reala värde ökade med 2% 1985 och beräknas öka med 3 % 1986 trots oförändrat avgiftsuttag.

Hänvisningar till S9-2

  • Prop. 1985/86:100: Avsnitt 9.1

9.3. Kommunerna

Det ekonomiska utfallet för den kommunala sektorn blev bättre för 1983 och 1984 än vad tidigare beräkningar har visat. Det finansiella sparandet blev enligt nationalräkenskaperna positivt både 1983 och 1984. Ända sedan 1978 har därmed det finansiella sparandet för kommunsektorn varit posi— tivt (med undantag för ett litet underskott 1981). För 1985 och 1986 pekar beräkningarna på ett fortsatt positivt finansiellt sparande för kommunsek- torn.

Kommunernas lividitct är mycket god. Det s.k. finansieringskapitalet, dvs. kommunernas samlade likvida medel, uppgick till nästan 35 miljarder kr. i slutet av 1984. Primärkommunernas finansieringskapital var 20,4 miljarder kr., vilket motsvarade 13,1 % av de externa utgifterna och lands- tingens var 14,3 miljarder kr.. motsvarande 19,2% av de externa utgif- terna. Variationerna mellan enskilda primärkommuner och landsting är stora. För att motverka likviditetsökningar i den svenska ekonomin avsat- te kommunerna vid årsskiftet 1984—85 på konto i riksbanken 3% av lönesumman överstigande 20 milj. kr. Vidare skall kommunerna i början av 1986 göra en motsvarande insättning på 6%. Härigenom beräknas drygt 4 miljarder kr. betalas in. De totala inkomsterna beräknas öka ca 7% 1985 och ca 8,5% 1986. Den kommunala utdebiteringen höjdes med i genomsnitt endast 8 öre 1985 till 30,38 kr. Den kommunala beskattningen av juridiska personer upphörde 1985, vilket gör att skatteinkomstcrna ökade relativt långsamt. År 1986 beräknas kommunernas skatteinkomster öka kraftigt, vilket samman- hänger med att de av staten utbetalda kommunalskatterna beräknas på 1984 års höga skatteunderlag. Den genomsnittliga utdebiteringen sjunker dock med 4 öre 1986 till 30.34 kr. Bidragen från staten och socialförsäkringen uppgick 1985 till närmare 65 miljarder kr., vilket motsvarade ungefär hälften av kommunernas skattein- 65

Bil. l . 1 Tabell 9: 3 Kommunernas inkomster och utgifter Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser Milj. kr. Förändring, % 1983 1984 1985 1986 1983— 1984— 1985— 1984 1985 1986

Löpande priser Inkomster 198 958 216 541 231 876 251 830 8,8 7,1 8,5 Skatter 107 363 115 534 123 267 136920 7,6 6.7 11.0 Bidrag från staten och . socialförsäkringssektorn 55 178 60 383 64 652 66 860 9,4 7,1 3 .5 Ovriga inkomster 36417 40 624 43 957 48050 11.6 8,2 9,5 Utgifter 198 322 215 555 230 370 249 540 8,7 6.9 8,5 'l'ransfereringar 31852 34 299 36 786 40470 7,7 7,3 10.0

Till hushåll 12948 14223 15638 17170 9.8 9,9 10.0 Till staten 3 129 3 345 3 426 4 750 6.9 2.4 38,5 Till företag 7114 7454 7831 - 8060 4.8 5.1 3,0 Ofördelat 8661 9277 9891 10490 7,1 6,6 6,0 Konsumtion 146306 160475 172 676 187050 9,7 7,6 8,5 Investeringar 20198 20 652 20968 22 080 2,2 1,5 5,5 Nettoköp av fastigheter —34 129 —60 —60 Finansiellt sparande 636 986 1 506 2 290 [980 års priser Konsumtion 114020 117132 119106 121750 2.7 1,7 2,2 Investeringar 15 709 15224 14857 14730 —3,1 2,4 —0,8

Källor: Finansdepartementet. konjunkturinstitutet. riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

komster. Bidragens ökningstakt reduceras väsentligt under den i tabell 9: 3 redovisade perioden och stannar 1986 vid 3,5 %. I statsbidragen ingår fr.o.m. 1985, ett kompensationsbelopp för bortfallet av skatteinkomster från juridiska personer (1,8 miljarder kr. 1985 och 1,6 miljarder kr. 1986). Ökningen av skatteutjämningsbidragen 1986 finansieras genom en skat- teutjämningsavgift på 14 öre per skattekrona (motsvarande 1,1 miljarder kr. 1986), vilken ingår i transfereringar till staten. De speciella statsbidra- gen beräknas öka relativt långsamt 1985 och 1986. vilket sammanhänger med att bidragen är nominellt oförändrade. såvida inte särskilda regler finns om pris-, löne- eller volymkompensation.

Kommunernas utgifter beräknas öka långsammare 1985 än 1984. Kon— sumtionsvolymen ökade 2,7% 1984 och beräknas ha ökat med 1,7 % l985 . Den relativt sett låga ökningstakten l985 sammanhänger med att antalet kommunala beredskapsarbeten minskade under 1985. Den underliggande volymökningen (exkl. sysselsältningsbefrämjandc åtgärder) beräknas till 2.3 % 1985. År 1986 beräknas konsumtionsvolymen öka med 2,2 %. lnves- teringsvolymen väntas minska 2,4% 1985 och 0,8% 1986.

Sysselsättningen i kommunerna beräknas ha ökat med 22 000 personer 1985. Antalet personer i arbete genom ungdomslagen ökade samtidigt som antalet personer i kommunala beredskapsarbeten minskade. Den underlig- gande ökningen beräknas till 31 000 personer 1985. År 1986 beräknas 66

Bil. ] .1 Tabell 9: 4 Den olfentliga sektorns inkomster och utgifter Milj. kr. Förändring, % 1983 1984 1985 1986 1983— 1984— 1985— 1984 1985 1986

Löpande priser Inkomster 437 388 489 019 546 512 580 450 11,8 1 1,8 6,0 Skatter _ . 262084 296885 328 084 356550 13,3 10,5 8,5 Socialförsäkrrngsavgifter 95 653 103 677 1 17 908 1 17 960 8,4 13,7 0,0 Ovriga inkomster 79 651 88 457 100 520 105 940 11,1 13,6 5,5 Utgifter _ 472 512 507 171 558 622 589 760 7,3 10,1 5,5 Transferenngar 242 821 259 348 294 727 308 070 6,8 13,6 4,5

Till hushåll 137374 147391 164771 179320 7,3 11,8 9.0 Till företag 49518 47 027 51964 49260 —5,0 10,5 —5.0 Till internationell

verksamhet 4 866 4 866 5 200 ' 5 200 0 6,9 0,0 Räntor 51063 60 064 72 792 74290 17.6 21,2 2.0 Konsumtion 203 683 221 510 236 968 254 020 8,8 7,0 7,0 Investeringar 25 927 26 068 26 871 27 610 0,5 3,1 3.0 Nettoköp av fastigheter 81 245 56 60 Finansiellt sparande —35 124 —18 152 —12 110 —9 310 %av BNP —5,0 —2,3 —-1.4 —1,0 Över statsbudgeten finansierad utlåning 15 704 10 999 8 973 4 550 1980-års priser Konsumtion 159 316 162 568 164090 166310 2,0 0,9 1,4 Investeringar 20077 19 758 19 261 19 220 1 ,6 —2,5 —0,2

Anm : I tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorema eliminerats. Källa: Finansdepartementet.

sysselsättningen i kommunerna öka med 25 000 personer. Antalet personer i arbete genom ungdomslagen och kommunala beredskapsarbeten antas sammantaget ligga på en oförändrad nivå 1986 jämfört med 1985 .

Hänvisningar till S9-3

  • Prop. 1985/86:100: Avsnitt 9.1

9.4. Den totala offentliga sektorn och samhällsekonomin

Avslutningsvis redovisas i detta avsnitt beräkningar av hur den offentliga sektorn inverkar på samhällsekonomin i tre avseenden: Hur den offentliga sektorn bidrar till sparandet i ekonomin, vilka resurser den tar i anspråk och finanspolitikens effekter på produktionstillväxten.

Sedan 1978 har hela den offentliga sektorn uppvisat ett sparandeunder— skott. Försämringen i den offentliga sektorns finansiella sparande kan i sin helhet hänföras till ökande statliga budgetunderskott. Som framgår av tabell 9: 4 förbättrades det finansiella sparandet väsentligt 1984 och 1985, vilket huvudsakligen berodde på att statens finansiella sparande förbättra- des. För 1986 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande för- bättras i långsammare takt. Mätt som andel av BNP minskar det finansiella sparandeunderskottet till 1 % 1986.

Mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning har statsmakterna antagit 67

vissa riktlinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt. Däri ingick bl.a. att den offentliga sektorns finansiella sparande skulle komma i balans under senare delen av 1980-talet samtidigt som ett överskott i bytesbalan- sen etablerades och pris— och löneökningarna reducerades väsentligt. I långtidsutredningen påvisades också att snabbare pris- och löneöknings- takter på kort sikt förbättrar den offentliga sektorns finansiella sparande men på längre sikt medför ökande underskott. Detta i kombination med det underskott som uppstått i bytesbalansen 1985 och som delvis väntas kvar- stå 1986 gör att utvecklingen av den offentliga sektorns finansiella sparan-

de de senaste åren inte är odelat positiv.

Tabell 9:S Inkomst-, skatte- och utgiftsandelar Procent av BNP

1970 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 Inkomster 48,3 58,6 60,4 61.0 62,0 62.1 63,5 63,1 Skatter och avgifter 40,5 49,5 50.9 50.1 50.7 50,9 51,8 51,6 Skatter 33,0 35.3 35,9 36,3 37,2 37,7 38,1 38,8 Utgifter 43,9 62,3 65,3 67,4 67.0 64,4 64.9 64.1

Källa: Finansdepartementet

De konsoliderade offentliga utgifterna satta i relation till BNP har ökat trendmässigt under 1970-talet, från knappt 44% av BNP 1970 till 67,4% 1982. Därefter har utgiftsandelen sjunkit till 64—65% , se tabell 9: 5. De totala inkomsterna har också ökat som andel av BNP under 1970-talet, om än inte lika snabbt som utgifterna. Från 1982 har de ökat från 61 % till drygt 63 % av BNP. Den totala skattekvoten nådde redan 1977 upp till 51 % och har sedan dess legat på denna nivå. År 1985 beräknas både skattekvot och inkomstkvot ha stigit med ca en procentenhet. Orsaken till detta är av tillfällig natur och hänger samman med de ändrade rutinerna för skatteupp- börden. Att skattekvoten ligger kvar på denna nivå 1986 beror på att BNP .värdemässigt ökar relativt långsamt.

Den offentliga sektorn påverkar på kort sikt resten av ekonomin främst via de reala inkomst- och utgiftsförändringarna. Dessa är emellertid i sin

Tabell 9z6 Reala förändringar av den offentliga sektorns inkomster och utgifter Årlig procentuell volymförändring

1981 1982 1983 1984 1985 1986 Inkomster 0,4 1,9 4,9 3,5 4,1 1,1 Utgifter 3,7 4,2 2,6 0,1 3,2 0,2 Utgifter exkl. räntor 2,0 1,9 2,0 1,0 2,0 0,6 Staten 3,0 5,5 3,2 — 1,1 4,3 —2,7 Staten exkl. räntor —0,1 1,3 2.0 —3.3 1.9 —2.6 Socialförsäkringen 2.0 4.1 4,4 1,9 6,5 5,7 Kommunerna 2,2 1.5 1.7 1.7 0.9 2 3

Anm. Förändringstalen för den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter redovisas såsom i tabell 9:4 med samtliga interna betalningsströmmar bortnettade. l utvecklingstakterna för delsektoremas utgifter ingår emellertid dessa interna trans- aktioner såsom i tabell 9: 1—9:3. Inkomster och transfereringsutgifter har delflaterats med KPI. Offentlig konsumtion och investeringar har deflaterats med respektive implieitdeflator. Källa: Finansdepartementet.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

tur delvis beroende av hur samhällsekonomin i övrigt utvecklas, varför Prop. 1985/86: 100 något ensidigt orsaksambandet inte finns. Med denna reservation redovi- Bil. 1.1 sas i tabell 9: 6 hur den offentliga sektorns reala inkomster och utgifter har utvecklats under 1980-talet.

De reala offentliga inkomsterna ökade långsamt fram till 1982, betydligt långsammare än de reala offentliga utgifterna. Detta återspeglas i försäm- ringen av det finansiella sparandet. Efter 1982 har emellertid de reala offentliga inkomsterna stigit snabbare än utgifterna både som en följd av den ökade tillväxten och vissa förändringar i skattereglerna.

Den offentliga sektorns reala utgifter beräknas under perioden 1982— 1986 öka betydligt långsammare än tidigare. I genomsnitt ökar de 1,5 % per år att jämföra med 5 a 6% per år under 1970-talet och 4% per år de första åren på 1980-talet. De statliga utgifterna exkl. räntor beräknas t.o.m. minska något i reala termer mellan 1982 och 1986. Denna utveckling sammanhänger med dels att långsiktigt utgiftsökande program har blivit allt mer sällsynta, dels en succesivt betydligt mer restriktiv utgiftspröv- ning. Minskningen av de reala statliga utgifterna 1984 beror på avveckling- en av industristödet och att pensionerna inte till fullo uppräknades med hänsyn till inflationen. År 1986 beror minskningen på realt sett minskande transfereringar till företag och kommuner.

För att belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar hela samhällsekonomin redovisas avslutningsvis be- räkningar av finanspolitikens effekter. Förändringar av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter på samhällsekono- min. Även om den offentliga sektorns finansiella sparande är oförändrat kan en finanspolitisk effekt uppstå genom att det sker förskjutningar mel- lan olika typer av inkomster och utgifter, vilka har olika multiplikativ effekt på samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl.a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i beräkningarna hänsyn till detta förhållande. För 1984 och 1986 antas den marginella importbenägenheten för privat konsumtion vara 0,35 medan den för 1985 antas vara 0,40. Hushållens marginella konsumtionsbenägcnhet förutsätts vara 0,7. Med dessa antaganden som grund erhålls värden på ett antal multiplikatorer med hjälp av vilka effekten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet på bruttonationalprodukten räknas fram. En närmare redogörelse för den teknik som tillämpas vid beräkningarna av finanspoliti-

Tabell 9:7 Finanspolitiska effekter Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Staten —0,9 —0,8 2,8 3.7 2,3 —1,0 0.0 1,2 —l,3. —2,9 —0,5 —0,6 Socialförsäkringen 0.2 —0.1 0,3 0,4 0.2 0.2 0,1 0.3 0.2 ——0,2 —0,3 0,6 Kommunerna 1,4 0,6 0,6 —— 1.0 1,2 1,3 0,5 0.4 0,6 0,4 0.3 0.4 Totala offentliga sektorn 0,7 —0,3 3,7 3,1 3,7 0,5 0,6 1,9 —0,5 —2,7 —0,5 0,4

Källa: Finansdepartementet. 69

kens effekter har tidigare lämnats i t. ex. den reviderade nationabudgeten PrOp. 1985/86: 100 1983. Bil. 1.1 1 tabell 9:7 redovisas resultatet av beräkningarna. År 1984 hade den offentliga sektorn en starkt kontraktiv effekt på ekonomin. År 1985 och 1986 har den offentliga sektorn i stort sett neutral inverkan på samhällseko— nomin. Staten har under hela perioden 1982—1986 en återhållande inver- kan på samhällsekonomin. Den betingas 1984 främst av realt sett minskade transfereringar och höjda indirekta skatter, 1985 av starkt ökade inkomster och 1986 åter av minskade reala transfereringar. Socialförsäkringssektom har normalt en relativt neutral effekt på ekonomin. Den expansiva effekten l986 beror på att avgiftsinkomsterna väntas öka i långsammare takt än 1985. För kommunerna medför ökningen av den kommunala konsum- tionen expansiva tinanspolitiska effekter för samtliga är under perioden 1984—1986.

10 Kreditmarknaden år?]. 1985/86:100 ]. .

10.1. Kreditpolitikens ändrade utformning

Kreditpolitiken har under senare år successivt lagts om och antalet kvanti- tativa regleringar har reducerats kraftigt. En finansiering av de stora bud- getunderskotten utanför banksystemet har efterhand blivit alltmer nödvän- dig för att dämpa underskottens infiationsdrivande effekter. [ detta syfte har nya upplåningsinstrument, såsom statsskuldväxlar och riksobliga- tioner introducerats, vilket möjliggjort en betydande statlig direktupplå- ning från företag, kommuner och försäkringsbolag.

Den mer marknadsanpassade kreditpolitiken har medfört att flera för kreditpolitiken tidigare viktiga kvantitativa regleringar har avskaffats. In- ledningen på denna utveckling var slopandet av likviditetskvoter för ban- kerna. Regleringen av bankernas och tinansbolagens utlåningsvolym har därefter avvecklats och riksbankens rekommendation om utlåningsrän- torna har slopats. Vidare har utformningen av placeringsplikten för kapi— talmarknadsinstituten ändrats. Placeringskraven gäller således numera bruttoförvärv vid nyemission och inte såsom tidigare nettoinnehav. På detta sätt har skapats förutsättningar för en andrahandsmarknad för obliga- tioner.

Genom att en fungerande penningmarknad har skapats har riksbanken nu på ett helt annat sätt än tidigare förutsättningar att styra likviditet och räntenivå genom operationer på den öppna marknaden. Riksbanken har också i allt högre grad utnyttjat denna möjlighet.

Fr. o. m. december 1985 har villkoren för bankernas upplåning i riksban- ken ändrats. Den tidigare entydigt bestämda straffräntan har ersatts med en straffräntetrappa. Genom den nya konstruktionen byggs en ökad auto- matik in i räntebildningen såtillvida att förändringar i likviditeten på mark- naden. via dess effekt på bankernas nettoupplåning i riksbanken, direkt påverkar dagslåneräntan. Marknadsoperationer från riksbankens sida får också mer direkt genomslag på räntenivån.

10.2. Kreditpolitikeni stort under 1985

Kreditpolitikens allmänna inriktning under 1985 har varit att begränsa likviditetsutvecklingen i ekonomin till vad som är långsiktigt förenligt med en varaktig nedgång i inflationstakten. Räntepolitiken har haft som mål- sättning att valutaflödet, dvs. bytesbalans plus privat kapitalbalans, skall balansera och att någon statlig nettoupplåning ej skall behöva ske. Riksbankens räntestyrning har huvudsakligen skett genom förändringar i straffräntan. Banksystemet har under hela året legat med omfattande straffränteupplåning i riksbanken, varigenom straffräntan har blivit styran- de för de korta räntorna. Vid ett flertal tillfällen under året har dock riksbanken genom marknadsoperationer påverkat den s.k. avkastnings- kurvan och därmed också de kortsiktiga ränteförväntningarna. Vid den kraftiga kreditpolitiska åtstramningen i maj höjdes straffräntan från 13,5 till 16% samtidigt som diskontot höjdes från 9.5 till 11,5 %. Under 71

andra halvåret har räntenivån successivt kunnat sänkas då de privata Prop. 1985/86:100 valutaströmmarna givit upphov till ett betydande valutainflöde. ljuli Bil. l.l sänktes säväl straffräntan som diskontot med en procentenhet till 15 resp. 10,5 %. Därefter har straffräntan sänkts ytterligare i 2 etapper, till 13% i slutet av november. Under hela året har SVerige upprätthållit en betydande räntemarginal gentemot omvärlden.

Tillväxten i bankernas balansomslutningar under 1985 har varit mycket begränsad. T.o.m. oktober 1985 ökade penningmängden med ca 1,5 mil- jarder kr., mätt över 12 månader, jämfört med ca 16 miljarder kr. samma period föregående år. Denna nedgång har ett flertal förklaringar. För det första har statens utgiftsöverskott minskat. För det andra har betydande belopp deponerats av företag och kommuner i riksbanken och för det tredje har bankernas utlåning i svenska kronor dragits ned mycket kraftigt.

10.3. Valutaflöden och ränteutveckling

De privata valutatlödena var, mätt över helåret 1984, i stort sett i balans. Mot slutet av året märktes dock en tendens till ökat valutautflöde. Samti— digt sjönk den inhemska korta räntenivån från ca 13,5% i september 1984 till drygt 11% i början av januari 1985. Detta var en konsekvens av att penningpolitiken lättats under hösten och att banksystemet hade lämnat straffräntezonen i oktober. Då utflödet av valuta fortsatte under de första veckorna i januari intervenerade riksbanken på penningmarknaden i slutet av månaden och sålde under några dagar statsskuldväxlar med en löptid på upp till ett år för 18 miljarder kr. Åtstramningen tvingade ånyo bankerna till straffränteupplåning och räntenivån höjdes med ca 2 procentenheter.

Efter åtstramningen fortsatte emellertid valutautflödet. Orsaken var en kraftig försämring av bytesbalansen. Det var i första hand utvecklingen av handelsbalansen som var mycket ogynnsam. Överskottet i utrikeshandeln var 6 miljarder kr. under första kvartalet 1985 jämfört med drygt 15 miljarder kr. för motsvarande period 1984. Detta minskande överskott räckte ej för att kompensera de stora statliga räntebetalningarna till utlan- det.

I syfte att dämpa den inhemska efterfrågan genomfördes i maj en kraftig åtstramning av kreditpolitiken. Diskontot höjdes från 9,5 till 11.5% och straffräntan från 13,5 till 16 %. Även den prioriterade räntan höjdes från 11 till 12 %. Vidare sänktes utlåningstaket för såväl bankerna som tinansbola- gen från 4 till 2% för 1985 och rekommendationen rörande bankernas utlåningsräntor SIOpades.

Efter åtstramningen har Sverige haft en betydande räntemarginal gent- emot omvärlden. Som mest var räntemarginalen gentemot den korta euro- dollarräntan ca 8 procentenheter och gentemot en Vägd| internationell ränta ca 7 procentenheter (se diagram 10. 1)

Sedan åtgärderna i maj har valutaströmmarna givit upphov till ett i det närmaste kontinuerligt inflöde på sammanlagt ca 10 miljarder kr. t.o.m. november. Då utflödet fram t.o.m. mitten av maj var närmare 10 miljarder

' Räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. 72

Diagram 10:1 Ränteutvecklingen Prop. 1985/86: 100 3 månaders eurodollarränta, räntan på 3-månaders statsskuldväxlar samt en korg- B-l 1 1 vägd ränta. 1 ' '

17 _ Statsskuldväxlar -—-- Eurodollar ------ Korgvägd ränta 16

1982 1983 1984 1985

Anm.: För den korgvägda räntan gäller att räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. Källa: Riksbanken.

kr. har således valutaflödet, mätt över hela året, varit i balans. Då bytesba- lansunderskottet 1985 kan uppskattas till ca 12 miljarder kr. innebär detta att den privata kapitalbalansen givit upphov till ett motsvarande inflöde (diagram 10.2). Det stabila valutainflödet under andra halvåret har möjlig— gjort en successiv neddragning av de korta räntorna. I november låg straff- räntan på 13 %jämfört med 16% direkt efter åtstramningen i maj.

