Beslut vid regeringssammanträde 1988-09-15

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Lennart Bodström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan.

Bakgrund

I prop. 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan aviserade jag min avsikt att vid sidan av den uppföljning och utvärdering som normalt åligger den statliga skoladministrationen även få till stånd en särskild utvärdering av vissa frågor. Denna utvärdering skall i första hand knyta an till mina förslag att i ökad utsträckning utnyttja arbetslivet som resurs för yrkesutbildning. Riksdagen behandlade den 6 juni 1988 denna fråga och framhöll vikten av att de politiska partierna får insyn i utvärderingsarbetet (UbU 1987/88:31, rskr. 366). Därför bör till detta arbete knytas en grupp bestående av företrädare för de politiska partierna.

Riktlinjer

I propositionen angav jag att bl.a. följande frågor är väsentligt att få belysta i en sådan utvärdering:

• Hur påverkas tillgången på platser för arbetsplatsförlagd utbildning av konjunkturläge och ortens storlek och näringsstruktur?
• Vilka effekter får en förlängd utbildning på rekryteringen av elever till yrkesinriktad utbildning?
• Är det möjligt att arbetsplatsförlägga stora delar av utbildningen och samtidigt ha högt ställda krav på kvalitet?
• Tillhandahåller arbetsplatserna utbildade handledare?
• Hur fungerar samarbetet mellan arbetslivet och skolan?
• Träffas de avtal som behövs dels mellan skolhuvudmän och arbetsgivare, dels mellan arbetsgivare och arbetstagare?
• Vilka kostnader uppstår för staten, skolhuvudmännen och arbetsgivarna?

I det följande kommer jag att ytterligare beröra några av dessa frågor.

Arbetsplatsförlagd utbildning

Redan i dag anordnas viss reguljär yrkesutbildning i form av arbetsplatsförlagd utbildning. Denna har emellertid totalt sett relativt liten omfattning och varierar starkt mellan olika studievägar.

I den aktuella försöksverksamheten skall prövas en arbetsplatsförlagd utbildning av stor omfattning. För verksamheten gäller förordningen (SÖ-FS 1988:84) om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan 1988/89 -- 1990/91.

En arbetsplatsförlagd utbildning av den typ och omfattning som skall prövas i försöksverksamheten förutsätter ett brett engagemang från arbetslivets sida. I försöksverksamheten skall prövas hur man genom en utökning av den arbetsplatsförlagda utbildningen kan höja kvaliteten i yrkesutbildningen. Kursplanerna skall indelas i moduler. Dessa skall utgöra pedagogiskt väl avgränsade avsnitt som -- vart och ett -- skall ge en kompetens som svarar mot ett behov i arbetslivet. Det är skolhuvudmannen som -- efter samråd med berört yrkesråd eller motsvarande -- avgör vilka moduler som skall förläggas till arbetsplatser inom de ramar som anges i den av skolöverstyrelsen fastställda kursplanen.

Det har framhållits att möjligheterna att genomföra arbetsplatsförläggning av utbildning är beroende av många olika faktorer, flera normalt utom skolans möjligheter att påverka. I försöksverksamheten skall prövas hur arbetsplatsförlagd utbildning fungerar på orter med särskilda näringsgeografiska, arbetsmarknadsmässiga och konjunkturella betingelser. Det har ankommit på skolöverstyrelsen att med detta perspektiv besluta om fördelningen av utbildningsplatser på orter och studievägar.

I försöksverksamheten skall den arbetsplatsförlagda delen av yrkesutbildningen i årskurserna 1 och 2 omfatta minst 10 procent av den totala studietiden under dessa årskurser. Motsvarande andel skall i årskurs 3 normalt uppgå till 60 procent. Därvid skall grundprincipen vara att olika utbildningsmoment skall äga rum där de bästa resultaten kan uppnås med hänsyn till utbildningen i dess helhet. Skolhuvudmannen skall utöva tillsyn även över de arbetsplatsförlagda delarna av utbildningen.

