Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utvärdera och analysera såväl rektors som styrelsers roll och ställning vid statliga universitet och högskolor. Ansvarsfördelningen mellan rektor samt högskolestyrelsen och dess ordförande skall särskilt belysas. Utredaren skall bl.a. kartlägga rekryteringssystem för rektorer, kartlägga universitetens och högskolornas ledningsstrukturer och dess relation till den interna kollegiala strukturen. Utredaren skall vidare göra vissa jämförelser med övriga statliga myndigheter och lämna förslag till hur högskolans ledningsstruktur kan effektiviseras.

Bakgrund

Den svenska högskolan har kraftigt ökat i omfattning under de senaste åren och idag finns det 36 universitet och högskolor med statligt huvudmannaskap. Lärosätena har under senare år ställts inför stora utmaningar i form av bl.a. utbyggnaden av högskolan, ökade krav på forskningsprioriteringar och samverkan med det omgivande samhället. Dessa utmaningar skall mötas av alla oavsett universitetens och högskolornas storlek, inriktning och skiftande bakgrund, vilket återspeglas i bl.a. lokala organisationsformer, verksamhet och traditioner. (I det följande avses med högskola såväl universitet som högskola.) Regeringen anförde således i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) att den stora utbyggnaden, det förändrade styrsystemet och den utvidgade rollen i samhället ställer nya krav på högskolan. Den förändrade rollen ställer då också nya och ökade krav på kompetens och initiativförmåga hos de styrande organen och de personer som har ledande befattningar inom högskolorna. Enligt propositionen är det därför av vikt att alla som har ledningsfunktioner inom högskolan får tydliga mandat och att de utbildas för sina speciella uppdrag. I propositionen betonades vidare att såväl styrelsens som rektors ansvar i den nya organisationen blir allt viktigare, inte minst i en miljö som också innefattar en betydande grad av internt och delvis kollegialt självstyre. Det kollegiala självstyret innebär att ledare på alla nivåer inom högskolan måste vara aktiva och drivande och genom sin legitimitet i organisationen skapa engagemang och delaktighet hos alla som arbetar på lärosätet. Den kollegiala interna strukturen blir därmed av principiellt värde för lärosätet som helhet.

I propositionen angav regeringen att en kvalificerad och erfaren extern ordförande i högskolestyrelsen skulle kunna tillföra styrelsearbetet viktiga kunskaper och erfarenheter. Vidare anfördes att det borde vara en fördel om uppdraget som ordförande vore skilt från anställningen som rektor och funktionen som verkställande ledamot i styrelsen. En sådan uppdelning skulle, enligt regeringens bedömning, ge en tydligare rollfördelning mellan den beslutande och den beredande och exekutiva funktionen, och därmed ge högskolorna bättre möjlighet att möta utmaningarna. Av högskolelagen (1992:1434) följer att styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dessa uppgifter fullgörs, samt att varje högskola skall ha en rektor för ledningen av verksamheten närmast under styrelsen.

Med anledning av ovannämnda proposition ändrades högskolelagen så att det där föreskrivs att regeringen utser ordförande i en högskolas styrelse. Vidare föreskrivs att till ordförande i styrelsen bör regeringen utse någon som inte är anställd vid den högskola som uppdraget avser.

En rektor skall enligt högskoleförordningen (1993:100) anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Innan styrelsen avger sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt styrelsen har bestämt. I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation anförde regeringen att det är naturligt att rektor anställs genom beslut av regeringen efter förslag från styrelsen, eftersom rektor, om än under sin styrelse, fullgör flera av en myndighetschefs uppgifter och är främsta företrädare för myndigheten.

