Sammanfattning av uppdraget

Ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor inom kommunikationssektorn skall inrättas. Rådet skall knytas till regeringen med huvuduppgift att belysa olika jämställdhetsfrågor inom kommunikationssektorn. Rådet skall verka genom att lämna underlag till regeringen samt bedriva opinionsbildande verksamhet i form av bl.a. seminarier och informationsaktiviteter.

Vad gäller transporter skall områdena fysisk planering, trafikplanering, strategier för miljö, säkerhet och användningen av transportinformatik i första hand belysas. Vidare skall frågor om otrygghet och brott i samband med kollektivresande analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. När det gäller informationsteknik (IT), telekommunikation och postverksamhet skall frågor om tillgänglighet till teknik och tjänster samt utbildning bl.a. behandlas. I övrigt skall frågor om kompetens och rekrytering belysas.

Rådet skall vidare lämna förslag till åtgärder som syftar till att könsrolls- och jämställdhetsperspektivet successivt skall kunna genomsyra hela det kommunikationspolitiska fältet. Rådet skall lämna ett delbetänkande till regeringen senast den 1 februari 1999 och ett slutbetänkande senast den 1 maj 2000.Bakgrund

Riksdagen beslutade den 2 juni 1998 om propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). I propositionen behandlas riktlinjer och mål för transportpolitiken. Utgångspunkten är att transportpolitiken skall bidra till en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i Sverige. I propositionen betonas att transporterna syftar till att uppnå överordnade välfärdsmål och att transportsystemet måste ses som en helhet. I propositionen redovisas en rad åtgärder för att uppnå de transportpolitiska målen, bl.a förordas att ett nytt råd bör knytas till regeringen för att belysa olika jämställdhetsfrågor i transport- och kommunikationspolitiken.

Transportpolitiken handlar i stor utsträckning om fördelningspolitik. Detta gäller särskilt de transportpolitiska målen om tillgänglighet och regional balans. Även målen om god miljö, säker trafik och hög transportkvalitet handlar emellertid ytterst om fördelningen av resurser och risker mellan olika befolkningsgrupper och generationer.

En utformning av transportsystemet så att det svarar mot olika befolkningsgruppers behov kräver kunskap om olika gruppers erfarenheter, behov och värderingar. Undersökningar visar tydligt att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller transportmönster, färdmedelsval och attityder i transportfrågor. Exempelvis gör män fler och längre arbets- och tjänsteresor än kvinnor. Av kvinnors resor utgör resor för fritidsärenden, inköp, service och omsorg en större andel än de utgör av mäns resor. Generellt reser kvinnor inte så långt utan förflyttar sig mer lokalt än männen. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors resande förklaras bl.a. av deras roller i yrkeslivet och hushållet. Ökande tillgång till bil hos kvinnor förefaller inte i sig utjämna skillnaderna mellan mäns och kvinnors resande. Vad gäller attityder visar studier exempelvis att kvinnor är mer intresserade av trafikens miljöfrågor och mer positiva till restriktioner i biltrafiken än män.

Olika undersökningar pekar på att män är kraftigt överrepresenterade i sammanhang där transportpolitiska åtgärder beslutas. År 1995 togs ett gemensamt initiativ av Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen till ett projekt benämnt 3K - Kvinnor, kompetens och kollektivtrafik. Projektet har syftat till att visa hur kvinnlig kompetens kan förbättra kollektivtrafiken för alla. Kommunikationskommittén, som föregick den transportpolitiska propositionen, har samarbetat med 3K-projektet och föreslagit bl.a. ökad forskning om mäns och kvinnors värderingar i transportpolitiska frågor, studier av könsneutrala beslutsmodeller samt om mäns och kvinnors skilda värderingar.

Även inom informationsteknik (IT), telekommunikation och postverksamhet finns liknande frågor som är viktiga att belysa i ett jämställdhetsperspektiv. I fråga om exempelvis IT är mäns och kvinnors attityder till och användning av IT intressanta bl.a. i fråga om tillgänglighet. Inte minst kompetensfrågorna är viktiga i detta sammanhang.

Uppdraget

Regeringen anser att det är viktigt att synliggöra skillnaderna mellan mäns och kvinnors värderingar och attityder inom kommunikationssektorn. Detta bör inte endast komma till uttryck i ökad forskning och förbättrat beslutsunderlag, utan könsrolls- och jämställdhetsperspektivet bör genomsyra hela det kommunikationspolitiska fältet. Det är angeläget att beslut föregås av analyser av konsekvenserna även ur detta perspektiv.

Ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor inom kommunikationssektorn skall därför inrättas. Rådet skall knytas till regeringen med huvuduppgift att analysera olika jämställdhetsfrågor inom kommunikationssektorn. Rådet skall verka genom att samla den kunskap som finns på området, initiera studier på angelägna områden samt stimulera utveckling av metoder för könsrolls- och jämställdhetsanalyser inom kommunikationssektorn. Rådet skall vidare bedriva opinionsbildande verksamhet i form av bl.a. seminarier och informationsaktiviteter.

Den opinionsbildande verksamheten skall främst syfta till att sprida kunskap om och väcka intresse för mäns och kvinnors kommunikationsmönster samt jämställdhetsbefrämjande åtgärder inom kommunikationssektorn.

När det gäller transporter skall i första hand områdena fysisk planering, trafikplanering, strategier för miljö, säkerhet och användningen av transportinformatik belysas. Frågor om otrygghet och brott i samband med kollektivresande skall analyseras.

I fråga om informationsteknik (IT), telekommunikation och postverksamhet bör frågor om tillgänglighet till teknik och tjänster samt utbildningsaspekter bl.a. behandlas.

I övrigt skall rådet behandla frågor om kompetens och rekrytering inom kommunikationssektorn. Det är angeläget att analysera statliga, kommunala, landstingskommunala och det privata näringslivets besluts- och planeringsprocesser, bl.a. i fråga om rekryteringen av personal och ledamöter, i ett jämställdhetsperspektiv.

Rådet skall vidare lämna förslag till åtgärder som syftar till att könsrolls- och jämställdhetsperspektivet successivt skall kunna genomsyra hela det kommunikationspolitiska fältet.

Samråd skall ske med Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket, Statens institut för kommunikationsanalys, Kommunikationsforskningsberedningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Boverket, IT-kommissionen (K 1998:04), Utredningen (K 1998:05) om Rikstrafiken - mål, arbetsuppgifter och organisation m.m., Utredningen (K 1998:07) om behov av informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen.

Redovisning av uppdraget

Rådet skall lämna ett delbetänkande till regeringen senast den 1 februari 1999. Delbetänkandet skall innehålla en sammanställning av jämställdhetsinriktad kunskap om kommunikationssektorn, beskrivning av studier som bör initieras på angelägna områden, beskrivning av planerad opinionsbildande verksamhet samt en första analys från jämställdhetssynpunkt av besluts- och planeringsprocesser inom kommunikationssektorn hos stat, kommun, landsting och näringslivet. Ett slutbetänkande skall lämnas till regeringen senast den 1 maj 2000.

För rådets arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).