När det gäller utvecklingen på kapitalbalansen är det i första hand företagens kortfristiga kapitaltransaktioner som gett upphov till ett nettoin- tlödc. Den betydande räntemarginalen gentemot omvärlden innebär att kortfristig upplåning utomlands är förmånlig för företagen. För att reduce- ra den osäkerhet, som sammanhänger med risken för valutaförluster på 73

Diagram 10: 2 Bytesbalans och valutatlöde 1984—1985. Prop. 1985/86: 100 Kumulerade värden från årets början, miljarder kr. Bil. 1_1 9 9

_— Bylesbalans ___— Valutaflo'de & 6

_”

_15 —15

.nu nu lil |" I..! .II II. Ill 9 m m H 1984 1985

Källa: Riksbanken.

utlandslån i samband med att den svenska kronans värde gentemot valuta- korgen fluktuerar, offentliggjorde riksbanken ijuli den maximala variatio- nen i det officiella valutakursindex. Denna angavs till i 1,5% kring rikt- märket. Detta kan ha varit en bidragande orsak till det successivt ökade intresset för utlandsupplåning. I en situation med höga inhemska räntor kan företagen också förväntas påskynda hemtagningen av fordringar i utländsk valuta. En annan faktor, vid sidan av ränteutvceklingen, som troligen har haft en betydande inverkan på valutatlödena är förväntningarna om dollarkur- sens utveckling. Detta sammanhänger med att en stor del av företagens kortfristiga tillgångar och skulder är denominerade i dollar. I början av året när dollarn steg kraftigt är det troligt att detta förstärkte tendensen till valutautflöde medan den fallande dollarn under andra halvåret sannolikt haft en positiv effekt på valutaströmmarna.

10.4. Valutareserven och statens utlandsupplåning

Långsiktigt kan det anses motiverat att bygga upp valutareserven ungefär i samma takt som importen. Detta sammanhänger med valutareservens funktion som buffert vid svängningar i handeln med omvärlden. Potentia- len för privata valutaflöden har dock ökat kraftigt under senare år i takt med att en stor volym kortfristiga tillgångar och skulder i utlandet byggts upp. Det har därför under de senaste åren funnits skäl att ytterligare förstärka valutareserven, för att motståndskraften skall öka något i situa- 74

.tioner av stark turbulens på valutamarknaden. Uppbyggnaden av valutare- Prop. 1985/86: 100 serven med drygt 15 miljarder kr. under 1985 kan delvis förklaras av denna Bil. 1.1 ambition.

Det senaste årets betydande påspädning av valutareserven samman- hänger emellertid också i hög grad med kortsiktiga faktorer. Det gäller i första hand synkroniseringen i tiden mellan statens nyupplåning och inlö- sen av äldre lån. Staten försöker som låntagare i möjligaste mån utnyttja gynnsamma tillfällen till upplåning på de internationella kapitalmarkna- derna. Detta kan kortsiktigt få till följd att man tar hem mer utländsk valuta än vad som motiveras av behovet för stunden, vilket innebär en påspäd- ning av valutareserven. I den utsträckning de nya lånen på sikt endast skall ersätta äldre lån blir emellertid ökningen av valutareserven endast tem- porär.

En statlig utlandsupplåning som ökar valutareserven påverkar inte likvi- diteten i ekonomin om riksbanken säljer ut statspapper på den inhemska marknaden i motsvarande omfattning. Samma neutraliserande effekt kan uppnås genom att företagens likviditet dras in till riksbanken på olika konton. Detta är i hög grad vad som skett under loppet av 1985. Riksban- ken har under året varit nettosäljare av statspapper samtidigt som företa- gens och kommunernas insättningar på investeringskonto och likviditets- konto har ökat med närmare 20 miljarder kr. under perioden januari— november 1985.

Tabell 10:1 Likviditetspåverkande faktorer 1985 Miljarder kr. Valuta- Budget- Förfal- Ovriga RGK:s Rb:s Föränd- Bankernas flöde under- lande exogena emis- mark- ring i nettoställ- skottl lån på fak- sioner nads- banker- ning mark- torer2 på mark- opera- nas netto- mot Rb naden naden tionerJ ställning mot Rb

Januari —1,2 + 2.6 + 3.8 + 3,7 — 7,4 —13,6 —12,1 —12,6 Februari —2,3 + 5,8 + 1,7 — 3,9 — 6.7 — 1,6 7,0 —l9,6 Mars —-l,8 + 9,2 + 9,5 — 0,5 — 5.5 5.6 + 5,3 —14,3 April —1.7 + 6,0 +10,0 — 3.6 —11.9 — 0,3 — 1,5 —15,8 Maj —1,7 —16,7 +10,4 + 0,3 — 2,5 0,0 —10,2 —26,0 Juni +2,l + 6,3 + 4,1 —l3.4 — 7.7 + 6,9 — 1.7 -27.7 Juli +3,8 + 1,4 + 8,9 + 3,3 —— 7,0 7,8 + 2.6 —25,1 Augusti +1,2 — 2,2 + 9,3 0,8 8,2 + 3.0 + 2,3 —22,8 September —0,5 + 7,8 +12,l 2,8 — 6.6 —10,5 - 0,5 —23.3 Oktober +l,4 + 8,7 +17.0 — 0,4 9,0 —12,0 + 5,7 —17,6 November +2,0 + 5,9 + 5,3 —- 5,5 — 7,3 — 3,1 2.7 —20,3 December4 .. +16,0 + 6.5 . —12,0 .. .. .. Totalt4 +50,8 +98,6 —91,8

I (—) = Inkomstöverskott. _ _ 2 Huvudsakligen förändringari sedelmängd och investeringskonton.

3 (—) = Försäljning. 4 Preliminära siffror. Anm. RGK = riksgäldskontoret.

Rb = riksbanken. . Budgetunderskottet redovisas här kassamåsstgt exkl. valutaförluster.

Källa: Riksbanken. 75

10.5 Likviditetsutveckling och kreditgivning giropi 1985/86: 100 Ett sätt att belysa hur likviditeten på marknaden utvecklats är att studera bankernas kassaställning mot riksbanken. Denna bestäms i hög grad av budgetunderskottet och dess finansiering. Såsom framgår av tabell 10:l har budgetunderskottet likvidiserat marknaden med drygt 50 miljarder kr. under 1985. De privata valutaflödena har i stort sett balanserat över året och därmed inte givit upphov till något nämnvärt nettoflöde. Likviditetspå— spädningen från budgetunderskottet har neutraliserats dels genom en ök- ning av statspappersinnehavet hos allmänheten, dels genom indragningen av företagens medel till olika konton i riksbanken.

Likviditetstillväxten i ekonomin, mätt som ökningen i penningmängden, har varit mycket begränsad under året (diagram 10:3). Den utestående sedelmängden har varit i stort sett oförändrad samtidigt som bankinlåning- en endast ökat marginellt. Vidgas likviditetsbegreppet till att omfatta även tinansbolagens upplåning från allmänheten och korta statspapper på mark- naden så har det dock skett en betydande likviditetsuppbyggnad i ekono- min under senare år. De kortfristiga finansiella placeringarna i företagssektorn framgår av tabell 10:2. Den uppbyggnad av likviditet som skedde under 1982 och 1983 tycks nu ha ebbat ut. En stagnerande vinstnivå och en relativt kraftig investeringsökning under 1985 har naturligtvis bidragit till en svagare likvi- ditetsutveckling än tidigare. Å andra sidan har den stora räntemarginalen

Diagram 10: 3 Penningmängden lZ-månaders procentuella förändringar

25

20

15

10

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 Källa: Riksbanken. 76

Tabell 10:2. Kortfristiga finansiella placeringar hos icke-finansiella företag Miljarder kr.

1982 1983 1984 1985

dec dec sept dec sept Bankkonton 76,0 82.5 75,8 99,4 70,1 specialinlåning 36,8 34,6 29,6 44,0 27,3 andra konton 39,2 47,9 46,2 55,4 42,8 Bankcertifikat 4,3 11.3 11,7 5,5 11,0 Statsskuldväxlar 20.8 23,1 31,3 26.0 42.0 Lån till finansbolag 19.2 26.1 25.4 26,2 30,9 Summa 120.3 143,0 144,2 [57,1 154,11

Källa: Statistiska centralbyrån.

mot omvärlden. speciellt under andra halvåret, verkat i motsatt riktning. Kortfristigt upplånade medel utomlands har placerats på den inhemska marknaden. Det är värt att notera att utöver de likvida medel som anges i tabellen har företagen genom insättningar i riksbanken byggt upp en ford- ran — om än inte likvid på riksbanken på ca 28 miljarder kr. vid utgången av 1985.

I slutet av november upphävdes utlåningstaket för banker och finansbo— lag samt för bostadsinstitutens oprioriterade utlåning. Tidigare gällde för banker och finansbolag ett tak för den s.k. övrigutlåningen i svenska kronor på 2% under 1985. Utlåningstaket var vid årets början 4% men sänktes i samband med den kreditpolitiska åtstramningen i maj, då även bostadsinstitutens oprioriterade utlåning stramades åt.

Tabell 10:3 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning Milj. kr., förändring

1984 1984 1985 1 —3 kv. 1—3 kv.

Övrigrttlåning [ svenska kronor Kommuner —272 —136 —1574 Företag 7 238 2 471 382 Hushåll 2 800 680 —3 105 Övriga 2 592 1 356 -3 303 Summa 12 358 4371 —8 364 Övrigutlånr'ng i utländsk valuta Kommuner — 48 34 Företag 15 104 12 268 4 824 Övriga 2 385 2089 —r 747 Summa . 17 489 14 309 3 043 Summa övrigutlåning 29 847 18 680 —5 321 Därav: kommuner —272 — 184 —1608

företag 22 342 14 739 4 442 hushåll 2 800 680 —3 105 övriga 4 977 3 445 —5 050

Källa: Riksbanken.

Bankernas utlåning i svenska kronor, exkl. prioriterade byggnadskredi- ter, har under året anpassats i enlighet med riksbankens rekommendatio- ner. Mätt äver 12 månader var ökningstakten i oktober endast runt 1%. Även expansionen av utlåningen i utländsk valuta har minskat mot slutet av året. Utlåningen fördelad på sektorer framgår av tabell 10:3. För finans- bolagen var den utestående kreditvolymen till allmänheten 7% större vid utgången av 3:e kvartalet 1985 jämfört med ett år tidigare.

10.6. Finansiellt sparande och finansiering av statens lånebehov

Det finansiella sparandet i olika sektorer framgår av tabell 10:4. Den försämring av bytesbalansen som skett mellan 1984 och 1985 motsvaras helt av försvagningen av det finansiella sparandet hos icke-finansiella företag. Nedgången i sparandet i företagssektom sammanhänger med flera faktorer. Bruttoöverskotten har stagnerat samtidigt som investeringarna har ökat och den tidigare lageravvecklingen har upphört. Under 1985 har istället en lageruppbyggnad ägt rum. Inom övriga sektorer sker inga större förändringar mellan 1984 och 1985. Noterbart är att hushållen uppvisar ett fortsatt relativt lågt finansiellt sparande, trots att realräntan ökat väsentligt under de senaste åren. En viss omsvängning från realt till finansiellt sparande har dock skett.

Under 1986 förbättras det finansiella sparandet något i såväl den privata som den offentliga sektorn. Några större förändringar i de olika sektorer- nas finansiella sparande sker dock inte. Underskottet i bytesbalansen beräknas minska med ca 5 miljarder kr. till 5 miljarder kr. 1986.

Av tabell 10:5 framgår att statens lånebehov var drygt 10 miljarder kr. lägre 1985 än 1984. Då staten under 1985, till skillnad från 1984, dessutom lånade upp betydande belopp i utlandet. ca 12 miljarder kr., var upplåning- en inom landet betydligt lägre än under de närmast föregående åren. Genom att riksbanken under året i åtstramande syfte nettosålt en betydan- de volym statspapper på marknaden var dock nettoupplåningen på den inhemska marknaden något större än under 1984, ca 55 miljarder kr.

Tabell 10:4 Finansiellt Sparande i olika sektorer Miljarder kr. 1983 1984 1985 1986 Offentliga sektorn, totalt —35 -18 —12 9 Staten —55 -—42 —41 —33 Kommunerna ' 1 1 2 2 Socialförsäkringssektom 19 23 27 22 Privata sektorn, totalt 28 21 2 4 Icke-finansiella företag 3 -10 —31 —31 Finansiella företag 28 30 29 29 Hushåll 3 l 4 6 Bytesbalans = totalt 7 3 ' -10 5 inhemskt sparande

Anm. För 1985 har redovisats det underliggande finansiella sparandet, se vidare kap. 9. Källa: Statistiska centralbyrån, finansdepartementet.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Ungefär en tredjedel av den inhemska upplåningen, eller 18 miljarder kr., Prop. 1985/86: 100 skedde hos hushållen i form av premie- och sparobligationer samt alle- Bil. 1.1 manssparande. Företagens insättningar på konto i riksbanken svarade för

en ungefär lika stor del, vilket var nästan dubbelt så mycket som under 1984. Av nettoinsättningama på 16 miljarder kr. kan närmare 7 miljarder hänföras till allmänna investeringskonton och ungefär lika mycket till likviditetskonton, medan indragningen av medel på särskilda investerings- konton blev ca 3 miljarder kr. Liksom under föregående år minskade den utestående stocken prioriterade obligationer något. Upplåningen i form av statsskuldväxlar och riksobligationer blev ca 30 miljarder.

Tabell 10:5 Finansiering av statens budgetunderskott 1983—1985 Miljarder kr. 1983 1984 1985 Riksbanken — 15 19 — 16 Upplåning på den inhemska marknaden 72 44 55 Därav: prioriterade obligationer 31 3 9 allemanssparande — 6 10 premie- och sparobligationer 9 9 8 företags och kommuners in- sättning på konto i rb 1 9 16 övrigt (statsskuldväxlar och riksobligationer) 31 23 30 Upplåning inom landet 57 63 39 Utlandet 20 0 12 Lånebehov 77 63 51 Valutaförluster på statens utlandslån 6 11 8 Budgetunderskott1 83 74 59

' Budgetunderskottet redovisas här kassamässigt enligt riksgäldskontorets beräk- ningsprinciper.

Källa: Riksbanken.

Innehåll Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.1

1 Sammanfattning ........................................ 2 2 Den internationella utvecklingen .......................... 7 2.1 Allmän översikt ........................................ 7 2.2 Regionala översikter .................................... 12 3 Utrikeshandeln ......................................... 20 3. 1 Världshandeln .......................................... 20 3.2 Den svenska industrins konkurrenskraft .................. 21 3.3 Exporten .............................................. 22 3.4 Importen .............................................. 24 3.5 Analys av handelsbalansens utveckling .................... 25 3.6 Bytesbalansen .......................................... 27 4 Industrin .............................................. 29 4.1 Produktion. produktivitet och sysselsättning ............... 29 4.2 Lönsamhetsutvecklingen ................................ 31 5 Arbetsmarknaden ....................................... 35 5.1 Inledning .............................................. 35 5.2 Arbetsmarknaden under 1985 ............................ 36 5.3 Arbetsmarknaden 1986 .................................. 39 6 Priser och löner ........................................ 42 6.1 Jämförelse med OECD-området .......................... 42 6.2 Löner ................................................. 43 6.3 Konsumentpriser ....................................... 44 6.4 Reallönernas utveckling 1970—1986 ....................... 46 6.5 Konsekvenser av olika löneantaganden .................... 47

Hushållens ekonomi .................................... 48 7.1 Hushållens disponibla inkomster .......................... 48

Privat konsumtion ...................................... 51 8 Investeringar ........................................... 53 8.1 Inledning .............................................. 53 8.2 Näringslivet ............................................ 54 8.3 Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar ........... 56 8.4 Byggnadsverksamhet .................................... 58 8.5 Lagerinvesteringar ...................................... 59 9 Den offentliga verksamheten ............................. 61 9.1 Staten ................................................. 61 9.2 Socialförsäkringssektom ................................. 64 9.3 Kommunerna .......................................... 65 9.4 Den totala offentliga sektorn och samhällsekonomin ........ 67 10 Kreditmarknaden ....................................... 71 10.1 Kreditpolitikens ändrade utformning ...................... 71 10.2 Kreditpolitiken i stort under 1985 ......................... 71

10.3 Valutatlöden och ränteutveckling ......................... 72 Prop. 1985/86: 100 10.4 Valutareserven och statens utlandsupplåning ............... 74 Bil_ 1_1 10.5 Likviditetsutveckling och kreditgivning .................... 76 10.6 Finansiellt sparande och finansiering av statens lånebehov . . . 77

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 81

Till regeringen

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1986/87

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till rege- ringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetproposi— tionen. _

RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87. Beräkningarna har gjorts för varje in— komsttitel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret 1985/86. Underlag för beräk— ningarna har hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatistiska undersökning och aktiebolagsenkär utnyttjats. Underlaget till RRVs taxe- ringsstatistiska undersökning utgör ett urval av 23000 personers självdek- larationer. I här presenterade beräkningar ingår resultat baserade på un- dersökningen för inkomståret 1983.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. Därefter redovisas de förutsättningar och antaganden beträffande skat- teunderlagets framtida utveckling som ligger till grund för beräkningarna. I det sammanhanget redovisas resultaten från RRVs aktiebolagsenkät.

I den återstående delen beskrivs beräkningsresultaten för de olika in- komsttitlarna. Inkomsterna på statsbudgeten budgetåren 1982/83 1984/85 framgår av bilaga A. I bilagorna B och C redovisas en specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1985/86 resp. 1986/87. För att underlätta jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgeten presenteras i bilaga D beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1985, 1986 och 1987. Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1985/86 kan använ- das som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren inne- håller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektö- rerna Aronsson. Rahmn och Svahlstedt, revisorn Andersson samt avdel-

ningsdirektören Dalmo. föredragande. Stockholm den 13 december 1985

G. Rune Berggren Stig Dalmo

InnehåH

Riksrevisionsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1986/87 ...... Innehållsförteckning .......................................... 1. Sammanfattning ................................ Förutsättningar .............................................. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster .................. De beräknade inkomsterna budgetåren 1985/86 och 1986/87 ........ 11. Allmänna förutsättningar ........................ Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81—1984/85 ................ Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1984—1987 ......

Antaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1984, 1985 och 1986 ................................................

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna ............

1000 Skatter .....................................

Samordnat uppbördssystem för socialavgifter och källskatt .........

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse ............... 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörel- se ............... . ..................................... 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rö- relse ................................................... 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1141 Kupongskatt ............................................ 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ..................... 1143 Bevillningsskatt ......................................... 1144 Lotterivinstskatt ................

1200 [lagstadgade socialavgifter ................................

1211 Folkpensionsavgift ...................................... 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto .............................. 1231 Barnomsorgsavgift ...................................... 1241 Vuxenutbildningsavgift .................................. 1251 Övriga socialavgifter, netto ............................... 1281 Allmän löneavgift .......................................

1300 Skatt på egendom ........................................

131 1 Skogsvårdsavgifter ...................................... 1312 Hyreshusavgift .........................................

9

15"

15 16

17

21

71

..

21

21

4.

22

32 34 35 36 36 37

37 39

46

46 46

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt ...................... 47 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt ..................... 48 1331 Arvsskatt .............................................. 48 1332 Gåvoskatt .............................................. 48 1341 Stämpelskatt ........................................... 49 1342 Skatt på värdepapper .................................... 50 1400 Skatt på varor och tjänster ................................ 51 1411 Mervärdeskatt .......................................... 51 1421 Bensinskatt ............................................. 52 1422 Särskilda varuskatter .................................... 53 1423 Försäljningsskatt på motorfordon ......................... 53 1424 Tobaksskatt ..... . ...................................... 54 1425 Skatt på spritdrycker .................................... 55 1426 Skatt på vin ............................................ 56 1427 Skatt på malt- och läskedrycker ........................... 56 1428 Energiskatt ............................................. 57 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle ..................... 59 1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m. ..................... 60 1432 Kassettskatt ............................................ 61 1433 Skatt på videobandspelare ................................ 61 1434 Skatt på viss elektrisk kraft ............................... 62 1435 Särskild avgift mot försurning ............................. 62 1441 AB Vin & Spritcentralens inlevererade överskott ........... 63 1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott ................. 63 1451 Reseskatt .............................................. 63 1452 Skatt på annonser och reklam ............................. 64 1453 Totalisatormedel ........................................ 65 1454 Skatt på spel ............................................ 65 1461 Fordonsskatt ........................................... 66 1462 Kilometerskatt .......................................... 67 1471 Tullmedel .............................................. 68 1481 Övriga skatter på varor och tjänster ....................... 69 2000 Inkomster av statens verksamhet ............... 70 2100 Rörelseöverskott ......................................... 70 2111 Postverkets inlevererade överskott ........................ 70 2112 Televerkets inlevererade överskott ........................ 73 21 13 Statens järnvägars inlevererade överskott .................. 75 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott .................... 76 2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott ............ 79 2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott ............. 81 2117 Domänverkets inlevererade överskott ..................... 85 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott ................ 87 2131 Riksbankens inlevererade överskott ....................... 88

2141 Myntverkets inlevererade överskott ....................... 88 2151 Tipsmedel .............................................. 89 2152 Lotterimedel ........................................... 90 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning ................... 90 2300 Ränteinkomster ......................................... 91 2325 Räntor på postverkets statslån ............................ 91 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande ................ 92 2371 Räntor på beredSkapslagring och förrådsanläggningar ........ 92 2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelscn förvaltade ...... 93 kapitalet

2400 Aktieutdelning .......................................... 93 2411 Inkomster av statens aktier ............................... 93 2500 Offentligrättsliga avgifter ................................. 94 2511 Expeditionsavgifter ...................................... 94 2522 Avgifter för granskning av biograffilm ..................... 95 2543 Skatteutjämningsavgift ................................... 95 2600 Försäljningsinkomster .................................... 96 2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen ..................... 96 2700 Böter m. m. ............................................. 96 2711 Rcstavgifter ............................................ 96 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet .................... 97 3000 Inkomster av försåld egendom ................. 99 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m. ......... 99 3200 Övriga inkomster av markförsäljning ....................... 100 3211 Övriga inkomster av markförsäljning ......... '.' ............ 100 3300 Övriga inkomster av försåld egendom ...................... 101 3311 Inkomster av statens gruvegendom ........................ 101

Prop. l985/86:100 Bil. 1.2

4000 Återbetalning av lån .......................... 102

4200 Återbetalning av bostadslån m. m. ......................... 102 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande .................. 102 4300 Återbetalning av studielån ................................ 102 4313 Återbetalning av studiemedel ............................. 102 5000 Kalkylmässiga inkomster ...................... 104 5100 Avskrivningar ........................................... 104 5121 Avskrivningar på fastigheter .............................. 104 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader ......... 105 5141 Statens vägverks avskrivningar ........................... 105 5142 Sjöfartsverkets avskrivningar ............................. 106 5143 Avskrivningar på ADB-utrustning ......................... 106 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt ........ 106 5200 Statliga pensionsavgifter, netto ............................ 107 5211 Statliga pensionsavgifter, netto ........................... 107 Tabellförteckning ............................................ 1 10

BilagaA Statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83—1984/85 . 112 BilagaB Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster

för budgetåret 1985/86 .............................. 123 Bilaga C Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för budget-

året 1986/87 ....................................... 134 Bilaga D Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1985. 1986 och

1987 .............................................. 144

I . Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1986/87 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret 1985/86 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslut av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den ldecember 1985. Till grund för beräkningen ligger bl.a. följande förutsättningar: — Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter fr.o.m. år 1985 Ändrade skatteregler vid införandet av förenklad självdeklaration fr.o.m. 1987 års taxering — Slopande av den kommunala taxeringen för juridiska personer fr.o.m. den 1 januari 1985 ' — ATP-avgiften oförändrad för år 1986 och höjd för år 1987 Höjning av stämpclskatten fr.o.m. den 1 juli 1985 Differentiering av bensinskatten — Sänkning av kassettskatten fr.o.m. den 1 januari 1986 — Införande av särskild skatteutjämningsavgift för år 1986 — Höjning av den statliga bostadslåneräntan Förutom dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av kon— junkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens in- komster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i konjunkturinstitutets höstrapport 1985 har utgjort det huvudsakliga under- laget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också haft underhandskontakter med finansdepartementet under det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgeten för år 1986. Följande antaganden ligger till grund för RRVs beräkningar:

1985 1986 1987 Utbetald lönesummal 9.1 6,7 "4,0 Konsumentprisindex, årsmedeltal1 7.3 4,8 3,5 Privat konsumtion, volym' 2,4 1,5 1,0 Basbelopp, kr. 21 800 23 200 24 200 Basenhet, kr. 7 800 7 800 7 800

' Procentuell förändring från föregående år

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster förutses öka med 44% från år 1984 till 1985 . Underlaget för denna prognos har hämtats från enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag som RRV har genomfört under hösten 1985. Den höga utvecklingstakten för år 1985 beror främst på att den kommunala beskattningen för juridiska perso- ner upphör fr.o.m. detta år. Den statligt taxerade inkomsten för år 1986 beräknas öka med S% jämfört med år 1985 . Hänsyn har då tagits till att fastighetsskatten blir avdragsgill 1986.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av bilaga B resp. bilaga C.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

En översiktlig sammanställning av beräkningsresultaten redovisas i tabell 2.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp på stats- budgetens inkomstsida. 1 tabell 1 görs en sammanställning av bruttobelop— pen budgetårcn 1984/85, 1985/86 och 1986/87. I RRVs prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som ut- gifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 1 framgår att bruttoinkomstema för budgetåret 1986/87 beräk- nas uppgå till 601,7 miljarder kr. vilket är mer än dubbelt så mycket som inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlarna beräk- nas till 315 ,7 miljarder kr. för samma budgetår.

