om forskning

Regeringens proposition =

1989/90:90 [2

om forskning

Prop.

1989/90: 90

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Föredragande vid regeringssammanträdet har varit statsrådet Feldt samt cheferna för justitie-, utrikes-, försvars-, social-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads-, industri- och civildepartementen samt miljö- och energidepartementet; vidare statsråden Lindqvist, Engström, Wallström, Lööw och Persson.

Uppställningen av propositionen ansluter sig till den ärendefördelning mellan departementen som är avsedd att tillämpas under den tid förslagen gäller. Frågor om energiforskning återfinns därför under avsnittet om industridepartementets verksamhetsområde.

Stockholm den 8 februari 1990

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringens avsikt med de förslag som lämnas i denna proposition för perioden 1990/91—1992/93 är att öka och förbättra den vetenskapliga produktionen i Sverige. Regeringen vill främja vetenskapliga framsteg och ökat vetenskapligt kunnande på alla områden — från teologi till teknologi. Samtidigt behövs klara prioriteringar.

Statens stöd till forskning och utveckling bör i första hand avse grundläggande forskning. Insatser för denna utgör också tyngdpunkten i denna proposition. Regeringen förutsätter att näringslivet även fortsättningsvis står för de uppgifter företagen av hävd tagit på sig inom tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Mot denna bakgrund blir en första prioritering naturligen att fortsätta

1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 90

insatserna för att förbättra förutsättningarna för den grundläggande vetenskapliga verksamheten vid universitet och högskolor samt utbildningen av forskare.

Systemet med forskningsråd förstärks och byggs ut. Två nya forskningsråd inrättas. Samtliga forskningsråd får ökade resurser. Råden uppmanas att i större utsträckning verka interdisciplinärt och genom koncentrerade insatser.

Utrustningssituationen förbättras dels genom ökade anslag till tyngre vetenskaplig utrustning, dels genom en förstärkning av medlen till de vetenskapliga biblioteken inom de humanistiska och teologiska fakulteterna.

I propositionen föreslås att ett sektorsforskningsansvar byggs upp inom kulturområdet. Samtidigt föreslås förstärkningar av den humanistiska forskningen.

Fortsatta insatser för forskning om arbetslivets förnyelse och arbetsmarknadspolitik föreslås. Forskning kring folkhälsofrågor ökar. Delegationen för social forskning och delegationen för invandrarforskning ersätts av ett socialvetenskapligt forskningsråd. Vidare förs ett antal andra departementsanknutna sektorsforskningsuppgifter över till närmast berörda myndigheter.

Ökade insatser föreslås för miljö-, naturresurs- och energirelaterad grundläggande forskning. Syftet är att svensk FoU skall kunna lämna bidrag till förbättringar av den svenska miljön. Detta inkluderar frågor som aktualiseras av avvecklingen av kärnkraften. Dessutom lägger dessa satsningar en fast grund för svenskt agerande på det internationella planet.

Ett teknikvetenskapligt forskningsråd inrättas. Universitets- och högskolebaserade konsortier för materialteknisk forskning får särskilda medel. I propositionen framhålls att all teknikutveckling, och särskilt den som finansieras med statliga medel, bör ske med hänsyn tagen till miljön. Detta markeras genom ett särskilt forskningsprogram på miljöteknikområdet som skall knyta samman pågående forskningsverksamhet på en rad områden.

Regeringen fortsätter förhandlingarna om fullständigt deltagande på ramprogramnivå i EG:s nya ramprogram för forskning och utveckling under åren 1990— 1994. Regeringen avser återkomma om anslag för detta ändamål. I propositionen föreslås även betydande nytillskott för deltagande i EG:s nuvarande forskningsprogram. Medlen för vetenskapligt samarbete med öststaterna i Europa ökas betydligt.

Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna samt vårdhögskolorna bör integreras bättre i högskolans forskning. För att underlätta detta innehåller propositionen förslag om åtgärder som syftar till att öka omfattningen av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna och vårdhögskolorna i Sverige.

Regeringen avser att fatta beslut om ctt antal uppdrag till olika myndigheter m.m. som skall ge underlag för det fortsatta forskningspolitiska arbetet. Stor vikt kommer då att läggas vid vilket utbyte de statligt finansicerade insatserna ger såväl rent vetenskapligt som med avscende på samhällsnytta samt effektivitet i organisation och arbete.

Regeringens förslag till riksdagen om ökade statliga satsningar på forsk- — Prop. 1989/90:90 ning och utveckling under perioden 1990/91-—1992/93 innebär utöver pris- och löneomräkning, ett tillskott av reformmedel under de tre budgetåren motsvarande en bashöjning av 1 miljard kronor.

Denna proposition har utformats och skrivits på ett något annorlunda sätt än andra propositioner. Syftet med detta är att vinna erfarenheter för en eventuell övergång till en ny utformning av regeringens förslag till riksdagen. Den nya utformningen skall bl. a. göra större propositioner med förslag som beretts inom flera departement mer lättöverskådliga och lättlästa.

Propositionen är skriven så att regeringen i de första tio avsnitten (s. 4— 101) redovisar svensk forsknings situation i dag och föreslår allmänna riktlinjer för forskningspolitiken under de närmaste åren. Därefter följer i avsnitten 11—23 (s. 103—461) en mer detaljerad redovisning av regeringens förslag. Dessa avsnitt följer den indelning i departementsområden och statsbudgetens huvudtitlar som avses träda i kraft under våren 1990. Detta betyder att energiforskningen redovisas i avsnitt 21 (industridepartementets verksamhetsområde). Det regeringen vill att riksdagen skall ta ställning till återfinns alltid under rubriken Ärendet till riksdagen, vilket således motsvarar den tidigare rubriken Hemställan.

Forskningen och samhällsutvecklingen — en inledning

Vårt behov av kunskap

Ny kunskap är revolutionerande. Den kastar om mänskliga synsätt och handlingar. Men det är omöjligt att på förhand föreställa sig vari den nya kunskapen består eller hur den kan komma att påverka individer och samhällsförhållanden.

Under efterkrigstiden kännetecknades politiken av en medveten strävan att bygga upp de raserade samhällena genom att utnyttja vetenskapens och teknikens landvinningar. Framför allt växte de klassiska forskningsområdena fysik och kemi snabbt och förnyades genom en rad betydelsefulla upptäckter. Många av dessa blev basen för industriell nydaning. Under senare årtionden har de biologiska och medicinska vetenskaperna utvecklats kanske än snabbare. Inte minst har molekylärbiologin revolutionerat våra kunskaper om livsprocesserna med en detaljrikedom som är häpnadsväckande. Detta område står nu i centrum också för industriell utveckling och politiskt intresse.

Kunskapsförändringar som vi ännu knappast kan bedöma verkningarna av har skett under 1980-talet. Ett exempel är supraledningen vid högre temperaturer. Genombrottet för informationsteknologins tillämpning i kommunikationer och ADB-system kommer tveklöst att medföra stora förändringar som vi ännu bara kan ana konsekvenserna av. Samtidigt har nya kunskaper skärpt vårt medvetande om växande hot mot vår miljö.

Den vetenskapliga utvecklingen går snabbt vidare. Dagligen ger oss massmedia nyheter om hur kunskaperna om världen omkring oss vidgas, hur dessa tas i mänsklighetens tjänst, hur industrin förnyas men också hur förödande konsekvenserna kan vara av ett oklokt utnyttjande av de naturresurser som är människan givna. Det blir alltmer uppenbart att utvecklingen förutsätter en fördjupad analys av vad som i ett längre perspektiv kan vara till gagn för miljön, för det samhälle vi bygger och för de människor som skall verka där. Allt tydligare inser vi också att forskningen i allt högre grad kan beröra människors grundläggande etiska värderingar. Stödet för och inriktningen av forskning och utveckling har därför naturligen blivit en central politisk fråga.

Forskningen påverkar i hög grad den enskilda människans livsvillkor. Det är ofrånkomligt att etiska frågor dyker upp i dessa sammanhang. I synnerhet biotekniken har under senare år aktualiserat tidigare otänkbara frågeställningar i anslutning till utvecklingen av nya metoder. Vi kan vänta att helt nya frågor dyker upp allteftersom forskningen tillför nya kunskaper och tillämpningar. Etiska frågor fordrar en omfattande diskussion både inom och utanför forskarsamhället. Forskningen måste följa samma etiska och rättsliga regler som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt.

Det är i många avseenden berättigat att tala om att det vetenskapliga 4

sökandet efter nya kunskaper är ett samhällsintresse, ja ett samhällsuppdrag. Det anses naturligt och nödvändigt att företagen satsar på att utveckla nya produkter och produktionsprocesser. Insatser från forskare och tekniker är av avgörande betydelse för industrins produktivitet. Lika naturligt och nödvändigt är det att samhällsproblemen blir föremål för forskning. Ohälsa och miljöförstöring kan, liksom andra samhällsproblem, motverkas genom nya kunskaper.

Uppdraget innefattar i hög grad också den forskning som inte har sin utgångspunkt i konkreta tillämpningar. Det är ett värde i sig att arbeta med frågor om människans villkor som generationer av människor har ställt. Nya kunskaper kan också oförutsett ge avgörande bidrag till hur problem som vi i dag kanske inte ens är medvetna om skall tas om hand. Detta är en del av forskningens villkor och spänning, som kan vara väl så fantasieggande.

Forskarna måste själva stå för arbetet att tolka och bedöma forskningsresultatens vetenskapliga kvalitet och hållbarhet. Lika nödvändigt är det att forskarna själva har ansvar för hur betydande delar av resurserna för vetenskaplig utveckling kommer till användning. Genom det internationella forskningssamarbetet pågår ständigt en utvärdering av tidigare forskningsinsatser och pågående forskningsarbete.

Det kan synas som en motsägelse att en demokratisk forskningspolitik dels innehåller ett betydande mått av samhällsuppdrag till forskarna, dels lämnar dessa i hög grad obundna att själva, under inbördes diskussion och konkurrens, öka våra gemensamma kunskaper. Men en sådan arbets- och ansvarsfördelning är möjlig i en genuin demokrati, när medborgarna, deras valda företrädare och forskargrupperna kan kommunicera med varandra.

Att skapa förutsättningar för förtroendefulla kontakter mellan forskning och allmänhet är en angelägen uppgift för forskningspolitiken. Genom en ökad information om forskningens inriktning och resultat främjas ett erfarenhetsutbyte som gör det möjligt för fler människor att konstruktivt delta i den fortgående forskningsdebatten.

Ett mänskligt samhälle Den världsbild som forskningen givit dagens människor är en grundläggande del av vad som allmänt kallas kultur. Naturvetenskaperna och samhällsvetenskaperna är omistliga i det moderna samhället; de fördjupar vårt perspektiv på tillvaron och hjälper oss att finna förnuftiga lösningar på mänskliga problem. Ändå kan detta aldrig leda till mer än en vidgad grundläggande kunskap och ett sätt för oss att strukturera den värld vi lever i. Människors värderingar och etiska och religiösa frågor är och förblir den andra dimensionen av det mänskliga livet. Det är kring dessa frågor som den humanistiska och teologiska forskningen kretsar.

I vår strävan mot ett mänskligt samhälle, som ju också brukar kallas ett humanistiskt samhälle, måste därför finnas plats för humanistisk forskning och konstnärlig utveckling med en vid tolkning av dessa begrepp. Inte minst är detta viktigt för att envar skall finna sin identitet och få kunskap

om sin egen historia. Kunskaper och insikt om den egna historien bidrar också till en bättre förståelse för andra människor och deras kulturer. Det är därför också en betydelsefull kraft för att motverka oroande tendenser till främlingsfientlighet. En starkare identitet får inte förväxlas med chauvinism och fientlighet visavi andra folkgrupper.

Humanioras och de konstnärliga verksamheternas kritiska funktion är oundgänglig för ett samhälle som strävar efter att ge alla människor rätt till ett värdigt liv. Den humanistiska forskningen ger instrumenten att granska effekterna av den tekniska utvecklingen. Den analyserar hur villkoren för den enskilda människan förändras i ett historiskt perspektiv. Humaniora ger oss vidare redskapen att kommunicera med och förstå omvärlden och kunskaper som är av grundläggande betydelse både för bedömningen av förhållandena i vårt eget land och för kvaliteten i vår kontakt med andra länder. I utvecklingen av den svenska forskningen under 1990-talet är det angeläget att också de humanistiska vetenskaperna stärks.

Forskningens roll i samhällsbyggandet Den samhällsvetenskapliga forskningen har givit oss mycken ny kunskap om utvecklingen av människan och hennes samhällen i gången tid och bidrar till en vidgad förståelse av dagens händelser. Det är uppenbart att den tekniska utvecklingen spelat en avgörande roll för framväxten av det samhälle som vi lever i. En allt effektivare energianvändning, utvecklingen av nya former för kommunikation, möjligheter till massproduktion av de basvaror som vår vardag kräver, såsom föda, bostad och kläder, har givit oss nya möjligheter att utnyttja vår tid.

Men nu ställs nya frågor som ger samhällsvetenskaperna centrala uppgifter i samhällets fortgående förändring. Vad betyder det förändrade politiska klimat som tycks växa fram internationellt? Vilka nya klassklyftor riskerar att växa fram? Vilka blir de framtida skiljelinjerna mellan industriländer och utvecklingsländer? Vilka är människornas reaktioner inför och under den pågående utvecklingen? Samhällsbyggandet måste i framtiden i högre grad än tidigare grundas på analys av människans förändrade situation i dagens och, så långt som möjligt, framtidens samhälle.

Också i många andra avseenden behöver vi en ökad forskning. I skarp kontrast till forsknings- och utvecklingssatsningarna inom näringslivet står de mycket blygsamma insatser som görs för att utveckla den offentliga sektorn. Detta gäller såväl statens som landstingens och kommunernas verksamhet. Det är de två sistnämnda som svarar för den dominerande delen av det arbete i den gemensamma sektorn som direkt berör medborgarna. Statistiska centralbyrån (SCB) har i en första kartläggning visat att kommunernas och landstingens forsknings- och utvecklingsinsatser för år 1988 beräknas motsvara 0,1 96 av driftskostnaderna. Skolan, vården, energiförsörjningen, vatten- och avloppshanteringen samt trafiken är exempel på verksamheter i samhället som skulle vinna mycket på ett systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

I dagens samhälle är tjänstesektorn omfattande, både inom enskild företagsamhet och inom offentlig verksamhet. Utvecklingsarbetet inom

tjänstesektorn har en mycket liten omfattning i förhållande till det utveck- Prop. 1989/90: 90 lingsarbete näringslivet bedriver för att skapa nya produkter. Det svaga forsknings- och utvecklingsarbetet inom såväl den enskilda som den gemensamma tjänstesektorn kan vara en av orsakerna till den relativt låga produktivitetsutvecklingen inom denna sektor. De nuvarande forskningsinsatserna för att förbättra tjänstesektorns funktion måste därför förstärkas.

Naturresurser och miljö Resurs- och miljöproblemen framstod fram till det andra världskriget som lokala till sin natur. De hade ännu inte fått nämnvärd politisk betydelse. Under 1950-talet förändrades miljömedvetandet. Smogkatastrofen i London 1952 medförde en för tidig död för flera tusen människor i Londonområdet, några år senare väckte Rachel Carsons bok Tyst vår internationell uppmärksamhet och mot slutet av 1960-talet visade svensken Svante Odén att en långsam försurning av nederbörd, mark och vatten pågick inom ett stort område kring de mest industrialiserade delarna av Europa. Sverige påpekade i sitt bidrag till FN:s miljökonferens i Stockholm år 1972 att luft- och vattenföroreningar sprids över stora avstånd och att därigenom enskilda länder påverkar varandra. Från svensk sida hävdades redan då att internationell samverkan var angelägen för att hejda en ökande försurning av vår omgivning. Perioden från 1950 till 1975 kan karaktäriseras som en tid av växande insikt om resurs- och miljöproblemens regionalt gränsöverskridande karaktär och behovet av internationell samverkan.

Under 1980-talet har de globala problemen kommit i förgrunden. Under de allra senaste åren har människans påverkan på jordens klimat på allvar aktualiserats som ett grundläggande hot mot den fortsatta förbättringen av människans livsvillkor, Särskilt efter publiceringen våren 1987 av slutrapporten från FN:s kommission för miljö och utveckling, Vår gemensamma framtid, har den politiska aktiviteten vuxit kraftigt på det internationella planet.

Under 1900-talets sista decennium och i inledningen av 2000-talet ställs nu världens länder inför uppgiften att trygga en ekologiskt hållbar utveckling. På vissa håll gäller frågan omedelbar överlevnad. Dessa frågor går långt utöver vad enskilda nationer tidigare konfronterats med. Det framstår som alltmer uppenbart att en nära samverkan mellan världens länder är nödvändig för att gemensamt och på ett framgångsrikt sätt möta denna utmaning. Miljöinriktad forskning inom alla områden har en nyckelroll att spela i detta sammanhang.

Regeringen anser att dessa centrala framtidsfrågor motiverar väsentligt utbyggda resurser för forskning kring våra naturresurser och människans påverkan på vår miljö. Det är också nödvändigt med en nära samverkan mellan olika forskningsdiscipliner och mellan teori och praktik. Förslagen till riksdagen är ett uttryck för en sådan prioritering.

Teknisk-industriell forskning och utveckling Prop. 1989/90: 90 Hotet mot miljön har ibland uppfattats som så allvarligt att en fortsatt utbyggnad av den industriella verksamheten måste hejdas. Det är ytterst angeläget att i stället finna nya former för industriell tillväxt som säkerstäl- Jer en långsiktigt bärkraftig utveckling. Den industriella världens välstånd bygger på tekniskt kunnande baserat på den grundläggande naturvetenskapens landvinningar. Så kommer även att vara fallet i framtiden. Men i den framtida utvecklingen kan vi inte, vare sig i industriländer eller i utvecklingsländer, vänta med att avsätta resurser för att förbättra miljön tills levnadsstandarden höjts. Arbetet måste vara inställt på att förena tekniska innovationer med kraven på miljöhänsyn.

Den tekniska forskningen och utvecklingen är en spjutspets mot framtiden med utgångspunkt i naturvetenskapens senaste landvinningar och resultat. Det tekniska utvecklingsarbetet syftar till att omsätta forskningens resultat i nya produkter och aktiviteter i samhället. Både för att förbättra vad som i det förgångna varit ofullkomliga produkter och för att utveckla nya krävs en omfattande forskning och utveckling. |

Materialteknik är ett nyckelområde i den tekniska och industriella utvecklingen. Kunskap om hur befintliga och nya material på bästa sätt kan användas i kvalificerade produkter och konstruktioner har fått en allt större betydelse för Sveriges industri och övriga samhällsutveckling.

Världen och även Sverige står inför utmaningen att utveckla nya industriella processer och produktionsformer som hushållar med naturresurser, tar till vara råvaror effektivt, är energisnåla och inte skadar människan och miljön. Det är angeläget att så långt som möjligt utveckla slutna kretslopp för materialflödet i samhället. Hanteringen av föroreningar från industriell tillverkning och av avfall från både produktion och hushåll blir en grundläggande uppgift. Det är väl känt hur de stora urbana konglomeraten i världen i såväl industriländer som utvecklingsländer brottas med växande problem för att ta hand om de avfallsmassor som dagens samhälle producerar.

Informationsteknologins utveckling under de senaste årtiondena innebär en omvandling av det tidigare i hög grad produktinriktade samhället mot ett alltmer kunskapsinriktat samhälle. Denna utveckling kommer att bli av central betydelse under 2000-talet och innebär en revolution först för industriländerna, men så småningom även för utvecklingsländerna. Tidigare satsningar i Sverige och den snabba utvecklingen av datorbaserad verksamhet ger oss i ett internationellt perspektiv en god utgångspunkt för att aktivt delta i denna gradvisa transformation av samhälle och arbetsliv.

Den nuvarande industriella tillväxten bygger på en snabb vetenskaplig och teknisk utveckling. Även om Sverige knappast kan ligga i frontlinjen mer än inom ett fåtal av teknikområdena måste den svenska kunskapsbasen breddas och en kraftigare teknisk och industriell utveckling eftersträvas inom ett antal utvalda delområden. Denna proposition understryker i detta sammanhang främst vikten av att materialteknik och miljöteknik nu tillförs ökade resurser.

Den svenska forskningspolitiken under 1980-talet kännetecknas av strävan efter kontinuitet och förnyelse. För en effektiv planering av forsknings- och utvecklingsverksamhet är långsiktighet i besluten och kontinuitet i den politiska inriktningen av grundläggande betydelse. Samtidigt krävs en fortlöpande förnyelse. Såväl för forskningens kvalitet som för den ekonomiska bärkraften i det industriella utvecklingsarbetet krävs ständig utvärdering och omprövning.

Forskningspolitiken har i Sverige utformats i en kontinuerlig dialog mellan samhälle — regering och riksdag — och forskare. Denna fruktbringande dialog är ett annat kännetecken för svensk forskningspolitik. Den innebär en fortlöpande granskning och prövning som är av stor betydelse för vidareutvecklingen av både forskningen i sig och det forskningspolitiska tänkandet.

Det är nu tio år sedan riksdagen fattade beslut om en ny form av forskningspropositioner som innebär att regeringen vart tredje år ger en samlad redovisning och bedömning av svensk forskning och utveckling, föreslår de övergripande politiska målen och gör de nödvändiga prioriteringarna mellan olika forskningsområden.

Såväl regeringens förslag som riksdagens beslut under tioårsperioden har utgått ifrån att universitet och högskolor, som vi samlat kallar högskolan, bör ha huvudansvaret för den forskning som finansieras med allmänna medel. I 1984 års forskningsproposition gällde huvudfrågorna avvägningen mellan grundforskning, sektorsforskning och näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet, liksom högskoleforskningens kvalitet och forskarnas arbetsvillkor. Dessa frågor är av så grundläggande karaktär att de också kom att framstå som centrala i 1987 års forskningsproposition. Förstärkningarna i denna riktades huvudsakligen mot högskolan, med tonvikt på rekryteringen av nya generationer forskare.

Även i årets proposition för regeringen fram förslag som syftar till att stärka i första hand högskolans insatser för landets långsiktiga kunskapsförsörjning.

Sammanfattning av regeringens förslag till resursförstärkningar De totala statliga medlen för forskning och utveckling, exklusive affärsverken, uppskattades år 1988/89 till ca 12,5 miljarder kronor. Av dessa utgjorde 3,2 miljarder kronor anslag från försvarsdepartementet.

Regeringens förslag till riksdagen innebär omfattande resursförstärkningar avseende forskning och utveckling under de närmaste tre budgetåren. De medel som redovisas i det följande är ökade resurser utöver sedvanlig kompensation för höjda löner och priser. Förutom reformmedlen har vissa omprioriteringar skett dels mellan olika forsknings- och utvecklingsinsatser, dels mellan övrig verksamhet och forskning och utveckling.

Forskningen inom försvarsdepartementets område redovisas endast kortfattat i denna proposition och resursfrågorna berörs ej. Till dessa forskningsinsatser återkommer regeringen i samband med den kommande försvarspolitiska propositionen år 1991.

förändringen i förhållande till närmast föregående år. Som framgår av tabellen föreslås reforminsatserna ske successivt under perioden. De rce-

formmedel som föreslås för budgetåren 1991/92 och 1992/93 är absoluta

belopp och kommer ej att prisomräknas det år insatserna läggs ut. Regeringens samlade förslag till ytterligare insatser för forskning och utveckling innebär en bashöjning med 1 miljard kronor vid treårsperiodens slut.

Tabell 1. Reformbelopp 1990/91—1992/93

Föreslagna förstärkningar (Milj. kr.)

1990/91 1991/92 1992/93 Bashöjning

vid periodens slut UNIVERSITET OCH

HÖGSKOLOR 188 130 132 450

Doktorandtjänster 39 32 32 103 Riktade insatser till fakulteterna 6 43 50 99 Mindre/medelstora högskolor och vårdhög-

Humanistisk-samhälilsvetenskapliga forskningsrådet 16 - - 16 Medicinska forskningsrådet 10 10 3 23 Naturvetenskapliga forskningsrådet 15 13 6 34 Statens delegation för rymdverksamhet - 2 = 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd 3 7 5 15 Teknikvetenskapliga forskningsrådet! = 5 5 10 Socialvetenskapliga

forskningsrådet? 1 = - 1 SÄRSKILDA

EG nuvarande ramprogram 57 13 - 70 Annat internationellt

' Genom omfördelningar föreslås det teknikvetenskapliga forskningsrådet tillföras 67 milj. kr. 1990/91, ytterligare 27 milj. kr. 1991/92 och ytterligare 48 milj. kr. 1992/ 93. Detta innebär ett totalanslag om 152 milj. kr. vid periodens slut. 2 Det socialvetenskapliga forskningsrådet kommer under perioden att tillföras medel dels genom de särskilda välfärdssatsningarna dels genom omprioriteringar inom socialdepartementet. Härigenom tillför forskningsrådet 58 milj. kr. 1990/91, 6 milj. kr. 1991/92 och 6 milj. kr. 1992/93. Det innebär ett totalanslag om 70 milj. kr. vid periodens slut.

I Sverige i forskningsvärlden

1.1¶Grundläggande definitioner

Med forskning och utveckling förstår vi det systematiska arbete som krävs för att frambringa nya kunskaper och kritiskt utvärdera rådande föreställningar om människa, natur och kultur förr, nu och i framtiden. I denna proposition används de olika begrepp som är aktuella i detta sammanhang i enlighet med den terminologi som medlemsländerna i OECD enats kring.

Grundforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan att någon bestämd tillämpning är i sikte. Vi talar om såväl ren grundforskning, där ingen restriktion läggs på forskningens inriktning, som den riktade grundforskningen, som kan tänkas lägga grunden för tillämpning. Den mer direkt tillämpade forskningen innebär ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer men med en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsarbetet, åter, utnyttjar systematiskt och metodiskt forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. Sektorsforskning omfattar både riktad grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom en samhällssektor.

Forskningsverksamheten kan givetvis också beskrivas med användande av andra indelningsgrunder. I Sverige har begreppen forskning på eget programansvar resp. uppdragsforskning använts. Forskning på eget programansvar innebär att forskarna ges hela ansvaret för hur problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas. Forskning på eget programansvar kan avse såväl över högskolebudgeten och forskningsråden finansierad forskning som sektoriellt och industriellt motiverad forskning vilken syftar till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ett visst område. Motsatsen härtill är uppdragsforskning. Det enskilda projektets inriktning och ambitionsnivå är där en fråga för beställaren.

1.2¶Läget inom svensk forskning och utvecklingsverksamhet

Som ett led i förberedelserna inför denna proposition har regeringen uppdragit åt statistiska centralbyrån (SCB) att göra en övergripande redovisning av svensk forskning och utvecklingsverksamhet, i förhållande till motsvarande insatser i OECD-området. Här följer en översikt av resultaten av SCB:s arbete.

1.2.1 Uppgifter om forskning och utveckling i Sverige De totala utgifterna för forskning och utveckling (FoU) i Sverige uppgick enligt SCB:s senaste forskningsstatistik till ca 30,5 miljarder kronor år 1987. Ungefär 75 000 personer arbetade helt eller delvis inom detta område och deras arbetsinsatser motsvarade nära 52000 årsverken.

De redovisade uppgifterna är dock inte heltäckande. SCB har på uppdrag av regeringen också kartlagt vissa av luckorna år 1987. De sam- li

hällsvetenskapliga och humanistiska FoU-insatserna utanför universitets- Prop. 1989/90: 90 och högskolesektorn beräknades således ha uppgått till mer än 300 milj. kr. Vidare beräknades den FoU-verksamhet som utförs inom kommunerna ha uppgått till ca 300 milj. kr. och motsvarande inom landstingen till ca 150 milj. kr. Tidigare kartläggningar (1983) har visat att FoU-verksamheten inom företag som inte omfattas av statistiken uppgick till inemot 500 milj. kr. För vissa områden, t.ex. handel, transporter, vissa servicenäringar m.m. saknas helt informationer. Det är svårt att beräkna omfattningen av de insatser som inte redovisas i den samlade statistiken, men det kan sammanlagt kanske röra sig om en eller ett par miljarder kronor. Till detta kommer att kostnaden i Sverige för finansiering av FoU-verksamhet som utförs i utlandet år 1987 beräknades till ca 1,5 miljarder kronor, varav företagssektorn och staten svarade för ca hälften var.

Den FoU-verksamhet som omfattas av SCB:s statistik utförs i första hand inom företagssektorn och universitets- och högskolesektorn. Företagens verksamhet är främst inriktad på utveckling av produkter och processer, ca 87940. Insatserna för forskning, och då i första hand tillämpad forskning, motsvarar således inom företagen endast ca 1390. Inom universitets- och högskolesektorn kan relationerna antas vara ungefär de omvända.

FoU-verksamheten är starkt geografiskt koncentrerad. År 1987 utfördes mer än en tredjedel av antalet FoU-årsverken inom Stockholms län. Göteborgs och Bohus län hade hälften så många årsverken. De tre härnäst största regionerna — Uppsala/Västmanlands, Malmöhus och Östergötlands län — hade vardera ca 1090 av antalet årsverken. Dessa regioner svarade alltså sammanlagt för mer än 8090 av det totala antalet årsverken.

1.2.2 Sverige i OECD-perspektivet Sveriges bidrag till världens samlade forskningsinsatser är inte stort. Det kanske rör sig om 0,5 — 196. Det är dock svårt att få en uppskattning av den forskning som bedrivs framför allt utanför OECD-området. Uppgifter för t.ex. Sovjetunionen, Indien, Kina och andra länder i Asien, samt länder i Afrika och Latinamerika är ofullständiga och osäkra. Det bör dock noteras att FoU-verksamheten även utanför OECD på sina håll kan vara omfattande och utvecklingen dynamisk. Sydkorea kan nämnas som exempel på det senare. Insatser för forskning och utveckling motsvarar där för närvarande drygt 190 av bruttonationalprodukten (BNP) men andelen växer snabbt och den forskningspolitiska målsättningen är att den år 2000 skall uppgå till 5 90.

För OECD-området utgjorde de samlade FoU-utgifterna år 1985, vilket är det senaste år för vilket det finns något så när komplett internationell statistik, ca 230 miljarder dollar. Sveriges andel var ca 3 miljarder dollar, dvs. ungefär 1,3 90.

FoU-utgifterna är starkt koncentrerade till de stora industriländerna. USA svarar för nästan hälften. Japans insatser är näst störst, 1790, med Förbundsrepubliken Tyskland på tredje plats, nära 9946, och Frankrike och Storbritannien på vardera ca 690. Tillsammans svarar således dessa fem 12

relationerna för olika grupperingar av OECD-länderna. Nordens andel är

drygt 290 om man räknar Danmark till Norden och inte till EG.

Diagram 1.1

EG

27 Yo USA

47 I

Japan

17 Po

Fördelning av FoU-utgifter inom OECD-området

Ser man på FoU-insatserna i olika länder i förhållande till ländernas

totala resurser blir rangordningen delvis annorlunda. Det vanligaste är att ange hur stor andel utgifterna utgör av BNP för olika länder. Vid en sådan jämförelse hamnar Sverige, med en andel år 1985 på 2,9 90, överst.

Diagram 1.2

Procent av BNP

Sverige Japan USA Schweiz Förb.rep. Tyskland Frankrike Storbritannien Nederländerna Belgien Norge Finland Den svarta delen av staplarna avser vad som utförs vid Canada universitet och högskolor

Österrike

Danmark

0 055 1 1,5 2 2,5 3

FoU-utgifter i vissa OECD-länder som andel av BNP

Sju länder i övrigt har en andel överstigande 2 26, de fem stora (USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Frankrike) samt Schweiz och Nederländerna. År 1987 beräknades för Sveriges del BNP-andelen ha stigit till 390 (diagram 1.2).

Under första hälften av 1980-talet har FoU-utgifterna i de flesta OECDländerna ökat mer än den allmänna ekonomiska tillväxten, BNP. I genomsnitt för hela OECD-blocket har BNP ökat med 2,6 90 medan FoU-utgifterna ökat i genomsnitt med 6 96. Detta har medfört att FoU-utgifternas andel av BNP har ökat, i vissa länder mycket starkt. Av de större länderna är det endast Storbritannien och Canada som har haft en svag utveckling inom forskningsområdet.

Prognosen för år 1989 innebär för Sveriges del en ökning av FoUutgifterna som är mindre än ökningen av BNP. Om denna prognos slår in skulle det vara första gången sedan forskningsstatistiken startade som FoU-utgifterna håller lägre utvecklingstakt än BNP.

Det är vanligt att betrakta FoU-insatserna som en investering och att jämföra denna investering i kunskap med investeringarna i realkapital, dvs. byggnader och utrustning. År 1985 motsvarade FoU-utgifterna i genomsnitt för hela OECD-området ca 11960 av realkapitalinvesteringarna. Andelen har ökat för de flesta länderna. Fyra länder hade en särskilt hög andel, 14— 1690, nämligen Förbundsrepubliken Tyskland, Sverige, USA och Storbritannien. Detta beror dock delvis på en svag utveckling av investeringarna i realkapital, särskilt i USA och Storbritannien. I Japan har investeringarna varit höga både i kunskaper och i realkapital, vilket skulle kunna tolkas som att förmågan att omsätta FoU-resultat till innovationer och att nyttiggöra sig tekniska framsteg är större än i andra länder.

FoU-verksamheten utförs huvudsakligen inom företagssektorn. I Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland, Belgien och USA har företagssektorn en än mer dominerande ställning än i Sverige. I Schweiz utfördes hela 3/4 av all FoU inom denna sektor. Sektorn har dock stor betydelse som utförare av FoU i de flesta OECD-länder (tabell 1.1).

Den offentliga sektorn utanför universitet och högskolor har en varierande betydelse som utförare av FoU. I länder med relativt små FoUinsatser bedrivs verksamheten huvudsakligen i statliga forskningsinstitut och laboratorier. I länder med mera omfattande FoU-program uppgår insatserna till högst en fjärdedel. Frankrike ligger på denna nivå. FoUandelen för universitets- och högskolesektorn är en spegelbild av dessa förhållanden. Vissa länder har valt att skapa fristående forskningsinstitut, medan andra förlagt den offentliga sektorns behov av forskning till universiteten. Dessa har stor betydelse i de nordiska länderna och vissa mindre länder. Av de stora FoU-nationerna är det endast Japan som har mer än 2090 av FoU-verksamheten förlagd till universiteten. Universitets- och högskolesektorns speciella betydelse i det svenska FoU-systemet framgår även av diagram 1.2 som visar sektorns andel av de totala nationclta resurserna.

Tabell 1.1: FoOU-verksamheten i OECD-länderna fördelad på utförandesektor

Källa: OECD, Main Science and Technology Indicators, 1989: 1 (" markerar att värdena uppskattas från närliggande års uppgifter)

Vad gäller finansieringen svarade företagssektorn år 1985 för ca 52940 och den offentliga sektorn för ca 4390 av FoU-verksamheten i OECDblocket. För hela OECD gäller att den privata finansieringen under första hälften av 1980-talet ökade mer än 1,5 gånger så snabbt som den offentliga finansieringen. I Japan och de nordiska länderna var den privata finansicringens tillväxt särskilt stark. Tillgängliga data för senare år pekar emellertid på en kraftig dämpning av den takt med vilken de privata resurserna för FoU ökade i början av 1980-talet. Det ser till och med ut som om ökningen av de offentliga resurserna skulle bli större.

1.2.3 Verksamhetens resultat En analys av forskningspolitiska förhållanden får inte stanna vid en analys av de finansiella och organisatoriska förutsättningarna. Man behöver också veta något om resultaten av forskningssatsningarna. Ett sätt att studera resultaten är att låta internationell expertis granska de svenska forskarnas insatser i form av regelrätta utvärderingar. Flera forskningsråd använder i dag en sådan teknik regelbundet och i ökad utsträckning. Ett annat sätt, som blivit alltmer använt, är att studera hur forskningsresultat publiceras och citeras. Härigenom kan man i viss mån få en mer övergripande bild av den svenska forskningens utveckling, omfattning och internationella status. 15

Forskningsresultat kan spridas på många sätt — via undervisning, handledning, rådgivning, föreläsningar, seminarier, konferenser, läroböcker, populärvetenskapliga framställningar m. m. Men kanske viktigast av allt är att resultaten presenteras för andra forskare på den internationella arenan. Det är härigenom forskningen utsätts för den nödvändiga kritiska prövningen av kompetenta kolleger och forskaren kan få erkännande för sina insatser. Den internationella resultatspridningen sker i hög grad genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Detta är särskilt utmärkande för naturvetenskap och medicin, men har även stor betydelse i vissa samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Med hjälp av s.k. bibliometriska metoder går det att få en översiktlig bild av hur pass väl svensk forskning hävdar sig. Vi återger här statistik som framtagits av Inforskgruppen vid universitetet i Umeå.

Om man utgår från de viktigaste vetenskapliga tidskrifterna framgår det att Sveriges andel av världens samlade produktion av forskningsartiklar stadigt ökar. Inom naturvetenskap, medicin och teknik har den svenska andelen ökat från 1,396 år 1975 till 1,8 906 år 1988. I samhälls- och beteendevetenskap ökade andelen från 0,6 90 till I 96 under samma period.

Om man ser till enskilda vetenskapsområden framgår det att andelen svenska artiklar är störst inom klinisk medicin (3 90) och därefter biomedicin (226). Inom teknik, biologi, kemi och fysik ligger världsandelen kring 196, vilket är i nivå med andelen inom samhälls- och beteendevetenskap i dag. Den starka framtoning som klinisk medicin och biomedicin har i den svenska publiceringsprofilen torde till stor del kunna förklaras av att det satsas förhållandevis mycket resurser på dessa forskningsfält.

Forskningsproduktionens regionala fördelning kan också beskrivas med bibliometriska metoder. Räknar man artiklar efter universitetsort svarar Stockholm inte oväntat för den största andelen, 3096 av orternas samlade produktion, Uppsala har 2096, Lund 1990 och Göteborg 17 90. Umeå svarar för drygt 790 av artiklarna och Linköping drygt 5960. Fördelningen av artiklar sammanfaller i hög grad med storleken på universitetsoch högskolesektorn på de olika orterna. Detta pekar på att forskningsproduktiviteten inte i nämnvärd grad påverkas av storleksfaktorn.

Trenden mot en högre svensk andel av världens artiklar sammanfaller med att andelen internationellt samförfattade artiklar också ökar.

Ytterligare ett mått på den svenska forskningens internationella gångbarhet är de citat som de svenska artiklarna får. Studerar vi citaten från svenska artiklar finner vi att de citeras oftare än världsgenomsnittet och i jämförbar nivå med viktiga konkurrentländer. Citeringsnivån är något lägre inom klinisk medicin jämfört med de andra ämnesområdena. Detta kan bero på att man i hög grad publicerar i nordiska tidskrifter eller på att den omfattande artikelproduktionen inte riktigt når upp i samma genomsnittskvalitet som på andra områden.

I viss mån påverkas ett lands citeringsnivå av citeringsnivån hos de tidskrifter man publicerar i. I en omfattande ungersk studie som tar hänsyn till detta hamnar Sverige på andra plats efter Schweiz räknat över alla ämnesområden.

Sammanfattningsvis visar de bibliometriska studierna att Sverige har en 16

ökande forskningsproduktion med ett starkt internationellt genomslag och Prop. 1989/90: 90 ett snabbt växande internationellt forskningssamarbete. I hög grad torde detta bero på att Sverige tillhör de länder som satsat kraftigast på FoUsektorn, men det är också ett tecken på att det svenska FoU-systemet på det hela taget fungerar väl i jämförelse med många andra länders.

1.3¶Det internationella skeendet

Den vetenskapliga utvecklingen sker under ständig granskning och konkurrens. Forskare på samma fält världen över samarbetar och konkurrerar samtidigt. Sverige ger ett kvantitativt begränsat men kvalitativt högtstående bidrag till forskningens utveckling, och vi är i hög grad beroende av att vara välinformerade om vad som händer i andra delar av världen. Vid utformningen av en svensk forskningspolitik måste därför med nödvändighet den internationella utvecklingen följas noggrant. Kvalitet och relevans blir centrala kriterier.

En sammanfattande översikt av den internationella utvecklingen på det tekniskt-vetenskapliga området och i synnerhet de industriella och ekonomiska motiv som ligger bakom denna ges i en rapport från styrelsen för teknisk utveckling (STU), Globala trender inför 90-talet, som är sammanställd av forskningspolitiska institutet vid universitetet i Lund.

Regeringen gav vidare hösten 1988 femton forskare i uppdrag att mer i detalj studera och beskriva läget för forskningen i Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, USA, Canada, Sovjetunionen och Östasien. Resultaten av deras arbete har redovisats i skriften Forskningens villkor i omvärlden (Ds 1989:43).

Mot bakgrund av utvecklingen inom de Europeiska gemenskaperna (EG) har regeringen bedömt det vara av särskild vikt att uppmärksamma forskningssamarbetet inom Europa. För att skapa ett underlag för beslut om hur vi bäst skall stimulera svensk forsknings samverkan med den europeiska har regeringen givit Vetenskapsakademien i uppdrag att kartlägga samarbetets nuvarande karaktär och omfattning. Rapporten, Sverige och Europa — det vetenskapliga samarbetet, är publicerad som No 48 i akademiens Documenta-serie.

Slutligen har underlag rörande främst teknisk och industriell FoU inhämtats från de tekniska attachéer som finns knutna till ett antal svenska ambassader i utlandet.

De nämnda rapporterna har, liksom annat internationellt material, utgjort en värdefull referensram för regeringen i utarbetandet av de förslag om förändringar i den svenska forskningspolitiken som läggs fram i denna proposition. Här följer närmast en kort redovisning av några huvudpunkter i den internationella rapporteringen.

STU:s rapport ger en bild av hur teknisk rivalitet är ett ytterst viktigt inslag i den ckonomisk-tekniska utvecklingen i världen i dag. Detta tar sig uttryck på många sätt, inte minst i den växande roll som forskning och utveckling spelar och i än högre grad tros komma att spela i framtiden på det tekniska området.

Den viktigaste komponenten i det internationella ekonomiska och tek- 17

2¶Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

niska spelet är den dynamiska triangeln USA-Japan-Västeuropa. Efter det andra världskrigets slut framstod USA som den ledande industrinationen och dominerade både forskning och teknisk och ekonomisk utveckling under flera decennier. Europa och Japan var härjade av kriget och en återuppbyggnad krävde stora resurser. Det är nu i efterhand uppenbart hur Japan och Förbundsrepubliken Tyskland i detta arbete på ett förmånligt sätt kunnat utnyttja bl.a. kraven från krigets segrarländer att inte avsätta resurser till militära ändamål och därmed inte heller till militär FoU, medan USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike, både absolut och relativt sett, satsat stora resurser på dessa ändamål.

Medan den industriella medvetenheten om forskningens betydelse för teknisk utveckling växte fram tidigt i USA, har den kommit något senare i Västeuropa och Japan. Först under de senaste ett å två decennierna har sambandet mellan forskningsinsatser och utveckling på allvar uppmärksammats inom de mest industrialiserade utvecklingsländerna, de s.k. NIC-länderna (Newly Industrialized Countries). På grund av de i ett internationellt perspektiv låga lönerna är möjligheterna särskilt goda för dessa länder att snabbt nå konkurrenskraft i tillverkningsledet.

I både USA och Västeuropa upplevs rivaliteten från Japan som hotande och en rad åtgärder har börjat genomföras eller planeras för att inte skillnaderna länderna emellan skall växa ytterligare. I USA har emellertid det decentraliserade systemet, med en återhållsam allmän federal forskningspolitik, inneburit att man prioriterat insatser med specifika tillämpningar i sikte under ledning av Department of Defense, Department of Health and Human Services, Department of Energy, etc. En strävan finns dock till en mer samordnad forskningspolitik för USA. :

Utvecklingen av europeiskt FoU-samarbete inom EG, liksom det växande antalet projekt inom ramen för EUREKA-initiativet, har inneburit en klar stimulans för europeisk industriell FoU.

Trots de stora olikheter man finner mellan de länder som nämnts ovan är i förvånansvärt hög grad industriländernas problem likartade i behoven att stimulera en ökning av FoU-aktiviteterna. Vägarna att lösa dessa skiljer sig emellertid, inte minst på grund av att den historiska utvecklingen varit mycket olika i olika länder.

Rapporterna i skriften Forskningens villkor i omvärlden visar att naturvetenskaplig-teknisk forskning såsom en bas för näringslivets expansion prioriteras högt såväl i ledande industriländer som i de utvecklingsländer där industrialiseringen snabbt skjuter fart. Detta gäller i synnerhet för de länder som relativt sent börjat uppmärksamma forskningens betydelse för ekonomisk-industriell utveckling. Utvecklingen i Storbritannien, Frankrike, USA och även Canada har haft en fastare anknytning till en äldre universitetstradition med starkare inslag av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Även i dessa länder har humaniora och samhällsvetenskap ändå fått relativt sett mindre del av de ökande resurser som ställts till förfogande för FoU. Sällan överstiger satsningarna på dessa forskningsområden 5 90 av de totala forskningsanslagen.

Det finns emellertid i dag tecken på ett ökat intresse för humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekter av forskningen. Det gäller i första

hand forskning med relativt omedelbar teknisk och industriell tillämpning såsom ekonomi och angränsande vetenskaper, men också exempelvis lingvistik, informatik och psykologi. Under 1980-talet har så småningom även grundläggande samhällsvetenskap och humaniora börjat återta något av den relativt sett starkare ställning som dessa hade för några decennier sedan.

Intressanta utvecklingstendenser finns i Canada, där behovet att slå vakt om den nationella identiteten kan komma att ge humanvetenskaperna en viktig roll i framtiden. Royal Society of Canada har sålunda valt kanadensisk litteratur till ett av sina centrala forskningsfält, säkerligen till en del betingat av behovet av att göra den kanadensiska kulturen mer ”synlig” i en situation där grannen i söder har ett så dominerande inflytande.

Förändringar kan nu också skönjas i USA, där 1980-talet betydde stagnation inom breda områden av den civila forskningen och i många fall en tillbakagång för humaniora och i synnerhet samhällsvetenskaperna. Enligt rapporterna växer det nu fram en ökad insikt om betydelsen av forskning kring problem om utvecklingsländernas ekonomiska situation, storstädernas fattigdom, det globala samhällets kulturkrockar, de socio-ekonomiska konsekvenserna av hotande regionala eller globala miljöstörningar, massmediernas roll i samhället och skolans tillkortakommanden.

Storbritannien och Frankrike rapporteras i hög grad vara engagerade i hur den grundläggande organisatoriska strukturen av högre utbildning och forskning skall kunna förändras för att möta de tekniska och ekonomiska utmaningarna från främst Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning uppmärksammas därför för närvarande inte nämnvärt. I Förbundsrepubliken görs däremot försök att på olika sätt stärka den svaga roll som dessa vetenskaper spelat i utvecklingen efter andra världskriget, vilken ju i hög grad dominerats av en starkt teknisk-merkantil prioritering. Någon motsvarighet till dessa tendenser kan däremot knappast spåras i Fjärran Österns länder.

Det är vidare uppenbart att miljöforskningen stärkt sin ställning på många håll i världen. Prioritering av miljöforskningen är ett genomgående drag i olika länders forskningspolitik, även om de skiljer sig när det gäller omfattning och inriktning av nya satsningar. Först på senare år har miljöfrågorna med full kraft kommit i fokus i exempelvis Sovjetunionen och Japan. Många länder i Fjärran Östern liksom utvecklingsländerna uppfattar däremot ännu inte dessa frågor som akuta. Den allmänna utvecklingen av landet anses vara viktigare än åtgärder för att skydda miljön. En viss förändring i attityderna kan dock märkas, när nu hoten mot den globala miljön, som till största delen är förorsakade av industriländerna, blir allt mer påtagliga och kanske i hög grad kan komma att träffa just utvecklingsländerna. Här finns en uppenbar fara för en motsättning mellan utvecklings- och industriländer, vilket understryker behovet av ett ökat internationellt samarbete inom forskningen. Detta framgår inte minst i förberedelserna för FN:s konferens år 1992 om den globala miljön.

Forskning är en viktig förutsättning för att de ekonomiskt svaga länderna skall kunna övervinna sina utvecklingsproblem. Som bl. a. styrelsen för u-landsforskning (SAREC) framhåller i sin anslagsframställning har den

ekonomiska krisen och den ökade skuldbördan medfört att utvecklingsländerna alltmer har ansett sig tvingade att prioritera omedelbara ckonomiska och sociala behov. Återväxten av forskare avstannar och kunskapen om internationell FoU och möjligheter att anpassa denna till de egna förhållandena försämras. Genom kompetensbristen på forskningens område undergrävs också en grundläggande förutsättning för en inhemskt styrd utveckling.

samarbete

Det är av vital betydelse att Sverige kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Regeringens politik syftar till att ge svensk forskning möjlighet att kraftfullt medverka i det internationella forskningssamarbetet, i syfte att stimulera kvaliteten 1 våra nationella insatser.

De direkta kontakterna på högskole- och institutionsnivå utgör grunden för det internationella forskningssamarbetet. Men det omfattar också t. ex. samfinansiering av insatser inom teknologier med kostnadskrävande anläggningar, såsom kärnforskning och rymdforskning, medverkan i nordiskt samarbete och insatser i multinationella utvecklingsorgan bl.a. på miljöområdet.

Den vetenskapliga utvecklingen, liksom hela samhällsutvecklingen, gynnas i högsta grad av ett fullständigt fritt utbyte av informationer om vetenskapliga resultat. Inom t. ex. försvarsforskningen sker dock ofta inskränkningar i det fria utbytet av vetenskaplig information. Även grundforskning med tänkbar industriell tillämpning bedrivs ibland i former som innebär att forskningsresultat av grundläggande natur binds till ett visst företag. Det är en avgörande fråga att så inte sker i någon betydande omfattning. Enligt regeringens mening finns det därför stor anledning för svensk forskning att bejaka en utveckling, där alltmer av det vetenskapliga arbetet sker genom öppen samverkan och granskning över nationsgränserna.

Utöver allmänna förstärkningar innebär regeringens förslag att

0 resurserna för svensk medverkan i samarbetet inom Europeiska ge-

menskapernas (EG:s) ramprogram för forsknings-' och utvecklings-

verksamhet ökas betydligt

0 vikten av deltagande i EG:s nya ramprogram som avser åren

1990-1994 framhålls

0 särskilda medel anvisas för samverkan med FoU-verksamhet i länder

utanför den för svensk forskning traditionella samarbetskretsen

0 stödet till doktoranders internationella kontakter och forskning vid

utländsk institution förstärks

2.1¶Inriktningen av samarbetet inom Norden och inom Europeiska gemenskaperna (EG)

2.1.1 Det nordiska samarbetet

Det nordiska forskningssamarbetet har en lång tradition och det har fortlöpande utvecklats till att täcka ett brett fält och ett stort antal aktiviteter.

Samarbetet är dels formaliserat, främst genom Nordiska ministerrådet och dess organ, dels mer informellt, t.ex. genom forskningsrådens olika samarbetsorganisationer och genom direkta kontakter mellan olika universitet, institutioner och enskilda forskare.

Viktiga mål för det nordiska forskningssamarbetet är att åstadkomma att ländernas insatser samordnas, att kunskap och utrustning utnyttjas

gemensamt, och att de nordiska ländernas möjligheter att delta i ett vidare internationellt samarbete stärks.

En stor del av den verksamhet som finansieras över Nordiska ministerrådets budget avser forskningsrelaterade insatser. Av ministerrådets samlade utgifter år 1988 gick sålunda 4326, vilket motsvarar 250 milj. danska kr., till FOU-verksamhet.

I syfte att stärka det nordiska FoU-samarbetet, särskilt det med industriell inriktning, har ministerrådsorganisationen i de ekonomiska handlingsplaner som ministerrådet (finansministrarna) lade fram år 1985 och år 1988 tillförts betydande resurser. I den nuvarande handlingsplanen, som avser perioden 1989— 1992, anslås totalt 122 milj. danska kr. för industriell utveckling och forskning. Särskilt prioriteras det biotekniska samarbetsområdet och verksamheten vid Nordiska industrifonden.

Nordiska ministerrådets FoU-verksamhet avser dels ett 30-tal institutioner eller samarbetsorgan av mer permanent karaktär, dels projektverksamhet av mer begränsad varaktighet. Under senare år har dessutom ett par större samarbetsprogram genomförts. Det gäller handlingsplanen på datateknologiområdet som genomfördes under åren 1985— 1989. Det gäller vidare samarbetsprogrammet på bioteknikområdet som påbörjades år 1988. I den nordiska handlingsplanen för kulturellt samarbete från år 1988 har därutöver satsats på bl. a. forskarutbildning. Vidare bedrivs forskning på energiområdet, och ett nytt treårigt forskningsprogram avses inledas den 1 januari 1991.

Nordiska industrifonden har stor betydelse för ministerrådets FoUverksamhet, bl.a. i samband med genomförandet av programmen för teknisk forskning och utveckling, datateknologi och bioteknik.

Nordiska forskningspolitiska rådet inrättades år 1982 som ett rådgivande organ till Nordiska ministerrådet. Det forskningspolitiska rådet har till uppgift att främja nordiskt forskningssamarbete samt att ta initiativ och lämna förslag till ministerrådet. Ministerrådet har nyligen lämnat ett förslag till Nordiska rådet om riktlinjer för forskningspolitiska rådets verksamhet under perioden 1990-1992. Några konkreta punkter i förslaget går bl.a. ut på att det skall etableras ett nordiskt miljöforskningsprogram, att samarbetet om arktisk forskning skall stärkas samt att koordinering mellan de nordiska länderna skall ske inför deltagande i resurskrävande internationella projekt.

2.1.2 Samarbetet inom EG Att öka effektiviteten i användningen av knappa FoU-resurser är ett generellt motiv för europeiska samarbetsinitiativ. Mot bakgrund av de resurser som krävs för utveckling av nya teknologier är det för en enskild nations FoU endast punktvis möjligt att initiera ny forskning som kan resultera i industriell tillämpning. Samtidigt har det inte minst för svensk del visat sig att företagen har varit framgångsrika att genom internationellt samarbete ta hem och vidareutveckla ny teknik av kommersiellt intresse.

Att utveckla det europeiska forskningssamarbetet är motiverat även från andra utgångspunkter. De miljöproblem den europeiska kontinenten ställs 22

inför är gränsöverskridande. De är också av en sådan omfattning att det redan av den orsaken är omöjligt att angripa dem enbart på nationell nivå.

För att bl.a. möta utmaningen från den internationella konkurrensen, framför allt från USA och Japan, har nya kraftfulla initiativ tagits inom EG och enskilda länder inom Europa att på nytt stärka Europas position. Samarbetet mellan EG och EFTA-länderna har förstärkts. Sålunda har fastslagits att det ligger i ländernas gemensamma intresse att bygga upp ett dynamiskt ekonomiskt område i Europa. För att uppnå detta mål är man överens om att forsknings- och utvecklingsresurserna måste samordnas. Detta är bakgrunden till det ramavtal mellan Sverige och EG om vetenskapligt och tekniskt samarbete som undertecknades år 1986 (prop. 1985/86:89). Avtalet avser samarbete ”inom områden av gemensamt intresse, som är föremål för gemenskapernas och Sveriges forsknings- och utvecklingsprogram”.

År 1987 fattade EG beslut om det andra ramprogrammet för sitt FoUsamarbete. Programmet har en omfattning av ca 6 miljarder European Currency Units (ECU), motsvarande ca 47 miljarder kronor. Tyngdpunkten i forskningsinsatserna i EG:s program ligger på det tekniskt-industriella området.

I det ramprogram som kommer att gälla för EG:s FoU-samarbete åren 1990— 1994 framhålls bl. a. nödvändigheten av att den europeiska grundforskningen förstärks. Beträffande de framtida forskningsinsatserna föreslås att miljö och livskvalitetsfrågor i vid bemärkelse får en kraftigare framtoning än hittills. Samtidigt betonas betydelsen av fortsatta insatser för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft.

Det finns i dag huvudsakligen två former för ett EFTA-land att delta i EG:s FoU-program: programnivå eller projektnivå. Deltagande på programnivå innebär att EFTA-landet blir fullvärdig medlem i ett program genom att betala en BNP-andel av den budget som EG beslutat för programmet i fråga. Denna avgift finansieras i allmänhet av staten. För svensk del innebär detta att svenska företag och forskningsinstitutioner på samma villkor som sina motsvarigheter inom EG kan inkomma med projektförslag och tävla om en plats i programmet med finansiellt stöd ur dess budget. Vid denna samarbetsform sluts särskilt avtal mellan Sverige och EG. Deltagande på projektnivå innebär att EFTA-landet inte köper fullt medlemskap i ett program genom BNP-andel, men att dess företag och institutioner kan ansöka om att delta i ett projekt inom programmet utan att erhålla finansiellt stöd från EG. För Sveriges del måste alltså den svenska projektparten själv svara för hela projektkostnaden, medan inom EG företag får upp till 5096 projektstöd och institutioner upp till 10096. Det är EG som avgör vilken av de två formerna som står öppen för Sverige i fråga om ett visst program. Hittills har EG valt att acceptera programnivån för sådana program där forskningsinstitutioner utgör en tung del av projektparterna, medan EG velat begränsa inflytandet från icke-medlemsländer i de industristrategiska programmen och således öppnat dessa endast på projektnivå.

samarbete

2.2.1 Motiv för att utvidga samarbetet

Innehållet i och motiven för det internationella samarbetet växlar.

För grundforskningens del är den kvalitetshöjande aspekten dominerande, både vad gäller själva kunskapstillflödet och de ökade möjligheter som ges till kritisk prövning och debatt. I många fall är därtill kontakter över gränserna nödvändiga för att en forskningsinsats över huvud taget skall kunna genomföras.

För den tillämpade forskningen är det av särskilt intresse att internationell samverkan kan öppna genvägar till en högre kunskapsnivå och snabbare idéutveckling och därmed verka resursbesparande och samtidigt effektivitetshöjande för svensk del.

För industriell utveckling är betydelsen av att komma in på nya marknader uppenbar. Men även om det industriella utvecklingsarbetet sker i en konkurrenssituation kan internationell samverkan också i detta fall leda till direkta besparingar av inhemska resurser genom den kombinerade effekten av att dubbelarbete undviks och att kunskaper tas fram till ett lägre pris.

Kvalitet och utvecklingskraft i forskningsarbetet har i alla tider förutsatt oförhindrade kontakter med omvärlden. Historien visar att det vetenskapliga arbetets kvalitet snabbt urholkas då forskarna tvingas underkasta sig t. ex. politiska restriktioner.

Rörelsemöjligheterna för kapital, människor och idéer har i den industrialiserade världen aldrig varit större än nu. Den internationalisering av samhälle och ekonomi vi ser idag är både kvantitativt mer omfattande än tidigare och kvalitativt ny. Rörlighetens motor är den tekniska och ekonomiska utvecklingen, dvs. industrin och servicenäringarna. Samtidigt har det internationella beroendet fått nya dimensioner. Fusioner och nätverksbindningar ger företagen ett helt annat handlingsutrymme men också en helt annan konkurrenssituation än tidigare.

Vetenskapsakademiens analys av det svenska samarbetet med europeisk forskning visar att detta är inne i en dynamisk utveckling.

Internationaliseringsprocessen har pågått under lång tid och fått aktivt stöd i den svenska forskningspolitiken. Den senaste tidens politiska skeende i Europa har tillfört en ny dimension i utvecklingen och dramatiska förändringar av förutsättningarna för forskningssamarbetet. Både vad gäller utvecklingen i Östeuropa och utvecklingen i Västeuropa föreligger nya förutsättningar i jämförelse med situationen för tre år sedan, när den föregående forskningspropositionen presenterades.

Forskning är ett kraftfullt sätt att åstadkomma internationell samverkan. Forskare försöker enas om praktiska lösningar och värderingen av vad som är god forskning är i allmänhet densamma över hela världen. En era av politisk avspänning föregås ofta av en större öppenhet för forskningssamarbete. Det svenska forskningssamarbetet med Sovjetunionen är ett exempel på detta. Under senare år har en rad kontakter inletts och det finns nu goda förutsättningar att utvidga det praktiska samarbetet. 24

Utvecklingen av forskningssamarbetet med EG är ett annat exempel på samma effekt. Den positiva utvecklingen av det handelspolitiska samarbetet mellan EFTA-länderna och EG har föregåtts av ett växande forskningssamarbete. Forskningssamarbetet har fått tjänstgöra som vägröjare i kontakterna på en rad andra områden. Situationen blir för svensk del ännu bättre genom att svensk forskning håller en i ett internationellt perspektiv hög kvalitet, vilket gör den intressant i ett internationellt samarbete.

Dessa förutsättningar måste vägas in i den långsiktiga planeringen och prioriteringen av Sveriges samlade resurser för FoU. De är utgångspunkten för de förslag som läggs fram i denna proposition.

2.2.2 Förstärkning av samarbetet med EG I det internationella perspektivet i regeringens forskningspolitik för 1990talet är en av tyngdpunkterna utvecklingen av forskningssamarbetet med EG. Mot bakgrund av 1986 års ramavtal mellan Sverige och EG bedriver regeringen fortlöpande förhandlingar om förstärkningar av de vetenskapliga och tekniska kontakterna inom de områden som ingår i EG:s FoUprogram.

I regeringens allmänna strävan att förstärka grundforskningen är det av flera skäl angeläget att ta till vara de möjligheter som tillkommer genom anslutning till EG-samarbetet. Förutom att EG-projekten kan ge den svenska forskningen intressanta tillfällen att utveckla sin kompetens, är de värdefulla genom de kontaktmöjligheter som öppnas. Därigenom förhindras att svenska forskare ställs inför onödiga formella och praktiska svårigheter att samarbeta med europeiska forskargrupper. På så sätt förstärks också det direkta bilaterala samarbetet genom samarbetet inom EG:s ramprogram.

EG-programmen har redan resulterat i nya och varaktiga informationskanaler mellan företag och forskningsinstitutioner i medlemsländerna. De kunskaper om varandra som deltagarna i EG-programmen skaffar sig utgör en grund för en rationell strukturomvandling av såväl industri som forskningssystem inom EG-blocket. En sådan strukturomvandling ligger i linje med strävandena att realisera en inre marknad 1992. Det är av strategisk betydelse för svensk industri och förskning att kunna delta i denna process.

Gemensamma standarder och gränssnitt är inom många områden en förutsättning för att en gemensam marknad skall kunna uppnås. Standardiseringsfrågor är därför en viktig del av EG:s FoU-program. Europa, dominerat av EG och dess framtida inre marknad, är det mest betydande avsättningsområdet för svensk export. Vår industri har således ett stort intresse av att i största möjliga utsträckning delta i och påverka den gemensamma teknikutveckling som EG organiserar i sitt ramprogram för FoU.

Vad gäller det kommande ramprogrammet för EG:s FoU-verksamhet 1990-1994 bör framhållas att detta till sin allmänna inriktning stämmer väl med de övergripande prioriteringarna i den svenska FoU-planeringen. I EG:s nya program läggs ökad tyngd på miljö och energi samt på yngre 25

och materialteknikområdena som är av stort intresse för svensk industri.

Det kan vara lämpligt att här ge en kort orientering om hur det samarbete som redan har inletts och nu är under utveckling kommer att organiseras på svensk sida. Då avtal slutits om samarbete på programnivå inom ett delprogram bör ansvaret ligga samlat under den myndighet som främst berörs och medlen härför anvisas samlat till denna. Vad gäller samarbete på projektnivå får däremot karaktären av de enskilda projekten vara avgörande, Inom de cnskilda delprogrammen pågår projekt av mer eller mindre tillämpad karaktär. För att undvika osäkerhet om ansvarsfördelningen då flera myndigheter har medel för samarbete avseende olika delar av ett visst program är det angeläget att myndigheterna nära samverkar. Där så är lämpligt bör en av myndigheterna åläggas ett samordningsansvar. Det är angeläget att de ansvariga myndigheterna så effektivt som möjligt sprider information om de möjligheter till deltagande i EG-programmen som öppnas för svenska företag och institutioner.

Som anmäldes i 1989 års kompletteringsproposition (prop. 1988/89: 150, bil. 2) förordar regeringen så långtgående deltagande som möjligt i EG:s FoU-program. Vad gäller ramprogrammet 1990— 1994 innebär detta att de förhandlingar som nu inleds med EG bör syfta till ett fullständigt deltagande på ramprogramnivå. Detta är också det mål som uttalats gemensamt av EFTA:s medlemsländer i de pågående samtalen med EGkommissionen om ett mer strukturerat samarbete mellan EG och EFTA. Ett fullständigt deltagande ger bättre möjligheter att påverka verksamhetens innehåll och inriktning än samverkan ad hoc. Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag om att täcka de kostnader som kan uppstå vid Sveriges inträde i samarbete inom det kommande ramprogrammet. För medverkan på projekt- och programnivå i nu pågående ramprogram utgår även fortsättningsvis medel från anslag under respektive departement som berörs.

2.2.3 Förstärkning av de direkta bilaterala forskarkontakterna EG-programmens inriktning är hårt styrd från EG-kommissionen och de medverkande regeringarna. Som komplement till dessa är det därför angeläget att stärka det forskningssamarbete som styrs av forskarna själva. Detta är den andra tyngdpunkten i regeringens förslag.

Det informella eller löst formaliserade vetenskapliga samarbetet bygger på ömsesidigt vetenskapligt intresse och har låga administrationskostnader. Själva innehållet i forskningen är oftast internationellt: ”det finns inga svenska atomer, tyska supraledare, franska DNA-molekyler eller engelskt ozon”, konstaterar naturvetenskapliga forskningsrådet. Men även då forskningsuppgifterna med avseende på ämnesval kan framstå som specifikt svenska, t. ex. när det gäller ett ämne ur svensk historia eller svensk sociologi, är anknytningen till teori- och metodutvecklingen i det internationella forskarsamhället av betydelse. Genom det vetenskapliga referenssystemet sker den nödvändiga prövningen av svenska forskningsinsatsers kvalitet. Som statistiken visar är vissa delar av svensk medicinsk forskning 26

av utomordentligt hög kvalitet och har ett inflytande långt utanför landets gränser. Så är också den medicinska forskningen det område inom svensk FoU som har den starkaste traditionen av internationell samverkan och samförfattarskap.

I det föregående har framhållits att det internationella forskningssamarbetet givetvis också har andra ur inomvetenskaplig synpunkt särskilt intressanta motiv. Naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning bygger i ökande omfattning på forskningsutrustning som är så dyrbar att den inte kan införskaffas eller utnyttjas till fullo av ett enda land och dess forskare. Västeuropa har i detta avseende varit föredömligt. Redan kort tid efter andra världskriget började man planera den gemensamma kärnforskningsanläggningen CERN, som sedan utvecklats till världens ledande laboratorium i sin art.

Av särskilt intresse är att doktorander och yngre forskare ges tillfälle till internationella kontakter och forskning vid utländsk institution. Regeringen föreslår att de särskilda medel som anvisas till Svenska institutet för stöd till forskningens internationalisering förstärks med 4 milj. kr. budgetåret 1991/92 och 2 milj. kr. året 1992/93.

Vidare kommer de betydande förstärkningar av forskningsresurserna som föreslås generellt ge avsevärt utökade möjligheter för att utveckla svenska forskares deltagande i den internationella dialogen. Det ger också möjlighet att förbättra villkoren för utländska forskare i Sverige.

Regeringens grundsyn är att det vetenskapliga samarbetet över gränserna när det gäller grundforskning i första hand bör bygga på forskarnas egna initiativ. Detta ger den nödvändiga kvalitetsprövningen och gör det därmed möjligt att effektivare utnyttja landets begränsade FoU-resurser. När vi vill utveckla det internationella samarbetet på forskningens område måste vi samtidigt vara medvetna om att det på många håll gäller andra villkor för forskarnas internationella kontakter. Staterna inom Östeuropa hart. ex. hittills haft hårt reglerade förhållanden för forskarutbytet. Även i andra länder som har en relativt svag FoU-struktur är forskningsutbytet med utlandet i uppbyggnadsskedet hårt reglerat på regeringsnivå. Detta påverkar förutsättningarna också för svenska forskare att utveckla ett bilateralt samarbete.

Som analysen i det föregående visade kan det även för svensk del finnas klara utrikespolitiska motiv för riktade insatser som stimulerar till ökad FoU-samverkan men som också i hög grad kan vara av intresse ur utrikesoch handelspolitisk synpunkt.

I Östeuropa pågår nu en glädjande utveckling som mycket snabbt synes leda till demokratisering och ökad öppenhet. Härigenom ökar också förutsättningarna för en vidareutveckling av FoU-samarbetet. Det är ett intresse både för de östeuropeiska staterna och för omvärlden att vidga det tidigare hårt reglerade samarbetet.

Av de skäl som här har framförts är det lämpligt att medel ställs till förfogande för särskilda insatser för denna typ av bilateral forskningssamverkan. Utöver den allmänna förstärkningen av fakulteternas och forskningsrådens resurser som tidigare har nämnts föreslår regeringen betydande resursförstärkningar för i första hand samarbete med Östeuro- 27

pa. Insatserna kan emellertid även gälla förstärkning av det vetenskapliga Prop. 1989/90: 90 utbytet med Västeuropa, t.ex. stöd till ett direkt forskningsutbyte med mindre EG-medlemsstater. Härutöver kan även forskningssamarbete med utomeuropeiska länder komma i fråga. Medlen bör kunna nyttjas för bl. a. inventeringar och förhandlingar om lämpliga samarbetsprojekt och finansiering av den svenska partens kostnader samt i viss mån, exempelvis då så krävs av valutaskäl, stöd till utländskt deltagande. Stöd bör kunna utgå såväl till forskare och forskningsprojekt vid universitet och högskolor som till forskningssamarbete av mer tillämpad karaktär. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 föreslås ett tillskott av 15 milj. kr. för dessa ändamål och fr. o. m. budgetåret 1992/93 ytterligare 15 milj. kr., dvs. en sammanlagd höjning av 30 milj. kr. De närmare formerna för fördelning av medlen beslutas av regeringen.

I enlighet med ett särskilt regeringsuppdrag har Vetenskapsakademien utarbetat förslag till nya former för forsknings- och utvecklingssamarbetet med Sovjetunionen. Förslaget innebär att huvuddelen av de medel som anslås till forskningssamverkan med Sovjetunionen utnyttjas för att stödja gemensamma, forskarinitierade projekt. Härutöver föreslås att stöd bör ges bl.a. till bilaterala symposier och individuella resor. Efter beredning kommer förslaget att ligga till grund för fortsatta förhandlingar om förnyade avtal på akademinivå mellan Sverige och Sovjetunionen. För detta samarbete beräknas ett behov av en förstärkning av 10 milj. kr. utöver de resurser som föreslås i denna proposition. Regeringen finner förslaget värdefullt och avser återkomma till riksdagen i anslagsfrågan.

Prop. 1989/90: 90

3¶Den grundläggande forskningen

Alla samhällssektorer, såväl offentliga som privata, har höga ambitioner och förväntningar när det gäller forsknings- och utvecklingsinsatser. För att dessa skall kunna förverkligas måste goda förutsättningar skapas för att insatserna skall bli framgångsrika. Viktiga förutsättningar är att det finns tillgång på kvalificerade forskare och att det finns en tillräcklig bas av fritt kunskapssökande inom grundforskningen, som kan föras vidare inom tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Det är nödvändigt att den svenska grundforskningen och forskarutbildningen förstärks. Kunskaperna måste fördjupas för att lösa inte bara dagens problem utan också för att skapa beredskap för morgondagens. Samhället kommer i ökad utsträckning inom alla verksamhetsområden att behöva alltmer kvalificerad arbetskraft. Det innebär ett ökat behov av personer med forskarutbildning. Forskning och kvalificerad utbildning är ett av fundamenten för en politik inriktad på tillväxt, bättre miljö och fortsatt demokratisering.

Grundforskning och forskarutbildning har tillförts resursförstärkningar genom samtliga de forskningspropositioner som lagts fram under 1980talet. De statliga insatserna inom grundforskning och forskarutbildning har emellertid inte vuxit i samma takt som de resurser som avsatts för forskning och utveckling inom näringslivet.

Regeringen föreslår därför även i denna proposition kraftiga förstärkningar för grundforskning och forskarutbildning. Dessa förslag läggs fram i ett läge när i princip inga andra delar av den statliga verksamheten tillåts växa. Förnyelse måste där ske inom befintliga ekonomiska ramar. Utöver de nu föreslagna förstärkningarna inom grundforskning och forskarutbildning måste självfallet krav ställas på förnyelse också genom omprioriteringar.

Resurstillskotten koncentreras till vissa områden: 0 studiefinansicring inom forskarutbildningen 0 forskningsråden 0 riktade insatser för forskningsorganisationen i högskolan

0 forskningsstödjande versamhet vid de mindre och medelstora högsko-

lorna 0 vetenskaplig utrustning e förbättringar i högskolans lokalsituation

Som tidigare redovisats får även det internationella forskningssamarbetet betydande förstärkningar.

3.1¶Villkoren för den grundläggande forskningen i Sverige

Som har framgått i det föregående håller svensk grundforskning internationellt sett en hög kvalitativ nivå. Det visar såväl utvärderingar, som gjorts bl.a. i forskningsrådens regi, som kvantitativa studier av hur olika forskningsresultat citeras.

Starkt bidragande till den höga kvaliteten på svensk forskning är att i princip alla statliga medel, som anvisas för forskning, skall fördelas och användas efter vetenskaplig kvalitetsprövning, där alternativa användningar av medlen ställs mot varandra. Vetenskapligt högt kompetenta 29

organ har ansvaret för detta, såväl inom högskolan som inom forsknings- Prop. 1989/90: 90 rådsorganisationen.

Forskning och forskarutbildning måste också ha en viss bredd. Även om prioritet ges åt de vetenskapligt bästa forskarna och forskningsmiljöerna måste vårt forskningssystem tillgodose behoven av forskning och forskarutbildning på internationellt jämförbar nivå inom ett brett spektrum av ämnen och forskningsinriktningar.

Sverige kan inte vara ”självförsörjande” när det gäller forskning. Både ekonomiskt och personellt saknas resurser för detta. Som redovisats i det föregående utgör de svenska forskningsinsatserna ungefär 190 av forskningen i världen. Även med kraftiga förstärkningar kommer andelen inte att öka nämnvärt. Flertalet vetenskapliga landvinningar av betydelse för Sverige kommer således också i fortsättningen att göras utanför vårt lands gränser.

En grundprincip i vetenskapssamhället är att forskningens resultat skall vara fritt tillgängliga. Inom OECD har nyligen antagits en rekommendation, som preciserar vad detta bör innebära mer konkret. Det räcker dock inte med att forskningsresultaten är tillgängliga. De måste också kunna uppfattas och förstås och ligga till grund för såväl fortsatt forskning som utvecklingsarbete. De måste kunna införlivas i forskarutbildning och, när så är lämpligt, också i annan utbildning. Detta är ett av motiven för att Sverige måste ha en grundforskningsorganisation som också omfattar områden, där svenska forskare kanske inte just för närvarande ligger i frontlinjen. Verksamhet måste finnas också här för att skapa en bas för att ta emot nya forskningsrön och för att utbilda nya generationer av forskare också inom dessa ämnen.

Grundforskning och forskarutbildning bedrivs huvudsakligen inom ca 1000 institutioner, vilka är organiserade i ett fyrtiotal fakulteter, knutna till elva högskoleenheter på sju orter. Sveriges lantbruksuniversitet har också vissa forskningsenheter utanför dessa sju orter. Inom högskolan finns för närvarande ca 1600 professurer. De flesta institutioner har således endast en tjänst på denna nivå. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån uppgick antalet årsverken inom forskning och utvecklingsarbete inom högskolan läsåret 1987/88 till sammanlagt 10300. Det innebär att i genomsnitt ca tio årsverken per institution ägnades åt forskning. I denna summa ingår då arbetstiden för all berörd personal, således även laboratorieassistenter, forskningsingenjörer, administrativ personal etc.

Att tillgodose kraven inte bara på kvalitet utan också på bredd i forskning och forskarutbildning har medfört att många forskningsmiljöer inom högskolan är små. Forskningspolitiska studier visar att det krävs en viss omfattning på verksamheten för att skapa en kreativ forskningsmiljö. Forskning är också ofta resurskrävande, med avseende på såväl personal som andra resurser.

3.2¶Avvägningsfrågor i det svenska systemet

Under senare år har det hävdats att det råder en obalans mellan sektorsforskning och annan uppdragsforskning å ena sidan och forskning på eget 30

programansvar eller grundforskning å den andra. Kritiken kommer framför allt från högskolesystemet och har endast i begränsad utsträckning utgått från de behov av kunskapsutveckling som de enskilda sektorerna har.

Några statistiska uppgifter kan belysa frågan. Enligt SCB:s statsbudgetanalys gick både 1977/78 och 1986/87 ca 43960 av statsanslagen för forskning och utveckling (FoU) till ”främjande av allmän vetenskaplig utveckling”, dvs. statens anslag till forskning vid universitet och högskolor (inklusive de statliga ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen enligt läkarutbildningsavtalet). Försvaret har den näst största andelen av de statliga FoU-anslagen. Försvarets andel uppgick både 1977/78 och 1986/87 till ca 25960. Försvarets FoU är således omfattande, och är i betydande utsträckning lagd utanför universitet och högskolor.

Diskussionen om bristande balans beror självfallet på att vi Sverige i största möjliga utsträckning undvikit att skapa särskilda statliga forskningsinstitut med sektorsforskningsuppgifter. Ett undantag är just försvarets forskningsanstalt (FOA). Svensk forskningspolitik har i stället inneburit att universitet och högskolor har betraktats som ”samhällets samlade forskningsinstitut”, där forskning utförs oberoende av statlig finansieringsform.

Detta har lett till att universitets- och högskolesektorn i Sverige har en stark ställning jämfört med andra länder. Universitets- och högskolesektorns andel av de totala FoU-utgifterna är i Sverige drygt 2790, vilket procentuellt är den näst högsta av OECD-länderna. Tidigare har redovisats att när utgifterna för universitets- och högskolesektorn sätts i förhållande till de totala nationella resurserna motsvarar andelen i Sverige 0,7 90 av bruttonationalprodukten, BNP, vilket är högst i världen.

I det bredare perspektivet kan vi således konstatera att universitet och högskolor har en stark ställning i vårt lands samlade FoU-ansträngningar. Frågan om eventuella obalanser inom ramen för hela FoU-systemet blir således mindre dramatisk i Sverige än i andra länder.

Samtidigt står det helt klart att universitet och högskolor därmed ställs inför stora utmaningar att klara de behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad som finns inom i stort sett samtliga samhällsområden. Olika typer av balansproblem uppstår inom universitets- och högskolesektorn, eftersom den svenska forskningsmodellen innebär att de som finansierar forskning ej är identiska med dem som utför forskning. Vårt högskolesystem har emellertid inom flera vetenskapsområden visat sig ha en god förmåga att nå en internationellt sett mycket god kvalitet.

Sektoriellt finansierad forskning har växt fram bl. a. som ett stöd till de välfärdstjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller. Men det finns också omfattande sektoriell FOU vars resultat främst kanaliseras till näringslivet. Enligt regeringens uppfattning har det svenska systemet, där enskilda sektorer tar ett eget ansvar för en långsiktig kunskapsuppbyggnad, ett stort värde. Sektoriellt motiverad och finansierad forskning, som i betydande utsträckning kommer till utförande inom universitet och högskolor, är väsentlig för att vidareutveckla viktiga samhällssektorer.

De statliga sektoriella medlens omfattning varierar kraftigt mellan olika 31

fakultetsområden och högskolor. Den sektoriella finansieringen är störst inom det tekniska fakultetsområdet som därtill har en betydande verksamhet finansierad av näringslivet. Även det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet erhåller stora tillskott från olika sektorsorgan. Inom dessa fakulteter finns det sedan variationer mellan enheterna. Det går därför inte att i generella termer tala om den scktoriella finansieringens volym och betydelse i högskolan. Om man vidare jämför andelen rådsmedel med andelen sektorsmedel inom olika fakultetsområden visar det sig att det tekniska fakultetsområdet har en betydligt mindre andel rådsmedel än övriga fakultetsområden. Även det samhällsvetenskapliga området har en låg andel rådsmedel.

I samband med riksdagsbehandlingen av 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80) fördes i flera motioner fram krav på att medel för sektorsforskning skulle överföras till högskoleenheter och forskningsråd. Riksdagen beslutade emellertid inte om några sådana överföringar utan uttalade i stället att regeringen inför den nästföljande planeringsperioden 1990/91—1992/93 borde se över sektorsorganens verksamhet och komma med förslag som innebär att viss del av anslagen till sektorsforskningen förs över till högskolans fakultetsanslag m.m. för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden i högskolan. (UbU 1986/87:26 s.17, rskr. 1986/87: 282).

Regeringen anser att utförandet av forskning även fortsättningsvis bör koncentreras till universitet och högskolor. Så länge vi håller fast vid denna princip kommer finansieringen av forskning att ske från skilda håll, även vad gäller statens FoU-satsningar.

Det centrala i denna avvägning är att forskarsamhället har tillräckligt med medel för forskning på eget programansvar och därigenom kan trygga den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden i högskolan i en ökande internationell konkurrens.

En överföring av medel från sektoricl! forskning till forskning på eget programansvar bör, enligt regeringens mening, gå till forskningsråden i stället för en allmän basförstärkning av fakultetsanslagen. Forskningsråden satsar på de innovativa delarna i forskningsutvecklingen och utvärderar och omprövar satsningar. Den konkurrens mellan forskare från olika högskolor och institutioner som rådsmedlen leder till, gynnar forskningen. Rådsorganisationen har således bättre möjligheter än fakultetsorganisationen att kvalitetsmässigt väga olika insatser mot varandra.

Förstärkta forskningsrådsanslag bör framför allt komma de forskningsområden till del som i dag har alltför begränsade resurser för forskning på eget programansvar. Ca 200 milj. kr. kommer, enligt regeringens förslag, att överföras från sektorsorgan till den långsiktiga kunskapsutvecklingen via ett utvidgat forskningsrådssystem. Vi återkommer till detta förslag i anslutning till redovisningen av förstärkningarna av forskningsråden.

Regeringen föreslår samtidigt förstärkningar av resurserna för forskarutbildningen och riktade satsningar till nationella anläggningar, orter och fakulteter via fakultetsanslagen.

Den viktigaste resursen i all forskning är forskaren. Ingen utrustning, inga ändamålsenliga lokaler kan ersätta kunnig och engagerad forskningspersonal. En förutsättning för att forskningsresurser skall kunna användas på ett rimligt sätt och för att forskningen skall kunna byggas ut är således att det finns tillgång på goda forskare.

3.3.1 Motiv för ökat antal forskarutbildade Trots att Sverige internationellt sett gör betydande insatser inom forskning och utvecklingsarbete, är antalet forskarutbildade inte påfallande stort sett i relation till hela arbetskraften. En förklaring till detta är att en stor andel av den svenska forskningen och framför allt utvecklingsarbetet utförs inom det privata näringslivet. Andelen forskarutbildade är här blygsam.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i en rapport, som lagts fram inför denna proposition, redovisat beräkningar av förändringarna i antalet forskarutbildade i arbetskraften med utgångspunkt i åldersstrukturen bland dagens forskarutbildade samt den nuvarande examinationen från forskarutbildningen. UHÄ visar att antalet forskarutbildade på sikt kan komma att minska inom flera fakultetsområden.

Den syn på den fortsatta utvecklingen av den statliga sektorn som regering och riksdag givit uttryck för innebär att uppföljning och utvärdering av de ofta komplicerade samhälleliga fenomen, med vilka den offentliga sektorn arbetar, i många sammanhang kan kräva mer långsiktiga och grundläggande forskningsinsatser.

Det privata näringslivet står inför stora utmaningar. Konkurrenterna i andra länder söker ofta i stor utsträckning förnyelse och effektivisering genom forsknings- och utvecklingsinsatser.

Regeringen finner således att flera faktorer talar för att behovet av forskarutbildade kommer att öka. Önskvärda förändringar och nödvändiga anpassningar kan också påskyndas och underlättas om det finns rimlig tillgång på kvalificerade personer med kompetens att möta och hantera såväl dagens som morgondagens mer eller mindre problemfyllda situationer.

3.3.2 Förbättrade villkor för de forskarstuderande Till skillnad från vad som gäller inom den grundläggande högskoleutbildningen beslutar regering och riksdag inte om antalet ”utbildningsplatser” inom forskarutbildningen. Det är lokala högskoleorgan som avgör hur många som kan antas som doktorander med hänsyn till de resurser som bedöms föreligga för forskarutbildningen. Regering och riksdag ansvarar dock för de minimibelopp som skall användas för studiefinansiering inom forskarutbildningen.

Genomströmningen inom forskarutbildningen är låg om man ser till bruttostudietiden. Även om det finns många förklaringar till varför forskarstudierna inte fullföljs är situationen otillfredsställande inom humanis- 33

3 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

tisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Situationen är bättre inom naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk fakultet. UHÄ har i sin rapport visat att examinationen inom forskarutbildningen har ett starkt samband med möjligheterna till studiefinansiering för doktoranderna. Studiefinansiering inom forskarutbildning har i dag två former: utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänst. Flera fördelar, framför allt av social natur, är förknippade med doktorandtjänst. Många skäl talar för att doktorandtjänst bör vara den normala studiefinansieringsformen. Samtliga utbildningsbidrag bör därför successivt omvandlas till doktorandtjänster. Detta är förknippat med stora kostnader. Regeringen föreslår för den kommande treårsperioden att medel anvisas för att omvandla två tredjedelar av utbildningsbidragen till doktorandtjänster. Sålunda anvisas 39 milj. kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 32 milj. kr. år 1991/92 och härutöver 32 milj. kr. år 1992/93, vilket innebär en sammanlagd bashöjning med 103 milj. kr. Inom de tekniska fakulteterna är konkurrensen om de presumtiva forskarstuderandena mycket stor. Regeringen anser därför att samtliga utbildningsbidrag inom de tekniska fakulteterna bör omvandlas till doktorandtjänster redan budgetåret 1990/91. Återstående utbildningsbidrag inom övriga fakulteter bör omvandlas till doktorandtjänster under treårsperioden 1993/94—1995/96.

Resurserna för studiefinansiering för de forskarstuderande kommer vid treårsperiodens slut att uppgå till sammanlagt mer än 550 milj. kr. Med hänsyn till de stora belopp som nu satsas på förstärkningar inom studiefinansieringen för de forskarstuderande måste det också krävas av universitet och högskolor att de på alla sätt verkar för att effektivisera utbildningen.

Det är viktigt att universiteten och högskolorna utnyttjar de möjligheter som finns för att göra forskarutbildningen mer professionell. Högskoleförordningen har sedan föregående forskningsproposition ändrats så att till forskarutbildning nu endast får antas det antal studerande som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt. Beslut om det högsta antal studerande som under ett läsår får finnas antagna till forskarutbildning fattas av fakultets- eller sektionsnämnd efter förslag av berörd institution. Det är nödvändigt att antalet anpassas till de nämnda förutsättningarna och att fakultetsnämnder och institutioner tar sitt ansvar för att ge de forskarstuderande en fullgod utbildning. Häri måste ingå att de forskarstuderande inlemmas i goda forskarmiljöer. Att vara en del av en forskargrupp är ofta bättre både för kvaliteten på arbetet och för effektiviteten i studierna.

Det är viktigt att de personella resurserna för handledning och undervisning inom forskarutbildningen utnyttjas på bästa sätt. Lärartjänstorganisationen inom högskolan gör det möjligt att utnyttja alla kompetenta lärare för detta ändamål. Kostnaderna för forskarutbildning skall normalt belasta högskolans fakultetsanslag. Det kan dock ligga it. ex. olika sektorsorgans intresse att medge att sektorsmedel i viss utsträckning får användas för att täcka kostnader för medverkan i forskarutbildning av sådan personal som primärt är engagerad i sektorsforskningsprojekt. Överenskommel-

se om detta skall träffas mellan berörda högskoleorgan och sektorsorgan eller andra externa finansiärer.

3.3.3 Vidgad forskarrekrytering Rekryteringen till forskarutbildningen följer ett mycket traditionellt mönster. Det är ovanligt att försök görs att bryta in på nya områden, t. ex. genom att finna former för att rekrytera fler kvinnor till mansdominerade ämnen eller att söka rekrytera doktorander från de mindre och medelstora högskolorna. Mindre än 126 av de studerande från de mindre och medelstora högskolorna och vårdhögskolorna fortsätter till forskarutbildning inom fem år efter avslutad grundutbildning, medan det är över 590 vid enheter med fasta forskningsresurser. Detta kan till viss del förklaras av olikheter i grundutbildningens struktur. Andelen kvinnor som påbörjar forskarutbildningen är väsentligt lägre än andelen utexaminerade kvinnor från grundutbildningen, 31926 jämfört med 60260. En stor del av kvinnorna utexamineras dock från linjer som inte har en traditionell forskarutbildningsöverbyggnad. Andelen kvinnliga utexaminerade doktorer är 2496, vilket avspeglar en tidigare lägre antagning av kvinnliga doktorander men också tyder på att kvinnor i större utsträckning än män ej genomför sin forskarutbildning.

Olika försök har prövats för att inkludera nya grupper av forskarstuderande i ett samspel mellan institutioner vid enheter med fasta forskningsresurser och handledare vid mindre och medelstora högskolor eller vid forskningsintensiva delar av näringslivet. Regeringen anser att det är angeläget att institutionerna aktivt försöker att rekrytera fler forskarstuderande på ett icke-traditionellt sätt. Institutionerna bör också försöka finna nya former för att underlätta för nya grupper av forskarstuderande att genomföra sin forskarutbildning i en stimulerande miljö.

3.4¶Forskningsrådens roll som kvalitetsbevakare och förnyelseinitierare

Forskningsråd eller motsvarande organ finns i alla med Sverige jämförbara länder. Deras uppgifter kan variera något. En huvuduppgift är dock alltid att fördela anslagsmedel till forskarinitierade projekt efter vetenskapliga bedömningar. De beslutsfattande organen domineras av företrädare för vetenskapssamhället. Forskningsråden blir härigenom centrala organ i forskningssystemet. Man kan säga att de fungerar som normgivare. Deras beslut blir ofta avgörande för forskningens inriktning.

Forskningsrådens beslut om projektanslag leder i praktiken till en arbetsfördelning och profilering mellan olika institutioner och högskoleenheter, en arbetsfördelning som utgår från var de bästa förutsättningarna för forskning av skilda slag finns. Råden bör också uppmuntra samarbete mellan olika discipliner i de fall sådana forskningsprojekt är vetenskapligt betydelsefulla.

Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde finns i dag tre forskningsråd: humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medi- 35

cinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet. Statens delegation för rymdverksamhet fyller en forskningsrådsfunktion inom sitt område. Inom det tekniska fakultetsområdet finns inget självständigt forskningsråd. En forskningsrådsfunktion finns dock inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Inom de lantbruksvetenskapliga, skogsvetenskapliga och veterinärmedicinska fakultetsområdena finns skogs- och jordbrukets forskningsråd, vilket dock för närvarande inte har en majoritet forskare i sin styrelse.

Forskningsråden kompletteras av forskningsrådsnämnden (FRN), som skall stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden skall härvid beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. FRN har också som en viktig uppgift att stödja främst mot allmänheten riktad forskningsinformation. Det är viktigt att forskningens resultat sprids, inte bara mellan forskare och till de grupper som i sin verksamhet behöver snabb tillgång till nya forskningsrön utan också till medborgarna i stort. Vårt samhälle blir alltmer forskningsberoende. En vital demokrati kräver ökad och mer utbredd förmåga att ta till sig, förstå och även kritiskt ifrågasätta forskningens resultat.

Forskningsrådens verksamhet har en strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisationen. Rådsanslagens andel av de totala resurserna för forskning på eget programansvar är dock fortfarande för låg. Inom vissa fakultetsområden har medel från forskningsråden varit av mindre omfattning än inom andra. För framför allt det tekniska, men också det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet är andelen rådsmedel av de totala resurserna för forskning på eget programansvar betydligt lägre än för t.ex. det naturvetenskapliga fakultetsområdet.

Vid sidan av de befintliga forskningsråden föreslår regeringen därför att två nya forskningsråd inrättas: ett teknikvetenskapligt och ett socialvetenskapligt. De kommer, liksom skogs- och jordbrukets forskningsråd, att få en sammansättning där forskare är i majoritet.

Förslagen i denna proposition innebär att de humanistisk-samhällsvetenskapliga, medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden, delegationen för rymdforskning, forskningsrådsnämnden samt skogs- och jordbrukets forskningsråd får utökade resurser med 46 milj. kr. år 1990/91 och ytterligare 32 milj. kr. år 1991/92 och 19 milj. kr. år 1992/93, vilket innebär en bashöjning av tillsammanhanget 97 milj. kr. under den kommande treårsperioden. Även medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning i anslutning till framför allt forskningsrådsfinansicrade projekt ökar avsevärt. Dessa förstärkningar tillsammans med de två nya grundforskningsråden innebär att forskningsrådsorganisationen år 1993 kommer att omfatta ca 1,3 miljarder kronor i dagens penningvärde.

3.4.1 Ett nytt teknikvetenskapligt forskningsråd Tillämpad forskning och utvecklingsarbete kräver avancerade kunskaper om de grundläggande lagar som styr naturen och mänsklig verksamhet. Grundforskning är således en nödvändig förutsättning både för verksamheten och för rekryteringen till tillämpad forskning. Flera bedömare, bl. a. 36

UHÄ och Vetenskapsakademien, anser att balansen mellan grundläggande Prop. 1989/90: 90 forskning och tillämpad forskning inom det tekniska området har förskjutits till grundforskningens nackdel. Denna bedömning grundar sig på insikten att grundläggande och långsiktig teknisk forskning är en viktig del av landets teknologibas och behövs för att skapa erforderlig avancerad teknologisk kompetens. Vikten av att nödvändiga resurser skapas för teknisk spjutspetsforskning framhålls också.

Forskningsrådsfunktionen för teknisk grundforskning ligger för närvarande inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). De resurser som avsätts för denna inom STU är ca 30 milj. kr. per år, vilket är väsentligt lägre än de summor som fördelas via de naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden. Därutöver stöder STU teknisk forskning vid universitet och högskolor genom bl. a. långsiktiga ramprogram med totalt ca 300 milj. kr. per år.

Forskningsrådsfunktionen inom STU inrättades på försök den I december 1984 inom ramen för STU:s kunskapsutvecklingsprogram. Skälet var att säkerställa stöd till särskilt framstående teknisk forskning vars relevans kunde avgöras först på sikt. Verksamheten fick en särskild beslutsordning inom STU samt en sammansättning som överensstämmer med övriga forskningsråds. Dess vetenskapliga ledamöter utses av forskarsamhället enligt en särskild valprocedur. Det har också representanter från STU och från industrin. Forskningsrådsfunktionen är ingen självständig myndighet, utan underordnad STU.

Denna funktion har nu funnits i fem år. Den har sedan tillkomsten mött ett mycket starkt gensvar hos landets tekniska forskare. Anslagsmedlen har dock varit blygsamma i förhållande till verksamhetsområdets storlek och kostnaderna för teknisk forskning. STU har endast i mycket begränsad omfattning omfördelat medel för att öka stödet till den tekniska grundforskningen.

