Sammanfattning av uppdraget

En organisationskommitté tillkallas med uppgift att föreslå en ombildning av Folkhälsoinstitutet till en ny myndighet med tydligare uppgifter av stabskaraktär på folkhälsoområdet. Det betyder att den nya myndigheten framför allt skall följa och analysera utvecklingen på området både nationellt och internationellt, ta fram fakta, utarbeta nationella handlingsplaner, stå för kunskapsförsörjning och utveckling av metoder samt arbeta med underlag och utredningsuppdrag som hör samman med regeringens ledning, styrning och utvärdering av folkhälsoområdet. Alkoholinspektionens uppgifter av övergripande tillsynskaraktär skall också föras över till den nya myndigheten liksom Läkemedelsverkets uppgifter när det gäller teknisk sprit.

Organisationskommittén får i uppdrag att mer i detalj beskriva mål och uppgifter samt lämna förslag till övergripande organisation av den nya myndighetens verksamhet. Avsikten är att uppgifterna skall renodlas och att mål och verksamhet skall avgränsas bättre och därmed bli tydligare. Kommittén skall också göra en övergripande utvärdering av Folkhälsoinstitutets nuvarande verksamhet i syfte att ta fram underlag för beslut om framtida inriktning. Detta bör ske i nära samverkan med Nationella folkhälsokommittén.

Folkhälsoinstitutet ombildas och Alkoholinspektionen som egen myndighet läggs ned i samband med att den nya stabsmyndigheten inrättas. Regeringen avser att senare fatta beslut om direktiv för de administrativa och andra åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna fungera från och med den 1 juli 2001.

Bakgrund

Regeringen uppdrog den 29 januari 1998 åt Statskontoret att kartlägga vissa centrala och regionala myndigheters och andra organisationers ansvar och uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet. I uppdraget ingick också att lämna principförslag till en ny myndighetsstruktur på området. Statskontoret redovisade uppdraget i rapporten Samordning mot droger - kartläggning och skiss till ny myndighetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet (1998:22) som överlämnades till regeringen den 1 oktober 1998. Rapporten har därefter remissbehandlats.

I rapporten anför Statskontoret bl.a. följande:

• Förutsättningarna för regeringen att samlat styra, leda och följa upp samhällets insatser för att uppnå de alkohol- och narkotikapolitiska målen måste förbättras. Denna styrning försvåras i dag av mängden aktörer på alkohol- och narkotikaområdet.
• Dagens uppgiftsfördelning innehåller oklarheter, gränsdragningsproblem och samordningssvårigheter såväl centralt som regionalt som är till men för effektiviteten.
• Genom en förbättrad samordning och effektivisering av arbetet kan man sänka statens kostnader på området.

Mot denna bakgrund presenterar Statskontoret olika alternativ för en ny myndighetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet. I första hand förordar Statskontoret att en ny stabsmyndighet på alkohol- och narkotikaområdet bildas, i andra hand att uppgifterna läggs på Socialstyrelsen och i tredje hand att uppgifterna läggs på Folkhälsoinstitutet.

I propositionen Vissa alkoholfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134) instämmer regeringen i allt väsentligt i den problembeskrivning som Statskontoret gör i sin rapport vad gäller myndighetsstrukturen på alkohol- och narkotikaområdet. Att det finns så många aktörer på central statlig nivå framstår som ett huvudproblem. Detta försvårar bl.a. för regeringen att leda, styra och följa upp verksamheten på det drogpolitiska området såväl centralt som regionalt. Mot bakgrund av den kartläggning som Statskontoret gjort finns det anledning att begränsa antalet centrala myndigheter på området.

Alkohol, tobak och andra droger utgör några av de största riskfaktorerna sett i ett folkhälsoperspektiv. Att bryta ut dessa frågor från en myndighet som arbetar med folkhälsofrågor i enlighet med Statskontorets förstahandsalternativ låter sig inte göras utan allvarliga konsekvenser för myndighetens övriga folkhälsoarbete. Regeringen ser det därför som viktigt att även fortsättningsvis hålla samman tobaks, alkohol- och narkotikafrågorna med det övriga folkhälsoarbetet.

I regeringens förvaltningspolitiska proposition Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) framhålls att en renodling och avgränsning av statens uppgifter även fortsättningsvis skall eftersträvas. Det finns fortfarande stora effektivitetsproblem som beror på att myndigheter inte är ändamålsenligt organiserade, att de har överlappande uppgifter och samordningssvårigheter etc. Strukturförändringar ses därför som en integrerad del av statsförvaltningens utveckling. Syftet är att öka effektiviteten och göra verksamheten mer ändamålsenlig i förhållande till de mål som fastslagits av riksdag och regering. Uppgifter som är artfrämmande för staten bör också avvecklas eller överlåtas på annan huvudman.

