Beslut vid regeringssammanträde 1990-09-13

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lägga fram förslag till utvecklingsplan för den konstnärliga utbildningen i högskolan.

Översyn behövs

I årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil 10, s. 282) anmälde jag att en översyn av den konstnärliga utbildningen inom högskolan behöver göras:

"Det är angeläget att nu klarlägga vad som hänt med den konstnärliga utbildningen sedan högskolereformen genomfördes. Det är också angeläget att göra en jämförelse mellan likartade utbildningar vid olika högskoleenheter, bl.a. för att få en bättre uppfattning om på vilket sätt utbildningen bedrivs och hur resurserna utnyttjas vid de olika enheterna. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om en sådan översyn."

Jag hänvisade också till det arbete som då pågick med att se över de statliga insatserna för att förbättra konstnärsskapets villkor. Den översynen är numera avslutad och har lett till förslag i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor. I betänkandet framhålls att den konstnärliga högskoleutbildningen skall utredas särskilt. Inför detta arbete görs i betänkandet vissa allmänna påpekanden om utbildningens inriktning och omfattning.

Formerna för översynen

Arbetet med översynen måste till stor del göras i nära anslutning till den berörda utbildningen och med hjälp av den sakkunskap som där finns. En särskild utredare behövs för att svara för uppläggningen av arbetet och för att sammanställa och bedöma resultatet.

Uppdraget

Avgränsning

I uppdraget ingår all konstnärlig utbildning som är finansierad med medel från anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken. Detta betyder utbildning vid danslinjen, designlinjen, fotograflinjen, grafiska linjen, konsthantverkslinjen, kyrkomusikerlinjen, linjen för fri konst, de olika linjerna vid konstfackskolan, mimlinjen, musikdramatiska linjen, musikerlinjen, reklam- och kommunikationslinjen och skådespelarlinjen samt påbyggnadsutbildningen i musik och vid konsthögskolan. Dessutom ingår lokala och individuella linjer och fristående kurser inom området. Undantagna är utbildningarna vid dramatiska institutet. Utredaren bör samråda med den pågående särskilda översynen av verksamheten vid dramatiska institutet (U 1989:01), en översyn som i sig bör slutföras enligt nuvarande planering.

Utredaren behöver inte enbart begränsa sig till pågående verksamhet utan kan också beakta de förslag till nya initiativ som finns inom högskolan.

Sambandet mellan konstnärlig och pedagogisk utbildning måste uppmärksammas. Även om huvuduppgiften för uppdraget är den konstnärliga utbildningen skall konsekvenserna av förslagen för den näraliggande pedagogiska utbildningen också kunna redovisas.

Syfte

Det huvudsakliga syftet med översynen är att få underlag för en samlad utvecklingsplan för högskolans konstnärliga utbildning med förslag om utbildningens mål och inriktning, om utbildningsstrukturen samt om fördelningen av ansvar och resurser. Utvecklingsplanen skall rymmas inom ramen för de samlade resurser som redan står till förfogande för utbildningen. I övrigt anser jag det angeläget att utvecklingsplanen kan utformas fritt, utan givna förutsättningar eller konventionella hänsyn.

Verksamheten inom de olika konstnärliga uttrycksformerna (musik, teater, bildkonst etc) utvecklas mot en allt större differentiering, bl.a. på grund av ett växande internationellt inflytande. Differentieringen kommer till uttryck på olika sätt, dels som betoning på fördjupning och specialisering inom ett verksamhetsområde, dels som inriktning på gränsöverskridanden och olika slags blandformer mellan uttrycksformerna. Kulturpolitiska ambitioner, t.ex. när det gäller verksamhet riktad till barn och ungdom, bidrar också till differentieringen.

Detta ställer höga krav på högskolans konstnärliga utbildning. Det ställer krav på variation och profilering. Samtidigt måste den konstnärliga utbildningen liksom all annan högskoleutbildning svara mot krav på hög kvalitet och likvärdighet.

Det är mot denna bakgrund som jag anser det angeläget att nu göra en analys av vad som hänt med den konstnärliga utbildningens mål och inriktning under åren efter högskolereformen. Frågan är om det nuvarande samlade utbildningsutbudet på bästa sätt tillgodoser de olika krav som ställs på utbildningen. Högskolereformen kan ha bidragit till en viss likformighet som innebär att utrymmet för variation och profilering efter förutsättningar och intressen i olika utbildningsmiljöer inte tagits till vara fullt ut. Reformen kan också ha bidragit till att avståndet har vidgats mellan utbildningen och den konstnärliga yrkesutövning som utbildningen förbereder för.