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs bl.a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkoms- terna öka med 1,8% mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den låga ökningstakten förklaras av en cngångseffekt på 13,6 miljarder kr. budget- året 1984/85 till följd av den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter. Bruttoutgifterna beräknas öka med 7,5 % för budget- året 1985/86. För budgetåret 1986/87 ökar bruttoinkomstema med 8,8% och bruttoutgifterna med 11,9 %.

Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivarav- gifter. I den tabellariska bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utan- för statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till AT P-systemet och olika fonderingar inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukför— säkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkoms— terna för huvudgruppen 1200 beräknas öka med 17.7 % mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den kraftiga ökningen beror på att den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter medförde en negativ en- gångseffekt på 7,8 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Utvecklingen av bruttoinkomstema mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 beräknas till 4,3 %.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 168,2 miljarder kr. för budgetåret 1986/87 och bruttoutgifterna till 54,6 miljarder kr. för samma år. Bruttoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

För budgetåret 1986/87 beräknas bruttoinkomstema på huvudgrupp 5200 bli ungefär lika stora som bruttoutgifterna. Nettot som tas upp på statsbud- geten är 0,4 miljarder kr. Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de statliga arbetsgivaravgifterna liksom omföringar mellan huvud- grupperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter etc. är exkluderade i tabell 1.

Tabell ]. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1984/85—1986/87 (mili. kr.) Inkomsthuvudgrupp Inkomster Utgifter ' Inkomst på statsbudgeten

1984/85 1985/86 1986/87 1984/85 1985/86 1986/87 1984/85 1985/86 1986/87

1000 Skatter 481740 521487 555 520 259 625 286 072 311420 222 115 235 415 244 100 varav 11001 Skatt på inkomst, realisationsvinst och

rörelse 209309 212988 231683 141521 152166 170333 67 788 60822 61350

12001 Lagstadgade socialavgifter 117 689 138 514 144 430 75 162 83 206 86 487 42 527 55 308 57 943 1400 Skatt på varor och tjänster 147 212 162 321 168154 42 942 50 700 54 600 104 270 111621 113 554 2000 Inkomster av statens verksamhet 28 154 29183 32 531 — -— — 28 154 29 183 32 531 3000 Inkomster av försåld egendom 82 122 106 82 122 106 4000 Återbetalning av lån 4 663 4 502 4 861 — — — — 4 663 4 502 4 861 5000 Kalkylmässiga inkomster 9 639 8 132 8 637 4 057 4 128 4308 5 582 4 004 4 329 varav 5200] Statliga pensionsavg netto 5 501 4 617 4 708 4 057 4 128 4 308 1 444 489 400 Summa 524 278 563 427 601 655 263 682 290 200 315 728 260 596 273 227 285 927

' Omföringar mellan statsbudgetens inkomsttitlar är exkluderade.

Bil. 1.2

Prop. 1985/86 100

De beräknade inkomsterna budgetåren 1985/86 och 1986/87 Prop. 1985/86: 100 Diagram 1. Statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 Bil. 1.2 Procent av totala inkomsterna

m atm F" ECH TIHJSTER CY'll PiP-"'.”: ..-' W&W.-rn _... _ .-.i. = ':tlJ|_;Hl_- t " |. . 1... _. * * Märit-TER t-om

2355 tlER'ä'iiilifDE— EFT fäTT ll'lDl'lSl ___—*” 1111

Enligt de nu redovisade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86 till 273227 milj.kr. Det är 12631 milj.kr. eller 4,8% mer än utfallet för budgetåret 1984/85. För budgetåret l986/87 är ökningen 4.6% eller 12700 milj. kr. Inkoms- terna beräknas således till 285927 milj. kr.

Den samordnade uppbörden av skatter och arbetsgivaravgifter tillsam- mans med förkortning av kredittider för redovisning av punktskatter och konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt medför engångseffekter på statsbudgeten. En sammanställning av engångseffekterna redovisas nedan.

Engångsel'fekter budgetåren 1984/85—1986/87 (miljarder kr.)

1984/85 1985/86 1986/87 RRVs beräkning, totalt 260.6 273.2 285,9 Förändring — +4,8 % +4,6 % Engångseffekter 1100 Skatt på inkomst. realisationsvinst och rörelse 13,6 — — 1200 Lagstadgadc socialavgifter —7.8 — 1400 Skatt på varor och tjänster 1,6 l 3 — 5000 Kalkylmässiga inkomster 0,9 — — Summa engångseffekter 8,3 1,3 Totala inkomster justerade för engångseffekter 252.3 2719 285 .9 Förändring +7,8 % +5.l %

En rensning av inkomsterna från dessa engångseffekter skulle ge en , Prop. 1985/86: 100 annan inkomstutveckling på statsbudgeten. För budgetåret 1985/86 skulle _ Bil. 1.2 utvecklingstakten öka till 7,8 %. För budgetåret l985/86 är engångseffek- terna lägre än tidigare budgetår. De justerade inkomsterna ökar med 5 ,1 % mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Antaganden om löne- och prisutveckling har stor betydelse för RRVs beräkningar. Enligt RRVs antaganden blir löne- och prisökningarna lägre åren 1986 och 1987 än tidigare år. Detta är huvudförklaringen till den lägre utvecklingstakten på inkomsterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ytterligare förklaringar till inkomstutvecklingen redovisas nedan.

Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräk- nas minska med 9631 milj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Orsaken till minskningen är engångseffekt på statsbudgeten till följd av att uppbörden av den preliminära A-skatten sker månadsvis fr.o.m. inkomst- året 1985. Det innebär att budgetåret 1984/85 innehåller merinkomster motSVarande en månads uppbörd på ca 13600 milj. kr. Om resultatet rensas från denna effekt, innebär detta att inkomsttiteln fysiska personers inkomstskatter ökar med ca 10,2 %. Tidsprofilen i de antagna lönesum- meökningarna gör med gällande regler för kommunalskatteutbetalningar att dessa blir förhållandevis höga budgetåren 1985/86 och 1986/87. Vid beräkningen av preliminärskatterna för år 1986 och 1987 har RRV antagit en oförändrad kommunal medelutdebiten'ng i förhållande till år 1985 , dvs. 30: 38 kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas titeln fysiska personers inkomstskatter till 43646 milj. kr. Det är en ökning med 944 milj. kr. Till grund för beräk- ningarna av fysiska personers inkomsskatter år 1986 ligger bl. a. regeländ- ringarna i samband med att den förenklade självdeklarationen införs. Då införs bl. a. ett schablonavdrag under inkomst av tjänst, individuella s.k. sparavdrag, kontrolluppgiftsskyldighet för inkomsträntor m.m. RRV har vidare antagit att skatteskalan i nominella termer år 1987 är densamma som för 1986, dvs. ett antagande om oförändrad basenhet. Vid kalkylerna har också hänsyn tagits till bl.a. det preliminära taxeringsutfallet av 1985 års taxering. Detta har bl. a. medfört att den överskjutande skatten har juste- rats för budgetåret 1985/86 då dessa utbetalningar beräknas till drygt 12 100 milj. kr. I preliminärskattetabellerna tas hänsyn till 1500 kr. av schablon- avdraget på totalt 3000 kr. I tabellerna var tidigare ej hänsyn tagen till avdraget på 1000kr. Underuttaget (skillnaden mellan preliminärskatter och slutlig skatt) beräknas därför minska mellan kalenderåren 1985 och 1986. Detta medför bl. a. att fyllnadsinbetalningarna blir lägre år 1987.

Juridiska personers skatter beräknas öka med 3848 milj. kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det beror främst på att de preliminärt debiterade B-skatterna beräknas stiga med 2433 milj. kr., vilket beror på att den slutliga skatten för 1984 har stigit kraftigt samt att vinstdelningS- skatten och hyreshusavgiften/fastighetsskatten preliminärdebiteras. Omfö- ringar till andra inkomsttitlar har stigit med 1160 milj.kr. vilket också beror på hyreshusavgiften/fastighetsskatten och vinstdelningsskatten. Kommunalskatteutbetalningarna beräknas minska med l697 milj. kr. mel- lan budgetåren 1984/85 och 1985/86 till följd av att den kommunala beskatt- 10

ningen för juridiska personer upphörde fr.o.m. 1985 (SFS 1984: 1060, Prop. 1985/86: 100 1061). Bil. 1.2 Mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 beräknas de juridiska personer- nas skatter att minska med 500milj. kr. Preliminär B-skatt beräknas öka med 3 426 milj. kr. Det höga preliminärskatteuttaget medför att fyllnadsin- betalningarna våren 1987 beräknas minska med 1740 milj. kr. jämfört med våren 1986. Omföringar till andra inkomsttitlar har ökat med 2 986 milj. kr. vilket bl. a. beror på fastighetsskatten som infördes fr.o.m. 1985 (SFS 1984: 1052) och omförs 1986/87. Inkomsterna från de lagstadgade socialavgiftema beräknas öka med 12781 milj. kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Uppgången förkla- ras av att utfallet för budgetåret 1984/85 innehöll en negativ engångseffekt på ca 7,8 miljarder kr. till följd av övergången till samordnad uppbörd av skatter och arbetsgivaravgifter. Utvecklingstakten på inkomsterna från socialavgiftema mellan budget— åren 1985/86 och 1986/87 beräknas bli 4,8% eller 2634 milj. kr. Den före- slagna höjningen av tilläggspensionsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1987 påverkar inte statsbudgetens inkomster.

Diagram 2 Statsbudgetens inkomster av inkomstskatter. Socialavgifter, skatt på varor och tjänster samt övrigt. Budgetåren 1984/85—1986/87 (milj. kr.)

Skatt på varor och tjänster uppgick till 104270 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Härav svarade mervärdeskatten för ca 57%. För budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna av skatt på varor och tjänster till 111621 milj.kr. vilket är en ökning med 7,1%. För budgetåret 1986/87 ökar in- komsterna med 1,7% till 113 554 milj. kr. 11

Som tidigare har nämnts har konkurrensneutral redovisning av mervär- Prop. 1985/86: 100 deskatt tillsammans med kortare kredittid vid redovisning av punktskatter Bil. 1.2 medfört kassamässiga förstärkningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Dessa förstärkningar är engångseffekter och har beräknats till 1 600 milj. kr. resp. 1 300 milj. kr. Rensat för dessa engångsef- fekter ökar ändå inkomsterna i en högre takt mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 än mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. En förklaring är att prisutvecklingen antas bli högre år 1985 än för åren 1986 och 1987. En annan förklaring är att de beräknade inkomsterna för budgetåret 1986/87 bygger på ett antagande om i stort sett oförändrade skattesatser.

En förkortning av kredittiden för redovisning av bensinskatt och ener- giskatt (inkl. särskild avgift på oljeprodukter) på olja beräknas ge en engångseffekt på ca 1300 milj.kr. budgetåret 1985/86. Detta medför att inkomsterna av bensinskatt och energiskatt minskar budgetåret l986/87 jämfört med budgetåret 1985/86. För energiskatten och den särskilda avgif— ten för oljcproduktcr förstärks nedgången av att oljekonsumtionen antas minska kraftigt även kommande budgetår. En fortsatt antagen konsum- tionsminskning av spritdrycker medför att inkomsterna på titeln skatt på spritdrycker minskar med 120milj.kr. budgetåret 1986/87 jämfört med budgetåret 1985/86. Regeringen har föreslagit en sänkning av kassettskat- ten fr.o.m. den 1 januari 1986. Förslaget beräknas reducera inkomsterna av kassettskatt budgetåret 1986/87 med ca 50 %.

Ränteinkomsterna ökar med drygt 14% eller 1 710 milj. kr. mellan bud- getåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen förklaras helt av att bostadslåne- räntan antas höjas med 2,1 procentenheter till 13,35 % för år 1986.

Inkomsthuvudgruppen försäljningsinkomster beräknas öka kraftigt mel- lan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen beräknas till 957 milj.kr. vilket beror på de försäljningsinkomster som erhålls vid utförsäljning av beredskapslager för olja m. m.

Avskrivningar huvudsakligen för affärsverken — beräknas minska med 623 milj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Orsaken till minskningen är att postverkets avskrivningar upphör fr.o.m. budgetåret l985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas avskrivningarna till 3929 milj.kr. vilket är en ökning med 414 milj.kr. jämfört med budgetåret 1985/86. Den största ökningen i inleveranser av avskrivningar svarar sta- tens järnvägar för.

Tabell 2 Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1985/86 och 1986/87 , (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1985/86 1986/87 Förändring 1985/86— 1986/87 Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent Inkomster 260 596 261 953 273 227 285 927 12 700 4,6 1000 Skatter 222 1 15 224 898 235 415 244 100 8 685 3,7 1100 Skatt på inkomst, realisations- vinst och rörelse 67 788 55 065 60 822 61 350 529 0.9 därav 1111 Fysiska peroners skatt på

inkomst, realisationsvinst och rörelse 52 333 36 778 42 702 43 646 944 2,2 1121 Juridiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst och rörelse 11683 15 797 15 531 15 031 —500 — 3,2 1200 Lagstadgade socialavgifter 42 527 54 716 55 308 57 943 2 634 4,8 1300 Skatt på egendom 7 530 8 120 7 665 11 254 3 589 46,8 därav 1312 Hyreshusavgift 675 1 100 951 3 891 2940 309,1 1400 Skatt på varor och tjänster 104270 106997 111 621 113 554 1933 1,7 därav 141 1 Mervärdeskatt 59 296 58 300 62 100 65 500 3 400 5 ,5 2000 Inkomster av statens verksam-

het 28154 29 552 29183 32 531 3 348 11,5 2100 Rörelseöverskott 10 742 12 719 1 1 946 12 324 378 3,2 därav 2110 Affärsverkens inlevererade

överskott 3 598 3 887 3 951 3 381 —570 —14,4 2131 Riksbankens inlevererade

överskott 5 401 7 000 6 300 7 100 800 12,7

2200 Överskott av statens fastighets- förvaltning 372 461 459 652 192 41 ,9 2300 Ränteinkomster ll 873 11901 12116 13 826 1710 14,1 därav 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 7 905 8 240 8 272 9 912 1 640 19,8 2400 Aktieutdelning 375 250 305 390 86 28,2 2500 Offentligrätts- liga avgifter ] 587 2 089 2 228 2 261 33 1,5 2600 Försäljnings- inkomster 1722 1 196 1 153 2110 957 83,0 därav 2625 Utförsäljning av bered- skapslager ] 467. 900 900 1 850 950 105.6 2700 Böter m.m. 427 437 456 468 12 2,5 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 056 499 520 500 -—20 -— 3,8 3000 Inkomster av för- såld egendom 82 74 122 106 - 16 —13,3 3100 Inkomster av för- sålda byggnader och maskiner m.m. 35 46 91 71 —19 ——21 .3 3200 Övriga inkomster

a_v markförsäljning 2 1 2 2 — —- 3300 Ovriga inkomster

av försåld egendom 46 27 30 33 3 10,0

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1 .2 1984/85 1985/86 1985/86 1986/87 Förändring 1985/86— 1986/87 Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

4000 Återbetalning av län 4 663 4 248 4 502 4 861 359 8,0 4100 Aterbetalning av näringslån 591 400 442 467 25 5,7 4200 Aterbetalning av bostadslån m.m. 2436 2201 2401 2500 100 4,2 4300 Aterbetalning av studielån 964 1 038 1 138 1 384 246 21.6 4400 Aterbetalning av energisparlån 287 305 275 300 25 9,1 4500 Aterbetalning av övriga lån 385 305 247 210 —37 —15,0 5000 Kalkylmässiga inkomster 5 581 3 181 4004 4 329 325 8,1 5100 Avskrivningar 4138 3 267 3 515 3 929 414 11,8 5200 Statliga pen- sionsavgifter, netto 1444 —86 489 400 —89 —18,2

11. Allmänna förutsättningar PrOp- 1985/86:100 Bil. 1.2 Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81 —— 1984/85

Det statliga budgetsystemet moderniserades budgetåret 1980/81. Statsbud- getens inkomster grupperades efter karaktären på inkomsten när den flyter in till den statliga sektorn. Uppdelningen av statsbudgetens utgiftssida i en drift- och en kapitalbudget ersattes av en statsbudget för såväl drift- som investeringsutgifter.

1 tabell3 presenteras statsbudgetens inkomster och utgifter för budget- åren 1980/81—1984/85.

Inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blev 260596 milj.kr. Det var en ökning med 39431 milj.kr. eller 17,8%jämfört med budgetåret 1983/84. Statsbudgetens utgifter uppgick till 329137 milj.kr. under budgetåret 1984/85. Det var en ökning med 30873 milj.kr. eller 10,3 % jämfört med föregående budgetår. Statsbudgetens underskott, dvs. skillnaden mellan utgifter och inkomster, blev för budgetåret 1984/85 68 541 milj. kr.

En närmare redogörelse för utvecklingen av statens inkomster och ut- gifter lämnas i RRVs publikation ”Statens finanser 1985". En detaljerad redovisning av budgetutfallet framgår av RRVs publikation ”Statsbudge- tens utfall budgetåret 1984/85".

Tabell 3. Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81—1984/85 (milj. kr.)

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 Inkomster Skatt på inkomst, rea- lisationsvinst och rörelse 34 057 36 251 39 534 48 903 67 788 Lagstadgade social- avgifter 33 890 31250 36 032 47059 42527 Skatt på egendom 2 358 2 741 3 284 4172 7 530 Skatt på varor och tjänster (exkl mer- värdeskatt) 27 208 29 564 35 156 39 047 44 974 Mervärdeskatt 37 305 40 665 45 423 48 520 59 296 Inkomster av statens verksamhet 14 552 17 762 22 407 23 008 26 687 Inkomster av försåld e endom 77 49 190 52 1 549 terbetalning av lån 2 406 2 644 2 978 4 358 4 663 Kalkylmässiga inkomster 3 434 6 205 6 275 6 047 5 581

Summa inkomster 155 287 167131 191280 221 165 260 596

Utgifter

Förslags— och obeteck- nade anslag 170 856 185 844 212 478 244 301 286 451 Reservationsanslag 43 927 50 562 64 553 53580 43 830 Rörliga krediter (+ = ökad disposi-

tion, = minskad

disposition) +455 1 242 +848 +383 1 144 Summa utgifter 215 238 235 164 277 879 298 264 329 137 Underskott 59 951 68 033 86 599 77 099 68 541

Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1984—1987 Prop. 1985/86: 100 Inkomstutvecklingen för de fysiska personerna har en avgörande betydel- BIL 1'2 se för de direkta skatternas utveckling. På olika sätt påverkar den också förändringarna i de indirekta skatterna liksom inkomster av statens verk- samhet och de statliga affärsverkens inleveranser av överskott till staten.

Utvecklingen för de fysiska personernas inkomstskatter bestäms främst av förändringar i inkomst av tjänst, dvs. huvudsakligen av lönesummeut- vecklingen. Förändringarna i den totala lönesumman påverkas av avtals- uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter och av ändringar i syssel- sättningen för anställda samt av den s.k. löneglidningen. dvs. förtjänstut- vecklingen utöver den avtalsmässiga ökningen.

Konjunkturinstitutet beräknade i sin höstrapport 1985 att den totala utbetalda lönesumman ökade med 9,7% mellan åren 1983 och 1984 och med 9,0% mellan åren 1984 och 1985. Mellan åren 1985 och 1986 antogs en lönesummetillväxt på 6,5 %.

RRV har haft underhandskontakter med konjunkturinstitutet och finans- departementet och därvid kunnat stämma av några av de centrala antagan- den som påverkar statsbudgetens inkomster. Sådana centrala antaganden är förutom lönesummans tillväxt bl.a. konsumentprisutvecklingen. för- ändringen av den privata konsumtionens volym m.m. Enligt vad RRV erfar antar man i det pågående arbetet med nationalbudgeten att den utbetalda lönesumman ökar med 10,1 % mellan åren 1983 och 1984. Mellan åren 1984 och 1985 beräknas den utbetalda lönesumman öka med 9,1 %. År 1986 förutsätts lönesumman öka med 6,7% varav ca 1 procentenhet antas utgöra den s. k. sysselsättningskomponenten.

För år 1987 har RRV valt att skriva fram lönesummans tillväxt med

4,0 %. _ De utbetalda pensionerna förutsätts öka med 11,3% mellan åren 1984 och 1985. För år 1986 beräknas ökningstakten till 10,0%. De utbetalda pensionerna beräknas öka med 6,3 % år 1987. RRV har förutsatt att basbe— loppet uppgår till 23200 kr. fr.o.m. den ljanuari 1986. För år 1987 har RRV antagit att basbeloppet blir 24200 kr. Pensionerna utgjorde inkomst- året 1984 ca 19% av de sammanräknade inkomsterna.

För olika sociala förmåner vilka tas upp till beskattning såsom sjukpen- ning, föräldrapenning, dagpenning, utbildningsbidrag m.m. förutses föl- jande ökningstal. Mellan åren 1983 och 1984 ökade dessa förmåner med 1 1,6 %. För år 1985 har RRV antagit en ökningstakt på 9.4 %. I kalkylen för år 1986 beräknas ökningen bli 10,1 %. För år 1987 har RRV skrivit fram dessa inkomster med 6%.

Av fysiska personers sammanlagda inkomst år 1984 svarade inkomst av jordbruksfastighet för 1,0 %. Inkomst av rörelse svarade samma år för ca 2,8 %. 1 beräkningarna har antagits att inkomst av jordbruksfastighet och rörelse ökar med 7,9% resp. 49% mellan åren 1984 och 1985. Mellan åren 1985 och 1986 förutses inkomsterna av rörelse öka med 6,2% och inkoms- terna av jordbruksfastighet med 5,5 %.

Inkomst av kapital uppgick år 1984 till 15296 milj. kr., vilket är 32% av de sammanräknade inkomsterna. Mellan åren 1984 och 1985 förutses en ökningstakt på 25,5% i inkomstslaget kapital. För år 1986 antar RRV att 16

inkomsterna av kapital minskar med 4,1% till följd av att Sparavdraget Prop. 1985/86: 100 individualiseras och höjs till 1600 kr. Den genomsnittliga räntenivån för Bil. 1.2 inlåning höjdes från 9,1 procentenheter till 9,4 procentenheter 1984 och antas öka till 10,7 procentenheter 1985.

