Folkbildning och vuxenstudier : rekrytering, omfattning, erfarenheter : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

O. jansson Ö Michael Gähler

]an

F OLKBILDNING OCH

VUXENSTUDIER

...mnwmemmwmw-.v- r

Rekrytering, omfattning, erfarenheter

wüä

WW UTBIIDNINGSDEPARTEMENTET

Mza

§f@

Gao

1% Z

Statens offentliga utredningar

1995:141

Utbildningsdepartementet

och

Folkbildning

vuxenstudier

Rekrytering, Omfattning, Erfarenheter

Jan O. Jonsson Michael Gähler Institutet för social forskning, Stockholms Universitet Utbildningsdepartementet

Delbetänkande av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall remiss. - svara Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20134-8 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Innehåll

FÖRORD

INLEDNING 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Frågeställningar och uppläggning 2

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskrivande del 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studiedeltagande och studiedeltagare 2 . . . . . . . . . . . . . De som inte deltar 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . II. Förklarande del 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . III. Slutsatser och diskussion 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Definitioner och avgränsningar 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kunskapsunderlag 6

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DEL BESKRIVNINGAR 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Hur omfattande är vuxenutbildningen i Sverige 7 . . . . . . 1.1 Kunskapsluckor 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Studiecirklarna en skattning av deltagarantalet 10 - . . . . . . . 1.2.1 Hur många har någon gång deltagit i en studiecirkel 10

1.2.2 Studiecirkeldeltagande vid intervjutillfället 11 . . . . . . . . . 1.2.3 Frekvent deltagande i studiecirklar 12 . . . . . . . . . . . . . . 1.2.4 Sammanfattning omfattningen av -

studiecirkeldeltagandet 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Deltagande i annan vuxenutbildning 14 . . . . . . . . . . . . . . .

2 Vilka är de studieaktiva 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Vad betyder talen i tabellen 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Stora skillnader mellan vissa befolkningsgrupper 22 . . . . . . . 2.3 Studiecirklar med olika inriktning 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Skiljer sig rekryteringen till studiecirklar mellan olika

studieförbund 3 l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll SOU 1995: 141

3 Allmänhetens syn på vuxenutbildning och folkbildning 32

3.1 Synen på vuxenutbildning i stort 32

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Synen på studiecirklar 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Synen folkhögskolan 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Deltagarnas egna erfarenheter av studiecirklar och

folkhögskolekurser 40

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Vilken uppfattning har deltagarna om de studiecirklar

de själva gått 40

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Vad tycker folkhögskoleeleverna om sin utbildning 43

. . . .

5 Vilka är det som inte deltar i vuxenutbildning 45

. . . . . .

6 Särskilda grupper 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Handikappade 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Invandrare 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Ensamforäldrar 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Arbetslösa 60

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Unga lågutbildade 62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Utsatta grupper: slutsatser 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Vuxenstudier, annan fritidsaktivitet och deltagande i

samhällslivet 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Vuxenutbildning, fritids- och organisationsaktivitet 71

. . . . . 7.2 Stockholmarnas låga deltagande effekt av ett

-

rikt kulturutbud 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Vuxenutbildning och deltagande i samhällslivet 75

. . . . . . .

DEL H. FÖRKLARINGAR 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Snedrekryteringen till vuxenutbildning

vilka är mekanismerna bakom 78

- . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Studiehinder 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .- . . . . . . . 2.1 Studieplaner och självupplevda skäl till att inte studera 85

. . 2.2 Ekonomi, tid, arbete 88

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Ekonomiska hinder och tidsbrist 90

. . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Arbetsvillkor 96

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

sou 1995: 141 Innehåll

DEL III. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 99 . . . . . . . . . . . .

1 Slutsatser 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vilken omfattning har vuxenutbildningen 99 . . . . . . . . . . . 1.2 Vilka är det är aktiva i vuxenutbildning och som folkbildning 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Vilken syn har människor i allmänhet vuxen-

utbildning och folkbildning 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Deltagare i folkbildning vilka är deras erfarenheter av sina studier 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Vilka är det inte deltar i vuxenutbildning 103 som . . . . . . . 1.6 Vilket samband finns det mellan aktivitet i vuxen-

studier och andra områden inom samhällslivet 104 . . . . . . . 1.7 Vilka är skälen for att inte delta i vuxenutbildning 105 . . .

2 Diskussion 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Hur skall vi kunna studera rekryteringen till

vuxenutbildning 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Hur intensiv bör rekryteringen till vuxenstudier vara 110 . . 2.3 Är snedrekryteringen till vuxenstudier ett problem 112 . . . . 2.4 Kravnivå och rekrytering motstridiga mål för studieförbunden 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

REFERENSLISTA 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BILAGOR

Bilaga Teknisk rapport över undersökningen Fritid och

fritidsstudier 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2. Bortfallsanalys 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3. Skattning antalet individtillfállen från av enkätsvaren 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

x

Förord

Föreliggande studie har genomförts uppdrag den statliga utvärde-

av ringen av folkbildningen, SUFO96 Dir 1994:12. Som del i denna

en utvärdering gav utredningen Statistiska Centralbyrån SCB i uppdrag att utföra en intervjuundersökning ett riksrepresentativt urval

av svenskar mellan 18 och 75 år. Till dessa ställdes telefon frågor

per om deltagande i och uppfattning olika typer vuxenutbildning, speci-

om av ellt folkbildning. I denna rapport presenteras resultat från denna studie, som här kallas Fritidsstudieundersökningen. Det bör betonas att vi inte sett som vår uppgift att själva genomföra någon utvärdering; detta görs i huvudbetänkandet. Denna rapport skall istället ett under-

ses som lag för utredaren i hans utvärdering.

Datamaterialet från studien har stått till förfogande för samtliga forskare och tjänstemän som deltagit i arbetet med SUFO96. Föreliggande arbete är således inte den enda redovisningen resultaten och

av därmed uppfyller den inga krav heltäckande. Detta delbe-

att vara tänkande är en fristående forskningsrapport där urvalet frågeställ-

av ningar och analyser i sista hand har gjorts författarna. Vår intention

av har varit att belysa vad vi sett centrala spörsmål när det gäller

som deltagande i vuxenutbildning, med fokus på folkbildning. I andra

rapporter till SUFO96, av vilka de flesta använder kvalitativa metoder, görs mer inträngande analyser av delar av vad som behandlas i denna skrift, dock utan de möjligheter att generalisera vårt datamaterial För

som ger. den som är intresserad ämnesområdet är därför samtliga rapporter

av av värde de kompletterar varandra både när det gäller problemställningar

och metodval.

Arbetet har fördelats följande sätt mellan författarna: vi har båda ansvarat för kodningar, rättningar och bearbetningar den rådatafil

av som levererades av SCB, samt för framställningen analysfårdig

av en datafil och en kodbok över materialet för utbildningsdepartementets räkning. Vi ansvarar båda för analyserna i och författande inledning-

av en och den beskrivande delen, medan Jan O. Jonsson står för den förklarande delen samt slutsatser och diskussion.

Förord SOU 1995: 141

Ett stort antal intervjupersoner har ställt nästan en timme av sitt liv till förfogande och därmed möjliggjort denna studie. Rapportens kvalitet har höjts genom de kommentarer och förslag som vi under arbetets gång fått från SUFO96 referensgrupp, från deltagare i de konferenser som Folkbildningsrådet under hösten 1995 genomfört, samt vid ett seminarium vid Institutet for social forskning, Stockholms Universitet.

Stockholm i december 1995

Jan O. Jonsson Michael Gähler

Inledning

Ibland framställs Sverige ett föredöme när det gäller utbildning.

som Sverige är ett de västeuropeiska länder där man har kommit längst

av med att vidarebefordra sekundär utbildning till stor majoritet av en

en árskull, de sociala skillnaderna i uppnådd utbildning är jämförelsevis små och har minskat över tid, och utbildningssystemet innehåller få återvändsgränder jfr. Erikson och Jonsson 1993. Andra menar att vi håller på att hamna på efterkälken, främst därför att andelen med längre universitetsutbildning är lägre i Sverige än ijämförbara industrinationer. Man antar därvid att det främst är de med lång utbildning som bidrar till den samhälleliga produktiviteten inkluderar även kortare

- när man högskoleutbildning i den högsta nivån ligger Sverige istället längre fram och andelen 18-åringar är i utbildning är betydligt högre än i de

som flesta andra västländer OECD 1995.

Om det är omtvistat huruvida den allmänna utbildningsnivån i den svenska befolkningen är hög eller låg i jämförelse med andra västländer är den svenska vuxenutbildningen utan diskussion av mycket stor omfattning. I de framtidsvisioner det lärande samhället learning

om society förts fram de senaste decennierna se t.ex. Husen 1986

som utgör just vuxenutbildningen, eller det återkommande lärandet, en hörnsten. Man kan tänka sig ett antal positiva konsekvenser att människor

av fortsätter att utbilda sig efter genomgången ungdomsskola eller högskola. Det torde innebära att medborgarna tar aktiv del i sam-

en mer hällslivet, att de håller sig välinforrnerade samhällsutvecklingen, och

om att de följaktligen i John Stuart Mills termer utgör idealmedborgare i ett statsskick bygger den representativa demokratin jfr Lewin

som 1970; Johansson 1971. Bildning genomförs under kollektiva for-

som

kan också verka samhällsförändrande omedelbart sätt än mer ett mer

den normala individualistiskt-demokratiska processen. genom

Ett återkommande lärande torde också utgöra intellektuell process

en

gör människor kapabla att just lära sig saker. 1 tider av som mer nya teknikutveckling och strukturrationalisering kan anta att detta har

man positiva konsekvenser inte bara för individer fort- eller ombildar

som sig, utan också för samhällets ekonomiska utveckling.

2 Inledning

SOU 1995: 141

Det diskuteras ibland huruvida alla, eller bara vissa studier typer av har positiva konsekvenser för människors medborgerliga färdigheter, för demokratins fördjupande eller för landets ekonomiska utveckling. Speciellt menar somliga att fritidsstudier enbart bör just fritidsses som en sysselsättning, en hobby, och att knappast kan förvänta sig så man storslagna konsekvenser som andra gör gällande. Eftersom så många

ändå antar att den allmänna bildningsnivån, demokratin och den samhälleliga produktiviteten påverkas positivt ett högt studiedeltagande av råder det stor politisk enighet att staten bör inte bara om satsa ungdomsutbildning och högre utbildning, utan också stödja vuxenutbildning i olika former. Denna studie har övergripande syfte som att studera

deltagande och icke-deltagande i frivillig vuxenutbildning, främst folk-

bildning. Eftersom ett framträdande politiskt mål med

vuxenutbildning

är att utjämna utbildningsklyftorna i samhället, lägger vi speciell vikt vid frågan rekryteringen till sådana studier. om

Frågeställningar och uppläggning

Rapporten inleds med beskrivande del. I den söker vi skatta en vuxenutbildningens omfattning, vi behandlar frågan vilka deltar och vilka som

som står utanför vuxenutbildning och folkbildning, redogör för

samt allmänhetens och deltagarnas åsikter och erfarenheter från denna om verksamhet. I den andra delen diskuteras förklaringar till frågan varför vissa väljer vuxenstudier och andra inte. Där analyseras bland annat frågan studiehinder ingående. I den tredje delen om mer summeras resultaten och vi drar slutsatser basis dessa. Slutligen för av en diskussion några frågor vuxenutbildning om om som accentuerats genom vâr studie.

Beskrivande del

Studiedeltagande och studiedeltagare

Eftersom kan anta att i stort allt praktiskt lärande man sett och sökande efter kunskap har generellt verkande, positiva effekter innebär det att Vuxenutbildningens omfattning inbegripet allt från studiecirklar i handarbete till längre teoretiska utbildningar är viktig känna till. att -

Omfattningen kan indikator den befolkningens

ses som en vuxna benägenhet att delta i samhällslivet och dess beredskap att lära och nytt

SOU 1095:141 Inledning 3

lära om; en sorts samhällelig resurs. Hur omfattande är då vuxenutbildningen i Sverige Samtidigt som vet att det frivilliga deltagandet i kurser, studiecirklar och längre utbildningar är stort, är det förvånansvärt svårt att uppskatta hur stor andel av befolkningen deltar och

som hur ofta man deltar. Detta gäller inte minst den vanligaste studieformen, studiecirklarna. Det första syftet i denna rapport är att försöka göra sådana skattningar.

Det andra syftet är att söka svar frågan vilka grupper som mer aktivt deltar i vuxenutbildning och folkbildning. Är studiecirklarna

en pensionärssysselsättning Lyckas studieförbunden och andra arrangörer av vuxenutbildning att nå sina föresatser att främst rekrytera utbildningsmässigt eftersatta grupper En intressant fråga, som behandlas i ett eget avsnitt, är om rekryteringen till vuxenstudier skiljer sig mellan olika ämnesområden.

Vårt tredje syfte är att studera vilken syn människor i allmänhet har vuxenutbildning. Instämmer de i de antaganden gjorde ovan, att vuxenutbildning kan vara till nytta för dem i deras arbete såväl som att leda till ökat politiskt engagemang För två av vuxenutbildningsformerna, studiecirklar och folkhögskolor, redovisar vi närmare vilken bild människor har av dessa. Allmänhetens syn på vuxenutbildning är naturligtvis intressant i sig, men kanske ännu intressantare är att studera huruvida uppfattningarna skiljer sig åt mellan dem som är studieaktiva och dem som sällan eller aldrig deltar i denna typ av utbildning.

Vårt fjärde syfte är att redovisa deltagarnas åsikter om den genomgångna Litbildningen. Anser de att kravnivån är för låg Vilken är deras uppfattning om medinflytandet över studiernas uppläggning I detta avsnittt koncentrerar vi oss folkbildningen, dvs. studiecirklar och folkhögskolor.

De som inte deltar

De ovan nämnda fyra punkterna syftar främst till att studera deltagande i vuxenutbildning, vilken dess omfattning är, vilka socio-demografiska grupper som deltar, människors skäl till att delta, deras allmänna bild av studiedeltagandets konsekvenser samt deras specifika erfarenheter från studiecirklar och folkhögskoleutbildning.

Vilka är det då som inte deltar Här är rekryteringen till vuxenutbildning speciellt intressant eftersom det är ett viktigt mål att denna utbildningsform skall nå dem som är utbildningsmässigt eftersatta. I en inledande beskrivning studerar därför hur stor andel olika

av grupper som inte är studieaktiva. Vi lägger i ett eget avsnitt speciell vikt vid

4 Inledning SOU 1995: 141

grupper som ofta är utsatta i dagens samhälle, bland annat de så kallade prioriterade grupperna. Står invandrare, lågutbildade, handikappade, ensamstående föräldrar, och arbetslösa i högre utsträckning än andra utanför vuxenutbildningen Hur stor andel befolkningen har

av enbart grundläggande utbildning och därefter inga studieerfarenheter

Vuxenstudier kan ses som ett av flera sätt vilket medborgarna deltar i samhällslivet och också ett flera sätt vilket de till-

som av bringar sin fritid. Vårt sjätte syfte är att utröna sambandet mellan deltagande i vuxenutbildning och i andra organisationsaktiviteter respektive fritidssysselsättningar. Är de inte deltar i vuxenutbildning generellt

som sett inaktiva i samhällslivet Är fritidsstudier kanske altema-

snarare ett tiv till andra aktiviteter samhällsinriktade eller förströelsekaraktär

- av

så att människor tenderar att välja bort vuxenutbildning för dessa Vi försöker också pröva huruvida Vuxenstudier möjligen kan leda till ökade individuella politiska resurser.

II. Förklarande

del

De empiriska analyserna i den beskrivande delen ger många ledtrådar till frågan varför vissa väljer vuxenutbildning. I den förklarande delen försöker vi systematisera detta och fördjupa analyserna för att förstå den sneda rekryteringen till Vuxenstudier.

Det är självklart att individuell förkovran kan ske på olika sätt, och studier är blott många fritidsaktiviteter. Den överväldigande

en av majoriteten av dem som inte ägnar sig studier har kanske helt enkelt andra intressen. Men det finns rimligen också studiehinder olika slag;

av vissa drar sig kanske för kostnaderna, andra har tidsbrist eller är förhindrade att delta grund handikapp, och för många kan språk-

av svårigheter vara en barriär. Vårt sjunde syfte i rapporten är att söka identifiera de viktigaste studiehindren. Vi studerar också självupplevda skäl till att inte studera.

III. Slutsatser och diskussion

l Del IlI summeras resultaten och drar slutsatser från dem. Därefter för vi en diskussion om hur man skall kunna studera betydelsen av Vuxenstudier och rekryteringen till dessa; i vilken utsträckning fullt deltagande i vuxenutbildning är ett rimligt politiskt mål; under vilka förutsättningar en sned rekrytering till Vuxenstudier utgör ett problem

141 Inledning 5 SOU 1995:

det finns målkonflikter mellan kunskapsmål, kompensationsmål

samt om och demokratimål.

Definitioner och avgränsningar

Denna rapport behandlar vuxenutbildning, med särskild vikt vid deltagande i studiecirklar och folkhögskolekurser, där datamaterialet beskrimedger detaljerade analyser. Rapporten kan därigenom sägas

vet nedan

ha dubbelt syfte, dels att studera vuxenutbildning generellt, dels att ett särskilt analysera folkbildningen. Med vuxenutbildning vuxenstudier frivilliga kurser och

eller menas

utbildning genomgås individer normalt lämnat ungannan som av som domsskolan, med undantag för högskolestudier om dessa inte ges som kvällskurser. Det gäller utbildning anordnad studieförbunden, folkav högskolor, Statens skolor för korrespondensinstitut, Utbildningsvuxna, radion, arbetsmarknadsstyrelsen, fackföreningar, samt komvux inklusive Vi diskuterar bara helt kort utbildning anordnad arbets-

grundvux. av givaren, branschorganisationer o.dyl., eftersom frivillighetskriteriet inte

alltid uppfyllt för den typen kurser. Detta kan för övrigt gälla viss är av arbetsmarknadsutbildning Samtidigt kan alla studier, oavsett vilken anordnar dem, naturligtvis karaktär som dem vi som vara av samma normalt räknar vuxenutbildning och de kan ha samma positiva som konsekvenser. Som folkbildning räknas kurser och studiecirklar anordnade av folkhögskolor och studieförbund. Det innebär att vi gör institutionell en definition svårfångat begrepp, vilket är rimligt för våra syften, av ett inte får skymma det faktum att folkbildning också kan ske via men många andra kanaler t.ex. media, ideella organisationer, bibliotek,

muséer.3

Till studiecirklar räknas alla kurser och andra utbildningar anordnade följ ande studieförbund: Arbetarnas bildningsförbund ABF, Folkuniav versitetet FU, Frikyrkliga Studieförbundet FS, KFUK-KFUMs studie-

Deltagandet i studiecirklaroch andra fritidskurser ingår även om den intervjuade fortfarande går i ungdomsskolan. 2 gäller också delvis utbildning anordnad folkhögskolor och Detsamma nu av studieförbund på uppdrag riksdag och departement, t.ex. utbildning för av arbetslösa och svenska för invandrare. 3 ingående diskussioner begreppet folkbildning med referenser, För mer av de olika bidragen i Bergstedt och Larsson 1995. se

6 Inledning

SOU 1995: 141

förbund KFUKM, Nykterhetsrörelsens

bildningsverksamhet NBV,

Studiefrämjandet Sfr, Studieförbundet Medborgarskolan Mbsk,

Studieförbundet Vuxenskolan SV, Svenska idrottsrörelsens studieförbund SISU, Sveriges kyrkliga studieförbund SKS, Tjänstemänsamt

nens Bildningsverksamhet TBV. Folkhögskolor är de år 1995 136 statsbidragsberättigade skolor

som ingår i 1 arbetarrörelsens, 2 frikyrkorörelsens, 3

kyrkliga, 4 nykterhetsrörelsens, 5 övriga rörelse- och organisationsfolkhögskolor,

samt de som tillhör kategorin 6 landstings- och 7

kommunfolkhögskolor.

Andra definitioner allt eftersom de aktualiseras i ges texten.

Kunskapsunderlag

Huvuddelen av de analyser vi genomför baseras på intervjuundersöken ning gjord SCB uppdrag SUFO96, kallad Fritid och fritidsav av studier. Intervjuerna genomfördes under februari 1995 via telefon med ett slumpvis urval av 3.000 svenskar 18-75 år, plus tilläggsvuxna ett urval på 1.000 personer Bortfallet något under var 20 procent i riksurvalet vilket medför att totalt 2.435 medverkade. personer Av dessa besvarade 185 7.6% reducerad intervjublankett, främst en på grund av

språksvårigheter.

Den främsta anledningen till bortfallet är att urvalspersonen inte kunnat anträffats 12.2%, oftast grund hanhon har

av hemligt tele-

fonnummer, medan bara drygt 4 procent i urvalet vägrade medverka. En teknisk rapport med detaljer undersökningen, skriven Anders om av Karlsson och Åke Pettersson, SCB i Örebro, återfinns som Bilaga Vi har själva genomfört bortfallsanalys Bilaga 2 visar bortfallet en som att knappast har några snedvridande effekter. Vi kan dock grava notera att bortfallet är mycket högt bland dem är födda

som utom Sverige.

Vissa analyser är också gjorda de så kallade Levnadsnivåunder-

sökningarna LNU vid Institutet för social forskning SOFI. I dessa

undersökningar studeras ett stort antal levnadsvillkor för riksrepresenta-

tiva urval av den vuxna svenska befolkningen. De har genomförts 1968,

1974, 1981 och 1991 Erikson och Åberg 1984; Fritzell och Lund-

se

berg 1994.

4 Tilläggsurvalet beskrivs närmare i Bilaga Det är draget på vilka tre orter separata kvalitativt orienterade studier görs inom för SUFO96. I vissa ramen analyser i föreliggande rapport kommer tilläggsurvalet också att användas.

Del Beskrivningar

1¶Hur omfattande är

vuxenutbildningen i Sverige

Vår beskrivning över deltagandet i vuxenutbildning i Sverige inleds med ett försök att redogöra för dess totala omfattning. Innan vi använder Fritidsstudieundersökningen för att skatta denna omfattning vänder vi oss till annan statistik.

Drygt tredje svensk i åldrarna 16-74 hade år 198889 genomgått

var någon form vuxenutbildning under den senaste tolvmånadersperioden,

av enligt Statistiska Centralbyråns undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden ULF om man lägger till ungdomsskolan och uni-

versitetsstudier blir skattningen 42 procent SCB 1991, Tabell 3.8. Motsvarande siffror för år 199293 utan ungdomsskola och universitet

-

29 procent, då gällde frågan intervjupersoner mellan 16-84 - var men år SCB 1995.

Kurser arrangerade arbetsgivaren runt 1 miljon deltagare och av

av Studieförbunden närmare 700.000 deltagare enligt skattningen i ULF dominerade klart, alldeles säkert därför att där finner de kortare utbildningarna. Kortare komvux-kurser utgör troligen också en rätt betydande andel: i början 1990-talet deltog nästan 125.000 svenskar

av

året i komvux-utbildning SOU 1993:85, Figur 2:4. Närmare 23.000 om

gick längre folkhögskolekurser läsåret 199293 fördelat ungepersoner fär lika mellan allmänna och särskilda kurser. Drygt 135.000 gick korta kurser. Därutöver deltog 16.000 i uppdragsutbildning och

ca personer kurser med arbetsmarknadsanslag SCB 1993.

Vid sidan den utbildning som sker inom arbetslivet är det, som

av framgått studieförbundens bildningsverksamhet som till stor del

ovan, ligger bakom det höga vuxenstudiedeltagandet i Sverige. Det finns därför skäl att specialstudera studiecirklarna. Studieförbunden redovisar årligen till SCB uppgifter över deltagandet. År 199394 antalet

var

8 Del Beskrivningar

studiecirklar närmare 330.000, antalet studietimmar drygt 1 l miljoner och antalet deltagare ungefär 2.8 miljoner SCB 1994, Tablå l. Del-

tagare refererar dock inte till antalet individer utan till något vi kan kalla individtillfällen bidrar med individtillfálle - samma person ett för varje studiecirkel hon går. Vi kan därför inte dra några slutsatser om hur många individer som deltar eller hur stor andel inte är aktiva som i studiecirkelverksamhet.

Ett mått på andelen svenskar deltar i studiecirklar kan vi istället som få från riksrepresentativa intervjuundersökningar där ställt frågor man om fritidsstudier. Det är främst två sådana är aktuella, de tidigare som nämnda ULF och LNU. De förra har gjorts årligen sedan mitten av 1970-talen medan det finns fyra omgångar de 1968, 1974, av senare 1981, samt 1991.

l 199293 års ULF ställdes frågan intervjupersonen gått någon om kurs eller utbildning under den senaste 12-månadersperioden, uppdelat

arrangör. Andelen ja-svar 10.1 procent studieförbund, 1.5 var

klubbförening, 2.6 fackföreningar respektive 3.2 procent

annan

anordnare. Det är oklart hur stor andel dessa kurser kan ha av som varit anordnade av studieförbund och därmed regelrätta studiecirklar

många kurser anordnas formellt av studieförbund, - men arrangeras av andra organisationer. Om vi antar att en rätt stor andel kurser anordav nade av fackföreningar och klubbar, och åtminstone del utbilden av ningarna med annan anordnare, formellt bedrevs studiecirklar, som kan deltagandet i studiecirklar år 199293 skattas till runt 15 procent av dem i åldrarna 16-84 år. Det motsvarar cirka miljon deltagare under en en tolvmånadersperiod. Som diskuteras närmare nedan och vidare i Bilaga 3 finns det dock skäl att tro att detta underskattning. är en I LNU ställs fråga intervjupersonen brukar gå kurserstudieen om cirklar fritiden. Andelen svenskar i åldrarna 18-75 år som uppger att de ofta deltar i sådan utbildning år 1991 drygt 9 medan var procent, ytterligare 19 procent deltar någon gång. På grund av frågornas olika konstruktion kan skattningarna studieav cirkeldeltagandet genom ULF och LNU inte jämföras. Andelarna som rapporteras är också svåra att tolka. Framför allt i LNU är det vanskligt

att veta vilken typ utbildningar intervjupersonen räknar

av som som kurserstudiecirklar alldeles säkert ingår korta folkhögskolekurser, komvux-kurser samt cirklar anordnade studieförbund, troligen av men också andra typer av kurser. Vidare tenderar vi att underskatta studiedeltagandet på grund minnesfel. Å andra sidan kan bortfallet i undersökav ningarna runt 20 procent medverka till att deltagandet överskattas, m då vi vet att utanförstående i allmän mening är överrepresenterade en bland dem vägrar delta i denna typ undersökningar. som av

Del Beskrivningar 9

1 1

Kunskapsluckor

.

Som sammanfattning den statistik som finns tillgänglig kan vi

en av säga att det pågår mycket vuxenutbildning i Sverige. Räknat som undervisningstillfállen, studietimmar och kurser är det imponerande tal som framträder ur statistiken.

Det finns dock tillkortakommanden med den befintliga statistiken. Den grundläggande svagheten med rapporteringen från studieförbunden är att den inte ger möjlighet att uppskatta hur många personer, eller hur stor andel den befolkningen, som deltar i studier av olika slag,

av vuxna respektive deltar i någon form utbildning. De studieaktiva kan

som av

sitt stora utbildningsintresse försvåra en skattning av andelen genom

inte deltar i utbildning de räknas ofta dubbelt att de t.ex. som - genom går två kurser samtidigt och en liten andel extremt studiebenägna kan dölja står utanför vuxenutbildningen. Därut-

en ganska stor grupp som över kan vi från befintlig statistik inte sluta oss till hur stor andel av befolkningen eller hur många som någon gång deltagit i vuxenut-

- bildning. Sådan information blir väsentlig när vi vill uttala oss om hur utbrett deltagandet är i befolkningen när vi så att säga summerar över individuella livscykler. Ett sådant mått ger också en indikation om studiebenägenhet eller det potentiella studiedeltagandet bland medborg-

och det är nödvändigt för att vi skall kunna studera dem som inte arna deltar i vuxenutbildning.

Det finns också skäl att anta att statistik som samlas in via intresseorganisationer inte är helt tillförlitlig. Att skatta medlemsantal, deltagarantal och besöksantal via uppgifter som tillhandahålls av organisationer-

själva är sällan den bästa metoden; det är nästan alltid att föredra att na basera skattningama frågor ställda till representativa urval av befolkningen.

För de skattningar baseras på intervjuundersökningar ULF,

som LNU uppkommer inte problemet med dubbelräkningar, och de är i flera bemärkelser tillförlitliga än uppgifter från studieorganisationema.

mer De är dock osäkra andra skäl. Framför allt är det svårt att veta vilken

av typ kurser intervjupersonerna räknar med. I den intervjuunder-

av som sökning analyseras nedan har frågorna konstruerats för att så långt

som möjligt komma tillrätta med dessa problem.

