Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att konkurrenskommittén (C 1989:03) ges i uppdrag att i nära samverkan med företrädare för kommuner och landsting närmare överväga vissa frågor om förstärkt konkurrens i kommunal verksamhet.

Bakgrund

Konkurrenskommittén, som tillkallades efter regeringsbeslut den 2 februari 1989, har enligt sina direktiv (dir. 1989:12) i uppdrag att utreda hur konkurrenspolitiken ytterligare kan förstärkas (Dir. 1989:12).

Enligt direktiven skall kommittén bl.a.

• kartlägga hur konkurrensförhållandena har förändrats inom olika sektorer av ekonomin under de senaste tio åren samt analysera vilken betydelse konkurrensförhållandena har för att de centrala ekonomisk-politiska målen skall kunna uppnås,
• med utgångspunkt i den genomförda analysen och uppmärksammade brister föreslå åtgärder som verksamt kan bidra till en ökad konkurrens samt överväga ändringar av konkurrenslagstiftningen,
• särskilt analysera konkurrensförhållandena inom reglerade sektorer och föreslå åtgärder som ökar konkurrensen samt pröva om konkurrenslagstiftningen i ökad utsträckning kan tillämpas inom dessa sektorer.

Frågan om konkurrens inom den offentliga sektorn har inte närmare berörts i direktiven. Genom ett särskilt beslut den 21 juni 1989 överlämnade emellertid regeringen till kommittén en skrivelse från statens pris- och konkurrensverk om effektivitet i kommunal monopolverksamhet. Regeringen uttalade i beslutet att denna fråga skulle övervägas av kommittén. Kommittén har med anledning av detta inlett ett arbete om konkurrens inom det kommunala området. Kommittén har som ett första resultat av arbetet presenterat rapporten (SOU 1991:26) Kommunala entreprenader -- Vad är möjligt?

I årets budgetproposition (1990/91:100, bil. 2. s. 33 och 34) uttalade regeringen att kommittén i sitt fortsatta arbete bör uppmärksamma även områden inom den offentliga sektorn, där ökad konkurrens och mekanismer som stimulerar en effektiv resurshushållning kan förenas med och ofta främja de samhälleliga målen på området. Regeringen pekade på möjligheten att skapa marknadsliknande lösningar genom att skilja på rollerna som beställare och producent. Riksdagen hade inte något att erinra mot regeringens bedömningar i denna del (FiU25, rskr. 278).

Jag kommer i det följande att ta upp vissa punkter som bör ägnas särskild uppmärksamhet i kommitténs fortsatta arbete på det kommunala området.

Arbetet med att effektivisera den offentliga sektorn har stor betydelse för den framtida samhällsutvecklingen. Inom ramen för samhällets mål för olika verksamheter måste nya verksamhetsformer och idéer prövas. Det är viktigt att, som ett av många alternativ, pröva lösningar som genom konkurrens stimulerar en ökad effektivitet. Konkurrenskommittén har en viktig uppgift att fylla när det gäller att från sina utgångspunkter utarbeta konkreta förslag till effektivisering där fördelarna med en ökad konkurrens kan tas till vara även på det kommunala området.

Sedan konkurrenskommittén påbörjat sitt arbete i denna del har ett arbete på flera angränsande områden inletts. Bl.a. har en kommitté tillsatts med uppgift att utforma ett nytt system för statens bidrag till kommuner och landsting samt att se över den kommunala sektorns övriga finansieringskällor (dir. 1990:20). Vidare har en utredning fått i uppdrag att utreda vissa frågor om avgifter i kommunal verksamhet (dir. 1990:18). Båda dessa utredningar -- kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) och avgiftsutredningen (C 1990:09) -- har beröringspunkter med konkurrenskommitténs arbete. En ny kommunallag (prop. 1990/91:117), som delvis ändrar förutsättningarna för hur kommunerna kan organisera sitt arbete, har förelagts riksdagen.

Avgiftsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 1990:107). Den kommunala självkostnadsprincipens gränser tagit upp frågan om att öka konkurrensen inom delar av den tekniska försörjningen i kommunerna.

Remissbehandlingen av betänkandet visar att det finns ett stort intresse inom kommunerna att öka effektiviteten genom stärkt konkurrens. Frågan om de legala förutsättningarna för ökad konkurrens samt frågan om statens roll för att upprätthålla konkurrens inom områden där det finns förutsättningar för konkurrens bör nu övervägas närmare av konkurrenskommittén i samråd med avgiftsutredningen.

Rättvisande redovisningar av kommunernas och landstingens faktiska kostnader för olika verksamheter är en väsentlig förutsättning för att privata eller kooperativa företag skall kunna konkurrera med den kommunala egenregiverksamheten på lika villkor. Att hålla olika verksamheter åtskilda ökar möjligheterna att fördela kostnader och att ta fram rättvisande redovisningar. Inom de båda kommunförbunden pågår ett utvecklingsarbete för att ta fram mått på kostnaderna för att bedriva olika verksamheter. Kommittén bör följa detta utvecklingsarbete och föreslå åtgärder för att åstadkomma sådana redovisningar av kostnader som kan behövas i de fall då en kommun eller ett landsting inbjuder utomstående entreprenörer att delta i ett anbudsförfarande. Det är angeläget att det fortsatta utvecklingsarbetet på detta område bygger vidare på den metodutveckling som redan pågår inom de båda kommunförbunden. Kommittén bör i denna del bedriva sitt arbete i nära samråd med kommunalekonomiska kommittén. En annan sak är att det för statsmakternas uppföljning och utvärdering av vissa verksamheter kan krävas att t.ex. kommuner lämnar jämförbara sakuppgifter och att redovisningssystemen därför måste göra det möjligt att ta ut sådana uppgifter. Denna fråga bör inte behandlas av konkurrenskommittén.

Göteborgs kommun har i en skrivelse den 27 mars 1991 hemställt att regeringen tar de initiativ som behövs för att utvidga de kommunala befogenheterna på trafiksektorns område. Syftet är att göra det möjligt för kommuner att försälja kommunala tjänster till andra kommuner. Även denna fråga bör behandlas av kommittén. Kommittén bör belysa för- och nackdelar med en allmän sådan möjlighet.

Konkurrenskommitténs arbete bör mot bakgrund av vad jag nu har sagt fullföljas och fördjupas på det kommunala området. Det krävs en samordning av det arbete som pågår på flera områden. Idéer och förslag bör också diskuteras med de parter som berörs av förslagen. Arbetet bör därför bedrivas i kontakt med företrädare för kommuner och landsting samt de anställdas organisationer.

I arbetet bör kommittén också samråda med de tidigare nämnda utredningarna, nämligen kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) och avgiftsutredningen (C 1990:09). Dessa utredningar beräknas redovisa resultatet av sina arbeten under hösten 1991. Konkurrenskommitténs arbete i denna del bör därför vara slutfört ungefär samtidigt och senast den 1 november 1991.

Jag hemställer att regeringen utvidgar konkurrenskommitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Civildepartementet)