Dir. 1991:43
Forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret
-
Dir 1991:43
Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet R. Carlsson, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en samlad översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. Utredningen skall lämna förslag rörande behov, inriktning, omfattning, styrning, finansiering och struktur för att skapa en forskningsorganisation som svarar mot de framtida behoven.
Bakgrund
I proposition 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92 (s.24) har jag anmält behovet av en samlad översyn av totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete. Översynen bör ses som ett led i den översyn som redovisats i propositionen och som syftar till att skapa en mer entydig och effektiv styrning, finansiering och organisation av myndigheterna.
Regeringen har som en förberedelse inför 1993 års forskningspolitiska proposition utfärdat direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 1993/94--1995/96. Direktiven avser ej myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Definitioner
I det följande utgår jag från de definitioner som anges i regeringens proposition 1989/90:90 om forskning (s. 11):
- Grundforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan att någon bestämd tillämpning är i sikte. Man brukar indela den i
o ren grundforskning, där ingen restriktion läggs på forskningens inriktning och
o riktad grundforskning, som kan tänkas lägga grunden för tillämpning.
- Tillämpad forskning innebär ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer men, med en bestämd tillämpning i sikte.
- Utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. Inom försvaret skiljer man på
o objektbundet utvecklingsarbete och
o icke objektbundet utvecklingsarbete.
Nuvarande forskning och utveckling
För innevarande budgetår avdelas ca fyra miljarder kr. till forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret.
Merparten eller drygt tre miljarder kr. utgörs av objektbundet uvecklingsarbete vid svensk industri beställt inom ramen för anslagen för anskaffning av materiel hos försvarsgrenarna och anslaget Operativ ledning m.m. (fjärde huvudtitelns anslag B 2, C 2, D 2 och E 2). För närvarande dominerar JAS 39-projektet volummässigt.
För tillämpad forskning inom totalförsvaret avdelas 450 miljoner kr. inom anslaget G1. Gemensam försvarsforskning. Försvarets forskningsanstalt har programansvar för denna forskning och svarar också för huvuddelen av produktionen. Denna genomförs främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt-vetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenarna. Mindre delar av produktionen genomförs vid fortifikationsförvaltningen och försvarets materielverk.
För icke objektbundet utvecklingsarbete avdelas 300--400 miljoner kr. finansierade inom ramen för försvarsgrenarnas anslag för materielanskaffning samt inom anslaget E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling.
Flygtekniska försöksanstalten disponerar ca 8 miljoner kr. för bl.a. tillämpad forskning under anslaget L2. Flygtekniska försöksanstalten.
Militärhögskolan disponerar en anslagspost för forskning och utveckling, under anslaget F 9. Militärhögskolan, om 2,4 miljoner kr.
Inom totalförsvarets civila del avdelas resurser för forskning och utveckling från flera olika anslag, totalt ca 25 miljoner kr. De största posterna är tillämpad forskning för industriell varuförsörjning och för befolkningsskydd och räddningstjänst.
Grundforskning förekommer inom totalförsvaret endast i ringa utsträckning (inom anslaget G1), i huvudsak koncentrerat till sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för vår försvarspolitik och utformningen av vårt försvar.
Forsknings- och utvecklingsverksamhetens mångskiftande karaktär och de många beställarna och entreprenörerna gör att särskilda insatser är angelägna för att skapa en samlad överblick över området.
Vissa pågående studier och utredningar
På överbefälhavarens uppdrag genomförs vid försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk en kartläggning och utvärdering av försvarsrelaterad forsknings- och utvecklingskompetens. Detta är ett första led i framtagandet av en långsiktig strategi för kompetensförsörjningen vad avser forskning och utveckling för försvarsmaktens behov. Detta första steg skall redovisas före den 1 september 1991.
Överbefälhavaren har inrättat en projektgrupp för att under medverkan från försvarets forskningsanstalt utveckla idén om ett försvar suniversitet. Projektet beräknas pågå fram till den 1 juli 1992.
Tillsammans med styrelsen för psykologiskt försvar, försvarets forskningsanstalt och televerket har överstyrelsen för civil beredskap under år 1990 påbörjat olika aktiviteter för att utveckla forsknings- och studieverksamheten kring det civila försvarets grundläggande förutsättningar. Ett antal framväxande problemområden samlas till ett ramprogram för forskning.
En särskild utredare har på regeringens uppdrag granskat verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten. Utredarens förslag skall in gå som ett underlag till denna utredning.