10 Del Beskrivningar

1.2¶Studiecirklarna en

- skattning av deltagarantalet

Vi nämnde att studieaktiviteten mäts olika i ULF och LNU. Den ovan förra undersökningen noterar studier de senaste 12 månaderna medan

oss uppmärksamma på viktig punkt: det finns inte mått kan en ett som sägas svara på frågan vilken omfattning studiecirkelverksamheten har. Vårt perspektiv är, antytts inte verksamhetsanknutet värt som ovan, intresse är inte hur stor apparat vuxenutbildningen hur många är utan som nås av den; hur många är studieaktiva och hur stor andel som som inte deltar. Men även med detta perspektiv kan vi alltså konstruera flera mått, ett tvärsnittsbild befolkningens studiedeltagande som ger en av som i ULF och ett som tar fasta på individernas studievanor i

som

LNU. I det följande skall vi försöka skatta båda dessa aspekter på Vuxenutbildningens omfattning. Vi börjar med det längre och bredare perspektivet, nämligen andelen att de någon gång gått i som uppger en studiecirkel.

1.2.1 Hur många har någon gång deltagit i studiecirkel en

I intervjun ställs frågan Har Du någon gång har deltagit i studieen cirkel I vårt urval 66 procent omedelbart ja. Eftersom vi svarar vet att många studiecirklar anordnas studieförbunden i samarbete med eller av via andra föreningar politiska partier, kulturföreningar eller idrottsföre- ningar t.ex. är vi övertygade att många inte har uppfattat att den - om kurs de gick i mötesteknik, tränarutbildningen, eller teaterverksamheten, egentligen drevs som en studiecirkel. Därför följde tre fångstfrågor: Har Du deltagit i fritidskurs anordnats förening, som av en av facket eller jobbet Räkna också med ledar- tränar- eller funktionärs-

utbildning

Har Du deltagit i någon musik-, dans- eller teatergrupp, eller sjungit i kör Har Du deltagit i någon kurs i fritidsfiske, jakt, naturvård, navigation eller liknande Intervjuarna hade blivit särskilt utbildade och tränade för att följa upp svaren var och en av dessa fångstfrågor för att möjligt reda om ut om det kan ha varit fråga om en studiecirkel vilket ofta är fallet för de nämnda kurserna. När ja-svaren på fångstfrågoma läggs till, är det totalt 74.5 procent som uppger att de någon gång har gått studieen

Del Beskrivningar 11

cirkel.5 Ytterligare 15 på fråga

personer uppgav, som svar en senare om andra genomgångna utbildningar, kurser som möjligen också borde räknats som studiecirklar. Om vi också lägger till dem får vi något vi skulle kunna kalla en maximal punktskattning av andelen som någon gång deltagit i en studiecirkel icke korrigerat for minnesfel dock. Denna max-skattning är 76.3 procent av befolkningen 18-75 år, eller knappt 4.760.000 svenskar

Eftersom urvalsundersökningar alltid är behäftade med slumpfel bör

också ta hänsyn till dessa. Detta kan man göra genom att beräkna så kallade konfidensintervall for punktskattningama. Ett 95%-igt sådant intervall for skattningen om 74.5 procent är 1.7 procentenheter: det innebär att det sanna värdet med 95 procents sannolikhet ligger mellan 72.8 och 76.2 procent. Om vi fortsätter att laborera med en max-skattning kan vi addera 1.7 till 76.3, vilket indikerar att det faktiskt kan vara så många som 78 procent, eller närmare 4.9 miljoner svenskar i åldern 18-75 år som någon gång gått en studiecirkel. Studiecirkeldeltagande är således en mycket spridd erfarenhet, utan tvekan utgör denna verksamheten en integrerad del i svenskarnas fritidskultur.

1.2.2 Studiecirkeldeltagande vid intervjutillfállet

Det rimligaste tvärsnittsmåttet på omfattningen av deltagandet i studiecirklar får helt enkelt att fråga intervjupersonerna: Deltar

man genom Du i en studiecirkel just nu I enkäten svarar 11.6 procent jakande på den frågan. Det innebär att cirka 720.000 svenskar mellan 18-75 år i genomsnitt deltar under en termin. Det bör understrykas att frågan om deltagande just nu ställdes direkt efter den om någon gång, det vill säga efter det att fångstfrågoma introducerats for intervjupersonerna. Det gör att vi troligen fångar fler studiecirkeldeltagare än vad man exempelvis gör i ULF-undersökningarna. Skattningen 11.6 procent

5Detta är skattad procentsats, eftersom de 185 personer som besvarade den

en korta intervjublanketten inte fått fångstfrågan. Av de övriga fångades 24.8% av nej-svaren och vi har helt enkelt antagit att samma fångstandel skulle gällt de övriga. Det kan noteras att de som genomfört en kort intervju har en betydligt lägre deltagarbenägenhet personer med språksvårigheter är bl.a. över-

representerade och det antal vi antar skulle kunnat fångas är endast 28

personer. Om vi istället uteslutit de som gjort den korta intervjun hade totalsiffran för deltagandet varit något högre. ° Det kan noteras att de 25 procent som enligt denna skattning aldrig gått

av någon studiecirkel har ca 0.7 procent varit ledare for en studiecirkel 17 personer i vårt urval.

12 Del Beskrivningar

har inte korrigerats vare sig för den lägre aktivitetsgraden bland dem som genomfört den korta intervjun och inte fick frågan de gick som om en studiecirkel vid intervjutillfállet eller för bortfallseffekter. När vi gör det sjunker andelen till runt 11.2 procent eller cirka 700.000 deltagare. Ett problem med att fråga om deltagande vid viss tidpunkt är en naturligtvis att svaren kommer att beroende studiecirkelvara av om terminen har kommit igång eller andra säsongsvariationer. För att erhålla en säker skattning deltagande under termin, eller ett år, av en måste man ställa upprepade frågor eller be människor minnas sitt deltagande. Varje tvärsnittsundersökning den typen vi gör kommer att av snedvrida skattningen termins- eller årsbasis. Vi har dock ingen anledning att befara att tidpunkten för intervjun i huvudsak februari, v. 5-9 skulle illa vald den torde god bild deltagandet vara - ge en av en normaltermin.

1.2.3 Frekvent deltagande i studiecirklar

Det tredje måttet på omfattningen av deltagande i studiecirklar riktar in sig på frekvenser, dvs. hur ofta varje individ deltar. Vi har ställt två frågor om detta. Den första lyder: Om du tänker tillbaka hur ofta har - Du deltagit i studiecirklar under de senaste 10 åren för de yngre: ...sedan du fyllde 16 år. Närmare 40 procent att de deltagit uppger någon enstaka gång och ungefär lika många har inte gått någon studiecirkel de senaste tio åren. Var tionde svensk i åldern 18-75 år har dock deltagit gång år eller oftare. Bland dem någon gång en per som deltagit är enstaka cirklar det vanligaste. Den andra frågan om studiefrekvens lyder: Hur många studiecirklar har Du deltagit i under de senaste tre åren Typvärdet bland dem som någon gång deltagit är faktiskt medan 30 procent har deltagit i l studiecirkel och ytterligare 21 procent 2-3 cirklar jfr. Tabell l. Totalt sett alltså även inklusive dem som aldrig gått cirkel 0.8 - en - uppger procent att de deltagit i 7 eller fler studiecirklar de tre senaste åren. Det innebär att runt 50.000 har gått än cirkel termin, personer mer en per enligt våra skattningar. Andelen som någon gång gått studiecirkel är bedövande hög, en men uppgifterna över frekvensen deltagande bilden: även för av nyanserar majoriteten av dem någon gång följt studiecirkel är deltagandet som en sporadiskt och många torde aldrig gå än någon enstaka cirkel. mer

Del Beskrivningar 13

TABELL Skattat deltagande i studiecirklar enligt fyra olika mått.

Deltagande i studiecirkel Andel av befolk-

ningen 18-75 år Någon gång gått studiecirkel 74.5

en

studiecirkel vid intervjutillfállet 11.6 Går en

Antal studiecirklar de senaste3 åren Av samtliga Av dem som ngn gång

deltagit en stc

Sju - Totalt 99.5 99.4

1.2.4 Sammanfattning omfattningen studiecirkeldeltagandet

- av

I Tabell 1 sammanfattas omfattningen av studiecirkeldeltagandet som den framstår med våra fyra mått.

Våra resultat pekar på att antalet svenskar som går studiecirklar är stort. Om vi tar vår skattning drygt ll procents deltagande under

om några veckor i februari bas, om vi antar att drygt tio procent av

som dessa går än cirkel år jfr Tabell antal studiecirklar de

mer en per senaste 3 åren och vi vidare antar att deltagande på höstterminen

om kommer att likna det på våren, hamnar vi ett skattat antal studiecirkeldeltagande svenskar i åldrarna 18-75 på mellan 1.2 och 1.3 miljo-

14 Dell. Beskrivningar

ner under hela året 1995 eller drygt 20%. Studieförbundens statistik talar för att denna siffra ändå kan underskattning. Kanske det vara en är så att vissa studiecirkeldeltagare inte känner till de gått cirkel att en när verksamheten exempelvis ideell förening arrangeras av en Sammanfattningsvis är det en mycket stor andel alla av vuxna svenskar som någon gång gått studiecirkel. För betydande majoritet en en av dessa begränsas dock erfarenheten till enstaka kurscirkel, eller utgörs en av enbart sporadiskt deltagande. För tiondel befolkningen i åldraren av na 18-75 utgör däremot studiecirklar reguljär fritidsverksamhet och en för hälften av denna framstår deltagandet närmast livsstil. grupp som en

1.3 i

Deltagande annan vuxenutbildning

Studiecirkelverksamheten är helt dominerande när det gäller omfatt-

ningen av vuxenutbildningen. Det är naturligtvis delvis följd en av att studiecirklar är relativt korta och går kvällstid. Därmed kräver de

oftast inte av deltagare att de försakar sitt normala liv eller arbete här finns det dock undantag när det gäller med obekväm arbetstid personer eller med små barn se vidare analyserna i avsnittet 11.2. Andra former

av vuxenutbildning är emellertid också mycket spridda fast de i en analys över deltagande hamnar i skymundan de populära studiecirkav larna.

Vilka andra former vuxenutbildning finns det då De samlar av som flest deltagare utgörs fackliga kurser, kommunal vuxenutbildning, av

arbetsmarknadsutbildning, brev- och andra korrespondensstudier, samt

fritidsbaserade högskolekurser, i nämnd ordning. I Tabell 2 redovisas nu skattningar andelen svenskar i åldrarna 18-75 av vuxna som någon gång

deltagit i olika typer av vuxenutbildning.

Att de fackliga kurserna dominerar andelsmässigt i Tabell 2 beror delvis att den fackliga anslutningsgraden i Sverige mycket hög, är och att den fackliga aktiviteten är betydande. Vidare kurser

är fackliga

liksom studiecirklar kort varaktighet och ställer sällan krav - - av på långtgående engagemang. Att än fjärde svensk gått mer var vuxen en facklig kurs bevisar ändå att fackföreningama spelar viktig roll i den en totala studieverksamheten i landet.

7 Ett försök till skattning antalet individtillfällen av utifrån våra siffror om antalet studiedeltagande görs i Bilaga där också for kort personer en diskussion över möjliga skäl till diskrepansen mellan studieförbundens rapporterade deltagande och våra skattningar.

Del Beskrivningar 15

TABELL Deltagande i vuxenutbildning utom studiecirklar. Andelen

deltagit i olika vuxenutbildningsfonner någon gång i åldrarna som 18-75 år. Samma person kan ha deltagit i flera olika typer av vuxenutbildning varför kolumnen inte summerar till 100.

och kort kurs

Komvux-studier är också mycket utbredda, var femte anger att de någon gång deltagit i komvuxutbildning. Liksom för fackliga kurser är en anledning kurserna ofta är korta. Över 13 procent har sålunda del-

att tagit i deltidskurser i komvux, närmare 9 procent har ändå bedrivit

men heltidsstudier. Det innebär att komvux, vid sidan universitet och

av högskolor, står for stor del den i tid omfattande utbildningen

en av mer av vuxna.

l den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken ingår utbildning som ett centralt element. För arbetslösa bedrivs omskolning eller utbildning för att upprätthålla kunskaper och kvalifikationer. Detta medför att många svenskar cirka 15 procent sig ha erfarenhet av någon

- - uppger

arbetsmarknadsutbildning. Vi har inga uppgifter på omfattningen typ av

16 Del Beskrivningar

av dessa studier, men tidigare resultat tyder att de korta utbildningarna dominerar Erikson och Jonsson 1993, Tab. 824. Nästan var åttonde vuxen svensk har deltagit i korrespondensundervisning någon gång. Även här har indikationer på kurser minatt av dre omfattning dominerar Ungefär lika vanligt är det ha gått i att folkhögskolan respektive deltagit i en högskolekurs på fritiden. Av dessa

utbildningsformer utgör folkhögskolan den mest omfattande: runt 9

procent har gått en längre folkhögskolekurs cirka 5 procent kortare. en Räknat som en del i utbildningsväsendet är folkhögskolan perifer och kurserna har ofta karaktär vid-sidan-av-studier specialutbilden av ning i konstnärliga ämnen, skapande verksamhet samt ideologiskt inriktade studier utgör väsentliga inslag. Det är ändå troligt att folkhögskolestudiema, på ett liknande sätt som högskolestudier, präglar de individer som gått där. För detta talar bland annat att hela 5 procent av alla svenskar mellan 18-75 år har bott på folkhögskoleintemat. Totalt sett torde därför folkhögskolan ha en inte alls oväsentlig betydelse för svenskarnas utbildningserfarenheter. Utöver de vuxenutbildningsformer som nämnts finns ytterligare några, dock av mindre omfattning. Runt 2-3 procent de intervjuav som ats har gått kurs via Utbildningsradion, säkert är det större en men en andel som följer radio- eller TV-programmen utan att formellt gå kurserna. En lika stor andel också att de genomgått någon typ uppger annan av vuxenutbildning. Här återfinner vi bland annat frivilligkurser som ges av det militära eller civilförsvaret t.ex. lottakurser och FBU, svenska för invandrare SFI, samt kurser anordnade arbetsgivare givits av som utanför arbetstid. Den typ av utbildning som inte tagits med ovan är sådan anordsom nas av arbetsgivaren på arbetstid, framför allt i form intemutbildning av

och fördjupningskurser inom yrket. Sådana utbildningar kan i flera

avseenden inte jämföras med fritidsstudier. Framför allt är deltagandet inte alltid frivilligt, även analyser vi genomfört pekar mot att om samma typ av studieintresse som ligger bakom deltagandet i studiecirklar också

8 Skattningen ger vid handen att endast 1.8 procent av svenskar mellan 18-75 år har gått en arbetsmarknadsutbildning som varat i månader eller på sex mer heltid, eller omräknat till heltid. Den stora diskrepansen mellan denna siffra, baserad 1991 års levnadsnivåundersökning, och skattningen i Tabell 2 är säkert huvudsakligen beroende kravet på månaders omfattning, den sex men höga arbetslösheten efter 1990 torde också ha medverkat till reell höjning en av andelen som har erfarenhet av arbetsmarknadsutbildning. 9 Erikson och Jonsson op,cit. får resultatet att 1.2 procent har genomgått en korrespondenskurs som omfattar månader eller sex mer.

Del Beskrivningar 17

är viktigt för intemutbildning. Ibland är det kanske också svårt att urskilja ett utbildningsinslag, viss så kallad trainee-utbildning ligger nära arbetslivserfarenhet eller on-the-job-training och kortare kurser ren används arbetsgivare ibland belöningar snarare än som en invesav som tering. Omfattningen intern utbildning arbetstid är hög, exempelav vis skattar i ULF-undersökningen 198687 att drygt 46 procent av man de anställda deltagit i någon sådan kurs under de senaste tolv månaderna SCB 1991, Tabell 3.ll. Där ingår då alla kurser, även av typen helgkurser. När vi istället i LNU 1991 skattar andelen bland de anställda under det senaste året deltagit i intemutbildning som varat som minst sju dagar, hamnar vi 18 procent Erikson och Jonsson 1993, Tabell 8:4. Dessa skattningar är naturligtvis inte jämförbara med dem i tabellen Om vi hade haft motsvarande uppgift om hur stor ovan. en andel befolkningen någon gång hade deltagit i intemutbildning av som jobbet hade den troligen varit mycket hög.

2¶Vilka är de studieaktiva

Vilka är då de studieaktiva Vi definierar studieaktivitet två olika sätt nedan, först deltagande i studiecirklar och därefter som deltagande som i vuxenutbildning generellt. Båda måtten riktar sig omfattningen studierna, det första säger regulariteten i studierna av men mer om medan det andra mäter bredden. snarare Högaktiva i studiecirklar är de genomgått mer än 8 studiesom cirklar de senaste tio åren ocheller 3 cirklar de senaste tre åren. Detta gäller för 14 procent befolkningen i åldrarna 18-75 år. av För vuxenutbildning generellt har vi skapat variabel utifrån frågoren studiecirklar, korta respektive långa folkhögskolekurser, arbetsna om

° I analys levnadsnivåmaterialet visar det sig att det finns en rätt stark en av positiv korrelation ca. 0.20 mellan deltagande i personalutbildning i arbetsgivregi och deltagande i studiecirklar fritiden, även när vi kontrollerar för arens allmän utbildningsnivå, samhällsklass, ålder, kön och rad andra faktorer som en relaterar till familj och arbetsförhållanden jfr. analyserna av LNU i avsnittet lI.2.2.2. Andelen är naturligtvis blygsammare när vi tar hela den vuxna befolkningen och inte bara anställda bas. Enligt ULF-undersökningama år 198889 som deltog knappt 16 svenskarna mellan 16-74 år i kurs eller utbildprocent av en ning anordnad arbetsgivaren under den senaste tolvmånadersperioden SCB av 1991, Tabell 3.8.

18 Del Beskrivningar

marknadsutbildning, komvux heltid respektive deltid,

utbildning som arrangeras av utbildningsradion, Statens skolor för fackförening,

vuxna, universitet eller högskola kurser genomgångna på fritiden samt andra

fritidsstudier t.ex. anordnade frivilligorganisationer

av eller arbetsgiva-

re. De som deltagit i fyra eller fler

typer av vuxenutbildning eller

deltagit i studiecirkelverksamhet än 8 gånger de mer senaste tio åren

eller 3 gånger de senaste tre åren kallas minst högaktiva i vuxenut-

bildning. Det gäller för cirka 19 dem

procent av som intervjuats. Det är naturligtvis inte möjligt det

att säga att är bättre att vara

högaktiv i vår mening normalaktiv än att vara och poängen är inte att

urskilja dem som har mer vuxenutbildning andra än vi kan inte påstå att den gått facklig kurs, i kortare som en deltagit komvux- och

folkhögskolekurser och regelbundet går i studiecirklar, har mer sådan

utbildning än den som exempelvis gått treårig

en komvuxutbildning eller

en längre folkhögskolekurs. Resultaten handlar istället frekvenser: om

vi urskiljer dem ofta, eller regelbundet, går

som vuxenutbildning. I

avsnitten I.5 och II.2 studerar vi vilka har som mer eller mindre vuxen-

utbildning.

2.1 Vad

betyder talen i tabellen

I den första kolumnen i Tabell 3 redovisas andelama som är högaktiva

för ett antal olika först efter kön, ålder

grupper, och bostadsortstyp;

sedan efter familjetyp, civilstånd och förekomsten av barn i hushållet;

och slutligen efter utbildning, sysselsättningsstatus

och samhällsklass.

I kolumnerna två och tre i Tabell 3 genomförs djuplodande mer

analyser med hjälp så kallad multivariat analysmetod av en logistisk

regression. De värden visas beskriver hur överrisk som stor en viss

kategori har att aktiva i studiecirklar, jämfört vara med en annan kate-

gori en s.k. referenskategori. Vi exempelvis ser i Modell 1 att kvinnor

har en benägenhet att högaktiva 1.59 gånger vara som är så hög som män eftersom män utgör referenskategori - sätter vi deras benägenhet

till Det innebär att oddset för kvinnor att vara högaktiv relativt att

inte det är närmare 60 högre vara procent än motsvarande odds för

män. På samma sätt kan vi konstatera att benägenheten högatt vara

aktiv i studiecirklar, definierad på detta sätt, är mer än dubbelt så hög

för dem som är mellan 65-75 år gamla jämfört med dem som är 18-29

z Oddset att vara högaktiv är helt enkelt sannolikheten att vara det l6.5% för kvinnor dividerat med sannolikheten att inte det 1-0.l6583.5%. vara

Del Beskrivningar 19

år estimatet är 2.1 l. För att ha behållning av de presenterade talen, eller estimaten, utan att vara närmare bekant med metoden, räcker det att veta att tal större än l uttrycker en viss grupps överrisk för det aktuella förhållandet gentemot referenskategorin, medan ett tal mindre än l uttrycker motsvarande underrisk.

Kanske kan det verka onödigt tillkrånglat att använda riskmått istället för enkla procentskillnader. Emellertid finns det stora poänger med de statistiska analyser som möjliggörs med dessa riskmått. En fördel är att vi enkelt kan testa hur säkra de procentskillnader vi finner i vänstra kolumnen är. Eftersom vårt datamaterial baserar sig på ett urval av den svenska befolkningen mellan 18-75 år kan vi endast med

viss säkerhet säga att våra resultat skulle gälla också om vi haft en möjlighet att inkludera hela befolkningen i dessa åldrar i materialet. Denna säkerhet beräknas genom så kallade signifikansprövningar. Vårt syfte i den andra kolumnen Modell 1 är att analysera om sannolikheten att högaktiv i studiecirklar respektive vuxenutbildning i stort

vara skiljer sig på ett statistiskt säkerställt sätt mellan de olika befolkningsgrupperna.

Asteriskerna efter estimaten uttrycker denna statistiska säkerhet, fler asterisker desto mer kan vi lita de observerade skillnaderna. Om talen inte följs någon asterisk innebär detta att skillnaden mellan den

av kategorin och referensgruppen inte är signifikant 10%-nivån. Det betyder att det är mer än 10 procents chans att vi skulle ha observerat

så här stor skillnad även det i själva verket inte finns någon en om skillnad mellan grupperna därmed kan knappats fästa avseende vid

de observerade procentskillnaderna. Generellt sett kan man säga att en gräns 5 procent två asterisker är rätt säker, och vi känner oss själva övertygade att det finns skillnad mellan två grupper i befolk-

om en ningen om skillnaden i vårt urval når en signiñkansgräns 1 procent tre asterisker.

En avgörande fördel med multivariata analysmetoder, där fler fakto-

betraktas samtidigt, är att de oss en möjlighet att bestämma rer ger vilken faktor som är den viktigaste för exempelvis studieaktivitet. När vi bara betraktar procenttalen kan vi inte avgöra om en faktor verkligen har betydelse eller om den bara tycks ha betydelse eftersom den har ett samband med kausalt verkande, faktor. Om vi exempelvis

en annan, finner att äldre är mer aktiva än yngre kan vi ändå inte vara säkra på att det är just åldern som är avgörande för studieaktiviteten. Det kan vara så att det är sysselsättningsstatusen är avgörande så att t.ex. för-

som värvsaktiva, som är yngre, har mindre tid för studier eller familjecykeln så att t.ex. barnfamiljer, som är yngre, inte har möjlighet att studera när barnen är små.

20 Del Beskrivningar

TABELL Vilka grupper är mest aktiva i studiecirklar Andelar i olika befolkningsgrupper med hög aktivitetsnivâ, respektive antilogaritmerade oddskvoter från logistiska regressioner deltagande på olika

av socio-demograñska bakgrundsvariabler. N2.250

Logistiska modeller

Familjetyp Ensam, -44 år, barn 10.7 Sambo, -44, barn 11.0 Ensam, 45-, bam 16.9 Sambo, 45-, barn 18.1 Ensamst. med bam 13.0 Sambo, småbarn -6 år 15.7

Tabellen fortsätter på nästa sida.

Del Beskrivningar 21

Fortsättning på Tabell

Logistiska modeller Variabel Kategori Andel l 2 högak- Utan Med tiva % kontroller kontroller

Noter: * estimatet signifikant på l%-nivån t signifikant pá 5%-nivån

signifikant på l0%-nivan.

Iden multivariata analysenkan inte denna variabel användasdå den är för korrelerad med ålder. Istället används civilstånd och antal bam.

Iden multivariata analysen ingår övrig sysselsättning tillsammans med förvärvsarbetande i referenskategorin.

N2.250 Andelar, kolumn l N2.200 Modell l och 2

22 Del Beskrivningar

Talen, eller estimaten, i den tredje kolumnen 2 visar Modell över- och underrisker att högaktiv mellan olika vara grupper, när man antar att individerna i dessa kategorier är jämnt fördelade andra faktorer, över eller kontrollerat för dessa faktorer, det ofta uttrycks. Samtidigt som som procenttalen ger en korrekt beskrivande bild, ligger styrkan i den multivariata analysen att den därmed kan ett bättre underlag för ge förklaringar till skillnader mellan grupper.

2.2¶Stora skillnader mellan vissa

befolkningsgrupper

I Tabell 3 och 4 framgår att det finns markanta skillnader i studieaktivi-

tet. Detta gäller främst för vuxenutbildning i stort, medan hög aktivitet i studiecirklar är mindre ojämnt fördelad. Senare kommer vi analyseatt ra studiehinder närmare, det förefaller rimligt att redan här formulemen ra en hypotes som innebär att utbildningar är korta och därigesom nom billiga och för vilka förkunskapskraven är små eller inga alls, har lättare att locka till sig marginella studerandegrupper. Eftersom rekry-

teringen till studiecirklar är jämnare vad gäller social tillhörighet och utbildningsnivå, förefaller dessa något bättre motsvara målet att vuxenutbildningen framför allt skall nå eftersatta grupper. Om vi inledningsvis studerar andelarna för olika i Tabell 3 grupper och 4 finner att ett flertal resultaten stöder tidigare studier. Vi av vet således sedan tidigare att kvinnor är studiebenägna än män. Medan mer cirka 1 1 procent av samtliga män är högaktiva i studiecirklar 3

Tabell

och 16.5 procent deltagit i ett stort antal vuxenutbildningar 4

Tabell

är motsvarande andelar ungefär fem procentenheter högre för kvinnor. Dessa skillnader år statistiskt säkerställda vilket framgår mittkolumav nerna i de båda tabellerna, där kvinnors benägenhet högaktiva att vara överträffar mäns med 59 respektive 36 Om och kvinnor procent. män hade haft samma levnadsförhållanden i övrigt så hade skillnaden i studieaktivitet mellan könen varit än större än faktiskt vilket uppmätt, framgår när vi jämför Modell 1 och 2.

3 Se till exempel studier av rekrytering till vuxenutbildning och folkbildning i Olofsson och Rubensson 1985, genomgången av tidigare forskning i Ds U 1985:10, samt SCB 1991.

14Den huvudsakliga förklaringen till detta förhållande är att kvinnor i genomsnitt tillhör mindre studieaktiva samhällsklasser framgår tabellen. av

Del Beskrivningar 23

Det finns flera möjliga förklaringar till dessa könsskillnader, exempelvis att kvinnor mer än män försakar utbildning när de bildar familj ett visst stöd för detta ges i avsnitt II.2.2 nedan, men att de sedan tar igen detta via vuxenutbildning. Det kan också vara så att den

mer positiva inställning till studier som flickor uppvisar redan i grundskolan håller i sig upp i vuxen ålder och får till effekt att kvinnor oftare är högaktiva i både studiecirklar och annan vuxenutbildning. Man kan också tänka sig att utbudet av studiecirklar faller inom traditionellt kvinnliga intresseområden, exempelvis genom att konsthantverk och annan estetisk verksamhet utgör en stor del i studieförbundens kursprogram, medan mansdominerade fritidsintressen som korpfotboll och motorerfordon inte utövas i sådan form vilket naturligtvis kan vara en anpassning till efterfrågan.

Yngre tycks bara i liten utsträckning vara högaktiva i studiecirklar och vuxenutbildning i stort, detta är till stor del funktion

men en av frågornas konstruktion det finns ett kumulativt inslag och de yngre har inte haft samma möjligheter till hög aktivitet de senaste tio åren; jfr. Figur B3.1 i Bilaga 3 som visar att deltagandet i studiecirklar bland de yngre är lika högt som i andra åldersgrupper. Personer i övre medelåldern 45-64 tenderar vara mest studieaktiva. Undantaget är att de äldsta 65-75 har en högre andel mycket aktiva i studiecirklar. Det är intressant att notera att om de medelålders och äldre hade haft samma villkor som de yngre främst samma höga grundutbildning och samma

socioekonomiska förhållanden hade deras försprång varit än större.

- Hypotesen att förvärvsaktivitet ocheller familjesituation ligger bakom de yngres mindre studiedeltagande får inget stöd när vi jämför olika

åldersgrupper som har samma grad av förvärvsaktivitet och samma familjesituation kvarstår skillnaderna.