Att förlänga en yrkesinriktad utbildning och öka inslaget av allmänna ämnen samt att förlägga delar av den till arbetsplatser kan inverka på elevrekryteringen på flera sätt. Så t.ex. kan förlängningen och det ökade inslaget av allmänna ämnen, som ger en förbättrad grund för vidare studier, locka elever som i dag väljer mer teoretiska studiealternativ. Flickor kan möjlig en tilltalas av det ökade innehållet av allmänna ämnen men kanske tveka inför perspektivet att tidigt i utbildningen hamna på mansdominerade arbetsplatser, något som gör handledarnas roll central. Skoltrötta ungdomar kan komma att tveka inför en förlängd utbildningstid men lockas av de arbetsplatsförlagda inslagen. En förlängd utbildning förskjuter tidpunkten för då ungdomar lämnar familjeekonomin och kan bli självförsörjande. Exemplen kan mångfaldigas.

Förnyelsen av den yrkesinriktade utbildningen ställer krav på en omfattande lärarfortbildning. En yrkesutbildning med ökade inslag av arbetsplatsförlagd utbildning ger lärarna i årskurs 1 och 2 tid till sådan återkommande fortbildning. Detta kräver dock att den arbetsplatsförlagda utbildningen organiseras på ett sådant sätt att fortbildningsinslag kan genomföras.

I utvärderingen bör de frågor rörande arbetsplatsförlagd utbildning som jag här berört, belysas.

Handledarfrågor

Den ökade arbetsplatsförläggningen av utbildningen förutsätter tillgång på handledare och att dessa måste vara väl förtrogna med såväl utbildningens mål som det aktuella yrkesområdet. För detta behövs handledarutbildning som skall vara obligatorisk. Utformningen av denna utbildning liksom dess längd och innehåll bör få prövas och växa fram i försöksverksamhet med början redan läsåret 1988/89. En kursplan för utbildning av handledare har fastställts av regeringen den 9 juni 1988 (SÖ-FS 1988:84, bilaga 2).

Det är angeläget att utredaren utförligt belyser tillgången på handledare och hur handledarutbildningen genomförs i praktiken.

Vissa kostnadsfrågor

Den finaniseringsmodell som är avsedd att tillämpas i försöksverksamheten leder till en förändrad kostnadsfördelning mellan staten, skolhuvudmännen och arbetsgivarna. Särskilt statsbidrag skall utgå till de arbetsplatser som tar emot elever. Bidrag lämnas med ett visst fastställt belopp per timme och elev.

De statliga kostnaderna för de skolförlagda delarna av utbildningen ökar, medan statens kostnader för åtgärder inom det kommunala uppföljningsansvaret, ungdomslag och rekryteringsstöd förväntas minska. Detta kostnadssamband är det viktigt att få närmare belyst.

Skolhuvudmännen beräknas få vissa ökade kostnader vad gäller lokaler, läromedel, utrustning m.m. för sitt deltagande i försöksverksamheten. Under försöksperioden kommer därför medel i form av en särskild genomföranderesurs att ställas till kommunernas förfogande. För arbetsgivarnas del ändras vissa kostnader för inskolningsplatser, handledning m.m.

Det bör ankomma på utredaren att noggrant redovisa den totala kostnadsbilden för såväl staten, skolhuvudmännen som arbetsgivarna.

Ramar för utredarens arbete

Utvärderingen skall ske successivt under hela försöksperioden. Avrapportering skall ske årligen den 1 september. En samlad utvärdering av försöksverksamheten skall redovisas senast den 1 september 1991.

För insyn och information skall till utvärderingsarbetet knytas en referensgrupp bestående av företrädare för de politiska partierna.

Utredaren skall samråda med skolhuvudmännen, berörda myndigheter, kommittéer och organisationer.

Utredaren skall beakta dels kommittédirektiven (Dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare, dels kommittédirektiven (Dir. 1988:43) till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan,

att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)