Dir. 2000:94
Jordbruksadministrationen
Dir. 2000:94
Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2000.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till en effektivare jordbruksadministration genom att hanteringen av ärenden koncentreras till färre enheter än nuvarande 21 länsstyrelser.
Bakgrund
Alltsedan Sverige blev medlem i EU tillämpar Sverige de regleringar och stödformer som EU:s jordbrukspolitik föreskriver. Dessa regleringar och stödsystem har successivt utvecklats och samtidigt administrativt blivit mer resurskrävande. Implementeringen av Agenda 2000 och det nya landsbygdsprogrammet, 2000 - 2006, ställer fortsatta krav på utvecklingen och effektiviseringen av administrationen.
Olika utredningar har på regeringens uppdrag belyst problem inom administrationen och bl.a. visat att det råder stora skillnader i länsstyrelsernas effektivitet. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har i en särskild rapport till regeringen i augusti 2000 konstaterat att nu pågående projekt inom jordbruksadministrationen har förutsättningar som kan komma att leda till att hanteringen av jordbrukarstöden blir mer effektiv och att kvaliteten i arbetet blir bättre. Strukturutvecklingen inom jordbruket tillsammans med utökade kommunikationsmöjligheter mellan jordbruksföretag och myndigheter gör att förutsättningarna för jordbruksadministrationen ändras. Enligt rapporten är därför en organisation bestående av 22 från varandra fristående myndigheter, Statens jordbruksverk och 21 länsstyrelser, inte någon lämplig lösning på lång sikt. Stordriftsfördelar vad gäller såväl stödhantering som en långtgående rationalisering av ledningsfunktioner bör enligt rapporten kunna ge väsentliga besparingar.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 anfört att man delar den i rapporten redovisade bedömningen att de nya förutsättningar som nu gäller och de förändringar som kan förutses innebär att jordbruksadministrationen behöver anpassas och förändras. Bland annat bör en koncentration av ärendehandläggningen eftersträvas. Samtidigt är det enligt regeringen viktigt att det påbörjade effektiviseringsarbete som nu bedrivs av Jordbruksverket och länsstyrelserna ges hög prioritet och att fortsatta åtgärder som syftar till förenklingar och rationaliseringar vidtas.
Uppdraget
Utgångspunkten för uppdraget är att åstadkomma en mer kostnadseffektiv jordbruksadministration inom ramen för länsstyrelseorganisationens roll och uppgifter så att medel från sakanslag fortsättningsvis inte behöver tillföras jordbruksadministrationen.
Utredaren skall lämna förslag till en organisation som innebär att hanteringen av jordbrukarstöd koncentreras till väsentligt färre enheter än nuvarande 21 länsstyrelser. Ansvaret för arbetsuppgifter och resurser skall därvid läggas på en länsstyrelse som ges ansvar för ett geografiskt område bestående av ett eller flera län. Om det finns särskilda skäl för att inte koncentrera vissa delar av verksamheten bör detta redovisas av utredaren. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas åt konsekvenserna för miljö- och kulturmiljöarbetet. Utredaren skall dessutom beakta jordbrukarstödens betydelse för möjligheten att nå miljömålen.
I den mån det finns anledning att föreslå en förändrad ansvarsfördelning mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna eller åtgärder inom ramen för nuvarande organisation är utredaren oförhindrad att föreslå detta.
Vid bedömningen av hur ansvaret skall fördelas mellan länsstyrelserna bör hänsyn tas till myndighetens kostnadseffektivitet inom området.
Utredaren skall redovisa konsekvenserna av en ny jordbruksadministration utifrån bl.a. förvaltningsrättsliga aspekter, personal- och kompetensförändringar, lokalisering samt hur länsstyrelsernas samordningsroll påverkas.
Utredaren skall se över formerna för styrning och uppföljning av administrationen av jordbrukarstöden och lämna förslag till åtgärder.
För att möjliggöra jämförelser mellan länsstyrelsernas hantering av jordbrukarstöden skall utredaren lämna förslag till hur detta kan ske. Samråd skall ske med samverkansgruppen för redovisningsfrågor i vilken ingår företrädare för Finansdepartementet, Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket och länsstyrelserna. Till utredningen skall knytas en expertgrupp med statliga företrädare för bl.a. kulturmiljövården, naturvården och lantbruket.
Utredaren skall beakta det rationaliseringsarbete som bedrivs av Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna.
Utredaren skall lämna förslag till de förändringar i lagar och förordningar som krävs med anledning av en ny jordbruksadministration. En omställning till en ny organisation skall kunna påbörjas den 1 januari 2002.
Redovisning av uppdraget
De ekonomiska konsekvenserna av förslaget skall redovisas. Förslag till finansiering skall vid behov lämnas.
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 maj 2001.
Övrigt
Kommittén skall fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och beakta kommittéförordningen (1998:1474).
(Finansdepartementet)