Regeringen föreslår att ett fristående teknikvetenskapligt forskningsråd inrättas den 1 juli 1990 under industridepartementet för att stärka den tekniska grundforskningen och därmed avsluta den försöksverksamhet som har bedrivits inom STU. Det teknikvetenskapliga forskningsrådet bör utgå från den hittills bedrivna försöksverksamheten och byggas upp under en period fram till mitten av 1990-talet då rådet planeras få en omfattning som bättre svarar mot behoven. Rådet bör tillföras väsentligt ökade resurser, omfördelade från flera sektorsorgan. Genom sådana omfördelningar tillförs det teknikvetenskapliga forskningsrådet 67 milj. kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 27 milj. kr. år 1991/92 och därutöver ytterligare 48 milj. kr. år 1992/93. Tillsammans med reformmedel innebär detta ett totalanslag om 152 milj. kr. vid periodens slut. Regeringen anser också att det behövs en viss breddning av rådets elektorsförsamling jämfört med vad som gäller för den tidigare forskningsrådsfunktionen.

3.4.2 Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd Delegationen för social forskning är ett sektorsorgan, knutet till socialdepartementet. Delegationen har under de senaste åren utvecklat sitt arbets- 37

sätt så att det blivit allt mer likt forskningsrådens. Delegationen för social forskning kan utan större förändringar uppfylla de formella krav som bör ställas på ett grundforskningsråd.

Undersökningar har visat att det samhällsvetenskapliga området är dåligt försett med rådsmedel. Vid sidan av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet är det i huvudsak två forskningsfinansierande organ som samhällsvetenskapliga forskare kan vända sig till: Riksbankens Jubileumsfond och delegationen för social forskning. Ett sätt att förbättra situationen är att väsentligt öka resurserna för det humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen kommer också att föreslå en sådan ökning. Det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet skall emellertid tillgodose ett mycket brett fält av discipliner. En kraftig ökning av dess resurser är därför enligt regeringens mening inte till fyllest för att tillgodose de behov av grundläggande forskning som finns inom det socialvetenskapliga området.

Som ctt led i strategin att stärka och vidga forskningsrådssystemet föreslår regeringen att ett socialvetenskapligt forskningsråd inrättas under socialdepartementet för att ersätta både delegationen för social forskning och delegationen för invandrarforskning. Samtidigt förordas att det föreslagna rådet får en viss förstärkning. Rådet kommer att tillföras 58 milj. kr. år 1990/91, ytterligare 6 milj. kr. år 1991/92 och samma belopp år 1992/93. Det innebär en anslagsnivå av 70 milj. kr. vid periodens slut.

Det är angeläget att det socialvetenskapliga forskningsrådets insatsområde avgränsas i förhållande till de humanistisk-samhällsvetenskapliga och medicinska forskningsråden. Det socialvetenskapliga forskningsrådet bör därför i första hand inrikta sin verksamhet på grundforskning och tillämpad forskning inom de social- och invandrarpolitiska områdena.

3.4.3 Ny sammansättning för skogs- och jordbrukets forskningsråd Skogs- och jordbrukets forskningsråd arbetar på i stort sett samma sätt som grundforskningsråden. Under det senaste året har detta råd också utvecklat en disciplinär inre organsation, vilket innebär att rådet i fortsättningen i ökad utsträckning får underlag för att göra insatser där de ger bäst resultat oavsett inom vilken fakultet eller högskola detta sker. Regeringen anser att skogs- och jordbrukets forskningsråd nu också bör ges en tydligare karaktär av grundforskningsråd. Rådets styrelse bör i fortsättningen därför ha en majoritet av representanter från vetenskapssamhället. Dessa bör vara valda genom elektorsförsamlingar i likhet med vad som gäller för övriga grundforskningsråd.

3.5¶Förnyelse av forskningen inom fakulteterna

3.5.1 Principen om full kostnadstäckning

En grundprincip i den svenska forskningspolitiken är att all forskning, så långt möjligt, skall utföras inom högskolan. Fristående forskningsinstitut har inrättats endast i undantagsfall. Fördelarna med detta är uppenbara 38

sett ur både högskolans och andra forskningsintressenters perspektiv. Forskare och forskarstuderande kommer i kontakt med forskningsproblem som är motiverade utifrån olika samhälleliga behov. Forskning för olika samhälleliga eller kommersiella beställare kommer att bedrivas med samma vetenskapliga krav som forskningen i övrigt inom högskolan.

Många olika forskningsuppgifter utförs således inom högskolan. Uppdragen för olika externa beställare, det må vara företag eller statliga myndigheter, har ökat kraftigt. Den externt finansierade verksamheten utgör nu en betydande del av verksamheten inom högskolan, vid vissa institutioner den helt dominerande delen.

Högskolans forskningsmiljö är således viktig inte bara för dem som är direkt verksamma där och utifrån grundforskningens och forskarutbildningens perspektiv. Den är också en väsentlig fråga för de många myndigheter och företag som får viktiga forskningsuppgifter utförda inom högskolan.

För sektorsorgan och företag är redan det faktum att högskolan står öppen för deras verksamhet en stor förmån. I praktiken har därtill olika finansiärer kommit att få ytterligare fördelar genom att högskolan också svarat för kostnader av skilda slag som är förknippade med deras verksamhet. Detta är inte rimligt. Det är ett livsvillkor för den grundforskning och forskarutbildning som högskolan har ansvar för att den externfinansierade verksamheten står för alla de kostnader som den föranleder.

Redan i föregående forskningsproposition angavs att principen om full kostnadstäckning skall tillämpas konsekvent inom högskolan fr. o. m. budgetåret 1990/91. Det innebär att högskolan avlastas kostnader förknippade med verksamhet som bedrivs på uppdrag av bl.a. sektorsforskningsorganen. De förvaltningsavgifter högskolorna i dag tar ut avser främst vissa kostnader på central nivå inom högskoleenheterna. Det är naturligt att en del av dessa medel efter beslut av högskolestyrelserna disponeras av högskoleförvaltningarna. Ett system med full kostnadstäckning innebär emellertid att kompensation också ges för kostnader på fakultets- och institutionsnivå. Den förändrade kostnadsfördelningen bör således medföra att resurserna ökar för de institutioner som med framgång tillför verksamheten externa medel. Som en följd av detta kan fakultetsanslagen disponeras för ändamål för vilka de är avsedda, nämligen grundforskning och forskar- . utbildning, och användas för åtgärder som prioriteras av berörda högskoleorgan.

Den fulla kostnadstäckningen innebär inte att kostnaderna för forskningen ökar. Det som ändras är fördelningen mellan olika finansiärer inom och utom högskolan. Den exakta storleken av de resursförstärkningar för högskolan som härigenom kommer till stånd är svår att uppskatta. Universitet och högskolor har dock bedömt att fakultetsanslagen nu i betydande utsträckning subventionerar den verksamhet som bedrivs åt sektorsforskningsorganen. Den reella förstärkning som den konsekventa regeltillämpningen innebär, blir givetvis av motsvarande omfattning. Denna förstärkning av resurserna för grundforskning och forskarutbildning ger möjligheter för högskoleorganen att på olika sätt förbättra forskningsmiljöerna inom högskolan. 39

Starkt bidragande till den höga kvaliteten på svensk forskning är att i princip alla statliga medel som anvisas för forskning skall fördelas och användas efter vetenskaplig kvalitetsprövning. Detta gäller och tillämpas otvetydigt inom forskningsrådsorganisationen. Det måste också gälla för de mångdubbelt större resurser för forskning som direkt disponeras av universitet och högskolor. De beslutande organen inom högskolan tar i varierande utsträckning även andra än rent vetenskapliga hänsyn vid beslut om fördelning och användning av anvisade medel för forskning och forskarutbildning. I många fall är detta det rätta och rimliga. En viss forsknings- och forskarutbildningsorganisation behöver upprätthållas oberoende av tillfälliga variationer i den vetenskapliga verksamheten. I andra fall kan dock hänsynen till den befintliga organisationen och de redan anställda forskarna drivas för långt på bekostnad av nya idéer.

Särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera fakultetsorganen att i ökad utsträckning arbeta efter samma kvalitetskriterier som forskningsråden. Regeringen föreslår att särskilda medel anvisas till de humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Tillskottet omfattar budgetåret 1991/92 15 milj. kr. och budgetåret 1992/93 35 milj. kr., dvs. en sammanlagd bashöjning av 50 milj. kr. Syftet skall vara att stimulera dessa fakulteter till insatser som vitaliserar den forskning på eget programansvar som bedrivs inom fakulteterna och till resursfördelning som i högre utsträckning sker utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier.

Medlen skall användas för koncentrerade förstärkningar för en tid av sex år. De som erhåller denna resurs skall kunna skapa kreativa forskningsmiljöer, så att vetenskapliga resultat av god internationell klass kan åstadkommas. Resursen skall vara sammankopplad med en aktiv granskning av vetenskapliga resultat som är en följd av resursförstärkningen.

3.5.3 Ny arbetsform för forskning inom det materialvetenskapliga och materialtekniska området Högskolans disciplinindelning är inte anpassad till forskningsområden som kännetecknas av en utpräglad tvärvetenskaplighet. Det finns därför behov att utveckla nya samverkansformer. På samma gång krävs ett starkt projektledarskap i kombination med tydligt vetenskapligt ansvarstagande för den operativa verksamheten.

Materialteknik är ett område som lämpar sig för en tvärvetenskaplig ansats. Inför denna forskningsproposition har ett omfattande arbete genomförts för att utröna de bästa förutsättningarna för vetenskapligt goda utvecklingsbetingelser inom detta område.

De behov som framförts i det omfattande utredningsarbetet har lett till förslag om en ny form för forskning inom det materialtekniska och materialvetenskapliga området, s.k. tvärvetenskapliga konsortier. Med konsortier avses i detta sammanhang dels ett antal specificerade ämnesområden för forskning, dels grupperingar inom olika högskolor som skall utföra forskningsarbetet. STU och det naturvetenskapliga forskningsrådet har 40

gemensamt förberett denna arbetsmodell. Regeringen beräknar förstärkningen av den materialvetenskapliga forskningen till 10 milj. kr. 1990/91, 20 milj. kr. 1991/92 och 20 milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 50 milj. kr. vid periodens slut.

3.5.4 Ökat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning Vi lever i ett samhälle där de formella hindren för jämställdhet mellan kvinnor och män är undanröjda. En målmedveten satsning har också under de senaste årtiondena skett på reformer inom olika samhällsområden som gynnat en utveckling mot jämställdhet. Fortfarande återstår emellertid mycket att göra innan vi får ett samhälle där den sneda maktoch arbetsfördelningen mellan könen är upphävd och där könsfördelningen är betydligt jämnare inom alla samhällsområden.

Forskning om kvinnor och män ur ett kvinno- och jämställdhetsperspektiv och forskning om relationer mellan könen är omistlig i arbetet för att nå jämställdhetsmålen. Den ger kunskap om ojämlikheter mellan könen som fortfarande finns kvar och analyserar orsakerna till de ojämlika villkoren. Därmed kan den också ge underlag för åtgärder som kan undanröja kvarstående hinder.

I de forskningspropositioner som har lagts fram under 1980-talet har jämställdhetsforskning hört till de områden som prioriterats. Vid universitetet i Göteborg inrättades år 1982 en professur i kvinnohistoria. Genom 1984 års forskningsproposition tillkom fem forskartjänster i jämställdhetsforskning vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Ytterligare en sådan tjänst inrättades senare där. Sedan den 1 juli 1987 finns vidare vid rådet en gästprofessur för en utländsk kvinnlig forskare.

Forskningsområdet har under senare år tilldragit sig ett ökat intresse och antalet avhandlingar med kvinno- och jämställdhetsperspektiv ökat. Regeringen anser därför att det nu är lämpligt att ge denna forskning en fastare bas inom högskolan och föreslår att tre professurer i kvinno- och jämställdhetsforskning inrättas den 1 juli 1991. UHÄ kommer senare att få i uppdrag att i samråd med berörda forskningsråd föreslå inriktning och placeringsort för tjänsterna. I detta sammanhang bör givetvis kvinnoforskningens erfarenheter tas tillvara. Två av tjänsterna bör knytas till samhällsvetenskaplig fakultet och en till medicinsk fakultet.

Vid universitet och högskolor har forumorganisationerna utfört ett viktigt arbete och fungerat som en kontaktpunkt för kvinnliga forskare och forskarstuderande. Foras verksamhet har indirekt bidragit till att förbättra både rekryteringen av kvinnor till forskarstudier och arbetsvillkoren för kvinnliga forskare och forskarstuderande. Regeringen föreslår ett ökat stöd till fora för kvinnliga forskare. Medel kommer även att avsättas till FRN för ett informationsprogram för jämställdhetsforskningen.

3.6¶Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

En grundtanke i den sammanhållna högskola som infördes år 1977 är att all verksamhet skall bygga på vetenskaplig grund. Fasta forskningsresurser 41

bedrivas vid alla universitet och högskolor. Vid de mindre och medelstora högskolorna bedrivs verksamheten i projektform.

Forskningen har ökat dramatiskt i omfattning vid dessa högskolor under det senaste årtiondet. Ökningen hänför sig dock huvudsakligen till uppdrag som utförs för näringslivet eller statliga myndigheter. Forskning på eget programansvar förekommer fortfarande endast i begränsad omfattning. Genom 1987 års forskningsproposition tillkom särskilda medel för att stödja och utveckla forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna. .

Endast en mindre del av lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna har genomgått forskarutbildning. Detta påverkar givetvis möjligheterna att utvidga forskningen vid dessa högskolor. Särskilda åtgärder bör därför vidtas för att låta lärare vid dessa högskolor fullfölja studier till doktorsexamen.

Inför denna proposition har en särskild utredning gjorts av frågor som rör forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. De yttranden som företrädare för universitet och högskolor avgivit över denna utredning, visar att det nu föreligger goda förutsättningar för forskningssamverkan mellan högskoleenheter med fakultetsorganisation och de mindre och medelstora högskolorna. Genom en utökad samverkan kan de samlade forskningsresurserna inom högskolan, såväl personella som materiella, utnyttjas på bästa sätt. Inte minst innebär det att de forskningsresurser som många av lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna utgör kan utnyttjas bättre än i dag.

En utveckling av detta slag är givetvis av stor betydelse inte bara för högskolan internt utan också för det omgivande samhället, både lokalt, regionalt och nationellt. Som framhållits är forskningen inom högskolan av den största betydelse för samhällets utveckling i olika avseenden. Ett bättre resursutnyttjande, vilket förutsätter en bättre integrering av lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna i den samlade högskolans forskningsarbete, är därför i allra högsta grad ett gemensamt intresse.

Förslagen i årets forskningsproposition innebär att medel ställs till förfogande för olika forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Tillskotten omfattar 10 milj. kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 12 milj. kr. år 1991/92 och ytterligare 8 milj. kr. år 1992/93, dvs. en sammanlagd höjning av basen med 30 milj. kr. Medlen skall stimulera lärare vid dessa högskolor att ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos forskningsråd och andra forskningsfinansiärer. De kan också användas för stöd till forskarutbildning av lärare vid de mindre och medelstora högskolorna. Den resurs som finns för forskningsstödjande verksamhet vid de mindre och medelstora högskolorna kommer därmed 1992/93 att vara drygt 40 milj. kr. Vidare föreslås att vissa lärare vid vårdhögskolorna får möjlighet att ansöka om medel för forskning ur en rörlig resurs för forskning inom medicinsk fakultet. Denna resurs skall under en övergångsperiod även kunna användas till stöd för forskarutbildning av lärare vid vårdhögskolorna.

Vid sidan av de nämnda förslagen föreslås under det särskilda anslaget 42

för forskning inom skolväsendet vissa medel för att stimulera att kompetens, miljöer och nätverk byggs upp i anslutning till lärarutbildningarna inom högskolan. Eftersom dessa utgör en stor del av utbildningarna vid de mindre och medelstora högskolorna kommer denna satsning även dessa högskolor till del. I propositionen (1989/90:76) om regionalpolitiken föreslår regeringen att regionalpolitiska medel avsätts för forsknings- och utvecklingsarbete vid de mindre och medelstora högskolor som ligger i anslutning till de regionalpolitiskt prioriterade regionerna.

Av avsnitt I framgår att forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige är starkt geografiskt koncentrerat, särskilt till Stockholmsregionen. Flera uppgifter pekar på att forskning som fyller höga kvalitetskrav också kan ha en positiv betydelse för den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i en berörd region. Vid den forsatta utvecklingen av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna och vårdhögskolorna bör hänsyn tas till detta förhållande. Utgångspunkten måste samtidigt vara att det skall råda en hög och likvärdig kvalitet inom hela den svenska högskolan.

3.7¶Vetenskaplig utrustning och lokaler

Såväl forskningsråd som högskoleorgan bekostar inom ramen för sina anslag viss vetenskaplig utrustning. Genom de resursförstärkningar som under den kommande treårsperioden kommer både högskolan och forskningsråden till del skapas utrymme för inköp av vetenskaplig utrustning.

Mer kostnadskrävande utrustning finansieras genom särskilda medel som fördelas av forskningsrådsnämnden. Regeringen föreslår nu att medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning i anslutning till framför allt forskningsrådsfinansierade projekt ökar med 120 milj. kr. 1990/91, 20 milj. kr. 1991/92 och 7 milj. kr. 1992/93 jämfört med anslaget 1989/90 (103 milj. kr.). De s.k. bankmedlen (200 milj. kr. per år 1987/88—1989/90) upphör nu. De har inneburit en betydande uppbyggnad av utrustningen vid vissa av högskoleinstitutionerna.

Självfallet är det mycket värdefullt att olika givare finner anledning att göra donationer till universitet och högskolor, bl.a. för utrustningsändamål. Denna form av insatser har lång tradition i Sverige.

De vetenskapliga biblioteken är viktiga redskap för forskare i humanistiska ämnen. För att öka inköpen vid biblioteken kommer därför anslagen till de humanistiska och teologiska fakulteterna att förstärkas.

Den ökande verksamheten inom högskolan bl. a. som följd av de många externfinansierade uppdragen har medfört lokalbrist och överbeläggning vid flertalet högskoleenheter. Många enheter har dessutom verksamhet förlagd till äldre lokaler som inte möjliggör en effektiv resursanvändning eller erbjuder en acceptabel arbetsmiljö. Lokalbehoven finns emellertid i inte oväsentlig utsträckning på orter där olika restriktioner nu gäller för nybyggandet. :

Regeringen föreslår att byggnadsprojekt skall starta under den kommande planeringsperioden för marina centra i Askö och Kristineberg, för ekologi vid universitetet i Lund samt för matematik och informationsteknologi vid universitetet i Umeå. 43

3.8¶Forskningsetik Prop. 1989/90: 90

De grundläggande etiska principerna är generella och gäller alla människor och hela samhället. Etiska regler kan i viss utsträckning komma till uttryck i lagar och annan juridisk reglering. Etiska regler och etiska problem har dock en större räckvidd än vad som kan och bör täckas av formell reglering och föreskrifter.

Etik är inte något entydigt begrepp. Etik kan innebära försök att medvetandegöra och bearbeta de grundläggande principer, normer och värden som ingår i moralen. Etiken blir moralens teori. Etik i denna betydelse handlar således om vårt förhållningssätt och vilka värderingar som ligger bakom våra ställningstaganden och beslut. Begreppet moral knyter däremot an till människans praktiska och faktiska handlande. I det allmänna språkbruket använder man inte sällan termerna etik och moral synonymt. Ett etiskt handlande blir i denna betydelse detsamma som ett moraliskt riktigt handlande. Men termen etisk kan också avse motsatsen till ”icke-etisk”. Etiska regler hålls med detta synsätt åtskilda regler som finns t.ex. i form av lagar. Frågor om etik inom forskningen kan på motsvarande sätt ha mycket varierande innebörd.

Regeringens grundinställning är att de rättsliga och andra regler, som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt, också skall gälla för forskningen. De etiska bedömningar av skilda slag som måste göras utanför den formella regleringen måste här — liksom i samhället i övrigt — göras av dem som på olika sätt berörs.

Det ligger ett långsiktigt värde i att de regler som gäller för övrig samhällelig verksamhet också gäller för forskning. Det behövs emellertid en successiv utveckling av den forskningsetiska granskningen och diskussionen. Utbildning och information i forskningsetiska frågor är ett viktigt led i denna utveckling.

3.8.1 Medicinsk-etiska frågor Medicinsk forskning använder sig ofta av försökspersoner. De kunskapsvinster forskningen kan leda till måste vägas mot de risker försökspersoner kan utsättas för. Människor måste få en rättvisande information om vad medverkan i forskningsprojekt innebär. För att bevaka dessa frågor finns de medicinska forskningsetiska kommittéerna vars uppgift är att granska alla forskningsprojekt som innefattar försök på människa.

Dessa medicinska forskningsetiska kommittéer har kontinuerligt fått en ökande arbetsbörda. Kommittéerna möter en rad principiella svårigheter i granskningsarbetet. Inte minst gäller detta psykiatriska projekt, HIV-studier och omvårdnandsforskning och projekt med samhällsvetenskapliga element.

De medicinska forskningsetiska kommittéerna har en gemensam samrådsgrupp i anslutning till medicinska forskningsrådet.

Även utanför forskarsamhället finns organ som följer utvecklingen inom området. Statens medicinsk-etiska råd är ett från det löpande regeringsarbetet fristående organ, som skall följa utvecklingen inom medicinsk be- 44

handling, teknik och forskning och ta upp medicinsk-etiska frågor ur ett Prop. 1989/90: 90 mer övergripande samhällsperspektiv.

3.8.2 Gen-etiska frågor Vid sidan av de medicinska forskningsetiska kommittéerna följer hybrid- DNA-delegationen etiska frågor i anslutning till det gentekniska området. Om delegationen finner att ett planerat eller pågående projekt som använder hydrid-DNA-teknik är etiskt tveksamt skall detta anmälastill regeringen eller berörd skyddsmyndighet.

Det nordiska utskottet för etik inom bioteknologin (Nordiska etikkommittén) inrättades av Nordiska ministerrådet 1988 och är ett referensorgan i etiska frågor inom bioteknologin. Kommittén består av två representanter för varje land. Sverige innehar för närvarande ordförandeposten. Kommittén har bl. a. sammanfattat debatten i de nordiska länderna om genteknik och de etiska frågor som förknippas med tekniken. Nordiska etikkommittén har också beslutat att gå igenom möjlig användning av genteknik på olika områden och behandla etiska problem som har samband med användning av tekniken.

Regeringen har redan tidigare fått riksdagens bemyndigande att meddela föreskrifter om genteknikens användning på djur och växter. En kartläggning av genteknisk forskning på djur och växter har överlämnats till regeringen. Regeringen kommer senare i vår att lägga fram en proposition som reglerar tillämpningen på människan. Vidare kommer regeringen att besluta om direktiv för en parlamentarisk beredning för frågor som berör genteknikens tillämpningar i stort.

3.8.3 Etiska frågor inom andra forskningsområden Vid övriga fakulteter är det antal forskningsprojekt som kan tänkas vara i bebov av etisk granskning av detta slag inte lika stort. Situationen är dock mycket olika från forskningsområde till forskningsområde. Inom särskilt samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning är det givetvis vanligt att forskningen utgår från människor och mänskliga förhållanden.

Inom exempelvis samhällsvetenskaplig forskning måste stundom mycket stora mängder data om större eller mindre grupper av individer samlas in. Sådan forskning är ofta avgörande för möjligheterna att förstå och förklara orsakerna till olika samhällsproblem. De personregister, som måste upprättas för forskning av detta slag, måste godkännas av datainspektionen.

Regeringens redovisade inställning att inte särbehandla forskningen innebär att register för forskningsändamål bör prövas på samma sätt som för andra ändamål. Datalagen bör gälla generellt. Datalagen kom till år 1973 och framstår i flera avseenden som bristfällig och föråldrad. Den nyligen tillsatta utredningen om översyn av datalagen (Ju 1989:02, dir. 1989:26) avser att ta upp datalagens förhållande till forskning, statistik och massmedier. Utredningen kommer att ha tillgång till forskningskompetens. 45

3.8.4 Djurförsöksetiska frågor Prop. 1989/90: 90 Regeringen har tidigare i proposition (1987/88:93) om djurskyddslag m.m. som behandlades vid föregående riksmöte tagit upp de särskilda etiska problem som är förknippade med djurförsök.

Att använda djur för vetenskapligt ändamål innebär att två etiska principer kommer i konflikt med varandra. Å ena sidan finns kravet på ett gott djurskydd och å andra sidan de krav som humanitära och andra viktiga samhällsintressen ställer på kunskapen om oss själva och vår omvärld. Regeringens inställning är att djurförsöken bara skall avse sådana fall där det är angeläget från allmän synpunkt att försök utförs, bl.a. mot beaktande av betydelsen av den kunskap som kan vinnas med försöket.

De djurförsöksetiska nämnderna som skall pröva användning av djur för vetenskapligt ändamål skall avstyra användningen av djur i djurförsök om det är möjligt att få likvärdig kunskap genom andra metoder. I den medicinska och biologiska grundforskningen kan djurexperiment ofta inte ersättas med alternativ till djurförsök. Det är emellertid viktigt att i största möjliga utsträckning begränsa användningen av djur för vetenskapligt ändamål. En sådan begränsning uppnås dels genom den prövning som utförs av de djurförsöksetiska nämnderna i varje enskilt fall, dels genom att utveckla nya alternativa metoder till djurförsök. Den centrala försöksdjursnämnden (CFN) har till uppgift att verka för att användningen av försöksdjur begränsas genom att främja utveckling av alternativa metoder. Riksdagen har även fortlöpande anslagit resurser till nämnden för att främja utvecklingen av alternativa och kompletterande metoder till djurförsök. Ytterligare resurser föreslås i denna proposition.

3.8.5 Utveckling av den etiska granskningen Forskarsamhället har utformat vissa allmänna forskningsetiska principer. Vid ett möte med World Medical Association i Helsingfors år 1964 uppställdes ett antal rekommendationer för etiska ställningstaganden i medicinsk forskning. Dessa reviderades år 1975. Med utgångspunkt i bl. a. denna reviderade Helsingforsdeklaration har humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) samt delegationen för social forskning (DSF) utformat regler efter vilka deras etikkommittéer arbetar.

Under de senaste åren har medvetenheten om de forskningsetiska problemen förstärkts. De förslag som den forskningsetiska kommittéen har presenterat har medverkat till detta. Det finns numera också god erfarenhet av forskningsetisk prövning med lekmannainflytande i granskningsverksamheten. Inom forskarsamhället finns en stor medvetenhet om forskningsetiska problem och om det ansvar dessa för med sig. Det finns också en klar beredskap att fortsätta utvecklingen av granskningsförfarandet.

En utbyggnad av den forskningsetiska granskningen inom forskarsamhället är, enligt regeringens mening, viktig för att ytterligare bygga upp det nödvändiga förtroendet mellan forskningen och medborgarna. Utformningen av olika typer av rådgivande och beredande kommittéer ankommer på de beslutande organ som finns. UHÄ i egenskap av tillsynsmyndighet för 46

högskolan, forskningsråden och andra myndigheter har alla ansvar för att forskningsetiska frågor uppmärksammas och att forskningen på ett rimligt och betryggande sätt prövas ur etisk synpunkt. DNA-delegationen och statens medicinsk-etiska råd har i uppgift att följa utvecklingen inom sina respektive områden samt att hålla regeringen underrättad om denna.

Möjligheterna att alls bedriva forskning hör intimt samman med att medborgarna kontinuerligt informeras om forskningsresultat och forskningsprocesser. Allmänhetens frågor kan också leda till att forskarna får möjlighet att ifrågasätta problem och metoder i forskningsverksamheten. I den forskningsetiska granskningsorganisationen bör förutsättningar för ett utvidgat samspel mellan forskare och allmänhet finnas.

4¶Det samhällsstyrda forsknings- och utvecklingsarbetet

I de flesta länder stöds forskning som -— utifrån ett visst samhällsområde eller en viss sektor — är inriktad på att klargöra mål, beskriva samhälleliga missförhållanden i ljuset av dessa, pröva tänkbara åtgärder samt utvärdera resultaten av insatserna inom området. Formerna för såväl den samhälleliga styrningen som finansieringen och utförandet av denna forskning varierar dock från land till land.

I Sverige stöds denna områdesorienterade forskning, den s.k. sektorsforskningen, av en stor mängd forskningsfinansierande organ och myndigheter under de olika departementen. Varje samhällssektor har därmed ansvar för att bedöma, formulera, initiera och finansiera sina egna forsknings- och utvecklingsbehov. Sveriges forskningspolitik utgår vidare från att all forskning skall utföras inom universitet och högskolor. Därför har med vissa undantag, inga speciella forskningsinstitut tillskapats, så som skett i vår omvärld. Den svenska modellen innebär således ofta att sektorsforskningen beställs och finansieras från ett organ medan den utförs av ett annat, i många fall universitet och högskolor. Sektorsforskningen — och annan externfinansierad forskning — påverkar därmed i hög grad högskolans resurs- och arbetssituation.

På den nationella nivån förelägger regeringen riksdagen forskningspropositioner vart tredje år omfattande all statligt finansierad forskning. I detta sammanhang finns det också möjligheter att göra förändringar som har betydelse för forskningens relevans för olika samhällsområden. Det är också möjligt att förskjuta forskningen och utvecklingsarbetet i riktning mot mer eller mindre av forskning på eget programansvar eller uppdragsforskning med omedelbar samhällsrelevans.

Regeringen föreslår, som framgått tidigare i denna proposition, dels att medel överförs från vissa sektorsorgan för att tillskapa ett teknikvetenskapligt forskningsråd, dels att delegationen för social forskning och delegationen för invandrarforskning ombildas till ett socialvetenskapligt forskningsråd. Därmed bör den grundläggande forskningen inom dessa områden kunna stärkas högst betydligt. I de departementsvisa avsnitten (11— 23) föreslås även vissa andra överföringar från sektorsorgan till fakultetsanslag och råd.

I syfte att kvalitativt stärka den sektoriella forskningen och förbättra samspelet mellan forskningsfinansiärerna — sektorsorganen — och högskolan lämnar regeringen vidare förslag om e ökad långsiktighet och bredd i medelstilldelningen e översyn av sektorsorganens besluts- och beredningsprocesser e vissa strukturförändringar

4.1¶Forskningssamordningen i vår omvärld

Det finns stora variationer mellan OECD-länderna när det gäller den politiska nivån för beslut i forskningsfrågor. I vissa länder finns särskilda forskningsdepartement. I Förbundsrepubliken Tyskland skapades i början 49

4 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

av 1970-talet Bundesministerium fär Forschung und Technologie, som på Prop. 1989/90: 90 den federala nivån har ansvar för forskning inom alla områden och ett direkt ansvar för vissa forskningsprogram. Frankrike har också i över tio år haft ett särskilt departement för forskning och teknologi.

I ett par andra länder, Japan och Storbritannien, har avsaknaden av ett särskilt departement och en minister med ansvar för samordning av forsknings- och teknologifrågorna inneburit ett ökat ansvar för premiärministern. I Japan presiderar premiärministern över vetenskaps- och teknologirådet, ett på papperet konsultativt organ men i praktiken bestämmande. I Storbritannien har premiärministern med hjälp av den vetenskapliga rådgivaren ökat sitt inflytande över forskningspolitiken under senare år.

I USA samordnar presidentens organ för vetenskapsfrågor, Office of - Science and Technology Policy, forskningsaktiviteterna.

I de länder som har särskilda departement för forsknings- och teknologifrågorna finns, förutom den egna budgeten, även offentliga medel under andra departement. I Frankrike för man varje år samman samtliga resurser för FoU i ett tillägg till regeringens budget och vid två tillfällen, åren 1982 och 1985, har särskilda forskningspropositioner omfattande all forskningsverksamhet lagts fram. I Förbundsrepubliken Tyskland presenteras vart fjärde år hela den federalt finansierade verksamheten, vilken sedan diskuteras i Förbundsdagen. I varken USA eller Storbritannien diskuteras eller tas beslut om en särskild forsknings- och utvecklingsbudget. Forsknings- och utvecklingsarbetet behandlas här som en del av verksamheten under de respektive departementen och myndigheterna.

Det kan finnas flera anledningar till att många länder inte har en särskild forsknings- och utvecklingsbudget. En trolig sådan är att man inte vill skilja på forskning som syftar till att lösa olika sektorers problem och sektorernas övriga verksamhet. En annan kan vara att, trots många försäkringar om vikten av forskning och teknologiutveckling, denna inte fått det genomslag som man kanske skulle kunnat vänta.

I Sverige presenteras sedan 1982 den statligt finansierade forskningen och utvecklingen samlat i särskilda forskningspropositioner till riksdagen vart tredje år.

4.2¶Sektorsforskningens uppgifter och omfattning

Den svenska modellen, där enskilda sektorer tar ett eget ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad, har ett stort värde. Inom snart sagt alla samhällssektorer finns problem och otillfredställda behov till vilka forsknings- och utvecklingsarbete kan bidra att finna lösningar. Ökad kunskap behövs för att vi skall kunna fördjupa och stärka vår välfärd, öka vår produktion, förstå den kulturella miljö vi lever i, utnyttja våra naturresurser bättre och samtidigt bevara en god miljö.

Det sektorsfinansierade forsknings- och utvecklingsarbetet utgår i första hand från problem som är identifierade av och relevanta för den berörda samhällssektorn. Scktorsforskningen innebär därför inte sällan satsningar på nya områden av tvärvetenskaplig karaktär, där högskolans indelning i 50

discipliner kan vara ett hinder för att denna forskning av egen kraft skall kunna etablera sig inom högskolan.

Även om det ligger i den tillämpade forskningens natur att samhällsrelevansen är ett avgörande kriterium vid val mellan olika projekt får avkall inte göras på kraven på en god vetenskaplig kvalitet. Ingen sektor är betjänt av dålig forskning.

För att sektorsforskningen skall fylla sitt syfte krävs naturligtvis att forskningsresultaten sprids till beslutsfattare och verksamma i den aktuella sektorn. Forskningsinformationen kan förbättras väsentligt på denna punkt.

Som underlag för denna proposition har en inventering och kartläggning av svensk sektorsforskning gjorts (Ds 1989:3). Rapporten har remissbehandlats och en remissammanställning finns tillgänglig inom statsrådsberedningen.

I kartläggningen, som avser budgetåret 1987/88, ingår såväl de stora forskningsfinansierande sektorsorganen som myndigheter med forskningsuppgifter, statliga forskningsinstitut och de departementsanknutna forskningsorganen. En särskild redovisning görs av den svenska kollektivforskningen. I redovisningen ingår såväl forsknings- som utvecklingsverksamhet. Av kartläggningen framgår att den på detta sätt definierade sektorsforskningen budgetåret 1987/88 uppgick till knappt 4,5 miljarder kronor. Av de drygt 100 myndigheter som ingår i undersökningen svarar 10 stycken för drygt 3 miljarder kronor eller ca 75 90 av den totala omfattningen. Detta innebär att det finns ett stort antal myndigheter som var och en disponerar mycket små resurser. Styrelsen för teknisk utveckling är den största enskilda finansiären.

Av de medel som redovisas i kartläggningen avsattes drygt en femtedel, 890 milj. kr., till universitet och högskolor och av dessa avsåg 86 90 traditionella projektanslag medan 14960 var basstöd och tjänster. Av projektanslagen avsåg närmare hälften anslag med en tidslängd om mer än två år. Som jämförelse kan nämnas att forskningsråden och Riksbankens Jubileumsfond samma år gav anslag på 520 milj. kr. till universitet och högskolor.

Såväl stödets omfattning som dess inriktning, där vissa organ ger 100960 av sina forskningsmedel till långsiktig kunskapsuppbyggnad i högskolan medan andra uteslutande ägnar sig åt eget utvecklingsarbete, visar på sektorsforskningens stor diversifiering.

4.3¶Ökad långsiktighet och bredd i medelstilldelningen

Regeringen har i de senaste forskningspropositionerna betonat behovet av långsiktigt forskningstöd med sektoriella medel. Kartläggningen av svensk sektorsforskning visar att knappt 690 av de totala sektorsforskningsresurserna eller 245 milj. kr. utgick som långsiktigt stöd budgetåret 1987/88. Långsiktigt stöd definieras då som särskilt inrättade tjänster vid universitet och högskolor, olika typer av s. k. basstöd, dvs. medel som mer ospecificerat tilldelas institutioner eller högskolor och slutligen projektmedel som vid beslutstillfället ges en varaktighet av mer än tre år. 51

Långsiktigheten varierar stort mellan olika forskningsorgan, men det finns uppgifter som tyder på att dessa satsningar har ökat över tiden. I syfte att bygga upp stabila forskarmiljöer och stimulera fri och kreativ forskning anser regeringen det mycket angeläget att denna utveckling fortsätter och att de resurser som avsätts till långsiktigt stöd kan öka.

Regeringen anser vidare att åtminstone de stora sektorsorganen bör stödja vissa större och bredare projekt där stor frihet lämnas åt forskarna. Genom detta ökar möjligheten att förutse och kanske också ge lösningar åt morgondagens problem.

4.4¶Sektorsforskarnas knytning till högskoleinstitutionerna

Alla som är verksamma inom högskolan har — oavsett hur deras tjänster är finansierade — högskolan som arbetsgivare. Den enhetliga tjänsteorganisationen inom högskolan innebär att de anställda normalt har tjänster där de kan medverka i alla förekommande arbetsuppgifter inom högskolan beroende på sin individuella kompetens.

Detta innebär att skyldigheten att medverka i högskolans undervisning finns för alla som är anställda på lärar/forskartjänster inom högskolan oavsett hur tjänsten finansieras. Ingen annan maximering finns än de i avtal inskrivna undervisningstaken och de överenskommelser som görs mellan högskolan och externa finansiärer.

En grundtanke inom den svenska högskoleorganisationen är att de lokala högskoleorganen har ansvaret för hur arbetet läggs upp och utförs. Högskolan är ansvarig för den samlade verksamheten, vilket innebär ett ansvar för att såväl utbildning som uppdragsverksamhet fungerar väl.

Kostnaderna för forskarutbildning skall normalt belasta högskolans fakultetsanslag, medan kostnaderna för den grundläggande högskoleutbildningen skall rymmas inom högskolans anslag för detta ändamål. Överenskommelser kan dock träffas mellan högskole- och sektorsorgan om att vissa personella resurser, som finansieras av sektorsorgan, får användas t.ex. inom forskarutbildningen.

Det är av stort värde för alla berörda — högskolan, de studerande, lärarna själva och externa intressenter — att alla kompetenta lärare kan utnyttjas inom såväl högskolans grundläggande utbildning som forskarutbildningen. Även om redan i dag forskare, som finansieras med anslag från sektorsorgan, engageras för högskolans olika göromål bör dessa kvalificerade personer kunna användas i betydligt ökad utsträckning framför allt för handledning inom forskarutbildningen. Institutionsledningarna har ett ansvar för att så sker. Detta bör också på sikt leda till en bredare rekrytering av forskarstuderande till de samhällsområden som sektorsforskningen arbetar med.

4.5¶Översyn av sektorsorganens besluts- och beredningsprocesser

Besluts- och beredningsprocesserna inom sektorsorganen är heterogena och kan i vissa fall vara svåra att följa. För att underlätta kontakterna 52

mellan forskarsamhället och berörda sektorer kommer regeringen att initiera en Översyn av sektorsorganens besluts- och beredningsformer. Syftet är dels att skapa en större homogenitet och därmed underlätta för de forskare som söker medel från flera olika organ, dels att stärka den vetenskapliga kvalitetsgranskningen. För sektorsforskningens framtid är det viktigt att höga kvalitetskrav ställs på de forskningsprojekt som finansieras med dessa medel.

4.6¶Förslag till organisatorisk förnyelse

Antalet organ som finansierar eller utför sektorsforskning är mycket stort. Vissa av dessa ingår i departementsorganisationen och är inte självständiga myndigheter.

Regeringen anser att de sektoriella intressena i första hand bör tillgodo- $es genom ett samspel mellan forskare och sektorsintressen utan regeringens närmare inblandning. Regeringen eller organ som är knutna till departementen bör därför inte ha till uppgift att efter ansökan fördela medel till forskare.

Det är bl. a. mot den bakgrunden som regeringen föreslår att delegationen för social forskning (DSF) samt delegationen för invandrarforskning (DEIFO) slås samman och bildar ett självständigt socialvetenskapligt forskningsråd under socialdepartementet.

Vidare bör delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) omvandlas till en expertgrupp för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier, medan humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet tilldelas medel för arbetsmarknadsforskning.

Visst stöd till aids-forskning har anvisats under anslag under socialdepartementets huvudtitiel. Medel för detta ändamål föreslås fortsättningsvis beräknas under anslagen till medicinska forskningsrådet respektive socialvetenskapliga forskningsrådet.

Delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO) har bl.a. till uppgift att initiera och följa samt bereda ärenden om stöd till jämställdhetsforskningen inför regeringens beslut. Delegationen skall också följa frågor som rör rekryteringen av kvinnor till forskningen och de kvinnliga forskarnas villkor. Att sprida resultat från jämställdhetsforskningen är en annan av

JÄMFO:s uppgifter.

Frågor om skillnader mellan kvinnor och män och därmed också jämställdhetsaspekter är inte isolerade till ett område eller en sektor. Regeringen anser det angeläget att forskning med kvinno- och jämställdhetsperspektiv uppmärksammas och stöds av samtliga råd och sektorsorgan. Regeringen anser vidare att det naturligen bör ligga på varje högskoleenhet och institution att aktivt verka för att det blir en jämn könsfördelning i forskarrekryteringen.

Som framgår av föregående avsnitt anser regeringen att tre professurer bör inrättas i kvinno- och jämställdhetsforskning. Samtidigt föreslås en förstärkning av fora för kvinnliga forskare och särskilda medel till forskningsrådsnämnden (FRN) för ett informationsprogram för jämställdhetsforskningen. Som en konsekvens av att regeringen eller organ direkt knut- 53

na till departementen enligt vår mening inte bör fördela medel till forskare och med hänsyn till de föreslagna resursförstärkningarna inom högskolan och FRN föreslår regeringen att JÄMFO upphör med utgången av juni 1991.

Även delegationen för forskning om den offentliga sektorn föreslås upphöra. En beredning kommer att ske för att utröna lämpliga former för en mer omfattande satsning på forskning om den offentliga sektorn.

Vad gäller de statliga insatserna i kulturlivet har dessa lång tradition i Sverige inom museiverksamhet, arkivväsende och kulturminnesvård. Detsamma gäller för teater, opera och senare även film.

Dessa insatser har sällan haft stöd i en egeninitierad forskning. I 1987 års forskningsproposition skedde emellertid en viss satsning på forskning inom kulturområdet. Regeringen anser att de statliga kulturinsatserna ytterligare kan utvecklas om ett forskningsansvar byggs upp inom denna sektor. I denna proposition lämnas förslag om en förstärkning av den kulturinriktade FoUverksamheten.

I detta sammanhang bör det vidare noteras som positivt att vissa sektorsorgan, t. ex. arbetsmiljöfonden och byggforskningsrådet också finansierar forskning kring historiska utvecklingsförlopp.

5 Forskning för kultur

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ger ett betydelsefullt underlag för inriktningen av det kulturpolitiska reformarbetet. De är också ett angeläget inslag i utveckling av kulturverksamheterna som sådana, alltifrån teknik för bevarande till inititativ till förnyelse.

För att förbättra insatserna inom kulturområdet krävs ett brett kunskapsunderlag från forskning såväl inom humaniora och samhällsvetenskaper som inom naturvetenskaper och teknik. För vitalisering av det konstnärliga skapandet i sig är vidare det konstnärliga utvecklingsarbetet inom högskolan av grundläggande betydelse.

I detta avsnitt ges en orientering om regeringens förslag till förstärkningar inom den egentliga sektorsforskningen inom kulturområdet. Fem områden berörs: e kulturrådets stöd till främst kulturpedagogisk och kultursociologisk

forskning e arkivens forskning e forskning för kulturmiljövårdens behov e museernas forskning e den samiska forskningen

5.1¶Kulturpolitikens behov

1974 års kulturpolitiska beslut och de reformer som utgått från detta har rönt uppmärksamhet på skilda sätt och långt utanför Sveriges gränser. I årets budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10) har regeringen redovisat en utvärdering av svensk kulturpolitik som genomförts inom ramen för arbetet i Europarådet. Denna är för den förda politiken ytterst positiv. Det kan noteras att de utländska bedömarna anser att vi lyckats utforma en politik som verkar i de kulturpolitiska målens riktning.

Europarådsgruppens positiva iakttagelser kan framstå som överraskande för många. Den kulturpolitiska debatten på hemmaplan förs ju av naturliga skäl mot bakgrund av de svårigheter som upplevs av dem som är verksamma på kulturområdet eller i förhållande till de budgetförslag som lämnats. Gruppens rapport innehåller viktiga påpekanden som bör bli föremål för en bred diskussion inför kommande ställningstaganden på det kulturpolitiska området. Bl. a. framhålls behovet av att ytterligare prioritera insatser för att höja den konstnärliga kvaliteten och bredda publikintresset.

Uppföljningen av den redovisade rapporten är ett av flera skäl för en förstärkning av forskningsinsatserna på det kulturpolitiska området. Ett annat skäl är den nya roll som har vuxit fram för kulturpolitiken — under perioden från år 1974 och med särskild styrka under 1980-talet. Medan gångna tiders kulturpolitik ofta har haft vad man kan kalla ”mecenatinriktning”, har dagens politik mera medvetet haft strategisk inriktning. Mecenaten ger bidrag till det han älskar och avstår från att stödja det för honom likgiltiga eller oönskade. Som norm för en offentlig kulturpolitik har denna ”mecenatsyn” blivit alltmer föråldrad, och i dess ställe har 55

politiken koncentrerats på områden och till former som setts utvecklingsbara. Att det som får stöd vinner gillande är bra men inget villkor för att stödet skall gés. Statliga kulturbidrag lämnas i syfte att utvecklings- och förändringsprocesser skall komma i gång snarare än för att täcka uppkomna underskott.

En kulturpolitik som har dessa strategiska uppgifter måste för att bli framgångsrik grundas på grundliga och i kritisk debatt prövade kunskaper om effekterna av de insatser som gjorts, vilka resultat som kan vara möjliga att nå och vilka hindren för måluppfyllelsen är. Den kulturpolitiska forskningen får mot bakgrund av det sagda en central roll. Denna blir inte mindre av att den också måste omfatta konstnärliga verksamheter som mer än andra präglas av kreativitet och som mindre än många andra kan förses med enkla mätinstrument eller få tillgång till entydiga och allmänt accepterade mätvärden.

Sektorsforskningen inom kulturområdet syftar alltså bl.a. till att skapa underlag för politiken. Det vore dock att inskränka dess syften att enbart hänvisa till en relation till det politiska beslutsfattandet. Lika viktigt är att forskningen blir ett redskap för kulturverksamheternas utveckling, oavsett om de görs till föremål för politiska bedömningar.

Vid sidan av konstnärsskapets villkor grundar sig kulturens ställning i hög grad på effektiviteten, kunskaperna och insiktsfullheten hos dem som har det offentliga uppdraget att svara för förmedlingen av medel till kulturarbete, att företräda kulturaspekterna i samhällsplaneringen — vitt uppfattad — och som har ansvar för hur kulturarvet vårdas. Kunskapsuppbyggnaden inom dessa verksamheter måste ses som ett betydelsefullt led i strävandena att stärka kulturens ställning.

Regeringen föreslår att anslagen till forskning inom kulturområdet ökar med sammanlagt 18,5 milj. kr. under treårsperioden. Den forskning som nu ter sig mest angelägen att utveckla kan sammanfattas enligt följande.

5.2¶Forskning om kulturpolitikens förutsättningar

Kulturrådet har under treårsperioden disponerat en ram om sammanlagt cirka 700000 kr. för forsknings- och utvecklingsinsatser. Viss del av dessa medel har disponerats för utvecklingsverksamhet vid museerna.

Bl.a. inom ramen för dessa resurser har kulturrådet satsat på bevakning och uppföljning av kulturpolitiskt relevant forskning inom universiteten. Kulturrådet har också medverkat i arbetet med att ta fram grundläggande statistik om kulturvanor och kulturmönster.

Kulturrådet har i sin redovisning formulerat behoven av ökade kunskaper som grund för fortsatta kulturpolitiska insatser. Det gäller särskilt betingelserna för människors engagemang i kulturverksamheter och förutsättningarna för kulturutbudets geografiska spridning. Enligt regeringens uppfattning är det nu angeläget att kulturrådet kan ta ett vidare ansvar för forskning inom dessa områden. Rådet bör därför få ökade resurser för detta. :

Den kulturpedagogiska och kultursociologiska forskning som kulturrådet bör ta ett ansvar för rymmer viktiga moment av utvärdering av den 56

hittills förda kulturpolitiken. Det är också av stor betydelse för bedömningen av frågor om kvaliteten i kulturverksamheterna och de pedagogiska kraven på den verksamhet som syftar till att nå nya grupper.

Inte minst för studieförbundens arbete bör kunskapsuppbyggnaden inom detta område vara av strategisk betydelse. Det är därför naturligt att kulturrådet preciserar projektinriktning och forskningsgenomförande i en diskussion med förbunden.

För forskning inom detta område beräknas en ökning med 0,4 milj. kr. för budgetåret 1990/91 och 0,5milj. kr. för budgetåret 1991/92.

5.3¶Forskning för arkiven

Regeringen avser att inom kort förelägga riksdagen en samlad proposition om arkiv, med bl.a. ett förslag till arkivlag. I det sammanhanget avses arkivväsendets långsiktiga frågor bli behandlade.

För arkivens uppgifter både när det gäller bevarande och tillgänglighet har forskning en stor betydelse. Det gäller framför allt för att utveckla system och metoder som gör att ny teknik kan tas i anspråk för att med höga beständighetskrav klara lagringen av stora informationsmängder på andra medier än papper. Det gäller också för att utveckla ADB-baserade system för nya typer av söksystem och ingångar i arkiven.

Riksarkivet har också haft resurser för att tillsammans med flera andra myndigheter inom utbildningsdepartementets område driva ett särskilt forskningsprojekt om bevarande av äldre papper med dålig kvalitet. Detta arbete bör fortsätta.

Arkivens verksamhetsforskning bör enligt regeringens mening ges en ökad ram. Inom denna bör också rymmas en viss förstärkning till forskning inom dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA).

För forskning inom riksarkivets område beräknas ökningar av anslaget med 1 milj. kr. för budgetåret 1990/91 och med 2 milj. kr. för vardera budgetåren 1991/92 och 1992/93. För DOVA beräknas ett anslag på 0,5 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

5.4¶Forskning för kulturmiljövården

För att hantera vår kulturs historiska arv i den yttre miljön krävs kunskaper inom såväl humaniora som teknik, inom såväl kulturvård som miljövård. Den moderna kulturmiljövården måste i ett samlat perspektiv hävda kulturvärdena i markanvändning, bebyggelseutveckling och resurshushållning. För detta krävs kunskaper både om vad kulturmiljövärdena representerar och om hur deras intresse kan hävdas mest effektivt.

Riksantikvarieämbetet har det samlade ansvaret för kulturmiljövårdens forskning. Under den innevarande treårsperioden har ämbetet byggt upp program för bl.a. forskning om luftföroreningarnas och försurningens nedbrytning av kulturminnen och kulturföremål. De insatser som hittills gjorts har visat goda resultat. För den nu aktuella perioden bör kulturmiljöforskningen förstärkas kraftigt. Det är särskilt tre områden som kommer i förgrunden för satsningarna, nämligen: 57

e forskning om luftföroreningarnas och försurningens nedbrytning av kul-

turminnen och kulturföremål, e forskning om landskapets kulturvärden samt e forskning om bebyggelsemiljöns förändring.

Det första området innebär en vidareutveckling av det arbete som inleddes budgetåret 1986/87 och som har givit nya insikter om förloppen bakom luftföroreningarnas nedbrytningsmekanismer. Det har också nyanserat bilden av de komplicerade orsakssammanhangen.

Det andra forskningsområdet är inriktat mot att utveckla metoder och handlingslinjer att identifiera landskapets kulturvärden och visa hur man konkret skall göra för att ta hänsyn till dem i den snabba omvandling som kulturlandskapet nu genomgår.

Det tredje området innehåller byggnadsvårdens materialtekniska avsnitt, något som är centralt i all praktisk byggnadsvård. Det rymmer också ett forsknings- och utvecklingsarbete om faktorerna bakom bebyggelsens utveckling relaterat till målen för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet har i sin anslagsframställning tagit upp grundläggande frågor i samhällsplaneringen om hur de allmänna och enskilda intressen som knyts till städernas bebyggelse kan ge ekonomiska förutsättningar för bevarande.

Regeringen vill i detta sammanhang även betona den del av ansvaret för kulturmiljöforskningen som tillkommer bl.a. statens råd för byggnadsforskning.

Inom detta område beräknas anslaget öka med 2 milj. kr. budgetåret 1990/91 och med 4 milj. kr. vardera året 1991/92 och 1992/93.

5.5¶Museernas forskning

Museerna är i grunden inriktade på att bygga upp och förmedla kunskaper och insikter. Museernas forskning bör ha som sin främsta uppgift att utveckla den information de bedriver genom främst insamling och vård av samlingar, genom dokumentationsarbete, materialpublikationer och utställningar.

Landets museiväsende har viktiga frågor att lösa både vad gäller samlingarnas vård och den utåtriktade verksamheten. I detta arbete har de fem ansvarsmuseerna — statens konstmuseer, statens historiska museer, naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet och folkens museum — etnografiska — en ledande uppgift. En särskild resurs bör byggas upp för museiväsendets forskning under perioden.

Regeringen behandlar forskningen vid naturhistoriska riksmuseet i det följande i avsnitt om grundläggande miljöforskning.

För forskning inom de övriga museerna föreslås en ökning med 0,8 milj. kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 0,5 milj.kr. 1991/92 och 0,5 milj. kr. 1992/93.

5.6¶Samisk forskning

Samefondens kulturdelegation disponerar vissa medel för särskilda stipendier till forskning av intresse för den samiska befolkningen. I årets bud- 58

getproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10) har regeringen föreslagit insat- Prop. 1989/90: 90 ser för samisk kultur och utbildning som föranleds av den översyn av den samiska kulturens bestånd och utveckling som redovisats i rapporten (Ds 1989:38) Saemien kultuvre — Såme kultuvra — Samisk kultur. En viktig punkt i utredningen är en plädering för att kunskaperna om det samiska språkets ställning måste ökas. Den kunskapen är grundläggande både för en värdering av samekulturens möjligheter till överlevnad och för att ge grund för insatser för att stödja den.

Resurserna för kulturdelegationens forskningsverksamhet bör därför utökas. Därigenom ges samefonden möjligheter att ta det ekonomiska ansvaret för en särskild forskning om det samiska språket.

Resurserna för den samiska forskningen ökar med 0,5 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Prop. 1989/90: 90

6¶Forskning för ökad välfärd

Ett utmärkande drag för det nutida svenska samhället är det sociala trygghetssystem som har byggts upp under 1900-talet. I många avseenden var lagen om allmän folkpensionering och lagen om arbetsskadeförsäkring genombrott för principer — framför allt tanken att alla medborgare skall vara delaktiga i ett socialförsäkringssystem — som därefter kommit att karaktärisera Sverige. |

Ytterligare ett kännetecken för Sverige — men ingalunda för flertalet andra samhällen — är att arbetslöshet inte accepteras. Principen om den fulla sysselsättningen har fått sitt praktiska genombrott i Sverige och är en grundläggande utgångspunkt för regeringens politik. En sådan politik ger förutsättningar för en utjämning av inkomster och levnadsbetingelser medborgarna emellan. Under en lång följd av år har också inkomstklyftorna i Sverige minskat.

Utjämningen i ekonomiskt avseende har sammanfogats med en betydande utjämning av andra levnadsvillkor, t. ex. hälsa, utbildning och boende. Den offentligt organiserade hälso- och sjukvården, skolan och den högre utbildningen liksom samhällets stöd till bostadsförsörjningen har här spelat en utomordentligt viktig roll.

Den svenska välfärdspolitiken har också, inte minst när det gäller utbyggnaden av den offentliga sektorn, haft stor betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Svensk välfärdspolitik syftar till att skapa ett öppet samhälle, där vi människor känner trygghet och där våld och annan brottslighet minskar.

Det svenska samhället är i många avseenden ett gott samhälle. Trots detta finns det oroande tendenser. Ohälsa och sjukdomar ökar för vissa grupper och skillnaderna i hälsa och livslängd ökar. Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren liksom antalet arbetsskador. På arbetsplatserna finns det fortfarande många problem och orättvisor. Trots en hög efterfrågan på arbetskraft de senaste åren har vissa grupper av människor svårigheter att få arbete.

Invandrarna har, delvis av ganska naturliga skäl, svårare än majoritetsbefolkningen att få en fast förankring på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Bristande språkkunskaper och kulturella olikheter kan försvåra kontakten mellan invandrare och svenskar. Detta leder till att alltför många invandrare inte blir delaktiga i den svenska samhällsutvecklingen.

Brister i välfärden ger sig till känna genom påfrestningar på befintliga trygghetssystem och vårdstrukturer. Ofta härrör emellertid hälsoproblem och välfärdsbrister från förhållanden som styrs av faktorer utanför den sektor där de kommer till uttryck. För att finna goda lösningar behövs då integrerade kunskaper från olika livsområden och samhällssektorer samt ökad kännedom om människors totala livssituation. Sådana kunskaper förutsätter samverkande insatser både av grundläggande forskning, teoretiskt grundat utvecklingsarbete och kontinuerligt informationsarbete.

Regeringen föreslår därför särskilda insatser avseende: e folkhälsovetenskaplig forskning e forskning om äldre

e forskning om idrott e arbetslivsforskning och arbetsmarknadspolitisk forskning e forskning om brott och brottsförebyggande åtgärder e invandrarforskning

6.1¶Satsningar på en god hälsa och vård

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Av socialstyrelsens folkhälsorapport från år 1987 framgår att det alltjämt finns stora skillnader i hälsa och i vårdutnyttjande mellan olika grupper, yrken och geografiska delar av landet. Vissa tecken finns t.o.m. på att skillnaderna i hälsa mellan arbetare och tjänstemän kommer att öka till följd av arbetarnas, relativt sett, ökande exponering för faktorer som verkar negativt på hälsan. Under senare år har också inomhusmiljöns betydelse för hälsan uppmärksammats.

Sjukdomsmönstret håller på att förändras. Systematiskt förebyggande vård har lett till minskad dödlighet i bl. a. livmoderhalscancer och olycksfall. Förbättrade behandlingsmetoder har ökat överlevnaden vid högt blodtryck och vissa cancertyper. Därmed framstår psykisk ohälsa och ryggbesvär som allt viktigare folkhälsoproblem att lösa. Allergiska besvär har, som visats av allergiutredningen, blivit allt vanligare.

Antalet äldre över 80 år ökar. Enbart under de närmaste fem åren kommer antalet personer över 80 år att öka med nära 60000. Allt fler mycket gamla innebär ökande anspråk på hälso- och sjukvård, omsorg och social service samt på ändamålsenliga bostäder.

Med hänsyn till förändringar i befolkningens åldersstruktur, hälsoläge och sjukdomspanorama samt tekniska och vetenskapliga framsteg kan stora och snabba förändringar i vårdstrukturen behöva ske.

6.1.1 Den medicinska forskningen Inom den medicinska forskningen går utvecklingen snabbt. Genom ny kunskap kan ohälsan diagnosticeras tidigare och med större säkerhet, sjukdomar botas och smärta lindras. Under 1980-talet har flera genombrott skett exempelvis när det gäller transplantation av organ och utveckling av nya biomaterial.

Vid sidan om stödet till och främjandet av medicinsk grundforskning föreslår medicinska forskningsrådet i sin anslagsframställning att bl.a. aids- och HIV-forskning, forskning rörande äldres hälso- och sjukvård samt folkhälsovetenskaplig forskning skall prioriteras. Regeringen har särskilt beaktat behovet av medel för folkhälsovetenskaplig forskning med medicinsk inriktning och för forskning rörande äldres hälso- och sjukvård. Det senare bör göra det möjligt för rådet att ytterligare stödja forskning om demenssjukdomar.

6.1.2 Den folkhälsovetenskapliga forskningen Med folkhälsovetenskap avses det forskningsområde som innefattar arbetslivets, levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens effektivitet.

Den icke-medicinska forskningen om hälsa och välfärd har hittills varit blygsam. Inte heller har forskning kring hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens strukturer och funktionssätt varit av önskvärd omfattning, trots att folkhälsovetenskap varit ett prioriterat område i tidigare forskningspropositioner. En av anledningarna till att den önskade forskningen inte har kommit till stånd har sagts vara bristen på forskarkompetens. Den kartläggning som gjorts inom ramen för hälso- och sjukvårdsberedningens folkhälsogrupp visar dock att det finns en stor potential forskare som är utbildade eller under utbildning inom detta område. Bristerna är, enligt folkhälsogruppen, snarare finansiella och organisatoriska.

I syfte att stärka den folkhälsovetenskapliga forskningen organisatoriskt föreslår regeringen att det föreslagna socialvetenskapliga forskningsrådet ges ansvar för en långsiktig satsning på området. I detta ansvar bör bl. a. ligga att ge programstöd till vitala forskningsmiljöer. Regeringen har vid beräkningen av medel till det socialvetenskapliga forskningsrådet beaktat behovet av ökade resurser för den icke-medicinska folkhälsovetenskapliga forskningen. Under 1990/91 föreslås en förstärkning av 0,5 milj. kr. för detta ändamål, under 1991/92 ytterligare 2,5 milj. kr. och 1992/93 ytterligare 3 milj. kr. dvs. en bashöjning med 6 milj. kr. vid periodens slut.

HIV-smitta och sjukdomen aids utgör ett hot mot folkhälsan. För att bl.a. kartlägga och förhindra smittspridning behöver den medicinska forskningen kompletteras med samhällsvetenskaplig forskning om exempelvis sociala beteenden och sexualitet. Medel för denna forskning har beräknats under det socialvetenskapliga forskningsrådets anslag.

Forskningspotentialen inom smittskyddområdet behöver stärkas ytterligare och resurserna vidareutvecklas vid statens bakteriologiska laboratorium, som är det nationella expertorganet för smittskydd.

6.1.3 Forskning om äldre Forskningsrådsnämnden och delegationen för social forskning har på regeringens uppdrag kartlagt den nuvarande forskningen om äldre och lämnat förslag till fortsatta insatser. Kartläggningen visar att forskning inom detta område är en tvär- och mångvctenskaplig verksamhet som berör flera kunskapsområden. Med undantag av långvårdsmedicin och geriatrik finns dock ingen fast förankring inom högskolan.

Regcringen föreslår därför kraftigt ökade resurser för forskning om äldre under den kommande treårsperioden. Genom inrättande av professurer i psykologi, sociologi och socialt arbete, samtliga tre med inriktning på äldreproblem, kommer forskningen att få en fast förankring i högskolan. Regeringens förslag innebär att professurerna skall utlysas och tillsättas under den kommande treårsperioden. Skulle det visa sig att det ej finns 63

för att bygga upp en sådan och därmed på sikt få fram kvalificerade sökande till de föreslagna professurerna. Vidare föreslås särskilda medel för att stärka viss landstingsbaserad forsknings anknytning till universiteten och bygga upp ett internationellt kontaktnät. Inom ramen för det socialvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde föreslås att tre programområden ges särskild prioritet, nämligen forskning om omsorgen om äldre och omvårdnadsforskning, utvärderingsforskning samt de äldre och ekonomin.

Regeringen föreslår, inklusive satsningarna inom högskolan, en förstärkning med 3,5 milj. kr. 1990/91, ytterligare 3,6 milj. kr. 1991/92 och slutligen en förstärkning med 3,1 milj. kr. 1992/93 dvs. en bashöjning med 10,2 milj. kr. vid periodens slut. Regeringen föreslår också att det socialvetenskapliga forskningsrådet får ett samordnande ansvar för forskningen om äldre med uppgift att löpande följa och bearbeta forskningsområdet.

6.1.4 Handikappforskning I 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 6.) föreslogs att forskningsrådsnämnden skulle få ansvar för planering, samordning och kanalisering av resurserna till handikappforskning. Vissa andra myndigheter ålades samtidigt ett medansvar för forskningens finansiering. Riksdagen godkände regeringens förslag.

Forskningsrådsnämnden har under den gångna treårsperioden initierat och stött flera betydelsefulla projekt inom handikappforskningen. Det hittillsvarande arbetet har också inneburit att forskningsområden har kunnat identifieras och värdefulla kontaktnät byggas upp.

Handikappforskning ansluter väl till de övriga uppgifter som kommer att höra till det nya socialvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen föreslår därför att det socialvetenskapliga forskningsrådet tar över forskningsrådsnämndens ansvar för handikappforskningen.

Genom att samordningen av handikappforskningen bör ske utifrån samma utgångspunkter som tidigare kommer forskningsrådsnämndens hittillsvarande verksamhet att utgöra en viktig grund för det socialvetenskapliga forskningsrådets arbete. Liksom tidigare bör övriga finansiärer av handikappforskning, på det sätt som angavs i 1987 års forskningsproposition, medverka i finansieringen av denna forskning.

6.1.5 Forskning om inomhusmiljön Den materiella standarden i våra byggnader har höjts väsentligt under 1900-talet. Många tidigare problem som kyla, drag och bristfälliga sanitära förhållanden m. m. har eliminerats. Sambandet mellan hälsotillståndet hos befolkningen och dessa faktorer analyserades och dokumenterades tidigt inom hälso- och sjukvårdssektorn. Dessa kunskaper har sedan legat till grund för utformningen av byggnader i vårt land under cfterkrigstiden.

Man har antagit att hälsoriskerna därmed till största delen har byggts 64

bort. Problemen med de s.k. sjuka husen har dock visat att kunskapsbehoven fortfarande är mycket stora.

Allergiutredningen har i sitt betänkande (SOU 1989:76) konstaterat att vi saknar kunskaper om uppkomsten av allergier/överkänslighet. Detta gäller inte minst de samband dessa problem har med inomhusmiljön.

Regeringen vill betona det ansvar som bl. a. byggforskningsrådet har för FoU om inomhusmiljön och att forskningsinsatserna inom detta område bör öka under perioden.

6.1.6 Forskning om idrott Idrott i olika former utgör en livaktig del av vårt samhälle. Detta manifesteras inte minst i det stora antal människor, omkring 4 miljoner, som aktivt ägnar sig åt någon form av sport eller motion. Idrotten och dess stora genomslag i massmedierna utgör också en betydelsefull faktor i samhället som påverkar normer, värderingar och livsstil.

Sverige har en god tradition inom idrottsforskningen, framför allt inom den fysiologiska forskningen. Det tillgängliga antalet forskar- och doktorandtjänster i idrottsrelaterade ämnen har hittills varit begränsat, vilket påverkat möjligheterna att få bidrag från forskningsråden. Idrottsforskningen har därigenom i särskilt hög grad varit beroende av det personliga intresset och engagemanget hos enskilda forskare.

Efter förslag i 1988 års budgetproposition har ett särskilt centrum för idrottsforskning inrättats i Stockholm. Syftet är att få till stånd en samordning av idrottsforskningen i Sverige och att anordna fristående kurser. Nya professurer har inrättats. Det innebär att det den 1 juli 1991 kommer att finnas sammanlagt nio professorstjänster i olika idrottsrelaterade discipliner i landet. Genom riksdagens beslut att en särskild idrottshögskola skall inrättas i Stockholm år 1992 väntas förutsättningarna öka för en ytterligare förstärkning av forsknings- och utvecklingsinsatserna på idrottens område.

Från såväl rent idrottslig synpunkt som folkhälsosynpunkt är det angeläget att stärka forsknings- och utvecklingsarbetet inom denna sektor. Som ett komplement till de medel för idrottsforskning som kan sökas hos respektive forskningsråd föreslår regeringen att statens bidrag till Idrottens forskningsråd ökas med ytterligare 1 milj. kr. 1990/91.

6.2¶Förbättrade arbetsförhållanden

Arbetsmarknaden förändras successivt. I dag sysselsätter industrisektorn endast drygt 2090 av arbetskraften. Samtidigt har tjänstesektorn ökat i betydelse och sysselsätter en allt större andel av befolkningen.

Dessa förändringar på arbetsmarknaden har inte inneburit att antalet arbetsskador minskat men väl bytt karaktär. Framförallt är det belastningsskadorna som ökat bl. a. som en följd av att många arbeten är monotona och utförs i låsta arbetsställningar. Belastningsskador uppstår såväl inom industrin som i tjänste- och vårdsektorn, inte minst bland kvinnor. 65

5 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

Varannan arbetssjukdom och vart fjärde arbetsolycksfall är relaterade till belastningsproblem.

Många arbeten riskerar också att bli psykiskt påfrestande antingen på grund av att de tar en alltför liten del av människans resurser i anspråk eller ställer krav som är dåligt anpassade till människors förmåga.

Sjuktalet, som anger antalet för ett år ersatta dagar per sjukpenningförsäkrad, har enligt riksförsäkringsverkets statistik stigit från 18,4 år 1984 till 25,3 år 1988. Likaså har antalet anmälda arbetsskador ökat drastiskt under 1980-talet. Även antalet förtidspensionärer har ökat oavbrutet och var år 1988 nästan dubbelt så stort som år 1970.

Vissa tecken finns på att sjukfrånvaron varierar med konjukturerna. En förklaring till detta kan vara att människor inte vågar riskera sitt arbete i lågkonjunkturer genom att vara frånvarande. En annan är att människor med sämre fysiska och psykiska förutsättningar mobiliseras i en högkonjunktur. En tredje förklaring är att arbetstempot i högkonjunkturer är så högt att det sliter hårt på människor.

Kvinnors arbetskraftsdeltagande och antal arbetade timmar har oavbrutet stigit sedan tidigt 1970-tal och deras deltagande i arbetslivet är nu nästan i nivå med männens. Kvinnorna utgjorde 48 90 av arbetskraften år 1989. De är dock kraftigt överrepresenterade i förhållande till sin andel i arbetskraften vad gäller arbetsskador, förtidspensioneringar och sjukfrånvaro.

Enligt statistiken ökar ohälsan i stället för att minska. Regeringen anser detta djupt otillfredsställande i en tid av avancerad teknik, stor medvetenhet om arbetsmiljöns risker och stora resurser avsatta för att skydda arbetstagarnas liv och hälsa.

Förutom de humanitära och sociala konsekvenser som sjukdom och frånvaro från arbetsmarknaden har, medför den på detta sätt manifesterade ohälsan stora påfrestningar på samhällsekonomin.

6.2.1 Arbetslivsforskningen Arbetslivsforskningen kan visa nya vägar och finna nya infallsvinklar. Vad kännetecknar det goda arbetet? Varför tillämpas inte den kunskap som finns om arbetskadornas uppkomst? Varför förändras inte arbetsorganisationen så att människor själva kan påverka sitt arbete i större utsträckning?

Det har forskats om sjukfrånvaron men många frågor är fortfarande obesvarade. Vi behöver kunskap om sjukfrånvarons variationer över tiden, mellan regioner, mellan könen, mellan yrken och arbetsplatser. Dessutom bör sambanden mellan korttidsfrånvaro och långtidsfrånvaro belysas.

Inom arbetslivsforskningen finns flera finansieringsorgan. Arbetsmiljöfonden är det ojämförligt största. Av fondens medel användes under budgetåret 1988/89 drygt 230 milj. kr. till forskning. Arbetsmiljöfonden bekostar bl. a. en stor del av verksamheten vid arbetsmiljöinstitutet.

Den forskning som produceras vid arbetsmiljöinstitutet är av god kvalitet. För närvarande handleds ca 60 doktorander helt eller delvis vid 66

institutet. I övrigt är resurser och tillgång på intresserade forskare och goda forskningsprojekt inte i balans med varandra. Arbetsmiljöfonden finansierar därför ett arbetsvetenskapligt kollegium i Göteborg för att vitalisera forskningen och stimulera forskarrekryteringen. Det arbetsvetenskapliga kollegiet ger också möjlighet till ökade kontakter mellan forskningen och arbetsmarknadens parter.

Regionala nätverk håller på att byggas upp för samarbete mellan fackliga företrädare och forskare med hjälp av de medel som arbetsmiljöfonden delar ut till löntagarorganisationerna och de medel för regional facklig forskning som regeringen ställt till löntagarnas förfogande. Avsikten är att utnyttja den praktiska erfarenhet som finns hos de fackliga företrädarna och bygga samman den med den kunskap som finns inom universitet och högskolor. Genom forskningscirklar, där fackliga medlemmar och forskare möts, stimuleras forskning utifrån verkliga problem ur vardagen. Det är också ett sätt för forskarna att föra ut sina resultat och vidga förståelsen för forskning och utveckling. Regeringen anser att det är betydelsefullt att ge fortsatt stöd till denna verksamhet under den kommande treårsperioden. Verksamheten skall utvärderas i slutet av perioden.

I november 1989 beslöt regeringen att tillsätta en särskild utredare av arbetslivsforskningens organisation. Utredaren skall föreslå hur arbetslivsforskningen skall bedrivas och organiseras. Särskild uppmärksamhet skall ägnas arbetslivscentrum. Utredaren skall lämna alternativa organisationsförslag med inriktning på effektivitet och hög forskningskvalitet.

I avvaktan på utredningen föreslås arbetsmiljöinstitutet få resursförstärkningar under budgetåret 1990/91. Institutet bör under detta budgetår prioritera tre nya forskningsområden, nämligen sjukvårdens arbetsmiljö, arbetsmiljön för ungdomar och arbetsmiljön för äldre.

6.2.2 Arbetsmarknadspolitisk forskning Arbetsmarknadspolitiken är ett av de viktigaste medlen för att nå målet arbete åt alla. Sveriges förmåga att kombinera en låg och sjunkande arbetslöshet med en hög och stigande sysselsättning har gett Sverige en internationell särställning. Den forskning som bedrivs inom relevanta ämnesområden — främst vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna — är inte tillräcklig för den viktiga roll arbetsmarknadspolitiken har i Sverige.

Regeringen anser att ökade resurser bör satsas på forskning som rör arbetsmarknadspolitikens roll, inriktning och effekter. Kunskaper som kan uppnås genom grundläggande forskning är viktiga för att arbetsmarknadspolitiken skall kunna behålla och utveckla sin ställning som ett effektivt medel i takt med de stora förändringar som sker på arbetsmarknaden.

För att stimulera forskning av betydelse för arbetsmarknadspolitiken föreslås humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet tilldelas 2 milj. kr. budgetåret 1990/91. Anslaget föreslås därefter utökas med 3,5 milj. kr. budgetåret 1991/92 och med 1 milj. kr. budgetåret 1992/93. Mot bakgrund av den förstärkning som sker av den arbetsmarknadspolitiska forskningen inom ramen för humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets verksamhet kommer delegationen för arbetsmarknadspolitisk 67

forskning (EFA) att ombildas till en expertgrupp för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier.

6.3¶Forskning om brott och brottsförebyggande åtgärder

Brottslighet är ett samhällsproblem som växer i hela västvärlden trots utbyggnaden av välfärdssamhället. Rädslan för brott gör att många människor känner sig osäkra.

I Sverige registreras över en miljon brott varje år och hundratusentals människor drabbas. Brottsligheten varierar stort mellan olika regioner, mellan olika städer och mellan olika stadsdelar. Risken att råka utför brott beror också på socialgrupp och livsstil.

De åtgärder som vidtas mot brottslighet bör bygga på kunskap. Den kriminologiska forskningen bör enligt regeringens mening förstärkas för att förse såväl regering, riksdag och myndigheter som den enskilde med denna kunskap.

Ökad kunskap kommer att krävas såväl om gärningsmännen och deras kriminella karriärer som om utsattheten och rädslan för brott. Ett annat angeläget forskningsområde är invandrare och brottslighet. Vi vet i dag att andelen utländska medborgare som registreras för brott i Sverige är oproportionerligt stor. Utländska medborgare är också oftare utsatta för brott än svenskar. Några närmare studier om brottslighet bland första och andra generationens invandrare finns däremot inte. Uppenbart är dock att brottsligheten bland vissa invandrargrupper är förhållandevis hög. Mot denna bakgrund är det viktigt med en intensifierad forskning om omfattningen av brottslighet bland olika invandrargrupper och om vilka faktorer i det svenska samhället som negativt påverkar dessa gruppers anpassningsmöjligheter samt hur man kan komma till rätta med dessa problem. Det är också av vikt att olika typer av brottsförebyggande åtgärder utvärderas.

Andra angelägna forskningsuppgifter är att närmare kartlägga de samband som finns mellan brottslighet och olika fysiska och sociala miljöer. Det är vidare betydelsefullt att denna forskning också sätts in i relevanta komparativa och historiska perspektiv.

Brottsförebyggande rådet har en central ställning när det gäller forskning kring brott och brottslighet i Sverige. Regeringen föreslår att rådets anslag förstärks med 1,8 milj. kr. 1990/91 för att möjliggöra ökad forskning, också ' inom högskolan, och information.

6.4¶Ett öppet samhälle för alla

Sverige har under 1980-talet blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle bl.a. till följd av de många flyktingar och andra invandrare som har kommit till vårt land. Genom invandringen har vi kommit i kontakt med för oss främmande kulturer, religioner och sedvänjor. Detta har varit positivt och berikande för vårt samhälle.

I och med att flyktingmottagandet år 1985 överfördes till kommunerna vidgades frågan om flyktingarna och deras integrering i det svenska samhället till att beröra så gott som alla i vårt land. Möten mellan olika 68

ar och attityder. Främlingsfientlighet kan bara mötas med kunskap.

För invandrarna kan också anpassningen till den svenska kulturen vara svår. Invandrarna kan ha stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och nå delaktighet i samhällslivet. De tendenser till utanförskap som finns måste mötes med lämpliga åtgärder.

Det fortsatta arbetet med att reformera invandrarpolitiken behöver ett fortsatt och utökat stöd från forskningen. Invandrarforskningen berör inte bara flyktingar och andra invandrare. Den berör även attityder, värderingar och reaktioner hos samhället i övrigt, liksom relationer mellan invandrade grupper inbördes samt mellan dessa och den infödda majoriteten.

De resurser som hittills ställts till förfogande via delegationen för invandrarforskning (DEIFO) har varit begränsade. Regeringen föreslår att ansvaret för att planera, samordna och kanalisera medel till invandrarforskning förs från delegationen för invandrarforskning, som därmed kan läggas ned, till det socialvetenskapliga forskningsrådet. Förutom medel som förs över från arbetsmarknadsdepartementet avseende DEIFO föreslås resursförstärkningar om 1 milj. kr. 1990/91, 1 milj. kr. 1991/92 och I milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 3 milj. kr.

7¶Forskning för en miljöanpassad utveckling

Kraven på en miljöanpassad och hållbar utveckling innebär en utmaning för naturvetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Miljöproblemen kan på lång sikt endast lösas genom förebyggande åtgärder. Aktiv miljöpolitik har avgörande betydelse för välfärd, ekonomi och sysselsättning. Miljöpolitiken måste grundas på bred överblick och tillämpas över sektorsgränserna. I alla dessa avseenden spelar forskning och utveckling en betydande roll. Kunskaper inom en mångfald av forskningsområden måste mobiliseras.

Miljöproblemen berör vidare allt större geografiska områden. Detta ställer ökade krav på samhällets förmåga att identifiera problem, att finna goda lösningar och att genomföra dessa. En aktiv och kvalificerad forskning och god kontakt mellan forskningen och samhället i övrigt är av stor betydelse.

Alltfler människor hävdar att långtgående förändringar av samhället måste ske för att samhällsutvecklingen på lång sikt skall bli bärkraftig. Det finns också en påtaglig oro för hur de förändringar som behövs kan komma att påverka den välfärd som har byggts upp under generationer, hur tillräcklig energi skall finnas att tillgå, hur industrin skall kunna utvecklas vidare, hur tillgången på arbete kommer att påverkas, kort sagt hur vi skall kunna behålla vår nuvarande levnadsstandard.

Regeringens ökade satsningar på miljöforskning är ett led i en strävan att skapa underlag för en fortsatt bärkraftig utveckling i vårt land. Det : finns en mängd problem där just de vetenskapliga framstegen kan bidra till en miljöanpassad samhällsutveckling. Det är en förhoppning att särskilt de yngre generationerna av forskare, inom alla discipliner och verksamhetsfält, skall känna detta som något av ett samhällsuppdrag och som en personlig utmaning. Regeringens förslag till ökade resurser för forskning och utveckling innebär ett stöd för såväl grundläggande som tillämpade miljö-, resurs- och energirelaterade forsknings- och utvecklingsinsatser.

Regeringens prioriteringar blir tydligast om man ser miljöproblemen, i tur och ordning, från ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv.

Den lokala yttre miljön har förbättrats avsevärt i Sverige under de senaste årtiondena genom att kraven att minska utsläppen genom skorstenar och avlopp successivt har skärpts. Svensk forskning har på ett betydelsefullt sätt bidragit till denna utveckling, såväl genom grundforskning med stöd från fakultetsanslag och forskningsråd som genom mer tillämpad forskning med stöd från ett flertal sektorsforskningsorgan, i första hand naturvårdsverkets forskningsnämnd.

De regionala miljöproblemen, såsom försurning av marken och skador på omgivande hav, har länge krävt stora forskningsinsatser. Våra kunskaper om de regionala problemen har vidgats mycket under 1970- och 1980talen, men ytterligare forskning är nödvändig framför allt för att lösa miljöproblem kring trafik och avfall.

Avfallsproblemet växer, inte minst på grund av att nya material och syntetiska, ofta giftiga ämnen, ingår i produkterna. Industrins produkter måste förändras så att påverkan på miljön minskar och en återanvändning

av restprodukter måste främjas. Avfall som ändå uppstår, t. ex. miljöfarligt avfall, måste slutförvaras på ett säkert sätt. Avsevärt större satsningar på forskning och utveckling är därför angelägna.

Under 1980-talet har de globala miljöproblemen kommit i centrum. Ozonskiktets uttunning och de nu ökande farhågorna för en framtida klimatförändring kräver internationell samverkan. Nya ännu icke befarade globala förändringar av miljön kan inte heller uteslutas. Vi behöver därför bättre kunskaper om vilka konsekvenserna kan bli för människan och miljön och söka lösningar för att på bästa sätt mildra och helst hejda sådana förändringar. Forskningen kring de globala miljöproblemen ökar nu snabbt i världen. Regeringen anser att Sverige bör delta i detta arbete för att ge egna bidrag och få tillgång till ny kunskap och för att öka den svenska beredskapen.

Mot bakgrund av denna utveckling föreslår regeringen e att miljöfrågorna bör inta en central roll i all forskning och att miljökon-

sekvenserna skall analyseras och redovisas e att stödet till den grundläggande miljöforskningen, såväl den naturve-

tenskapliga som den samhällsvetenskapliga, förstärks e att miljöforskningen inriktas mot att underlätta en omställning till ett

miljövänligt jord- och skogsbruk och ett avfallssnålt samhälle samt mot att finna miljövänliga transport- och energilösningar.

7.1¶Miljöforskningens omfattning och organisation

Miljöforskning är inget entydigt begrepp. Ändå är det av intresse att försöka ge en bild av miljöforskningens totala omfattning. Enligt en sammanställning som initierats av statens naturvårdsverk uppgick de sammanlagda riktade statliga satsningarna på miljöforskning i Sverige budgetåret 1987/88 till ca 400 milj. kr. Till detta kommer forskning finansierad genom fakulteternas egna medel samt FoU som finansieras av näringslivet.

Det finns klara olikheter mellan olika universitet och högskolor i tilldelningen av medel för miljöforskning från forskningsråd och sektorsorgan. Sveriges lantbruksuniversitet erhåller 23 96 av de totala medlen, universitetet i Lund 22 96 och universitetet i Stockholm 12 96.

Det är påfallande hur problembeskrivning och analys av miljöförändringar och framtida risker dominerar forskningsinsatserna. Huvuddelen av den miljöforskning som bedrivs med fakultetsmedel, främst vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteter, har denna inriktning. Detsamma gäller forskning motsvarande ca 80 milj. kr. av de ca 140 milj. kr. som sektorsorganen avsätter för miljö-FoU. Ca 60 milj. kr. avser stöd inom områden som gäller energi, avfall, industriproduktion, byggnadsverksamhet med vatten och avloppsteknik och samfärdsel.

Mot bakgrund av dessa förhållanden anser regeringen att det är viktigt att stärka den forskning som krävs för att utveckla miljövänlig teknik och för att kunna initiera väl underbyggda åtgärdsprogram.

Konsekvenser för miljön av samhällets aktiviteter måste beaktas inom alla samhällssektorer och vara ett ansvar för alla de organ som stöder forskning inom sektorer som energi, transport, industri, jord- och skogs- 72

bruk osv. Forskning av betydelse för utveckling av åtgärder med tänkbara miljökonsekvenser finansieras genom respektive sektorsforskningsmyndighet såsom byggforskningsrådet, statens energiverk, styrelsen för teknisk utveckling, transportforskningsberedningen och skogs- och jordbrukets forskningsråd. Ett viktigt inslag i miljöforskningen är vidare det internationella forskningssamarbetet. Ett exempel är Sveriges deltagande i EG:s miljöprogram STEP (Science and Technology for Environmental Protection), till vilket medel anvisades år 1989 (prop. 1988/89: 150 bil. 13).

Det är enligt regeringen viktigt att miljöproblemens komplexa karaktär återspeglas i forskningens organisation. I debatten om ett ökat stöd för miljöforskningen har tanken förts fram om att inrätta ett särskilt forskningsråd för miljöområdet. Regeringen bedömer det inte vara vetenskapligt ändamålsenligt eller praktiskt genomförbart att sammanföra detta vida spektrum av forskningsaktiviteter under ett enda forskningsråds ansvar. Endast genom att ge ansvar till berörda myndigheter, dvs. forskningsråd och sektorsmyndigheter, är det möjligt att säkerställa målen att miljöforskningen också blir en viktig del av såväl grundforskningen som den tillämpade forskningen i allmänhet. Miljöns betydelse måste också i ökande grad uppmärksammas inom samhällsforskningen. Givetvis krävs samverkan mellan olika råd och myndigheter, men denna bör utformas med utgångspunkt i specifika problem och projekt.

Regeringen anser sålunda att nuvarande organisation för miljöforskningen bör behålias. Den bör dock kompletteras på vissa punkter. Alla myndigheter som har ett ansvar för forskning och utveckling skall vidare beakta och prioritera miljöfrågorna i sina forskningsprogram.

7.2¶Forsknings- och utvecklingsbehov inom miljöområdet

Statens naturvårdsverk har tillsammans med sju andra sektorsforskningsorgan utarbetat rapporten Forskning och utveckling för en bättre miljö. Denna är ett försök till en samlad redovisning av FoU-behovet inom miljöområdet. Förutom detta planeringsarbete har några organ, exempelvis transportforskningsberedningen och styrelsen för teknisk utveckling, gjort speciella genomgångar av behoven inom detta område. För energiområdet har en särskild utredning presenterats (EFU 90). Miljöfrågorna intar också där en central roll.

Miljöforskningen under de senaste två —tre decennierna har givit oss en god inblick i hur komplex miljön är. Ökade insatser krävs dock för att denna kunskap ytterligare skall fördjupas och för att samspelen skall förstås på olika nivåer, från den lokala till den globala nivån. För att åstadkomma en miljöanpassad och bärkraftig utveckling av samhället krävs omfattande strukturförändringar. För detta krävs bl. a. forskning för att försöka definiera de ramar för samhällets utveckling som hänsyn till miljön kommer att kräva.

Naturvårdsverket har genom sin forskningsnämnd ett centralt ansvar för den målinriktade miljöforskningen. Den helt övervägande delen av denna utförs vid universitet och högskolor. Verksamheten omfattar stöd inom åtta prioriterade områden, nämligen toxikologi och hälsoeffekter, 73

landmiljö, luftvård, buller, grundvatten och mark, sjöar och vattendrag, marin miljö samt samhällsvetenskaplig forskning. Strategin för naturvårdsverkets forskningsnämnd har varit att kombinera breda och sökande aktiviteter för att fånga upp eller förutse nya problem med riktade satsningar för att finna lösningar på redan identifierade problem.

Naturvårdsverket har en viktig uppgift som kunskapsförmedlare mellan forskare och praktiker. Som central myndighet på miljöområdet skall verket svara för att kunskap inom skilda områden samlas in, bedöms, bearbetas och görs tillgänglig som underlag för politiska och administrativa beslut.

Regeringen anser att statens naturvårdsverk även i fortsättningen bör ha det övergripande samordningsansvaret för miljöforskningen och att den tillämpade miljöforskningen, som stöds av forskningsnämnden vid naturvårdsverket, bör förstärkas med 9 milj. kr. 1990/91, 12 milj. kr. 1991/92 och ytterligare 15 milj.kr. 1992/93, d.v.s. under treårsperioden 1990/91— 1992/93 en sammanlagd höjning med 36 milj. kr..

Teknisk FoU har bidragit med nya metoder och teknisk utrustning för att minska miljöförstöringen orsakad av olika produktionsprocesser. Vi vill påminna om att målet — enligt direktiven för utredningen om ny miljölagstiftning — är att utsläppen skall ned till nivåer under dem som kan anses skadliga för miljön. Nya produkter och produktionsmetoder introduceras dock fortlöpande utan att de långsiktiga konsekvenserna för miljön överhuvudtaget analyseras. För närvarande satsas relativt begränsade medel på forskning och utveckling för att finna former för ett avfallssnålt samhälle. Regeringen anser att kraftfulla förstärkningar på detta område är nödvändiga.

Regeringen anser vidare att det borde vara en självklarhet i allt utvecklingsarbete att göra miljökonsekvensanalyser och i anslutning härtill ha god framförhållning i nödvändig kompetensuppbyggnad. Detta synsätt bör vara vägledande vid tilldelning av projektanslag inom STU:s, transportforskningsberedningens, energiverkets och byggforskningsrådets ansvarsområden.

7.3¶Förslag inom sex viktiga områden

7.3.1 Grundläggande miljöforskning

Det finns ett omfattande behov inom miljöområdet av såväl naturvetenskaplig som samhällsvetenskaplig grundforskning. En sådan forskning kan upptäcka nya miljöproblem och ställa nya frågor om hur samhället kan ställas om mot en mer bärkraftig utveckling. Den miljörelaterade naturvetenskapliga grundforskningen utgör också basen för att definiera nivåer för samhälleliga krav och normer och för att utveckla ny mät- och kontrollteknik.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har sedan länge finansierat miljörelaterad forskning, exempelvis forskning om skog och miljö, toxikologisk grundforskning, marin miljöforskning och ett stort antal ekologiska och hydrologiska projekt. I regeringens förslag ingår resursförstärkningar för 74

ändamål förslås få en sammanlagd höjning av 4 milj. kr.

Övergripande analyser av samspelet mellan människan, samhället och den tekniska utvecklingen med hänsynstagande till naturen och dess begränsningar är alltjämt otillräckliga. De är i synnerhet viktiga i strävan att lösa de regionala och globala miljöproblemen. Av betydelse i sammanhanget är också att finna vägar till en trygg energiförsörjning utan att miljön äventyras.

Mot bakgrund av forskningsrådsnämndens tidigare engagemang i frågor om naturresurser, systemanalys och tvärvetenskaplig forskning anser regeringen det väl motiverat att nämnden ges ett ansvar för sådan övergripande forskning. Ökade medel bör ställas till forskningsrådsnämndens förfogande för detta motsvarande t.0o. m. budgetåret 1992/93 en sammanlagd bashöjning med 9 milj. kr..

Anslagsframställningarna från universitet och högskolor visar genomgående en strävan att stärka samverkan över ämnesgränserna för att utveckla en bättre miljövetenskaplig forskning. Centrum för miljövetenskaplig forskning är en samarbetsorganisation mellan universitetet i Umeå, Sveriges lantbruksuniversitet och försvarets forskningsanstalt. Regeringen föreslår en förstärkning av centrets resurser med 1 milj. kr. budgetåret 1991/92.

Regeringen föreslår också vissa ökade resurser för miljöforskning vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola. Ett nytt ekologihus föreslås byggas i Lund.

Polarforskningen blev genom 1987 års forskningsproposition ett prioriterat område. Under den gångna perioden har en rad framgångsrika forskningsinsatser genomförts, särskilt i Antarktis med prioritering av den miljöinriktade forskningen. Genom att Sverige numera också är medlem av Antarktisfördraget ökar möjligheterna att agera för ett bättre skydd för dessa sårbara områden. Under de närmaste åren är det aktuellt att bygga upp en mer samlad forskning även inom det arktiska området. Regeringen föreslår en höjning av anslaget för polarforskning med 4 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1990/91.

Naturhistoriska riksmuseet har uppgifter som är av värde även för miljöforskningen. Museets samlingar bildar ett av världens största naturhistoriska arkiv som är en viktig tillgång och som utgör en systematisk grund för bl. a. biologisk forskning och vetenskaplig naturvård. Den roll riksmuseet spelar för miljöforskningen motiverar att dess forskningsverksamhet förstärks. Museets resurser bör ökas med 1 milj. kr. budgetåret 1990/91, 2 milj. kr. år 1991/92 och ytterligare I milj. kr. år 1992/93, d vs. en sammanlagd höjning med 4 milj. kr. Förstärkningen avser såväl vården av samlingarna som insatserna inom miljöforskningen.

Regeringen vill också betona de botaniska trädgårdarnas betydelse för forskning och utbildning på miljöområdet. Medel bör ställas till förfogande för förstärkning av trädgårdarnas verksamhet inom miljöområdet, bl. a. för forskningsinformation.

Miljöförändringar, särskilt utsläpp i luft och vatten, kan påverka människors hälsa. Detta innebär ett ökat behov av miljömedicinsk forskning. Det är önskvärt att naturvårdsverkets forskningsnämnd, medicinska 75

forskningsrådet och Karolinska institutet, till vilket institutet för miljömedicin är knutet, gör en bedömning av nuvarande forskning på området och uppnådda forskningsresultat. Myndigheterna bör vidare belysa och prccisera det fortsatta forskningsbehovet.

Regeringen anscr vidare att naturvårdsverket även i fortsättningen bör avsätta medel för den långsiktiga och grundläggande kompetensuppbyggnaden vid universiteten genom extra forskartjänster.

7.3.2 Hushållning med naturresurser Hushållning med luft, vatten och mark kräver tillgång till en gedigen kunskapsbas. Arbetet med olika aktionsplaner på miljöområdet har visat på forskningens betydelse.

Regeringen anser att det behövs ytterligare studier av långväga transporter av luftföroreningar såsom svaveldioxid, kvävedioxider och ozon. Klimatfrågans ökande aktualitet kräver ökad forskning om de s.k. växthusgaserna (koldioxid, CFC, metan, m. m.) och framför allt om effekterna av eventuella förändringar i klimatet. Eftersom klimatfrågan är global, är det särskilt viktigt med internationell samordning av forskningsarbetet. Detta bör vara en prioriterad verksamhet för naturvårdsverkets forskningsnämnd. Regeringen avser att uppdra åt naturvetenskapliga forskningsrådet att i samråd med naturvårdsverket analysera förutsättningarna för ett fullständigt svenskt deltagande i EG:s klimatprogram EPOCH.

Inom forskningen om vattenföroreningar ökar medvetenheten om betydelsen av samspelet mellan atmosfärskemi och markanvändning. Försurningen av yt- och grundvatten leder exempelvis till en ökad utlösning av metaller, vilka påverkar dricksvattenkvaliteten och därigenom människors hälsa. Naturvårdsverkets forskningsnämnd har ansvar att utveckla forskningsprogram för dessa områden.

Miljömedicinsk forskning bör utvärderas för att kunna ge underlag för en precisering av det fortsatta forskningsbehovet. Behovet av samverkan mellan naturvårdsverkets forskningsnämnd och medicinska forskningsrådet bör därvid också belysas.

Kraftigt ökade insatser för den marina forskningen har beslutats efter förslag i föregående års budgetproposition och i propositionen (prop. 1988/89:10) om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd. Tre marina centra för grundläggande forskning och miljöövervakning, knutna till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå, har därigenom inrättats. Regeringen föreslår betydande insatser för den marina naturvetenskapliga forskningen och ökat stöd till studier av storskaliga processer i de öppna havsområdena i Västerhavet och Östersjön. Förslagen innebär höjningar med 6 milj. kr. år 1990/91, ytterligare 6 milj. kr. år 1991/92 och 4 milj.kr. år 1992/93 samt medel för nya byggnader vid Askö och Kristineberg.

