Dir. 1990:81

Översyn av länsbostadsnämnderna

-

Dir 1990:81

Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 1990.

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering med anledning av riksdagens beslut om ny bostadsfinansiering.

Länsbostadsnämndernas nuvarande arbetsuppgifter m.m.

Länsbostadsnämnder finns i alla län utom Gotlands län. I Gotlands län fullgörs länsbostadsnämndens uppgifter av länsstyrelsen. Boverket är chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.

Länsbostadsnämnden är länsmyndighet för frågor om statens stöd till bostadsförsörjningen. Nämnden prövar ärenden om lån och bidrag enligt särskilda föreskrifter samt beslutar i frågor som boverket överlämnat till nämnden. Inom sitt verksamhetsområde skall länsbostadsnämnden också bevaka statens rätt vid och utanför domstol, i den mån boverket inte förbehållit sig denna uppgift. Nämnden skall dessutom lämna enskilda personer råd och upplysningar i juridiska frågor som har att göra med anskaffning och innehav av småhus.

Länsbostadsnämnden består av en länsbostadsdirektör och normalt fem andra ledamöter jämte ersättare för dessa. Nämnden har ett kansli som leds av länsbostadsdirektören.

Länsbostadsnämnden beslutar i en lång rad låne- och bidragsfrågor. Det gäller bl.a. bostadslån och räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus, tilläggslån för ombyggnad och reparation av sådana hus samt räntestöd för underhåll m.m. av sådana hus. Det gäller vidare olika typer av statligt förvärvsstöd, främst förvärvslån och räntebidrag till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem. Nämnden beslutar också om vissa andra typer av bidrag, såsom bostadsanpassningbidrag i vissa fall, återställningsbidrag, bidrag för konstnärlig utsmyckning av bostadsområden samt ungdomsbostadsstöd.

Länsbostadsnämnden prövar vidare överklaganden av vissa kommunala beslut om bidrag. Det gäller främst bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag.

Länsbostadsnmnden har också hand om den praktiska förvaltningen av alla lån som nämnden beviljar. Uppgiften omfattar förvaring av lånehandlingar och lånesäkerheter samt bevakning och indrivning av lånefordringar. Sedan den 1 juli 1989 utförs dessa uppgifter formellt på uppdrag av Staten Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och för bolagets räkning.

Organisatoriskt är länsbostadsnämndernas kanslier indelade i en teknisk och en administrativ avdelning. Den tekniska avdelningen svarar för handläggning av ansökningar om lån och bidrag. Den administrativa svarar för handläggning av utbetalningsärenden och för förvaltning av utestående lån.

Antalet tjänster vid länsbostadsnämnderna varierar från nämnd till nämnd. Den minsta nämnden har för närvarande 12 tjänster och den största har 60 tjänster. Länsbostadsnämndernas personalstat uppgår till totalt ca 440 tjänster innevarande budgetår.

Behovet av översyn

På regeringens förslag har riksdagen beslutat (prop. 1990/91:34, BoU4, rskr.92) om införande av en nytt bostadsfinansieringsystem senast den 1 juli 1992. Beslutet innebär bl.a. att man slopar den nuvarande ordningen med ett statligt eller statligt reglerat bostadslån, dvs. sådana lån som i dag kan beviljas av länsbostadsnämnden för ny- eller ombyggnad av bostäder och som utgör en förutsättning för statliga räntebidrag till kostnaden för ränta på bostadslånet och den underliggande krediten. I stället införs ett stödsystem som bygger på att hela lånebehovet för ett ny- eller ombyggnadsprojektet skall tillgodoses på den allmänna lånemarknaden i konkurrens mellan kreditinstituten.

Som jag antytt i det föregående innebär den nuvarande ordningen ett nära samarbete mellan å ena sidan boverket/länsbostadsnämnderna och å andra sidan SBAB i lånefrågor. Boverket/länsbostadsnämnderna sköter lånebeviljandet och SBAB sköter utbetalningar av lån. SBAB sköter också den centrala låneförvaltnngen, medan länsbostadsnämnderna sköter förvaltningen regionalt.

För länsbostadsnämndernas del betyder riksdagsbeslutet att deras nuvarande verksamhet med bostadslån och utbetalning av bostadslån upphör. Detsamma gäller för kommunernas förmedling av sådana lån. Den enda direkta långivning som nämnderna och kommunerna i fortsättningen kommer att ombesörja resp. förmedla blir anslagsfinansierade lån av typen ränte- och amorteringsfria lån, såsom tilläggs lån för ombyggnad och reparation av bostadshus m.m.