Förändrade förutsättningar
Inom en mängd områden förändras nu de långsiktiga förutsättningarna för totalförsvarets forskning och utvecklingsverksamhet:
- Avspänningen i Europa leder till konkreta nedrustningsåtgärder. Kvaliteten på ny materiel utomlands kan dock fortfarande bli.
- Den fortskridande ekonomiska integrationen och Sveriges anslutning till EG påverkar också totalförsvarets villkor.
- Erfarenheterna av kriget i Persiska viken, främst vad gäller militärteknikens betydelse, väntas påverka försvarets utveckling i många länder.
- Återhållsamhet med försvarsanslag kan förväntas i Sverige och därmed ökad kostnadspress på alla myndigheter.
- Fortsatt omstrukturering av det svenska militära försvaret mot mindre kvantitet och högre kvalitet kan förutses.
- En ökad tonvikt läggs på luftförsvar.
- Till följd av kostnadspressen väntas modifieringar, ombeväpningar och moderniseringar av befintlig materiel få ökad betydelse.
- På sikt väntas svensk försvarsindustri krympa. Kvarvarande industri blir i ökande grad beroende av internationellt samarbete.
- Den militärtekniska utvecklingen behöver i allt större utsträckning utnyttja drivkraften inom den civila sektorns teknisk-vetenskapliga utveckling.
Överväganden
Uppgifter för totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete
Totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete har som sin viktigaste uppgift att stödja försvarssektorns utveckling och anpassning till förändrade villkor. I enlighet härmed skall forskningen och utvecklingen.
- bidra till sådan inhemsk kompetens att det svenska totalförsvaret kan utformas efter svenska förutsättningar och värderingar och att det kan självständigt operativt utnyttjas och underhållas,
- tidigt upptäcka och analysera hot och möjligheter till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen,
- identifiera och beskriva nya vägar att lösa totalförsvarets problem genom att utnyttja tekniskt och vetenskapligt kunnande, bedöma risker och möjligheter med dessa vägar samt driva på förändringar,
- bidra till sådan teknisk kompetens i materielanskaffningsprocessen att vi kan anskaffa system som är väl avvägda med hänsyn till uppgifterna, den militärtekniska utvecklingen och kostnaderna,
- bidra till kompetens för inhemsk utveckling och produktion av försvarsmateriel samt
- bidra till kunskapsbasen för en framtida tillväxt av försvaret om en sådan skulle erfordras.
Verksamheten inom programmet ''Gemensam försvarsforskning'' har främst uppgifterna (proposition 1989/90:90 om forskning s.122) att
- följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret,
- stödja utvecklingen av försvarsmateriel genom att ta fram och värdera idéer samt medverka vid tekniska systemutredningar,
- underbygga statsmakternas planering för att möta hotet från icke konventionella stridsmedel,
- analysera olika hot samt medverka i utformningen av säkerhetspolitiskt underlag och av prognoser,
- utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och planering,
- kartlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och krig,
- lämna underlag om olika vapensystems effekt på människan samt
- bedöma människans prestationer i relation till de krav som ställs under kriser och i krig samt i speciella situationer i fred.
Försvarsforskningens villkor
Forskning och utveckling för totalförsvaret har flera drag som skiljer den från motsvarande verksamhet inom andra samhällssektorer och som därför motiverat särskilda organisatoriska lösningar. Det finns också behov av nära samverkan med viss forskning bedriven vid universitet och högskolor. Det kan gälla att ta till vara det kunnande som finns där, få möjligheter att rekrytera kvalificerad personal samt att göra försvarsforskningens resultat tillgängliga för verksamheten vid universitet och högskolor. I vissa fall har det också visat sig förd elaktigt att förlägga försvarsforskning till universitet och högskolor.
Av världens samlade forskning och utveckling bedöms Sverige bidra med ca en procent. Detta innebär att huvuddelen av vår kunskap måste bygga på resultat från andra länder. Egen forskningsverksamhet kan vara ett sätt att förstå och rätt värdera resultat uppnådda i andra länder, men också ett sätt att bli en intressant samtalspartner för informationsutbyte. Forskning kan alltså i varierande utsträckning ses som en metod att få tillgång till forskningsresultat från andra länder.
Tillämpad forskning och utveckling för försvaret är mestadels tvärvetenskaplig, styrd av övergripande mål och tidsplanering hos olika avnämare och i många fall sekretessbelagd. Tillgång till utländskt kunnande kan i sådana fall erhållas genom avtal med andra länder.