Frågan om samordning av den marina forskningens fartygsbehov har varit föremål för en rad utredningar under senare år. Den nu inledda förstärkningen av den marina forskningen har ytterligare accentuerat behovet av att samordna och förstärka fartygsutnyttjandet. Kustbevakningen 76

förfogar över ett stort antal fartyg av skilda storlekar med goda förutsättningar att medverka i provtagning till havs. Samtliga marina centra har i sina anslagsframställningar redovisat sina kontakter med kustbevakningen och understrukit värdet av ett samarbete. Kustbevakningen har å sin sida redovisat sitt intresse av ett samarbete. Formerna för och omfattningen av ett sådant samarbete bör cmellertid klarläggas mer i detalj innan ett slutligt beslut fattas. Regeringen avser att ge UHÄ i uppdrag att i samråd med berörda parter utarbeta ett förslag om hur behovet av fartyg för de marina centra bäst skall tillgodoses.

7.3.3 Ett miljövänligt jord- och skogsbruk Att bevara mark för framtida jord- och skogsbruk är utomordentligt angeläget. Den markförstöring som pågår bl.a. i form av försurning, erosion och ökenutbredning måste stoppas. Regeringen anser det ytterst viktigt att ökade resurser kan disponeras för att stärka forskningen inom detta område genom studier av såväl Sveriges som utvecklingsländernas problem.

En utveckling av jord- och skogsbruket mot en mer miljövänlig inriktning kräver såväl teknikutveckling som studier och analyser av strukturella förändringar och deras långsiktiga konsekvenser för miljön. Det finns ett stort behov av bedömningar av jord- och skogsbrukets miljökonsekvenser och därför måste skogs- och jordbruksforskningen i större utsträckning än hittills få en sådan inriktning.

7.3.4 Ett miljövänligt transportsystem För att åstadkomma cen utveckling mot ett miljövänligare transportsystem krävs förändrade transport- och resemönster och ny transportteknik. Härför behövs forskning som innefattar såväl teknikutveckling, t.ex. utveckling av ”rena fordon”, som samhällsvetenskaplig forskning om styrmedel och strukturfrågor. Det krävs system- och framtidsstudier för att öka kunskapen om de grundläggande samband som styr transportutvecklingen och valet av transportsystem. Bl.a. bör studeras trafikmiljön i storstäderna, samband mellan bebyggelse, markomvandling och transportsystem samt ekonomiska och administrativa styrmedel. Vidare krävs utveckling av miljövänlig och energieffektiv kollektivtrafik.

Transportforskningsberedningen bör i samverkan med styrelsen för teknisk utveckling och byggforskningsrådet ha ansvaret för intensifierade forskningsinsatser med detta syfte och ytterligare medel bör tillföras transportforskningsberedningen, liksom statens väg- och trafikinstitut. De sammanlagda höjningarna föreslås utgöra I milj. kr. budgetåret 1990/91, 3 milj. kr. år 1991/92 och ytterligare 2 milj. kr. år 1992/93.

För kollektivtrafikforskningen behövs insatser inom både teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Förutsättningarna är goda för ett samarbete mellan olika discipliner vid universitetet i Lund. Regeringen föreslår att den tekniska fakulteten vid universitetet i Lund förstärks med 2 milj. kr. fr.o. m. budgetåret 1991/92 för att möjliggöra uppbyggnaden av en stabil forskningsmiljö inom kollektivtrafikområdet. 717

Sedan miljöskyddslagen tillkommit 1969 har stor uppmärksamhet ägnats koncessionspliktig verksamhet som industriell produktion, energiproduktion, avlopps- och reningsanläggningar etc. Lagstiftningen har visat sig vara ett verksamt medel för att driva på den tekniska utvecklingen av olika industriella processer mot successivt allt mindre utsläpp. Slutna och i allt väsentligt rena processer är ingen omöjlighet, utan kan tvärtom sägas vara målet i all industriell versamhet. För närvarande görs en översyn av lagstiftningen inom miljöskyddsområdet.

I takt med att den industriella produktionens miljöstörningar minskar, ökar uppmärsamheten inför de miljöstörningar som användningen av olika produkter och varor för med sig, såväl i produktions- och konsumtionsleden som i efterföljande led. Avfallsproblemen växer snabbt, både i industriländer och i andra länder.

Det är svårt att finna acceptabla lokaliseringsalternativ för behandlingsanläggningar för avfall, vare sig det handlar om processtekniska anläggningar för kvalificerat omhändertagande av miljöfarligt avfall, om förbränningsanläggningar eller om upplag. Olika företags försök att köpa upplagsplatser för miljöfarligt avfall i fattiga länder är en extrem illustration till ett växande industriellt problem. En ökad forskning behövs för att åstadkomma en miljöanpassad produktutveckling, en återvinning av restprodukter och ett fullgott slutligt omhändertagande av det skadliga avfallet. Regeringen föreslår en förstärkning av forskningsanslagen för detta område och inrättande av ett programråd för avfallsrelaterad miljöforskning. Resurshöjningen utgör 9 milj. kr. bugetåret 1990/91, 19 milj. kr. år 1991/92 och 22 milj. kr. år 1992/93, dvs. vid periodens slut en sammanlagd

bashöjning av 50 milj. kr. |

Syftet med denna forskning är dels att identifiera de risker som en olämplig och ofullständig avfallshantering innebär för en god miljö, dels att precisera de krav som behöver ställas på produkter, hushåll och företag samt på metoder för avfallshantering. Detta innebär att det behövs såväl tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla ny teknik som samhälls- och beteendevetenskaplig forskning för att förändra beteenden m.m. |

Det är alltså viktigt att inte begränsa forskningen till att bli snävt teknikorienterad. I stället måste ett tvärvetenskapligt angreppssätt utvecklas. Detta är skälet för att under ett inledningsskede inrätta ett programråd med bred sammansättning och under industri- och miljödepartementens gemensamma ansvar.

7.3.6 Ett miljövänligt energisystem Utvecklingen på energiområdet är av avgörande betydelse för att det skall bli möjligt att uppnå en bärkraftig och hållbar utveckling 1 ett såväl nationellt som globalt perspektiv. Den omställning av energisystemet som pågår har detta syfte. Riksdagen har beslutat att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010 och att de två första kärnkraftsaggregaten skall tas 178

ur drift åren 1995 och 1996. De älvar som har undantagits från utbyggnad Prop. 1989/90: 90 skall bevaras. Riksdagens miljöpolitiska beslut anger också ramar för energipolitiken. Det gäller bl. a. besluten att koldioxidutsläppen inte får öka utöver dagens nivå samt att betydande nedtrappningar skall ske av svaveloch kväveoxidutsläppen.

En målmedvetet bedriven energiforskning är en förutsättning för den pågående omställningen av energisystemet. Energiforskningsutredningens (EFU 90) förslag berör i första hand utvecklingen efter år 2000. EFU 90 föreslår fortsatt stöd till högskolan för utveckling av baskompetens inom strategiska områden. Syftet är att vidareutveckla kända tekniska områden för att uppnå kraven på ett kostnads- och energieffektivt energisystem som kan svara mot mycket högt ställda miljökrav. Vidare är det viktigt att bedriva teknikbevakning och forskning kring teknik som kan vara möjlig att utnyttja på längre sikt. För att kunna genomföra omställningen av energisystemet är det angeläget att de systemstudier som stöds inom ramen för energiforskningsprogrammet kan bidra till denna.

Det stöd som lämnas inom ramen för energiforskningsprogrammet bör ses samlat med det arbete kraftföretagen, kommunerna och andra aktörer bedriver för att utveckla och introducera ny energiteknik. Det är också viktigt att det stöd till utveckling och demonstration av ny energiteknik som handläggs av statens energiverk samordnas med forskningsprogrammet och övriga aktörers insatser. Inom ramen för programmet bör därför statens energiverk fylla en sådan samordningsroll. I förnyelsearbetet ingår vidare att myndigheterna tar på sig ett mer övergripande ansvar för att följa utveckling och introduktion av ny teknik. Regeringen återkommer i det föjande till vilka åtgärder som behövs för att ytterligare effektivisera organisationen på energiforskningsområdet. Det vidgade ansvar för systemstudier vad gäller miljö- och resursfrågor som regeringen vill ge forskningsrådsnämnden bör även omfatta sambandet med samhällets energibehov.

Det är vidare angeläget att ytterligare fördjupa samarbetet med EG på energiforskningsområdet. Härigenom kan vi få ta del av forskningsresultat och ny teknik samtidigt som vi genom forskningen kan påverka utvecklingen i Europa. Samtidigt är det viktigt att Sverige står fast vid sina internationella åtaganden bilateralt och stannar kvar inom organisationer som exempelvis International Energy Agency (IEA).

8¶Forsknings- och utvecklingsarbete i industrisektorn

Sveriges stora utlandsberoende gör att svensk samhällsekonomi i mycket hög grad påverkas av utvecklingen på världsmarknaden. För att kunna behålla och helst stärka Sveriges position inom OECD-området måste näringslivet utvecklas med hänsyn till den internationella, särskilt europeiska, marknaden.

Genom införandet av en gemensam marknad inom Europeiska gemenskaperna (EG), med avveckling av alla hinder för handel mellan medlemsländerna, väntas kostnaderna sjunka för företagen inom EG-marknaden. Detta främst till följd av en ökad konkurrens men också tack vare stordriftsfördelar och specialisering. |

Även i andra delar av världen sker snabba förändringar. Flera s.k. NICländer (Newly Industrilized Countries) satsar nu på att utveckla ett högteknologiskt näringsliv. Den senaste tidens utveckling i Östeuropa kan medföra såväl nya konkurrenter som nya marknader där konsumtionsbehoven är omfattande.

Det just inledda decenniet, med förväntad ökad konkurrens på såväl export- som hemmamarknaden, kommer att ställa stora krav på det svenska samhället inklusive näringslivet. För att skapa goda betingelser för en fortsatt exportledd ekonomisk tillväxt kommer det att krävas en välutbildad och flexibel arbetskraft, tillgång till riskkapital och fortsatt stora satsningar på forskning och utveckling. Regeringen kommer att presentera ytterligare förslag i en särskild proposition om vissa näringspolitiska frågor.

I föreliggande proposition redovisar regeringen sin syn på forskningsoch utvecklingsinsatser för och inom industrisektorn. Regeringen föreslår bl.a. att de statliga insatserna i större utsträckning än tidigare skall koncentreras mot forskning av grundläggande karaktär genom att medel omfördelas till ett teknikvetenskapligt forskningsråd. Regeringen anser vidare att miljöhänsyn skall tas i all statligt finansierad teknisk forskning.

Regeringen föreslår särskilda insatser avseende e materialteknik e miljöteknik e svenskt deltagande i rymdprojektet Columbus

8.1¶Rollfördelningen mellan staten och näringslivet

De dominerande drivkrafterna i världen för ökande satsningar på forskning och utveckling är utan tvekan möjligheterna att utveckla nya produkter och att förbättra människors levnadsvillkor. Men steget från det att en ny upptäckt eller insikt har vunnits genom grundläggande forskning tills denna kunskap utnyttjas i samhället kan vara långt. Många försök har gjorts för att denna process skall gå snabbare och för att få behoven av nya kunskaper inom olika teknik- och samhällsområden att styra forskningen. I USA, där de militära beställningarna spelar en mycket stor roll, har ett omfattande anbudsförfarande utvecklats för att vidmakthålla konkurrens 81

6 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

med inriktning mot såväl grund- som målinriktad forskning. I Japan, där inriktningen är nästan helt icke-militär, finns en nära samverkan mellan staten och näringslivet.

Rollfördelningen mellan staten och näringslivet i Förbundsrepubliken Tyskland, liksom i Sverige, är ett mellanting mellan dessa två alternativ. Universitet och tekniska högskolor spelar en central roll för den tekniska forskningen och utvecklingsarbetet som ett oberoende näringsliv kan repliera mot. I Förbundsrepubliken finns dessutom olika former för universitets- eller högskoleanknutna koncentrationer av närmast institutskaraktär. De långvariga satsningar som bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) har gjort i olika former har i vissa stycken en liknande karaktär. Detsamma kan sägas om delar av den s.k. kollektivforskningen.

I både Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige har statliga insatser gjorts för nationella teknikutvecklande program. Det svenska informationsteknologi- (IT-) programmet är ett exempel på detta. För Förbundsrepubliken tillkommer naturligtvis också deltagande i EG:s forskningsprogram på ramprogramnivå. Som framgått av avsnitt 2 deltar även Sverige och svenska företag i vissa av EG:s forskningsprogram. Vad gäller EG:s nya ramprogram för åren 1990 — 1994 är målsättningen ett svenskt deltagande på ramprogramnivå.

För Sverige spelar vidare försvarssektorns FoU en betydande industriell roll. För svenskt vidkommande gäller också att teknisk FoU i relativt stor omfattning har riktats mot de samhälleliga konsekvenserna av den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Detta gäller bl. a. byggforskningen.

Regeringen anser att den ansvarsfördelning mellan staten och näringslivet som har valts i Sverige är ändamålsenlig och om möjligt bör stärkas. Detta innebär att staten har ansvar för forskarutbildning och grundläggande forskning, medan näringslivet skall svara för den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet i nära kontakt med de kommersiella bedömningarna inom respektive område.

Också inom det tekniska området innebär därför förslagen i denna proposition en prioritering av den grundläggande forskningen. Helt klart är också att denna forskning även i fortsättningen i huvudsak skall förläggas till universitet och högskolor. I det föregående har redovisats förslag om ett teknikvetenskapligt forskningsråd. Detta skall tjäna som ett nationellt organ för fördelningen av forskningsmedel med denna inriktning.

8.2¶Teknisk och naturvetenskaplig forskning och utveckling inom företagssektorn

Företagssektorns löpande kostnader för FoU-verksamhet uppgick enligt statistiska centralbyråns uppgifter år 1987 till 18,4 miljarder kronor. Dessutom investerades 2 miljarder kronor i byggnader, maskiner och annan utrustning för forskning och utveckling. Kostnaderna för upphandlad FoU, i form av uppdrag och kontant: understöd, uppgick till 2,2 miljarder kronor. Alla länder inom OECD med mycket forskning och utveckling har mer än hälften av denna förlagd till företagssektorn. I Sverige utförs ca två 82

stor andel sett ur ett OECD-perspektiv. Det är också inom företagssektorn som de stora ökningarna av FoU-verksamheten under 1980-talet har skett. Vissa uppgifter tyder på att tillväxten i företagens satsningar har bromsats upp och kanske till och med stagnerat under åttiotalets sista år, vilket regeringen finner oroande med hänsyn till den internationella utvecklingen.

FoU-verksamheten bedrivs till största delen av företag med mer än 1 000 anställda. Inom tillverkningsindustrin svarar exempelvis de 10 största företagen för närmare hälften av FoU-verksamheten.

Syftet med FoU-verksamheten inom företagssektorn är naturligtvis till största delen att främja den industriella. Drygt 8096 av FoU-kostnaderna används för produktutveckling.

Stora skillnader föreligger mellan branscherna när det gäller rena forskningsinsatser. För läkemedelsindustrin används mer än hälften av forskningsmedlen till grundforskning och tillämpad forskning, medan stora branscher, som elektroindustri och transportmedelsindustri, i huvudsak satsar på utvecklingsarbete. Totalt för företagssektorn utgör forskningens andel 1396 av den totala insatsen av årsverken för forskning och utveckling.

8.3¶Forskning och utveckling ett krav för fortsatt tillväxt

Många anser att det, för att på sikt nå en acceptabel tillväxt i ekonomin, är nödvändigt att industrin lämnar enklare produktion till förmån för mer avancerad, som tillverkning av läkemedel och elektronikprodukter. Enligt dessa är det i denna typ av branscher som Sverige med sin avancerade teknik och välutbildade arbetskraft bäst kan göra sig gällande. För att nå en position på världsmarknaden i dessa branscher krävs dock stora insatser under lång tid i form av satsningar på forskning och utveckling för att få fram konkurrenskraftiga produkter.

Statens industriverk (SIND) har för 1990 års långtidsutredning undersökt trenderna inom svenskt näringsliv och belyst vilka effekter långsiktiga FoU-satsningar har haft när det gäller tillväxt, produktivitet, lönsamhet och exportutveckling. Det empiriska materialet är hämtat från finansstatistiken för företag åren 1978— 1986 och undersökningen avser drygt I 150 företag.

Skillnaderna i lönsamhet visade sig vara små mellan företag som satsar i stor resp. liten utsträckning på FoU-insatser och inga klara samband kunde fastställas mellan FoU-intensiteten och lönsamheten på den aggregerade nivån. Däremot fann SIND ett klart positivt samband mellan FoU-investeringar och volymtillväxt. Företag som saknade FoU-verksamhet har under perioden inte haft någon nämnvärd tillväxt i produktionsvolymen medan den FoU-intensivaste gruppen har haft en kraftig volymökning. Även om vissa branschavvikelser förekommer måste slutsatsen bli att en allt större del av produktionen i de medelstora och större företagen på sikt kommer att ske i företag som bedriver FoU-verksamhet och framför allt i de mest FoU-intensiva företagen. 83

Endast de mest FoU-intensiva företagen har enligt SIND:s studic lyckats bibehålla sin sysselsättningsnivå under perioden. Efter en nedgång de första åren har sysselsättningen ökat under senare delen av undersökningsperioden. Det finns en stark trend mot att en allt större andel av de industrisysselsatta i framtiden kommer att återfinnas i högteknologiska branscher.

Skillnaden i produktivitet var dessutom mycket stor mellan företag med hög respektive låg FoU-verksamhet. Under perioden har dessutom företag utan FoU-verksamhet tappat alltmer gentemot de övriga företagen samtidigt som resurser har förts över från lågproduktiva företag, de som saknar FoU, till mer högproduktiva, dvs. de FoU-intensiva. Slutligen studerade SIND också sambandet mellan FoU-intensitet och exportandel. Undersökningsmaterialet visar klart att exportandelen samvarierar positivt med stigande FoU-intensitet.

Som framgår av SIND:s studie är satsningar på FoU en förutsättning för att upprätthålla och stärka konkurrenskraften och därmed bidra till en positiv utveckling av den svenska ekonomin. Internationella studier pekar dessutom på att detta kommer att bli allt viktigare då framtidens konkurrenskraft förutses ligga i att ett företag behärskar flera teknologier eller kombinerade teknologier, som mekanik och elektronik eller optik och elektronik.

8.4¶Prioriteringar inför framtiden

Det är av stor vikt att den höga andelen forskning och utveckling inom svenskt näringsliv kan upprätthållas och förstärkas under 1990-talet. Detta är av avgörande betydelse för att bevara svensk industris konkurrenskraft och därmed trygga en fortsatt exportledd tillväxt och en full sysselsättning.

Med hänsyn till att svensk industri har sin tonvikt på råvarubaserad basindustri och grundläggande verkstadsindustri samt till den pågående internationaliseringen och omstruktureringen inom många branscher kommer det att krävas att både inhemska och utländska företag etablerar ny tillverkning i Sverige. Under 1980-talet har svenska företag vuxit kraftigt i utlandet medan industrisysselsättningen i Sverige har minskat. År 1986 fanns det ca 100000 färre industriarbetare än år 1978. Utlandsägda företags andel av industrin i Sverige växer, men i stort sett endast genom uppköp av redan cxisterande företag, och några utlandsägda nyetableringar av FoU och produktion har inte ägt rum inom den tillverkande industrin under denna period.

Det höga tempot i den tekniska förnyelsen har satt press på företagen, i första hand de stora och internationellt verksamma. Deras produkter är ofta system, innehållande många olika teknologier. För att klara förnyelsekraven krävs att forskare och annan personal med olika bakgrund och kompetens samarbetar. Många marknader fordrar dessutom specialanpassningar av produkterna, vilket kräver utvecklingsarbete, varför det finns cn tendens att lokalisera detta nära de mest betydelsefulla marknaderna.

En del av behovet av teknisk förnyelse förs vidare till de stora företagens 84

underleverantörer. Till den hårdnande konkurrensen bidrar den omstrukturering som marknadsintegrationen i Västeuropa driver fram. Ur underleverantörernas synvinkel kan framtiden vara hotfull. Köparna blir färre och färre och kräver av sina leverantörer ctt allt större tekniskt utvecklingsåtagande. Utvecklingen har gått från att underleverantören inte bara skall svara för utveckling och produktion av enskilda detaljer i en funktion utan för hela funktionen. Många mindre och medelstora företag besitter i dag inte denna kompetens. Skall en omfattande utslagning undvikas måste landets FoU-resurser mobiliseras och effektiva kanaler etableras för en efterfrågestyrd förmedling av teknik.

För att Sverige skall kunna behålla och attrahera företagens forskningsoch utvecklingsavdelningar — vilket också har stor betydelse för var produktionen kommer att utföras — krävs att vi kan erbjuda en minst lika god FoU-miljö som våra konkurrentländer. En hög kvalitet på den tekniska grundutbildningen och på den tekniskt inriktade forskningen måste förbli Sveriges viktigaste konkurrensmedel.

Avgörande för förnyelsen av industriell FoU är god tillgång på välutbildade forskare. Det råder i dag en utpräglad knapphet på forskarutbildade tekniker. Det är därför synnerligen angeläget att stärka forskarutbildningen vid de tekniska fakulteterna. Regeringen föreslår därför, som tidigare framhållits, att de tekniska fakulteterna skall prioriteras vid övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Denna övergång föreslås vad gäller de tekniska fakulteterna slutföras redan under budgetåret 1990/91.

Kvalitetsfrågorna har fått en allt större betydelse inom industrin och kvaliteten kan vara en avgörande konkurrensfaktor. Kvalitetskravens uppfyllande, som traditionellt har baserats på kontroll och inspektion, överförs alltmer till en aktiv styrning av hela förloppet i ett företag för att direkt nå felfria produkter, processer, prestationer och tjänster. Behovet av forskning inom kvalitetsstyrningsområdet har uppmärksammats såväl i Sverige som internationellt.

8.4.1 Särskilda forskningsområden Materialteknik identifieras alltmer som ett nyckelområde i den tekniska och industriella utvecklingen. Kunskap om framställning och bearbetning av olika material samt hur dessa på bästa sätt kan användas i kvalificerade produkter och konstruktioner har också fått en allt större betydelse för Sveriges industri och samhällsutveckling.

Inom byggsektorn är bättre och billigare byggnadsmaterial en av de viktigaste faktorerna för att påverka investerings- och driftskostnaderna. Energisektorn står inför viktiga omställningar i Sverige. Energi kan t. ex. sparas genom lättare konstruktioner i bilar, flygplan och rörliga maskindelar samt bättre isoleringsmaterial i byggnader. Av det totala förädlingsvärdet för Sveriges industri svarar verkstadsindustrin för ungefär hälften. En nära samverkan mellan materialframställning och verkstadsindustrins vidareförädling får allt större betydelse.

Ett för flera myndigheter gemensamt utredningsarbete har visat att det behövs en förstärkt materialvetenskaplig grundförskning som bas för en 85

fortsatt tillämpad forskning. Regeringen har funnit förslagen om forskning utförda av tvärvetenskapliga konsortier särskilt intressanta. Med konsortier avses i detta sammanhang dels ctt antal specificerade ämnesområden för forskning, dels grupperingar inom högskolor som skall utföra forskningsarbetet. Medel för dessa konsortier föreslås allokeras via STU och det naturvetenskapliga forskningsrådet. För ökade satsningar på materialteknisk forskning föreslår regeringen sammanlagt 10 milj. kr. 1990/91, 20 milj. kr. 1991/92 och 20 milj. kr. 1992/93 dvs. en bashöjning med 50 milj. kr. vid slutet av treårsperioden.

Den svenska träråvarubaserade industrin, dvs. såväl massa- som pappersindustri är av betydande vikt för landets ekonomi. Regeringen finner det därför angeläget att nu genomföra en särskild studie av forskningsbehoven inom denna sektor i syfte att trygga denna industris framtid på lång sikt. I utredningen bör även ingå en noggrann kartläggning av det nuvarande FoU-systemets omfattning inom den träråvarubaserade sektorn. Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare direktiven för utredningens genomförande. Utredningen bör vara slutförd senast den 1 september 1991 så att dess förslag kan behandlas i den påföljande budgetpropositionen.

En säker energitillförsel till rimliga priser är av stor betydelse för svensk industris konkurrenskraft. Regeringen föreslår i denna proposition fortsatt stora satsningar på energiforskning.

I många länder sker i dag betydande satsningar på rymdverksamhet. Detta speglar en tro på rymdteknikens långsiktiga och viktiga roll för kommunikationer, inventering av jordresurser, miljökontroll, forskning m.m.

Det är av vitalt intresse för Sverige att vidmakthålla och utveckla den svenska kompetensen på rymdområdet. Inom det europeiska rymdorganet (ESA) har beslut fattats om ett utvidgat basprogram vari ingår en ny uppsändningsraket Ariane 5, ett rymdflygplan Hermes och en rymdstationsmodul Columbus. Regeringen har tidigare fattat beslut om svenskt deltagande i Ariane 5 och Hermes. De förstärkta insatserna på rymdområdet, 40 milj. kr. för 1990/91, avser deltagande i Columbusprojektet. Utöver de industri- och Europapolitiska skäl som ligger bakom förslaget om ökade resurser för forskning och utveckling på rymdområdet vill regeringen betona rymdverksamhetens betydelse för kartläggning och övervakning av miljön i ett globalt perspektiv.

Regeringen anser, som framhållits tidigare, att det är mycket viktigt att resurserna för miljöteknisk forskning ökar. Målen för miljöteknisk forskning och utveckling är att förbättra kunskapen om hur miljöskador uppkommer och hur de kan begränsas till ett minimum i industriella processer och produkter. :

Regeringen anser vidare att miljöhänsyn skall genomsyra all statligt finansierad teknisk forskning. Det är också angeläget att nytt tekniskt kunnande snabbt kommer till användning i produkter och tjänster i samhället i syfte att minska påfrestningarna på miljön.

För att stimulera och underlätta ett systematiskt arbete med kvalitets-

utveckling föreslår regeringen att ett kollektivforskningsinstitut för kvali- Prop. 1989/90: 90 tetsutveckling inrättas.

8.4.2 Spridning av forskningsresultat Sverige kan, trots stora satsningar, bara bedriva kvalificerad forskning och utveckling inom ett begränsat antal områden. Den tekniska forskningen är internationell och många av de banbrytande upptäckterna sker långt från vårt land. Den svenska industrins tekniska utveckling är således till stor del beroende av att vi kan ta hem nytt kunnande från utlandet och omsätta detta i nya produkter och tekniker.

De stora internationella företagen har av naturliga skäl lättare att ta till sip denna kunskap, liksom företag i nära kontakt med högskolan, än mMasga små och medelstora företag och kommuner utanför högskoleorterna. Detta gäller också inhämtande av forskningsresultat från det svenska FoU-systemet.

Regeringen anser det mycket betydelsefullt att forskningsresultat även sprids till den mindre och medelstora industrin och till företag som inte finns på högskoleorterna. Detsamma gäller de kommunala förvaltningarna runt om i landet. Regeringen föreslår därför att SIND och STU ges i uppdrag att stimulera framväxten av ett nätverk av teknikkonsulter som kan förmedla kontakter mellan företag i behov av ny teknik och högskolor, kollektiva forskningsinstitut och andra företag. Regeringen avser återkomma i denna fråga i den tidigare nämnda propositionen om vissa näringspolitiska frågor.

9¶Forsknings- och utvecklingsarbete i tjänstesektorn

Tjänstesektorn spelar en allt viktigare roll för produktion och sysselsättning. Offentliga och privata tjänster svarar för ca 2/3 av bruttonationaiprodukten. Ca 2/3 av de yrkesverksamma (2,7 milj.) arbetar inom tjänstesektorn och nästan hela den nuvarande sysselsättningsökningen sker där. Aktuella bedömningar av utvecklingen på längre sikt pekar på att tjänstesektorn kommer att fortsätta att öka i betydelse.

Till drivkrafterna bakom utvecklingen av tjänstesamhället hör omstruktureringen i arbetslivet mot en kunskapsintensiv produktion, en ökande informationshantering och datorisering, överföring av verksamheter från tillverkningsindustrin och förändrade konsumtionsmönster. Den kanske viktigaste enskilda förändringsfaktorn inom både näringsliv och offentlig sektor är datoriseringen.

Både offentliga och privata tjänster är en central del av välfärden i vårt samhälle som vi inte vill avstå från. I dag kan man säkert hävda att det för de flesta människor är väl så viktigt att ta i anspråk tjänster som att förbruka varor.

Trots tjänsteföretagens och den offentliga tjänsteverksamhetens växande betydelse i samhället är forskning med anknytning till denna sektor i början av sin utveckling. Den varuproducerande industrin kan stödja sig på breda kunskaper inom naturvetenskap och seklers tekniska utveckling och erfarenheter. Det finns också stora investeringar gjorda i forskning om det varuproducerande samhällets ekonomiska, politiska och sociala funktioner.

Tjänstesektorns forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) måste baseras på en jämförelsevis ung, icke-kvantitativ beteende- och samhällsvetenskap. Ett grundläggande arbete behövs för att sektorn skall kunna frigöra sig från den varuproducerande sektorns och det tidigare industrisamhällets synsätt, begrepp och språk och utveckla en egen begreppsapparat, teoribildning och metodik. Det kräver forskningsinsatser som rör tjänstesektorn i dess helhet.

Sektorns väldiga bredd rymmer stora skillnader mellan verksamheten i den privata sektorn och i den offentliga, liksom inom var och en av dem. Det gör det nödvändigt att vid sidan om det gemensamma arbetet utveckla en forskning med olika inriktning inom den privata och offentliga sektorn.

Regeringen har mot denna bakgrund ansett det viktigt att lyfta fram tjänstesektorn som ett område där forsknings- och utvecklingsinsatserna måste ökas. Det är särskilt angeläget att kommuner, landsting och företag tar ansvar för en kraftig förstärkning av det forskningsanknutna utvecklingsarbetet inom sektorn.

Regeringen föreslår särskilda medel för e ett programarbete 1990/91 angående behovet av forskning om den

offentliga sektorn e stöd till en ökad konsumentforskning

9.1.1 Den offentliga sektorn Regeringen konstaterar att FoU för att utveckla den offentliga sektorn fortfarande är mycket begränsad, bortsett från försvaret och det medicinska området, trots att forskning om den offentliga sektorn har varit ett prioriterat område i forskningspropositionerna under hela 1980-talet. Det gäller särskilt FoU för att utveckla den kommunala sektorn. Insatserna är dessutom utspridda över olika discipliner, sektorsorgan och myndigheter. Resurserna är ojämnt fördelade.

Enligt en utredning av statskontoret — (FoU — en resurs för utveckling av offentliga tjänster? 1989:39) — används ca 3/4 av FoU-medlen som gäller den offentliga sektorn för att utveckla den starliga verksamheten. Sedan 1970-talet pågår ett omfattande utvecklingsarbete för den statliga förvaltningens decentralisering och förnyelse. Initiativ har också tagits till en ökad forskning genom delegationen för forskning om den offentliga sektorn. Resurserna för projektanslag har dock varit små.

Det statliga utvecklingsarbetet sker vidare inom myndigheter på samhällsområden där staten själv driver verksamheten eller har tillsynsansvar, t.ex. socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen. Statliga bidrag till utvecklingsarbete i kommunerna, t.ex. på det sociala området, har också ofta medverkat till ett mera varaktigt utvecklingsarbete på den lokala nivån enligt statskontorets utredning. |

Även den forskning om den offentliga verksamhetens utveckling som utförs på initiativ av statliga myndigheter eller kommuner bör nämnas. En inriktning på den statliga förvaltningen dominerar. Man kan emellertid också erinra om den omfattande forskningen om medborgarinflytande och demokratifrågor som gäller både stat och kommun, bl. a. undersökningarna om väljare och valda och den kommunala självstyrelsen.

Sektorsforskningen rör till mycket stor del utvecklingen av de offentliga verksamheterna som social omsorg, hälso- och sjukvård, skola, trafik, miljövård och riktar sig särskilt till den kommunala sektorn.

Statskontoret har i sin utredning om den offentliga verksamheten särskilt studerat barnomsorg och kriminalvård och funnit att sektorsforskningen alltför sällan omsätts i lokalt utvecklingsarbete. Det är på den lokala nivån som intresset för att förbättra verksamheten finns. Utvecklingsarbetet behöver därför ett starkare stöd än det har nu. Det är också regeringens mening att både sektorsorgan och kommuner/landsting bör ta ett ansvar för att genom ökat samarbete överbrygga klyftan mellan forskning och utvecklingsarbete.

Två tredjedelar av den offentliga verksamheten sker i kommunal regi. Kommuner och landsting avdelar dock små resurser för utveckla den egna verksamheten om man ser till verksamhetens omfattning. Det visar den kartläggning statistiska centralbyrån (SCB) har utfört. Dess uppgifter, som bygger på en enkät till ett urval av kommunerna, är dock i många avseenden osäkra och underskattar sannolikt kommunernas insatser. Vidare omfattas inte den medicinska forskningen i materialet, ej heller sådant utvecklings-

arbete som sker hos t.ex. kommun- och landstingsförbunden och sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI).

Kartläggningen, som gäller FOU-verksamheten 1988, visar att ca 6090 av kommunerna redovisade någon form av forsknings- och utvecklingsarbete. FoU-verksamheten för kommunala ändamål beräknades uppgå till 300 milj. kr. Kostnaderna för FOU som utfördes i den egna kommunen uppgick till ca 250 milj. kr. En mindre del — motsvarande ca 50 milj. kr. — har utförts utanför resp. kommun t. ex. vid universitet och högskolor. Den totala FOU-verksamheten motsvarade 0,1 960 av driftkostnaderna. Det är en låg andel om man jämför med den varuproducerande industrin. Staten svarade för 2196 av kostnaderna för kommunernas FoU-insatser.

Dec verksamhetsområden som redovisade mest forsknings- och utvecklingsarbete var administration och ledning, energi, vatten och avfall samt social omsorg.

De största kommunerna svarade för merparten av FoU-insatserna. De nio största kommunerna med mer än 100000 invånare stod för 65 90 av de beräknade utgifterna för egen FoU. De 138 minsta kommunerna (under 15000 invånare) satsade 496. Av dessa vara det emellertid 2/3 som inte redovisade någon FoU över huvud taget.

De redovisade beloppen bekräftar att FoU än så länge motsvarar en relativt liten del av den kommunala verksamheten. Kontakterna med många kommuner tyder dock enligt SCB på att man först på senare år börjat göra mera systematiska FoU-insatser och att dessa växer.

När det gäller landstingens forsknings- och utvecklingsarbete fann SCB att samtliga landsting avsätter resurser för FoU. De totala insatserna för 1988 uppskattades till ca 150 milj. kr., varav 100 för egen FoU. Större delen av FoU-verksamheten är koncentrerad till ett fåtal landsting. Sammanlagt är de insatta resurserna relativt små, i genomsnitt 0,196 av landstingens totala driftkostnader. FoU är mest omfattande i kronor räknat inom områdena läns- och regionsjukvård och primärvård samt i relation till driftskostnaderna inom området kommunikationer och kollektivtrafik. Av landstingens FoU-verksamhet finansieras 996 över statliga medel. Kartläggningen omfattade inte den FoU som bedrivs vid undervisningssjukhusen enligt läkarutbildningsavtalen (LUA).

Statistiken över FoU som utförs för att utveckla den offentliga tjänstesektorn är som nämnts ännu ofullständig och det uppbyggnadsarbete som påbörjats behöver fortsättas. Det gäller särskilt kommunsektorn.

Den kommunala verksamheten är både omfattande och betydelsefull. Det är därför angeläget att kommuner och landsting med olika FoUinsatser utvecklar den egna verksamheten inom ramen för de totala resurser sektorn har att förfoga över.

9.1.2 Den privata sektorn Som redovisats i det föregående har forskning och utveckling varit en viktig faktor i strukturomvandlingen av den industriella produktionen sedan mitten av 1970-talet. Inom tillverkningsindustrin är FoOU-verksamheten dock koncentrerad till mycket stora företag med mer än 19000 91

anställda. De svarade 1987 för ca 8090 av industrins totala FoU. FoUintensiteten, mätt som FoU-utgifternas andel av förädlingsvärdet beräknades samtidigt till drygt 1096.

Den privata tjänstesektorns egna FoU-insatser är i förhållande till den varuproducerande industrins mycket små. En uppskattning av FoU-intensiteten som gjorts av statskontoret på liknande sätt som för industrin ger till resultat en genomsnittlig andel av ca 0,7 260 för 1987. En av orsakerna kan vara att tjänstesektorn domineras av små företag. I genomsnitt har de 8 årsanställda per företag i jämförelse med 19 i den tillverkande industrin.

De privata tjänsteföretagens eget FoU-arbete sker till betydande del inom bank- och försäkringsväsendet. Till största delen är det fråga om utvecklingsarbete. Inom försäkringsbolagens verksamhet sker dock viss grundforskning, framför allt inom områden som trafiksäkerhet och medicin (t.ex. om krocksäkerhet hos bilar, alkohols inverkan på människan, skador på människokroppen orsakade av trafikolyckor). Företagen har egna FoU-avdelningar men samarbetar också i särskilda bolag med andra försäkringsbolag samt med tekniska och medicinska fakulteter. Även bankerna har visst eget utvecklingsarbete inom ramen för de samhällsekonomiska enheterna, som bl. a. utvecklar modeller för konjunkturbedömning och ränte- och valutaprognoser.

Utöver tjänsteföretagens eget FoU-arbete förekommer vad man kan kalla uppdragsforskning, där andra organisationer, främst konsulter, utför FoU åt företagen. Exempel finns inom områden som datakommunikation, systemutveckling, beteendevetenskap och konsumentbeteende/marknadsföring.

Tjänsteföretagen utanför bank- och försäkringssektorn är ofta små med begränsade resurser för egen forskning och utveckling.

9.2¶Tjänstesektorns forsknings- och utvecklingsbehov

Tjänstesektorn är mycket heterogen till sin struktur och utveckling. Begreppet tjänstesektor används ofta som en samlingsrubrik för alla verksamheter som kan betecknas som ”icke-varuproduktion”. I och med sektorns växande omfattning har denna definition blivit alltmer ohanterlig. Det saknas vidare i stor utsträckning statistik och annan information som på ett enhetligt sätt beskriver sektorn. Definitioner, begrepp och principer för lämpliga indelningar av verksamheten för olika ändamål behöver utvecklas vidare.

Tjänsteverksamhet ställer speciella krav på personalledning och personalutveckling. Frågor som behöver uppmärksammas mer är utbildning och fortbildning. Utbildningsinsatser är viktiga hjälpmedel för förnyelse och omstrukturering av tjänsteverksamheter.

Inom den privata tjänstesektorn sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete genom internutbildning, externa kurser, systemutveckling etc. Denna verksamhet är i hög grad företagsspecifik. Personalen är tjänsteföretagens viktigaste tillgång. Dess kunskaper behöver utvecklas som ett led i företagets strävan att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft.

Inom den offentliga sektorn är utbildning en viktig faktor i decentralise- 92

ekonomiansvar. Samtidigt är det naturligtvis medborgarnas behov av samhällsservice som måste vara utgångspunkten för den offentliga förvaltningens utveckling.

Inom såväl offentlig som privat sektor är FoU om utbildning och utveckling av personalen och dess effekter för verksamheten ännu mycket begränsad och behöver förstärkas.

Regeringen anser att tjänstesektorns växande omfattning gör dess effektivitet och resursan vändning till en central fråga både inom samhällsekonomin och välfärdsutvecklingen. Inom tillverkningsindustrin görs det sedan länge beräkningar av produktivitetsutvecklingen (resursanvändning i relation till produktionsresultatet). Liknande studier tillämpade på tjänstescktorn tyder på att samtidigt som den vuxit snabbast under senare år är produktivitetsutvecklingen långsam. Enligt regeringens mening är detta oroväckande.

Tillgänglig information bör dock tolkas med försiktighet. Kunskaperna om hur effektivitet och produktivitet skall mätas inom tjänstesektorn är otillräckliga. Tjänsternas innehåll är heterogent. Kvalitetsutvecklingen har central betydelse i all tjänsteverksamhet, men metodiken för att analysera och värdera den är ännu bristfällig. Tjänster är vidare en särskilt komplex och svårbedömd verksamhet inom den offentliga sektorn som arbetar med mångdimensionella mål och ofta med inriktning på hela system snarare än enskilda tjänster.

Inte desto mindre är behovet stort att analysera vilka brister som finns och hur effektivitet, produktivitet och inflytande för konsumenterna inom tjänstesektorn kan förbättras. Ytterst beror verksamheten av om tjänsterna uppskattas av konsumenterna — medborgarna. Forskningen har därför en viktig uppgift att utveckla nya metoder för resultatanalys och utvärdering som är anpassade till uppgifterna i tjänstesektorn, både den offentliga och den privata.

9.3¶Forskningspolitik för tjänstesektorn

Generellt innebär den nuvarande forskningspolitiken att staten tar ett ansvar för forskning vid universitet och högskolor, medan produktionen, så som hittills skett inom industrin, svarar för det FoU-arbete som behövs för att utveckla den praktiska verksamheten. För tjänstesektorns del innebär det att företagen, kommunerna och landstingen bör ta ansvar för och också finansiera det FoU-arbete som behövs för att utveckla den egna verksamheten.

När det gäller den fortsatta FoU-verksamheten bör det framhållas att utvecklingen är en fråga både om resursanvändning och om de krav på innehåll och kvalitet som medborgarna. Kvalitet ses av många som en avgörande fråga för den offentliga sektorn och ges också högsta prioritet inom den privata.

Regeringen anser att de ansvariga för produktionen inom tjänstesektorn — privata och kooperativa företag, statliga myndigheter, kommuner och 93

landsting — måste kraftigt öka sina insatser för forskning och utvecklingsarbete.

Inom den offentliga sektorn har kommunsektorn länge betraktat FoUverksamheten som en statlig uppgift. Efter den decentralisering av uppgifter och planeringsansvar till den kommunala sektorn som skett under senare år är det synsättet inte längre hållbart. Det vidgade ansvarsområdet och den större handlingsfriheten i förening med behov av att effektivt utnyttja resurserna för verksamheten ställer stora krav på ökade FoUinsatser. Dessa måste initieras och drivas av dem som har ansvar för och utför verksamheten. Det är också de som skall kunna utnyttja resultaten. Den kommunala sektorn bör därför svara för sitt eget FoU-arbete.

Inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet pågår ett beredningsarbete i syfte att påbörja en mer systematisk och omfattande FoU-verksamhet, inriktad på kommunernas och landstingens behov av kunskaper för att utveckla och förnya den egna verksamheten. Betoningen kommer att ligga på tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Avsikten är att denna FoU-verksamhet skall finansieras av kommunerna och landstingen själva. Enligt vad regeringen har erfarit har Svenska kommunförbundet beslutat att kraftigt öka sina anslag till kommunalt inriktad FoU under åren 1990— 1992.

Regeringen vill med hänvisning till den diskussion om behovet av ett ökat FoU-arbete i kommunsektorn som pågått under hela 1980-talet betona betydelsen av att ett sådant FoU-arbete nu kommer i gång. En större satsning på en egen FoU-verksamhet är angelägen om den kommunala sektorn skall kunna leda förnyelsen av de omfattande och betydelsfulla verksamheter som den nu har ansvar för. I ett ökat FoU-arbete ligger också effektivitetsvinster genom att mycket utvecklingsarbete kan utnyttjas av flera kommuner resp. landsting.

En ökad FoU-verksamhet inom kommunsektorn bör baseras på grundläggande forskning och forskarutbildning i relevanta discipliner inom högskolan. Regeringen kommer att initiera ett programarbete under budgetåret 1990/91 för att beskriva och avgränsa forskningsområdet. Syftet skall vara att utreda vilka resurser som krävs vid universitet, högskolor och forskningsråd. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen i denna fråga.

Programarbetet bör i huvudsak inriktas mot mer grundläggande forskning och forskarutbildning som är av relevans för den offentliga sektorn. I programarbetet bör även undersökas om den statliga sektorsforskningen kan ge större uppmärksamhet åt den offentliga sektorns allmänna förnyelse.

Också för att utveckla den kooperativa verksamheten, inte minst inom den offentliga sektorn, är forskning av stor betydelse. Det är därför glädjande att det inom universitets- och högskolesystemet finns förutsättningar för att öka forskningen inom området.

Regeringen vill dock framhålla betydelsen av att den kooperativa utvecklingen också stöds genom ett aktivt utvecklingsarbete och försöksverksamhet både inom de stora kooperativa organisationerna och företagen — bostadskooperationen, konsumentkooperationen, lantbrukskoope- 94

byggforskningsrådet och det föreslagna socialvetenskapliga forskningsrådet bör kunna uppmärksamma kooperativa idéer och verksamheter som FoU-projekt.

Ett långsiktigt och systematiskt arbete för att förbättra kvaliteten på varor och tjänster är av avgörande betydelse för att skapa utrymme för en bibehållen och höjd välfärd.

Det finns i dag ett stort behov av konsumentforskning och brukarorienterad forskning som handlar om den enskildes vardag, exempelvis att en produkt fungerar för sitt ändamål, att den inte är farlig och att varudistributionen är tillfredsställande. En annan viktig uppgift för konsumentforskningen är att sätta in konsumentbeteenden i en helhet. Den samhällsvetenskapligt inriktade konsumentforskningen kan ge värdefulla bidrag till den livsstilsförändring som t.ex. en mer resursknapp och miljöanpassad utveckling kan kräva.

Regeringen anser därför att konsumentforskningen bör ges ett stöd för att kunna etablera sig långsiktigt. Konsumentverket och konsumenttekniska nämnden bör få förstärkta resurser för att på olika sätt stödja forskning, initiera förprojekt, sprida information om forskning samt medverka till att forskargrupper bildas.

Prop. 1989/90: 90

10¶Uppföljning och utvärdering

Regeringens strävan är att föra en politik som gör att den andel av svenskt produktionsliv som avser forsknings- och utvecklingsarbete kan öka. Detta innebär emellertid inte att denna verksamhet skall växa okritiskt. Ju större belopp som anslås för forskning och utveckling, desto viktigare blir uppföljning och utvärdering av gjorda insatser. Desto viktigare blir också en ständig omprioritering och förnyelse av forskningsverksamheten så att den inte stelnar i en otidsenlig inriktning och struktur. En utvärdering och eventuell omprioritering av hur samhällets resurser skall användas på bästa sätt pågår ständigt och satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet kan inte undantas från ett sådant ifrågasättande.

10.1¶Behovet av uppföljning och utvärdering

I växande utsträckning krävs en återkommande omprövning av offentlig verksamhet på alla områden. Detta ligger till grund för de riktlinjer för utvecklingen av det statliga budgetsystemet som regering och riksdag lagt fast (prop. 1987/88:150 bil. I, FiU 30, rskr. 394). Planering skall grundas på uppföljning och utvärdering. Syftet skall vara att tillgängliga resurser används effektivare som en följd av systematisk omprövning och förnyelse.

Uppföljning och utvärdering är således ett instrument för att förbättra forsknings- och utvecklingsarbetet. Som sådant är det ingalunda nytt. Forskning karaktäriseras av ett inbyggt system av kvalitetsgranskning och kvalitetskontroll. Uppföljning och utvärdering sett i ett mer strukturellt perspektiv har emellertid inte större förankring inom forsknings- och utvecklingsarbete än inom annan statlig verksamhet.

Mycket stora och, genom förslagen i denna proposition, ökade resurser förvaltas av dem som ansvarar för grundforskning och sektorsforskning. Användningen av dessa har strategisk betydelse för i stort sett alla delar av vårt samhälle. Det ligger därför i allas intresse att forskningsresurserna används på rätt sätt. De olika forskningsorganen skall ta fram ett eget underlag för en ändamålsenlig och effektiv resursanvändning.

Regeringen fäster stort avseende vid att en effektiv uppföljning och utvärdering sker. Riksdag och regering har för sin del inte behov av alltför detaljerade analyser och resultatsredogörelser utan ett kvalitativt underlag som kan ligga till grund för avvägningar och prioriteringar mellan olika verksamheter. Det är regeringens sak att besluta om formerna för uppföljnings- och plancringsprocessen och ge de uppdrag åt myndigheterna som kan ge relevant underlag för riksdagens och regeringens beslutsfattande.

Det är angeläget att också mer övergripande utvärderingar görs av hela forskningsfält och sektorer, från grundforskning till utvecklingsarbete. I ett sådant arbete bör alla berörda organ involveras. Regeringen avser att redovisa sådana utvärderingar inför nästkommande planeringsperiod.

7 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

Riksdagen har beslutat om en omläggning av den statliga budgetprocessen och en övergång till en mera långsiktig styrning av den statliga verksamheten. Budgetprocessen innebär att regering och riksdag vart tredje år gör en fördjupad prövning av omfattningen och inriktningen av myndigheternas verksamhet.

Ett viktigt instrument i denna budgetprocess är en systematiserad resultatredovisning och resultatanalys. Syftet är att riksdagen och regeringen skall kunna bedöma resultaten av myndigheternas verksamhet mot bakgrund av de beslut man har fattat.

Föregående riksmöte ställde sig bakom den proposition om formerna för högskolepolitiken som regeringen lade fram hösten 1988 (prop. 1988/89: 65, UbU 9, rskr. 148). Propositionen innebar bl. a. en konkretisering av det nya budgettänkandet inom högskolan, med avseende på såväl den grundläggande högskoleutbildningen som forskning och forskarutbildning.

I propositionen framhölls bl. a. att det nya budgettänkandet innebär en övergång till fördjupad verksamhetsprövning vart tredje år och införande av en ny typ av anslag, s.k. ramanslag, som medger en friare disposition av anslagsmedlen över mer än ett budgetår. För högskolans del skall övergången till det nya budgetsystemet ske budgetåret 1993/94 för att möjliggöra en samtidig riksdagsbehandling av dels den grundläggande högskoleutbildningen, dels forskning och forskarutbildning. Efter att ha inhämtat underlag från de lokala enheterna skall UHÄ avge en fördjupad anslagsframställning för sitt ansvarsområde första gången den 1 september 1992.

Regeringens avsikt är att de arbetsformer som angavs i den nämnda propositionen i huvudsak också skall gälla för Sveriges lantbruksuniversitet och forskningsråden liksom för övriga myndigheters FoU-arbete.

Ansvaret för resultat och kvalitet i verksamheten åvilar varje myndighet. Denna skall se till att forskningen och, när det gäller högskolan, forskarutbildningen planeras och bedrivs på ett effektivt sätt och på en även internationellt sett god nivå.

Ett nödvändigt underlag för regeringens och riksdagens beslut är en redovisning av hur befintliga resurser används. Uppgifterna måste kompletteras med information om verksamhetens resultat. Denna kan få formen av såväl kvantitativa uppgifter som kvalitativa bedömningar från de verksamhetsansvariga.

Riksdagens och regeringens beslut om verksamhetens omfattning och inriktning kommer huvudsakligen till uttryck genom anslagsbeloppens storlek för olika fakultetsområden, forskningsråd och myndigheter. Det nya budgeteringssystemet med dess uppföljnings- och utvärderingsinstrument bör ha förutsättningar att ge ett tydligt underlag för riksdagens och regeringens beslut om de stora resurser som avsätts för forskarutbildningen och forskningen.

Ett kännetecknande drag i den svenska forskningsorganisationen är det mycket stora antalet organ som fördelar medel för forskning. Detta har stor betydelse för förnyclsen av forskningen. Kombinationen av ett stort antal fakultetshämnder, högskolestyrelser, forskningsråd och ett betydan- 98

de antal sektorsorgan som fördelar medel kan dock bli ett hinder för både kraftsamlingar och interdisciplinära framsteg. Denna splittring kan också föra med sig att de utvärderingar som görs inom ramen för budgetprocessen kan var för sig bli alltför begränsade. Därför är det viktigt att övergripande utvärderingar initieras som svarar mot de huvudlinjer i forskningsplaneringen som anges av regering och riksdag.

10.3¶Några betydelsefulla områden för utvärdering

10.3.1 Forskning på eget programansvar — rörliga eller fasta resurser

Huvuddelen av anslagen till grundforskning går i dag direkt till högskolan. Fakultetsanslagen (motsv.) uppgår innevarande budgetår till sammanlagt ca 3 miljarder kr. Samtidigt anvisas ca 900 milj. kr. till forskningsråden.

En viktig avvägningsfråga gäller balansen mellan de medel som, huvudsakligen i form av projektstöd, fördelas av forskningsråden och de medel som högskolan kan använda till att bygga upp en fast forskningsorganisation. Inte minst har denna avvägning betydelse för möjligheterna att bygga upp en stabil forskarutbildningsorganisation. Även om forskare inom rådsfinansierad och annan externt finansierad verksamhet kan medverka i forskarutbildning är denna dock beroende av mer långsiktigt garanterade resurser, såväl personella som materiella.

Många faktorer måste vägas in när beslut fattas om anslag till forskningsråden respektive till högskolan. Det är nödvändigt att det underlag som myndigheterna skall lämna till regeringen på olika sätt belyser hur den nuvarande resursfördelningen fungerar samt för- och nackdelar med olika alternativa fördelningar. Detta kommer att särskilt framhållas i regeringens kommande direktiv till myndigheterna.

I Förbundsrepubliken Tyskland används en del av forskningsrådsmedlen för samarbete inom gemensamma vetenskapligt angelägna teman, där en koordinering kan innebära vetenskapliga vinster. En annan en del av dessa rådsmedel används för långfristiga satsningar (12— 15 år) för att föra samman specialister inom olika ämnen i en region i ett mångvetenskapligt samarbete. Dessa metoder att befordra mångvetenskaplig forskning förefaller vara intressanta lösningar och tillhör dem som bör övervägas för att öka möjligheterna till interdisciplinär forskning, profilering av olika högskoleenheter och kraftsamling.

10.3.2 Forskarutbildningen Forskningspersonalens nyckelställning har poängterats i det föregående. Utan en tillräcklig tillgång på goda forskare är stora satsningar i övrigt meningslösa. Vikten av att åstadkomma en förbättrad forskarutbildning och en vidgad forskarrekrytering, inte minst från de mindre och medelstora högskolorna, framhålls i denna proposition. Antalet utbildningsplatser inom forskarutbildningen bestäms inte av regering och riksdag utan av de lokala högskoleorganen mot bakgrund av tillgängliga resurser. Däremot kan regering och riksdag genom förbättring av möjligheterna till studiefi- 99

nansiering för doktorander påverka utbildningsvolymen och skapa bättre förutsättningar för de forskarstuderande att fullfölja sin utbildning. I propositionen föreslås att på sikt alla utbildningsbidrag skall omvandlas till doktorandtjänster.

Det är en viktig uppgift för högskolemyndigheterna att följa upp dels hur forskarrekryteringen och forskarutbildningen över huvud taget utvecklas, dels hur de särskilda insatser som föreslås i denna proposition bidrar till att förbättra förhållandena i dessa hänseenden.

10.3.3 Geografisk fördelning av resurser för forskning och utveckling Ytterligare en fråga som bör undersökas närmare är hur forskningsresursernas fördelning i landet påverkar de resultat riksdag och regering förväntar sig skall uppnås när det gäller FoU och spridning av FoU i samhället och dess olika sektorer.

Det ligger i sakens natur att beslut om omfattning och inriktning av den statligt finansierade forskningen inom och utom högskolan också innebär beslut om verksamhetens geografiska lokalisering. Samma kriterier bör gälla här som för andra beslut inom forskningsområdet, nämligen att verksamheten skall utföras där de vetenskapliga kvalitetskraven bäst kan uppfyllas. Såväl de redovisningar, som i framtiden skall göras av genomförd verksamhet och uppnådda resultat, som förslag om utbyggnad av verksamheten måste därför belysa olika lokaliseringsalternativ ur detta perspektiv. Lokaliseringen av all verksamhet bör i princip kunna ifrågasättas.

En särskild fråga är forskningsverksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna och vårdhögskolorna. En forskning som fyller höga kvalitetskrav kan också ha en positiv betydelse för den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen för berörda regioner. Regeringen föreslår i denna proposition vissa forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor. Dessa åtgärder bör leda till att lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna engageras i forskning i samma utsträckning som sina kolleger vid universiteten.

Universitets- och högskoleämbetet skall göra en utvärdering av de gjorda insatserna för att belysa dels hur anvisade medel använts, dels — och framför allt — vilka effekter åtgärderna haft på forskningens omfattning i stort vid de berörda högskolorna. Regeringen föreslår vidare vissa andra åtgärder i den regionalpolitiska propositionen till innevarande riksmöte med betydelse för de mindre och medelstora högskolorna i vissa delar av landet.

Fakultetsorganen har ansvar för forskningen inte bara vid den egna enheten utan också vid mindre och medelstora högskolor. I ökad utsträckning måste de medel som anvisas under fakultetsanslagen användas vid dessa högskolor. Det är en uppgift för de lokala högskoleorganen att finna former för hur detta skall kunna förverkligas med bibehållande av högt ställda vetenskapliga kvalitetskrav och en effektiv resursanvändning.

Det forsatta beredningsarbetet, med utgångspunkt i bl. a. successiva resultat från ovan nämnda utvärderingar, får avgöra i vilka former forsk- 100

ningen vid de mindre och medelstora högskolorna och vårdhögskolorna kan utvecklas under 1990-talet. Bedömningen skall innefatta det behov av forskning som kan föreligga i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Utgångspunkten måste vara att det skall råda en hög och likvärdig kvalitet inom hela den svenska högskolan. Beredningsarbetet i detta hänseende måste också samordnas med vad som nämnts om avvägning och koncentration mellan forskningsråd och fakultetsorganisation.

10.3.4 Sektorsforskningens kvalitet och samhällsrelevans Kriterierna för en väl fungerande sektorsforskning är av två olika slag. För det första måste verksamheten inriktas mot frågor som är relevanta för de berörda sektorerna. För det andra måste forskningen uppfylla krav på god vetenskaplig kvalitet.

Sektorsforskningens vetenskapliga kvalitet bör utvärderas på liknande sätt som forskning på eget programansvar. Också forskningens samhällsrelevans skall bedömas. En utvärdering av samhällsrelevansen bör innefatta en analys av dels forskningsresultatens användbarhet, dels i vilken omfattning forskningsresultaten faktiskt har använts.

Det är naturligtvis en uppgift för varje sektorsorgan att svara för uppföljning och utvärdering av sin egen FoU-verksamhet. Sektorsorganens eget ansvar bör emellertid i vissa avseenden kompletteras för att få fram ett bättre underlag för forskningspolitiska beslut. Det krävs att samhällsrelevansen utvärderas också inom större problemområden än vad ett enstaka sektorsorgan svarar för. Det ankommer på regeringen att se till att sådana övergripande utvärderingar kommer till stånd.

Ett område som kommer att behandlas är kollektivforskningen, dvs. när staten och näringslivet genom gemensam finansiering skapar särskilda organisationer och program för tillämpad forskning. Statens satsningar inom basprogrammen uppgår här 1989/90 till knappt 200 milj. kr.

Ett annat område för en övergripande utvärdering är miljöforskningen, där utvärderingar utförda av de enskilda organ som finansierar miljöforskningen ej kan anses till fyllest. Utvärderingsarbetet bör, förutom de tidigare nämnda kvalitets- och relevansaspekterna, också belysa inriktningen på forskningen när det gäller avvägningen mellan grundläggande forskning och tillämpad forskning samt det utvecklingsarbete med anknytning till miljöfrågorna som sker inom industrin. Det ankommer på regeringen att avgöra formerna för denna övergripande utvärdering.

10.4¶Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att

riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för forskningspolitiken

under perioden 1990/91— 1992/93 som framgår av avsnitten 2— 10.

11¶Justitiedepartementets verksamhetsområde

Avsnitt 11 Inom justitiedepartementets ansvarsområde bedrivs forskning, utredning

Justitiedep. och information bl.a. om brottslighet och brottsförebyggande insatser. Under andra huvudtitelns utredningsanslag beräknas vidare vissa medel för uppföljning och utvärdering av de forskningspolitiska besluten.

I nedanstående tabell sammanfattas resurserna för forskning och utvecklingsarbete om brott och brottsförebyggande arbete samt de resurser som finns under justitiedepartementets utredningsanslag för uppföljning och utvärdering av de forskningspolitiska besluten. I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa förändringar kommer för budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och löneförändringar. Anslagen kommer på motsvarande sätt att prisomräknas de kommande åren.

Reformer (milj. kr.)

Anvisat Förslag Beräknat = Beräknat

1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 Brottsförebyggande rådet 12.5 +1,8 - - Uppföljning och utärdering 3,0 +1,0 = -

11.1¶Brottsförebyggande rådet

11.1.1 Brottsförebyggande rådets verksamhet

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhället och att verka för att samhällets och enskildas insatser mot brott samordnas.

BRÅ fick under hösten 1988 en ny instruktion (SFS 1988:1223) som gäller fr.o.m. den 1 januari 1989 och som ställer nya krav på verksamheten. Bl.a. ges BRÅ ett större ansvar för samordningen av samhällets brottsförebyggande verksamhet liksom för information inom det egna verksamhetsområdet.

När det gäller FoU-arbetet framhålls i förordningsmotiven (1988:6) att det är angeläget att verksamheten utvecklas vidare så att BRÅ:s kunskaper i större utsträckning än vad som hittills har varit fallet kan användas som underlag för prioriteringar i det brottsförebyggande arbetet liksom för tillämpning och utvärdering av brottsförebyggande åtgärder. Vidare sägs att BRÅ i ökad omfattning bör ägna sig åt utvärdering av reformer inom det kriminalpolitiska fältet. BRÅ skall även kunna ge underlag för framtida kriminalpolitiska reformer genom att pröva och utvärdera olika åtgärder.

Det påpekas också att BRÅ även i fortsättningen bör lämna bidrag till enskilda forskare.

BRÅ leds av en överdirektör. Vid rådet finns också en styrelse. Under överdirektören finns byråchefer som ansvarar för forskning, utredning och information på det brottsförebyggande området. Till rådet är knutna tre rådgivande organ: en samverkansdelegation, en vetenskaplig delegation och en informationsdelegation. 103

Rådet upprättar löpande treåriga verksamhetsplaner. I samband med anslagsframställningen för budgetåret 1990/91 har rådet lämnat en sådan — Avsnitt 11

plan för verksamheten under budgetåren 1990/91—1992/93. Justitiedep.

11.1.2 Bedömning av resultaten hittills Tyngdpunkten i arbetet inom BRÅ har hittills främst varit insamling och analys av brottsdata samt utformning av brottsförebyggande strategier. Endast en mindre del av verksamheten har ägnats praktisk tillämpning och utvärdering av sådana strategier liksom åt utvärdering av reformer inom det kriminalpolitiska fältet.

Ett förnyelsearbete inom rådet har påbörjats sedan den nya instruktionen trädde i kraft. Det kommer till uttryck bl.a. i verksamhetsplanen för budgetåren 1990/91—1992/93. Planen ligger väl i linje med den nya instruktionen samt de uttalanden som gjorts i anslutning till denna i förordningsmotiven och av riksdagen. Rådet har inte gjort någon inbördes prioritering mellan de olika projekten i verksamhetsplanen.

11.1.3 Regeringens syn på BRÅ:s framtida arbete Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter att kunskaper och erfarenheter på området kan utvecklas och spridas. BRÅ har en central roll i det sammanhanget. Genom den nya instruktionen markeras BRÅ:s ställning som centralt organ för bl. a. samordning, forskning, utvärdering och information på det brottsförebyggande området. Regeringen anser att det är angeläget att BRÅ:s verksamhet tillförs utökade resurser.

Regeringen delar i huvudsak BRÅ:s bedömning av behovet av forskning, utredning och information på de områden som anges i verksamhetsplanen. Ett större utrymme bör således ges åt bl.a. utvärdering av brottspreventiva åtgärder och kriminalpolitiska reformer.

I fråga om prioriteringen vill vi särskilt fästa uppmärksamheten på följande områden.

Åtgärder mot brott i storstad

Den förhållandevis största delen av brottsligheten finns i våra tre största städer.

Tre av projekten i BRÅ:s verksamhetsplan rör lokala åtgärder mot brott i storstad. Mest omfattande är det s.k. Stockholmsprojektet. Det har påbörjats under innevarande budgetår och bedrivs i samarbete med universitetet i Stockholm, Stockholms kommun, rikspolisstyrelsen och polismyndigheten i Stockholm. I projektet tas data till vara från två tidigare BRÅ-projekt, nämligen ”Brott i stadsmiljö” och ”Tillgreppsprojektet”. Det andra projektet, vars kartläggningsfas avslutades under år 1988 och som bedrivs i samarbete med lokala myndigheter, är inriktat på brottsförebyggande insatser i en förort till en storstad. Det tredje, som skall påbörjas under innevarande budgetår, är inriktat på åtgärder för att minska vålds- 104

brott. Projektet, som bygger på tidigare forskning inom området, skall Prop. 1989/90:90

också bedrivas i samarbete med lokala myndigheter, organisationer etc. Avsnitt 11

Regeringen anser att det är angeläget att BRÅ:s kunskaper kan användas = Justitiedep.

som underlag för lokala åtgärder mot brott i storstadsområdena och utvärderingen av sådana. Det är därför av stor betydelse att de nämnda projek-

ten kan fullföljas i enlighet med BRÅ:s planering.

Brottslighet bland invandrare Det saknas tillräcklig kunskap om och i vilken utsträckning brottslighet har samband med den invandring som skett till Sverige. Denna brist har under senare tid uppmärksammats i flera olika sammanhang. Bl. a. har en arbetsgrupp inom justitiedepartementet i en rapport som avlämnades till justitieministern i december 1989 framhållit behovet av att närmare belysa utländska gärningsmäns betydelse för våldtäktsbrottsligheten.

I ett av delprojekten i det s.k. Stockholmsprojektet kommer man att studera brottsligheten hos personer med utländsk bakgrund och med särskild inriktning på ungdomsbrottsligheten i invandrartäta områden. BRÅ planerar vidare att genomföra ytterligare ett forskningsprojekt om invandrares brottslighet tillsammans med Centrum för invandrarforskning vid Stockholms universitet. I det projektet ingår bl.a. en kartläggning av den polisanmälda brottsligheten bland personer som är födda i utlandet, dvs. dels utländska medborgare, dels naturaliserade svenskar. Regeringen bedömer det som nödvändigt att forsknings- och utvecklingsarbetet inom området intensifieras under den kommande treårsperioden. Det behövs mer kunskaper om invandrares brottslighet, om vilka faktorer i det svenska samhället som negativt påverkar olika invandrargruppers anpassningsmöjligheter samt om hur man kan komma till rätta med dessa problem.

Privata initiativ inom rättsväsendet På senare tid har bl. a. inom Europarådet uppmärksammats frågan om s. k. privatisering inom rättsväsendet.

BRÅ planerar att genomföra en undersökning bl. a. om formerna för och omfattningen av bevakningsföretagens s.k. sidouppgifter, t.ex. uppdrag som ligger nära kriminalpolisens verksamhet. Även försäkringsbolagens brottsutredande verksamhet skall undersökas.

Regeringen ser positivt på att de problem som kan vara förknippade med privata initiativ inom rättsväsendet uppmärksammas av BRÅ och delar alltså rådets bedömning att det behövs forskning inom området.

Drogpåverkan och trafiksäkerhet Frågan om droger och trafik står i fokus, inte minst i samband med de ändringar i trafiknykterhetslagstiftningen som är aktuella.

BRÅ planerar att belysa problemen kring drogpåverkan och trafiksäkerheten. Syftet är bl. a. att ge underlag till förebyggande åtgärder. Regeringen anser, i likhet med rådet, att detta är ett angeläget forskningsområde. 105

Ekonomisk brottslighet Prop. 1989/90: 90

Ekonomisk brottslighet tillhör de områden som prioriteras i kampen mot — AVSnitt 11 brottsligheten. Justitiedep.

BRÅ har sedan år 1985 på regeringens uppdrag genomfört forskningsoch utvärderingsprojekt om ekonomisk brottslighet. Det senaste uppdraget avser formerna för och omfattningen av ekonomisk brottslighet i vissa branscher. Som ett resultat av de olika forskningsuppdragen har BRÅ bl. a. givit ut ett antal rapporter. Avsikten är att branschstudien skall avslutas hösten 1990.

Riksdagen tillkännagav våren 1988 med anledning av en motion att en särskild undersökning av den ekonomiska brottsligheten inom hyres- och fastighetsbranschen borde genomföras (JuU1987/88:39 s. 8 f, rskr. 319). BRÅ planerar att genomföra en sådan undersökning när den nu pågående branschstudien är avslutad. Regeringen kan således konstatera att den av riksdagen efterfrågade undersökningen inom kort kommer att genomföras på rådets initiativ.

Narkotika och våldsbrott Även narkotika och våldsbrott tillhör de prioriterade områdena. Inom BRÅ bedrivs bl.a. forskning om sambandet mellan olika former av missbruk och kriminalitet. Stöd och hjälp till brottsoffer är en annan av de aktuella kriminalpolitiska uppgifterna.

När det gäller frågor som sammanhänger med narkotika, våld och stöd till brottsoffer pågår för närvarande en rad aktiviteter, såväl inom regeringskansliet som inom kommittéer och arbetsgrupper. Det är önskvärt att BRÅ inom ordinarie ramar har en viss beredskap för att vidta det forsknings- och utvecklingsarbete som kan visa sig nödvändigt med anledning av dessa aktiviteter.

11.1.4 Anslagsfrågor I prop. 1989/90: 100 (bil. 4 s. 110) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp. G 1. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader 7896 000 kr. G 2. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader 4647 000 kr.

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Andra huvudtiteln Prop. 1989/90: 90

Avsnitt 11

G. Övriga myndigheter Justitiedep.

G 1. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1988/89 Utgift 7903 531 1989/90 Anslag 7896 000

1990/91 Förslag 11272 000

1989/90 Beräknad ändring

19907/91 Personal 19 - Anslag

Brottsförebyggande rådet Rådet begär att anslaget för budgetåret 1990/91 ökar enligt följande: 1. Pris- och löneomräkning m.m. 124000 kr. 2. För informationsverksamheten yrkas 1,5 tjänst som handläggare

(+440 000 kr.). 3. Ytterligare medel begärs för personalintroduktion och för en egen te-

Ilefon växel (+ 170 000 kr.).

Regeringens överväganden Informationsverksamheten vid BRÅ har genom den nya instruktionen getts vidare uppgifter än tidigare och en självständigare ställning inom

BRÅ. Regeringen har därför beräknat medel för den av BRÅ yrkade

förstärkningen av informationsverksamheten.

Medel har även beräknats under detta anslag för den av BRÅ yrkade informationsdatabasen samt för internutbildning i utvärderingsmetodik.

Regeringen har för nämnda ändamål beräknat sammanlagt 750 000 kr.

Vidare föreslår vi att ett belopp på 2 130000 kr. förs över från anslaget G2. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader till förevarande anslag. Beloppet används av BRÅ till löner och bör i fortsättningen beräknas under förvaltningsanslaget.

I sammanhanget bör understrykas att en allt för stor del av BRÅ:s budget har tecknats in av fasta kostnader. Regeringen vill därför framhålla att BRÅ måste sträva efter att nedbringa de fasta kostnaderna så att rådets resurser kan användas flexibelt.

Ett annat sätt att öka resurserna är, som framhålls i förordningsmotiven till instruktionen, att personal från andra myndigheter tjänstgör i projekt inom BRÅ. Kostnaderna bör i dessa fall belasta respektive myndighets anslag.

BRÅ bör även liksom hittills kunna komma överens med andra statliga 107

och kommunala instanser om delfinansiering av projekt som är av gemensamt intresse och som genomförs under medverkan av sådana organ. Det — Avsnitt 11

gäller naturligtvis också inte minst forskningsråden, i första hand det före- = Justitiedep.

slagna socialvetenskapliga forskningsrådet.

Ekonomiskt stöd bör också kunna lämnas från organisationer inom t. ex. bankväsendet, försäkringsbranschen, bilbranschen eller fastighetsägare 0.8. v., dock undertvå förutsättningar. Bidrag bör i första hand tas emot från sam- eller branschorganisationer. Vidare är det endast BRÅ som skall besluta om ett projekts mål, genomförande och resultat.

Det kan således konstateras att det på sikt borde vara möjligt för BRÅ att öka utrymmet för nya forsknings- och utvecklingsprojekt, främst genom en bättre planering av den egna verksamheten, men också genom att rådet utnyttjar de möjligheter till delfinansiering från andra intressenter som finns. Det ankommer på regeringen att utforma den ekonomiska styrningen av BRÅ så att sådana lösningar underlättas.

Regeringen anser emellertid att det är motiverat att BRÅ tillförs ytterligare resurser för nya forsknings- och utvecklingsprojekt. Medel för detta har beräknats under anslaget Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 11272 000 kr.

G2. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1988/89 Utgift 3424988 Reservation 770 399 1989/90 Anslag 4647 000 1990/91 Förslag 3851 000

Från anslaget betalas kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet Rådet begär att anslaget för budgetåret 1990/91 ökar enligt följande: 1. Pris- och löneomräkning m. m. 500000 kr. 2. Ytterligare medel yrkas för utrednings- och utvecklingsprojekt

(+1373000 kr.). .

3. Medel beräknas för personalutbildning och en informationsdatabas

(+380000 kr.).

Regeringens överväganden Anslaget har, som nyss nämnts, minskats med de 2 130000 kr. som för innevarande budgetår av BRÅ används till löner. Dessa medel bör i fortsättningen beräknas under anslaget Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader. 108

För FoU-verksamheten beräknas en förstärkning av anslaget med 1 milj.

kr. Avsnitt 11 BRÅ utvärderar lagen om försöksverksamhet med samhällstjänst som = Justitiedep.

trädde i kraft den 1 januari i år. Försöket, som bedrivs på fem orter i landet, skall pågå i tre år. BRÅ har under innevarande budgetår tillförts särskilda medel av regeringen för utvärderingen. Fr.o.m. nästa budgetår bör BRÅ genomföra utvärderingen inom ramen för tillgängliga medel.

Forskningsbidrag BRÅ har sedan starten år 1974 lämnat bidrag till enskilda forskare. Forskningsbidragen uppgår numera till ca 800000 kr. per år. Regeringen anser att rådet nu bör pröva nya former för bidragsgivningen. Hälften av forskningsbidragen bör i fortsättningen avdelas som bidrag till avhandlingsarbeten som utförs av doktorander i kriminologi. BRÅ bör välja former för bidragsgivningen som kan stimulera den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom den kriminologiska forskningen. Enligt regeringens bedömning är förutsättningarna att åstadkomma detta större om man undviker att rikta bidragen till särskilda forskningsområden utan låter ansökningarnas kvalitet och inte ämnesvalet styra bidragsgivningen.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 3851 000 kr.

11.2¶Uppföljning och utvärdering av de forskningspolitiska besluten :

11.2.1 Verksamheten hittills

Forsknings- och utvecklingsverksamheten i Sverige motsvarar, som framgått av de inledande kapitlen, knappt 3 40 av BNP varav de statligt finansierade insatserna utgör ca en tredjedel. I forskningspropositionerna anges de övergripande målen och den huvudsakliga inriktningen av verksamheten för den kommande treårsperioden. Regeringen ges ansvar att genomföra besluten och att uppdra åt myndigheterna att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar riksdagen beslutat om.

För att öka regeringens möjlighet att följa upp och analysera verksamheten har under den senaste treårsperioden vissa medel avsatts under andra huvudtitelns anslag A 3 Utredningar m. m. Dessa medel har bl.a. möjliggjort den kartläggning av sektorsforskningen som publicerats i departementsserien, Svensk sektorsforskning (Ds 1989:3). Regeringen har vidare haft möjlighet att ge vissa uppdrag till statistiska centralbyrån bl. a. angående statistik om forskning och utveckling i den kommunala sektorn. Som en förberedelse inför 1990 års forskningsproposition har svenska forskare 109

I på regeringens uppdrag studerat forskningens villkor i åtta andra industriländer (Ds 1989:43). Dessa uppdrag har breddat underlaget för 1990 års Avsnitt 11 forskningsproposition. Justitiedep.

11.2.2 Regeringens överväganden Som framgått tidigare i denna proposition anser regeringen att forskning och utveckling av hög kvalitet utgör en värdefull grund för en positiv social och ekonomisk utveckling. Regeringen föreslår också betydande resursförstärkningar under den kommande treårsperioden.

Forskning och utveckling måste liksom all annan verksamhet följas upp och utvärderas. Detta gäller inte bara forskningens vetenskapliga kvalitet utan också, och då framför allt vad gäller sektorsforskningen, dess samhällsrelevans.

Inför kommande forskningspolitiska beslut kommer, som framgår av avsnitt 10, systematiska uppföljningar och utvärderingar av pågående verksamheter att behöva göras. Regeringen har i budgetpropositionen (1989/90:100 bil. 4) under reservationsanslaget A 3 Utredningar m.m. beräknat 3 milj. kr. för uppföljningar och utvärderingar av FoU. Regeringen anser att ytterligare medel bör anvisas för detta ändamål.

11.2.3¶Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m. m. under

andra huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar 1000000 kr. ut-

över vad som föreslagits i prop. 1989/90: 100 bil. 4.

Avsnitt 12 Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning samt u-landsforskning är central Utrikesdep. från utrikespolitisk synpunkt. Även den forskning som är av betydelse för våra ekonomiska relationer med omvärlden spelar här en stor roll. Också EG:s forskningsprogram är i detta sammanhang av stort intresse.

I nedanstående tabell sammanfattas forskningsresurserna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde. I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa förändringar kommer för budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och löneförändringar. Även för de kommande budgetåren kommer anslagen att omräknas för pris- och löneförändringar. De belopp som anges som reformer skall dock ses som absoluta belopp och kommer ej att prisomräknas det år reformen läggs ut. I fotnot redovisas förändringar med anledning av budgetpropositionen 1989/90: 100, bil. 5.

Reformer (milj. kr.)

anvisat — förslag beräknat beräknat

1989/90 —1990/91 —1991/92 —1992/93 Nedrustning, freds- och konflikt-

Styrelsen för u-landsforskning

(SAREC) 11.1 -? = - ! I beloppet ingår en engångsanvisning om 7,5. ? 1 budgetprop. 1989/90: 100 bil. 5 begärs ytterligare +0,7. >1 budgetprop. 1989/90: 100 bil. 5 begärs +45,0. I budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs + 4,3.

12.1¶Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning

12.1.1 Forskningens omfattning och organisation

Neutralitetspolitiken ställer krav på en självständig värdering av för vårt land viktiga förhållanden och utvecklingstendenser i omvärlden. Sverige har mot denna bakgrund i hög grad intresse av forskning kring frågor av betydelse för vår utrikespolitik.

Detta gäller forskning inom det centrala säkerhetspolitiska området men även inom folkrätt och andra discipliner. Man bör härvid beakta att det på det utrikespolitiska området finns behov dels av tillämpad forskning med relativt kort tidshorisont, dels av forskning av mera långsiktig karaktär.

Inom det säkerhetspolitiska området disponerar utrikesdepartementet 1 103000 kr. under anslaget Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för forskningsändamål. Dessa medel används främst för att söka stimulera forskning av särskild relevans för utrikesdepartementet, bl. a. öststatsforskning. De utnyttjas även för att mera långsiktigt bygga upp en allmän kompetens bl. a. genom att möjliggöra igångsättande nn

av projekt tidigare än planerat i avvaktan på fortsatt finansiering via traditionella anslagskanaler. Avsnitt 12

Långsiktig säkerhetspolitisk forskning stöds genom anslagen Bidrag till Utrikesdep. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska Institutet.

Från anslaget Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning bekostas den del av försvarets forskningsanstalts (FOA:s) forskning, utredningsarbete och expertstöd som har betydelse för utrikesdepartementets verksamhet på nedrustningsområdet.

I proposition om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 föreslog regeringen (prop. 1989/90:25 bil. 2) ett engångsbelopp — via anslaget Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning — för FOA:s forskning avseende en internationell datacentral (IDC) för övervakning av ett provstoppsavtal. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (UU13, rskr. 78).

Vidare lämnas stöd till forskning om polarfrågor och inom folkrätt från anslaget Utredningar m. m. Även från anslaget Övriga internationella organisationer m.m. lämnas bidrag till folkrättslig forskning såsom till Raoul Wallenberg-institutet i Lund samt till internationella organisationer som bedriver forskning.

Under budgetåret 1990/91 kommer en särskild tjänst för historisk forskning att inrättas i utrikesdepartementet. Dokumenten i UD:s arkiv kommer att bli en självklar utgångspunkt för denna forskning. Forskningen ifråga utgör ett stöd till grundläggande forskning inom historia, statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen, samtidigt som den tillför utrikesdepartementet kompetens som kan vara av relevans i den operativa verksamheten.

I de båda senaste forskningspropositionerna har öststatsforskningens betydelse särskilt betonats. Utrikesdepartementet har lämnat ett icke obetydligt stöd till forskning med denna inriktning. Bl.a. har finansiella bidrag lämnats till institutionen för öststatsstudier vid universitetet i Uppsala och öststatsprojekt vid Utrikespolitiska Institutet (UI). Det kan dessutom noteras, att — inom det ekonomiska området — Öst Ekonomiska Byrån ombildats till Stiftelsen Östekonomiska Institutet och att en knytning därvid skett till Handelshögskolan i Stockholm.

Ett studiearbete har genomförts för att undersöka om vetenskaplig forskning om nedrustning och rustningsbegränsning kan ges en ny dimension genom att ett centrum för teknisk nedrustningsforskning inrättas vid universitetet i Linköping. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

12.1.2 Inventering av forskningen - resultat och bedömning Utrikesutskottet uttalade i sitt betänkande 1986/87 UUI6 (s. 5) att regeringen bl.a. borde göra en inventering av den för svensk utrikes- och säkerhetspolitik relevanta forskning som utförs av institutioner i Sverige, såväl på det akademiska fältet som inom den offentliga förvaltningen. Detta tillkännagavs regeringen genom rskr. 1986/87:285. 112

Den begärda inventeringen har utförts och, genom skrivelse den 26 oktober 1989 från utrikesministern, delgivits riksdagens utrikesutskott. Avsnitt 12

Inventeringen visar i flera fall att en minskning av verksamheten skett Utrikesdep. under en följd av år. Denna utveckling äger rum under det att Sverige kontinuerligt konfronteras med komplicerade säkerhetspolitiska frågor. knutna till ofta svåröverskådliga och snabba förändringar i den omedelbara omvärlden samtidigt som underlag för politiska bedömningar från statsmakternas sida efterfrågats i ökande grad.

Till denna bild skall läggas att den sektorsfinansierade högskoleforskningen inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området alltid varit av liten omfattning.

Regeringen anser att man bör skilja mellan å ena sidan grundforskningen inom för säkerhetspolitiken relevanta ämnesområden och å andra sidan den mera behovsinriktade forskning och långsiktiga utredningskapacitet som utgör ett direkt stöd för utrikespolitiska bedömningar. Båda behövs, och de kan inte ersätta varandra.

Regeringen framhöll redan i föregående forskningsproposition att olika vägar bör prövas att fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och säkerhetspolitiska forskningen, främst med anknytning till ämnet statsvetenskap. Denna bedömning stöds av att den företagna inventeringen visar på ett behov av ytterligare insatser på detta område. Det är därför angeläget att denna ambition nu förs vidare. Inte minst mot bakgrund av traditionen i svensk utrikespolitik är det också angeläget att den folkrättsliga forskningen 1 Sverige får ökat stöd.

Regeringens ställningstagande med anledning av de olika förslagen framgår av det följande.

12.1.3 Arktisk konflikt- och säkerhetsforskning Enligt regeringens uppfattning finns det ett utökat behov av att studera frågor med anknytning till Sveriges närområden. Som framgår av nämnda inventering har det bland forskarna under senare år uppstått ett förnyat intresse för det nordiska området. Ett initiativ med denna geografiska inriktning är den av universitetet i Umeå föreslagna satsningen på arktisk konflikt- och säkerhetsforskning inom området internationell politik. Inriktningen på Arktis och Nordeuropa samt det föreslagna statsvetenskapliga och folkrättsliga perspektivet är av betydande intresse och ligger väl i linje med svenska, långsiktiga, utrikespolitiska ambitioner. Regeringen avser att till budgetåret 1991/92 föreslå att 250000 kr. beräknas för inrättande av en doktorandtjänst vid universitetet i Umeå för forskarstuderande inom ämnet statsvetenskap med inriktning på internationell politik. Regeringen återkommer till frågan under avsnitt 17.

12.1.4 Forskartjänster med inriktning på internationell politik Även annan forskning i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor inom ämnet statsvetenskap bör förstärkas. En satsning på tjänster under professorsnivå 113

8 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90 Rättelse: s. 119 rad 25 står: förslagsanslaget Rättat till: reservationsanslaget

åtgärd. Avsnitt 12

Sådana tjänster tryggar återväxten och förhindrar forskarflykt. Detta Utrikesdep. befordrar en långsiktig kunskapsuppbyggnad på en kvalitativt hög nivå.

Vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Lund finns goda förutsättningar för en långsiktig kunskapsuppbyggnad med inriktning mot internationell politik. Regeringen anser det därför motiverat att till budgetåret 1991/92 beräkna 750000 kr. till universitetet i Lund i detta syfte. Vi återkommer till frågan under avsnitt 17.

12.1.5¶Ökad satsning på öststatsforskning

Som nämnts ovan lämnas särskilda medel för stöd till forskning med öststatsinriktning. Den snabba politiska utvecklingen i Östeuropa, med implikationer för Sveriges närområde, motiverar att stödet utökas. Detta bör ske genom att anslaget Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området förstärks med 600 000 kr budgetåret 1990/91.

12.1.6 Ökat samarbete på folkrättens område Som nämnts tidigare är den folkrättsliga forskningen en fråga som regeringen prioriterar. Mellan utrikesdepartementet och universitetens juridiska fakulteter är ett fördjupat samarbete på väg att etableras. Regeringen anser att ytterligare 400000 kr. bör anvisas budgetåret 1990/91 så att ambitionen kan höjas och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom högskolan stärkas.

12.2¶Biståndsmotiverad forskning

12.2.1 U-landsforskningens organisation och omfattning

Forskningsfrågorna fick år 1976 en mer framskjuten plats inom biståndet än tidigare genom inrättandet av beredningen för u-landsforskning, sedermera styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC är i första hand en biståndsmyndighet med uppgift att främja forskning som kan underlätta för u-länderna att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Tyngdpunkten i verksamheten är inriktad på att bygga upp forskningskapacitet i u-länderna. Detta sker bl.a. i form av samarbete mellan forskare vid ulandsinstitutioner och svenska vetenskapliga institutioner, s. k. institutionssamarbete. SAREC har också som en uppgift att främja och bidra till finansiering av u-landsforskning i Sverige. I detta stöd till svensk ulandsforskning ställs höga krav på relevans för belysning av något specifikt utvecklingsproblem eller för mer gencrella utvecklingsteoretiska frågor.

SAREC ger stöd till svensk u-landsforskning främst genom bidrag till konkreta forskningsprojekt och visst miljö- eller institutionsstöd. Budgetåret 1989/90 har regeringen avsatt ca 26 milj. kr. till svensk u-landsforsk- 114

ning, varav 1,8 milj. kr. ges som långsiktigt stöd till sex u-landsinriktade Prop. 1989/90:90

forskningsmiljöer. Avsnitt 12

Vad gäller scktorsfördelning går merparten av SAREC:s samlade stöd Utrikesdep. till jordbruks-, skogsbruks-' och miljöforskning. Närmare en tredjedel av stödet går till hälsoforskning. Samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk forskning finansieras. Under budgetåret 1988/89 gick 58946 av det bilaterala och regionala stödet till Afrika söder om Sahara, 29960 till Latinamerika och 13960 till Asien.

Även andra organ under utrikesdepartementet än SAREC har uppgifter som berör forskning.

Nordiska afrikainstitutet (NAI) tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rådet. NAI har till uppgift att inom Norden bl.a. främja och driva vetenskaplig forskning om Afrika. Institutet skall även verka för samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare. NAI utgör därtill ett dokumentationscentrum för forskning och studier om Afrika.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) stöder forskning eller forskningsrelaterad verksamhet i anslutning till projekt och program i utvecklingssamarbetet. SIDA finansierar omfattande försöksverksamhet inom olika fackområden. SIDA:s stöd till u-landsforskning ges främst som ett komplement till de bilaterala programmen. Under anslagsposten Särskilda program finns flera projekt med inslag av både utvecklingsarbete och forskning, ofta i nära samarbete med SAREC.

I det tekniska samarbetet som beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) svarar för kan stöd till specifika projekt inom tillämpad forskning ingå. Universitetsinstitutioner är i flera fall engagerade i genomförandet av kurser för u-landsdeltagande.

12.2.2 Framställningar från berörda organ Regeringen har i 1990 års budgetproposition behandlat anslagsfrågorna för u-landsforskning.

SAREC har anmält sin avsikt att för forskning i Sverige inrätta doktorandtjänster på vissa underförsörjda områden. Vidare ämnar SAREC 'fortsätta att bereda tillsättningen av de högre forskartjänster som inrättats i enlighet med 1987 års forskningspolitiska beslut. En översyn av institutionssamarbetet som metod i forskningsbiståndet genomförs under året.

NAILI har föreslagit utökat samarbete med forskare i Afrika. BL a. föreslår institutet att ett gästforskarprogram med speciell inriktning på södra Afrika inrättas.

I sin biståndsverksamhet använder sig SIDA av universitet och högskolor genom att lägga ut olika uppdrag med anknytning till de utvecklingsländer man samarbetar med samt till SIDA-finansierade projekt. Uppdragen är direkt relaterade till den utbildning och forskning som pågår vid de aktuella universitetsinstitutionerna. SIDA har bl.a. slutit avtal med vissa institutioner om ekonomisk bevakning av samarbetsländer.

SIDA anser att den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen om främst Öst- och Sydostasien samt Latinamerika bör förstärkas. I sådan forskning behövs såväl grundlig förankring i den egna disciplinen 115

som förtrogenhet med områdenas språk och kulturer. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) rekommendationer från janu- = Avsnitt 12 ari 1984 bör kunna utgöra en av grunderna för Öst- och Sydostasienforsk- = Utrikesdep. ningen, menar SIDA. I fråga om Latinamerika är bilden för närvarande något oklar. En översyn av situationen i Sverige vad gäller den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen om Latinamerika samt dess institutionella förankring är enligt SIDA angelägen.

12.2.3 Regeringens överväganden För budgetåret 1990/91 föreslår regeringen i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 5) att 360 milj. kr. anvisas för forskningsstöd ge- . nom SAREC under anslaget Andra biståndsprogram.

Forskning utgör en av förutsättningarna för att länderna skall kunna övervinna sina utvecklingsproblem. Behovet av forskning för att finna vägar att lösa olika utvecklingsproblem är stort. Forskningsstöd för att stärka u-ländernas egen kapacitet för forskning och för att söka stödja specifika u-landsrelaterade frågor är SAREC:s främsta uppgift. Biståndet är också beroende av att det i Sverige finns god kompetens och övriga resurser för de allmänna biståndspolitiska diskussionerna, för planering och genomförande av bistånd liksom för uppföljning. Det är också viktigt att Sverige har förutsättningar att följa, delta i och påverka den internationella u-landsforskningen inom olika områden samt medverka i styrningen av de många internationella forskningsprogram som erhåller svenskt stöd. Inom vissa områden som av tradition efterfrågas starkt i biståndet (t. ex. markvård och hälsa) har kompetens byggts upp inom universiteten. En arbetsmarknad har funnits för dem som utbildats i biståndsverksamheten. På andra områden, främst inom samhällsvetenskaperna, är bristande kapacitet bekymmersam för biståndet.

Som en särskild insats för svensk u-landsforskning har regeringen i enlighet med 1987 års forskningspolitiska beslut (prop. 1986/87:80 bil. 2, UUI16, rskr. 285) utsett innehavare till de första av sex professurer inom områdena utvecklingsekonomi, statsvetenskap och miljö. Vid beredningen av dessa tillsättningsärenden har SAREC funnit att ytterligare förstärkning behövs inom vissa ämnesområden. I budgetpropositionen föreslås därför att SAREC tillförs medel för att inrätta doktorandtjänster förlagda till miljöer och områden där det finns särskilda behov av att långsiktigt stärka forskningskompetensen.

Det faktum att visst stöd till u-landsforskning i Sverige ingår i SAREC:s uppgifter får inte undanskymma att SAREC i första hand är en biståndsmyndighet med uppgift att främja forskning som kan underlätta u-ländernas utveckling mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Det allmänna utbildningsväsendet och universiteten har huvudansvaret för att sörja för kunnande och forskning på olika områden, inklusive utvecklingssamarbetet.

Den biståndsfinansierade forskningen syftar i första hand till'att förstärka basen för utvecklingssamarbetet men genom stödet utvecklas också kompetensen för internationellt samarbete i stort. 116

De institut med geografisk inriktning som är av särskild relevans för Prop. 1989/90:90

utvecklingssamarbetet är NAJ i Uppsala, Latinamerikainstitutet i Stock- = Avsnitt 12 holm och Nordiska institutet för Asienstudier i Köpenhamn. Utrikesdep.

Vid NAI har ett aktivt program- och planeringsarbete genomförts under = ' de senaste åren. Arbetet vid NAI har resulterat i ökad aktivitet och relevans för utvecklingssamarbetet med Afrika. Bidragen från övriga nordiska länder ökar fr. o. m. innevarande budgetår.

Regeringen anser i likhet med SIDA att en översyn bör göras av inriktning och institutionell förankring av forskningen om Latinamerika. Frågan kommer att beredas vidare.

Inom ramen för bl.a. SAREC:s, NAI:s, SIDA:s, BITS och Svenska institutets verksamhetsområden äger ett omfattande person- och forskarutbyte med u-länder rum bl.a. i form av stipendiering. Formerna för personutbytet är avhängiga de uppgifter som åligger och intresserar de olika inblandade parterna.

SIDA och SAREC har under en följd av år givit stöd till ”International Science Programs” i Uppsala (tidigare de s.k. fysik- och kemiseminarierna). Här har en form för effektiv medverkan av universiteten i biståndet inom basvetenskaper utformats. På andra områden har biståndsmyndigheterna bidragit till personutbyte främst inom ramen för olika projekt.

Regeringen anser att personutbyte med u-länder inom högre utbildning och forskning är ett viktigt inslag i verksamhet som syftar till att stärka forskningskapacitet i u-länder. Personutbyte kan även vara ett instrument för att främja demokrati och stärka ömsesidig förståelse. Regeringen anser att det är biståndsmyndigheternas uppgift att utifrån ett sådant grundläggande positivt synsätt arbeta vidare med personutbyte inom ramen för myndigheternas respektive program.

12.3¶Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt

12.3.1 Europeiskt forskningssamarbete

Under de senaste åren har samarbetet mellan Sverige och EG utvecklats starkt. Parterna har funnit det vara av ömsesidigt intresse att gemensamt angripa problem inom en rad olika områden. Samarbetet har vidgats också till områden utanför frihandelsavtalets ram.

Ett stort intresse för svensk medverkan i forskningssamarbetet har visats. Som tidigare har nämnts är stora delar av EG:s ramprogram nu också öppna för svenskt deltagande på projekt- eller programnivå.

Medverkan i EG:s FoU-program innebär fördelar för svensk industri” också genom att närvaron på den europeiska marknaden förstärks. Program som syftar till ökat personutbyte och förstärkta nätverk mellan forskningsinstitutioner, högskolor och näringsliv har särskilt uppmärksammats i det svenska deltagandet.

