Sammanfattning av uppdraget

En parlamentarisk kommitté ges i uppdrag att utifrån en bred omvärldsanalys ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst. Kommittén skall främst behandla frågor som rör programföretagens uppdragoch organisation.

Den parlamentariska kommittén skall redovisa sitt uppdrag före utgången av september 2004.

Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att samtidigt med den parlamentariska kommittén ta fram ett underlag om vissa frågor som främst rör finansieringen och medelstilldelningen av radio och TV i allmänhetens tjänst.

Bakgrund

Sändningstillstånden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller till utgången av år 2005. Den 1 januari 2006 inleds således en ny tillståndsperiod.

Riksdagens beslut (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268) om riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 innebar ett förtydligande på en rad punkter när det gäller uppdraget till radio och TV i allmänhetens tjänst. Det gäller bl.a. företagens kulturansvar, krav på decentraliserad organisation och programproduktion utanför Stockholm samt insatserna för funktionshindrade och språkliga och etniska minoriteter. Vidare renodlades uppdraget till UR. Kraven när det gäller mångfald i programutbudet och definitionerna av olika verksamhetstyper inom företagen förtydligades. Vidare skärptes kraven på redovisning och revision.

Utgångspunkter för kommitténs arbete

Det är av avgörande betydelse i en demokrati att det finns fria och självständiga medier som bidrar till mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning. Radio och TV utgör en central del av de flesta människors liv och är viktiga språk- och kulturbärare. Det särskilda uppdraget till radio och TV i allmänhetens tjänst har sin bakgrund i detta.

Under de senaste femton åren har det svenska medielandskapet genomgått stora förändringar, bl.a. som en följd av distributionsteknikens utveckling framför allt vad gäller televisionen. Konkurrensen på både radio- och TV-området har ökat kraftigt liksom utbudet. Trots det behåller radio- och TV-kanalerna i allmänhetens tjänst en stark ställning hos publiken. Att televisionen i allmänhetens tjänst har ett brett stöd framgår bl.a. av att drygt 40 procent av det samlade TV-tittandet ägnas åt dessa sändningar trots att utbudet av kommersiella TV-kanaler som sänder till den svenska publiken är mycket omfattande. Radion i allmänhetens tjänst har drygt 50 procent dagligt lyssnande hos befolkningen.

Riksdagen beslutade den 28 maj 2003 att godkänna regeringens förslag i propositionen Digitala TV-sändningar (prop. 2002/03:72) att den marksända televisionen skall övergå till digital teknik samt, med ändring i fråga om slutdatum, om tidpunkt för övergången till digital teknik (bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196). Samtidigt tillkännagav riksdagen för regeringen att den bör återkomma till riksdagen med förslag som ger en god överblick och utgör ett erforderligt underlag för att på nytt bedöma frågan om utbyggnaden av det digitala marknätet och därmed sammanhängande frågor.

En parlamentarisk kommitté har regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för digital radio (Ku2001:03). Kommittén skall slutredovisa sitt arbete senast den 31 december 2003.

Den tekniska utvecklingen av distribution och produktion berör alla aktörer på mediemarknaden, inte minst radio och TV i allmänhetens tjänst. Företagen ställs inför nya krav och verksamheten ges fler möjligheter. Trots ett allt större utbud på radio- och TV-området spelar utbudet från radio och TV i allmänhetens tjänst fortfarande en mycket viktig och betydelsefull roll för mångfalden i medieutbudet.

Uppgifterna för radio och TV i allmänhetens tjänst kan beskrivas som att ge alla tillgång till ett allsidigt och oberoende programutbud av hög kvalitet fritt från reklambudskap. Detta innebär bl.a. att sändningarna skall kunna tas emot i hela landet och att programverksamheten skall vara så sammansatt och varierad att den rör sig från det breda anslaget till det mera särpräglade, samtidigt som medborgarna får chansen till nya och oväntade val av program och genrer. Det innebär också att sändningarna skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt uppfylla krav på opartiskhet, saklighet, självständighet och oberoende av såväl staten som privata intressen. Programutbudet skall som helhet kännetecknas av hög kvalitet och präglas av en strävan att i olika programgenrer förmedla kunskap och bidra till allmänbildning. En viktig aspekt är att programverksamheten skall spegla hela landet och att programproduktion skall ske i olika delar av Sverige. Radio och TV i allmänhetens tjänst är också genom sin särställning bland medieföretagen en av landets viktigaste kulturskapare och kulturförmedlare. Public service-företagen bidrar dessutom i hög grad till att berika det svenska kulturlivet genom de uttrycksformer som är specifika för radion och televisionen.

Utgångspunkten för kommitténs arbete skall vara att programföretagens verksamhet även fortsättningsvis skall ha denna inriktning.

Den parlamentariska kommittén skall ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen avser att låta en särskild utredare se över vissa frågor som bl.a. berör finansieringen av och medelstilldelningen för public service-företagen. De frågor som berörs i den utredningen skall inte ingå i kommitténs uppdrag. Frågor som anges i det följande skall behandlas och där det är lämpligt skall olika alternativ utformas. Erfarenheter från andra länder skall beaktas i den utsträckning det är motiverat. I de fall kommittén lämnar förslag som har ekonomiska konsekvenser skall kostnadsberäkningar redovisas Även relevanta EG-bestämmelser skall beaktas.

