Dir. 1997:110

Miljöbalken - utbildning inför ikraftträdandet

Dir. 1997:110

Beslut vid regeringssammanträde den 25 september 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppdrag att ansvara för att den utbildning som föranleds av att miljöbalken träder i kraft genomförs i sådan tid och på sådant sätt att förutsättningar skapas för att miljöbalkens mål skall kunna uppnås. Kommittén skall i samarbete med de berörda myndigheterna och organisationerna

  • kartlägga vilka som berörs av miljöbalken och gruppera dessa efter behovet av kunskap om miljöbalken,
  • analysera behovet av utbildning hos olika målgrupper,
  • kartlägga och utvärdera olika utbildningsvägar och utbildningsmetoder,
  • utarbeta en övergripande plan för genomförandet av utbildningen för olika målgrupper,
  • utarbeta en strategi för hur miljöbalken skall tillämpas för att nå de fastlagda miljömålen,
  • ansvara för att utbildningsmaterial tas fram för olika utbildningsmetoder och för olika målgrupper,
  • initiera rekrytering och utbildning av informatörer för olika målgrupper,
  • verka för att kunskapsbaser byggs upp,
  • verka för att nätverk för information skapas,
  • skapa förutsättningar för samråd och erfarenhetsutbyte mellan dem som genomför utbildningen,
  • utvärdera utbildningen och
  • lämna förslag till förbättringar av utbildningsinsatserna efter vad som framkommer vid utvärdering.

Analyser, planering, utvärdering, m.m., skall ske i kommittén. Framtagande av utbildningsmaterial, utbildning av lärarlag och liknande arbete kan ske i undergrupper som utses av kommittén.

Bakgrund

Regeringen har den 3 april 1997 beslutat att överlämna lagrådsremiss av ett förslag till miljöbalk.I miljöbalken samordnas, skärps och breddas miljölagstiftningen. Miljöbalken syftar till att skapa förutsättningar för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling av samhället. Vilken miljökvalitet som kan anses tillförsäkra en ekologiskt hållbar utveckling och delmål för att åstadkomma en sådan miljökvalitet kommer till uttryck i de miljömål som antas av riksdag och regering och de mål som myndigheterna fastställer. För att bidra till att målet om en hållbar utveckling tillgodoses innehåller miljöbalken bl.a. allmänna hänsynsregler som riktar sig till alla och envar, regler om hushållningen med landets samlade mark- och vattenresurser, särskilda regler för sådan verksamhet som medför stor påverkan på människors hälsa och miljön, regler om ersättning och skadestånd, tillsynsregler, straffrättsliga regler och förfaranderegler för prövningen av mål och ärenden vid myndigheter och domstolar. Miljöbalken innebär stora materiella och systematiska ändringar i miljörätten. Regelverket berör i olika avseenden allmänheten, företag, kommuner och statliga myndigheter. Miljöbalkens ikraftträdande leder till att befintliga myndigheter får nya uppgifter. Kommunerna, länsstyrelserna, de centrala verken, åklagarmyndigheten och polismyndigheten, m.fl., kommer att beröras av miljöbalkens regler. För att miljöbalken skall få avsedd effekt behövs kunskaper inte bara om de materiella reglerna utan också om balkens uppbyggnad och om det system i vilket reglerna samverkar.

Naturvårdsverket, Boverket, Landstingsförbundet, Försvarsmakten, Vägverket, Riksrevisionsverket samt flera länsstyrelser och kommuner har pekat på behovet av information och utbildning dels i samband med införandet av balken, dels i form av vidareutbildning.

Avsikten är att det samlade införandet av den nya miljölagstiftningen skall ske i fyra steg. Det första steget innefattar utarbetandet av ett förslag till och riksdagsbeslut om själva miljöbalken. Det andra omfattar motsvarande ifråga om följdlagstiftning. Det tredje steget avser följdändringar i gällande förordningar och utfärdande av nya förordningar. Det fjärde steget slutligen innefattar information, utbildning och ytterligare tillämpningsföreskrifter. Arbetet skall bedrivas så att huvuddelen av författningarna skall kunna träda i kraft vid samma tidpunkt.