EFTA-EG-samarbetet inom FoU fungerar väl och är ett komplement till

de bilaterala ramavtal som EFTA-länderna har med EG. Forskningsområdet är sannolikt det område utanför frihandelsavtalet där Sverige har kommit längst i det konkreta samarbetet med EG. 117

I ett skede där Europa går från fragmentering mot integration även på området FoU är det viktigt att Sverige behåller och förstärker sin europeis- — Avsnitt 12 ka identitet. Sverige bör således med kraft eftersträva ytterligare och Utrikesdep. förstärkt medverkan i det europeiska FoU-samarbetet. Sveriges — liksom övriga EFTA-länders — målsättning är ett fullt deltagande i EG:s ramprogram. Detta har också tydligt klargjorts för EG-kommissionen.

Det ramprogram som nu finns för EG:s FoU-insatser t.o.m. år 1994 ligger i sin huvudinriktning väl i linje med den svenska FoU-politiken. Regeringen avser därför fortsätta förhandlingarna om svenskt deltagande i detta program på en nivå som innebär ett så starkt inflytande som möjligt i den fortsatta planeringen av samarbetet. Syftet är ett fullständigt svenskt deltagande i EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling under åren 1990—1994.

Enligt senaste uppgifter beräknas kostnaderna för EG:s nya ramprogram för åren 1990—1992 till 2,5 miljarder ECU (European Currency Units) motsvarande ca 18,5 miljarder kronor och för åren 1993—1994 till 3,2 miljarder ECU motsvarande ca 23,7 miljarder kronor. För fullständigt deltagande i programmet kan kostnaden för svensk det beräknas motsvara Sveriges BNP-andel, dvs. 3.590, av den totala budgeten för EG:s FoUprogram. Det är inte möjligt att nu mer exakt ange det medelsbehov som kan uppkomma. Regeringen återkommer till riksdagen i anslagsfrågan när tillräckligt underlag för riksdagens ställningstagande föreligger.

12.3.2 Bidrag till ett institut för Japanstudier Förbindelserna mellan Japan och Östasien å ena sidan och Sverige och Europa å andra sidan blir allt mer intensiva. För att tillvarata och utnyttja denna utveckling krävs bredare och djupare kontakter mellan de geografiska områdena. Ett närmare samarbete underlättas om man förstår skälen till och konsekvenserna av den snabba ekonomiska utvecklingen i Japan och i andra östasiatiska ekonomier. Att vara väl förtrogen med Östasiens olika ekonomiska system är en förutsättning för ett förbättrat utbyte med regionen.

Institutets utformning Forskningen i Sverige om Östasien står i dag inte i relation till områdets ekonomiska och politiska betydelse. Både näringsliv och statsförvaltning frågar efter ökad kvalificerad akademisk kompetens om Östasien.

Inom Handelshögskolan i Stockholm finns framskridna planer att etablera ett forskningsinstitut med huvudsaklig inriktning på Japans ekonomi. Högskolan har ambitionen att det planerade institutet skall bli det första institutet i Europa för avancerade studier av ekonomierna i Östasien.

Institutet avses bli utformat i likhet med Stiftelsen Östekonomiska Institutet. Det skall sålunda vara en självständig organisation, men samtidigt vara knutet till Handelshögskolan så att institutet kan ta del av skolans . etablerade forskning på det ekonomiska området. Det planerade institutet 118

dels av intressenter i Japan. För att institutet skall nå framgång är det — Avsnitt 12 nödvändigt med en stabil ekonomisk bas, lämpligen i form av en fond vars Utrikesdep. storlek angivits till ca 100 milj. kr. Härigenom kan en verksamhet av tillräcklig omfattning finansieras. Institutet avses kunna inleda sin verksamhet under följande två förutsättningar 1. att från svensk sida 50 milj. kr. kan samlas in och 2. att staten och övriga bidragsgivare anser sig kunna göra den bedöm-

ningen att de japanska bidrag som en fondering om 100 milj. kr. förutsätter kan komma till stånd.

Regeringens överväganden Mot bakgrund av Japans alltmer framträdande ställning i världsekonomin liksom på en mängd andra områden har det föreslagna projektet bedömts som utomordentligt angeläget för att bygga upp erforderlig kompetens och för att hävda svenska intressen i världens mest expansiva region.

Staten bör få utse en representant i institutets styrelse. Institutet bör hära samverka med Centrum för stillahavsasienstudier.

Regeringen anser att statligt bidrag till det planerade institutet bör lämnas i enlighet med vad som här har sagts, under förutsättning att övriga behövliga medel ställs till förfogande från annat håll.

Statens bidrag till det planerade institutet lämnas med ett belopp på 3 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93.

12.4¶Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar inom det

nedrustnings- och säkerhetspolitiska området under tredje huvudti-

teln för budgetåret 1990/91 anvisar 600 000 kr. utöver vad som före-

slagits i prop. 1989/90: 100 bil. 5,

2. att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m.m.

under tredje huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar 400000 kr.

utöver vad som föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 5,

3. att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier

under tredje huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva-

tionsanslag på 3 000000 kr., i

4, att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

avseende institutet för Japanstudier för budgetåren 1991/92 och

1992/93 som angivits.

13¶Försvarsdepartementets verksamhetsområde Top. RAA 920

; . so os vsnitt

13.1¶Forskningens omfattning och organisation inom = Försvarsdep.

totalförsvaret Den svenska säkerhetspolitiken — alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig — stöds av ett starkt och allsidigt totalförsvar. Detta skapar i fred förtroende och respekt i omvärlden för det svenska folkets vilja och förmåga att försvara sig. Denna säkerhetspolitiska inriktning förutsätter att Sverige har cgen kompetens och egna resurser att successivt utveckla och förändra totalförsvaret så att det kan anpassas till ändrade förhållanden i omvärlden. Ett viktigt instrument för detta är en kompetent försvarsforskning, innefattande såväl den militära som den civila delen av totalförsvaret.

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har ansvaret för den gemensamma forskning som skall tillgodose totalförsvarets behov. FOA genomför också huvuddelen av denna forskning som uppgår till 403 milj. kr. Försvarets materielverk (FMV) disponerar ctt anslag på 115 milj. kr. avsett främst för forskning och utveckling inom områden som är gemensamma för armén, marincen och flygvapnet (anslaget E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling.) Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har för totalförsvarets civila del ett samordningsansvar för frågor om gemensam försvarsforskning och avsätter dessutom ca 1 milj. kr. för forskningsinsatser.

Härutöver bedrivs omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom materielområdet vid svensk industri, främst för det militära försvaret. Denna verksamhet finansieras med de medel som är anvisade för försvarsmaktens matericlanskaffning och omfattar ca 4 miljarder kr.

Försvarsforskningens omfattning och långsiktiga inriktning övervägs tillsammans med övriga totalförsvarsfrågor inför riksdagens återkommande, fleråriga försvarsbeslut. För närvarande förbereds ett nytt försvarsbeslut till våren 1991. Med hänvisning till denna beslutsordning redogörs här endast för vissa grundläggande principer för totalförsvarsforskningen och dess omfattning i stort. Vidaré berörs samverkan mellan denna forskning och samhällets forskning i övrigt.

13.2¶Forskningens inriktning

Forskningen inom totalförsvaret skall bidra till att tidigt upptäcka och värdera förändringar i omvärlden och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen i syfte att identifiera behov av och lämna underlag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Den kan också bidra till att identifiera problem som uppstår när beslut om totalförsvarets utveckling skall genomföras. Det är särskilt angeläget att söka upprätthålla en svensk försvarsprofil och att uppmärksamma sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för Sveriges försvarspolitik och för utformningen av totalförsvaret.

Den forskning som skall tillgodose gemensamma behov inom totalförsvaret bedrivs inom programmet Gemensam försvarsforskning. Verksamheten inom programmet har främst följande uppgifter: 121

att följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom

områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret, Avsnitt 13 att stödja utvecklingen av försvarsmateriel genom att ta fram och värdera Försvarsdep.

idéer samt medverka vid tekniska systemutredningar, att underbygga statsmakternas planering för att möta hotet från icke kon-

ventionella stridsmedel, att analysera olika hot samt medverka i utformningen av säkerhetspoli-

tiskt underlag och av prognoser, | att utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och plane-

ring, att kartlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och

krig, att lämna underlag om olika vapensystems effekter på människan, att bedöma människans prestationer i relation till de krav som ställs under

kriser och i krig samt i speciella situationer i fred.

FOA täcker, som programansvarig myndighet och huvudsaklig producent av denna forskning, ett stort antal forskningsområden. FOA samverkar också med universitet och högskolor samt industrier och har goda internationella kontakter. Förutom vid FOA bedrivs försvarsforskning vid bl.a. fortifikationsförvaltningen, flygtekniska försöksanstalten och vid universitet och högskolor.

FOA har medgivits rätt att bedriva intäktsfinansierad forsknings- och utredningsverksamhet m. m. åt sektorer utanför totalförsvaret om den kan förväntas medföra positiva effekter för den försvarsinriktade forskningen. Denna verksamhet omfattar ca 70 milj. kr.

Regeringen har gett FOA i uppdrag att studera totalförsvarsforskningens inriktning i olika framtida ekonomiska nivåer. FOA har redovisat sin syn på dessa frågor i en s.k. perspektivstudie, Gemensam försvarsforskning på

90-talet. Även överbefälhavaren (ÖB) och ÖCB har i sina perspektivstudi-

er berört forskningsfrågor. Dessa studier är avsedda att utgöra ett underlag för det ovan nämnda fösvarsbeslutet.

ÖCB har i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 och i en skrivelse till regeringen i september 1989 anmält att det finns behov av ett s.k. ramforskningsprogram om sårbarhet och beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen och att ÖCB har utarbetat förslag till ett sådant program. Programmet har utarbetats tillsammans med företrädare för universitet och högskolor samt olika myndigheter och organisationer inom totalförsva-

rets civila del. Även FOA har medverkat i arbetet.

Ramprogrammets olika delar har i huvudsak inriktats mot — den internationella integrationens betydelse för samhällets villkor, — den teknologiska utvecklingen och dess konsekvenser för samhällets sår-

barhet, — sårbarhets- och beredskapsmässiga aspekter på bl.a. förändringar i

sociala och kulturella mönster, — förutsättningar för beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen.

ÖCB anför att samråd har skett för budgetåret 1990/91 om programmets . finansiering med televerket och styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) med

innebörden att televerket avsätter 500000 kr, SPF 100000 kr och ÖCB = Prop. 1989/90:90 400000 kr. Avsnitt 13

Försvarsdep.

13.3¶Försvarsforskningens anknytning till annan forskning i samhället | i

Totalförsvaret och försvarsforskningen är i vid mening beroende av de forsknings- och utbildningssatsningar som görs vid universitet och högskolor. Det gäller både inriktning av och resultat från grundläggande och målinriktad forskning av försvarsintresse liksom möjligheterna att från universitet och högskolor rekrytera goda försvarsforskarce.

Utvecklingen av totalförsvarets samlade forsknings- och utvecklingsverksamhet är i sin tur av både industri- och forskningspolitiskt intresse, eftersom den påverkar den industriella kompetensutvecklingen och efterfrågan på forskare.

De strukturförändringar av försvarsindustrin som pågått under de se-

naste åren kan förutses fortsätta även under nästa försvarsbeslutsperiod.

Det är väsentligt att i denna process dels söka bevara och utveckla den nödvändiga kompetensen inom den svenska försvarsindustrin, dels stödja en teknikspridning mellan försvarsindustri och annan industri.

I syfte att skapa ett underlag för regeringens ställningstaganden i vissa större teknikfrågor har ÖB under 80-talet redovisat dels det militära försvarets långsiktiga behov av forskning inom det havstekniska, informationstekniska och materialtekniska området, dels sådan forskning och utveckling som är av intresse för samverkan med civila intressenter. Enligt ÖB:s uppfattning föreligger ett behov av både nationella satsningar inom dessa områden och ett vidgat teknikstrategiskt tänkande inom försvarsplaneringen.

13.4¶Särskilda åtgärder inom vissa områden

13.4.1 Sårbarhet och beredskapshänsyn

Samhällets sårbarhet måste minskas på olika viktiga områden. Datasäkerheten är ett sådant område som är av central betydelse inte bara för totalförsvaret utan för samhället i stort. En bra datasäkerhet möjliggör integritet och intrångsskydd i datasystem avseende produktion och administration samt skyddar våra privatliv. Datasäkerheten är i hög grad knuten till utvecklingen av informationsteknologin. Forsknings- och utvecklingsinsatser kring datasäkerheten — dess villkor och problem — berör många viktiga områden, t.ex. hälso- och sjukvårdsområdet, produktion och distribution av energi, kommunikation och livsmedelsförsörjning. För vårt totalförsvar gäller det att skapa säkra system för såväl signalsamband som databehandling samt att ge industrier av betydelse för den svenska försörjningsberedskapen råd om utformning av datasäkra produktionsoch driftssystem.

Yttre hot mot sårbara delar i samhället kan mötas med en kombination av särskilda beredskapsåtgärder och genom att man tar beredskapshänsyn 123

i samhällsutvecklingen. Inom den civila delen av totalförsvaret sker nu en = Prop. 1989/90:90

stegvis övergång från särskilda beredskapsåtgärder till mer generella bered- = Avsnitt 13 skapshänsyn på flera områden. De civila sårbarhetsproblemen kan nämli- Försvarsdep. gen endast i begränsad omfattning hanteras med hjälp av direkta åtgärder. ÖCB:s förslag till ramforskningsprogram om sårbarhet och beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen skall bl. a. ses mot denna bakgrund.

En grundläggande forskningsverksamhet i syfte att skapa kunskap om samhällets sårbarhet bör försöksvis påbörjas. Regeringen har mot denna bakgrund inte haft några erinringar i budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 när det gäller att av den ekonomiska planeringsramen avsätta sammanlagt 500000 kr. för ändamålet. Av medlen belastar 400000 kr. anslaget H 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader och 100.000 kr. anslaget J I. Styrelsen för psykologiskt försvar. Televerket avser härutöver att bidra med 500000 kr. till ramprogrammets finansiering. En fortsatt forskningsverksamhet efter 1990/91 får övervägas i anslutning till 1991 års totalförsvarsbeslut.

Regeringen utgår från att den kompetens som finns inom FOA, ÖCB : och universitet och högskolor i samverkan bidrar till överföring av kunskap mellan den militära och civila totalförsvarsforskningen:

13.4.2 Miljövetenskaplig forskning Den satsning som i 1987 års forskningsbeslut gjordes på en centrumbildning för miljövetenskaplig forskning (CMF) vid universitetet i Umeå har utfallit väl. CMF-samarbetet har medverkat till en kompetensuppbyggnad inom olika forskningsinstitutioner i Umeå, däribland FOA.

13.4.3 Materialforskning ÖB fick i november 1987 i uppdrag att redovisa försvarets behov av nya material samt ange områden för samverkan med andra intressenter. ÖB redovisade sin rapport i oktober 1989. Regeringen kommer senare i denna proposition att föreslå att medel avsätts för att stödja s.k. tvärvetenskapliga konsortier, vars syfte är att skapa en utvecklande samverkan inom det materialtekniska området. :

14¶Socialdepartementets verksamhetsområde hop. 1989/90:90

vsnitt 14

Forskning bedrivs och initieras inom socialdepartementets politikområ- Socialdep. den — socialförsäkring, familjepolitik, socialtjänst samt hälso- och sjukvård.

Från femte huvudtitelns anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet stöds forsknings- och utvecklingsarbete inom samtliga ovannämnda politikområden, dock med undantag för den medicinska forskningen.

Härutöver bedrivs forskning som en integrerad del av verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium, statens institut för psykosocial miljömedicin och socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

År 1987 inrättades en beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU).

I följande sammanställning redovisas FoU-basen inom socialdepartementets verksamhetsområde samt förslag för treårsperioden 1990/91-— 1992/93 (milj. kr.).

Anvisat Förslag Beräknat Beräknat

1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 Socialvetenskapliga forskningsrådet

Forskningsmedel 40,1 +12,3! +5,6 +5,6 Administration 3,4? + 2,7 - =

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik 5,0 + 1,0? - - Statens bakteriologiska laboratorium

Forskningsmedel 25,8" = - - Socialstyrelsens läkemedelsavdelning

Forskningsmedel 6.0" - - - Statens institut för psykosocial miljömedicin

Forskningsmedel 5,3” - - - ! Varav 6,9 milj. kr. utgör överföringar från åttende och tionde huvudtitlarna > Delegationen för social forskning > Medel för informationsinsatser Intern- och externfinansierad forskning.

14.1¶Stöd till forskning från femte huvudtitelns FoU-anslag

Anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försököverksamhet tillkom efter beslut av riksdagen år 1974. Sedan dess finns också delegationen för social forskning som beredningsorgan för utdelning av medel från anslaget. Delegationen skall även ta initiativ till och stimulera forskning av betydelse för socialdepartementets verksamhet.

I överensstämmelse med riksdagens två senaste forskningspolitiska beslut har anslaget utnyttjats för dels prioriterade områden, dels långsiktig kunskapsuppbyggnad vid universiteten.

Under perioden 1986/87 — 1989/90 har hittills ca 139 milj. kr. betalats ut från anslaget. 125

Avsnitt 14 Statens bakteriologiska laboratorium är det nationella expertorganet för

Socialdep. skyddet mot smittsamma sjukdomar. Detta ställer krav på hög vetenskaplig kompetens hos personalen.

Laboratoriet har inget särskilt FoU-anslag. Det har i sin årsredovisning för budgetåret 1988/89 beräknat de totala kostnaderna för FoU till totalt ca 25,8 milj. kr., varav c:a 8 milj. kr. kommit från externa finansiärer.

Statens institut för psykosocial miljömedicin har till uppgift att utveck- Ja, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner och deras samband med hälsa och välbefinnande. Verksamheten innefattar forskning, utbildning, dokumentation och information. Institutet har en relativt omfattande externfinansierad forskning.

Socialstyrelsens läkemedelsavdelning skall bedriva forsknings- och utvecklingsarbete främst för metodutveckling inom läkemedelskontrollen. Det förutsätts att arbetet bedrivs med stöd av myndighetens anslag. Viss externfinansicrad forskning förekommer också.

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik skall verka för en samordnad värdering av dels sådana metoder som är i bruk inom sjukvården och där det finns skäl för omprövning av deras värde, dels ännu inte etablerade metoder. Värderingen. som skall baseras på vetenskapligt underlag, tar hänsyn till de granskade metodernas värde från medicinska, psykosociala, etiska och ekonomiska utgångspunkter. Arbetet inom beredningen förutsätter ett nära samarbete med forskarsamhället och sjukvårdens huvudmän.

Beredningen redovisar sina ställningstaganden i rapporter över kunskapsläget inom de granskade områdena. Rapporterna liksom beredningens konferenser vänder sig till bestämda målgrupper inom hälso- och sjukvården.

14.3¶Forskningens inriktning och effekter

14.3.1 Delegationen för social forskning Anslaget har använts dels till långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad vid universiteten, dels som stöd till forskningsprojekt inom prioriterade områden.

En konsekvens av det långsiktiga stödet till universiteten är att det nu finns forskargrupper som är intresserade av att med stöd av egna forskningsresultat ge sig in i en kritisk granskning av och diskussionen om den svenska välfärdspolitiken. :

Delegationens kvartalsskrift — social forskning — är ett forum där forskare för politiker och tjänstemän hos kommuner och landsting samt myndigheter kan presentera resultatet av sin forskning. Detta leder ofta till fördjupade kontakter av värde för den omprövning och nydaning som efterfrågas inom offentlig verksamhet.

Forskare från universiteten medverkar också i de seminarier och konfe- 126

renser som delegationen anordnar för olika grupper, utöver de ovan nämn-

da även för journalister och författare. Avsnitt 14 Forskningen inom området socialpolitik och arbetsliv har i stor utsträck- — Socialdep.

ning omfattat generella välfärdsstudier med tonvikt på det ekonomiska bidragssystemet och dess roll i samspelet med andra samhällssektorer. Ekonomisk forskning med inriktning på transfereringssystemens träffsäkerhet och effektivitet är under uppbyggnad. Rättssociologiska studier av socialförsäkringens tillämpning, som belyser sambandet mellan arbetsmarknadens funktionssätt och utvecklingen inom socialförsäkringen får stöd liksom forskning om klientens och patientens rätt inom socialtjänst och sjukvård. Det teoretiska underlaget för arbetet inom socialtjänsten har varit svagt och därmed också grunden för utbildningen av blivande socialarbetare. Därför har bl. a. resultaten av den forskning som inriktats på relationerna mellan socialarbetare och klienter samt på utveckling och värdering av insatser och metoder inom socialtjänsten fått stor betydelse för omprövning och förnyelse av det sociala arbetet.

Även stödet till forskning om konsekvenserna av 1982 års socialtjänstlag har givit praktiskt tillämpbara resultat.

Forskningen om barn, ungdom och familj har gällt bl.a. utvecklingspsykologi, socialisationsfrågor samt barns och vuxnas sociala nätverk. Här finns vidare forskning kring förskolans pedagogik, arbetssätt och organisation liksom invandrarbarns språkutveckling och tvåspråkighetens problem.

Ett forskningsprogram för forskning om barnomsorgen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har utarbetats som en följd av riksdagens senaste forskningspolitiska beslut. Som ett resultat av detta pågår projekt vid universiteten i Göteborg och Stockholm. I dessa studeras samhällsekonomiska aspekter på barnomsorg i vid mening. Dessutom studeras relationerna mellan central styrning och praktisk verksamhet i kommunerna, bl. a. vad gäller resursförbrukning och pedagogisk inriktning. Även föräldrarnas val av omsorgsform studeras. |

Forskningen inom missbruksområdet har inriktats bl.a. mot missbrukets orsaker och förlopp, dess omfattning och skadeverkningar samt innehåll i och effekter av behandling och rehabilitering. En viktig del gäller effekterna av olika kontrollpolitiska åtgärder samt betydelsen av opinionsbildning genom information och upplysning till olika grupper.

Praktiskt betydelsefulla resultat har nåtts då det gäller att förhindra skador hos barn till kvinnor med olika former av missbruk.

Forskning om missbrukets påverkan på familjen samt om familjens roll 1 behandlings- och rehabiliteringsarbetet har under perioden ägnats särskild uppmärksamhet.

Ett förslag till forskning om tvångsvård av vuxna missbrukare har nyligen lagts fram på regeringens uppdrag.

Forskningen inom handikappområdet är inriktad mot att belysa sådana sociala och miljömässiga faktorer och processer som gör att funktionsnedsättningar blir till handikapp.

Forskning bedrivs också om begreppsutveckling och språklig kommuni- 127

kation hos personer med olika funktionsnedsättningar som hörsel- eller synskada eller förståndshandikapp. Avsnitt 14

Behandling och rehabilitering är ett annat område med inslag av beteen- = Socialdep. devetenskaplig, medicinsk och teknisk forskning.

Samordning, ytterligare långsiktiga satsningar och programarbete krävs för att behålla den kompetens som håller på att byggas upp.

Inom hälso- och sjukvårdsforskningen ligger tonvikten på sådan forskning som belyser behovet av och förutsättningarna för en hälso- och sjukvård som överensstämmer med de allmänna välfärdspolitiska målen och på forskning om effekterna av den förda hälso- och sjukvårdspolitiken.

Bland projekt med folkhälsovetenskaplig inriktning finns studier av sociala orsaksfaktorer till ohälsa, möjligheten att utnyttja information om sjukfrånvaro för förebyggande åtgärder, folkligt deltagande i hälsoarbetet samt om betydelsen av sociala nätverk och socialt stöd för en god hälsa. En fortsättning av denna forskning är angelägen som underlag för beslut inriktade mot att målet om jämlikhet i hälsan skall uppnås.

Stöd har också lämnats till forskning om resursanvändning och kostnadsfördelning inom sjukvården bl. a. i förhållande till alternativa vårdformer och förebyggande insatser. Forskning pågår också som ut värderar hälso- och sjukvårdssystemet ur ett patientperspektiv.

Den forskning inom äldreområdet som stöds från anslaget rör åldrandet och äldres levnadsförhållanden samt äldres behov av service och vård. Resultat av denna forskning har utgjort en grund för förslag till förnyelse av äldreomsorgen. Synpunkter på äldreforskningens framtida utveckling har redovisats i avsnitt 6. Framställningen baseras på förslag till regeringen

från en för delegationen och forskningsrådsnämnden gemensam initiativgrupp.

Under de två senaste treårsperioderna har stödet från anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid universiteten ökat kraftigt. Andelen av de medel som utbetalats till detta ändamål för innevarande budgetår utgör drygt 40 20. Stödet avser såväl doktorand- och s. k. post doctortjänster som fleråriga programstöd och förstärkning av handledarresurser.

Dessa satsningar har bidragit till att kvaliteten på forskningen avsevärt förbättrats genom att handledarna blivit fler. Den rådgivande verksamhet som delegationens prioriteringskommittéer indirekt utövar har också bidragit.

Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1986/87:80 uppmärksammade socialutskottet i sitt betänkande (SoU 1986/87:28) bl. a. alkoholforskning, forskning om barns villkor, fritidsfrågor, problem med klassbunden ohälsa. m.m. samt handikappforskning.

Som framgått av redovisningen har dessa påpekanden beaktats, men trots detta har forskningen kring hälsa och välfärd en blygsam omfattning. Detsamma gäller forskning om hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens organisation och funktionssätt.

14.3.2¶Statens bakteriologiska laboratorium Prop. 1989/90: 90 Avsnitt 14

Forskningsverksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium har för- .

Socialdep. bättrat smittskyddet för den svenska befolkningen.

Forskningen kring HIV-infektion ligger i den internationella forskningsfronten. Ett av de viktigaste projekten avser utveckling av ett vaccin mot HIV med användning av HIV-2-infektion hos makapor som experimentell modell. Ett av de första HIV-2-virusisolaten i världen påvisades och karaktäriserades vid laboratoriet. HIV-2-viruset har också utnyttjats för att utveckla diagnostiska antikroppstester.

Anslutande forskning har givit resultat som tyder på att vaccination mot HIV-infektion resp. aids är möjlig. Tekniker har utvecklats som medfört förbättrad diagnostik.

Ett virus som orsakar allvarlig påverkan på njurarna har isolerats och karaktäriserats av en forskargrupp vid laboratoriet. Sjukdomens epidemiologi och spridningsmekanismer har kartlagts. Metoder för diagnostik har utarbetats. Forskargruppen som är internationellt ledande inriktar nu sitt arbete mot att finna ett effektivt vaccin.

Då det gäller kikhostevaccin finns ett globalt stort intresse att ersätta nuvarande vaccin som dels ger biverkningar, dels har ojämn effekt. I en stor svensk klinisk studie har visats att nya s.k. acellulära vacciner ger fullgott skydd mot kikhosta. De svenska resultaten har accepterats som utgångspunkt för egna prövningar i England.

Ett annat intressant forskningsprojekt gäller interleukiner. Dessa är signalsubstanser som produceras i blodet som svar på infektioner. Deras effekter förändrar och förstärker ofta kroppens immunförsvar. Den forskning som bedrivs vid laboratoriet har bl.a. på molekylär nivå visat på kopplingar mellan immunsystem och nervsystem.

14.3.3 Statens institut för psykosocial miljömedicin Forskningen vid statens institut för psykosocial miljömedicin har tre huvudinriktningar, nämligen hälsofrågor inom vårdmiljöer, övriga arbetsmiljöer samt s.k. sociala nätverk. Forskningen bedrivs i nära samverkan med karolinska institutets institution för stressforskning.

Arbetsmiljön för distriktssköterskor, läkare och tandläkare samt kriminalvårdspersonal har studerats. Stor uppmärksamhet har ägnats natt- och skiftarbete inom industrin. Även lantbrukares hälsoproblem har studerats.

Frågor om s.k. sociala nätverks betydelse behandlas i ett flertal nationella och internationella forskningsprojekt och har delvis koncentrerats på hjärt- och kärlsjukdomar.

Resultaten av institutets forskning har ofta fått en direkt tillämpning och bl. a. utnyttjats i arbetsmiljökommissionens arbete.

9 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

14.3.4 Socialstyrelsens läkemedelsavdelning Prop. 1989/90: 90

Avsnitt 14

FoU-arbetet vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning har koncentrerats på

Socialdep. tre områden. Främst har man vidareutvecklat sina insatser inom läkemedelsepidemiologin med syftet att få ett bättre grepp om läkemedelsbiverkningarna.

Avdelningen har också utvecklat s.k. in vitrometoder för styrkebestämning av biologiska substanser. Detta har medfört att man kunnat minska användningen av försöksdjur. De nya metoderna har också medfört en effektivisering av prövningsverksamheten.

Ett tredje område avser kliniska prövningar av s.k. orphan drugs, dvs. läkemedel för vilka patenträttigheterna gått ut eller läkemedelsindustrin av andra skäl inte har något intresse. Ett sådant exempel avser lågdosbehandlingar med acetylsalicylsyra för att förebygga vissa kärlsjukdomar.

14.3.5 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik hat under den korta tid den verkat tagit initiativ till ett stort antal utredningar och publicerat ett antal kunskapsöversikter inom centrala områden. Genom sitt arbete har beredningen initierat en viktig självprövningsprocess av sjukvårdens arbetsmetoder och tekniker. En kunskapsöversikt om s.k. preoperativa rutiner (undersökningar och riskbedömningar före kirurgiska ingrepp) börjar nu utnyttjas inom landstingen. Bland kunskapsöversikter under produktion kan nämnas en om det stora samhällsproblemet ”ont i ryggen”, andra om bl.a. kärlkirurgi vid åderförkalkning i benen och om stötvågsbehandling vid stensjukdomar.

14.4¶Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd

Anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet tillkom genom riksdagens beslut år 1974. Syftet var bl. a. ätt för den sociala sektorn stimulera utveckling av kunskapsunderlag för verksamheten. Härigenom skulle förutsättningar skapas för en rationell verksamhet och en förståelse hos personalen för dess innehåll liksom för värdering av verksamheten som grund för förändring och förnyelse. Satsningarna på FoU inom sektorn har bidragit till utveckling av metoder för sådant arbete.

Delegationen för social forskning har under de två senaste treårsperioderna aktivt verkat för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för sektorns behov. Detta har skett i nära samverkan med universitet och högskolor. Regeringen anser det angeläget att fullfölja denna utveckling och föreslår därför att delegationen för social forskning tillsammans med delcgationen för invandrarforskning ombildas till ett socialvetenskapligt forskningsråd. Det nya rådet bör liksom forskningsråden under utbildningsdepartementet ha en majoritet av forskare.

Företrädare i rådet för forskarsamhället bör väljas av särskilda elektorsförsamlingar medan övriga ledamöter förordnas av regeringen. Som redan nämnts i avsnitt 6 kommer en omfördelning av ansvar att ske mellan vissa 130

forskningsfinansiärer. Förslagen innebär också sammantaget en utökning av verksamheten genom att det nya rådet ges ett samordningsansvar för — Avsnitt 14 såväl äldreforskning som invandrarforskning, handikappforskning samt = Socialdep. icke- medicinsk hälso- och sjukvårdsforskning inriktad mot bl. a. folkhälsa, hälsoekonomi och vårdorganisation.

14.5¶Anslagsfrågor

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

A2. Utredningar m.m.

Regeringen har i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslagit riksdagen att till Utredningar m. m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 32 340 000 kr.

Från detta anslag bekostas bl. a. verksamheten vid statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik. Dess verksamhet förutsätter nära samverkan med forskningsinstitutioner. Resultatet av verksamheten behöver för att ge avsedda effekter föras vidare till och förankras hos dem som kan omsätta rönen i praktisk handling. Regeringen föreslår därför att anslaget räknas upp så att beredningen kan tillföras 1 milj. kr. för att utveckla sin informationsverksamhet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m.m. för

budgetåret 1990/91 anvisar 1000 000 kr. utöver vad som föreslagits i

prop. 1989/90:100 bil. 7.

A 3. Socialvetenskapliga forskningsrådet

1988/89 Utgift 35948 852! Reservation 14467 129 1989/90 Anslag 40 112000

1990/91 Förslag 58 526 000!

! Anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet m. m.

Under innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag med benämningen Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Anslaget är uppfört med 40 112000 kr. I prop 1989/90: 100 bil. 7 har regeringen föreslagit att anslaget skall föras upp med oförändrat belopp i avvaktan på forskningspropositionen. Vi tar nu upp denna fråga.

I enlighet med vad som anförts föreslår regeringen att det beredande organet, delegationen för social forskning, omvandlas till ett socialvetenskapligt forskningsråd under socialdepartementet. Den utökning som föreslås för rådets verksamhet förutsätter en resursförstärkning.

Som en följd av socialdepartementets stöd till den långsiktiga kunskaps- 131

uppbyggnaden finns vid universiteten forskargrupper av stor betydelse för — Prop. 1989/90:90 den fortsatta utvecklingen. Såväl delegationen som berörda högskoleenhe- = Avsnitt 14 ter har bedömt det angeläget att vissa tjänster infogas i det reguljära = Socialdep. högskolesystemet. Regeringen föreslår därför att under perioden 11,8 milj. kr. i stället anvisas över åttonde huvudtiteln i stället för under detta anslag.

Regeringen föreslår vidare att anslaget under treårsperioden 1990/91— 1992/93 totalt tillförs 6 milj. kr. för en successiv utbyggnad av den folkhälsövetenskapliga forskningen. Behovet av insatser för HIV/aids-relaterad forskning har redovisats i avsnitt 6. Anslaget föreslås få ett tillskott av 1 milj. kr. genom överföring från aids-anslaget.

Regeringen utgår från att det nya rådet skall fullfölja programarbetet från delegationen för social forskning.

En fråga som därvid bör lyftas fram gäller utvärderingar bl. a. med hänsyn till krav på att nya och förändrade insatser måste kunna mötas genom omprioriteringar. Ett annat sådant område gäller den enskilda människans ställning inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Det nya rådet bör även ges ansvar för finansiering och samordning av handikappforskningen.

Delegationen för social forskning och forskningsrådsnämnden har i en rapport till regeringen föreslagit betydande satsningar på äldreforskningen i Sverige. Regeringen föreslår att dels det socialvetenskapliga forskningsrådet ges samordningsansvaret för äldreforskningen, dels att 4,6 milj. kr. an-

visas för detta område. |

Regeringen föreslår slutligen att även invandrarforskningen inordnas under det nya rådet samt föreslår en resursförstärkning på 3 milj. kr. för treårsperioden.

Regeringen kommer senare att besluta om organisation och instruktion för rådet.

Med hänvisning till vad som anförts anser regeringen att anslaget bör höjas med 18,4 milj. kr. 1990/91, 5,6 milj. kr. 1991/92 och 5,6 milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 29,6 milj. kr. vid periodens slut.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen godkänner att delegationen för social forskning

samt delegationen för invandrarforskning ombildas till ett socialve-

tenskapligt forskningsråd,

2. att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet för bud-

getåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 58 526 000 kr,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Avsnitt 14

E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaborato- Socialdep. rieuppgifter

Regeringen har i prop. 1989/90: 100 bil. 7 föreslagit riksdagen att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratoricuppgifter för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 47 447 000 kr.

Vid statens bakteriologiska laboratorium leds var och en av de bakteriologiska, virologiska, immunologiska och kemiska avdelningarna samt produktionsavdelningen av en tjänsteman i professors ställning. Den cpidemiologiska avdelningen förestås av en statsepidemiolog i professors ställning. Den parasitologiska sektionen leds av en laborator. Tjänst som professor och laborator tillsätts av regeringen efter förslag av laboratoriet. Tjänsterna tillsätts efter ett sakkunnigförfarande som överenstämmer med det som gäller vid utnämning av professurer vid högskoleenheterna.

Som nämnts i avsnitt 6 är det angeläget att stärka forskningen kring infektionssjukdomar och smittskydd.

Statens bakteriologiska laboratorium är det nationella expertorganet för smittskyddet, och det är viktigt att vidareutveckla laboratoriets kompetens inom smittskyddsområdet. Detta förutsätter en samordning med annan kvalificerad forskning och då främst med den som bedrivs vid karolinska institutet.

Regeringen föreslår därför att det istället för de nyss nämnda tjänsterna på sikt skall inrättas professurer vid karolinska institutet. I ett första steg, som tas den I juli 1990, skall detta gälla tjänsterna som professor i virologi och immunologi samt som laborator för den parasitologiska versamheten. Vid karolinska institutet inrättas det proffessurer i smittskydd, särskilt klinisk immunologi i smittskydd, särskild klinisk virologi och smittskydd, särskilt klinisk parasitologi. Innehavarna av tjänsterna skall tillika vara avdelningsföreståndare vid laboratoriet.

Det ankommer på regeringen att utfärda erforderliga föreskrifter om bl. a. hur berörda avdelningar och institutioner bör samarbeta.

Kostnaderna för de tre tjänsterna som inrättas vid karolinska institutet beräknas till 4,5 milj. kr. och medel bör anvisas under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Medicinska fakulteterna.

Mot den bakgrunden bör förevarande anslag minskas med 4 500000 kr. i förhållande till vad som beräknas i prop. 1989/90:100 bil. 7.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen under förslagsanslaget Statens bakteriologiska labor-

torium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1990/91 anvisar

4 500 000 kr. mindre än vad som föreslagits i prop. 1989/90: 100 bil. 7.

verksamhetsområde Avsnitt 15

Kommu- Inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller — nikationsdep.

initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på transporter, meteorologi, hydrologi och oceanografi, geoteknik samt post- och telekommunikationer. I nedanstående tabell sammanfattas forskningsresurserna vad avser kom-

munikationsdepartementet. I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa

förändringar kommer för budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och löneförändringar. Även för de kommande budgetåren kommer anslagen att

omräknas för pris- och löneförändringar. De belopp som anges som reformer skall dock ses som absoluta belopp och kommer ej att prisomräknas det år reformen läggs ut.

Reformer (milj. kr.)

Anslag Förslag Beräknat Beräknat

1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 I. — Transportforskning 11. Statens väg- och

trafikinstitut | - - - 12. Bidrag till statens väg-

och trafikinstitut 41,9 +1,0 +3.0 +2,0 13. Statens väg- och

trafikinstitut: Återan-

skaffning av basutrustning 5,0 - - -

14. Transportforsknings-

beredningen 39,2 +2,0 +1,0 +1,0

15.1¶Forskningens organisation och omfattning

Transportforskning omfattar forskning om transporter av personer och

gods, transportmedel, transportleder, transportanläggningar och trafikan-

ter. Forskningen omfattar också trafikens effekter på samhället, regional-

politiskt och trafiksäkerhets- och miljömässigt, liksom forskning om meto-

der för trafik- och transportplanering. Transportforskningsområdet är så-

ledes mycket omfattande. Många olika organ är delaktiga i den svenska transportforskningen. Transportforskningsberedningen (TFB) är den statliga myndighet som är

sektorsansvarig för FOU inom transportsektorn. Även andra myndigheter

initierar forskning på detta område, bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens råd för byggnadsforskning (BFR). Förvaltningsmyndig-

heter och affärsverk med ansvar för viss del av transportsektorn, t.ex. vägverket, trafiksäkerhetsverket, transportrådet, statens järnvägar,

banverket, sjöfartsverket och luftfartsverket, utför antingen egen FoU eller lägger ut forskningsuppdrag till olika forskningsbedrivande organ, såsom universitet och högskolor, statens väg- och trafikinstitut (VTT), flygtekniska försöksanstalten och SSPA Maritime Consulting. Trots dessa insatser utgör den statligt finansierade transportforskningen 135

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde (ca 250 milj. kr. per år) endast cn liten det av de totala FoU-resurserna på området. Avsnitt 15 Inom bil- och;flygindustrin men också inom de större transportföretagen -Kommuavsätts årligen mycket stora resurser till FOU om transporter. En del av nikationsdep. dessa medel går till sektorsorgan (t. ex. VTI) och högskolor. Näringslivet har också möjlighet att genom samarbetsorgan som transportforskningskommissionen och västsvenska transportsckretariatet initiera och stödja sådan FoU på området som man bedömer som värdefull.

Utöver transportforskningen bedrivs forskning och utveckling inom områdena meteorologi, hydrologi och oceanografi genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), och inom området geoteknik genom statens geotekniska institut (SGI). Vidare bedriver televerket, som sektorsansvarig för FoU inom sitt verksamhetsfält, forskning och utveckling inom tele- och informationsteknologiområdena. Postverkets FoUinsatser inriktas bl.a. på området logistik, utveckling av system för förmedling av betalningar och användande av informationsteknologin (IT).

Resultat från informationsteknisk FoU (IT) har redan en stor betydelse för utvecklingen på transportområdet vad gäller såväl framkomlighet som ekonomi, säkerhet och miljö. Den industriella delen av IT-programmet som antogs av riksdagen år 1987 består bl.a. av utvecklingsprojekt som administreras av IT-delegationen. Verksamheten har pågått sedan mitten av år 1987 och de tillgängliga medlen har nu i huvudsak fördelats på projekt. Staten satsar totalt 495 milj. kr., bl.a. via televerket (255 milj. kr.). Industrin satsar minst 5096 av projektkostnaden i de projekt som man deltar i. Totalt omfattar alltså programmet ca 1 miljard kronor. Här kan också nämnas televerkets stöd till vissa demonstrationsprojekt som rör användningen av ny teleteknik. Stödet uppgår till 45 milj. kr. under en treårsperiod. Informationsteknologiforskningen stöds dels direkt av staten (t.ex. via TFB) dels gemensamt av industri och stat (t. ex. via IT-delegationen) och dels endast av industrin (t. ex. vissa PROMETHEUS-projekt).

15.2¶Regeringens syn på behovet av forskning inom transport- och kommunikationsområdena

15.2.1 'ITransport- och kommunikationssystem i samhällsutvecklingen

Väl fungerande trafik/transportsystem och kommunikationssystem är en grundläggande förutsättning för att samhället skall fungera. Transportsystemet ställs inför stora krav från både hushåll och företag. Vi är alla beroende av bra kommunikationer både när det gäller arbete och fritid. Väl fungerande kommunikationer har vidare stor betydelse för svenskt näringsliv och dess förmåga att öka sin konkurrenskraft gentemot utlandet. Transportsystemet blir alltmer komplext och tekniskt avancerat. Just därför kan forskning på området bidra med resultat som gör det möjligt att nå de trafikpolitiska målen.

Samtidigt som transporter och kommunikationer är så grundläggande för samhällets positiva utveckling påverkar de också samhället starkt i andra avseenden. Tydligast märks detta i form av vissa negativa effekter 136

på miljön, bl. a. luftföroreningar, buller och olyckor. För att kunna begrän- — Prop. 1989/90:90 sa de negativa effekterna behövs forskning som ger kunskaper om funktio- — Avsnitt 15 nen hos trafik- och transportsystemen, hur olika faktorer påverkar den och Kommu-

vilka effekter som kan nås av olika åtgärder, samt hur olika effekter kan — nikationsdep.

nås genom olika former av styrning av transporterna.

Även påverkan i motsatt riktning sker, dvs. samhällets utveckling påverkar i hög grad behovet av transporter och kommunikationer. Forskning för att ge förbättrad kunskap är här ett nödvändigt hjälpmedel för att kunna fatta långsiktiga beslut om exempelvis investeringar för bättre infrastruktur. Informationssamhällets allt starkare framväxt påverkar behovet av fysiska transporter — ”telefonmötet” kan väntas ersätta ”sammanträdet” i ökad utsträckning genom det vidgade kontaktnät som ökningen av informationsutbudet ger upphov till. Samtidigt kan den nya teknologin också leda till fler resor. Användning av modern informationsteknik har vidare fått betydelse för effektivare transporter.

Forskning inom området transporter och kommunikationer skall möjliggöra att väl underbyggda beslut kan fattas i dag om morgondagens infrastruktur. Samtidigt är det viktigt att betona forskningens inslag av kunskapsbyggande moment. Det behövs för att ge underlag och handlingsberedskap för de frågor och beslut som vi står inför senare och som rör landets transporter och kommunikationer in i nästa sekel.

Allmänt gäller att forskning och utveckling inom transportområdet är av stor betydelse för att underbygga och följa upp trafikpolitiska beslut. Det finns behov av forskningsinsatser kring samtliga mål för den trafikpolitik som riksdagen nyligen beslutat om. Det är emellertid nu speciellt viktigt att öka FoU-insatserna inom områdena infrastruktur, miljö, energi samt trafiksäkerhet med särskild betoning på järnvägens och den övriga kollektivtrafikens möjligheter och förutsättningar att bidra till ett fullgott transportsystem.

15.2.2 Transportleder och kollektivtrafiken Infrastrukturen är fundamental för alla transporter och är därmed ett angeläget forskningsfält. Många av de investeringsbeslut som fattas i dag skall svara mot en efterfrågan från transportsektorn på 10—20 års sikt — ofta ännu längre in i framtiden. Enligt TFB sker ca 90 96 av persontransportarbetet och ungefär hälften av det inrikes godstransportarbetet på gator och vägar. Transportforskningsberedningen pekar på forskningsbehov på nationell och interregional nivå kring överordnade nätfrågor. Därutöver behövs systemövergripande studier på kommunal och regional nivå. Som exempel kan här nämnas forskning kring den framtida stadstrafikens utformning.

Inte minst bör behovct av en modern och attraktiv infrastruktur för kollektivtrafiken uppmärksammas.

I detta sammanhang kan också nämnas forskningen kring den framtida kollektivtrafiken. Transportforskningsberedningen har från och med budgetåret 1988/89 ett särskilt engångsanslag på 100 milj. kr. för att utveckla kollektivtrafiken. Ett särskilt program har utformats för att peka ut områden som bör bli föremål för insatser. Ett separat program finns för utveckling av 137

hela kollektivtrafiksystemet. Detta inkluderar många delar av såväl teknisk som icke teknisk karaktär. För ett väl fungerande och attraktivt persontrans- — Avsnitt 15 portsystem behövs allt från engagerad personal till bekväma fordon och Kommuterminaler. Som närmare framgår av avsnitt 17 föreslår regeringen nu en — nikationsdep. förstärkning av den grundläggande forskningen inom kollektivtrafikområdet.

15.2.3 Miljö- och energiforskning Trafikens påverkan på miljön har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Trafiken bidrar till luftföroreningar och försurning såväl lokalt i större städer som regionalt och globalt. Trafiken är ett av de områden som kräver omfattande miljöförbättrande åtgärder de närmaste åren om de långsiktiga miljömålen skall kunna uppnås. Kraven på en bättre miljö ges nu också en ökad tyngd i trafikpolitiken och behoven av ökade FoU-insatser inom detta område framstår således allt tydligare. Hos flera myndigheter och affärsverk inom departementets ansvarsområde bedrivs i dag miljöforskning. TFB har tagit fram ett speciellt program för forskning på området ”trafik och miljö”. Miljöforskningen hänger starkt samman med forskning kring olika energifrågor. Det övergripande och långsiktiga målet för energipolitiken på transportområdet är att minska transportsektorns känslighet för störningar i energitillförseln genom att göra transportsystemet mer robust och flexibelt. Inriktningen är att minska energiförbrukningen, oljeberoendet och att övergå till alternativa drivmedel och drivsystem, som på längre sikt kan baseras på inhemska förnyelsebara råvaror. Transportforskningens roll i den energirelaterade transportforskningen kommer att stärkas. Denna fråga behandlas närmare under anslaget till TFB, liksom under avsnitt 23 om energiforskningen.

Den miljöforskning som statens väg- och trafikinstitut bedriver bidrar till ökade kunskaper om trafikens roll beträffande luftföroreningar och buller. Ett viktigt inslag i forskningsarbetet avser analys av olika tänkbara åtgärder för att begränsa trafikens miljöpåverkan.

I det följande ges en redovisning av den miljöforskning som bedrivs inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Vägverket: Vägverket satsar i dag ca 70 milj. kr. per år på forsknings- och utvecklingsdemonstrationsprojekt. I det Forsknings-, Utvecklings- och Demonstrationsprogram som nu är under utarbetande kommer en ny inriktning att vara bl. a. just miljöforskning.

Banverket: Inom banverket pågår för närvarande arbetet med att ta fram en flerårsplan för FoU. Planen beräknas vara klar under år 1990. Mot bakgrund av 138

innehållet i de trafikpolitiska målen finner banverket ett antal angelägna Prop. 1989/90:90

områden som FoU-insatserna bör inriktas mot. Ett av dessa områden är = Avsnitt 15 miljöområdet. Följande forskning inom miljöområdet sker i dag: Kommu- — banverket deltar i en arbetsgrupp inom den internationella järnvägs- nikationsdep.

unionen vad gäller ogräsbekämpning i järnvägsspår. Vidare följer ver-

ket utvecklingen inom mekanisk och termisk bekämpningsteknik samt

kemisk appliceringsteknik i syfte att kunna tillämpa bästa bekämp-

ningsförfarande och tekniska utrustning. — ett utvecklingsarbete pågår i samråd med bl. a. naturvårdsverket i fråga

om åtgärder för att minska bullerstörningar nattetid från tågtrafiken.

Statens järnvägar: SJ har nyligen utarbetat ett åtgärdsprogram för sitt arbete med miljöfrågorna. För att lösa järnvägens miljöproblem måste forsknings- och utvecklingsarbetet intensifieras. Som exempel kan nämnas arbetet kring att minska bullerproblemen hos fordon och kring bangårdar.

För att begränsa luftföroreningar från de dieseldrivna rälsfordonen kan vidare nämnas att utvecklingsarbete pågår för att införa alternativa bränslen och hybriddrift samt för att förbättra dieselmotorerna och dess reningsmöjligheter.

SJ bedriver också utvecklingsarbete inom kombitrafikområdet. Kombitrafik kan i flera fall vara framtidens miljövänliga alternativ till dagens långtradare. Kombitrafik lämpar sig även väl för försök med alternativ till dagens diesellastbilar. Eftersom godset färdas på räls nattetid kan distributionsfordonen utan kapitalförluster stå och tanka gas eller el under hela den tiden, Aktionsradien för kombidistributionsfordonen är heller inte så stor, vilket öppnar väg för andra bränslen än diesel. SJ arbetar därför med att testa nya miljövänliga fordon för att utveckla och renodla kombitrafikens positiva miljöegenskaper.

Sjöfartsverket: Verket bedriver för närvarande FoU-verksamhet med en nivå på ca 2,5 milj. kr./år under budgetåret 1990, och beräknas troligen ligga kvar på den nivån fram till år 1993. Det största enskilda forskningsprojektet handlar om emissioner från fartyg. Projektet bedrivs ihop med TFB och omfattar 3,5 milj. kr. totalt.

Luftfartsverket: Verket bedriver FoU-anknuten verksamhet dels inom trafikavdelningen, dels inom tekniska avdelningen och dels inom luftfartsinspektionen. Den totala nivån uppgår till ca 6,5 milj. kr./år för närvarande och kan beräknas ligga där fram till år 1993.

Som ”miljöprojekt” kan nämnas utveckling vid Arlanda av reningsanläggning för glykolspill, reningsanläggning för ureaföroreningar (Visby) samt utveckling av ett ”miljöövervakningssystem” för flygplatser. 139

Statens väg- och trafikinstitut: VTI:s miljöforskning skall bidra till ökade kunskaper om trafikens roll Avsnitt 15 beträffande luftföroreningar och buller. Ett viktigt inslag i forskningsarbe- Kommu-

nikationsdep. tet avser analys av olika tänkbara åtgärder för att begränsa miljöpåverkan. Hastighetsbegränsningar och trafiksignaler är två exempel på aktuella studier vid VTI.

För övrigt kan nämnas att VTI i april 1989 anordnade ”trafikmiljödagar”. Målen med seminariet var att uppdatera kunskapen om trafikens effekter på ekosystemen samt att bredda synen på trafikmiljöproblemen. Ett par föredrag under seminariet anknöt till trafikmiljöproblemens estetiska, sociala och kulturella konsekvenser.

Transportforskningsberedningen: TFB har tillsammans med statens naturvårdsverk, vägverket, STU, VTI och statens byggnadsforskning tagit fram ett program för hela området trafik och miljö. Det innehåller en kunskapsöversikt och forskningsbehov för hela området, alltså även för delar som ej primärt ligger inom TFB:s ansvarsområde. TFB har också låtit analysera stadskärnornas speciella problem.

TFB:s ansvar inom området hänför sig främst till trafiksystemets utformning och styrning.

TFB satsar på miljöfrågor dels genom det ordinarie anslaget, dels genom engångsanslaget. Det senare gäller främst utveckling av miljövänligare kollektivtrafikfordon. TFB:s insatser kan delas in i: — övergripande frågor. TFB har startat en studie rörande miljöanpassat

transportsystem. Syftet är att beräkna troliga utsläpp vid olika antagan-

den om samhälls- och teknikutvecklingen fram mot år 2015. — effekter, spridning. TFB kommer att fortsätta att satsa på värdering av

främst luftföroreningar. TFB deltar som medfinansiär i Tätortsprojektet, som främst syftar till att bestämma avgasernas cancerogena effekter.

— utsläpp från olika transportmedel. Konsekvenserna av att välja olika

transportmedel belyses i ett projekt där kombitransporter ingår som en väsentlig del. Nyligen har startats ett projekt om sjöfartens avgasutsläpp och ett annat är beslutat om flygtrafikens avgas- och bulleremissioner. Järnvägens bulleremissioner studeras i ett pågående projekt.

— åtgärder på fordon. Inom detta område har TFB endast verksamheter

inom ramen för engångsanslaget. Det gäller främst utveckling och demonstrationsverksamhet kring miljövänliga kollektivtrafikfordon.

Statens geotekniska institut: Miljöfrågorna har blivit allt viktigare under senare år. Bl. a. kommer frågor rörande avfallshantering, förorenad jord, föroreningsspridning och försurning att kräva stora insatser vid institutet. Statens geotekniska institut avser att under den kommande perioden vidareutveckla modeller och laboratoriemetoder för bl. a. prognosticering av föroreningars koncentration och spridning i mark och vatten. 140

15.2.4¶Trafiksäkerhet Prop. 1989/90: 90

Transportsystemet måste i ökad utsträckning utformas så att det motsva- Avsnitt 15 rar högt ställda ambitioner i fråga om trafiksäkerhet. Sedan år 1982 har Kommu-

nikationsdep.

antalet dödade och skadade i trafiken ökat kontinuerligt med undantag av år 1987. Enligt TFB:s bedömning bör ökade forskningsinsatser inriktas på kartläggning av de bakomliggande orsakerna till trafikolyckorna. TFB har utarbetat särskilda FoU-program för bl. a. forskning kring oskyddade trafikanters trafiksäkerhetsproblem samt efterlevnaden av hastighetsgränserna.

VTI:s trafiksäkerhetsforskning har stor bredd. Forskningen är huvudsakligen av väg-, fordons- och trafikteknisk samt beteendevetenskaplig karaktär. VTI:s arbete är instruktionsmässigt av mer tillämpad och åtgärdsinriktad karaktär än vid högskolorna. VTI förfogar över avancerad teknisk utrustning. Exempel härpå är körsimulator och krockbana. Under det senaste året har institutet också behandlat säkerhetsfrågan inom järnvägsområdet — t. ex. plankorsningsolyckor och lokförares arbetsmiljö och informationsinhämtning. VTI utarbetar med jämna mellanrum s.k. ramprogram för olika FoOU-områden, bl. a. för trafiksäkerhet.

Trafiksäkerhetsverket har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsarbetet och svarar bl. a. för samordningen av detta samt utbildning, sakinformation, fordonskontroll, registerhållning och trafikreglering. Verket har särskilda medel avsatta för forskning. Dessa medel uppgår budgetåret 1989/90 till ca 5 milj. kr. Trafiksäkerhetsverket utarbetar för närvarande ett långsiktigt program som beskriver verkets samlade forskningsbehov.

15.2.5 Internationella samarbetsprojekt En fortsatt internationalisering inom produktion, handel och transporter leder till behov av nya forsknings-, utvecklings- och demonstrationsinsatser i fråga om transportsystemens framtida roll och utveckling. Även effekterna av transportsektorn är internationella till sin karaktär — som exempel kan nämnas luftföroreningar som påverkar flera länders miljö samtidigt.

Det hittillsvarande svenska engagemanget har utvecklats på bred front under de senaste åren. Svensk bilindustri samt svenska företag inom informationsteknologibranschen deltar i det inom Eureka initierade projektet PROMETHEUS för utvecklandet av s.k. ”intelligent” biltrafik. Statliga aktörer, bl. a. styrelsen för teknisk utveckling, televerket, VTI och vägverket, deltar i PROMETHEUS men också i det av EG initierade samarbetsprogrammet DRIVE. Syftet med DRIVE är att genom introduktion av avancerad informationsteknologi och telekommunikation öka trafiksäkerheten, förbättra kapaciteten och effektiviteten i vägtrafiksystemet samt att minska de negativa miljöeffekterna av vägtrafiken i Europa. Även transportforskningsberedningen har som ansvarigt sektorsforskningsorgan hittills engagerats framför allt som statlig garant för svenska forskares deltagande i DRIVE-projektet. De totala svenska statliga insatserna på området under åren 1988 — 1990 uppgår till ca 90 milj. kr., varav ca 40 milj. kr. avser DRIVE-programmet. 141

Det är viktigt med fortsatt satsning på internationell forskning. Det Prop. 1989/90:90

svenska deltagandet är redan betydande. Regeringen gav därför i augusti Avsnitt 15 1989 ett uppdrag till TFB att samordna de svenska statliga insatserna inom Kommuramen för de curopeiska FoU-samarbetsprojekten på vägtrafikområdet. nikationsdep. Uppdraget innefattar dels utformningen av en långsiktig strategi för svenskt statligt deltagande i de berörda projekten, dels fastställandet av former för att skapa ett svenskt försöksområde för demonstration och utprovning av ny teknik. Statens engagemang i programmen skall bygga på en helhetssyn utgående från de trafikpolitiska målsättningar som statsmakterna lagt fast. Särskild vikt skall fästas vid målsättningarna beträffande vägtrafikens miljöeffekter.

Det forskningsarbete som sedan år 1989 bedrivits inom DRIVE avslutas under år 1992. Inom EG pågår för närvarande förberedelser för nästa fas, etapp två, i detta forskningssamarbete. Några beslut om omfattning och inriktning har ännu inte fattats.

15.3¶Regeringens syn på transportforskningens fortsatta inriktning

15.3.1 Attidentifiera och bygga upp en kunskapsbas

Det finns två grundläggande krav som kan ställas när det gäller den fortsatta transportforskningen.

Transportforskningen skall för det första ta fram underlag för åtgärder som krävs för att uppnå de av riksdagen beslutade trafikpolitiska målen. Särskilt bör målen för infrastrukturen, miljön och trafiksäkerheten uppmärksammas. Transportforskningsberedningen har under hösten 1989 till regeringen redovisat vilka behov av FoU-insatser som beredningen nu ser med anledning av de trafikpolitiska målen. Det är angeläget att liknande redovisningar kan presenteras även från övriga myndigheter som bedriver forskning inom transportområdet. I TFB:s samordningsroll ingår att redovisa hur forskningsinsatserna anpassats till de trafikpolitiska målen och då särskilt de områden som angivits som prioriterade enligt ovan.

Transportforskningen skall även skapa handlingsberedskap inför problem som inte kan förutses i dag och bygga upp en kunskapsbas inför framtiden. Detta är en av transportforskningsberedningens huvuduppgifter. Det är här viktigt att peka på det samband som finns mellan tillämpad FoU inom transportsektorn och den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen inom högskolan. Denna senare forskning behövs för att vidmakthålla och utveckla kunskaps- och kompetensbasen inom transportforskningen. Högskolan kan emellertid också bidra med kompetens i utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt, exempelvis vad gäller metodikfrågor och utvärdering.

I 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 5) påpekades på behov av ett ökat ansvar från scktorsforskningsorganen för att stärka högskolan. Transportforskningsberedningen bör därför, som sektorsansvarigt samordningsorgan, även fortsättningsvis medverka till en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Redan i dag svarar universitet och högskolor för ca 142

50 246 av den forskning som beredningen fördelar medel till. TFB medver- = Prop. 1989/90:90 kar också till en ökad samverkan med forskare vid högskolan genom att — Avsnitt 15 stimulera institutionerna att upprätta fleråriga ramprogram till vilka TFB Kommukan bevilja visst basstöd. Vidare finansierar TFB i dag ett antal tjänster vid nikationsdep. olika högskolor. En strävan från beredningens sida är att öka detta antal tjänster samt att bevilja medel till dessa tjänster och vissa projekt för en längre tid än nuvarande tre år.

Samverkan mellan statens väg- och trafikinstitut och högskolan sker på olika nivåer och på olika sätt. VTI har en rad kvalificerade forskare, bl.a. verksamma vid högskolan som adjungerade professorer. Ytterligare andra forskare inom institutet handleder också forskarstuderande med examensuppgifter med anknytning till VTI:s verksamhet.

Som tidigare har nämnts föreslås förstärkta resurser för kollektivtrafikforskning. Detta bidrar givetvis också till att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom detta område vid högskolan.

Regeringen anser att ytterligare medel skall tilldelas VTI och TFB för den kommande treårsperioden.

15.3.2 Fortsatt uppbyggnad av järnvägsforskningen Som en särskild fråga beträffande inriktningen av den fortsatta transportforskningen bör uppmärksammas att resursförstärkningen nu medger att VTI kan fortsätta uppbyggnaden av järnvägsforskningen. I tre tidigare riksdagsbeslut — järnvägspolitiska beslutet år 1985, forskningspolitiska beslutet år 1987 och trafikpolitiska beslutet år 1988 — har det slagits fast att det järnvägsorienterade forsknings- och utvecklingsarbetet borde få en större andel av de totala FoU-resurserna. Så har också skett — VTI har under de senaste tre budgetåren (1987/88— 1989/90) tilldelats 1,6 milj. kr. för att bygga upp en baskompetens inom området. VTI har i dag en särskild enhet för järnvägsforskning och planerar att tillsätta ett särskilt programråd med representanter från banverket, SJ och andra intressenter. Programrådets uppgift blir att prioritera och samordna VTI:s kommande Järnvägs-FoU.

För TFB gäller att merparten av engagemanget beträffande järnvägsforskningen kommer att ligga inom ramen för den verksamhet som initicrats av TFB:s ledningsgrupp för lokal och regional tågtrafik. Den mer långsiktiga forskningen kommer dock att finansieras med TFB:s ordinarie medel. Under budgetåren 1988/89—1991/92 planerar TFB att satsa ca 2,5 milj. kr. på järnvägsforskning. Som exempel på nu pågående projekt kan nämnas alternativa bansystem för persontrafik i stadsregioner samt de nya snabbtågen.

En samverkansgrupp för järnvägsforskning bildades år 1987. I gruppen ingår representanter för TFB, VTI, SJ, banverkcet, styrelsen för teknisk utveckling (STU), industrin och högskolan. Gruppen har under hösten [989 utarbetat ett järnvägsforskningsprogram.

VTI pekar på att hittillsvarande programarbete med bl.a. TFB, SJ och banverket har visat på många angelägna forskningsområden. Fortfarande finns emellertid vissa oklarheter, exempelvis beträffande hur stora resurser 143

SJ och banverket kommer att avsätta för långsiktig forskning. Diskussioner pågår också beträffande former, innehåll och resursfördelning vad Avsnitt 15 gäller den forskning som på uppdrag av SJ och banverket bedrivs vid VTI. .Kommu- VTI konstaterar vidare att den kommande järn vägsforskningen vid insti- — nikationsdep. tutet kommer att bero mycket på VTI:s möjligheter att bygga upp en för | uppdragsgivarna intressant och kvalitativt hög baskompetens.

Regeringen har fått veta att både SJ och banverket ställer sig positiva till en ytterligare uppbyggnad av den grundläggande järnvägsforskningen vid VTI. S/ använder redan i dag VTI:s kompetens inom säkerhetsområdet. Hittills handlar det om projekt för ca 700000 kr. SJ har för avsikt att fördjupa samarbetet inom detta område. Ett samarbetsavtal är under utarbetande som huvudsakligen kommer att innehålla kvarliggande av olika samarbetsformer och de forskningsområden som kan bli aktuella att behandla. Banverket framhåller angelägenheten av att VTI ges möjlighet att bygga upp egen baskunskap och grundkompetens inom de järnvägsspecifika områdena. Banverkets kostnader för forskning och utveckling uppgick under år 1989 till 30—35 milj. kr. varav 10—15 milj. kr. till FoUuppdrag vid bl. a. VTI och högskolor. Av dessa gick under år 1989 ca 500 000 kr. till VTI. Även järnvägsinspektionen använder redan i dag VTI:s kompetens i järnvägsforskning.

Regeringen bedömer att det medelstillskott som nu föreslås för VTI:s del ger institutet en möjlighet att motsvara den ökade efterfrågan på järnvägsforskning som kan väntas från bl.a. SJ och banverket. Det är samtidigt viktigt med en uppföljning under de närmaste åren av hur efterfrågan beträffande VTI:s järnvägsforskning utvecklas. De anslagsmässiga konsekvenserna behandlas under avsnittet om anslagsfrågor för VTI.

Även högskolan har en viktig roll när det gäller den framtida järnvägsforskningen. SJ har särskilt pekat på detta mot bakgrund av att grundläggande FoU inom järnvägsområdet berör en lång rad av discipliner — det behövs således tvärvetenskapliga satsningar. Både SJ och banverket har också redan i dag etablerat samarbete med högskolan. Transportforskningsberedningen, styrelsen för teknisk utveckling, statens järnvägar, banverket och ABB finansierar tillsammans ett ramavtal med Kungl. Tekniska Högskolan för järnvägsforskning. Också VTI har goda förutsättningar att bedriva tvärvetenskapliga FoU inom järnvägsområdet.

15.4¶Transportforskningsberedningens organisation och arbetssätt

En nordisk expertgrupp har nyligen presenterat en utvärdering av transportforskningsberedningens verksamhet för regeringen. Gruppen har på grund av bl.a. intervjuer kommit fram till vissa slutsatser och förslag.

15.4.1 Expertgruppens förslag När det gäller den svenska transportforskningens organisation anser expertgruppen att transportforskningsberedningen även fortsättningsvis bör vara ett forskningsfinansierande organ. TFB rekommenderas att skaffa sig 144

djupare och bättre insikt i det totala behovet av transportforskning och Prop. 1989/90:90

finansiering av densamma. Vidare bör TFB och VTI samordna sina verk- = Avsnitt 15 samheter mer än vad nu är fallet. Kommu-

Vad gäller planeringen av FoU-verksamheten föreslås bl. a. att TFB bör = nikationsdep.

genomföra en ny typ av framtidsstudier för transportsektorn som bygger på bestämda förutsättningar bl.a. i fråga om miljö- och trafiksäkerhetsmål. TFB bör också se över sina forskningsprogram och utarbeta en strategi för revision av dessa.

Gruppen har ingående behandlat samordningen av FoU inom transportområdet och konstaterat att TFB inte har några praktiska möjligheter att klara denna uppgift som den i enlighet med sin instruktion är ålagd. Uppgiften bör således, enligt expertgruppen, tas bort eller också bör TFB ges möjlighet att samordna forskningen i enlighet med instruktionen.

15.4.2 Regeringens överväganden TFB:s styrelse har i en skrivelse till regeringen kommenterat vissa frågor i utvärderingsrapporten. Särskilt bör uppmärksammas styrelsens syn på TFB:s samordningsroll och hur den bör utformas i framtiden. Styrelsen anser att TFB:s möjligheter att samordna transportforskningen bör förstärkas.

Regeringen anser, i likhet med TFB:s styrelse, att samordningen av transportforskningen bör vara en uppgift för TFB. En grupp för samordning av transportforskning bör således bildas under ordförandeskap av TFB. I gruppen bör ingå företrädare för de myndigheter, som bedriver transportforskning eller forskning med nära anknytning till transportsektorn.

En uppgift för gruppen bör vara att informera om och översiktligt behandla myndigheternas årliga forsknings- och utvecklingsprogram. Härigenom kan samordnings- och avgränsningsfrågor för transportforskningen klaras ut. Gruppens uppgift bör vidare vara att överväga behov av samfinansiering av projekt, tjänster och ramprogram vid högskolorna.

Vad gäller planeringen av FoU-verksamheten är det, såsom framhålls i utvärderingsrapporten, viktigt att transportforskningsberedningen genomför framtidsstudier för prioriterade områden inom transportsektorn, mot bakgrund av uppställda mål för t. ex. miljön och trafiksäkerheten. Ett bra exempel på en sådan studie är den nyligen publicerade delrapporten från transportforskningsberedningen ”Luftföroreningar från trafik. Utveckling och påverkansmöjligheter”.

10 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

| . a > Avsnitt 15

I prop. 1989/90:100 (bil. 8 s. 139) har regeringen föreslagit riksdagen att, i Kommuavvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under nikationsdep. angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

I 1. Statens väg- och trafikinstitut 1000 kr. 12. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut 41960 000 kr. I 3. Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av

viss basutrustning 5000 000 kr. 14. Transportforskningsberedningen 39 220 000 kr.

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Sjätte huvudtiteln

I. Transportforskning

I 1. Statens väg- och trafikinstitut

12. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1988/89 Utgift 41143 900 1989/90 Anslag 41 960 000 1990/91 Förslag 44 881 000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instruktion till huvuduppgift att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet som avser vägar och järnvägar, vägtrafik och järnvägstrafik samt säkerhet i sådan trafik. Institutet skall också bedriva informations- och dokumentationsverksamhet inom sitt verksamhetsområde.

VTI leds av en styrelse. I denna ingår generaldirektören och åtta andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisationerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår till ca 200 personer. Institutet är administrativt uppdelat på fem avdelningar: en vägavdelning, en trafikant- och fordonsavdelning, en trafikavdelning, en järnvägsenhet samt en driftavdelning. Verksamheten är för närvarande indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, trafikant och fordon, järnväg samt myndighetsuppgifter.

VTI:s verksamhet finansieras med 40 246 bidrag direkt över statsbudgeten, dels med 60 90 av uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser att täcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedel används huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att institutets attraktionskraft som uppdrags- 146

myndighet kan öka samt för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas. Till Avsnitt 15 grund för VTI:s verksamhet ligger ett av institutet utarbetat s.k. rampro- Kommugram samt en stor del uppdragsforskning. nikationsdep.

VTI:s anslagsframställning Institutet föreslår i sin anslagsframställning en ökning av anslaget I 2. (Bidrag till VTI) med 4 90 för budgetåret 1990/91.

Institutet redovisar även ett besparingsalternativ som innebär att det treåriga huvudalternativet inleds med en tvåprocentig real nedskärning budgetåret 1990/91. VTI avvisar dock detta alternativ. Behovet av en stark egen FoU beror framför allt på att det enligt alla erfarenheter krävs en väl etablerad och erkänd forskning på hög nivå för att uppdragsgivare skall anlita institutet. Risken för ett negativt rörelseresultat för VTI:s del ökar också på grund av att 8096 av uppdragsgivarna är statliga organ som själva i flera fall har fått sina anslag minskade.

Institutet föreslår i sin anslagsframställning även att 5 milj. kr. per år anslås till järnvägsforskning för att tillsammans med SJ och banverket kunna fullfölja och utöka den av regeringen uttalade prioriteringen av järnvägsforskning.

Under förutsättning att dessa krav uppfylls anser institutet att namnet bör ändras från statens väg- och trafikinstitut till statens transportforskningsinstitut.

Regeringens överväganden I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den föreslagna ändringen.

1989/90 Beräknad ändring

1990/91 Personal (årsarbetskrafter) 204 + 6 Kostnader (tkr)

Intäkter

I milj. kr. för budgetåret 1990/91, 3 milj. kr. för budgetåret 1991/92 samt = Prop. 1989/90:90 2 milj. kr. för budgetåret 1992/93, dvs. totalt 6 milj. kr. realt under Avsnitt 15 treårsperioden. Nytillskottet skall användas uteslutande för utökning av Kommujärnvägsforskningen. nikationsdep.

Regeringens bedömning är att den fortsatta uppbyggnaden av ett järnvägsinriktat FoU vid VTI i Linköping bör kunna möjliggöras genom dessa medel. De ytterligare medel som krävs för att bygga ut järnvägsforskningen till erforderlig omfattning förutsätter regeringen kan tas fram genom omprioritering inom ramen för befintliga medel. Vi utgår från att utvecklingen av järnvägsforskningen vid VTI kan främjas genom samarbetsavtal mellan å ena sidan SJ och banverket och å andra sidan institutet i enlighet med riktlinjerna i den trafikpolitiska propositionen.

Sedan länge har VTI ett samarbetsavtal med vägverket om forskning inom vägområdet. Särskilda femåriga program finns för detta ändamål. Vi förutsätter att vägverkets uppdragsforskning hos VTI, som utgör drygt en tredjedel av den totala uppdragsvolymen vid institutet, även fortsättningsvis kan bibehållas på en hög nivå.

Miljöfrågorna utgör en viktig del av trafikpolitiken. Behovet av kunskap är stort. Det handlar om att få bättre insikt i sambanden mellan utsläpp och effekter på människan och miljön, liksom att bättre kunna värdera effekterna av utsläppen. Man kan dock inte vänta med att vidta åtgärder till dess att fullständig kunskap erhållits. Då kan det vara för sent. FOU har därför en viktig funktion i regeringens politik för att begränsa trafikens miljöproblem. Miljö- och energiforskningen bör således prioriteras inom den resursram som VTI förfogar över.

Som tidigare har framhållits finns ett stort behov av trafiksäkerhetsforskning. Som också framhölls i det trafikpolitiska beslutet år 1988 skall trafiksäkerhetsarbetet vara offensivt, utnyttja modern teknologi och baseras på vetenskapliga rön. Enligt regeringens mening har bl. a. VTI kompetens som bör kunna nyttiggöras för att trafiksäkerhetsmålen skall kunna realiseras. Sedan länge finns ett etablerat samarbete mellan trafiksäkerhetsverket och statens väg- och trafikinstitut. Därmed finns goda förutsättningar för att det samlade trafiksäkerhetsarbetet kan nyttiggöra sig VTI:s forskningsresultat inom detta område.

Budgetförslaget beträffande statens löne- och pensionsverk innebär att kostnaderna för pensionsadministration skall täckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Regeringen har i sin medelsberäkning tagit hänsyn till dessa avgifter.

Vad gäller samordningen av transportforskningen har vi under avsnittet 15.4 Transportforskningsberedningens organisation och arbetssätt redovisat hur beredningen skall fullfölja denna uppgift.

Regeringen anser att namnfrågan bör övervägas ytterligare i samråd med institutet.

Ärendet till riksdagen

Avsnitt 15 Regeringen föreslår

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret Kommu-

nikationsdep.

1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för

budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 44 881 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

I 3. Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning

1989/90 Anslag 5000 000 1990/91 Förslag 5000 000

VTI:s anslagsframställning En stor del av institutets nuvarande utrustning finansierades i samband med utlokaliseringen till Linköping. Denna utrustning är nu över 10 år gammal och måste enligt VTI successivt förnyas för att institutet skall bibehålla och vidareutveckla sin kompetens. Institutet saknar möjligheter att fondera medel i den omfattning som behövs för sådana tillfälliga och relativt omfattande återinvesteringar. För detta krävs att extraordinära finansieringsåtgärder prövas. För budgetåret 1990/91 begär institutet ett oförändrat anslag om 5 milj. kr. Det totala medelsbehovet uppgår enligt VTI till ca 25 milj. kr. uppdelat på en femårsperiod med början budgetåret 1989/90.

Regeringens överväganden Regeringen delar VTI:s bedömning av medelsbehovet för budgetåret 1990/91 vad gäller anskaffning av viss basutrustning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av

viss basutrustning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservations-

anslag på 5 000 000 kr.

Avsnitt 15 1988/89 Utgift 35 794 000 Reservation 13 769 000

Kommu- 1989/90 Anslag 39 220000

nikationsdep. 1990/91 Förslag 40133 000

Transportforskningsberedningen (TFB) har enligt sin instruktion till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet.

TFB:s ansvarsområde är stort — det omfattar transporter på land, till sjöss och i luften. Inom detta ansvarsområde avser insatserna hela kedjan från långsiktig kunskapsuppbyggnad, över tillämpad forskning till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt. Forskningen är inriktad såväl på transporternas konsekvenser som på deras förutsättningar och funktion i olika avseenden. Fr.o. m. den 1 juli 1989 har TFB vidare ansvar för att administrera forskning rörande post- och telekommunikationer.

TFB:s samordning av olika forskningsinsatser sker för närvarande främst genom att TFB underlättar informationsutbyte mellan olika organ.

TFB leds av en styrelse på nio personer. Vid beredningen finns ett kansli på 14 personer som leds av överdirektören, samt en rådgivande delegation som företräder olika intressenter på transportforskningens område.

Beredningen arbetar enligt ctt långsiktigt forskningsprogram och verksamheten har indelats i följande områden: gemensamma frågor (miljö och energi, järnväg samt infrastruktur), persontransporter, godstransporter och materialadministration, trafiksäkerhet, samhälls- och transportekonomi, post- och telefrågor samt information och dokumentation.

TFB:s anslagsframställning TFB föreslår i sin anslagsframställning ett ökat anslag för FoU-verksamhet till 42 milj. kr. vilket skall jämföras med 32,5 milj. kr. för innevarande budgetår. TFB pekar på att stora forskningsbehov finns inom transportområdet. Under de kommande åren förutser TFB att flera problem får ökad tyngd — inte minst kommer miljöproblemen inom transportområdet att kräva stora insatser. Ytterligare forskning kommer således att behövas inom bl. a. kollektivtrafik- och järnvägsområdena. Den resurstilldelning som TFB förordar, 42 milj. kr. per år under den kommande treårsperioden, kommer därutöver att användas till områdena dokumentations- och informationsförsörjning, extern informationsverksamhet, forskning kring den framtida infrastrukturen, energirelaterad transportforskning samt forskning kring trafiksäkerhet och persontransporter.

Om inte TFB tilldelas ytterligare medel till FOU-insatser kommer det enligt beredningen att leda till stora svårigheter att få igång rimliga forskningsinsatser på de av TFB prioriterade områdena. TFB har också krav på sig att i ökad utsträckning bevaka den internationella transportforskningen. Under budgetåret 1988/89 har TFB också tecknat kontrakt med flera svenska forskare för arbete inom EG-projektet DRIVE. TFB kommer enligt dessa kontrakt att satsa ca 5 milj. kr. per år under en treårsperiod. Ytterligare en viktig orsak till att nya satsningar inte blir möjliga annat än 150

på sikt vid oförändrad anslagsnivå är enligt TFB att en stor del av FoOU- = Prop. 1989/90:90 medlen är uppbundna i långsiktiga projekt. Därtill kommer att den ingåen- = Avsnitt 15

de reserv av medel som TFB under de senaste åren förfogat över nu har. Kommu-

krympt allteftersom insatserna för att rekrytera nya forskare till området — nikationsdep.

burit frukt och framtagna forskningsprogram börjat genomföras. Beredningen begär slutligen även att få göra åtaganden under anslaget I 4. för budgetåret 1991/92 om 33,6 milj. kr., för budgetåret [992/93 om 23,1 milj. kr. samt för budgetåren 1993/94-— 1994/95 om 5 milj. kr./år.

Regeringens överväganden

I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den föreslagna förändringen av medelstilldelningen.

1989/90 Beräknad ändring

1990/91 Personal 14 1 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 6222 + 345

(därav lönekostnader) (3921) (+ 220) Lokatkostnader 522 + 94 Bidrag till forskning, utveckling och

demonstrationsprojekt 32476 +6474+ Uppdragsforskning 1 0 Totalt 39221 +6913 Inkomster (tkr) Anslag I 4. Transportforsknings-

+ Inkl. medel till energirelaterad transportforskning (6 000 tkr.)

Regeringen föreslår en allmän nivåhöjning av TFB:s FoU-medel med 2 milj. kr. för budgetåret 1990/91, 1 milj. kr. för budgetåret 1991/92 samt 1 milj. kr. för budgetåret 1992/93, dvs. totalt 4 milj. kr. realt under treårsperioden. Nivåhöjningarna skall möjliggöra ytterligare forskningsinsatser inom de av beredningen prioriterade områdena. Regeringen föreslår vidare att ökade medel tilldelas TFB för dess roll i den energirelaterade transportforskningen — härigenom förstärks TFB:s roll på detta område under den kommande treårsperioden. I avsnitt 23 redovisas ett nytt treårigt energiforskningsprogram och integrerade forskningsinsatser på energiområdet. Vi föreslår att TFB årligen får disponera 6 milj. kr. per år för energiforskningsinsatser under treårsperioden 1990/91—1992/93. En viss del av resurserna bör kunna användas till kanslifunktioner hos TFB. TFB:s utökade roll på detta område möjliggör att kunskapen om trafiksystemen och deras interaktion med omgivande system kan förbättras. För samtliga transportslag erfordras fortsatta systemstudier för att belysa effekter på energianvändning och miljö av alternativa transportlösningar, övriga konsekvenser av sådana förändringar samt behov av styrmedel. Målet är att 151

på lång sikt få fram miljöanpassade trafiksystem lokalt, regionalt och natio-

nellt. Avsnitt 15

Regeringen finner att den inriktning av forskning och utveckling som Kommu-

TFB planerar för den kommande treårsperioden karaktäriseras av en bred = nikationsdep.

täckning samtidigt som den inriktas mot områden som är prioriterade för att forskningen skall kunna vara ett medel att nå de olika trafikpolitiska mål som riksdagen lagt fast. Här bör särskilt nämnas en ökad satsning på miljö- och energiforskning, trafiksäkerhetsforskning, forskning kring infrastrukturens betydelse, persontransporterna, inte minst kollektivtrafik, samt det internationella forskningssamarbetet.

Som tidigare nämnts bör en del av de utökade medel som föreslås tilldelas TFB för dess roll i den energirelaterade transportforskningen kunna användas till kanslifunktioner hos TFB. Vidare innebär förslaget i 1990 års budgetproposition beträffande statens löne- och pensionsverk att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen av transportforskningsberedningens förvaltningskostnader har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Regeringen föreslår vidare att beredningen får disponera de medel den begärt för budgetåren 1991/92—1992/93. Detta ger TFB fortsatt möjlighet att även framöver stödja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid universitet och högskolor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. attriksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 40 133 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att transport-

forskningsberedningen får besluta om statligt stöd till forskning,

utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1991/92 och

1992/93 inom en ram av 33 600.000 kr. resp. 23 100000 kr.

16¶Finansdepartementets verksamhetsområde / rop. DN 20:90

| a |

vsnitt I

16.1¶Forskningens inriktning Finansdep.

Inom finansdepartementets verksamhetsområde bedrivs för närvarande viss forskning vid konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa forsknings- och utvecklingsinsatser av ekonomiska rådet, nordiska ekonomiska forskningsrådet, nordiska skattevetenskapliga rådet samt inom ramen för långtidsutredningarna. Byggnadsstyrelsen förvaltar de kungliga slotten. För byggnadsvården av slottsfastigheterna erfordras ett utvecklat forskningsoch utvecklingsarbete.

16.2¶Ekonomisk forskning

Konjunkturinstitutet är ett forsknings- och utredningsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet samt att utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.

Forskningsverksamheten har under senarc år utvidgats väsentligt, bl. a. genom arbete i samband med uppbyggnaden av en ekonometrisk konjunkturmodell. Forskningen har också fått en bredare inriktning genom att ansvaret för att utveckla modeller för analys av makroekonomiska frågeställningar på medellång och lång sikt har förts över från finansdepartementet till institutet.

Ett vetenskapligt ekonomiskt råd inrättades av regeringen år 1987 med uppgift att initiera och redovisa forskning samt bistå finansdepartementet och konjunkturinstitutet med råd i vetenskapliga frågor. Ekonomiska rådet har nära samarbete med konjunkturinstitutet. På initiativ från ekonomiska rådet har inletts projekt för bl. a. tidsserieanalys av konjunkturstörningar och forskning om skatter. I samarbete med finansdepartementet pågår utveckling av s.k. numeriska allmänna jämviktsmodeller och forskning om skatter.

Nordiska ekonomiska forskningsrådet har i uppgift att stödja forskning och utredningar om centrala ämnen i den nordiska ekonomiska debatten. Rådet består av tre ledamöter från varje nordiskt land och fullgör sin uppgift genom att ge stöd till projekt, publicera forskningsrapporter och anordna seminarier. Verksamheten redovisas varje år i en årsbok.

16.3¶Forsknings- och utvecklingsarbete inom byggnadsvården

Regeringen har i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90: 100 bil. 9, s. 28) redovisat riktlinjer för byggnadsvården vid de kungliga slotten.

De kungliga slotten är mycket speciella byggnader och en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Enligt regeringens mening är det viktigt att . byggnadsvården vid dessa slott skapar förutsättningar för ett bevarande av byggnaderna som uttryck för gångna tiders byggnadskonst, både upplevelsemässigt och materialtekniskt. 153

Vården av dessa fastigheter innefattar ett speciellt problem som inte löses enbart genom ökade ekonomiska resurser. Det handlar lika mycket = Avsnitt 16 om ökad kunskap, bättre anpassning av arbetsmetoder och säkrad tillgång Finansdep. på byggnadsmaterial. Det erfordras speciell kunskap och metod för att skapa möjligheter till att underhålla och vidmakthålla byggnaderna på ett sätt som tar hänsyn till deras specifika vårdtekniska och kulturhistoriska förutsättningar. En kompetent byggnadsvård förutsätter tillgång på relevanta material, insikt om äldre tiders byggnadsteknik och byggnaders åldrande samt dessutom en utbildad arbetskraft alltifrån beställare över konsulter till hantverkare. Men det är inte enbart insikten om dessa kvaliteter som medverkar till ett bra resultat. För byggnadsvården är det lika viktigt att en genomtänkt planering föregår ett genomförandeskede och att dessa båda faser är anpassade till den övergripande målsättningen för byggnadsvården.

Byggnadsstyrelsen har det drift- och byggnadstekniska ansvaret för slottsbyggnaderna, medan ståthållarämbetet handhar den dagliga förvaltningen och tillsynen samt vården av slotten tillhörande parker och trädgårdar. Till ståthållarämbetet är knutet ett slottsarkitektkontor. Vid konsthögskolans arkitekturskola bedrivs sedan några år utbildning i restaureringskonst. Vid högskolan finns en professur i ämnet. Nuvarande innehavare är dessutom slottsarkitekt för Stockholms slott.

I 1990 års budgetproposition har regeringen redovisat hur underhållsåtgärder till en total kostnad om 140 milj. kr. vid de kungliga slotten skall kunna planeras och genomföras för att ge god ekonomi på lång sikt. Underhållsåtgärderna beräknas kunna utföras under en tioårsperiod.

Det måste också skapas stabila arbetsförutsättningar för dem som utvecklar kunskap kring byggnadsvården. I detta sammanhang måste flera forsknings- och utvecklingsinsatser aktualiseras, alltifrån materialteknik, klimatfrågor m. m. till plancringsfrågor.

Inom konsthögskolans arkitekturskola finns kunskap i restaureringsfrågor. Tillsammans med de personer inom byggnadsstyrelsen, ståthållarämbetet och slottsarkitektkontoret, som har lokalkännedom om slottsbyggnaderna, kan dessa utgöra en bas för ett utvecklat forsknings- och utvecklingsarbete till stöd för de planerade underhållsåtgärderna på slotten och trädgårdarna.

Den kunskap som kan utvecklas i detta sammanhang är av betydelse inte bara för underhållet av slottsbyggnaderna. Byggnadsstyrelsen förvaltar ett stort bestånd av äldre byggnader. Dessa är i princip uppförda med samma byggnads- och materialteknik som slotten och uppvisar därför i stort sett likartade underhållsproblem, såväl tekniskt som hanteringsmässigt.

Regeringen anser det därför viktigt att vissa frågor om forskning och utvecklingsarbete inom byggnadsvården behandlas i sammanhang med underhållsinsatserna vid de kungliga slotten. Regeringen kommer att vidta de åtgärder för detta som behövs.

Avsnitt 16 Det förslag till reformering av skattesystemet som nyligen lagts fram är

Finansdep. synnerligen genomgripande. Reformen kommer att förändra förutsättningarna för ekonomins funktionssätt och påverka beteendet hos de ekonomiska aktörerna. I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90: 100 bil. 9) har regeringen föreslagit att skattereformen skall utvärderas. I denna utvärdering ingår vissa forskningsuppdrag och av de 5 milj. kr. som regeringen beräknat för utvärderingen under budgetåret 1990/91 under anslaget Riksskatteverket kan ca I milj. kr. beräknas avse forskningsuppgifter.

Avsnitt 17

verksamhetsområde

Utbildningsdep.

Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör dels grundforskning och forskarutbildning (17.1—2), dels forskning för kultur (17.3), forskning inom skolväsendet (17.4) och forskning för högskolan (17.5).

17.1¶Grundforskning och forskarutbildning

17.1.1 Omfattning och inriktning

Universitet och högskolor har tillsammans med forskningsråden huvudansvaret för grundforskningen i Sverige. I det följande ges en kortfattad beskrivning av denna forskning. Det är naturligtvis omöjligt att ge en detaljerad och heltäckande bild av denna utomordentligt omfattande och varierande verksamhet. En fullständig verksamhetsvärdering, t. ex. i form av en analys av kvaliteten i svensk forskning är självfallet än svårare att göra. Internationella utvärderingar, uppgifter om avlagda doktorsexamina, publicering i vetenskapliga tidskrifter m. m. ger dock ett visst underlag för att göra även sådana bedömningar. En sammanfattande redovisning kommer att ges i det följande.

Högskolemyndigheterna har i sina anslagsframställningar redovisat en rad uppgifter om resursanvändning och resultat. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i verksamhetsberättelsen för högskolan, Året som gick, UHÄ-rapport 1989:8, på grundval av uppgifter från högskoleenheterna, gett en övergripande redovisning av högskolans verksamhet budgetåret 1987/88. Statistiska centralbyrån (SCB) har i samarbete med UHÄ i enlighet med ett regeringsuppdrag redovisat en ämnesuppdelad statistik över högskolornas forskningsresurser, vilken kommer att publiceras under våren 1990.

Av de samlade utgifterna för forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige år 1987, har 1 I miljarder kronor eller 37 procent utnyttjats för verksamhet vid universitet och högskolor.

Medlen för grundforskning anvisas huvudsakligen under anslag för vart och ctt av fakultetsområdena inom högskolan — från vilka också bestrids kostnader för forskarutbildning — och under anslag till forskningsråden. Fördelningen mellan fakultetsanslag, rådsanslag och övriga medel för grundforskning redovisas i diagram 17.1. Inom humaniora och samhällsvetenskap och angränsande områden utgör fakultets- och rådsanslagen den helt övervägande delen av resurserna. Inom det medicinska området finns härutöver medel för klinisk forskning i form av ersättningar till vissa sjukvårdshuvudmän och inom främst naturvetenskaplig forskning finns medel för svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar. Dessa medel redovisas i diagrammet under övrigt. Sveriges lantbruksuniversitet, som hör till jordbruksdepartementets ansvarsområde ingår inte i det material som redovisas i det följande.

Avsnitt 17

milj. kr.

2000 T Utbildningsdep.

1800 +

1600 T

EH Övrigt

E3 Rådsanslag

IH Fakultetsanslag

rv RRRRRRRREE DORIA

humaniora och medicin, odontologi och naturvetenskap och

samhällsvetenskap farmaci teknik

(Källa: regleringsbrev för 1989/90)

Statliga anslag för grundläggande forskning 1989/90. Fördelning på fakultetsanslag, forskningsråd och övrigt.

Andelen rådsmedel är minst inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. De omfattande ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för klinisk forskning täcker vissa kostnader som inte inkluderats i övriga poster, vilket gör att det inte fullständigt går att jämföra beloppen i ovanstående diagram. För teknisk forskning på eget programansvar finns i dag endast mycket begränsade rådsmedel avsatta inom ramen för anslaget till styrelsen för teknisk utveckling.

Högskoleenheternas ekonomiska resurser

Inom högskolan bedrivs grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning. Resursfördelningen mellan verksamhetsområdena

framgår av diagram 17.2. Lokalkostnaderna, som hänför sig både till grundläggande utbildning och forskning, redovisas särskilt.

Diagram 17.2.

6000 + milj. kr.

EJ 1986/87 3000 IE 1987/88

1000 1

Grundläggande Forskning Lokaler m m

högskoleutbildning

(Källa: UHÄ-rapport 1989:8)

Högskoleenheternas totala resurser budgetåret 1987/88. 158

Av diagrammet framgår att forskningen och forskarutbildningen utgör den Prop. 1989/90:90

dominerande delen av högskolornas verksamhet. Avsnitt 17

Uppdelningen mellan olika finansieringskällor framgår av diagram 17.3. Utbildningsdep.

Diagram 17.3.

Ersättning för

uppdragsutbildning.

Lokalkostnader m. m.

Anslag till

grundläggande

högskoleutbildning

Icke statliga

forskningsmedel

Övriga statliga

forskningsmedel

Fakultetsanslag

(Källa: UHÄ-rapport 1989:8)

Högskoleenheternas finansiering budgetåret 1987/88.

Övriga statliga forskningsmedel utgörs av anslag från forskningsråd och myndigheter med ett sektorsforskningsansvar, t.ex. styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Icke statliga forskningsmedel utgörs av medel för uppdragsforskning åt företag, kommuner och andra. Omfattningen av uppdragsutbildningen är, i jämförelse med uppdragsforskningen, utomordentligt begränsad.

Lokalkostnaderna utgör 16 procent av högskolans kostnader.

Omfattningen av projektmedel och finansieringen av dessa varierar betydligt mellan fakulteterna. Externfinansieringens andel av verksamheten framgår av diagram 17.4. Av högskolans resurser för forskning och utveckling svarar högskoleanslagen totalt för mindre än hälften. Teknisk och medicinsk fakultet har de största andelarna externa medel. Inom främst humanistisk men även inom samhällsvetenskaplig fakultet är dock fakultetsanslagen den dominerande finansieringskällan. Medel från styrelsen för teknisk utveckling och statens råd för byggnadsforskning redovisas i det följande under rubriken rådsmedel.

Avsnitt 17

1800 milj kr Utbildningsdep.

1600 1400 +

1200 + E Övrigt

1.000 + | 0 Övriga statliga

Rådsanslag 800 T MH Fakuhetsanslag 600 T 400 T 200 T

0 +

Humaniora Samhälls- Medicin Matematik- Teknik

vetenskap naturvetenskap od

Utgifter för forskning och forskarutbildning budgetåret 1988/89.

Fördelning på fakultetsområden.

Fakultetsanslag anvisas till elva högskoleenheter inom utbildningsde-

partementets verksamhetsområde.

Högskoleenheter med fakultetsorganisation finns på sju orter i landet. Den regionala fördelningen av fakultetsanslagen framgår av diagram 17.5. Av intresse är hur resurserna är fördelade i relation till antalet invånare i olika delar av landet. Fakultetsanslagen per invånare i de tidigare högskoleregionerna har lagts in i diagrammet. Anslagsnivån, både absolut och relativt är högst i stockholmsregionen. Resurserna i Göteborg och särskilt Lund är i förhållande till invånarantalet väsentligt lägre trots att dessa orter har en fullt utbyggd forskningsorganisation med samtliga stora fakulteter. Universitetet i Linköping saknar bl.a. humanistisk och matematisknaturvetenskaplig fakultet, vilket gör att siffrorna inte är fullständigt jämförbara.

Diagram 17.5.

Prop. 1989/90: 90

—

Avsnitt 17

SO0 ar Anslag i L TF 00

milj hr. Anslag per Utbildningsdep.