Några uttryckliga bestämmelser om att en anställning som rektor får förnyas finns inte. Enligt regeringens praxis får dock en sådan anställning förnyas. Med sikte på statsförvaltningen i stort anförde regeringen i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) att vid nyutnämning bör en myndighetschef utses för en period på sex år och att ett omförordnande bör normalt begränsas till högst tre år. Vidare anförs bl.a. följande. Rörlighet på chefsposten främjar såväl myndighetens effektivitet som chefernas egen utveckling. En ökad rörlighet leder också till att chefsbyten och chefsavveckling avdramatiseras och att växlingen mellan chefsuppgifter och andra uppgifter ses som något naturligt. Tidsbegränsade förordnanden bör medvetet användas som ett instrument både för att främja rörligheten mellan olika uppgifter och uppdrag och för att vid behov avveckla myndighetschefer.

Uppdraget

Beslutet om införande av en extern styrelseordförande för högskolestyrelserna står fast, liksom att regeringen anställer rektorer. I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation analyserades emellertid inte närmare ansvarsfördelningen mellan rektor samt högskolestyrelsen och dess styrelseordförande. Vidare belystes inte hur högskolornas interna kollegiala struktur kunde förenas med den nya ledningsstrukturens behov av en plattform för sitt beslutsfattande. Mot bakgrund av att högskolornas förändrade ledning har funnits i två år och de erfarenheter som vunnits under denna tid samt den utveckling av högskolornas samverkan med det omgivande samhället som skett genom med stöd av högskolelagen, bör nu en utvärdering genomföras. En särskild utredare tillkallas för att utvärdera och analysera högskolornas ledning, och framför allt rektors och styrelsernas roll och ställning, vid statliga högskolor.

Utredaren skall därvid:

· utvärdera och analysera rektors roll och ställning som myndighetschef och företrädare för högskolan i relation till styrelsen för högskolan och dess ordförande,

· utvärdera och analysera styrelsernas roll och ställning som det beslutande organet i relation till den beredande och exekutiva funktionen inom högskolan,

· utvärdera och analysera både ansvarsfördelningen och samarbetsformerna mellan rektorn och styrelsen för en högskola och dess ordförande,

· kartlägga högskolornas ledningsstruktur avseende förekomst av t.ex. ledningsgrupp, direktion eller arbetsutskott, såväl de som är bundna till rektor som till styrelserna,

· kartlägga likheter och skillnader av styrelsernas mandat jämfört med dels styrelser med fullt ansvar, dels styrelser med delat ansvar mellan styrelse och myndighetschef,

· analysera och kommentera högskolornas särart i förhållande till andra statliga myndigheter i den mån det har betydelse för ledningsstrukturen,

· utvärdera och analysera värdet av den interna kollegiala strukturen samt hur den kan förenas med rektors och styrelsernas förändrade roller,

· utvärdera och analysera rektors ändrade roll i ett system där den interna organisationen i huvudsak har en tradition av ett kollegialt självstyre och kartlägga rektorernas interna stabsorganisationer,

· kartlägga och utvärdera vilka system för rekrytering av rektorer som högskolestyrelserna använder samt hur dessa system tillgodoser respekten för den interna kollegiala strukturen och jämställdhetsaspekter; i detta sammanhang skall goda exempel lyftas fram och kommenteras och förslag lämnas hur kvinnor kan rekryteras till anställningar som rektor, och

· jämföra likheter och skillnader i fråga om rekrytering, den sammanlagda anställningstiden, utbildning och avveckling av rektorer och övriga anställningsvillkor för rektorer med myndighetschefer i den övriga statsförvaltningen mot bakgrund av vad som anförts i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136).

Uppdraget skall utföras efter samråd med berörda myndigheter och organisationer.

Mot bakgrund av genomförda kartläggningar, utvärderingar och analyser skall utredaren lämna de förslag i fråga om högskolans ledning, som är ägnade att effektivisera styrsystemet i högskolan, och lämna förslag på författningsändringar som föranleds av uppdraget.

Regleringen av högskolerektorernas bisysslor omfattas inte av uppdraget; den behandlas i stället av Bisyssleutredningen (Fi 1998:12). I den mån utredningen om högskolornas ledning kommer in på anknytande frågor, bör samråd ske med Bisyssleutredningen.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 2000.

(Utbildningsdepartementet)