Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utarbeta förslag till hur kvalitet och jämförbarhet kan förbättras avseende de uppgifter av i huvudsak ekonomisk karaktär som staten samlar in från kommuner och landsting. Utredaren skall dessutom lämna förslag till hur uppgifts- insamlingen kan samordnas för att öka jämförbarheten och minska bördan för uppgiftslämnarna.

Utgångspunkter för uppdraget

Regering och riksdag har ett övergripande ansvar för all den verksamhet som bedrivs inom den offentliga sektorn och behöver därför god information för att kunna följa utvecklingen inom sektorn. När det gäller kommunala verksamheter såsom skola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård, samlar staten regelbundet in en mängd information från kommuner och landsting. För att uppföljningen skall bli ett fungerande instrument krävs att informationen är aktuell, relevant, jämförbar och av god kvalitet. År 1993 ersattes en mängd specialdestinerade statsbidrag till kommunerna med ett generellt statsbidrag. Regeringen uttalade i detta sammanhang (prop. 1991/92:150, del II) att statlig uppföljning av den kommunala sektorn i huvudsak bör avse de områden, för vilka kommunerna fått ett direkt lagstiftat ansvar av staten. Uppföljningen bör avse resultaten av verksamheterna och inte metoderna. I ovan nämnda proposition pekade regeringen även på vikten av att följa hur den kommunala verksamheten utvecklas i förhållande till nationella mål, hur resursförbrukning inom olika områden förändras samt hur produktivitet och effektivitet utvecklas.

Uppföljning av verksamheten inom den kommunala sektorn bedrivs i flera olika former. De olika sektorsmyndigheterna, t.ex. Skolverket och Socialstyrelsen, svarar för statistikinsamling och uppföljning inom sina respektive ansvarsområden. Statistiska centralbyrån (SCB) svarar för insamlingen av uppgifter om kommunernas ekonomi genom det årliga räkenskapssammandraget. Motsvarande insamling avseende landstingen sköts av Landstingsförbundet som sedan vidarebefordrar uppgifterna till SCB. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet samlar regelbundet in löne- och personalstatistik samt information om bl.a. kommunernas och landstingens bedömningar av den framtida utvecklingen avseende ekonomi, personal och verksamhet. Statskontoret fick i december 1994 i uppdrag av Finansdepartementet att utreda vissa frågor avseende statens insamling av uppgifter från kommunerna. I Statskontorets rapport "Statens uppgiftsinsamling från kommunerna" (1995:11), påvisar utredarna att det finns möjligheter till samordning inom området. Statskontoret anser vidare att räkenskapssammandraget utgör en väsentlig del av den information som bör vara grunden för den statliga uppföljningen av kommunsektorns verksamhet. I rapporten föreslås också att nationella jämförelsetal utvecklas bl.a. i syfte att bidra till en positiv produktivitetsutveckling inom de kommunala verksamheterna. SCB har våren 1995 startat en samordningsgrupp vars syfte är att fånga olika intressenters behov av kommunal finansstatistik (omfattar inte landstingen), att verka för en tids- och innehållsmässigt samordnad insamling av uppgifter samt att medverka till ett bättre uppgiftsinlämnande. I gruppen ingår representanter från SCB, Svenska Kommunförbundet, Socialstyrelsen, Skolverket, Statskontoret samt Konkurrensverket. Under 1995 har Svenska Kommunförbundet utarbetat ett förslag till ny kommunal baskontoplan, Kommun-Bas 95. Ett av syftena med kontoplanen är att medverka till enhetliga definitioner för den externa redovisningen. Detta skall sedan bidra till en förbättrad information och underlätta utbytet av information inom och mellan olika delar av den offentliga sektorn. I Kommun-Bas 95 ingår dessutom en ny verksamhetsindelning som skall vara möjlig att använda oavsett vilken organisationsstruktur den enskilda kommunen valt. Verksamhetsindelningen har även betydelse för olika typer av verksamhetsrelaterade nyckeltal som kan tas fram med hjälp av räkenskapssammandraget.

