Sammanfattning av uppdraget

En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering, belysa folkbildningen i icke-deltagarens perspektiv. Utredaren skall åskådliggöra vilka grupper som inte deltar i folkbildningen. Utredaren skall även pröva i vilken utsträckning det finns önskemål som folkbildningen skulle kunna tillgodose. Uppdraget skall redovisas senast den 15 april 2004.

Bakgrund

I samband med att ansvarsfördelningen mellan staten och folkbildningen ändrades 1991 beslutades att staten regelbundet skulle genomföra fristående utvärderingar av folkbildningen. I september 2001 tillkallades en utredare (dir. 2001:74) för att genomföra den andra statliga utvärderingen av folkbildningen sedan 1991. Uppdraget är att göra en samlad bedömning av i vad mån statens syften med folkbildningen har uppnåtts. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 2004.

Den nu pågående statliga utvärderingen skall dels mäta effekter av den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen, dels utvärdera vilken betydelse folkbildningen har för personer som deltagit i någon form av folkbildning.

I syfte att bredda regeringens beslutsunderlag inför en kommande folkbildningsproposition har regeringen ställt 2,5 miljoner kronor till Folkbildningsrådets disposition för att rådet tillsammans med berörda aktörer skall formulera folkbildningens egen syn på dess framtida roll och uppgifter, dvs. det som i detta sammanhang kallas folkbildningens framsyn. Resultatet skall redovisas senast den 1 mars 2004.

Resultat av den första statliga utvärderingen

Den första statliga utvärderingen av folkbildningen (dir. 1994:12), som lämnade sitt slutbetänkande 1996, tog i ett delbetänkande Folkbildning och vuxenstudier (SOU 1995:141) bl.a. upp resultatet från en studie som visade hur stor andel av olika grupper som inte deltagit i vuxenutbildning eller folkbildning. Enligt studien hade 13,5 procent av de svarande inte deltagit i någon form av vuxenutbildning. Personer med arbetaryrken, lägre utbildning samt boende i Storstockholm hade deltagit i vuxenutbildning i mindre utsträckning än övriga personer i landet.

En specialstudie avseende funktionshindrade, invandrare, ensamstående mödrar, arbetslösa och unga lågutbildade genomfördes också. Generellt visade resultaten att vuxenutbildningen nådde dessa grupper. Personer med funktionshinder var till och med något överrepresenterade. Resultaten talade emot att exempelvis sjukdom eller funktionshinder utgjorde generella förklaringar till varför man inte deltog i vuxenutbildning.

Unga lågutbildade utmärktes av en låg studieaktivitet. Slutsatserna för denna grupp var att det inte fanns anledning att befara något mer permanent utanförstående. Även för arbetslösa kvarstod vissa farhågor om att deras studiedeltagande var lägre jämfört med förvärvsarbetande.

Utvärderarna konstaterade att i stället för studiehinder - som definierades som kostnader, tidsrestriktioner och begränsad sannolikhet att lyckas med studierna - var det troligen skillnader i förväntade belöningar som förklarade varför vissa deltar i vuxenutbildning och andra står utanför. Utvärderingens slutsats var att det inte finns några enkelt identifierbara studiehinder.

Det har nu gått sju år sedan undersökningen genomfördes. Nya grupper av vuxna har tillkommit och kännedom om deras inställning till deltagande i folkhögskolekurser eller studiecirklar saknas.

Folkbildningsrådet har i samarbete med studieförbunden genomfört tre undersökningar av deltagare i studiecirklar. Den senaste undersökningen gällde deltagare under 2000. Syftet med undersökningarna är att ge en bild av vilka som deltar i studiecirklar.

Resultatet av den senaste undersökningen visar bl.a. att medelåldern för samtliga cirkeldeltagare under 2000 var 48 år. Deltagarnas medelålder hade därmed ökat med mer än två år jämfört med tidigare undersökningar. Ett avsteg från den utvecklingen utgjorde den stora grupp unga män i åldern 15-24 år som deltagit i främst musikcirklar. Det fanns dock en tydlig skillnad mellan studieförbunden i fråga om deltagarnas ålder. Medelåldern för deltagare i ABF och Studieförbundet Vuxenskolan var 55 år. För båda dessa förbund gällde att mer än 40 procent av deras deltagare var 65 år eller äldre. De yngsta deltagarna fanns hos SISU Idrottsutbildarna och Studiefrämjandet med en medelålder på 32 respektive 38 år.