Inkomsterna av annan fastighet uppgick till 3266 milj. kr. år 1984 och svarade då för mindre än 1 % av de sammanlagda inkomsterna. För år 1985 och framåt har RRV skrivit fram inkomsterna med knappt 1%.

Underskott i förvärvskälla har sedan slutet av 1960-talet ökat kraftigt varje år med några få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposten är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Underskott av kapital svarar för större delen av det resterande underskot— tet.

De sammanlagda underskotten som utnyttjades i olika förvärvskällor uppgick år 1984 till 32819 milj.kr. Det är 6,8% av de sammanräknade inkomsterna.

För år 1985 har RRV skrivit fram underskottsavdragen med 11,1 %. För år 1986 har underskottsavdragen skrivits fram med 8,7 %.

Antaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1984, 1985 och 1986

RRV genomför årligen i oktober en undersökning av de svenska aktiebola— gens, sparbankernas och försäkringsbolagens taxerade inkomster. Under— sökningen bygger på uppgifter från en enkät till ett urval om ca 2500 företag. Urvalet görs med utgångspunkt i företagens statligt taxerade in- komster och antal anställda. Dessa uppgifter finns hos riksskatteverket och statistiska centralbyråns (SCB) centrala företagsregister. Årets under— sökning bygger på ett urval som avser de statligt taxerade inkomsterna för verksamhetsåret 1983.

I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt taxerade inkomsten för verksamhetsåren 1984 och 1985 samt beräknade fyllnadsin- betalningar under våren 1986. Vidare ingår frågor angående vinstdelnings- skatten.

I det följande redogörs för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras att uppgifterna vad gäller storleksgruppen 0—19 anställda är mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med totala antalet förekommande företag mycket litet. Dessutom är bortfallet störst inom denna grupp av företag. Den totala svarsfrekvensen var mycket låg vid årets undersökning, endast 66 %, resultatet är mer osäkert än för tidigare enkäter. En utförlig beskrivning kommer att publiceras i SCBs Statistiska meddelanden, serie F.

Av tabell4 framgår företagens statligt taxerade inkomster enligt det definitiva taxeringsutfallet för verksamhetsåren 1971—1984 (preliminärt utfall för 1984). Enligt enkäten uppgick den till statlig skatt taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1984 till 13232 milj. kr. Det innebär endast en ökning med 5% jämfört med utfallet för verksamhetsåret 1983. Det preliminära utfallet för verksamhetsåret 1984 uppgick till 15495 milj.kr. vilket är en ökning med 23% jämfört med utfallet för verksamhetsåret 17

1983. Detta innebär att enkätresultatet ligger hela 18% under preliminärt Prop. 1985/86: 100 utfall för verksamhetsåret 1984. En förklaring till detta är den låga svars- Bil. 1.2 frekvensen. En annan förklaring är att de flesta företagen svarar på frå- gorna om taxerad inkomst utifrån inlämnade deklarationer, vilka senare kan bli upptaxerade av skattemyndigheterna. Den statligt taxerade in- komsten beräknas enligt enkäten öka med 47,6% mellan åren 1984 och 1985.

Tabell 4. Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m. 11. (Bl-längden) åren 1971—1984

Verksamhetsår Taxerad inkomst Förändring från milj. kr. föregående år%

1971 2 810 —26 1972 3 473 +24 1973 3 919 + 13

1974 3 627 — 7

1975 6 299 +74

1976 5 799 — 8

1977 4 312 —26 1978 5 498 +28 1979 5 857 + 7

1980 5 026 — 14

1981 8 005 +59 1982 10 635 +33 1983 12 561 + 18 1984 15 495 (Prel. utfall) +23

Av tabellS framgår övriga enkätresultat. Den kommunalt taxerade in- komsten beräknas minska med 62,7% mellan verksamhetsåren 1984 och 1985. Minskningen beror på att den kommunala taxeringen upphör för juridiska personer fr.o.m. 1985 . För företag med brutet räkenskapsår upp- hör den kommunala taxeringen fr.o.m. 1986 (SFS 1984: 1060, 1061). Fyll— nadsbetalningarna under våren 1986 beräknas enligt enkäten utgöra ca 27% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1985.

Förändringar som beräknas påverka de svenska aktiebolagens m.fl. skatteunderlag verksamhetsåren 1985 och 1986. Inbetalningskvoten för allmänna investeringsfondema höjdes fr.o.m.

bokslut per den 31 december 1984 (SFS 1984: 1091) Förnyelsefonder infördes fr.o.m. 1985 (SFS 1984: 1090) — Kommunal beskattning upphörde fr. o. m. 1985 (SFS 1984: 1060) Garantibeskattning av fastighet upphörde 1985 (SFS 1984: 1060) —— Ändrad skattesats vid statlig beskattning fr.o.m. 1985 (SFS 1984: 1061) Hyreshusavgiften upphörde den31 december 1984 (SFS 1984: 1053) -— Fastighetsskatten infördes _den 1 januari 1985 (SFS 1984: 1052)

Fr.o.m. den ljanuari 1984 infördes vinstdelningsskatt (SFS 1983: 1086). Vinstdelningsskatten är 20% av vinstdelningsunderlaget. Detta underlag är företagets reala vinst, med hänsyn tagen till inflationen (7% 1985), till den del vinsten överstiger fribeloppet. Fribeloppet är 6% av företagets lönesumma eller 500000 kr. Vinstdelningsskatten blir avdragsgill första gången vid 1986 års taxering dvs. för verksamhetsåret 1985. I det prelimi- nära utfallet för verksamhetsåret 1984 uppgick Vinstdelningsskatten till 894 milj. kr. Enkäten visade ett vinstdelningsunderlag för verksamhetsåret 18

1985 på 7247 milj.kr., vilket ger en vinstdelningsskatt på l449milj.kr. Prop. 1985/862100 Eftersom enkätens svarsfrekvens var låg beräknar RRV vinstdelningsskat- Bil. ] .2 ten till 1500 milj. kr.

Vid bedömningen av statligt och kommunalt taxerade inkomster för verksamhetsåret 1985 har RRV utgått från enkätresultatet. Detta visar som tidigare nämnts en ökning på 48% för statligt taxerad inkomst mellan verksamhetsåren 1984 och 1985 för Bl-längden. För B2- och C-längden räknas med en 10% ökning. Detta innebär att skatteunderlaget för juridiska personer ökar med 44% mellan verksamhetsåren 1984 och 1985 från 17125 milj. kr. till 24663 milj. kr.

Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas minska med 63%, vilket medför att det kommunala skatteunderlaget minskar mellan verksamhets- åren 1984 och 1985 från 28 614 milj. kr. till 10587 milj. kr.

Vid bedömningen av det statliga skatteunderlaget 1986 har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%. Därtill kommer effekterna av att fastighetsskatten för verksamhetsåret 1985 blir avdragsgill kostnad för konventionellt beskattade fastigheter verksamhetsåret 1986. Därmed be- räknas det statliga skatteunderlaget öka med 5 % mellan verksamhetsåren 1985 och 1986.

Fastighetsskatten som tillämpas from 1985 (SFS 1984: 1052) skall bl.a. tas ut på hyreshus och kontorshus. Skattesatsen är för 1985 och framåt på schablontaxerade hyreshus 1,4 % av taxeringsvärdet och på konventionellt beskattade hyreshus 2%. För konventionellt beskattade fastigheter är skatten en avdragsgill driftkostnad. RRV beräknar att fastighetsskatten för juridiska personer kommer att uppgå till 3 058 milj. kr. varav 1 700 milj. kr. beräknas bli avdragsgill kostnad.

Skatteunderlaget förjuridiska personer beräknas trendmässigt öka med 10% från verksamhetsåret 1986 till 1987.

Tabell 5. Statligt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar och vinstdelningsunderlag fördelat på företagsstorlek verksamhetsåren 1984 och

1985 (milj. kr.)

% Fyllnadsin- Vinstdelnings-

Antal anställda Statligt taxerad inkomst för verk-

samhetsåret 1984

Förändring

i statligt taxerad inkomst mellan verk- samhetsåren 1984 — 1985

Kommunalt taxerad inkomst

för verk- samhetsåret 1984

Förändring

i kommunalt taxerad in- komst mellan verksamhets- åren 1984 - 1985

betalning underlag för för verk- verksamhets-

samhets- året 1985

året 1985

___—___—

Aktiebolag 0— 19 3 016 20— 49 955 50— 99 1 076 100— 199 1 018 200— 499 1 509 500— 999 988 1 000—1 999 901 2 000- 2 841

Uppgift saknas 926 Totalt 13 232

Därav företag med fler än 500 anställda 4730

+1461 + 229 + 5 + 128 + 461 + 546 + 336 +2017 +1118 +6299

+2 899

4 403 1 324 1 829 1 428 2 262 1 610 1 605 4 520

1317 20297

7735

—- 1250 — 313 — 1331 — 676 — 1337 — 1143 — 1412 — 4181 — 1078 l—12 721 — 6736

1385 1488 274 386 375 796 174 858 560 369 373 623 151 111 1248 2171

127 445 4 666 7 247

1 772 2 905

___—___—

Bil. 1.2

Prop. 1985/86

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna grfp- 1985/862100 ' . 1.2 1000 Skatter '

Samordnat uppbördssystem för arbetsgivaravgifter och källskatt

Fr.o.m. år 1985 gäller nya regler för uppbörd av arbetsgivaravgifter och innehållen preliminär skatt. Den samordnade uppbörden sker månadsvis. Syftet med de nya reglerna är att få till stånd en säkrare avgiftsberäkning och en effektivare och snabbare uppbörd.

Reglerna innebär i korthet följande: Uppbörden av arbetsgivaravgifterna knyts an till de löpande löneutbetal- ningarna och samordnas med uppbörden av preliminär A-skatt som också sker månadsvis. Arbetsgivarna redovisar varje månad den under föregåen- de månad faktiskt utgivna lönen och räknar ut den avgift (månadsavgift) som belöper på lönesumman. Redovisningen görs i en uppbördsdeklara- tion som innefattar såväl skatter som avgifter. Skattebeloppet och månads— avgiften betalas in till länsstyrelsens skattepostgirokonto samtidigt som redovisningen lämnas. Förfarandet medför att de arbetsgivaravgifter som månadsvis betalas under uppbördsåret för de allra flesta arbetsgivare blir definitiva. En samlad redovisning för hela utgiftsåret skall lämnas endast i särskilt angivna fall. I sådana fall skall också resterande avgiftsbelopp betalas in.

För avgifter som avser lön för vilken sjömansskatt betalas sker en samordning med uppbörden av sjömansskatt.

Det nya uppbördssystemet administreras av de lokala skattemyndighe- terna, länsstyrelserna och riksskatteverket. En av effekterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blev en s.k. kassamässig engångseffekt. Eftersom redovisningen blev månatlig inrym- des en månadsuppbörd mera för källskatterna budgetåret 1984/85 jämfört med det tidigare systemet. För arbetsgivaravgifter inrymdes en månads- uppbörd mindre. Eftersom den årliga källskatteuppbörden översteg upp- börden av arbetsgivaravgifter blev den sammanlagda effekten knappt 7 miljarder kr. mer i inkomster på statsbudgeten.

1100. Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv ncttoinkomst. Kontot är ett samlingskonto som redovisar in- komsterna av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skattsed- lama var för sig, men uppbärs ”preliminärt” gemensamt. Det belopp som skall redovisas under 1100 utgör statens behållna inkomstskatt för en viss period. Eftersom den samfällda skatteuppbörden är preliminär sker utbe- talningar eller omföringar från kontot när den slutliga taxeringen är klar. Kontot består således av både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är vitt skilda mellan juridiska personer och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de undantagsfall när det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskat- 21

terna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som Ofördelbara skat- Prop. 1985/86: 100 ter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva Bil. 1.2 uppbördssystemet. Detta redovisas i den av RRV utgivna Inkomstlig-

garen .

1111. Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, fyllnadsinbetalningar, kvarstående skatt, restantier m.m. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s.k. överskju- tande preliminär skatt. Den redovisas som utgift på titeln. Som utgifter redovisas även de restitutioncr som föranleds av taxeringsändringar m.m. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Kom— munalskatterna ingår i den samfällda statligt administrerade skatteuppbör— den. Kommunerna erhåller varje år ett förskott på senast kända taxering. Den kända taxeringen ligger också till grund för slutavräkningen för in— komstårcts erhållna förskott. I redovisningen vid länsstyrelserna är det f.n. emellertid inte möjligt att göra uppdelningen mellan fysiska och juri- diska personers kommunalskatter. RRV gör därför en ungefärlig beräkning på denna fördelning. En omföring av denna fördelning görs därför från de totalt redovisade utbetalda kommunalskatterna under titeln 1131 Ofördel— bara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse till resp. fysiska och juridiska personers skatt på inkomst och förmögenhet.

Slutlig debitering av skatter

Tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag inne- - bär individuell beskattning. Grundavdraget uppgår till 7500 kr. vid den kommunala taxeringen, förutsatt att taxerade inkomsten uppgår till minst detta belopp. Grundavdraget vid den statliga taxeringen slopades år 1980. Principen om sambeskattning tillämpas dock i ett avseende, nämligen vad avser beskattningen av s.k. B-inkomster överstigande 5000 kr. dvs. i huvudsak inkomst av fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskatt- ningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-in- komst avses inkomst av tjänst samt om den skattskyldige varit verksam i förväerkällan, inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten sammanläggs dessa inkomster med den den av makarna, som har den högsta beskattningsbara A-inkomstcn. Skat- ten fördelas på makarna efter förhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkomster. Fr.o.m. 1986 års taxering sker sambeskattning endast vid beräkning av tilläggsbelopp.

Inkomståret 1980 infördes en marginalskattespärr. Vidare finns en spärr- regel för den totala skatten. Inkomståret 1986 gäller följande spärrbelopp för skattens storlek. Spärrbeloppet utgörs av summan av — 50% av denjusterade beskattningsbara inkomsten 25 % av det justerade underlaget för tilläggsbelopp vid inkomster under

45 basenheter (= 351 000 kr.) 22

— 30% av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del denna Prop. 1985/86: 100 inkomst överstiger 45 basenheter. Bil. 1.2 För vissa kategorier skattskyldiga med A-inkomster och hemmavarande barn under 16 år medgavs förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medgavs med 25% av inkomsten, dock högst 2000 kr. Avdraget slopades emellertid fr. o. m. inkomståret 1985.

Vidare medges avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år med högst 3000 kr. per barn. Avdrag för frivilliga periodiska under- stöd slopades helt fr. o. m. inkomståret 1983.

I skattesystemet finns vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag bl.a. för utgifter för fullgörånde av tjänsten för skattskyldiga som haft inkomst av tjänst. Ett schablonavdrag på S% av kontant bruttolön m.m. eller högst 1000 kr. gällde åren 1983— 1985. Fr.o.m. år l986 höjs detta till 3000kr. och omfattar då också avdrag för resekostnader till och från arbetet.Vidare finns vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital eller inkomst av en— eller tvåfamiljsfastighet. Det extra avdraget som medges i vissa fall för inkomster av annan fastighet är 1 500 kr. Även inkomster av sådan fastighet beräknas enligt schablonmetod.

Extra avdraget för inkomster av kapital uppgår till maximalt 800 kr. för ensamstående och 1600 kr. för samtaxerade. Fr.o.m. l986 individualise- ras och höjs detta till I 600 kr.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s.k. A-längden.

De för taxeringsåren 1981—l985 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 l982 1983 1984 1985 Statlig inkomst- skatt, A-längden 31682 33 594 34 841 35 352 37 238 varav grundbelopp — — 34 032 34 389 tilläggs- belopp —— — 1 320 2 849

De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landstingsskatt i form av inkomstskatt be- räknad på grundval av inkomst och garantibclopp för fastighet.

De gällande avdragsreglerna vid statlig taxering äger motsvarande tillämpning vid taxering till kommunal beskattning.

Kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1981— 1985 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår - 1981 1982 1983 1984 l985 Kommunal inkomst- skatt: A-längden 78 134 88 273 93 942 104 680 l16 088

Förmögenheter under 400000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr.o.m. [982 års taxering. Skattesatsen är 1,5 % för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 3,0% för förmögenheter överstigande 1800000 kr. Reglerna ändrades till följd av 23

den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 och för 1984 års taxering hösten Prop. 1985/86: 100 1982. En tillfällig skärpning av förmögenhetsbeskattningen skedde år 1983. Bil. 1.2 Skärpningen gällde alla skattepliktiga förmögenheter. Skatteuttaget höjdes med 1,0 procentenheter i alla skikt i skalan. Skattepliktgränsen sänktes från 400000 kr. till 300000 kr. och Skatteuttaget var i detta skikt 1%. Förmögenhetsskatt beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhö- rande föräldrar och barn under 18 år, som bor hos föräldrarna. Gränserna för 1985 års resp. 1984 års taxering framgår nedan.

Beskattningsbar förmögenhet (kr.) Skattesats Skattesats vid 1984 vid 1985 års års taxering . taxering

300 000— 400 000 — 1.0 % 400000— 600000 15% 2,5% 600 000— 800 000 2,0 % 3 ,0 % 800000—1800 000 2,5% 35% 1800000— 3,0% 40%

Debiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1981—1985 till föl- jande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985 Förmögenhets- Skatt 702 718 901 2 575 1 481

Vissa kategorier skattskyldiga medges reduktion av skatten. För gift skattskyldig vars make saknar inkomst medges skattereduktion med högst 1800 kr. Avtrappning sker med 30% av andra makens inkomst och rätten till skattereduktion upphör således när inkomsten uppgår till 6000 kr. För ensamstående med barn under 18 år utgör skattereduktionen 1800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reducering av statlig inkomstskatt. kommunal inkomstskatt, skogs— vårdsavgift eller skattetillägg. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten. vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Våren 1980 beslutade riksdagen om vissa åtgärder i syfte bl.a. att underlätta ett nytt löneavtal. På skatteområdet omfattade åtgärderna bl. a. en tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen. Den tillfälliga höj- ningen av den särskilda skattereduktionen förlängdes även under inkomst- året 1981. Fr.o.m. inkomståret 1982 avskaffades även den tillfälliga sär- skilda skattereduktioncn och byggdes in i skatteskalan.

I oktober 1978 startade det s.k. skattesparandet med bl.a. skattefri ränta. Sparskattereduktion utgick med 10% av sparat belopp. Procentsat- sen vid sparande i aktiesparfond var 20% vid 1984 års taxering. Från inkomståret 1981 medgavs sparskattereduktion på ett Sparande på högst 7200 kr. per person och år varav högst 4800 kr. avsåg banksparande. Avkastning och värdestegring på insättningar i skattesparandet första kvartalet 1984 är skattefria, medan skattereduktion ej utgår vid taxeringen år 1985. Avkastning och värdestegring på sparade medel i det s.k. alle- manssparandet, som började våren 1984 är befriade från inkomstskatt. 24

Vid taxeringen 1982 infördes också en skattereduktion vid utdelning på svenska börspapper. vilken maximerades till 2 250 kr. för ogift skattskyldig och 4500 kr. för makar gemensamt. Denna skattereduktion slopades vid 1984 års taxering.

De debiterade skattetillägg och förseningsavgifter som bokförts på in— komsttiteln taxeringsåren 1981—1985 uppgick till följande belopp (milj . kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985 Skattetillägg 260 258 296 270 294 Förseningsavgifter 11 12 12 12 14

Skogsvårdsavgift, annuiteter på avdikningslån, utskiftningsskatt och er- sättningsskatt och hyreshusavgift debiteras i samband med slutlig skatt men omförs eller utbetalas till andra inkomsttitlar eller anslag.

En skattereduktion för faekföreningsavgiften på 40% av erlagd avgift infördes vid taxeringen 1984. Högsta underlaget för skattereduktionen är 1200 kr.

De skattereduktioner som medgivits vid taxeringarna 1981—1985 upp- gick till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985 Skattereduktion 698 658 625 597 570 Särskild skatte- reduktion 2916 4303 — — Sparskatte- reduktion 383 753 999 61 I — Aktiespar- skattereduktion — 193 208 —- — Skattereduktion för fackföreings- avgift — — 1 106 1 188

De s.k. egenavgifterna uppgick taxeringsåren 1981—1985 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985 Allmän löneavgift — — 331 326 Socialförsäk- ringsavgift till sjukförsäkringen 992 1048 1 133 1 160 1 260 folkpensioneringen 939 1 019 1 091 1 300 | 485 tilläggspensione- ringen 916 978 1215 1353 1584 arbetsskadeför- säkringen 64 69 76 85 94 delpensions- försäkringen 56 60 64 71 79 barnomsorgen — 262 283 315 346

Särskilda avgifter, s.k. skattetillägg och förseningsavgift, debiteras vid överträdelser mot skatte— och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skattskyldig som lämnat oriktig uppgift vilket skulle leda till för lågt be-

skattningsresultat. Förseningsavgift tas ut vid försummelse att i rätt tid Prop. 1985/86: 100 avge deklaration. Bil. 1.2 Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1% av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3% av den beskatt- ningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt be10pp. Förseningsavgiften är maximerad till 300 kr. eller i de fall då deklarationen inte inkommit trots anmaning till högst 600 kr. Lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter samt ar- betsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Om det samman- lagda beloppet av skattetillägg och förseningsavgift vid samma taxering understiger 100 kr., påförs inte beloppet.

Beräkning av fysiska personers inkomstskatter 1985/86 och 1986/87

Kalkylerna för inkomstskatterna görs i princip i tre etapper med sinsemel- lan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av institutionella faktorer som t. ex. beskattningsregler och uppbördssystemets utformning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen , speciellt löne-, sysselsätt- nings- och prisutvecklingen. Dessutom ingår i beräkningarna erfarenhets- mässiga bedömningar av vissa företeelser som t.ex. inflytandeandel av debiterad kvarskatt. Resultaten av de etappvisa beräkningarna jämförs och analyseras. I den mån resultaten avviker för mycket visar detta att de ursprungliga antagandena är inkonsistenta. Dessa omprövas då successivt och ger genom en iterativ process upphov till nya beräkningar som uppre- pas till dess resultaten överensstämmer.

I den första etappen beräknas de preliminära skatterna på grundval av antaganden om inkomstutveckling och förändringar i den totala makroeko- nomiska marginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne- och sysselsättningsutvecklingen samt av den allmänna konjunkturutveck- lingen. Utvecklingcn av skatteunderlaget för preliminärskatteuttaget beror också på i vilken utsträckning de skattskyldiga begär jämkning för exem- pelvis förändringar av biinkomster, avdragsbestämmelser eller av diskon- tot. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt. Med hjälp av denna statistik har uppbörden preliminärt kunnat följas t. o. m. uppbörds- terminen i oktober är 1985. För de framförliggande åren beräknas prelimi- närskatterna med utgångspunkt i den antagna inkomstökningen och mak- romarginalskattekvoten.

I den andra etappen beräknas den slutligt påförda skatten med utgångs- punkt i antaganden om inkomstutveckling och förändring av avdrag och underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare nämnda taxeringsstatistiska uppgifter avseende inkomståret 1983 som RRV insamlat och bearbetat. På dessa basårsuppgifter tillämpas en prog- nosmodell som innebär, att för varje enskild individ i urvalet, inkomst, underskott och avdrag beräknas enligt gjorda antaganden för progno- sperioden. Påförda skatter och avgifter beräknas därefter enligt gällande beskattningsregler. Dessa skatter och avgifter summeras och uppräknas 26

till totalnivå. Under förutsättning att inkomstfördelningen varit oförändrad Prop. 1985/86: 100 mellan basåret och prognosåret, dvs. att inkomstförändringarna fördelat Bil. 1.2 sig likformigt mellan inkomstgrupperna, ger beräkningsmodellen förhållan— devis goda estimat för prognosåren. Sett över en längre tidsperiod kan inkomstfördelningen förändras och därmed följer även att estimaten blir osäkrare. .