Det finns ett positivt samband mellan allmän utbildningsnivå och

vuxenstudier i högre grundläggande utbildning desto oftare

stort deltar man i vuxenutbildning. Detta förhållande gäller dock inte för studiecirklar där skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer är små.

5 Till en viss del kan detta naturligtvis bero att de som deltagit i viss typ av vuxenutbildning också har höjt sin grundläggande utbildningsnivå. Vi har inte uppgifter på om vuxenutbildningarna ligger före eller efter den högsta utbildningsnivån i tiden. Detta problem gäller generellt längre vuxenutbildningar som kan antas vara kompetenshöjande och diskuteras närmare i slutsatserna och i diskussionsdelen. Vi vet dock från longitudinella studier att ungdomar med högre utbildning senare i livet i högre grad än andra kommer att genomgå vuxenutbildning Tuijnman 1989.

24 Del Beskrivningar

TABELL Vilka grupper är mest aktiva i vuxenutbildning i stort Andelar i olika befolkningsgrupper med hög aktivitetsnivå, respektive antilogaritmerade oddskvoter från logistiska regressioner deltagande

av på olika socio-demograñska bakgrundsvariabler.

Logistiska modeller

Famjljetyp Ensam, -44 år, bam 13.9

Sambo, småbarn -6 år 12.2 Sambo, bam 7-18 år 26.5

Tabellen fortsätter på nästa sida.

Del Beskrivningar 25 Fortsättning på Tabell

Logistiska modeller

Noter: * estimatet signifikant på l%-nivän t i signifikant på 5%-niván

signifikant på lO%-nivån.

I den multivariata analysen kan inte denna variabel användas då den är för korrelerad med ålder. Istället används civilstånd och antal bam.

I den multivariata analysen ingår övrig sysselsättning tillsammans med förvärvsarbetande i referenskategorin.

N2.250 Andelar, kolumn l N2.200 Modell l och 2

Z 15-1400

Endast de med postgymnasiala studier under universitetsnivå, en grupp, tycks ha högre studiecirkeldeltagande än dem med enbart grundläggande utbildning. Den generella tendensen att vuxenutbildning bidrar till att öka utbildningsskillnaderna mellan hög- och lågutbildade går tvärs mot ett bärande syfte med sådana studier, nämligen att de skall dem ge med kort utbildning möjligheter att komma ikapp andra. En anledning till situationen kan vara att det finns underliggande faktorer påsom verkar både hur mycket grundläggande utbildning och hur mycket vuxenutbildning en person genomgår. En sådan faktor är intresse eller motivation för studier. Om denna faktor är viktig är det svårt att tänka sig att en utjämning skulle kunna komma till stånd utan massiva insatser för att de med lägre utbildning skall motiveras för och rekryteras till vuxenstudier. En annan faktor visat sig ha betydelse för både som ungdomsutbildning och vuxenutbildning är kognitiv förmåga Tuijnman 1989 När det gäller sysselsättningsstatus slås man av att mycket arbetslösa är högaktiva i studiecirklar Tabell 3. Skillnaden är betydligt mindre för vuxenutbildning i stort Tabell 4 och närmare analyser, rapporterade i avsnitt I.6.4 nedan, visar att de arbetslösas studiedeltagande inte är entydigt lägre än förvärvsarbetandes. Vi finner, liksom tidigare studier, också skillnader mellan olika samhällsklasser. Mycket studieaktiva personer finner vi framför allt bland högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå, de inte även om dominerar studiecirklar i grad andra typer vuxenutbildsamma som av ning. En möjlig orsak är att de yrken och arbetsuppgifter dominerar som i högre samhällsklasser av olika skäl verkar uppmuntrande eller underlättande för fritidsstudier, till exempel kan avancemangsmöjligheter arbetsplatsen bidra med nödvändiga incitament till att gå kurser eller högre utbildning. Delar av skillnaden mellan samhällsklassernai studiedeltagande kan också stå att finna i ekonomiska förhållanden. Sådana orsaker studeras djupare i avsnittet studiehinder ll.2. om Något förvånande är kanske resultatet att jordbrukarna bryter mönstret bland samhällsklasserna att förhållandevis högaktiva, genom vara speciellt i cirkelverksamhet. Detta är dock inte helt oväntat då bondeklassen i Sverige av tradition är folkrörelseorienterad och, liksom arbetarrörelsen, har egna skolor och utbildningar. Delvis kan det vara en

6 Notera här att våra data inte ett nöjaktigt sätt kan frågan separera om rekrytering till vuxenstudier från den om vilka som tidigare genomgått sådan som nämndes i noten ovan kommer att t.ex. klassificera de gör - som yrkeskarriär p.g.a. sina vuxenstudier i den högre klassen, när de i ett rekryteringsperspektiv borde höra till den lägre.

l

1995:141 Del Beskrivningar 27

isou

temporär topp vi registrerar. När intervjuerna gjordes våren 1995 kan de ofta förekommande EU-cirklarna i LRF regi drivit andelen

:s upp högaktiva. Tidigare resultat verifierar dock bilden av den svenske bonden som i mycket hög grad aktiv i studiecirklar SCB 1991, Tabell 3.B.15.

Det faktum att redan gynnade grupper- högutbildade och tjänstemän

i högre utsträckning än andra deltar i vuxenutbildning skulle ytterliga- re accentueras om vi skulle inkludera intemutbildning under arbetstid, eftersom denna påtagligt högutbildade t.ex. SCB 1991, Tabell

gynnar se 3.12.

Det föreligger ingen större skillnad mellan olika bostadsor-

typer av ter, med ett intressant undantag: det finns få högaktiva i studiecirklar i Stockholm. När vi tar hänsyn till att stockholmarna är gynnade

genom att det i huvudstaden finns relativt många i studiebenägna sociala

mer skikt kan också konstatera att det finns få högaktiva i vuxenutbildning i allmänhet i Stockholm jämfört med såväl GöteborgMalmö

som med andra större städer. Orsakerna till detta diskuteras i avsnitten 1.5 och 1.7.

När det gäller individens familjesituation finns det i stort sett inga skillnader i studieaktivitet mellan dem som är ensamstående och dem som lever tillsammans med en partner, medan små barn inverkar

negativt studieaktiviteten. Det ligger nära till hands att anta att småbamsföräldrar upplever hinder att studera i form exempelvis tidsbrist. En

av alternativ, och lika rimlig tolkning, är emellertid att intresset för studier minskar hos dessa föräldrar och hellre ägnar sin fritid åt barnen

att man under de första åren. Ett sådant förlorat intresse förefaller dock inte vara beständigt, vilket visas av det faktum att de som har barn i skolåldern studerar i klart högre omfattning.

Vi kan avslutningsvis konstatera att det finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen vad gäller studieaktivitet, mätt som andel med hög aktivitet, genom att jämföra två extremkategorier. Bland unga, lågutbildade män i arbetarklassen är endast cirka 3 procent högaktiva i studiecirklar och lika stor andel i vuxenutbildning generellt. Som kontrast kan studera medelålders kvinnor i medelklassen, med postgymnasial utbildning. I denna grupp är runt 28 procent studiecirklar respektive 54 procent vuxenutbildning generellt högaktiva. Även bastalen är rätt små i denna jämförelse 64 och 82 personer,

om och yngre är missgynnade på grund våra mått, är skillnaderna så

av dramatiska att det knappast kan råda någon tvivel om att deltagandet i vuxenutbildning vanligt som det är ändå är skevt fördelat i befolk-

ningen.

28 Del Beskrivningar

2.3¶Studiecirklar med olika inriktning

Statistiken över deltagande i studiecirklar som vi visat ovan döljer att en studiecirkel långt ifrån är någon homogen företeelse. De gemensamma elementen skall vara att studierna är frivilliga, gemensamma och planmässiga, samt att arbetsformen är demokratisk och flexibel, men ämnena varierar stort. Studieförbundens kurser återspeglar hela spektrat

de studieintresserade medborgarnas intressen, från näverslöjd till av Nietzsche; från bokföring till barnteater. De indelningar i huvudämnesgrupper som görs för offentlig statistikproduktion och av folkbildning-

organisationer exempelvis språk, samhällsvetenskapinforens egna mation, estetiska ämnen ger kanske nödvändigtvis ett blekt åter-

-

detta färgsprakande studiecirkelliv. sken av

Vi har här inte möjlighet att utföra en mer detaljerad analys av vilka ämnen olika studieförbund inriktar sig mot och rekryteringen till

som cirklar i dessa ämnen, men vi skall åtminstone inleda en sådan analys genom att urskilja två huvudområden för folkbildningen. Dessa är allmän medborgerlig bildning och estetisk-kulturell verksamhet. Det första kunskaper och färdigheter kan förmedlas som komple-

avser som ment eller alternativ till främst den läroplansstyrda utbildningen och som kan antas medföra att individer stärks i sin medborgarroll, vilket i sin tur antas till för demokratin. Hit för studiecirklar i framför

vara gagn allt samhällsinriktade ämnen, ekonomi och konsumentfrågor, litteratur, språk, matematik, naturvetenskap, arbetsmiljö och arbetsliv, och juridik. Även avgränsningarna i några fall är godtyckliga har vi valt

om att till exempel inte inkludera beteendevetenskapliga ämnen psykologi m.m.. Som vi definierat allmän medborgerlig bildning är det en hög överensstämmelse med de ämnesområden tidigare utgjorde grund

som för så kallade prioriterade bidrag, nämligen svenska, matematik, engelska och samhällskunskap jfr. Proposition 1970:35.

Det andra huvudområdet, estetisk-kulturell verksamhet, fokuserar folkbildningens roll som kulturbärare se Folkbildningsrådet 1993. Det

7 Vi har tyvärr varit begränsade i vår definition de svarsalternativ som ingått

av i Fritidsstudieundersökningen. Litteratur kan synas vara mindre medborgarskolning och personlig utveckling eller ren avkoppling, men utgjorde i

mer studieförbundens barndom när folkrörelsebiblioteken var mer centrala än

studieverksamheten grundstenen för allmänbildningen; det var först efter

inhämtandet skönlitteraturen som människor ansågs mogna för mer plan-

av mässiga studier Arvidson 1985. Ett problem är att fackliga ämnen har slagits ihop till en kategori som valt att inte ta med i huvuddefmitionen. Medan vi skulle velat ta med de samhällsinriktade fackliga cirklama, borde ren funktionärsutbildning t.ex. inte ingå.

Del Beskrivningar 29

är dels fråga om personlig utveckling hos studiecirkeldeltagama, dels om bevarandet och förmedlandet av ett gemensamt kulturarv. Hit har vi fört cirklar i framför allt teater, dans, musik, körsång, konsthantverk, måleriskulptur, historiahembygdskunskap samt släktforskning. Det är säkert så att även den estetisk-kulturella verksamheten åtminstone indirekt kan bidra till att fördjupa demokratin genom att utgöra ett offentligt för diskussioner om samhälleliga och politiska frågor se

rum t.ex. Waldén 1994, vi utgår här från att de allmän-medborgerliga

men cirklarna i högre grad, och på ett mer oförmedlat sätt, stärker individuella politiska resurser

I vårt material har 36 procent någon gång följt en studiecirkel som vi hänfört till allmän medborgerlig bildning, medan 31 procent någon gång deltagit i cirkel med estetiskt-kulturellt innehåll. Det kan

en

intressant att notera att enligt vår definition är alltså den vanligt vara förekommande beskrivningen att studieförbundens huvudverksamhet utgörs estetiska ämnen inte alldeles rättvisande. Vilka studieinrikt-

av ningar som dominerar är naturligtvis alltid beroende på en ofta god-

tycklig gruppering mängder av olika studiecirklar under några

- av huvudområden.

Skiljer sig då sammansättningen av deltagarna mellan de båda områden vi koncentrerat på Ja, resultaten i Tabell 5 nästa sida visar

oss på flera olikheter. Skillnaden i popularitet mellan de båda huvudområdena existerar exempelvis enbart för män. Bland kvinnor har 38 procent deltagit i såväl allmänna som estetiska studiecirklar, medan motsvarande siffror bland män är 34 respektive 24 procent. Vidare står de yngre för en stor del av deltagandet i estetiska-kulturella aktiviteter.

1 Ett visst stöd för detta får genom att studera samvariationen mellan deltagande i de tvâ olika studiecirkelformema och politisk fattigdom mätt som förmågan att kunna överklaga ett myndighetsbeslut, kontrollerat för vuxenstudiefrekvens, samhällsklass, allmän utbildning, ålder m.fl. bakgrundsfaktorer jfr. avsnittet 1.7. Det finns ett inte särskilt starkt samband mellan allmänmedborgerliga cirklar och förmåga att kunna författa ett överklagande, medan vi inte finner något motsvarande samband för estetiskt-kulturella cirklar. 9 Områden inte nämns i utsträckning och vi heller inte kom-

som samma som mer att specialstudera här, är friluftsaktiviteter, idrott, hälsovård, beteendevetenskap, mathushållkost och mekanik. 2° De multivariata analyserna i Tabell 5 baserar sig på en mer trimmad modell än tidigare analyser. Vi har tagit bort icke-signifikanta bakgrundsfaktorer samt slagit ihop vissa kategorier för att få ut mesta möjliga information från minsta antalet parametrar i modellen. Detta är framför allt nödvändigt när

bryter ner urvalet som gjort här två undergrupper.

30 Del Beskrivningar

TABELL Vilka grupper har någon gång deltagit i allmänmedborgerliga respektive estetisk-kulturella studiecirklar Andelar i olika befolkningsgrupper, respektive antilogaritmerade oddskvoter från logistiska regressioner av deltagande på olika socio-demografiska bakgrundsvariabler. N2.20l

Andel som någon gång Multivariata modeller

deltagit i

signifikant på 5%-nivâi1

signifikant l0%-niván.

Den viktigaste slutsatsen när det gäller rekryteringen till de två olika typerna studiecirklar är ändå att det finns stora klasskillnader i delta-

av gandet i allmänna-medborgerliga kurser, medan engagemanget i den estetisk-kulturella verksamheten relaterat till utbildningsnivån.

är mer Snedrekryteringen till den förra typen av cirklar kan ses som ett pro-

blem eftersom ett bärande syfte med studiecirkelverksamheten är att stärka den medborgerliga kompetensen och förmågan att försvara sina egna intressen hos eftersatta grupper. Istället är det tjänstemän som, tillsammans med jordbrukama, deltar, medan manuella arbetare uppvisar klart mindre andelar aktiva. De senare är den enda samhällsklassen

som oftare deltar i estetiska-kulturella än i allmänna-medborgerliga studiecirklar. Den eventuella betydelsen denna snedrekrytering diskuteras

av mer ingående i slutsatserna och i diskussionsdelen.

2.4¶Skiljer till studiecirklar

sig rekryteringen

mellan olika studieförbund

De olika studieförbunden har skilda ideologiska eller andra intresseinriktningar. Ett flertal av dem, bland annat det klart största, Arbetarnas Bildningsförbund ABF, bygger en folkrörelsetradition. Utbudet av cirklar och samarrangemangen med olika organisationer och föreningar avslöjar vissa skillnader mellan studieförbunden längs sådana linjer, och man skulle kunna tänka sig att rekryteringen efter samhällsklass och tidigare utbildning också skulle vara olika.

Fritidsstudieundersökningen räcker inte till för att specialstudera rekryteringen uppdelat studieförbund, eftersom flera av dessa står för en ganska liten andel av studiecirklarna och eftersom det är svårt att entydigt koppla en individ till ett studieförbund många går flera cirklar under sitt liv och då ofta i olika studieförbund. Vi har dock kontrasterat cirklar anordnade av ABF mot andra förbund och studerat rekryteringen till den senast genomgångna studiecirkeln resultaten visas ej. Vi finner inga skillnader av intresse. Detta är dock inte tillräcklig grund för att dra slutsatsen att alla studieförbund har samma rekryteringsmönster, exempelvis kan de mindre förbunden skilja sig ganska mycket från ABF utan att vi skulle kunna se det i vårt begränsade urval. Men därutöver tillkommer ett besvärande förhållande, nämligen att runt 28 procent av dem som tidigare gått en studiecirkel inte kan nämna vilket studieförbund anordnade den senaste cirkeln de deltog En

som anledning till detta är att för somliga ligger händelsen långt tillbaks i tiden, men cirka 22 procent kan inte peka ut arrangör för den cirkel

ens som de genomgått under de senaste fem åren. Till detta kommer naturligtvis att en viss andel som verkligen anger ett studieförbund, minns fel

hur stor den felkällan är kan dock inte beräkna. -

32 Del Beskrivningar

3¶Allmänhetens

syn på Vuxenutbildning och folkbildning

då individer på vuxenutbildning generellt, och vilken uppfatt- Hur ser

specifikt om studiecirklar och folkhögskolor Skiljer ning har man mer sig på vuxenutbildning mellan dem som deltagit i vuxenstudier

synen och dem som inte deltagit Svaren kan indikera om det exempelvis är

särskilt negativ hållning till studier i allmänhet, eller till studieformen en som sådan, som avhåller vissa individer från att söka sig till vuxenutbildning.

3.1¶Synen vuxenutbildning i stort på

De intervjuats har fått ta ställning till sex påståenden som avser att

som belysa i vilken grad de att vuxenutbildning är till gagn for in-

anser dividen själv. Påståendena kan delas i tre kategorier. De två forsta behandlar utbildningens betydelse for yrkeslivet J skulle ha nytta av

ag

utbildning i mitt yrkesliv, respektive Mitt arbete skulle kunna bli mer intressantare om jag fick mera utbildning.

Svaren de två därpå kommande påståendena visar i vilken grad studierna förväntas öka intervjupersonens allmänna kunskaper Vuxenutbildning skulle ett bra sätt för mig att få ökade kunskaper om

vara samhället respektive ...ökade kunskaper miljön. De båda av-

om slutande påståendena belyser frågan vuxenutbildning kan bidra till

om individens personliga utveckling i form av en rikare fritid, respektive öka engagemanget i politiska frågor.

Till frågorna inställningen skiljer sig mellan dem som deltagit

om och dem inte deltagit, samt eventuella skillnader mellan olika

som befolkningsgrupper kan därmed lägga frågan de tillfrågade anser

om att vissa utbildningens funktioner är viktigare som studiemotiv än

av andra. Låt börja med att besvara denna fråga. Anser de tillfrågade

oss att vuxenstudier är lika viktiga for att bidra till rikare fritid för

en som yrkeslivet Frågan studierna leder till ett ökat politiskt engagemang

om är kanske särskilt intressant eftersom stor poäng med folkbildningen

en antas vara just detta.

I Tabell 6 på nästa sida visas andelen instämmer i de sex olika

som påståendena om vuxenutbildning, dels for alla tillfrågade, dels uppdelad efter intevjupersonen någon gång deltagit i vuxenutbildning eller

om

Del Beskrivningar 33

TABELL Andelen i åldrarna 18-75 år instämmer helt i sex som olika påståenden vuxenutbildning, totalt, samt uppdelat på dem som om aldrig respektive någon gång deltagit i vuxenutbildning.

Påstående Alla Del- Icketagare delt.

Jag skulle ha utbildning i mitt 52.6 54.4 38.1 nytta av mer yrkesliv Mitt arbete skulle kunna bli intressantare om utbildning 44.9 46.2 33-7 jag fick mer Vuxenutbildning skulle vara ett bra sätt för mig att fâ ökade kunskaper samhället 42.4 43.0 38.6 ...om miljön 45.4 46.0 41.1 ...om Vuxenutbildning skulle kunna leda till att jag engagerade mig i politiska frågor 12.2 12.2 ll.7 mera rikare fritid 16.1 16.9 10.6 jag fick en

Not: Gäller endast förvärvsarbetande.

Om vi i Tabell 6 koncentrerar kolumnen för alla, framgår att oss den största andelen instämmer helt i påståenden om nyttan av som vuxenutbildning återfinns för yrkeslivsindikatorema. Drygt hälften att vuxenutbildningen är till nytta för yrkeslivet medan 45 promenar cent helt instämmer i påståendet att utbildningen gör arbetet intressantare. Drygt 40 procent deltagarna också att utbildningen ger av menar ökade kunskaper samhället respektive miljön. I relation till dessa om siffror sig andelarna håller med att vuxenutbildningen ger ter som om ökat i politiska frågor, 12 procent, och att utbildningen ett engagemang rikare fritid, 16 procent, ganska små. Dessa resultat tyder att ger en instrumentell vuxenutbildning dominerar, dvs. man uppfattar en syn vuxenstudier i huvudsak kopplade till kunskaper och färdigheter, som framförallt sådana är till nytta i yrkeslivet. Vuxenutbildningens som betydelse för fritiden eller det politiska engagemanget verkar, åtminstone

for det stora flertalet, underordnad betydelse. Det kan vara värt vara av att detta inte säger något eventuella konsekvenser av att notera om vuxenstudier allmän höjning kunskapsnivån, framför allt i - en av samhällsfrågor, kan mycket väl bidra till initierat offentligt ett mer samtal och högre politisk aktivitet utan att detta är någon framträdande

orsak till att människor deltar.

2 Procentandelarna gäller bara dem som forvärvsarbetar.

34 Del Beskrivningar

Den andra frågan vi söker besvara med hjälp av Tabell 6 är om det finns skillnader i inställning mellan deltagare och

icke-deltagare. Ett

mönster som framträder är att deltagarna oftare instämmer i de påståenden om vuxenutbildning tagit ställning till här. Detta är föga som man förvånande eftersom kan anta att de redan inledningsvis har man som en positiv inställning till vuxenutbildning också i högre grad studerar. Det är kanske överraskande att skillnaderna mellan mer grupperna är relativt små. Andelarna instämmer helt bland icke-deltagarna är som nästan lika stora bland deltagarna, åtminstone när det gäller frågorsom na om allmänna kunskaper, politiskt och utbildningens engagemang betydelse för rikare fritid. Dessa resultat tyder på det inte en att är en principiellt negativ inställning till vuxenstudier avhåller de förra som från att studera. Skälen till icke-deltagande fråga återkomär en som mer till i ett senare avsnitt. När det gäller yrkeslivsindikatorema är skillnaderna mellan de båda grupperna större. Detta kan tala för att det är den yrkesinstrumentella synen som oftast leder till deltagande i praktiken, förklaringen kan men också ligga i att arbetsgivarna ofta skickar sina anställda på kurser med det uttalade syftet att utbildningen ska öka deras yrkeskompetens. Vilka skillnader i inställning till vuxenstudier finns då mellan olika befolkningsgrupper Vi har studerat betydelsen kön, ålder, ortstyp, av familjetyp, språk i uppväxtfamilj, utbildningsnivå, sysselsättningsstatus, samt klasstillhörighet resultaten visas ej. Skillnaderna mellan dessa olika grupper är generellt sett obetydliga några intressanta mönster men framträder. Kvinnor är mer positivt inställda till nyttan vuxenstudier än män. av Detta mönster går igen för samtliga de indikatorema och är i linje sex med resultatet att kvinnor i större utsträckning är högaktiva i deltagandet i studiecirklar Tabell 3. Även icke vuxenstudiedeltagande kvinnor är dock mer positiva än motsvarande kategori män, speciellt, tycks det, till nyttan i yrket. De inte haft svenska modersmål, ensamstående som som med barn, samt handikappade traditionellt bedömts ha - grupper som svårt att hävda sig i utbildningssystemet och som kan ha så svårt att omsätta sin utbildning arbetsmarknaden förefaller ha väl så - en positiv syn på vuxenutbildning andra. som Yngre, arbetslösa och studerande instämmer oftare i påståendena om utbildningens betydelse för yrkeslivet. Detta hänger förmodligen ihop med att betydelsen utbildning är störst för dessa kategorier. av För att ge ytterligare pregnans analyserna den yrkesinstrumenav tella inställningen till vuxenstudier har vi gjort kombinationsvariabel, en där de som svarat instämmande de båda yrkesrelaterade påståendena samt svarat nekande på politiska frågor och rikare fritid defnierats

Del Beskrivningar 35

som enbart yrkesinstrumentella Dessa intervjupersoner uppfattar Vuxenutbildningens gagn för dem som klart yrkesrelaterat. Totalt har närmare 17 procent av de förvärvsarbetande en sådan utpräglat yrkesinstrumentell syn vuxenutbildning. I en multivariat analys se ovan för en förklaring av analystypen, framgår att kvinnor oftare ger uttryck för sådan inställning Åtminstone i mening har de också goda

en en skäl till detta för kvinnor, som har mindre karriärmöjligheter via

befordran basis av förvärvsarbetsmeriter än män, betyder utbildning mer för vilken yrkesstatus och social position de uppnår Jonsson 1996. Det finns också en tendens att de med postgymnasial utbildning oftare har en yrkesinstrumentell syn på vuxenutbildning. Intressant nog finner vi ingen skillnad mellan olika samhällsklasser. Detta är inte helt lätt att tolka eftersom analysen kontrollerar för tjänstemännens överlag mer positiva hållning till vuxenstudier, men resultatet kan peka att förvärvsarbetande i alla samhällsklasser uppfattar vuxenutbildning som potentiellt nyttig för sin yrkesverksamhet.

3.2¶Synen på studiecirklar

Även när det gäller studiecirklar har intervjupersonerna fått ta ställning till ett antal påståenden om synen på utbildningen. Resultatet av detta redovisas i Tabell uppdelat deltagare och icke-deltagare. Mer detaljerade analyser som vi refererar till visas inte här.

Drygt tre av tio deltagare menar att det mest är äldre som studerar i studiecirklar. Åsikten hävdas främst äldre intervjupersoner där 56

av procent av de 65-75 åriga deltagarna instämmer helt. Denna höga andel låter sig inte till fullo förklaras av att denna kategori i högre utsträckning söker sig till kurser med äldre deltagare eftersom också hälften av de äldre icke-deltagarna hyser åsikten att det mest är äldre som studerar i studiecirklar.

22Indelningen har gjorts att alternativen instämmer helt och instäm-

genom mer delvis har slagits ihop. Vi har valt att urskilja dem som instämmer i påståendena att vuxenstudier är till nytta i arbetet men som inte ser betydelsen för fritid och politik, därför att vi vill rensa för dem som är allmänt positivt inställda till vuxenutbildning eller som har en benägenhet att instämma generellt i påståenden av denna typ. 23 Resultaten är baserade logistisk regression där yrkesinstrumentell

en inställning utgör beroende variabel, och där ålder fem kategorier, utbildningsnivå sex nivåer, samhällsklass sju klasser, ortstyp fem kategorier, samt kön ingår som prediktorer.

TABELL Andelen i åldrarna 18-75 år som instämmer i åtta olika påståenden om studiecirklar, totalt samt uppdelat på studiecirkeldeltagare och icke-deltagare.

Pástående Alla Del- Icke-

tagare delt.

Det är mest äldre människor som studerar i 32.5 31.2 37.1

studiecirklar

Studiecirklar är mest till för människor med 26.7 23.9 36.0

dålig utbildning

I studiecirklar studerar man mest ämnen som 56.8 56.5 57.9

man kan ha glädje av på sin fritid

I studiecirklar studerar man inte utan pratar 28.5 26.6 35.9

mest

I studiecirklar bedriver de flesta planmässiga 68.6 67.9 71.1

studier

I studiecirklama bestämmer deltagarna mer 41.2 39.2 48.3

än cirkelledama hur man skall arbeta

I studiecirklar kan man studera vilket ämne 81.4 82.5 77.9

somhelst

Många studiecirkelledare har bristande 45.4 4.6.8 40.5

kunskaper i ämnet

En knapp fjärdedel bland dem som deltagit i studiecirklar menar att studiecirklar mest är till för dem med låg utbildning medan motsvarande andel bland icke-deltagama är 36 procent. Skillnaden skulle kunna tyda

att många anser att studiecirklar är för låg nivå, men så tycks inte vara fallet: andelen med kort utbildning som instämmer är betydligt högre än andelen med lång utbildning, både bland deltagare och ickedeltagare. Resultaten tyder snarast att varje grupp så att säga finner en cirkel som motsvarar deras nivå, eller känner till att det finns studiecirklar som vänder sig till dem.

De äldre anser mycket oftare än de yngre att studiecirklar är till för lågutbildade, vilket möjligen kan tolkas som att de uppfattar studieformen som väl avpassad till sin åldersgrupp som till övervägande del består av just lågutbildade.

Närmare sex av tio, både bland deltagare och icke-deltagare, menar att man i studiecirklar mest studerar ämnen man kan ha nytta av på fritiden. Detta är måhända förvånande med tanke att endast cirka 17 procent instämde helt i att vuxenutbildningen i allmänhet kan leda till en rikare fritid. Förklaringen är sannolikt att kursutbudet i form av studiecirklar skiljer sig från det som gäller för vuxenutbildning i stort. För de förra finns ett större inslag av kurser av hobbykaraktär.

