Beslut vid regeringssammanträde 1987-10-15

Chefen för utbildningsdepartementet anför

Mitt förslag

/k/ om /-k/ den tandvårdsutbildning som för närvarande ges inom högskolan motsvarar den utbildning som bedöms nödvändig mot bakgrund av den förbättrade tandhälsan,

/k/ om, /-k/ mot denna bakgrund, innehållet i utbildningarna behöver ändras

/k/ om /-k/ eventuella förändringsbehov vad gäller utbildningarnas innehåll bör föranleda ändringar av utbildningarnas längd, dimensionering och förkunskapskrav

/k/ om /-k/ tandvårdsutbildningarna i vissa delar kan integreras utan att avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning

/k/ på vilket sätt /-k/ den odontologiska forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre fjärdedelar av den nuvarande.

Den framtida tandvårdens inriktning har behandlats i en rad utredningar både nationellt och internationellt. Gemensamt för dessa utredningar är att de visar på en bättre tandhälsa hos befolkningen, fler äldre med egna tänder och ett framtida stort behov av förebyggande tandvård för att förhindra att tandsjukdomar uppstår och att redan uppnådda behandlingsresultat äventyras.

I universitets- och högskoleämbetets rapport 1985:7 "Tandläkarutbildningen och den odontologiska forskningsorganisationens omfattning" sammanfattas utvecklingen inom den svenska tandvården på följande sätt:

• En ökande andel av den yngre befolkningen kommmer att ha ett minskande tandvårdsbehov.
• Mindre delar av befolkningen, riskgrupperna i alla åldrar, kommer fortsättningsvis att ha ett omfattande behov av avancerad tandvård.
• Tandläkarna kommer i större utsträckning än nu att fungera som arbetsledare i ett tandvårdslag, där delar av den förebyggande vården delegeras till annan tandvårdspersonal.
• Vid sidan av karies och tandlossning kommer andra orala sjukdomar och störningar, vars behandling i dag är eftersatt, att kräva odontologiska, diagnostiska och terapeutiska insatser.

Detta innebär att allmäntandläkaren ställs inför mera kvalificerade arbetsuppgifter än för närvarande och att nya diagnos- och terapimetoder kommer till användning. Arbetsledningsansvaret kan komma att utvidgas till att omfatta större arbetslag med annorlunda arbetsfördelning än den som nu råder.

Sammanfattningsvis säger rapporten att kommande förändringar i folkhälsan på tandvårdsområdet medför ett behov av modernisering av tandvårdsutbildningarna. Utbildning för sådan behandling som fått minskad omfattning eller andra åtgärder som fått minskad betydelse för tandhälsan bör totalt sett också få minskat utrymme i tandläkarutbildningen. I motsvarande mån bör sådana utbildningsmoment ges ökad omfattning som förbereder för behandling eller andra insatser som kan få ökad betydelse i den framtida tandvården.

I den tandvårdslag (1985:125) som trädde i kraft den 1 januari 1986 anges målet för tandvården som en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor. I lagen förutsätts att patienterna ges en adekvat förebyggande och reparativ vård och att behandlingen skall baseras på de tekniska och terapeutiska landvinningar som gjorts under de senare åren. Dessutom har tandvårdslagen definierat vad tandvården skall bestå av. Vårdområdet består förutom av tänder, även av tandkött, slemhinnor, munhåla och käkmuskler, vilket innebär ett vidgat vårdområde jämfört med tidigare.

I lagen ställs specificerade krav på den tandvård som utförs både vad gäller dess kvalitet och det sätt på vilket den ges till patienterna. Dessa lagstadgade krav måste beaktas i den odontologiska utbildningen i betydligt större omfattning än tidigare. Genom lagen får de kliniskt verksamma personalkategorierna inom tandvården vidgat ansvar och ställs inför ökade krav inte minst beträffande det psykologiska omhändertagandet av patienterna. I den framtida tandvårdande verksamheten måste, av såväl kvalitetsmässiga som ekonomiska skäl, alla kategorier av vårdgivande personal utnyttjas på ett betydligt effektivare sätt inom ramen för dess kompetens.

Den 23 april 1987 gav regeringen ett uppdrag till riksförsäkringsverket att se över nuvarande ersättningssystem inom tandvårdsförsäkringen för att genom den stärka den förebyggande vården. I direktiven står bl.a. att taxan "bör stimulera till rationaliseringar och optimalt resursutnyttjande t.ex. genom ökat utnyttjande av andra personalkategorier än tandläkare".

Utredningen behandlar behörighetsregleringen för den assisterande tandvårdspersonalen. Betänkandet (Ds S 1986:10) Behörighetsreglering för assisterande tandvårdspersonal har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. I utredningen föreslås bl.a. legitimation för tandhygienister och slopande av 8 § i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården. (Bestämmelserna i lagen anger bl. a. tandhygienisternas och tandsköterskornas yrkesställning i förhållande till tandläkarna. Deras uppgift är att biträda tandläkarna. Någon motsvarande generell regel avseende personal inom den övriga hälso- och sjukvården finns inte.)

Den 5 december 1985 fick socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att tandhygienisterna i viss utsträckning skall komma att svara för regelbundna tandvårdsbesök samt inventera och följa den försöksverksamhet som pågår inom området. Uppdraget skall redovisas till socialdepartementet i december 1987.

Socialstyrelsen presenterade den 11 september 1987 en tillgångsprognos på tandläkare fram till år 2025. Styrelsen kommer under hösten även att presentera en prognos över tillgången på tandhygienister.

