Dir. 1994:18
Tilläggsdirektiv till Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) avseende kollek tivtrafikens konkurrenskraft samt sektorsspecifika miljömål och ansvarsfrågor
- --
Dir. 1994:18
Sammanfattning av uppdraget
Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) skall
- utreda förutsättningarna för samt lämna förslag om hur kollektivtrafikens konkurrenskraft kan stärkas,
- utreda för- och nackdelar med sektorsspecifika miljömål för transportområdet samt lämna förslag till tidsmässigt anpassade miljömål för olika trafikslag för arbetet både på kort och lång sikt,
- utreda och lämna förslag till åtgärder som syftar till att klarlägga ansvar och befogenheter mellan myndigheterna i frågor som rör detta område.
Bakgrund
Utredningen om att begränsa utsläppen av koldioxid m.m. från trafiken, som antagit namnet Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01), har till uppgift att lämna ett samlat förslag till åtgärder, som kan reducera utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från alla trafikslag. Förutsättningarna för att införa miljözoner i vissa tätorter skall utredas.
Kommittén skall lämna sitt förslag senast den 1 juni 1994.
Regeringens motiv för att tillsätta utredningen framgår av direktiven (dir. 1993:40).
Regeringen har i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 7 s. 145-156) redovisat behoven av att bredda utredningsarbetet. Regeringen anser att tre frågor kräver ytterligare genomlysning.
Den första frågan rör kollektivtrafiken. Det kollektiva resandet i Sverige är i dag på tillbakagång. Den expansion av resandet som skedde på 1980-talet har upphört. Framför allt har den lokala trafiken (stadstrafiken) stagnerat, däribland resorna till och från arbetet. Resandet med kollektiva färdmedel har sjunkit flera år i rad. Kollektivtrafiken i Stockholms län bibehåller fortfarande sin ställning med väsentligt högre reseandel än i övriga Sverige, men även här har resandet minskat.
Detta inger enligt regeringens bedömning oro, då det på längre sikt försvårar möjligheterna att nå hittills fastlagda etappvisa miljömål inom transportsektorn.
Den andra frågan berör transportsektorns miljömål. De svenska miljömålen är i dag endast fastställda som nationella miljömål. För transportsektorn fattade riksdagen i enlighet med regeringens proposition En god livsmiljö (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) beslut om att införa sektorsansvar för miljöarbetet.
Regeringen har i flera beslut gett ansvariga myndigheter uppgiften att utforma detta sektorsansvar samt lämna årliga miljörapporter. Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket lämnar numera årligen miljörapporter till regeringen.
Hittills har rapporteringen byggt på att nationella miljömål även är miljömål för transportsektorn. Formellt har dock riksdagen i sitt beslut angett att transportsektorn allmänt sett skall bidra till att de nationella miljömålen uppnås. De nationella miljömålen är samtidigt kortsiktiga och medger inte långsiktig planering.
Oklarheten om vilka miljömål som på kort och inte minst på lång sikt skall gälla för transportsektorn bör nu undanröjas. Utredningen skall därvid utgå från de av riksdagen uppställda miljömålen.
Den tredje frågan handlar om ansvar och befogenheter. Trafikverken, Statens naturvårdsverk, Riksrevisionsverket samt andra berörda myndigheter har till regeringen redovisat att ansvar och befogenheter inom transportsektorn när det gäller miljöarbetet är oklara.
Myndigheternas instruktioner är inte heltäckande och inte heller samordnade.
Statens naturvårdsverk har i sitt s.k. Aktionsprogram Miljö -93 redovisat vilka myndigheter som har delansvar för trafikens miljöarbete. Dessutom har Boverket en särskild roll i trafiksektorns miljöarbete bl.a. i enlighet med sitt regleringsbrev för budgetåret 1993/94. Sammanlagt är ett tiotal myndigheter direkt involverade. Därtill kan läggas kommuner och länsstyrelser.
Regeringen bemyndigade den 7 april 1993 chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till sådana organisationsförändringar som behövs med anledning av förslaget till en miljöbalk (dir. 1993:43). Utredningen har antagit namnet Miljöorganisationsutredningen (M 1993:04).
Regeringen har i januari 1994 i anslutning till det nämnda utredningsarbetet även gett Statskontoret i uppdrag att göra en översiktlig kartläggning och analys av sektorsmyndigheterna och sektorsprincipen inom miljöområdet. Redovisningen skall ske senast den 14 mars 1994.
Uppdraget
Trafik- och klimatkommittén ges tilläggsdirektiv, som innebär att kommittén - utöver redan fastställda direktiv - skall lämna ett samlat förslag till åtgärder som syftar till att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft.
Kommittén skall i denna del av sitt tilläggsuppdrag höra företrädare för den nationella, regionala och lokala kollektivtrafiken i Sverige.
Kommittén skall utreda för- och nackdelar med sektorsspecifika miljömål för transportområdet samt lämna förslag till tidsmässigt anpassade miljömål för olika trafikslag för arbetet på både kort och lång sikt.
Kommittén skall föreslå åtgärder i syfte att klarlägga ansvar och befogenheter mellan myndigheterna i frågor som rör miljöarbetet inom transportsektorn. Kommittén bör samråda med Miljöorganisationsutredningen (M 1993:04). Arbetet bör ske i samråd med berörda myndigheter. Kommittén bör särskilt beakta regeringsbeslutet från den 27 februari 1992 om trafikverkens årliga miljörapporter inkl. bilagor.
Kommittén skall enligt direktiven (dir.1993:40) redovisa sitt samlade förslag senast den 1 juni 1994.
De uppgifter kommittén ges genom tilläggsdirektiven, skall redovisas senast den 31 maj 1995. En delrapport skall lämnas senast den 1 februari 1995 avseende förslag till sektorsspecifika miljömål.
Det står samtidigt kommittén fritt att fördjupa sitt utredningsarbete och i redovisningen den 31 maj 1995 lämna kompletterande förslag i de delar som anges i direktiven (dir.1993:40).