Beslut vid regeringssammanträde 1988-09-08

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté med parlamentarisk förankring tillsätts för att utforma en ny kommunallag.

Arbetet på en ny kommunallag hittills

Den nu gällande kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1988:134) trädde i kraft den 1 juli 1977.

Under de elva år som gått sedan ikraftträdandet har det skett viktiga förändringar i kommunerna och landstingen. Ett förnyelse- och utvecklingsarbete har satts i gång med syfte att fördjupa demokratin, öka valfriheten, förbättra servicen och göra verksamheten effektivare.

De förändringar som nu sker i kommuner och landsting får konsekvenser för det kommunalrättsliga systemet.

De senaste åren har ett omfattande arbete på en ny kommunallag utförts.

I januari 1984 gav regeringen sålunda tilläggsdirektiv (dir. 1984:1) till 1983 års demokratiberedning (C 1983:03) att utarbeta en principskiss till en ny kommunallag.

Ett viktigt motiv för att göra en översyn av kommunallagstiftningen var behovet att skapa en bättre överblick över det kommunalrättsliga systemet. Vid sidan av kommunallagen finns föreskrifter i andra lagar som också reglerar kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer. Dessutom fanns vid tiden för direktivens tillkomst ett flertal författningsförslag som på olika sätt skulle påverka det kommunalrättsliga systemet. Enligt direktiven borde en översyn av kommunallagen ta sikte på att forma en enhetlig struktur för den mest grundläggande kommunallagstiftningen.

I direktiven gavs riktlinjer för översynen. De innebar bl.a. att en ny kommunallag bör utformas så, att den medverkar till att stärka de förtroendevaldas ställning. Vidare betonades i direktiven att en ny kommunallag bör vara så utformad, att viktiga principer för kommunal verksamhet kan utläsas ur själva lagen. I direktiven angavs också att en framtida lagstiftning bör präglas av stor frihet för kommuner och landsting att själva organisera sin verksamhet. Lagstiftningen borde utformas mot bakgrund av den helhetssyn som alltmer styr den kommunala verksamheten och som medför att gränserna mellan olika sektorer blir mindre skarpa.

Demokratiberedningen har därefter utarbetat en principskiss till en ny kommunallag (SOU 1985:29). Denna har remissbehandlats (Ds 1988:53).

En arbetsgrupp inom civildepartementet -- kommunallagsgruppen (C 1986:A) -- har gjort en juridisk-teknisk bearbetning av demokratiberedningens förslag och därvid beaktat remissyttrandena över förslaget. Som underlag för arbetsgruppens överväganden har också funnits en rad andra betänkanden på det kommunalrättsliga området. Arbetsgruppens slutbetänkande (Ds 1988:52) Ny lag om kommuner och landsting har nyligen avlämnats.

Kommunallagsgruppen har även publicerat ett delbetänkande (Ds C 1987:5) om den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting. Detta förslag har remissbehandlats (Ds 1988:10).

Riksdagen begär parlamentarisk utredning

Riksdagen har våren 1988 uttalat att det fortsatta beredningsarbetet i fråga om den nya kommunallagen bör ske under medverkan av representanter för riksdagspartierna (KU 1987/88:23, rskr. 154). Riksdagen har därvid också gjort vissa uttalanden om inriktningen av det fortsatta kommunallagsarbetet (KU s. 13, 14, 16, 18). Det gäller bl.a. i fråga om kommunernas organisationsfrihet, jävs- och sekretessreglerna, direktval av lokala nämnder samt de mindre partiernas insyn och arbetsförhållanden i kommunalpolitiken.

Mot denna bakgrund förordar jag nu att en kommitté tillsätts för att arbeta fram förslag till en ny kommunallag.

Uppdraget och hur arbetet bör bedrivas

Den kommitté som jag föreslår bör ha till uppgift att på grundval av demokratiberedningens och kommunallagsgruppens betänkanden lämna förslag till en ny samlad kommunallag.

De riktlinjer för översynen av den nu gällande kommunallagen som regeringen angav i tilläggsdirektiven till demokratiberedningen bör alltjämt tjäna som utgångspunkt för arbetet. Riksdagens förut nämnda uttalanden om kommunallagsarbetet bildar i övrigt grunden för uppdraget.

Kommittén bör också överväga de frågor som har tagits upp i stat-kommunberedningens (C 1983:02) betänkanden om kommunala företag (Ds C 1985:13), kommunal näringslivspolitik (DsC 1986:16) samt kommunal medverkan i internationella frågor (Ds C 1986:10).

Med hänsyn till utvecklingen på det kommunalekonomiska området bör kommittén överväga, om reglerna om den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting behöver behandlas med förtur. Kontakt bör här tas med den särskilde utredare (Ju 1988:01) som på regeringens uppdrag skall undersöka s.k. leasing av fast och lös egendom och som bl.a. skall analysera de rättsliga -- även kommunalrättsliga -- förutsättningarna för s.k. fastighetsleasing.

Kontakter bör under arbetets gång också tas med bl.a. stat-kommunberedningen, kommunalansvarsutredningen (C 1986:02) och förtroendeuppdragsutredningen (C 1988:01) samt med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Kommittén skall beakta direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning samt direktiven (dir. 1988:43) till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Arbetet bör bedrivas med sikte på att förslag presenteras senast den 1 februari 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utforma förslag till en ny kommunallag,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Civildepartementet)