I den tredje etappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar [ Skatteuttaget, dvs. förändringar av skillnaden mellan preli- minär och slutlig skatt. Ändringar i utformningen av preliminärskattetabcl- lerna som saknar motsvarighet vid debiteringen av den slutliga skatten spelar en stor roll för dessa kalkyler. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med förändringar av inkomsterna bidragit till kraftiga omslag i Skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är mycket svåra att göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslutning till kalkylerna.

Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland in- komsttitelns bruttoinkomster.

Vid beräkningarna av den preliminära A-skarten för år 1985 och 1986 har RRV utgått från de tidigare redovisade antagandena om utvecklingen av lönesumman och av andra inkomster under inkomst av tjänst såsom pen- sioner och sociala transfereringar. Vid beräkningen av preliminär A-skatt för år 1986 har RRV utgått från en oförändrad kommunal medelutdebite- ringjämfört med år 1985. RRV har således utgått från den antagna ökning- en av lönesumman från år 1985 till år 1986 med 6,7%. Vidare har en förnyad beräkning gjorts på några effekter av de förändringar som har gjorts i skattesystemet för år 1985 och år 1986.

RRV har beräknat enskilda effekter av några av dessa förslag. Dessa effektberäkningar överensstämmer med de resultat som RRV redovisade våren 1985. Förändringar i övrigt har RRV explicit tagit hänsyn till i de programförutsättningar och framskrivningar som har gjorts i den taxerings- statistiska undersökningen baserad på 1983 års inkomstfördelning.

De fysiska personernas inkomster och avdrag har därvid räknats upp till 1984, 1985 resp. 1986 års nivå. Beräkningar har därefter gjorts dels med beaktande av nya och gamla skatteregler för år 1985 och 1986.

Dessa innebär tillsammans med tidigare beslut i skattclagstiftningcn i korthet följande för åren 1985 och 1986. — Basenheten för år 1985 resp. år 1986 är 7800 kr. Lagen om basenhet i skatteskalan upphör att gälla efter 1986 års taxering. — Insättningarna i allemanssparandet höjdes 1985. År 1986 föreslås en engångshöjning på 5 000 kr. under första kvartalet. — Den statliga fastighetsskatten infördes fr.o.m. år 1985 . — Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter fr.o.m. den 1 januari 1985 .

Förvärvsavdraget slopas fr.o.m. inkomståret 1985 . — Statliga skattesatsen höjdes från 3 % till 4 % i inkomstskiktet 1—4 basen-

heter år 1985. Skatterabatt på högst 600 kr. år 1985 . — Taxeringen 1987 genomförs en förenklad självdeklaration. 27

Det nuvarande schablonavdraget om 1000 kr. under inkomst av tjänst Prop. 1985/86: 100 höjs till 3000 kr. och omfattar avdrag för resekostnader till och från Bil. 1.2 arbetet vid 1987 års taxering. —— Schablonavdrag på 100 kr. för pensionärer med enbart pensionsin- komster tas bort år 1986. —— Avdragsbegränsningcn för de första 1000 kr. av resekostnaderna till och från arbetet avskaffas. — Sparavdraget under inkomst av kapital på 800 kr. för ensamstående och 1600 kr. för sambeskattade individualiseras och höjs till 1600 kr. Förvaltningskostnader under inkomst av kapital medges endast till den del de överstiger 1000 kr. — Räntan på överskjutande skatt (på den del som inte överstiger 20 000 kr.) beräknas på halva diskontot vid utgången av inkomståret 1986. På större belopp än 20000 kr. utgår ränta enligt en fjärdedel av diskontot. Ett avdrag på 1000kr. införs under inkomst av tillfällig förvärvsverk- samhet SOm får utnyttjas vid försäljning av aktier som innehafts mindre än 2år. Det nuvarande avdraget på 3000 kr. vid försäljning av aktier som inne- hafts mer än 2 år omvandlas till ett individuellt avdrag på 2000 kr. — Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst medges med 18% av underlaget. — Kravet på intyg för att erhålla avdrag för underhållsbidrag för icke hemmavarande barn slopas vid 1987 års taxering. Kontrolluppgifter på inlåningsräntor på bankkonton och andra värde- papper skall lämnas vid 1987 års taxering. —— Kontrolluppgifterna skall lämnas på aktieutdelning och aktieinnehavet vid årets slut. — Den som avgivit förenklad självdeklaration skall erhålla ett taxerings- meddelande med de uppgifter som ligger till grund från taxeringen.

Vid kalkylerna av preliminär A-skatt gör RRV en uppdelning på tre olika preliminärskatteunderlag, nämligen pensionsutbetalningar, övriga beskatt- ningsbara transfereringar och på övriga inkomster under förvärvskällan tjänst. Totalt innebär kalkylen att den preliminära A-skatten väntas öka från 142545 milj. kr. år 1984 och till 156361 milj. kr. år 1985 eller en ökning med 9,7 %. Det är en något högre ökningstakt än den antagna lönesum- meökningen på 9.1 %.

För år 1986 utgår RRV från en antagen utvecklingstakt på den utbetalda lönesumman på 6,7 %. Basenheten i skatteskalan är beslutad till 7800 kr. I avsaknad av beslut om ändring har RRV antagit att skatteskalan blir densamma år 1987 som 1986. Vidare har RRV antagit att den kommunala medelutdebiteringen är oförändrad och att de regler som gäller för förskott och slutreglering av utbetalningarna till kommunerna är desamma år 1987 som för år 1986. Den preliminära A-skattcn beräknas för 1986 uppgå till 171 866 milj. kr. vilket är en ökning med 9,9% jämfört med år 1986.

Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsperio- derna år 1985 är 9323 milj. kr. vilket är 14,8 % högre än motsvarande perioder år 1984. Under budgetåret 1985/86 beräknas 14531 milj. kr. erläg- 28 gas av fysiska personer i form av preliminär B-skatt.

Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts Prop. 1985/86: 100 som total slutlig skatt. Det betyder att resultaten av 1984 års taxering ligger Bil. 1.2 till grund för debiteringen år 1985 . För år 1983 och därefter har debitering- en ökats med ytterligare 20 %. RRV beräknar influten B-skatt för budget- året 1986/87 till 16355 milj. kr.

De skattskyldiga som erlägger preliminär B-skatt har emellertid möjlig- het att begära jämkningar av den preliminära B-skatten. Av denna anled- ning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast kända slutliga skatt.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1986 och 1987 års taxeringar. Som underlag för kalkylerna har använts den taxeringsstatistiska undersökning som tidigare nämnts.

1983 års inkomster och avdrag har framskrivits med de tidigare nämnda inkomstantagandcna. Med tillämpning av resp. års beskattningsregler har motsvarande slutliga skatter och avgifter för fysiska personer kunnat be- räknas för inkomståren 1985 och 1986. I de kalkyler som ligger till grund för RRVs beräkningar har den påförda statliga skatten, kommunalskatten och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknats till följande be- lopp för taxeringsåren 1986 och 1987. Som jämförelse har även beräkning- arna för motsvarande skatter enligt 1985 års taxering medtagits (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 1986 1987 Statlig skatt 37 238 40 800 45 839 Kommunal skatt 116 088 129 868 137 074 Förmögenhetsskatt 1 481 1 860 2 018

Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått tidigare, av skattereduktion.

En skattereduktion på fackföreningsavgifter infördes fr.o.m. 1984 års taxering. Den uppgick då till 1 106 milj. kr. En särskild skattereduktion på högst 600 kr. betalades ut i juni 1985. Totalt beräknas den till 1900 milj. kr.

Nedan framgår skattereduktionen vid 1985 års taxering jämte de progno- ser som RRV gjort för 1986 resp. 1987 års taxeringar (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 1986 1987 Skattereduktion 570 2 460 554 Skattereduktion för faekförenings- avgift 1 188 1236 1 273

Vid beräkningarna har, förutom påförda inkomst- och förmögenhets- skatter. räknats med skattedebiterade socialförsäkringsavgifter till folk- pensioneringen. sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, tilläggspen- sioneringen, barnomsorgen, delpensioneringen och allmän löneavgift till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1985 års taxering medtagits (milj. kr.).

Taxeringsår. Prop. 1985/86: 100

1985 1986 1987 Bil. 12

Folkpensioneringen 1485 1 591 1 696 Sjukförsäkringsavgifter 1 260 1 355 1 443 Tilläggspensionsavgifter 1 584 1643 1 751 Arbetsskadeförsäkrings- avgift 94 102 108 Barnomsorgsavgift 346 373 397 Delpensionsavgift 79 85 90 Allmän löneavgift 326 369 393

En jämförelse mellan preliminärskattcuppbörden (exkl. fyllnadsinbetal- ningar) och den slutliga skatten avseende ett visst inkomstår belyser preli- minärskatteinbetalningarnas anpassning eller brist på anpassning till de slutligt debiterade skatterna. Skillnaderna mellan dessa båda belopp be- nämns uttag. Om preliminärskatteuppbörden överstiger den slutliga skat- ten har det varit ett överuttag av skatt. I nedanstående tablå redovisas uttaget för åren 1981—1986.

Inkomstår Preliminärskatt Slutlig skatt Summa Uttag A-skatt B-skatt A-skatt B-skatt Prel Slutl Skill— skatt skatt nad 1981 108524 8389 109498 11016 116913 120514 —3601 1982 117989 9458 120173 11988 127447 132161 —4714 1983 129846 11926 130798 14726 141772 145 524 —3 752 1984 p 142 545 12 843 143 501 15 493 155 388 158 994 -—3 606 [985 p 156 361 13 723 159 308 16 429 170 084 175 737 —5 653 1986p 171886 16034 173770 17426 187920 191196 —3 276

p = prognos

År 1982 ökade underuttaget. Det var främst reseavdragsbegränsningarna som förorsakade detta. År 1983 sjönk underuttaget med ca 1000 milj. kr. En av orsakerna är bl.a. att schablonavdraget under inkomst av tjänst inte beaktas i preliminärskattetabellerna. År 1984 var underuttaget ungefär lika stort. För 1985 beräknar RRV att underuttaget ökar med ca2 miljarder kr. Orsakerna är främst att fastighetsskatten inte beaktades i nämnvärd om- fattning i preliminärskatteuttaget. Även det höga ränteläget under år 1985 förorsakar högre avdrag. Dessa har förmodligen inte begärts jämkning på i full utsträckning år 1985. För år 1986 förutsätter RRV att underuttaget sjunker kraftigt. Av det föreslagna schablonavdraget på 3 000 kr. tas endast hänsyn till 1500 kr. i preliminärskattetabellerna. Även fastighetsskatten beaktas fullt ut i de stående jämkningarna av preliminärskatten.

Slutregleringen av skatten sker, efter frivilliga fyllnadsinbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skatt samt debitering av kvar- stående skatt. Fyllnadsinbetalningarna och den inflytande kvarstående skatten ingår bland inkomsttitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter. Omfattningen av fyll- - nadsinbetalningarna, den kvarstående och den överskjutande skatten framgår av följande tablå (milj. kr.).

Inkomstår Fyllnadsin- Overskjutande Kvarstående betalningar skatt skatt Bil. ] .2 exkl. ränta

1978 4564 6413 4405 1979 4 449 7 469 4 485 1.980 5 177 8496 5 145 1981 7040 9100 5662 1982 7 594 8 856 5 967 1983 8 766 10 888 5 954 1984p 8610 11078 6074 1985 p 9291 10397 6755 l986p 8500 11188 6134

p = prognos

Fyllnadsinbetalningarna väntas minska för år 1986 vilket sammanhänger med det minskade underuttaget av preliminärskatt detta år.

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna åren 1985 och 1986, skall erläggas under budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av kvarstående skatt får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen inte erläggs i rätt tid utan blir rcstförda.

RRV beräknar att den kvarstående skatten blir 4752 milj. kr. budgetåret 1985/86 och 5433 milj. kr. budgetåret l986/87.

Skatteuppbörden på titeln har mot bakgrund av vad som redovisats beräknats till 190258 milj.kr. budgetåret 1985/86 och till 207190milj.kr. budgetåret 1986/87.

Utgifterna på titeln domineras beloppsmässigt av kommunalskatteme- del. Utbetalningarna av kommunalskattemedel grundar sig dels på för- skott, dels på slutavräkningar beräknade på de kommunala skatteunderla- gen. För kalenderåret 1984 grundas utbetalningarna på skatteunderlaget enligt 1983 års taxering. Samtidigt sker en avräkning av det under kalen- deråret 1982 utbetalade förskottet. RRV har beräknat de totala utbetal- ningarna av kommunalskattemedel till 128 376 milj. kr. budgetåret 1985/86 och till 144262 milj. kr. budgetåret 1986/87. RRV har i denna kalkyl utgått från en oförändrad kommunal medelutdebitering mellan kalenderåren 1985, 1986 och 1987.

Från inkomsttiteln utbetalas överskjutande preliminär skatt. Som fram- gått av det föregående beräknas denna för budgetåret 1985/86 uppgå till 12061 milj. kr. inkl. ränta. För budgetåret l986/87 har motsvarande belopp beräknats till 10847 milj. kr.

Från titeln görs vidare omföringar till andra inkomsttitlar och till all- männa pensionsfonden av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogs- vårdsavgifter och vissa annuiteter, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt samt de olika egenavgifterna. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföring- arna beräknas uppgå till 7119 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och 8435 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Tabell 6. Fysiska personers skatt på inkomst, realisations vinst och rörelse (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1985/86 1986/87 Förändring Förändring Utfall Stats- Prognos Prognos från 1985/86 i procent budget till l986/87 (milj. kr.) 1111 Fysiska per- soners skatt på inkomst, realisa- tionsvinst och rörelse 52 333 36 778 42 702 43 646 944 + 2.2 Summa inkomster 188440 183524 190 258 207190 16932 8,9 Preliminär A-skatt 162939 155163 161684 176902 15218 9,4 Preliminär B-skatt 12868 14269 14531 16355 1824 12,6 Fyllnadsinbetal- ningar 9 059 9 375 9 291 8 500 -— 791 8,5 Kvarstående skatt 3 574 4 717 4 752 5 433 681 14,3 Ovriga inkomster 0 0 0 0 0 0,0 Summa utgifter 136 107 146 746 147 556 163 544 15 988 10,8 Kommunalskatte- medel 116665 127917 128376 144262 15886 12,4 Overskjutande skatt 11894 11581 12061 10847 —1214 —10,1 Omföringar 7518 7248 7119 8435 1316 18,5 Ovriga utgifter 30 0 0 0 0 0,0

Utbetalningarna på titeln uppgår därmed till 147 556 milj. kr. budgetåret 1985/86 och till 163 544 milj. kr. budgetåret 1986/87. Det netto som uppstår på titeln 1111 fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas således till 42 702 000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 43 646 000000 _kr. för budgetåret l986/87.

1121. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

På inkomsttiteln redovisas de juridiska personernas preliminära skatter. En beräkning görs även på avräkningcn av de utbetalningar av kommunal- skattemedel som kan beräknas från de juridiska personernas kommunala skatteunderlag. Enligt SFS 1984: 1061 höjs skattesatsen till statlig skatt för vissa juridiska personer fr.o.m. taxeringen 1986. Höjningen av den stat- liga skatten fr.o.m. den 1 januari 1985 beror på att den kommunala be- skattningen upphör fr.o.m. taxeringen 1986. För företag med brutet rä- kenskapsår slopas den kommunala skatten taxeringen 1987. Nedanstående förteckning visar hur stor statlig skatt olika juridiska personer betalar.

Juridiska personer Statlig skatt T.o.m. Fr.o.m. taxeringen taxeringen 1985 1986

Svenska aktiebolag Sparbanker Sparbankernas säkerhetskassa Andra ekonomiska föreningar än sambruks-

föreningar

Familjestiftelser (fr. o. m. taxeringen 1986) Svenska aktiefonder Svenska försäkringsanstalter som inte är aktie- bolag Utländska juridiska personer utom dödsbon 32 % 52 %

Sveriges allmänna hypoteksbank Konungariket Sveriges stadshypotckskassa Hypoteksföreningar

Sådanajuridiska personer som enligt författ- ning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst

Livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen 10 % 40 %

Andra juridiska personer än ovan nämnda 15%

Dessa juridiska personer redovisar sina skatter på de s.k. Bl-, BZ-, C]- och C2-längderna. De juridiska personernas uträknade statliga och kom- munala skatter framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Statlig inkomst- skatt 2346 2078 3221 4162 4836 (5125)(12715) (13351) Kommunal inkomst- skatt 4710 4266 5208 6287 7257 (8509) — —

Vid beräkningen av skatterna har de antaganden som framkommit i enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag legat som grund (se sid. 17). Enligt enkäten väntas den statligt taxerade inkomsten öka med 48% mellan åren 1984 och 1985. RRV räknar med en ökning på 44% mellan åren 1984 och 1985 på grund av att de juridiska personer som taxeras på B2- och C-längden beräknas öka med enbart 10 %. Den kommu- nalt taxerade inkomsten beräknas minska med 63 % mellan åren 1984 och 1985 (se sid 19).

RRV har beräknat att den statligt taxerade inkomsten för juridiska personer ökar med ca 5 % mellan åren 1985 och 1986. Vid beräkningen har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%. Vidare har hänsyn tagits till fastighetsskattens avdragsgilla kostnad för konventionellt skattade fas- tigheter. Hänsyn har också tagits till att den kommunala taxeringen upp- hör.

Den preliminära B-skatten beräknas öka med 3.4 miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Detta beror bl.a. på att den preliminärt debiterade B-skatten utgör 120% av den slutliga skatten två år tidigare. Dessutom är den slutliga skatten 1984 ca 2 miljarder kr. högre än år 1983 och år 1985 beräknas den vara ca 2miljarder kr. högre än 1984. Detta

medför bl.a. att fyllnadsinbetalningarna våren 1987 beräknas bli 1,7mil- jarder kr. mindre än inbetalningarna våren 1986.

Kommunalskattemedlen beräknas minska med 0,3 miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Minskningen beror på att den kommunala taxeringen för juridiska personer upphör fr.o.m. inkomståret 1985 (SFS 1984: 1060, 1061). Detta innebär att endast slutreglering för 1984 sker under 1986.

De omföringar som belastar titelns utgiftssida är förmögenhetsskatten, utskiftningsskatten, skogsvårdsavgiften, Vinstdelningsskatten och fastig- hetsskatten. Effekterna härav gör att nettot på titeln minskar med 500 milj. kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Tabell 7. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1986/87 Förändring Föränd- Utfall Prognos Prognos från l985/86 ring i till 1986/87 procent Inkomster 17092 20 141 21 820 1 679 8.3 Preliminär B-skatt 11 197 13 630 17 056 3 426 25,1 Fyllnadsinbetalningar 5 217 5 800 4 060 —1 740 —30,0 Kvarstående skatt 678 71 1 704 7 — 1.0 Ovriga inkomster 0 0 0 0 0,0 Utgifter 5409 4610 6789 2179 47.3 Kommunalskattemedel 2 271 574 236 — 338 —58,9 Overskjutande skatt 2 328 2 049 1 579 — 470 -22,9 Omföringar 688 1 848 4 834 2 986 161.6 Ovriga utgifter 122 139 140 1 0.7 Netto på titeln 11683 15 531 15 031 — 500 3,2

RRV beräknar nettot på titeln juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 15 531000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 15 031 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1131. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Till denna inkomsttitel förs de skatteinkomster, som av olika orsaker inte är möjliga att särredovisa på fysiska ellerjuridiska personer. Den redovis- ning som sker hos länsstyrelserna på resp. budgetår innebär att dessa skatter redovisas mot denna inkomsttitel. Skatteinkomsterna, som till stor del utgörs av fyllnadsinbetalningar som inte har krediterats per den 30juni, ligger på ett särskilt balanskonto vilket således avslutas mot inkomsttiteln 1131 i juni varje år. Förutom nämnda balans redovisades som andra oför- delbara skatter utgifter och inkomster med ungefär samma belopp.

Tabell 8. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1985/86 1986/87 Föränd- Föränd- Stats- Prognos Prognos ring från ringi budget 1985/86 procent till l986/87 (milj. kr.) 1131 Ofördelbara skatter på in— komst, realisa- tionsvinst och rörelse 2466 1 100 1 100 1 100 0 0.0

RRV beräknar inkomsterna på titeln Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 1 100 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till ] 100 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1141. Kupongskatt

Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på aktieutdelning i svenska aktie- bolag och på andelari svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och erläggs med 30% av utdelningen av i utlandet bosatt och av vissa med dem likställda utdelningsberättigade. Från huvudregeln om 30% kupong- skatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 48,0 45,0 49,0 95,0 [07,0 Redovisat 43 .0 54,7 80,6 102, 7

I skrivelse den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1984/85 var nettoinkomsten 104,1 milj. kr., vilket inne- bär en ökning från föregående år med 23,4 milj. kr. eller med 29%. Under tiden juli—september 1985 inflöt [25,2 milj. kr. mot 56,2 milj.kr. samma period 1984. ökningen utgör 123 %. Den totala aktieutdelningen i Sverige har under 1984 ökat med 1570 milj. kr. eller med 18% och uppgår totalt till 10259 milj. kr. Till följd av skattereformens kvittningsförbud är förvärvskälleindelning numera av betydelse. Detta har medfört att många aktiebolag, speciellt fåmansbolag, under 1985 har börjat utdela bolagets vinst för att ge sina aktieägare möjlighet att nå full avdragseffekt i förvärvskällan inkomst av kapital.

Det kan konstateras en markant ökning av antalet utdelande bolag under 1985. Effekten på uppbörden av kupongskatt är dock minimal, eftersom huvuddelen av aktieägarna i dessa bolag är hemmahörande i Sverige.

Aktiehandel med utlandet för 1984 resulterade i en försäljning till utlan- det för 5958 milj. kr. och köp från utlandet för 4471 milj. kr., innebärande en nettoförsäljning på 1487 milj. kr. Den kraftiga nedgången i nettoförsälj- ningen jämfört med 1983, 4624 milj.kr., förklaras främst av minskade direktemissioner i utlandet.

Under januari - augusti 1985 har nettoförsäljningen av svenska aktier Prop. 1985/86: 100 till utlandet uppgått till 3089 milj. kr. Den svenska aktiestocken i utlandet Bil. 1,2 bedöms därför öka sin volym under de kommande budgetåren. RSV beräknar inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1985/86 till 154 milj. kr. och under budgetåret 1986/87 till 160 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas till 154000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 160 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1142. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningskatt skall erläggas till staten av svenskt aktiebolag som i sam- band med bolagets upplösning eller i samband med nedsättning av aktieka- pitalet utskiftar tillgångar. Skatten utgår således på besparade vinstmedel som inte delas ut i vanlig ordning och därför inte blir föremål för inkomst- beskattning hos aktieägarna. Utskiftningsskatten är f.n. 40% av beskatt- ningsbart belopp. I samband med ändringen av minimikapitalet hos aktie- bolag från 5000 kr. till 50000 kr. har avvecklingsregler införts för sådana bolag som inte kunnat öka sitt aktiekapital till minst 50000 kr. den 31 de- cember 1981. Ersättningsskatt erläggs av vissa slag av aktiebolag och ekonomiska föreningar för att hindra uppskov med beskattningen av fon- derade vinstmedel. Skatten utgör 25 % av beskattningsbart belopp.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 15.0 22,0 10,0 5,0 5,0 Redovisat 20,9 32,0 4.7 4,7

RRV beräknar inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättnings— skatt till 11500000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 5000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1143. Bevillningsskatt

Bevillningsskatt utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige (SFS 1908: 128 med senaste ändring 1975: 1028). Skatten för anordnare utgör 15 % av bruttoinkomsten. För medverkande är motsvarande skatt 30%. Av bevillningsskatten till— faller hälftcn staten och hälften den kommun, inom vilken föreställningen har givits.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 3.0 3,0 3,0 3,0" 3,0 Redovisat 2,9 3,2 4,3 4,7 RRV beräknar inkomsterna på titeln bevillningsskatt till 3 000000 kr. för 36

budgetåret 1985/86 och till 3000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1144 [.otterivinstskatt

Skatt utgår på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieob- ligationer om vinstens värde överstiger 200 kr. Skattepliktgränsen för varuvinster höjdes fr.o.m. den [jan 1983 från 200 till 500 kr. Skatten utgår för närvarande med 20% på premieobligationsvinst och med 30% av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri skall skatt dock inte erläggas med högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av Skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten bclöpande skatten. I prop. 1985/86: 46 föreslås att lotterivinstskatten på varu- och tombolalotterier slopas. Ändringen föreslås träda i kraft den ljanuari 1986.-Samtidigt före- slås en höjning av gränsen för skattefria penningvinster från 50till 100 kr.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 I984/85 l985/86 Statsbudget 770.0 735.0 865.() l 065.0 ] 275.() Redovisat 688.4 752,7 878,8 1 1946

I skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1984/85 var nettointäkten av lotterivinstskatt ] 194,3 milj. kr. jämfört med 8790 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Un- der tiden juli — september 1985 var nettoinkomsten 286,5 milj.kr. och under samma tid föregående är 319,3 milj. kr.. vilket utgör en minskning med cirka 10 %.

