Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1994

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall genomföra en översyn av forsknings- råden.

Utredaren skall föreslå sådana förändringar i forskningsrå- dens organisation och verksamhetsformer som är angelägna för att forskningsrådens strategiska betydelse för svensk forskning skall kunna upprätthållas och förstärkas. Utredaren bör därvid särskilt beakta konsekvenserna av

att ett antal stiftelser med uppgift att stödja forskningen in- rättats,

att EES-avtalet och ett inträde i EU ger nya förutsättningar, särskilt för vissa forskningsområden, samt

att sektorsorganens stöd till forskning och utveckling suc- cessivt förändrats.

Utredaren skall också belysa i vilken utsträckning forsk- ningsråden främjar utvecklingen av gränsöverskridande forsk- ning och lämna förslag till hur denna utveckling kan förstärkas.

Utredaren skall vidare belysa i vilken utsträckning forsk- ningsråden främjar utvecklingen av internationellt forsknings- samarbete och lämna förslag till hur denna utveckling kan förstärkas.

Slutligen bör utredaren särskilt uppmärksamma samspelet mellan forskningsråden och universitetens och högskolornas fakulteter.

Bakgrund

Forskningsråden har i Sverige, liksom i de flesta jämförbara länderna, en strategisk betydelse för forskningen. Forsknings- råden har ett nationellt perspektiv och arbetar med utgångspunkt i internationella kvalitetskriterier. I riksdagens beslut med an- ledning av proposition 1991/92:76 (bet. 1991/92:UbU18, rskr. 1991/92) uttalades att regeringen borde redovisa en samlad bedömning av forskningsrådsorganisationen.

Genom beslut med anledning av 1993 års forskningspro- position (1992/93:170, bet. 1992/93:UbU 15, rskr. 1992/93:388) fördes Teknikvetenskapliga forskningsrådet över från Närings- departementet till Utbildningsdepartementet. Vikten av ett sam- spel mellan fakulteter och forskningsråd liksom rådens ansvar även för gränsöverskridande forskning betonades.

Regeringen har i proposition Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177) anmält att forskningsrådsorganisationen kommer att ses över.

Betydande förändringar har skett i forskningsrådens omvärld. Universitet och högskolor har en friare ställning än tidigare, även vad gäller forskning och forskarutbildning. Tillkomsten av ett antal stiftelser för strategisk forskning inom biomedicin, naturvetenskap och teknik, respektive strategisk miljöforskning liksom de särskilda resurser som tillförts Riksbankens Jubi- leumsfond för kulturvetenskaplig forskning innebär mycket betydande resurstillskott inom vissa forskningsområden. De stiftelser som inrättas efter förslag i propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft och beslut av Riksdagen (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) kommer bl.a. att innebära en avsevärd förstärkning också av den forsk- ning och forskarutbildning som har långsiktig betydelse för det svenska näringslivets konkurrenskraft. En stiftelse för internatio- nalisering av högre utbildning och forskning ger ökat utrymme för internationellt utbyte inom forskning och forskarutbildning, inte minst på post-doktorsnivå.

Sveriges medverkan i EU:s forskningsprogram kan framgent väntas ligga på en betydligt högre nivå än hittills. Det innebär bl.a. att en större andel av de svenska Forsknings- och utveck- lings(FoU)-resurserna kommer att fördelas genom beslut inom EU:s ram eller påverkas av sådana beslut. Allt flera forskare och forskningsprogram kommer att bedömas i ett europeiskt perspektiv. Därmed aktualiseras frågan om förutsättningarna för samspel mellan nationella prioriteringar och prioriteringar inom EU:s ram. Behovet av forskningsrådens aktiva medverkan i det europeiska forskningssamarbetet kan förutses öka.

Svenska forskare samarbetar i betydande utsträckning med forskare utanför Europa. Detta samarbete, särskilt med forskare i USA, är av stor betydelse. Den ökade satsningen på europeiskt samarbete, som Sveriges medverkan i EU:s forskningsprogram innebär, kan medföra en risk för en relativ minskning av forsk- ningssamarbetet med övriga världen.

