Beslut vid regeringssammanträde 1987-05-14

Statsrådet Dahl anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild delegation för elanvändningsfrågor tillkallas. Delegationen skall få i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder för att främja en effektivisering av elanvändningen och en ersättning av el med andra energiformer.

Utgångspunkter för energisystemets omställning

Genom riksdagens beslut våren 1985 (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362) lades riktlinjerna för energipolitiken fast. De innebär att samhällets behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En effektiv energianvändning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall utnyttjas under en övergångsperiod. Senast år 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift.

Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl uppdrog regeringen åt rådet för långsiktiga elanvändnings- och elproduktionsfrågor, energirådet, att mot bakgrund av olyckan på nytt pröva de grundläggande frågorna om kärnkraftens säkerhet m.m. I november 1986 överlämnade energirådet bl.a. rapporten (Ds I 1986:11) Efter Tjernobyl till regeringen. Jag har tidigare i dag (prop. 1986/87:159) redogjort för mina slutsatser av det material som har tagits fram av energirådet. Jag konstaterade därvid att inget avgörande har kommit fram som ger anledning att tidigarelägga tidpunkten när kärnkraftsavvecklingen skall vara genomförd.

De studier av olika avvecklingsalternativ som gjorts i energirådets utredningar visar att effekterna på samhället i hög grad blir beroende av i vilken takt avvecklingen sker. En avveckling på tio år eller kortare tid skulle kräva stora uppoffringar, både ekonomiskt och miljömässigt. Detta gäller oavsett om omställningen läggs tidigt eller sent under tiden fram till år 2010. En längre omställningsperiod, däremot, ökar möjligheterna till successiv anpassning och teknikutveckling. En lång omställningsperiod innebär vidare att upphandlingen av de nya elproduktionsanläggningarna och investeringarna i effektiv utrustning m.m. kommer att spridas över tiden. Härigenom minskar risken för överhettning inom de branscher som berörs av omställningen. Min slutsats är att arbetet nu bör intensifieras så att omställningsperioden kan utsträckas, med bibehållet slutmål att avvecklingen av kärnkraften skall vara genomförd senast år 2010.

Detta innebär att vi så snabbt som möjligt bör intensifiera processen att utveckla alternativa energiformer och förbättra hushållningen med energi. Detta gäller särskilt möjligheterna att effektivisera elanvändningen och utveckla ny miljövänlig uppvärmningsteknik som på sikt kan ersätta den befintliga elvärmen. En rationell elförsörjning förutsätter att det görs en riktig avvägning mellan energihushållningsåtgärder och åtgärder för energitillförsel. Hushållningsåtgärder bör vidtas så länge kostnaden för att spara en kilowattimme är lägre än kostnaden för att tillföra en kilowattimme.

Ett utvecklingsprogram påbörjas. Avsikten med ett sådant utvecklingsprogram är att vi med den nya energitillförseln skall kunna ta en första reaktor ur drift mellan åren 1993 och 1995. Åren 1994--1996 bör vi med denna tillförsel av ny energi och hushållningens resultat ha kommit så långt att vi skall kunna ta en andra reaktor ur drift. Tillförseln av ny energi och hushållningens resultat avgör dock när avvecklingen av reaktorer kan påbörjas.

Arbetet skall bedrivas så att regeringen våren 1988 kan redovisa preciserade förslag till riksdagen.

En betydande omställning av energisystemet har redan skett. En omfattande rationalisering av energianvändningen har genomförts inom såväl industrin som hushållen t.ex. för uppvärmning. Ny teknik, som bl.a. medför att energiinnehållet i de olika bränslena kan utnyttjas bättre, har introducerats på marknaden.

Jag har tidigare denna dag redovisat min bedömning att elpriserna kan förväntas stiga under de närmaste åren. Denna prishöjning bör leda till en viss ökning av investeringarna för elersättning och för effektivisering av elanvändningen. De elprishöjningar som sannolikt kommer att inträffa under de närmaste åren torde dock inte utan andra åtgärder leda till en påtagligt minskad elanvändning totalt sett. Statliga åtgärder kommer att behövas för att övervinna trögheter på marknaden. Målet bör vara att begränsa elanvändningen så mycket som är nödvändigt för att vi skall kunna genomföra kärnkraftsavvecklingen utan att andra samhällsmål hotas. Jag anser att det är angeläget att klargöra vilka åtgärder som kan behövas för att påskynda elersättningen och den nödvändiga effektiviseringen av elanvändningen.

En särskild delegation för elanvändningsfrågor bör därför tillkallas. Delegationen bör få i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder för att främja en effektivisering av elanvändningen och ersättning av el med andra energiformer. Under många år har betydande erfarenheter och kunskaper inom energianvändningsområdet byggts upp såväl inom organisationer och myndigheter som bland fastighetsförvaltare och industriföretag. Det är betydelsefullt att denna samlade erfarenhet tas tillvara inom det utvecklingsprogram som nu påbörjas.

Delegationen bör särskilt belysa möjligheterna att i framtiden ersätta elvärme med andra uppvärmningsformer. Dessa möjligheter är i hög grad beroende av den tekniska utvecklingen vad gäller nya former för småskalig uppvärmning. Det kan gälla t.ex. ny miljövänlig förbränningsteknik, ny värmedistributionsteknik och värmelagringsteknik. Vid sidan av utvecklingen av ny teknik är också möjligheterna att undanröja olika organisatoriska trögheter betydelsefulla, om elvärmen skall kunna ersättas i så stor utsträckning som är samhällsekonomiskt motiverat.

Vidare bör möjigheterna att effektivisera användningen av hushållsel och driftel i bostäder och lokaler särskilt studeras. Detta gäller såväl enskilda komponenters användning som effektivare systemutnyttjande vad beträffar bl.a. utnyttjande av överskottsvärme från olika maskiner, fläktar, pumpar o.d. för att tillgodose byggnaders värmebehov.

De framtida elprishöjningar som kan förutses kommer att ställa ökade krav på en effektiv elanvändning inom industrin. Det ligger i industrins eget intresse att möta framtida prishöjningar med insatser för att åstadkomma sådana effektiviseringar. Detta kan bl.a. åstadkommas genom nya tekniska lösningar eller genom att beprövad teknik utnyttjas i nya tillämpningar. Delegationen bör även inom detta område överväga om behov av åtgärder föreligger.

Delegationen bör ges stor frihet när det gäller förslagens inriktning. Vid utformning av förslagen bör självfallet det arbete som har bedrivits och som pågår när det gäller att effektivisera elanvändningen tas till utgångspunkt. Delegationen bör därför inleda sitt arbete med en kartläggning av de insatser som gjorts och som pågår inom olika myndigheter, institutioner, företag etc. Som exempel kan nämnas den utredning som statens energiverk på regeringens uppdrag genomför beträffande industrins anpassningsmöjligheter inför kärnkraftsavvecklingen. Vidare bör delegationen ta del av det material som har lämnats av utredningen (I 1984:02) om el och inhemska bränslen, ELIN, samt göra de ytterligare överväganden som detta material ger anledning till.

I sina förslag bör delegationen särskilt beakta behovet av information till olika grupper av elanvändare.

Delegationen bör senast den 15 november 1987 redovisa ett första underlag för beslut om programmets utformning. Delegationen skall beakta regeringens allmänna kommittédirektiv (Dir 1984:5).

att tillkalla en särskild delegation -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- bestående av högst fyra ledamöter med uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder för att främja en effektivisering av elanvändningen och ersättning av el med andra energiformer,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Miljö- och energidepartementet)