AB Tipstjänst räknar med att erlägga 480milj.kr. under budgetåret 1985/86. 522 milj. kr. under budgetåret 1986/87 och 558 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Riksgäldskontoret uppskattar att lotterivinstskatten på premieobligationer kommer att uppgå till 573, 612 och 625 milj. kr. Under motsvarande tid räknar Svenska Penninglotten'et AB med att inbetala 155, 163 och 171 milj.kr. Vad avser lotterivinstskatt på vinster i bankernas vinstsparande beräknar RSV denna till 100, 108 och 116 milj. kr. för resp. budgetår. För innevarande budgetår kan för dessa institutioner samt ban- kerna inkomsterna beräknas till (480+573+155+100=) 1 308 milj. kr.

Beträffande övriga lotterier förväntas regeringen komma att föreslå att skatten på varuvinster slopas fr.o.m. den ljanuari 1986. Under förutsätt— ning att riksdagen beslutar i cnligthet med förslaget beräknar RSV inkoms- ten av dessa lotterier till 12 milj. kr. för innevarande budgetår.

RSV beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1985/86 till 1 320 milj. kr. och under budgetåret 1986/87 till 1405 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotterivinstskatt beräknas till 1320000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1405 000 000 kr. för budgetåret l986/87.

1200. Lagstadgade socialavgifter

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla avgifter som beräknas som procent av utbetald lön och som erläggs av arbetsgivare. Egna företa-

garcs socialavgifter av rörelse och av jordbruksfastighet debiteras på skatt- Prop. 1985/86: 100 sedeln och uppbärs i samband med skatteuppbörden. De omförs från Bil. 1.2 inkomsttiteln 1111 fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse först sedan den slutliga avgiften kan fastställas, dvs. andra året efter inkomståret.

Uppbördsförfarandet för lagstadgade socialavgifter

En förteckning över alla lagstadgade socialavgifter (arbetsgivaravgifter) och deras storlek redovisas i tabell 9.

Tabell 9. Lagstadgade socialavgifter

Avgifter Procentuellt uttag för avgiftsåret

1982 1983 1984 1985 1986

Socialförsäkringsavgift till ATP 9.40 9,60 10.002 10,002 10,00 Allmän löneavgift — 3.00' 2.00 2.00 2.00 Socialförsäkringsavgift till folkpensioncring 8,45 9.45 9.45 9,45 9.45 Soeialavgift till barnomsorgen 2,20 2.20 2,20 2,20 2,20 Socialförsäkringsavgift till sjukförsäk- n'ng 10,50 9,50 9,50 9,50 9.30 Avgift till arbetsskadeförsäkring 0.60 0,60 0,60 0,60 0,60 Avgift till lönegaranti 0,20 0.20 0,20 0,20 0,20 Avgift till arbetarskydd 0,155 0,155 0,155 0.155 0.350 Avgift till sjöfolkspensionering 0.80 0,80 0.80 0,80 0,80 Socialförsäkringsavgift till delpensions- försäkring 0,50 0.50 0.50 0.50 0.50 Avgift till vuxenutbildning 0.25 0,25 0.25 0,254 0,264 Arbetsmarknadsavgift 0,80 1.30 1.30 1,605 1,586 Summa3 33,05 36,75 -36,155 36,45 36,50

' Tillfälligt höjd från 2.0% till 3,0% under perioden ljuli—31 december 1983 2 Inkl. 0,2% till löntagarfonderna 3 Exkl. avgift till sjöfolkspcnsionering '1 Höjdes till 0,264 % fr. 0. m. 1986 5 Sänktes till 1.586 % fr.o.m. 1986

Den sammanlagda avgiftssatsen för de lagstadgade socialavgiftema kommer att minska med 0,005 procentenheter mellan kalenderåren 1985 och 1986. Avgiftssatsen för år 1986 kommer att bli 36,45 %.

I prop. 1985/86: 59 föreslås att ATP-avgiften för år 1986 skall vara oförändrad, dvs. 10 %. Avgiftsuttaget till ATP inkluderar 0,2 procentenhe- ter avsedda för finansiering av löntagarfonder.

De lagstadgade socialavgiftema kan med hänsyn till uppbördsförfaran- det delas in i: -— avgifter från företag och kommuner — avgifter från statliga myndigheter och affärsverk m.fl. — egenavgifter från egna företagare.

Fr. o. m. den ljanuari 1985 sker uppbörden av arbetsgivaravgifter enligt det nya uppbördssystemet. Det nya uppbördssystemet innebär att uppbör— den av arbetsgivaravgifter och skatter samordnas. Den samordnade upp- börden sker månadsvis Uppbörden knyts till de löpande utbetalningarna. 38

Arbetsgivarna skall varje månad deklarera föregående månads löneutbetal- ningar och räkna ut den avgift som belöper på lönesumman. De arbetsgi- varavgifter som betalas under uppbördsåret kommer för de flesta arbetsgi- vare att bli definitiva. En samlad redovisning för hela året skall lämnas endast i vissa fall. [ sådana fall kommer även resterande avgiftsbelopp att inbetalas.

I tabell 10 redovisas utfall och prognos över inkomsterna under in- komsthuvudgrupp 1200 som genereras av de lagstadgade socialavgiftema. På statsbudgetens inkomstsida kommer emellertid ett betydligt lägre be- lopp statsbudgeten till godo till följd av nettoredovisning.

Tabell 10. Inkomster av arbetsgivaravgifter (milj. kr.)

Utfall Prognos Prognos 1984/85 1985/86 1986/87 Preliminära avgifter 93 682 116 452 121 758 chleringsavgifter 6 431 1 216 776 Statliga myndigheters avgifter 8 008 9 570 9 981 Statliga affärsverks avgifter 4 953 6 102 6 397 Egenavgifter 4 615 5 174 5 518 Summa [17 689 138 514 144430

För budgetåret 1985/86 beräknas 138514 milj. kr. att inbetalas i form av . socialavgifter. Den stora ökningen av inbetalningarna mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 förklaras av den engångseffekt som uppstod till följd av omläggningen av uppbördssystemet. Den negativa engångseffekt som uppstod för budgetåret 1984/85 beräknas till 7,8 miljarder kr. För budgetåret l986/87 beräknas 144430 milj. kr. att inbetalas i form av socialavgifter. I det nya uppbördssystemet beräknas de preliminärt inbe- talda socialavgiftema att svara för en mycket stor andel av det totala

avgiftsbeloppet. De lagstadgade socialavgiftema har i det följande delats in i olika grup-

per med avseende på olikheter i den kassamässiga redovisningen över inkomsthuvudgruppen. Beräkningarna har baserats på tidigare nämnda antagande om den ekonomiska utvecklingen under åren 1985. 1986 och 1987 samt uppgifter som erhållits från riksförsäkringsverket.

1211. Folkpensionsavgift

I samband med upphävandet av beslutet om olika försämringar av sjukför- säkringen (SFS 1982: 1235) höjdes folkpensionsavgiften fr.o.m. den lja- nuari 1983 till 9,45% av avgiftsunderlaget. Samtidigt sänktes avgiften till sjukförsäkringen med motsvarande procentsats i syfte att åstadkomma bättre kostnadsanpassning inom sjukförsäkringen.

Tabell 1]. Folkpensionsavgift (milj.kr.) Prop. 1985/86: 100

1984/85 1985/86 1986/87 Bil" 1'2 Utfall Prognos Prognos

Direkta avgifter 26 121 30 853 32 279 Egenavgifter 1 352 I 485 1 591 Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk 3470 4 212 4430

Summa inkomster 30 943 36 550 38 300

Folkpensionsavgiften redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Utgif— terna för folkpensioneringen redovisas via anslag på statsbudgetens ut- giftssida. Inkomsterna från folkpensionsavgiften beräknas uppgå till 36550 milj. kr. budgetåret l985/86. Den kraftiga ökningen av inkomsterna från folkpensionsavgiften budgetåret 1985/86 förklaras av den negativa en- gångseffekt som uppstod budgetåret 1984/85 i samband med övergången till en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr.o.m. den 1 januari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgift till 36550000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 38 300000000 kr. för budgetåret l986/87.

"1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

Arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen är 9,5% av avgiftsunderlaget fr.o.m. år 1983. Arbetsgivaravgiften är avsedd att bidra till täckandet av de utgifter som omfattas av lagen om allmän försäkring (SFS 1982: 120). Statsbudgetens utgiftssida skall via anslag bidra med 15 % av ovannämnda utgifter.

Förutom sjukförsäkringsavgiften tillförs titeln den ersättning från den allmänna pensionsfonden som de allmänna försäkringskassorna erhåller för kostnader för administrationen av den allmänna tilläggspensioneringcn.

Från titeln utbetalas till de allmänna försäkringskassorna inkomsttitelns andel av kostnaderna för dels sjukförsäkringen, dels försäkringskassornas förvaltningskostnader. Vidare utbetalas till sjukvårdshuvudmännen och apoteksbolaget olika typer av sjukvårdsförmåner. Fr.o.m. år 1986 sänks sjukförsäkringsavgiften till 9,3 % av avgiftsunderlaget till följd av att ersätt- ningen till företagShälsovården flyttas över till arbetarskyddsfonden.

Den allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsver- ket beräknar, enligt särskilda regler, om återföring eller avsättning bör komma ifråga. Grunderna för denna återföring eller avsättning till fonden fastställs av regeringen. Den årliga avstämningen av inkomsterna och utgifterna för sjukförsäkringen har sedan år 1978 visat ett positivt saldo. Överskottet för åren 1978 och 1979 har använts till att återbetala fondens skuld till statsbudgeten. [ och med regleringen av 1980 års överskott gentemot statsbudgeten ijuni 1982 tick fonden ett ackumulerat saldo på 1675,3 milj. kr. 40

Efter regleringen av 1981 års överskott skall tills vidare inte ytterligare överföringar till fonden ske (prop. 1982/83: 100). Fondbehållningen är efter regleringen av 1981 års överskott 4912,7 milj. kr.

Sjukförsäkringsfonden (milj. kr.)

Är Överskott Ackumulerat saldo 1978 51 1,0 —2 846,4 1979 l950,8 — 895,6 1980 25703 +] 675,3 1981 3237,4 +4912,7 1982 2819,3 +4912,7 1983 380,4 +4912,7 1984 600.0 +4912.7 1985 500,0 +4912,7

Orsaken till sjukförsäkringsfondens överskott under de senaste åren är den minskade sjukfrånvaron. Riksförsäkringsverket beskriver sjukfrån- varons omfattning bl. a. genom s.k. sjuktal. Sjuktalet definieras som antal under året ersatta sjukpenningdagar per sjukpenningförsäkrad.

Under hela kalenderåret 1984 har sjukfrånvaron åter börjat öka. Första halvåret 1985 uppvisar ett högre sjuktal än första halvåret 1984.

Sjuktalet för helåret 1985 beräknas till 19,0 dagar. Kostnaden för sjuk- penningen beräknas till 17005 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 18443 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Tabell 12. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostna- der (milj. kr.)

1985/86 1986/87

Prognos Prognos Sjukpenning 17005 18 443 Sjukvårdsförmåner inkl. läkemedelsersättning 15 495 15 610 Föräldrapenning 6 046 6 346 Frivillig försäkring 4 4 Förvaltningskostnader 2 790 2 850 Summa utgifter 41340 43 253 Statsbidrag 6 201 6488 lnkomsttitelns andel av

35. 139 36 765

sjukförsäkringens kostnader

Av tabell [2 framgår sjukförsäkhngsavgiftens andel av sjukförsäkring- ens kostnader. Efter avdrag för det lS-procentiga statsbidraget beräknas utgifterna till 35 139 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 36765 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Av tabell 13 framgår såväl inkomster som utgifter under inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto.

Tabell 13. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto Prop. 1985/86: 100("'"1' ”) Bil. 1.2 1984/85 1985/86 1986/87 Utfall Prognos Prognos

Inkomster Direkta avgifter 26 198 30 642 32 019 Egenavgifter 1 158 1 260 1 355 Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk 3 428 4 188 4 361 Ovriga inkomster 159 160 165 Summa inkomster 30 943 36 250 37900

Utgifter

Inkomsttitelns andel av sjukförsäkringens kostnader 32 701 35 139 36 765

Avsättning till sjukförsäk- ringsfonden 0 0 0 Summa utgifter 32 701 35 139 36 765

Netto på titeln —1759 1 111 1 135

För budgetåret 1985/86 beräknas saldot på inkomsttiteln sjukförsäk- ringsavgift, netto till 1 111 milj. kr. Ökningen av saldot mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 beror främst på den negativa engångseffekt som upp— stod budgetåret 1984/85 i samband med övergången till en månatlig upp- börd av arbetsgivaravgifter och skatter fr.o.m. den 1 januari 1985 .

För budgetåret 1986/87 beräknas ett överskott på titeln. Detta överskott beräknas till 1 135 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln Sjukförsäkringsavgift, netto till 1 111000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1 135 000000 kr. för budget- året 1986/87.

1231. Barnomsorgsavgift

För att finansiera det nya statsbidragssystemet infördes den ljanuari 1977 en socialavgift till barnomsorgen. Storleken på avgiften var 1 % av avgifts- underlaget. Barnomsorgsavgiften har sedan successivt höjts och uppgår fr. o. m. är 1981 till 2,2%.

I likhet med folkpensionsavgiften redovisas inkomsterna av barnom- sorgsavgiften på statsbudgetens inkomstsida medan motsvarande utgifter redovisas över anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Tabell 14. Barnomsorgsavgift (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1986/87 Utfall Prognos Prognos Direkta avgifter 6 097 7 173 7 495 Egenavgifter 315 346 373 Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk 784 981 1 032 Summa inkomster 7 196 8 500 8 900

RRV beräknar inkomsterna på titeln barnomsorgsavgift till 8500000000 Prop. 1985/86: 100 kr. för budgetåret 1985/86 och till 8900 000 000 kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

1241. Vuxenutbildningsavgift

Den utvidgade vuxenutbildningcn finansieras med en lagstadgad socialav- gift till vuxenutbildning. Avgiftens storlek är 0,25% av avgiftsunderlaget sedan år 1978. Den ljuli 1985 ändrades avgiftsuttaget för vuxenutbild— ningsavgiften till 0.264 % av avgiftsunderlaget.

Fr.o.m. 1980/81 skall vuxenutbildningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten på samma sätt som folkpensionsavgiften och barnomsorgs- avgiften. För budgetåret 1979/80 och tidigare redovisades vuxenutbild- ningsavgiften under övriga socialavgifter.

Tabell 15. Vuxenutbildningsavgift (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1986/87 Utfall Prognos Prognos Direkta avgifter 694 819 854 Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk 90 111 116 Summa inkomster 784 930 970

RRV beräknar inkomsterna på titeln vuxenutbildningsavgift till 930 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 970 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1251. Övriga socialavgifter, netto

Under inkomsttiteln 1251 redovisas de socialavgifter som överför erhållna medel till särskilda fonder utanför statsbudgeten.

A rbetsmarknadsavgifr

Arbetsmarknadsavgiften kan sägas vara en sammanslagning av de tidigare gällande avgifterna för arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsutbild- ning. Den nya arbetsgivaravgiften gäller från den ljuli 1981. Avgiftens storlek är fr.o.m. den ljanuari 1985 1.6% av avgiftsunderlaget och sänktes till 1.586 % av avgiftsunderlaget fr.o.m. den ljuli 1985.

Såväl arbetslöshetsfonden som arbetsmarknadsutbildningsfonden upp- löstes den ljuli 1981. "Behållningen tillfördes ett konto hos riksgäldskon- toret. Inkomsterna från arbetsmarknadsavgiften överförs löpande till sam— ma konto på riksgäldskontoret. Riksf örsäkringsverket disponerar ifrågava- rande konto hos riksgäldskontoret för överföring till arbetsmarknadssty- relsen och de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsvcrket har dessutom en rörlig kredit om 100 milj.kr. hos riksgäldskontoret för att kunna klara tillfälliga svängningar för berörda konto. Arbetsmarknadsav— giften skall användas för att täcka 65 % av kostnaderna för följande bidrag: — kontant arbetsmarknadsstöd 43

— grundbidrag och progressivbidrag till erkända arbetslöshetskassor Prop. 1985/86: 100 —— statsbidrag till permitteringsstödsersättning Bil. 1.2 — utbildningsbidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning — utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktad rehabilitering. Riksförsäkringsverket Skall vid varje överföring från kontot hos riks- gäldskontoret samtidigt göra motsvarande utbetalning från anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag med 35% av de belopp som behövs för att täcka de ovan angivna kostnaderna. Kontot hos riks- gäldskontoret hade vid ingången av budgetåret 1985/86 en skuld på 2219 milj. kr.

Inkomster av arbetsmarknadsavgiften (milj. kr.)

1985/86 1986/87 Prognos Prognos Direkta avgifter 5118 5362 Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk 702 736 Summa inkomster 5 820 6098

RRV beräknar totalutgifterna för ovan angivna bidrag till 8558 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 8993 milj. kr. för budgetåret l986/87.

Arbetsmarknadsfonden (milj. kr.)

1985/86 1986/87 Prognos PrognOs Ingående balans —2219 -1 961 Inkomster 5 820 6 098 Utgifter 5 563 , 5 845 Utgående balans — I 961 —1708 Netto på inkomsttiteln 258 253

Som framgår av tablån kommer inkomsterna från arbetsgivaravgiften att täcka 65 % av totalutgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbi- drag för budgetåret 1985/86. Fondens överskott på 258 milj. kr. för budget- året 1985/86 resp. 253 milj. kr. för budgetåret 1986/87 kommer inte att överföras till fonden, då denna alltjämt har en skuld till statsbudgeten.

Delpensionsa vgift

Delpensionsförsäkringcn finansieras genom en arbetsgivaravgift, som upp- går till 0,50% av det avgiftsunderlag som gäller för socialförsäkringsavgif- terna till sjukförsäkringen m. m. Avgiften tillförs en särskild fond. De egna företagarnas delpensionsförsäkring bekostas fr. o. m. år 1980 av en egenav- gift. vilken motsvarar den arbetsgivaravgift som erläggs för anställda.

Delpensionsfondens utveckling (milj. kr.)

___—___

1984/85 1985/86 1986/87 ___—___ Ingående balans --232 364 1412 Inkomster | 621 1 873 1936 44 Utgifter 1 025 825 780 Utgaende balans 364 1412 2 568

___—R

Sänkningen av kompensationsnivån fr.o.m. den ljanuari 1981 har med- Prop. 1985/86: 100 fört en förändrad utvecklingstakt av utgifterna för delpension. Fr.o.m. år Bil. 1.2 1983 uppvisar fonden ett årligt överskott, vilket innebar en förstärkning till statsbudgetens inkomstsida så länge delpensionsfonden var behäftad med en skuld till statsbudgeten.

Fondens överskott för budgetåret 1984/85 blev 596 milj. kr. För budget- åren 1985/86 och 1986/87 kommer en kraftig fonduppbyggnad att äga rum.

Övriga arbetsgivaravgifter, som redovisas under titeln övriga socialav- gifter, netto, påverkar inte statsbudgetens saldo utan omförs i sin helhet till fonder utanför statsbudgeten. För den intresserade läsaren hänvisas till RRVs publikation Inkomstliggaren l985/86.

Sammanfattningsvis redovisas inkomsterna och utgifterna under titeln 1251 övriga socialavgifter, netto i tabell 16.

Tabell 16. Övriga socialavgifter, netto (milj. kr.)

1985/86 1986/87 Prognos Prognos Inkomster 1. Arbetsskadeförsäkring 2 020 2 090 2. Lönegarantiavgift 720 750 3. Arbetarskyddsavgift 847 1 295 4. Avgift för sjöfolks- pensionering 10 12 5. Delpensionsavgift ] 873 1936 Summa inkomster 5 470 6083 Summa utgifter S 470 6083 6. Arbetsmarknadsavgift, netto +258 +253 Netto på titeln +258 +253

RRV beräknar inkomsterna på titeln övriga socialavgifter, netto till 258000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 253 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1281. Allmän löneavgift

För att bidra till finansieringen av 1983 års skattereform infördes den allmänna löneavgiften. Avgiften sattes till 2,0 %. På ersättningar som beta- las ut under perioden juli-december år 1983 utgick en allmän löneavgift med 3% enligt lag om tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften (SFS 1983: 58). Fr.o.m. den ljanuari 1984 är avgiftsuttaget ånyo 2%.

Tabell 17. Allmän löneavgift (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1986/87 Utfall Prognos Prognos Direkta avgifter 5 540 6 533 6 793 Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk 720 891 938 Egenavgifter 331 326 369

Summa inkomster 6 591 7 750 8100 45

RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän löneavgift till 7750000000 Prop. 1985/86: 100 kr. för budgetåret 1985/86 och till 8 100 000 000 kr. för budgetåret l986/87. Bil. 1.2

1300. Skatt på egendom

Under huvudgruppen 1300 Skatt på egendom redovisas alla skatter på användningen och/eller ägandet av egendom och förmögenhet. Likaså inkluderas skatt på förbättringar. utvidgningar etc. av egendom. Här redo- visas även skatt på gåvor och skatt på arv. Skatt på avkastningen av förmögenhet och fastigheter redovisas emellertid under 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse.

1311. Skogsvårdsavgifter

Skogsvårdsavgift skall med vissa undantag erläggas förjordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och väx- ande skog. I maj år 1981 höjdes avgiften från 3 0/00 till 6 0/00 med verkan fr. o. m den 1 juli 1981. Därefter har skogsvårdsavgiften sänkts från 6 till 5 0/00 fr.o.m. den ljuli 1982. Skogsvårdsavgiften används huvudsakligen för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket.

Fr.o.m. den 1 juli 1984 är avgiften 8 0/00. Detta innebar att avgiften vid 1985 års taxering uppgick till i genomsnitt 6.5 0/00 eftersom avgiften var 5 0/00 vid 1984 års taxering.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 55,2 348,0 274,0 315,0 340,0 Redovisat 55.0 228,4 312,3 262,0 .

Enligt preliminär debiteringsstatistik uppgår skogsvårdsavgiften till 373 milj.kr. vid 1985 års taxering. Enligt RRVs bedömning beräknas den uppgå till 420 milj. kr. vid 1986 års taxering.

