Dir. 2002:156

Översyn av Kungl. biblioteket, dess verksamhet och arbetsformer

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2002.

Sammanfattning av uppdraget

En utredare tillkallas för att utreda och utvärdera Kungl. bibliotekets (KB) verksamhet och arbetsformer. Utredaren skall utgå från dagens situation vad gäller uppgifter, organisation och arbetsformer. Översynen skall avse både de uppgifter som är av nationalbibliotekskaraktär dvs. att samla in, bevara och tillhandahålla svenskt tryck, men också de uppdrag biblioteket har som samordnande nationell resurs avseende forskningsbibliotek, forskningsinfrastruktur och aktör inom bibliotekspolitiken.

Utredaren skall utvärdera nuvarande verksamhet samt analysera de faktorer och förändringar i Sverige och omvärlden som påverkar verksamheten. I uppdraget ingår att belysa och analysera framför allt följande: - KB:s förutsättningar för att samla in tryck, konsekvenser av förändringar i trycket och digitala publikationer samt hur tillämpningen av pliktexemplarslagenfungerat, - KB:s roll som samordnande för forskningsbiblioteken, dess ansvar för ansvarsbiblioteken och dessa biblioteks uppdrag, - KB:s förhållande till och samarbete med andra bibliotek, t.ex. folkbibliotek och landstingsbibliotek, - samlingarnas tillgänglighet i samhället bl.a. genom digitalisering, samt - KB:s uppgift och förutsättningar att bevara och vårda samlingarna samt samarbete med andra kulturarvsinstitutioner.

I uppdraget ingår att lämna förslag till de förändringar av KB:s uppdrag och verksamhetsinriktning som utvärderingen kan föranleda och, vid behov, lämna förslag till författningsändringar.

Bakgrund

Kungl. bibliotekets uppdrag som nationalbibliotek är att främja svensk forskning, vetenskap och svenskt kulturliv. Allt svenskt tryck skall finnas på KB oavsett kategori: böcker, tidningar, tidskrifter, affischer, kartor, vykort, noter, reklam m.m. KB ansvarar även för samordning av de svenska forskningsbiblioteken och för gemensam upphandling av t.ex. fulltextdatabaser för bl.a. universitetsbiblioteken och för bibliotekskatalogsystemet LIBRIS.

Kungl. biblioteket har en lång historia som institution. Bibliotekets ursprung går tillbaka till de boksamlingar som främst kungahuset Vasa byggde upp under 1500- och 1600-talen. KB:s uppgift som kulturarvsinstitution har sedan tillkomsten varit att samla, beskriva, bevara, vårda samt tillhandahålla det tryckta ordet. Redan i kansliordningen från 1661 beordrades alla boktryckare i Sverige att skicka ett exemplar av varje skrift de tryckt till Kungl. biblioteket. 1707 utsträcktes föreskrifterna till leveransskyldighet av sex friexemplar som skulle distribueras till KB, Riksarkivet och de svenska universiteten i Uppsala, Lund, Åbo, Dorpat och sedermera Greifswald. Lagen om pliktexemplar har moderniserats under 1990-talet. Från och med 1994 omfattar pliktexemplarslagen även publikationer i elektronisk form.

KB flyttade från slottet Tre Kronor till en egen byggnad i Humlegården 1878. Biblioteket blev snabbt trångbott och en första etapp av KB:s ombyggnad startade 1956 och fortsatte fram till 1971 i olika etapper.

KB återinvigdes 1997 efter om- och tillbyggnad till moderna, ändamålsenliga lokaler med nya underjordiska bokmagasin. Enligt nuvarande beräkningar kommer dessa att vara fyllda år 2050, om samlingarna ökar i samma takt som hittills.

Stora förändringar har skett i omvärlden under de senaste decennierna och olika uppgifter har tillkommit. KB:s uppdrag och verksamhetsinriktning har dock i stort sett varit detsamma. Regeringen har senast i budgetpropositionen 2002/03:1, utgiftsområde 16, aviserat en utvärdering av KB:s verksamhet.