För att lösa de av avnämarna angivna uppgifterna krävs följande av forskningsorganisationen
- Insikter i totalförsvarets uppgifter och funktion. Sådana insikter kan bl.a. erhållas genom att forskare deltar i studier och ut redningar bedrivna av försvarets myndigheter.
- Ett forskningskunnande i form av kompetenta forskare och ett inflöde av kunskaper från forskningsorganisationens omvärld.
- En långsiktig tillämpad forskning inom försvarsspecifika områden.
- Systemorienterade insatser där kunskaper från flera teknikområden integreras och utnyttjas för att finna nya sätt att utforma system och funktioner inom totalförsvaret.
För att avnämaren av forskning och utveckling skall kunna inrikta verksamheten och tillgodogöra sig dess resultat krävs en nära kont akt mellan forskare och avnämare och en ömsesidig insikt om varandras problem.
I det rådande statsfinansiella läget måste besparingar göras inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Därvid måste även besparingar inom forskning och utvecklingsarbete övervägas.
Utredningsuppdraget
Utredaren skall göra en samlad översyn av totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete. Därvid skall utredaren med utgångspunkt i en prolongerad ekonomisk nivå belysa konsekvenserna av en minskning av de ekonomiska resurserna för forskning och utveckling med 10, 25 respektive 40%. Det objektbundna utvecklingsarbetet berörs inte härav och skall i övrigt endast behandlas i de fall detta särskilt anges i det följande.
Inledande uppdrag
Utredaren skall göra en sammanställning av totalförsvarets nuvarande forskning och utvecklingsarbete (inklusive det objektbundna utvecklingsarbetet) vad gäller inriktning, omfattning, finansiering, ledning och organisation. Utredaren skall även redovisa vilka prioriteringar som görs, hur resurserna fördelas på olika insatser och hur verksamheten och dess resultat följs upp.
Utredaren skall -- mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och den minskning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas -- redovisa den forskning och utveckling som totalförsvarets myndigheter anmält behov av eller de områden i övrigt där från totalförsvarets utgångspunkt forskning och utveckling enligt utredarens preliminära mening är angelägen.
Utredaren skall översiktligt belysa internationella utvecklingstendenser av intresse för Sverige.
Härutöver skall utredaren redovisa i vilken utsträckning en för totalförsvaret relevant forskning bedrivs vid universitet och högskolor samt vilket samarbete som förekommer. Utredaren skall också ta del av direktiven för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 1993/94--1995/96 (bifogas) och överväga i vilken utsträckning och på vilket sätt de bör tillämpas på myndigheter som berörs i denna utredning.
Utredaren skall redovisa inom vilka områden som ambitionssänkningar och kostnadsreduceringar kan åstadkommas och lämna förslag till inriktning av det fortsatta arbetet.
Dessa inledande uppdrag skall redovisas senast den 1 november 1991.
Fortsatt arbete
Med utgångspunkt i utredarens redovisning den 1 november 1991 kan regeringen komma att meddela kompletterande direktiv.
Inriktningen för utredarens fortsatta arbete skall -- intill dess eventuellt ytterligare direktiv har meddelats -- vara följande.
Utredaren skall lämna förslag till hur försvarsforskningens inriktning och omfattning bör anpassas till de pågående förändringarna. I detta sammanhang skall utredaren bedöma vilka kompetenser som för Sverige är långsiktigt viktiga samt omfattningen av dessa kompetenser.
Utredaren skall lämna förslag till metoder för styrning och finansiering av försvarsforskningen. Utredaren skall belysa konsekvenserna av en ökad efterfrågestyrning och samfinansiering med andra forskningsfinansiärer.
Utredaren skall vidare lämna förslag till förändringar i organisationen för ledning och genomförande av totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete, bl.a. mot bakgrund av den minskning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas. Utredaren skall därvid särskilt beakta.
- behovet att med ett minimum av administrativa hinder genomföra tvärvetenskapligt arbete och upprätthålla nära kontakter mellan forskare och avnämare,
- fördelar med och möjligheter till ökat samarbete med andra länder, med svensk försvarsindustri, med andra samhällssektorer och med universitet och högskolor samt
- möjligheter och metoder att överföra resultat från försvarsforskningen till verksamheten vid universitet och högskolor och viceversa.
Utredaren skall belysa för- och nackdelar med två huvudalternativ för försvarsforskningens organisation.
I det ena alternativet skall en riktlinje vara att FOA även fortsättningsvis är huvudproducent av totalförsvarets tillämpade forskning.