För att miljöbalken skall få det avsedda genomslaget måste i ett första skede utbildning ske av personal i kommuner, domstolar och förvaltningsmyndigheter som skall tillämpa balken. Vidare bör allmänheten informeras om de nya reglerna. Med hänsyn till den snabba utvecklingen. Vad gäller t.ex. kunskaper om hälso- och miljöeffekter, teknik och de krav som följer av Sveriges internationella åtaganden kan en utveckling av regelsystemet förutses ske bl.a. genom att förordningar och föreskrifter med stöd av balken kommer att behöva ändras efter hand.

Utbildningen och informationen delas in i två faser. Den första fasen avser utbildning och information i samband med miljöbalkens ikraftträdande. Den andra fasen avser den kontinuerliga utbildningen och informationen om bestämmelserna i eller med stöd av miljöbalken.Berörda myndigheter och organisationer har ett ansvar för att den personal som tillämpar olika regelverk fortlöpande får adekvat information och utbildning om nya och förändrade regelsystem.

En särskild kommitté bör tillkallas för att initiera och samordna utbildningsinsatserna för den första fasen.

Uppdraget

Kommitténs arbete skall bedrivas i tre steg. I det första steget skall kommittén kartlägga målgrupperna och behovet av utbildning för dessa i samband med miljöbalkens införande (den första fasen). Av betydelse för behovet av utbildning i olika målgrupper är bl.a. olika myndigheters ansvar för den fortsatta informationen och utbildningen med anledning av miljöbalkens tillämpning (den andra fasen). Kommittén skall utreda hur utbildningen bäst genomförs för varje målgrupp och göra en tidplan för hur utbildningen skall genomföras. Kommittén skall överväga om utbildningen bör genomföras länsvis eller inom andra geografiska områden. I detta sammanhang skall kommittén även belysa på vilket sätt de regionala kommunförbunden, myndigheterna och näringslivet kan komma att få betydelse i utbildningsprojektet. Vidare skall beaktas vilka specifika behov hos olika målgrupper som motiverar särskild inriktning på utbildningen. I nästa steg ansvarar kommittén för att ta fram det utbildningsmaterial som behövs för att förstå lagstiftningen och dess miljöpolitiska ambitioner. Kommittén svarar vidare för att ett antal personer utbildas i syfte att föra vidare kunskapen till målgrupperna. Utbildningen skall leda till att kompetensuppbyggnad sker hos berörda myndigheter samt att förutsättningar skapas för uppbyggnad av kunskapsbaser och nätverk för information. En viktig del av utbildningen rör frågan hur balken skall tillämpas i förhållande till de fastlagda miljömålen. Vidare skall kommittén verka för att samråd och erfarenhetsutbyte sker mellan dem som genomför utbildningsarbetet. Utvärderingar skall ske kontinuerligt och arbetet anpassas till resultatet av dessa.

I det tredje och sista steget skall kommittén dokumentera sitt arbete på ett sådant sätt att erfarenheterna av det kan användas i kommande utbildningsprojekt. I samband med den slutliga utvärderingen skall kommittén också överväga behoven av ytterligare informations- och utbildningsinsatser till konsumenter, allmänhet m.fl. samt lämna förslag till sådana insatser.

I kommittén skall ingå företrädare för de myndigheter och organisationer som direkt berörs av arbetet. Ett sekretariat skall inrättas där det bör finnas juridisk kompetens och erfarenhet av IT. Analyser, planering, utvärdering m.m. skall ske i kommittén. Kommittén kan organisera sig i undergrupper eller arbetsgrupper för att ta fram utbildningsmaterial, utbilda lärarlag och liknande arbete.

Kommittén skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med berörda myndigheter.

Kommittén skall senast den 1 februari 1998 i en övergripande plan över utbildningsinsatser redovisa för regeringen det första steget i sitt arbete. Kommittén skall ett år efter miljöbalkens ikraftträdande redovisa sitt arbete och en utvärdering av genomförda utbildningsinsatser.

För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), redovisa jämställdhetspolitiska aspekter (dir. 1994:124), samt att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). De ekonomiska konsekvenserna av åtgärder och förslag skall redovisas. Förslag till finansiering skall lämnas.