Informationsförsörjning och bevarandefrågor har under de senaste decennierna varit föremål för flera utredningar som lett till statsmakternas beslut om förändringar i KB:s uppdrag. Pliktleveransverksamheten utreddes i Pliktleverans (SOU 1992:92) och regleras i enlighet med lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument och förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument. Syftet med pliktleveransverksamheten är att tillgodose enskilda och myndigheters behov av insyn och bevara kulturarvet. Pliktleveransfrågan har senast behandlats i utredningen "E-plikt - att säkra det elektroniska kulturarvet" (SOU 1998:111).

Uppdraget

Stora förändringar har skett i omvärlden under de senaste decennierna och en rad uppgifter har lagts på KB under denna tid. Informationsteknologin har gått snabbt framåt och revolutionerat bl.a. bevarandeteknik och arbets- och sökmetoder inom bibliotekssektorn. Forskningsinformationen har funnit nya vägar via tekniken och bibliotekens databaser. Mediesamhället har ändrat karaktär och utnyttjar den nya tekniken och webben. Högskolan har byggts ut under hela 1990-talet och pedagogiken har förändrats i skolorna, vilket har ökat bibliotekens roll som lärande resurs. Mot denna bakgrund är det nu angeläget att det görs en översyn av KB:s uppdrag och verksamhetsinriktning.

Pliktexemplar har samlats in och bevarats sedan KB:s tillkomst. Den nuvarande pliktexemplarslagen trädde i kraft 1994. Under de år som gått sedan dess har stora förändringar skett beträffande utbud, struktur, teknik och distributionsformer vad gäller såväl tryckta dokument som ljud- och bildmedier. De kriterier som då fastställdes gällande leveransplikt börjar bli föråldrade och bör anpassas till dagens mediesitutation. Inom ramen för projektet Kulturarw3 samlar KB in, bevarar och tillhandahåller det digitala kulturarv som består av svenskt material som publicerats på internet. Insamlingen sker med hjälp av automatiserad robotteknik. Rättsliga möjligheter att bevara det elektroniska kulturarvet har skapats genom regeringens beslut i maj 2002 om en förordning (2002:287) som rör behandling av personuppgifter. KB uppdrogs då att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla information som finns tillgänglig på den svenska delen av Internet.

KB saknar möjlighet att via den nuvarande pliktlagen samla in den information som kräver lösenord och som publiceras vid sidan av nätet. Utredaren skall redogöra för utvecklingen för tiden efter det att pliktleveransfrågan behandlades i E-pliktutredningen (SOU 1998:111) och föreslå tänkbara lösningar som kan medge KB att samla in publikationer med s.k. on-line förbindelse eller elektroniska dokument som utgör underlag för tryckt material.

Vidare bör en utvärdering göras av hanteringen av det nationella reservexemplaret som Lunds universitet ansvarar för. Utredaren bör också granska ändamålsenligheten i att dokument skall lämnas till vissa universitet i Sverige enligt vad som följer av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument.

BIBSAM År 1988 övertog KB det ansvar för samordning och utveckling av forskningsbiblioteksväsendet som den s.k. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning haft. KB inrättade sekretariatet BIBSAM (Kungl. bibliotekets avdelning för nationell samordning och utveckling). BIBSAM har utvecklat ansvarsbibliotekssystemet, understött projekt, fördelat medel mellan biblioteken, lämnat treårsrapporter om forskningsbibliotekens ställning till styrelsen och har under senare år stött biblioteken i deras omstruktureringsarbete i syfte att hantera elektronisk information. BIBSAM har också genomfört utredningar på Utbildningsdepartementets uppdrag.

Samordnings- och utvecklingsansvaret för forsknings- respektive folkbibliotek är i dag uppdelat mellan KB och Statens Kulturråd. I syfte att nå en effektiv användning av de nationella biblioteksresurserna och främja biblioteksväsendets utveckling bör utredaren se över BIBSAM:s uppdrag och verksamhet samt föreslå framtida organisation och verksamhetsinriktning för BIBSAM.