I det andra alternativet skall inriktningen vara att försvarsforskningen förläggs till universitet och högskolor. Därvid eftersträvas att
- öka samordningen med högskolans egen forskning,
- stärka den inomvetenskapliga konkurrensen och påverka kvaliteten i forskningen,
- öka påverkan från andra samhällssektorer och forskningsmiljöer,
- göra publiceringen av forskningsresultat mera offentlig.
Eventuella förslag till förläggning av verksamhet till universitet och högskolor skall utarbetas efter samråd med berörda högskoleenheter.
Utredaren skall med ledning av slutsatserna av dessa båda huvudalternativ föreslå en framtida struktur för totalförsvarets forskningsverksamhet. Förslaget kan innehålla inslag från båda huvudalternativen.
Utredaren skall i sitt arbete samråda med den planerade utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Utredaren skall beakta vad som har anförts i direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsför slagens inriktning.
Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast den 15 juni 1992.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för försvardepartementet
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Försvarsdepartementet)
Bilaga till Direktiv 1991:43
Direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 1993/94--1995/96
Regeringen beslutar att bilagda direktiv skall gälla för följande myndigheters arbete med anslagsframställningar i fråga om forskning inför budgetåren 1993/94--1995/96:
rikspolisstyrelsen
statens kriminaltekniska laboratorium
kriminalvårdsstyrelsen
brottsförebyggande rådet
styrelsen för u-landsforskning
statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik
statens bakteriologiska laboratorium
socialstyrelsens läkemedelsavdelning
statens institut för psykosocial miljömedicin
banverket
statens geotekniska institut
statens väg- och trafikinstitut
sveriges meteorologiska och hydrologi ska institut
transportforskningsberedningen
vägverket
konjunkturinstitutet
Kungliga biblioteket
skolverksutredningen
universitetet i Stockholm
tekniska högskolan i Stockholm
Karolinska Institutet
högskolan för lärarutbildning i Stockholm
universitetet i Uppsala
högskolan i Falun/Borlänge
högskolan i Gävle/Sandviken
högskolan i Örebro
universitetet i Linköping
universitetet i Lund
högskolan i Kalmar
högskolan i Karlskrona/Ronneby
högskolan i Kristianstad
högskolan i Växjö
universitetet i Göteborg
Chalmers tekniska högskola
högskolan i Borås
högskolan i Karlstad
högskolan i Skövde
universitetet i Umeå
högskolan i Luleå
högskolan i Sundsvall/Härnösand
högskolan i Östersund
handelshögskolan i Stockholm
universitets- och högskoleämbetet
utrustningsnämnden för universitet och högskolor
forskningsrådsnämnden
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
medicinska forskningsrådet
naturvetenskapliga forskningsrådet
polarforskningssekretariatet
statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
socialvetenskapliga forskningsrådet
teknikvetenskapliga forskningsrådet
institutet för rymdfysik
Manne Siegbahn-institutet för fysik
statens delegation för rymdverksamhet
statens kulturråd
riksantikvarieämbetet
riksarkivet
naturhistoriska riksmuseet
Sveriges lantbruksuniversitet
skogs- och jordbrukets forskningsråd
centrala försöksdjursnämnden
lantbruksstyrelsen
skogsstyrelsen
arbetsmiljöfonden
statens råd för byggnadsforskning
statens institut för byggnadsforskning
statens energiverk
styrelsen för teknisk utveckling
utredningen om en ny näringspolitisk myndighet
Sveriges geologiska undersökning
kemikalieinspektionen
statens naturvårdsverk
statens strålskyddsinstitut
Anslagsframställningarna och de rapporter som myndigheterna önskar inge till regeringen skall, förutom till vederbörande departement, även skickas till statsrådsberedningen i 2 ex. och finansdepartementet i 3 ex.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Björn von Sydow
Kopia till
samtliga departement
angivna myndigheter
statskontoret
statistiska centralbyrån
arbetslivscentrum
arbetsmiljöinstitutet
Kungliga skogs- och lantbruksakademien
Kungliga vetenskapsakademien
Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Ingenjörsvetenskapsakademien
Stiftelsen riksbankens jubileumsfond
Bilaga
Gemensamma direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för bå 1993/94--1995/96
Inledning
Regeringens strävan är att föra en politik som gör att forskningen får ökad betydelse i det svenska samhället. Syftet är att öka vårt lands produktiva förmåga, förbättra levnadsförhållandena och miljön, höja livskvaliteten i vårt samhälle samt bidra till en god internationell utveckling.
