Sammanfattning av uppdraget

Den särskilde utredare som tillkallats för att utreda vissa frågor om högskolans styrning får genom tilläggsdirektiv i uppdrag att särskilt utreda och föreslå förändringar av lokalförsörjningen inom högskolan.

Uppdraget

Den särskilde utredaren som tillkallats för att utreda vissa frågor om högskolans styrning ges i uppdrag att därutöver:

• analysera hur lokalkostnadernas andel av dels högskoleanslagen, dels lärosätenas beräknade totala omslutning förutses utvecklas på några års sikt mot bakgrund av volymerna genomförda och planerade förhyrningar som innebär nybyggnationer eller större om- och tillbyggnader. Vidare skall analysen ta fasta på att högskolan planerar att lämna förhyrningar. Utredaren skall vid sin analys utnyttja redovisningen av det uppdrag som regeringen gav till Statens lokalförsörjningsverk och Högskoleverket år 1997 (dnr U1997/4158/UH).
• analysera vilket lokalbehov som högskoleexpansionen (inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning) under 1990-talet har gett och kommer att ge upphov till.
• analysera hur beställnings- och förhyrningstakten utvecklas efter 2000, under förutsättning att ingen ytterligare expansion beslutas.

Mot bakgrund av analyserna skall utredaren lämna förslag på en modell för regeringens styrning av lokalförhyrningar inom högskoleområdet, om förhyrningarna medför att anslagsmedel i större utsträckning binds upp i lokalkostnader. Styrmodellen skall ge möjligheter för regeringen att bedöma behovet av förhyrningen på ett så tidigt stadium att det finns reella möjligheter för regeringen att påverka förhyrningarna. Utgångspunkten skall vara att förhyrningar av större ekonomisk betydelse bör godkännas av regeringen, även om högskolan bedömer att förhyrningen ryms inom nuvarande anslag. Utredaren skall vidare lämna förslag om hur underlaget från lärosätet skall vara utformat för att regeringen skull kunna bedöma behovet. Utgångspunkten bör vara att byggteknisk kompetens inte kommer att finnas inom Regeringskansliet. Utredaren bör även undersöka om det är praktiskt möjligt att utöka underlaget om förhyrningar på ett meningsfullt sätt i budgetunderlaget utifrån det särskilda beslut som fattades den 14 oktober 1999 om utformningen av budgetunderlaget för universitet och högskolor (dnr U1999/3347/UH). Utredaren kan även föreslå korrigeringar i budgetunderlaget för att ytterligare förbättra regeringens kunskap inom området.

Bakgrund

Ersättning för lokaler i grundutbildningen vid universiteten och högskolorna ingår sedan den 1 juli 1994 i ersättningen för helårsstudenter. Inom forskning och forskarutbildning ges ersättning för lokaler, inredning och utrustning på olika sätt till universiteten och till högskolorna utan egna forskningsanslag. Universiteten, förutom de nyinrättade universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro, erhåller särskilda medel för lokalhyror m.m. De nyinrättade universiteten och högskolorna erhåller medel för forskning där ersättning för lokaler, inredning och utrustning är inkluderade.

Inför övergången till det nya resurstilldelningssystemet för lokaler, inredning och utrustning beslutade riksdagen om särskilda lokalmedel till vissa universitet för kostnader i samband med större byggprojekt (prop. 1992/93:170, UbU15, rskr. 1992/93:388), som inte sammanhänger med högskoleexpansionen under 1990-talet. Alla dessa projekt är ännu inte är avslutade. Medlen utgörs dels av engångsmedel avsedda för inredning och utrustning, dels av permanenta medel avsedda för hyresökningar. Medlen har tillförts universiteten när byggprojekten medför kostnader. Fortfarande återstår att fördela medel till Lunds och Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan samt de konstnärliga högskolorna.

I samband med att resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen följdes upp 1997 (dnr U97/2538/UH) förutsåg några högskolor att andelen lokalkostnader i förhållande till de totala kostnaderna om några år skulle öka åtminstonde temporärt till följd av att lokalsituationen behövde förbättras på grund av expansionen av grundutbildningen. Vid redovisningen av uppdraget 1997 redovisade dock Högskoleverket att andelen ännu inte hade ökat vid några lärosäten.

Under 1990-talet har grundutbildningen vid den svenska högskolan expanderat kraftigt till följd av bland annat ett flertal regeringsbeslut. Under den första halvan av decenniet ökade antalet helårsstudenter med cirka 30 procent. För perioden 1997 - 2000 har beslut fattats som innebär en ökning med 68 000 platser. För åren 2001 - 2002 har beslut fattats som innebär att högskolan byggs ut med ytterligare 20 000 platser. Därutöver har forskningsvolymen ökat kraftigt. År 1997 utfördes 18 033 årsverken, vilket året därpå steg till 19 041. Denna trend fortsatte under 1999. Den ökande forskningsvolymen under 1990-talet bestod av dels höjda forskningsanslag, dels en ökande andel externfinansierad forskning. Inom både uppdragsutbildning, uppdragsforskning och sektorsforskning som finansieras med forskningsbidrag från andra finansiärer gäller principen om full kostnadstäckning. Kostnader för lokaler skall således ingå i ersättningen från uppdrags- respektive bidragsgivaren.

Den nuvarande styrningen av högskolornas lokalförsörjning sker endast genom att det krävs ett godkännande från regeringen för lokalförhyrningar som är längre än 10 år. Regeringen styr alltså endast högskolornas möjlighet till långa förhyrningar, inte t.ex. andelen lokalkostnader av deras totala tillgängliga medel eller hur hög andel av högskolornas förhyrningar som får vara uppbundna i längre kontrakt.

Uppföljningen av universitetens och högskolornas lokalkostnader och planerade ny- och ombyggnader grundas på budgetunderlag som varje myndighet skall lämna till regeringen senast den 1 mars varje år. I budgetunderlaget specificeras bl. a. beräknade lån och räntekostnader under de kommande fyra åren.

Uppdraget enligt detta tilläggsdirektiv skall redovisas i en separat rapport senast den 31 maj 2000.

(Utbildningsdepartementet)