Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-28

Chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår, efter samråd med statsrådet Dinkelspiel, att en kommitté tillkallas med uppdrag att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige av olika former för deltagande i den västeuropeiska integrationen.

Bakgrund

De europeiska gemenskapernas (EG) tillkomst och utveckling är en av de mest genomgripande förändringarna i vår omvärld under de senaste decennierna. EG:s utveckling påverkar den svenska samhällsekonomin på en rad olika områden.

Den 1 juli 1991 överlämnade den dåvarande regeringen Sveriges ansökan om medlemskap till den holländske utrikesministern, som företrädde EG:s ordförandeland. Förhandlingarna om ett svenskt med-lemskap inleds i februari 1993.

Avsikten är att medborgarna skall ges tillfälle att ta ställning till förhandlingsresultatet i en folkomröstning 1994. Det är därför av stor betydelse att EG-medlemskapets innebörd belyses så allsidigt och så grundligt som möjligt före folkomröstningen.

I detta arbete spelar de politiska partierna, folkrörelserna, andra organisationer, massmedia, företag och många enskilda en viktig roll. Genom delegationen för Europainformation stöder staten folkrörelsernas och det övriga organisationslivets upplysningsverksamhet. Inom rege- ringskansliet har ett särskilt sekretariat upprättats för information om Sverige och den europeiska integrationen.

Det finns emellertid också ett behov av att med stöd av tillgängliga resurser inom forskningen och förvaltningen sakkunnigt analysera många av de frågor som rests i diskussionen om Sverige och de europeiska integrationssträvandena. Det är väsentligt att granska konsekvenserna såväl av ett svenskt medlemskap som av att Sverige skulle välja att stå utanför EG/EU. Det är angeläget att så långt möjligt skapa en gemensam kunskapsgrund i debatten. Det kan i en del frågor leda till slutsatsen att entydig bedömning är svår att göra, och att därför värderingar måste spela en större roll för ställningstagandet. Oavsett inställningen i huvudfrågan bör det vara ett allmänt intresse att en sådan genomgång kommer till stånd.

En kommitté bör därför tillkallas med uppgift att utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige av olika former för deltagande i den västeuropeiska integrationen.

Regeringen avser också att - på föredragning av cheferna för Utrikesdepartementet, Socialdepartementet resp. Miljö- och Naturresursdepartementet samt Europaministern - fatta beslut om genomförandet av konsekvensanalyser såvitt avser utrikes- och säkerhetspolitiken, välfärd och jämställdhet, miljön samt överlåtelse av beslutsbefogenheter och tillämpning av subsidiaritetsprincipen, den s.k. närhetsprincipen. Ytterligare konsekvensutredningar kan komma att beslutas om senare. De olika konsekvensutredningarna bör samarbeta om uppläggning av arbetet.

Uppdraget

I första hand bör konsekvensanalysen inriktas på integrationens inverkan på den svenska samhällsekonomin.

Kommittén har stor frihet att välja vilka frågor som den anser att det är mest väsentligt att behandla. Det är angeläget att den belyser vilka konsekvenser ett EG/EU-medlemskap - eller ett beslut att stå utanför EG/EU - kan få för samhällsekonomin i vid bemärkelse. Det gäller inte bara den ekonomiska tillväxten, arbetsmarknadspolitiken och sysselsättningen, utan även de samhällsekonomiska aspekterna på konsekvenserna för t.ex. beskattningen, konsumenterna och den regionala utvecklingen. Samspelet med samhällsekonomin bör även belysas när det gäller den sociala välfärden, miljön och jämställdheten. Härvid bör samråd ske med de kommittéer som analyserar följderna av den västeuropeiska integrationen för utvecklingen på dessa områden.

Kommitténs analys bör inte begränsa sig till de former för svenskt deltagande i integrationen som är tänkbara under de närmaste åren, utan även omfatta följderna av medlemskap respektive icke-medlemskap i ett längre perspektiv.

Kommittén bör belysa frågor som den finner relevanta i EG-debatten. Även områden som inte formellt påverkas av EG-medlemskap eller ej kan behandlas om de spelar en roll i den offentliga debatten. Innebörden i detta är att kommittén inte behöver strikt begränsa sig till de områden där EG-frågan påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen.

Ett underlag för kommitténs arbete återfinns i de analyser som gjorts inom ramen för Långtidsutredningens arbete (SOU 1992:19 med bilagor), i de redovisningar av det västeuropeiska integrationsarbetet som fortlöpande utarbetats av Utrikesdepartementets handelsavdelning, i de handelspolitiska analyser som utarbetats i Kommerskollegium, samt i promemoriorna om konsekvenserna av ett EG-medlemskap på skatteområdet (Sverige, Europa och skatterna) och på det monetära området (Ds 1992:116), samt i den s.k. Lindbeck-kommissionens rapport. Vidare bör kommittén ta del av relevanta utländska studier, bl.a. EG-kommissionens yttrande om Sverige, EG-kommissionens analys av den inre marknadens effekter (den s.k. Cecchini-rapporten) och förslaget om en valutaunion (One Market, One Money), CEPR-studien om EG-utvidgningens ekonomiska konsekvenser, EFTA-sekretariatets integrationsanalyser m.m.

Regeringen avser att besluta att till det samlade utredningsarbetet knyta en parlamentariskt sammansatt referensgrupp med företrädare för politiska partier med uppgift att följa utredningsarbetet.

Kommittén bör lämna referensgruppen fortlöpande information om kommitténs arbete samt inhämta gruppen synpunkter på vilka problem som särskilt bör bli föremål för kommitténs analys.

Resultatet av kommitténs arbete skall redovisas i ett huvudbetänkande som bör föreligga senast den 1 november 1993. Kommittén får initiera och på förhand publicera delbetänkanden för att särskilt belysa olika delproblem inom området.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Finansdepartementet

att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst tio ledamöter för att bedöma hur olika former för svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationen kan påverka Sveriges samhällsekonomiska utveckling i olika avseenden,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Finansdepartementet)