Regeringen och riksdagen måste inför sina forskningspolitiska ställningstaganden ha underlag och förslag som visar på olika förändringsmöjligheter inom svensk forskning. Det måste ställas särskilda krav såväl på kompetens och kontinuitet som på förnyelse i ett relativt litet land, både för att forskningen skall ha möjlighet att bidra till en önskvärd samhällsutveckling och för att kontakten med den internationella forskningsfronten skall kunna bibehållas och utvecklas.
Forskningspropositioner har sedan början av 1980-talet lagts fram vart tredje år. De har inneburit att resurs- och avvägningsproblem inom svensk forskning kunnat få en samlad behandling.
Riksdagen har år 1988 beslutat att regering och riksdag vart tredje år skall göra en fördjupad prövning av omfattningen och inriktnigen av myndigheternas verksamhet.
Regeringen kommer för forskningens del att redovisa förslag för riksdagen år 1993 avseende treårsperioden 1993/94--1995/96. En utgångspunkt för förslagen skall vara berörda myndigheters resultatanalyser för forskningsverksamheten. De skall innehålla såväl kvantitativa som kvalitativa redovisningar av de uppföljningar och utvärderingar som utförts (se prop. 1989/90:90 kap.10). Myndigheterna bör därvid koncentrera analyserna och redovisningarna till de centrala delarna av forskningsverksamheten inom sina områden.
Statistiska centralbyrån kommer i början av år 1992 att, på regeringens uppdrag, publicera en forskningsstatistisk årsbok med samlade uppgifter om svensk forskningsverksamhet.
Hittillsvarande utveckling och framtida behov
Myndigheter som disponerar statliga medel för forskning, eller där forskning är en väsentlig del av myndighetens arbete, (se prop. 1989/90:90) skall således inför budgetåren 1993/94--1995/96 belysa:
- utvecklingen inom sina ansvarsområden med avseende på såväl grundforskning som tillämpad forskning. Det är angeläget att få en ut förlig och för lekmannen förståelig bild av rådande förhållanden och uppnådda resultat.
- behovet och möjligheterna att inom landet täcka olika forskningsområden inomyndighetens övergripande ansvarsområde.
- hinder för ett förändringsarbete och behovet av förändringar för att svara mot de krav som den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen ställer.
- den nuvarande resursfördelningen utifrån aspekten balans mellan fasta och rörliga resurser för forskning. Myndigheterna bör här också redovisa sina bedömningar av för- och nackdelar med olika alternativa fördelningar.
Utgångspunkten för regeringens politik är att forskningen i landet skall växa utan att de statliga kostnaderna ökar. Myndigheterna skall därför redovisa sina förslag inom ramen för de resurser man disponerar bå 1992/93. Myndigheterna skall också redovisa hur arbetet med produktivitets- och kvalitetsförbättringar bedrivs och vilka resultat man på det viset åstadkommit den senaste treårsperioden, resp. räknar med att åstadkomma under den period som anslagsframställningen avser.
Mer omfattande analyser bör vara regeringen tillhanda senast 10 maj 1992, om inte tidigare datum anges i annat sammanhang. Anslagsframställningarna skall vara ingivna senast 31 augusti 1992. För myndigheterna under utbildningsdepartementet gäller att anslagsframställningarna skall lämnas senast den 1 juni 1992.
Samhällsnyttan
Allmänt sett löses samhällsproblem mer effektivt, om arbetet sker på en god vetenskaplig grund. En viktig frågeställning inom alla samhällssektorer är om forskningen spelar en väl avvägd roll i förhållande till de problem och otillfredställda behov som man möter inom sektorn.
Alla myndigheter som har sektoriellt motiverade forskningsanslag skall i sina anslagsframställningar redovisa bedömningar av om den forskning man bedriver eller finansierar är väl anpassad till sektorns behov. Myndigheterna skall också kunna lämna förslag till omfördelning av medel avsedda för verksamheten inom sektorn och medel för forskning. Myndigheterna bör också belysa möjligheterna till ökad samverkan kring gemensamma forskningsuppgifter för myndigheter inom olika sektorer.
Alla myndigheter skall redovisa det arbete som utförts för att den forskning som man bedriver eller finansierar skall komma till kän nedom, nytta och användning i samhället. Resultatet av detta arbete bör också belysas så utförligt och åskådligt som möjligt.