RRV beräknar inkomsterna på titeln Skogsvårdsavgifter till 373 000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 420000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1312. Hyreshusavgift

Hyreshusavgiften som gällde år 1983 och 1984 var i princip avsedd att träffa de delar av hyreshusbeståndet som är äldre än år 1975. Undantagna är de bostadshus som omfattas av räntesubventionssystemet samt hus som byggts om efter år 1957 med stöd av statliga bostadslån. Avgiften uppgick till 1,5% av taxeringsvärdet vid 1985 års taxering. Enligt det preliminära taxeringsutfallet blev hyreshusavgiftens storlek 951 milj.kr. vid 1985 års taxering. Intäkterna från avgiften ingår i den allmänna skatteuppbörden, men omförs till inkomsttiteln först när 1985 års taxering är definitiv, dvs. under budgetåret 1985/86. 46

En statlig fastighetsskatt infördes från år 1985. I samband med att den Prop. 1985/86: 100 nya skatten infördes skall hyreshusavgiften upphöra. Som inkomsttitel Bil. 1.2 finns den emellertid kvar t.o.m. budgetåret 1985/86. Därefter föreslår RRV att inkomsttiteln benämns fastighetsskatt. Fastighetsskatten skall träffa hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Underlaget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxeringsvär- det och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen föreslås vara 1.4 % för schablontaxerade fastigheter och 2 % för övriga fastigheter. Fastighetsskatten skall vara avdragsgill utom för schablonbeskattade fas- tigheter. Fastighetsskatten införs under tre år. Första åren dvs. år 1985 och 1986 föreslås skattesatsen utgå med 0.5 % resp. 1% för schablontaxerade hus samt 0,7% resp. 1,4 % för övriga småhus och hyreshus på lantbruksen- het. För år 1985 beräknar RRV att fastighetsskatten uppgår till 3 891 milj. kr. varav 833 milj. kr. debiteras fysiska personer.

RRV beräknar inkomsterna på titeln hyreshusavgift till 951000000 kr. för budgetåret l985/86. För inkomståret 1986/87 förslår RRV att inkomstti- teln benämns 1312 fastighetsskatt och upptas till 3 891 000 000 kr.

1321. Fysiska personers förmögenhetsskatt

Taxeringen till förmögenhetsskatt anknyter i väsentliga hänseenden till inkomsttaxen'ngen. Förmögenheten fastställs varje år vid beskattnings- årets utgång. Fysiska personer är skattskyldiga för hela sin förmögenhet om de varit bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång. Personer som inte varit bosatta i riket vid beskattningsårets utgång är skattskyldiga endast för här i riket nedlagd förmögenhet. "Reglerna om förmögenhetsbe- skattning för i utlandet bosatta personer gällcr inte enbart fysiska personer utan även utländska juridiska personer.

Förmögenheter under 400000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1982 års taxering. Skattesatsen är 1.5 % för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 3% för förmögenheter överstigande 1 800000 kr. Den beskattningsbara förmögen- heten beräknas för föräldrar och barn under 18 år gemensamt. förutsatt att barnen bor hos föräldrarna. Skattesatserna tillkom hösten 1982, då skat- teuttaget höjdes i alla skikt med 0,5 procentenheter. Skatteuttaget höjdes tillfälligt i samband med 1984 års taxering med 1.0 procentenheter i alla skikten i skalan. Skattepliktgränsen sänktes också tillfälligt vid 1984 års taxering från 400000 kr. till 300000 kr. och Skatteuttaget i detta skikt var 1 %. Vid 1985 års taxering gäller således de tidigare reglerna.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln fysiska personers skatt på inkomst. realisationsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända är är klar. För budgetåret 1985/86 utgör således inkomsten under titeln den förmögenhetsskatt som debiterades år 1984.

Enligt den preliminära debiteringsstatistik som nu föreligger kommer omföringen till titeln att bli 1481 milj. kr. budgetåret 1985/86. 47

RRV beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers förmögenhets- skatt till 1 481 000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2 018 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1322. Juridiska personers förmögenhetsskatt

Vissa juridiska personer, dock ej aktiebolag och ekonomiska föreningar, är skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Dödsbon, familjestiftelser m.fl. beskattas enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund, för- eningar och andra juridiska personer betalar en proportionell skatt på 1,5 o/oo överstigande ett förmögenhetsvärde om 25000 kr. Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1985/86 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 1984.

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers förmögenhets— skatt till 30000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 30000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1331. Arvsskatt

Arvsskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga arvsskatt är staten och vissa stiftelser. Skatten är progressiv och tas ut enligt olika skalor beroende på vem som ärver egendomen. Tre klasser av arv- och gåvotagare finns. Uppbörden av arvsskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade och redovisade inkomsterna av arvsskatt under de senas- te budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr).

Budgetår [98 l/82 [982/ 83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 475.0 520,0 680,0 780,0 790,0 Redovisat 545,6 559,7 757,0 89l .7

År 1983 höjdes Skatteuttaget i två klasser. Ökningen gjordes främst i de högsta skikten och mellanskiktcn för skattepliktiga belopp.

RRV beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt till 930000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1000000000 kr. för budgetåret l986/87.

1332. Gåvoskatt

Gåvoskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga gå- voskatt är staten och vissa stiftelser. Dessutom är bl. a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap befriade från att erlägga gåvoskatt. Uppbörden av gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade inkomsterna av gåvoskatt under de senaste budgetåren Prop. 1985/86: 100 framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2 Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 70,0 80,0 1 10,0 l50,0 150,0 lnfluten gåvoskatt ca 92,4 134,5 152,8 l97,7

Gåvoskatten är progressiv och tas ut enligt de regler om förmånstagare som gäller för arvsskatten. Endast två klasser av gåvoskatt finns. Gåvo- skatten höjdes år 1983.

RRV beräknar inkomsterna på titeln gåvoskatt till 210000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 220 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1341. Stämpelskatt

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp samt beviljande av inteckningar (SFS 19842404). Stämpelskatt utgår också en- ligt lagen (SFS 1984: 405) om Stämpelskatt på aktier vid bildande av aktie- bolag och vid ökning av aktiekapital. Skattesatsen vid inteckning i fast egendom och tomträtt höjdes fr.o.m. den ljuli 1985 (SFS 1985: 616) från 1 till 2 % av inteckningsbeloppet.

Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel levereras in till riksskatteverket och domstolsverket, som är uppbördsmyndigheter. Cen- tralnämnden för fastighetsdata svarar för uppbörd av Stämpelskatt hos myndigheter som är anslutna till fastighetsdatasystemet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln Stämpelskatt fram- går av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget ] 400,0 1 409,27. 1 729.5 1 885,0 2 880,0 Redovisat l 3312 1620,8 1659,5 l807.9 _

Stämpelskatten i inskrivningsärenden är proportionell mot taxeringsvär- de/köpeskilling resp. inteckningsbelopp (stämpelskattelagen 7— l I 55). Stämpelskatten höjdes senast den 1 juli 1985. Respektive myndighet har räknat med oförändrade skattesatser. Skattesatsen för inskrivning av lag- fart och tomträtt är 1,5% av taxeringsvärde/köpeskilling och skattesatsen för inteckning utgör 2% av inteckningsbeloppet.

Domstolsverket har beräknat uppbörden på titeln till 980,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 910,0 milj. kr. för budgetåret l986/87. Domstols- verket bygger prognosen på utfallet under första halvåret 1985 och förut- sätter dels en fyraprocentig årlig ökning av underlagssumman, dels oför- ändrad skattesats. l prognosen har hänsyn tagits till att allt fler inskriv- ningsmyndigheter kommer att gå över till centralnämnden för fastighets- data.

Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av Stämpelskatt budgetåret l985/86 till 440 milj. kr. och till 460 milj. kr. budgetåret 1986/87. 49

Av 1984/85 års uppbörd svarade stämpelskattcn på aktier för 236,5 milj. Prop. 1985/86: 100 kr. Detta var en ökning på drygt 16% från budgetåret 1983/84. Bil. 1.2 Stämpelskatten på aktier höjdes den l juli 1985 från [% till2% av aktiens nominella värde. Höjningen påverkar inkomsterna fr.o.m. sep- tember l985. Stämpelskatt på aktier utgår dels vid bildande av aktiebolag dels vid ökning av aktiekapitalet. Av den influtna skatten svarar sistnämnda ären- degrupp uppskattningsvis för mer än 90%. Enligt RSVs bedömning har emellertid de under senare år frekventa aktieemissionerna numer minskat såväl till antal som volym. RSV räknar med ett minskat beskattningsunder- lag på drygt 10 % innevarande budgetår. För de två nästkommande budget- åren bör en mindre återhämtning kunna förväntas.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har beräknat inkomsterna till 1 l20 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till ] l00 milj. kr. för budgetåret l986/87. Stämpelskattehöjningen på inteckningar den ljuli 1985 innebar en kraftig ökning av inteckningsbeloppen inskrivningsdagarna innan höjning- en trädde i kraft. l CFDs uppbörd innebar detta att drygt 230 milj. kr. mer än normalt uppbars under tiden juli-augusti 1985, men till den gamla skattesatsen 1%. Detta bedömer CFD påverkar beskattningsundcrlaget för inteckningar under längre tid än andra halvåret 1985.

? RRV ansluter sig till domstolsverkets, riksskatteverkets och central- nämndens för fastighetsdata beräkningar. Inkomsterna på titeln stämpel— skatt beräknas till 2540000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2470 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1342. Skatt på värdepapper

En särskild omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper inför- des den ljanuari 1984. Skattesatsen är 1% på omsättningen.

De beräknade och redovisade inkosmterna på titeln under de två senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetår [983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget — 5400 1 0000 Redovisat 366,7 1093,2

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Skatten på värdepapper infördes den 1 januari 1984. Uppbörden under budgetåret 1984/85 uppgick till 1093,l milj.kr. Under perioden juli—sep- tember l985 inflöt 275,8 milj. kr. och under samma tid 1984 2453 milj. kr.

Skattskyldiga för värdepappersskatt är dels fondkommissionärer dels andra som omsätter värdepapper för minst 500000 kr. per kalenderhalvår. Fondkommissionärernas andel av skatteuppbörden kan uppskattas till cir- ka 75 %.

RSV räknar med en årlig ökning av inkomsterna av 5 %. RSV beräknar inkomsten av värdepappersskatt för budgetåret 1985/86 till 1 150 milj. kr. För budgetåret l986/87 beräknas inkomsten till 50 1205 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln Prop. 1985/86: 100 skatt på värdepapper beräknas till ] 150000000 kr. för budgetåret l985/86 Bil. 1.2 och till 1 205 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1400 Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produktion, försäljning. varuhantcring, tillhandahållande av tjänster och tillåtelse att använda vissa varor. Försäljningsskatter, skatter på enskilda produkter och tjänster samt fordonsskatten skall redovisas under denna rubrik. Dessutom skall överskott som uppstår vid bolag eller liknande sammanslutningar där staten har monopol på försäljningen av produk- tionen redovisas under skatt på varor och tjänster. Även import— och exportavgifter skall redovisas som en skatt på varor och tjänster.

1411. Mervärdeskatt

Mervärdeskatt utgår med 19,0 % av beskattningsvärdet för de flesta skatte- pliktiga varor och tjänster. Beskattningsvärdet är lika med varans värde med tillägg av tull, annan statlig avgift eller skatt inkl. mervärdeskatt. Skattesatsen l9,0% motsvaras av 23,46% av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt.

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara eller tjänst eller importerar mervärdeskattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår inte vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportör i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelse är beskattningsmyndighet vid försäljning eller annan om- sättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den till tullverket erlagda mervärdeskatten är avdragsgill vid den skattskyldi- ges redovisning till länsstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 [983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 42 700.() 43 500,0 49 100.0 55 1000 58 3()0,0 Redovisat 40 664.8 45 423,l 48 520,4 59 296,2

Till grund för beräkningen av uppbörden av mervärdeskatt ligger bl. a. en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan åren 1984 och 1985 beräknas värdet av den privata konsumtionen öka med 9,7 %. För åren 1986 och 1987 har ökningen beräknats till 6,3% resp. 4,5 %. l prop. 1985/86: 47 om ändrad mervärdeskatt föreslår regeringen bl. a. att gränsen för redovisningsskyldighet höjs från 10000 kr. till 30000 kr. i skat- tepliktig omsättning. Ca 74000 skattskyldiga skulle därmed inte behöva redovisa mervärdeskatt. Skattcbortfallet beräknas till 30 milj. kr. per helår. Förändringen föreslås träda i kraft den ljuli 1986. 51

Uppbörden av mervärdeskatt kan delas upp på tullverkets uppbörd och Prop. 1985/86: 100 länsstyrelsernas uppbörd. Länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt be- Bil. 1.2 står av inbetald skatt, dvs. den utgående skatten som överstiger den ingående. Dessutom redovisar länsstyrelserna återbetald skatt, dvs. den ingående skatten som överstiger den utgående.

Till grund för beräkningen av tullverkets uppbörd av mervärdeskatt ligger en prognos på importvärdet (se 1471 tullmedel). För l985/86 beräk- nas importvärdet till 252,6 miljarder kr. och för 1986/87 till 266,3 miljarder kr. Utifrån de prognoserade importvärdena uppskattas tullverkets upp- börd till 48900 milj.kr. resp. 52000 milj.kr. för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt beräknas till 13200 milj. kr. resp. 13 500 milj. kr. för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 62 100 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 65 500000000 kr. för budgetåret l986/87.

1421. Bensinskatt

Bensinskatt skall erläggas för bensin Och andra motorbränslen. som inne- håller minst 70 viktprocent bensin, för vissa alkoholer (motoralkoholer) och blandningar av dessa avsedda för motordrift (SFS 1961: 372). Inkoms- terna redovisas av riksskatteverket och tullverket.

Bensinskatten är fr.o.m. den] januari 1985 2:27 kr. per liter bensin. Tidigare var skatten 1:93 kr. per liter. Skillnaden i skattesats beror på att fr.o.m. den 1 januari 1985 överfördes den tidigare energiskatten på bensin till denna inkomsttitel. Energiskatten på bensin som uppgick till 0,34kr. per liter, redovisades tidigare på inkomsttiteln 1428 energiskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 5 253,0 6590,0 6480,0 6860,0 12140,0 Redovisat 5286,l 6659.6 6736] 8524,0

Redovisningsperioden för bensinskatt är kalendermånad. Skatten skall ha kommit intill riksskatteverket senast den 25:e i månaden efter redovis- ningsperiodens slut. Denna kredittid för bensinskatt gäller fr. o. m.denl juli 1985. Tidigare gällde att skatten skulle ha betalats in till riksskattever- ket senast den 5: e i andra månaden efter redovisningsperiodens slut. Till följd härav uppstår en engångseffekt, dvs. under innevarande budgetår kommer inkomster för 13 uppbördsmånader att redovisas. Engångseffek- ten uppskattas till drygt 1 000 milj. kr.

I prop. 1985/86:61 om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m.m. föreslås bl.a. en differen't'ienng-av=-bensinskatten så att skatten på blyfri bensin blir lägre än på blyad bensin. Skattedifferentieringen föreslås ge- nomföras i två etapper med början den 1 januari 1986. Då höjs skatten på blyad bensin till 2: 29kr. per liter samtidigt som skatten på blyfri bensin 52

sänks till 2: 13 kr. per liter. Nästa etapp genomförs den 1 juli 1987. Enligt Prop. 1985/86: 100 nämnda proposition antas skattedifferentieiingen bli statsfinansiellt neu- Bil. 1.2 tral, dvs. ingen förändring i inkomsterna beräknas till följd av skattediffer- entieringen.

För budgetåret l986/87 betyder detta antagande att 88% av de totala bcnsinleveranserna kommer att utgöras av blyad bensin och 12% av blyfri bensin. RRV beräknar att skattedifferentieringen blir statsfmansiellt neu- tral.

RRV beräknar leveranserna av motorbensin till 5,09 milj. m3 budgetåret 1985/86 och till 5,15 milj. m3 budgetåret 1986/87. Dessa beräkningar bygger på ett realt oförändrat bensinpris.

RRV beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 12 600 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 11 700 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1422. Särskilda varuskatter

Särskild vamskatt utgår på vissa varor (SFS 1941: 251). Skatten är 50% av priset vid försäljning till detaljhandeln av kemisk-tekniska preparat som puder. nagellack, parfymer, hårvattcn etc. På choklad— och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kilogram. Skattesatsen är för pantförpackning 8 öre per st och för andra förpackningar med en fyllnadsvolym om högst 0,3 liter 10 öre per st, högst 0,7 liter 15 öre per st samt mer än 0,7 liter 25 öre per st. De särskilda varuskatterna redovisas huvudsakligen av riksskattever— ket. Tullverket redovisar skatt på varor som importeras av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket som importör. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 715.0 599.0 702,0 822.0 858,0 Redovisat 663 .1 685 ,5 739.7 844,3

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter till 872 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 929 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1423. Försäljningsskatt på motorfordon

Försäljningsskatt på motorfordon (SFS 1978: 69) utgår för personbilar samt vissa bussar och lastbilar med 4: 80 kr. per kg tjänstevikt. För varje fullt femtiotal kilogram tjänstevikt över 1600 kg utgår ytterligare skatt med 600 kr. För motorcyklar utgår skatten med 1005 kr. om tjänstevikten inte överstiger 75 kg. med 1320 kr. om tjänstevikten är högre men inte över- stiger 160 kg, med 2025 kr. om tjänstevikten är högre än 160 kg men inte överstiger 210 kg och i annat fall med 3360 kr. De nuvarande skattesat- serna gäller fr.o.m. den 15juni 1985 då skatten höjdes med 50%. Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket och generaltullsty- relsen. 53

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste Prop. 1985/86: 100 budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2 Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 548.0 549.5 590,0 935,0 1 336,0 Redovisat 583,9 642,5 725,4 1019,3 .

RRV antar att försäljningen av bilar år 1985 uppgår till ca 260000st. Vidare antar RRV att försäljningen kommer att ligga kvar på denna nivå de närmaste åren. Den genomsnittliga tjänstevikten per såld bil antas vara 1200 kg. vilket motsvarar en skatt på 5 760 kr.

Regeringen anger i prop. (1985/86: 61) om skärpta avgasreningskrav för personbilar. m.m. att en differentiering av försäljningsskatten på personbi- lar kommer att ske för 1987 och 1988 års modeller. Skatten sänks för personbilar med avgasrening och höjs för personbilar utan avgasrening. Skatteomläggningen är avsedd att vara statsbudgetmässigt neutral. Rege- ringen avser att senare framlägga förslag till riksdagen angående differenti- erad försäljningsskatt.

Försäljningsskatten på motorcyklar beräknas till 15 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Generaltullstyrelsens inkomster beräknas till 24 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln försäljningsskatt på motorfordon till 1530000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1530000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1424. Tobaksskatt

'l'obaksskatt utgår efter varans vikt (SFS 1961:394). I följande samman- ställning redovisas skattebeloppen före och efter höjningen.

Varuslag Vikt för Belopp för 1 st. 1 st. 1 kg gram öre kr. Cigarrer och cigariller gruppl t.o.m. 1.7 13.5 grupp 11 över 1,7 t.o.m. 3.0 18.0 grupp III över 3,0 t.o.m.5,0 21,5 grupp IV över 5,0 30.0 Cigarretter grupp 1 t.o.m. 0.85 30 grupp 11 över 0,85 t.o.m. 1.20 37 grupp lll över 1,20 t.o.m. 1.55 42 grupp lV över 1,55 t.o.m. 1,90 47 grupp V över 1,90 51 Röktobak — 110 Tuggtobak 35 Snus — 18

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste Prop. 1985/86: 100

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2 Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 3 250,0 2 940,0 3 8200 3 925.() 4 120,0 Redovisat 30905 30082 4057!) 3901,3 .

Av den totala uppbörden av tobaksskatt svarar skatten på cigarretter för ca 93%. Av antalet försålda cigarretter hör genomsnittligt ca 56% till grupp 1 och 44% till grupp 11.

Med ledning av uppgifter från Svenska Tobaks AB om beräknad kon- sumtionsutveckling kan skatten för budgetåret l985/86 beräknas till 4000mi1j.kr. Med ett antagande om en konsumtionsminskning med 1% per år beräknas inkomsterna till 3 960 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln tobaksskatt till 4000 000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 3 960 000000 kr. förbudgetåret 1986/87.

1425. Skatt på spritdrycker

För spritdrycker utgår skatt dels med en grundavgift för liter, dels med en procentavgift (SFS 1977: 306). Grundavgiften är lkr. och 10 öre per liter och volymprocent alkohol. Procentavgiften är 56% av detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 4 810,0 4 335,0 5 950,0 5100,0 5 280.0 Redovisat 4633.1 4931 ,0 5 877.3 5247.4

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Försäljningen av spritdrycker, som under perioden oktober 1984- septembcr 1985 uppgick till 44,6 milj. liter, har minskat med 3% jämfört med perioden oktober 1983—september 1984. Minskningen är i sin helhet hänförlig till försäljningen under kalenderåret 1984. För budgetåret 1985/86 räknar RSV med att skatt kommer att inflyta för en försäljning av 44 milj. liter. För budgetåret 1986/87 beräknas försäljningen till 43 milj. liter.

Med stöd av den antagna konsumtionen beräknar RSV att 5 245 milj. kr. kommer att inflyta i skatt på spritdrycker under budgetåret l985/86. Den genomsnittliga skatten per liter sprit grundavgift och procentavgift till- hopa har härvid antagits uppgå till 119 kr. 20 öre.

För budgetåret 1985/86 antas förbrukningen ligga på samma nivå som i beräkningen till statsbudgeten för l985/86. Att inkomsterna trots det be- räknas minska beror på att den genomsnittliga skatten per liter sänks till 119 kr. 20 öre mot tidigare 120 kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln 55 skatt på spritdrycker beräknas till 5 245 000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 5 125 000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1426. Skatt på vin Prop. 1985/86:100

För vin utgår skatt dels med en grundavgift för liter. dels med en procent- Bll' 1'2 avgift (SFS 1977: 306). Grundavgiften är 17:50 kr. per liter för vin med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent (starkvin) och för annat vin (lättvin) 7 kr. per liter. Procentavgiften motsvarar 36% av detaljhan- dclspriset exkl. mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 1 [00,0 1 150.0 l460,0 1 590,0 1960,0 Redovisat ] [47,7 1282,8 [ 802,7 1852,1 .

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 6november 1985 anfört följande:

För budgetåret l985/86 räknar RSV med att skatt kommer att inflyta för 100 milj. liter. För budgetåren 1986/87 resp. 1987/88 beräknas försäljningen till 101 milj. liter resp. 102 milj. liter. Andelen starkvin beräknas för vart och ett av budgetåren uppgå till 10 milj. liter.

Med utgångspunkt från antagna försäljningsvolymer beräknar RSV att 2015 milj. kr. kommer att inflyta i skatt på vin under budgetåret l985/86. Den genomsnittliga skatten per liter starkvin grundavgift och procentav- gift tillhopa — har härvid antagits uppgå till 36 kr. 30 öre och per liter lättvin till 18 kr. 35 öre. RSV beräknar skatteinkomsten på vin under budgetåret 1985/86 till 2 015 milj. kr. och under budgetåret 1986/87 till 2 030 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på vin beräknas till 2015 000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2030 000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1427. Skatt på malt- och läskedrycker

Skatt på malt- och läskedrycker (SFS 1977:306) utgår enligt följande sammanställning. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och general— tullstyrelsen.