Del Beskrivningar 37

Drygt fyra deltagare hävdar att man inte studerar utan mest en av pratar i studiecirklar, stor majoritet anser att man bedriver men en planmässiga studier. Vi har gjort kombinationsvariabel av de båda en påståendena, där de tycker mest pratar och inte bedriver som att man planmässiga studier kan sägas beskriva studiecirkelverksamheten som

mindre studier, kafferep. Det är cirka 12 procent som intar en mer sådan attityd. Andelen är intressant nog densamma bland deltagare som bland icke-deltagare, vilket tyder att det finns reell grund for en inställningen. Att än tionde cirkeldeltagare menar att studiemer var inslaget är magert kan möjligen verka alarmerande, men kan knappast till intäkt för någon omfattande kritik. För det första uttalar sig tas intervjupersonerna generellt och inte sina egna erfarenheter, vilket om betyder delvis återspeglar schablonmässiga bilder cirkelverkatt man av samheten uttalanden från dem deltar kan helt enkelt spegla deras som bild andra studiecirklar. Detta stöds visas nedan att de egna av som av erfarenheterna från den senast genomgångna studiecirkeln i huvudsak är

positiva.

det andra finns det möjlighet att cirkel fungerar i För en en som enlighet med den ursprungliga idén faktiskt helt avsiktligt skulle kunna utmärkas diskussioner och frånvaro läroplansliknande styrning. av av osannolik ändå denna tolkning, med tanke påståendenas Lite är nog formuleringar att inte studera, utan mest prata, är en rätt tydligt nega- tiv formulering, och den andra frågan är ställd så att det troliga är att en är positivt inställd till studiecirklar skulle svara ja. person som deltagarna bestämmer än ledarna hur arbetet

Uppfattningen att mer

i studiecirklar bedrivs delas fyra deltagare tio. Denna uppfattning av av vanligare bland icke-deltagama där ungefär hälften instämmer helt i är vilket skulle kunna tyda att den bygger en schablon-

påståendet,

bild studiecirkeln ett aktivt deltagande till viss del korrigerar. av som Skillnaderna i uppfattning mellan olika befolkningsskikt är mycket små

och inga tydliga mönster kan utläsas. mycket utbredd uppfattning att i studiecirklar kan Det är en man studera vilket helst cirka åtta tio, deltagare som ickeämne som - av deltagare, uppfattar antalet ämnen i stort sett obegränsade. Ansom ledningen till icke-deltagandet bör sålunda inte vara uppfattningen att det inte finns möjlighet studera det ämne är intresserad av. att man Så många nära studiecirkeldeltagare menar att många som varannan ledarna har bristande kunskaper i ämnet framförallt män och äldre av instämmer i påståendet. Detta resultat är inte helt enkelt att tolka, bland därför många cirkelledare inte har fått sin funktion för att de annat att innehar sådan kunskap. Det gäller många studiecirklar som arrangeras via föreningar, kan också gälla kompis-cirklar, exempelvis i men

38 Del Beskrivningar

improviserad musik, där cirkelledaren är i musikgruppen. Som frågan en är formulerad tar intervjupersonen inte heller ställning till hur andel stor av ledarna brister i kunskaper utan det kan räcka hon någon som att gång erfarit eller kanske bara hört talas inkompetenta om ledare för att frågan besvaras jakande. Som framgår nedan ungefär anser 90 procent att ledaren för den senast genomgångna cirkeln hade tillräckliga kunskaper. Helt oavsett de tolkningssvårigheter vidlåder påståendet som om cirkelledarnas bristande kunskaper, är det intressant att notera att andelen som instämmer är något högre bland deltagarna än bland ickedeltagarna. Anledningen till icke-deltagande verkar alltså inte heller vara att man har en särskilt fördomsfull uppfattning cirkelledarnas om kompetens i denna grupp. Generellt sett tycks inställningen till studiecirklama inte ligga bakom valet att inte delta icke-deltagarna har ungefär inställning - samma som deltagarna, ibland är de faktiskt något positiva. Det finns möjligt mer ett undantag och det är med akademisk utbildning respektive personer högre tjänstemän m.fl. vilka ofta naturligtvis individer i är samma praktiken. Bland dessa skiljer sig icke-deltagarna att sällan genom mer än deltagarna tro att det bedrivs planmässiga studier och kan att man studera vilket ämne som helst, att oftare tro att studiecirklar främst är till för lågutbildade, att det mest pratas där, samt att deltagarna bestämmer mer än cirkelledama över utbildningen svarsmönstret får att tro oss att just dessa högutbildade individer tolkar den sistnämnda frågan negativt. Skillnaderna är inte alltid skönjbara mot alla andra kategorier, men det systematiska mönstret tyder att det bland välutbildade högre tjänstemän finns en grupp upplever att studiecirklar inte är något som för dem, troligen därför att de att cirklama är på för låg nivå. Vi anser bör dock hålla i minnet att den stora majoritet högutbildade personer som deltagit i studiecirklar inte hyser denna åsikt.

3.3¶Synen

på folkhögskolan

Vilken är då allmänhetens på folkhögskoloma I intervjun presentesyn rades åtta påståenden som de svarande ombads ta ställning till. I Tabell 8 redovisas andelen ja-svar för alla svarande samt uppdelat om

intervjupersonen deltagit i folkhögskoleutbildning eller ej.

24Eftersom bastalen for deltagarna är rätt litet och intembortfallet frågorna rätt stort har vi inkluderat folkhögskolestuderande från tilläggsurvalet detta har dock endast gjorts for gruppen deltagare.

l

Del Beskrivningar 39

TABELL Andelen i åldrarna 18-75 år som instämmer i åtta olika

påståenden om folkhögskolan, totalt samt uppdelat på folkhögskole-

deltagare och icke-deltagare.

Påstående Alla Del- Icke-

tagare delt.

Eleverna i folkhögskolan har inte lyckats så 43.9 45.2 43.7

bra i den vanliga skolan I folkhögskolorna studerar äldre tillsammans 92.7 94.1 92.4

med ungdomar Lärarna i folkhögskolan är mer engagerade 67.8 80.2 65.8

än dem i den vanliga skolan Lärarna i folkhögskolan är mindre objektiva 29.0 26.4 30.2

än dem i den vanliga skolan De flesta folkhögskolor har en tydlig politisk 37.5 56.9 34.2

eller religiös inriktning I folkhögskolorna tycker man att det är 48.2 63.2 46.2

viktigare att eleverna utvecklas som

personer än att de får faktakunskaper I folkhögskolorna bor nästan alla elever i 61.8 65.7 61.2

internat vid skolan Det är svårt att komma in vid en 30.6 20.8 32.1

folkhögskola

Relativt få tror att det är svårt att komma in vid en folkhögskola. Den

allmänna uppfattningen om folkhögskolan i övrigt tycks vara:

att eleverna till stor del består sådana inte lyckats i den vanliga - av som skolan, dvs. folkhögskolorna uppfattas många andra chans;

av som en

att lärarna är engagerade än lärare i den vanliga skolan, men - mer möjligen något mindre objektiva;

att folkhögskolorna har ganska tydlig politisk eller religiös inrikt- - en ning;

att elevernas personlighetsutveckling är viktigare än inhämtandet av faktakunskaper, samt - att internat är den dominerande formen.

Det är intressant att notera att de som själva har erfarenhet av att studera vid folkhögskola tydligare markerar skillnaderna mellan denna utbildningsform och den vanliga skolan de poängterar lärarnas

-

skolans politiska eller religiösa inriktning, samt underengagemang,

stryker personlighetsutvecklingens betydelse.

4 erfarenheter

Deltagarnas egna av studiecirklar och folkhögskolekurser

Vilka är då deltagarnas erfarenheter utbildningar anordnats av som av studieförbund och folkhögskolor Intervjupersonerna har fått ställning ta till i vilken grad olika påståenden gäller för den senaste genomgångna cirkelnkursen.

4.1¶Vilken har

uppfattning deltagarna om de

studiecirklar de själva gått

Intervjupersonema har fått sju frågor den senast genomgångna om studiecirkeln. Resultaten visas i Tabell där vi också har följt den enkla indelning vi introducerade ovan i cirklar med allmänt-medborgerligt innehåll och estetisk-kulturell verksamhet. Cirka hälften alla deltagare instämmer helt i påståendet att det av främst var cirkelledaren bestämde över arbetet. Framförallt omfattas som denna uppfattning äldre och välutbildade. Åtminstone det av av senare resultatet kan bero på att högutbildade oftare går cirklar föreläsningsav karaktär t.ex språk, juridik, där inslaget traditionell fönnedlingsoeav dagogik kan antas vara större. Troligen skäl är andelen högre av samma för allmän-medborgerliga cirklar. Det är svårt att värdera andelen 53m menar att cirkelledaren styrde; som i så många andra fall beror ens värdering på förväntningarna. Många skulle säkert att siffran talar anse för att de pedagogiska idealen styr studieförbundens verksamhet som inte nås. Detta intryck styrks Lindgrens 1995 resultat från celav en tagarundersökning, som visar att bara drygt en tredjedel folkhögav skoleelever och studiecirkeldeltagare att de tillsammans ned uppger lärarenledaren diskuterat kursens uppläggning och innehåll och att de själva kunnat påverka studiearbetet.

25Här måste noteras att för frågan den cirkelns innehåll har nte om senaste intervjupersonerna specificerat alternativet annat, vilket gör att vi förlorar en stor andel till övrig-kategorin ca 30 procent. Det finns ingen anledning att befara att detta snedvrider resultaten, procentsatsema blir något minire men tillförlitliga.

Del Beskrivningar 41

TABELL Andelen i åldrarna 18-75 år instämmande på

som svarar sex olika frågor om sina erfarenheter den senast genomgångna

av studiecirkeln.

Påstående Alla Allmän Estetisk

medborg.. kultur.

Det var främst cirkelledaren som bestämde 48.8 57.1 41.3

över arbetet

Cirkelledaren hade tillräckliga kunskaper 90.5 91.1 92.2

Det var främst diskussionerna mellan 51.4 51.6 35.1

deltagarna som gav cirkeln dess värde

Cirkelledaren kunde ställt större krav på 24.8 29.5 17.4

cirkeldeltagama

Cirkelledaren ställde för höga krav på 2.0 3.3 2.6

cirkeldeltagama

studietakten för hög 2.7 3.8 2.6 Kraven på förkunskaper för höga 2.5 3,8 18

Något mer än varannan deltagare menar att diskussionerna mellan deltagarna gav cirkeln dess värde. Det är män, äldre, de boende små orter och landsbygd, samt handikappade som i störst utsträckning uppskattar sådana diskussioner. Möjligen syftar de svarande

ett mer socialt umgänge förutom de rent ämnesbundna diskussionerna; åtminstone för de äldre vet vi från tidigare studier att motivet att delta i studiecirklar i hög grad rör sig om social gemenskap Svensson 1994. I estestisk-kulturella cirklar har diskussionerna mindre framträdande

en roll i deltagarnas värderingar kanske uppfattar dessa deltagare själva

skapandet som mer centralt, medan man i samhällsinriktade cirklar oftare ser diskussionen som ett viktigt inslag.

Samtidigt som nio av tio studiecirkeldeltagare menar att cirkelledaren för den senast genomgångna kursen hade tillräckliga kunskaper är det en betydande andel faktiskt en fjärdedel som anser att denne gärna

- kunde ha ställt högre krav. Endast en försvinnande liten andel tycker att kraven från cirkelledaren var för höga. Nästan ingen menar heller att studietakten var för hög eller att kraven förkunskaper var för höga. När vi väger samman svaren dessa frågor blir slutsatsen att kraven i studiecirklar av många uppfattas som lågt ställda. Detta är möjligen en av anledningarna att 12 procent av studiecirkeldeltagarna, som diskuterats ovan, var skeptiska till utbildningsinslaget i cirklama mest prat och ej planmässiga studier.

42 Del Beskrivningar

Det kan generell risk för sådan inklusiv verksamhet

antas vara en en som studiecirklarna är alla skall kunna delta att drivs mot

- - man en sänkning av kravnivån. Det är dock intressant i sammanhanget att fråga sig vilka grupper som eventuellt skulle förlora generell förändring

en mot högre krav. Som kravkänsliga har definierat dem inte

som tycker att cirkelledaren bort ställt högre krav och därutöver uppfat-

som tat något av kraven studietakt eller förkunskaper, alternativt cirkelledarens krav, för högt ställt. Det är bara 5 procent studiecirkel-

som av deltagarna som hamnar i denna kategori. Trots att skillnaderna är små och inte statistiskt säkra i vårt urval finns det dock tendens att

en invandrare och individer med olika former handikapp oftare gör det.

av Drygt 7 procent av de nordiska invandrarna, ll procent de utom-

av nordiska, och drygt 12 procent av de handikappade är kravkänsliga enligt denna definition En generellt höjd kravnivå kan således leda till en förhöjd risk att studieförbunden förlorar de grupper mest

som man värnar om. Självfallet utesluter inte detta att kravnivån för vissa typer av cirklar kan höjas, kanske till och med påtagligt, utan sådana negativa konsekvenser.

Vi bör också nämna möjligheten att det faktiskt inte är själva kravnivån som utgör problemet för dem upplever att cirkelledama kunde

som ställt högre krav. Det kan också så att det är karaktären på

vara snarare cirklarna som gör att utbildningsinnehållet upplevs tunt. Bland

som annat används studiecirklarna inom det estetiskt-kulturella området i viss utsträckning som ett generellt kulturstöd och kanske kan det också smyga sig ett element av Föreningsstöd till löpande verksamhet i cirklarna. Vi vill betona att vi inte har något empiriskt stöd i vårt material för att uttala oss om traditionella folkbildningsideal efterlevs vårt

resonemang är hypotetiskt om än fört för att förstå ett empiriskt resul-

tat.2°

26 proposition1 1963:36 om den statliga kulturpolitiken refererad i Rubenson, Bergsten och Bromsjö 1977, sid 16 uttrycks dessa ideal sålunda: För att en aktivitet skulle kunna kallas bildningsarbete måste dock vissa krav ställas på den. Den skulle kunna ge deltagarna möjlighet till någon form av personlig utveckling utöver vad samvaron med andra deltagare kunde innebära. Om verksamheten i en grupp endast hade till syfte att vara en förevändning for människor att vara tillsammans eller om den var en mekaniskt utövad sysselsättning av något slag, t.ex. tillverkning av föremål utan möjlighet att i djupare mening engagera tankar, känslor eller fantasi hos deltagarna, kunde den inte betraktas som folkbildningsarbete hur värdefull den från andra synpunkter än

kunde anses vara. Studiematerialets innehåll och utformning och ledarens pedagogiska och kunskapsmässiga kvalifikationer var avgörande for om en grupp från statsbidragssynpunkt skulle anses ha förutsättningar for studier och bildande aktivitet.

TABELL 10. Andelen i åldrarna 18-75 år som svarar instämmande på åtta olika frågor sina erfarenheter folkhögskolans längre kurser.

om av

tycker folkhögskoleeleverna

utbildning

De som deltagit i folkhögskolestudier fick ett antal frågor sina

om erfarenheter av studierna. I Tabell 10 framgår andelen som svarar åtta olika frågor rörande längre folkhögskoleutbildning.

Det är en överväldigande majoritet av deltagarna i längre folkhögskolekurser som är nöjda de tycker att folkhögskolan är bra studie-

- en form, anser att de har fått de kunskaper de förväntade sig, samt är nöjda med skickligheten bland lärarna och stämningen mellan lärare och elever samt bland eleverna.

En mycket stor andel tycker att studietakten och kraven på förkunskaper var lagom högt ställda, bara en liten andel menar att de var för höga. Något färre än var tionde menar att kraven var for lågt ställda och ungefär lika många tycker att Studietakten var för låg. Därutöver anser ungefär hälften att de själva fick vara med och påverka studiernas uppläggning och innehåll.

27Vi har återigen inkluderat även tilläggsurvalet bland deltagarna N228-230 för att få någorlunda stabila skattningar. Detsamma gäller Tabell 11 nedan där är Nl59-170.

TABELL ll. Andelen i åldrama 18-75 år som svarar instämmande på fyra olika frågor sina erfarenheter folkhögskolans korta kurser.

undervisningen

Det är vanskligt att värdera procentsatser som dem i Tabell 10 när vi inte har någon jämforelsegrund, t.ex. gymnasieskolan. Det råder väl dock knappast någon tvekan om att varken ungdomsskolan eller högskolan skulle kunna uppvisa deltagare med så positiva erfarenheter. Troligen är en avgörande skillnad att folkhögskolan verkligen är frivillig, och att de söker sig dit är starkt studiemotiverade. Även gymnasiet

som om och högskolan är frivilliga Studieformer kan de nog ofta uppfattas som obligatoriska eller nödvändiga varför den allmänna nivån studiemotivationen är lägre än för folkhögskolan. Dessutom finns naturligtvis ofta en stark ideologisk samstämmighet mellan folkhögskolans inriktning, dess lärare och elever. Men utöver detta ger resultaten anledning att spekulera i att många folkhögskolor lyckats skapa ett gott studieklimat, något som givet skolornas speciella karaktär naturligtvis kan vara svårt att överföra åtminstone till gymnasieskolor och högskolor.

Är då deltagarnas erfarenheter kortare folkhögskolekurser lika

av positiva I Tabell 11 ovan visas, motsvarande sätt som i Tabell 10, jakande svar på ett antal frågor om sådana kurser.

Ja, det råder knappast någon tvekan om att erfarenheterna av de kortare folkhögskolekurserna också är mycket positiva. Speciellt verkar det vara den lärarledda undervisningen framstår viktig. Man

som som är mycket nöjd med lärarnas kompetens och engagemang och att

menar själva undervisningen betydligt viktigare än diskussionerna mellan

var kursdeltagarna. Äran över lärarnas positiva egenskaper kan dock inte bara tillfalla folkhögskolan hälften kursdeltagarna att lärarna

- av anger i själva verket inte kom från skolan. I dessa fall torde kursen formellt ha arrangerats av folkhögskolan, men undervisningen skett med externa lärare.

Vi kan notera att det är påtagligt färre lyfter fram diskussionerna

som mellan deltagarna, jämfört med studiecirkeldeltagarna.

Del Beskrivningar 45

5 Vilka är det som inte deltar i

vuxenutbildning

Samtidigt det är av allmänintresse att studera studiedeltagare,

som speciellt kanske högaktiva, och deras skäl för och erfarenheter av sina studier, är inte deltar på ett sätt viktigare att kartlägga. Det

gruppen som är bland dem inte deltar, särskilt bland lågutbildade icke-aktiva,

som

vi kan finna befolkningskategorier som utbildningspolitiskt brukar som hänföras till prioriterade En beskrivning över icke-deltagarna

grupper.

inte bara bild över vilka individer studieförbund och andra arranger en görer vuxenutbildning inte förmår rekrytera, utan också en fingervis-

av ning vilka kan tänkas resurssvaga i ett samhälle

om grupper som vara där utbildning sägs bli en allt viktigare individuell resurs.

I Tabell 12 på nästa uppslag beskriver vi hur stor andel i olika kategorier står utanför vuxenutbildningen. Vi genomför också, liksom

som tidigare i Tabell 3 och multivariata analyser där det framgår vilka bakgrundsfaktorer har störst inverkan benägenheten att inte alls

som delta i vuxenutbildning. I följande avsnitt skall vi mer ingående söka

på frågan varför dessa grupper inte deltar och speciellt söka utröna svara

vi kan identifiera studiehinder för dessa personer. om

Som icke-aktiva i vuxenutbildning har vi definierat dem som aldrig deltagit i någon de elva olika utbildningsformer som vi redovisat

av

under rubriken högaktiva. Gruppen består av 13.5 procent av ovan befolkningen 18-75 år.

Det förtjänar påpekas icke-aktiva inte med någon auto-

att gruppen matik är spegelbild gruppen högaktiva; som skall se nedan är

en av

det så att vissa kategorier är polariserade och följaktligen har höga

andelar såväl studieaktiva som icke-deltagare.

av

I vissa delar är Tabell 12 spegelbild Tabell 4 över dem som klas-

en

högaktiva i vuxenstudier. Tjänstemän förekommer klart sades som mindre ofta än arbetare i kategorin icke-aktiva. Medan var femte bland de okvalificerade arbetarna är inaktiva så gäller detta endast cirka var femtionde i den högre tjänstemannakategorin. Skillnaderna mellan de olika samhällsklasserna är större när det gäller icke-aktivitet i vuxenutbildning än hög aktivitet jfr. Tabell 4. Tjänstemän är oftare mycket aktiva än arbetare, framförallt är de mer sällan icke-aktiva. Detta

men mönster går igen när vi studerar olika utbildningsnivåer. De

personer med högre utbildning är oftare högaktiva i vuxenutbildning Tabell 4

ett ännu tydligare mönster framträder här där de mycket sällan men registreras icke-aktiva.

som

46 Del Beskrivningar

TABELL 12. Vilka är minst aktiva i vuxenutbildning i stort

grupper Andelar i olika befolkningsgrupper aldrig deltagit i

som vuxenutbildning, respektive antilogaritmerade oddskvoter från logistiska

regressioner av icke-deltagande på olika socio-demograñska bakgrundsvariabler.

Logistiska modeller Variabel Kategori Andel l 2

aldrig ak- Utan Med

Familjetyp Ensam, -44 år, barn 21.4

Sambo, småbarn -6 år 10.5

Tabellen fortsätter på nästa sida.

Del Beskrivningar 47 Fortsättning på Tabell 12.

Logistislaz modeller Variabel Kategori Andel 1 2

aldrig ak- Utan Med

t signifikant på 5%-nivân

signifikant på lO%-niván.

I den multivariata analysen kan inte denna variabel användas då den

är för korrelerad med ålder. Istället används civilstånd och antal

bam.

I den multivariata analysen ingår övrig sysselsättning tillsammans

med förvärvsarbetare i referenskategorin.

N2.250 Andelar, kolumn 1 N2.200 Modell l och 2

Effekterna av utbildningsnivå och samhällsklass kvarstår relativt ograverade när vi i Modell 2 kontrollerar för övriga förhållanden. Om en arbetare och en tjänsteman har samma utbildning, är sannolikheten alltså högre att arbetaren är icke-aktiv. På motsvarande sätt har utbildningsnivån betydelse inom en viss samhällsklass. Möjliga förklaringar kan t.ex., i det förra fallet, vara att högre klasspositioner kräver vidareutbildning i form av vuxenstudier och, i det senare fallet, att individer med högre utbildning har ett större intresse for studier än kollegor med lägre utbildning.

Till skillnad från analysen över de mycket studieaktiva finns det inga könsskillnader bland de icke-aktiva. Medan det alltså finns en klart större grupp kvinnor som ofta läser i studiecirklar eller andra former av vuxenutbildning så är gruppen inaktiva lika stor bland män och kvinnor.

En annan skillnad från tidigare analyser är att den äldsta åldersgruppen som vi fann ha hög andel mycket aktiva i studiecirklar och en

- en ungefär genomsnittlig andel mycket aktiva i vuxenutbildning i

stort också har en relativt hög andel icke-deltagare. Det är ungefär lika många äldre som yngre som inte deltar alls i vuxenutbildningen. Eftersom vi baserar vår analys på frågor om intervjupersonen någon gång har deltagit i vuxenutbildning finns det dessutom en kumulativ effekt

gör att vi faktiskt underskattar andelen icke-aktiva bland äldre som

de har haft längre tid sig att definieras som aktiva personer s.a.s. i vår mening. Vi kan komma ifrån detta problem genom att analysera dem som inte deltagit i en studiecirkel de tre senaste åren. Denna analys visar att det är fler icke-aktiva i åldersgruppen 65-75 år än i någon av de yngre kategorierna. När vi i en multivariat analys tar hänsyn till att de äldsta har lägre grundutbildning och i genomsnitt lägre klasspositioner har de ungefär samma benägenhet att delta som andra åldersgrupper, med ett undantag: personer mellan 45-54 har den högsta benägenheten att delta i studiecirklar.

Resultaten visar att de äldre utgör en polariserad grupp där vissa deltar mycket aktivt i vuxenstudier medan andra inte deltar alls. Just de äldre betraktas ofta felaktigt som en homogen kategori. I själva verket är det mycket talar for att skillnaden i levnadsnivå accentueras i

som högre åldrar, exempelvis ökar skillnader i ohälsa mellan olika samhällsklasser med stigande ålder jfr. Jonsson och Lundberg 1984. I avsnittet nedan om unga lågutbildade I.6.5 framgår att de äldre deltar allt mer aktivt i studiecirklar över tid, precis som andra analyser av levnadsnivåmaterialet visar att äldre blir allt mer aktiva på sin fritid generellt sett Lennartsson 1993. Anledningen till den ökade aktiviteten är troligen att de äldres ekonomi och hälsa förbättrats, möjligen i samklang med att dagens äldre grundlagt sina vuxna fritidsvanor i en tidsperiod när

l sou 1995:141 Del Beskrivningar 49

vuxenutbildning utbredd till skillnad mot de som tillhörde gruppen

var äldre för, säg, 30 år sedan. Denna ljusa bild över studieaktiviteten bland de äldre eller, för att använda korrekt term, bland de unga

- en mer äldre bör således ändå mot bakgrund möjlig invändning:

- ses av en det finns också rätt stor äldre som inte deltar alls.

en grupp

Individens familjesituation tycks också påverka inaktivitet i vuxenstudier ett annat sätt än aktivitet. Ovan fann vi att ensamstående och sammanboende i grad högaktiva. Här uppträder emellertid

samma var

betydande skillnad i det att ensamstående oftare är icke-aktiva. Reen sultatet talar för att det inte finns någon kompenserande mekanism som gör att ensamstående människor oftare än sammanboende söker gemenskap och vänner i studiecirklar och på kurser. Snarare är det tvärtom så att stor andel ensamstående också är icke-aktiva när det gäller vuxen-

en studier.

När det gäller barns inverkan på föräldrars studieaktivitet förefaller de inte har några barn att delta i mindre utsträckning. Resultaten

som tyder på ensamstående utan barn är blandad så sätt att

att gruppen vissa mycket ofta deltar i studier medan andra inte deltar alls. För pensionärer tycks förhållandet vara detsamma, med många högaktiva och många icke-aktiva. Pensionärema kan naturligtvis liksom de äldre antas speciellt polariserad grupp vad gäller hälsan.

vara en

Slutligen kan vi återigen notera att vuxenstudier är ett mindre utbrett fenomen bland befolkningen i Stockholm 17 procent är icke-aktiva än i övriga landet. Störst är skillnaden mellan Stockholm och Göteborg- Malmö, där endast 7 procent är icke-aktiva. Skillnaderna skulle ha varit ännu markanta fördelningen över samhällsklasser och utbild-

mer om ningsnivåer varit identisk i olika delar landet. Hur kan vi förklara det

av låga deltagandet i huvudstaden Kanske är det inslaget snabbt byggda

av betongförorter Stockholms siffror Det hävdas ibland

som drar ner

att rotlöshet och passivitet präglar miljonprogrammets områden och vi

kan också tänka att folkrörelserna och deras studieförbund har

oss svårare att etablera sig i områden dit en stor majoritet har flyttat från andra delar landet eller från andra länder även om detta också borde

av gälla Göteborg och Malmö.

För att söka utröna bakgrunden till det låga deltagandet i Storstockholm har delat detta område i tre delar, innerstaden, förorter och kranskommuner, samt miljonprogrammets områden så långt vi kunnat identifiera dem. Tyvärr är urvalet för litet för att nå några säkra resul-

våra data tyder på att invånarna i dessa tre områden har lika låg tat, men andel högaktiva. Även när vi studerar den offentliga aggregerade statistiken över studiecirkeldeltagandet i landet SCB 1994 finner vi att Stockholm släpar efter. Av de tio kommuner år 199394 hade det lägsta

som

50 Del Beskrivningar

studiecirkeldeltagandet återfanns inte mindre än sju i Storstockholmsområdet. Dessa sju är främst områden i huvudstadens utkant: Salem, Nacka, Haninge, Österåker, Vaxholm och Vallentuna. Detta styrker slutsatsen att nyckeln till det låga deltagandet inte bör sökas i egenska-

per hos miljonprogramsområdena; det är snarast landsbygdsområdena

i Storstockholm som utmärks lågt deltagande. En möjlig förklaring av till detta kunde att människor i dessa kommuner jobbar i centrala vara Stockholm och därför går studiecirklar och vuxenutbildning där. annan Mot detta talar dock att Storstockholm helhet släpar efter. Möjliga som alternativa förklaringar är att de kommunala bidragen i vissa kranskommuner i Stockholmsområdet är mycket låga, att arbets- och restider är långa, samt att konkurrensen om medborgarnas fritid är stor i huvudstaden. Vi återkommer till detta i avsnitt 1.7.2 och II.2. Slutligen kan det nämnas att skillnad mellan hög aktivitet och en icke-deltagande också uppträder för studiecirklar vi visar inte tabellen

över icke-deltagare här. Det gäller utbildningsnivå inte hade

som någon effekt för hög aktivitet, är viktig faktor bakom ickemen som en deltagande.

