Beslut vid regeringssammanträde 1993-04-29

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att 1992 års företagsskatteutredning (Fi 1992:11) genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att göra en översyn av vissa inkomstskattefrågor i samband med omstruktureringar. Utredningen skall i första steg lägga fram förslag som innebär en anpassning av svenska beskattningsregler till det EG-direktiv som behandlar skattemässiga regler för fusion och vissa andra företagsombildningar samt det EG-direktiv som behandlar utdelning från dotterbolag till moderbolag

Bakgrund

En av de frågor som regeringen prioriterar är att så långt som möjligt minska de skadliga effekterna av företagsbeskattningen. Av det skälet har en strävan varit att få fram ett underlag för att kunna ta ställning till vissa kvarstående frågor från skattereformen. Den viktigaste frågan är beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag. Ett förslag till nya beskattningsregler finns i betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100).

I maj 1992 beslutade regeringen att en utredning, 1992 års företagsskatteutredning, skulle få i uppdrag att dels föreslå förändringa gällande företagsbeskattning i syfte att skapa bättre förutsättningar för att kunna genomföra förslagen i SOU 1991:100, dels överväga vissa andra kvarstående frågor (dir. 1992:61). En ytterligare uppgift var att lämna förslag till lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktie-bolagens inkomster. Vissa kompletteringar av uppdraget i delen gjordes i tilläggsdirektiv samma höst (dir. 1992:94).

Resultatet av utredningens arbete utom vad avser den sistnämnda frågan redovisades i betänkandet Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, Del 1 (SOU 1992:67).

Avsikten är att det under hösten skall läggas fram en proposition till riksdagen om ändringar i företagsbeskattningen på grundval av de nämnda betänkandena (jfr prop. 1992/93:150, bil. 1 s. 43). Med det syftet redovisas inom kort en departementspromemoria från Finansdepartementet i vilken förslagen i betänkandena arbetats samman. I anslutning härtill kommer 1992 års företagsskatteutredning att redovisa sitt arbete om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen.

När arbetet med frågorna som rör systemets struktur avslutats finns det anledning att gå vidare med vissa särskilda frågor.

En sådan fråga är vad som sammanfattningsvis kan benämnas omstrukturering av företag. Det kan vara fråga om en omorganisation inom e bestående koncern, ett samgående mellan tidigare fristående företag, en uppdelning av ett företag på mindre enheter eller byte av företagsform. Ett viktigt led i en omstrukturering är många gånger att något av de berörda företagen överlåter hela eller del av sin verksamhet.

För många av de olika fallen av omstruktureringar har beskatt-ningsregler saknats. En mera heltäckande reglering fanns tidigare enda för vissa former av fusion. I övrigt behandlades omstruktureringar skattemässigt huvudsakligen enligt regler som utbildats i praxis. Efter hand har särskilda lagstiftningsingripanden gjorts. De har som regel haft karaktären av lösningar för begränsade fall och har inte skett mot bakgrund av några mer övergripande överväganden.

I skattereformen gjordes enstaka ingrepp för att lösa särskilda problem som uppmärksammades under arbetets gång. Frågan om beskattningen vid omstruktureringar fick emellertid inte någon allsidig belysning i det arbetet. En ändring som genomfördes i skattereformen var att en uttrycklig regel om uttagsbeskattning infördes (punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, 1928:370). En möjlighet att underlåta uttagsbeskattning öppnades om särskilda skäl talar mot uttagsbeskattning.

Under senare tid har från företagens sida framförts att osäkerheten om innehållet i gällande rätt ökat till en nivå som inte är acceptabel. Det hänvisas till att Regeringsrättens praxis i vissa avseenden förändrats i skärpande riktning och att vissa domar medfört osäkerhet om värdet av praxis beträffande angränsande frågor. Man pekar på att den förändring i företagsbeskattningens struktur som skattereformen medfört aktualiserat nya frågor. I den skatterättsliga debatten förs också fram krav på en översyn.

En utredning av den skattemässiga behandlingen av omstruktureringar aktualiseras även av Sveriges ansökan om medlemsskap i EG. På före-tagsbeskattningens område finns två direktiv med anknytning till aktuella frågan. Det ena direktivet (fusionsdirektivet) behandlar gemensamma skatteregler vid gränsöverskridande fusioner och vissa omstruktureringar (90/434/EEG). Det andra (moder- dotterbolagsdirek-tivet) behandlar beskattning av moder- och dotterbolag (90/435/E de stater som nu är medlemmar i EG gäller i princip att direktiven skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1992.

Fusionsdirektivet utgår från att vissa företagsombildningar skall kunna genomföras utan att det uppkommer några omedelbara skattekonsekven-ser. Det gäller ombildning som sker genom fusion, delning, överföring av tillgångar eller byte av aktier. Vart och ett av dessa begrepp definieras i direktivet. Direktivet innehåller också bestämmelser som innebär att en omstrukturering inte skall medföra någon minskning av beskattningsunderlaget i det land där det överlåtande bolaget är beläget.

Moder- dotterbolagsdirektivet syftar till att hindra diskriminering på skatteområdet av företag (koncerner) som driver verksamhet i flera länder. Normalt beskattas inte utdelning från ett dotterbolag till ett moderbolag i samma land. Direktivet föreskriver att motsvarande skattebefrielse skall föreligga för utdelningar från dotterbolag i ett EG-land till ett moderbolag i ett annat EG-land.

En anpassning av de svenska beskattningsreglerna till direktiven kräver relativt omfattande ändringar i gällande lagstiftning.

Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att 1992 års företagsskatteutredning får i uppdrag att göra en översyn av beskattningen vi omstruktureringar.

Översynen bör göras med den principiella utgångspunkten att skatte-reglerna inte bör motverka önskvärda omstruktureringar av företag förutsättning är att omstruktureringen inte ger upphov till någon obehörig skatteförmån. Uppdraget bör omfatta både företagens och delägarnas beskattning.

Arbetet bör bedrivas med inriktning på att uppdraget skall redovisas före utgången av år 1995.

Siktet är inställt på att Sverige skall bli fullvärdig medlem av EG från och med år 1995. Ett förslag till anpassning till EG:s direktiv bör därför tas fram först. Med hänsyn till tidsaspekten torde detta förslag få baseras på gällande rätt i grundläggande hänseenden. Reglerna kan därmed få en provisorisk karaktär och de kan därför behöva revideras i den avslutande etappen av utredningens arbete.

Utredningen bör beakta den anpassning av aktiebolagslagen till regelverket inom EG som föreslagits av Aktiebolagskommittén (Ju 1990: delbetänkandet Aktiebolagslagen och EG (SOU 1992:83). Förslaget -som omfattar bl.a. EG-anpassade regler för fusion mellan svenska aktiebolag - har remissbehandlats och bereds nu i Justitiedepartementet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar det uppdrag som tidigare lämnats till 1992 års företagsskattekommitté i enlighet med vad jag nu har anfört.