Dryck Skatt per liter L_.ättöl 40 öre 01 2 kr. 20 öre Starköl 7 kr. 20 öre Kolsyrade läskedrycker 40 öre Ovriga läskedrycker 20 öre

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/ 84 1984/85 1 985/ 86 Statsbudget ] 076,0 1 033,0 1 253,0 1 268.0 1 306,0 Redovusat 1047_6 1 036,9 1 284,3 1 265,3

Rikskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 redovisat Prop. 1985/86: 100 följande bedömning av försäljningsvolymerna (milj. liter). Bil. 1.2 Budgetår 1985/86 1986/87 Starköl 98 98 - 91 160 160 Ovriga drycker 450 450

Utifrån de prognoserade försäljningsvolymerna har riksskatteverket be- räknat inkomsterna till 1 230 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Generaltullstyrelsen beräknar uppbörden av skatt på importerade malt- och läskedrycker till 91 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 95 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräk- ning. Inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker beräknas till 1321000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1 325 000000 kr. för budget- året 1986/87.

1428. Energiskatt

Allmän energiskatt (SFS 1957: 262) skall erläggas för vissa bränslen som kol, koks, motorbrännolja, eldningsolja, bunkerolja, naturgas och gasol samt elkraft.

För åren 1984 och 1985 har regeringen beslutat om nedsättning av allmän energiskatt efter prövning i varje särskilt fall. Regeringen har medgett nedsättning av energiskatt på elkraft. eldningsolja, gasol och fasta bränslen för viss industriell tillverkning till 1.5 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

Fr.o.m. den ljanuari 1985 överfördes energiskatten på bensin till ben- sinskatten. Energiskatten på bensin var 34 öre per liter.

De skattesatser som gäller fr. o. m. den 1 januari 1985 framgår av nedan- stående sammanställning.

Elektrisk kraft 7,2 öre per kWh

för industriell verksamhet för den del av förbrukning som överstiger 40000 kWh 5 öre per kWh inom vissa kommuner i norra Sverige 6,2 öre per kWh Kolbränslen 140 kr. per ton Tunna och tjocka oljor 411 kr. per m3 Gasol för motordrift 2 öre per liter Gasol för stadsgasframställning 24 kr. per ton Gasol för annat ändamål 70 kr. per ton Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Prop. 1985/86:100 Statsbudget 73190 8710,0 91550 99800 10 520,0 Bil. 1.2 Redovisat 69069 8272,2 92140 114239 . Därav på

Elektrisk kraft 26265 2875.6 3358,3 5471.1 Bensin och gasol 15450 1 734,15 1 670.3 ] 2460 Andra bränslen 2734,0 3662,0 4185,4 4706,8

Regeringen föreslår (prop. 1985/86: 53) att skatten på gasol som används för annat ändamål än motordrift och stadsgasframställning höjs till 220 kr. per ton fr.o.m. den ljanuari 1986. Vidare föreslås skatten öka till 370 kr. per ton fr.o.m. den ljanuari 1987.

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket beräknat inkomsterna av energiskatt. [ skrivelsen antar verket att skattenedsätt— ningen vid industriell tillverkning gäller tills vidare och den beräknas uppgå till 700 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Energiskatt på el

Ett sammandrag av riksskatteverkets beräkning redovisas i följande sam- manställning.

1985/86 1986/87

Skattepliktig förbrukning. TWh lnom industrin 48,2 49.3 lnom övrigsektorn 66,8 68.8 Totalt 115.0 118.1 Uppbörd. milj. kr. För industrin 2 410 2 465 För övrigsektorn 4 810 4 954 Bruttouppbörd 7 220 7 419 + Högre skatt för industriförbruk-

ning upp till 40000 kWh 10 10 Reducerad skatt inom vissa kom—

muner i norra Sverige 50 50 — Skatteavdrag för samfärdsel 180 180 Skatteavdrag för industrin 235 235 — Skattenedsättning för industriell

tjllverkning 500 500 — Aterbetalning av skatt på el-

pannekraft 312 324 Nettouppbörd 5 953 6140

Energiskatt på andra bränslen än bensin Prop. 1985/86:100 I sammanstallnmgen nedan redov15as r1ksskatteverkets beräkning av ener- B'l' LL giskatt på andra bränslen än bensin.

1985/86 1986/87

Skattepliktig förbrukning och försäljning Kolbränslen. 1000 ton 4350 4390 Eldningsoljor, motorbrännoljor. 1000 m3 11 300 10000 Gasol för motordrift, 1 000 m3 6 6 Gasol för annat ändamål. ! ()00 ton 150 150 Naturgas. milj. m3 150 250 Uppbörd, milj. kr. Kolbränslen 609 615 Eldningsoljor, motorbrännoljor 4644 4 1 10 Gasol för motordrift 6 6 Gasol för annat ändamål 20 43 Naturgas 46 76 Bruttouppbörd 5 325 4 850 + Engångseffekt, minskad betalningstid 250 — —— Skatteavdrag för fartygsdrift 275 270 Skatteavdrag för elkraftprod 190 190 Skatteavdrag för bränsleprod 130 130 Skatteavdrag för metallurgiska processer 225 240 — Skattenedsättning för industriell till-

verkning 200 200 Nettouppbörd 4555 3820

Den höjda skatten på gasol beräknas öka inkomsterna med 9milj. kr. . budgetåret 1985/86 och med 32 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Den totala energiskatten för budgetåren 1985/86 och 1986/87 redovisas i tabell 18.

Tabell 18. Energiskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87, milj. kr.

1985/86 1986/87 Elkraft 5 953 6 140 Andra bränslen 4 555 3 820 Totalt (avrundat) 10 510 9 960

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln energiskatt beräknas till 10510 000000kr. för" budgetåret 1985/86 och till 9 960 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar har regeringen med- delat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen utser kan medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar som får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift tas ut med belopp som fastställs av regeringen eller utsedd förvaltningsmyndighet (SFS 1976: 1054).

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskil- 59

da avgiften utgår enligt taxa som fastställs av statens naturvårdsverk efter Prop, 1985/86: 100 samråd med RRV (SFS 1976: 1055). Bil. 1.2 De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 2,0 1,5 1.5 2.0 2,0 Redovisat 4.8 4.0 1,7 1,3 .

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift på svavelhaltigt bränsle till 1500000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1500000 kr. för budgetåret 1986/87.

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

Särskild avgift för oljeprodukter m.m. utgår för olja, bensin. kolbränslen och för elkraft framställd i kärnkraftverk. I följande sammanställning redo- visas avgiftens storlek och fördelning dels på fyra särskilda fonder, dcls på inkomsttiteln 1435 särskild avgift mot försurning.

Olja Bensin Kol Elkraft kr., m3 kr., liter kr.. ton öre per kärn- kraftsproducerad kWh Oljeersättnings- fonden 54 1 _ _ Energiforsknings- fonden 33 3 10 0,2 Oljeprospekterings- fonden 12 2 Kolmiljöfonden (redovisas utanför statsbudgeten) 10 —- Inkomsttitel 1435 9 — — Summa avgift 118 6 10 0,2

Beräkningen av inkomsterna av den särskilda avgiften för oljeprodukter bygger bl. a. på antaganden om besin och oljeförbrukning (se inkomsttitel 1421 och 1428). I följande sammanställning redovisas antagandena.

] 985186 l986/87 Förbrukning. försäljning eller produktion Bensin, 1000 m3 5090 5 150 Eldningsoljor. motorbränn- oljor, 1000 m3 11 300 10000 Kolbränslen, 1000 ton 4 350 4 390 Kärnkraft, 'l'Wh 57,3 60,4

Utifrån dessa antaganden beräknas den särskilda avgiften till 1552mi1j.kr. för budgetåret 1985/86. Till detta belopp tillkommer ca 90 milj. kr. som en engångseffekt av att kredittiden förkortats vid redovis- ning av skatten på olja och bensin. För budgetåret 1986/87 beräknas inkomsterna till 1 404 milj. kr. Av de här beräknade inkomsterna för bud- getåret l985/86 går 100 milj. kr. till kolmiljöfonden utanför statsbudgeten. 60

Vidare omförs 90 milj. kr. till inkomsttiteln 1435 särskild avgift för försur— ning. För budgetåret 1986/87 går 81 milj. kr. till kolmiljöfonden och 73 milj. kr. omförs till inkomsttiteln 1435 .

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift för oljeprodukter m.m. till 1452000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1250000000 kr. för budgetåret l986/87.

1432. Kassettskatt

Fr.o.m. den 1 september 1982 utgår skatt på vissa kassettband (SFS 1982: 691). Skatt skall erläggas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av inspelade eller oinspelade videokassettband och oinspelade ljudkassettband. Skatten är 25 öre per spelminut för video- kassettband och 2 öre per spelminut för ljudkasettband. Skatt tas inte ut för kassettband vars speltid är högst 30 minuter. Inkomsterna skall redovi- sas av rikssskatteverket och tullverket. Enligt en särskild avdragsbestäm- melse avlyfts skatten på inspelade videokassettband som hyrs ut om s.k. filmavgift erläggs till Svenska Filminstitutet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 80,0 80.0 55,0 60,0 Redovisat 15,0 32.4 49.2 .

I prop. 1985/86: 57 om kassettskatten föreslår regeringen att kassett- skatten förenklas och sänks. Skatten skall enligt förslaget tas ut med ett fast belopp per kassettband, inte som nu med ett belopp som varierar efter bandens speltid. För oinspelade ljudkassettband föreslås skatten bli lkr. 50 öre per band. För inspelade och oinspelade videokassettband föreslås att skatten blir 15 kr. per band. Band som har kortare speltid än 30 minuter föreslås bli beskattade. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1986. RRV räknar med att den sänkta skatten medför att inkomsterna halveras räknat per helår.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kassettskatt till 40000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 35 000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1433. Skatt på videobandspelare

Fr.o.m. den 1 januari 1983 utgår skatt på videobandspelare (SFS 1982: 1200). Skatten är 600 kr. per bandspelare. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

B udgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget — 90,0 105.0 103,0 Redovisat 3,1 57.6 106.6

RRV beräknar inkomsterna på titeln skatt på videobandspelare till 92000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 92 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1434. Skatt på viss elektrisk kraft

Skatt på viss elektrisk kraft (SFS 1982: 1201) trädde i kraft den 1 januari 1983. Den skall betalas för elkraft som inom landet framställs i ett vatten- kraftverk med en installerad generatoreffekt av minst 1 500 kW. Skatten är 2 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973. Har kraftverket tagits i drift under åren 1973—1977 är skatten 1 öre per kWh. Har kraftver- ket tagits i drift senare tas ingen skatt ut.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget — 935 ,0 925 ,0 895,0 Redovisat 429,1 1020.6 1030.5 .

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

Med ledning av produktionen av vattenkraft under 1985 beräknar RSV att inkomsten blir 15,5 milj.kr. för varje terawattimme (TWh) el som produceras. RSV beräknar inkomsterna delvis med ledning av prognoser från statens energiverk. För budgetåret 1985/86 beräknar RSV inkomsten till (65 x 15,5 =) avrundat 1 010 milj. kr. och för budgetåret 1986/87 till (63 x 15.5 =) avrundat 980 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på viss elektrisk kraft beräknas till 1010000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 980 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1435. Särskild avgift mot försurning

Fr.o.m. den 1 april 1983 omförs inkomster av den särskilda avgiften för oljeprodukter till inkomsttiteln 1435 särskild avgift mot försurning. Omfö- ringen motsvarar 9 kr. per m3 olja.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget — 62.0 97,0 92,0 Redovisat 5,2 79,6 101,8 .

Under titeln 1431 särskild avgift för oljeprodukter m.m. redogörs för beräkningen av inkomsterna.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift mot försurning till Prop. 1985/86: 100 90000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 73 000000 kr. för budgetåret Bil, 1.2 1986/87.

1441. AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln avser AB Vin- & Spritcentralens årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 100,0 140.0 [85.0 120.0 115.0 Redovisat 139,7 175,5 221,4 278,7

Riksskatteverket har meddelat att AB Vin- & Spritcentralen beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket till 160 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och till 180 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott beräknas till 160 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 180000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1442. Systembolaget ABs inlevererade överskott

Detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl handhas av ett för hela riket gemensamt företag, Systembolaget AB. Inkomsterna på titeln avser bolagets årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktie- ägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 70,0 60,0 100.0 100.0 120.0 Redovisat 92.4 107,0 113,3 144.3

Riksskatteverket har meddelat att Systembolaget AB beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket till 130 milj. kr. för vart och ett av budget— åren 1985/86 och 1986/87.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln Systembolaget ABs inlevererade överskott beräknas till 130000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 130000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

145] Reseskatt

Skatt på charterresor med flyg till utlandet utgår för passagerare som fyllt 12 år (SFS 1978: 144). Skatteplikten gäller även för s.k. IT-resor med reguljärt flyg. Skatten är 200 kr. per passagerare. 63

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 l982/83 1983/84 [984/85 l985/86 Statsbudget 129,0 159,0 148,0 152.0 188,0 Redovisat 159.6 150.8 l43,8 |48,2 .

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 6november l985 anfört följande:

Enligt uppgift från luftfartsverket (LFV) beräknas charterresandet upp- gå till lmilj. passagerare under budgetåret 1985/86. I summan ingår barn under lZår och tjänstercsenärer (ej skattepliktiga) med ca5 % eller 50000 passagerare. Skattepliktiga resenärer skulle då bli 950000, vilket motsva- rar rescskatteinkomster med 190 milj. kr. vid en charterskatt på 200 kr./passagerare. Långtidsprognosen från LFV för åren 1985—1990 för- utser en ökning på 4% per år. Inkomsten beräknas med ledning av LF Vs uppgifter om antalet passage- rare för budgetåret samt ökningen på 4% per år. Inkomsten av reseskatt för budgetåret l985/86 beräknas till 190 milj. kr. och för budgetåret l986/87 till 198 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln reseskatt beräknas till 190 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 198 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1452. Skatt på annonser och reklam

Skatt utgår på annonser och reklam (SF S 1972: 266). Skatten beräknas på underlaget exkl. skatt. Fr.o.m. den ljuli 1985 är skatten 4% för annons i allmän nyhetstidning, annars 11%. Tidigare var skattesatsen 3% resp. 10 %. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller. i fråga om reklamskatt vid införsel, generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 249.0 285,0 331,0 409,0 547,0 Redovisat 249.8 300,3 375,4 486,1 .

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 beräknar riksskatteverket inkomsterna för budgetåret l985/86 till 510 milj. kr. och till 575 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam till 35 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Prop. l985/86:100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens bcräk- Prop. l985/86: 100 ningar. Inkomsterna på titeln skatt på annonser och reklam beräknas till Bil. 1.2 545 000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 610000 000 kr. för budgetåret l986/87.

1453. Totalisatormedel

Fr.o.m. den 1 juli 1984 skall totalisatorskatt (SFS 1984:351) redovisas månadsvis. De tidigare totalisatormedlen redovisades dagen efter varje tävlingsdag. Totalisatorskatten tas ut med l l % av de sammanlagda insat- serna upp till

2600 milj. kr. år 1984 2600 milj. kr. år 1985 2750 milj. kr. år 1986 3 050 milj. kr. år 1987 3 150 milj. kr. år 1988

och med S% på överskjutande insatser. De tidigare totalisatormedlen motsvarade 10% av totalisatoromsättningen. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 260.0 260,0 310.0 345.0 380,0 Redovisat 250.7 279,0 306,1 336,4 .

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket beräknat inkomsterna till 395 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 435 milj. kr. för budgetåret l986/87. Riksskatteverket har räknat med en omsättningsök- ning på ca 10% per budgetår.

RRV föreslår att inkomsttiteln ändras och benämns totalisatorskatt.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln totalisatormedel beräknas till 395 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 435 000000 kr. för budgetåret l986/87.

1454. Skatt på spel

Spelskatt (SFS 1972:820) utgår på roulett- och bingospel. som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen. Skatten på roulettspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet råder. För roulettspel utgår avgiften med 6000 kr. för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka. Avgiften är 2000 kr. för tillstånd i annat fall. Om tillstånd avser fler än ett spelbord höjs beloppen med 3000 kr. resp. 1000 kr. per ytterligare spelbord. Skatt på bingospel utgår med 5,5% av värdet av erlagda spelinsatser. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). 65

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 79,0 78,0 85,0 [00,0 [00.0 Redovisat 73.1 81,8 91,7 [01.7 .

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

RSV, som räknar med en fortsatt 3-procentig omsättningsökning på bingospel, beräknar skatteinkomsten av bingospel till 85 milj. kr. för inne- varande budgetår och 87 milj. kr för budgetåret 1986/87. För roulettspel beräknas motsvarande inkomster till 17milj. kr. och 18milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spel beräknas till 102 000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 105 000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1461. Fordonsskatt

Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn (SFS 1973: 601). Skattepliktigt fordon är fordon som är eller bör vara registrerat och som inte är avställt.

Fordonsskatten utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram av skattevikten över en mot grundbeloppet svarande skattevikt. Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt sker enligt ett rullande system. Rullande skatteuppbörd innebär att slutsiffran i fordo- nets registreringsnummer anger i vilken månad fordonsägaren skall betala skatten. Skatten omfattar ett år fr.o.m. den följande månaden. För fordon med en årsskatt överstigande [ 500 kr. delas skatten upp i tre lika delbetal- ningar.

Trafrksäkerhetsverket får för sina kostnader med anledning av uppbörd av vägtrafikskatt avräkna 21 kr. per debiterad fordonsskatt. Avräkningen får göras en gång per fordon och åri samband med att registerhållningsav- gift tas ut.

Som stöd för glesbygden är fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta inom vissa stödområden, nedsatt med 276 kr. per år.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget 2 360,0 2 385.0 2 270,0 2 938.0 2 975,0 Redovisat 22723 2302,6 2303_8 2916.8 .

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skattevikter. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala fordonsskattcr beräknats för de i landet registrerade fordonsslagen. 1 tabell [9 visas resultaten för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Bil. 1.2

Tabell 19. Fordonsskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87

Fordonsskatt 1985/86 1986/87 Genomsnittlig Total Genomsnittlig Total årsskatt skatt, årsskatt skatt, per fordon, milj. kr. per fordon, milj. kr. kr. kr. Personbilar 640 1 971 642 2 022 Lastbilar 3 065 730 3 050 748 Släpvagnar 485 237 486 245 Bussar 5110 70 5160 72 Traktorer 221 67 221 68 Motorcyklar [24 5 124 5 Summa 3 080 3160

RRV beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt till 3 080000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 3 160 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1462. Kilometerskatt

Kilometerskatt utgår för personbil. lastbil eller buss, som drivs med annat drivmedel än bensin eller gasol (SFS 1973:601). Dessutom utgår kilometerskatt för släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av kilometerskattepliktigt fordon.

Kilometerskatten beräknas efter antal körda kilometer och utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram över en mot grundbeloppet svarande skattevikt.

Kilometerskatt betalas i efterhand för skatteperiod som normalt omfat- tar fyra kalendermånader. Uppbörden av kilometerskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.

Tullverket uppbär kilometerskatt för brännoljedriven lastbil och buss samt för vissa släpvagnar. som inte är registrerade i Sverige och som förs in från utlandet för att tillfälligt brukas här i landet (SFS 1976: 338).

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget [ 640,0 1700,0 [ 720,0 [ 780.0 2 [30.0 Redovisat 16342 1687,0 [735,2 1 8160

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skattevikter och körsträckor. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala kilometerskatter beräknats för de i landet regist- rerade fordonsslagen. I tabell 20 visas resultaten för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Tabell 20. kilometerskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87 Prop. 1985/86: 100

' ') Kilometerskatt 1985/86 1986/87 B”' L'- Genomsnittlig Total Genomsnittlig Total skatt per skatt, skatt per skatt, [0 km och milj. kr. [0 km och milj. kr. fordon, kr. fordon, kr. Fersenbilar [: 95 513 1:94 525 Lastbilar 3: 30 [ [25 3: 28 1 130 Släpvagnar 2: 18 250 2: 21 254 Bussar 1:94 [12 1:95 [16 Summa 2000 2025

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 29 oktober 1985 till RRV beräk- nat sin uppbörd av kilometerskatt till 120milj.kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kilometerskatt till 2 120 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2 145 000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1471. Tullmedel

För vara som importeras utgår tull enligt tulltaxan (SFS 1977:975). Tull utgåri regel med vissa procent av varans tullvärde.

Tullmedlcn utgörs av tull samt särskild avgift enligt 395 tullagen (SFS 1973: 670), respitränta, extra inkomst m.m. Den influtna bruttouppbörden minskas med återbetalade och restituerade tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna av tullmedel under de senas— te budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Statsbudget [ 305,0 1 585_0 [ 705.0 [ 800,0 2 020,0 Redovisat [ 361,6 1659,4 [ 654,5 19[0,l .

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till RRV den 7 november 1985 beräk- nat inkomsterna av tullmedel. Styrelsen har i sin beräkning utgått ifrån följande importvärden i milj. kr.

1985 : 246 700 1986: 259 800 1987: 275 400

På grundval av dessa importvärden har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden av tullmedel till 2020 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 2 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomstema på titeln tullmedel beräknas till 2020 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2 100000000 kr. för budgetåret [986/87.

1481 Övriga skatter på varor och tjänster Prop. 1985/86: 100 Under titeln övriga skatter på varor och tjänster redovisas inkomsterna av B ”' 1'2 särskild avgift på bly och bensen i motorbensin. Regeringen har meddelat (SFS 1979: 348) föreskrifter om högsta halt av bly och bensen i motorben- sin. Produktkontrollnämnden får medge undantag om särskilda skäl före- ligger. Om undantag medges skall avgift erläggas enligt särskild taxa som fastställs av produktkontrollnämnden.

RRV beräknar inkomsterna på titeln övriga skatter på varor och tjänster till 1000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1000 kr för budgetåret 1986/87.

2000 Inkomster av statens verksamhet gtfpl-å985/861100 [. .

Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter och försälj-

ningsinkomster. Regeringen har föreskrivit att statens utlåningsränta och statens avkast- ningsränta skall vara 13% under budgetåret 1984/85 (SFS 1984:243) och

[2,25 % under budgetåret l985/86 (SFS 1985: 614). Den sistnämnda ränte- satsen har även använts [ beräkningarna för budgetåret l986/87.

2100. Rörelseöverskott

Överskott från statliga affärsverk och vissa myndigheter redovisas under denna huvudgrupp.

Affärsverken redovisar i skrivelser till RRV sina beräknade inkomster på statsbudgeten. De presenterar sina beräkningar på följande sätt. 1 en huvudtabell redovisas det förväntade resultatet av rörelsen, bokslutsdispo- sitioner, överskott och inleverans. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i särskilda tabeller. Övriga faktorer av väsentlig betydelse för bedömning av det förväntade ekonomis- ka resultatet skall anges. Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRVs förslag till beräkning av affärsverkens inlevererade överskott för budget- åren 1985/86 och 1986/87. Dessutom redovisas överskott och inleveranser på inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden.

2111 Postverkets inlevererade överskott

Postverkets överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 21. Postverkets överskott budgetåren 1980/81—1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

1980/81 64,6 48,0 16.6 .

[981/82 86.5 65.0 21,5

1982/83 78,9 . 60.0 [8.9

1983/84 74,0 54,9 9,0 [984/85 29.0 . 71,0

[ statsbudgeten för budgetåret l985/86 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 50 milj. kr. "

Postverket har i skrivelse till RRV den 29 oktober 1985 beräknat inleve- ransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 46,0 milj. kr. resp. 50,0 milj. kr.

Utdrag ur postverkets skrivelse:

Fr.o.m. budgetåret l985/86 skall Posten tillämpa de nya reglerna för ränta och avkastning. Dessa innebär att Posten skall betala ränta på ett 70 tilldelat amorteringsfritt statslån med totalt ca 50milj.kr. Vidare skall Posten betala avkastning på ett tilldelat fast statskapital med totalt ca