6¶Särskilda

grupper

Vuxenutbildningen har som ett viktigt syfte att nå eftersatta grupper. I Proposition 199091 :82 sägs att personer är utbildningsmässigt, som socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en annan viktig målgrupp sid. 12. Vi har därför valt att specialstudera följande kategorier, som kan antas utsatta i dagens samhälle: handikappade, vara invandrare, ensamföräldrar, arbetslösa, samt lågutbildade. Hur stor unga andel av medborgarna i dessa nås folkbildning och övrig grupper av vuxenutbildning Beror deras eventuella lägre studieaktivitet grupper-

nas socio-demografiska sammansättning

Alla kategorier vi valt ut är relativt små, vilket begränsar våra analysmöjligheter. Vi har därför valt att i detta avsnitt använda hela urvalet, dvs. även överurvalet, draget från tre orter i landet. Detta gör att generaliseringar till svenskar i allmänhet i strikt mening inte kan göras. Som analyserna är utformade tror dock att våra slutsatser är giltiga för samtliga svenskar i åldrarna 18-75 år och vi har så långt möjligt försökt att kontrollera att resultaten inte snedvrids.

OU 1995:141 Del Beskrivningar 51

TABELL 13. Deltagande i vuxenutbildning respektive studiecirkelverksamhet bland personer med och utan handikapp, samt efter typ av handikapp. Procent.

Aktivitet i

Handikappad dagligt liv

problem 12.9 22.3 80.4 139 Handikappad att bedriva studier

Typ av handikapp

en av grupper som ningen, vilket innebär att särskilda insatser görs för att de skall kunna deltaga trots sina handikapp. I vilken utsträckning deltar de då I in-

tervjuundersökningen har två frågor ställts självrapporterade handi-

om kapp. De lyder: Har Du något handikapp eller funktionshinder ...som medför problem för Dig i Ditt vanliga liv respektive ...som gör det

svårt för Dig att bedriva studier Drygt 13 procent av dem mellan 18- 75 år att de har något handikapp. Ungefär tredjedel av dessa

uppger en

cirka 5 procent att detta handikapp försvårar studier. Detta är

- menar -

påminnelse att för många är vuxenstudier förknippade med en om praktiska problem, det säger inget i hur hög utsträckning dessa

men om problem omöjliggör deltagande.

I övre delen Tabell 13 framgår hur stor andel de handikappade

av av

deltar i vuxenutbildning, uppdelat på dem som endast uppger som allmänna problem och dem därutöver upplever att studiedeltagandet

som försvåras. Som tidigare använder vi tre mått studieaktivitet, nämligen

52 Del Beskrivningar

icke aktiv respektive högaktiv i vuxenutbildning i stort, samt studiecirkeldeltagande någon gång. Siffrorna visar att inga märkvärdiga skillnader föreligger mellan med och utan handikapp, möjligen

personer är de handikappade faktiskt oftare högaktiva.

De som uppgivit att de har ett handikapp har också tillfrågats vilken typ av handikapp de har. Det klart vanligaste är någon form rörelse-

av hinder. Syn- och hörselproblem är exempelvis så sällsynta att grupperna knappast går att studera särskilt. Vi visar i den undre delen Tabell 13

av andelama som är studieaktiva uppdelade efter typ av handikapp, men vi bör alltså bara fästa vikt vid avsevärda olikheter när det gäller de mindre grupperna. Resultaten talar för att variationen i studieaktivitet är liten mellan människor med olika typer av handikapp. Det är intressant att notera att samtliga kategorier har en större andel högaktiva än dem som inte har rapporterat något handikapp.

För att pröva hur säkra skillnaderna mellan personer med och utan handikapp är, prövar vi också, i Tabell 14, tre mer djuplodande statistiska modeller över studiedeltagande. I dessa utgör de icke-handikappade referenskategori med värdet satt till Vi kontrasterar samtliga handikappade mot denna kategori eftersom det inte framträdde några skill-

nader i Tabell 13 mellan dem som uppger ett allmänt och ett studiehämmande handikapp har vi slagit ihop dessa båda grupper. Som i tidigare analyser redovisar vi estimat före och efter kontroll

av en uppsättning socio-demografiska faktorer, där värdena efter kontroll ger oss en uppfattning om vilken skillnad som skulle ha funnits mellan dem med och utan handikapp om dessa grupper hade haft samma ålderssammansättning, utbildning, socio-ekonomiska position, familjesituation etc.

Resultaten i Tabell 14 visar att handikapp inte leder till lägre studieaktivitet. Alla estimat utom ett är så osäkra att inte vågar lita de små procentskillnader vi fann i Tabell 13. Det värde vi litar på visar att handikappade oftare är högaktiva i vuxenutbildning, när man tar hänsyn till gruppens socio-demografiska sammansättning. De har faktiskt ett rätt stort försprång före dem som inte har något handikapp. En av anledningarna till detta kan vara att studier, även om de är förknippade med praktiska problem, är den fritidssyssla som ändå är möjlig att genomföra för en person med handikapp. Vuxenutbildning kan vara den främsta källan till social kontakter för den som har svårt att delta i ett utåtriktat umgängesliv; men studier kan också vara den enda chansen för många handikappade att kvalificera sig för ett förvärvsarbete.

Del Beskrivningar 53

TABELL 14. Betydelsen av att ha ett handikapp for deltagande i vuxenutbildning, före Modell l samt efter Modell 2 kontroll for olika socio-demografiska förhållanden. Antilogaritmerade parameterestimat från logistiska regressionsmodeller. N2.643

Icke-aktivitet Hög akrivitet Studiecirklar Handikapp l 2 l 2 l 2

handikapp 1.00 1.00 1.00 1.00 l .00 1.00 reñkat. Handikappade 1.30 0.83 1.20 1.41 0.89 1.05

Noter: estimatet signifikant 1%-nivân signifikant 5%-nivân signifikant på lO°o-niván. I modeller som inkluderar kontroller ingår kön, ålder fyra grupper, samhällsklass, utbildningsnivå, tödelseland, antal småbarn O-6 år, civilstånd, sysselsättningsstatus, samt ortstyp.

6.2¶Invandrare

Det är ett klassiskt resultat från tidigare studier att invandrare har det svårare i skolan såväl som på arbetsmarknaden. Språksvårigheter är en orsak till detta, diskriminering en annan, och det är också möjligt att kulturella skillnader gör att invandrare har svårare att utnyttja de utbildningsmöjligheter står till buds. När det gäller folkbildningen som kan den svenska studiecirkelkulturen t.ex. te sig rätt främmande nog för människor inte mött den, och rekryteringen till cirklarna går som ofta via vänner och bekanta har egen erfarenhet av studieformen som jfr. Svensson 1994. Det kan värt att notera att andra generationens invandrare har vara ett annat utgångsläge än sina föräldrar, genom att de inte har språkproblem i utsträckning och då de i högre grad har vuxit upp i samma det svenska samhället. Även också de kan möta diskriminering, står om de på flera sätt starkare än sina föräldrar. Bland annat når andra generationens invandrare dvs. svenskar med utländska föräldrar från ickenordiska länder utbildningsnivåer som inte står de infödda svenskarnas efter Erikson och Jonsson 1993; Similä 1994. I vårt datamaterial kan vi inte urskilja andra generationens invandrare och vi inskränker därför analyserna till att gälla är födda i ett annat land än Sveripersoner som ge.

54 Del Beskrivningar

TABELL 15. Deltagande i vuxenutbildning i stort samt i studiecirkel-

verksamhet, efter födelseland. Procent.

Aktivitet i

l Tabell 15 visas hur stor andel av personer födda i Sverige, i ett annat nordiskt land, respektive utom Norden, som inte är aktiva i vuxenutbildning, är högaktiva samt någon gång följt studiecirkel.

som som en Eftersom vi inte finner några nämnvärda könsskillnader bland invandrarna visar inte andelarna separat för män och kvinnor.

De föddes utom Norden återfinns oftare i den icke-aktiva

som kategorin. Den mest markanta skillnaden i Tabell 15 gäller studiecirkeldeltagandet. Där har infödda svenskar och de som kommer från andra nordiska länder en betydligt högre andel aktiva än dem som föddes i ett utomnordiskt land. Skillnaderna är, fastän korrekta som en beskrivning, inte lätta att tolka. Det beror att det ingår ett kumulativt element i

personer födda utom Sverige ofta har spenderat kortare tid som vuxna i landet än infödda svenskar, har de helt enkelt haft mindre möjlighet att skaffa sig erfarenheter av vuxenutbildning deras tid under risk är kortare. Tyvärr tillåter inte Fritidsstudieundersökningen oss att komma över detta problem. Vi vet inte hur lång tid invandrarna bott i Sverige och denna grupp är för liten för att studera vad gäller andra frågor om deltagande än någon gång t.ex. de som studerar i studiecirklar vid intervjutillfallet, eller de tre senaste åren.2°

28Här har vi inte kunnat använda fångstfrågan studiecirkeldeltagande se

om avsnitt 1.1.2 ovan eftersom den inte ställdes till dem med språksvårigheter. Därför kommer också skattningama av andelen som någon gång deltagit att skilja sig från den som redovisade i avsnittet deltagandets omfattning. 29Anledningen är att för det begränsade urval besvarade det korta formulä-

som ret ställdes inte dessa frågor.

Född i Sverige Nordiskt land ä Utomnordiskt

% 40

O

O

5å O

O

O

O

. O

. O

. O

OO

O

O Ov

O O

O 0O

O . O

O O

Q O

O22: O

O O O

0o. O uO

e O O

OO:. O

fo O

% Mmmm

1 2 3 4 5-6

Antal utbildningstyper

FIGUR Andel individer genomgått olika antal typer vuxenut-

som av

bildning, efter födelseland

Med undantag för frågan studiecirkeldeltagandet baseras siffrorna i

om

Tabell 15 de besvarat alla frågorna i enkäten. Som

personer som

nämndes inledningsvis användes emellertid ett kortare formulär när

intervjuaren hade svårt att göra sig förstådd svenska 290

- personer

besvarade detta avkortade formulär. Det är viktigt att så långt

som

möjligt få med dessa i analysen av invandrares vuxenutbildningsvanor,

eftersom många av dem naturligtvis är immigranter, troligen också rätt

nyligen invandrade. Därför har vi konstruerat ett rätt enkelt mått över

vuxenstudiedeltagande, där vi helt enkelt har summerat hur många typer

av vuxenutbildningar man deltagit i studiecirklar, komvux, etc. enligt

avsnitt 1.2. ovan. Självklart är detta ingen idealisk indikator studie-

längd eller -intensitet, den antagligen det hela taget

men ger en

rättvisande bild framför allt utgör andelen inte deltagit i någon

- som

vuxenutbildningsform viktig signal utanförstående.

en om

I Figur l visas fördelningen över antalet genomgångna vuxenutbild-

ningstyper för personer födda i Sverige, i ett annat nordiskt land, samt

för dem födda utanför Norden. De två förstnämnda kategorierna

upp-

visar ett liknande mönster. Utomnordiskt födda har däremot påtagligt

en

större andel som inte alls deltagit i vuxenutbildning och, i motsvarande

grad, färre som deltagit i två eller flera typer utbildningar.

av

56 Del Beskrivningar

TABELL 16. Betydelsen född i ett annat land än Sverige för av att vara deltagande i vuxenutbildning, före Modell l och efter Modell 2 kontroll för olika socio-demografiska förhållanden. Antilogaritmerade

parameterestimat från logistiska regressionsmodeller.

FULLSTÄNDIG MODELL Icke-aktivitet Hög aktivitet Studiecirklar Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Födelseland l 2 1 2 1 2

Sverige 1.00 1.00 l .00 l .00 1.00 1.00 refkat. Nordiskt land 0.92 0.86 0.99 0.97 0.89 0.87 Utorrmordiskt 1.72* 2241 1.11 1.01 0.45* O.42

REDUCERAD Icke-akti vi tet Hög aktivitet Studiecirklar MODELL Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Födelseland l 2 1 2 l 2

Sverige 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 refkat. Nordiskt land 0.92 0.99 0.74 0.69 0.90 0.77 Utomnordiskt l.70* 1.92* 0.51 0.39 0.34* 0.29*

Noter: m estimatet signifikant pá 1%-nivå.n signifikant på 5%-nivân signifikant på l0%-niván. I modeller inkluderar kontroller ingår kön, ålder fyra grupper, som samhällsklass, utbildningsnivå, antal småbarn 0-6 år, civilstánd, sysselsättningsstatus, samt ortstyp. N2.573 Fullständig modell N3.158 Reducerad modell, studiecirklar N3.114 Reducerad modell, vuxenstudier i stort

Vi måste fråga de skillnader finner mellan infödda svennu oss om skar och dem kommer från ett utomnordiskt land går att återföra som till socio-demografiska faktorer. Kanske är det exempelvis helt enkelt det faktum att utomnordiskt födda har annan åldersfördelning än en infödda svenskar förklarar skillnaden i vuxenstudiedeltagandc För som att kontrollera detta genomför multivariata logistiska analyser av vuxenstudiedeltagande. Som tidigare analyserar vi icke-deltagande samt

Del Beskrivningar 57

hög aktivitet i vuxenutbildning generellt, samt deltagande i studiecirklar någon gång. Resultaten visas i den övre delen av Tabell 16.

Därutöver urskiljer också icke-aktivitet i vuxenutbildning enligt Figur l 0 mot 1 eller flera vuxenutbildningstyper, hög aktivitet definierat som 4 eller fler aktiviteter samt analyserar frågan om studiecirkelaktivitet utan fångstfrågan på så sätt maximerar vi antalet personer i

analysen, vilket gör resultaten säkrare. Dessa resultat visas i den undre delen av Tabell 16. Liksom i den övre delen visas resultat både före och efter kontroll för olika sociodemografiska faktorer.

Det är ställt utom allt tvivel att deltagandet i vuxenutbildning såväl

generellt som i form av studiecirklar är märkbart lägre bland dem som

föddes i ett utomnordiskt land. Också när vi tar hänsyn till att denna

inte har sammansättning infödda svenskar när det grupp samma som gäller bl.a. ålder, kön, socio-ekonomisk tillhörighet, utbildning, bamantal, civilstånd, sysselsättning samt ortstyp, kvarstår skillnaderna fak-

tiskt framstår de då som extra stora. Utomnordiska invandrare löper ungefär dubbelt så hög risk att inte alls delta i vuxenstudier, medan deras benägenhet att vara högaktiva samt att delta i studiecirklar är cirka 40 procent infödda svenskars.

av

En svaghet med analysen ovan är som nämnts att vi använder mått på studieaktivitet som är kumulativa. Detta gör att resultaten måste tolkas med stor försiktighet. Slutsatsen drar är att utomnordiska invandrare i betydligt mindre utsträckning har deltagit i vuxenutbildning, men att detta mycket väl kan bero på att de inte haft lika lång tid sig

infödda svenskar att skaffa sig dessa erfarenheter. som

3°Tyvärr kan inte kontrollera för socioekonomisk tillhörighet SEI, bamantal, eller civilstånd i dessa analyser eftersom frågorna inte ställdes till dem som besvarade den korta intervjun. Vi har testat vilken betydelse skillnader i kontrollvariabler har genom att göra analyserna i den fullständiga modellen även med den reducerade uppsättningen kontrollvariabler. Resultatet är att estimaten vad gäller aktivitetsgrad i vuxenutbildning generellt ingen respektive hög är opåverkade, medan vi tenderar att underskatta de utomnordiska invandrarnas studiecirkeldeltagande i den reducerade modellen. 3 Det finns viss risk för att vi underskattar studiedeltagandet bland dem som

en

är födda i Sverige när analyserar hela datamaterialet, nämligen om de som ingår i överurvalet från Angered som är invandrartätt är mindre studiebe-

- nägna än andra invandrare. De kan exempelvis vara speciellt utsatta i socialt hänseende, eller de kan nyligen ha kommit till Sverige. När analyserar enbart riksurvalet får vi dock mycket liknande resultat. Effekterna för utomnordiskt födda är i stort sett desamma, fast signifikansnivåema är något högre eftersom urvalet blir mindre; fortfarande är dock estimaten för icke-aktiva och studiecirkelaktivitet signifikanta på 2-3 procentsnivån.

3 l5-I400

58 Del Beskrivningar

TABELL 17. Deltagande i studiecirkelverksamhet och vuxenutbildning

bland ensamstående respektive giftasamboende med hemmavarande

bam. Procent.

Aktivitet i

Ensamföräldrar är kategori som kommit att uppmärksammas inom

en socialpolitiken eftersom de har lägre inkomster än andra grupper och oftare måste förlita sig till socialbidrag Socialstyrelsen 1994. Den ekonomiska situationen för denna har dessutom försämrats under

grupp 1980-talet Östberg 1994, vilket också tycks ha haft återverkningar deras fritidsutnyttjande 1993. Även i andra avseenden än

Lennartsson

de ekonomiska kan livssituationen för ensamstående föräldrar vara problematisk exempelvis har de svårare att hinna med barn, hem och

arbete ifr. SCB 1992.

Problem dessa slag har också återverkningar på barnen, troligen

av i kombination med stressen i samband med föräldrarnas konflikter och skilsmässa eller den förälderns bortgång. För ensamföräldershus-

ena håll liksom för tvåföräldershushâll gäller att föräldernsföräldrarnas socioekonomiska ställning och utbildning har stor betydelse för

en barnens utbildningschanser och livschanser i stort. Men barn till en-

föräldrar går också mindre ofta över till högre utbildning än man samma kan förvänta sig, givet deras sociala och kulturella bakgrund Erikson och Jonsson 1993; Jonsson och Gähler 1995. Även skillnaderna inte

om är särskilt stora innebär det alltså nackdel att växa med bara en

en upp förälder. Denna nackdel skulle möjligen kunna kompenseras om föräldern deltar i vuxenutbildning, eftersom både utbildningsaspirationer och kunskaper och färdigheter överförs från föräldrar till barn.

OU 1995:141 Del Beskrivningar 59

TABELL 18. Betydelsen att ensamstående för deltagande i av vara vuxenutbildning bland barnfamiljer, fore och efter kontroll för olika

socio-demografiska förhållanden. Antilogaritmerade parameterestimat

från logistiska regressionsmodeller. N1.065

Icke-akti vi tet Hög aktivitet Studiecirklar

Familjeijyp Mod. l Mod. 2 Mod. l Mod. 2 Mod. 1 Mod. 2

Giftsambo 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 refkat. Ensamstående 1.18 1.28 1.53 1.23 0.89 0.72

Noter: * estimatet signifikant på l°-nivån signifikant på 5%-nivân signifikant på 10%-nivån.

I modeller inkluderar kontroller ingår kön, ålder fyra grupper, sainsom hällsklass, utbildningsnivå, antal småbarn 0-6 år, antal skolbarn 7-18 år, antal bam mellan 19-25 år de tre bamvariablema gäller enbart hemmaboende barn, civilstånd, sysselsättningsstatus, samt oitstyp.

Hur högt då ensamföräldrars vuxenutbildningsdeltagande Vi vet från är Tabell 3 och 4 att hög aktivitet i vuxenstudier är mindre vanligt ovan bland dem har barn. För att analysera de ensamstående har en som om nackdel därutöver liar vi valt att i Tabell 17 jämföra dem med föräldrar är gifta eller samboende. som Andelen icke-aktiva är densamma för ensamföräldrar som för samboende föräldrar. Deltagandet i studiecirklar skiljer sig inte heller. Andelen högaktiva är snarast större bland ensamstående med barn, men bastalen är för små för att skall kunna lita denna skillnad. När vi hänsyn till att giftasammanboende med barn oftare har tar flera barn, andra olikheter mellan och tvåföräldershushåll, samt enfinner vi inga skillnader är statistiskt signifikanta Tabell 18. som Värdena pekar också olika håll för olika mått, vilket styrker slutsatsen de ensamstående föräldrarna inte kännetecknas av mindre aktivitet i att vuxenstudier. När det gäller vuxenutbildning i allmänhet är det sannolikt exempelvis det särskilda studiestöd utgår till ensamstående med att som försörjningsplikt, möjliggör studiedeltagande större omfattning. När av det gäller tidsaspekten, är vårt material tyvärr inte tillräckligt stort för hypotesen att ensamstående föräldrar med små barn skulle ha att pröva svårare att delta i vuxenutbildning.

60 Del Beskrivningar

l

l

l

6.4¶Arbetslösa

l

l

En ofta omvittnad konsekvens av arbetslöshet är passivitet. Den stimu- l lans som man får genom arbetet och umgänget med arbetskamrater går

i

förlorad, och tillvaron kan komma att sakna fasta tider och rutiner. Detta kan inverka även på fritiden, så att aktivitetsnivån sjunker. Om arbetslösheten är långvarig kan framtidstron rubbas, vilket kan leda till att framåtsyftande aktiviteter, som studier, inte uppfattas som meningsfulla. Å andra sidan kan naturligtvis också arbetslösheten till vidareut-

sporra

bildning eller omskolning och arbetsmarknadsutbildning kan kanske

t.o.m. uppfattas som obligatorisk.

När det gäller vuxenutbildning i allmänhet visar resultaten i Tabell 19 att de arbetslösa är ungefär lika aktiva som dem som har förvärvsarbete. När delar de arbetslösa efter hur lång tid de varit utan jobb kortare än 6 månader respektive längre tid än så finner vi heller inga skillnader.

Nära hälften av de arbetslösa har genomgått arbetsmarknadsutbildning, vilket förklarar en del av deras studieaktivitet, men även om

räknar bort dessa typer av utbildningar är skillnaderna mellan förvärvsaktiva och arbetslösa små. Studiecirkeldeltagandet bland de arbetslösa är dock lägre än bland de förvärvsaktiva. Eftersom det gäller deltagande någon gång är det dock knappast sannolikt att arbetslösheten är orsaken till den lägre aktiviteten.

När tar hänsyn till socio-ekonomiska och demografiska skillnader mellan arbetslösa och förvärvsaktiva finner heller inga statistiskt säkerställda skillnader i benägenheten att studiecirklar eller vuxenutbildning i allmänhet Tabell 20.

Som vi såg i Tabell är arbetslösa mer sällan högaktiva i studiecirklar. Vi har prövat flera andra mått studiecirkeldeltagande studerar nu, någon cirkel de tre senaste åren, samt reguljärt deltagande utan att finna motsvarande resultat. Genom att antalet arbetslösa i undersökningen är ganska litet och resultaten därmed relativt osäkra, bör vi ändå vara försiktiga i våra slutsatser. Eftersom arbetslösheten för närvarande tycks ha stabiliserat sig en hög nivå, finns det all anledning att framgent fördjupa studierna av arbetslösas levnadsvillkor och aktivitetsmva.

Del Beskrivningar 61

TABELL 19. Deltagande i studiecirkelverksainhet och vuxenutbildning bland forvärvsaktiva och arbetslösa, uppdelat på arbetslöshetsperiodens längd. Procent.

Aktivitet i

TABELL 20. Betydelsen av att vara arbetslös för deltagande i vuxenutbildning, före Modell l och efter Modell 2 kontroll för olika socio-demograñska förhållanden. Antilogaritmerade parameterestimat från logistiska regressionsmodeller. N2.043

Icke-aktivitet Hög aktivitet Studiecirklar Sysselsättnings- Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. status l 2 l 2 l 2

Förvärvsaktiv 1.00 1.00 l .00 1.00 1.00 1.00 refkat. Arbetslös mindre 1.12 0.63 0.65 0.93 0.60 0.94 än 6 månader Arbetslös 6 mâ- 0.95 0.60 0.72 0.99 0.55 0.76 nader eller mer

Noter: * estimatet signifikant på l°-nivån

signifikant på 5%-nivån

signifikant på l0%-nivån.

I modeller som inkluderar kontroller ingår kön, ålder fyra grupper, sam-

hällsklass, utbildningsnivå, födelseland, antal småbarn 0--5 år, civilstánd,

samt ortstyp.

62 Del Beskrivningar

6.5¶Unga

lågutbildade

De unga lågutbildade framställs ofta som informationssamhällets stora förlorare, de som halkar efter när utvecklingen arbetsmarknaden går mot ökade krav formell utbildning och abstrakt kunskap. En anledning till att hysa sådana farhågor är naturligtvis att de som saknar gymnasieutbildning idag är relativt sett färre runt 10-15% än vad de var för, säg, fyrtio år sedan. Även med enbart grundskole-

om personer utbildning bl.a. har högre arbetslöshetsrisker än dem med gymnasieutbildning, är det troligt att de lågutbildade faktiskt inte är så utsatta som det oftast förmodas, och tidigare analyser visar att de åtminstone inte har fått en försämrad relativ position under 1970- och 1980-talet Jonsson 1991.

Unga lågutbildade är intressanta att studera också ur en annan aspekt. I denna kategori kan vi anta att det finns viss andel som inte funnit

en sig tillrätta i ungdomsskolan. Här kan folkbildningen, med sina annorlunda arbetsformer, utgöra ett alternativ. Ungdomar som hoppat av den reguljära skolan kan via studiecirklar och folkhögskolor ändå få en utbildning är allmänbildande ocheller yrkesinriktad och de kan

som också sedan gå vidare till högre studier. Komvux är en annan sådan alternativ utbildningsväg för den som inte gått vidare till gymnasiet direkt efter grundskolan.

Vi kan från Figur B3.l i Bilaga 3 att de deltar i studie-

se unga cirklar i ungefär lika hög utsträckning som övriga åldersgrupper, när vi mäter deltagandet vid intervjutillfállet. När det gäller annan vuxenutbildning har vi enbart mått om de deltagit någon gång, som då av naturliga skäl uppvisar lägre siffror än för äldre intervjupersoner. Vi förväntar därför att lågutbildade såväl som högutbildade

oss unga - skall ha höga andelar icke-aktiva och låga andelar högaktiva. Detta är också fallet.

Av Figur 2 framgår att närmare 40 procent av personer mellan 18 och 29 år med enbart grundskoleutbildning inte har deltagit i någon form vuxenutbildning. Bara 5 procent är högaktiva. Motsvarande

av siffror för unga högskoleutbildade är 4 respektive 19 procent och för

mellan 30-44 år med grund- eller folkskoleutbildning 19 personer respektive 9 procent.

32Vi har uteslutit dem studerar vid intervjutillfallet ur dessa analyser.

som

Del Beskrivningar 63

18-29 år 30-44 år ä 45-75 år

% 40

30 -

i

QW

. 20 F j

.

.

. 10 0:0:

å

:Vw

..:::: 23:35:

330% §30

§84 #880

OOO4#301 OOOJ9o°fo°a

03 å?

P3°$°3°1

O .

2 år gymn. 3 år gymn. Univ.

Utbildningsnivå

FIGUR Andelen som aldrig deltagit i någon form av vuxenutbildning efter utbildningsnivå och ålder.

Resultaten i Figur 2 verifierar att lågutbildade har ett lågt studie-

unga deltagande jämfört med andra grupper av det skälet borde de vara en

viktig målgrupp för utbildningsorganisatörer. En central fråga

är nu om skillnaderna mellan låg- och högutbildade i vuxenstudieaktivitet är större bland de yngre. Vi kan testa detta enklast genom att genomföra separata analyser av effekten av utbildningsnivå för vuxenstudieaktivitet för olika åldersgrupper. Resultaten redovisas i Tabell 21 omstående sida. De demonstrerar återigen att unga lågutbildade i högre utsträckning än äldre är icke-aktiva i vuxenutbildning, men därutöver visar siffrorna också att de lågutbildade släpar efter mer bland de yngre. Detta gäller också när vi kontrollerar för hushållsstorlek, civilstând, samhällsklass, kön, ortstyp och sysselsättningsstatus.

33I flera formella statistiska test som inte visas här framgår också att

mer interaktionseffekten mellan ålder och utbildning såväl icke-aktivitet som högaktivitet är signifikant, så att effekten av utbildning är starkare bland de yngre.

i

ll

64 Del Beskrivningar l

å

l

TABELL 21. Betydelsen av utbildningsnivå för icke-aktivitet I vuxenutbildning för olika åldersgrupper, före Modell l och efter Modell 2 kontroll för olika socio-demograñska förhållanden. Antilogarrtmerade parameterestimat från logistiska regressionsmodeller.

l

i

motsv. 3-árigt gymn. 4.12 2.69 0.97 0.46 0.72 0.74

motsv. Högskola el- 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00

ler univ.

Noter: * estimatet signifikant på l%-niván

signifikant på 5%-nivân

signifikant på 10%-niván.

I modeller som inkluderar kontroller ingår kön, samhällsklass, civilstând,

samt hushallsstorlek.

Vi bör inte överdriva skillnaderna mellan åldersgrupperna eftersom de bara framträder i jämförelsen mellan lågutbildade och högskoleutbildade, där vi bör beakta att den sistnämnda kategorin inte är särskilt stor bland l8-29-åringarna. l tabellen för övrigt också de lågutbildade i den

synes äldsta gruppen ha det sämre förspänt än i gruppen medelålders, men skillnaderna är för små för statistiskt säkerställda.

att vara

Finns det då anledning till därför att det är just bland de unga

oro

utbildningsskillnaderna tycks ha störst betydelse för vuxenstudiesom aktiviteten Svaret den frågan beror vad resultaten innebär. Innebär de att det finns en förändring över historisk tid, så att de som är och lågutbildade idag har det sämre förspänt än dem som var

unga

och lågutbildade för, säg, trettio år sedan Eller återspeglar resultaunga ten förhållandet att utbildningsskillnaderna i alla årskullar är störst bland ungdomar för att sedan minska allteftersom de blir äldre I det första

Del Beskrivningar 65

fallet skulle vi tala kohorteffekt, i det senare om en livscykel-

om en effekt.

