Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda möjligheterna och formerna för en begränsning av statens engagemang inom prov nings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom Statens provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP). Utredaren skall som underlag för utredningen redovisa den teknologiska infrastrukturen i EFTA- och EG-länderna inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och kvalitetssäkring samt analysera Sveriges behov av dessa tjänster.

Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.

Bakgrund

I Sverige har det varit vanligt att den provning och kontroll som staten anser nödvändig för säkerhet till liv, hälsa och egendom utförs av myndigheter eller enskilda organ på statens vägnar. En organisatorisk ram för sådan provning och kontroll finns sedan 1970-talet i riksprovplatssystemet, som innebär att det för särskilda kontrollom råden kan utses ett organ, riksprovplats, som har monopol på att på uppdrag av staten utföra provning inom detta område. Nuvarande bestämmelser om riksprovplatser finns i lagen (1989:164) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning och om mätning.

Sedan mitten av 1980-talet har de svenska systemen för provning och kontroll varit föremål för flera utredningar med syfte att anpassa våra egna system till de som växer fram i Europa. Inom EG finns sedan 1989 en sammanhängande policy för provning och certifiering (''The global approach to conformity assessment'', se prop. 1989/90:88, s. 122 f). Denna policy syftar till att uppnå ömsesidigt godtagande av provningar och certifieringar inom såväl det frivilliga som det obligatoriska området. Enligt EG:s principer bör systemet vara öppet för alla kompetenta organ, både offentliga och enskilda. En grundläggande regel är vidare att det skall vara tillräckligt att kontrollera en produkt i ett land för att vinna tillträde till hela EG-marknaden. En viktig utgångspunkt för EG-kommissionen var också att skapa ett kontrollsystem som bidrar till att främja kvalitetstänkandet i industrin.

Inom EG görs särskilda insatser för att stärka medlemsländernas kompetens inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och kvalitetssäkring. Sålunda är ''Community Bureau of Reference Programme in Applied Metrology and Chemical Analysis'' i det närmaste slutfört. I slutskedet medverkade också Sverige. För närvarande genomförs inom tredje ramprogrammet ''Research and Development Programme in the Field of Measurement and Testing''. EG har också påbörjat en inventering av tillgängliga resurser inom området. Avsikten är att kunna identifiera var ytterligare resurser måste byggas upp hos medlemsländerna för att en tillräckligt hög nivå inom området skall kunna säkerställas.

I det europeiska arbetet med att harmonisera tekniska regler har standarder fått en central roll. En stor del av standarderna avser metoder för provning och kontroll. Planerna inom standardiseringsorganen visar på en tilltagande aktivitet inom området. Detta föranleds inte bara av EG:s direktiv utan även av allmänhetens krav och industrins önskemål. Möjligheten att påverka finns i kommittéer och arbetsgrupper, och där är tillgången till svensk expertis viktig. För att kunna påverka utvecklingen måste dessutom i många fall insatser göras i ett kunskapsbyggande samarbete (''prenormative research'') som föregår standardiseringen. EG har flera organ och program för sådana aktiviteter. En avgörande förutsättning för detta deltagande och för en nära förestående standardrevidering är den forskning och utveckling (FoU) och den erfarenhet som byggts upp inom teknisk utvärdering, provning och mätteknik.

En departementspromemoria (Ds 1991:86) om införande av EES-rätt inom området provning och kontroll är nu föremål för remissbehandling. Promemorian redovisar gemensamma lösningar på vissa sektorsövergripande frågor. Detta gäller framför allt införande av den infrastruktur av anmälda organ för bedömning av den överensstämmelse som EG-systemet förutsätter samt allmänna bestämmelser om EG-märkning. Samtidigt föreslås att det svenska riksprovplatssystemet som skiljer sig på väsentliga punkter från det system som nu är under framväxt i Europa successivt skall avvecklas. Genom lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning m.m. har Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) givits uppgiften att som nationellt ackrediteringsorgan för laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan sköta insyn och tillsyn av dessa organ utifrån tillämpliga europastandarder.

Den beskrivna europeiska utvecklingen mot öppna system och möjlighet för alla kompetenta organ att agera på marknaden stämmer väl överens med regeringens ambition att förvandla tidigare statliga monopolsektorer till konkurrensutsatta verksamheter. Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning om avmonopolisering av bilprovningen (dir. 1992:2). I proposititionen (1991/92:69) om privatisering av statligt ägda företag, m.m. finns statliga bolag inom provning och certifiering förtecknade för att dessa skall kunna bli föremål för försäljning. Detta gäller SEMKO AB, AB Svensk Anläggningsprovning och AB Svensk Bilprovning.