För SBAB innebär riksdagsbeslutet att bolagets nuvarande ensamrätt på en del av ny- och ombyggnadslånefinansieringen kommer att försvinna. Enligt beslutet skall bolaget medverka i finansieringen av bostadsproduktionen på samma villkor som andra kreditinstitut. För bolagets del betyder detta bl.a. att man nu måste komplettera sin organisation för upplåning och central hantering av låneförvaltning med en organisation för utlåning.

För länsbostadsnämnderna innebär omläggningen av den statliga bostadsfinansieringen dessutom att nya uppgifter tillförs. Som en allmän förutsättning för statligt bostadsstöd i olika former kommer det att krävas att länsbostadsnämnden genom ett särskilt intygssystem prövar när ett projekt uppfyller de bostadspolitiska krav som ställs. Vidare blir det en uppgift för nämnden att besluta om investeringsbidrag för bostadsbyggande, vissa skattekompenserande räntebidrag och s.k. realräntebidrag.

Riksdagens beslut om ny bostadsfinasiering innebär sammantaget betydande förändringar av länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter. En översyn behöver därför nu göras av nämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Det nya finansieringssystemet innebär att långivningen helt fri kopplas från subventionssystemet. Den statliga bostadsadministrationen måste då bli neutral i förhållande till olika kreditinstitut. Länsbostadsnämndernas roll som regionala organ åt SBAB bör därför upphöra. Därmed försvinner emellertid en betydande arbetsuppgift för nämnderna. Utredaren bör - med utgångspunkt i de tider som statsmakterna beslutat för genomförande av det nya finansieringssystemet - lägga förslag om hur kvarvarande och nya uppgifter bör organiseras och handhas.

Utredaren bör snarast ta upp överläggningar med SBAB för att klarlägga bolagets intentioner i fråga om den lånehantering som nämnderna i dag sköter åt SBAB. Möjligheten att erbjuda personal vid de nuvarande länsbostadsnämnderna arbetsuppgifter inom en framtida SBAB-organisation bör tas till vara.

Inom den nuvarande ordningen pågår uppbyggnaden av ett gemensamt datasystem mellan SBAB och boverket/länsbostadsnämnderna. Nyordningen innebär att det krävs ett självständigt ADB-system för boverkets och nämndernas hantering av ärenden om statliga subventioner m.m. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå att boverket ges i uppdrag att skyndsamt utveckla de nödvändiga systemen. Utredaren bör följa detta arbete och beakta ADB-systemets möjligheter vid sina överväganden.

Det nya finasieringssystemet kommer att genomföras i två etapper. I en första etapp kommer det att gemföras för nya ny- och om byggnadsprojekt och i en andra för äldre hus. Utredaren bör lämna förslag till de organisatoriska lösningar som krävs i samband med en etappvis omläggning.

Den uppgiftsfördelning som i dag gäller mellan länsbostadsnämnden och boverket i fråga om olika stödverksamheter bör också ses över. Utredaren bör här ha som mål att åstadkomma en ordning som bedöms ändamålsenlig i det nya finasieringssystemet och som kan ge den största rationaliseringsvinsten.

Utredaren bör vidare överväga hur den statistik och det analysarbete som i dag görs på nämnderna kan utvecklas Målet bör vara att arbetet skall komma även andra till godo. Utredaren bör lämna för slag på i vilka former detta bör ske.

Utredaren bör även i övrigt överväga vilka ändringar i nämndernas verksamhet och arbetsformer som kan behöva göras med anledning av det nya bostadsfinansieringssystemet. Utbildningsbehovet för personalen vid nämnderna bör särskilt studeras. Målet bör vara att uppnå hög effektivitet i nämndverksamheten.

Översynen bör bedrivas skyndsamt. Utredaren bör redovisa sina överväganden och förslag senast den 2 maj 1991.

Utredaren bör bedriva sitt arbete i kontakt med statskontoret och den särskilda utredare inom bostadsdepartementet som har i uppdrag att se över de administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen.

Utredaren bör vidare informera berörda huvudorganisationer samt ge dem tillfälle att framföra synpunkter både vid arbetets början och under dess gång.

Utredaren skall beakta regeringens allmänna direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppgift att se över länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering med anledning av riksdagens beslut om ny bostadsfinansiering,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.