Dir. 1992:78

Tilläggsdirektiv med uppdrag att utreda vissa frågor rörande miljöfarligt avfall m.m.

Dir 1992:78

Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-18

Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson anför.

Mitt förslag

Utredningen med uppdrag att utreda vissa frågor rörande miljöfarligt avfall m.m. (MFA-utredningen) får utarbeta ett förslag till ansvarsfördelning mellan kommuner och näringsliv för insamling, transport och slutligt omhändertagande av miljö farligt avfall i Sverige.

Utredningsarbetet bör inriktas på att ta fram förslag till reglering av hantering av miljöfarligt avfall beträffande destruktion och deponering, men även för återanvändning och återvinning.

Bakgrund

MFA-utredningen har till uppgift att belysa hur flödet av miljöfarligt avfall kan komma att utvecklas under 1990-talet vid olika för utsättningar, klarlägga olika möjligheter att ta hand om sådant avfall samt ange kostnadseffekterna av olika handlingslinjer vid upp komst och omhä ndertagande av avfallet.

Utredningen har lämnat ett betänkande (SOU 1992:45) Miljöfarligt avfall -- ansvar och riktlinjer.

Av betänkandet framgår bl.a. att en förutsättning för att få till stånd kunskapsuppbyggnad och utvecklingsverksamhet, och därmed säker och miljöriktig hantering av miljöfarligt avfall, är klart definierade ansvarsområden mellan kommuner och näringsliv. En stor del av utredningsarbetet har därför avsatts till att försöka fastställa hur ansvaret för insamling, transport och slutligt omhändertagande av miljöfarligt avfall bör fördelas mellan kommuner och näringsliv. Huvuddelen av dem som har deltagit i utredninge n vill sträva efter att öka näringslivets ansvar. Betänkandet är emellertid av principkaraktär och innehåller inte några konkreta lagförslag eller konsekvensanalyser.

Utredningen pekar i betänkandet på att frågor om terminologi för och klassificering av miljöfarligt avfall nyligen har aktualiserats genom ett avgörande i Högsta domstolen (dom 1991, mål nrB797/88). Enligt utredningen är innebörden av domen att restprodukter som för innehavaren representerar ett värde -- och som i det aktuella fallet avsetts bli föremål för återvinning -- inte kan definieras som avfall enligt renhållningslagen (1979:506). En konsekvens av domen blir enligt utredningen att det kan ifrågasättas om sådana restprodukter som går till återvinning och representerar ett värde, över huvud taget täcks av gällande föreskrifter om miljöfarligt avfall.

Utgångspunkten för det fortsatta utredningsarbetet bör vara att finna en sådan ansvarsfördelning för omhändertagandet av miljöfarligt avfall i Sverige s om leder till förbättrat miljöskydd och effektivare hushållning med naturresurser.

MFA-utredningen ges tilläggsdirektiv som innebär att utredningen skall ta fram förslag om en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan kommuner och näringsliv för insamling, transport och slutligt omhändertagande av miljöfarligt avfall. Utredningen bör härvidlag i första hand pröva förslag om utökat ansvar för näringslivet. Förslag bör innehålla tidsangivelse för ikraftträdande m.m.

För att insamling, transport och slutligt omhändertagande av miljöfarligt avfall i framtiden skall ske på ett tillfredsställande sätt ur allmän synpunkt måste, i samband med att ansvarsfördelningen övervägs, även berörd lagstiftning på avfallsområdet ses över och kompletteras med bl.a. förstärkt möjlighet till prövning och omprövning av avfallsfrågorna i ärenden enligt miljöskyddslagen (1969:3 87).

Det fortsatta utredningsarbetet bör inriktas på att ta fram förslag till reglering även av sådant miljöfarligt avfall som går till åter vinning.

Utredningen bör även klarlägga miljömyndigheternas möjligheter att i praktiken tillämpa prövningsreglerna samt utöva erforderlig miljötillsyn.

Utredningen bör redovisa vilka konsekvenser som förslagen medför för näringsliv, kommuner och berörda miljömyndigheter. Miljöeffekterna bör också redovisas.

Utredningens förslag bör vara så utformade att de står i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden. Förslagen bör också så långt som möjligt utformas så att samhällsekonomisk effektivitet uppnås.

Utredningen bör i sitt fortsatta arbete samråda med kommittén om översyn av miljöskyddslagstiftningen (ME 1989:04).

Utredningens förslag skall redovisas till regeringen senast den 31 december 1992.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen i anslutning till det tidigare lämnade utredningsuppdraget uppdrar åt M FA-utredningen (M1990:04)

att redovisa förslag till ansvarsfördelning mellan kommuner och näringsliv vad gäller insamling, transport och slutligt omhändertagande av miljöfarligt avfall i Sverige samt

att redovisa förslag till ändringar av lagstiftningen i anslutning till utredningsuppdraget.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Miljö- och naturresursdepartementet)