Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att ge ut en översiktlig historik över Sveriges regeringar och regeringskansli. Framställningen bör koncentreras på tiden från och med år 1840 då regeringskansliet indelades i departement.

Bakgrund

För beredning av regeringsärenden skall det enligt regeringsformen finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen (7 kap. 1 §). Indelningen i departement och ärendefördelningen mellan dessa anges i departementsförordningen (1982:1177). Där finns också bestämmelser om organisation, arbetsformer m.m. I förhållandevis stor utsträckning är dock arbetet inom regeringskansliet inte reglerat närmare genom föreskrifter.

Regeringskansliet svarar mot det tidigare Kungl. Maj:ts kansli. Det kungliga kansliets historia går tillbaka till medeltiden. Först i början av 1600-talet gavs dock kansliet en fastare organisation. Efter åtskilliga större och mindre förändringar genomfördes 1840 en genomgripande reform av kansliets politiska ställning, den s.k. departementalreformen. Kansliet indelades därvid i ett antal departement, och cheferna för dessa fick ställning av statsråd. Genom reformen stärktes statsrådens ställning som rådgivare till konungen, som emellertid även fortsättningsvis hade att själv fatta regeringsbesluten.

Sedan tiden för denna reform har både samhället och riksstyrelsen ändrats i grunden. Demokrati och parlamentarism har införts. Statschefens uppgift att styra riket har övertagits av regeringen. En ny regeringsform tillkom 1974. För regeringskansliet har uppgifterna vidgats och organisationen byggts ut.

Utvecklingen av regeringskansliet fram till år 1840 har behandlats i Oscar Wieselgren m.fl., Kungl. Maj:ts kanslis historia, del I och II, 1934--1935. Verket utgavs i anledning av firandet av 300-årsminnet av 1634 års regeringsform. Någon motsvarande framställning av 1840 års departementalreform och tiden därefter intill modern tid har inte givits ut.

Enligt min mening är det naturligt att departementalreformens 150-årsminne år 1990 uppmärksammas genom att regeringskansliets historia under de senaste 150 åren belyses. Jag anser att uppdraget bör ges åt en särskild kommitté med vetenskaplig inriktning.

Uppdraget

En naturlig utgångspunkt för kommitténs arbete är att utgå från den konstitutionella utvecklingen och särskilt då regeringens förhållande till riksdagen samt förhållandet mellan statschefen och statsråden. Samarbetet mellan regeringens medlemmar och mellan departementen är också av intresse. Regeringens ställning som högsta instans i förvaltningsärenden är av betydelse bl.a. med hänsyn till decentraliseringssträvandena. Kansliets organisation och arbetsformer bör också kunna behandlas mot bakgrund av bl.a. den samhällsutveckling som har varit. Förändringar i personalhänseende är ytterligare ett ämne för studier. Även en redogörelse för kansliets lokaler kan vara motiverad.

Arbetets huvudinriktning bör alltså vara de konstitutionella och organisatoriska frågorna. Kommittén bör dock ha frihet att även behandla andra frågor. Exempel på sådana frågor är regeringens styrformer och den politiska beslutsprocessen på regeringsnivå samt samspelet med organisationer och massmedier.

Arbetet bör vara forskningsbaserat och inriktas mot en framställning som i första hand vänder sig till en intresserad allmänhet. Ämnets omfattning medför naturligtvis att framställningen måste göras översiktlig. Kommittén bör dock ha frihet att mera ingående behandla vissa frågor, som den bedömer vara av särskilt intresse.

Vid Stockholms universitet, statsvetenskapliga institutionen, har nyligen inletts ett forskningsprojekt om den svenska regeringen och dess kanslis utveckling som ett kollektiv efter departementalreformen. Projektet berör de ämnesområden som omfattas av kommitténs uppdrag men syftar till ett djupare vetenskapligt studium än vad som ligger i kommittéuppdraget. Kommittén bör bedriva arbetet i samverkan med detta projekt.

Kommitténs uppdrag omfattar inte de frågor som utreds av maktutredningen (Ju 1985:02) (Dir. 1985:36).

Kommitténs arbete bör bedrivas så att den historiska framställningen kan publiceras år 1990.

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med högst tre ledamöter för att ge ut en historik över regeringskansliet under de senaste 150 åren,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till kommittén.

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns utredningsanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)