Myndigheter som utför forskning och som är verksamma på samma ort som universitet och högskolor skall redovisa på vilket sätt forskningsarbetet redan nu samordnas eller kan samordnas med högs kolan. Förslag till närmare samordning skall utarbetas av myndigheterna i samverkan.
Produktionslivets forskning och utvecklingsarbete
Svenska företags insatser för forskning har ökat kraftigt under 1980-talet, men för åren 1988 och 1989 redovisas en minskning. Näringslivets forsknings- och utvecklingsarbete är också mycket ojämnt fördelat mellan olika branscher, storlek på företag och lokalisering. Företagen samarbetar på forsknings- och utvecklingsområdet i ökande grad internationellt. På senare år har också en viss utlandsetablering förekommit. Inom hela tjänstesektorn är forskningen relativt begränsad. Det gäller såväl den offentliga sektorn som den enskilda.
Myndigheter med forskningsanslag som är av direkt relevans för produktionslivet skall, efter kontakt i lämpliga former med företag, kommuner, landsting, organisationer osv, belysa möjligheter och behov av att öka användningen av forskning och utveckling i produktionslivet. Myndigheterna bör även belysa möjligheterna att få näringslivet, kommunerna etc. att ta på sig ökade uppgifter i syfte att sprida ny teknik, som härrör från forsknings- och utvecklingsarbetet, ut på marknaden.
Internationell samverkan
Det internationella forskningssamarbetet får alltmer ökad omfattning och svenska forskargrupper och företag lägger i ökad utsträckning ned arbete i internationell samverkan. Inte minst de senare årens utveckling i Europa har skapat förutsättningar för detta. De pågående förhandlingarna mellan EFTA-länderna och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG) kan sannolikt leda till att Sverige under den aktuella budgetperioden kommer att medverka fullt ut i EGs ramprogram för forskning. Konsekvenserna av detta kan bli att vissa inhemska satsningar kan reduceras eller att andra bör utökas för att en erforderlig intern forskningsbas skall erhållas.
Myndigheterna bör belysa omfattningen och inriktningen av det internationella samarbetet. Vidare bör redovisas de finansiella konsek venserna av samarbetet med EG om och när ett s.k. EES-avtal träder i kraft. Myndigheterna bör också belysa i vilken utsträckning som det ökade internationella samarbetet kan medföra omprioriteringar av forskningsresurser. Vidare skall man ange om det under 1990-talet kommer att aktualiseras ytterligare svenskt deltagande i stora i nternationella vetenskapliga anläggningar eller program.
Myndigheterna bör belysa möjligheterna att systematiskt knyta forskare från andra länder under längre perioder till svenska forskningsinstitutioner. Utgångspunkten bör vara att forskarnas kompetens skall komma såväl de svenska värdarna som hemlandet tillgodo. Myndigheterna bör även belysa möjligheterna för svenska forskare att på motsvarande sätt bygga upp en kompetens under längre perioder utomlands.
Regionala frågor
I ett internationellt perspektiv är det naturligt att vi slår vakt om att det i Sverige utföres omfattande och kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Att så sker har stor betydelse för det svenska samhället, såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt. Därför är det naturligt att regeringen och riksdagen verkar för att alla delar av Sverige får del i den vetenskapliga verksamheten.
Denna har i hög grad kommit att koncentreras till universitetetsorterna, samtigt som det också inom dessas omgivande regioner finns stora skillnader mellan olika orter. Forskningen har genom olika åtgärder ökat markant även vid de mindre och medelstora högskolorna. Myndigheterna skall redovisa hur de forskningssatsningar som gjorts på dessa högskolor har följts upp och utvärderats samt, om möjligt, vilka resultat de givit.
Det är oundgängligt att vetenskaplig verksamhet bör utföras där de vetenskapliga kvalitetskraven kan uppfyllas bäst. Alla myndigheter skall därför, i sina resultatanalyser och ev. förslag till förändringar av verksamheten, belysa olika lokaliseringsalternativ ur detta perspektiv.
Rekrytering av forskare
Myndigheterna skall, mot bakgrund av bl.a. de analyser som de föregående uppdragen leder till, göra en uppskattning av behovet av forskare inom sina respektive verksamhetsområden till omkring år 2000.
Myndigheterna bör avge förslag som kan leda till att förutsättningarna för rekrytering av nya generationer foskare förbättras. Det gäller inte minst att underlätta för kvinnor och studerande från miljöer utan studietradition att satsa på en fullödig forskarkarriär. Högskolorna och universiteten bör vidare redogöra för sådana åtgärder som utförts i syfte att stimulera de studerandes intresse för forskning.