Om det är livscykeleffekt skulle vi faktiskt på ett sätt kunna se

en positivt på saken. Det skulle tala för att de som initialt är missgynnade utbildningsmässigt så småningom kommer att minska denna klyfta

att bli allt aktiva i vuxenutbildning, vilket precis är en genom mer viktig målsättning för vuxenutbildningen. Om resultaten genereras av en kohorteffekt är det negativt. Detta skulle nämligen tala for att de

mer

och lågutbildade idag inte kommer att närma sig sina bättre som är unga utbildade generationskamrater. Följden skulle kunna bli ökade klyftor i framtiden, kanske accentuerade av ökade krav utbildning i samhället. Vi måste dock komma ihåg att de absoluta utbildningsskillnadema mellan låg- och högutbildade idag är mindre än vad de var för några decennier sedan skillnaden mellan 6-7 års folkskola och 9 års

grundskola är ändå betydande och kan innebära att behovet av vuxenutbildning för att nå viss kompetensnivå är mindre for yngre generatio-

en ner.

Att skilja mellan kohort- och livscykeleffekter är problematiskt och kräver alltid vissa antaganden samt goda data. Om vi har information

ålder, utbildning och studiedeltagande vid flera historiska tidpunkter om kan vi komma närmare slutsats. Detta är fallet i levnadsnivåunder-

en sökningarna beskrivna ovan. Vi använder ett mått baserat på en

oss av

intervjupersonen brukar gå i studiecirklarkurser fritiden där fråga om vi skiljer mellan dem nej, aldrig och övriga. Vi har inte

som svarar några idealiska möjligheter till jämförelser eftersom LNU-data bara rör studiecirklarkurser och inga andra former av vuxenutbildning och eftersom frågan är annorlunda ställd brukar gå, istället för har någon gång gått.

Då utbildningsfördelningen förändrats kraftigt i befolkningen sedan 1968 måste också slå ihop dem med studentexamen eller 3-4-årig

gymnasielinje, kortare högskoleutbildning samt universitetsexamen. De

får utgöra kategori högutbildade. Kurvan för 1991 i Figur 3 som

en visas nästa sida innehåller inget värde for den yngsta åldersgruppen eftersom urvalet i 1991 års LNU inte inkluderade personer i åldrarna 15- 17 år.

34Det skulle i princip också kunna periodeffekt, men det skulle kräva

vara en att lågutbildade i alla åldersgrupper skulle ha minskat sitt vuxenstudiedeltagande. Eftersom våra mått är kumulativa är det egentligen inte möjligt, och dessutom är det osannolikt att deltagandet skulle minskat bland lågutbildade vuxna.

66 Dell. Beskrivningar

% 1968 1981 3-1991

- °°° 50

40 -

30 -

20 -

10 -

0 l 1 I l 1 l I I l l 1 1

18-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-75

Åldersgrupp

FIGUR Andelen som brukar studiecirklarkurser på fritiden,

uppdelad efter ålder och år.

Figur 3 visar att andelen som brukar gå studiecirkelkurs fritiden generellt sett är låg bland ökar fram till 50-5 5-årsåldem ungefär,

yngre, för att därefter falla. Bland de och medelålders uppstår detta

yngre livscykelmönster nog delvis av att frågan fångar en kumulativ

process. Mönstret dock olika ut för olika år. År 1968 faller andelama redan

ser vid 40-årsåldem och när mycket låga noteringar för de äldsta. Detta tolkar som en kohorteffekt studiecirkelverksamheten expanderade

kraftigt när dessa kohorter redan blivit för gamla för att lägga sådan studieaktivitet till sina etablerade fritidsvanor. På motsvarande sätt kan resultaten för år 1991 tolkas så att de i mottaglig

som var en mer ålder när expansionen skedde också tar med sig denna fritidsvana i pensionsåldern. Vad vi i Figur 3 är troligen kombination

ser m.a.o. en av livscykel- och kohorteffekter. Att de äldsta år 1991 har högre

en andel aktiva tyder också att livcykelmönstret förändrats över tid, kanske beroende att pensionärer har bättre hälsa idag än för 25 år sedan, kanske därför att kursutbudet i högre grad tillgodoser de

nu äldres efterfrågan. I Figur 4 nästa sida presenteras studiedeltagandet för lågutbildade respektive högutbildade.

i l ir SOU 1995: 141 Del Beskrivningar 67 l

Låg utbildning

% 60

i 1968

---

oo- 1981 50 - 1991

-

,.0°°.. ..°°°°0

. 20

I I l l l I l

15-17 18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-75

Åldersgrupp

Hög utbildning

% 60

--- 1968

- -o 1981 50 - 1991 °

. o o

l I I l l J I

18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-75

Åldersgrupp

FIGUR 4. Andel låg- respektive högutbildade som brukar studiecirklarkurser fritiden, uppdelad efter ålder och år.

68 Del Beskrivningar

Studiedeltagandet på fritiden tycks inte ha förändrats särskilt mycket bland de yngre lågutbildade. Farhågan att de yngre i absolut mening

en halkar efter verkar därmed kunna avskrivas de deltar lika ofta. Det

som däremot inträffar är att de äldsta lågutbildade deltar i allt högre grad, varför skillnaden i studieaktivitet mellan unga och gamla vänds till de senares fördel. Detta kan knappast ses som något negativt i den mån dagens unga kommer att följa detta livscykelmönster.

På grund av små bastal är kurvorna för högutbildade i Figur 4 lite skakiga, men vi kan ana samma typ av utveckling bland de äldre; år 1991 sjunker inte längre deltagandet med stigande ålder. I nästa steg jämför vi studiedeltagandet mellan högutbildade och lågutbildade i samma ålder. Därmed kan vi undersöka om resultatet i Tabell 21 finner sin motsvarighet i 1991 års LNU-data, och utbildningsskillnaderna

om förändrats över tid. I Figur 5 har beräknat de högutbildades försteg genom att dividera deras odds att inte delta med motsvarande odds för lågutbildade. Vi har grupperat åldrarna som i Tabell 21 för att underlätta jämförelser.

Bland de kan vi inte någon trend. År 1968 hade de lågut-

unga se bildade dubbelt så hög risk som högutbildade att inte delta. Denna skillnad ökade mellan 1968 och 1981 för att återigen minska till år 1991. Bland de medelålders och äldre har dock det relativa försteget för dem med hög utbildning minskat över tid.

Vår slutsats är att de unga lågutbildade idag visserligen har en relativt mer utsatt position jämfört med äldre lågutbildade, men att detta fenomen inte är oroande i den meningen att vi har anledning att befara att de har halkat efter mer permanent. Det som istället har inträffat är dels att de äldre har ökat sitt deltagande relativt sett mer än de yngre, dels att det relativt sett främst är lågutbildade äldre som står för denna ökning, vilket har fått som följd att utbildningsskillnaderna i den äldsta åldersgruppen samtidigt har minskat. De yngre har inte sänkt sitt absoluta deltagande och skillnaden mellan låg- och högutbildade har inte ökat i denna åldersgrupp. I sinom tid kommer troligen de lågutbildade ungdomarna att öka sitt studiedeltagande.

Dessa optimistiska slutsatser till trots, finns det anledning att ytterligare studera ungdomarnas studiedeltagande. Exempelvis har varit tvungna att inkludera en rätt bred åldersgrupp i den yngsta kaiegorin. Det finns tecken som tyder på att deltagandet i studiecirklar fra improviserad musik nu är högt bland yngre tonåringar och det vore intressant att veta rekryteringen till dessa aktiviteter sker bland dem som det

om också går bra för i skolan kanske med en övervikt medelklassbam

- eller det är morgondagens lågutbildade som redan tidigt etablerar sig

om som aktiva i fritidsstudier.

Del Beskrivningar 69

i 1968 1981 @ 1991

Oddskvoter 5

i 3 ..

18-29 30-44 45-75

Åldersgrupp

FIGUR Benägenheten oddset bland högutbildade, relativt benägenheten bland lågutbildade, att delta i studiecirklarkurser på fritiden, uppdelad efter ålder och år.

6.6¶Utsatta grupper: slutsatser

I kartläggning vuxenutbildningsaktiviteten i befolkningen framstår

en av det särskilt viktigt att studera de grupper som kan tänkas vara

som speciellt utsatta i något avseende, exempelvis arbetslösa, handikappade och invandrare. Om dessa grupper står utanför folkbildning och vuxenstudier är det signal att dessa utbildningsforrner inte når dem som

en om kanske är i särskilt behov av utbildning.

Den datainsamling ligger till grund för denna rapport gjordes

som inte med något uttalat syfte att studera mindre denna karak-

grupper av tär. Resultaten baserar sig därför ganska små bastal, men det

ovan går att identifiera de kategorier som vore värda att analysera närmare. Enligt vår mening är det främst utomnordiska invandrare borde bli

som

70 Del Beskrivningar sou 1995:141

i

föremål för sådana studier. Våra resultat att deras deltagande i vuxenstudier är klart lägre än infödda svenskars, även när kontrollerar för andra faktorer som socioekonomisk ställning, ålder, ortstyp och familjestruktur indikerar att de inte nås det svenska vuxenutbildnings- - av systemet, men det kan bero på att de inte varit i Sverige tillräckligt länge för att ha tagit del av det stora utbudet. Här bör fördjupade studier, som också kan ta hänsyn till invandringsår, kunna ge säkrare på svar frågan om t.ex. vuxenutbildningens utformning eller innehåll inte attraherar dessa eller språksvårigheter eller informationsbarriärer grupper, om försvårar deras deltagande. I övrigt talar våra resultat för att även utsatta grupper nås av vuxenutbildning. Arbetslösa, ensamstående föräldrar och handikappade deltar alla i vuxenutbildning i ungefär lika hög utsträckning som förvärvsaktiva, sammanboende föräldrar respektive personer utan handikapp. Detta innebär naturligtvis inte att det inte skulle finnas enskilda individer som exempelvis möter studiehinder i form av handikapp, resultaten gäller bara för grupperna generellt. Faktiskt förefaller det så för just vara handikappade, precis för äldre, att genomsnittsvärdena döljer som en stor variation; en rätt stor del är mycket studieaktiva medan inte en obetydlig andel inte alls deltar.

I den rätt ljusa bild av deltagande i vuxenutbildning framträtt i

som våra analyser har vi satt ett frågetecken för lågutbildade. Våra unga resultat tyder att skillnaden i vuxenstudiedeltagande mellan hög- och lågutbildade är större i de årskullarna än bland medelålders och yngre äldre. Vår hypotes är att detta troligen ändå inte skall ses som en negativ utveckling eftersom varken de unga lågutbildades studiedeltagande minskat över tid, eller deras deltagande minskat relativt högutunga bildades. Det är istället de äldre som har ökat sitt engagemang i fritidsstudier och faktiskt i högst utsträckning de lågutbildade äldre. Även för arbetslösa kvarstår viss farhåga deras studiedeltaganen att de är lägre än förvärvsaktivas och i dagens dystra arbetsmarknadssituation framstår det som en viktig forskningsuppgift att specialstudera långtidsarbetslösa.

35 I sådana studier det också viktigt skilja språkstudier vore att ut av typen svenska for invandrare Det är viktigt både att få kunskap hur många om invandrare med språkproblem som inte nås av sådana studier, och i vilken grad de nås av annan vuxenutbildning, t.ex. i samhällsorienterade och estetiska amnen.

Del Beskrivningar 71

7¶Vuxenstudier, annan fritidsaktivitet

och i samhällslivet

deltagande

7.1 fritids- och

Vuxenutbildning, organisationsaktivitet

I ett perspektiv kan studieaktivitet ses som en bland många former av fritidsaktivitet. En naturlig fråga är då om studieaktivitet faller i en särskild dimension bland våra fritidsvanor, eller om det finns ett samband med andra fritidsaktiviteter. En annan fråga är om det finns ett inslag av antingen-eller när det gäller fritidsvanor, så att de som inte deltar i vuxenstudier istället gör något annat, eller om det finns en mer allmän aktivitetsdimension, så att de som studerar också tenderar att vara aktiva inom andra områden.

Ur en annan vinkel kan vuxenstudier ses som en aktivitet som bedrivs i organiserad form och kanske som ett alternativ till annan organisationsverksamhet. Även här kan vi ställa frågan vuxenstudier

oss om och deltagande i olika organisationer fackföreningar, pensionärs- eller

idrottsföreningar, religiösa samfund e.d. är konkurrerande aktiviteter,

eller om det finns en allmän aktivitetsdimension. Det kan också vara intressant att studera vilka typer av organisationer som har aktiva medlemmar också deltar i vuxenstudier det ger bland annat studie-

som arrangörer en bild över utbildningsbenägenheten i olika organisationer.

För att söka svar på dessa frågor har vi beräknat sambanden mellan vuxenstudier och några andra typer av fritidsaktiviteter, respektive organisationsaktiviteter. I Fritidsstudieundersökningen ställdes frågor till intervjupersonerna de brukar motionera; gå restaurang, dans eller

om bio; gå på teater, konserter, muséer eller utställningar; läsa böcker; etc.

fritidsaktivitet. De alternativ som tas upp är naturligtvis långt ifrån som uttömmande. Flera ofta förekommande aktiviteter som att sköta trädgården eller meka med bilar är inte medtagna, vilket bör has i åtanke.

För att indikera organisationsaktiviteter ställdes frågor om intervju-

är medlem i en viss organisation, b räknar sig som aktiv personen a medlem, samt har eller har haft något förtroendeuppdrag. Ett aktivi-

c

tetsindex har konstruerats där de ja alla tre frågorna

som svarar räknas som högaktiva; de som är aktiva medlemmar men inte haft något förtroendeuppdrag betraktas aktiva; samt de som bara är

som medlemmar räknas som passiva medlemmar.

l

I Tabell 22 visas statistiska samband mellan studieaktivitet å ena sidan och fritidsaktiviteter respektive organisationsaktiviteter å andra sidan. I första kolumnen visas enkla samband -ju högre värde, desto starkare koppling mellan vuxenstudier och den angivna andra aktiviteten. Iden andra kolumnen visas motsvarande samband när vi kontrollerar för ett antal bakgrundsfaktorer, nämligen kön, ålder, ortstyp, barn i hushållet, utbildningsnivå och samhällsklass. Värdena uttrycker sambanden när man tagit hänsyn till att de delvis uppkommer därför att både studieaktiviteten och den andra aktiviteten påverkas tredje av en faktor, exempelvis ålder s.k. partialkorrelationer. Tabell 22 visar tydligt att det finns allmän aktivitetsdimension en studieverksamhet har ett positivt samband med i stort sett alla andra aktiviteter. Sambanden är inte särskilt starka, underskattas att men av våra mått är ganska trubbiga. Intrycket av att aktivitet inom ett område är förknippat med aktivitet också inom ett annat, gäller också när vi kontrollerar för diverse bakgrundsfaktorer. Speciellt vuxenstudier synes ha samband med att läsa böcker, gå teatermuséer etc. samt spela musikinstrumentsjunga i kör vilket ofta bedrivs i studiecirkelforrn. Släktskapet är troligen byggt på ett kulturellt intresse och andas övremedelklass. Alldeles rättvisande ändå inte den tolkningen efterär nog som vi tidigare sett att det är i skikten just under det högsta både när det gäller samhällsklass och utbildningsnivå vuxenstudiema är som som mest utbredda. De starkaste sambanden mellan vuxenstudier och organisationsaktivitet finner vi för politiska föreningar, pensionärsorganisationer och

andra föreningar t.ex. hobbyföreningar och intresseföreningar,

men

också aktivitet i fackförenin idrottsföreningar, föräldraföreningar och

gar, religiösa samfund uppvisar positiva samband med vuxenstudier. Dessa organisationer bedriver troligen en del av sin verksamhet i studiecirkelform, men man kan notera att deltagarna i nykterhetsföreningar inte är

särskilt studiebenägna.

36Vi använder en fyrdelad variabel för att mäta studieaktivitet, där lägst aktivitet innebär att intervjupersonen aldrig gått någon vuxenutbildning och där extrem aktivitet representeras av dem som gått minst fem olika former av vuxenutbildning eller minst tre former och dessutom varit högaktiva i studiecirklar. Vi har prövat tre andra definitioner, dem två mäter deltagandet av som i studiecirklar. Alla visar samma grundresultat definitionerna är heller inte oberoende av varandra, men vissa enskilda fritids- och organisationsaktiviteter uppvisar högre samband med ett visst mått på studiedeltagande. 37 Resultatet att vuxenstudier ingår i en kulturell dimension och därutöver samvarierar med organisationsdeltagande får stöd i en studie av kortutbildade Bergsten 1977.

Del Beskrivningar 73

TABELL 22. Samband Pearson s r mellan olika fritids- och organisationsaktiviteter och aktivitet i vuxenutbildning i stort i riket, samt uppdelat på ortstyp Stockholm kontrasterat mot övriga landet, före Modell 1 och efter Modell 2 kontroll för olika socio-demografiska förhållanden.

aktivitet Hela riket Stockholm Övr. landet Typ av

Mod. 1 Mod. 2 Mod. 2 Mod. 2 Fritidsaktiviteter:

dansbio Gå på teaterkonserter O.23 0.15* 0.04 0.17

muséerutställningar

sjunga i kör Gå på gudstjänst 0.13* 0.09 0.08 0.09 Träffa värmerbekanta -0.02 0.05 0.07 0.05

släktingar

Ogganisationsaktiviteter:

signifikant pâ 5%-nivån

signifikant på 10°o-nivån.

enbart föräldrar b enbart .

pensionarer.. I modeller som inkluderar kontroller ingår kön, samhällsklass, civilstånd, barn, utbildning, ålder, ålder i kvadrat, samt- för riket somhelhet- ortstyp.

7.2¶Stockholmarnas effekt

låga deltagande -

av ett rikt kulturutbud

En särskild fråga är om mönstret av fritidsaktiviteter kan förklara det faktum att vuxenstudiedeltagandet är så lågt i Stockholm. Vi spekulerade ovan i anslutning till Tabell 12 att det kan det stora fritidsut-

vara budet i huvudstaden både det rika nöjeslivet och kulturlivet- kan

- som utgöra konkurrenter till studieverksamheten. Om det så, skulle

vore förvänta oss ett lägre samband mellan studiedeltagande och dessa typer av fritidsaktiviteter i Stockholm än i andra orter. Eftersom vi sett att det finns ett positivt samband mellan studier och såväl nöjes- kulturak-

som tiviteter skulle Stockholms egenart kunna förklaras redan dessa

om samband är lägre där sambanden behöver alltså inte negativa,

vara av typen antingen studier eller någon annan fritidssyssla. En annan förklaring som verkar rimlig i skenet resultaten är att organisa-

av ovan, tionslivet spelar en mindre central roll i Storstockholm och att vuxenutbildningsdeltagandet främst i studiecirklar därför inte får drag-

samma hjälp som i orter med ett rikt organisationsliv.

För att försöka pröva dessa hypoteser om det låga studiedeltagandet i Stockholm har vi gjort analyserna i Tabell 22 uppdelat på tre ortstyper Stockholm; Göteborg, Malmö och andra städer med mer än 50.000 invånare; mindre städer, samhällen och landsbygd. Eftersom vi inte fann några skillnader mellan de två senare ortstypema har dessa slagits ihop och det är kontrasten mellan Stockholm och resten av landet som visas i de två högra kolumnerna i Tabell 22. Låt börja med att

oss konstatera vilket inte syns i tabellen att nöjes- och kulturaktiviteter är vanligare bland stockholmare, medan organisationsaktiviteter är ungefär lika vanliga i alla ortstyper fast det varierar något mellan olika organisationer. Nöjesaktiviteter att på restaurang, bio, dans uppvisar

- samma samband med studieaktiviteter i Stockholm som i de båda andra kategorierna. Det finns tendens till att de ofta deltar i nöjesakti-

en som viteter också är studieaktiva; kanske fångar resultaten en utåtriktad personlighetstyp.

Det som är intressant är att kulturaktiviteterna såväl teater-muséibesök m.m. som bokläsning har ett påtagligt samband med studieaktivitet i alla andra ortstyper än Stockholm, där det överhuvudtaget inte finns något samband. Detta kan vara en ledtråd till varför studiebenägenheten är så låg i Stockholm, men själva resultatet ger i sig ingen förståelse för fenomenet.

En tolkning är att kulturverksamhet i huvudstaden är ett alternativ till studier här får man hålla i minnet att en stor del av studiecirkelverk-

Del Beskrivningar 75

samheten, som utgör väsentlig del i vårt mått på studiedeltagande, är av estetisk-kulturell art, medan det på andra håll är ett komplement; kanske beroende på olikheter i omfattningen av utbudet, kanske beroende på skillnader i vilken typ av utbildningar som ges. Detta ger dock inte någon bra förklaring till varför det inte skulle finnas något samband mellan bokläsning och studier i Stockholm. En annan tolkning, som möjligen kan kasta ljus även över detta förhållande, är att huvudstadens invånare i högre grad omfattar en elit-kultur inom vilken t.ex. studiecirkelverksamhet ses något över axeln. Som vi sett tidigare är studiecirkelverksamheten rätt fast förankrad i medelklassens fritidsliv, i något mindre grad i högre skikt. Kanske är det så att stockholmare i alla olika sociala grupper ligger närmare dessa högre skikts kulturella intressen och värderingar

En banalare förklaring är att det ekonomiska stödet till studiecirklarna är speciellt dåligt i storstockholmsregionen och att bokläsning och andra kulturella aktiviteter därför blir naturliga alternativ till ett otillräckligt utbud av studiecirklar. Denna förklaring kräver dock för sin trovärdighet att rekryteringen till studiecirklar har en stark lokal förankring, eftersom det totala cirkelutbudet i Stockholmsområdet rimligen är mycket omfattande. Vi kan inte uttala oss om detta, men det som talar för betydelsen av lokal rekrytering är att mer än var femte studiecirkeldeltagare uppger att informationen om cirkeln kom från en bekant eller arbetskamrat Svensson 1994.

Ovanstående alternativa förklaringar bygger på resonemang och spekulationer runt ett empiriskt resultat som inte låter sig tolkas på något enkelt sätt. Eftersom det inte är särskilt många intervjupersoner från Stockholm analysen baserar sig på drygt 300 huvudstadsbor, får vi dessutom betrakta resultaten som preliminära. En sammanfattande hypotes kan ändå vara att studiecirkelverksamheten har speciella kulturella särdrag som gör att benägenheten att delta i sådana aktiviteter varierar med inte bara sociala utan också lokala kulturella mönster.

7.3 och i

Vuxenutbildning deltagande

samhällslivet

Tidigare studier har diskuterat förhållandet mellan deltagandet i vuxenutbildning och allmänt samhällsengagemang och man har ofta antagit att det förra leder till det senare jfr. DsU 1985:10. Detta är naturligtvis mycket svårt att leda i bevis. Frågan kan inte avgöras basis av Fritidsstudieundersökningens material- for det skulle vi behöva detaljerade

longitudinella data, där samma individer följs över tid och där man har information om politiska resurser m.m. både före och efter genomförda vuxenstudier. Om vi i vår studie finner ett samband mellan vuxenstudier och exempelvis politiska resurser kan det bero att båda dessa faktorer påverkas av en gemensam bakomliggande faktor; ålder, samhällsklass och utbildning är tänkbara kandidater. Därutöver kan den kausala ordningen vara den omvända, så att det i själva verket är de som redan har starka politiska resurser som är aktiva i vuxenstudier.

I Tabell 23 analyserar vi sambandet mellan vuxenstudieaktivitet å ena sidan, och politiska resurser, opinionsbildande verksamhet, politiskt deltagande och samhällsengagemang i termer av nyhetsbevakning å den andra. Politiska resurser mäts som förmågan att kunna överklaga ett myndighetsbeslut; opinionsbildande verksamhet som svar på frågan om man någon gång talat inför ett möte eller gjort ett inlägg i en diskussion; samt politiskt deltagande via frågor om man deltog i senaste riksdagsrespektive kyrkofullmäktigevalet. Nyhetsbevakning är helt enkelt svaret en fråga om intervjupersonen brukar se nyhetsprogram i TV. Liksom i tabellen ovan redovisar vi samband såväl utan som med kontroll för olika bakgrundsfaktorer.

Alla samband går i förväntad riktning, det med nyhets-

även om bevakning är mycket svagt. Ett aktivare deltagande i vuxenutbildning går hand i hand med mer politiska resurserdeltagande i samhällslivet, grovt uttryckt. Resultaten kan tolkas som att det även här finns en allmän dimension av politiska resurser eller samhällsintresse som innefattar vuxenstudier. Genom att i vår statistiska modell jämför personer i en given samhällsklass och en given utbildningsnivå dvs. kontrollerar rätt väl för möjliga gemensamma bakomliggande faktorer är det en del som talar för att det finns en kausal relation att ett högt

vuxenstudiedeltagande t.ex. stärker de politiska resurserna eller leder till ett ökat samhällsengagemang. Vi kan dock inte dra en sådan slutsats eftersom det fortfarande kan vara så att relationen faktiskt kan vara spegelvänd.

Det finns en möjlighet att komma lite längre i försöken att studera

vuxenutbildning leder till ökade politiska resurser, här definierade om som möjligheten att kunna överklaga ett myndighetsbeslut och erfarenheten att ha hållit ett anförande vid ett möte. Antag att det finns en generell faktor som vi kan kalla för samhällsengagemang, och att människor som är engagerade i samhällsfrågor också gärna ägnar sig åt vuxenstudier. Antag vidare att vi kan mäta samhällsengagemang genom våra uppgifter om nyhetsbevakning, röstning, samt medlemskap och aktivitet i fackföreningar, i politiska organisationer, i religiösa samfund, samt i nykterhetsföreningar.

Del Beskrivningar 77

TABELL 23. Samband mellan olika typer politiska resurser

av samhällsinriktade aktiviteter och vuxenstudiedeltagande Pearson s r, samt partialkorrelationer, kontrollerat for samhällsklass, utbildning, kön, ålder, antal barn i hushållet, ortstyp och civilstånd.

Utan Med bakgrunds

kontroller kontroller

Deltagande i allmänna val l 7 0.15

nyhetssändningar på TV 0.06* 0.04 Brukar se Har talat inför möte 0.32 0325

Politiskt fattig kan överklaga myndighetsbeslut -O.2l -0.15

Om vi då kontrollerar för dessa faktorer samhällsengagemang för-

- utom övriga faktorer utbildning, samhällsklass, ålder, kön, etc.,

som borde ett eventuellt kvarvarande samband mellan vuxenstudier och politiska kunna förmodas vara en konsekvens av studiema.

resurser Sambanden sjunker något när vi kontrollerar för samhällsengagemang,

är fortfarande relativt starka 0.20 för talat inför möte och -0.l2 men för politiskt fattig, båda signifikanta l%-nivån. Eftersom våra mått är och då vi inte har ideal kausal modell skall vi inte dra några

svaga en stora växlar på detta resultat, något stöder våra resultat tanken

men om

vuxenstudier stärker individers politiska resurser. att

38Det bör igen betonas att analyserna utgår från ett individperspektiv. Det kan också så att kollektiva maktresurser stärks vuxenstudier det kan väl

vara av nästan sägas idealbilden en rörelseforanlcrad studiecirkel. För att studera

vara av detta tarvas dock andra metoder och andra data.

II.

