Dir.1991:92

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att följa genomförandet av det nya systemet för statsbidrag till skola och vuxenutbildning.

Bakgrund

Riksdagen beslöt i december 1990 efter förslag i propositionen om ansvaret för skolan att ett nytt statsbidragssystem för grundskola, gymnasieskola och delar av vuxenutbildning (grundvux och komvux) skall träda i kraft den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76).

I propositionen (s. 62) framhölls att en mål- och resultatorienterad styrning av skolan kräver ett väl fungerande uppföljnings- och utvärderingssystem. Enligt propositionen är det därför naturligt att man följer upp ett nytt statsbidragssystem kontinuerligt och att man studerar beräkningsmodellernas förmåga att fånga kommunernas skiftande strukturella förutsättningar och behov samt förändringar i dessa.

I propositionen (s. 103) framhölls vidare att en ekonomisk uppföljning är nödvändig för att hävda skolans intressen i en allt hårdare ekonomisk verklighet samt att det är viktigt att i den allmänna debatten och i de politiska budgetavvägningarna kunna visa hur resurserna används och vilka resultat som kan uppnås.

Uppföljning och utvärdering skall enligt propositionen (s. 101) vara en del av verksamheten i skolan. Den skall ge underlag för att bedöma resultaten av arbetet och för att utveckla verksamheten. Uppföljning och utvärdering skall bedrivas såväl i den enskilda skolan som på kommunal och nationell nivå. Verksamheten skall utvärderas enligt de mål som har ställts upp på resp. nivå. Den nationella uppföljningen skall utformas så att den kan ge en samlad bild av skolans verksamhet vad avser såväl utbildningens mål och resultat som de organisatoriska, personella och ekonomiska villkor under vilka skolarbetet bedrivs.

Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret för skolan skall en av huvuduppgifterna för statens skolverk vara att utveckla och ansvara för en nationellt sammanhållen och samordnad uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet. Den nationella utvärderingen skall kunna ge riksdagen och regeringen en samlad bild av skolans resultat och verksamhet, där ekonomiska och administrativa data kan ställas samman med utbildningsresultat och redovisade förhållanden i övrigt i skolor och kommuner.

Riksdagen underströk dessa synpunkter ytterligare. Utbildningsutskottet ansåg att det nya systemet bör följas upp noggrant och att beräkningsmodellernas förmåga att fylla sina avsedda funktioner bör studeras. En reform av så genomgripande slag borde enligt utskottet, såvitt gäller genomförandet av det nya statsbidragssystemet, följas av en parlamentarisk kommitté. Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet har anfört om en sådan kommitté.

Riksdagen uttalade i juni 1991, med anledning av förslag i propositionen Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen, att kommittén också skall ta upp frågor som har att göra med gymnasiereformens finansiering (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356).

Jag vill i detta sammanhang erinra om att den kommunalekonomiska kommittén (dir. 1990:20) har i uppdrag att utforma ett nytt system för statens bidrag till kommuner och landsting. Enligt direktiven skall kommittén utforma sina förslag så att kommunerna också framöver får förutsättningar att bedriva en likvärdig skolverksamhet. Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 30 oktober 1991.

Uppdraget

Den av riksdagen förordade kommittén bör snarast inleda sitt arbete, så att den kan följa vad som sker redan vid övergången från de nuvarande statsbidragssystemen till ett finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag till skolan och delar av vuxenutbildningen (grundvux och komvux).

Kommittén bör också studera följderna av de statsbidragsminskningar som gjorts beträffande hemspråksundervisningen och grundvux, särskilt vad avser eventuella omfördelningseffekter på kostnadsfördelningen mellan kommunerna och kommunernas möjligheter att genomföra motsvarande kostnadsminskningar i sin verksamhet.

Kommittén bör, i enlighet med vad utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande 1990/91:UbU16 Gymnasieskolan och vuxenutbildningen, vid uppföljningen av genomförandet av det nya sektorsbidraget för skola och vuxenutbildning också ta upp frågor som har att göra med gymnasiereformens finansiering. Kommittén bör enligt utskottets mening löpande hålla sig underrättad om huruvida rationaliseringskravet går att uppfylla. Om så inte är fallet, bör detta enligt utskottet redovisas för regeringen, som har att återkomma till riksdagen.

Kommittén, som bör vara verksam under minst tre år, bör samråda med berörda myndigheter och utredningar.

För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittér och särskilda utredare.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)jy-- med högst sju ledamöter med uppdrag att följa genomförandet av det nya statsbidragssystemet och gymnasiereformens finansiering,

att utse en av ledamöterna till ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Kommittén skall vara verksam åtminstone till och med budgetåret 1994/95.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)