- . + as0 invånare

00 + i Tepgronen

. TN

6004

| T 350

sw + SE 4 a00 | OC Fakultetsanslag

0 pat

. N Le” 2 :6-- Ansiag för forskning och forskarutbildning

00 + NA T 250 beraknart per invånare i regiunen

0 + 200 2

150

200 4

7 100

MX + 50

nn + + + t + [4

Stockholm Uppsala Dinkopimg Lund — Göreborg Umeå

Högskolans fakultetsanslag budgetåret 1989/90. Fördelning på orter. Anslagen i relation till antalet invånare i regionen.

Den av SCB framtagna statistiken över högskolans forskning ger värdefull information om resursernas fördelning mellan ämnesområden inom fakulteterna och om vilka externa medel som finns inom olika delar av de olika fakulteterna. Tidigare har uppgifter av detta slag saknats. I det följande redovisas en bearbetning av uppgifter från SCB:s material för vart och ett av fakultetsområdena. Teologi redovisas dock tillsammans med humaniora, juridik tillsammans med samhällsvetenskap.

Samtliga universitet och högskolor har lämnat underlag till SCB.! För överblickens skull har endast de största enskilda ämnesområdena särredovisats i nedanstående diagram. Inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap kan verksamheten redovisas under ett mindre antal ämnesområden som tillsammans täcker huvuddelen av den totala verksamheten. Inom medicin och teknik är situationen annorlunda genom att verksamheten är uppdelad på ett större antal små ämnesområden, vilka inte på något enkelt sätt kan sammanföras. För dessa fakulteter redovisas endast de största ämnesområdena. Dessa täcker inom medicinsk fakultet 67 procent av den samlade verksamheten och inom teknisk fakultet 63 procent.

! Universitetet i Göteborg har endast redovisat material avseende vissa fakulteter

11 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

Diagram 17.6.

milj. kr. Avsnitt 17

[RIDE

Utbildningsdep.

100 4

80 | OO Övrigt

EH Övriga statliga

60 1

PA Rådsanslag

I Fakultetsanslag 40 3

04 Euro- = Historia = Este- = Lingvis- Arkeo- Teologi Filosofi Utomeu- Övrigt peiska tiska tik logi ropeiska språk ämnen språk

Forskningsutgifter inom humanistisk och teologisk fakultet budgetåret 1988/89. Amnesområden och finansieringskällor.

Diagram 17.7.

milj. kr. 80 T 70 7 60 4 OC Övrigt 50 4 EH Övriga statliga 40 4 Rådsanslag

30 4 I Fakultetsanslag

204 10 4

od

Peda- Psyko- Socio- Före- Natio- Stats- Juridik Kultur- Ekono- ADB Övrigt gogik — logi logi — tags- — nal- — veten- geo- — misk eko- eko- — skap grafi — histonomi — nomi tia

Forskningsutgifter inom samhällsvetenskaplig och juridisk fakultet budgetåret 1988/89. Amnesområden och finansieringskällor.

Diagram 17.8.

milj. kr. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

CO Övrigt

H Övriga statliga

P4 Rådsanslag

IH Fakultetsanslag

Mole- — Cell- Mikro- Sam- = Hjärt- Neuro- Fysio- Nerv- Endo- Psykiakylär- — biologi biologi = hälls- och = biologi logi systemet krina tri biologi medicin kärlsys- utom system mm — temet neurobi

Forskningsutgifter inom medicinsk fakultet budgetåret 1988/89. De största ämnesområdena och dessas finansieringskällor.

Diagram 17.9.

Övriga statliga PJ Rådsanslag I Fakultetsanslag

140 120 100 80 60 40 20 0 Cell- Orga- Ekologi Teor., Bio- Geo- Parti- Oorga- Orga- Mate- Atom- Kärn- Konden-Meteo- Övrigt och — nism- fysik. kemi logi, kel- nisk = nisk matik och = fysik serad rologi mole- biologi och minera- fysik kemi kemi = inkl -mole- materia mm kylär- analy- logi, tilläm- — kylbiologi tisk petro- pad = fysik kemi logi

Forskningsutgifter inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet budgetåret 1988/89. Amnesområden och finansieringskällor.

Diagram 17.10. Prop. 1989/90: 90 Avsnitt 17

0¶Övrigt El Övriga statliga Rådsmedel MH Fakultetsanslag

milj. kr. Utbildningsdep.

Informa- Konden- Elektro- Bygg- Tillämpad Kemisk Material- Kemisk Fysisk Energi- Bioteknik Tillverktions- serad — fysik m m nadstek- mekanik och me- förädling och me- planläggn teknik och nings-

teknik — materia nik tallurgisk tallurgisk mm livsm. teknik

proc.utv. prod.tekn teknik

Forskningsutgifter inom teknisk fakultet budgetåret 1988/89. De största ämnesområdena och dessas finansieringskällor.

De personella resurserna för grundforskning och forskarutbildning

Omräknat till helårsinsatser motsvarar de personella resurserna inom grundforskningen sammanlagt 12164 personår budgetåret 1987/88. Fördelningen på olika vetenskapsområden redovisas i följande diagram.

Diagram 17.11.

Antal årsverken

6000 3

5000 4 4000 4 Undervisningssjukhus 3 3.000 4 HH Inom högskolan 2000 4 1000 4 04 Humaniora — Samhälls- Medicin inkl. Naturyeten- Teknik Övrigt inkl. teologi vetenskap = odontologi skap och inkl. juridik och farmaci konstnärl. utvecklingsarbete (Källa: SCB)

Antal årsverken för forskning inom högskolan fördelade på vetenskapsområden budgetåret 1987/88.

Avsnitt 17 Universitets- och högskoleämbetet (UHA), forskningsråden och övriga

Utbildningsdep.

forskningsmyndigheter under utbildningsdepartementet har i anslagsframställningarna redovisat sina övergripande bedömningar för den kommande treårsperioden.

UHÄ föreslår som högst prioriterade åtgärd en uppräkning av fakulteternas basresurser, i första hand för att förstärka forskarutbildningen. Insatserna för forskarutbildningen bör avse alla områden. Särskilt bör forskarutbildningen för högskolans egna behov inom grundutbildningen beaktas. Förstärkningarna bör framförallt användas till att förbättra studiestödet, bl.a. genom att samtliga utbildningsbidrag omvandlas till doktorandtjänster senast budgetåret 1995/96. En fördubbling av antalet doktorsexamina vid nittiotalets mitt bör sättas upp som ett mål. UHÄ har i anslagsframställningen tagit upp en rad frågor rörande forskarutbildningens dimensionering, prioriterade områden, externfinansiering och högskolans internationalisering m. fl. områden. Detta redovisas i anslutning till regeringens behandling av dessa frågor.

Forskningsråden och forskningsrådsnämnden har i sina anslagsframställningar utförligt redovisat sin planering för 90-talet. Särskilt uppmärksammas forskningens kvalitet, internationaliseringsfrågor och forskarrekryteringen. Framförallt framhålls behovet av förstärkta resurser för forskningsprojekt, inklusive forskningsutrustning. En utförligare redovisning av förslagen lämnas under de olika anslagspunkterna.

Uppföljning och utvärdering Medlen för grundforskning fördelas av vetenskapligt kompetenta organ efter en ingående granskning av den vetenskapliga kvaliteten i forskningsprojekten. Regeringen hari de särskilda budgetdirektiv som meddelades för anslagsframställningarna för perioden 1990/91—1992/93 särskilt krävt en analys av verksamheten under femärsperioden 1984/851988/89, både vad gäller resursförbrukning och resultat. Detta material har varit värdefullt för de avvägningar som regeringen nu gör.

UHÄ pekar i verksamhetsberättelsen för högskolan på betydelsen av att kunna bedöma var den svenska forskningen står internationellt. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har varit föregångare när det gäller att utföra utvärderingar med hjälp av utländska expertgrupper. Sådana utvärderingar har rådet genomfört sedan år 1977. Sammanlagt 56 forskningsområden har granskats och man har under år 1989 utvärderat utvärderingarna. Medicinska forskningsrådet (MFR) har gjort kvalitetsbedömningar av svensk medicinsk forskning med hjälp av publikationsanalyser. Forskningsrådsnämnden har under senare år genomfört en rad utvärderingar, bl. a. gällande programmet för livsmedelsforskning, kooperationsforskning, delar av forskningsprogrammet kring naturresurser och miljö samt verksamheten vid kollegiet för samhällsforskning. Härutöver har vissa delområden inom programmet för forskningsinformation utvärderats. Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och UHÄ har gemensamt 165

genomfört två utvärderingar av hela ämnesområden, nämligen i historia och i sociologi med hjälp av forskare från övriga nordiska länder. Styrelsen för Avsnitt 17 teknisk utveckling (STU) har låtit utvärdera forskningen i kemi. Utbildningsdep.

Utvärderingar har också gjorts av temaforskningen i Linköping och av samspelet mellan högskolan och sektorsforskningen (UHÄ-rapporter 1987:9 och 19). Inom högskolan i övrigt pågår också projekt för uppföljning, utvärdering och produktivitetsmätningar.

Utvärderingarna har utmynnat i rekommendationer både till de ansvariga myndigheterna och till forskarna.

Här redovisas vissa slutsatser från några av de ovan nämnda undersökningarna.

NFR:s utvärderingar visar, enligt rådets bedömning, att forskningen håller en internationellt sett hög kvalitet. Rådet framhåller de goda utvärderingsresultaten för det fasta tillståndets fysik och kemi, matematisk analys samt molekylärbiologi, där Sverige intar en framstående position i världens forskning. Geologin däremot är enligt rådet dåligt utvecklad liksom vissa områden av halvledarfysiken och den analytiska kemin. Forskningen inom fasta tillståndets fysik och partikelfysik har under senare år ytterligare förbättrats i ett internationellt perspektiv.

MFR gör en kontinuerlig utvärdering av verksamheten genom granskningen av de publikationer som redovisas i samband med nya ansökningar om medel. Huvuddelen av forskningen publiceras i välrenommerade internationella tidskrifter med utbyggda refereesystem, vilket enligt rådet är det bästa kvalitetskriteriet.

Den internationella utvärderingen av sociologiämnet visar att svensk sociologisk forskning är mycket produktiv och på en hög internationell nivå. Utvärderingen av historieämnet framhåller den svenska historieforskningens stora produktionsvolym, breda orientering och öppenheten för nya strömningar i den internationella forskningsmiljön, t ex kvinnohistoria och historisk arbetslivsforskning. Utvärderingen av temaforskningen i Linköping är positiv och framhåller temas möjligheter att utvecklas till en nationell resurs.

Vetenskaplig publicering UHÄ har gjort en särskild studie för att kvantitativt belysa svensk vetenskaplig publicering i internationell jämförelse. Studien har begränsats till de ämnesområden som täcks av Science Citation Index, en av de stora databaser som finns över vetenskapliga tidskrifter. I totalresultatet intar Sverige tätplatsen före Schweiz, Canada och Storbritannien. Sverige har sin styrka framförallt inom området klinisk medicin, men har även inom biologi och biomedicin en god position.

MEFR:s analyser av svensk medicinsk forsknings publicering i internationella tidskrifter och av hur ofta svensk forskning citeras bekräftar den höga andelen artiklar inom klinisk medicin och biomedicin, Räknat på befolkningsunderlaget är, enligt MFR, det svenska bidraget till världens vetenskapliga produktion inom det medicinska området, större än något annat lands. 166

I det föregående har redovisats motsvarande studier rörande såväl medicin som andra ämnesområden, vilka har utförts av den s.k. Inforsk- Avsnitt 17 gruppen vid universitetet i Umeå. Inforsk har även studerat omfattningen Utbildningsdep. av internationellt samförfattarskap. Mellan åren 1981 och 1986 ökade antalet samförfattade artiklar från 18 till 22 20, samtidigt som en allt större del av de svenska artiklarna publicerades i internationella tidskrifter.

17.1.2 Grundforskning och forskarutbildning — de principiella grunderna för politiken Regeringen lade hösten 1988 fram en proposition (prop. 1988/89:65) om formerna för högskolepolitiken. I propositionen slogs fast att tre principer skall ligga till grund för den svenska högskolepolitiken.

En första princip är hög och likvärdig kvalitet inom hela högskolan. Forskningsresurserna inom högskolan skall fördelas så, att den forskning som bedrivs skall kunna möta det internationella vetenskapssamhällets kvalitetskrav.

Den andra principen är en sammanhållen högskoleorganisation. Till skillnad från vad som är fallet t.ex. på den curopeiska kontinenten har Sverige 1 görligaste mån undvikit att skapa fristående forskningsinstitut. All forskning bör bedrivas med beaktande av de kvalitetskrav som gäller för verksamheten inom högskolan.

Som en tredje princip gäller att planeringen av forskning och utbildning i huvudsak bör vara mål- och resultatorienterad. Vissa typer av mål anges i högskolelagen och högskoleförordningen. I samband med högskolereformen år 1977 övergavs det tidigare systemet med central reglering av hur tillgängliga medel skulle fördelas på löner och andra typer av kostnader. I stället anger regering och riksdag genom att anvisa högskoleanslag till utbildningssektorer och fakulteter de ändamål, som anslagsmedlen är avsedda för. Högskolor och universitet får därefter själva avgöra hur verksamheten skall läggas upp för att kunna genomföras på bästa sätt.

Politiken för grundforskning berör självfallet inte bara högskolan. Finansiering av grundforskning sker både via högskolans fakultetsanslag och via forskningsråden. Forskningsrådsorganisationen spelar därför en väsentlig roll i detta sammanhang.

Såväl högskolan som forskningsrådsorganisationen skall fr. o. m. budgcetåret 1993/94 behandlas enligt det nya budgetsystem som nu successivt införs för all statlig verksamhet. Så långt möjligt bör grundtankarna i detta system — om långsiktig planering för förnyelse och effektivitet — tillämpas redan under den treårsperiod som behandlas i denna proposition.

Hög och likvärdig kvalitet I 1987 års forskningsproposition kunde hänvisas till en då nyligen genomförd utvärdering i OECD:s regi av hela den svenska forskningspolitiken. Utvärderingen gav för såväl svensk forskning som svensk forskningspolitik mycket positivt resultat.

Någon motsvarande generell utvärdering föreligger inte inför 1990 års 167

områdesvisa utvärderingar och det bakgrundsmaterial i övrigt, som inför Avsnitt 17 propositionen redovisats av myndigheter och särskilda utredningar, visar Utbildningsdep. dock också att svensk forskning håller mycket hög kvalitet och inom många områden har en mycket framträdande ställning.

Myndigheterna har redovisat olika typer av mått på verksamhetens resultat och tillstånd. Det nya budgetsystem, som nu successivt införs för all statlig verksamhet, bygger på att uppföljning och utvärdering i ökande utsträckning skall ligga till grund för planeringen. Samtidigt ligger det i sakens natur att det just inom forskning och forskarutbildning är svårt för organ som regering och riksdag att utifrån t.ex. kvantitativa uppgifter av olika slag värdera verksamhetens kvalitet.

Statsmakternas övergripande ansvar för forskningens och forskarutbildningens kvalitet kan inte komma till uttryck genom att varje åtgärd kvalitetsgranskas centralt. Det regering och riksdag i stället måste svara för är att systemen för utvärdering och kvalitetsprövning fungerar väl. En kärnpunkt är ansvaret för att anslagen till grundforskning och forskarutbildning fördelas och används på avsett sätt. På alla nivåer där beslut om resursfördelning fattas finns ett ansvar för uppföljning och utvärdering. Kvaliteten i en verksamhet kan inte upprätthållas enbart genom uppföljning och granskning i efterhand. Inte minst när det gäller långsiktiga och svårbedömda arbetsuppgifter, till vilka forskning hör, är det nödvändigt med kvalitativa bedömningar också innan arbetet inleds och i vissa fall också under arbetets gång.

För regering och riksdag är det således viktigt att utforma en organisation, som garanterar att beslut om verksamhetens närmare inriktning och om användningen av anvisade medel fattas på rätt nivåer och av organ eller personer, som har den kompetens som är rimlig att kräva.

Ett oavvisligt krav måste vara att beslut om fördelning av de statliga medlen till forskning och forskarutbildning skall fattas av organ med hög vetenskaplig kompetens. Detta är en bättre garanti för att de statliga medlen används på bästa sätt än vad rapportering av antal genomförda projekt, antal framlagda avhandlingar etc. kan ge. Beslutsorganisationen inom högskolan och forskningsråden har utformats med hänsyn till detta krav.

Forskningsråden är myndigheter med hög vetenskaplig kompetens och därmed också auktoritet. Råden består till övervägande del av företrädare för forskarna. Forskningsrådens arbetssätt fyller högt ställda krav på kritisk prövning utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier. Såväl beredningsformerna inom forskningsråden — med ytterst noggrann granskning, av alla projekt inom högt kvalificerade beredningsgrupper — som rådens stränga kriterier för tilldelning av anslagsmedel borgar för att svensk forskning upprätthåller en mycket hög nivå.

Även inom högskolan måste självfallet kraven på vetenskapliga bedömningar vara mycket högt ställda. Universitets- och högskoleorgan svarar för fördelningen av lejonparten av resurserna för grundforskning och forskarutbildning. Fakultetsanslagen uppgår för innevarande budgetår till

milj. kr. Avsnitt 17

En väl fungerande forskarutbildning är en nödvändig förutsättning för Utbildningsdep. forskning av god kvalitet. I propositionen ges hög prioritet åt att förbättra villkoren för de forskarstuderande för att därigenom förbättra såväl rekryteringen till forskarutbildning som effektiviteten i utbildningen.

Den i särklass viktigaste forskningsresursen är forskarna själva. En viktig kvalitetsfråga är således utformningen av högskolans lärartjänstorganisation och rekryteringen till högskolans lärartjänster. I propositionen redovisas vissa förändringar bland annat med avseende på högskolelektorers forskning, tjänster med klinisk anknytning samt formerna för tillsättning av tjänster som professor.

Att forskningsarbetet bedöms inte bara vetenskapligt utan också utifrån etiska aspekter är även det en kvalitetsfråga. I propositionen behandlas bland annat formerna för forskningsetiska bedömningar.

En sammanhållen högskoleorganisation Även om Sverige relativt sett avsätter betydande belopp till forskning är den absoluta storleken av forskningsresurserna likväl sådan att det är nödvändigt att försöka undvika smådriftsnackdelar. Det är bland annat mot den bakgrunden principen om högskolan som ett forskningsinstitut för hela samhället skall ses. Denna innebär fördelar för alla berörda — inte minst genom att den främjar kvaliteten inom forskningen.

Den sammanhållna högskolans princip aktualiseras på olika sätt genom flera av de frågor som behandlas i propositionen. Det gäller bl. a. formerna för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och för samverkan mellan högskolan och näringslivet samt vissa tjänsteorganisatoriska frågor.

Ingen högskoleenhet och ingen forskarkompetent lärare står utanför högskolans forskningsorganisation, fakulteterna. Alla forskarutbildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna ingår på samma sätt som lärarna vid universiteten i fakultetskollegierna. Fakultetsanslagen ”tillhör” inte bara det universitet eller den högskola, dit respektive fakultetshämnd är knuten, utan är gemensamma för flera högskoleenheter. Det anges i högskoleförordningen vilka universitet och högskolor som hör ihop fakultetsvis på detta sätt. Det innebär bl.a. att lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna kan ansöka om tid för egen forskning från de rörliga resurser som fördelas av fakultetsnämnderna.

Det är angeläget att forskning på eget programansvar i ökad omfattning bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna. I propositionen läggs fram förslag om vissa forskningsstödjande åtgärder i syfte att åstadkomma en positiv utveckling i detta avseende.

Högskolans samverkan med näringslivet är ytterligare en aspekt av den sammanhållna högskolan och av frånvaron av fristående forskningsinstitut. Denna samverkan kan ske i en rad former. Den externt finansierade verksamheten inom högskolan är omfattande. Huvuddelen av denna hänför sig dock till olika statliga myndigheter, framför allt olika sektorsforsk- 169

högskolan avser uppdrag från näringslivet. Skillnaderna är dock här stora Avsnitt 17 såväl mellan högskoleenheter och fakultetsområden som mellan olika in- Utbildningsdep. stitutioner.

Även om högskolan i princip är öppen för externt finansierad verksamhet är det dock de lokala högskoleorganen som har ansvaret för verksamheten. Detta ansvar gäller såväl helheten som delarna. Det innebär att externt finansierade uppdrag måste avvisas, om dessa bedöms komma att inkräkta på angelägnare verksamhet inom högskolan. Någon generell gräns kan inte anges för omfattningen av den externt finansierade verksamheten. Denna kan vara av mycket mångskiftande karaktär och i högst varierande grad ansluta till verksamheten i övrigt inom de berörda institutionerna.

En förutsättning för att högskoleorganen skall kunna ta det fulla ansvaret för'en rimlig balans i verksamheten är givetvis att den bedrivs inom högskoleorganisationen. Under de senaste tio åren har en rad särorganisationer inrättats för olika uppgifter. Flertalet har inte till syfte att bedriva verksamhet inom utbildning och forskning utan skall på olika sätt främja forskning och utnyttjande av forskningsresultat. Frågan om högskolans medverkan i stiftelser och andra särorganisationer behandlas i det följande.

En särskild fråga i detta sammanhang gäller kostnadstäckningen för den externt finansierade verksamheten inom högskolan. Från och med budgetåret 1990/91 skall principen om full kostnadstäckning tillämpas konsekvent inom högskolan.

Ett viktigt led i den sammanhållna högskolan är den enhetliga tjänsteorganisation, som infördes genom 1986 års lärartjänstreform. För tydlighetens skull bör erinras om att med lärare inom högskolan avses såväl personer som arbetar inom utbildning som de som arbetar inom forskning. Grundtanken är att högskolans alla behov av lärarpersonal skall täckas genom ett begränsat antal tjänstekategorier — tjänster som professor, högskolelektor, högskoleadjunkt och forskarassistent. Alla tjänster kan inrättas oberoende av finansieringskälla. Alla lärare med forskarutbildning har möjlighet att i mån av tillgång på resurser bedriva forskning i tjänsten.

Den enhetliga tjänsteorganisationen ger goda möjligheter att utnyttja lärarpersonalen på bästa sätt i högskolans arbete. I det följande kommer att redovisas vissa åtgärder, som innebär ett fullföljande av den enhetliga tjänsteorganisationen genom att denna successivt införs också inom den kommunala delen av högskolan och inom de delar av högskolan, som har anknytning till klinisk medicinsk verksamhet. Förslag läggs också fram i syfte att öka högskolelektorernas medverkan i forskning.

Mål och resultatorienterad planering Regering och riksdag svarar för de övergripande besluten om omfattning och inriktning av forskning och forskarutbildning. Besluten om verksamhetens uppläggning och genomförande fattas därefter inom högskolan och 170

forskningsrådsorganisationen. Denna arbetsfördelning följer såväl av prin- Prop. 1989/90: 90 cipen om forskningens frihet som av önskemålen om en långt driven Avsnitt 17 decentralisering . Utbildningsdep.

Statsmakternas övergripande prioriteringar avser framför allt resurser till de olika fakultetsområdena samt till forskningsrådens verksamhetsområden.

Planeringen av forskningen och forskarutbildningen bygger på en internationellt vedertagen indelning av ämnen och vetenskapsområden i fakulteter. Det är en indelning som ter sig rimlig i verksamhetens eget perspektiv, samtidigt som den ger en lämplig struktur för riksdagens och regeringens prioriteringar. Inom utbildningsdepartementets område finns nio fakultetsområden: humanistisk fakultet, teologisk fakultet, juridisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet, odontologisk fakultet, farmaceutisk fakultet, matematisk-naturvetenskaplig fakultet och teknisk fakultet. Förslag har framförts om att etablera nya fakulteter inom bl. a. vårdområdet och undervisningsområdet samt för tvärvetenskaplig forskning.

Inom den nuvarande fakultetsorganisationen har en rad nya forskningsområden utvecklats, såväl i form av ämnesdiscipliner som tvärvetenskapliga forskningsområden. Inget tyder på att inte fakultetshämnder och forskningsråd också i fortsättningen skulle visa öppenhet för nya verksamhetsområden. Det är viktigt att även nya områden och projekt utsätts för reguljär vetenskaplig granskning. Tvärvetenskap bör i den mån det är vetenskapligt intressant utvecklas inom alla områden — inte begränsas till en egen sektor. Vård- och undervisningsforskning är stora verksamhetsområden, för vilka flera av dagens fakulteter måste känna ansvar. Det skulle minska de potentiella resurserna och utvecklingsmöjligheterna för forskning inom dessa områden, om den begränsades till en egen organisation, vilket skulle kunna uppfattas som att övriga delar av högskolan befriades från ansvar för sådan forskning.

Till statsmakternas beslut om medelsanvisning till skilda ändamål kommer besluten om inrättande av vissa tjänster som professor.

Inför denna proposition har universitets- och högskoleämbetet föreslagit en försöksverksamhet med lokal beslutanderätt inom teknisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vad gäller omprövning och inrättande av samtliga tjänster som professor.

De fasta tjänsterna som professor har utomordentligt stor betydelse för verksamheten inom högskolan. Inrättande av sådana tjänster innebär både prioriteringar i fråga om forskningens inriktning och långsiktiga åtaganden inom forskning och forskarutbildning. Som framhölls i propositionen om formerna för högskolepolitiken är det av vikt att bibehålla det inflytande för riksdagen och regeringen på forskningsprofilen inom högskolan och på forskarutbildningens organisation, som inrättandet av tjänster som profes- SOT ger.

Besluten om professorstjänster gör det möjligt för regering och riksdag att ansvara för såväl basorganisationen som arbetsfördelningen och profileringen mellan universitet och högskolor inom skilda forskningsområden.

Särskilt viktigt är att regering och riksdag härigenom kan ansvara för Prop. 1989/90: 90 forskarutbildningsorganisationen. Avsnitt 17

Regering och riksdag fattar inte, som i fråga om den grundläggande Utbildningsdep. högskoleutbildningen, beslut om antalet utbildningstillfällen inom forskarutbildningen. Besluten om professurer ger den ämnesmässiga strukturen för forskarutbildningen samtidigt som vissa handledningsresurser garanteras. Det är nödvändigt att det finns en forskarutbildningsorganisation som både garanterar utbildningsmöjligheter i de klassiska kärnämnena och inom mer speciella ämnesområden. Hänsyn måste tas inte bara till forskningens egna behov utan också till behoven av kvalificerad personal inom andra delar av samhället. Det är nödvändigt att organ med central överblick ansvarar för detta.

De omprövningar av professurernas ämnesinnehåll som regelmässigt görs inför innehavarnas pensionering eller när tjänsterna av andra skäl blir lediga innebär viktiga ställningstaganden i fråga om både bevarandet och förnyelsen av organisationen för forskning och forskarutbildning. Angelägenheten av att bibehålla tjänster med oförändrad inriktning måste självfallet vägas mot önskemålen om nya tjänster.

För forskning och forskarutbildning tillämpas ett system med treåriga planeringsperioder. Prövningarna av ledigblivande tjänster som professor bör därför ske samtidigt som ställning tas till anslagsframställningarna för respektive treårsperiod. För de tjänster, där en snabb omprövning är nödvändig, skall naturligtvis beslut kunna tas i annat sammanhang. Det är viktigt att behovet av förnyelse i större utsträckning än hittills beaktas vid omprövningarna.

För den kommande treårsperioden har gjorts en samlad prövning av de ärenden av detta slag, som inkommit till regeringen. Beklagligtvis innebär detta inte en fullständig genomgång av de tjänster som blir lediga under perioden. UHÄ bör inför 1991 års budgetproposition samlat redovisa återstående tjänster, som blir lediga fram t.o.m. den 30 juni 1993. Regeringen återkommer därefter med förslag avseende dessa tjänster i den budgetpropositionen.

Förslagen i föreliggande propositionen innebär att nya tjänster som professor tillkommer främst som ett led i åtgärderna att stabilisera den forskning, som framför allt är motiverad utifrån behoven inom olika samhällssektorer. Kostnaderna för dessa tjänster kommer att bestridas med medel som förs över från berörda sektorsforskningsorgan eller ställts till förfogande för sektoriellt motiverade forskningsinsatser. De förstärkta resurser som motiverats direkt av behoven inom grundforskning och forskarutbildning avser i denna proposition främst andra ändamål än inrättande av nya professurer.

De regelmässigt återkommande besluten om anslag och professurer kan kompletteras genom att regering och riksdag anger särskilda, prioriterade områden. I alla de forskningspropositioner, som lagts fram under 1980talet, har vissa områden särskilt prioriterats. Områdena har varit av något olika karaktär. I 1982 års forskningsproposition angavs ett antal förhållandevis vida, problem- och/eller vetenskapligt definierade områden som prioriterade. De två följande forskningspropositionerna, 1984 och 1987, 172

innebar att prioritet gavs åt bland annat informationsteknologi och bioteknik. Avsnitt 17

Enligt regeringens budgetdirektiv inför denna proposition skulle alla Utbildningsdep. myndigheter redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja de forskningsområden som prioriterats av regering och riksdag i forskningspropositionerna. Myndigheterna uppmanades vidare att lämna synpunkter på formerna för de hittills gjorda prioriteringsinsatserna och på eventuella nya prioriteringar fr. o. m. budgetåret 1990/91.

Prioriteringarna har i hög grad berört högskolan och forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. UHÄ och forskningsråden redovisar en rad åtgärder som vidtagits för att stödja de prioriterade forskningsområdena. Genomgående anses prioriteringarna ha varit värdefulla och effektiva.

Prioriteringar av detta slag kan vara ett väsentligt stöd till utveckling av forskning inom nya eller hittills underförsörjda områden, där av olika anledningar en tillväxt bör stimuleras. När forskningsområdet blivit etablerat bortfaller emellertid behovet av särskilda insatser. Sådana kan då i stället i värsta fall få negativa konsekvenser genom att i praktiken sätta gränser för en fortsatt gynnsam utveckling av området.

Enligt myndigheternas bedömningar bör satsningar på prioriterade forskningsområden avse en tidsperiod om sex å nio år för att få full verkningsgrad. De forskningsområden som prioriterades i 1982 års forskningsproposition bör således nu ha nått en sådan utveckling att forskarna här med framgång bör kunna konkurrera på lika villkor med annan angelägen forskning om finansieringsmöjligheterna.

Förslagen i denna proposition innebär att bl. a. forskning om miljö och materialteknik prioriteras.

17.1.3 Forskarutbildningen Hur forskarutbildningen inriktas, vilken omfattning den har och hur den finansieras är självfallet av stor betydelse. Det gäller inte bara för forskningen på längre sikt utan också för lärartillgången i den grundläggande högskoleutbildningen och gymnasieskolan liksom för tillgången på kvalificerade utredare och andra befattningshavare inom ett växande antal verksamhetsområden.

Kvalificerade utbildningar av det slag som forskarutbildningen utgör låter sig organiseras enligt i princip två olika modeller.

Den ena modellen är den som regering och riksdag tillämpar, när det gäller utbildning till sådana yrken som lärare, läkare och civilingenjör. Principen är där totaldimensionering. Statsmakterna fastställer antalet utbildningsplatser såväl totalt som inom olika specialinriktningar. Avvägningarna görs med i huvudsak två synpunkter för ögonen — att undvika utbildning för arbetslöshet och att på ett för samhället optimalt sätt ta till vara intresset för kvalificerad yrkesutbildning.

Den andra modellen är den som regering och riksdag har ställt sig bakom, när det gäller forskarutbildningen. Principen är där att utbildningens omfattning och inriktning bestäms av tillgängliga resurser. I det be- 173

greppet ligger såväl resurser för handledning, kurser och avhandlingsarbete som för studiefinansiering. Avsnitt 17

Regeringens och riksdagens beslut ger på olika sätt förutsättningarna för Utbildningsdep. forskarutbildningsorganisationen. Genom beslut att inrätta tjänster som professor etableras en ämnesstruktur för forskarutbildningen samtidigt som vissa handledningsresurser garanteras. Regering och riksdag ansvarar också för vissa garanterade resurser för studiefinansicring. Betydande resurser för forskarutbildning ställs därutöver till förfogande genom den lokala fördelningen av högskolans fakultetsanslag.

Idén om totaldimensionering skulle, om den tillämpades på forskarutbildningen, med all säkerhet komma att leda till en svårartad målkonflikt mellan å ena sidan viljan till en hög och likvärdig kvalitet och å andra sidan en önskan om genomströmning i enlighet med tilldelade utbildningsplatser.

De ökade krav som såväl kvantitativt som kvalitativt kommer att ställas på forskarutbildningen gör det, enligt regeringens mening, än mer angcläget att i stället arbeta efter och utveckla den beskrivna andra planeringsmodellen. Denna ger möjligheter att planera för forskarutbildning utifrån samhälleliga behov. Samtidigt får tillgången på kvalificerade handledare och andra nödvändiga resurser för utbildningen i praktiken avgörande betydelse för omfattning, inriktning och uppläggning av utbildningen.

Inom ramen för denna grundsyn uppdrog regeringen efter den föregående forskningspropositionen åt UHÄ att ta fram ctt förbättrat underlag för regeringens beslut i forskarutbildningsfrågor. UHÄ har till regeringen överlämnat rapporten Forskarutbildningen (U HÄ-Rapport 1989:7).

Som en bakgrund för regeringens överväganden redovisas här vissa uppgifter, som belyser utvecklingen inom forskarutbildningen.

Diagram 17.12

Antalet nyantagna forskarstuderande

Alla fakulteter 1972/73 — 1986/87

2500 4

T

av FN

1500 I Pe an Starr arr rr ska = man

— kvinnor

= summa

0 4 T " T t L Lt T FI " + + "| + + — 1

1972/73.-1974/75 1970/88 —1978/79 TORO/SI 19K2/83 1VR4ARS 19NSKG TUKON7 IYRTARR Källa:SCB

Antalet nyantagna doktorander har ökat, liksom andelen kvinnor. 174

Fördelningen av doktoranderna mellan fakulteterna framgår av nedan- = Prop. 1989/90:90 stående tabell. Avsnitt 17

| Utbildningsdep. Nyantagna forskarstuderande per fakultet vissa år.

Handelshögskolan 8 24 33 TOTALT 2014 27 2428 32 Källa: SCB

Studieaktiviteten bland doktoranderna är mycket varierande. Av statistiken framgår att 36246 studerar på heltid, 16 90 på halvtid, 22 20 på mindre än halvtid, medan 26 90 är nollaktiva (definierat som lägre aktivitetsgrad än 10960 av heltid).

Forskarstuderande inom de fem stora fakulteterna fördelade (procent) efter aktivitet: procentuell andel av full arbetstid som ägnas åt studierna, höstterminen 1987.

Antal studerande

Källa: SCB

Statistiken över avlagda examina inom forskarutbildningen visar ett

Källa: SCB

Genomströmningen i forskarutbildningen är låg. Medan antalet nyantagna sedan lång tid uppgår till ca 2400 per år, är antalet avlagda doktorsexamina ca 1000 per år.

Det finns dock avsevärda variationer mellan fakulteterna, vilket framgår av nedanstående diagram.

Diagram 17.13

Antal år Hum tak

60 MEn

000 esse saessnescen tresoccan. Sam tek

CE ret LILI PEPS TEPPEEPPPSTTTTTT RET 7

a ——— Mat-nat ta

5.0 > RETRO

Tekn tak

4,0 P

3,0 bo Med fak

2,07

1.07

0.0 + 4 4 a 4

Aa T Lä hå

2 sve2

Lara om

” Examinerade år

ns

I forskarutbildningen använd tid för doktorsexamen (nettostudietid antal år beräknad efter aktivitetsgrad).

De kortaste studietiderna registrerades inom de medicinska fakulteterna, 3,4 år, och de längsta inom de humanistiska, 6,4 år. Även inom samhällsvetenskaplig fakultet är studietiden lång, ca 6 år.

Mot bakgrund av kortfattade beskrivningar av nuvarande förhållanden samt de redovisningar och förslag som UHÄ lagt fram redogör regeringen i det följande för sina överväganden om forskarutbildningen.

Dimensioneringen av forskarutbildningen. Det finns, som sagt, inte några centralt fastställda antagningstal för forskarutbildningen så som det gör för den grundläggande högskoleutbildningen. Dimensioneringen skall fastställas utifrån tillgängliga resurser. Enligt bestämmelserna i 8 kap. 17 § högskoleförordningen (1977:263) får till forskarutbildning endast antagas det antal studerande som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt. De av 176

regering och riksdag inrättade professurerna utgör stommen i organisationen för forskarutbildningen. Statsmakterna anger också vilka minsta be- Avsnitt 17 lopp som skall användas för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Utbildningsdep.

De enskilda sökandenas intresse i sin tur styrs av personliga bedömningar av den framtida arbetsmarknaden och meritvärdet av forskarutbildningen, relaterat till bland annat studiefinansieringen och det allmänna intresset för forskning.

UHÄ redovisar hur antalet yrkesverksamma forskarutbildade kommer att förändras beroende på den nuvarande åldersstrukturen bland doktorerna. För att kunna bibehålla ett oförändrat antal forskarutbildade personer inom humaniora behöver, enligt UHÄ, antalet doktorsexamina ökas med 50960. Inom samhällsvetenskaplig fakultet krävs en ökning på 7090 till början av 2000-talet. Inom de tekniska och de matematisk- naturvetenskapliga fakulteterna krävs ett tillskott på doktorer på mellan 10 och 2090 för att kunna balansera det bortfall som uppstår på grund av pensionsavgångarna i början av 2000-talet. Inom medicinsk fakultet beräknas dock den nuvarande examinationen i stort sett svara mot pensionsavgångarna.

Ett viktigt verksamhetsområde för forskarutbildade är skolan. Inom gymnasieskolan finns redan nu ca 1000 vakanta tjänster som lektor med krav på doktorsexamen eller motsvarande. De framtida behoven blir också stora, eftersom ålderstrukturen bland de nu verksamma lektorerna medför att en väsentlig andel av dem kommer att avgå med pension under 1990-talet.

I fråga om näringslivet har UHÄ konstaterat att antalet forskarutbildade har ökat påfallande långsamt under det senaste årtiondet. Intresset för att rekrytera forskarutbildade har nästan enbart funnits inom läkemedelsindustrin.

Regeringens uppfattning är att forskarutbildningen är central för att utveckla inte bara forskningen utan också många andra delar av ett modernt samhälle. På sikt bör målet vara att fördubbla antalet examinerade inom forskarutbildningen. Detta mål bör i stor utsträckning kunna uppnås genom förbättrad rekrytering och ökad effektivitet i utbildningen.

De förstärkningar av högskolans resurser, som kommer till stånd under den kommande treårsperioden bör också göra det möjligt att anta ett ökat antal doktorander. Det är viktigt att de öronmärkningar som görs av medel för studiefinansiering inom forskarutbildningen endast fungerar som ett garanterat minimibelopp för detta ändamål och inte sätter en övre gräns för antalet forskarstuderande med tryggad studiefinansicring.

Rekrytering Enligt UHÄ:s undersökning följer rekryteringen till forskarutbildningen ett mycket traditionellt mönster. Det är ovanligt att försök görs för att bryta in på nya områden, t ex genom att finna former för att aktivt rekrytera flera kvinnor till forskarutbildning i mansdominerade ämnen eller att söka rekrytera doktorander från de mindre och medelstora högskolorna.

Högskolan måste, enligt regeringens mening, räkna med konkurrens om 177

12 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

marknaden är mindre än de varit under de senaste decennierna. Avsnitt 17

Det åligger fakultetshämnder och ansvariga inom institutioner att finna Utbildningsdep. former för en rekrytering till forskarutbildningen som får till resultat att unga människor med intresse och särskild fallenhet för forskning kommer in i denna utbildning. UHÄ bör som tillsynsmyndighet för högskolan också verka för att rekryteringen av forskarstuderande sker på bästa sätt .

Ett mål måste vara att studerande oavsett utbildningsort söker sig till forskarutbildning och att detta skall gälla såväl kvinnor som män.

Antagning till forskarutbildning. Antalet nyantagna till forskarutbildning per år uppgår till ca 2400. Nivån har varit praktiskt taget oförändrad under de senaste tjugo åren.

Frågan om antagning till forskarutbildning behandlades i 1987 års forskningsproposition. Utgångspunkten var att antagning till forskarutbildning bör vara ett väl genomtänkt beslut, både från institutionens och den forskarstuderandes sida. ”Det lokala planerings- och utvecklingsarbetet måste”, anförde föredraganden, ”mer än tidigare ta sikte på att forskarutbildningen skall kunna genomföras inom den föreskrivna normalstudietiden på fyra år. För att detta skall bli möjligt måste institutionerna ta ett direkt ansvar för de doktorander de antar. Studerande får inte antas till forskarutbildning med mindre än att institutionen kan erbjuda godtagbara villkor i fråga om handledning och arbetsmiljö. Försörjningen måste vara tillfredsställande ordnad.”

Högskoleförordningen föreskriver att fakultetsnämnd alltid skall — efter förslag av berörd institution — fatta beslut om det högsta antal forskarstuderande, som under ett läsår får finnas antagna till forskarutbildning.

UHÄ konstaterar att det inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna finns betydligt fler forskarstuderande än som kan beredas godtagbara villkor i fråga om handledning, arbetsmiljö och försörjning. Här finns också de största problemen i fråga om genomströmningen.

Dessa problem har utförligt behandlats av både den andrénska kommittén i betänkandet (SOU 1981:29) Forskningens framtid och av riksrevisionsverket (RRV) år 1983 i rapporten Bättre forskarutbildning. Den andrénska kommittén framförde en rad förslag till förbättringar.

RRV har gjort en efterstudie av sin tidigare granskning av forskarutbildningen och i en ny rapport juni 1989 framhållit angelägenheten av att åtgärder i större utsträckning vidtas för att förbättra genomströmning och examinationskvoter inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. RRV påpekar bland annat att nettostudietiderna för studerande inom de tekniska och medicinska fakulteterna i stort håller sig inom den av statsmakterna stipulerade tiden (fyra år).

Enligt regeringens mening är antagningen till forskarutbildningen av central betydelse för möjligheterna att få en effektiv utbildning av hög kvalitet. De föreskrifter för forskarutbildningen som regeringen har utfärdat utgår från detta. UHÄ har påpekat att de ändrade reglerna för antag- 178

ning till forskarutbildning ännu inte tillämpas fullt ut inom högskolan. Prop. 1989/90: 90 Betydligt fler forskarstuderande har antagits än vad som motsvarar antalet Avsnitt 17 studiefinansieringstillfällen. Framför allt gäller detta de humanistiska och Utbildningsdep. samhällsvetenskapliga fakulteterna. Fakultetshämnderna måste ta det reella ansvaret för att dimensioneringen av antalet studerande anpassas till befintliga resurser för forskarutbildningen.

Det normala bör vara att de som antas till forskarutbildning har för avsikt att på heltid, eller i det närmaste heltid, ägna sig åt studierna. Samtidigt är det angeläget att klargöra förutsättningarna i ett viktigt avseende. Forskarutbildningen bör inte begränsas enbart till den som innehar doktorandtjänst eller uppbär utbildningsbidrag. Vid sidan av denna huvudgrupp av doktorander bör kunna finnas doktorander, som bedriver forskarutbildning jämsides med reguljärt yrkesarbete. Det ligger i sakens natur att doktorandstudierna då får läggas upp på längre sikt och att behovet av handledning och studiefinansiering inte är detsamma som för huvudgruppen av doktorander. Ett villkor är dock, att det klart preciseras på vilken sikt studierna planeras och vilka krav detta ställer på såväl institutionen som den studerande.

Idag finns inom forskarutbildningen fortfarande ett stort antal studerande som påbörjat studierna utan att de närmare villkoren för utbildningen klarlagts. De lokala högskoleorganen måste nu, tillsammans med de studerande, konkretisera planer för fullföljande av utbildningen i varje enskilt fall.

UHÄ bör i sin egenskap av tillsynsmyndighet för högskolan i detta sammanhang ställa sig två uppgifter. Den ena är att följa antagningen av nya forskarstuderande. Den andra är att bevaka att rimliga möjligheter ges för redan antagna studerande att slutföra sin utbildning.

Doktorandernas tjänstgöring Doktorander med doktorandtjänst eller arvodesanställning som assistent kan åläggas viss tjänstgöring inom institutionen i form av undervisning, medverkan i forskning vid sidan av eget avhandlingsarbete eller administrativt arbete.

För doktoranderna är det oftast av stort värde att tillhöra arbetsgemenskapen inom en institution, liksom det för institutionen är berikande att tillföras ny kunskap genom forskarutbildningen. Vanligen fungerar också doktorandernas tjänstgöring inom institutionerna synnerligen väl, till ömsesidig nytta och glädje. Som UHÄ har påpekat händer det emellertid i ett begränsat antal fall att doktoranderna överutnyttjas i förhållande till de tjänstgöringsskyldigheter som kan rymmas inom doktorandtjänst eller assistenttjänst. En kartläggning av doktorandernas arbetssituation har visat att vissa ”överuttag” av tjänstgöring förekommer, främst inom de matematisk-naturvetenskapliga och de tekniska fakulteterna.

Det är, enligt regeringens mening, angeläget att doktoranderna inte utnyttjas för andra uppgifter i så hög grad att avhandlingsarbetet försenas. Institutionerna måste ta ansvar för att doktoranderna får ägna erforderlig tid åt det egna avhandlingsarbetet. Det ligger inom UHÄ:s tillsynsansvar 179

lande. Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Studiefinansieringen i forskarutbildningen De reguljära formerna för studiefinansiering i forskarutbildning är utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster. Medel för studiefinansiering i forskarutbildningen anvisas under fakultetsanslagen i form av särskilt angivna lägst-belopp för varje fakultet och högskoleenhet. För innevarande budgetår uppgår de särskilt angivna beloppen till studiefinansiering i forskarutbildningen under fakultetsanslagen till sammanlagt 410 milj. kr.

Härigenom finansieras 1075 doktorandtjänster och 2 100 utbildningsbidrag. Därtill finns ytterligare 1375 utbildningsbidrag celler doktorandtjänster. Sammanlagt ca 4550 doktorander har således utbildningsbidrag eller doktorandtjänst.

I viss utsträckning används även studiemedel för att finansiera forskarutbildning. UHÄ har beräknat att ca 450 doktorander under initialskedet av sina studier uppbär studiemedel, framför allt inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet.

Återstoden av de 16 900 registrerade doktoranderna har annan studiefinansiering eller ägnar sig endast i begränsad utsträckning åt sin forskarutbildning.

UHÄ har konstaterat att det finns ett starkt samband mellan studieprestationerna och studiefinansiceringen i forskarutbildningen. Konstaterandet grundas på en beräkning av hur stor andel som avlagt doktorsexamen efter 13 studieår som forskarstuderande. Dessa andelar är beräknade som mcedeltal för årskullarna 1972/73— 1975/76, bland dem som haft mera omfattande reguljär studiefinansiering respektive bland dem som inte haft någon studiefinansiering inom högskolan. Inom de fem största fakulteterna är andelarna följande:

Skillnaden i studieresultat mellan de olika grupperna var således mycket stor, utom vad gäller medicinsk fakultet. Detta undantag förklaras av att det här finns möjligheter till finansiering utanför högskolan, t. ex. inom läkartjänst.

Att endast en relativt låg andel av doktoranderna avlagt doktorsexamen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet — trots tiligång till studiefinansicring — torde i huvudsak bero på två förhållanden. Det ena är att antagningen inte är tillräckligt effektivt organiserad. Det andra är att avhandlingsuppgifterna inom den kulturvetenskapliga delan av högskolan i 180

praktiken görs alltför omfattande. Ämnena avgränsas inte tillräckligt och den forskarstuderande måste i större utsträckning och under längre tid Avsnitt 17 pröva sig fram på egen hand än vad fallet är inom övriga fakultetsområden. Utbildningsdep. Berörda högskoleorgan bör närmare analysera orsakerna och överväga formerna för en bättre handledning och arbetsorganisation för de forskarstuderande.

Utbildningsbidrag och doktorandtjänster Utbildningsbidraget utgår under fyra års forskarstudier på heltid med för närvarande 103 000 kr per år, vartill kommer vissa sociala förmåner.

Doktorandtjänsten å sin sida är förenad med alla de förmåner som en statlig tjänst medför. Lönen fastställs lokalt. Normalt ligger den inom intervallet 120000— 145 000 kr per år (lönegraderna N 14-N 21). Om institutionstjänstgöring ingår i doktorandtjänsten, kan förordnandetiden uppgå till sammanlagt sex år, varav fyra för forskarutbildning på heltid. Doktorandtjänsten anses allmänt av de forskarstuderande som den form av studiefinansicring som är mest ändamålsenlig. Regering och riksdag har också uttalat att utbildningsbidragen successivt skall omvandlas till doktorandtjänster. Riksdagen har uttalat att det är angeläget att 1990 års forskningsproposition innehåller en plan för omvandling av återstående utbildningsbidrag till doktorandtjänster (UbU 1988/89:25 s. 17).

Efter förslag i 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80) tillsköts medel för omvandling av ca 700 utbildningsbidrag till doktorandtjänster. UHÄ föreslår nu att medel anvisas för att omvandla ca två tredjedelar av de återstående utbildningsbidragen under treårsperioden 1990/91—1992/93 till doktorandtjänster för en kostnad av ca 100 milj. kr. Resterande utbildningsbidrag borde enligt UHÄ omvandlas under nästkommande treårsperiod.

Studiefinansieringen har stor betydelse för möjligheterna att bedriva effektiva forskarstudier. Regeringen föreslår därför att under den kommande treärsperioden sammanlagt 100 milj. kr. anvisas för att omvandla utbildningsbidragtill doktorandtjänster. Återstående utbildningsbidrag bör omvandlas treårsperioden 1993/94— 1995/96. Vid de tekniska fakulteterna bör samtliga utbildningsbidrag omvandlas redan budgetåret 1990/91.

Utbildningsbidrag för doktorander utgår för närvarande med 8636 kr./månad. Regeringen föreslår att detta belopp höjs med tio procent till 9 500 kr./månad eller 114000 kr. per år från den 1 juli 1990. Vid beräkningen av anslagen till fakulteterna har detta beaktats.

Studiemedel under forskarutbildning Under budgetåret 1987/88 finansierade ca 450 doktorander sina forskarstudier med studiemedel. De flesta var studerande inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Studiemedel skall normalt användas för studier inom högskolans grundläggande utbildningar och inte inom forskarutbildningen, där särskilda medel beräknas för studiefinansiering. 181

UHÄ konstaterar att användningen av studiemedel inte står i samklang med de allmänna riktlinjer för utbildningen, som dragits upp av regering Avsnitt 17

och riksdag. Utbildningsdep.

Regeringen delar UHÄ:s uppfattning. Möjligheten att finansiera doktorandstudier med hjälp av studiemedel kan minska institutionernas och fakultetshämndernas benägenhet att ägna studiefinansieringsmöjligheterna tillbörlig uppmärksamhet. Forskarutbildning bör i framtiden inte bedrivas med studiemedel som finansiering. Med hänsyn till de doktorander, som redan inlett utbildning med denna typ av finansiering, bör dock övergångsvis möjlighet finnas kvar att finansiera doktorandstudier med studiemedel intill utgången av budgetåret 1992/93.

Från och med budgetåret 1993/94 bör resurserna för studiefinansiering inom berörda fakultetsområden förstärkas med belopp som motsvarar bidragsdelen inom de studiemedel, som enligt nuvarande regler utgår till doktorander. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga inför nästa treårsperiod.

Meritvärderingen av forskarutbildning Forskarutbildningens meritvärde behandlades av riksdagen i anslutning till 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80). Utbildningsutskottet (UbU 1986/87:26) betonade att rekryteringen till forskarutbildningen främjas av att det finns tjänster på arbetsmarknaden för vilka krävs fullgjord forskarutbildning (doktorsexamen).

Riktlinjer för meritvärdering för statlig tjänst har senast slagits fast i regeringens förordningsmotiv 1985:3, som är återgivna i SAV:s cirkulär 1985/A 19. En forskarstuderandes utbildningstid jämställs enligt dessa riktlinjer med anställningstid. Fullgjord forskarutbildning får därför räknas till godo som s.k. förtjänst med högst fyra år. När forskarutbildning genomförs genom innehav av doktorandtjänst eller annan tjänst görs dock tillgodoräknande inom tjänstens ram. Dubbelräkning får ej gälla.

De särskilda riktlinjer som angetts för forskarutbildningens meritvärde förlorar vid ett utbyggt system med doktorandtjänster sitt värde för flertalet utexaminerade doktorer. De erfarenheter som arbetet fram till en doktorsexamen ger i kritisk skolning, metodiskt tänkande och analytiskt arbetssätt bör fortsättningsvis vägas in vid bedömningen av skickligheten i den mån de är relevanta för den sökta tjänsten.

17.1.4 Vissa tjänsteorganisatoriska frågor Den viktigaste forskningsresursen är forskarna själva. Lärartjänstorganisationen inom högskolan liksom rekryteringen av högskolelärare är därför centrala forskningspolitiska frågor.

Genom 1986 års lärartjänstreform infördes en enhetlig lärartjänstorganisation inom högskolan. Flertalet tidigare tjänstekategorier ersattes av tjänster som professor, högskolelektor och högskoleadjunkt samt forskarassistent. Samtidigt infördes en enhetlig och mer generell reglering av innehållet i lärartjänsterna. Därigenom skulle fler högskolelärare, i mån av 182

kompetens och resurser, kunna medverka i forskning inom ramen för sin tjänstgöring. För varje fakultet/sektion skapades s.k. rörliga resurser för Avsnitt 17 forskning. Högskoleenheterna fick ökad frihet i valet mellan olika slags Utbildningsdep. lärarinsatser och vid fördelningen av uppgifter mellan lärarna. Den enskilde lärarens arbetsuppgifter avgörs således genom lokala bedömningar och beslut med utgångspunkt i verksamhetens behov. Samtliga arbetsuppgifter inom högskolan kan ingå i en lärartjänst oavsett hur denna finansieras. Högskolemyndigheterna skall således innefatta också den externt finansierade verksamheten i underlaget för lärartjänster, något som underlättar en långsiktig planering för den samlade verksamheten.

1 1987 års proposition om forskning behandlades behovet av nyrekrytering till lärartjänster i högskolan. Som en följd av expansionen inom universiteten med ökat antal lärartjänster, framför allt under 60-talet, följer nu ett ”kollektivt åldrande” hos denna personal. Efter förslag i propositionen anvisades medel för inrättande av 226 tjänster som forskarassistent, vilka skulle underlätta nyrekryteringen till högskolan. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fick i uppdrag att fortsätta arbetet med frågor rörande lärarkårens åldersstruktur och rekryteringssituationen inom högskolan och komma med förslag till eventuella åtgärder.

UHÄ redovisar uppdraget i anslagsframställningen inför den kommande treårsperioden. Enligt ämbetet finns behov av dels ytterligare forskarassistenttjänster för att på lång sikt motsvara högskolans lärarrekryteringsbehov, dels fasta tjänster för att ta emot ett rimligt antal av de personer som nu innehar tidsbegränsade forskningstjänster. UHÄ redovisar också att ökningen av antalet forskarassistenttjänster under de gångna två första åren av innevarande treårsperiod inte motsvarar de mål som sattes upp i den förra forskningspropositionen. En del av förklaringen härtill kan, enligt ämbetet, vara att de redovisade uppgifterna avser tillsatta tjänster och inte inrättade. Det tar tid från det att en tjänst inrättas till dess att den blir tillsatt. Det kan också finnas tjänster där innehavaren slutat och där den nye innehavaren ännu inte utsetts. UHÄ föreslår en ökning av antalet forskarassistent- och högskolelektorstjänster med mellan 300 och 600 för budgetperioden.

Den nya lärartjänstorganisationen innebär att anställnings- och arbetsvillkor, som gäller på arbetsmarknaden i övrigt, nu också tillämpas inom högskolan. Inte minst gäller detta med avseende på anställningstryggheten. Det normala skall vara att lärare inom högskolan anställs med tills vidareförordnande i stället för, vilket var vanligt tidigare, ges en rad tidsbegränsade förordnanden. Fördelarna med detta är stora både för högskolan och den enskilde läraren.

Samtidigt har detta ställt högskolan inför problem, som man tidigare var van att lösa genom de tidsbegränsade anställningarna. Möjligheterna till nyrekrytering blir nu i stor utsträckning beroende av åldersstrukturen inom gruppen högskolelärare. Härmed är högskolan inte i någon annan situation än andra delar av arbetslivet. I diskussionen hävdas ibland att högskolan skulle, jämfört med andra yrkesverksamheter, ha speciellt stora krav på förnyelse genom ständig nyrekrytering.

Normaliseringen av anställningsvillkoren inom högskolan bygger på 183

förutsättningen att arbetet där i huvudsak kan bedrivas på samma villkor som annat arbete. Nyrekrytering sker i den takt som arbetsorganisationen Avsnitt 17 och de anställdas ålder medger. Samtidigt strävar såväl anställda som Utbildningsdep. arbetsledning efter att i så stor utsträckning som möjligt utveckla såväl de anställdas kunskaper och färdigheter som deras engagemang i arbetsuppgifterna. Om verksamheten inom högskolan inte kunde läggas upp på detta sätt skulle den logiska slutsatsen vara att samtliga lärartjänster borde tillsättas endast för begränsade tidsperioder. Det inses lätt att något sådant inte är möjligt. Anställningsvillkor av detta slag skulle drastiskt försvåra för högskolan att rekrytera kompetenta lärare.

Högskolan måste således utgå från de förutsättningar, som anställningsvillkoren ger. Det är viktigt att man utnyttjar de möjligheter till förnyelse och personalutveckling, som dels förekommer på alla arbetsplatser, dels just inom högskolan föreligger i särskilt hög grad genom själva karaktären på arbetsuppgifterna inom forskning och utbildning.

I diskussionen om högskolans lärartjänstorganisation har bland annat förts fram önskemål om att tjänster skall inrättas för att skapa en ”befordringsgång” för dem som anställts inom högskolan. Liksom inom arbetslivet i Övrigt måste tjänster inom högskolan inrättas utifrån bedömningar av verksamhetens behov. Det innebär här liksom annorstädes att rimlig hänsyn måste tas till såväl behoven av nyrekrytering som behoven av befordringsmöjligheter för de redan anställda. Det är de lokala högskoleorganen, som ansvarar för tjänstestrukturen inom högskolan.

Genom 1987 års forskningsproposition tillfördes resurser, som gjorde det möjligt att inrätta nya tjänster som forskarassistent. Som UHÄ har redovisat har antalet sådana tjänster inte ökat i avsedd utsträckning. Det är angeläget att de möjligheter till rekrytering av unga forskare, som forskarassistenttjänsterna innebär, fullt ut utnyttjas.

Professorstillsättning Den största gruppen av tjänster som professor tillsätts av regeringen med fullmakt. Regeringen tillsätter även en del professurer med förordnande, bl.a. de tjänster som är inrättade vid forskningsråden. De professurer som är inrättade lokalt tillsätts med förordnande av rektorsämbetet.

Förfarandet att tillsätta professurer skiljer sig från det för andra tjänster. Förslagsställande organ för tjänsterna inom högskolan är tjänsteförslagsnämnder som är knutna till fakultets/scktionsnivå. De avger förslag direkt till regeringen när det gäller tjänster som tillsätts av denna, i andra fall till rektorsämbetet.

I tjänsteförslagsnämnderna ingår vid sidan av sex fasta ledamöter tre sakkunniga som utses för det särskilda ärendet. Dessa sakkunniga skall vara särskilt förtrogna med tjänstens ämne och skall avge skriftliga utlåtanden om de sökandes skicklighet. Tjänsteförslagsnämnden skall avge ett motiverat förslag i tillsättningsärendet. Detta förslag får för tjänster som tillsätts av regeringen överklagas hos regeringen.

I mars 1988 tillkallade statsrådet Bodström cen särskild utredare ', som Prop. 1989/90: 90 skulle se över proceduren vid tillsättande av professorstjänster m. m. Den- Avsnitt 17 ne överlämnade i maj 1989 betänkandet (SOU 1989: 50) Professorstillsätt- Utbildningsdep. ning.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig i utbildningsdepartementet.

Regeringens överväganden De frågor som utredningen berör är inte av den karaktären att riksdagens godkännande behövs. Det ankommer på regeringen att fatta de beslut om ändring av högskoleförordningen som utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter föranleder. För riksdagens information lämnas dock i det följande en redogörelse för de viktigare ändringar som regeringen avser att göra.

Tjänst som professor är den högsta tjänsten inom högskolans lärarorganisation. Med hänsyn till den utomordentliga betydelsen av professurerna för forskningen och forskarutbildningen inom högskolan är det viktigt att rekryteringen till tjänsterna sker på ett sådant sätt att den för tjänsten i alla avseenden mest lämpade kan utses. Tillsättningen måste således innebära en noggrann granskning av de sökande. De höga kraven på tillsättningsproceduren har inneburit att denna blivit mycket tidskrävande och av många kommit att uppfattas som onödigt komplicerad.

Utredningen förordar att de sakkunniga skall utses av fakultets/sektionsnämnd i stället för som nu av fakultets/sektionskollegium. Mot detta kan vissa invändningar göras. Vid många enheter har fakultets/sektionsnämnderna ersatts av forsknings- och utbildningsnämnder med olika benämningar. En sådan nämnd har en sammansättning som inte gör den lämplig att utse sakkunniga. Regeringen ämnar därför föreskriva att fakultets/sektionskollegiet liksom hittills utser sakkunniga. Det bör dock införas en möjlighet att delegera dessa beslut till fakultets/sektionsnämnd om sådan finns och i annat fall till de professorer, vilka ingår i det organ som ersätter fakultetsnämnden.

Vad gäller tjänsteförslagsnämndens sammansättning föreslår utredningen att den representant för de studerande som nu ingår i nämnden skalil såsom röstberättigad ledamot bytas ut mot en s.k. extra ledamot. Detta förslag har kritiserats av flera remissinstanser. Några av dessa har betonat att de uppgifter som den extra ledamoten föreslagits bevaka lika väl kan uppdras åt någon av tjänsteförslagsnämndens ordinarie ledamöter. Det har även påpekats att om studeranderepresentanten utgår så bör motsvarande gälla också den representant för de anställda som ingår i tjänsteförslagsnämnden. Enligt regeringens mening talar övervägande skäl för att nuvarande sammansättning bibehålls.

Tjänster som professor finns i dag även vid myndigheter utanför högskoleorganisationen. För närvarande finns ett sextiotal sådana tjänster. En-

! Professor Tore Sigeman. 185

ligt regeringens mening bör tjänster som professor fortsättningsvis endast inrättas inom högskolan. Regeringen har för avsikt att utfärda bestämmel- Avsnitt 17 ser om tillsättande av nu befintliga tjänster utanför högskolan, som i stort Utbildningsdep. sett motsvarar vad som idag gäller för tjänst som professor vid forskningsråd. Regeringen avser vidare föreskriva att tjänst som professor vid forskningsråd alltid skall ledigförklaras.

I tillsättningsärenden riktas ofta kritik mot valet av sakkunniga. Det hävdas att hela ärendet kan styras genom detta val. Denna kritik kommer sällan fram förrän de sakkunniga lagt fram sina yttranden. Detta kan bl. a. få till följd att klaganden yrkar att nya sakkunniga skall utses, något som skulle betyda en avsevärd fördröjning av det enskilda ärendet. Därför har regeringen för avsikt att i högskoleförordningen ta in en bestämmelse om att de sökande skall beredas tillfälle ta del av och yttra sig över de förslag till sakkunniga som lagts fram innan beslut fattas i frågan. Vilken vikt som skall fästas vid olika synpunkter från de sökande avgörs givetvis av berört högskoleorgan. Den eventuella försening av ett ärende som kan uppstå härigenom kommer att uppvägas av att diskussioner om de sakkunnigas lämplighet då inte skall behöva uppstå längre fram under ärendets behandling.

Vad gäller jämställdhetsaspekten vid tillsättning av professurer har i en del remissyttranden föreslagits att det i högskoleförordningen tas in regler om detta. Jämställdhetsaspekten skall alltid beaktas. Det framgår av förordningen om jämställdhet i statlig verksamhet (1984:80) att man t. ex. vid utseende av ledamöter i tjänsteförslagsnämnder, oavsett om de skall förordnas för längre tid eller för ett enskilt ärende, alltid skall sträva efter att få representation för båda könen. Jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskarutbildning och forskning behandlas också i det följande.

I prop. 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare uttalades att de organ som avger förslag resp. beslutar om tillsättning av tjänster måste ta hänsyn till jämställdhetsaspekten vid sin slutliga sammanvägning av meriter. Det förslagsställande organet, dvs. tjänsteförslagsnämnderna, bör alltid redovisa hur jämställdhetsaspekten beaktats även när den inte varit av avgörande betydelse. Tillsättande myndighet torde nämligen inte utan vidare kunna utgå från att jämställdhetsaspekten alltid har beaktats.

I vissa remissyttranden har framförts önskemål om att det s.k. jämställdhetsintervallet skall anges. Jämställdhetsintervallet skulle vara den skillnad i meriter som kan tillåtas för att utse en sökande av underrepresenterat kön. Det ligger i sakens natur att ctt sådant intervall inte låter sig uttryckas i generella termer. Det viktiga är att man har klart för sig att jämställdhetsaspekten alltid skall vägas in vid alla tillsättningsärenden där det förekommer konkurrens mellan personer av olika kön. I detta sammanhang bör påpekas att en del tjänsteförslagsnämnder i sina protokoll noga redovisar att de beaktat jämställdhetsaspekten.

Utredaren föreslår att det inrättas ett antal professorstjänster, personliga för framstående kvinnliga forskare. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig om inrättande av professurer, specialdestinerade för kvinnliga forskare, har intagit en negativ hållning. De anser att det mera skulle skada än gagna de kvinnliga forskarna. Regeringen delar denna uppfattning. 186

Slutligen har utredaren föreslagit att det införs en möjlighet att redan vid ledigkungörandet av en tjänst ange att endast ett begränsat antal skrifter Avsnitt 17 skall åberopas samt en föreskrift om att de sökande skall redogöra för de Utbildningsdep. vetenskapliga landvinningar som de anser främst skall beaktas. Regeringen delar även denna uppfattning.

Regeringen kommer i annat sammanhang att besluta om ändringar i högskoleförordningen i huvudsaklig överensstämmelse med utredarens förslag. De ändringar i tillsättningsförfarandet som regeringen nu har för avsikt att genomföra kommer att förenkla och förtydliga processen med bibehållande av de högt ställda kraven på vetenskaplig prövning och rättssäkerhet. De kommer även att kunna leda till att man på ett bättre sätt kan anpassa proceduren till de skillnader som föreligger mellan olika fakultetsområden vad gäller t.ex. antalet sökande och omfattningen av åberopat material.

Högskolelektorers forskning Inom högskolan skall bedrivas utbildning och forskning. Många skäl talar för att de anställda inom högskolan bör medverka i och kunna användas inom båda och inte bara den ena eller den andra av högskolans huvuduppgifter.

Ett viktigt inslag i den nya tjänsteorganisation för högskolan, som infördes år 1986, var att lärare med intresse och kompetens för forskning i vidgad omfattning skulle beredas tillfälle att inom ramen för sin tjänst bedriva forskning eller delta i forsknings- och utvecklingsprojekt. Det skulle inte längre vara förbehållet innehavare av endast vissa tjänster att ägna sig åt forskning.

Konkret berörde förändringen framför allt mellannivån inom högskolans lärarorganisation. Tidigare hade på denna nivå funnits dels docenttjänster, främst avsedda för forskning, dels universitetslektorstjänster, avsedda för undervisning och andra uppgifter inom högskoleutbildningen. Dessa tjänster ersattes nu av tjänster som högskolelektor.

Högskolelektorer skall, som alla lärare inom högskolan, ägna sig åt utbildning, egen fortbildning och administrativt arbete. För tjänsterna finns ett undervisningstak på 400 timmar per läsår. Högskolelektorer skall bedriva eller medverka i forskning inom ramen för tjänsten i den omfattning, som högskolestyrelsen beslutar.

Även efter 1986 års tjänstereform finns lärartjänster inom högskolan — högskoleadjunkter, för vilka inte krävs genomgången forskarutbildning och vilka huvudsakligen är avsedda för uppgifter inom den grundläggande högskoleutbildningen. Undervisningstaket för dessa tjänster är väsentligt högre än för högskolelektorerna.

Regeringen har tillsatt en utredning om vissa undervisningsfrågor i högskolan (Dir. 1989:7). Utredningen har till uppgift att göra en genomgång ur kvalitetssynpunkt av förhållandena inom grundutbildningen och ge förslag till hur lärarstödet till de studerande bör utvecklas. Utredningen kan givetvis få konsekvenser på lärarsidan. Behovet ökar av lärare med 187

forskarutbildning och egna kvalificerade forskningsmeriter, men minskar Prop. 1989/90: 90 när det gäller lärare utan doktorsexamen. Avsnitt 17

På sikt bör för alla lärartjänster inom högskolan -— med undantag av Utbildningsdep. tjänsterna inom det konstnärliga området — krävas avlagd doktorsexamen. Härigenom ges formella möjligheter för alla lärare att i tjänsten medverka i högskolans forskning. Redan nu bör så långt möjligt högskoleadjunktstjänster, som blir lediga, omvandlas till tjänster som högskolelektor.

Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån (SCB) fanns år 1989 sammanlagt ca 4200 högskolelektorer inom högskolan. Högskolelektorer svarar för ca 12 procent av samtliga årsverken inom högskolan. SCB har också redovisat antalet årsverken inom forskning. Uppgifterna avser här budgetåret 1987/88. Enligt denna redovisning utfördes 500 årsverken inom högskolans forskning av högskolelektorer. Dessa svarade därigenom för 5 procent av hela antalet årsverken för forskning inom högskolan. Vissa tjänsteorganisatoriska förändringar, som genomförts efter detta år, det senaste för vilket statistiska uppgifter föreligger, har inneburit att antalet FoU- årsverken utförda av högskolelektorer ökat.

Inför 1990 års forskningsproposition har Sveriges universitetslärarförbund i en till regeringen överlämnad skrift, Forskning i tjänsten, fört fram önskemål om en central reglering av innebörd att minst en tredjedel av varje högskolelektors arbetstid skulle avse forskning.

Huvuddelen av den ekonomiska omslutningen inom högskolan avser forskning och forskarutbildning. Det är naturligt att detta förhållande i rimlig utsträckning avspeglas också i arbetsuppgifternas fördelning mellan olika personalkategorier inom högskolan. Många av dagens högskolelektorer har dock anställts för och har sina huvudsakliga meriter inom undervisning.

Principen är och måste vara att det är lokala organ som svarar för fördelning av arbetsuppgifter och arbetsledning i övrigt. Centrala föreskrifter rörande detta bör inte utfärdas. I vilken utsträckning forskning skall ingå i tjänsten bör således inte anges i t.cx. högskoleförordningen utan bestämmas individuellt vid fördelning av arbetsuppgifterna inom institutionen. Det är dock angeläget att högskolelektorer mer än vad som nu är fallet får möjlighet att forska eller medverka i forskning. För att markera att forskning skall betraktas som en av flera arbetsuppgifter för behöriga innehavare av högskolelektorstjänst bör därför högskoleförordningen ändras i så måtto att det liksom för professorer och forskarassistenter föreskrivs att högskolelektorer skall bedriva forskning. Liksom hittills skall dock omfattningen av forskningsuppgifterna liksom förläggningen i tiden av dessa vara en lokal arbetsledningsfråga inom ramen för befintliga resurser.

För en enskild högskolelektor behöver arbetsuppgifter inom forskning således inte förekomma varje läsår. Dessa arbetsuppgifter kan också koncentreras till kortare eller längre perioder. Det innebär att den angivna förändringen inte medför ändring av det undervisningstak, som nu gäller för högskolelektorer. Detta bör även fortsättningsvis gälla när en högskolelektor helt arbetar med undervisningsuppgifter. 188

Till följd av att forskning blir ett åliggande i tjänsten för högskolelektorer bör befordringsgrunderna för dessa tjänster ändras så att de inte kan Avsnitt 17 tillsättas på en bedömning av främst pedagogiska meriter. Utbildningsdep.

De nya reglerna bör införas för sådana tjänster, som ledigförklaras efter den I juli 1990.

De nuvarande högskolelektorerna utgör inte någon homogen grupp med avscende på förutsättningar och intresse för medverkan i forskning. Bland dagens högskolelektorer finns exempelvis ett stort antal personer, som tillsatts huvudsakligen på pedagogiska meriter och för arbetsuppgifter inom grundläggande högskoleutbildning. Varken för de berörda individerna eller för verksamheten inom högskolan är det därför lämpligt att skyldigheten att forska i tjänsten införs generellt för dem som redan har tjänst som högskolelektor. Som framhållits är det dock angeläget att forskningskompetenta högskolelektorer i ökad utsträckning medverkar i forskning. Det är likaså viktigt att den stora gruppen redan anställda högskolelärare stimuleras till kvalificerade forskningsinsatser. För de personer som redan är förordnade som högskolelektor skall bestämmelsen att forskning skall ingå i tjänsten gälla, om de antagits eller antas som oavlönade docenter.

Ytterligare en princip i 1986 års lärartjänstreform är att alla tjänstekategorier kan inrättas med alla typer av finansiering. I propositionen om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan framhöll föredraganden: ”Samtliga uppgifter bör kunna ingå i resp. tjänst oavsett hur verksamheten finansieras. Detta ger högskolemyndigheterna en möjlighet att innefatta även den externt finansierade verksamheten, såväl forskning som utbildning, i underlaget för lärartjänster, något som underlättar en långsiktig planering för den samlade verksamheten.” (Prop. 1984/85:57 s. 9)

I konsekvens med den ändrade lärartjänstorganisationen har senare vissa förändringar införts i fråga om de tjänster som forskningsassistent, vilka huvudsakligen använts för arbete inom externt finansierade projekt. Härigenom markerades ytterligare att den enhetliga tjänsteorganisationen skall användas för allt arbete som utförs inom högskolan. Den externt finansierade verksamheten inom utbildning och forskning är ett reguljärt inslag i högskolans verksamhet. Inga särskilda anställningsformer eller tjänstekategoricer skall användas för denna verksamhet. Samtidigt innebär detta en kraftig markering av att det är högskolan, som ytterst är ansvarig för verksamheten oavsett hur den finansieras.

Avsikten har varit att tjänster som forskningsassistent (ibland även benämnda forskare) endast skall inrättas när ingen annan tjänst kan komma i fråga. Tjänst som forskningsassistent är en arvodestjänst, som alltså inte behöver ledigförklaras. Tjänsten kan tillsättas antingen med tillsvidareförordnande eller med tidsbegränsat förordnande.

På många håll inom högskolan inrättas fortfarande ett stort antal sådana tjänster, uppenbarligen utan iakttagande av den föreskrift i högskoleförordningen som säger att sådan tjänst skall inrättas endast i undantagsfall. Tjänsterna finansieras oftast av externa medel. Som framhållits är det inte meningen att t.ex. uppdragsforskning eller forskningsrådsfinansierad forskning skall utföras av personal som har andra anställnings- och arbets- 189

villkor än institutionens personal i övrigt. Den externt finansierade verksamheten skall utföras inom ramen för den reguljära tjänsteorganisa- Avsnitt 17 tionen. Många av dem som i dag har tjänst som forskningsassistent/forska- Utbildningsdep. re skulle sannolikt ha kunnat förordnas som högskolelektorer.

En förutsättning för att alla högskolelektorer skall kunna ges rimlig tid för medverkan i forskning är att arbetsuppgifterna fördelas på ett enhetligt sätt inom högskolan. Stora delar av dessa arbetsuppgifter får inte knytas till tjänster vid sidan om högskolans lärarorganisation.

De tidigare gjorda förändringarna i tjänsteorganisationen har således visat sig inte vara tillräckliga. Den enhetliga lärartjänstorganisationen bör nu genomföras konsekvent genom att tjänstekategorin forskningsassistent avskaffas. Nya tjänster som forskningsassistent bör inte inrättas efter den I juli 1991. I den mån behov finns av tidsbegränsade anställningar för arbete inom forskningsprojekt m. m. skall möjligheterna till projektanställning utnyttjas.

Vid forskningsråden finns i dag ett antal särskilda tjänster som forskare med tidsbegränsat förordnande. Tjänsterna placeras vid en högskoleenhet. Efter förordnandetidens utgång har innehavaren rätt att få en tjänst som högskolelektor vid denna enhet, som då också får finansiera tjänsten. Viss kritik har riktats mot denna tjänstekonstruktion. Vissa högskoleenheter har av kostnadsskäl inte velat acceptera placering av sådana tjänster.

Forskningsrådens huvuduppgift är att svara för fördelning av medel till forskningsprojekt. Det kan diskuteras om råden därutöver skall svara för tjänster på denna nivå. Forskartjänsterna kan sägas innebära en kvalificerad form av den rörliga resurs för forskningstid inom högskolelektorstjänster, som fakultetsnämnderna fördelar. Det bör inför nästa planeringsperiod prövas om forskartjänsterna bör finnas kvar eller om alternativa former för fördelning av denna typ av forskningsresurser vore att föredra.

Särskild fakultetsresurs Det är viktigt att stärka fakultetsorganens roll i forskningsorganisationen och markera de krav på vetenskapliga kvalitetsbedömningar som måste ställas på dessa organ.

Kvalificerade forskningsmöjligheter ges idag genom de särskilda forskartjänster, som är inrättade vid forskningsråden. Dessa tjänster inrättas utifrån samlade bedömningar av forskningsbehov och forskningskompetens. Tjänsterna kan innehas under sex år och ger möjlighet till koncentration på långsiktiga forskningsuppgifter, ofta inom nya områden eller forskningsfält, som av olika skäl inte är integrerade i den fasta forskningsorganisationen inom högskolan.

Flera skäl talar för att fakultetsnämnder på sikt borde ansvara också för forskningsinsatser och forskningsmöjligheter av det slag, som dagens rådsforskartjänster innebär. Från och med budgetåret 1991/92 bör försöksvis medel anvisas till de humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för att göra det möjligt att finansiera högskolelektorers forskning på i huvudsak de villkor, som gäller för rådens forskartjänster. I detta ligger att rimliga forskningsresurser skall ställas till förfogande för tjänste- 190

samverkan mellan fakulteterna i landet så att de olika universiteten formar Avsnitt 17 program som är unika i förhållande till varandra. Utbildningsdep.

För detta ändamål kommer att anvisas sammanlagt 15 milj. kr. budgetåret 1991/92 och ytterligare 35 milj. kr. budgetåret 1992/93. Sammanlagt kommer således 50 milj. kr. årligen att ställas till förfogande. Medlen skall fördelas med lika stora belopp till var och en av de humanistiska respektive de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i landet. Den resurs varje fakultet får är av sådan omfattning att minst ett tiotal högskolelektorer kan engageras på heltid med forskning. Fakultetshämnderna bör också ha goda möjligheter att främja samverkan mellan forskare inom fakultetens olika ämnesområden kring gemensamma forskningsområden.

Målsättningen för de resurser som regeringen föreslår skall tilldelas dessa sammanlagt tio fakulteter, skall vara att aktivera en samplanering och gemensam forskning med utgångspunkt i den bästa vetenskapliga kompetens som finns att tillgå inom fakulteterna eller som kan rekryteras till dessa.

Medlen skall betraktas som tidsbegränsade. En utvärdering av hur medlen har använts skall göras efter sex år, varvid effekterna av denna typ av insatser skall belysas, inte minst när det gäller fakultetshämndernas möjligheter att åstadkomma program och specialiteter av den vetenskapliga kvalitet som kännetecknar forskningsrådens insatser.

Tjänsteorganisationen inom den kommunala delen av högskolan En ny tjänsteorganisation för den kommunala delen av högskolan lades fast efter förslag i propositionen om kommunal högskoleutbildning m. m. (prop. 1981/82:89). Ett nytt statsbidragssystem infördes för utbildningarna. Statsbidraget skulle inte längre knytas till lärartjänster eller elevgrupper. I samband med detta blev det utbildningshuvudmännens sak att efter förhandlingar med personalorganisationerna utforma tjänster för lärare och skolledare. Endast behörighet till tjänsterna för lärare skulle regleras generellt genom bestämmelser meddelade av regeringen.

Enligt högskoleförordningen finns det två slag av tjänster som lärare inom vårdområdet i den kommunala delen av högskolan, nämligen lärare i kommunal högskoleutbildning och lärare med särskild inriktning mot forskning och utvecklingsarbete (FoU-lärare). För behörighet till den senare tjänsten krävs bl. a. doktorsexamen eller motsvarande kompetens.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har på regeringens uppdrag dels utrett samverkan för forskningsanknytning mellan statlig och kommunal högskola, dels sett över möjligheterna till forskarutbildning och forskning för lärarna i den kommunala högskolan.

UHÄ anser det viktigt att vårdhögskolorna skall kunna rekrytera lärare med forskarkompetens samt att denna kompetens kan upprätthållas genom att lärarna ges möjlighet att bedriva forskning. UHÄ föreslår att det anvisas en särskild rörlig resurs för den kommunala högskolans forskarutbildade lärare under anslaget till de medicinska fakulteterna. Samma regler för tilldelning av medel bör gälla som för motsvarande statliga tjänster, dvs. behöriga att söka medel är högskolelektorer och högskole- 191

tens. Avsnitt 17

UHÄ anser också att samma tjänstekategorier på sikt bör finnas i den Utbildningsdep. kommunala högskolan som i den statliga, dvs. tjänster som högskolelektor och högskoleadjunkt, och att det statliga regelsystemet för tjänsterna bör tillämpas.

Landstingsförbundets inställning i frågan har redovisats i en särskild skrivelse till utbildningsdepartementet. Förbundet anser att det inom den kommunala delen av högskolan bör finnas lärartjänster med samma behörighetskrav och tjänstgöringskrav som inom högskolan i övrigt. Förbundet är, enligt skrivelsen, berett att under den kommande treårsperioden verka för att vissa förändringar införs i landstingens centrala avtal för berörda FoU- lärartjänster med syfte att uppnå önskvärd överensstämmelse med reglerna för tjänst som högskolelektor. Förbundet anser också att egen forskning inom tjänstens ram bör ske först efter att beslut härom har fattats i särskild ordning och att beslutet skall vara kopplat till fördelning av medel till forskning, s.k. rörlig resurs. Eftersom vårdforskningen bör tillgodose vårdens behov av utveckling och ny kunskap anser förbundet att sjukvårdshuvudmännen bör få representation i fakultetshämnderna.

Regeringens överväganden Flera framställningar har gjorts till regeringen om förbättring av forskningsmöjligheterna för lärarna inom den kommunala högskolan.

Vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser fanns det 1987/88 3246 högskolelektorstjänster och 3011 tjänster som högskoleadjunkt. Vid de mindre och medelstora högskoleenheterna var antalet 415 respektive 700. I den kommunala högskoleutbildningen finns enligt uppgifter från Landstingsförbundet 50 tjänster som FoU-lärare och ca 1400 tjänster som lärare i kommunal högskoleutbildning. Relationen mellan andelen lärare med forskarutbildning och andelen lärare utan sådan utbildning är således en helt annan inom den kommunala högskoleutbildningen än inom högskolan i övrigt. Möjligheterna för lärare att forska i tjänsten -— med de positiva effekter detta har såväl direkt som indirekt — är dock beroende av om lärarna har tillräckliga kvalifikationer för forskning. Medlen ur de s.k. rörliga resurserna under fakultetsanslagen fördelas endast till högskolelektorer och högskoleadjunkter med doktorsexamen.

Enligt regeringens mening måste andelen lärare med doktorsexamen öka inom den kommunala högskoleutbildningen. Forskarutbildning av lärare inom den kommunala högskolan kan ses som personalutveckling och i vissa delar vara en uppgift som ligger hos arbetsgivaren. Landstingsförbundet är berett att under den kommande treårsperioden verka för att tjänster som FoU-lärare ersätts med tjänster som högskolelektor. Inför en övergång till den tjänsteorganisation som nu gäller i den statliga delen av högskolan är personalutvecklingsåtgärder av detta slag en angelägen åtgärd.

Staten har ansvar för den forskning som bedrivs inom den statliga forskningsorganisationen, där också huvuddelen av den för vårdutbildningen relevanta forskningen bedrivs och där nya forskningsområden cta- 192

bleras. Denna forskning bedrivs i första hand vid de medicinska fakulteterna men i ökande grad också inom ämnen vid de samhällsvetenskapliga Avsnitt 17 fakulteterna, t.ex. pedagogik och socialt arbete. Forskarstuderande med Utbildningsdep. medellång vårdutbildning som bakgrund finns oftast inom områden som är angelägna ur hälso-, sjukvårds- och omsorgssynpunkt. Det är angeläget att stimulera sådan forskning. Regeringen kommer i det följande under anslagen Medicinska fakulteterna och Samhällsvetenskapliga fakulteterna att föreslå vissa åtgärder för att förstärka forskningen inom vårdområdet. Förslagen innebär bl. a. att det under anslaget till de medicinska fakulteterna anvisas en särskild rörlig resurs för kommunala högskolans forskarutbildade lärare. Den forskning som kommer att bekostas med dessa medel är givetvis angelägen också för hälso- och sjukvården. Sjukvårdshuvudmännen och högskoleenheterna bör lokalt överväga lämpliga former för att praktiskt underlätta denna forskning.

Vissa kliniska tjänster inom det medicinska området Den 1 juli 1986 trädde en ny arbets- och tjänsteorganisation i kraft inom högskolan (prop. 1984/85:57, UbU 9, rskr. 115). Reformen omfattade inte tjänsterna som klinisk lärare, lärare i medicinskt ämne med klinisk anknytning eller klinisk amanuens inom det medicinska området. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har haft regeringens uppdrag att analysera situationen för dessa lärartjänster och föreslå eventuellt erforderliga förändringar för dessa tjänster.

Universitets- och högskoleämbetets förslag UHÄ föreslår att de kliniska lärartjänsterna ersätts med tjänster som högskolelektor, förenade med läkartjänst på specialistnivå, dvs. med tjänst som överläkare, biträdande överläkare, avdelningsläkare eller distriktsläkare. Förordnande på tjänsten bör meddelas tills vidare. De kliniska uppgifterna föreslås omfatta högst cn tredjedel av normal arbetstid under ett enskilt arbetsår. Tjänstgöringstiden för utbildning och forskning skall, enligt förslaget, i normalfallet fördelas lika.

Förslaget innebär vidare att tjänsterna som klinisk amanuens ersätts med tjänster som klinisk assistent. Resurser för den tredjedel sjukvårdsarbete som ingår i nuvarande tjänster föreslås användas av resp. sjukvårdshuvudman för att inrätta läkartjänster i motsvarande omfattning. Förordnande på arvodestjänst som klinisk assistent föreslås ges på hel- eller deltid. Förordnande bör ges tills vidare, dock längst tre år i taget.

För sådan tjänst som professor som inrättas av högskolan bör beslut om tjänsteförening få fattas av högskolestyrelsen efter medgivande av sjukvårdshuvudmannen.

I rapporten föreslås också att varje tjänst som lärare skall kunna förenas med tjänst som läkare eller annan tjänst inom sjukvårdsorganisationen. Det bör också bli möjligt att, utan avbrytande av tjänstetillsättningen och därefter följande förnyat ledigförklarande, tillsätta en lärartjänst utan i ledigkungörelse angiven tjänsteförening. 193

13 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

Det bör också, anser UHÄ, bli möjligt att lokalt besluta om vilka enheter inom sjukvårdsorganisationen som skall utnyttjas för undervisning och Avsnitt 17

forskning. Utbildningsdep.

Remissinstanserna Förslaget har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig i utbildningsdepartementet.

Förslaget att ersätta tjänsterna som klinisk lärare med högskolelektorat förenade med läkartjänst på specialistnivå tillstyrks, med något undantag, av remissinstanserna.

Landstingsförbundet föreslår att företrädare för sjukvårdshuvudmännen skall ingå i de medicinska fakultetshämnderna och att beslut om forskning i tjänsten m. m. fattas av dessa nämnder.

Förslaget att ersätta kliniska amanuenstjänster med tjänster som klinisk assistent tillstyrks av socialstyrelsen och medicinska forskningsrådet. Förslaget tillstyrks också i princip av Uppsala läns landstingskommun, Malmöhus läns landstingskommun, Göteborgs och Bohus läns landstingskommun och Sveriges läkarförbund. Landstingsförbundet anför att den sjukvård som idag utförs inom de kliniska amanuenstjänsterna ligger på en kvalificerad nivå och måste ersättas med läkartjänster som ligger kostnadsmässigt högre än de kliniska amanucenstjänsterna. Landstingsförbundet anser därför att konsekvenserna för sjukvården ytterligare måste klarläggas och frågan om ekonomisk kompensation till sjukvårdshuvudmännen tas upp till ingående diskussion. Likartade synpunkter framförs av Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner samt av Göteborgs kommun.

Landstingsförbundet påpekar det angelägna i att ett effektivt lokalt samråd kommer till stånd bl. a. för att hantera frågor om tjänsteförening och upplåtna enheter.

Regeringens överväganden De regler som gäller övriga lärartjänster i högskolan, bör i största möjliga utsträckning också gälla för lärartjänsterna inom det medicinska området. Tjänsterna som klinisk lärare och lärare i medicinskt ämne med klinisk anknytning bör därför ersättas med tjänster som högskolelektor med tillsvidareförordnanden. Arbetstidens fördelning mellan uppgifter inom utbildning och forskning bör som för övriga högskolelektorstjänster avgöras genom lokala beslut.

Tjänst som högskolelektor inom det medicinska området bör kunna förenas med läkartjänst på specialistnivå. Tjänstgöringen bör kunna rymma en tredjedel klinisk tjänstgöring. Uttag av ett maximerat antal timmar för sjukvård bör regleras i arbetstidsavtal. Beslut om tjänsteförening bör fattas av högskolestyrelsen efter medgivande av sjukvårdshuvudmannen. Regeringens förslag medför behov av lagändringar.

Enligt lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grund- 194

läggande utbildning av läkare, m. m. får regeringen förordna att en tjänst Prop. 1989/90: 90 för specialistutbildad läkare skall vara förenad med en tjänst för lärare vid Avsnitt 17 en högskoleenhet. Regeringen föreslår riksdagen att denna fråga i stället Utbildningsdep. skall regleras i högskolelagen, där bestämmelser tas in som bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förening av lärartjänst med tjänst för specialistutbildad läkare eller annan tjänst vid sjukvårdsenhet som har upplåtits för medicinsk utbildning och forskning.

Liksom hitintills bör gälla att förenad tjänst får komma ifråga endast för den som är behörig såväl till lärartjänsten som till läkartjänsten. När det gäller läkartjänsten kan behörighet uppnås genom specialistkompetens enligt 4 eller 5 § lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m. eller genom behörighetsförklaring från socialstyrelsen.

Ingen ändring bör heller göras i den nu rådande ordningen att, vid förening av lärar- och läkartjänster, hälso- och sjukvårdsnämnden skall ha tillfälle att yttra sig över de sökande som föreslås komma i fråga som innehavare av tjänsten.

En sådan reglering i högskolelagen för med sig en ändring i lagen (1982: 764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m.

Förslaget att ersätta tjänst som klinisk amanuens med arvodestjänst som : klinisk assistent speciellt avsedd för utbildning och forskning inom det medicinska området innebär att en ny tjänstetyp införs i högskolan. För behörighet till tjänsten föreslås gälla att den sökande har avlagt läkarexamen eller att den sökande bedriver forskarstudier. Förslaget innebär att resurser motsvarande den tredjedel av nuvarande tjänster som avser sjukvårdsarbete skall disponeras av sjukvårdshuvudmannen för inrättande av läkartjänster. I flera remissyttranden har påpekats att de kliniska amanuenserna utför ett sjukvårdsarbete på cen så kvalificerad nivå att de måste ersättas med läkartjänster som ligger kostnadsmässigt högre. De resurser som frigörs skulle därför inte räcka till sjukvård av den omfattning, som de kliniska amanuenserna nu svarar för. Detta måste ses som ett tecken på att staten genom dessa tjänster ställt en kvalificerad läkarexpertis till sjukvårdens förfogande, som nu får sökas på annat håll. Utredningar inom högskolan har påvisat ett ökat ”sjukvårdstryck” för tjänster inom det medicinska området. Forskare inom klinisk medicinsk forskning har inte kunnat ägna avsedd tid till forskning utan i stället fått ägna mer och mer tid åt sjukvård. Enligt regeringens mening måste frågan om resurser för sjukvård lösas av resp. sjukvårdshuvudman. Syftet med den nya tjänsten som klinisk assistent är enligt förslaget att ta tillvara och utveckla den mångsidighet som finns i dagens tjänst samtidigt som en renodling av högskoleuppgifterna garanterar att resursen inte i samma utsträckning som hittills tas i anspråk för sjukvård.

En enhetlig tjänsteorganisation bör eftersträvas inom högskolan. Tjänsten som klinisk assistent innebär att en särskild tjänstekategori inrättas för medicinsk utbildning och forskning. På sikt bör även dessa delar av 195

högskolan använda de tjänstekategorier som ingår i den gemensamma Prop. 1989/90:90 tjänsteorganisationen. UHÄ och remissinstanserna har dock angett flera Avsnitt 17 skäl för att övergångsvis tjänster som klinisk assistent bör få finnas inrätta- Utbildningsdep. de. Arvodestjänst som klinisk assistent bör således få finnas under en övergångsperiod på fem år. Sådan tjänst bör få tillsättas för högst tre år. Under övergångsperioden bör berörda högskoleenheter och universitetsoch högskoleämbetet förbereda övergång till ett system där normalt endast de reguljära tjänstetyperna i högskolan används inom medicinsk utbildning och forskning.

De som nu innehar tjänst som klinisk lärare, lärare i medicinskt ämne med klinisk anknytning eller klinisk amanuens skall inneha dessa tjänster förordnandeperioden ut.

Även förslaget om klinisk assistent leder till en ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare m. m.

Regeringen anser att det i de fall en utannonserad tjänst inte får behörig sökande till den kliniska delen möjlighet bör finnas att tillsätta tjänsten utan förening med tjänst inom sjukvårdsorganisationen. Detta kan t. ex. gälla ärenden där en tjänst som högskolelektor i ett icke-kliniskt ämne ledigförklarats förenad med en tjänst för specialistkompetent läkare, men där det vid tillsättningen visar sig att ingen av de sökande har erforderlig specialistkompetens. Motsvarande bör gälla när lärartjänst förenas med annan tjänst inom sjukvårdsorganisationen. Regeringen avser att utfärda bestämmelser i enlighet härmed.

Regeringen anser vidare att beslut om tjänsteförening skall fattas lokalt för de professurer som inrättas genom lokala beslut.

UHAÄ föreslår vidare att alla lärartjänster inom medicinska ämnen skall kunna förenas med tjänster inom sjukvårdsorganisationen. Dessa senare tjänster skall kunna vara såväl tjänst för specialistkompetent läkare som någon annan tjänst på lämplig kompetensnivå som har anknytning till medicinsk utbildning och/eller forskning. Som exempel på tjänster av det senare slaget anges arbetsterapeuter, ingenjörer, laboratorieassistenter, 1ogopeder, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Regeringen är inte beredd att tillstyrka detta förslag till tjänsteförening, då det är oklart hur en konstruktion som denna kommer att påverka utbildning och forskning. Regeringen bör dock i särskilda fall kunna medge undantag. De nya bestämmelser i högskolelagen om förening av lärar- och läkartjänster som föreslagits bör därför avfattas så att de möjliggör för regeringen att föreskriva förening av lärartjänst också med annan tjänst än tjänst för specialistutbildad läkare.

Förslag till dels lag om ändring i högskolelagen (1977:218) dels lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m. m. bör fogas till denna proposition som bilaga 1.

Medicinska forskningsrådet har föreslagit en lösning som innebär att tjänst som forskare konstrueras så att t ex ett halvår utnyttjas för forskning och nästa halvår för klinisk verksamhet. En sådan konstruktion bör vara 196

möjlig att pröva även för andra tjänster än forskningsrådsfinansierade. Viktigt är då att sjukvårdshuvudmannen står för sin del av kostnaderna. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning Det dröjde förhållandevis länge, innan kvinnor på allvar började göra sig gällande inom forskning och forskarutbildning. Ända fram till på 1950talet var andelen kvinnor i denna del av samhället praktiskt taget försumbar.