Statens förhandlingsnämnd gavs i uppdrag av regeringen den 23 maj 1979 att förhandla med berörda kommuner och landstingskommuner om bl.a. kommunalisering av den tandvård som bedrivs i statlig regi. Avtal har träffats med Västerbottens läns landsting medan förhandlingar pågår med Stockholms läns landsting och Göteborgs kommun.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) gavs i uppdrag av regeringen den 18 juni 1987 att redovisa förslag till en försöksutbildning på tandhygienistområdet, med beaktande av vad som anförts i proposition 1986/87:100, bil. 10, UbU 18, rskr. 157. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 1987.

Inom högskolan finns två tandvårdsutbildningar

• tandläkarlinjen 180 poäng
• tandhygienistlinjen 40 poäng.

Tandläkarlinjen finns vid karolinska institutet samt universiteten i Göteborg och Umeå och har budgetåret 1987/88 260 nybörjarplatser sammanlagt.

Tandhygienistlinjen, som är en kommunal högskoleutbildning, finns på tolv orter och har 173 nybörjarplatser under budgetåret 1987/88.

I gymnasieskolan finns det budgetåret 1987/88 två tandvårdsutbildningar

• Tandteknikerutbildningen, som är en treårig specialkurs inom gymnasieskolan, finns på fyra skolor i landet och omfattar 78 nybörjarplatser.
• Tandsköterskeutbildningen, som är en tvåårig specialkurs inom gymnasieskolan, finns på 21 skolor och omfattar 554 platser.

/k/ 1. Motsvarar tandvårdsutbildningarna vårdbehovet? /-k/

Mot bakgrund av vad som har redovisats om tandvården i framtiden och den nya tandvårdslagens krav bör utredaren överväga om tandvårdsutbildningarna inom högskolan motsvarar den utbildning som bedöms nödvändig för att möta de vårdbehov som föreligger och förväntas uppstå inom en överskådlig framtid.

/k/ 2. Utbildningarnas innehåll /-k/

Om utredaren i sina överväganden finner att det framtida vårdbehovet föranleder en annan inriktning av eller ett annat innehåll i högskoleutbildningarna bör förslag till ändringar lämnas. I förslagen bör utredaren redovisa såväl eventuella konsekvenser avseende utbildningarnas längd och dimensionering, som förändrade förkunskapskrav.

Fortbildning för tandläkare bedrivs av flera huvudmän. Utredaren bör redovisa fortbildningens omfattning och innehåll. Om redovisningen visar att det föreligger behov av kompletterande fortbildning för tandläkare och/eller tandhygienister bör förslag på åtgärder läggas fram. Även de fortbildningsinsatser som kan bli en följd av förändrad grundutbildning skall redovisas. Det bör dock påpekas att ytterligare statliga kostnader inte kan komma ifråga.

/k/ 3. Konsekvenser för den odontologiska forskningsorganisationen /-k/

Odontologisk forskning och forskarutbildning bedrivs vid universiteteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Anslaget till de odontologiska fakulteterna uppgår innevarande budgetår till ca. 60 milj. kr. Därtill kommer externa medel som framför allt finansierar olika forskningsprojekt. Vid var och en av de berörda högskoleenheterna finns tretton -- femton professurer, flertalet inom identiska ämnesområden.

Omfattningen och lokaliseringen av den odontologiska forskningsorganisationen måste ha visst samband med dimensionering och lokalisering av utbildningarna inom tandvårdsområdet. De senaste åren har antalet utbildningsplatser på tandläkarlinjen minskat. Förändringarna har i större eller mindre grad gällt samtliga berörda högskoleenheter. Med beaktande av detta och av de förändringar inom tandvårdsutbildningarna som utredaren kan komma att föreslå bör utredaren överväga på vilket sätt den odontologiska forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre fjärdedelar av den nuvarande.

/k/ 4. Integrering av utbildningarna /-k/

Utredaren bör bedöma hur utbildningsmålen skall kunna uppnås till lägsta kostnad. En väg att uppnå kostnadsbesparingar /k/ kan /-k/ vara genom en integrering av olika utbildningar på de orter där båda utbildningarna finns.

"Att förändra tandvården är svårt om man inte samtidigt förändrar utbildningen. För den som genom hela sin utbildning och senare yrkesverksamhet präglats av den hittillsvarande vårdorganisationen är det svårt att byta perspektiv. För en förnyelse av tandvården är det av stor vikt att de olika personalkategorierna tillsammans har tränats i en vårdmodell som bygger på ett gemensamt arbete från delvis nya utgångspunkter.

Förslaget till en tandvårdshögskola med en sammanhållen utbildningsplan för tandvårdens olika personalkategorier utgår från att det finns stora och oprövade möjligheter till bättre samarbete i såväl utbildning som yrkesverksamhet. Det syftar också till att pröva nya vägar för vidareutbildning, där tidigare inhämtade kunskaper tas till vara på ett bättre sätt än i dag."

I uppdraget ingår att utarbeta olika modeller för hur och i vilka ämnen en integrering kan ske. Utredaren bör pröva huruvida de två högskoleutbildningarna skulle kunna integreras i vissa delar utan att avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning.

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer, statliga kommittéer och särskilda utredare.

Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund har på uppdrag av UHÄ under våren 1987 bl.a. föreslagit en mer kvalificerad tandhygienistutbildning samt en ny tandläkarutbildning. Utredaren bör beakta resultatet av detta uppdrag i sitt arbete.

Berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor skall informeras vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets gång och därvid få tillfälle att framföra synpunkter.

I sitt arbete bör utredaren beakta de resultat som har redovisats eller redovisas till följd av tidigare nämnda uppdrag.

För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningens förslag och konsekvenser.

Uppdraget skall redovisas före utgången av år 1988.

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av tandvårdsutbildningarna inom högskolan m.m.

att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)