Del Förklaringar

l Snedrekryteringen till vuxenutbildning

vilka är mekanismerna bakom

-

Vuxenutbildningen skiljer sig i väsentliga avseenden från utbildannan ning, exempelvis ungdomsskolan. De största skillnaderna är att det just är vuxna, dvs. människor normalt sett har bredare erfarenhet som av samhällsfrågor och av arbetsliv, undervisas; att studierna är frivillisom ga; samt att de oftast inte betygsätts resultat i vuxenstudier ligger sällan till grund för intagning till högre utbildning och utgör bara i undantagsfall en merit på arbetsmarknaden. Dessa karakteristika har betydelse flera sätt. Bland annat får utbildning av vuxna andra konsekvenser genom att deras sätt att använda utbildningen förmedlas deras livserfarenheter därmed genom är det rimligt att anta att det individuella karriärperspektivet, som passar bra gymnasie- och universitetsstudier för ungdomar, kompletteras av ett forändrarperspektiv, där vuxna kan använda sina nyvunna kunskaper och färdigheter för att påverka sin situation jobbet och i samhället. Vi har kunnat att vuxenstudier troligen har viss beovan se tydelse för individers politiska har inga uppgifter resurser, men som gäller vilken betydelse utbildningen har för situationen jobbet. Över-

huvudtaget har Fritidsstudieundersökningen inte närmare sökt utröna

konsekvenserna vuxenstudier för individers karriärer eller situation av marknaden, i privatlivet, i politiken och på jobbet; återkomsom mer till i diskussionen är detta ett forskningsområde som synes vara väsentligt för att vi alls skall kunna avgöra hur viktig frågan rekryteom ring till vuxenstudier är. Vuxenutbildningens karakteristika målgruppen, frivilligheten, -

betygsättningen har också betydelse för hur undervisningen

- genomförs, något som kanske framför allt märks inom folkbildningen. Deltagarstyrningen är högre och den traditionella katederundervisningen av mindre omfattning. Vi såg ovan att än hälften studiecirkeldeltamer av gama uppgav att det var diskussionerna mellan deltagarna som gav

cirkeln dess värde, medan lika stor andel instämde i påståendet att

en det främst var cirkelledaren som bestämde över arbetet. Hälften

av deltagarna i folkhögskolans längre kurser menade också att de fick vara med och bestämma studiernas uppläggning. Även siffrorna indikerar

om att traditionella undervisningsformer har starkt fäste även inom folkbildningen jfr. Byström 1976; Lindgren 1995 tycks medbestämmandet vara utbrett det förefaller åtminstone sannolikt att normal

- en gymnasiestudent skulle uppgivit betydligt lägre inflytande.

Samtidigt som vuxenutbildningen har särprägel är den heterogen

en till innehållet och också till formen. I ett försök att urskilja mekanismerna bakom den sneda rekryteringen till vuxenstudier kan det lämp-

vara ligt att skilja mellan de utbildningar som är mer traditionella och de som har folkbildningens ideala särprägel, samt mellan dem är korta

som och fritidsbetonade och dem kräver större insats vad gäller tid,

som en arbete och kanske också pengar. Indelningen gör att vi lättare kan lyfta fram likheter och skillnader mellan snedrekryteringen till vuxenutbildning och till ungdomsskola och högre studier.

Utbildningens krav ex. tid, ansträngning, kostnad Undervisnings- Kortare kurser Mer krävande kurser form Traditionell utbild- Komvux kursverksamhet Universitetsstudier på deltid ning Arbetsmarknadsutbildning Komvux

lntemutbildning på företag etc. Gymnasieutbildningar Särpräglad vuxen- Studiecirklar Folkhögskolans längre kurser utbildning Folkhögskolans kortare kurser stort deltagar- Korrespondensstudier inflytande Fackliga kurser

Vuxenutbildningens stora omfattning vilar de utbildningar som vi förenklat kallar kortare kurser i matrisen ovan. Det måste understrykas att kategorierna inte är renodlade. Exempelvis torde både vissa fackliga kurser och korrespondensstudier kunna placeras under mer krävande utbildning, liksom många studiecirklar t.ex. i språk och fackliga studier ges i traditionella former.

För att diskutera mekanismema bakom rekryteringen till vuxenutbildning börjar vi med enkel individmodell över beslutet att börja

en studera, där en förutsättning är att studierna är frivilliga. Det kan vara värt att hålla i minnet att för viss vuxenutbildning kan beslutet att delta vara kollektivt. Det gäller exempelvis då en förening eller ett antal

80 Del II. Förklaringar

vänner beslutar sig för att starta en studiecirkel även så, är det naturligtvis slutligen individer som bestämmer sig för att med. Vi diskuterar inte kollektiva beslut vidare.

En modell för att förklara sambandet mellan social bakgrund och utbildningval i ungdomsskolan och till högre studier har utvecklats av Erikson och Jonsson l996; jfr. Halsey, Heath och Ridge 1980. Den kan hjälpa oss att förstå varför rekryteringen till högre studier tycks vara socialt jämnare i Sverige än i ett flertal jämförbara länder, samt varför vi i Sverige haft en notervärd utjämning i detta avseende i ett historiskt perspektiv se Erikson och Jonsson 1993, 1996. Modellen utgår från att

individ tar ställning till tre saker vid sitt beslut, nämligen kostnaden en för studierna K, belöningarna från dem B, samt sannolikheten att klara studierna S. Den uppfattade nyttan U att påbörja en viss typ av studier antas vara en funktion av de förväntade belöningarna gånger den uppskattade sannolikheten att lyckas minus de förväntade kostnaderna.

U SB-K

Sannolikheten att välja en viss utbildning följer sedan av en rangordning av denna uppfattade nytta och motsvarande kalkyler för andra aktiviteter fr.a. att börja förvärvsarbeta, dvs. det finns en serie Uzn för varje individ vid en given tidpunkt. Självklart gör människor inga detaljerade kalkyler det skulle för övrigt vara omöjligt eftersom ingen kan ha

fullständig information t.ex. kommande inkomster men i stort sett

om är utbildningsval överlagda handlingar. Egentligen säger modellen bara att varje individ ställer sig tre frågor när det gäller en viss studieaktivitet, i vårt fall vuxenstudier:

B: Kommer studierna att ge mig något Kommer jag att lära mig något Är ämnet intressant, läraren bra, kurskamraterna trevliga Kan jag få bättre jobb eller högre lön efter utbildningen Kommer studierna att skänka inre tillfredsställelse eller stärka mitt självförtroende

S: Kommer jag att klara dem Har jag nödvändiga förkunskaper

av Har jag tid att delta i den utsträckning som krävs, och att läsa mellan sammanträdena

39l modellen antas att kostnaderna för studierna kvarstår även vid ett studiemisslyckande. Detta är möjligen tvivelaktigt när det gäller många typer av vuxenstudier. Deltagaravgiften kvarstår nog, men kostnader för resor, försakad inkomst etc. kan oftast reduceras vid ett studieavbrott. När analyserar vuxenutbildning i stort tror vi inte att denna modellspecifikation är problematisk eftersom kostnaderna är så små.

i l l l SOU 1995:141 Del II. Förklaringar 81 3

K: Har jag råd med dem Är deltagaravgiften hög Måste jag avstå lön för att delta, ocheller betala för inkvartering under studierna Vad

till och från kurslokalen Finns det bidrag för studierna kostar resorna

Kostnader och belöningar mäts inte enbart i monetära termer, även

vi tror att kostnaderna främst är i reda pengar eller enkelt kan räknas om

till sådana t.ex. reskostnader eller tidsåtgånglöneavdrag vid tjänstom ledighet från studier. Belöningarna däremot är just när det gäller vuxenutbildning många skilda slag och väsentlig del av dem uppkom-

av en

under studietiden till skillnad från högre studier där man kan mer förvänta sig långsiktig ökning inkomsterna efter avslutad utbild-

en av ning. Social meningsfull fritidssysselsättning, känsla av delak-

samvaro, tighet, förfärdigande konstföremål är vanliga typer av belöningar från

av fritidsstudier. Vi kan kalla sådana belöningar för interna syftar på egenvärde, och är inte helt bra översättning av det engelska in-

en trinsic för att skilja dem från externa, vilka är en konsekvens av studierna och främst berör förbättrade karriärmöjligheter i arbetslivet.

Att lyckas, att klara studierna, är ett viktigt element i ungdomsskolan, med tanke Vuxenutbildningens karaktär ofta av mindre

men vikt där; straffas inte ut från sin studiecirkel, möjligen känner man

man sig manad att avbryta kurs inte gör några framsteg, eller

en om man märker saknar förkunskaper. När vi diskuterar de mindre krä-

att man vande formerna vuxenutbildning är det främst tidsaspekten som är

av intressant för sannolikheten att lyckas. För de längre vuxenutbildningar-

är skillnaden mot ungdomsutbildningen troligen inte så stor, dock. na

Ett viktigt komplement till modellen är att den bara kan förklara benägenheten för studier för sådana alternativ som är strukturellt möjliga, dvs. finns inom räckhåll för individer och då inte i någon

som psykologisk mening, utan praktisk. Somliga individer bor för långt ifrån studieplatsen, eller kan inte delta grund av sjukdom eller handikapp. Vissa utbildningar kräver sådana förkunskaper att många inte kan aspire-

på dem. Andra är så dyra helt enkelt inte har råd, eller kräver ra att man

tid inte har. Normalt sett kommer, nämnts, tidsaspekten en man som när det gäller bedömning om man kommer att klara studierna.

en av Men arbete eller familj tar så mycket tid i anspråk att vissa typer

om

vuxenutbildning är omöjlig exempelvis så att man inte kan boka

av -

sig för serie studietillfällen eftersom man arbetar oregelbundna

en tider föreligger tidsrestriktion. Om inte upplever sig ha tid för

- en man studier därför att andra fritidsaktiviteter fyller ut den lediga tiden före-

° I ekonomiska termer skulle man säga att fritidsstudier är mer konsumtion än investering, dvs. avkastningen uppstår samtidigt med deltagandet.

82 Del II. Förklaringar

ligger dock ingen restriktion, då är det istället så att benägenheten att studera är mindre än benägenheten att göra något annat. Olika utbildningsfomier kan beskrivas i modellens termer. För att ta exempel från studiet rekryteringen till högre sekundär utbildning kan av vi säga att elitskolor med höga elevavgifter t.ex. internatskolor i England utmärks höga kostnader, stora belöningar och goda

av kanske

möjligheter att lyckas med studierna på grund hög lärartäthet I av mm. länder som utmärks att stor majoritet går över till studier på av en sekundär nivå som dagens Sverige eller U.S.A. präglas gymnasieutbildning av låga kostnader, rätt små belöningar och goda möjligheter att klara av studierna jfr. Erikson och Jonsson 1996. Vuxenutbildning i dess mindre krävande form vänstra kolumnen i matrisen utmärks, tror vi, låga kostnader, belöningar ovan av rätt stora och goda möjligheter att lyckas, givet att man väljer kurs en som man är intresserad och tror att kommer att bemästra. Belöningarna av man uppstår huvudsakligen, inte enbart, vid själva studietillfällena. Detta men är i stort sett idealtypen för studieform skall attrahera en som ett stort antal deltagare. Kostnaderna är obetydliga, beroende på att deltagaravgifterna är låga, att tillgängligheten är mycket god och inte att man behöver försaka lön för att delta. Därför finns det heller inga stora hinder för att påbörja kurs. Man behöver inte känna sig övertygad en om stora belöningar, eller att man klarar studierna, för att starta. Finns det några hinder, kan vi anta att de beror tidsrestriktioner än snarare bristande ekonomiska resurser. I dess mer krävande form liknar vuxenutbildningen den vanliga utbildningen gymnasium och universitet. Kostnaderna är kanske inte alltid höga bl.a. därför att det finns ett relativt generöst vuxenstudie- stöd men heller inte obetydliga, och sannolikheten lyckas är inte - att lika lätt att bedöma och ofta klart mindre än 100 procent. Belöningarna är inte i samma höga grad omedelbara, utan här måste kanske deltagarna hoppas att utbildningen skall ha positiva konsekvenser sikt, till exempel i form av befordran i jobbet eller inkomsthöjningar. Det kan också hända att det finns skillnad mellan vuxenstudier en som genomförs med traditionella undervisningsformer och sådana som följer vuxenutbildningens demokratiska ideal, forkroppsligat mer genom beteckningen cirkel. De flesta människor större vuxna ser nog inneboende belöningar i kurser och utbildningar där deras erfarenheter får komma till sin rätt och där de kan ta aktiv del i uppläggning och genomforande av studierna. Om detta är fallet krävs det större belöningar efter studietiden för att utbildningar traditionellt snitt skall kunna av

konkurrera studiebenägna

om vuxna.

Del H. Förklaringar 83

Den individuella beslutsmodellen som vi presenterat gäller just aktiviteten vuxenutbildning. Det finns naturligtvis en rad andra, konkurrerande aktiviteter inräknat också passiviteter, dvs. att vara inaktiv på fritiden. Sannolikheten att påbörja vuxenstudier är därför avhängig hur den uppfattade nyttan av denna aktivitet rangordnas i förhållande till motsvarande nytta av att välja en annan aktivitet. En rimlig utgångspunkt är att valet mellan olika alternativa fritidssysselsättningar främst är styrt av individuella preferenser, eller belöningar, i våra termer. Vissa människor får mer ut av att engagera sig i en hobbyförening eller en politisk förening än att studera, eller finner det belönande att baka,

mer meka med bilar, eller motionera. En social eller annan snedrekrytering till vuxenstudier uppstår om preferensema inte bara varierar mellan individer utan också mellan samhällsklasser, män och kvinnor, personer med olika utbildning, boende i olika regioner e.d.

Vi har naturligtvis goda skäl att tro att sådana variationer existerar

det finns många orsaker till att fritidsintressena skiljer sig mellan olika grupper. Den centrala frågan är dock om en låg värdering av studier för vissa grupper enbart är en konsekvens av sådana små förväntade belöningar relativt ointresse, eller om höga förväntade kostnader, en liten upplevd sannolikhet att lyckas i studierna, eller rena restriktioner ligger bakom. När vi analyserar de mindre krävande formerna av vuxenutbildning, framför allt studiecirklar, kan vi ganska säkert säga att osäkerheten om ens kapacitet räcker till är en mindre viktig faktor. Ungefär var tionde som inte deltar i studiecirklar uppger att skälet är att kravnivån är för hög och inte ens tre procent av alla lågutbildade som gått en studiecirkel menar att studietakten var för hög eller att kraven på förkunskaper för höga. Det är snarare tidsaspekten och kostnaderna

var som är potentiellt viktiga faktorer, och det är dessa som analyserna i det följande är koncentrerade.

2¶Studiehinder

Med studiehinder menar vi att en individ har intresse för studier men av något skäl ekonomiskt, hälsomässigt, geografiskt, tidsmässigt eller

liknande inte kan förverkliga detta intresse. För att anknyta till resone-

manget ovan kan vi säga att alla faktorer som minskar benägenheten till vuxenstudier därför att de inverkar på antingen kostnaderna eller sannolikheterna att lyckas med studierna, utgör studiehinder. Därutöver måste naturligtvis strukturella begränsningar räknas till studiehinder. Däremot kan inte små belöningar sägas vara ett hinder, det är snarare frågan

84 Del II. Förklaringar

om bristande incitament. Oftast manifesteras detta när det gäller fritidsstudier genom att individen prioriterar någon fritidsaktivitet annan som verkar mer givande. I praktiken är det dock svårt att veta kostnader om eller sannolikheten att lyckas också spelar in. Ur ett socialpolitiskt och utbildningspolitiskt perspektiv kan det vara centralt att lokalisera eventuella studiehinder och det är även ett viktigt inslag för att förstå hur ojämlikheter i levnadsvillkor uppkommer. Frågan är dock inte okomplicerad. När vi studerar en företeelse bygger som frivilligt deltagande är den rimliga utgångspunkten att icke-deltagande är ett val som speglar individers intresse. Detta gäller naturligtvis speciellt om kan anta att kostnaderna är låga, tillgängligheten god, och sannolikheten att lyckas med studierna höga: Vuxenutbildningen i Sverige är väl spridd och flera former också gratis och det nära nog finns ett stort urval studiecirklar inte kräver några förkunskaper. som Det är också en mycket utbredd uppfattning att man i studiecirklar kan studera vilket ämne som helst cirka åtta av tio, deltagare icke- - som deltagare, uppfattar antalet ämnen kan studera i stort sett som man som obegränsat. När vi frågar dem aldrig deltagit i studiecirkel som en om orsaken, är det mindre än 10 procent instämmer i påståendet att som studiecirklar är för svåra. Sammantaget talar detta för att vi bör ha rätt starka belägg för att det verkligen föreligger studiehinder innan vi drar en sådan slutsats. Frågan om studiehinder är inte bara komplicerad i detta perspektiv. Det är också svårt att peka på metod att undersöka sådana hinder en om finns. Det mest rättframma sättet är naturligtvis att fråga intervjupersonen om hon uppfattar att det föreligger något studiehinder, det är men ingen idealisk metod. Människors svar sådan fråga är styrda en av vilka förväntningar de har på tillgängligheten vuxenutbi av av vilket svar som är socialt önskvärt, och av ett antal andra psykologiska mekanismer därutöver är det möjligt att den tillfrågade faktiskt inte själv känner till vilka barriärer som existerar, hon har kanske aldrig reflekterat över situationen. En metod för att analysera förekomsten av studiehinder undviker son. ovannämnda problem är att försöka ta objektiv information om potentiella studiehinder t.ex. fråga om inkomst istället för att fråga om ekonomin är ett hinder för studiedeltagande, för att sedan analysera om sådana faktorer har något samband med studieaktivitet. Om använder den metoden måste vi dra slutsatser förekomsten stLdiehinder om av från statistiska samband gruppnivå, vilket inte heller är oproblematiskt. Vi kan heller inte avgöra om t.ex. ett samband mellan inkomst och studiedeltagande beror på att en faktor som vi inte har mätt påverkar både inkomsten och deltagandet. Detta skulle kunna fallet med vara

Del II. Förklaringar 85

studieintresse; ett sådant intresse kanske både leder till hög allmän utbildning, och därmed hög lön, och till fortsatt hög studieaktivitet på fritiden. Som diskuteras nedan försöker vi bemästra detta problem genom att kontrollera för bland annat allmän utbildningsnivå.

Vi har ingen lösning på problemet hur studiehinder bäst skall mätas, men vi försöker i det följande att använda båda metoderna som beskrivs ovan. I praktiken kommer vi att behöva förlita oss på resonemang i kombination med empiriska resultat. Vi börjar med att studera vilka skäl intervjupersonerna själva uppger för att inte hysa några studieplaner. Därefter följer en rad analyser av möjliga studiehinder, definierade så objektivt som möjligt i intervjun.

2.1 och skäl till att

Studieplaner självupplevda

inte studera

Vilka är skälen att inte studera, som de uppges av intervjupersonerna själva I undersökningen ställdes sju frågor om planer att under det kommande året studera i komvux, i studiecirkel, på gymnasium, folkhögskola m.m. Frågorna ställdes till dem som aldrig tidigare gått i någon av dessa former av vuxenutbildning. Närmare 30 procent av dessa, och ca 27 procent av de lågutbildade i denna grupp, anger att de hyser sådana planer. Vanligaste intentionen bland de tidigare icke-aktiva är att

en studiecirkel 40%, men heltidsstudier vid gymnasiet är en nästan lika vanlig plan 37% och även universitets- och komvuxstudier är ofta angivna 25% respektive 19%. Med kännedom om det faktiska deltagandet se avsnittet I.1 ovan kan vi med stor säkerhet säga att de uppgivna siffrorna långt ifrån kommer att motsvaras av faktiskt deltagande.

Vi är mest intresserade av dem som säger att de inte hyser några utbildningsplaner för det närmaste året. De lågutbildade icke-aktiva som inte planerar att studera utgör faktiskt en inte alltför ringa minoritet, omkring 6 procent i vårt urval vilket motsvarar drygt 300.000 personer

i befolkningen 18-75 år.

Till alla som angav att de inte hade några planer att studera nästa år ställdes en serie frågor om anledningen till detta. Det är som nämnts vanskligt att fånga de verkliga skälen bakom svaren. Det är inte tillrådligt att tolka den absoluta nivån på procentsatserna i en situation där

en intervjuperson sagt sig inte vilja delta i en vanligt förekommande och positivt betraktad aktivitet som studier, kan vi förvänta oss en hög andel ja-svar generellt, inte bara på frågor om studieplaner nästa år, utan också frågor om x-skälet och y-skälet ligger bakom.

TABELL 24. Andelen dem aldrig genomgått vuxenutbildning

av som och som uppger att de inte ämnar delta i sådan nästa år,

som uppger olika skäl för att inte delta, efter studieaktivitetsgrad flera skäl kan anges.

Not: a Gäller endast förvärvsarbetande.

Orsakerna kan ofta vara sammansatta, eller bara grumliga till

- om exempel intresset att studera är klart än att välja

svagare en annan fritidsaktivitet, är de troligen inte så väldefinierade. Det är säkert en anledning till att samma individ också ger ja-svar ett flertal olika alternativ. Skälen för att inte delta kan naturligtvis också andra än

vara dem som ingick i frågeformuläret.

I Tabell 24 visas frekvenser över skäl att inte delta i utbildning påföljande år. De mest relevanta jämförelsema kan göra är mellan kategorier definierade efter studiedeltagare i allmänhet, samt mellan olika svarsalternativ.

Intressant nog, och i linje med våra antaganden är det ekono

ovan, miska skälet i alla grupper det mest sällan angivna. Då vi kan anta att nytto-skälen och intresse-skälet är nära besläktade, dominerande

är en orsak till att inte gå vuxenutbildning troligen brist belöningar, både externa och interna. Det finns få tecken i analysen tyder

ovan som att några påtagliga hinder förklarar den ljumma entusiasmen för vuxenutbildning bland en liten andel av den vuxna befolkningen. Ett sådant är åldersskälet speciellt lågutbildade icke-aktiva har

- gruppen en märkbart högre medelålder 55.4 mot 48.4 respektive 49.6.

Del II. Förklaringar 87

TABELL 25. Andelen olika skäl for att aldrig ha deltagit i

som uppger en studiecirkel, efter studieaktivitetsgrad flera skäl kan anges.

Not. ° Alternativet har ett relativt stort antal vet -svar här räknats

som som nej-svar under antagandet att vet ej syftar på deltagaravgiftens storlek.

Högre ålder kan, allt annat lika, möjligen indikera lägre sannolikhet

en att lyckas i studierna och äldre korttidsutbildade har mindre utbildning än någon annan kategori. Att tidsskäl ofta skulle också kunna

uppges vara ett tecken på studiehinder.

Det är påfallande hur skälet ej intresserad studier oftare

av anges med avtagande studieaktivitet. Så gör i stort sett alla skäl utom tidsskälet, vilket talar för att det finns icke-deltagare är

en grupp som upptagna och därför inte deltar fast de skulle vilja, och kategori

nog en som i och för sig skulle kunna delta, men som inte har något intresse.

Vi har också specialstuderat studiecirklarna Tabell 25.

De som aldrig har deltagit i en studiecirkel, ungefär fjärde svensk i åldrarna

var 18-75 år, fick serie påståenden de fick antingen instämma eller

en som inte instämma if

4 Med tanke på de små bastalen använder vi här hela urvalet. När vi begränsar oss till riksurvalet ser vi dock ingen anledning till att dra andra slutsatser.

88 Del II. Förklaringar

Återigen är det de intresse-relaterade skälen som dominerar, nu tillsammans med tidsskäl. Svårighetsgraden studiecirklama spelar liten roll, fast vi kan notera att det ändå är var femte lågutbildad icke-aktiv som instämmer i påståendet att jag tror att studiecirklar är för svåra för mig. Om detta är en överlagd åsikt eller om den speglar en allmän osäkerhet för sådant som har med studier att göra går inte att säga, men denna grupp synes utifrån målen med studieförbundens verksamhet vara speciellt relevant att rikta särskilda rekryterande insatser mot.

Drygt var femte intervjuad som aldrig deltagit i en studiecirkel anger också att han eller hon inte känt till möjligheten. Detta sägs dock ofta i kombination med något annat svarsalternativ vilket gör det sannolikt att det i själva verket är intresset sviktar: inte är studie-

som om man motiverad gör man sig kanske inte besvär med att undersöka vilka utbildningsoch kursaltemativ som står till buds.

Slutsatserna från analyser av subjektivt upplevda orsaker till att inte delta i vuxenutbildning i allmänhet, och studiecirklar i synnerhet, är att ointresse och tidsbrist är de viktigaste skälen och att ekonomiska skäl väger lätt. Det bör dock återigen poängteras att det är vanskligt att tolka

på attitydfrågor den behandlas här. Därutöver finns svaren av typen som inte alla tänkbara svarsalternativ med: framför allt finns inga alternativ av typen orkar inte med studier efter jobbet, något som dock analyseras i nästa avsnitt.

2.2¶Ekonomi, tid, arbete

Resultaten tyder att människor främst väljer att inte delta i

ovan vuxenutbildning, dvs. att de har andra intressen eller preferenser. l sådana fall kan vi som nämnts knappast tala om studiehinder. Vilka studiehinder kan då tänka att det finns l diskussionen av den

oss individuella beslutsmodellen kom fram till att individers studiebenägenhet schematiskt kan analyseras med hjälp av kategorierna kostnader, belöningar, sannolikhet att lyckas i sina studier samt restriktioner eller strukturella begränsningar. Belöningarna måste betraktas som incitament eller uttryck för intresse, dvs. uteblivna belöningar kan inte betraktas hinder i vår mening. Övriga faktorer kan dock innehålla

som studiehinder. Kostnaderna, som kan vara direkt ekonomiska eller indirekta tillgång till bil, möjlighet att ta ledigt från jobbet, etc., kan vara för höga i relation till belöningarna studierna är inte värda sitt pris.

- Språksvårigheter, tidsbrist och fysiskt utmattande jobb kan minska sannolikheten att klara studierna. Studiealternativet kan också i vissa

av

Del II. Förklaringar 89

fall vara blockerat. Restriktionerna kan gälla tiden för studier, även

men kursutbudet orten, liksom handikapp eller sjukdom omöjliggör

som deltagande.

De studiehinder som vi studerar nedan, är:

Tidsrestriktioner enbart förvärvsaktiva Ekonomiska resurser Arbetsvillkor 4. Handikapp Språksvårigheter

Hur skall vi då kunna studiehinder föreligger, eller skillna-

säga om om der i studiedeltagande bara är en fråga om intresse Det finns inget enkelt sätt att avgöra denna fråga. Vi resonerar så här: om objektiva mått exempelvis ekonomiska resurser och tidsbrist har ett samband med studiedeltagande talar det för att det finns en kausal koppling så att t.ex. ekonomiska resurser påverkar studiemöjligheterna. Problemet är att studieintresset kan vara korrelerat med t.ex. ekonomiska faktorer så att vi egentligen bakvägen mäter studieintresse via dessa faktorer. Vi behöver därför någon indikator studieintresse som kan hjälpa oss att urskilja just de ekonomiska resursernas betydelse. Det förefaller oss rimligt att anta att individens formella utbildningsnivå är en sådan indikator. Som vi sett i analyserna ovan har också bokläsning och teatermuseibesök m.m. ett samband med vuxenstudiedeltagande och kan därmed antas indikera ett allmänt kulturellt intresse som ibland finner sitt uttryck i studier. Om sålunda kontrollerar för dessa tre faktorer är det troligt att en samvariation mellan tidsbrist, ekonomiska tillgångar etc. och studiebenägenhet beror att de förra faktorerna styr den senare. Nackdelen med detta är att vi underskattar en typ av studiehinder, nämligen de som kommer sig av att individen upplever bristande förkunskaper som en broms för att delta. Vi kommer att få lämna denna

studiehinder oanalyserad här. Tidigare undersökningar talar dock typ av för att osäkerheten att klara studierna sällan anges som orsak till att inte studera även bland korttidsutbildade Rubenson, Bergsten och Bromsjö 1977, Tab. 21.

Närmast ges en beskrivning av tillvägagångssättet for att pröva hypoteserna om att ekonomiska resurser, tidsbrist och andra faktorer påverkar benägenheten till vuxenstudier. Därefter presenteras en sammanfattning av resultaten av de analyser som gjorts basis av Fritidsstudieundersökningens data. Slutligen testas hypotesen att arbetets

4 15-1400

innehåll har betydelse för benägenheten att delta i studiecirklarkurser på fritiden.

2.2.1 Ekonomiska hinder och tidsbrist

För att studera om ekonomiska hinder för studier föreligger utgår vi från fem olika indikatorer ekonomiska Den första är hushållsin-

resurser. komst och den andra hushållsstorlek. Den tredje, kallar för

som kontantmarginal, baserar sig frågan om intervjupersonen skulle klara att skaffa fram 12.000 kronor en vecka om hanhon hamnade i en oförutsedd situation. Den fjärde och femte kommer från uppgifter om intervjupersonen har bil respektive fritidshus, något kan

som ses som indirekta indikatorer på ekonomiska resurser. Därutöver inkluderar vi samhällsklass både intervjupersonens samt dennes makemakas

- som bland annat indikerar ekonomisk ställning.

För att i görligaste mån isolera den unika betydelsen av de ekonomiska måtten från betydelsen av andra faktorer håller i analysen konstant för intervjupersonens studieintresse utbildning, intresse för bokläsning samt besök på teatermuséer etc., ortstyp, ålder och sysselsättning. Det vill säga, vi jämför individer som är i ålder, kan

samma antas ha intresse för studier, bor i typ ort och har

samma samma av samma sysselsättning, men som skiljer sig vad beträffar ekonomiska resurser.

Som diskuterades ovan kan tidsbrist ses som en begränsande faktor för vuxenstudiedeltagande på två sätt. I allvarliga fall, men troligen relativt sällan, är det en restriktion som gör att studier inte alls kan komma ifråga. I andra fall verkar tidsbristen nedsättande individers studiebenägenhet genom att minska sannolikheten att lyckas med studierna man har helt enkelt inte tid att förbereda undervisningstillfällena,

och man är inte säker att man kan deltaga reguljär basis. Tidsbrist innebär också att studierna måste konkurrera med högprioriterade alternativ.