Det är också angeläget att klargöra om utbildningsstrukturen i stort är rätt avvägd. Med utbildningsstrukturen avser jag å ena sidan förhållandet mellan grundutbildning, påbyggnadsutbildning samt kurser för fortbildning och vidareutbildning av redan yrkesverksamma, å andra sidan uppdelningen av grundutbildningen på skilda utbildningslinjer och deras omfattning och dimensionering.

Ett tredje syfte med uppdraget gäller ansvars- och resursfördelningen. Jag anser det viktigt att få bedömt om ansvaret för utbildningen är fördelat på ett riktigt sätt mellan olika högskoleorter och högskoleenheter för att därmed också kunna avgöra om utbildningsanslagen är lämpligt avvägda både mellan utbildning av olika slag och mellan högskoleorter och högskoleenheter.

Uppgifter

I arbetet bör ingå att göra en samlad beskrivning av de olika utbildningarna i dag och av utvecklingen på området sedan högskolereformen genomfördes. Beskrivningen skall innehålla en bedömning och utvärdering av utbildningens mål, inriktning och resultat och göra det möjligt att jämföra läget för utbildningen på olika orter i landet.

En av uppgifterna i inledningsfasen blir att beräkna den ekonomiska ram inom vilken översynen och därav föranledda förslag skall göras. Utredaren skall också beskriva hur resurserna används och hur de fördelas på olika typer av lärarstöd och på andra ändamål. Denna del av arbetet bör genomföras i nära kontakt med högskoleutredningen (U 1989:2) som tillkallats för att utreda vissa undervisningsfrågor i högskolan. Högskoleutredningen arbetar bl.a. med en undersökning av lärarstödet i högskolan, en undersökning som också bör vara användbar i analysen av förhållandena inom den konstnärliga högskoleutbildningen.

Rekryteringen till utbildningen skall beskrivas. De sökandes ålder och erfarenhet liksom de teoretiska och konstnärliga förkunskaper som de numera har när de antas till utbildningen är av betydelse vid prövningen av frågan om grundutbildningens omfattning.

I detta sammanhang kommer förhållandet mellan högskolans konstnärliga utbildning och konstnärlig utbildning utanför högskolan att behöva uppmärksammas. Även i fortsättningen kommer nämligen en icke oväsentlig del av den konstnärliga utbildningen att ske utanför högskolan. Högskolans konstnärliga utbildning är bl.a. direkt beroende av att utbildning utanför högskolan ger de sökande till högskolan de förkunskaper som de anses behöva för att kunna bli antagna till högskoleutbildningen.

I det fortsatta arbetet bör den särskilda utredaren diskutera den framtida utvecklingen med de berörda utbildningarna och därefter ställa samman den utvecklingsplan som är syftet med översynen. Utvecklingsplanen skall kunna ligga till grund för beslut om vilka utbildningslinjer som skall finnas, liksom också utbildningslinjernas mål och inriktning, studietid samt utbildningens dimensionering och lokalisering. Förutsättningarna för att uppnå ett tätare samband och samarbete mellan utbildningen och kulturlivet, i första hand kulturlivets institutioner, skall belysas. Den avvägning som jag tidigare nämnt mellan olika typer av utbildning bör också framgå av planen. Förslag till fördelning av utbildningsuppgifter och resurser mellan olika högskoleorter och högskoleenheter bör finnas med. En tidsplan för genomförandet av förslagen bör anges.

I sin bedömning av utbildningens dimensionering skall utredaren bl.a. ta hänsyn till den framtida arbetsmarknadens behov. Utredaren skall i denna fråga bygga på redan tillgängligt utredningsmaterial, bl.a. den beskrivning som ingår i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor.

Inom regeringskansliet har ett arbete påbörjats som rör den institutionella organisationen för den konstnärliga utbildningen i Stockholm. Detta arbete bör slutföras inom ramen för det nu aktuella uppdraget.

För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommitter och särskilda utredare angående utredningens förslag och konsekvenser och direktiven (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekter.

Översynen skall vara avslutad i sådan tid att regeringen kan ta ställning till förslagen inför den budgetperiod som inleds med budgetåret 1993/94. Detta betyder att uppdraget i sin helhet skall vara slutfört senast vid utgången av februari 1992.

Hemställan

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att se över den konstnärliga utbildningen i högskolan,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.