För folkhälsoområdets del kan detta enligt regeringens uppfattning innebära att informativa styrmedel som informations-, opinionsbildnings- och upplysningskampanjer i större utsträckning bör överlåtas på organisationer och andra lokala eller regionala organ. Staten bör på det här området främst fungera som kompetent beställare och tillhandahålla medel för informations- och opinionsinsatser som andra utför och står som avsändare för. Det kan också handla om att decentralisera uppgifter till regional eller kommunal nivå där kunskapen om lokala förhållanden är av vikt och att ompröva ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter och organisationer och mellan stat och kommun.

I propositionen Vissa alkoholfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134) föreslår regeringen att en ny folkhälsomyndighet bildas som får tydligare myndighetsuppgifter av stabskaraktär. Alkoholinspektionens övergripande tillsynsuppgifter på alkoholområdet liksom Läkemedelsverkets när det gäller teknisk sprit bör också föras till denna nya folkhälsomyndighet. Genom att sammanföra dessa övergripande tillsyns- och uppföljningsuppgifter får den nya myndigheten en tydligare myndighetsroll än Folkhälsoinstitutet har i dag.

Uppdraget

Organisationskommittén skall lämna förslag till hur Folkhälsoinstitutet kan ombildas till en ny folkhälsomyndighet med tydligare myndighetsuppgifter och klara avgränsningar mot andra myndigheter med folkhälsouppgifter. Kommittén skall också låta göra en övergripande utvärdering av Folkhälsoinstitutets nuvarande verksamhet i syfte att ta fram underlag för beslut om framtida inriktning. Detta bör ske i nära samverkan med Nationella folkhälsokommittén.

Den nya myndigheten skall fungera mer som central stabsmyndighet på hela folkhälsoområdet än som egen opinionsbildningsmyndighet gentemot allmänheten. Det betyder att myndigheten framför allt skall följa och analysera utvecklingen på området både nationellt och internationellt, ta fram fakta, utarbeta nationella handlingsplaner, stå för kunskapsförsörjning och utveckling av metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet samt arbeta med underlag och utrednings-uppdrag som hör samman med regeringens ledning, styrning och utvärdering av folkhälsoområdet såvitt uppgiften inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde. Kommittén bör i detta sammanhang beskriva Folkhälsoinstitutets nuvarande ansvarsområden och vilka eventuella andra myndigheter och organisationer som har angränsande uppgifter inom dessa områden. Det står kommittén fritt att pröva om nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning är relevant. Exempelvis har både Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet uppgifter när det gäller tobaksfrågorna och det kan övervägas om man bör samla ansvaret för tobaksfrågorna till den nya myndigheten. Andra exempel är smittskyddsområdet där Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet har angränsande uppgifter framför allt när det gäller hiv/aids. Folkhälsoinstitutet och Barnombudsmannen har delvis överlappande uppgifter när det gäller barnolycksfall. Kommittén bör därför även på andra områden där det finns gränsdragningsproblem föreslå förändringar i uppgifts- och ansvarsfördelningen för att effektivisera arbetet.

Organisationskommittén får i uppdrag att mer i detalj beskriva mål och uppgifter samt lämna förslag till organisation av den nya myndighetens verksamhet. Avsikten är att uppgifterna skall renodlas och att mål och verksamhet skall avgränsas bättre och därmed bli tydligare.

Den nya myndigheten skall vara en kunskaps- och utvecklingsbaserad myndighet vars verksamhet skall vara vetenskapligt förankrad. Verksamheten bör inriktas på att främja likvärdiga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen. Särskilda insatser bör riktas mot de faktorer som påverkar hälsoutvecklingen hos de grupper som är mest utsatta för hälsorisker. Forskning som bedrivs på grundval av samverkansavtal med viktiga forskningsinstitutioner bör även vara en uppgift för den nya myndigheten, liksom att upprätthålla en välutvecklad analys-, utrednings- och utvärderingsfunktion inom myndigheten.

En viktig uppgift för den nya myndigheten skall vara att följa utvecklingen på folkhälsoområdet och löpande rapportera om denna till regeringen. Detta är ett viktigt underlag för regeringens överväganden om resursfördelning och likaså ett viktigt beslutsunderlag när det gäller ledning och styrning av den statliga verksamheten på folkhälsoområdet. Här är ett fortsatt samarbete med Socialstyrelsens epidemiologiska centrum (EPC) betydelsefullt. EPC har till uppgift att på nationell nivå följa, analysera och rapportera om hur folkhälsoproblem, sjukdomar och sociala problem utvecklas samt om hur dessa riskfaktorer är utbredda i olika befolkningsgrupper. Socialstyrelsen utvärderar tillsammans med Folkhälsoinstitutet folkhälsoläget i den folkhälsorapport som utarbetas vart tredje år på regeringens uppdrag. Kommittén skall här belysa och tydliggöra uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan Socialstyrelsen och den nya folkhälsomyndigheten och lämna förslag till de förändringar som kommittén finner motiverade.

