Dir. 1987:54

Översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering

-

Dir 1987:54

Beslut vid regeringssammanträde 1987-11-19

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att genomföra en översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.

Bakgrund

I anslutning till universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg finns större botaniska trädgårdar. De tre förstnämnda är statliga medan trädgården i Göteborg är kommunal.

Trädgårdarna utnyttjas förutom för utbildning och forskning till rekreation och som kulturhistoriska muséer. De är i första hand muséer med levande växter, vilka i viss utsträckning även speglar olika arkitekturhistoriska trädgårdstraditioner. Trädgårdarna medverkar i betydande omfattning i kultur- och miljövård, t. ex. genom att rädda och för framtiden bevara hotade vilda och odlade växter.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fick år 1971 i uppdrag att överväga den framtida inriktningen av verksamheten vid vissa botaniska trädgårdar. UKÄ redovisade år 1976 uppdraget. Som ett resultat av detta uppdrog regeringen åt statens förhandlingsnämnd att träffa avtal med berörda primärkommuner om ersättning för dessa trädgårdar. Ett avtal om kommunalt bidrag träffades sedermera med Uppsala kommun. Detta avtal sades år 1986 upp av staten som bemyndigade universitetet i Uppsala att föra statens talan.

Statens bidrag till den kommunala botaniska trädgården i Göteborg reglerades av ett avtal som tecknades år 1961. Även detta avtal sades upp av staten, och efter långdragna förhandlingar tecknades ett nytt avtal rörande driften mellan staten och kommunen hösten 1986. Det nya avtalet innebär att statsbidraget bättre anpassats till trädgårdens verksamhet i fråga om bl. a. utbildning och forskning.

Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) biologiutredning (UHÄ-rapport 1986:9) har kortfattat berört de botaniska trädgårdarnas ställning. Utredningen konstaterar att dessa till sin huvudfunktion berör områden som ligger utanför universitetens utbildning och forskning nämligen kulturhistoria, folkbildning, hortikultur, genbanksfunktion etc.

Vad gäller undervisning och forskning betonar utredningen dels att den experimentella forskningen inom systematik och ekologi har lett till ett ökat behov av såväl växthus som odlingsutrymme, dels att sådana försöksodlingar innebär svåra resursproblem för berörda institutioner.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen att de botaniska trädgårdarna har en viktig uppgift, men att denna inte i särskilt hög grad är knuten till universitetens forskning och undervisning. Det är dock naturligt att trädgårdarna är förlagda till universitetens närhet för att undvika statliga dubbelsatsningar. Endast en mindre del av deras driftkostnader bör dock belasta universiteten, varför staten bör se över finansieringssituationen och bl.a. ta upp förhandlingar med kommunerna i fråga om den delfunktion som kan kallas folkbildnings- och parkfunktion.

UHÄ har uttalat sitt stöd för principen att förskjuta finansieringen mot de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna.

Regeringen har i prop. 1986/87:80, bilaga 6, s 99, mot bakgrund av bl.a. det tecknade avtalet avseende botaniska trädgården i Göteborg funnit det vara lämpligt att ånyo aktualisera frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.

Utbildningsutskottet har vid sin behandling av propositionen och ett antal motioner som tagit upp frågan (UbU 1986/87:26 s 82) instämt i vad som anförs i propositionen och motionerna om att ärendet om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finanisering innehåller ett antal olösta problem. Därför bör enligt utskottet en utredning nu göras där olika aspekter på frågorna blir belysta och där berörda instanser får möjlighet att framlägga sina synpunkter. Riksdagen har som sin mening gett regeringen tillkänna vad utskottet anfört (Rskr. 1986/87:282).

Som anfördes i proposition 1986/87:80 och utbildningsutskottets betänkande 1986/87:26 bör en översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering nu göras.

En sådan översyn bör utgå från principen att trädgårdarnas organisation och finansiering så långt det är möjligt avspeglar deras användning. Översynen bör således innefatta en kartläggning av hur trädgårdarna verkligen utnyttjas och hur de i dag finansieras.

För närvarande finansieras huvuddelen av kostnaderna för de statliga trädgårdarna med medel ur högskolans fakultets- och sektorsanslag. För flertalet trädgårdar gäller att de i stor utsträckning tillgodoser andra behov än forskning och utbildning, t. ex. som muséer och för rekreation. Förslag till fortsatt finansiering bör utformas med hänsyn till detta.

Även ett antal svenska företag inom växtförädling torde ha stor nytta av trädgårdarna. Det bör undersökas om dessa kan bidra till verksamheten, t.ex. genom ekonomiskt stöd.

En ansvarsfördelning mellan trädgårdarna kan också diskuteras i form av att trädgårdarna ges olika uppgifter. Likaså bör för- och nackdelar med en koncentration av resursinsatserna prövas. De trädgårdar som har förhållandevis få besök skulle exempelvis kunna renodlas som undervisnings- och forskningsträdgårdar.

Huvudmannaskapet för trädgårdarna bör diskuteras med utgångspunkt i den ovannämnda kartläggningen av trädgårdarnas uppgifter och eventuella förslag om förändrad verksamhetsinriktning. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun bör avspegla parternas nytta av trädgårdarna.

Trädgårdarna fyller en rad funktioner inom skilda fält. Utöver stat, kommun och näringsliv finns ett antal idéella organisationer med ett starkt engagemang för trädgårdarnas verksamhet. Utredaren bör redovisa förslag till hur olika intressenter kan ges möjlighet att medverka i utformningen av verksamheten.

Utredningsarbetet bör genomföras i samarbete med verksamhetens intressenter bl. a. berörda universitet och kommuner, universitets- och högskoleämbetet, Sveriges lantbruksuniversitet, byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, statens förhandlingsnämnd samt andra berörda kultur- och miljövårdsorgan.

De förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för totalt oförändrade resurser inom de områden som förslagen avser.

För utredningen gäller regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Förslag bör redovisas senast den 1 december 1988.

att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen (1976:119) med uppgift att göra en översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)