Beslut vid regeringssammanträde den 28 september 1995

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall lägga fram förslag om ändrade regler för lokala ljudradiosändningar. De nya reglerna skall förbättra möjligheterna att förverkliga de ursprungliga intentionerna i fråga om lokalradions mångfald och lokala förankring samt möjliggöra att närradion utvecklas till en livskraftig radio med lokal anknytning och demokratisk förankring.

Reglerna för privat lokalradio inte tillfredsställande

Lagstiftningen om privat lokalradio trädde i kraft den 1 april 1993 (prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:KU15, rskr. 1992/93:168). Reglerna innebar att en ny reklamfinansierad lokalradio infördes. För att få sända lokalradio krävs tillstånd av Radio- och TV-verket. Tillstånds- perioden är åtta år och löper ut den 31 december 2000. Möjlighet att få tillstånd för ytterligare en period finns. Tillstånden ges vid en auktion som anger storleken av de koncessionsavgifter som skall betalas till staten.

Hittills har 81 sändningstillstånd meddelats och de är fördelade på 35 olika sändningsområden. Sammanlagt betalar de nuvarande till- ståndshavarna ca 100 miljoner kronor årligen i avgifter.

Varje tillståndshavares sändningar skall ha en särskild beteckning som skiljer dem från andra tillståndshavares sändningar. Därutöver skall minst en tredjedel av programmaterialet bestå av program som framställts särskilt för den egna verksamheten.

Reglerna i lokalradiolagstiftningen avser att främja lokal produktion och motverka kedjebildningar och lokal dominans av redan existerande medieföretag. Reglernas effektivitet har dock ifrågasatts eftersom den privata lokalradion i dag till övervägande del kontrolleras av ett fåtal företagsgrupper med i flera fall anknytning till andra existerande mass- medieföretag.

Granskningsnämnden för radio och TV har i ett avgörande den 12 oktober 1994 funnit att en tillståndshavare kan uppfylla kravet om eget programinnehåll genom att nattetid sända från en automatisk CD-växlare (SB 104/94).

Riksdagen önskar utredning om lokalradion

Konstitutionsutskottet begagnade i november 1994 sin initiativrätt och lade fram förslag till en lag som skulle innebära att det till utgången av år 1995 inte skulle beviljas nya tillstånd att sända lokalradio. Enligt utskottet var det viktigt att fortsatt ägarkoncentration kunde hejdas och att de ursprungliga intentionerna i fråga om mångfald och lokal förankring bättre kunde tas till vara. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande om att en utredning skulle tillsättas med uppgift att se över lokalradiofrågorna. I utskottets betänkande ges exempel på tänkbara åtgärder för att den målsättning som anges i propositionen om privat lokalradio skall kunna förverkligas. Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad konstitutionsutskottet anfört om en utredning om lokalradion (bet. 1994/95:KU25, rskr. 1994/95:26). Lagförslaget förklarades vilande med stöd av 2 kap. 12 § regeringsformen. Det kan tas upp till förnyad behandling tidigast i november 1995.

Närradio skall vara föreningsradio * inte reklamradio

Försöksverksamhet med närradio startade år 1979 och verksamheten permanentades den 1 januari 1986. Lagstiftarens intentioner för när- radion var att den skulle fungera som ett språkrör för de lokala ideella föreningarna. En sändningsmöjlighet skall finnas i varje kommun om föreningslivet önskar detta. I samband med att reglerna om lokalradio trädde i kraft förändrades reglerna för närradio. Sammanslutningar med tillstånd att sända närradio fick rätt att sända reklam och sponsrade program på i stort sett samma villkor som tillståndshavarna för lokalradion har. Närradioföreningar, dvs. sammanslutningar av flera tillståndshavare för gemensamma närradioändamål, fick emellertid inte rätt att sända reklam.

Den dåvarande regeringen uppdrog den 24 augusti 1994 åt Radio- och TV- verket att kartlägga närradions kommersialisering. Enligt den promemoria som fogades till regeringsbeslutet var bakgrunden att närradion användes för kommersiella sändningar och att föreningsradion hade trängts tillbaka på många håll.

Radio- och TV-verket redovisade uppdraget den 13 januari 1995. Verkets slutsats var att något mer än hälften av sändningsmöjligheterna för närradio användes för föreningsradio, cirka 30 procent för en kombinerad underhållnings-, lokal- och föreningsradio och drygt 15 procent huvudsakligen för sändningar som inriktas på enskilt vinstintresse.

Verket påtalade att hanteringen av ärenden om sändningstider och avgiftsbefrielse är mycket resurskrävande. Verket föreslog att reglerna för närradion reformeras genom att sändningsrätten skall kunna ges till en sammanslutning som bildats just för att bedriva lokala radiosändningar. Verket föreslog vidare att reklam inte skall få förekomma i närradion och att några avgifter för att sända närradio inte skall tas ut.