Detsamma gäller den nya myndighetens relation till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). CAN är en fristående folkrörelseanknuten organisation som i dag finansieras dels via statsbidrag, dels via försäljning av tjänster bl.a. till Folkhälsoinstitutet. Förbundet har till uppgift att förmedla basfakta samt följa och informera om förändringar på drogområdet. CAN samarbetar i dag med Folkhälsoinstitutet när det gäller att följa alkohol- och narkotikautvecklingen och sprida saklig information på drogområdet. Kommittén skall utvärdera hur samarbetet har fungerat och lämna förslag till hur samarbetet bör formaliseras och hur eventuella samarbetsavtal bör utformas. Kommittén kan även lämna förslag till förändringar när det gäller uppgifts- och ansvarsfördelning mellan CAN och den nya myndigheten samt när det gäller finansieringen av CAN:s verksamhet.

När det gäller upplysnings-, informations- och utbildningsverksamhet så bör denna för myndighetens del främst koncentreras kring regelverket som avser de frågor som myndigheten handlägger. Informations- och opinionsbildning i övrigt skall myndigheten hantera huvudsakligen genom att ta fram faktaunderlag och beställa informations- och utbildningsinsatser och i största möjliga mån använda sig av olika organisationer, kommuner och landsting för att föra ut folkhälsobudskapen. Att svara för statistiksamordning på alkohol- och narkotikaområdet, fungera som internationell länk på folkhälsoområdet och ta fram metoder för och praktiskt pröva hälsokonsekvensbeskrivningar på olika folkhälsoområden är andra viktiga funktioner för den nya myndigheten vilka kommittén skall lämna förslag till. Kommittén skall därvid samråda med den Nationella folkhälsokommittén (dir. 1995:158) och Narkotikakommissionen (dir. 1998:18).

På alkoholområdet skall den nya folkhälsomyndigheten vara central tillsyns- och uppföljningsmyndighet när det gäller bestämmelserna i alkohollagen (1994:1738) och lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. och svara för föreskriftsarbete, allmänna råd och övergripande tillsyn samt ha en central expertfunktion på dessa områden i syfte att se till att tillämpningen av de båda lagarna blir så riktig och enhetlig som möjligt och enligt lagstiftarens intentioner. Myndigheten skall således följa upp det alkoholpolitiska regelsystemet och utvärdera alkohollagstiftningens tillämpning och funktion. Det skall även ingå i uppgiften att ta fram informations- och utbildningsmaterial som riktar sig till olika organisationer och myndigheter verksamma inom alkoholområdet och se till att aktörerna på marknaden har nödvändig kunskap och information om frågor som rör alkoholens risker, alkoholpolitiken och det alkoholpolitiska regelverket. Myndigheten bör följa domstolarnas rättspraxis och sprida kännedom om rättsutvecklingen samt ansvara för det nationella tillstånds- och personregister som enligt alkohollagen skall finnas över dem som har bl.a. serveringstillstånd för alkoholdrycker. Organisationskommittén skall lämna förslag till hur dessa uppgifter lämpligast kan integreras med det övriga folkhälsoarbetet och organiseras hos den nya myndigheten.

Kommittén skall också lämna förslag till vilken statistik som kommer att behövas i framtiden för myndighetens tillsyn, kontroll och uppföljning på alkoholområdet. Förändringen med att föra samman Alkoholinspektionens och Läkemedelsverkets övergripande tillsyns- och uppföljningsuppgifter på alkoholområdet med övrigt folkhälsoarbete skall ses som ett led i att skapa en mer rationell och ändamålsenlig administration kring de här frågorna. Kommittén skall i de här frågorna samråda med Alkoholutredningen (dir. 1998:19 och 1998:52).

Organisationskommittén skall lämna förslag till instruktion för den nya myndigheten och även i övrigt utarbeta förslag till de författningsändringar som föranleds av uppdraget. Kommittén skall vidare lämna förslag till hur den nya myndigheten skall vidareutveckla arbetet för att nå den regionala och lokala nivån när det gäller folkhälsoarbete i landsting och kommuner. Kommittén skall dessutom utarbeta en informationsstrategi för hur den nya myndighetens verksamhet bör presenteras samt utveckla ett för myndigheten anpassat verksamhets- och ekonomistyrningssystem som möjliggör uppföljning och utvärdering av myndighetens arbete. Organisationskommittén skall lämna de förslag i övrigt som den finner motiverade.

Kommittén skall hålla de berörda centrala arbetstagarorganisationerna informerade om arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter samt genomföra förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Organisationskommittén skall redovisa sina överväganden och förslag till regeringen senast den 1 juni 2000. Regeringen avser att senare fatta beslut om direktiv för de administrativa och de andra åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna fungera från och med den 1 juli 2001.