Även om skillnaderna är stora mellan olika fakultetsområden är kvinnorna fortfarande i minoritet inom forskning och forskarutbildning. Utvecklingen mot jämställdhet har dröjt. Inom forskarutbildningen har andelen kvinnor först under 1980-talet börjat öka kraftigt och uppgår nu till 3290 av de nyantagna. Även här är dock variationerna stora mellan fakultetsområdena, från 1990 inom teknisk fakultet till 6090 inom den farmaceutiska. Totalt svarar kvinnorna i dag för ungefär en fjärdedel av antalet avlagda doktorsexamina.

Enligt tillgängliga uppgifter om lärarkåren inom högskolan svarar andelen kvinnor på rekryteringstjänster, t. ex. tjänster som forskarassistent, väl mot kvinnornas andel av dem som avlagt doktorsexamen. Däremot har kvinnorna en något lägre andel av de fasta tjänsterna som högskolelektor och en avsevärt lägre andel av de högsta tjänsterna, professorstjänsterna. Kvinnornas procentuella andel på olika nivåer inom forskarutbildningsoch lärartjänstorganisationen framgår av nedanstående diagram.

Diagram 17.14

Andelen kvinnor resp. män inom samtliga fakulteter

1987/88

1007

90

801

701

601

CJ män

50+

HH kvinnor

401

30

20

10

Grund- — Fo-antagna = Aktiva fo- Dr.examina = Fo-ass tj Lektorstj Professorer

examen stud

Den sjunkande kvinnoandelen på högre tjänster inom högskolan avspeglar i stor utsträckning det förhållandet att en stor del av dessa tjänster innehas av personer, som rekryterades på 1960- och 1970-talen. Åldern på tjänsteinnehavarna har således inneburit att dessa tjänster endast i begränsad utsträckning blivit lediga under den tid när fler kvinnor genomgått forskarutbildning och haft möjlighet att meritera sig på rekryteringstjänster 197

av olika slag inom högskolan. De omfattande pensionsavgångar, som kommer att äga rum under de närmaste tio— femton åren, kommer att ge avse- — Avsnitt 17 värda möjligheter att rekrytera kvinnor också till högskolelektors- och pro- = Utbildningsdep. fessorstjänster.

I det följande redovisas för vart och ett av de fem största fakultetsområdena andelen kvinnor inom forskarutbildningen samt bland innehavarna av tjänster som forskarassistent, högskolelektor respektive professor. Som en jämförelse anges också kvinnornas andel av de grundläggande högskoleexamina som ansluter till resp. fakultetsområde. Uppgifterna avser läsåret 1987/88.

Diagram 17.15

Andelen kvinnor resp. män inom humanistisk fakultet 1987/88

CD män

IH kvinnor

Grund- — Fo-antagna = Aktiva fo- Dr.examina = Fo-ass tj Lektorstj Professorer

examen stud

Diagram 17.16

Andelen kvinnor resp. män inom samhällsvetenskaplig

: fakultet 1987/88

EJ män

I kvinnor

Grund- — Fo-antagna Aktiva fo- Dr.examina = Fo-ass tj Lektorstj Professorer

examen stud

Avsnitt 17

Andelen kvinnor resp. män inom medicinsk fakultet 1987/88 Utbildningsdep.

E3 män

EH kvinnor

Grund- — Fo-antagna Aktiva fo- Dr.examina = Fo-ass tj Lektorstj Professorer examen stud

Diagram 17.18

Andelen kvinnor resp. män inom matematisk-

naturvetenskaplig fakultet 1987/88

EJ män

H kvinnor

Grund- — Fo-antagna = Aktiva fo- Dr.examina = Fo-ass tj — Lektorstj Professorer examen stud

Diagram 17.19

Andelen kvinnor resp. män inom teknisk fakultet 1987/88

EJ män I kvinnor

Grund- — Fo-antagna Aktiva fo- Dr.examina = Fo-ass tj Lektorstj Professorer examen stud

Som framgår av diagrammen avspeglar kvinnornas andel inom forskarutbildning och forskning relativt väl deras andel inom den grundläggande 199

högskoleutbildningen. Inom teknisk fakultet är andelen kvinnliga doktorander till och med högre än andelen kvinnliga civilingenjörer. Ett undan- Avsnitt 17 tag är dock det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet. Här sjunker kvin- Utbildningsdep. nornas andel dramatiskt mellan den grundläggande utbildningen och forskarutbildningen. Det är en viktig uppgift för berörda högskoleorgan att klargöra vad detta beror på.

De skillnader som finns mellan kvinnor och män inom forskningen uppkommer således inte primärt inom forskarutbildnings- och forskningsorganisationen utan avspeglar förhållandena på lägre utbildningsnivåer.

Mot bakgrund härav finns det anledning till optimism när det gäller kvinnornas situation inom forskarutbildning och forskning. Den utveckling, som nu äger rum inom såväl ungdomsskolan som högskolans grundutbildning kommer avsevärt att förbättra möjligheterna till rekrytering av kvinnor. Detta blir särskilt intressant i perspektiv av att ett mycket stort antal befattningar inom högskolan kommer att bli lediga under kommande år.

Likafullt måste stor vaksamhet ägnas de förhållanden som påverkar kvinnornas möjligheter till forskarutbildning och forskarkarriär. I 1987 års forskningsproposition framhölls den strategiska betydelsen för jämställdhetsarbetet inom högskolan av att vikariat, tjänster och utbildningsbidrag utlyses korrekt. Erfarenheten visar att olika former av ”handplockning” missgynnar kvinnor. Det är en viktig tillsynsuppgift för UHÄ att högskolan lever upp till de krav som måste ställas i detta hänseende.

Målet måste vara att kvinnors och mäns insatser i samma utsträckning tas till vara inom forskning och högre utbildning.

17.1.5 Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna Bakgrund 1977 års högskolereform innebar att det nära och nödvändiga sambandet mellan forskning och utbildning betonades. Genom reformen skapades en sammanhållen högskola. Det innebar att såväl universitet som högskolor utan tidigare forskningstradition samlades i en organisation, där de gemensamma målet är att alla delar av verksamheten skall bygga på vetenskaplig grund.

Samtidigt underströks att detta inte nödvändigtvis måste innebära att grundutbildning, forskarutbildning och forskning på hävdvunnet sätt etablerades inom en och samma institution. I den nya, breddade och differentierade högskolan skulle det vara praktiskt omöjligt att över hela fältet basera kontakten mellan grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning på en permanent institutionell gemenskap. Statlig högskoleutbildning finns nu permanent på över trettio orter i landet. Fakultetsorganisation för forskarutbildning och forskning inom högskolan finns i dag vid elva högskoleenheter på sju orter.

Forskning både kan och skall bedrivas inom alla delar av högskolan. Vid de mindre och medelstora högskolorna utan fast forskningsorganisation bedrivs verksamheten i projektform. 200

Budgetåret 1987/88 uppgick kostnaderna för forskning och utvecklingsarbete vid de mindre och medelstora högskolorna till sammantaget cirka Avsnitt 17 65 milj. kr. Störst är verksamheten vid högskolan i Karlstad. Huvuddelen Utbildningsdep. av finansieringen kommer från sektorsforskningsorgan och andra statliga eller kommunala organ. Återstoden avser främst uppdrag från näringslivet. Endast ett fåtal projekt är finansierade av forskningsråden.

Även om de mindre och medelstora högskolorna fortfarande endast svarar för en mycket begränsad del av de sammanlagda forskningsinsatserna inom högskolan, har verksamheten här ökat avsevärt under det senaste årtiondet.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna har diskuterats intensivt. Diskussionen har gällt såväl omfattningen och inriktningen som — kanske framför allt — organisationen av verksamheten. Betydelsen av forskning vid dessa högskolor har betonats inte bara ur ett högskoleperspektiv utan också utifrån regionala behov av stöd till samhällelig utveckling.

Utredningens förslag Inför denna proposition har en särskild utredare! tillkallats med uppgift att analysera och lämna förslag om forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna. Utredaren har avlämnat betänkandet (SOU 1989:27) Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Betänkandet har remissbehandlats. Utredarens huvudförslag är att medel för såväl forskningsanknytning som vissa allmänt forskningsstödjande åtgärder och forskningstid för högskolelektorer skall fördelas till de mindre och medelstora högskolorna av en särskild delegation, som inrättas vid forskningsrådsnämnden. Förslaget innebär att fakultetshämnderna inte längre skall ha ansvar för forskning och forskningsresurser för de mindre och medelstora högskolorna. Utredaren föreslår också att styrelserna vid de mindre och medelstora högskolorna skall svara för att treårsplaner utarbetas för forskningen vid högskolorna och då särskilt den forskning som utförs på eget programansvar. Planerna skall också omfatta insatser för att lärare vid dessa högskolor skall kunna fullfölja utbildning till doktorsexamen. Utredaren föreslår vidare att forskarutbildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna skall kunna välja vilket fakultetskollegium han eller hon vill ingå i.

Remissinstanserna Remissinstanserna betonar värdet av den kartläggning och analys av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna, som utredaren gjort. Flertalet remissinstanser tillstyrker dock inte utredningens huvudförslag.

I många yttranden betonas att ändamålen för de anslag, som utredaren vill samla till ett, är så artskilda att medelsanvisningarna även fortsättningsvis bör hållas isär. Utredarens förslag till organisation för medelsfördelningen tillstyrks av universiteten, forskningsrådsnämnden och några

! Riksdagsledamoten Lars Gustafsson 201

ytterligare remissinstanser. De mindre och medelstora högskolorna, universitets- och högskoleämbetet, Landsorganisationen i Sverige och Avsnitt 17 Tjänstemännens Centralorganisation vill dock ha en lösning där forsk- Utbildningsdep. ningsmedel kanaliseras direkt till de berörda högskolorna.

I den mån förslaget om treårsplaner kommenteras i remissyttrandena framförs inga invändningar mot detta. Flertalet av dem som yttrar sig i fråga om lärarnas fakultetstillhörighet är beredda att tillstyrka utredarens förslag. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Sveriges Universitetslärarförbund är dock emot förslaget.

En fullständig remissammanställning finns tillgänglig i utbildningsdepartementet.

Regeringens överväganden All verksamhet inom den svenska högskolan skall vara av hög och likvärdig kvalitet. Detta är inte en så självklar princip, som det kanske kan förefalla. I andra länder accepterar man och planerar medvetet för universitet och högskolor med olika standard och status. Grundtanken bakom den svenska högskolan är att det inte skall vara någon skillnad om man har genomgått en viss utbildning i Östersund eller Umeå, i Karlskrona eller Lund. Det viktiga är vad man har studerat. Motsvarande gäller också för forskningen. Samma höga vetenskapliga krav måste gälla inom hela högskoleorganisationen.

All högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig grund. Det kräver att högskolans lärare kan hålla en levande kontakt med forskningen och på lämpligt sätt ägna sig åt egen forskning.

Inom högskolan tillämpas en enhetlig tjänsteorganisation. För tjänsterna vid de mindre och medelstora högskolorna gäller samma villkor som för dem vid universiteten. Så hart. ex. alla högskolelektorer, oavsett var de är anställda, i princip samma möjligheter att i mån av tillgång till resurser bedriva forskning i tjänsten.

Ett problem i sammanhanget är dock att endast en mindre del av lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna har genomgått forskarutbildning. Detta medför att de som kollektiv har svårt att hävda sig i konkurrensen om t. ex. forskningsrådens anslag. De önskemål, som högskolan måste ha om att få en lämplig struktur på lärarkåren, har vid de mindre och medelstora högskolorna fått stå tillbaka för önskemålen att snabbt kunna tillgodose olika utbildningsbehov och också bidra till att stimulera utvecklingen regionalt. Detta har inneburit att lärarrekryteringen inte fått anstå tills forskarutbildade personer funnits att tillgå.

På sikt bör alla lärartjänster inom högskolan — det konstnärliga området undantaget — innehas av personer, som avlagt doktorsexamen. Doktorsexamen bör således vara ctt behörighetskrav för att erhålla lärartjänst inom högskolan. Även om åldersstrukturen inom högskolan är sådan att stora pensionsavgångar och därmed förknippade nyrekryteringar väntas under de närmaste tio åren, kommer det ändå att ta mycket lång tid att förverkliga en sådan målsättning. Vid de mindre och medelstora högskolorna, där andelen forskarutbildade lärare är särskilt låg, bör vissa insatser 202

kunna göras för att stödja lärare, som vill fullfölja utbildning till doktors- Prop. 1989/90: 90 examen. Detta bör ses som en kvalificerad personalutvecklingsåtgärd och Avsnitt 17 behovet av medel för ändamålet måste vägas mot andra resursbehov vid Utbildningsdep. den lokala fördelningen av tillgängliga medel.

Alla forskarutbildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna ingår på samma sätt som lärarna vid universiteten i fakultetskollegierna. Dagens organisation innebär att medel för forskning och forskarutbildning anvisas under fakultetsanslag, vilka är gemensamma för flera högskoleenheter. I högskoleförordningen preciseras vilka universitet och högskolor, som hör ihop fakultetsvis. Innebörden av detta är bland annat att lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna kan ansöka om tid för egen forskning från de rörliga resurser, som fördelas av berörda fakultetsnämnder. Övergångsvis har föreskrivits att vissa minimibelopp skall avsättas för forskningstid för lärarna vid dessa högskolor.

Erfarenheten visar att det även inom öppna och flexibla organisationer som universitet och högskolor tar lång tid att införa nya arbetssätt. Den nya högskole- och tjänsteorganisationen verkar dock nu vara på god väg att fungera tillfredsställande också ur perspektivet av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna. Arbetet inom fakulteter och institutioner läggs alltmer upp med beaktande av att också lärarna vid dessa högskolor skall integreras i verksamheten. Den principiella uppbyggnaden av dagens system är den bästa garantin för att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna kommer att byggas upp på samma villkor som den vid universiteten.

En fortsatt utveckling av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna bör således ske inom ramen för nuvarande organisation. Såväl inom fakultetsorganen som på institutionsnivå måste nu ansträngningarna ökas för att lärarna vid dessa högskolor skall integreras i forskningsgemenskapen på lika villkor. Innebörden av detta skall vara att lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna på sikt skall medverka i forskning i samma utsträckning som lärare med motsvarande kompetens vid universiteten. Andelen forskning på eget programansvar måste öka vid de mindre och medelstora högskolorna. Lärare vid universitet bör kunna ha delar av sin tjänstgöring i form av medverkan i forskning vid en mindre högskola. Ett ökat antal studerande bör gå vidare till forskarutbildning efter grundläggande studier vid de mindre och medelstora högskolorna. Ansvaret för forskarutbildningen måste även fortsättningsvis i sin helhet ligga på fakultetsorganen. De mindre och medelstora högskolorna bör dock kunna medverka i forskarutbildningen, t.ex. genom att lärare används som handledare. Samarbetet mellan ett universitet och en högskola kan, om så bedöms lämpligt, systematiseras och uttryckas i någon form av kontrakt mellan de berörda parterna. Detta har förordats av flera företrädare för högskolan.

Visst särskilt stöd bör ges till denna utveckling. De mindre och medelstora högskolorna anvisas för närvarande särskilda medel för viss forskningsstödjande verksamhet. Dessa medel kan användas bland annat för kostnader för planering av projekt, utarbetande av ansökningar till forskningsråd, sektorsorgan etc samt seminarier i anslutning till projekt. Med-

len används också för en kontaktorganisation avscende högskolans kontakter med såväl det omgivande samhället som universitet och högskolor Avsnitt [7 med fast forskningsorganisation. Medlen kan även användas för stöd till Utbildningsdep. lärares forskarutbildning. Medlen fördelas mellan de berörda högskolorna av universitets- och högskoleämbetet. Sammanlagt anvisas innevarande budgetår 11 634000 kr. för dessa ändamål.

I det följande föreslås, under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, en kraftig ökning av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Sammanlagt kommer dessa att öka med 30 milj. kr. Det innebär att högskolorna vid slutet av treårsperioden kommer att disponera närmare 43 milj.kr. för forskningsstödjande åtgärder. Medlen bör anvisas direkt till de berörda högskolorna. Härigenom förbättras möjligheterna till långsiktig planering av insatserna. De lokala högskoleorganen skall disponera medlen med beaktande av det syfte för de forskningsstödjande åtgärderna, som angavs redan i 1987 års forskningsproposition, nämligen att stimulera lärarna vid de mindre enheterna att utnyttja sina möjligheter att ansöka om forskningsstöd och projektanslag i konkurrens med varandra och med lärarna vid de större enheterna. Universitets- och högskoleämbetet skall göra en utvärdering av de gjorda insatserna för att belysa dels hur anvisade medel använts, dels — och framför allt — vilka effekter åtgärderna haft på forskningens omfattning i stort vid de berörda högskolorna.

17.1.6 Vissa frågor rörande forskningssamverkan

Högskolans medverkan i stiftelser och andra särorganisationer Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället har framför allt under 1980-talet utvecklats mycket snabbt och delvis i nya former. Denna utveckling har allmänt sett varit värdefull och har lett till breddade kontakter bl. a. mellan högskolan och näringslivet. Den har också inneburit en viktig stimulans för samhällsutvecklingen, även regionalt.

Högskolan kan samverka med samhället i övrigt på flera sätt. Högskolans reguljära organisation kan utnyttjas för uppdragsverksamhet på såväl utbildnings- som forskningsområdet. Samverkan kan också ske genom enskilda lärares bisysslor. På senare tid har samverkan i ökande utsträckning fått formen att högskolan deltar i olika typer av särorganisationer (stiftelser, aktiebolag m. m.).

Utredningens förslag Regeringen tillkallade under våren 1988 cn särskild utredare! med uppdrag att utreda vissa frågor rörande stiftelser som organisationsform för samverkan mellan högskola och näringsliv. Utredningsuppdraget redovisas i betänkandet (SOU 1989:50) Stiftelser för samverkan.

Utredningen har som grund för sina överväganden kartlagt nu förekom-

! Justitierådet Fredrik Sterzel 204

mande stiftelser m.m. vid universitet och högskolor. Uppgifter om 86 Prop. 1989/90: 90 särorganisationer har samlats in och analyserats. Av dessa har 69 ansetts Avsnitt 17 vara sådana att de bör tas med i utredningens arbete. Enligt direktiven har Utbildningsdep. vidare särorganisationernas syften analyserats särskilt.

Utredningen drar tre slutsatser av inventeringen. För det första att antalet nytillkomna särorganisationer är stort — 64 av de 69 organisationerna har tillkommit sedan år 1981. För det andra att det endast i få fall är fråga om ett renodlat samarbete mellan högskola och näringsliv 1 dirckt bemärkelse — i betydelsen företag och liknande. I 58 fall av 69 är kommuner, landsting, länsstyrelser, utvecklingsfonder, andra statliga myndigheter etc. med, dvs. det finns en prägel av samverkan högskola/samhälle snarare än av samverkan högskola/näringsliv. För det tredje att jämnt hälften av särorganisationerna har tillkommit på ”nya” högskoleorter och hälften på de ”gamla” högskoleorterna, vilket visar det starka regionala inslaget i verksamheten.

Bildande av särorganisationer på högskolans område har enligt utredningen inte alltid föregåtts av några mer djupgående analyser. Diskussionen kring behovet av nya särorganisationer har på ett olyckligt sätt tenderat att bli en diskussion för eller emot samverkan mellan högskola och näringsliv. Förklaringen till detta är att deltagande i särorganisationer i sig ses som ett medel att förstärka och underlätta denna samverkan.

Man kan således enligt utredningen se de många stiftelsebildningarna på högskoleområdet under 1980-talet delvis som en slags modevåg. Det gällde helt enkelt att i ett dynamiskt utvecklingsskede hitta ctt praktiskt instrument för denna samverkan, och då låg stiftelseformen nära till hands. Utredningen anser att man bör kunna acceptera denna utveckling under ett övergångsskede, som allmänt sett kan karakteriseras som en genombrottstid för en ny syn på samverkan mellan högskola och näringsliv. Om man emellertid låter utvecklingen fortsätta fritt kan det enligt utredningen leda till en olycklig splittring av ansvar och resurser.

Utredaren anser därför att en större restriktivitet vid inrättande av särorganisationcer bör iakttas i framtiden. Denna restriktivitet bör enligt utredningens uppfattning åstadkommas på andra vägar än genom författningsföreskrifter och tillståndskrav. Vad som i första hand krävs är att man från universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) och högskoleledningarnas sida genom information och påverkan stimulerar samverkan med näringslivet etc. inom högskolans reguljära organisation.

En allmän översyn av det nuvarande beståndet av särorganisationer föreslås vidare komma till stånd, bl.a. för att åtgärda vissa brister i juridiska avseenden. Härutöver föreslås att högskolorna bör lämna redovisning för särorganisationerna i sina årliga verksamhetsberättelser.

Utredaren anser att högskolestyrelserna skall kunna besluta om medverkan i särorganisationer. Anslagsmedel skall dock inte kunna få användas för deltagande i sådana organisationer utan att riksdagen gett sitt medgivande.

Avsnitt 17 Utredningsförslaget har remissbehandlats. En sammanfattning av remiss-

Utbildningsdep. yttrandena finns tillgänglig i utbildningsdepartementet.

Universitet och högskolor har i stort ställt sig bakom de förslag som framförts. En majoritet av remissinstanserna tillstyrker den ökade restriktivitet som föreslås gälla vid bildande av särorganisationer. Riksrevisionsverket (RRV) och statskontoret har härutöver preciserat vissa krav som i framtiden bör gälla för stiftelser inom högskoleområdet. Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) avvisar helt utredningsförslaget. Förbundets grundläggande uppfattning är att all reguljär verksamhet inom högskolan skall bedrivas inom högskolans normala ”produktionsenheter”, som är institutioner och andra arbetsenheter. Förbundet avvisar således att t.ex. uppdragsutbildning bör kunna förläggas till en särorganisation. Förbundet hävdar vidare att regeringen bör godkänna inrättandet av stiftelser där högskolan ingår som huvudman. Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) erfarenheter av uppdragsutbildningen är att där denna bedrivs inom ramen för högskoleorganisationen har studenterna goda möjligheter till insyn och påverkan. Däremot anser SFS att där särorganisationer bildats för detta ändamål har verksamheten i större grad urartat. SFS anser att UHÄ:s utredning om uppdragsutbildningen måste avvaktas innan beslut kan fattas i denna fråga.

Pågående översyner av stiftelser Sverige saknar, till skillnad från våra grannländer, en allmän lagstiftning om stiftelser. Ett stort utredningsarbete i början av seklet mynnade ut i slutsatsen att lagregler endast borde ges rörande viss statlig kontroll av allmännyttiga stiftelser. Bestämmelser om detta finns i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen). Under åren 1975 — 1983 arbetade stiftelseutredningen (Dir. Ju 1975:01) med ett förslag till ny stiftelselag. Härefter fortsatte detta arbete i justitiedepartementet som i slutet av år 1987 lade fram ett lagförslag (Ds Ju 1987:14). Detta fick ett blandat mottagande av remissinstanserna. Målet är att en lagrådsremiss skall läggas fram våren 1990.

Riksrevisionsverket har under januari 1990 fått regeringens uppdrag att göra en allmän översyn av statlig verksamhet i stiftelser. En viktig utgångspunkt för översynen är att stiftelseformen bör användas endast där det inte finns någon annan associationsform att tillgå. I fråga om sådana stiftelser där en statlig myndighet är stiftare bör översynen även syfta till att överväga alternativa former till en stiftelse. RRV har även i uppdrag att överväga förutsättningarna för att formalisera vissa frågor om användning och bildande av statliga stiftelser, t.ex grunder för bildande, revision, m. m. RRV bör vidare överväga och lämna förslag om hur föreskrifter för stiftelser och avtal mellan staten och andra eventuella medstiftare bör kunna utformas för att statsmakterna skall kunna styra och få insyn i verksamheten på ett tillfredsställande sätt.

Avsnitt 17

Högskolestyrelserna har det samlade ansvaret för den verksamhet som

Utbildningsdep. bedrivs inom högskolan. Detta innebär att styrelserna måste ha överblick över hela utbildnings- och forskningsverksamheten samt möjligheter att besluta om verksamheten inom hela högskolans ansvarsområde. Om universitet och högskolor i ökande omfattning engageras i särorganisationer blir det svårare för styrelserna att utöva sitt ansvar på ett tillfredsställande sätt.

Högskolan har goda möjligheter att med nuvarande regler och organisation bedriva forskning och utbildning för näringslivet och andra delar av samhället.

Högskolelärare kan vid sidan av sin tjänst åta sig uppdrag i olika former t.ex i form av s.k bisyssla. Lärare inom högskolan får utöva sådana bisysslor inom forskning och utvecklingsarbete som innebär att de utnyttjar sina speciella ämneskunskaper. Högskolelärarna skall informera resp. högskoleledning om ämnesanknutna bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet.

Högskolans olika institutioner och arbetsenheter bedriver regelmässigt uppdragsverksamhet för myndigheter, näringsliv etc. varvid relationerna mellan högskolan och uppdragsgivaren regleras genom särskilda avtal.

Regeringen är positiv till de ökande kontakterna mellan högskola och näringsliv, vilket också redovisats i tidigare forskningspropositioner. Grundinställningen är att kontakterna i första hand bör ske genom den reguljära högskoleorganisationen och inte i särorganisationer, såsom stiftelser. Universitet och högskolor bör fortsättningsvis inte få ingå i stiftelser utan regeringens medgivande i varje enskilt fall. Regeringen avser att ändra högskoleförordningen i enlighet med detta.

RRV utreder som tidigare redovisats statlig verksamhet i stiftelser. Uppdraget skall avrapporteras senast den 31 augusti 1990. Frågan om högskolans fortsatta medverkan i redan befintliga stiftelser kommer att behandlas efter det att RRV har redovisat uppdraget.

Kostnaderna för externt finansierad verksamhet inom högskolan Redan i slutet av 1960-talet föreskrevs att universitet och högskolor skulle tillämpa principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet. Nuvarande bestämmelser återfinns i förordningen om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetområde (UHÄ-FS 1982:113). Till förordningen har

UHÄ utfärdat tillämpningsföreskrifter.

Av olika skäl har huvudprincipen dock inte tillämpats i praktiken, framför allt inte med avseende på verksamhet, som betalas av andra statliga myndigheter. Det har lett till att högskolans egna anslag framför allt till forskning och forskarutbildning men i viss mån också till grundläggande utbildning fått finansiera kostnader, som avsett externfinansierad verksamhet. Högskolan har härigenom subventionerat främst olika forskningsfinansiärer. Även viss uppdragsutbildning kan ha bedrivits utan att högskolan tagit betalt för alla kostnader. 207

I enlighet med vad som angetts i 1987 års forskningsproposition samt i 1988 års proposition om formerna för högskolepolitiken, och tillstyrkts Avsnitt 17 av riksdagen, skall principen om full kostnadstäckning tillämpas fullt ut Utbildningsdep. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

UHÄ har till regeringen överlämnat en skrivelse, där ämbetet förordar att högskolan använder sig av ett system med lokalt fastställda timtaxor för att ta ut full kostnadstäckning av externa finansiärer.

Regeringens överväganden Det är ett livsvillkor för grundforskning och forskarutbildning att den externt finansierade verksamheten inom högskolan faktiskt bär alla de kostnader som den föranleder. Den externt finansierade verksamheten har nu en sådan omfattning att en stor del av kostnaderna för högskolans basorganisation föranleds av denna. Omfattningen av den externt finansierade verksamheten innebär således att kostnaderna för denna inte är att betrakta som marginalkostnader. De externa finansiärerna måste bära sin andel av de samlade kostnaderna inom högskolan.

Regeringen bör, som hittills, genom förordning föreskriva att full kostnadstäckning skall tas ut för externt finansierad verksamhet inom högsko- Jan.

Att centralt ange storleken av erforderliga kostnadsuttag är rimligt endast så länge dessa avser vissa begränsade funktioner, vilka kan antas vara av ungefär samma storleksordning vid alla universitet och högskolor. En sådan ordning är dock knappast rimlig, när externfinansiärerna skall täcka alla kostnader, som är förknippade med deras samverkan med högskolan. Högskolorna har full frihet att själva besluta om den interna budgeten. Kostnadsstrukturen och storleken av olika kostnader kan därför variera mellan olika universitet och högskolor. |

UHÄ är tillsynsmyndighet för högskolan. I denna uppgift ligger att ansvara för att principen om full kostnadstäckning tillämpas konsekvent inom högskolan. UHÄ måste bland annat bevaka att alla universitet och högskolor använder rättvisande och tillräckligt enhetliga metoder för kostnadsberäkning av den externa verksamheten. Inget universitet och ingen högskola skall kunna konkurrera kostnadsmässigt genom att underlåta att ta betalt för en eller flera typer av kostnader.

De cexternfinansierade uppdragen och projekten inom högskolan är oftast av den karaktären att kostnaderna bör beräknas utifrån en budget direkt för uppdraget eller projektet i fråga. Det är denna teknik som redan tidigare angetts som den normala. Här erinras om vad föredragande statsrådet anförde i 1982 års forskningsproposition:

”Med utgångspunkt häri bör — enligt min mening — tills vidare tillämpas följande princip vid projekt som helt eller delvis finansieras med externa medel. Samtliga direkta kostnader för bl. a. löner, materiel, resor, lokaler samt samtliga indirekta kostnader vid förvaltning, serviceinrättningar, institutioner, inkl. kostnader för vikariat vid sjuk- och barnledighet, arbetsgivaransvar m. m., skall beräknas för varje projekt, varvid lämpliga schabloner bör användas främst vad gäller lokalkostnader och s.k. 208

indirekta kostnader. ... Medel för sådana indirekta kostnader som inte Prop. 1989/90: 90 belastar institutionen tillförs till den del de avser den externt finansierade Avsnitt 17 verksamheten, högskoleenheten centralt för fördelning på verksamhet vid Utbildningsdep. förvaltning och serviceinrättningar eller för avsättning för beräknade kostnader för vikariat vid sjuk- och barnledighet, arbetsgivaransvar m. m.” (Prop. 1981/82:106 s. 85).

Som UHÄ förordat bör dock högskoleenheterna, när så är lämpligt, kunna beräkna ersättningen enligt ett system med lokalt fastställda timtaxor.

Givetvis innebär den fulla kostnadstäckningen inte att några kostnader (t. ex. för förvaltning) inom högskolan ökar. Vad som ändras är fördelningen av kostnadsansvaret mellan olika finansiärer inom och utom högskolan. Högskolans generella, av UHÄ angivna, påslag på den externa verksamheten avser i dag endast vissa kostnader på central nivå inom högskoleenheten. Det har då varit naturligt att högskoleförvaltningarna disponerat dessa inkomster. Ett system med full kostnadstäckning innebär att kompensation också skall ges för alla de kostnader, som uppkommer på t.ex. institutions- och fakultetsnivå. De tillkommande intäkter, som den konsekventa kostnadstäckningen leder till, skall tillföras de enheter inom högskolan, där kostnaderna uppstår. Härigenom kommer resurser att frigöras för åtgärder, som fakultets- och institutionsorgan bedömer angelägna. .

Forskningsråden har övergångsvis varit undantagna från kravet på full kostnadstäckning. De skall enligt regeringens förordning intill utgången av budgetåret 1989/90 endast betala ett förvaltningspålägg om tre procent.

Forskningsrådsfinansieringen är en form för att genom vetenskaplig kvalitetsprövning fördela medel för grundforskningen, som utförs inom högskolan. Forskningsrådens projektanslag till forskare inom högskolan kan därför inte betraktas som betalning för beställda uppdrag. Det normala — och avsedda - är också att vissa resurser, som betalas med fakultetsanslag, används i de forskningsprojekt, som stöds av råden. Det gäller t. ex. professorers och andra forskares löner. Att samfinansicring mellan universitet/högskola och forskningsråd är naturlig och avsedd påpekades också, när dessa frågor behandlades i 1982 års forskningsproposition. Där anfördes ”Givetvis bör högskolan (när det gäller samfinansiering med forskningsråd) beakta att viss del av högskolans basresurser bör stå till förfogande för projekt som stöds av dessa organ. Detta bör lämpligen ske genom att högskolan vid sådan samfinansiering anser sig kunna ekonomiskt svara för en något större del av projektet än som eljest skulle vara motiverat.” (Prop. 1981/82: 106 s.85)

Det förhållandet att rådsstödda projekt vanligen i olika former har och skall kunna ha högskolan som medfinansiär bör dock inte innebära att forskningsråden inte står för kostnader, inklusive ”overheadkostnader”, som är förknippade med den del av projektet som faktiskt finansieras med rådsanslag. Principen om full kostnadstäckning bör således i så måtto tillämpas också med avseende på forskningsråden.

I det nya anslags- och budgetsystem som nu successivt införs för den statliga verksamheten skall lokalkostnader i princip behandlas på samma 209

14 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

lokalbrukarna får ett ökat kostnadsansvar för sin lokalförsörjning. Hur Avsnitt 17 kostnaderna för befintliga lokaler skall fördelas mellan olika statliga finan- Utbildningsdep. siärer i det nya anslagssystemet är en fråga som får behandlas inför nästkommande planeringsperiod.

Redan nu måste dock utökade lokalkostnader täckas med medel, som annars skulle kunna användas för driften av verksamheten.

En betydande del av högskolans verksamhet är externt finansierad. Det är inte rimligt att de externa finansiärerna inte medverkar till att lösa de lokalproblem, som finns på många håll i högskolan. Endast för uppdrag från andra än statliga beställare tas i dag generellt ut kompensation för uppdragets del i högskolans lokalkostnader. Andra statliga myndigheter än forskningsråden skall svara för lokalkostnaderna i de fall det för verksamheten erfordras särskilda lokaltillskott.

Liksom hittills skall högskolan av icke-statliga beställare alltid erhålla kompensation för ett uppdrags lokalkostnader. I de fall verksamheten kräver lokaler utöver dem som nu disponeras av högskolan, skall fortsättningsvis kompensation för lokalkostnader tas ut av samtliga finansiärer, således också av externa statliga finansiärer. Universitet och högskolor får i dessa fall disponera de erhållna medlen för lokalkostnadsändamål utöver dem som finansieras via lokalkostnadsanslaget.

17.1.7 Vissa forskningsetiska frågor Regeringen tillkallade i februari 1988 en särskild utredare för att granska vissa forskningsetiska frågor. Uppdraget avsåg rättsliga och andra förutsättningar för forskning som bygger på uppgifter om enskilda individer samt organisationen för forskningsetisk prövning. Som särskild utredare utsågs professor Pär Erik Back. Sedan denne avlidit i november samma år utsåg regeringen förre universitetskanslern Carl-Gustaf Andrén till ny utredare.

Utredaren har avgivit betänkandet Forskningsetisk prövning. Organisation, information och utbildning. (SOU 1989:74).

Utredningens förslag Utredarens förslag har som utgångspunkt att huvudansvaret för etisk granskning av forskningsprojekt bör ligga på forskarsamhället. Mot den bakgrunden föreslår han kraftigt ökade insatser för utbildning och information samt en utvidgad och reglerad organisation för forskningsetisk granskning. Den föreslagna utbyggnaden innebär bl.a. att all forskning utförd inom högskolan som bygger på uppgifter om enskilda individer skulle undergå forskningsetisk prövning. Dessa åtgärder skulle, menar utredaren, möjliggöra en förändring av datainspektionens (D1) arbetsuppgifter ifråga om forskningsregister. Perspektivet skulle kunna förskjutas från nuvarande tyngdpunkt på tillståndsgivning till ökade insatser för inspektion, utbildning och information.

Utredaren har i enlighet med sina direktiv granskat den gällande rättsli- 210

ga regleringen. Som en följd av utredningens förslag anmäler han behov av vissa ändringar i datalagen (1973:289), sekretesslagen (1980: 100) och, om Avsnitt 17 annan lösning ej är möjlig, eventuellt tryckfrihetsförordningen. Han ger Utbildningsdep. vidare förslag till förändringar av högskoleförordningen (1977:263), förordningen (1988:1198) med instruktion för forskningsråden inom utbild- | ningsdepartementets verksamhetsområde samt förordningen (1988:1201) med instruktion för forskningsrådsnämnden.

Utredaren diskuterar tre olika modeller för en forskningsetisk granskningsorganisation, samtliga uppbyggda så att skilda uppgifter fördelas på tre nivåer: institutionerna, fakulteterna och en instans på det nationella planet. Ansvaret för att granskning av berörda forskningsprojekt kommer till stånd läggs i alla modellerna på institutionsstyrelserna. Den modell utredaren förordar innebär därutöver följande.

De nuvarande, på frivillig basis uppbyggda, medicinska forskningsetiska kommittéerna regleras i högskoleförordningen och ges en något ändrad sammansättning med bl. a. ökad lekmannarepresentation.

För icke-medicinsk forskning föreslås en treårig försöksperiod under vilken universiteteten kan bygga upp forskningsetiska nämnder av samma slag och med likartad sammansättning som de medicinska.

Medicinska forskningsrådets (MFR) arbetsgrupp för samordning av de forskningsetiska kommittéerna, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) forskningsetiska kommitté samt delegationen för social forsknings (DSF) forskningsetiska kommitté bör ha policyskapande och samordnande uppgifter. Under försöksperioden har HSFR:s och DSF:s etiska kommittéer granskningsuppgifter för forskning utanför det medicinska området. Forskningsrådsnämnden (FRN), som har forskningsinformation som övergripande och särskild uppgift, föreslås få uppgiften att informera om forskningsetik inskriven i sin instruktion.

De forskningsetiska kommittéerna föreslås även fortsättningsvis vara rådgivande. Utredaren framhåller dock att det i praktiken inte kommer att vara möjligt att bedriva forskning som strider mot kommittéernas rekommendationer. .

Utredningen har också presenterat underlagsstudien Etisk granskning av medicinsk forskning. De forskningsetiska kommittéernas verksamhet. (SOU 1989:75), vilken behandlar de medicinska forskningsetiska kommittéernas uppbyggnad, organisation och arbete. Det finns sex regionala forskningsetiska kommittéer och fyra lokala kommittéer samt på central nivå medicinska forskningsrådets arbetsgrupp för samordning av de forskningsetiska kommittéernas verksamhet. Inom ramen för denna organisation, som i sina huvuddrag existerat sedan början av 1970-talet, granskas medicinska forskningsprojekt som involverar människor. Hit räknas även läkemedelsprövningar. Arbetet i de forskningsetiska kommittéerna har kontinuerligt vuxit i takt med att forskningen ökat. Av underlagsstudien framgår att kommittéerna haft vissa problem men i huvudsak fungerar väl.

Avsnitt 17 Utredningens betänkanden har varit föremål för remissbehandling. En

Utbildningsdep. fullständig remissammanställning finns att tillgå i utbildningsdepartementet. Remissinstanserna är huvudsakligen positiva till förslagen om utbildning, information och granskningsorganisation. När det gäller de föreslagna förändringarna i den rättsliga regleringen finns det ett starkt stöd från den övervägande delen av forskarsamhället. Däremot motsätter sig t. ex. datainspektionen (DI) och Riksdagens ombudsmän (JO) dessa förändringar i datalagen. När det gäller frågor i anslutning till offentlighetsprincipen och de anmälda eventuella behoven av förändring av tryckfrihetsförordningen, delar flertalet remissinstanser uppfattningen att material i ett forskningsprojekt inte skall vara tillgängligt innan projektet avslutats. Flera, t.ex. universitetets- och högskoleämbetet (UHÄ), DI och JO ställer sig i likhet med utredaren tveksamma eller negativa till det riktiga i att göra ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Regeringens överväganden Regeringens grundinställning är, som framhållits i det föregående , att de rättsliga och andra regler, som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt, också skall gälla för forskningen. De etiska bedömningar av skilda slag, som måste göras utöver den formella regleringen, måste här — liksom i samhället 1 Övrigt — göras av dem som på skilda sätt är involverade i verksamheten. Övervägandena kan avse såväl stora som små frågor och bedömningarna kan vara mer eller mindre självklara eller mycket svåra. Ansvaret för dessa bedömningar bör inte skiljas från ansvaret i övrigt för verksamheten.

I enlighet med sina direktiv har den forskningsetiska utredningen arbetat endast med sådana etiska frågor som kan uppkomma i anslutning till själva forskningsarbetet. Närmare bestämt gäller förslagen de problem, som hör samman med forskning som har mänskliga individer som forskningsobjekt.

Den övervägande delen av all forskning som har människor som forskningsobjekt är medicinskt inriktad. Det är också inom medicinsk forskning som behoven av etisk rådgivning och granskning av uppläggning, syfte och metoder först gav sig till känna och konkretiserades i form av utarbetande av forskningsetiska regler och tillskapande av forskningsetiska kommittéer.

Inom såväl viss medicinsk som samhällsvetenskaplig forskning måste stundom mycket stora mängder data om större eller mindre grupper av individer insamlas och bearbetas. För att resultat skall kunna uppnås måste uppgifter ibland insamlas som spänner över längre tidsperioder. Denna s.k. longitudinella ansats är ofta avgörande för möjligheterna att förstå och förklara orsakerna till olika problem. Den kan t. ex. vara nödvändig för att kartlägga sambanden mellan miljö och hälsa.

De dataregister, som upprättas för forskning av detta slag, måste ha tillstånd av datainspektionen. Utredaren har föreslagit att vissa forskningsregister i stället skall kunna prövas av forskningsetiska kommittéer inom högskolan.

Regeringen anser att datalagen bör gälla generellt. Också upprättandet, utnyttjandet och skötseln av register för forskningsändamål bör prövas i Avsnitt 17 den ordning som gäller för dataregister, vilka utnyttjas för andra ändamål. Utbildningsdep.

Genom att datainspektionen som en fristående myndighet granskar forskningsprojekten med utgångspunkt i datalagen och därvid lägger integritetsaspekter på verksamheten, finns insyn från ett från forskarvärlden fristående organ och en garanti för att den individuella integriteten skyddas. .

Datainspektionen har nyligen beslutat om nya föreskrifter om förenklat ansökningsförfarande för tillstånd att föra personregister som avser statistik i forskningssyfte och som bygger på s.k. informerat samtycke (DIFS 1990: 1).

Datalagen tillkom år 1973 och framstår nu flera avseenden som bristfällig och föråldrad. Den nyligen tillsatta utredningen om översyn av datalagen (Ju 1989:02, dir. 1989:26) avser att ta upp datalagens förhållande till forskning, statistik och massmedier under år 1990. Utredningen kommer att ha tillgång till forskningskompetens. Forskningsetiska utredningens förslag jämte remissinstansernas synpunkter bör därför överlämnas till datalagsutredningen. Förslaget kommer därigenom att bedömas i samband med mera allmänna överväganden om datalagens utformning.

Granskningsorganisationen Forskningsetiska utredningen har föreslagit att vissa organisatoriska former för etiska bedömningar inom forskningsområdet skulle regleras i författning. Utredaren framhåller dock att etiska frågor i hög grad måste behandlas inom den reguljära organisationen, av de enskilda forskarna, av arbetsledning och styrelser inom institutionerna etc. De etiska kommittéer som utredaren förordar skulle endast ha rådgivande uppgifter.

Huvudprincipen är att regering och riksdag ger föreskrifter i fråga om de organ, som har att fatta beslut för olika delar av den statliga verksamheten. Utformningen av olika typer av rådgivande och beredande organ ankommer däremot på de berörda myndigheterna.

Som utredningen redovisat, finns i dag ett antal organ som arbetar med rådgivande bedömning av forskningsprojekt från etisk synpunkt. Inom den medicinska forskningen har det sålunda på forskarnas initiativ byggts upp en granskningsorganisation, som väl täcker den medicinska forskning som i dag bedrivs. Förutom systemet med regionala forskningsetiska kommittér knutna till de medicinska fakulteterna finns på central nivå medicinska forskningsrådets arbetsgrupp för samordning av kommittéernas verksamhet. För etisk prövning av annan forskning finns humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) kommitté för forskningsetiska frågor, som dels granskar de projekt för vilka forskningsmedel söks från rådet och dels projekt som remitteras från andra forskningsfinansiärer, t.ex. forskningsrådsnämnden och Riksbankens jubileumsfond. Delegationen för social forskning (DSF) har också inrättat en kommitté för forskningsetiska frågor för granskning av projektansökningar ställda till delegationen. 213

Detta betyder att den medicinska forskning samt annan forskning som får medel från någon av de större forskningsfinansiärerena och involverar Avsnitt 17 någon form av försök med människor ges en bedömning. I denna vägs och Utbildningsdep. värderas kunskapsvinsterna, eventuella risker för de människor som är involverade prövas och de forskningsmetoder projektet använder granskas och korrigeras. Informationsaspekterna är en viktig del i granskningsprocessen. De människor som medverkar i ett forskningsprojekt har rätt att få en riktig information om vad detta innebär. De forskningsetiska kommittéerna kontrollerar att de förpliktelser som finns här efterlevs.

Antalet projekt som granskas av de medicinska forskningsetiska kommittéerna har ökat allt eftersom forskningen volymmässigt blivit större. Vid övriga fakulteter är det antal forskningsprojekt som kan tänkas vara i behov av etisk granskning av motsvarande slag inte lika stort. Situationen är dock mycket olika från forskningsområde till forskningsområde. Inom särskilt samhällsvetenskaplig och betendevetenskaplig forskning är det vanligt att forskningen utgår från människor och mänskliga förhållanden. Sådan forskning bör självfallet också bli föremål för etisk granskning.

Under den tid som frågan utretts, och inte minst tack vare det utredningsarbete som utförts, har inte bara granskningsmetoder och regelverk lyfts fram och skärskådats. Hithörande frågor har fått en teoretisk behandling och medvetenheten om problemen har förstärkts. Som utredningen visar finns det numera god erfarenhet av forskningsetisk prövning. Remissyttrandena visar också att det inom forskarsamhället finns en stor medvetenhet om forskningsetiska problem och det ansvar dessa för med sig. Det finns också en klar beredskap att fortsätta utvecklingen av granskningsförfarandet.

Det måste för hela högskolan finnas genomtänkta former för behandling av etiska frågor i forskningsarbetet. Detta är nödvändigt såväl för den allmänna belysningen av de frågor som aktualiseras i forskningsarbetet som för medborgarnas förtroende för forskningen. Som regeringen framhållit i det föregående ankommer det på berörda myndigheter att besluta om utformningen av rådgivande och beredande organ för forskningsetiska frågor. De förslag som utredaren lagt fram ger ett värdefullt underlag för den fortsatta utbyggnaden av en forskningsetisk granskningsorganisation.

Utbildning och information i forskningsetiska frågor Stor vikt måste också fästas vid utbildning i etiska frågor på olika nivåer samt vid ökad information såväl till forskarna som till allmänheten. Forskningsetik bör ingå som en så naturlig beståndsdel i all vetenskaplig utbildning att särskilda föreskrifter därom inte behöver ges i högskoleförordningen.

Att informera om forskning och forskningsresultat hör till högskolans och forskningsrådens skyldigheter. Denna uppgift finns inskriven såväl i högskolelagen som i instruktionerna för forskningsråden och för forskningsrådsnämnden. Information om forskningsetiska frågor i alla dess aspekter är här ett naturligt och centralt inslag. Inte heller här bör, enligt regeringens mening, någon särreglering göras i fråga om forskningsetiska 214

frågor. Ett särskilt omnämnande av forskningsetiska frågor i vissa fall skulle kunna uppfattas som att dessa inte normalt skall uppmärksammas Avsnitt 17 utan endast när så uttryckligen anges. Utbildningsdep.

Vissa frågor om offentlighet och sekretess I enlighet men sina direktiv aktualiserar den forskningsetiska utredningen också frågan om offentlighet för material som används i forskning. I många fall är forskarnas möjligheter att få tillgång till material beroende av att sekretess kan erbjudas.

Universitet och högskolor är statliga myndigheter. De regler om offentlighet och sekretess som gäller för statlig verksamhet gäller i princip också för högskolan. Huvudregeln är att handlingar som har upprättats inom myndigheten eller inkommit dit utgör allmänna handlingar. Som sådana är de offentliga utom i de fall då särskilda bestämmelser om sekretess gäller.

Frågan om när en handling skall anses upprättad och därmed offentlig diskuteras av utredaren. Han hävdar att forskningsprojekt bör kunna jämställas med ärendehandläggning och att därmed handlingar som tas fram under ett forskningsprojekt bör anses som upprättade först när pro-

jektet slutförts. |

Forskningsprojekt och arbetet inom dessa kan vara av högst skiftande karaktär, vilket givetvis kan vara av betydelse för hur reglerna om offentlighet skall tillämpas i de enskilda fallen. Innebörden av gällande regler i de enskilda fallen kan inte slås fast av riksdag eller regering utan är en sak som ytterst ankommer på domstolarna. Det kan dock finnas anledning att påpeka att allt material i ett forskningsprojekt inte med nödvändighet någonsin får karaktär av allmän handling. Särskilt kan utkast och anteckningar falla utanför detta handlingsbegrepp.

Oavsett när en handling kan anses bli allmän uppkommer ibland frågan om sekretess. Regeringen har givit vissa särskilda föreskrifter om sekretess för uppgifter som används i forskningen. Sålunda har regeringen, med stöd av bemyndigande i 9 kap. 4§ sekretesslagen, i 3 § sekretessförordningen (1980:657) föreskrivit sekretess i ett antal fall som gäller av myndigheter : utförda undersökningar. Under punkt 2 i 3 § sekretessförordningen anges att sekretess gäller i miljömedicinska, socialmedicinska, psykiatriska eller andra medicinska studier som utförs av sjukvårdsinrättningar, utbildningsanstalter och forskningsinrättningar. Under punkt 5 i samma paragraf föreskrivs sekretess i sociologiska, psykologiska, pedagogiska eller andra beteendevetenskapliga eller samhällsvetenskapliga studier som utförs av utbildningsanstalter och forskningsinrättningar. I båda fallen begränsas sekretessen till uppgifter om enskildas personliga förhållanden.

Nuvarande regelsystem innebär att det i undersökningar som rymmer enkätsvar med uppgifter av känslig privat natur ges möjlighet till sekretessbeläggning både av inkomna handlingar och av sådana handlingar som kan hävdas vara upprättade under forskningsarbetet.

Utredningen föreslår att sekretesstiden för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i undersökningar av forskningska- 215

raktär utsträcks från sjuttio till etthundra år. Frågan om sekretesstidens Prop. 1989/90: 90 längd bör inte bedömas separat för uppgifter som hör till forskningspro- Avsnitt 17 | jekt. Något förslag om förlängning av sekretesstiden läggs därför nu inte Utbildningsdep. fram.

Remissyttrandena över den forskningsetiska utredningen visar att stor osäkerhet råder om hur nuvarande regelsystem med avseende på offentlighet och sekretess skall tolkas och tillämpas i forskningsprojekt. Det kan därför vara lämpligt att UHÄ undersöker möjligheterna att få fram information till forskare och andra berörda om de befintliga reglerna och den tolkning av dem som finns.

17.1.8 Forskningsråden Forskningsrådens främsta uppgift är att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning. Forskningsråden skall verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids. Råden skall samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område.

Inom utbildningsdepartementets område finns tre forskningsråd: humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet. Härutöver finns forskningsrådsnämnden som har till huvuduppgift att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Till rådsorganisationen kan vidare hänföras statens delegation för rymdverksamhet.

Forskningsrådens verksamhet har strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisationen. Deras beslut har stort inflytande även när det gäller den övriga forskningsverksamhetens inriktning. De vetenskapliga kvalitetsbedömningar 1 prioriteringskommittéer eller motsvarande som föregår rådens beslut om beviljande av anslag garanterar att hög kvalitet upprätthålls inom svensk forskning.

Rådsanslagens andel av de medel som står till förfogande för forskning på eget programansvar varierar något mellan de olika forskningsområdena. Lägst är andelen inom humaniora och samhällsvetenskap, högst inom det naturvetenskapliga området.

Rådens ställning i den svenska forskningsorganisationen bör stärkas. Rådens insatser är avgörande för att bibehålla och ytterligare förbättra den höga kvaliteten på svensk forskning. Regeringen föreslår mot denna bakgrund en ökning med 40,7 milj.kr. budgetåret 1990/91, 25,3 milj.kr. budgetåret 1991/92 och 14 milj. kr. budgetåret 1992/93, sammanlagt 80 milj. kr. till råden den kommande treårsperioden.

Härutöver föreslås medel anvisade till råden som led i de särskilda förstärkningar som görs inom vissa forskningsområden.

Fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall högskolan på sätt som redovisats tidigare i denna proposition tillämpa principen om full kostnadstäckning också gentemot forskningsråden. Förändringarna för forskningsrådens del med anledning härav skall ses i perspektiv av vad som redan gäller för forskningsrådens verksamhet. Forskningsråden anvisar i dag inom sina projektanslag betydande summor för ”kringkostnader” av skilda slag ut- 216

över det föreskrivna förvaltningskostnadspålägget. Som tidigare redovisats skall högskolan beakta att viss del av högskolans basresurser bör stå till Avsnitt 17 förfogande för projekt som stöds av forskningsråden och forskningsråds- Utbildningsdep. nämnden. Detta bör lämpligen ske genom att högskolan vid samfinansiering med forskningsråden kan ekonomiskt svara för en något större del av projekten än som annars skulle vara motiverat.

17.1.9 Vetenskaplig utrustning Utrustning för forskningsändamål finansieras för närvarande över statsbudgeten bl. a. inom ramen för högskolans fakultetsanslag och via anslagen till forskningsråden (motsv). Härutöver fördelar forskningsrådsnämnden (FRN) särskilda medel för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning. Forskningsutrustning har vidare finansierats inom ramen för de regionalpolitiska satsningarna.

Bidrag från vissa affärsbanker Enligt en överenskommelse mellan Svenska Bankföreningen och regeringen har 600 milj. kr. under en treårsperiod — 1987 till 1989 — givits som bidrag från vissa affärsbanker till utrustning för forskning inom högskolan.

Universitets- och högskoleämbetet, (UHÄ), har under våren 1989 inhämtat uppgifter från högskoleenheterna om bankmedlens effekter. Högskolorna är överens om att bankernas bidrag haft stor betydelse för forskningen vid de institutioner som tilldelats medel. Särskilt teknisk och ekonomisk forskning har fått en väsentlig standardhöjning inom flera för forskningen och för näringslivet angelägna områden. Mindre och medelstora högskolor har kunnat stärka FoU-verksamheten främst som en följd av bidragen till en ökad datorisering. Även inom högskolan som helhet har datoriseringstakten genom bidragen kunnat påskyndas.

Investeringsvolym Under perioden 1985-87 investerades omkring 350 milj. kr. årligen i forskningsutrustning. Härav svarade privata donationer — vid sidan av bankmedlen — för omkring 150 milj. kr. År 1988 då upphandlingen via bankmedlen kom igång ökade investeringsnivån med 200 milj. kr. till omkring 550 milj. kr. Under perioden har kostnaden per instrument stadigt förskjutits uppåt. Av de totala investeringar som redovisats för 1988 gällde inte mindre än 3790 av anskaffningsvärdet utrustning för mer än 5 milj. kr.

De av FRN fördelade medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning har ökat från 15 milj. kr. budgetåret 1979/80 till 103 milj. kr. budgetåret 1989/90. Medlen används för nyinvesteringar i forskningsutrustning — i första hand för de forskningsprojekt som finansieras av myndigheterna inom forskningsrådsorganisationen. Inom ramen för FRN-medlen finansicras vidare investeringar i storforskningsprojekt. Dessa är i flera fall kopplade till de nationella forskningsanläggningarna. I andra fall har de möj- 217

liggjort ett ökat direkt svenskt deltagande i det internationella forsknings- Prop. 1989/90: 90 samarbetet. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Befintlig utrustning — resursbehov FRN, forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling genomförde under 1988/89 en enkät om utrustningssituationen för forskning inom högskolan. Institutionernas forskningsutrustning redovisas ha ett totalt nyanskaffningsvärde av 3,6 miljarder kronor (innefattande enbart instrument som kostar mer än 100000 kr.). Omkring 73 90 av totalbeloppet avser utrustning med ett värde av över 500000 kr. per instrument.

Enkäten omfattar också frågor om anspråk på nyinvesteringar i forskningsutrustning som kan förutses för den kommande treårsperioden. Summan av de redovisade anspråken uppgår till omkring 3 miljarder kronor för perioden, varav ca 2,3 miljarder kronor för instrument som kostar mer än 500 000 kr. I detta sammanhang kan nämnas att ansökningsvolymen till FRN-ramen under de tre senaste åren har ökat från ca 450 milj. kr. 1986/87 till ca 800 milj. kr. innevarande år.

Regeringens överväganden Stora investeringar i forskningsutrustning måste göras om Sverige skall kunna behålla en stark och självständig forskning och på bred front delta i internationellt forskningssamarbete. Den snabba tekniska utvecklingen av forskningsinstrument med bättre prestanda än äldre instrumenttyper gör det allt viktigare för forskare att ha tillgång till modern, avancerad utrustning för att kunna ligga i främsta linjen inom sitt område. En viktig drivkraft bakom instrumentförnyelsen är datorteknikens snabba utveckling, som skapat nya förutsättningar för automatisering och styrning av instrument. Datoriseringen har också ställt kraftigt ökade beräkningsresurser till forskarnas förfogande.

Utrustningsfrågorna bör även fortsättningsvis ges hög prioritet. Det behövs förstärkta statliga anslag för att en rimlig utrustningsstandard skall kunna upprätthållas. Särskilt viktigt är att den högt kvalificerade forskning som finansieras av forskningsråden kan ges tillgång till utrustningsresurser. Regeringen föreslår därför i det följande att riksdagen budgetåret 1990/91 anvisar 226 milj. kr. för finansiering av investeringar i vetenskaplig utrustning för sådan forskning. Därutöver föreslås ytterligare förstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93. Medlen bör som hittills fördelas av FRN i samarbete med berörda forskningsråd. Förslaget innebär en betydande förstärkning av de statliga resurserna för ändamålet och överensstämmer väsentligen med det av FRN beräknade anslagsbehovet under planeringsperioden.

Som en integrerad del i finansieringen av forskning och forskarutbildning skall forskningsråd och fakultetsorgan liksom för närvarande svara också för vissa utrustningskostnader. Enligt uttalanden i 1989 och 1990 års budgetpropositioner skall ersättningsanskaffning av basutrustning för den grundläggande utbildnings- och forskningsverksamheten inom högskolan 218

bekostas från anslagen till utbildningssektorer och fakulteter och därvid vägas mot andra resursbehov. Som framhållits i årets budgetproposition är Avsnitt 17 det vidare angeläget att utrustningsnämnden för universitet och högskolor Utbildningsdep. och UHÄ upprättar en långsiktig plan för nya riktade insatser som finansieras genom den s.k. UHÄ-ramen så att planeringsförutsättningar skapas för högskoleenheterna. Därvid bör även behovet av basutrustning för forskning och forskarutbildning beaktas.

Principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet skall tillämpas konsekvent fr. o. m. budgetåret 1990/91. Detta innebär dels att externa finansiärer i ökande utsträckning finansierar utrustningskostnader inom högskolan, dels att fakultetsanslag frigörs för användning till de ändamål som de lokala högskoleorganen prioriterar. Av anslagsframställningarna att döma är vetenskaplig utrustning ett sådant prioriterat ändamål.

Ett omfattande samarbete kring frågor om investeringar i vetenskaplig utrustning äger fortlöpande rum mellan högskolan och forskningsråden. Nuvarande ansvarsfördelning mellan forskningsmyndigheterna ger goda förutsättningar för en effektiv fördelning och användning av tillgängliga utrustningsresurser. En kostnadsram för FRN:s fördelning har visat sig fungera väl. Det nu föreslagna resurstillskottet av statliga medel innebär förbättrade möjligheter att genom beslut på central nivå åstadkomma en bättre arbetsfördelning och en ökad koncentration av forskningsverksamheten inom högskolan.

Frågan om vilka kostnadsgränser som fortsättningsvis bör tillämpas vid finansiering av olika utrustningsobjekt via FRN resp. via forskningsråden (s.k. medeldyr utrustning) har aktualiserats. Denna fråga är av betydelse för ansvarsfördelningen mellan myndigheterna inom forskningsrådsorganisationen vad avser finansiering av vetenskaplig utrustning. Gränsdragningen bör därför göras i samband med statsmakternas beslut om dimensionering av resurser för ändamålet till berörda myndigheter. Det bör ankomma på regeringen att på förslag av. FRN besluta i denna fråga. I avvaktan på sådant förslag bör FRN tills vidare tillämpa en nedre kostnadsgräns vid 300 000 kr. för finansiering av enskilda utrustningsobjckt.

17.1.10 Högskoleenheternas lokaler för forskning Av den totala kostnaden för högskolans lokaler, budgetåret 1989/90 knappt 1,6 miljarder kronor, kan ungefär hälften beräknas hänföra sig till forskningen och forskarutbildningen. Fakultetsanslagen uppgår innevarande budgetår till sammanlagt 2,8 miljarder kronor. Därtill kommer externt finansierad forskning inom högskolan. Enligt UHÄ:s verksamhetsberättelse kan denna beräknas uppgå till sammanlagt ca 2,5 miljarder kronor. Lokalkostnaderna (ca 800 milj. kr.) utgör således cirka 15 26 av de sammanlagda driftmedlen för forskning.

Högskolan har stort behov av nya lokaler för många verksamheter. Den ökande verksamheten, bl. a. till följd av att högskolan i växande utsträckning utnyttjas som ”hela samhällets forskningsinstitut”, har i många fall medfört lokalbrist och överbeläggning. Det förekommer vidare att verk- 219

samhet är förlagd till lokaler som inte möjliggör en effektiv resursanvändning eller erbjuder en acceptabel arbetsmiljö. Avsnitt 17

Många faktorer påverkar möjligheterna att förbättra högskolans lokalsi- Utbildningsdep. tuation. Som exempel kan rådande restriktioner för byggverksamheten till förmån för bostadsbyggande nämnas. Många av lokalbehoven avseende forskning finns på orter med denna typ av problem. Särskilt stort är problemet i stockholmsregionen.

Den snabba förändringen av verksamheterna och de begränsade möjligheterna att bygga nya lokaler har ökat kraven på att tillgodose många behov inom oförändrad lokalyta. Den akademiska rektorskonferensen har i skrivelse till regeringen särskilt pekat på behovet av ombyggnader och ersättningsanskaffning av inredning. Man har beräknat behovet av ytterligare medel enbart för dessa ändamål till drygt 400 milj. kr/år.

Självklart måste behovet av nya, ombyggda eller renoverade lokaler beaktas i prioriteringen mellan olika slag av insatser. I högskoleenheternas anslagsframställningar ges i många fall lokalförstärkningar högre prioritet än samtliga andra förslag till förstärkningar.

Universitets- och högskoleämbetets och byggnadsstyrelsens gemensamma prioriteringslista upptar ett tiotal projekt som på olika sätt är betydelsefulla för att förbättra forskningens situation. Förslagen baseras på kända behov med hänsyn till gjorda forskningssatsningar, arbetsmiljöproblem, utrymmesproblem och övriga kända förhållanden. Objekten ansluter väl till högskoleenheternas egna prioriteringar. I proposition 1989/90: 100, bil 10, sid. 479 har regeringen lämnat en utförligare redovisning och föreslagit genomförande av vissa byggprojekt.

Regeringens förslag i denna proposition innebär en sammanlagd förstärkning av grundforskning och forskarutbildning med 635 milj. kr. Den utökade verksamhet som blir resultatet av denna förstärkning innebär givetvis också ökade krav på lokaler, utrustning och inredning. De exakta kraven kan inte nu bedömas, eftersom de också beror av beslut som senare fattas av berörda myndigheter, i första hand universitet och högskolor samt forskningsråd. Många av förstärkningarna innebär emellertid inga krav på nya lokaler, t.ex. huvuddelen av det utökade internationella samarbetet. Högskolor och forskningsråd måste ta hänsyn till behovet av lokaler och inom ramen för de resurser som man disponerar vidta de åtgärder som erfordras för att få en tillfredsställande lokalsituation. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 kommer ett nytt anslags- och styrsystem för högskolan att införas i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1988/89:65, UbU 9, rskr. 148). Detta innebär att högskolorna får ett kostnadsansvar för sin lokalförsörjning.

Lokalförsörjningen för universitet och högskolor skall liksom för övriga förvaltningsmyndigheter fortsättningsvis hanteras i termer av årskostnader (jfr prop 1989/90: 100, bil. 9 sid. 34). Regeringen föreslår i det följande att 45 milj. kr. reserveras för att finansiera de ökade hyreskostnader som föranleds av de behov som redovisats av UHÄ och byggnadsstyrelsen och av förstärkningsförslagen i denna proposition. Av detta belopp kommer cirka 30 milj. kr. att tas i anspråk för de objekt som redovisas i det följande. Reserverade medel för ökade hyreskostnader motsvarar en inves- 220

teringskostnad om ca 275 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1989. För objekt där det ännu inte finns förutsättningar för ett beslut återstår alltså Avsnitt 17 cirka 15 milj kr. Regeringen avser att senare redovisa hur dessa medel bör Utbildningsdep. utnyttjas.

Regeringen förordar att en nybyggnad för ekologi vid universitetet i Lund förs upp i investeringsplanen för treårsperioden i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag. Detta lokaltillskott bör ge förutsättningar för en positiv utveckling av den storinstitution för ekologi vid universitetet som har bildats. Institutionen förfogar över betydande externa forskningsmedel inom bl a miljö- och naturvårdsområdet.

Regeringen förordar vidare att en nybyggnad för matematik och informationsteknologi vid universitetet i Umeå förs upp i investeringsplanen för treårsperioden i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag. Universitetet har genom den kraftiga expansionen av verksamheten stor brist på lokaler för dessa ämnen.

Regering och riksdag har under budgetåret 1988/89 genom olika åtgärder genomfört en rad förstärkningar av den miljörelaterade marina forskningen i Sverige. Tre marina centra för grundläggande forskning och miljöövervakning, knutna till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå har inrättats. Särskilda medel har anvisats för utrustning m. m. Ett antal tjänster, däribland tre professurer, har inrättats.

En förbättrad lokalsituation för centra i Stockholm (Askö) och Göteborg (Kristineberg) är den mest angelägna åtgärden i den fortsatta utbyggnaden av den miljörelaterade marina forskningen. Regeringen har inom ramen för ovan angivna belopp beräknat medel för erforderliga lokalförbättringar för nämnda marina centra.

17.1.11 Samarbete kring klinisk utbildning och forskning Staten är huvudman för den grundläggande högskoleutbildningen på läkarlinjen samt för forskarutbildning och forskning inom det medicinska området. Landstingskommunerna samt vissa kommuner som inte ingår i någon landstingskommun är huvudmän för den offentliga hälso- och sjukvården. Den kliniska utbildningen och forskningen kan endast bedrivas i anslutning till sjukvården. Verksamheterna är där starkt integrerade med varandra. Detta medför att staten och huvudmännen för den offentliga hälso- och sjukvården måste sam verka, vilket bl. a. innebär att landstingskommunerna vid planering av hälso- och sjukvården skall beakta läkarutbildningens och forskningens behov. Staten betalar till de berörda sjukvårdshuvudmännen ersättningar som skall ge kompensation för de kostnader dessa får genom att utbildning och forskning bedrivs inom sjukvårdsorganisationen. Ersättning lämnas enligt nuvarande avtal för såväl driftsom investeringskostnader.

Samarbetet mellan staten och sjukvårdshuvudmännen kring klinisk utbildning och forskning har tidigare skett i en rad olika former. Samarbetet kom så småningom att regleras i ett antal avtal med olika sjukvårdshuvudmän. Under 1960-talet började staten alltmer eftersträva att detta samarbete i ökad utsträckning skulle bedrivas efter mer enhetliga linjer. Diskus- 221

sioner om det fortsatta samarbetet kring klinisk utbildning och forskning har fr.o.m. 1970 kunnat ske i samordnade former mellan staten och Avsnitt 17 sjukvårdshuvudmännen, som för ändamålet skapat en särskild gemensam Utbildningsdep. — till Landstingsförbundet knuten — förhandlingsdelegation. Senast har gällt 1984 års avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning samt ortsvisa avtal (prop. 1984/85:28, SoU 7, rskr. 69). Ersättningarna har fastställts genom förhandling mellan sjukvårdshuvudmännens representanter och staten företrädd av statens förhandlingsnämnd (SFN). För att investeringsersättning skal! kunna lämnas har gällt att förslag till byggnadsarbeten och till anskaffning av utrustning upprättats av sjukvårdshuvudmännen i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) och godkänts av nämnden.

Driftersättningarna till de berörda sjukvårdshuvudmännen i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå uppgår kalenderåret 1989 till 949 milj. kr. Härutöver tillkommer investeringsersättningar som för budgetåret 1989/90 preliminärt beräknats till ca 70 milj. kr. Sjukvård, utbildning och forskning bedrivs i nära samverkan vid s.k. upplåtna enheter, som oftast är knutna till undervisningssjukhusen. De statliga driftersättningarna kan beräknas huvudsakligen avse kostnader för den kliniskt medicinska forskningen — ca 800 milj. kr. Återstående medel — ca 150 milj. kr. kan beräknas huvudsakligen avse den kliniska delen av läkarutbildningen m. fl. utbildningar som bedrivs inom ramen för hälsooch sjukvårdsorganisationen.

Utredningens förslag Regeringen uppdrog våren 1988 åt en särskild utredare! att sc över systemet för ersättning till sjukvårdshuvudmännen för vissa kostnader i samband med läkar- och tandläkarutbildning samt medicinsk och odontologisk forskning. Till utredaren knöts en grupp sakkunniga med bl. a. företrädare för berörda sjukvårdshuvudmän. Utredningsuppdraget redovisas i betänkandet (SOU 1989:29) Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet.

Utredningen har analyserat nuvarande driftersättningar med avseende på storlek och fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen. Utredningen har därvid inte kunnat konstatera att några avvikelser från nuvarande ersättningsnivå till var och en av berörda landstingskommuner/kommuner är motiverade. Utredningen föreslår mot bakgrund härav att ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen skall beräknas med utgångspunkt från nuvarande ersättningsbelopp.

Utredningen föreslår vidare att den ckonomiska regleringen av kostnadsnivåförändringar fortsättningsvis skall ske enligt de principer för prisoch löneomräkning som gäller för anslagen till högskolan för forskning/forskarutbildning samt för grundläggande högskoleutbildning. Underlag för pris- och löneomräkning skall vara de förslag för anslagen Medicinska fakulteterna samt Utbildning för vårdyrken som lämnas av universitets-

! Landshövdingen Lennart Sandgren 222

och högskoleämbetcet (UHÄ) i anslagsframställning. I underlaget för beräkning av pris- och löneomräkning skall även beaktas löneutvecklingen hos Avsnitt 17 sjukvårdshuvudmännen för vissa personalgrupper som i särskilt hög grad Utbildningsdep. tas i anspråk för klinisk utbildning och forskning. UHÄ föreslås åläggas uppgiften att — bl.a. med utgångspunkt från kostnadsberäkningar inom Landstingsförbundet — till regeringen inge anslagsframställning för de statliga driftersättningarna till sjukvårdshuvudmännen.

Den ekonomiska regleringen med anledning av ändrad omfattning av den kliniska utbildningen föreslås schabloniseras och beräknas utifrån ett bestämt crsättningsbelopp per tillhandahållen utbildningsplats. Detta belopp föreslås för utbildningsplats på läkarlinjen vara 170000 kr. i 1989 års kostnadsläge.

Den ekonomiska regleringen med anledning av ändrad omfattning av den kliniska forskningen föreslås ske på grundval av lokala överenskommelser mellan berörda sjukvårdshuvudmän och högskoleenheter om de ersättningsbelopp som bör lämnas vid inrättande av kliniska professurer. Med klinisk professur bör i detta avseende enligt utredningens mening jämställas professur inom teoretiskt ämnesområde i den mån innehavaren har sin verksamhet inom utbildning och forskning lokaliserad till enhet hos sjukvårdshuvudmannen. Dessa tjänster inrättas under förutsättning att riksdag och regering accepterar de lokala förslagen och beviljar erforderliga medel för ändamålet. Motsvarande föreslås gälla vid omprövning av professurer.

Utredningen lägger vidare fram förslag om ökat högskoleinflytande på lokal nivå om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt intresse för högskolan och sjukvårdshuvudmannen skall utnyttjas. Utredningen föreslår därvid bl.a. att det forskningsutrymme som kan beräknas inom ramen för driftersättningarna avseende de kommunalt anställda läkarna fortsättningsvis preciseras i termer av läkararbetstid för forskning. Detta forskningsutrymme, som tills vidare beräknats uppgå till 450000 arbetstimmar, föreslås fördelas selektivt till de mest lovande forskningsprojekten. Detta motsvarar i storleksordningen tre hundra årsverken. Fördelningen föreslås ske med ett starkt ökat inflytande för de lokala högskolcorganen.

Årliga verksamhetsredovisningar om den kliniska forskningsverksamheten vid undervisningssjukhusen föreslås fortsättningsvis utarbetas och publiceras i samarbete mellan de lokala sjukvårdshuvudmännen och högskoleenheterna.

Enligt nuvarande regler kan tjänster för utbildning och forskning vad avser den kliniska delen endast knytas till vissa i centralt träffade avtal angivna s.k. upplåtna enheter. Utredningen föreslår att frågan om vilka enheter inom sjukvårdsorganisationen som skall användas för klinisk utbildning och forskning fortsättningsvis i sin helhet regleras genom överenskommelser mellan högskoleenheterna och de lokala sjukvårdshuvudmännen. Detta får betydelse för de läkartjänster som inrättas vid dessa enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården, vad avser t.ex. behörighet, tillsättning m. m.

Utredningens förslag om lokala överenskommelser om de s.k. upplåtna 223

nas storlek. Förslaget avser att skapa förutsättningar för ett mer ändamåls- Avsnitt 17 enligt utnyttjande av tillgängliga resurser. Självfallet förutsätts att även i Utbildningsdep. ett mer decentraliserat system den kliniska forskningen hos varje sjukvårdshuvudman liksom nu i huvudsak koncentreras till ett mindre antal enheter. En för högskolan och sjukvårdshuvudmannen gemensam planering rörande lämpliga utbildningsplatser inom den samlade hälso- och sjukvårdsorganisationen skulle vidare underlättas.

Utredningens förslag innebär en omfattande decentralisering av systemet för driftersättningarna. I utredningens perspektiv synes nuvarande starkt centraliserade och detaljstyrda system för investeringsersättningarna inte vara strukturellt ändamålsenligt. Utredningen föreslår mot bakgrund härav att investeringsersättningarna fortsättningsvis schabloniseras och tillförs driftersättningarna till sjukvårdshuvudmännen.

Det nya systemet för samarbete mellan huvudmännen bör enligt utredningen i huvudsak kunna gälla även för klinisk odontologisk utbildning och forskning. Ett genomförande bör emellertid senareläggas bl.a. mot bakgrund av den pågående översynen av tandvårdsutbildningarna och den odontologiska forskningsorganisationen.

Remissinstanserna Utredningsförslaget har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig i utbildningsdepartementet.

Utredningens förslag får ett starkt stöd från högskolemyndigheterna och medicinska forskningsrådet. Bedömningen är att förslaget innebär en väsentlig effektivisering och bör kunna leda till ett förbättrat resursutnyttjande inom nuvarande ekonomiska ramar. Socialstyrelsen och NUU avstyrker stora delar av utredningsförslaget huvudsakligen utifrån sjukvårdspolitiska utgångspunkter. Sjukvårdshuvudmännen accepterar genomgående utredningsförslaget som en helhetslösning och som en förbättring jämfört med nuvarande system. Även Sveriges läkarförbund är positivt inställt till utredningens förslag.

Regeringens överväganden Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen finansierar viktiga basresurser . för såväl klinisk utbildning som forskning. Ersättningarna avseende forskning utgör 40 96 av de totala statliga kostnaderna för medicinsk forskning eller ca 800 milj. kr. De ytterligare statliga medel — i form av anslag till de medicinska fakulteterna, medicinska forskningsrådet och olika sektorsforskningsorgan — som står till förfogande för den medicinska forskningen i Sverige beräknas budgetåret 1989/90 uppgå till ca I 200 milj. kr.

Det föreslagna systemet ger förbättrade förutsättningar för att ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen står i samklang med den statliga forsknings- och utbildningspolitiken i stort. Samtidigt skapas bättre förutsättningar för överblick och kontroll av verksamhetens kostnader. Påtagliga svagheter i nuvarande system för samarbete mellan staten och berörda

sjukvårdshuvudmän aktualiseras bl.a. när nya professurer i kliniska ämnen inrättas och när läkarutbildningens dimensionering ändras. Det Avsnitt 17 föreslagna systemet innebär att man på ett tidigt stadium i beslutsproces- Utbildningsdep. sen får kännedom om samtliga kostnadskonsekvenser inför beslut om ändrad omfattning av den kliniska utbildningen och forskningen.

Det föreslagna systemet bygger på ett ömsesidigt intresse från sjukvårdshuvudmännens och statens sida att tillsammans utveckla den starkt integrerade verksamheten och bättre utnyttja gemensamma resurser. En avgörande fördel med de föreslagna samarbetsformerna på lokal nivå är att de på ett bättre sätt än tidigare garanterar ett resursutrymme för den kliniskt medicinska forskningen. Högskolans inflytande på fördelningen av tillgänglig läkararbetstid för forskning stärks vidare väsentligt. Detta bör leda till ett bättre utnyttjande av de samlade resurserna för den medicinskt kliniska forskningen. Forskningstiden skall fördelas lokalt med beaktande av vetenskapliga kvalitetskrav och i samklang med de forskningsprioriteringar som görs inom högskolan. De rutiner som utvecklas i detta sammanhang skall vara sådana att uppföljning och utvärdering av verksamheten möjliggörs. UHÄ skall på lämpligt sätt följa hur det nya systemet tillämpas vid de olika högskoleenheterna.

Utredningens förslag bör enligt regeringens mening genomföras. Beslut om vilka enheter som upplåts för utbildning och forskning bör fortsättningsvis fattas lokalt. Investeringsersättningarna bör vidare på förordat sätt tillföras driftersättningarna. Avvägningen mellan olika typer av resursslag bör fortsättningsvis göras lokalt. Samarbetet mellan de lokala sjukvårdshuvudmännen och högskoleenheterna kring bl. a. utrustningsfrågor underlättas härmed, vilket leder till ett mer rationellt utnyttjande av anvisade medel.

Ett nytt samarbetsavtal med sjukvårdshuvudmännen om läkarutbildning och forskning har träffats den 19 december 1989. Samarbetsavtalet bygger på utredningens förslag. Regeringen har den 18 januari 1990 godkänt avtalet för statens del. Samarbetsavtalet är fogat till denna proposition som bilaga 2.

Beräkningar av medelsbehov för budgetåret 1990/91 redovisas under anslaget E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m. m.

Det nya systemet får vissa organisatoriska konsekvenser bl.a. för den förhandlingsverksamhet som främst bedrivs av statens förhandlingsnämnd. Regeringen har under hösten 1989 låtit utreda den framtida organisationen av bl.a. denna förhandlingsverksamhet. Utredningens förslag redovisas i betänkandet (SOU 1989:91) Statligt förhandlingsarbete. Utredningen föreslår att förhandlingsnämnden avvecklas. Chefen för finansdepartementet har i budgetpropositionen 1990 förordat att utredningens förslag genomförs. Mot bakgrund av att formerna för de tidigare investeringsersättningarna för läkarutbildning och medicinsk forskning ändras bortfaller vidare behovet av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande som därmed kan avvecklas. Förhandlingar om statliga ersättningar till klinisk odontologisk utbildning och forskning kommer härefter att ske i annan organisatorisk form.

15 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

17.1.12 Internationellt grundforskningssamarbete Prop. 1989/90: 90

Avsnitt 17 Det internationella forskningssamarbetet har utvecklats kraftigt under de

Utbildningsdep. senaste åren. En utförlig redovisning av denna process har givits i det föregående. Inte minst för grundforskningssamarbetet kan den nya politiska situationen i både Väst- och Östeuropa innebära helt förändrade förutsättningar.

Naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning förutsätter i ökande omfattning forskningsutrustning som är så dyrbar att den inte kan införskaffas av ett enda land och dess forskare. Västeuropa har behandlat dessa problem föredömligt. Redan kort tid efter andra världskriget började man planera den gemensamma kärnforskningsanläggningen CERN, som sedan utvecklats till världens ledande laboratorium i sin art. Med CERN som modell har flera europeiska samarbetsprojekt därefter initierats bland annat avseende rymdforskning, astronomi och molekylärbiologisk forskning.

Den oerhörda tillväxten av den samlade kunskapsmassan innebär också ett motiv för internationellt forskningssamarbete. Enskilda forskare överblickar inte längre hela sitt forskningsfält. Ett intensivt samarbete med kolleger blir nödvändigt. Moderna datoriserade kommunikationer gör att detta nu lätt låter sig göra även över stora avstånd.

Högskolor och forskningsråd har redovisat en rad uppgifter om omfattningen och utvecklingen av det internationella forskningssamarbetet. Av dessa framgår att det internationella forskningssamarbetet är utomordentligt omfattande, att det har hög prioritet inom forskarsamhället och att det ökar snabbt. Särskilt snabbt ökar samarbetet med EG-länderna. Inom forskningen är internationella kontakter en förutsättning för vitalitet och hög kvalitet. I följande diagram redovisas omfattningen av svenskt deltagande i konventions- eller avtalsbundet grundforskningssamarbete i Europa.

Diagram 17.20

1.340

23,217

23,9796

” rymdforskning

NE molekylärbiologi

div. naturvetenskap

5 sl 2,55 högenergifysik

astronomi

4,3690 4,53

EG-samarbete

OMR div övrigt

Totalkostnad 285 milj kr 40,0496

Europeiskt grundforskningssamarbete budgetåret 1989/90. Fördelning på områden. 226

Rapporten Sverige och Europa — det vetenskapliga samarbetet

Avsnitt 17 Som nämnts i det föregående har Vetenskapsakademien (KVA) på rege-

Utbildningsdep.

ringens uppdrag utarbetat rapporten Sverige och Europa — det vetenskapliga samarbetet. Akademien har i denna redovisat ett antal förslag som väl ansluter till och kompletterar de förslag som lämnats av högskoleenheter och forskningsråd. Rapporten ger också en fyllig beskrivning av det nuvarande samarbetets omfattning och inriktning. Vetenskapsakademien föreslår en rad förstärkningar för att utvidga och stimulera svenska forskares internationella kontakter.

Internationalisering av forskarutbildningen Internationella kontakter redan i forskarutbildningen är väsentliga för kvaliteten i utbildningen. Sådana måste därför ingå som en naturlig del i denna. Forskarstuderande har ofta svårare att få medel för resor och verksamhet utomlands än mer etablerade forskare. De forskarstuderandes situation måste därför särskilt uppmärksammas. I dag finns vissa särskilda medel för stöd till internationalisering av forskarutbildningen m. m. Dessa fördelas av Svenska institutet (SI) och uppgår innevarande budgetår till 6,2 milj. kr. Verksamheten fungerar väl och SI föreslår i sin anslagsframställning en betydande uppräkning av beloppet. Vetenskapsakademien har i sin utredning Sverige och Europa — det vetenskapliga samarbetet också föreslagit en betydande resursökning för detta ändamål. Regeringen föreslår en sammanlagd ökning av SI:s medel härför med 6 milj.kr. för perioden 1990/91-- 1992/93.

Internationella forskningsanläggningar Vissa av de europeiska storforskningsanläggningarna kommer att under 90-talet inleda eller utvidga verksamheten. Den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF i Grenoble, som nu är under uppbyggnad, kommer att tas i bruk år 1994. Europeiska sydobservatoriet (ESO) bygger ett världsunikt teleskop i Chile, Very Large Telescope (VLT), där den första etappen kommer att vara klar år 1995. Regeringen föreslår en ökning av bidraget till dessa anläggningar med 9 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1990/91.

Beträffande övriga internationella forskningsanläggningar, t.ex. CERN och det molekylärbiologiska laboratoriet i Heidelberg (EMBL) kommer inga väsentliga utvidgningar eller förändringar av verksamheten att ske under de närmaste åren. Motsvarande gäller den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program, där ett ministermöte under hösten 1987 lade fast riktlinjerna för verksamheten under den första hälften av 1990-talet. CERN, som under hösten 1989 invigt sin nya storaccelerator LEP, Large Electron Positron Collider, behöver dock under de närmaste åren fatta beslut om verksamhetens inriktning efter LEP. Ett europeiskt ministermöte förbereds för att ta ställning härtill. 227

Forskningssamarbete med de europeiska gemenskaperna

Avsnitt 17

Forskningssamarbetet med de europeiska gemenskaperna, EG, innefattar

Utbildningsdep.

inom grundforskningsområdet en rad projekt inom EG:s stora ramprogram för forskning. Ett nytt ramprogram, om vilket beslut fattats i december 1989 kommer att successivt ersätta det nuvarande programmet. Både samarbete på programnivå och på projektnivå förekommer. Programnivåsamarbete innebär att Sverige deltar i samma utsträckning som EG:s medlemsstater och betalar en avgift som relateras till vår BNP-andel. Regeringens förslag innebär, dels fortsatt programnivåsamarbete inom ramen för fusionsforskningsprogrammet samt programmen SCIENCE och SPES, dels förstärkningar till forskningsråden för projektsamarbete med sammanlagt 21,8 milj. kr. under perioden 1990/91—1992/93.

Vissa särskilda insatser Regeringen har i det föregående särskilt framhållit vikten av att följa upp aktuella politiska förändringar i framförallt Östeuropa med olika insatser för ett utökat forskningssamarbete. Särskilt vad avser våra grannländer runt Östersjön finns anledning bygga upp ett samarbete som hittills inte varit möjligt. Intresset för ett samarbete är också mycket stort i berörda länder, både mot bakgrund av den geografiska och den kulturella närheten och mot bakgrund av gemensamma problem, t. ex. miljöförstöringen.

Även vad gäller en rad andra länder utanför kretsen av våra stora samarbetsländer i Europa och Amerika finns anledning verka för utökade kontakter.

Medel erfordras i första hand för att inventera och bygga upp olika former av bilateralt samarbete. När verksamheten har funnit sina former bör den fortsatta finansieringen av det utbyte som bedöms vetenskapligt intressant ske via reguljära medel, i första hand råds- och fakultetsanslag.

Regeringens förslag innebär en förstärkning av resurserna för bilateralt forskningssamarbete med 30 milj kr. Huvuddelen av medlen bör avse

samarbete med Östeuropa.

Språket är ofta en barriär, när det gäller att föra ut svenska forskningsresultat inom humaniora och samhällsvetenskap i det internationella forskarsamhället. Särskilt stöd bör därför ges till översättning av svenska forskningsrapporter till andra språk. Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslås få I milj. kr. för ändamålet. De svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul får förstärkta resurser.

Nordiskt samarbete Med övriga nordiska länder finns både ett omfattande formaliserat samar- : bete, bl a genom det nordiska ministerrådet och ett mer informellt samarbete, t.ex. genom forskningsrådens olika samarbetsorganisationer. Under år 1989 invigdes det nordiska optiska teleskopet (NOT) på Kanarieöarna. Inom ramen för studerande- och lärarutbytesprogrammet NORDPLUS, som primärt avser grundläggande utbildning, knyts kontakter av värde även för ett forskningssamarbete.

ger bl a förutsättningar för en ansvarsfördelning avseende Antarktisexpe- Avsnitt 17 ditioner, där Finland, Norge och Sverige kan alternera som huvudansvari- Utbildningsdep. ga för expeditioner. Detta innebär en väsentligt ökad effektivitet och kapacitet för ländernas pågående forskningsprojekt.

Finansieringen av internationellt forskningssamarbete Kostnaderna för det internationella samarbetet utgör i allmänhet en integrerad del av de medel som de ansvariga forskningsbeviljande organen anvisar. Endast i de fall då medverkan innebär en avtalsreglerad avgift, oberoende av de vetenskapliga prioriteringarna, finns anledning att särbehandla medelsanvisningen till internationellt samarbete. För sådana utgifter har det särskilda förslagsanslaget Europeisk forskningssamverkan inrättats. Härutöver har regeringen genom särskilda förstärkningsinsatser lyft fram områden som bedöms vara i behov av särskilt stöd under en uppbyggnadsperiod. Ett antal sådana områden har redovisats i det föregående.

Regeringen ger det internationella forskningssamarbetet hög prioritet. Av resursförstärkningarna för grundforskning avser 67,8 milj. kr. verksamheter som direkt utgör internationellt samarbete. Insatserna inom grundforskningsområdet och deras fördelning på olika områden redovisas i nedanstående diagram.

Diagram 17.21

|

80 4

2 ] Ökning 90/91-92/93

40 + 2 I Anslag 1989/90

30 3

20 |

EG-samarbete Stipendieri Östeuropa- Övrigt Vissa

forskar- samarbete bilateralt europeiska

utbildningen forsknings- = forsknings-

samarbete anläggningar

Förstärkningar av internationellt grundforskningssamarbete 1990/91—1992/93.

Regeringens förslag kommer att ge väsentligt förbättrade förutsättningar för svenska insatser inom det internationella forskningssamarbetet. Huvuddelen av de internationella kontakterna planeras dock direkt av forskarna själva och av resursfördelande myndigheter. Regeringen utgår från att ansvariga myndigheter beaktar behovet av ett förstärkt internationellt samarbete vid fördelningen av de förstärkningar som nu kommer forskningen till del. 229

Avsnitt 17

Regeringen föreslår

Utbildningsdep.

att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i högskolelagen (1977: 218),

2. lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid

enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som

har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m. m.,

att riksdagen godkänner .

3. att studiemedel fr.o.m. den 1 juli 1993 inte längre skall utgå

för forskarutbildning.

17.2 Anslagsberäkningar för forskning och forskar-

utbildning Åttonde huvudtiteln

E. Forskning och forskarutbildning

I budgetpropositionen har medel för forskning och forskarutbildning m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisas förslag till anslag för budgetåret 1990/91 samt till resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93. :

Sammanfattning av budgetförslaget för grundforskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde Regeringens förslag avseende grundforskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets ansvarsområde innebär en sammanlagd resursförstärkning om 635 milj. kr. för perioden 1990/91- 1992/93. Förstärkningarna fördelar sig enligt nedanstående sammanställning på insatser direkt för grundforskning och forskarutbildning och på andra insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Förstärkningar för grundforskning och forskarutbildning

Ändamål Budgetår Totalt för Avsnitt 17

perioden Utbildningsdep.

1990/91 1991/92 1992/93

(milj kr)

Utrustning 120 20 Å 147 Lokaler 5 12 28 45 Studiefinansiering i forskarutbildningen 37,6 31,2 31,2 100 Rådsorganisationen

Forskningsrådsnämnden 0 0 5 5 Humanistisk-samhällsvetenskapliga

Internationellt forskningssamarbete

EG 9,2 12,6 0 21,8

Bilateralt forskningssamarbete 0 15 15 30

Internationalisering av forskarutbild-

Vissa insatser inom högskolan Forskartjänster inom humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet 0 15 35 50 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 10 12 8 30 Konstnärligt utvecklingsarbete 0,8 1,8 0,8 3,4 Rörlig resurs för lärare inom den kommu-

Vissa insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad Miljöforskning

Materialteknik

! Varav 2,8 milj. kr. finansieras genom omfördelning av vissa medel under civildepartementets huvudtitel.

Förstärkningarna fördelar sig på områden i enlighet med nedanstående Prop. 1989/90:90

sammanställning. Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Diagram 17.22.

5,8390

30,2596 Lokaler och utrustning 10,7690 lan ä Vissa insatser inom högskolan Forskarutbildning NERE Rådsorganisationen 3 S Internationellt samarbete KSSS VS 066 SRS 0 S Övrigt 12,76946 ' 00 en - 0 ÖS 2 OS L!! Miljöforskning RV

NK Ö- Q

Sö K0 LK 0 SLS KKS

15,7590

Resursförstärkningar avseende utbildningsdepartementets ansvarsområde 1990/91—

1992/93.

Medlen för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till regeringens förslag att fördelas på följande sätt under budgetåren 1990/91— 1992/93. För budgetåren 1991/92 och 1992/93 har endast ökningsbeloppen till följd av regeringens reformförslag redovisats.

Medel för forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter (motsv.)

Belopp tkr.

Sambhällsvetenskapliga

Matematisk-naturvetenskapliga

Medel för forskningsråden m. m.

Avsnitt 17

Belopp tkr.

Utbildningsdep.

Ändamål | ökning ökning

1990/91 1991/92 1992/93

Forskningsråd m. m.

— forskningsrådsnämnden 63630 + 5500 + 9000

— humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet 152181 + 4700 + 2000

— medicinska forskningsrådet 286469 +14800 + 3000 — naturvetenskapliga forsknings-

rådet 386973 +23920 +10000 — rymdforskning 26269 + 2000 - . — polarforskning 17411 - -

Övrigt forskningsstöd — europeisk forskningssamverkan 282610 ms = — forskningsinstitut m. m. 49979 - + 500 — kungl. biblioteket, arkivet för

ljud och bild 88356 + 700 + 865 — viss ersättning för klinisk utbildning och forskning m. m. 1161 132 - =

— Övrigt 17 931 + 500 -

Summa 2532 941 +52120 +25365

Medel för forskning och forskarutbildning under fakultetsanslag m.m. budgetåret 1990/91 fördelade på högskoleenheter.

Tyngdpunkten i förstärkningarna ligger i stor utsträckning på insatser för högskoleenheter utanför Stockholm. Som framgått av redovisningen i det föregående föreligger en viss geografisk obalans i fördelningen av forskningsresurserna. Som ett led i regeringens storstadspolitik föreslås i denna proposition särskilda insatser för forskningen vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola. Regeringen föreslår även betydande förstärkningar av forskningen vid universiteten i Lund och Umeå. De mindre och medelstora högskolorna får en väsentlig förstärkning av sina resurser för forskningsplanering m. m. Regeringens förslag bör kunna få gynnsamma effekter för utvecklingen vid dessa högskolor och i berörda regioner.

Den geografiska fördelningen av regeringens förstärkningsförslag presenteras i nedanstående diagram. I detta har de resurser som nu är möjliga att fördela ortsvis fördelats på de olika högskoleorterna. Detta innebär att 233

endast en tredjedel av de samlade förstärkningarna redovisas här eftersom Prop. 1989/90: 90 den återstående delen antingen inte kan redovisas uppdelad på orter eller Avsnitt 17 kommer att fördelas senare t. ex. av forskningsråden. Förstärkningar för Utbildningsdep. forskningsråd, internationellt samarbete, lokaler m. m. ingår således inte i denna redovisning. De mindre och medelstora högskolorna redovisas samlat.

Diagram 17.23.

milj. kr.

Stockholm Uppsala Linköping Lund Göteborg Umeå/Luleå Mindre och

medelstora

(210 milj kr fördelade) högskolor

Ortsvisa förstärkningar budgetåren 1990/91—-1992/93.

Pris- och löneomräkning Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har inte kunnat konstatera att den speciella sammansättningen av utgifterna vilken råder inom högskolan skulle ha givit prisökningar som överstiger dem som gäller för annan statlig verksamhet. UHÄ har därför i sin anslagsframställning endast lämnat underlag för beräkningen av prisomräkningen genom att ange den del av anslagen på vilken prisomräkningen skall beräknas.

UHÄ har för anslagen till fakulteterna och temaorienterad forskning, konstnärligt utvecklingsarbete, vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, Manne Siegbahninstitutet för fysik, institutet för rymdfysik samt vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. beräknat 274556 000 kr. i löneomräkning.