Landstingsförbundet har under 1995 startat ett projekt i syfte att se över och förbättra statistikproduktionen. Projektet skall vara avslutat 1996. Ett av motiven för översynen är att en rad problem uppmärksammats under senare år som behöver få sin lösning. Det finns bl.a. kvalitetsbrister i den ekonomiska statistiken, och verksamhetsindelningen inom landstingen behöver anpassas till dagens organisation och vårdformer. Projektet skall även ge svar på hur produktivitetsstudier och kostnadsjämförelser inom och mellan landstingen skall möjliggöras. För att ytterligare förbättra underlaget för den statliga uppföljningen av den kommunala verksamheten och ekonomin i fråga om kvalitet och relevans krävs dels en förbättring av jämförbarheten, bl.a. gemensamma begrepps- definitioner för samtliga kommuner respektive landsting, dels en samordning och förenkling av uppgiftsinsamlingen. En avvägning bör därvid göras mellan kommunernas och landstingens respektive statens behov av information. Mot den här redovisade bakgrunden bör ett underlag tas fram som kan ligga till grund för konkreta förslag till förändringar i uppgiftsinsamlingen samt i bearbetningen av de insamlade uppgifterna.

Utredaren får i uppdrag att ta fram ett konkret förslag till hur kvalitet och jämförbarhet i insamlade ekonomiska eller ekonomiskt relaterade uppgifter skall förbättras, bl.a. genom gemensamma begreppsdefinitioner. Uppdraget innefattar också att föreslå hur den insamling av uppgifter från kommuner och landsting som olika myndigheter gör i dag kan samordnas och förbättras. En strävan skall vara att en så stor del som möjligt av den årligen återkommande insamlingen av uppgifter med i huvudsak ekonomiskt inslag sker inom ramen för, eller i samband med, det kommunala räkenskapssammandraget. Även i övrigt bör en samordning eftersträvas när det gäller tidpunkt, tillvägagångssätt och innehåll i olika myndigheters uppgiftsinsamling. Vidare skall utredaren presentera förslag till lösningar som gör uppgifterna jämförbara, t.ex. vid analys av vad en viss tjänst kostar i olika kommuner eller landsting samt kostnadsutvecklingen över tiden inom olika verksamhetsområden inom kommunsektorn. Det kan t.ex. gälla hur mycket en heltidsplats inom barnomsorgen kostar per år eller hur mycket en plats i särskilt boende kostar per dygn. De förslag som utredaren lämnar skall även tillgodose de krav som ställs på nationalräkenskaperna, bl.a. med hänsyn till de behov av statistiska uppgifter som uppkommit i och med medlemskapet i Europeiska unionen. Därtill skall utredaren beakta det arbete som pågår inom Finansdepartementet med att utarbeta en lag om kommunal redovisning.

I uppdraget ingår också att överväga om räkenskapssammandraget behöver kompletteras med vissa statistiska uppgifter om verksamheten samt hur dessa bör utformas för att olika former av nyckeltal skall kunna tas fram. Nyckeltalen skall kunna användas för uppföljning av kommunernas verksamhet mot nationella mål samt för jämförelser mellan kommuner. De skall också kunna utgöra underlag för uppföljning av produktivitets- utvecklingen inom den kommunala sektorn. Vidare skall utredaren undersöka möjligheterna till att förbättra aktualiteten i uppgifterna, exempelvis genom ny insamlingsmetodik, ändrade insamlings- eller bearbetningstider. Utredaren skall därtill belysa hur god kvalitet, jämförbarhet samt aktualitet skall kunna bibehållas i enlighet med intentionerna i detta uppdrag. Om det enligt utredarens mening krävs särskilda åtgärder för att nå målet med uppdraget, exempelvis ändrad lagstiftning, skall detta redovisas till regeringen. De förslag som presenteras skall dessutom bedömas utifrån den lagstiftning som finns om det officiella statistikansvaret. Arbetet skall genomföras i samarbete med närmast berörda statliga myndigheter samt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Regeringen vill i detta sammanhang peka på det arbete som bedrivs inom den tidigare nämnda samordningsgruppen samt Landstingens projektgrupp och som har en nära koppling till föreliggande uppdrag. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Uppdraget omfattar inte Sveriges kyrkokommuner.

Resultatet av arbetet skall redovisas senast den 1 december 1996. Förslag till förändringar som utredaren anser bör införas och som påverkar uppgiftsinsamlingen avseende 1997 års verksamhet, bör presenteras för regeringen senast den 1 juli 1996.