Forskningsråden är svenska kontaktorgan för ett antal euro- peiska forskningsorganisationer. Råden har spelat en stor roll för tillkomsten av dessa och man kan räkna med att nya stora samverkansprojekt kan bli aktuella för svensk del även i fram- tiden. I detta sammanhang kommer rådens roller som kontakt- organ och drivande krafter att vara viktiga.

Vidare kan konstateras att sektorsorganen i flera fall och i ökad omfattning inriktar sitt stöd mot mera långsiktig forskning. Sammantaget innebär dessa förändringar att forskningsråden skall verka i en i flera avseenden förändrad omgivning. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i en rapport om statens roll i forskningen (Ds 1993:5) bl.a. belyst sektorsorga- nens respektive forskningsrådens skilda roller och förutsättning- ar.

Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen inom universitet och högskolor finansieras huvudsakligen via fakul- tetsanslagen och genom projektstöd från forskningsråden. Forsk- ningsråden har även fortsättningsvis ett särskilt ansvar för att stödja forskning vid universitet och högskolor med utgångs- punkt i nationella prioriteringar och med utnyttjande av interna- tionella kvalitetskriterier.

Utredarens uppdrag

Utredaren skall analysera och lämna förslag till vilka föränd- ringar i rådens arbetssätt, relationer till andra aktörer, stödfor- mer, prioriteringar m.m. som de beskrivna omvärldsförändring- arna kan föranleda. Den nuvarande organisationsgrunden, dvs. att råden motsvarar ett eller flera fakultetsområden, bör värde- ras. Erfarenheter av förändrade rådsstrukturer/organisationer i omvärlden, särskilt inom de övriga nordiska länderna samt Storbritannien, bör också belysas.

Utredaren bör särskilt belysa de effekter på forskningens inriktning som indelningen i discipliner och vetenskapsområden på institutions-, fakultets- och rådsnivå generellt sett kan bedömas ha. Samspelet mellan fasta resurser för forskning och forskarutbildning och resurser som fördelas i nationell konkur- rens skall beaktas i detta sammanhang.

Vidare bör utredaren beakta att forskningsrådens samarbete med universiteten och högskolorna inte enbart bygger på rådens unika möjligheter att göra vetenskapliga kvalitetsbedömingar av projekt m.m. utan samarbetet har av olika skäl utvidgats till att omfatta även högskoleavgifter och lokalkostnader.

Denna utveckling leder till att rådens roll blir bredare och att deras kompetens måste vidgas för att kunna vara aktiva parter i samspelet med universiteten och högskolorna.

Utredaren bör därför diskutera rådens förutsättningar att även i fortsättningen kunna vara aktiva parter gentemot universiteten och högskolorna samt vilka eventuella kompetensförbättrande åtgärder som bör vidtas för detta ändamål.

Särskilt bör beaktas hur råden avväger sina roller som på- drivare respektive bevarare. Forskningsråden bör besitta sär- skilda förutsättningar att fungera pådrivande i förändring och ompritoritering av forskningsinsatser i ett nationellt och interna- tionellt perspektiv.

Förslag till att stärka rådens förmåga i detta avseende bör utarbetas. Gränsytorna mellan forskningsråden är särkilt viktiga, inte minst för utvecklingen av den gränsöverskridande forsk- ningen. Möjligheterna till vidgad samverkan inom olika forsk- ningsområden skall analyseras.

Forskningsråden är unika organ genom sin kontakt med den internationella forskningsfronten. Rådens ansvar gäller breda vetenskapsområden och har ett nationellt perspektiv. Förutsätt- ningarna för att utnyttja forskningsråden för övergripande forsk- ningspolitiska prioriteringar bör prövas av utredaren.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa de regional- politiska konsekvenserna av sina förslag (dir. 1992:50), pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt beaktande av EG-as- pekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 15 november 1995.