UHÄ har begärt 15931 000 kr. som kompensation för höjning av lönekostnadspålägget som ökade med 1 90 fr. o. m. budgetåret 1989/90. Beslutet om lönekostnadspålägget fattades mot bakgrund av att ramavtalet för löner år 1988 för statstjänstemän m.fl. (RALS 1988) innebar att arbetsgivarinträdet beträffande avlöning vid föräldraledighet slopas, vilket innebar en minskad kostnad för högskoleenheterna. UHÄ:s framställan har därför inte beaktats i denna del.

En generell prisomräkning om 6,3 960 har beräknats för anslagen till 234

forskning och forskarutbildning. I denna ingår prisomräkning av medel för Prop. 1989/90: 90 bokinköp med 15 90. Avsnitt 17

Till grund för löneomräkningen har lagts följande avtal m. m. Utbildningsdep.

Ramavtal 1988-05-06 om löner 1988 för statstjänstemän m. fl. (RALS 1988)

— högsta kostnad för löneåtgärder m.m. fr.o.m. 1988-07-01, (RALS 1988, bilaga 4, 1 § och underbilaga 1)

— åtgärder för personal med ett löneläge under 9300 kr per månad (RALS 1988, bilaga 4, I $ och underbilaga 2)

— avtal 1988-06-01 om högsta kostnad för löneåtgärder för personal inom kvinnodominerade yrken (RALS 1988, bilaga 4, 5 8)

— avtal 1989-02-17 om fördelning av medel för omlokalisering, omorganisationer m.m. (RALS 1988, 7 §).

Beslut av chefslönenämnden avseende nya professorslöner fr.o.m. 1988-07-01.

Beslut av chefslönenämnden avseende övriga chefslöner fr.o.m. 1988- 07-01.

Avtal 1988-07-01 om personliga marknadslönetillägg (MLT) vid vissa myndigheter (fr. o. m. 1988-07-01).

Avtal 1988-09-06 om fördelning av medel för myndighetsvisa åtgärder m.m. för vissa statliga läkare m. fl. fr.o.m. 1988-07-01.

Avtal 1989-04-03 om löner för vissa statliga läkare m. fl. (med löneplan SB fr. o. m. 1989-07-01)

Avtal 1989-06-27 om generell lönehöjning för år 1989, m. m. (med ny Nplan fr. o. m. 1989-01-01).

Löneomräkningen för anslagen inom UHÄ-området har beräknats till 257452 000 kr.

Genom 1987 års forskningsproposition beslöts att anslagen till forskningsråden och forskningsrådsnämnden skulle kompenseras för ökade löner och priser på samma sätt som anslagen till högskolan. Löne- och prisomräkningen av forskningsrådsorganisationens anslag motsvarar således högskoleanslagens.

Löneomräkningen för anslagen till forskningsråden och forskningsrådsnämnden har beräknats till 49 466 000 kr.

Den totala löne- och prisomräkningen för anslagen till forskning och forskarutbildning under åttonde huvudtiteln uppgår till 407 806 000 kr.

Övriga anslagsfrågor

Universitetsdaktornätet SUNET är en viktig resurs för forskningen inom flertalet fakultetsområden. Finansieringen av SUNET behandlas under anslaget Tekniska fakulteterna.

Den I juli 1990 upphör tjänstebrevsrätten för samtliga högskoleenheter. Med anledning härav har i årets budgetproposition under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., anslagsposten 3. Ersättning för portokostnader beräknats medel för portokostnader (60 019 000 kr.). Regeringen kommer senare att besluta om fördelningen av dessa medel.

Den 1 juli 1990 upphör även frankeringsfriheten för leveranser enligt 235

lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (1978:487). Kompensation för den kostnadsökning som härigenom upp- Avsnitt 17 kommer har beräknats dels under anslagen Kungl. biblioteket och Arkivet — Utbildningsdep. för ljud och bild: Förvaltningskostnader, dels under anslagen till fakulteterna och temaorienterad forskning. Under de senare anslagen har anslagsposterna beräknats så att universiteten skall kunna kompensera universitetsbiblioteken enligt följande:

Universitetsbiblioteket i Stockholm 201 000 kr. Universitetsbiblioteket i Uppsala 249 000 kr. Universitetsbiblioteket i Linköping 249 000 kr. Universitetsbiblioteket i Lund 340 000 kr. Universitetsbiblioteket i Göteborg 249 000 kr. Universitetsbiblioteket i Umeå 249 000 kr.

E 1. Humanistiska fakulteterna

1988/89 Utgift 238 114718 Reservation —2968 544! 1989/90 Anslag 272602 000 1990/91 Förslag 301735 000 ! När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande. Prop. 1989/90: 90 Avsnitt 17

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.) Utbildningsdep.

1990/91 1991/92 1992/93

Förändring av anslagsteknisk natur Forskartjänst, US + 343

Summa + 343

Budegetförslag

Medie- och kommunikationsvetenskap,

I US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Fund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer att

1. en tjänst som professor i masskommunikationsforskning inrättas den 1

juli 1990 vid universitetet i Stockholm med docent Kjell Nowak som

förste innehavare, . en tjänst som professor i tvåspråkighetsforskning inrättas den 1 juli

1990 vid universitetet i Stockholm, . en tjänst som professor i turkiska språk inrättas den 1 juli 1991 vid

universitetet i Uppsala, . universitetet i Göteborg tilldelas resurser för fortsatt uppbyggnad av

centrum (motsv) för biblioteksforskning . en tjänst som professor i medie- och kommunikationsvetenskap inrät-

tas den 1 juli 1992 vid universitetet i Umeå, . en tjänst som professor i japanska inrättas den 1 juli 1992 vid universi-

tetet i Lund. . en tjänst som professor i polska inrättas den I juli 1992 vid universite-

tet i Stockholm, . under = reservationsanslaget Humanistiska fakulteterna anvisas

283 545 000 kr. budgetåret 1990/91,

288 945 000 kr. budgetåret 1991/92,

294945 000 kr. budgetåret 1992/93

UHÄ har ingivit vissa handlingar:

Utveckling och organisation av svensk forskning och utbildning inom masskommunikationsområdet: underlag till regeringens forskningspolitiska proposition 1990. Förslag utarbetat av Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) jämte remissyttranden samt en remissammanställning. Kompletterande anslagsframställning för perioden 1990/91 — 1992/93 för historiska museet vid universitetet i Lund. 237

Redovisning av erfarenheter av utvärdering av svensk historisk forsk- Prop. 1989/90: 90 ning. Avsnitt 17

Skrivelser har inkommit från professorerna i slaviska och baltiska språk Utbildningsdep. angående slavistikens och baltologins framtid i Sverige och från Sveriges Dövas Riksförbund angående inrättande av en professur i teckenspråk.

Regeringens överväganden Regeringen föreslår, som tidigare redovisats, att särskilda resurser ställs till förfogande för vissa forskningsinsatser inom bl. a. det humanistiska området. Medlen skall användas för tidsbegränsade insatser av kvalificerade forskare. För var och en av de fem humanistiska fakulteterna i landet bör fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisas 1500000 kr. och fr. o. m. budgetåret 1992/93 ytterligare 3 500 000 kr. för detta ändamål. Sammanlagt kommer således vid treårsperiodens slut att disponeras 25 milj. kr. årligen för särskilda forskningsinsatser inom humanoria.

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag till ämnesinnehåll för ett antal ledigblivande tjänster som professor. Som tidigare anförts bör prövning av inriktningen av professurer, som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod.

Regeringen har beslutat att följande professurer skall återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet! Historia US Litteraturvetenskap US Konstvetenskap UU Eitteraturvetenskap UU Litteraturvetenskap, särskilt litteratursociologi UU Allmän språkvetenskap UL Litteraturvetenskap UL ! US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund

Regeringen förordar att följande professurer återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Nytt ämnesinnehåll Konstvctenskap, sär- UL konstvetenskap, med särskilt nutida konstliv och skild inriktning på nutiden miljö Engelska, särskilt modern engelska UUm engelska

! UL = universitetet i Lund. UUm = universitetet i Umeå. 238

Masskommunikationsforskning Prop. 1989/90: 90

Avsnitt 17 Regeringen föreslår i denna proposition särskilda insatser för uppbyggna-

Utbildningsdep.

den av en fast organisation inom forskningsområdet massmedier, journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap. Mediernas betydelse i samhället är stor och växande. Mediernas roll och effekter är dock inte tillräckligt väl kända, vare sig i ett samtida eller ett historiskt perspektiv.

Inom den humanistiska fakulteten vid universitetet i Stockholm har det sedan länge bedrivits forskning om massmedier och masskommunikation. Inriktningen utgör ett viktigt inslag i masskommunikationsforskningen, som annars framför allt utvecklats inom det samhällsvetenskapliga området. En professur i masskommunikationsforskning framstår som angelägen för att etablera en bestående organisation för bl. a. forskarutbildningen i masskommunikation. Regeringen förordar att en professur i masskommunikationsforskning inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1991 (+ 600 000 kr.).

Vid universitetet i Umeå har utvecklats en inriktning, som också är av företrädesvis humanistisk karaktär. Regeringen finner det angeläget att denna verksamhet förstärks genom att en professur i masskommunikationsforskning inrättas vid universitetet i Umeå den I juli 1992 (+ 800 000 kr.).

En professur i massmedieforskning och en journalistik föreslås under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Regeringens förslag innebär således sammanfattningsvis att det vid den kommande treårsperiodens slut kommer att finnas sex professurer inom det aktuella området — två professurer i masskommunikationsforskning, två i massmedieforskning och två i journalistik.

Tvåspråkighetsforskning Vid universitetet i Stockholm pågår en internationellt betydande tvärvetenskaplig forskning i tvåspråkighet. För bl. a. det nya lärarutbildningsämnet svenska som andra språk innebär den en värdefull utveckling av ny kunskap. UHÄ anser liksom universitetet i Stockholm att forskningen nått en sådan omfattning och kvalitet att en professur nu bör inrättas. Tjänsten är även motiverad med hänsyn till behovet av forskarutbildning i tvåspråkighet. Universitetet har genom omfördelning av sina resurser under förevarande anslag skapat möjligheter att finansiera tjänsten. Regeringen förordar att en tjänst som professor i tvåspråkighetsforskning inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1990. Kostnaderna för tjänsten skall rymmas inom befintliga ramar.

Lingvistik och logik Genom 1987 års forskningsproposition gavs särskilt stöd till informationsteknologisk forskning i vid bemärkelse. I samband härmed anvisades medel för kulturvetenskaplig forskning rörande förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning. Föregående riks-

möte beslöt att anvisa fyra milj. kr. härav för att finansiera fyra tjänster som professor. vilka skulle inrättas den 1 juli 1990. Två av tjänsterna Avsnitt 17 skulle hänföras till humanistisk fakultet, en i lingvistik och en i logik. Utbildningsdep.

UHÅÄ har på regeringens uppdrag, efter samråd med humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), bedömt behovet av närmare precisering av ämnesinnehållet för dessa tjänster samt lämnat förslag till placering vid högskoleenhet. UHÄ föreslår att tjänsterna utan inskränkande preciseringar benämns lingvistik och logik samt placeras vid universiteten i Stockholm och i Göteborg. UHÄ anser vidare att vad som anförts i 1987 års forskningsproposition och prop. 1988/89:100, bil. 10, anger intentionerna bakom inrättandet av tjänsterna, varför någon annan beskrivning av dessas inriktning inte behövs.

HSFR föreslår att den ena professuren benämns logik och den andra lingvistik med särskild inriktning på informationsteknologi. Ämnesbeskrivningar bör fastställas för båda professurerna. Tjänsterna bör utlysas vid HSFR och placering vid högskoleenhet fastställas senare.

Det finns många fördelar med att breda ämnesbenämningar används, inte minst med hänsyn till den ram för forskarutbildningen som ämnesbenämningarna utgör. Tjänsterna bör därför avse lingvistik respektive logik. Tjänsterna har tillkommit för att särskilt stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad inom humanistiska ämnen i det här angivna perspektivet. För att säkerställa detta syfte behövs ämnesbeskrivningar för tjänsterna. UHÄ skall med utgångspunkt i vad som anförts i de nämnda propositionerna utfärda ämnesbeskrivningar för tjänsterna. Tjänsten som professor i lingvistik bör placeras vid universitetet i Stockholm (+ 1 000000 kr.) och tjänsten som professor i logik vid universitetet i Göteborg (+ 1 000 000 kr.).

Stillahavsasienforskning Ostasien hör till jordens mest befolkningstäta områden med ett stort antal språk och kulturer. Sveriges förbindelser med länderna i stillahavsasienregionen ökar ständigt. För att underlätta dessa kontakter är det viktigt att utveckla kunskap om och förståelse för språk, kultur och samhälle i dessa länder. Regeringen föreslår, dels i avsnittet Utrikesdepartementets verksamhetsområde, dels i det följande förstärkningar till ekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning om Ostasien.

Det tvärvetenskapliga centrum för stillahavsasienstudier som finns vid universitetet i Stockholm bidrar med viktig forskning och kunskapsutveckling. En förstärkning med 1 000 000 kr. bör beräknas fr. o. m. den 1 juli 1992. Vid Handelshögskolan i Stockholm håller ett institut för Japanstudier på att etableras. Regeringen finnerett samarbete mellan verksamheterna vid universitetet och vid Handelshögskolan angeläget för kompetensutvecklingen inom området.

Arbetets historia Med tanke på de stora omvälvningar som skett inom snart sagt alla arbetsområden är arbetets historia ett väsentligt forskningsområde. Vid

universitetet i Lund bedrivs en vital humanistisk forskning inom detta Prop. 1989/90: 90 område. För att förstärka denna verksamhet föreslår regeringen ett me- Avsnitt 17 delstillskott under anslagsposten Universitetet i Lund den 1 juli 1991 Utbildningsdep. (+ 500 000 kr.).

Historiska museet vid universitetet i Lund Historiska museet vid universitetet i Lund är organisatoriskt knutet till arkeologiska institutionen med uppgift att medverka i forskningen och undervisningen i arkeologi och angränsande ämnen. Museet har också ett regionalt ansvar som arkeologiskt muscum för Skåne samt uppgifter géntemot allmänheten motsvarande ett länsmuscums. Med hänvisning till vad som anförts i årets budgetproposition bör universitetet i Lund i samverkan med statens kulturråd överlägga med berörda länsmuseer ifråga om historiska museets regionala uppgifter.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen

För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

62755 000

Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för om-

vandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Medlen bör fördelas

mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Övriga frågor

De vetenskapliga biblioteken är väsentliga för all forskning. Särskilt bero-

ende av biblioteken och dessas tjänster är dock forskningen inom humaniora och teologi. Regeringen föreslår därför en förstärkning från och med

16 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90 Rättelse: s. 252: tabellen + 250000 och + 750000 byter plats

budgetåret 1992/93 av medlen för de vetenskapliga bibliotekens verksamhet inom det humanistiska området med 900 000 kr. för vart och ett av de Avsnitt 17 berörda universiteten (sammanlagt 4 500 000 kr.). Utbildningsdep.

Med hänvisning till vad som tidigare anförts om särskilda insatser i Göteborg, föreslår regeringen en förstärkning av medlen under förevarande anslag, anslagsposten Universitetet i Göteborg fr.o.m. budgetåret 1991/92 (+ 1 500 000 kr.).

Kostnaderna för en forskartjänst för docent K. Nowak, placerad vid universitetet i Stockholm, bestrids innevarande budgetår från anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Medel för tjänsten bör fortsättningsvis beräknas under detta anslag, anslagsposten Universitetet i Stockholm (+ 368 000 kr.).

Sedan år 1984 är Svensk Arkivinformation, SVAR, i Ramsele en sektion inom riksarkivet med uppgift att säkerställa förstörelsehotat arkivmaterial av vitalt intresse samt att genom lån eller försäljning göra arkivmaterialet i form av mikrokort tillgängligt för forskning.

Förslag har väckts att kopior av samtliga mikrokort från SVAR skulle tilldelas kungl. biblioteket (KB) och de sex universiteten. Inledningsvis skulle för detta krävas ett engångsbelopp av ca 10 milj. kr. Därefter beräknas kostnaderna till ca 1,5 milj. kr. årligen. Kostnader för förvaring och hantering av materialet vid de olika myndigheterna är inte inräknade här.

Samtliga universitet samt KB är positiva till förslaget. Den större tillgängligheten av materialet medför framför allt mindre kostnader för den enskilde forskaren. |

Regeringen finner det dock inte försvarbart med en generell tilldelning av resurser för detta ändamål. I det decentraliserade högskolesystem som råder måste angelägenheten av medelsanvändningen för olika ändamål alltid kunna vägas mot varandra. SVAR:s material är redan idag tillgängligt för forskare på flera sätt. dels genom inlåning eller köp, dels genom besök hos SVAR med direkt tillgång till hela beståndet av mikrokort.

I 1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat att bl. a. universitetet i Stockholm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. QZ, ombildas till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Mede! har med anledning härav beräknats under förevarande anslag (+ 646 000 kr.).

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministration skall täckas av avgifter från och med budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (272602000 + 29133000 =) 301 735 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

I. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll

för tjänster som professor i enlighet med förslaget.

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som

professor 1 enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret Avsnitt 17

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 301 735 000 kr.. Utbildningsdep.

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E2. Teologiska fakulteterna

1988/89 Utgift 19451 769 Reservation =-1721' 1989/90 Anslag 22758 000 1990/91 Förslag 25037 000 ! När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser teologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet.

Ändamål/högskoleenhet m.m.! Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91 1991/92 1992/93 Budgetförslag Basresurser, UU, UL | '+600 =: +600 +600 Summa +600 +600 +4600 ! UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund

UHÄ och de teologiska fakulterna har till regeringen ingivit en av fakulteterna reviderad utgåva av fakultetsprogram för teologisk forskning.

UHÄ hemställer att

I. de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheten som angivits i det

föregående fastställs, [AN - under reservationsanslaget Teologiska fakulteterna anvisas

23358 000 kr. budgetåret 1990/91,

23958 000 kr. budgetåret 1991/92,

24558 000 kr. budgetåret 1992/93. 243

Avsnitt 17 Andrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m.m. Utbildningsdep.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag till ämnesin-

nehåll för ett antal ledigblivande tjänster som professor. Som tidigare anförts bör prövning av inriktningen av professurer, som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod.

Regeringen har beslutat att följande professurer skall återbesättas med

oförändrat ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet! Gamla testamentets exegetik UU Nya testamentets exegetik UU Kyrkohistoria. särskilt nordisk UU I UU = universitetet i Uppsala

Regeringen förordar att följande professur återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Tidigare ämnesinnehåll Högskole- Nytt ämnesinnehåll

enhet! Etik, särskilt socialetik UU etik ! UU = universitetet i Uppsala.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen

För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa

budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

4792 000

Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för om-

vandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Medlen bör fördelas

mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Övriga frågor De vetenskapliga biblioteken är väsentliga för all forskning. Särskilt beroende av biblioteken och dessas tjänster är dock forskningen inom humani- 244

budgetåret 1992/93 av medlen för de vetenskapliga bibliotekens verksam- Avsnitt 17 het inom det teologiska området med 250000 kr. för vart och ett av de Utbildningsdep. berörda universiteten (sammanlagt 500 000 kr.)

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter från och med budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (22 758 000 + 2279 000) = 25 037 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll

för tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 25037 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts. |

E 3. Juridiska fakulteterna

1988/89 Utgift 23909 960 Reservation —-824215' 1989/90 Anslag 27051 000 | 1990/91 Förslag 30092 000 I När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Avsnitt 17 Andamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.) Utbildningsdep.

1990/91 1991/92 1992/93 Budgettörslag Basresurser, US, UU, UL + 1200 + 1200 + 1000 Utrikeshandelsrätt, UL + 350 + 250 Summa +1200 +1550 + 12350 US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund

UHÄ hemställer att

1. en professur i utrikeshandelsrätt inrättas vid universitetet i Lund den I

december 1991, [ under reservationsanslaget Juridiska fakulteterna anvisas 28251 000 kr. budgetåret 1990/91, 29801 000 kr. budgetåret 1991/93,

31051 000 kr. budgetåret 1992/93. |

Skrivelser har inkommit från Svenska institutet för internationell rätt vid universitetet i Uppsala med framställning om statsbidrag.

Regeringens överväganden Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag till ämnesinnehåll för en ledigblivande tjänst som professor vid juridisk fakultet.

Som tidigare anförts bör prövning av inriktningen av de professurer, som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod.

Regeringen förordar att följande professur återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Tidigare ämnesinnehåll Högskole- Nytt ämnesinnehåll

enhet! Finansrätt med finansvetenskap UL finansrätt ! UL = universitetet i Lund

Europeisk integrationsrätt Behovet av forskning med inriktning mot juridiska frågor som rör integrationen i Europa är påtagligt. I blickpunkten står främst Europeiska gemenskaperna (EG). Kännetecknande för EG är cen fast legal struktur såvitt gäller beslutsordning, normhierarki och tvistlösning, där EG-domstolen spelar en central roll. EG-rätten är internationellt sett en väl utvecklad juridisk specialdisciplin.

En professur 1 curopcisk integrationsrätt bör därför, enligt regeringens mening, inrättas. Ämnesinnehållet för denna tjänst bör omfatta samtliga juridiska aspekter av nuvarande och framtida former för curopeisk integra-

tion såsom EG, Europcan Free Trade Association (EFTA), European Economic Space (EES), Europarådet och samarbetet med Östeuropa. Tjänsten Avsnitt 17 bör avse såväl integrationsrättens strukturella som dess materiella aspekter. Utbildningsdep. Vid universitetet i Stockholm har utvecklats en betydande forskning och forskarutbildning som särskilt inriktats på de rättsliga relationerna Sverige

EG. Regeringen förordar att en professur i europeisk integrationsrätt inrät-

tas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1992 (+ 1 200000 kr.).

Studiefinansiering inom forskarutbildningen

För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

5674 000

Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Övriga frågor

I 1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat att bl. a. universitetet i Stockholm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav beräknats under förevarande anslag (+ 115 000 kr.).

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter från och med budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter..

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (27051 000 + 3041 000 =) 30092 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Avsnitt 17 Regeringen föreslår

Utbildningsdep.

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinncehåll

för tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som

professor i enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1990/91

anvisar ett reservationsanslag på 30092 000 kr.,

4. att riksdagen godkänner de resursförstärkningar för budget-

åren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1988/89 Utgift 286 515 024 Reservation 336479 1989/90 Anslag 326853 000 1990/91 Förslag — 364373000

Anslaget avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1989/90 Beräknad ändring

1990/91 Universitetet i Stockholm 69210000 +20024 000 Högskolan för lärarutbildning i

Statens psykologisk-pedagogiska . bibliotek 4740 000 - 4740 000 Utgift 326 853 000 +37520 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ)J.

Avsnitt 17

Ändamäl/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetären (tkr.) Utbildningsdep.

199079 1 1991/92 1992/93

Förändringar av unslagsteknisk natur Överföring av medel för professur i biblio-

1 US = universitetet i Stockholm, HLS = högskolan för lärarutbildning i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping. UL = universitetet i Lund. UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utveckling och ckonomiska ramar som redovisats fast-

ställs, 2. en professur i företagsekonomi inrättas vid universitetet i Linköping

den I juli 1990, S 3. en professur i företagsekonomi inrättas vid universitetet i Stockholm

den 1 juli 1991, 4. cen professur t bibliotcks- och informationsvetenskap inrättas vid uni-

versitetet i Göteborg den I juli 1991, 5. en professur i företagsekonomi inrättas vid universitetet i Uppsala den

I juli 1992, 6. under reservationsanslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisas

333 713 000 kr. budgetåret 1990/91,

343 563 000 kr. budgetåret 1991/92,

351 613 000 kr. budgetåret 1992/93.

Anslagsframställningar har även avgivits av Institutet för internationell ekonomi och statens psykologisk-pedagogiska institut.

Skrivelser har inkommit från Arbetsgruppen för Pressarkivet vid universitetet i Uppsala, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF) angående inrättande av två professurer i nationalekonomi vid FIEF samt Statistiska Centralbyrån (SCB) angående inrättande av en professur i statistisk informationsbehandling vid SCB.

Regeringens överväganden Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10 s.361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinncehåll för tjänster som professor enligt följande. 249

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Ändrat ämnesinnehåll Prop. 1989/90: 90

Avsnitt 17

Statskunskap UU statsvetenskap Statskunskap UG statsvetenskap Utbildningsdep.

I UU = universitetet i Uppsala, UG = universitetet i Göteborg

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag till ämnesinnehåll för ett antal ledigblivande tjänster som professor. Som tidigare anförts bör prövning av inriktningen av professurer, som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod.

Regeringen har beslutat att följande professurer skall återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll,

Tidigare ämnesinnehåll Hösgskoleenhet! Företagsekonomi US Perception och psykofysik US Pedagogik US

! US = universitetet i Stockholm

Regeringen förordar att följande professur återbesätts med ändrat ämnesinnehåll. ,

Tidigare ämnesinnehåll Högskole- Nytt ämnesinnehåll

enhet! Företagsekonomi, särskilt UG företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi marknadsföring ! UG = universitetet i Göteborg

Psykologi Professor M. Björkman innehar en för honom personlig professur i psykologi vid universitetet i Uppsala. Verksamheten inom ämnesområdet ' är omfattande. Det är därför angeläget att antalet professurer i psykologi vid universitetet inte minskar. En professur i psykologi bör inrättas vid universitetet i Uppsala då M. Björkman går i pension. Tjänsten skall finansieras inom ramen för befintliga medel.

Som redovisats vid anmälan av anslaget Humanistiska fakulteterna har UHÄ på regeringens uppdrag lagt fram förslag rörande den närmare inriktningen samt lokaliseringen av vissa professurer, som skall förstärka den kulturvetenskapliga forskningen om informationsteknologins' förutsättningar och konsekvenser. En av de berörda tjänsterna skall knytas till samhällsvetenskaplig fakultet och avse ämnet psykologi. Regeringen biträder UHÄ:s förslag och förordar att denna professur inrättas vid universitetet i Umeå (+ 1 000000 kr.). I enlighet med vad som tidigare anförts bör UHÄ fastställa en ämnesbeskrivning för tjänsten med utgångspunkt i vad som anfördes i 1987 års forskningsproposition och prop. 1988/89:100, bil.10.

Avsnitt 17 I samband med riksgäldskontorets tvåhundraårsjubileum utlovades en professur i nationalekonomi. Denna tjänst bör ges en inriktning mot Utbildningsdep. internationella finansiella och monetära frågor. Vid universitetet i Stockholm finns en god forskningsmiljö för en tjänst med denna inriktning. Regeringen förordar att en professur i nationalekonomi med inriktning mot internationella finansiella och monetära frågor inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1990 (+ 500000 kr.).

Biblioteks- och informationsvetenskap Forskningsrådsnämnden (FRN) har på regeringens uppdrag utrett biblioteksforskningens nuvarande omfattning och inriktning samt de forskningsbehov som kan anses föreligga. Nämnden har också lämnat förslag till uppbyggnad av en fast forskningsorganisation i biblioteks- och informationsvetenskap. FRN föreslår bl. a. att en tjänst som professor i biblioteksoch informationsvetenskap inrättas vid universitetet i Göteborg. FRN har samrått med UHÄ, kungl. biblioteket och statens kulturråd.

Biblioteks- och informationsvetenskap betecknar ett stort forskningsområde. Forskning inom skilda delar av detta vida fält bedrivs vid bl. a. universiteten i Linköping, Göteborg och Umeå. Goda forskningsmiljöer finns därmed etablerade på flera håll. Centrum för biblioteksforskning vid universitetet i Göteborg har ett, inte minst geografiskt betingat, mycket nära samarbete med högskolan i Borås, vilken svarar för utbildningen av

bibliotekarier. |

Regeringen finner i likhet med FRN att övervägande skäl talar för att en professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas vid universitetet i Göteborg. Tjänsten bör inrättas den 1 juli 1991 och finansieras med medel som intill dess anvisas under anslaget forskningsrådsnämnden (+1 500000 kr.).

Journalistik Genom 1987 års forskningsproposition inrättades landets första professur 1 journalistik vid universitetet i Stockholm. Vid universitetet i Göteborg finns en motsvarande verksamhet som nu bör tillföras fasta resurser för forskning och forskarutbildning. En professur i journalistik bör därför inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1991 (+ 800 000 kr.).

Massmedieforskning Som regeringen framhållit under anslaget Humanistiska fakulteterna bör cen fast organisation för forskning och forskarutbildning inom området massmedier och masskommunikation byggas upp. Vid universitetet i Lund finns vid samhällsvetenskaplig fakultet en av universitetet inrättad professur i sociologi med inriktning mot massmedieforskning, vilken har 251

befordrat en vital forskningsverksamhet. Regeringen finner det motiverat

att verksamheten ges ytterligare stabilitet. En professur i massmedieforsk- Avsnitt 17

ning bör inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1991 (+ 600 000 kr.). Utbildningsdep.

Statsvetenskap

Forskning kring väljarbeteende och politiska val berör centrala områden inom statsvetenskapen. Den svenska forskningen på området håller hög

internationell klass. Inom den statsvetenskapliga institutionen vid univer-

sitet i Göteborg finns sedan år 1954 ett forskningsprogram. som inte bara

arbetar med väljarundersökningar utan även systematiskt studerar mass-

mediernas och partiernas insatser vid valtillfällena. Med hänsyn till denna forsknings vetenskapliga och samhälleliga betydelse bör den ges en fast organisation. En professur i statsvetenskap, särskilt valforskning, bör inrät-

tas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1991 (+ 500 000 kr.).

Vårdpedagogik

En betydande vårdpedagogisk forskning har under en följd av år byggts

upp vid universitetet i Göteborg. För att säkerställa en fortsatt utveckling bör verksamheten få en fast bas. En professur i vårdpedagogik bör inrättas

vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1991 (+ 1 500000 kr.).

Stillahavsasienforskning

Som tidigare anförts förordar regeringen särskilt stöd till forskningen om

Ostasien. Medel bör fr. o. m. budgetåret 1991/92 anvisas för utökade sam-

hällsvetenskapliga insatser inom centret för Stillahavsasien-studier vid

universitetet i Stockholm (+ 1 500000 kr.).

Vissa insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad

Som ett led i regeringens strävan att långsiktigt bygga upp vetenskaplig kompetens inom områden som är av betydelse för utvecklingen inom skilda samhällsektorer, föreslås inom vissa forskningsområden sektoriellt motiverade förstärkningar. Förstärkningarna avser följande forskningsområden.

Högskoleenhet! Budgetår ls

1990/91 1991/92 1992/93 Andamål HLS +500000 barnomsorgsforskning UU +400 000 +500000 vårdvetenskap UL + 500000 socialt arbete UL +500000 ekonomi med socialpoli-

tisk inriktning UG + 500 000 det sociala arbetets teori

och metod UUm + 500 000 socialt arbete UL +750 000 säkerhetspolitisk — forsk-

ning UUm +250 000 säkerhetspolitisk — forsk-

ning ! HLS = högskolan för lärarutbildning i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUmMm = universitetet i Umeä

följande områden, där en fast forskningsorganisation är motiverad av Avsnitt 17 behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom sektorsområdet ifråga. Utbildningsdep.

UHÄ skall efter hörande av berörda högskolcorgan fastställa ämnesbeskriv-

ningar för tjänsterna.

Forskning om äldre Forskningsrådsnämnden (FRN) och delegationen för social forskning (DSF) har gemensamt kartlagt och analyserat existerande forskning om äldre samt lämnat förslag till fortsatta forskningsinsatser. Inom flera forskningsområden bedrivs en, även internationellt sett, mycket framstående forskning, inom andra områden är behoven av utveckling stora. Regeringen föreslår att vissa professurer inrättas för att möjliggöra långsiktig verksamhet inom olika forskningsområden och ge förutsättningar för forskarutbildning inom dessa.

Det sociala arbetet bland äldre har vuxit i omfattning under de senaste decennierna och blivit en central del i äldreomsorgen. Kunskapsunderlaget är dock ofullständigt och det är därför av stor vikt att forskningsområdet etableras som en specialdisciplin. Regeringen föreslår att en tjänst som professor i socialt arbete med inriktning mot äldre människor inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1990 (+1 500 000 kr.).

Arbetet med att utveckla forskning inom sociologi med inriktning mot äldre har främst drivits vid universitetet i Uppsala. Regeringen föreslår att en professur i sociologi med inriktning mot äldre människor inrättas vid universitetet i Uppsala den I juli 1991 (+1 500 000 kr.).

Forskning i psykologi med inriktning på äldre bedrivs vid flera universitet. Universitetet i Göteborg bedöms dock ha särskilt goda förutsättningar att utveckla en fruktbar forskningsmiljö. Regeringen föreslår att en professur i psykologi med inriktning mot äldre människor inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1992 (+1 500 000 kr.).

Sociologi med särskild inriktning mot handikapp Handikappforskningen har kartlagts av bl. a. DSF och FRN. Det har därvid framkommit att det finns ett behov av ökad samhällsvetenskaplig forskning med inriktning på handikapp. Bl.a. saknas tillräckliga kunskaper om samhälleliga förhållanden som bidrar till att utveckla och vidmakthålla handikapp. Vid universitetet i Uppsala finns en för forskning med denna inriktning gynnsam forskningsmiljö. Regeringen förordar att en tjänst som professor i sociologi med inriktning mot handikapp inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1990 (+ 800 000 kr.).

Handikappforskning med beteendevetenskaplig inriktning FRN har på regeringens uppdrag utrett en överföring av vissa projektmedel för bl.a. handikappforskning till högskoleenheterna. FRN föreslår att

den forskning som bedrivs vid universitetet i Göteborg, där det finns en tjänst som professor i handikappforskning vid medicinsk fakultet, för- Avsnitt 17 stärks genom att en professur i handikappforskning med beteendeveten- Utbildningsdep. skaplig inriktning inrättas. En sådan förstärkning skulle bredda forskningen och förbättra möjligheterna till forskarutbildning med inriktning mot handikappfrågor. Regeringen förordar att cn professur i handikappforskning med beteendevetenskaplig inriktning inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1990 (+625 000 kr.).

Rättsociologi med socialpoltiusk inriktning Forskningsområdet rättssociologi med socialpolitisk inriktning innefattar såväl allmän samhällsvetenskaplig teori och metod som det juridiska re-

gelverkets tillämpningar. Fasta forskningsresurser i ämnet ger en god

grund för samarbete mellan de samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteterna. Regeringen förordar att en professur i rättsociologi med socialpolitisk inriktning inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1990 (-+ 800 000 kr.).

Sociologi med inriktning mot socialpolitik Mot bakgrund av den roll socialpolitiken spelar för den svenska samhälls-

utvecklingen finns behov av en utbyggd forskning om socialpolitikens och

socialförsäkringarnas funktionssätt och konsekvenser.

Vid institutet för social forskning vid universitetet i Stockholm pågår en

omfattande forskning kring bl.a. olika aspekter av välfärdsfördelningen samt de socialpolitiska institutionernas utformning och socialförsäkringssystemets utveckling i Sverige och jämförbara länder. Regeringen föreslår att en professur 1 sociologi med inriktning mot socialpolitik inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1991 (+921 000 kr.).

En omfattande forskning om välfärd, socialpolitik och arbetsliv har sedan länge bedrivits vid sociologiska institutionen vid universitetet i Umeå. För att ge denna forskning förbättrade utvecklingsmöjligheter och större stabilitet bör en professur i sociologi med inriktning mot socialpolitik inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1992 (+800 000 kr.).

Nationalekonomi med särskild inriktning mot socialpolitik Det ekonomiska trygghetssystemet spelar I dag en central roll irden svenska samhällsekonomin. Behovet av ekonomiska analyser av transfereringssystemens samhällsekonomiska och fördelningspolitiska verkningar är stort. Vid universitetet i Göteborg bedrivs forskning med denna inriktning. För att ge verksamheten fastare former bör en professur i nationalekonomi med särskild inriktning mot socialpolitik inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1991 (+ 890000 kr.).

Socialt arbete med inriktning mot familjepolitik

Avsnitt 17

Socialtjänstens arbete med barn och barnfamiljer måste ta sin utgångs-

Utbildningsdep. punkt i kunskaper om barn och barnfamiljernas levnadsförhållanden. Det är därför väsentligt att forskningen om levnadsvillkoren för och de gencrella stöden till barn och barnfamiljer utvecklas. För att stödja en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området föreslår regeringen att en professur i socialt arbete med inriktning mot familjepolitik inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1991 (+ 800000 kr.).

Nationalekonomi med inriktning mot turism och rekreation. Turism och rekreation är områden med stor samhällsekonomisk betydelse. Inom den växande tjänstescktorn utgör turistfrågorna en viktig del. Långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskningsbaserad kunskap inom området är därför ett angeläget behov. Regeringen förordar att en tjänst som professor i nationalekonomi med inriktning mot turism och rekreation inrättas vid universitetet i Umeå den I juli 1990 (+ 1000 000 kr.).

Kvinno- och jämställdhetsforskning

Regeringen anser det angeläget med mer långsiktiga insatser för forskning om kvinnor och jämställdhetsfrågor. Regeringen förordar därför en samlad förstärkning med 3 783000 kr. för inrättande av tre tjänster som professor den 1 juli 1991, varav två inom samhällsvetenskaplig fakultet.

Den ena professuren skall avse ekonomisk forskning. I regeringens handlingsplan för jämställdhet ses frågan om kvinnor och ekonomi som ctt centralt område i en framtida politik för jämställdhet. En betydelsefull faktor är de rådande inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män, varav skillnaderna i lön är en del. Kunskaperna är i dag bristfälliga när det gäller lönebildning och löneskillnader ur ett könsperspektiv, liksom i fråga om hur dessa skillnader kan relateras till förhållanden såväl på arbetsmarknaden som i familjen. Ett fortsatt systematiskt ckonomiskt studium och utvecklandet av de teoretiska grunderna framstår därför som angeläget.

Den andra professuren skall avse ett samhällsvetenskapligt ämne av betydelse för studiet av våld mot kvinnor . För att på ett mer effektivt sätt kunna förebygga och förhindra olika former av övergrepp måste kunskaperna öka och mekanismerna bakom våldet bli bättre kända.

Mot bakgrund av vad regeringen här anfört bör UHÄ ges i uppdrag att 1 samråd med humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet lämna förslag till närmare precisering av ämnesinnehåll liksom lokalisering till högskoleenhet för en tjänst som professor i nationalekonomi och för en tjänst som professor i annat samhällsvetenskapligt ämne med betydelse för studiet av våld mot kvinnor.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek är ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservice inom dessa områden.

SPPB är lokalmässigt knutet till universitetet i Stockholm. Biblioteket leds av en styrelsé, som utses äv regeringen. Chefsbibliotekaricen är tillika Avsnitt 17 ordförande i styrelsen. SPPB har 19 anställda. För budgetåret 1989/90 Utbildningsdep. anvisades 4 740000 kr. under en särskild anslagspost under förevarande anslag. Därtill kommer lokalkostnader. SPPB:s verksamhet regleras i instruktion (1988:679) för SPPB.

I den utredning som låg till grund för beslutet om SPPB:s nuvarande organisation pekades på de positiva effekter som skulle kunna uppnås, om ' biblioteket samordnades med universitetetsbiblioteket i Stockholm. Något beslut om sådan samordning fattades dock inte vid detta tillfälle (prop. 1979/80: 104). De positiva samordningseffekterna påtalades även av föredragande statsråd i 1987 års forskningsproposition. Föredraganden framhöll även att de lokalmässiga lösningar som de båda biblioteken erhållit under 1980-talet ytterligare bör ha förstärkt de samordningseffekter som utredningen påtalade och föreslog att SPPB skulle samordnas med universitetsbiblioteket i Stockholm. Riksdagen biföll dock inte förslaget.

Statskontoret har sedermera i en rapport Översyn av små myndigheter — en förstudie (1988:23) behandlat 240 statliga myndigheter, som lyder direkt under regeringen och har färre än 100 anställda. Med myndigheternas verksamhet som utgångspunkt lämnas förslag avseende 83 myndigheter, vars organisation enligt statskontorets bedömning närmare bör övervägas.

Beträffande SPPB anser statskontoret bl. a. att frågan om ctt införlivande av biblioteket i universitetetsbiblioteket i Stockholm bör aktualiseras på nytt. Regeringen delar denna uppfattning.

SPPB har sedan mitten av 80-talet sin samlade verksamhet i nära anslutning till de nya lokalerna för universitetsbiblioteket i Stockholm. De båda biblioteken lämnar i princip samma service till sina låntagare och ett samgående i organisatoriskt hänseende kan endast innebära fördelar i utnyttjandet av tillgängliga resurser utan att för den skull åsidosätta låntagarnas behov. Det är därför ändamålsenligt att den psykologisk-pedagogiska biblioteksverksamheten integreras i universitetsbiblioteket i Stockholm. Medel för bibliotekets verksamhet bör fortsättningsvis anvisas under anslagsposten till universitetet i Stockholm under förevarande anslag.

Forskningen inom pedagogik och psykologi utgör en stor del av verksamheten inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna. De sektoriellt motiverade forskningsinsatserna inom dessa områden är också betydande. Regeringen beräknar därför en förstärkning av medlen för bibliotceksresurserna inom dessa områden fr. o. m. budgetåret 1991/92 (+300000 kr.). Regeringen förutsätter att universitetet i Stockholm därutöver beaktar behoven av biblioteksresurser inom pedagogik och psykologi och så långt möjligt bibehåller karaktären hos det psykologisk-pedagogiska biblioteket. Det är viktigt med hänsyn till den stora betydelse, som forskning inom detta vetenskapligt omfattande område kan bedömas få även under kommande decennier.

Institutet för internationell ekonomi

Avsnitt 17

Institutet för internationell ekonomi är cen institution vid universitetet i

Utbildningsdep.

Stockholm som finansieras dels genom statliga medel och dels av en stiftelse. Den del av institutets verksamhet som finansieras över statsbudgeten beräknas för närvarande som en särskild anslagspost under förevarande anslag. Institutet för internationell ekonomi har en etablerad och välkänd ställning inom forskarsamhället, såväl nationellt som internationellt.

Det finns inte något skäl att tro att institutet inte kan väl hävda sin ställning inom den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm. Det är därför rimligt att medlen till institutet anvisas inom ramen för anslagsposten Universitetet i Stockholm under förevarande anslag. För budgetåret 1990/91 beräknas 500000 kr. för förstärkning av institutetets verksamhet.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

72511 000

Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Medlen bör fördelas

mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Övriga frågor

Särskilda medel för jämställdhetsforskning har hittills anvisats under förevarande anslag. Medlen avser egentligen inte samhällsvetenskaplig forskning om jämställdhet utan anvisas för verksamheten vid de olika fora för kvinnoforskning som finns vid universiteten och några av högskolorna. 257

17 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

righet. Medlen för denna verksamhet kommer fortsättningsvis att beräk- Avsnitt 17 nas under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål Utbildningsdep. (—2064 000 kr.).

Pressarkivet vid universitetet i Uppsala är landets största klipparkiv för svensk dagspress och utnyttjas av forskare inom samhällsvetenskapliga, humanistiska och juridiska discipliner från hela landet. Arbetsgruppen för Pressarkivet har i en skrivelse till utbildningsdepartementet dragit upp Hnjerna för en utveckling av arkivets verksamhet och föreslagit en utbyggnad av ett nationellt tillgängligt referensdatabassystem och inrättandet av en särskild styrelse för arkivet. Enligt regeringens uppfattning bör de föreslagna åtgärderna prövas av berörda lokala högskoleorgan inom ramarna för befintliga medel.

Medel har beräknats för vissa tillkommande lönekostnader för en tjänst som professor i pedagogik, särskilt pedagogiska mätningar, vid universitetet i Umeå.

I 1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat att bl.a. universitetet i Stockholm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav beräknats under förevarande anslag (+698 000 kr.).

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall

täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har

hänsyn tagits till dessa avgifter. Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (326 853 000 +37 520000 =) 364 373 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll

för tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som

professor i enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för bud-

getåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 364 373 000 kr.

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 5. Medicinska fakulteterna

1988/89 Utgift 583 322 589 Reservation -19035258' 1989/90 Anslag 662546 000 1990/91 Förslag 735023 000 ! När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karolins- — Prop. 1989/90:90

ka institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg = Avsnitt 17

och Umeå. Utbildningsdep.

Anslagsfördelning

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91 1991/92 1992/93 Förändringar av anslagsteknisk natur Professur i hälso- och sjukvårdsforskning med särskild inriktning på utvecklings-

Professur i hälso- och sjukvårdsforskning, UU + 455 Forskartjänst i hälso- och sjukvårdsforskning, UU + 291 Summa + 2513

Konsekvenser av tidigare beslut Utökad forskningsorganisation, UUm + 2119 + 2837 + 1520 Utbildning av forskningspersonal i försöksdjursfrågor, UHA + 1200 Summa + 3319 + 2837 + 1520 Budegetförslag Basresurser, KI, UU, ULi, UL, UG, UUm + 9400 + 9400 + 3000 Basresurser för institutet för miljömedicin, Kl + 1000 + 1000 Rörlig resurs för kommunala högskolans forskarutbildade lärare, KI, UU, ULi, UL. UG, UUm + 2400 + 2400 + 2400 Summa +12 800 +12800 + 5400 Utöver budgetförslaget Basresurser, KI, UU, ULi, UL, UG, UUm + 6000 + 6000 + 9000 Summa +24632 +21637 +15920

! Kl= karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping. UL = universitetet i Lund. UG= universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå. 259

I. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten Avsnitt 17

som redovisats ovan fastställs, Utbildningsdep. 2. vid karolinska institutet en professur i hälso- och sjukvårdsforskning

med särskild inriktning på utvecklingsländerna inrättas den I juli 1990

med Göran Sterky som förste innehavare och med samtidig överföring

av 438 000 kr. från anslaget Medicinska forskningsrådet, 3. vid karolinska institutet en professur i baromedicin inrättas den I juli

1990 med Dag Linnarssson som förste innehavare och med samtidig

överföring av 1038 000 kr. från anslaget Medicinska forskningsrådet, 4. 291000 kr. överförs från anslaget Medicinska forskningsrådet till ansla-

get Medicinska fakulteterna, 5. vid universitetet i Uppsala en professur i hälso- och sjukvårdsforskning

inrättas den I juli 1990 med Björn Smedby som förste innehavare med

samtidig överföring av 455 000 kr. från anslaget Medicinska forsknings-

rådet, 6. 291000 kr. överförs från anslaget Medicinska forskningsrådet till ansla-

get Medicinska fakulteterna, 7. en särskild rörlig resurs för kommunala högskolans forskarutbildade

lärare inrättas inom ramen för anslaget Medicinska fakulteterna, 8. under reservationsanslaget Medicinska fakulteterna anvisas

681 178000 kr. budgetåret 1990/91

696 815 000 kr. budgetåret 1991/92

703735 000 kr. budgetåret 1992/93.

Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala har i skrivelse anhållit att en professur i patologi får dubbleras.

Skrivelser har inkommit från ordföranden i Svenska barnläkarföreningens sektion för hälso- och öppenvård samt professorn Agne Larsson m. fl. angående inrättande av en professur i socialpediatrik.

Skrivelse har inkommit från Nordiska samfundets stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök angående inrättande av en professur i försöksdjursvetenskap.

Skrivelse har inkommit från Riksförbundet för sexuellt likaberättigande m. fl. angående forskning om homosexualitet.

Skrivelse har inkommit från Svenska föreningen för Alkohol- och drogforskning med begäran om ökad ekonomisk ram m. m.

Avsnitt 17 Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m. Utbildningsdep.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU

42, rskr 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Ändrat ämnesinnehåll

Membranbiologi UU molekylär cellbiologi Långvårdsmedicin UL långvårdsmedicin, särskilt geri-

atrik, förenad med överläkar-

tjänst vid Malmö allmänna sjuk-

hus Ortopedisk kirurgi UUm ortopedi, förenad med Ööverlä-

kartjänst vid regionsjukhuset i

Umcå

! UU = universitetet i Uppsala, UL= universitetet i Lund, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ har lämnat förslag till ämnesinnehåll av ett antal ledigblivande tjänster som professor. Som tidigare anförts bör prövning av inriktningen av professurer, som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod. Regeringen har beslutat att följande professurer skall återbesättas med

oförändrat ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet!

Pediatrik, förenad med överläkartjänst vid KI Huddinge sjukhus Psykologi KI Dermatologi och venereologi, förenad med UU överläkartjänst vid Akademiska sjukhuset Farmakologi UU Klinisk neurofysiologi, förenad med överlä- - UU kartjänst vid Akademiska sjukhuset Neurokirurgi, förenad med överläkartjänst UU vid Akademiska sjukhuset Oftalmiatrik, förenad med överläkartjänst UU vid Akademiska sjukhuset Allmänmedicin, förenad med distriktsläkar- UL tjänst vid vårdcentralen i Dalby Kirurgi, förenad med överläkartjänst vid la-= UL sarettet i Lund Kirurgi, förenad med överläkartjänst vid UL Malmö allmänna sjukhus

I Kl = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

ämnesinnehåll. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Tidigare ämnesinnehåll Högskolc- Nytt ämnesinnehåll

enhet!

Bakteriologi KI medicinsk mikrobiologi Fysiologi KI neurotransmissionsforskning Klinisk kemi, förenad med KI gastroenterologi, förenad med överläkartjänst vid Hud- överläkartjänst vid samma sjukdinge sjukhus hus Koagulationsforskning KI klinisk - koagulationsforskning,

förenad med överläkartjänst vid

Karolinska sjukhuset Medicin, särskilt reumatolo- — Kl reumatologi, förenad med överlägi, förenad med överläkar- kartjänst vid samma sjukhus tjänst vid Karolinska sjukhuset Patologi, förenad med över- UU medicinsk molekylärgenetik läkartjänst vid Akademiska sjukhuset Psykiatrisk neurofysiologi UU neurobiologi Kirurgi, särskilt experimen- UL kärlkirurgi, förenad med överlätell kirurgi, förenad med kartjänst vid samma sjukhus överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus Psykiatri, särskilt social- och UL psykiatri, särskilt preventionsrättspsykiatri, förenad med och behandlingsforskning, föreöverläkartjänst vid statens nad med överläkartjänst inom rättspsykiatriska klinik Lunds sjukvårdsdistrikt Fysiologi UG fysiologi, särskilt endokrinologi Socialmedicin, förenad med UG socialmedicin, särskilt hälso- och överläkartjänst vid Sahlgren- sjukvårdsforskning ska sjukhuset

UKI= karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala har föreslagit att en professur i medicinsk molekylärgenetik inrättas den I juli 1990 oberoende av när innehavaren av professuren i patologi, Jan Pontén, går i pension. Regeringen har för avsikt att, med stöd av riksdagens bemyndigande, inrätta en professur i medicinsk molekylärgenetik den I juli 1990 vid universitetet i

Uppsala. Professuren i patologi dras in i samband med nuvarande innehavares pensionsavgång. Merkostnaden förutsätts under övergångsperioden

finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Klinisk anknytning av vissa tjänster som professor

Ett nytt samarbetsavtal om läkarutbildning och forskning m. m. har godkänts av regeringen den 18 januari 1990. Enligt avtalet inkluderar ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för 1990 medel dels för de nya professurer som under förevarande anslag och anslaget Medicinska forskningsrådet föreslås inrättade den 1 juli 1990, dels för professurer vars innehavare

uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns under 1990 för vilka ändrat

ämnesinnehåll föreslås. Vidare har ersättningen fastställts med hänsyn till också vissa andra förändringar av forskningsorganisationen bl. a. avseende professurer. 262

För de professurer med klinisk anknytning, där innehavarna uppnår nedre pensionsgräns under de senare åren i budgetperioden och för vilka Avsnitt 17 UHÄ prövat ämnesinnehållet , skall överenskommelser rörande kostnads- Utbildningsdep. ersättning träffas mellan berörd högskoleenhet och sjukvårdshuvudman. Regeringen avser att senare fatta erforderliga beslut om professurerna under förutsättning att ekonomiskt godtagbara överenskommelser med berörda sjukvårdshuvudmän kan träffas.

UHÄ har föreslagit att professuren i sjukgymnastik vid universitetet i Lund återbesätts med oförändrad benämning och förenas med tjänst som sjukgymnast. Regeringen har i det föregående i samband med redovisning av förslag till ändrad tjänsteorganisation vid medicinsk fakultet avstyrkt förslag att lärartjänst vid medicinsk fakultet skall kunna förenas med andra tjänster än läkartjänster inom sjukvårdsorganisationen. Det bör emellertid vara möjligt för regeringen att i enstaka fall medge att sådan förening får ske. För denna professur, liksom för den professur i psykiatri vid universitetet i Göteborg för vilken oförändrad benämning men också viss ändrad sjukvårdsanknytning föreslagits, avser regeringen att senare fatta erforderliga beslut under förutsättning att ekonomiskt godtagbara överenskommelser med berörda sjukvårdshuvudmän kan träffas.

Förslag om inrättande av vissa professurer

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit att de för Eva

Klein och Låszlö Révész personliga professurerna i tumörbiologi vid karolinska institutet (KT) i samband med innehavarnas pensionsavgång ersätts av professurer i resp. strukturbiokemi och utvecklingsbiologi. Den förra tjänsten föreslås bli placerad vid Huddinge sjukhus. Regeringen biträder förslagen och förordar att två professurer, den ena i strukturbiokemi den andra i utvecklingsbiologi, inrättas vid institutet vid den tidpunkt då Klein respektive Révész går i pension.

UHAÅÄ har vidare föreslagit att de resurser som blivit disponibla sedan Franco Celada lämnat en för honom personlig professur i immunologi vid KI används för inrättande av en professur i molekylär immunologi vid institutet. Regeringen biträder förslaget och förordar att en professur i molekylär immunologi inrättas den I juli 1990 vid institutet.

UHÄ har föreslagit att den för Yngve Hofvander personliga professuren i internationell barnhälsovård vid universitetet i Uppsala, i samband med Hofvanders pensionsavgång ersätts av en permanent professur i ämnet. Mot bakgrund av ämnets betydelse för svenska insatser inom internationell biståndsverksamhet biträder regeringen förslaget och förordar att en professur i internationell barnhälsovård inrättas vid universitetet vid den tidpunkt då Hofvander går i pension. |

Regeringen förutsätter att dessa tjänster finansieras inom ramen för befintliga resurser. |

Försöksdjursvetenskap

Avsnitt 17 UHåÄ har föreslagit att den för Hans R. Ulfendahl personliga professuren i fysiologi vid universitetet i Uppsala i samband med Ulfendahls pensions- Utbildningsdep. avgång ersätts av en permanent professur i ämnet.

Konsistoriet vid universitetet anser att ämnet försöksdjursvetenskap bör vara företrätt av en professur.

Forskning inom området försöksdjursvetenskap avser försöksdjurens biologi, utfordring och vård samt de sjukdomar försöksdjur kan ådra sig. Enligt regeringens mening bedrivs forskning inom detta område i alltför ringa omfattning i Sverige, medan den i andra länder har en betydligt starkare ställning. Sådan forskning är av betydelse såväl för biomedicinsk forskning, försöksdjurens hälsa och miljö som för strävandena att minska försöksdjursanvändningen. Ju högre kvalitet försöksdjuren har desto säkrare resultat erhåller forskarna med färre försöksdjur. Mot denna bakgrund bör en professur i försöksdjursvetenskap inrättas vid universitetet i Uppsala vid den tidpunkt då Ulfendahl går i pension. Regeringen förutsätter att professuren finansieras inom ramen för befintliga resurser. Det är också angeläget att insatser görs för att utveckla alternativa metoder till djurförsök. Regeringen kommer i det följande, under avsnittet Jordbruksdepartementets verksamhetsområde att föreslå en förstärkning för detta ändamål.

Hälso- och sjukvårdsforskning Hälso- och sjukvård ställer krav på stora och ökande samhälleliga resurser.

Det är enligt regeringens mening angeläget att förstärka resurserna inom området hälso- och sjukvårdsforskning. Mot den bakgrunden förordar regeringen att en professur i epidemiologi med hälso- och sjukvårdsforskning inrättas den 1 juli 1990 vid universitetet i Umeå. Förslaget har beaktats vid medelsberäkningen (+ 1 000000 kr).

Även vid karolinska institutet och vid universitetet i Lund bör hälsooch sjukvårdsforskningen erhålla förstärkning. Ytterligare resurser beräknas för hälsoekonomisk forskning vid universitetet i Lund budgetåret 1990/91 (+400 000 kr.) och för folkhälsovetenskaplig forskning vid karolinska institutet budgetåren 1991/92 (+ 500000 kr.) respektive 1992/93

(4400 000 kr.).

Smittskydd

Regeringen förordar att professurer i smittskydd, särskilt klinisk immunologi, smittskydd, särskilt klinisk parasitologi respektive smittskydd, särskilt klinisk virologi inrättas vid karolinska institutet den 1 juli 1990. Innehavarna av dessa tjänster skall tillika vara avdelningsföreståndare vid statens bakteriologiska laboratorium. Förslaget har beaktas vid medelsberäkningen (+4 500000 kr.). Motsvarande minskning har i det föregående föreslagits av anslag till statens bakteriologiska laboratorium. 264

Medicinsk kvinnoforskning

Avsnitt 17

I det föregående har föreslagits en samlad förstärkning med 3 783 000 kr.

Utbildningsdep.

för tre professurer inom kvinno- och jämställdhetsforskning. En av dessa skall knytas till medicinsk fakultet.

Det är angeläget att få till stånd en kvalitativt högtstående medicinsk forskning där kvinnors specifika behov när det gäller hälsa och sjukdomar uppmärksammas. Regeringen förordar att en professur i medicinsk kvinnoforskning inrättas den I juli 1991.

Regeringen avser att ge UHÄ i uppdrag att precisera ämnesinnehåll samt föreslå lokalisering av en sådan professur. Om en professur med klinisk anknytning föreslås skall ekonomiskt godtagbar överenskommelse med berörd sjukvårdshuvudman redovisas.

Vissa forskningsresurser för lärare inom den kommunala högskolan Tjänsteorganisationen inom den kommunala högskoleutbildningen kommer enligt vad som, tidigare nämnts, att förändras. Även för denna utbildning kommer tjänster som högskolelektor att finnas inrättade. Av anslaget till de medicinska fakulteterna avsätts medel för att bereda högskolelektorer och högskoleadjunkter som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande kompetens tillfälle att bedriva forskning. Högskolelektorer och högskoleadjunkter med doktorsexamen inom den kommunala delen av högskolan kommer givetvis att ha möjlighet att ta del av sådana medel för forskning. Regeringen förordar att resurserna för detta ändamål förstärks genom att 7 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93 anvisas för en rörlig resurs för lärare inom den kommunala delen av högskolan. Övergångsvis bör denna resurs även kunna användas för forskarutbildning av sådana lärare.

Frivilliga försökspersoner m. m. I 1978 års budgetproposition (1977/78:100 bil. 12, s. 396 UbU 22, rskr 338) tog chefen för utbildningsdepartementet upp frågan om skydd för frivilliga försökspersoner i forskningsverksamhet.

Enligt numera gällande avtal om patientförsäkring likställs med patient frivillig försöksperson som deltar i sådan av etisk kommitté godkänd medicinsk forskningsverksamhet som ej avser prövning av läkemedel.

Det finns även en försäkring att tillgå för läkemedelsskador til! följd av försök med läkemedel. Försäkringen administreras av Läkemedelsförsäkringsföreningen. Inom högskolan bedrivs bl. a. forskningsverksamhet som avser utprovning av läkemedel. Regeringen har beslutat att ansluta den statliga högskolan till Läkemedelsförsäkringsföreningen. Kostnaderna för medlemskapet har beräknats under förevarande anslag, anslagsposten Universitets- och högskoleämbetet. Alltjämt saknas dock försäkringsskydd för frivilliga försökspersoner vid medicinsk och annan forskning som inte har samband med hälso- och sjukvård.

I skilda skrivelser har medicinska forskningsrådets samordningsgrupp 265

för de regionala etiska kommittéernas verksamhet efterlyst närmare regler för ersättning till de försökspersoner som ej omfattas av patientförsäkring- Avsnitt 17

en. Utbildningsdep.

Regeringen förordar, för de skadefall som inte täcks av patient- eller läkemedelsförsäkringen, att fråga om ersättning till försöksperson får bedömas från fall till fall. Därvid bör ledning kunna hämtas från reglerna för patientförsäkring. För att ersättning skall kunna utgå måste projektet ifråga vara godkänt av etisk kommitté.

Sedan patientförsäkringen trädde i kraft har inte någon begäran om ersättning för skada åt frivillig försöksperson som ej omfattas av försäkringen förekommit inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

59 063 000

Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för om-

vandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Medlen bör fördelas

mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Övriga frågor

Under de senaste åren har resurser för flera forskargrupper och enskilda tjänster, som finansierats genom anslag från forskningsråd, förts över från råden till högskoleorganisationen. Inför budgetåret 1990/91 föreslår medicinska forskningsrådet och UHÄ vissa överföringar. Regeringen biträder förslagen och förordar att tre professurer i enlighet med följande tabell inrättas inom högskolan den 1 juli 1990. Nuvarande innehavare av motsva- 266

första innehavare av de nyinrättade tjänsterna. Medel har beräknats enligt — Avsnitt 17

följande: Utbildningsdep.

Ändamål Högskolcenhet! Belopp kr. Professur i hälso- och sjukvårdsforskning = Kl 785 000 med särskild inriktning på utvecklingsländerna (innehavare Göran Sterky) med kringresurser Professur i baromedicin (innehavare Dag — Kl 1 110000 Linnarsson) med driftbidrag Professur i hälso- och sjukvårdsforskning UU 803 000 (innehavare Björn Smedby) med kringresurser ! KJ= karolinska institutet, UU= universitetet i Uppsala.

Forskningsrådsnämnden har föreslagit att viss hörselteknisk forskning och handikappforskning som under en följd av år erhållit medel från anslag under femte huvudtiteln i fortsättningen anvisas medel under förevarande anslag. Det gäller kostnader för en tjänst som högskolelektor vid vardera karolinska institutet, universitetet i Linköping och universitetet i Göteborg. Regeringen biträder förslaget och har vid beräkningen av förevarande anslag tagit hänsyn härtill.

Sverige är anslutet till Europakonventionen ”European Convention for the Protection of Vertebrate Animals used for Experimental and Other Scientific Purposes”. Vidare gäller sedan I juli 1988 en ny djurskyddslag. Stora krav ställs härigenom på utbildning av all personal som sysslar med försöksdjur. UHÄ föreslår att 1,2 milj. kr. anvisas för kursverksamhet där landets samlade expertis kan medverka. Medel har beräknats i huvudsak-

lig överensstämmelse med UHÄ:s förslag.

Riksdagen har beslutat om en ökning av antalet platser på läkarlinjen vid universitetet i Umeå (prop 1988/89:100 bil 10, UbU 21 och 25, rskr 196 och 207). Riksdagen anförde i samband härmed att ökningen av antalet platser i Umeå borde följas av en uppräkning av resurser för både grundutbildning och forskning. Medel har beräknats för utökad forskningsorganisation vid universitetet i Umeå i enlighet med UHÄ:s förslag.

Centrum för idrottsforskning anvisas innevarande budgetår drygt 4 milj. kr. under anslagen till de humanistiska, samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteterna. Detta belopp avser de fasta kostnaderna vid centrum och föreslås pris- och löneomräknas på samma sätt som övriga medel under berörda fakultetsanslag. För forskningskostnader i övrigt vid centrum skall på sedvanligt sätt användas medel som erhålls från fakultets- och forskningsrådsanslag.

I 1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat att bl. a. karolinska institutet skall kompenseras med anledning av att datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildats till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav beräknats under förevarande anslag (+ 1 523 000 kr.).

I 1990 års budgetproposition har beträffande statens löne- och pen- 267

sionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall Prop. 1989/90: 90 täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har Avsnitt 17 hänsyn tagits till dessa avgifter. Utbildningsdep.

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (662 546 000 + 72477 000 =) 735 023 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

I. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll

för tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som

professor i enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 735 023 000 kr.,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 6. Odontologiska fakulteterna

1988/89 Utgift 63042 960 Reservation 1313712 1989/90 Anslag 71 081 000 1990/91 Förslag 777167 000

Anslaget avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har inte presenterat några förslag rörande odontologisk forskning och forskarutbildning i anslagsframställningen.

Utredningens förslag En särskild utredare! har haft i uppdrag att se över tandvårdsutbildningarna. Utredaren skulle också överväga på vilket sätt den odontologiska ! Universitetsdircktören Johnny Andersson. 268

forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast skulle ges en stor- Prop. 1989/90: 90 lek motsvarande tre fjärdedelar av den nuvarande. Utredaren har i betän- Avsnitt 17 kandet Utbildningar för framtidens tandvård (SOU 1989:28) föreslagit en Utbildningsdep. minskning av antalet platser på tandläkarlinjen samt ett återupptagande av grundutbildningen av tandläkare vid universitetet i Lund.

Utredaren redovisar hur anslaget till de odontologiska fakulteterna kan minskas med 25 90 dvs. ca 17 milj. kr. Utredaren föreslår med hänsyn till det tjänsteorganisatoriska och ekonomiska samband som finns mellan utbildning och forskning en besparing med 3—4 milj. kr. som en följd av det föreslagna minskade platsantalet på tandläkarlinjen. Sammanslagning av ämnesområden och samarbete med medicinsk fakultet skulle kunna ge en besparing på 5 milj. kr. Återstående nedskärning skulle, enligt utredaren, kunna göras genom minskning av antalet forskartjänster. Utredaren föreslår att de medel som dras in ställs till medicinska forskningsrådets förfogande för forskningsprojekt.

Remissinstanserna Utredningsförslaget har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig i utbildningsdepartementet. Förslaget till minskning av den odontologiska forskningsorganisationen avstyrks eller anses olämpligt av de flesta remissinstanser bl. a. landets fyra högskoleenheter med odontologisk fakultet. Medicinska forskningsrådet (MFR) ser inga forskningsmässiga skäl för neddragning. Socialstyrelsen anser att minst nuvarande forskningsorganisation behövs för att klara framtidens tandvård. Landstingsförbundet framför liknande synpunkter. Sveriges tandläkarförbund anser att forskningsresurser behöver tillföras för att tandvårdslagens krav på en garanterad högkvalitativ tandvård på lika villkor skall garanteras.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) anser att utredningens förslag rimmar illa med det decentraliserade beslutsfattande som gäller i högskolan och föreslår i stället, att resurser motsvarande vad som angavs i utredarens direktiv, dvs. 17 milj. kr. överförs till MFR och där reserveras för odontologisk forskning. Av beloppet bör 6 milj. kr. reserveras för materialforskning. Överföringen bör enligt ämbetet ske successivt under en femårsperiod med början budgetåret 1991/92.

Dekanerna vid de odontologiska fakulteterna vid karolinska institutet, universiteten i Göteborg och Umeå har i en gemensam skrivelse till utbildningsdepartementet med hänvisning till det förändrings- och förnyelscarbete som pågår vid fakulteterna m.m. motsatt sig UHÄ:s förslag. De föreslår att forskningsresurserna tills vidare bibehålls oförändrade.

Regeringens överväganden Vissa frågor rörande omfattningen av resurserna för odontologisk forskning och forskarutbildning har behandlats av en av regeringen utsedd utredare.

Det finns inte något direkt samband mellan utbildningens dimensionering och forskningsorganisationens omfattning. Bedömningar av behovet av odontologisk forskning och forskarutbildning måste vara avgörande för 269

Yttrandena över det av utredaren framlagda betänkandet visar att det såväl — Avsnitt 17 ur vetenskapligt perspektiv som från tandvårdspolitisk synpunkt bedöms = Utbildningsdep. föreligga behov av fortsatta forskningsinsatser på i huvudsak nuvarande nivå. Riksdagen har markerat behovet av resurser för odontologisk forskning genom att under förra riksmötet anvisa särskilda medel för forskning om amalgam och andra dentalmaterial. Regeringen förordar att medel under förevarande anslag anvisas i huvudsak i oförändrad omfattning.

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit att den vakanta professuren i odontologisk röntgendiagnostik vid universitetet i Göteborg skall återbesättas som professur i oral diagnostisk radiologi.

Regeringen förordar att den vakanta professuren i farmakologi vid universitetet i Umeå återbesätts som professur i oral cellbiologi.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

9273 000

Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Övriga frågor

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall

täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter. 270

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (71 081 000 + 6 686 000 =) 77 767 000 kr. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll

för en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 77 767 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och [992/93 som angetts.

E 7. Farmaceutiska fakulteten

1988/89 Utgift 21437 722 Reservation 1309 772

1989/90 Anslag 24872 000 1990/91 Förslag 27414 000

Anslaget avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m. Kostnad budgcetåren (tkr.)

1990/91 1991/92 1992/93 Budgetförslag Basresurser, inkl. ersättning av utrustning + 1000 +500 + 500 Utöver budgetförslaget Basresurser för ersättningsanskaffning av utrustning + 400 +300 +300 Summa +1400 +800 +800

UHÄ hemställer att

under reservationsanslaget Farmaceutiska fakulteten anvisas

25872 000 kr. budgetåret 1990/91

26372 000 kr. budgetåret 1991/92

26872 000 kr. budgetåret 1992/93 271

Avsnitt 17 Studiefinansiering inom forskarutbildningen

Utbildningsdep.

För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst 6 100000 kr.

För 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare 649 000 kr. vardera budgetåret anvisas för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Övriga frågor I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget = till (24 872000 + 2542 000 =) 27 414 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 27 414 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

avscende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.

1988/89 Utgift 554 303 996 Reservation —-15 867102!

1989/90 Anslag 631 117 000 1990/91 Förslag 700 598000 ! När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Från anslaget bestrids vidare kostnader för vissa nationella forskningsanläggningar.

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (1 310000!) + 1398000 Till regeringens disposition + 2000000 Utgift 631 117 000 +69 481 000 ! Anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m.m. Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91 19917/92 1992/93 Förändringar av anslagsteknisk natur Medel för miljövårdsprogrammet vid universitetet i Lund — 530 Summa - 530 Budgetförslag

UHÄ hemställer att

1. riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för vart och ett av budgetåren 1990/91—1992/93 fastställs i enlighet med ämbetets förslag, Lön under reservationsanslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, med av ämbetet angiven fördelning på anslagsposter, anvisas 652 787 000 kr för budgetåret 1990/91. 671 687 000 kr för budgetåret 1991/92, 681 087 000 kr för budgetåret 1992/93. Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå har ingivit en anslagsframställning för budgetåren 1990/91—1992/93. Anslagsframställning har också lämnats av Internationella metcorologiska institutet i Stockholm. Universitetet i Göteborg har inkommit med en skrivelse rörande fältstation för marin forskning vid Kristinebergs marinbiologiska station. Universitetet har också ingivit en anslagsframställning avseende Göteborgs marina centrum. Universitetet i Umeå har inkommit med en skrivelse med förslag till förstärkta resurser för det marina centret vid universitetet. Kiruna kommun har inkommit med en skrivelse rörande den naturvetenskapliga forskningen i Abisko. Företrädare för avdelningen för informatik med systemvetenskap, ge- 273

18 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

mensam för universitetet och tekniska högskolan i Stockholm, har inkom- Prop. 1989/90: 90 mit med skrivelser rörande utbildning och forskning i informatik med Avsnitt 17 systemvetenskap. Utbildningsdep.

Regeringens överväganden Regeringen föreslår, som tidigare redovisats, att särskilda resurser ställs till förfogande för vissa forskningsinsatser inom bl.a. det matematisknaturvetenskapliga området. Medlen skall användas för tidsbegränsade insatser av kvalificerade forskare. För var och en av de fem matematisknaturvetenskapliga fakulteterna i landet bör fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisas I 500000 kr. och fr. o. m. budgetåret 1992/93 ytterligare 3 500 000 kr. för detta ändamål. Sammanlagt kommer således vid treårsperiodens slut att disponeras 25 milj. kr. årligen för särskilda forskningsinsatser inom det matcmatisk-naturvetenskapliga området.

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m. Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil 10, s 361, SU 42, rskr 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor enligt följande:

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Ändrat ämnesinnehåll zoologi UG zoomorfologi ! UG = universitetet i Göteborg

UHÄ har lämnat förslag till ämnesinnehåll för ett antal ledigblivande tjänster som professor. Som tidigare framhållits bör prövning av inriktningen av professurer som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod.

Regeringen har beslutat att följande professurer skall återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet! Ekotoxikologi UU Teoretisk fysik UU Naturgcografi UUm ! UU = universitetet i Uppsala, UUm = universitetet i Umeå

Regeringen förordar att följande professurer återbesätts med ändrat Prop. 1989/90: 90 ämnesinnehåll. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Nytt ämnesinnehåll Biokemi UU biokemi, särskilt separations-

vetenskap Geologi, särskilt historisk = UU historisk geologi och paleongeologi tologi Teoretisk elektroteknik UU teoretisk elektroteknik, särskilt

plasmafysik Gcografi, särskilt natur- UL naturgeografi geografi Växtbiologi UL växtekologi ! UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

Marin naturvetenskaplig forskning Regering och riksdag har under budgetåret 1988/89 genomfört en rad förstärkningar av den miljörelaterade marina forskningen i Sverige. Tre marina centra för grundläggande forskning och miljöövervakning, knutna till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå har inrättats. Särskilda medel har anvisats för utrustning m.m. Ett antal tjänster, däribland tre professurer, har inrättats.

De nämnda åtgärderna innebär en välbehövlig förstärkning av ett forskningsområde, som med hänsyn till miljöförändringarna i haven runt våra kuster måste ges en stor uppmärksamhet. De vidtagna åtgärderna är ett första betydelsefullt steg i den mer långsiktiga utbyggnaden av den marina forskningen som regeringen i det följande föreslår.

Berörda universitet har i särskilda framställningar redovisat medelsbehoven vid de nyinrättade marina centra. Medel behövs för lokaler, tjänster och utrustning samt för fältverksamheten, bl.a. för provtagningar i havsområdena. Tillgången på fartyg är otillräcklig för tillsynsuppgifterna.

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har i sin rapport Svensk havsresursverksamhet på 90-talet, DSH rapport 1989:2 även uppmärksammat den marina naturvetenskapliga forskningen. DSH föreslår att statsmakterna särskilt uppmärksammar de forskningsområden som utvecklats sämst, t.ex, marin geologi och geofysik. Forskningsfartygen bör samordnas bättre, De marina centra måste få resurser för mer utåtriktade funktioner. UHÄ bör få ett nationellt samordningsansvar.

Rapporten har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser som berört de förslag som avser grundläggande forskning betonar att den inledda uppbyggnaden av universitetens marina centra måste fullföljas. Naturvetenskapliga forskningsrådet framför att ett av centra bör ges resurser för att svara för lagring och fri distribution av marina data.

Regeringen föreslår inom ramen för de insatser som görs för miljörelaterad forskning en betydande förstärkning av verksamheten vid de marina centra. Medelsanvisningen till centra föreslås öka med sammanlagt 16 milj. kr. under treårsperioden 1990/91—1992/93. Härtill kommer särskilda medel att anvisas för upprustning av lokalerna vid fältstationerna Askö och Kristineberg. 275

Resursförstärkningarna för de marina centra bör anvisas till berörda

universitet enligt nedanstående sammanställning. Det ankommer på sty- Avsnitt 17 relserna för centra att i enlighet med gällande instruktion använda med- Utbildningsdep.

len så att de på bästa sätt kommer den marina naturvetenskapliga forsk-

ningen tillgodo.

1990/91 1991/92 1992/93

(tkr.)

Genom riksdagens beslut med anledning av förslag i budgetpropositionen 1989 (NU 21, rskr. 179) har delegationen för samordning av havsresursverksamheten lagts ned den 31 december 1989. I anslutning till denna organisationsförändring bör 800000 kr. överföras till det marina centrat vid universitetet i Göteborg. Universitetet i Göteborg bör ansvara för vissa nationella samordningsuppgifter avseende samtliga marina centra.

Fartyg för marin forskning De marina centra har tillsammans ansvaret för naturvetenskaplig forskning och viss miljökontroll längs hela den svenska kuststräckan från Haparanda till Strömstad. Fartyg, både för kustnära verksamhet och för arbete i öppet hav, är således en betydelsefull faktor för genomförandet av de olika uppgifterna. Den marina forskningens fartygsbehov har varit föremål för en rad utredningar under de senaste åren. Den inledda förstärkningen av den marina forskningen har ytterligare accentuerat behovet av att samordna och förstärka fartygsnyttjandet. Den I juli 1988 inrättades kustbevakningen som en ny central myndighet för sjöövervakning, sjöräddning och annan service. Kustbevakningen förfogar över ctt stort antal fartyg i skilda storlekar med goda förutsättningar att medverka i provtagningsverksamhet till havs. Samtliga marina centra har i sina anslagsframställningar redovisat sina kontakter i frågan och påtalat värdet av att inleda ett samarbete med kustbevakningen. Kustbevakningen har i skrivelse till regeringen redovisat sitt intresse av att fortsätta diskussionen kring ett relativt omfattande samarbete. Kustbevakningen bedömer även samarbetet som värdefullt för myndigheten, bl.a. genom att det ger tillfällen till ökad närvaro och därmed högre räddningsberedskap på olika kuststräckor.

Ett samarbete medför bl. a. kostnader för personal och viss ombyggnad av fartygen. Några ytterligare fartyg erfordras inte. Regeringen bedömer förutsättningarna för ett samarbete enligt kustbevakningens och de marina centras förslag som gynnsamma. Formerna för och omfattningen av ett eventuellt samarbete bör emellertid klarläggas närmare innan regeringen tar ställning i frågan. Regeringen avser att ge universitets- och högskoleämbetet i uppdrag att i samråd med berörda parter utarbeta ctt förslag till hur 276

behovet av fartyg skall tillgodoses. I avvaktan härpå bör en del av resurs- Prop. 1989/90: 90 förstärkningarna reserveras för senare beslut. Frågan om havsundersök- Avsnitt 17 ningsfartyg för vissa myndigheters behov tas upp i avsnitt 18.1.2. Utbildningsdep.

De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering Efter bemyndigande av regeringen den 19 november 1987 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att se över de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. Den särskilde utredaren! överlämnade i januari 1989 betänkandet (SOU 1988:68) De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. En kort sammanfattning av betänkandet och remissvaren ges i det följande. En sammanfattning av remissvaren finns tillgänglig på utbildningsdepartementet.

Utredningens förslag Utredningen betonar högskolans ansvar för att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. De botaniska trädgårdarna svarar väl mot detta åliggande och trädgårdarna i Uppsala, Lund och Stockholm bör därför även i fortsättningen ingå i universiteten. Verksamheten bör utvidgas på olika sätt. Det statliga bidraget till botaniska trädgården i Göteborg bör bibehållas på nuvarande nivå och utgå från anslagen till universitetet i Göteborg. Bidraget bör enligt utredningen räknas upp vart tredje år i enlighet med den pris- och löneomräkning som sker av anslagen till universitetet. I avvaktan på ett nytt avtal bör nuvarande avtal med Göteborgs kommun förlängas med två år t.o. m. den 30 juni 1991.

Utredningens förslag innebär i huvudsak oförändrade förhållanden i jämförelse med dagens läge. Universiteten bör i samarbete med berörda kommuner utveckla den utåtriktade verksamheten och själva träffa avtal med kommunerna. Staten bör sluta ett nytt avtal med Göteborgs kommun, baserat på dagens avtal där bidraget vart tredje år räknas upp enligt den statliga löne- och prisomräkningen.

Remissinstanserna Remissinstanserna har i allmänhet varit positiva till utredningens allmänna slutsatser, t. ex. att trädgårdarna även i fortsättningen bör vara knutna till universiteten på samma sätt som i dag. Många instanser beklagar dock att utredningen inte framlagt konkreta förslag som förstärker trädgårdarnas ställning ekonomiskt och inom högskoleorganisationen. Göteborgs kommun, som är huvudman för den botaniska trädgården i Göteborg, anser att utredningens förslag inte kan läggas till grund för förhandlingar eller verksamhetsbeslut.

Flera av de statliga remissinstanserna anser att kommunernas ansvar för trädgårdarna borde betonats mer. Naturhistoriska riksmuseet, Vetenskapsakademien och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län m. fl. anser

! Riksdagsledamoten Lars Svensson. 271

att förslagen präglas av brist på visioner och långsiktig planering. Däremot anser remissinstanserna Över lag att utredningen givit en god bakgrunds- Avsnitt 17 beskrivning. Universitets- och högskoleämbetet vill att en särskild anslags- Utbildningsdep. post för basanslaget till trädgårdarna inrättas. Universitetet i Göteborg vill inte att statsbidraget till trädgården i Göteborg anvisas via universitetets anslag. Naturvetenskapliga forskningsrådet anser att trädgårdarna borde organiseras på ett sätt som ger alla intressenter inflytande över verksamheten, t.ex. i stiftelseform. Vetenskapsakademien m. fl. anser att trädgårdarna bör ges ställning som gemensam inrättning vid sidan av fakultetsorganisationen.

Universiteten i Uppsala och Stockholm accepterar utredningens förslag att de bör förhandla med kommunerna om ett större kommunalt engagemang.

Regeringens överväganden Utredningen och remissynpunkterna visar mycket tydligt att de botaniska trädgårdarna spelar en väsentlig roll för universitetens utbildning och forskning i botaniska ämnen. Samtidigt framgår det också att trädgårdarna fyller andra betydelsefulla funktioner som folkbildningsinstitutioner, för skolan och för rekreation. Trädgårdarna utgör således en länk för kontakterna mellan universiteten och samhället, som bör kunna utnyttjas ännu bättre än i dag. Regeringens förslag i det följande syftar till att förbättra trädgårdarnas förutsättningar att medverka i detta arbete. Trädgårdarna är utomordentligt väl lämpade att informera om naturmiljön och om aktuell forskning.

Miljörelaterad forskning är ett prioriterat område som enligt regeringens i det föregående redovisade uppfattning ytterligare bör lyftas fram inför 1990-talet. Den grundläggande miljöforskningen bedrivs i huvudsak vid universiteten. Program- och utställningsverksamhet för att sprida information om detta arbete kan i vissa fall förläggas till eller organiseras genom de botaniska trädgårdarna. En betydelsefull sådan verksamhet finns redan i dag. Inom ramen för de miljöforskningsinsatser som regeringen nu föreslår bör 1,5 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92 disponeras av de botaniska trädgårdarna för angiven verksamhet. UHÄ bör i samråd med forskningsrådsnämnden i sin anslagsframställning för detta år lägga fram förslag till medlens närmare användning och fördelning mellan de berörda trädgårdarna.

Av de botaniska trädgårdarna ingår tre, nämligen de i Stockholm, Uppsala och Lund i universitetens organisation medan den i Göteborg är kommunal. Remissopinionen visar tydligt att inga önskemål om en förändring i huvudmannaskapsfrågan föreligger, varken avscende de statliga eller den kommunala trädgården. Regeringen bedömer att en positiv utveckling av trädgårdarna bäst gynnas om trädgårdarna får utvecklas vidare med de huvudmän de i dag har. Det finns däremot anledning att klarare markera att även de statliga trädgårdarna har fler uppgifter än utbildning och forskning. Detta bör åstadkommas genom föreskrifter om att till ledningen av trädgår-

darna knyta företrädare för bl.a. kommunal verksamhet och trädgårdsin-

tressen. Avsnitt 17

För verksamheten vid trädgården i Göteborg utgår i enlighet med ett Utbildningsdep. avtal mellan staten och kommunen ett bidrag, som för närvarande är 1 500000 kr. om året. Göteborgs kommun anser att statsbidraget väsentligt understiger vad som kan anses rimligt, t. ex. i jämförelse med statens kostnader för övriga botaniska trädgårdar. Förhandlingar pågår med Göteborgs kommun om storleken av det fortsatta statsbidraget. Formerna för statens medverkan i trädgårdens ledning och kostnadsuppföljning diskuteras också i detta sammanhang. Statsbidraget till den botaniska trädgården i Göteborg utbetalas från anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, anslagsposten till universitetet i Göteborg. Eftersom bidraget fastställts efter förhandlingar mellan staten och kommunen har universitetet ingen möjlighet att avväga medlen för den botaniska trädgården mot resurser för övrig verksamhet inom universitetet. Regeringen föreslår att bidraget fr. o. m. budgetåret 1991/92 anvisas under en särskild anslagspost under anslaget till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.

Centrum för miljövetenskaplig forskning Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå (CMF) tillkom efter förslag i 1987 års proposition om forskning. Centrum är en tvärvetenskaplig samarbetsorganisation mellan universitetet i Umeå, Sveriges lantbruksuniversitetet och försvarets forskningsanstalt. CMF förfogar över av regeringen angivet belopp under anslagsposten till universitetet i Umeå, för närvarande 4,4 milj. kr. per år. Medlen används i huvudsak till miljövetenskapliga forskningsprojekt, där minst två av ovan nämnda myndigheter deltar, men finansierar också doktorandtjänster och forskningsmöjligheter för unga forskare.

CMTF föreslår i sin till regeringen ingivna anslagsframställning att resurserna under den kommande perioden successivt byggs ut så att de vid slutet av den kommande treårsperioden utgör 14 milj. kr. /år.

Anslagsframställningen har remitterats till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), berörda forskningsråd, styrelsen för teknisk utveckling samt naturvårdsverket.

Remissinstanserna har överlag sett positivt på CMF:s verksamhet som den beskrivs i anslagsframställningen. Man har dock i flera fall framhållit: att jämförbar verksamhet förekommer även på andra högskoleorter. UHÄ har också uttryckt oro för att konstruktionen innebär att viss miljöforskning kan komma att monopoliseras till CMF. En remissammanställning finns tillgänglig på utbildningsdepartementet.

Anslagsframställningen från CMF visar att verksamheten kommit i gång väl, vilket också en rad remissinstanser vitsordar. Regeringen delar centrets egen bedömning att det nu är för tidigt att göra en utvärdering av forskningsprogram och organisation. I likhet med flera remissinstanser, bland dem UHÄ samt de naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden, anser regeringen att en sådan utvärdering bör göras inför den planeringsperiod som börjar budgetåret 1993/94. Regeringen förutsätter att 279

dovisar en samlad utvärdering inför den anslagsframställning som skall Avsnitt 17 inges 1992. Universitetet i Umeå har i anslutning till tillkomsten av CMF Utbildningsdep. också gjort en förändring av organisationen inom berörda områden, bl. a. inrättat en enhet för miljökemi. Regeringen beräknar som en ökning av resurserna för CMF samt enheten för miljökemi I milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1991/92.

Flera remissinstanser har uttryckt invändningar mot att CMF:s anslagsframställning inte ingavs i sådan tid att den kunde behandlas tillsammans med anslagsframställningarna från universitet och högskolor. Det är angeläget att UHÄ kan lämna en samlad anslagsframställning för forskningen och forskarutbildningen inom högskolan. CMF:s anslagsframställan bör behandlas i enlighet härmed i fortsättningen.

Det svenska seismologiska stationsnätet Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har på regeringens uppdrag utrett verksamheten med seismologiska registreringar i Sverige. NFR har redovisat uppdraget i rapporten Svenskt seismologiskt stationsnätverk. Samrådsskrivelser från statens kärnbränslenämnd, universitetet i Uppsala samt Svensk kärnbränslehantering AB bifogades rapporten. Rapporten har remissbehandlats.

Universitetet i Uppsala är genom sin seismologiska avdelning huvudman för nuvarande seismologiska stationsnät. Nätet har byggts upp med stöd bl.a. från NFR. Rådet har, mot bakgrund av att det inte är ett forskningsrådsansvar att stödja rutinmässig observationsverksamhet, sedan mitten av 80-talet inte lämnat något stöd. Under senare år har olika kärnkraftsorgan tillfälligt bidragit till nätets fortbestånd. Finansieringen har innevarande år ordnats genom att regeringen tillskjutit särskilda medel till universitetet.

NFR föreslår att det befintliga nätet rustas upp och byggs ut till ett nät med ca 30 stationer, varav 10 bör vara permanenta och jämnt fördelade över landet. Resterande stationer kan successivt byggas upp. Sveriges geologiska undersökning, SGU, bör vara huvudman för nätet. Driftkostnaderna för ett nät har beräknats till cirka 2 milj. kr./år. Till detta kommer investeringskostnader om 7— 12 milj. kr. beroende på nätverkets storlek.

Remissinstanserna är samtliga positiva till utredningens förslag att bygga ut och rusta upp det befintliga nätet. Meningarna är dock delade i frågan om huvudmannaskap resp. finansiering av nätet. UHÄ uttrycker i likhet med flertalet högskolor tveksamhet till SGU som huvudman. Man ser hellre universitetet i Uppsala som ansvarigt för nätet. Universitetet i Uppsala har emellertid inga invändningar mot SGU som huvudman under förutsättning att lämpliga samrådsformer med universitetet tillskapas. Forskningsrådsnämnden, försvarets forskningsanstalt, statens kärnbränslenämnd, Svensk kärnbränslehantering AB och Sveriges geologiska undersökning anser i likhet med NFR att SGU är en lämplig huvudman.

Statens kärnkraftinspektion anser att förslaget inte bör ligga till grund för fortsatt planering innan de samordningsmöjligheter som kan finnas i 280

utrikesdepartementet har utretts och redovisats. Avsnitt 17

Vad gäller finansieringen av nätet har samtliga instanser utanför högsko- Utbildningsdep. lesektorn betonat att man inte har några medel som kan utnyttjas för att finansiera ett utbyggt nät. UHÄ har framhållit att en förutsättning för att universitetet i Uppsala skall kunna åta sig huvudmannaskapet är att tillräckliga ekonomiska resurser tilldelas universitetet. En remissammanställning finns tillgänglig på utbildningsdepartementet.

Utredningen och remissyttrandena visar, att en rad samhällssektorer har behov av seismologiska data av det slag som under en följd av år insamlats genom det befintliga nätet. Samtidigt har alla berörda myndigheter deklarerat att nätet inte är ett prioriterat verksamhetsområde för den egna myndigheten och att man helt saknar medel för att bidra till nätets fortlevnad. Förutsättningar saknas därför att genomföra utredningens förslag. Det kan emellertid inte vara i samhällets intresse att lägga ned ett nät, som givit en lång obruten följd av mätdata. Flera dramatiska jordbävningar på skilda platser av vår jord under den gångna hösten har ytterligare accentuerat behovet av någon form av bevakning av detta område även i Sverige. Inför det kommande budgetåret beräknas en förstärkning av anslagsposten till universitetet i Uppsala med 478 000 kr. för att möjliggöra för universitetet att fortsätta att driva nätet på i huvudsak oförändrad nivå. Regeringen kommer i det följande (avsnitt 21.3.7) att föreslå att Sveriges geologiska undersökning anvisas särskilda medel för geovetenskaplig forskning. Dessa medel bör även kunna användas för att bekosta vissa forskningsinsatser inom det seismologiska området.

Nationella forskningsanläggningar De nationella forskningsanläggningarna, som tillkom genom 1987 års forskningsproposition, innebär en profilering och resurskoncentration till vissa högskolor som byggt upp särskild kompetens och gjort betydande investeringar i lokaler och dyrbar utrustning. Verksamheten är under uppbyggnad och samtliga anläggningar har i sina anslagsframställningar redovisat behov av medelstillskott. .

Regeringen anser att anläggningarna är mycket betydelsefulla för svensk forskning och att de måste ha goda resurser inte bara för drift utan också för vidareutveckling och för inköp av avancerad experimentell utrustning. En ökning av deras resurser är således motiverad. Därigenom kan en ökad effektivitet inom den svenska forskningen inom berörda områden uppnås. Regeringen föreslår att resurserna fr.o.m. budgetåret 1991/92 förstärks med 800 000 kr. för The Svedberglaboratoriet i Uppsala och med 1 200 000 kr. för MAX- laboratoriet i Lund. Regeringen har härutöver vid medelsberäkningen för budgetåret 1990/91 beaktat vissa kostnader för MAX-laboratoriet som innevarande år finansierats från naturvetenskapliga forskningsrådets anslag (+ 50000 kr.).

URHKÄ har i sin anslagsframställning pekat på behovet av en mer djupgående analys av anläggningarnas resursbehov, framförallt vad gäller det nationella nyttjandet. En sådan analys bör enligt regeringens uppfattning

också visa på vilket sätt man bäst tar tillvara de ekonomiska fördelarna Prop. 1989/90: 90 med att koncentrera detta slag av verksamhet till en plats i landet. Nuva- Avsnitt 17 rande former för anslagsfördelning bör också ses över i syfte att bättre Utbildningsdep. markera anläggningarnas särställning. Regeringen avser att uppdra åt UHA och NFR att göra en sådan analys.

Förslag till en betydande utbyggnad av MAX-laboratoriet i Lund har redovisats. I avvaktan på en vetenskaplig bedömning av detta projekt är regeringen inte nu beredd ta ställning i denna fråga. Naturvetenskapliga forskningsrådet har redan initierat en sådan bedömning och regeringen förutsätter att rådet på grundval härav återkommer till regeringen med de förslag beträffande utbyggnad, inriktning och finansiering som är motiverade.

Studiefinansering inom forskarutbildningen

För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

115604 000

Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Medlen bör fördelas

mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Övriga frågor

Universitets- och högskoleämbetet har föreslagit att kostnaderna för miljövårdsprogrammet vid universitetet i Lund överförs från förevarande anslag till anslaget Tekniska fakulteterna. Regeringen biträder förslaget och beräknar motsvarande medel under det anslaget (— 562 000 kr).

Universitetet i Lund får, som regeringen tidigare redovisat, en väsentlig lokalförbättring, bl.a. genom tillkomsten av ett nytt ekologihus. Universitetet har under senare år utvecklat sin biologiska forskning på ett mycket 282

kas med 2 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1991/92. Avsnitt 17

Universitetet i Göteborg har tillsammans med Chalmers tekniska hög- Utbildningsdep. skola bildat en gemensam organisation för miljöforskning, som representerar en mycket bred tvärvetenskaplig kompetens inom miljöforskningsområdet från matcerialforskning till miljöeffekter. En förstärkning av resurserna med 500 000 kr. fr. o. m. budgetåret 1992/93 för vardera högskoleenheten har beräknats inom ramen för föreslagna miljöforskningsinsatser.

Med hänvisning till vad som tidigare anförts om särskilda insatser i Göteborg föreslår regeringen därutöver en förstärkning av medlen under förevarande anslag, anslagsposten Universitetet i Göteborg fr. o. m. budgetåret 1991/92 (+1 200000 kr.)

Medel för verksamheten vid Institutet för internationell meteorologi vid universitetet i Stockholm har hittills anvisats under anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet. Institutet har enligt sina stadgar till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt vetenskapligt samarbete. Institutets verksamhetsområde faller i sin helhet inom det matematisk- naturvetenskapliga fakultetsområdet. Då en samlad överblick över verksamheten är önskvärd bör medlen fr. o. m. budgetåret 1990/91 redovisas som en särskild anslagspost under detta fakultetsanslag. Denna anslagstekniska åtgärd innebär ingen förändring i institutets ställning och verksamhet.

Med hänsyn till de anslagstekniska förändringarna bör förevarande anslag benämnas Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.

I 1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat att bl. a. universitet i Stockholm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav beräknats under förevarande anslag (+ 1 585 000 kr.).

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (631 117 000+69 48 1 000=)700 598 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll

för tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

700 598 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Avsnitt 17

1988/89 Utgift — 551452278 Reservation —-20885266' — Utbildningsdep.

1989/90 Anslag 657 161 000 1990/91 Förslag 763003 000 ! När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå. Från anslaget bestrids vidare kostnader för vissa nationella forskningsanläggningar.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1989/90 Beräknad ändring

1990/91 Tekniska högskolan i

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m. Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91 .1991/92 1992/93 Förändringar av anslagsteknisk natur Medel för miljövårds- + 530 programmet vid universitetet i Lund Medel för plasmafysik + 3397 med fusionsforskning Summa + 3927 Budgetförslag

UHÄ hemställer att

1. riktlinjer för utvecklingen och de ekonomiska ramar för vart och ett av

budgetåren 1990/91—1992/93 fastställs i enlighet med ämbetets för-

slag,

2. under reservationsanslaget Tekniska fakulteterna med av ämbetet angi-

ven fördelning på anslagsposter anvisas Avsnitt 17

688 988 000 kr. budgetåret 1990/91 Utbildningsdep.

