Dir. 1989:45

Tilläggsdirektiv till stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03)

-

Dir. 1989:45

Beslut vid regeringssammanträde 1989-09-21

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Mitt förslag

Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) ser över inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av stiftelser och ideella föreningar. Kommittén har enligt sina direktiv (dir. 1988:6) också möjlighet att ompröva skattereglerna för bidrag från kvalificerat allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar. Jag föreslår att kommittén ges tilläggsdirektiv med uppdrag att utreda beskattningen av stipendier och liknande bidrag även i fall där utgivaren inte är en kvalificerat allmännyttig organisation. Vidare bör frågan om socialavgifter på stipendier och bidrag som har karaktär av löneförmån utredas.

Beskattningen av stipendier m.m.

Huvudregeln om beskattning av stipendier finns i första stycket elfte ledet av 19 § kommunalskattelagen (1928:370). Enligt bestämmelsen är stipendier skattefria om de avser mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning. Bestämmelsen, som har fått denna lydelse fr.o.m. 1988 års taxering (SFS 1986:1245), innebär en permanentning av en tidsbegränsad lagstiftning som avsåg 1983--1987 års taxeringar. Enligt den tidigare lydelsen av bestämmelsen i 19 § kommunalskattelagen var stipendier skattefria om de delats ut till studerande vid undervisningsanstalter eller annars var avsedda för mottagarens utbildning.

1983 års tidsbegränsade lagstiftning innebar att inkomstbeskattning inte skulle utlösas i fall då mottagaren av stipendiet deltog i utbildning som stipendiegivaren visserligen hade nytta av men där stipendiet inte utgjorde ersättning för en bestämd prestation. Ett stipendium som delades ut till någon som var helt fristående från stipendiegivaren, skulle inte heller i fortsättningen beskattas. Däremot kvarstod principen om beskattning av stipendier som kunde antas utgöra ersättning för någon prestation.

Ändringen innebar en utvidgning av skattefriheten och tog sikte på stipendier som delades ut för deltagande i fackliga kurser och avsåg att täcka inkomstbortfall. Syftet var att skapa en möjlighet för anställda att delta i fackliga kurser, även om de inte hade rätt att med bibehållen lön vara lediga för kursdeltagande.

Stipendier från stiftelser och ideella föreningar som är begränsat skattskyldiga därför att de främjar i 7 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angivna ändamål, är vidare skattefria hos mottagaren enligt punkt 2 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.

I fråga om bidrag som betalas ut till forskningsändamål, forskningsbidrag, torde nuvarande praxis innebära skattefrihet om bidraget avser att täcka direkta kostnader för apparatur, resor m.m. Enligt en allmänt utbredd uppfattning beskattas forskningsbidrag över huvud taget inte, även om det rör sig om obegränsat skattskyldiga givare. Något helt klargörande avgörande finns emellertid inte. De avgöranden som finns ger närmast vid handen att skattskyldighet föreligger, om utgivaren har haft ett direkt intresse av att forskningen blir utförd.

Utredningen (1987:07) om reformerad inkomstbeskattning (RINK) har i sitt betänkande SOU 1989:33 (del III, s. 107 ff.) anfört att den nuvarande skattefriheten för stipendier bör slopas av neutralitets-, enkelhets- och basbreddningsskäl. RINK anser dock att ytterligare underlag behövs för ett slutligt ställningstagande och att detta bör tas fram inom ramen för stiftelse- och föreningsskattekommitténs arbete.

Det är en fördel om beskattningen av stipendier i allmänhet och beskattningen av sådana bidrag som härrör från kvalificerat allmännyttiga organisationer kan behandlas i ett sammanhang. Jag anser det därför lämpligt att utvidga stiftelse- och föreningsskattekommitténs uppdrag till att omfatta även detta område.

Det fortsatta utredningsarbetet bör inriktas på, förutom vad som följer av de ursprungliga direktiven, att ta reda på om det är möjligt och lämpligt att inkomstbeskatta alla typer av stipendier, forskningsbidrag och liknande bidrag, vilket kan anses eftersträvansvärt av enhetlighets- och neutralitetsskäl.

När det gäller stipendier från bl.a. fackliga organisationer till medlemmars utbildning kan vissa problem förutses med att täcka de merkostnader, antingen för medlemmen eller för organisationen, som följer av ett skatteuttag. Dessa problem bör belysas av kommittén.

Utbetalning av forskningsbidrag kan kanaliseras i olika former och avse olika typer av utgifter. Utredningsarbetet bör ta sikte på att utröna om det finns anledning att på inkomst- eller utgiftssidan behandla skilda former av forskningsbidrag olika. Det kan röra bidrag till apparatur m.m., som i de flesta fall torde betalas ut direkt till en institution eller liknande, eller bidrag till t.ex. resor. Den sistnämnda typen av bidrag kan i vissa fall ha karaktär av traktaments- eller resekostnadsersättning och bör då behandlas som sådan. Kommittén har inte anledning att behandla beskattningen av forskningsbidrag till näringsidkare.

I ett skattesystem där man eftersträvar neutralitet är det angeläget att alla ersättningar som i grund och botten har karaktär av lön också behandlas som sådan. En neutral behandling av löneinkomster är också eftersträvansvärd i socialavgiftshänseende. Kommittén bör därför också ta ställning till hur och i vilken utsträckning stipendier och liknande bidrag bör avgiftsbeläggas.

Utredningsarbetet beträffande beskattningen av stipendier bör bedrivas så att en lagändring kan träda i kraft samtidigt som huvuddelarna av skattereformen, dvs. den 1 januari 1991. Kommittén bör därför avge ett delbetänkande i denna fråga senast den 1 juni 1990. En viss förlängning av den tid inom vilken kommitténs hela uppdrag skall vara slutfört är motiverad med tanke på det merarbete som uppkommer till följd av dessa tilläggsdirektiv. Till det kommer att arbetet med den nya civilrättsliga stiftelselagstiftningen, som skall ligga till grund för kommitténs överväganden om skattereglernas utformning, försenats i förhållande till vad som förutsattes i de ursprungliga direktiven. Av dessa skäl bör senaste tidpunkt för slutredovisning av uppdraget bestämmas till den 1 maj 1991.

Jag hemställer att regeringen utvidgar stiftelse- och föreningsskattekommitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Finansdepartementet)