Utredaren bör analysera vem som huvudsakligen använder sig av KB:s tjänster samt på vilket sätt och i vilka former det sker. De förändringar i användningen som skett under senare år mot bakgrund av ny teknik bör även beaktas. Vidare bör KB:s tillgänglighet analyseras.

En viktig fråga för framtiden gäller möjligheterna att dels bevara äldre tryck som av olika anledningar håller på att förstöras, dels öka tillgängligheten till nationens historiska samlingar. Digitaliseringsproblematiken har varit föremål för diskussioner under en lång följd av år. Ett antal projekt har genomförts på landets olika kulturarvsinstitutioner som syftat till att pröva och ge förslag till hur ett sådant långsiktigt arbete skall utformas. KB har av regeringen tilldelats särskilda medel för att genomföra olika pilotprojekt. Riksarkivet, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och KB har tillsammans lämnat rekommendationer till tekniska standarder m.m. Det finns således en grund att stå på för fortsatta initiativ. Utredaren skall lämna förslag till en nationell plan för digitalisering av vårt tryckta och handskrivna kulturarv. I denna bör ingå förslag till vilka objekt som bör prioriteras samt hur samarbetet mellan olika institutioner kan organiseras. Utredaren skall lämna förslag till hur verksamheten skall finansieras.

LIBRIS En nationell bibliotekskatalog har stor betydelse för tillgängligheten till det tryckta kulturarvet och det samlade litteraturbeståndet. År 1988 lades ansvaret för den nationella bibliotekskatalogen (LIBRIS) på KB. Utvecklingen av LIBRIS har varit tillfredsställande. Sedan 1997 finns den kostnadsfritt tillgänglig via nätet och antalet besökare uppgår vissa dagar till över 140 000. Databasen har nyligen också varit föremål för rekonstruktion till egen drift. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och frågan på sikt måste vara om den starka kopplingen till KB är en optimal lösning. Samtidigt utvecklas det internationella samarbetet mellan nationalbiblioteken starkt på just systemsidan och det bibliografiska området, de mest grundläggande uppgifterna för de nationella katalogerna. Det kan vara svårt att göra avvägningar vad gäller fördelningen av resurser mellan KB:s lokala och centrala behov. Utredaren bör i samverkan med berörda parter analysera bibliotekssystemet och överväga under vilka former det kan utvecklas bäst i framtiden.

Under senare år har det framkommit att många värdefulla boksamlingar i såväl offentlig som privat ägo far illa. En inte oväsentlig värdestegring har medfört att gamla boksamlingar blivit mer attraktiva för stölder och avyttring. Utredaren bör analysera behovet av en myndighet som har ansvar för nationella bevarandefrågor. I ett sådant ansvar bör också ingå uppgiften att utöva tillsyn över samlingar i offentlig miljö och att vara remissinstans i bevarandefrågor. Ett sådant ansvar låg till 1977 på KB gällande de dåvarande Stifts- och landsbiblioteken. Utredaren bör pröva hur ett sådant tillsynsansvar skall utformas för att säkra bevarandet av dessa i många fall ovärderliga boksamlingar.

Översynen av Kungl. bibliotekets verksamhet skall bedrivas förutsättningslöst. Utredaren bör även följa pågående aktuella utredningar och projekt i Sverige och göra relevanta internationella jämförelser.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2003.

Mot bakgrund av de resultat och bedömningar som utredaren gör, kan redovisningen även innehålla förslag till ändrad instruktion för Kungl. biblioteket och andra av förslagen motiverade författningsändringar.

Utredaren skall redovisa ekonomiska konsekvenser av de förslag som lämnas. Utgångspunkten skall vara att sådana förslag till förändringar skall rymmas inom nu gällande ekonomiska ramar för verksamheten. Utredaren skall vidare redovisa eventuella konsekvenser som förslagen får för bibliotekets personal och framtida kompetensförsörjning.

Utredaren skall följa kommittéförordningen (1998:1474).

(Utbildningsdepartementet)