707 688 000 kr. budgetåret 1991/92

715088 000 kr. budgetåret 1992/93

UHÄ har som cn bilaga till anslagsframställningen överlämnat rapporten, Kollektivtrafik Forskning och forskarutbildning (UHÄ-rapport 1989:16).

Universitetet i Linköping har inkommit med en skrivelse rörande forskning inom informationsteknologiområdet.

Göteborgs kommun har inkommit med en skrivelse rörande medel för energi- och materialströmsanalyser vid Chalmers tekniska högskola.

Regeringens överväganden Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10, s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Ändrat ämnesinnehåll Produktionsteknik ULi verkstadstekniska

monteringssystem Rceaktorfysik CTH energirelaterad

neutronfysik UL = universitetet i Linköping, CTH = Chalmers tekniska högskola.

UHÄ har lämnat förslag till ämnesinnehåll för ett antal ledigblivande tjänster som professor. Som tidigare framhållits bör prövning av inriktningen av professurer som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod.

Regeringen har beslutat att följande professurer skall återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet!

Byggnadsstatik KTH Cellulosateknik KTH Fasta tillståndets fysik KTH Fluidteknologi KTH Flygteknik KTH Formlära KTH Hållfasthetslära KTH Matematisk fysik KTH Stadsbyggnad KTH Optimeringslära ULi ! KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping

Regeringen förordar att följande professurer återbesätts med ändrat ämnesinncehåll. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Tidigare ämnesinnehåll Högskolce- Nytt ämnesinncehåll

enhet! Brobyggnad KTH träforskning Matematisk analys KTH matematik Elektrisk effektomform- KTH elektriska maskiner och ning drivsystem Skeppsbyggnad KTH skeppsteknik Telesystem ULi datorsystem Byggnadskonstruktionslära UL byggnadskonstruktion Industriell organisation UL produktionsekonomi Hållfasthetslära CTH materialmekanik Konstruktionsmaterial CTH polymera material ! KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola

Professuren inom verksamhetsområdet träforskning bör ses mot bakgrund av det ökade behovet av forskning med anknytning till skogsindustriell förnyelse. Den bör inriktas mot träteknik eller träkemi. UHÄ bör i samråd med tekniska högskolan i Stockholm återkomma med förslag till inriktning och benämning av professuren.

Vid tekniska högskolan i Stockholm finns av högskolestyrelsen inrättad professur i teknikhistoria. Forskning i teknikhistoria är ett betydelsefullt komplement till den tekniska forskningen och ger den en väsentlig anknytning till kulturvetenskaperna. Regeringen har i proposition 1989/90:100, bil. 10 sid 224 anmält sin avsikt att göra en översyn av civilingenjörsutbildningen. I detta sammanhang kommer också de icke-tekniska ämnenas roll i utbildningen att uppmärksammas. Teknikhistoria utgör ett betydelsefullt sådant inslag. Regeringen anser därför att ämnet bör ges en fastare ställning i högskolans forskning och utbildning. En tjänst som professor i teknikhistoria bör därför inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den 1 juli 1990. Tjänsten bör finansieras inom ramen för medel som står till högskolans förfogande.

Materialteknisk forskning Underlag för insatser inom ett nationellt program för materialteknik har utarbetats av 13 samverkande myndigheter. Varje myndighet har i sin anslagsframställning närmare utvecklat vad förslaget innebär inom de olika områdena. Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde berörs UHÄ, naturvetenskapliga forskningsrådet och statens delegation för rymdverksamhet. Regeringen har i det föregående redogjort för de samlade insatserna inom det materialtekniska området.

UHÄ bygger sitt förslag på rapporten Materialteknisk forskning och utbildning, UHÄ-rapport 1989: 6. Förslaget utgår från att inriktningen av materialteknikforskningen skall beslutas lokalt och att medelsförstärkningar bör styras till de högskolor som visar den bästa vetenskapliga effektiviteten. UHÄ föreslår att universitetet i Linköping och Chalmers tekniska 286

högskola får medel för en utökning av den materialtekniska forskningen. Prop. 1989/90: 90 UHÄ föreslår härutöver att universitetet i Linköping anvisas engångsme- Avsnitt 17 del för vissa initialkostnader för en försöksverksamhet med utbyte av Utbildningsdep. kurser, material, lärare m m mellan högskolorna.

Regeringen förordar att 2 milj. kr. anvisas till universitetet i Linköping fr.o.m. budgetåret 1991/92, att I milj. kr. anvisas till Chalmers tekniska högskola fr. o. m. budgetåret 1992/93 samt att I milj. kr. anvisas till universitetet i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1992/93 för en förstärkning av den materialvetenskapliga forskningen. Av förstärkningen vid universitetet i Linköping bör 500000 kr. budgetåret 1991/92 disponeras i samråd med

UHÄ och avse vissa kostnader för den av UHÄ föreslagna försöksverk-

samheten med högskolesamarbete.

Havsteknisk forskning Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har i rapporten Svensk havsresursverksamhet på 90-talet bl. a. föreslagit en rad åtgärder för att stärka den tekniska havsforskningen. DSH hävdar att Sverige saknar övergripande mål för den havsindustriella utvecklingen och att universitet, högskolor, forskningsråd och andra verksamhetsansvariga organ får ett otillräckligt stöd från statsmakterna för kompetensutvecklingen. De viktigaste insatsområdena bör enligt DSH vara marin farkostteknik, undervattensteknik, vattenbyggnad och marin undersökningsteknik. Rapporten har remissbehandlats. En rad remissinstanser, bland dem naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), skogs- och jordbrukets forskningsråd samt byggforskningsrådet stöder delegationens förslag till förstärkningar av den grundläggande havstekniska forskningen.

Den industriella utvecklingen i Sverige under de senaste årtiondena har inneburit en betydande minskning av svensk industris verksamhet inom havsteknikområdet. Det är därför rimligt att forskningsvolymen inom området anpassas härtill. Det är dock angeläget att den kompetens som byggts upp inom enskilda nyckelområden inte går förlorad. För försvarets verksamhet är exempelvis forskning avseende undervattensteknik angelägen. Regeringen föreslår inom ramen för miljöforskningen en kraftfull satsning på den miljörelaterade marina naturvetenskapliga forskningen med en rad kopplingar till havsteknisk forskning och utveckling. De insatser regeringen i det följande föreslår för utökad polarforskning innefattar också vissa inslag av havsteknisk forskning.

Kollektivtrafikforskning UHÄ har i rapporten Kollektivtrafik, Forskning och forskarutbildning, UHÄ-rapport 1989: 16 redovisat ett regeringsuppdrag avseende former för organisering av forskarutbildning och forskning inom området kollektivtrafikforskning. Rapporten har ingivits som en bilaga till anslagsframställningen. UHÄ har därefter inkommit med en kompletterande framställning.

Utredningen framför att det finns ett klart behov av utökad forskning 287

inom högskolan rörande kollektivtrafik. En stabil forskningsmiljö kan enligt utredningen bäst åstadkommas genom en gradvis utökning av resur- Avsnitt 17 serna vid tekniska högskolan i Stockholm samt universiteten i Lund och Utbildningsdep. Göteborg. Tyngdpunkten i insatserna bör förläggas till tekniska högskolan i Stockholm. UHÄ finner att det finns goda förutsättningar att bygga upp en stabil forskningsmiljö såväl vid tekniska högskolan i Stockholm som vid universitetet i Lund.

Inom ramen för de miljöforskningsinsatser som regeringen föreslår har en förstärkt kollektivtrafikforskning en naturlig plats. Tätorternas ökande miljöproblem måste också åtgärdas genom en bättre, miljövänligare och energieffektiv kollektivtrafik. Kollektivtrafikforskningen innebär insatser både avseende teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Förutsättningarna för ett sådant samarbete är goda vid universitetet i Lund, som dessutom ligger i en tätortsregion med stora trafikproblem och en relativt outvecklad kollektivtrafik. Regeringen föreslår att anslaget till tekniska fakulteten vid universitetet i Lund förstärks med 2 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1991/92 för att möjliggöra uppbyggnaden av en fast forskningsorganisation inom kollektivtrafikområdet.

Kvalitetsteknik Chalmers tekniska högskola (CTH) har byggt upp cen kvalificerad kompetens inom området kvalitetsteknik. Kunskaper inom detta område är av stor betydelse inom näringslivet. För att ge verksamheten en permanent bas föreslås en förstärkning av CTH:s resurser fr o m budgetåret 1991/92 med 1,5 milj. kr.

Miljöteknisk forskning Chalmers tekniska högskola har tillsammans med universitetet i Göteborg bildat en gemensam organisation för miljöforskning, som representerar en mycket bred tvärvetenskaplig kompetens inom miljöforskningsområdet från materialforskning till miljöeffekter. En förstärkning av resurserna med 500000 kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93 för vardera högskoleenheten har beräknats inom ramen för regeringens miljöforskningsinsatser.

Det vetenskapliga biblioteket i Studsvik Fr.o.m. innevarande budgetår anvisas under förevarande anslag, anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm medel för driften av biblioteket vid Studsvik AB. Motsvarande medel beräknades tidigare under miljöoch energidepartementets huvudtitel. Under denna huvudtitel, anslaget C 7. Visst internationellt energisamarbete anvisas innevarande budgetår medel för Sveriges kostnader för medverkan i International Atomic Energy Agencys (IAEA) dokumentationsystem INIS (International Nuclear Information System). Regeringen förordar att medel för dessa kostnader beräknas under förevarande anslag (+ 640 000 kr).

Alfvénlaboratoriet vid tekniska högskolan i Stockholm

Avsnitt 17

Tekniska högskolan i Stockholm har i skrivelse till regeringen föreslagit att

Utbildningsdep.

en inrättning, benämnd Alfvénlaboratoriet vid tekniska högskolan i Stockholm, i enlighet med 16 kap 138 högskoleförordningen organiseras vid högskolan. Laboratoriet skapas genom att arbetsenheterna för fusionsforskning och för acceleratorteknik samt institutionen för plasmafysik sammanförs till en enhet med egen styrelse. I denna bör enligt förslaget ingå även företrädare för externa organ t.ex. forskningsråd och UHÄ. Regeringen avser att senare meddela bestämmelser för ett sådant laboratorium. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i anslagsframställning föreslagit att medel överförs från rådets anslag till förevarande anslag för att bestrida vissa kostnader vid laboratoriet. Under detta anslag beräknas 3635 000 kr. med motsvarande minskning av anslaget E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Statens delegation för rymdverksamhet har föreslagit en motsvarande överföring från delegationens anslag. Under förevarande anslag beräknas 3078 000 kr. med motsvarande minskning av anslaget E 18. Rymdforskning.

En tjänst som professor i plasmafysik med fusionsforskning placerad vid tekniska högskolan i Stockholm bekostas innevarande budgetår från anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet. Genom de överföringar som föreslagits ovan skapas en varaktig bas för fusionsforskningen vid tekniska högskolan i Stockholm. Därmed finns också förutsättningar för ett bibehållande av professuren även efter det att nuvarande innehavare lämnat den. Medel för professuren bör i fortsättningen beräknas under detta anslag. Regeringen förordar att en tjänst som professor i plasmafysik med fusionsforskning inrättas den 1 juli 1990 vid tekniska högskolan i Stockholm. Nuvarande innehavare av rådsprofessuren, Bo Lehnert, kommer att utses till förste innehavare av tjänsten. Kostnaderna för tjänsten bestrids inom ramen för de överföringar från naturvetenskapliga forskningsrådet som föreslagits ovan.

Nationella forskningsanläggningar Vid anmälan av anslaget till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. har regeringen redogjort för vissa övergripande frågor avseende de nationella forskningsanläggningarnas ställning och finansiering. Den översyn som där förutskickades bör innefatta även de anläggningar som finns vid de tekniska fakulteterna. De senast tillkomna anläggningarna är det nationella superdatorcentret i Linköping och Onsala rymdobservatorium.

Onsala rymdobservatorium har under hösten 1989 fått en av regeringen fastställd instruktion. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i anslagsframställningen föreslagit att ansvaret för driften av Swedish ESO Submillimetre Telescope (SEST) bör läggas på Onsalaobservatoriet. Mot bakgrund härav beräknas en ökning av förevarande anslag för budgetåret 1990/91 med 2273 000 kr. med motsvarande minskning av anslaget E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet. 289

19 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

Behov finns av medel för drift och underhåll av teleskop samt tjänster i anslutning till observatoriets nationella verksamhet, bl. a. för att ge service Avsnitt 17 till besökande astronomer. Som en förstärkning av laboratoriets resurser Utbildningsdep. beräknas 1,5 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1991/92.

Det nationella superdatorcentret i Linköping inledde sin verksamhet under våren 1989 när superdatorn CRAY X-MP/48 installerades i SAAB:s lokaler i Linköping. Forskarnas utnyttjande av datorn har ökat mycket snabbt och det finns nu behov bl.a. av personal för att informera om superdatoranvändning och för att hjälpa forskare med implementering av program m. m. Regeringen beräknar I milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1991/92 som en förstärkning av superdatorcentrets resurser. Vid behandlingen av anslaget till det naturvetenskapliga forskningsrådet kommer frågan om samordning av superdatoranvändningen i Sverige att tas upp. Vissa kostnader för samordning, t. ex. rådgivning till forskare, bör kunna bestridas inom ramen för den ovan föreslagna förstärkningen. Härvid bör också andra superdatorer utom eller inom landet beaktas.

Universitetsdatornätet SUNET UHÄ har i särskild skrivelse till regeringen kommit med förslag till finansiering av högskolans datornät, Swedish University Network — SUNET, som ursprungligen byggts upp med stöd av forskningsrådsnämnden och styrelsen för teknisk utveckling och med finansiering framför allt från den s.k. FRN-ramen. SUNET har sedan den 1 juli 1988 haft en mer permanent organisation i och med att UHÄ tagit över ansvaret. Hittills har finansiering via de större högskoleenheterna varit tillräcklig och UHÄ räknar med att även klara verksamheten 1989/90 genom bidrag från de större högskoleenheterna. Behovet av medel för att vidmakthålla SUNET budgetåret 1989/90 uppgår till ca 9 milj. kr. För budgetåret 1990/91räknar

UHÄ med avsevärda ökningar. Totalt erfordras enligt UHÄ ca 17 milj kr.

för SUNET budgetåret 1990/91.

Högskolans gemensamma datornät — SUNET -— är ett viktigt hjälpmedel för den svenska forskningen. UHÄ har sedan ämbetet övertog ansvaret byggt upp och engagerat olika högskoleenheter i en driftorganisation för nätet och har skapat ett datornätsråd och en teknisk referensgrupp för att få vägledning i den fortsatta utvecklingen.

Regeringen finner det angeläget att arbetet med SUNET går vidare. Kostnaderna för en verksamhet av detta slag måste bäras gemensamt av hela högskoleorganisationen. UHÄ bör därför utvidga den uttaxering som redan sker till att omfatta alla berörda högskoleenheter. Härvid måste dock stor hänsyn tas till att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna fortfarande är av begränsad omfattning. Den helt dominerande delen av kostnaderna för SUNET måste bäras av universiteten och de större högskolorna.

Lasercentrum Prop. 1989/90: 90 Avsnitt 17

Vid universitet i Lund har byggts upp en omfattande forskning kring

Utbildningsdep.

laserfysik. Forskningen omfattar både grundläggande forskning inom laserfysik och tillämpningar av laserteknik inom miljöanalys, medicin m. fl. Forskningsgruppen är Sveriges största inom området. Ett resurstillskott ger förutsättningar för en nationell kraftsamling inom ett område med viktiga industriella och andra tillämpningar. En förstärkning av driftmedlen med I milj. kr. bör beräknas fr. o. m. budgetåret 1991/92.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen Regeringen föreslår att medel anvisas för att successivt omvandla utbildningsbidrag för doktorander till doktorandtjänster. För de tekniska fakulteterna har medel beräknats, som möjliggör en omvandling av samtliga återstående utbildningsbidrag redan inför budgetåret 1990/91. För doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

142 982 000

Övriga frågor

Universitets- och högskoleämbetet har föreslagit att kostnaderna för miljövårdsprogrammet vid universitetet i Lund överförs från anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna till förevarande anslag. Regeringen biträder förslaget och beräknar motsvarande medel under detta anslag (+ 562 000 kr).

En professur 1 hörselteknik vid tekniska högskolan i Stockholm bekostas innevarande budgetår från anslag under socialdepartementets huvudtitel. Regeringen beräknar fr. o. m. budgetåret 1990/91 medlen under detta anslag (+ 1275 000 kr.).

Konsumentteknisk forskning bedrivs sedan lång tid vid Chalmers tekniska högskola. Som cen förstärkning av basresurserna till denna verksamhet förordar regeringen en förstärkning av anslaget med 500000 kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

I 1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat att bl. a. tekniska högskolan i Stockholm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav beräknats under förevarande anslag (+919 000 kr.).

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall 291

täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter. Avsnitt 17 Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till Utbildningsdep. (657 161 000 + 105 842 000=) 763 003 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår I. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med vad som förordats, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats, 3. att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanlag på 763 003 000 kr., 4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 10. Temaorienterad forskning

1988/89 Utgift 24812 357 Reservation 382013 1989/90 Anslag 26 767 000 1990/91 Förslag 31 029.000

Anslaget avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sektion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m. Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91 1991/92 1992/93

Förändringar av anslagsteknisk natur Basresurser +2 100 +1100 + 1100 Professur vid tema, Hälso- och sjukvården i samhället + 650 Professur vid tema Barn + 650 Summa +2 100 +1750 +1750

UHÄ redovisar en uppföljning under våren 1989 av de internationella utvärderingar som tidigare gjorts av den temaorienterade forskningen. Avsnitt 17 UHÄ anser att den temaorienterade forskningen bör prioriteras och att en Utbildningsdep. förstärkning av basresurserna bör komma i första hand. Därutöver bör en förstärkning ske av tema Hälso- och sjukvården i samhället och tema Barn med en professur vardera.

UHÄ hemställer att

1. beslut fattas om en fortsatt utbyggnad av den temaorienterade forsk-

ningen enligt UHÄ:s utbyggnadsplan, 2. en tjänst som professor med inriktning mot etiska frågor inrättas

1991/92 inom tema Hälso- och sjukvården i samhället, 3. en tjänst som professor inrättas 1992/93 inom tema Barn, 4, under = reservationsanslaget Temaorienterad forskning «anvisas

28867 000 kr. budgetåret 1990/91,

30617 000 kr. budgetåret 1991/92,

32367 000 kr. budgetåret 1992/93.

Regeringens överväganden Tema Barn inrättades efter förslag i 1987 års forskningsproposition. Det finns nu två professurer knutna till temat. Det är av stor betydelse att forskningen inom tema Barn får en omfattning som ger en god forskningsmiljö. Medel beräknas för en förstärkning av tema Barn genom inrättande av en tjänst som professor inom temat den 1 juli 1991 (+1 500000 kr). . Regeringen kommer senare att fatta beslut om att inrätta tjänsten.

Regeringen beräknar vidare medel för den professur inom tema Kommunikation (+ 1 000000 kr.) som vid 1988/89 års riksmöte förordades bli inrättad den 1 juli 1990. Tjänsten tillkommer för att stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad rörande förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning.

Som ett led i regeringens strävan att långsiktigt bygga upp vetenskaplig kompetens inom områden som är av betydelse för utvecklingen inom skilda samhällssektorer, föreslås att vissa förstärkningar tillförs tema Barn budgetåret 1990/91 (+ 1 000000 kr.) samt forskningsområdet hälsoekonomi inom tema Hälso- och sjukvården i samhället budgetåret 1991/92 (+400 000 kr.) och budgetåret 1992/93 (+ 500 000 kr.).

Studiefinansiering inom forskarutbildning För utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst 4 826 000 kr.

I överensstämmelse med vad som inledningsvis anförts bör för vart och ett av budgetåren 1991/92 och 1992/93 anvisas ytterligare 550000 kr. för omvandling av utbildningsbidrag för doktorander till doktorandtjänster.

Avsnitt 17 I budgetpropositionen 1990 föreslogs beträffande statens lönce- och pen-

Utbildningsdep. sionsverk att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter från och med budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (26 767 000 +4 262 000 =) 31 029 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 31 029 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete'

1988/89 Utgift 26996 000? Reservation 7324 403? 1989/90 Anslag 21903431” 1990/91 Förslag . 12759000 ! Sedan medlen för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning i proposition 1989/90: 100, bil. 10, förts till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser, kvarstår under förevarande anslag medlen för konstnärligt utvecklingsarbete. ? Anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, varav anslagsposten Konstnärligt utvecklingsarbete utgjorde 7630 760 kr. > Anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, varav anslagsposten Konstnärligt utvecklingsarbete utgjorde 2 801035 kr. ? Anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskolcutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, varav anslagsposten Konstnärligt utvecklingsarbete utgjorde 11025 000 kr.

Anslaget avser konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslagsfördelning

tutet för högre kommunikations- och reklamutbildning.

Till universitets- och högskoleämbetcets disposition 600-000 + 50000 Utgift 11025 000 +1734000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

UHÄ har föreslagit att tio professurer inrättas inom det konstnärliga området under anslagsperioden 1990/91—1992/93. Tjänsterna föreslås finansieras med medel som anvisas under anslaget Utbildning för kulturoch informationsyrken. Två professurer föreslås vara förenade med forskning, den ena avser ergonomi vid universitetet i Umeå och den andra designmetodik vid universitetet i Göteborg. Åtta av professurerna föreslås vara förenade med konstnärligt utvecklingsarbete.

UHÄ föreslår att vissa resurser i anslutning till de åtta professurerna, 200000 kr för var och en av dessa, anvisas under förevarande anslag. Professurerna avser koreografi vid danshögskolan, orgel vid universitetet i Lund, musikdramatisk gestaltning vid universitetet i Göteborg, musikdramatisk gestaltning vid operahögskolan i Stockholm, kördirigering och körsång vid musikhögskolan i Stockholm, violin vid universitetet i Lund, musikalisk instudering vid operahögskolan i Stockholm, dramatik vid dramatiska institutet/teaterhögskolan i Stockholm. UHÄ föreslår därutöver förstärkningar av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete och för

rörlig resurs vid berörda högskoleenheter. UHÄ:s ändringsförslag innebär Prop. 1989/90:90

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete med ovan angiven fördelning på anslagsposter anvisas för anslagsposten Konstnärligt utvecklingsarbete

13025 000 kr. budgetåret 1990/91

15025 000 kr. budgetåret 1991/92

17 025 000 kr. budgetåret 1992/93.

Regeringens överväganden Vid musikhögskolan i Stockholm har utvecklats en konstnärlig och pedagogisk verksamhet i kördirigering av hög internationell klass. Körsångens betydelse för studiet av musik och för musiklivet i Sverige är mycket stor. Den höga kompetens som finns inom området bör tas tillvara och utvecklas. En professur i kördirigering och körsång bör inrättas vid musikhögskolan i Stockholm den 1 juli 1991 (+400 000 kr).

En förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete vid konstfackskolan (+ 400000 kr.), vid musikhögskolan i Stockholm (+200 000 kr.), vid grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR) (+ 100 000 kr.) samt vid universitetet i Göteborg (+ 100000 kr.) beräknas för budgetåret 1990/91.

GI/IHR svarar för utbildning med inriktning mot grafisk industri och närliggande områden samt mot marknadsföring och information. Det är angeläget att ett kvalificerat och långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete kan bedrivas också vid GI/IHR. Sådan verksamhet kan i och för sig inte klassificeras som konstnärligt utvecklingsarbete. Den måste utgå från och ha anknytning till en rad discipliner inom flera fakultetsområden. Under den nu aktuella treårsperioden bör dock medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad vid GI/IHR anvisas under förevarande anslag. UHÄ bör inför nästkommande planeringsperiod analysera hur forskning och utvecklingsarbete vid GV/IHR fortsättningsvis bör organiseras inom ramen för den reguljära högskoleorganisationen. 296

Utöver redan nämnda förstärkningar beräknar regeringen en ökning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete med 1400000 kr budgetåret = Avsnitt 17 1991/92 och 800000 kr. budgetåret 1992/93. Medlen bör fördelas mellan Utbildningsdep. högskoleenheterna enligt följande tabell.

Grafiska institutet och institutet för högre kom-

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (11025 000 + 173000 =) 12759 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår ]. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats, 2. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 12 759 000 kr., 3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 angetts.

E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1988/89 Utgift 27 084978 Reservation 11 723918 1989/90 Anslag 32.091 000 1990/91 Förslag 53 548 000

Avsnitt 17

Anslagspost Beräknat

1990/91 Utbildningsdep.

1. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre

och medelstora högskolor

1: 14 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 773.000

1:15 Högskolan i Sundsvall/Härnösand 2091 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) avseende anslagsposterna 2., 3. och 5. samt av Svenska institutet och Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte för anslagsposten 4.

Anslagsposten 2. Kontaktsekretariat Anslagsposten avser kostnader för kontaktsekreterare vid universitet och högskolor med fakultetsorganisation. UHÄ föreslår ett oförändrat belopp under anslagsposten.

Anslagsposten 3

Kontaktforskare

Anslaget gör det möjligt för högskolan att ställa forskare till förfogande för problemlösning inom näringsliv och industri, i första hand den mindre och medelstora industrin. UHÄ har uppmärksammat vissa problem för verksamheten och härleder dessa till de av UHÄ utfärdade föreskrifterna för densamma. UHÄ överväger att ändra reglerna så att de bättre motsvarar högskolornas önskemål. UHÄ föreslår att beloppet under anslagsposten bibehålls på nuvarande nivå under treårsperioden.

Avsnitt 17

Forskarutbyte med utlandet

Utbildningsdep.

Svenska institutet Stipendieprogrammet för internationalisering av forskning har funnits sedan år 1984. De fem årens erfarenheter av programmet visar tydligt behovet av detta slags stipendier och hur värdefullt programmet är för internationaliseringen av svensk forskning. Med anledning härav begär Svenska institutet en uppräkning av medlen för forskarutbyte med utlandet med 3 milj. kr.

Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte har inkommit med anslagsframställning för treårsperioden. För att stärka Fulbrightprogrammet genom att trygga ett visst antal stipendier och ett tillräckligt bidrag till varje stipendiat, har ett treårsförslag utarbetats innebärande en årlig ökning på 10 procent .

Anslagsposten 5 Fora för kvinnliga forskare m. m. Medlen under anslagsposten Fora för kvinnliga forskare m.m. disponeras av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), som fördelar dem till forumverksamheten för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, som finns vid de sex universiteten och vid högskolan i Luleå.

UHÄ föreslår ett ökat stöd med 1,2 milj kr. till forumverksamheten.

Regeringens överväganden | Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor För innevarande budgetår anvisas under detta anslag 11634000 kr. för forskningsstödjande verksamhet vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa medel används bl.a. för kostnader för planering, utarbetande av ansökningar till forskningsråd, sektorsorgan etc. samt seminarier i anslutning till projekt. Medlen används även för en kontaktorganisation avseende högskolans kontakter med såväl det omgivande samhället som universitet och högskolor med fast forskningsorganisation. Medlen kan även användas till lärares forskarutbildning. UHÄ fördelar medlen mellan de berörda högskolorna.

Regeringen har i det föregående behandlat frågan om forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna med utgångspunkt i betänkandet Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna (SOU 1989:27). Regeringen föreslår en ökning med 30 milj. kr. under treårsperioden. Medlen bör anvisas direkt till de berörda högskolorna, för att förbättra möjligheterna för högskolornas planering.

Ändamål/högskoleenhet m. m. Belopp kr.

Avsnitt 17

1990/91 1991/92 1992/93

Utbildningsdep.

Forskarutbyte med utlandet Regeringen har i det föregående redogjort för vissa förslag avseende internationellt grundforskningssamarbete. Medlen för den internationella stipendicverksamhet, som handhas av Svenska Institutet och som primärt avser forskarstuderande, föreslås öka med 4 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92 och med ytterligare 2 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Regeringen har i det föregående förordat att fr. o. m. budgetåret 1991/92 särskilda medel anvisas till visst bilateralt forskningssamarbete. Medlen avser i första hand vetenskapligt samarbete med Östeuropa. Medlen kommer, om inte det fortsatta arbetet med dessa frågor föranleder annat, att föreslås anvisade under förevarande anslag med 15 milj. kr. fr. o. m.budgetåret 1991/92 och ytterligare 15 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1992/93.

Medel för svensk-amerikanskt forskarutbyte har för innevarande budgetår beräknats under anslaget H 1. Kulturellt utbyte med utlandet (1 638 000 kr.). Medel för denna verksamhet bör för nästa budgetår beräknas under förevarande anslag, anslagsposten Forskarutbyte med utlandet.

Fora för kvinnliga forskare En anslagspost benämnd Jämställdhetsforskning är för innevarande budgetår uppförd under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. (2 064000 kr.). Medlen under anslagsposten bekostar verksamheten vid de fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, som finns vid universiteten och högskolan i Luleå. Ett av dessa kvinnofora ger ut Kvinnovetenskaplig tidskrift. Forumverksamheten omfattar konferenser, kurser och viss forskningsstödjande verksamhet t. ex. föreläsningar av utländska kvinnliga forskare. Den verksamhet, som fora stöder, avser inte enbart samhällsvetenskaplig forskning utan även forskning inom andra fakultetsområden. Medlen för verksamheten bör därför fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag. 300

Anslagsposten bör för budgetåret 1990/91 beräknas till 3451 000 kr., Prop. 1989/90: 90 vilket innebär en förstärkning om 1,2 milj. kr. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Till regeringens disposition Regeringen har i det föregående under avsnittet Högskolcenheternas lokaler för forskning redovisat sina ställningstaganden avseende högskolans lokalbehov. Regeringens förslag innebär att 45 milj. kr. reserveras för ökade lokalkostnader.

De exakta medelskraven till följd av regeringens förslag om förstärkningar i förevarande proposition kan inte nu bedömas, eftersom de också beror av beslut som senare fattas av berörda myndigheter, i första hand högskolor och forskningsråd, Regeringen avser att genom särskilda beslut fördela medel till ifrågavarande ändamål och beräknar därför under förevarande anslag under anslagsposten Till regeringens diposition 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91. För budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör medlen öka med ytterligare 12 respektive ytterligare 28 milj. kr. I den mån medlen inte tas i anspråk för lokaländamål kommer de, efter särskilda beslut av regeringen, att ställas till förfogande för inköp av vetenskaplig utrustning.

Statistiska centralbyrån (SCB) fick år 1987 i uppdrag att i samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och i samarbete med riksrevisionsverket (RRV) förbättra och vidareutveckla statistiken över forskning vid universitet och högskolor. I uppdraget ingick att ta fram en ämnesbaserad statistik samt att redovisa ett förslag till reglering av högskolans skyldigheter att lämna statistiska uppgifter och förslag till organisation av en kontinuerlig FoU-statistik för högskoleområdet.

SCB föreslår i samråd med UHÄ och SLU att forskningsstatistik för universitet och högskolor skall sammanställas och publiceras vartannat år. SCB och UHÄ har genomfört en försöksundersökning avseende budgetåret 1988/89. Universitet och högskolor bör åläggas att lämna uppgifter till forskningsstatistiken. Formerna för reglering av uppgiftslämnandet kan inte bestämmas innan beslut fattats med anledning av den pågående statistikregelutredningens förslag.

Regeringen finner SCB:s uppläggning av statistikinsamling och redovisning ändamålsenlig och kommer i annat sammanhang att uppdra åt SCB att fortsätta arbetet i enlighet med de redovisade förslagen. Regeringen beräknar fr.o.m. budgetåret 1991/92 300000 kr. för ökade kostnader för detta ändamål.

Från anslagsposten Till regeringens disposition bör bekostas eventuella avgångsvederlag till innehavare av vissa tjänster som professor i konstnärliga ämnen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar regeringen anslaget till (32091 000+21 457 000=) 53 548 000 kr.

Avsnitt 17 Med hänvisning till vad som anförts ovan föreslår regeringen

Utbildningsdep.

I. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål-

för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 53 548 000

kr.,

2. att riksdagen godkänner de medelsförstärkningar för budget-

åren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m.

1988/89 Utgift 1010500 000!

1989/90 Anslag 1020000 000!

1990/91 Förslag 1161132 000 ! Anslaget Driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m. m.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landstingskommuner/kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m. m. Från anslaget utgår också ersättning till Göteborgs kommun och Västerbottens läns landstingskommun enligt avtal om samarbete om tandläkarutbildning och forskning i Göteborg och Umeå.

Anslagsframställning har avgivits av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande.

Anslagsposter Beräknat anslag 1990/91 Medicinsk utbildning och forskning

Vissa kostnader till följd av tidigare avtal 64 000 000

Odontologisk utbildning och forskning

! Härav avser 129 747 000 kr. ersättning till Malmöhus läns landstingskommun och 81053 000 kr. ersättning till Malmö kommun. 2? Härav avser 4 728 000 kr. ersättning till Göteborgs och Bohus läns landstingskommun och 205 853 000 kr. ersättning till Göteborgs kommun.

Regeringens överväganden

Regeringen har i det föregående redovisat ett nytt system för ersättningar

till sjukvårdshuvudmännen för vissa kostnader i samband med läkarut- 302

bildning och forskning. Medel för sådana ersättningar bör fortsättningsvis anvisas under ett anslag med särskilda anslagsposter för berörda högskole- Avsnitt 17 enheter, vilka betalar ut ersättningarna till berörda sjukvårdshuvudmän. Utbildningsdep.

För kalenderåret 1989 har driftersättningar för läkarutbildning och forskning om sammanlagt 949 milj. kr. utbetalats. Regeringen har vid beräkning av ersättningen för kalenderåret 1990 gjort löne- och prisomräkning enligt de riktlinjer som angivits i samarbetsavtalet av den 19 december 1989 om läkarutbildning och forskning m. m. mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Det innebär att omräkningen är gjord på underlag från Landstingsförbundet och universitets- och högskoleämbetct.

Innevarande budgetår beräknas medel för statlig investeringsersättning enligt läkarutbildningsavtal under femte huvudtiteln. Medel för motsvarande ändamål bör fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag. Enligt samarbetsavtalet bör investeringsersättningen fr.o.m. 1991 tillföras driftersättningen. Under 1990 skall ersättning om 64 milj. kr. övergångsvis utgå för slutreglering av vissa investeringskostnader m. m. En särskild överenskommelse om fördelningen mellan sjukvårdshuvudmännen av denna ersättning skall träffas. Mot bakgrund härav bör 64 milj. kr. beräknas för ändamålet under en särskild anslagspost Vissa kostnader till följd av tidigare avtal.

Läkarutbildningen vid universitetet i Umeå har utökats med 20 platser. Medel för kostnader till följd härav kommer att beräknas budgetåret 1992/93 under berörd anslagspost till universitetet i Umeå.

Tandvården vid universiteten i Göteborg och Umeå har numera kommunal huvudman. Staten betalar driftersättning till huvudmännen. Under hösten 1989 har avtal träffats om driftersättningen för 1990 till Västerbottens läns landstingskommun avseende tandläkarutbildning och forskning vid universitetet i Umeå. Regeringen har godkänt avtalet. Vid beräkning av förevarande anslag har hänsyn tagits till de ökade kostnader avtalet

medför. Driftersättningen för tandvård kan under budgetåret 1990/91 bli

föremål för ytterligare förhandling mellan staten och de båda huvudmännen.

Det ovan nämnda nya systemet för reglering av kostnadsnivåförändringar föreslogs av utredaren i huvudsak gälla även för klinisk odontologisk utbildning och forskning. På grund av det utredningsarbete som pågår och de huvudmannaskapsförändringar som nyligen genomförts för tandläkarutbildning och forskning föreslog utredaren att ett genomförande på detta område senareläggs. Regeringen delar utredarens uppfattning.

Medel för investeringsersättningar enligt samarbetsavtal om tandläkarutbildning och forskning i Göteborg och Umeå beräknas innevarande budgetår under anslaget Investeringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal m.m. under femte huvudtiteln. Medel för detta ändamål bör anvisas under förevarande anslag. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits härtill (6 000 000 kr.).

Ärendet till riksdagen Prop. 1989/90: 90

Avsnitt 17 Regeringen föreslår

Utbildningsdep.

att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och

forskning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

1161 132000 kr.

E 14. Forskningsrådsnämnden

1988/89 Utgift 48867 156 Reservation 5510480 1989/90 Anslag 52738 000 1990/91 Förslag 63 630 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som forskningsrådsnämnden (FRN) finansierar samt för nämndens förvaltning.

För förvaltningskostnader får budgetåret 1989/90 användas högst 7406 000 kr.

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansierning av dyrbar vetenskaplig utrustning för forskningsändamål under anslaget 1.3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheter m. m.

Anslagspost 1989/90 Beräknad ändring

1990/91 1. Initiering, samordning

Forskningsrådsnämnden Forskningsrådsnämnden (FRN) begär ökade resurser för preventions-, självmords-, handikapp- och naturresursforskning, internationalisering, arbetslivsinriktad forskningsinformation, s.k. science centers samt information om miljö och forskning riktad till skolorna.

FRN har på regeringens uppdrag utrett vissa frågor rörande biblioteksforskning. FRN har redovisat uppdraget i rapporten Biblioteks- och informationsvetenskap — förslag inför 90-talet (FRN rapport 89:4). Nämnden föreslår att fasta forskningsresurser tillförs universitetet i Göteborg samt att nämnden ges ett fortsatt ansvar för projektstöd inom området.

FRN hemställer att 1. medel anvisas för verksamhetens genomförande budgetåret 1990/91

med sammanlagt 62 368 000 kronor under reservationsanslaget Forskningsrådsnämnden,

2. planeringsramar för verksamheten under anslaget Forskningsråds-

nämnden fastställs för budgetåren 1991/92 och 1992/93 till 68 818 000

kronor respektive 73428 000 kronor, 3. anslagsposten 1. Forskning inom biblioteksområdet som nämnden dis- 304

ponerar under anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet, förs över till anslaget Forskningsrådsnämnden budgetåret 1990/91, Avsnitt 17

4. 1500000 kr. motsvarande medel för en professur för biblioteks- och Utbildningsdep.

informationsvetenskap m. m. förs över till fakultetsanslag budgetåret 1991/92 från anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet, anslagsposten I. Forskning inom biblioteksområdet,

5. 4000 000 kr. tillföres anslaget Forskningsrådsnämnden budgetåret för

handikappforskning varav 3000000 kr. motsvarar de gemensamma resurser som i dag finns uppdelade på ett flertal myndigheter,

6. medel för eventuella tillkommande uppgifter för FRN beräknas i sär-

skild ordning utöver de ovan begärda resurserna.

FRN har i en komplettering till anslagsframställningen anmält ett ökat medelsbehov av ca 350 000 kr. för medlemsavgiften till European Science Foundation (ESF). ESF avser att sin höja ambitionsnivå när det gäller samarbetet mellan de europeiska forskningsråden och akademierna. FRN står för kostnaderna för den svenska medlemsavgiften medan forskningsråden bestrider kostnaderna för sin medverkan i de olika programmen.

Regeringens överväganden Forskningsrådsnämnden (FRN) svarar enligt sin instruktion för forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden skall särskilt beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. FRN har också viktiga uppgifter inom området forskningsinformation. Det ökade och ökande behovet av kvalificerat kunskapsunderlag inom i stort sett alla samhällssektorer ställer verksamhet av det slag FRN bedriver i centrum. Gränsöverskridande och tvärvetenskapliga insatser blir allt mer betydelsefulla för såväl den vetenskapliga utvecklingen som samhället i övrigt. Det är angeläget att FRN:s resurser för verksamhet inom olika områden kan förstärkas. Regeringens förslag innebär en ökning av FRN:s anslag för budgetåret 1990/91 med 5,9 milj. kr., budgetåret 1991/92 ytterligare 5,5 milj. kr. och budgetåret 1992/93 slutligen ytterligare 9,0 milj. kr.

FRN disponerar vissa medel under reservationsanslaget Samordning m. m. inom biblioteksområdet, anslagsposten 1. Forskning inom biblioteksområdet. Dessa medel bör fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag (+5 571 000 kr).

FRN har på regeringens uppdrag utrett och, efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHA), kungl. biblioteket och statens kulturråd, lämnat förslag avseende uppbyggnaden av en fast forskningsorganisation och fortsatt fördelning av projektstöd till biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning. Förslaget har diskuterats med berörda högskoleenheter. Som anförts under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna förordar regeringen att en professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1991. Tjänsten bör finansieras inom ramen för de medel som avsatts för forskning inom biblioteksområdet. Medel för ändamålet (1500000 kr.) bör budgetåret 1991/92 tillföras anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna med motsvarande minskning av förevarande anslag. FRN bör även fortsättningsvis 305

20 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90 Rättelse: s. 310 rad 9 står: 1000 000 rättat till: 2000 000

svetenskaplig forskning. Avsnitt 17

Riksarkivet har tillsammans med ett antal berörda myndigheter, där- Utbildningsdep. ibland FRN, under några år drivit ett forsknings- och utvecklingsprojekt rörande metoder för masskonservering av papper. De samverkande myndigheterna har anhållit om medel för att fortsätta projektet. Regeringen återkommer till denna fråga i det följande. FRN bör inom ramen för de medel nämnden disponerar fortsätta sitt nuvarande engagemang i projektet.

FRN fick genom 1987 års forskningsproposition vissa samordningsuppgifter avseende handikappforskning. Nämnden tilldelades i samband härmed 2,5 milj. kr. Riksdagen uttalade samtidigt att övriga myndigheter och organ med ansvar för stöd till handikappforskning tillsammans skulle anslå minst lika mycket. FRN har på regeringens uppdrag redovisat de samlade insatserna för handikappforskningen, där det bl. a. framgår att det varit svårt att förmå vissa organ och myndigheter att följa riksdagens beslut. Nämnden har lagt ner ett omfattande arbete på att initiera, stödja och samordna handikappforskning med en långsiktig inriktning, liksom på en internationalisering av denna. FRN förordar dock att en enhetlig finansieringsform tillskapas.

Som tidigare anförts föreslår regeringen att ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd tillskapas. Detta kommer att ge stöd till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom områden som är viktiga ur ett socialpolitiskt perspektiv. Regeringen föreslår att det nya rådet övertar samordningsansvaret för handikappforskningen. Rådet bör därvid kunna utgå från de erfarenheter som FRN samlat. De medel för handikappforskning som nämnden hittills anvisats, bör därför i fortsättningen beräknas under femte huvudtiteln. (—4165 000 kr.). Nämndens särskilda ansvar för handikappforskning upphör därmed.

Regeringens barn- och ungdomsdelegation har arbetat för att bygga upp flervetenskapliga forskningscentra samt en databas om ungdomsforskning. Delegationen har också utarbetat en rapport om den framtida ungdomsforskningen i Sverige (Ds 1989:18). Forskning om ungdom bedrivs inom många discipliner men det finns ett tydligt behov av tvär- och flervcetenskaplig grundforskning. FRN bör ges ansvar för utveckling av ungdomsforskning och tilldelas särskilda resurser för detta ändamål (+ 1 500000 kr. budgetåret 1990/91. +1 500000 kr. budgetåret 1991/92. +1 000000 kr. budgetåret 1992/93).

Den s.k. Brundtland-kommissionen har i sin rapport visat på en rad omräden, där ett betydande arbete måste läggas ned under 90-talet för att globala och mer närliggande miljö- och energirelaterade problem skall kunna bringas närmare en lösning. FRN har byggt upp en betydande och bred kompetens inom miljöområdet.

Systemteknisk kompetens inom miljöområdet är viktig. FRN är väl lämpad att svara för fortsatta analyser samt utveckling av flervetenskaplig forskning med betydelse för förhållandet människa. samhälle, naturresurser. miljö och energi. Det är i detta sammanhang angeläget att ta tillvara de kunskaper som vunnits genom det särskilda stödet till allmänna energisystemstudier inom cenergiforskningsprogrammet. Regeringen föreslär i en- 306

lighet härmed ökade medel under förevarande anslag (+2000000 kr. budgetåret 1990/91, +4000000 kr. budgetåret 1991/92, +3000000 kr. Avsnitt 17 budgetåret 1992/93). Utbildningsdep.

Som ett led i en utveckling av programmet för allmänna cnergisystemstudier föreslås forskningsrådsnämnden fr.o.m. budgetåret 1990/91 disponera 4000000 kr. under tolfte huvudtiteln, anslaget Energiforskning.

Sverige har internationellt sett en mycket stark ställning när det gäller longitudineHa studier av åldrandeprocessen. I den tidigare nämnda utredningen om forskning om äldre, som utförts av FRN och delegationen för social forskning (DSF), påpekas vikten av att kontinuiteten inte bryts och att databaserna förblir tillgängliga för forskare från hela landet. Regeringen föreslår att fr. o. m. budgetåret 1990/91 ytterligare I milj. kr. anvisas för longitudinella studier av åldrandeprocessen.

Som tidigare redovisats föreslår regeringen att delegationen för jämställdhetsforskning upphör den 1 juli 1991. För budgetåren 1991/92 och 1992/93 kommer särskilda medel under civildepartementets huvudtitel att avsättas till FRN för ett informationsprogram för jämställdhetsforskning.

Den verksamhet som bedrivs inom European Science Foundation (ESF) är ett värdefullt komplement till t. ex. forskningssamarbetet med EG. Det ankommer på berörda myndigheter att avdela resurser för samarbete av detta slag. .

I årets budgetproposition har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

För FRN beräknas för nästa budgetår ett anslag om totalt 63 630000 kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 10892 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

I. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 63 630 000 kr..

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1988/89 Utpgift 106 920217- Reservation 7342034 1989/90 Anslag 125054 000 1990/91 Förslag 152 181000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för HSFR:s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 16 tjänster som professor, två gästprofessurer och högst 35 307

forskartjänster. Från anslaget bestrids också kostnaderna för vissa dokto- — Prop. 1989/90:90 randtjänster. För förvaltningskostnader fär budgetåret 1989/90 disponeras Avsnitt 17 högst 5 585 000 kr. Utbildningsdep.

Högskoleenhet 1989/90 Beräknad ändring

1990/91 1. Humanistisk-samhälls-

vetenskaplig forskning 119 164 000 +33017000 2. Forskning om förutsätt-

ningar för och konsekvenser 5890 000 —- 5890000

av informationsteknologins

användning

125054 000 +27127 000

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Rådet föreslår förstärkningar av verksamheten för den kommande verksamhetsperioden. Hela ökningen föreslås ligga på det första året i planc-

ringsperioden. En resursförstärkning krävs för att möjliggöra stöd till

större forskningsprojekt samt för en fortsatt utveckling inom särskilda

insatsområden, bl.a. det nyligen startade programmet för jämförande

kulturforskning. Nya insatsområden är bl.a. samarbete och integration i

Europa, forskning rörande miljö och utveckling, områdesforskning rörande Mellersta Östern och svensk politisk historia. Rådet anser det nödvändigt att det inledda stödet till forskning om förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning fullföljs på samma nivå som under budgetåret 1989/90. Rådet föreslår vidare — s.k. internationella forskarassistentjänster för att tillförsäkra yngre fors-

kare forskningsmöjligheter utomlands (+ 2 400 000 kr) — utvärderingar av forskning (400000 kr) samt översättningar av på svenska publicerade vetenskapliga arbeten (+ 500000 kr) — inrättande av en tjänst som professor i miljörätt och en i industriminnes-

forskning (+ 1 600 000 kr)

— insatser avseende utrustning (+ 1 000 000 kr.). Inom rådets verksamhets-

område föreligger ett starkt ökande behov av till projektbidragen knuten utrustning, i stor utsträckning s. k. medeldyr utrustning, vilken ligger under nedre kostnadsgränsen för vad som kan tilldelas från forskningsrådsnämndens ram för dyrbar utrustning.

Rådet hemställer

— att regeringen godkänner den allmänna inriktningen av verksamheten så som den beskrivs i anslagsframställningen, — att regeringen föreslår riksdagen att dels anvisa reservationsanslag för verksamheten om 138 254000 kr. för budgetåret 1990/91, dels anvisa anslag för budgetären 1991/92 och 1992/93 på samma nivå,

— att regeringen inrättar professurer vid HSFR i enlighet med rådets

förslag,

— att den vid rådet befintliga donationsprofessuren 1 numismatik och 308

pennninghistoria får återbesättas efter nuvarande innehavares pensio- Prop. 1989/90: 90

nering, | Avsnitt 17 — att regeringen beslutar om en överföring av cen forskartjänst för K. Utbildningsdep.

Nowak till universitetet i Stockholm, — att medel för stöd till byggnadsforskning fr. o. m. budgetåret 1990/91 i

enlighet med de grunder som anges i anslagsframställningen anvisas till

HSFR

Regeringens överväganden God forskning inom kulturvetenskaperna framstår som allt mer angelägen. Inte minst gäller detta mot bakgrund av utvecklingen internationellt. 1990talet kommer med all sannolikhet att bli en period av nya, levandegörande synpunkter inom snart sagt alla kulturvetenskapliga forskningsområden.

Den kulturvetenskapliga grundforskningen är humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) huvudansvar. Arbetet med centrala kulturvetenskapliga frågeställningar måste ges ökat stöd. Rådets verksamhet är här av avgörande betydelse. Rådet prövar och stöder så väl enskilda projekt som större forskningsprogram och s. k. nätverk. Regeringen föreslår en sammanlagd ökning av HSFR:s anslag med 17 milj. kr. budgetåret 1990/91, med ytterligare 4,7 milj. kr. budgetåret 1991/92 och slutligen med ytterligare 2 milj. kr. budgetåret 1992/93. |

HSFR har aktivt främjat forskningen inom områdena miljörätt och bebyggelseforskning. En mer långsiktig uppföljning av insatserna bör säkerställas genom att tjänster som professor i dels miljörätt, dels industriminnesforskning inrättas. Regeringen kommer 1 annat sammanhang att fatta beslut om inrättande av tjänsterna.

Vid HSFR finns en professur i numismatik och penninghistoria, personlig för Brita Malmer. Tjänsten finansieras genom en donation. Rådet föreslår att professuren får återbesättas efter Brita Malmers pensionsavgång. Donator, Gunnar Ekströms stiftelse, har förklarat sig beredd att även fortsättningsvis bekosta en professur i numismatik och penninghistoria. Regeringen kommer i annat sammanhang att fatta beslut om inrättande av tjänsten.

Regeringen biträder rådets förslag att föra över medel för K. Nowaks forskartjänst vid rådet till anslaget Humanistiska fakulteterna, anslagsposten universitetet i Stockholm (— 368 000 kr.).

HSFR har under anslagsposten Forskning rörande förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning disponerat vissa medel för tjänster som nu överförs till anslaget humanistiska fakulteterna. Forskningsområdet är nu så väl etablerat att medel inte längre bör anvisas under en särskild anslagspost.

HSFR har disponerat vissa medel uppförda under elfte huvudtiteln. nämligen 4000000-kronor under anslaget B 12. Byggnadsforskning och 1000000 under anslaget B 13. Lån till experimentbyggande. Av dessa medel har I 200000 kronor överförts till statens lantmäteriverk för arbetet med cen svensk nationalatlas. Medel för nationalatlasen föreslås i fortsättningen anvisas från elfte huvudtiteln direkt till lantmäteriverket, varvid 309

HSFR:s ansvar för finansieringen av detta projekt upphör. HSFR föreslås disponera 3 800000 kr under anslaget Byggnadsforskning för finansiering Avsnitt 17 av grundforskning av relevans för byggforskning. Utbildningsdep.

Arbetsmarknadspolitiken är ett viktigt instrument för landets utveckling och människornas välfärd. Inträngande kunskaper utgör grundval för en genomtänkt politik. Regeringen har under åren avsatt betydande belopp för forskning och utredningsarbete inom området. För ett fullföljande och fördjupande av dessa insatser föreslår regeringen ökade medel under förevarande anslag (+2 000 000 kr. för budgetåret 1990/91, +3 500 000 kr för budgetåret 1991/92 samt + 1 000000 kr för budgetåret 1992/93).

Alltför många goda arbeten i kulturvetenskapliga ämnen förblir okända utanför det nordiska språkområdet. Det är väsentligt att svensk forskning i växande utsträckning når ut till det internationella forskarsamhället. Med anledning av den vikt regeringen lägger vid detta, förordas en förstärkning med 1 milj. kr. för översättningskostnader fr. o. m. budgetåret 1992/93.

HSFR har i uppdrag att svara för kontakterna med bl.a. EG:s forskningsprogram Stimulation Plan for Economic Sciences, SPES och European University Institute i Florens. Fr. o. m. budgetåret 1990/91 bör kostnaderna för SPES beräknas under anslaget E 19. Europeisk forskningssamverkan. 1 anslutning härtill beräknas en minskning av förevarande anslag (— 517 000 kr.)

För utveckling av forskningssamarbete i övrigt med EG-länderna beräknas fr.o.m. budgetåret 1991/92 ytterligare medel under förevarande anslag (+ 1 200000 kr).

IF budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

För HSFR beräknas för nästa budgetår ett anslag om totalt 152 181 000 kr. vilket innebär en ökning med 27 127 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-

ningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

152 181 000 kr., |

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Avsnitt 17 1988/89 Utgift 223 736 983 Reservation 18410710 Utbildningsdep. 1989/90 Anslag 250 202 000 1990/91 Förslag 286469 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar samt för MFR:s förvaltning. Inom ramen för MFR:s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 8 tjänster som professor och 35 forskartjänster. Från anslaget bestrids även kostnader för vissa doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1989/90 användas högst 4735 000 kr.

Medicinska forskningsrådet MFR föreslår förstärkta insatser inom fyra områden:AIDS- och HIVforskning, folkhälsovetenskaplig forskning, forskning rörande äldres häls0- och sjukvård och kostepidemiologi. Beträffande det sistnämnda området vill MER understryka behovet av forskning rörande samband mellan kost, hälsa och sjukdom. Behovet av vetenskapligt kvalificerade undersökningar inom området kostepidemiologi är stort.

Under de senaste åren har den kliniska forskningens villkor diskuterats och analyserats. Ett stort problem är bristen på tid för forskning för de kliniska forskarna. För att förbättra situationen föreslår MFR att 20 tjänster som forskare inrättas. Dessa tjänster skulle konstrueras så att t.ex. halva tiden under ett år utnyttjas för forskning och halva tiden för klinisk verksamhet. Ytterligare insatser krävs också för att stimulera utvecklingen inom klinisk molekylärmedicinsk forskning.

MEFR föreslår för treårsperioden 1990/91—1992/93 följande förändringar:

Ökat stöd till klinisk forskning (8 100.000 kr.)

Ökat stöd till AIDS- och HIV-forskning (3 000 000 kr.)

Forskning rörande äldres hälso- och sjukvård (3000 000 kr.)

RYNA Folkhälsovetenskaplig forskning (2 000 000 kr.) . Professur i kostepidemiologi, personlig för Peter Boyle (1 000000 kr. ) . Ökade resurser för finansiering av vetenskaplig apparatur (4000 000 SV

kr.) 7. Överföringar av tjänster till universitetsorganisationen (—2 523000

kr.) :

Regeringens överväganden Svensk medicinsk forskning har en internationellt framskjuten ställning och dess bidrag till världens totala vetenskapliga produktion är, räknat på befolkningsunderlag, större än något annat lands. Värdet av en framgångsrik medicinsk forskning kan inte underskattas. Regeringen föreslår en sam- ' manlagd ökning av medicinska forskningsrådets resurser med 18 milj. kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 14,8 milj. kr. budgetåret 1991/92 och slut- 311

ligen ytterligare 3 milj. kr. budgetåret 1992/93. Sammanlagt kommer således MFR:s anslag att förstärkas med 35,8 milj. kr. under plancringsperio- Avsnitt 17 den. Utbildningsdep.

Medicinska forskningsrådet (MFR) föreslår att det inrättas en professur i kostepidemiologi, personlig för Peter Boyle. Professuren avses bli placerad vid karolinska institutet, Huddinge sjukhus. Regeringen har i det föregående redovisat att professurer vid forskningsråden fortsättningsvis skall ledigförklaras och tillsättas i öppen konkurrens mellan olika sökande på samma sätt som sker vid tillsättning av övriga professurer inom högskolan. Med hänsyn till att detta ärende förberetts utifrån nuvarande praxis bör undantag från kravet på ledigförklarande göras i detta fall. Regeringen biträder därför förslaget och kommer i annat sammanhang att besluta att en tjänst i kostepidemiologi inrättas vid MFR den 1 juli 1990 med Peter Boyle som innehavare.

Det är angeläget att kliniskt verksamma forskare kan ges bättre möjligheter till forskning. En lösning kan vara de av MFR förordade tjänsterna som: forskare, i vilka t.ex. halva tiden under ett år utnyttjas för forskning och halva tiden för klinisk verksamhet. Regeringen anser att denna tjänstekonstruktion liksom andra lösningar för att ge de kliniska forskarna sammanhängande tid för forskning är väl värd att pröva. Med anledning härav kan det totala antalet tjänster som forskare vid rådet behöva ökas. Detta bör ske inom ramen för befintliga resurser.

Regeringen har i det föregående föreslagit ökat stöd till folkhälsovetenskaplig forskning. Inom MFR har en arbetsgrupp belyst behovet av ytterligare forskning inom detta område. Regeringen anser att även medicinsk forskning inom detta område bör stimuleras och föreslår att 1 milj. kr. anvisas som stöd till folkhälsovetenskaplig forskning.

Med:stöd från MFR bedrivs en avsevärd forskning kring senil demens, åldersproblem och Alzheimers sjukdom. Ytterligare resurser bör ställas till förfogande för rådets stöd till forskning om demenssjukdomar. Regeringen beräknar för detta ändamål I milj. kr.

Inom vissa delområden av den psykiatriska forskningen särskilt den biologiskt orienterade är svensk forskning framgångsrik. Även de s.k. psykodynamiska och socialpsykiatriska områdena är forskningsområden som bli- :vit allt. viktigare. Viss verksamhet pågår i landet inom dessa områden men har inte nått samma ställning som den biologiskt orienterade forskningen. Mot denna bakgrund kommer MFR att få i uppdrag att bedöma hur, inom nuvarande resurser, förutsättningar kan skapas för en snabbare kunskapsuppbyggnad inom de s.k. psykodynamiska och socialpsykiatriska forskningsområdena inom psykiatrin.

Forskning om amalgam och andra dentalmaterial Socialutskottet har behandlat förslag om anslag till forskning om amalgam och andra dentalmaterial i ett särskilt betänkande (SoU 1988/89:28). Härvid betonades vikten av att ett tvärsektoriellt forskningsprogram framtaget på. uppdrag av socialstyrelsen genomförs. För detta erfordras sammanlagt 16 milj. kr. under en fyraårsperiod. MFR har genom ompriorite-

för innevarande budgetår 3 milj. kr. för forskning om amalgam och andra Avsnitt 17 dentalmaterial. Regeringen beräknar under förevarande anslag medel för- Utbildningsdep. detta ändamål (+3 milj. kr). I det föregående har en motsvarande minskning gjorts av anslaget Forskning om amalgam och andra hälsorisker.

Forskning om IHIV och AIDS Under en följd av år har genom särskilda beslut av regeringen 3 milj. kr. årligen anvisats MFR som stöd till HIV- och AIDS-forskning. Behovet av forskning om denna immunbristsjukdom kvarstår. Forskningen bör därför erhålla ett mer reguljärt stöd. Medel motsvarande vad som hittills anvisats bör i fortsättningen beräknas under förevarande anslag (+ 3 milj. kr.).

Internationellt forskningssamarbete Gcnom regeringens förslag i 1989 års kompletteringsproposition har MFR fr.o.m. innevarande budgetår anvisats vissa medel för utökat forskningssamarbete med EG. Medlen avser deltagande i olika enskilda projekt ingående i EG:s ramprogram för forskning. Regeringen har i- det föregående utförligt redovisat motiven för EG-samarbetet. För en utökning av detta deltagande — utöver de medel som rådet har möjlighet att anvisa inom ramen för sina ordinarie resurser — beräknar regeringen en förstärkning av rådets resurser fr. o. m. budgetåret 1991/92 med 4,8 milj. kr.

Övriga frågor MFR föreslår efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överföring till högskoleorganisationen av tjänster som under lång tid funnits inrättade vid högskoleenheter men bekostats av rådet.

Regeringen tillstyrker förslagen och har i det föregående vid beräkning av anslaget Medicinska fakulteterna beräknat medel för tre professurer: i baromedicin, i hälso- och sjukvårdsforskning med särskild inriktning på utvecklingsländerna samt i hälso- och sjukvårdsforskning samt vissa resurser i anslutning till tjänsterna. I enlighet härmed föreslås att förevarande anslag minskas med 2 698 000 kr.

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministration skall täckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

För MFR beräknas för nästa budgetår ett anslag om totalt 286 469 000 kr. vilket innebär en ökning med 36 267 000 kr.

Avsnitt 17

Regeringen föreslår

Utbildningsdep.

1. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 286 469 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet

1988/89 Utgift 326 724 390 Reservation 19.085 205 1989/90 Anslag 345 655 000 1990/91 Förslag 386973 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m. m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s förvaltning. Inom ramen härför bestrids bl. a. kostnaderna för 17 tjänster som professor, en gästprofessur och 75 tjänster som forskare. Från anslaget bestrids även kostnader för vissa doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1989/90 användas högst 13 943 000 kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet Rådet föreslår följande förstärkningar av verksamheten under den kommande trceårsperioden. Hela ökningen föreslås ligga på det första året av perioden. — nya forskartjänster och stipendier (+8 milj kr) — medel för ett bättre utnyttjande av internationella och nationella forsk-

ningsanläggningar (+ 2 milj. kr.) — Ökande insatser på områdena miljörelaterad grundforskning (+ 1 milj.

kr.) och polarforskning (+2 milj. kr.) — medel för matcrialforskning (+6 milj. kr.) och materialforskningskon-

sortier (+ 2 milj. kr.) | — ökade medel för projektbidrag inom andra områden (+5 milj. kr.) och

för utrustning (+2 milj. kr.).

Rådet lämnar också ett budgetförslag på en högre nivå innebärande väsentligt ökat stöd till den miljörelaterade grundforskningen och för ctt nationellt materialtekniskt program.

NFR föreslår överföring av sammanlagt 7.8 milj. kr. till andra anslag. Det gäller kostnaderna för en del av forskargruppen inom enheten för plasmafysik och fusionsforskning vid tekniska högskolan i Stockholm samt driften av radioastronomiteleskopet SEST i Chile (till Chalmers tekniska högskola). Rådet föreslår också en överföring av 2 milj. kr. till anslaget för curopeisk forskningssamverkan för medverkan i den europeiska synkrotronljuskällan ESRF i Grenoble. Kostnaderna för en tjänst vid Vetenskapsakademien bör överfäras till anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet.

NFR föreslår att en professur. personlig för Åke Kvick, inrättas i struk- 314

bör återbesättas med samma ämnesinnehåll. Avsnitt 17

NFR begär 3, 2 milj. kr. för forskning om den marina miljön, under det Utbildningsdep. under miljö- och energidepartements huvudtitel uppförda anslaget Åtgärder mot havsföroreningar.

NFR föreslår vidare en ändring av bestämmelserna om forskartjänster så att som behörighetskrav införs att högst 10 år får ha förflutit från avläggandet av doktorsexamen till ansökningstidens utgång för en sådan tjänst. NS

NFR har på regeringens uppdrag utrett frågan om behovet av nationell samordning av utnyttjandet av superdatorer för svensk forskning.

Regeringens överväganden Den naturvetenskapliga grundforskningen ger ökade kunskaper om de grundläggande naturlagarna och bildar därigenom basen för den tekniska utvecklingen och för hela det moderna industrisamhället. Det naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stöder betydelsefull forskning inom matematik, fysik. kemi, biologi och geovetenskap vid universitet och högskolor. Den svenska forskningen inom dessa områden har en stor bredd och ett omfattande internationellt engagemang. Ett långsiktigt och målmedvetet stöd från NFR är en av förutsättningarna för utvecklingen av grundforskningen inom dessa områden och för de svenska forskarnas möjligheter att befinna sig vid forskningsfronten.

NFR:s utvärderingar av den naturvetenskapliga forskningen är internationellt uppmärksammade. Utvärderingarna visar bl.a. att den svenska forskningen inom flertalet naturvetenskapliga områden är av hög kvalitet, 1 vissa fall av högsta internationella standard.

Regeringens förslår en sammanlagd ökning av NFR:s resurser med 16.7 milj. kr. för budgetåret 1990/91 utöver löne- och prisomräkning. För budgetåret 1991/92 föreslås en ytterligare ökning med 23,9 milj. kr. och för budgetåret 1992/93 ytteriigare 10 milj. kr. Sammanlagt kommer således NFR:s anslag att förstärkas med 50,6 milj. kr. under planeringsperioden.

Regeringen avser att med utgångspunkt i NFR:s förslag senare fatta beslut om att inrätta en tjänst som professor i strukturkemi. personlig för Åke Kvick. Regeringen har tidigare föreslagit att professurer vid rådsorganisationen fr.o.m. 1 juli 1990 skall ledigförklaras och tillsättas i öppen konkurrens mellan olika sökande på det sätt som gäller vid tillsättning av andra professurer. Med hänsyn till att detta ärende förberetts utifrån nuvarande praxis bör undantag från kravet på ledigförklarande göras i detta fall.

Samordning av superdatoranvändning Regeringen har uppdragit åt naturvetenskapliga forskningsrådet att i samråd med forskningsrådsnämnden överväga behovet av nationell samordning av utnyttjandet av superdatorer för svensk forskning. NFR redovisa-: de i skrivelse den 31 augusti 1989 utredningen och sitt förslag med anledning av denna. | | 315

Rådet konstaterar att tillgången på superdatorkapacitet avsevärt förbätt- Prop. 1989/90: 90 rats under år 1989 genom tillkomsten av CRAY X-MP/48 systemet i Avsnitt 17 Linköping (NSC) och IBM 3090-600 systemet i Skellefteå (SDCN). Ut- Utbildningsdep. redningen redovisar att en omfattande samordning mellan anläggningarna redan föreligger, bl. a. vad gäller säkerhet och tilldelning av körtid. Samma datornät. SUNET, används också för kommunikation med och mellan superdatorerna. Enligt rådet behövs därför inte någon ytterligare reglering av verksamheten.

Vad gäller det framtida behovet av superdatorkraft anser rådet att en noggrann analys av de faktiska behoven och deras ökning bör föregå beslut i denna fråga. NFR anmäler också att man har för avsikt att inrätta en permanent superdatorkommitté under rådets huvudmannaskap.

Regeringen delar rådets uppfattning att ingen ytterligare reglering av denna fråga erfordras. NFR bör tillsammans med forskningsrådsnämnden fortlöpande bevaka frågan om samordning och behov av superdatorkapacitet.

Regeringen har behandlat frågan om universitetsdatornätet SUNET:s finansiering i anslutning till sin anmälan av anslaget E 9. Tekniska fakulteterna.

Fusionsforskning Genom 1987 års forskningsproposition samlades ansvarct för det svenska fusionsforskningsprogrammet hos NFR. Programmet är anslutet till Europeiska gemenskapernas (EG) fusionsforskningsprogram. Regeringen uppdrog i anslutning härtill åt NFR att utvärdera den svenska fusionsforskningen och lämna förslag till verksamhet för perioden fr. o. m. budgetåret 1990/91. Rådet redovisade den 23 maj 1989 uppdraget efter en vetenskaplig utvärdering av programmet med deltagande av internationell expertis. NFR föreslår att regering och riksdag fattar principbeslut om ett fortsatt samarbete med EG under tiden t. o. m. budgetåret 1995/96. Det svenska fusionsforskningsprogrammet föreslås under denna tid fortsätta på en i reala termer oförändrad ekonomisk nivå.

Sveriges forskningssamarbete med EG har behandlats i det föregående. Regeringens strävan är att etablera ett så nära och omfattande forskningssamarbete med EG:s s.k. ramprogram som är möjligt. Fusionssamarbetet har pågått sedan år 1976 och är Sveriges äldsta forskningssamarbete med EG. Genom programmet blir Sverige också delaktigt i det globala forskningsamarbetet inom området, i vilket medverkar såväl Förenta Staterna och Japan som Sovjetunionen. Det svenska delprogrammet har utvecklats väl och NFR:s utvärdering visar att det håller en god kvalitet. I många avseenden kan samarbetet med EG inom detta område stå som en förebild när samverkan på programnivå nu byggs upp inom en rad forskningsområden. Utbytet i form av bl. a. internationella kontakter med det europeiska forskningssamarbetet är av stort värde för den svenska forskningen.

Regeringens bedömning är därför att Sverige bör delta i fustonssamarbetet även för den kommande treårsperioden. Samarbetet därefter bör prö- 316

vas I anslutning till ställningstagandet till forskningssamarbetet med EG inför den planeringsperiod som inleds 1993/94. Avsnitt 17

Det nationella fusionsforskningsprogrammet utgör en integrerad del av Utbildningsdep. EG:s fusionsforskningsprogram. Under innevarande period har fusionsforskningen i egenskap av en del av det svenska energiforskningsprogrammet förfogat över en särskilt angiven ram under NFR:s anslag. Fusionsforskningens huvudsakliga karaktär av långsiktig grundläggande forskning gör emellertid att den så långt möjligt bör bedömas tillsammans med annan naturvetenskaplig och teknisk forskning. Den inomvetenskapliga värderingen bör således till stor del avgöra omfattningen av det svenska programmet. NFR bör därför överväga möjligheten av att den särskilda ramen för fusionsforskningen inom rådets anslag avskaffas. Övervägandena bör redovisas i rådets anslagsframställning för budgetåret 1991/92.

Regeringen har i samband med sin anmälan av anslaget till de tekniska fakulteterna redovisat sin avsikt att besluta om cen särskild inrättning, benämnd Alfvénlaboratoriet vid tekniska högskolan i Stockholm. Härigenom kommer fusionsforskningen att på ett bättre sätt kunna integreras i den reguljära högskoleverksamheten, t. ex. med avseende på medverkan i grundutbildningen och rekryteringen av forskarstuderande. I samband härmed överförs medel motsvarande kostnaderna för ett antal tjänster m. m. från förevarande anslag till anslaget E 9. Tekniska fakulteterna (—3 635 000 kr).

Internationellt forskningssamarbete Det internationella samarbetet inom naturvetenskaplig forskning har successivt ökat under den senaste tioårsperioden. Mest påtagliga är naturligtvis de stora internationella forskningsanläggningarna som möjliggör investerings- och driftkostnader som är omöjliga att bekosta för enskilda länder. Det äldsta exemplet är kärnforskningsanläggningen CERN, men senare har en rad anläggningar tillkommit inom molckylärbiologi, astronomi, synkrotronljusforskning m. fl. områden.

Kostnaderna för det internationella samarbetet utgör i allmänhet en integrerad del av de medel som de ansvariga forskningsbeviljande organen, t.ex. NFR anvisar. Endast i de fall då medverkan innebär cn avtalsstyrd avgifi, oberoende av de vetenskapliga prioriteringarna, finns anledning särbehandla medelsanvisningen till internationellt samarbete. För sådana utgifter har det särskilda förslagsanslaget Europeisk forskningssamverkan inrättats.

NFR är sedan år 1988 svensk avtalspart i samarbetet kring den europeiska synkrotronljuskällan ESRF i Grenoble. Hittills har utgifterna delvis bestridits från rådets anslag. Medlen härför bör fr.o.m. budgetåret 1990/91 i sin helhet anvisas över anslaget E 19. Europeisk forskningssamverkan. I samband härmed beräknas en minskning av förevarande anslag med 2 milj. kr. .

Regeringen återkommer i samband med sin anmälan av anslaget E 19. till kostnaderna för det svenska deltagandet i Very Large Telescope (VLT)

och i EG:s forskarutbytesprogram SCIENCE. NFR är svenskt kontaktorgan för bägge dessa forskningsverksamheter. Avsnitt 17

Genom regeringens förslag i 1989 års kompletteringsproposition har Utbildningsdep. NFR fr. o. m. innevarande budgetår anvisats vissa medel för utökat forskningssamarbete med EG. Medlen avser deltagande i olika enskilda projekt ingående i EG:s ramprogram för forskning. Regeringen har i det föregående utförligt redovisat motiven för EG-samarbetet. För en utökning av detta deltagande — utöver de medel som rådet har möjlighet att anvisa inom ramen för sina ordinarie resurser — beräknar regeringen en förstärkning av rådets resurser fr.o.m. budgetåret 1991/92 med 6,6 milj. kr. Medlen avser medverkan på projektnivå i grundforskningsinriktade delar av naturvetenskapliga program, främst ESPRIT, BRITE/EURAM, EPOCH och JOULE.

Regeringen kommer i det följande, i anslutning till anmälan av anslaget till styrelsen för teknisk utveckling (STU), att föreslå ytterligare medel för projektsamarbete med EG, bl. a. avseende nämnda program. Motsvarande gäller naturvårdsverket. Regeringen utgår från att myndigheterna i samråd med varandra på ett lämpligt sätt fördelar ansvaret sig emellan. I vissa fall kan även gemensam finansiering av projektdeltagande bli aktuell. Där så är lämpligt bör en av myndigheterna åläggas ett samordningsansvar. Vad gäller det klimatologiskt inriktade miljöforskningsprogrammet EPOCH förutsätter regeringen att NFR i samråd med statens naturvårdsverk återkommer till regeringen med en redovisning av förutsättningarna för ctt svenskt deltagande på programnivå inom ramen för de resurser som berörda myndigheter förfogar över.

Miljörelaterad naturvetenskaplig forskning NFR har sedan lång tid stött miljörelaterad forskning. Häri ingår, förutom olika riktade insatser inom miljöområdet. t ex forskning om skog och miljö, toxikologisk grundforskning samt marin miljöforskning också ett stort antal forskningsprojekt rörande ckosystem, markforskning i vid mening och hydrologisk forskning. Polarforskningen, som kommer att närmare beskrivas vid anmälan av anslaget Polarforskning, är ytterligare ctt cxempel på forskning med starka miljöinslag.

Insatserna för den miljörelaterade marina forskningen har redovisats under anslaget till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.

Regering och riksdag har budgetåret 1988/89 beslutat om ett antal förstärkningar av den marina forskningen. Säledes inrättades tre marina centra för grundläggande forskning och miljöövervakning knutna till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå. Särskilda medel anvisades för utrustning m. m. Ett antal tjänster, däribland tre professurer knutna till naturvetenskapliga forskningsrådet, tillkom som en förstärkning av forskningen vid de marina centra. Medlen för dessa tjänster anvisades över miljö- och energidepartementets huvudtitel. Dessa medel bör fr.o.m. budgetåret 1990/91 anvisas under förevarande anslag. Regeringen beräknar en ökning av anslaget med 3 milj. kr. med motsvarande minskning av 318

anslaget Åtgärder mot havsföroreningar under fjortonde huvudtiteln (prop. 1989/90:100 bil. 16). Avsnitt 17

Sammantagna innebär regeringens förslag en betydande förstärkning av Utbildningsdep. de fasta resurserna för miljörelaterad forskning. Även de rörliga projektmedlen för miljöforskning behöver förstärkas. Regeringen beräknar en ökning av NFR:s medel härför med sammanlagt 4 milj. kr. för perioden. För budgetåret 1990/91 beräknas 2 milj. kr., för budgetåret 1991/92 ytterligare I milj. kr. och för budgetåret 1992/93 ytterligare 1 milj. kr.

Materialteknik En samlad redovisning av regeringens förslag till insatser inom materialtcknikområdet har redovisats i det föregående. NFR har tillsammans med STU redovisat ett förslag till konsortier som innebär en ny och tvärvetenskaplig ansats över disciplin- och högskolegränser. Förslaget är intressant och bör kunna innebära en väsentlig insats inom vissa strategiskt viktiga områden av betydelse för den svenska industriella utvecklingen. NER bör för sin andel i konsortierna, utöver de medel som rådet i övrigt kan fördela till området, erhålla en förstärkning av sitt anslag med 3 milj. kr. för budgetåret 1991/92 och ytterligare 3 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Energirelaterad grundforskning Regeringen kommer i det följande att i anslutning till anmälan av anslaget Energiforskning under industridepartementets huvudtitel redogöra för sina bedömningar avseende energiforskningen för perioden 1990/91 —1992/93. Den energirelaterade grundforskningen är en väsentlig bas för hela energiforskningsprogrammet och kommer att ges kraftigt förstärkta resurser. NFR föreslås disponera 31 milj. kr. för sin del i programmet.

Regeringen behandlar i avsnittet Industridepartementets verksamhetsområde den reaktorbaserade naturvetenskapliga forskningen som bedrivs vid den s.k. R2-reaktorn i Studsvik. Regeringen avser att uppdra åt NFR att utvärdera denna forskning. NFR föreslås vidare, i avvaktan på utvärderingens resultat, disponera medlen avseende R2-reaktorn för utbetalning till Studsvik AB.

Övriga frågor

NFR har föreslagit en överföring av vissa medel för drift m.m. av Swedish ESO Submillimetre Telescope (SEST) till Chalmers tekniska högskola, liksom överföring av vissa medel för en tjänst vid Abisko naturvetenskapliga station till Vetenskapsakademicn. Regeringen biträder förslagen och beräknar en minskning av förevarande anslag med 2 537 000 kr.

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall 319

täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter. Avsnitt 17

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående beräknas anslaget Utbildningsdep. till (345 655 000 + 41318 000=) 386 973 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet för budget-

året 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 386 973 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 18. Rymdforskning

1988/89 Utgift 23309 573 Reservation 2073 426

1989/90 Anslag 27 300 000

1990/91 Förslag 26 269 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den grundforskning som statens delegation för rvmdverksamhet (DFR) finansierar.

Statens delegation för remdverksamhet Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter. sondraketer och ballonger. DFR fördelar anslag till forskargrupper vid universitet. högskolor och forskningsinstitut.

DFR har ingivit ett förslag till treårsplan för den svenska rymdverksamheten budgetåren 1990/91—1992/93. Delegationen föreslår ett nationellt program som vidareutvecklar Sveriges möjligheter att i framtiden konstruktivt bidra till och tillgodogöra sig det internationella samarbetet. Delegationen prioriterar forskningsområdena rvmdplasmafvsik och mikrogravitation samt utnyttjandet av rymdforskningsmiljön i Kiruna.

DFR föreslår en ökning av det nationella rymdforskningsprogrammet med 8 4. motsvarande 2,2 milj kr.

Regeringens överväganden Den svenska rymdforskningen baseras på deltagande i det internationella rymdsamarbetet och på ett nationellt program som vidarcutvecklar möjligheterna att bidra till och tillgodogöra sig detta samarbete. Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har en central roll i detta arbete. bl. a. genom att stödja forskning där den svenska kompetensen är mycket hög. Exempel på sådana områden är magnetosfärs- och jonosfärsforskning.

DFR bör, i likhet med forskningsråden, erhålla en förstärkning av sina medel för projektverksamhet. Regeringen beräknar en ökning av delegationens anslag med 2 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92.

I enlighet med delegationens förslag beräknas medel för vissa tjänster

m.m. knutna till institutionen för plasmafysik vid tekniska högskolan i Stockholm under anslaget till de tekniska fakulteterna i stället för under Avsnitt 17 förevarande anslag (— 3078 000 kr.). Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

1. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1990/91 an-

visar ett reservationsanslag på 26 269 000 kr.,

2, att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåret 1991/92 som angetts.

E 19. Europeisk forskningssamverkan

1988/89 Utgift 240990 853 1989/790 Anslag 259907 000 1990/91 Förslag — 282610000

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program samt för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt (prop. 1972:48 bil. 1, UbU 27, rskr. 217). Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESA:s grundprogram och tillämpningsprogram bestrids från anslag under industridepartementets huvudtitel (prop. 1972:48 bil. 2, NU 37, rskr. 216). Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) är svenskt kontaktorgan bl.a. för samarbetet inom ESA.

Från anslaget bestrids vidare kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) (fr prop. 1953:127, SU 77, rskr. 167 samt prop. 1970:182, SU 224, rskr. 439), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) Gfr prop. 1961:138, UU 3. rskr. 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (fr prop. 1968:1 bil. 10. SU 41. rskr. 114) samt dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (fr prop. 1973:1 bil. 10, UbU 10. rskr. 108). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kon-' taktorgan med dessa organisationer.

Från anslaget bestrids också kostnaderna för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna (EG) inom området styrd termonukleär fusion . och plasmafysik. Naturvetenskapliga forskningsrådet är svenskt kontaktorgan med EG i detta sammanhang.

Från anslaget bestrids slutligen kostnaderna för det svenska deltagandet 1 Internationella institutet för tillämpad systemanalys (ITASA) samt för tull och mervärdeskatt på viss utrustning för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT). Forskningsrådsnämnden är svenskt kontaktorgan med

HASA. | :

21 Riksdagen 1989/90. I samt. Nr 90 Rättelse: s. 325 rad 8 nedifrån står: 1991/92 rättat till: 1992/93

1990/91 Avsnitt 17

1. Bidrag till det europeiska rymd- Utbildningsdep.

organets (ESA) vetenskapliga

program. tf 54658 000 - 112000 2. Bidrag till Esrange specialprojekt. f 8 703 000 + 940000 3. Bidrag till vissa internationella

forskningsanläggningar m. m.. f 138946 000 +11 588 000 4. Bidrag till forskningssamarbete med

EG. f 53 500 000 + 10017 000 5. Bidrag till HASA, f 3400 000 + 270000 6. Bidrag till EISCAT Scientific

Association. f 700.000 of. Utgift 259 907 000 +22703 000

Statens delegation för remdverksamhet ESA:s vetenskapliga program, som utgör ett obligatoriskt program för samtliga i ESA deltagande länder, innehåller egna vetenskapliga satellitprojekt samt samarbetsprogram med andra organisationer, t.ex. den amerikanska rymdorganisationen NASA.

DFR beräknar den avtalsbundna avgiften till ESA till 54 546 000 kr.

Driften av sondraket- och ballongfältet Esrange garanteras genom avtal mellan Frankrike, Västtyskland, Schweiz och Sverige. Förhandlingar rörande ett nytt avtal kommer att inledas inom kort. 1 avvaktan härpå beräknar DFR anslagsposten för ESRANGE specialprojekt till 9 643 000 kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR beräknar att kostnaderna för Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1990/91 kommer att uppgå till 116 790000 kr. Kostnaderna för deltagandet i ESO beräknas till 15016 000 kr. Deltagandet i CEBM och EMBL kostnadsberäknar rådet till 1 363000 kr respektive 6 365 000 kr. Rådet föreslår vidare att 8071 000 kr beräknas under detta anslag för svenskt deltagande i den europeiska synkrotronljuskällan ESRF (European Synchrotron Radiation Facility).

NFR beräknar kostnaderna för deltagandet i EG:s fusionsforskningsprogram 1990/91 till 53 300000 kr. Rådet föreslår vidare att kostnaderna för deltagandet i EG-programmet SCIENCE, vars syfte är att öka forskningssamarbetet och forskarrörligheten i Europa. bestrids från en ny anslagspost inom förevarande anslag. För 1990/91 beräknar NFR kostnaderna till 10.000 000 kr.

Forskningsrådsnämnden FRN beräknar de svenska kostnaderna för deltagandet i the International Institute för Applied Systems Analysis (IIASA) till 3670 000 kr. för budgetåret 1990/91. 32 [

Regeringens överväganden

Avsnitt 17

Från detta anslag bestrids kostnaderna för medlemsavgifter till vissa inter- Rd

Utbildningsdep. nationella forskningsorganisationer och för visst forskningssamarbete med de europeiska gemenskaperna. EG.

Forskningssamarbetet med de europeiska gemenskaperna, EG, har genom bl.a. regeringens förslag i kompletteringspropositionen 1989 (prop 1988/89: 150, bil 2) utökats. Som tidigare redovisats innebär regeringens förslag i denna proposition en vtterligare kraftig utökning av samarbetet fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Sverige deltar tillsammans med Danmark, Finland och Norge i ett nordiskt konsortium i forskningssamarbetet avseende den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF, European Synchrotron Radiation Facility i Grenoble. ESRF kommer att stå klar år 1993 och ett stort antal svenska forskningsprojekt inom bl a fysik, kemi och biologi kommer att kunna dra nytta av anläggningen som producerar röntgenstrålning av en intensitet som aldrig tidigare uppnåtts. Kostnaderna har tidigare bestridits inom ramen för anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet och med medel som särskilt anvisats av regeringen. Regeringen beräknar fr. o. m. budgetåret 1990/91 medlen för detta samarbete under förevarande anslag, anslagsposten 3. Bidrag till vissa internationella forskningsanläggningar m.m. |

Kostnaderna för den svenska medverkan i det europeiska sydobservatoriet (ESO) bestrids med undantag för vissa tillkommande kostnader för Sveriges deltagande i Very Large Telescope (VLT) från detta anslag. Enligt regeringens beslut den 26 november 1987 skall den svenska andelen av VLT-projektet för budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknas inom de medel som disponeras av FRN för dyrbar vetenskaplig utrustning. Fr.o.m. budgetåret 1990/91 bör hela kostnaden för ESO-deltagandet redovisas under förevarande anslag.

Regeringen beräknar den sammanlagda merkostnaden för deltagandet i ESRF och ESO under förevarande anslag till I 1 milj. kr. Av detta belopp täcks 2 milj. kr. av en överföring från anslaget E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet.

Forskningssamarbete med EG Den svenska medlemsavgiften till de europeiska gemenskapernas (EG) fusionsforskningssamarbetce, utbetalas sedan budgetåret 1987/88 från en särskild anslagspost under detta anslag. Sverige och EG kommer inom kort att underteckna ett avtal, som innebär fullt svenskt deltagande i forskningssamarbetsprogrammet SCIENCE. Sverige har genom en underhandsöverenskommelse med EG i begränsad omfattning deltagit i programmet redan under år 1989. Kostnaderna härför har gemensamt bestridits från anslag under industri-, utbildnings-, jordbruks- och utrikesdepartementen. NFR är svenskt kontaktorgan med EG avseende detta program. Fr.o.m. budgetåret 1990/91 bör medel för medlemsavgiften för SCIENCE-programmet anvisas under förevarande anslag. För detta ändamål har 9.2 milj. kr. beräknats under anslagsposten 4. Forskningssamarbete med EG. [a tu [SS

misk forskning, SPES, bestrids innevarande år från anslaget Humanistisk- Avsnitt 17 samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Medlen för detta ändamål bör Utbildningsdep. fr.o.m. budgetåret 1990/91 beräknas under förevarande anslag (+ 517 000 kr).

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret

1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 282 610 000 kr.

E 20. Kungl. biblioteket

1988/89 Utgift 53050 284 Reservation 531 537 1989/90 Anslag 61351 000 1990/91 Förslag 75474 000

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. För KB gäller förordningen (1988:678) med instruktion för kungt. biblioteket.

Anslagspost 1989/90 Beräknad ändring

1990/91 1. Verksamhet vid kungl. biblioteket 59 207 000 + 6 163000 2. Planerings- och samordnings-

uppgifter inom biblioteksområdet (3 581 000)! + 3937 000 3. Bidrag till ansvarsbibliotek (3444 000)! + 3846 000 4. Bidrag till Suftelsen Svenska

barnboksinstitutet 2144 000 + 177000 Utgift 61351 000 + 14123 000 "Anslaget Samordning m. m. inom biblioteksområdet.

Kungl. biblioteket 1. För att KB skall kunna upprätthålla nuvarande nivå på nationell och

lokal service och därtill planera och styra förändringsarbetet mot ett nytt, modernare och öppnare nationalbibliotek, krävs det, anser KB, cn resursförstärkning med minst 8 procent. KB föreslår en förstärkning med 4800000 kr. för perioden med en fördelning över budgetåren enligt följande: 1990/91 1000000 kr, 1991/92 1400000 kr samt 19927/93 2400 000 kr.

[NS . För att utveckla biblioteksdatasystemet LIBRIS krävs ett årligt belopp

om 700 000 kr. under treårsperioden. 3. I en särskild skrivelse har KB begärt medel för en retrospektiv konver-

tering till maskinläsbar form av den svenska nationalbibliografin samt accessionskatalogen över utländsk litteratur i svenska forskningsbibliotek. Projektet omfattar sammanlagt ca 1,5 miljoner poster som skall överfö-

ras till maskinläsbar form. Projektet skulle kunna genomföras under 324

perioden 1990/91- 1992/93 ull en kostnad av sammanlagt drygt 20 Prop. 1989/90: 90

miljoner kr. Avsnitt 17 4. Bidrag till Suftelsen Svenska barnboksinstitutet anvisas fr.o.m. inne- Utbildningsdep.

varande budgetår under KB:s anslag. I anslagsframställning föreslås att

nivån på det statliga bidraget höjs till 3 350000 kr. under treårsperio-

den. 5. Under innevarande budgetår disponerar KB även medel under anslaget

D 27. Samordning m.m. inom biblioteksområdet, anslagsposten 2.

Bidrag till ansvarsbibliotek och anslagsposten 3. Plancrings- och sam-

ordningsuppgifter inom biblioteksområdet. Bidraget till ansvarsbiblio-

teken uppgår innevarande budgetår till 3 344 000 kr. KB föreslår cn

förstärkning för detta ändamål med 875 000 för treårsperioden. Medlen

för KB:s planerings- och samordningsuppgifter uppgår inne- varande

budgetår till 3 581 000 kr. KB föreslår en förstärkning under treårspe-

rioden med 911 000 kr.

Regeringens överväganden Sedan den 1 juli 1988, då delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning lades ner, har KB haft ett samordningsansvar för de vetenskapliga biblioteken. KB svarar sedan dess också för verksamheten med ansvarsbibliotek. Dessa funktioner är nu en integrerad del av KB:s verksamhet. Regeringen beräknar därför under förevarande anslag medel motsvarande dem som för innevarande budgetår beräknats under anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet, anslagsposterna 2. och 3. Bidrag till ansvarsbibliotck samt Planerings och samordningsuppgifter inom biblioteksområdet.

KB har begärt medel för en retrospektiv konvertering till maskinläsbar form av kortkataloger och tryckta kataloger.

En sådan konvertering av nationalbibliografin är, enligt KB, av stor betydelse för deltagande i internationellt bibliotekssamarbete. Biblioteksdatasystemet LIBRIS bör dock göra det möjligt för Sverige att delta i ett internationellt bibliotekssamarbete. Stora delar av nationalbibliografin finns redan i detta system och cen successiv konvertering av äldre material bör göras i den takt befintliga resurser medger.

För KB föreslås en förstärkning med 965 000 kr. under perioden 1990/91- 1992/93, varav 400 000 kr. för budgetåret 1991/92 och 565 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet spelar en betydelsefull roll inom området barn- och ungdomslitteratur. Regeringen beräknar därför en förstärkning av bidraget till stiftelsen fr. o. m. budgetåret 1992/93 med 300000 kr.

Fr.o.m. den 1 juli 1990 upphör frankeringsfriheten för leveranser enligt lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (1978:487). Som kompensation för den kostnadsökning som härigenom åsamkas KB har 381 000 kr. beräknats.

Regeringen tillkallade sommaren 1988 cen särskild utredare med uppgift att se över bestämmelserna i lagen om pliktleveranser av skrifter

och ljud- och bildupptagningar. Under hösten 1989 har förslag fram- Prop. 1989/90: 90 lagts i betänkandet Översyn av lagen om pliktexemplar (SOU 1989:89). Avsnitt 17 Regeringen avser att senare i vår lägga fram förslag med anledning av Utbildningsdep. utredningen.

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

För pris- och löneomräkning beräknas sammanlagt 5 932 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (61351 000+ 14123 000 =) 75 474 000 kr.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

1. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1990/91 an-

visar ett reservationsanslag på 75 474 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E 21. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

1988/89 Utgift 11 248091! 1989/90 Anslag 11 160.000 1990/91 Förslag 12423 000 "Anslaget G 4. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

Arkivet för ljud och bild har enligt sin instruktion (1988:342) bl.a. till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud—och bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

Arkivet för ljud och bild (ALB)

ALB:s verksamhet regleras av lagen om pliktexemplar av skrifter och ljudoch bildupptagningar med tillämpningsförordning samt myndighetens in- . struktion. Inom dessa ramar har ALB möjlighet att göra de prioriteringar : som bäst tjänar de syften som ligger bakom verksamheten. ALB har beslutat att genomgående ge det svenska materialet hög prioritet.

En ökning under treårsperioden med åtta procent av' tillgängliga resurser . betyder för ALB:s del en anslagshöjning om ca 930 000 kr: I förhållande till . 326

nuvarande anslag blir det en höjning med 508000 kr., på grund av att Prop. 1989/90: 90 medlen för ctt ljudräddningsprojekt upphör (—422 000 kr.). ALB bedömer Avsnitt 17 att den viktigaste uppgiften för myndigheten blir att genom olika åtgärder Utbildningsdep. finna svar på beständighetsfrågorna och se till att informationen på de arkiverade banden kan bevaras för framtiden.

Regeringens överväganden Innevarande budgetår har medel för ett tidsbegränsat ljudräddningsprojekt beräknats under anslaget. Då projektet upphör i och med nästa budgetår beräknas en minskning av anslaget med 422 000 kr.

Fr.o.m. den I juli 1990 upphör frankeringsfriheten för leveranser enligt lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (1978:487). Som kompensation för den kostnadsökning som härigenom åsamkas ALB har 32 000 kr. beräknats.

Ljud- och bildbevarandekommittén har överlämnat sitt betänkande (SOU 1987:51) Ljud och bild för eftervärlden. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att senare återkomma i år med förslag i anledning av detta betänkande.

I budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

För pris- och löneomräkning beräknas 1 677 000 kr. Med hän visning till sammanställningen beräknas anslaget till (11 160 000

+ 1263 000 =) 12423 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 12423 000 kr.

E 22. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

1988/89 Utgift 397459! Reservation 510635 1989/90 Anslag 432 000 1990/91 Förslag 459 000 ! Anslaget G 5. Arkivet för ljud och bild:1nsamlingsverksamhet m. m.

Från anslaget bekostas dels arkivets för ljud och bild (ALB) verksamhet med förvärv av äldre ljud—och bildmaterial samt andra ljud —och bildupptagningar som ALB införlivar i sina samlingar, dels matericlunderhåll och ersättningsanskaffning av viss apparatur.

Arkivet för ljud och bild ALB begär medel för oförändrad verksamhet. 327

Avsnitt 17 Regeringen har vid sin medelsberäkning beaktat behovet av kompensation

Utbildningsdep. för prisutvecklingen. Med hänsyn härtill beräknar regeringen anslaget till 459 000-kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Arkivet för ljud och bild:Insamlingsverksamhet

m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

459 000 kr.

E 23. Institutet för rymdfysik

1988/89 .Utgift 20915 578 Reservation - 1126 126! 1989/90 Anslag 25 880 000 1990/91 Förslag 30 847 000 ! När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Institutet för rymdfysik (IRF) har enligt förordningen (1988: 1200) med instruktion för institutet till uppgift att bedriva och främja forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom området rymdfysik. IRF bedriver verksamhet i Kiruna, Sörfors, Umeå, Lycksele och Uppsala och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central förvaltningsmyndighet för institutet.

Universitets- och högskoleämbetet Den experimentella grundforskningen tar huvuddelen av IRF:s resurser i anspråk. "Verksamheten består dels av olika fysikaliska mätningar i den nära rymden, dels av deltagandet i olika internationella forskningsprojekt. Forskningen vid IRF karakteriseras av långa tidsskalor, vilket medför att hänsyn måste tas till speciella kontinuitetsbehov.