I Radio- och TV-lagsutredningen (Ku2000:01) hanteras vissa frågor kring radio och TV i allmänhetens tjänst och som inte heller skall ingå i kommitténs uppdrag.

Radio och TV i allmänhetens tjänst spelar en stor och viktig roll på mediemarknaden. Det är därför angeläget att public serviceföretagen har resurser och förmåga att utvecklas så att det blir möjligt att även i framtiden bedriva en livskraftig programverksamhet. Den pågående konvergensutvecklingen påverkar även public service-företagens villkor. Fram tills nu har utvecklingen främst inneburit att bolagen bedriver kompletterande verksamhet i andra medier än radio och TV, t.ex. på Internet.

Kommittén skall göra en bred och djupgående analys av omvärlden för radio och TV i allmänhetens tjänst.

Kommittén skall undersöka och redogöra för hur uppdraget för public service i andra jämförbara länder säkerställs i en ny och föränderlig mediesituation, särskilt med avseende på konvergensutvecklingen. Arbetet bör i övrigt bedrivas med utgångspunkt i den allmänna utvecklingen inom mediesektorn.

Nyhetsuppdraget är en central del av uppdraget till en radio och TV i allmänhetens tjänst. Nyhetsverksamheten inom SVT har genomgått en organisationsförändring. År 2001 togs kravet på två självständiga nyhetsredaktioner bort och SVT:s nyhetsverksamhet skall i stället bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv. Regeringen har gett Granskningsnämnden för radio och TV i uppdrag att följa och utvärdera hur de gjorda förändringarna påverkat mångfalden i nyhetsutbudet. En delrapport lämnades till regeringen i december 2002. Uppdraget kommer att slutredovisas i maj 2004.

Den parlamentariska kommittén skall mot bakgrund av bl.a. Granskningsnämndens arbete bedöma om SVT:s uppdrag utifrån ett mångfaldsperspektiv på nyhetsverksamheten behöver förändras.

Radio och TV i allmänhetens tjänst har en viktig funktion att fylla för det svenska kulturlivet. Genom sin särställning bland medieföretagen är den en av landets viktigaste kulturskapare och kulturförmedlare. I ett alltmer internationaliserat och kommersialiserat kultur- och medieutbud har public serviceföretagen en allt viktigare roll att spela.

För upphovsmän och konstutövare får programföretagens utbud allt större betydelse och programföretagens kulturansvar innebär också att ta skälig hänsyn till medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter till sina verk.

Många av de programtyper som ryms inom programföretagens kulturansvar skulle sannolikt aldrig produceras om inte public service hade uppgiften att tillhandahålla dem. Genom att svenskt kulturliv skildras och förmedlas i radio och TV kan kulturen ges en långt större publik än vad enskilda kulturinstitutioner kan klara. För många människor är radion och televisionen det enda sättet att regelbundet komma i kontakt med konstarter som film, teater, bildkonst och musik.

SR och SVT har ett långtgående uppdrag att vidga och fördjupa sitt kulturansvar. I det ingår, förutom att vara kulturskapare och kulturförmedlare, att samarbeta med kulturinstitutioner och kulturproducenter. Både SR och SVT spelar en central roll i att göra svensk musik tillgänglig för en bred allmänhet. SVT har även stor betydelse för produktionen och spridningen av svensk film.

Kommittén skall utvärdera hur bolagen genomför sitt kulturuppdrag. Kommittén skall, utifrån nuvarande krav på företagen om att fördjupa och vidga kulturansvaret, bedöma om villkoren är ändamålsenligt utformade och om uppdraget kan utvecklas för att bättre ta tillvara de möjligheter som radio och TV i allmänhetens tjänst har som kulturskapare och kulturförmedlare.

Inför den nuvarande tillståndsperioden föreslog den särskilde utredaren i sitt betänkande Radio och TV i allmänhetens tjänst - ett beredningsunderlag (SOU 2000:55) tre olika alternativ till organisation av UR. Det första alternativet innebar att UR skulle organiseras och finansieras som för närvarande men ges förbättrade förutsättningar. Det andra alternativet gick ut på att UR skulle integreras i de två övriga public service-företagens verksamheter i syfte att stärka utbildningsprogrammens ställning och det samlade folkbildningsansvaret. Det tredje alternativet innebar att UR skulle behålla sin ställning som självständigt public serviceföretag men att verksamheten skulle renodlas mot utbildningsprogram samtidigt som SVT och SR fullt ut skulle ta över ansvaret för program av folkbildningskaraktär.

För att bättre ta tillvara den resurs som UR utgör förtydligades villkoren för UR:s uppdrag inför den nuvarande tillståndsperioden. Företaget skall i större utsträckning koncentrera sina insatser till utbildningsprogram än tidigare.