Generellt visade resultatet att de kvinnliga deltagarna övervägde och omfattade 60 procent. Gruppen 15-24 år avvek från detta mönster med 55 procent manliga deltagare. Nästan nio av tio deltagare hade svenska som modersmål. Knappt hälften av deltagarna hade mindre än 12 års grundutbildning. Jämfört med tidigare undersökningar hade andelen med kort utbildning, högst nio år, minskat och andelen med längre utbildning ökat.

Av regeringens skrivelse Kultur och deltagande (skr. 2001/02:176) framgår att mönstret i egna kulturaktiviteter, som ofta utförs inom ramen för folkbildningen, har förändrats under 1980- och 1990-talen. Undersökningar genomförda av Statistiska centralbyrån och Statens kulturråd visar att flera former av eget kulturutövande har minskat i omfattning.

Samhällsutvecklingen sker i snabb takt och på många fronter samtidigt. Klyftorna ökar mellan dem som har insikt om förändringarnas påverkan på våra livsvillkor och dem som bara glimtvis får den kunskapen. Förändringarna leder till att människor får delvis olika världsbilder och därför också olika syn på sin förmåga att påverka. Folkhögskolor och studieförbund kan på olika sätt bidra till att minska dessa klyftor genom att ge flera möjlighet att skaffa sig kunskap och använda den för att förändra genom att skapa mötesplatser för samtal, eftertanke och ifrågasättande. Många flera sådana mötesplatser är nödvändiga för att skapa delaktighet i samhället och samhällsutvecklingen för att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Inte minst för att värna om grundläggande demokratiska värden.

Folkbildningen lockar uppskattningsvis 1,5 miljoner vuxna svenskar till studiecirklar och folkhögskolekurser varje år. Av dem deltar många i flera än en aktivitet, vilket innebär att antalet deltagare i själva verket uppgår till nära 2,5 miljoner. Som framgått av det föregående har vi jämförelsevis god kunskap om dessa deltagare. Kunskapen om dem som inte deltar, deras bilder av folkbildningen, deras motiv för att avstå från att delta och vad som skulle kunna ändra deras beteende återstår i stor utsträckning att klarlägga.

För att komplettera den andra statliga utvärderingen av folkbildningen och den folkbildningens framsyn som Folkbildningsrådet på regeringens uppdrag utarbetar parallellt med utvärderingen, utses en utredare med uppdrag att utreda deltagande i folkbildning för att belysa folkbildningen i icke-deltagarens perspektiv. Utredaren skall analysera frågan om folkbildningens inriktning, verksamhetsformer och organisation kan bedömas svara väl mot människors villkor i dagens och - om möjligt - morgondagens samhälle.

Olika samhälls- och åldersgrupper är mer eller mindre väl representerade i olika delar av studieverksamheten. Skillnaderna mellan studieförbunden när det gäller deltagare återspeglar delvis medlemsorganisationernas sammansättning och delvis den profil man medvetet valt för sin verksamhet. Det kan också finnas andra förklaringar. Utredaren skall undersöka de erfarenheter ungdomsorganisationerna har av samarbete med studieförbunden. Vidare skall utredningen belysa vilka grupper som inte deltar i olika former av folkbildning och skälen till det. Utredaren skall också pröva i vilken utsträckning det finns önskemål som folkbildningen skulle kunna tillgodose.

Utredaren skall arbeta med stor öppenhet och stimulera till en bred diskussion. Vidare skall utredaren samråda med den nu pågående statliga utvärderingen (U2001:06) samt med Folkbildningsrådet i fråga om uppdraget som avser folkbildningens framtida roll och uppgifter (U2002/1947/V).

Uppdraget skall vara slutfört och redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 15 april 2004.

(Utbildningsdepartementet)