Uppdraget

Bl.a. mot bakgrund av riksdagens beslut (bet. 1994/95:KU25, rskr. 1994/95:26) tillkallar regeringen en kommitté med uppgift att föreslå ändrade regler för lokala ljudradiosändningar.

I fråga om lokalradion skall ändringarna bidra till att de ursprungliga intentionerna avseende mångfald och lokal förankring har större förutsättningar att förverkligas.

Kommittén skall inleda sitt arbete med att göra den av konstitu- tionsutskottet förordade kartläggningen av förhållandena. Kommittén skall således först utvärdera erfarenheterna av den privata lokalradion inklusive tillståndsgivningen genom auktionsförfarande.

Omfattningen av den lokalt förankrade självständiga programverksamheten skall undersökas, liksom förekomsten av sändningar där det lokala innehållet är obetydligt eller helt saknas.

Kopplingarna mellan nätverksföretag och lokala tillståndsgivare skall också kartläggas, varvid synpunkter från tillståndshavare och andra berörda bör hämtas in. Radio- och TV-verket har gjort en undersökning i detta avseende, vilken kommittén bör kunna använda som utgångspunkt för sitt arbete.

Kommittén skall också inhämta erfarenheter från andra länder och analysera dessa.

Med resultatet av kartläggningen som utgångspunkt skall kommittén lägga fram förslag om ändrade regler för lokalradion.

Kommittén skall undersöka om auktionssystemet kan ersättas med ett annat urvalssystem i de fall det finns flera sökande till ett sändningstillstånd.

En möjlighet skulle kunna vara att göra urvalet efter sökandens ambitioner i fråga om lokalt förankrade program och förmåga att uppfylla ambitionerna såväl ekonomiskt som i övrigt. Kommittén skall * mot bakgrund av de utländska erfarenheterna i detta avseende * se om det går att finna ett system som uppfyller svenska krav på öppenhet, likabehandling och redaktionell frihet. Frågan om valet mellan likvärdiga sökande och kontroll av att åtaganden uppfyllts kräver särskilda överväganden.

Även andra möjligheter att fördela sändningstillstånd skall övervägas.

Kommittén skall också se över reglerna om ägarsamband och föreslå regler som på ett effektivt sätt förhindrar bulvaner från att skaffa flera tillstånd med syfte att bilda nätverk. Samtidigt måste givetvis eftersträvas att regelsystemet inte blir alltför krångligt eller svårkontrollerat.

Kommittén skall också överväga om reglerna om programinnehållet kan förändras. En möjlighet kan vara att ställa högre krav på eget programinnehåll. I dag gäller att under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn sådana program skall sändas som framställts särskilt för den egna programverksamheten. En förändring som kommittén skall överväga är om denna andel kan höjas. Den skall också föreslå kriterier för att ett program skall anses framställt för den egna verksamheten.

En annan möjlighet är att det skall krävas att lokala nyheter eller andra program som har anknytning till det egna sändningsområdet skall sändas. Även sådana regler kräver särskilda överväganden vad gäller tillsynen.

En fråga som också bör diskuteras är om det skall vara möjligt för staten att aktivt stödja ambitiös programverksamhet genom direkta bidrag eller sänkta koncessionsavgifter. Det är i så fall nödvändigt att skapa ett regelsystem som inte ger utrymme för godtycke och subjektivitet. Om kommittén i detta avseende lägger förslag som medför ökade kostnader måste den givetvis beakta vad som generellt gäller i fråga om nya statliga åtaganden.

I fråga om närradion skall kommittén lägga fram förslag som innebär att närradion på ett bättre sätt än hittills kan bli en livskraftig radio med lokal anknytning och demokratisk förankring. Föreningslivets intressen skall tas till vara men i en sådan form att verksamheten har möjlighet att fortleva i konkurrens med andra radioformer. Det är angeläget att finna ett enkelt och effektivt administrativt förfarande för att fastställa närradions sändningstider och för att behandla avgiftsärenden.

Som ett underlag för övervägandena i denna del skall kommittén beakta Radio- och TV-verkets rapport om närradions kommersialisering och remissyttrandena över rapporten.

Kommittén skall särskilt behandla frågan om i vilken omfattning ändrade regler kan tillämpas på redan befintliga lokal- och närradiotillstånd. Om regler föreslås som kan påverka nuvarande tillstånd måste en analys göras av vilka konsekvenser dessa medför för de nuvarande tillståndshavarna. Nödvändiga övergångsregler skall föreslås.

Redovisning av uppdraget

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regional- politiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att beakta jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124). Förslag som lämnas av kommittén skall belysas även ur ett samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar.

Kommitténs uppdrag skall redovisas senast den 1 oktober 1996.