Kommittén skall analysera och bedöma hur UR:s uppdrag bäst kan tas till vara i framtiden. Kommittén skall utgå från den tidigare särskilde utredarens alternativa förslag till organisation av UR. Frågor som rör organisation, sändningsutrymme, finansiering samt förutsättningar för samarbete med utbildningsinstitutioner skall i detta sammanhang särskilt övervägas. Kommittén skall också, beroende på utfallet av analysen och bedömningen, lämna förslag om hur utbildningsprogrammen skall hanteras i framtiden och, i förekommande fall, utvärdera hur förtydligandet av UR:s uppdrag för innevarande tillståndsperiod påverkat verksamheten inom UR.

Programmens tillgänglighet för funktionshindrade är en viktig del av uppdraget för radio och TV i allmänhetens tjänst.

Den parlamentariska kommittén skall följa upp och utvärdera det arbete för ökad tillgänglighet som bedrivs inom public serviceföretagen och då särskilt lösningar för uppläst textremsa i TV samt användningen av annan ny teknik. I detta sammanhang skall kommittén även ta del av internationella erfarenheter. Kommittén skall analysera om nuvarande krav på insatser och redovisning är ändamålsenliga och därutöver undersöka om ytterligare krav skall ställas på programföretagen för att öka tillgängligheten. I förekommande fall skall kommittén lämna förslag på hur sådana krav bör formuleras.

Innebörden av sändningstillstånden under innevarande tillståndsperiod är att programföretagen skall beakta språkliga och etniska minoriteters intressen samt att insatserna på detta område skall öka. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska) och romani chib skall inta en särställning.

Kommittén skall undersöka om dagens krav på programföretagen är lämpliga för att tillgodose kraven på tillgänglighet för språkliga och etniska minoriteter. Kommittén skall särskilt analysera hur företagen redovisar insatserna på detta område.

Programverksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. För att stärka det samlade folkbildningsansvaret i radio och TV i allmänhetens tjänst har programföretagen getts i uppdrag att gemensamt utarbeta en plan för ett fördjupat samarbete kring dessa frågor. Programföretagen avrapporterade sitt uppdrag i oktober 2002. I anslagsvillkoren för 2003 gavs företagen ett förnyat uppdrag på denna punkt. Programföretagen lämnade sin gemensamma redovisning till regeringen den 3 september 2003.

Kommittén skall utifrån bolagens redovisningar analysera hur det samlade folkbildningsansvaret hanteras och realiseras av programföretagen. Kommittén skall, om den finner det lämpligt, lämna förslag till hur inslaget av folkbildning i den samlade verksamheten kan förstärkas.

I 6 kap. 1 § radio-_och_TV-lagen (1996:844) föreskrivs att programverksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Denna bestämmelse gäller för alla typer av radio- och TV-sändningar som omfattas av lagen. Uttrycket "alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet" avser de sidor av demokratibegreppet som anknyter till bl.a. förhållandet mellan människor, t.ex. fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Inför den nuvarande tillståndsperioden angavs att programverksamheten bör, såväl i utformning som till innehåll, utgå från ett perspektiv präglat av jämställdhet mellan kvinnor och män (prop. 2000/01:94, s. 32, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).

Kommittén skall analysera om de villkor om redovisning av programverksamheten i detta avseende är tillräckliga för att bedöma om programföretagen uppfyller kraven.

I sändningstillstånden och i anslagsvillkoren för SR, SVT och UR finns vissa krav på bolagens interna organisation och arbetssätt. Kraven avser bl.a. distriktsorganisation, samarbetsprojekt, utläggningar av produktioner samt att viss del av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm.

Huvudsyftet med de angivna villkoren är att bolagen skall ha en egen högkvalitativ produktionsverksamhet, främja mångfald och arbeta för att programmen präglas av olika perspektiv och speglar hela Sverige.

Kommittén skall bedöma hur nuvarande krav uppfyller angivna syften.

Våren 2002 lämnade en parlamentarisk kommitté sitt betänkande Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27) till regeringen. Betänkandet har remitterats. I betänkandet lämnas bl.a. förslag som rör verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst.

Kommittén skall beakta de förslag som lämnas i betänkandet om verksamheten inom SR, SVT och UR samt remissutfallet i berörda frågor.

Enligt nuvarande sändningstillstånd får sponsring förekomma dels i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang, dels av program i SR och SVT som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där programföretaget är arrangör. Förutsättningen i det senare fallet är dock att det är ett evenemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder.

Kommittén skall utifrån gällande regler överväga om det finns skäl att tydliggöra riktlinjerna för sponsring inom radio och TV i allmänhetens tjänst.

Kommittén skall samverka med Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Kommittén skall fortlöpande samråda med Radio- och TV-lagsutredningen (Ku2000:01), Digitalradiokommittén (Ku2001:03) samt den särskilda utredaren (Ku2003:02).

Kommittén skall börja med att genomföra omvärldsanalysen.

Kommittén skall i sitt arbete noga följa arbetet inom andra områden som rör verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst. Uppdraget skall redovisas före utgången av september 2004.

(Kulturdepartementet)