Dir. 1994:51

Vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald

Dir. 1994:51

Beslut vid regeringssammanträde 1994-06-02

Sammanfattning av uppdraget

En vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald skall tillkallas. Kommittén skall ha till uppgift att förbereda Sveriges deltagande i konventionen om biologisk mångfald, särskilt i det underorgan till partskonferensen som upprättats för vetenskaplig, teknisk och teknologisk rådgivning samt att vara rådgivande organ åt regeringen i vetenskapliga frågor rörande biologisk mångfald. Kommittén skall i denna roll följa såväl den nationella som den internationella utvecklingen inom de forsknings-områden som är relevanta för biologisk mångfald. Kommittén bör ha vissa utredande och rapporterande uppgifter.

Bakgrund

Konventionen om biologisk mångfald förhandlades fram inom ramen för FN:s miljöprogram, UNEP, och antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Riksdagen har godkänt konventionen (prop. 1992/93:227, bet. 1993/94:JoU4, rskr. 1993/94:27). Konventionen trädde i kraft för Sveriges del den 6 mars 1994. Konventionens mål är att bevara den biologiska mångfalden, att hållbart nyttja dess beståndsdelar samt att rättvist fördela den nytta som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser. Målen skall uppnås genom nationellt handlande av konventions-parterna inom ramen för internationellt samarbete. I konventionen finns bestämmelser som anger riktlinjer för det nationella handlandet och det internationella samarbetet. Konventionen innehåller också bestämmelser vars syfte är att främja forskning kring bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

Genom konventionen har ett särskilt organ för vetenskaplig, teknisk och teknologisk rådgivning upprättats för att bistå konventionens parts- konferens. Organet skall ha en sammansättning som representerar olika fackinriktningar och vara öppet för deltagande från alla parter till konventionen.

I regeringens proposition (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87) Strategi för biologisk mångfald aviseras att en särskild nationell (=svensk) vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald skall inrättas. Enligt propositionen skall kommittén förbereda Sveriges agerande och utgöra ett stöd för den svenska representationen i konventionens vetenskapliga kommitté. Den svenska kommittén skall kunna ta initiativ till egna utredningar och lägga fram förslag till angelägna forskningsinsatser vad gäller internationellt forskningssamarbete. Vidare sägs att kommittén inledningsvis bör ges ett treårigt mandat och därefter utvärderas mot bakgrund av hur konventionen utvecklas.

Forskning kring biologisk mångfald berör stora delar av samhället. I stort sett all mänsklig verksamhet påverkar och samverkar med, direkt eller indirekt, de ekologiska systemen med dess djur- och växtarter. De forskningsinsatser som bedöms särskilt angelägna berör såväl grundforskning kring de ekologiska systemens funktioner och enskilda arters levnadskrav som forskning och utveckling av metoder för att på ett hållbart sätt utnyttja ekosystemen och dess beståndsdelar. Miljöekonomisk forskning intar en central position i arbetet med bevarande av den biologiska mångfalden. Den grundläggande betydelse som den biologiska mångfalden och de ekologiska systemen har för samhället innebär att tvärvetenskapliga insatser ofta är påkallade för att belysa problemen.

I Sverige bedrivs forskning med relevans för biologisk mångfald både inom universitet och högskolor och genom särskilda insatser av bl.a. Naturvårdsverket. Sveriges lantbruksuniversitet ägnar sig åt forskning kring hållbart nyttjande av biologiska resurser inom jord- och skogsbruket. Ett särskilt centrum för forskning om biologisk mångfald är under uppbyggnad vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala i samarbete med Uppsala universitet. Syftet med centrumbildningen är att bilda ett nätverk öppet för alla berörda institutioner i Sverige. Man skall bl.a. bedriva forskning, samordna och planera forskning och underlätta kunskapsutbyte. Genom interdisciplinär samverkan avses övergripande handlingsprogram och problemlösningar i ett samhällsperspektiv kunna presenteras.

Mot bakgrund av ovanstående skall en nationell vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald tillkallas. Kommittén skall fungera som rådgivande organ åt regeringen och förbereda Sveriges agerande i det vetenskapliga, tekniska och teknologiska underorgan som upprättats under konventionen om biologisk mångfald.

Kommittén skall i sin roll som rådgivande organ till regeringen följa såväl den nationella som den internationella utvecklingen inom de forskningsområden som är relevanta för biologisk mångfald.

Kommittén skall också svara för den tekniska och vetenskapliga granskningen av det material som tas fram inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Kommittén bör, vid behov, också göra egna utredningar och sammanställningar av kunskapsläget inom området biologisk mångfald.

För arbetet skall gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utrednings- verksamheten (dir. 1988:43), angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt angående att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).

Kommittén bör följa forskningen kring biologisk mångfald vid svenska universitet, högskolor och andra forskningsorgan, och vid behov samråda med dessa i aktuella frågor. Nära kontakter med Centrum för biologisk mångfald förutsätts.

Kommittén bör administrativt knytas till Naturhistoriska riksmuséet.

Kommittén skall senast den 15 september varje år lämna en redogörelse till regeringen för sin verksamhet under det föregående budgetåret.

Kommitténs mandat skall gälla tills vidare, dock längst till 30 juni 1997. Kommitténs verksamhet kommer därefter utvärderas mot bakgrund av hur arbetet i konventionen utvecklas.