Regeringen har därmed anledning att ompröva sitt engagemang i Statens provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP) och då framför allt i de delar av myndigheterna som arbetar på en konkurrensutsatt marknad.

I samband med ett EES-avtal och ett EG-medlemskap ställs dock särskilda krav, dels när det gäller en tillräckligt hög nivå och mognadsgrad på den teknologiska infrastruktur som behövs för provning och certifiering, och dels möjligheterna att föra fram och få gehör för svenska krav vid utarbetandet av olika dokument inom EG bl.a. direktiv och standarder.

Verksamheten inom SP

Statens provningsanstalt är landets centrala institution för teknisk utvärdering, provning och mätteknik samt därmed förenad rådgivning, forskning och utveckling. SP utför undersökningar, provningar och tekniska utvärderingar av material, konstruktioner, system och därmed förenad verksamhet. SP fullgör uppgifter som riksprovplats och riksmätplats. Riksprovplatsverksamheten omfattar tjugo kontrollområden och utgör ca 9% av verksamheten. SP bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde och lämnar experthjälp och råd till myndigheter och utredningar samt i nationellt och internationellt standardiseringsarbete. Totalt omfattar SP:s verksamhet ca 515 personer (ca 470 personår).

Verksamheten finansieras av intäkter från uppdragsverksamhet åt näringsliv och förvaltning, forskningsrådsmedel för forsknings- och utvecklingsprojekt och anslag över statsbudgeten. SP omsatte under verksamhetsåret 1990/91 233 miljoner kronor.

Verksamheten inom SMP

Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova maskiner, fordon och redskap inom entreprenadmaskinverksamheten, jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och för vården av grönytor. Provning av entreprenadmaskiner utgör huvuddelen av omsättningen som budgetåret 1990/91 var 31 miljoner kronor. Antalet anställda är 73 personer. SMP är riksprovplats för tre kontrollområden och utför annan obligatorisk kontroll enligt lagen om kontroll genom teknisk provning och om mätning inom sitt verksamhetsområde. SMP utför också uppdragsprovning på begäran av företag, myndigheter eller enskilda samt lämnar råd och upplysningar inom sitt verksamhetsområde.

Verksamheten finansieras av uppdragsintäkter samt anslag över statsbudgeten.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda vilka möjligheter och former som finns för att begränsa statens engagemang i SP och SMP inom provnings- och mätteknik samt anknytande verksamheter.

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Utredaren bör ha följande uppgifter:

• På en övergripande nivå kartlägga och analysera statens och andra aktörers roller och strategier inom områdena teknisk utvärdering, provning och kontroll och därmed sammanhängande FoU-stöd i ett antal EFTA- och EG-länder. I detta sammanhang bör redovisas vilka resurser länderna har för att genomföra marknadskontrollen av olika tekniska produkter.
• Beskriva den svenska situationen och resurserna i huvuddrag inom provning och kontroll.
• Analysera den nationella efterfrågan av tjänster inom teknisk utvärdering, provnings- och mätteknik samt kvalitetssäkring med särskild inriktning på de områden där SP och SMP är verksamma. I sitt arbete bör utredaren beakta de små och medelstora företagens särskilda behov vad avser tillgång till opartisk provningskompetens, service, enkla regler osv.
• Kartlägga och analysera omfattningen och fördelningen mellan olika teknikområden av det statliga stödet till FoU med anknytning till teknisk utvärdering, provnings- och mätteknik samt kvalitetssäkring. I detta sammanhang bör även redovisas om FoU-verksamheter inom SP och SMP kan samordnas med andra forskningsinstitutioner.
• Mot bakgrund av behovet av ökat näringslivsengagemang och begränsning av det statliga engagemanget föreslå lämpliga organisatoriska lösningar och huvudmannaskap/ägande för de verksamheter som bedrivs inom SP och SMP och därvid lämna förslag om privatisering och belysa konsekvenserna därav.

I sitt arbete bör utredaren eftersträva en bred samverkan med berörda myndigheter och organisationer samt näringslivet.

Utredaren bör beakta det utredningsarbete om konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna som på regeringens uppdrag genomförs av riksrevisionsverket.

För utredaren gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning samt direktiven (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekten.

Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för Jordbruksdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéeförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utreda begränsning av statens engagemang i de verksamheter av karaktären mätning, provning, kontroll, utvärdering m.m. som bedrivs vid SP och SMP,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Näringsdepartementet)