Dir. 1992:85

Nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor

Dir. 1992:85

Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-20.

Chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att dels utveckla det nya resurstilldelningssystem för universitet och högskolor som föreslagits i prop. 1992/93:1 om universitet och högskolor - frihet för kvalitet, dels följa införandet av detta.

Arbetet bör inledas omgående och tills vidare bedrivas under förutsättning av riksdagens godkännande av vad som i propositionen föreslagits i denna del.

Uppdraget

De riktlinjer för ett nytt resurstilldelningssystem som regeringen nu underställt riksdagen för godkännande omfattar såvitt avser den grundläggande högskoleutbildningen följande huvuddrag

1. Inför varje treårsperiod bör för varje univer?sitet och högskola utformas ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten.

De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i prestationstermer i form av ett visst antal helårsprestationer, eventuellt i kombination med antal examinerade.

Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras beroende av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts.

2. Huvuddelen av resurserna tilldelas varje universitet och högskola med en per capitatilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget.

3. En del av anslaget skall fördelas på grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.

4. Studenternas val av utbildning och högskola skall påverka resurstilldelningen genom att det till varje student knyts ett belopp som tilldelas det universitet eller den högskola som studenten valt.

Såvitt gäller forskning och forskarutbildning innebär propositionen att resurser skall tilldelas de universitet och högskolor som har fast organisation för forskning och forskarutbildning inom ramen för ett samlat anslag, fakultetsanslag. Detta skall redovisas på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som skall finnas.

En mer utförlig beskrivning av riktlinjerna samt bakgrund återfinns i bilaga.

Kommittén skall med utgångspunkt i de i propositionen angivna riktlinjerna utforma förslag till hur dessa närmare skall tillämpas.

Därvid skall kommittén särskilt beakta följande:

1. Utbildningsuppdragens utformning.

Tekniken för den prestationsrelaterade resurstilldelningen bör fastställas. Därvid bör bl.a. beaktas det tidsmässiga sambandet mellan budget år och periodisering av statens ersättning för fullgjort uppdrag och hur universitetens och högskolornas behov av medel i förskott skall tillgodoses.

Relationen mellan begreppen helårsprestation och utnyttjade årsstudieplatser bör diskuteras.

De s.k. småämnenas ställning bör belysas.

2. Utformningen av systemen för säkring av kvaliteten och valet av kvalitetsindikatorer.

I denna del bör utvärderingssekretariatet medverka.

3. Utformningen av den studentanknutna "rörliga" resursen.

4. Analys av hur resurstilldelningen till forskning och forskarutbildning till någon del skall kunna relateras till prestationsmått.

I fråga om anslagsstrukturen bör ånyo aktualiseras en mer gemensam an? slagsform för den grundläggande högre utbildningen och forskningen.

De omfattande förändringar av systemet för tilldelning av resurser för universitet och högskolor som föreslås av regeringen kommer att kräva väsentliga insatser för introduktion genom utbildning och information. Till sin huvuddel måste självfallet detta ske genom universitetens och högskolornas egen försorg. Vissa insatser torde dock behöva initieras och stödjas på nationell nivå. Särskilt gäller det de inslag i reformen som skall utvecklas efterhand inom ramen för detta uppdrag. Av det skälet bör uppdraget även omfatta initiativ till erforderliga introduktionsinsatser på nationell nivå. Denna del av uppdraget bör genomföras i samarbete med Verket för högskoleservice.

Det nya resurstilldelningssystemet skall införas stegvis, med beaktande av de efterhand vunna erfarenheterna. Det ankommer på kommittén att noga följa genomförandet och att vid behov föreslå justeringar.

Ramar för kommitténs arbete

För kommitténs arbete gäller kommittédirektiven (dir. 1984:5 samt dir 1992:50) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning respektive redovisning av regionalpolitiska konsekvenser.

Kommittén skall samråda med Arbetsgruppen (U 1992:E) för jämställdhet i högre utbildning och forskning.

För den första fasen i kommitténs arbete - att utforma ett nytt resurstilldelningssystem - gäller att kommittén skall redovisa sina förslag så att de tidsmässigt anpassas till regeringskansliets budgetarbete inför budgetperiden 1993/94 - 1995/96.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar utbildningsministern

att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst nio ledamöter med uppdrag att utforma ett nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor samt att delta i införandet av det nya systemet,

att utse en av ledamöterna till ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

BILAGA

I proposition 1992/93:1 om universitet och högskolor - frihet för kvalitet föreslås långtgående förändringar i nuvarande regelverk för universitet och högskolor. Den grundläggande ambitionen bakom förslaget är att skapa frihet för dessa att besluta om innehåll i och institutionella ramar för verksamheten. Detta innebär att statsmakterna överger den direkta styrning av landets institutioner för högre utbildning och forskning som tillämpats under lång tid och överlämnar ansvaret för mycket stora resurser och för utvecklingen av en väsentlig del av infrastrukturen i landet till universiteten och högskolorna.

I departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria universitet och högskolor anfördes att en ordning med väsentligt ökad självständighet för universitet och högskolor måste innefatta kraftfulla incitament för kvalitet och effektivitet i resursutnyttjandet. Det finns därför ett antal grundläggande krav som måste uppfyllas av ett nytt anslagssystem. Dessa krav var enligt promemorian följande:

* Det bör tillgodose statsmakternas behov av ett instrument för resursal lokering till de huvudsakliga verksamheterna, dvs. grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning.

* Det bör i princip vara neutralt i förhållande till resursslag i verksamheten.

* Det bör innefatta incitament till konkurrens och fortlöpande utveckling av verksamhetens kvalitet.

* Det bör vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisation underlätta en samlad planering för forskning och utbildning.

* Det bör möjliggöra en uppföljning och utvärdering av resultatet i verksamheten.

Vidare anges i propositionen att följande principer för ett nytt anslags system för universiteten och högskolorna bör gälla.

1. Varje universitet och högskola skall erhålla resurser för den grundläggande utbildningen inom ramen för ett samlat anslag. Vid beräkningen av detta kommer regeringen att tillämpa vissa kända beräkningsgrunder som utgår från en bedömning av kostnaderna för olika typer av utbildning. Respektive styrelse är dock inte bunden av dessa beräkningsgrunder, utan skall göra en egen bedömning av hur utbildningen bäst organiseras och genomförs.

2. De universitet och högskolor som har fast organisation för forskning och forskarutbildning skall erhålla resurser för denna inom ramen för ett samlat anslag, fakultetsanslaget. Detta anslag kommer att anvisas med uppdelning på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som skall finnas.

För att öka möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov och förutsättningar bör bestämmelserna för fakultetsanslaget utformas så att berörda högskolestyrelser under treårsperioderna har möjlighet att göra vissa begränsade omfördelningar mellan fakultetsområdena.

3. Den nya studieorganisationen med större frihet för den enskilde studenten när det gäller studiernas uppläggning kommer att leda till att de mer detaljerade besluten om antalet platser för olika kurser och utbildningsprogram fattas av universitet och högskolor själva. Statsmakternas ställningsta? ganden till dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen bör därför i allmänhet vara mycket mer övergripande än dagens detaljerade beslut om planeringsramar. Dessutom bör de vara mer inriktade på presterade resultat än på antalet nybörjarplatser.

4. Inför varje treårsperiod bör varje universitet och högskola få ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten.

De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i prestationstermer i form av ett visst antal helårsprestationer, eventuellt i kombination med antal examinerade. Hur detaljerat detta skall göras måste kunna variera. Pre ciseringen av utbildningsuppdraget bör kunna stan?na vid utbildningsområden, vilka i princip motsvarar fakultetsområden med tilllägg av lärarutbild ning och konstnärlig utbildning.

Härutöver bör minimiantalet examinerade anges för sådana examina där stat smakterna har anledning att förvissa sig om ett tillräckligt antal examinerade vid vissa tidpunkter.

I utbildningsuppdraget bör också ingå krav på universitetet eller högskolan att utveckla system försäkring av kvaliteten. 5. Huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola med en per capita tilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget. Resursberäkningen för olika utbildningsområden bör utgå från kända och enhetliga principer. Så snart studieresultaten föreligger från en viss tidsperiod skall en avräkning göras.

Utbildningsuppdraget anger statens krav vad gäller helårsprestationer inom olika utbildningsområden och ett visst antal examina på respektive universitet och högskola. Staten betalar för fullgjort uppdrag. Det står varje universitet och högskola fritt att anta studenter utöver uppdraget.

6. Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras di?rekt beroende av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts.

7. En del av anslaget till grundutbildning bör fördelas på grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.

8. "En rörlig resurs" som varje student för med sig till universitetet eller högskolan skulle kunna komplettera dessa former för resurstilldelning.

Avslutningsvis anges i propositionen att det nya systemet bör införas stegvis, med beaktande av de efterhand vunna erfarenheterna. Om det inom ramen för denna process visar sig att väsentliga delar av det föreslagna syste?met inte kan genomföras i praktiken, kommer en återgång till huvuddragen i nuva? rande ordning att behöva aktualiseras.