Ett problem med förklaringar till icke-deltagande i termer tids-

av brist, är naturligtvis att det är en omskrivning för preferenser; man är i princip positiv till studier, men väljer att göra annat istället- hade man mer tid, skulle man kanske också delta i vuxenutbildning. Som vi kunde se ovan, får vi detta skäl stor andel i och för sig korrekt

av en som uppger tidsbrist som anledning till att de inte studerar. Det bästa sättet att komma ifrån problemet att särskilja tidsbrist från intressebrist är att söka mer objektiva mått på tidsbrist. Om det är så att vuxenstudiedeltagandet styrs av tillgång till fri tid bör vi bland de förvärvsaktiva

i

Del II. Förklaringar 91

i

finna ett samband mellan arbets-resetid och deltagande, samt mellan obekväm arbetstid och deltagande kontrollerat för övriga faktorer. På motsvarande sätt bör vi finna ett negativt samband mellan hushållsarbetets omfattning och studiedeltagande. Vi har tillgång till information om tidsbrist genom fråga hur en om många timmar intervj upersonen tillbringar borta från hemmet normal en arbetsdag där vi särskilt bett att resetid till och från jobbet skall räknas in; genom fråga förläggningen den normala arbetstiden under en om av dygnet eller veckan där vi kontrasterar vanlig dagtid mot alla andra former; respektive fråga hur stor andel hushållsarbetet genom en om av som intervjupersonen uppskattar att hanhon står för. För att våra tidsindikatorer skall kunna testas samtidigt gör analyserna för de intervjupersoner som förvärvsarbetar och är sammanboende. Därutöver inkluderar vi också en uppgift om hur många barn finns i hushållet, som uppdelat tonårsbarn och förskolebarn. Som diskuteras nedan är det svårt att säga om barn utgör en tidsrestriktion för föräldrarna eller de bara om förskjuter intresset från fritidsstudier. Förutom ekonomiska resurser och tidsbrist har i analyserna också tagit med två ytterligare faktorer som kan verka studiehinder, som nämligen språksvårigheter indikerade genom uppgift att talade om man annat språk än svenska i uppväxthemmet och handikapp. Den senare faktorn har redan specialgranskats och är medtagen därför att den bör ingå i en sammanfattande bild över studiehinder. Både när det gäller ekonomiska faktorer och tidsbrist finns det skäl att tro att eventuella effekter inte bara är generellt verkande. Framför allt kan man misstänka att det finns könsskillnader när det gäller tidsbrist, eftersom fördelningen av hushållsarbete och avlönat arbete skiljer sig mellan män och kvinnor. Men vi kan också anta att det finns klasskillnader, speciellt vad gäller ekonomiska Exempelvis är det inte resurser. osannolikt att det finns någon form tröskeleffekt gör att utsatt av som en ekonomisk position kan hämma studiedeltagandet, bara har men om man uppnått en ekonomisk nivå är mycket vanlig bland tjänstemän som spelar ytterligare resurser ingen större roll för deltagandet. För att avgöra om eventuella effekter är generellt verkande eller varierar beroende kön och samhällsklass, har gjort separata analyser för dessa kategorier och i förekommande fall testat interaktionseffekter. Som vi nämnt kan vi anta att olika former vuxenutbildning ovan av kräver olika mått av ekonomisk insats och tidsinsats framför allt är det osannolikt att icke-deltagande i mindre resurskrävande vuxenstudier främst studiecirklar skulle bero ekonomiska faktorer. Därför har vi gjort separata analyser för olika typer av vuxenutbildning. Först använder vi den indelningen i aktiva och icke-aktiva basis grova av

92 Del II. Förklaringar

uppgifter om intervjupersonen någon gång deltagit i vuxenutbildning. Därefter urskiljer vi högaktiva, som tidigare. I tillägg identifierar tre kategorier utifrån en ungefärlig beräkning av omfattningen av studierna. Mest krävande i den bemärkelsen är komvux heltid, lång folkhög-

skolekurs, samt universitetshögskoleutbildning fritid även om det

finns en ansenlig variation även inom denna kategori, vilket får utgöra vår kategori av längre studier. Som en mellankategori definierar vi fackliga kurser, komvux på deltid, brevstudier, folkhögskolans korta kurser, samt övrig vuxenutbildning.

Studiecirklar får utgöra separat kategori. Även flera andra

en om typer kurser fackliga, komvux kan karaktär, kräver

av vara av samma studiecirklarna i genomsnitt mindre ofta att man behöver försaka inkomster för att genomföra dem och de går också normalt utanför arbetstid. Det är också av särskilt intresse att specialstudera studiecirklarna eftersom de kan antas ett testfall på hur väl man kan nå ut med

vara vuxenutbildning till medborgarna oavsett deras ekonomiska ställning. Vi har valt att definiera studiecirkeldeltagande både enligt uppgiften om någon gång, och som mer reguljärt deltagande fyra eller fler gånger de senaste tio åren. För samtliga mått studiedeltagande gäller att

sex vi inte har önskvärd precision när det gäller att koppla bakgrundsfakto-

till deltagande tidsmässigt felet är antagligen allvarligast när det rer gäller längre former av vuxenutbildning och minst för reguljärt deltagande i studiecirklar.

I Tabell 26 nästa uppslag visas sammanfattande bild över

en resultaten analyserna av studiehinder som gjorts grundval av

av Fritidsstudieundersökningen. Vi har valt att inte visa effekternas styrka utan enbart deras signifikansnivå betecknat med olika antal asterisker,

tidigare, samt för vilka kategorier de uppträder. Om vi börjar med som att studera de ekonomiska faktorernas betydelse, kan vi konstatera att klasstillhörigheten påverkar studieaktiviteten medan de övriga ekonomiska faktorerna har begränsad inverkan. Vi har prövat ett stort antal definitioner ekonomiska exempelvis index och olika kom-

av resurser, binationsvariabler, inte funnit någon tendens till att de skulle ha

men något starkt samband med vuxenstudiedeltagande väl jämför

när man individer med utbildning, i samma samhällsklass och i samma

samma ålder. Om inte kontrollerar för klass finns viss effekt, inte

man en men märkvärdigt stark.

42Vi visar inga effekter hushållsstorlek eftersom de är obetydliga ocheller

av

tolkbara som en effekt av förekomsten av småbarn i hushållet eftersom vi mer får en effekt för småbarn, men inte för tonåringar.

Del II. Förklaringar 93

Trots att det övergripande intrycket är att ekonomiska resurser har en begränsad effekt, kan vi se i tabellen att de inte är oviktiga. För arbetare finns en effekt av hushållsinkomst för två av utfallsmåtten och vårt sammanfattande mått på ekonomiska resurser ger utslag framför allt för skiljelinjen mellan aktiviteticke-aktivitet både för studiecirklar och vuxenutbildning i allmänhet. Mer ingående analyser visar att det främst är kontantmarginal som har inverkan: de som inte har en ekonomisk buffert är överrepresenterade bland icke-deltagarna. Samtidigt som vi finner en viss effekt av ekonomiska resurser i förväntad riktning, visar analyserna också motstridiga resultat. Det verkar märkligt att högre inkomst medför lägre studiedeltagande, men det är faktiskt i linje med flera andra resultat som vi redovisat tidigare, och som visar att det inte är de universitetsutbildade och de högre tjänstemännen som har det högsta deltagandet, utan de på nivåerna strax under. Vi bör också hålla i minnet att effekten av inkomst gäller kontrollerat för en rad andra förhållanden, bl.a. just utbildning och samhällsklass.

Våra analyser talar för att den löpande ekonomiska situationen som den avspeglar sig i hushållsinkomst, familjestorlek och kontantmarginal inte spelar någon stor roll för deltagande i vuxenstudier, men att den möjligen har viss inverkan. Frågan är då hur skall tolka betydel-

en sen av samhällsklass. Människor i olika sociala klasser har större eller mindre ekonomiska resurser. I vissa fall är klass kanske också att föredra som mått på sådana resurser, eftersom förmögenhet, konsumtionsut-

och inte minst viktigt inkomststabilitet över tid, har stark rymme - koppling till klassposition. Men samhällsklass fångar också upp andra dimensioner, exempelvis behovet och avkastningen av yrkesrelaterad vuxenutbildning. Tjänstemän kanske upplever högre krav att hänga med i utvecklingen när det gäller data, språk, etc. i sitt jobb. Det är också framför allt för tjänstemän som utbildning kan ge en avkastning i form av avancemang inom yrket eller högre lön detsamma gäller jordbrukare och andra företagare vad gäller anpassning till EU-regler t.ex.. I termer av den individmodell över utbildningsval som vi diskuterade ovan, kan vi säga att de externa belöningarna för vissa typer av vuxenutbildning kan högre for dessa samhällsklasserf

vara

43Storleken på de signifikanta effekterna är sådana standardavvikelses

att en skillnad i hushållsinkomst reducerar oddset att delta med 25 till 40 procent. 44Vuxenutbildning kan också från arbetarjobb till tjänste-

leda till avancemang mannajobb. Tyvärr kan detta inte tas med i analysen genom att våra uppgifter om individers klassposition i tid ligger efter den vuxenutbildning vi registrerar. Vi får därmed en selektionseffekt som gör att kommer att överskatta tjänstemännens utnyttjande av vuxenutbildningen.

TABELL 26. Betydelsen av tidsbrist, ekonomiska och andra resurser potentiella studiehinder, samt samhällsklass, utbildning, ortstyp och kön for deltagande i vuxenutbildning definierat på olika sätt sex Schematisk sammanställning över vilka kategorier uppvisar indisom kationer på studiehinder, baserad på serie logistiska regressioner. en

Icke- Hög- lång Variabler aktiva i aktiva i vuxenvuxenutb vuxenutb utbildn

Hushállsinkomst [Kvin [lvlän j ÖÖM] Ekonomiska resurser Kvin Tjm

Timmar bortovaro per dag [Kvin] Obekväm arbetstid Män Arb Andel hushállsarbete Män Antal förskolebarn i hushållet Kvin m Kvin [Mäntn CJ WH

Handikapp [Kvin MVH

Hemsprâk svenska

Samhällsklass Män m Män Män ej forv ej förv Utbildning Män Män Män Kvin Kvin V Kvin Ortstyp MänKvin i arb

Kön kvinn0dominans Arb Arb Tim u Tim u

Tabellen fortsätter på nästa sida.

OU 1995:141 Del II. Förklaringar 95

Fortsättning på Tabell 26.

Medel- Aldrig Går stu- Variabler långkort gått stu- diecirkel

vuxenutb diecirkel reguljärt Hushâllsinkomst Arb * Arb Ekonomiska resurser Kvin Alla

u- Timmar bortovaro per dag Kvin Obekväm arbetstid Andel hushâllsarbete Antal förskolebarn i hushållet Män

forv Handikapp

Hemspråk svenska Män

Samhällsklass

Män H

Kvin Utbildning Män * Män

Kvin m Kvin * Ortstyp Män

Kvin Kön kvinnodominans

Arb *

Tjm nu Tjm nu

Noter: estimatet signifikant på 5%-nivån * signifikant på 1%-nivån Estimat inom [hakparentes] angeratt effekten gär i icke förväntad riktning. Män Estimatet gäller för män Kvin ...kvinnor Arb ...personer med arbetaryrken Tjm personer med änstemannayrken Alla Estimatet signifikant för alla kategorier forv ...endast för törvärvsarbetande ej förv ...endast för hela urvalet, för förvärvsarbetande enbart.

96 Del II. Förklaringar

För att försöka avgöra vilken av mekanismerna bakom effekten av samhällsklass är den viktigaste den som refererar till ekonomiska

som förhållanden eller den som avser arbetsrelaterade villkor har vi gjort

-

analys icke-deltagande bland samboendegifta där båda yrkesen av arbetar resultaten visas ej. Först använde vi intervjupersonens egen klassposition förklarande faktor kontrollerat för en rad andra

som faktorer och därefter jämförde resultaten med en analys där vi också tog med makensmakans klassposition. Om yrkesrelaterad efterfrågan vuxenutbildning den viktigaste mekanismen skulle vi inte vara

vore behjälpta att inkludera makensmakans klass. Det visar sig att ett

av mått på högsta samhällsklass i hushållet har starkare effekt på

en deltagande i vuxenutbildning än intervjupersonens egen klasstillhörighet, det vill säga makensmakans klass har viss betydelse. Skillnaden

en mellan modellerna är emellertid måttlig och uppträder enbart då makenlmakan är högre tjänstemän. Även där är skillnaden liten jämfört med den totala effekten risken att inte delta i vuxenutbildning är 0.38

till 1 när vi jämför intervjupersoner som är högre tjänstemän med sådana är okvalificerade arbetare, och 0.17 när vi också inkluderar

som makesmakas klass. Resultatet styrker tanken att det främst är yrkesrelaterade faktorer och inte ekonomiska som ligger bakom effekten av samhällsklass.

Finner vi kanske påtagliga effekter våra indikatorer på tidsbe-

mer av gränsningar Nej, egentligen inte. Obekväm arbetstid kan möjligen vara ett hinder för med arbetaryrken när det gäller att genomgå

personer längre vuxenutbildning, resultatet är osäkert på grund av en möjlig

men selektionsmekanism. Totalt sett är de signifikanta effekterna alltför osystematiska för att vi skall kunna dra slutsatsen att tidsrestriktioner inverkar på människors vuxenstudieaktivitet. Däremot tycks benägenheten att sig i vuxenstudier mindre fler förskolebarn

engagera vara

har, effekt intressant är systematiskt starkare för kvinman en som nog

En rimlig tolkning är att förekomsten små barn främst utgör en nor. av tidsbegränsning för kvinnor, det kan också vara så att deras intresse

men för barnen under period överflyglar intresset för studier den senare

en tolkningen stöds att våra andra tidsmått inte går i förväntad riktning.

av

2.2.2 Arbetsvillkor

Det är väl känt sedan tidigare forskning att förhållandena jobbet har konsekvenser för aktivitetsnivån fritiden se fr.a. Tåhlin 1987. Relationen är sådan att de har tyngre ocheller riskfyllda arbeten är

som mindre aktiva fritiden dvs. det finns inga tecken kompenserande

mekanismer som skulle innebära att de har utarmande arbeten söker

som sig till studier på fritiden. När det gäller den specifika fritidsaktiviteten deltagande i studiecirklarkurser kan vi tänka tre olika sätt på

oss vilken den påverkas arbetsvillkor.

av

För det första är det möjligt att ett fysiskt uttröttande arbete gör att man inte orkar delta i studier på fritiden. I en studie upplevelse

av av rekryteringshinder bland korttidsutbildade 19 procent att alterna-

uppger tivet för trött efter arbetet gäller i hög grad och ytterligare

40 procent i viss grad Rubenson, Bergsten och Bromsjö 1977, Tab. 21

av detta kan man dock inte självklart dra slutsatsen att det är arbetet som tröttat ut dem. För det andra kan ett psykiskt ansträngande jobb ha samma konsekvenser. För det tredje kan vi tänka ett samband mel-

oss lan intellektuella krav och utmaningar i arbetet och intresse och kanske incitament för studier. Här är det möjligt att ett intellektuellt stimulerande arbete uppmuntrar till studier, medan ett intellektuellt utarmande jobb har passivicerande verkan. Därutöver kan eventuella samband

en mellan arbetsvillkor och studiedeltagande bero på bakom-

en gemensam liggande faktor dvs. selektion än kausalitet. Därför kommer

snarare så långt möjligt att kontrollera för olika tänkbara sådana faktorer i analyserna nedan.

För att studera huruvida arbetsvillkor har någon relation till benägenheten att delta i fritidsstudier har gjort ett antal analyser på 1991 års levnadsnivåundersökning, som innehåller ett mycket omfattande avsnitt om arbetsförhållanden. Vi studerar benägenheten till fritidsstudier via frågan om intervjupersonen brukar göra något av följande fritids-

som aktivitet: ...Delta i studiecirklar eller kurser där slagit ihop altemativen ja, någon gång och ja, ofta vilka tillsammans utgör 30 procent av alla svar.

Fysiskt uttröttande arbete mäts via ett index bygger frågor

som om arbetet är kroppsligt krävande, medför tunga lyft, innebär daglig svettning samt om man måste inta olämpliga arbetsställningar för att utföra det. Psykiskt ansträngande arbeten definieras enformiga

som jobb som dessutom är antingen psykiskt ansträngande ellerjäktiga. Som intellektuellt utmanande arbeten uppfattar vi sådana där lär sig

man nya saker, där man måste kreativ, där inte är direkt övervakad och

vara man där arbetstakten inte är styrd maskiner, samt där har inflytande

av man över arbetsuppgifter och -metoder och deltar i fattandet av viktiga beslut. Därutöver antar vi att jobb innebär autonomi i fråga

som om

45 En mer ingående beskrivning av variabler och index-konstruktion finns i Jonsson 1996.

5 15-1400

98 Del II. Förklaringar

arbetstider och disponeringen av arbetet över dagen mätt i ett index täcker en dimension av arbetets intellektuella innehåll.

För att särskilja betydelsen arbetsvillkoren kontrollerar för

av intervjupersonens kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, sociala position, ekonomiska resurser timlön, samt arbetstid Skiftarbete samt övertid. Det kan diskuteras om man verkligen skall hålla konstant for klassposition, när vi genomför analyser utan kontroll klass blir resultaten

men av nästan exakt desamma.

Finner vi då några samband mellan arbetsvillkor och aktivitet i vuxenstudier Varken fysiskt krävande eller psykiskt ansträngande arbeten tycks inverka studiebenägenheten. När det gäller intellektuella krav är huvudintrycket att sådana också är i stort sett okorrelerade med fritidsstudier. Där finns dock vissa undantag. De som i sitt arbete deltar i viktiga beslut angående budget, verksamhetens inriktning, nyanställningar etc. har högre studiebenägenhet än andra, och de kvinnor som uppger att de inte lärt sig något ijobbet som de kan ha nytta

hos arbetsgivare deltar mindre ofta. Å andra sidan finns det av en annan ett samband mellan autonomi och studiedeltagande som visar att de som har mindre frihet att planera sin dag och sin arbetstakt är något mer aktiva. Sammantaget får inte hypotesen om en överföring av arbetets intellektuella krav och träning till studievanor fritiden något stöd

till denna slutsats bidrar det faktum att så många indikatorer inte har någon inverkan studiebenägenheten. Det kvarstår dock en samvariation mellan samhällsklass och studiedeltagande, när vi kontrollerar för arbetsvillkor och andra faktorer. Våra tidigare analyser talar för att denna samvariation bara till liten del beror ekonomiska skillnader mellan samhällsklasser våra analyser av LNU inkluderar också lön, och vi har diskuterat möjligheten att det är starkare incitament att förkovra sig i sitt arbete som gör att tjänstemän i högre utsträckning deltar i vuxenutbildning, tolkning som bland annat stöds av att många

en uppfattar vuxenstudier värdefulla i yrkeslivet. För att testa detta

som skulle vi helst behöva veta mer precis vad den anställde gör jobbet och vilken typ studiecirklar hon är intresserad av, och att utröna

av som detta har inte varit möjligt med de data har till vårt förfogande.

Slutintrycket är att faktorer knutna till arbetets innehåll inte har någon nämnvärd betydelse för deltagandet i studiecirklarkurser fritiden, det finns möjligen en inverkan av tjänstemannaliknande

men arbetsuppgifter för incitamenten att genomgå studier fritiden.

46När vi studerar frågorna om psykiskt ansträngande arbete, jäktigt arbete och enformigt arbete separat, finner vi heller ingen inverkan studieaktivitet.

III.

Del Slutsatser och diskussion

l Slutsatser

I inledningen ställdes sju frågor vuxenstudier. Vilka då slutsatserom är na vi drar basis de analyser vi genomfört av

1.1¶Vilken har

omfattning Vuxenutbildningen

Vuxenstudier är betydande fritidsverksamhet bland svenskarna. Cirka en 75 procent av dem mellan 18-75 år har någon gång gått studiecirkel en och vi beräknar att runt 20 procent, eller cirka 1.2 1.3 miljoner in- divider, är aktiva i sådan utbildning under år 1995. Den övervägande

delen av dem någon gång gått studiecirkel deltar bara som en sporadiskt, men for 10 procent den befolkningen studiecirkelaktiav vuxna är viteten reguljär och for runt 5 procent tycks den i det dominenärmaste ra fritiden.

Studiecirklarna är den helt dominerande studieformen antalsmässigt, men flera andra typer studier är också vanliga; drygt 25 av procent av den vuxna befolkningen har någon gång gått facklig kurs; en 20 procent har deltagit i komvuxutbildning; och än 10 har någon gång mer procent studerat i brevskola e.d., gått folkhögskolekurser, respektive gått en högskoleutbildning på fritiden. Om vi också räknar sådan vuxenutbild-

ning som inte alltid är frivillig blir de totala talen mycket Detta större. beror främst på att kurser och internutbildning arrangerade arbetsgiav varen är en betydande verksamhet: närmare hälften de anställda av genomgår någon sorts kurs under ett kalenderår och cirka 18 går procent en utbildning längre än sju dagar. Därtill kommer att 15 någon procent

gång deltagit i arbetsmarknadsutbildning.

Självklart är det så att det totala antalet utbildningstillfállen är ojämnt fördelat i befolkningen. Många studerar ofta och mycket, andra inte alls. Våra resultat tyder att ungefär 14 procent aldrig har deltagit i någon

form av vuxenutbildning. Andelen bara deltagit någon enstaka gång som

100 Del III. Slutsatser och diskussion

är naturligtvis mycket större. Exempelvis har cirka 26 procent aldrig deltagit i någon vuxenutbildning utöver studiecirklar, och inte deltagit i sådan under de senaste tio åren. Inskränker till att studera de

en oss tre senaste åren är motsvarande andel drygt 35 procent, dvs. mer än var tredje svensk mellan 18-75 år har inte genomgått någon form av vuxenstudier alls under de tre senaste åren.

1.2¶Vilka är det som är aktiva i

vuxenutbildning och folkbildning

När vi studerar dem är högaktiva i vuxenutbildning i stort visar det

som sig att rekryteringen är såväl könsmässigt socialt sned. Kvinnor

som deltar än män, tjänstemän än arbetare och högutbildade mer än

mer mer lågutbildade. Därutöver är huvudstadsbor mindre aktiva än andra och de

har barn i forskoleåldern likaså. Skillnaderna är rätt stora, exempelsom vis är oddset att högaktiv det tredubbla för personer med postgym-

vara nasial utbildning jämfört med med förgymnasial skolning

personer kortare än nio år även när vi tar hänsyn till, dvs. kontrollerar för, kön, ålder, samhällsklass, ortstyp, sysselstättningsstatus och familjetyp. Motsvarande skillnad mellan okvaliñcerade arbetare och tjänstemän är ungefär två till medan kvinnor har ungefär 50 procents högre odds

ett, än män.

Omfattningen den sociala och utbildningsmässiga snedrekrytering-

av är dock svår att bestämma eftersom inte vet i vilken utsträckning

en vuxenstudiema lett till att deltagarna förändrat sin sociala position och höjt sin allmänna utbildningsnivå. De gjort detta kommer att klassi-

som ficeras i sin position och därmed förväxlar vi en beskrivning över

nya vilka rekryteras till vuxenutbildning med en bild över

grupper som en vilka har faktiskt har erfarit sådan.

grupper som

När specialstuderar rekryteringen till studieförbundens cirklar finner vi att den är märkbart jämnare, troligen därför att förkunskapskraven knappast utesluter någon samt att kostnaderna är försumbara, till

del beroende på att utbildningen är så koncentrerad till kvällstid och stor därmed går att kombinera med yrkesarbete. De är högaktiva kom-

som

visserligen oftare från tjänstemannaklasserna, men deras försteg är mer mindre än för vuxenutbildning generellt och det finns i stort sett ingen

47Vi kan återigen påminna att vi inte räknar foretags- eller branschintem

om utbildning, däremot ingår arbetsmarknadsutbildning.

Del III. Slutsatser och diskussion 101

skillnad mellan hög- och lågutbildade. Däremot är kvinnodominansen högre i studiecirklar kvinnors benägenhet att vara högaktiva är hela

- 80 procent högre än mäns och Stockholm är något mer underrepresen-

terat.

När det gäller studiecirklar varierar rekryteringen med ämnesområde. När vi enkel uppdelning mellan cirklar som förmedlar allmän

gör en medborgerlig bildning främst samhällsinriktade ämnen och dem som bygger på estetisk-kulturell verksamhet, visar det sig att rekryteringen till det förra ämnesområdet är socialt skevare framför allt tjänstemän

och jordbrukare överväger. De estetisk-kulturella cirklama domineras rätt kraftigt av kvinnor samt av personer med medelhög utbildning. Arbetare är den enda samhällsklass som oftare deltar i estetisk-kulturell än i allmän-medborgerlig studieverksamhet som vi definierat dessa. Om vi gör antagandet att det är de senare cirklama som mer direkt stärker individers politiska resurser, kan studiecirkelverksamheten bidra till att öka klassklyftoma i den bemärkelsen. Denna farhåga skall dock inte överdrivas, vilket diskuteras i avsnitt III.2 nedan.

1.3¶Vilken har människor i allmänhet

syn på

vuxenutbildning och folkbildning

Värdet av vuxenutbildning framstår som högt i medborgarnas ögon. Närmare hälften av de vuxna mellan 18 och 75 år instämmer i påståenden om att sådan utbildning skulle kunna vara till nytta i jobbet samt bidra till ökade kunskaper miljö och samhälle. Däremot är det rätt

om få att vuxenstudier-skulle leda till ett ökat engagemang i

som menar politiska frågor eller till rikare fritid. Det hindrar givetvis inte att

en vuxenstudier kan ha sådana konsekvenser.

Den instrumentella och kunskapsorienterade synen på vuxenutbildning i stort tycks inte gälla studiecirklar i samma utsträckning: närmare 60 procent att i dessa cirklar mest studerar ämnen som man

menar man har glädje av på fritiden. I övrigt är det intressant att notera att många över 40 procent instämmer i påståendet att deltagarna bestämmer mer än cirkelledama hur skall arbeta, men att andelen är högre bland

man icke-deltagama. Här kan man anta att schablonbilden av studiecirkeln som en deltagarstyrd verksamhet måhända har en fast grund i verkligheten, att erfarenheterna från att delta ändå justerar denna bild något

men

studierna påminner mer än väntat om vanlig undervisning. -

En ofta omfattad åsikt är att cirkelledama har bristande kunskaper i ämnet. Den absoluta nivån 45 procent utgör knappast något starkt

102 Del III. Slutsatser och diskussion

belägg för någon utbredd inkompetens. Dels många cirklar

arrangeras av grupper där alla deltagare står på samma nivå och där det ingår i idén att man inte skall lära sig utomstående auktoritet, dels hävdar

av en 90 procent faktiskt att cirkelledarens kunskaper i den senaste cirkeln de

älva genomgick tillräckliga. Det är möjligen något oroväckande att

var åsikten om cirkelledarnas bristande kunskaper delas flera i

av gruppen deltagare, jämfört med icke-deltagare.

När det gäller folkhögskolorna betonar särskilt de som deltagit i sådana studier att skolan lägger större vikt vid personlighetsutveckling än vid faktakunskaper. Den allmänna uppfattningen är annars att folkhögskoleeleverna är sådana som till stor del har misslyckats i den

vanliga skolan, att lärarna är mer engagerade men möjligen mindre objek-

tiva samt att skolorna har en ganska tydlig politisk eller religiös

inriktning. Allmänhetens bild är inte förvrängd så sätt att den förstorar folkhögskolomas särart, tvärtom är det de som studerat vid dessa skolor som främst lyfter fram skillnaderna gentemot den vanliga skolan.

1.4 i vilka är deras

Deltagare folkbildning -

erfarenheter av sina studier

De som bedrivit folkhögskolestudier är mycket positiva till såväl studieformen som arbetsformer och lärare. Vissa bedömare skulle möjligen bli bekymrade över att endast hälften av alla som deltagit i längre folkhögskolekurser anger att de fick vara med och bestämma utbildningens uppläggning. Även när det gäller studiecirklarna förefaller folkbildningsidealet om deltagarstyrning att inte riktigt överensstämma med verkligheten. Vi bör betona att Fritidsstudieundersökningen inte räcker till för några säkra slutsatser om graden av deltagarstyming, men våra resultat stöds av en undersökning av Lindgren 1995.

Något oroande är att cirka 12 procent av dem som deltagit i studiecirklar uttrycker tvivel över utbildningsinslaget i undervisningen de anser att man mest pratar och inte bedriver planmässiga studier. Därutöver menar så många som var fjärde deltagare att cirkelledama kunde ställt högre krav deltagarna, medan nästan inga att

menar studietakten eller kraven var för högt ställda. Sammantaget ger resultaten visst fog för att hävda att många studiecirklar ligger på alltför låg

en nivå och att deltagarna inte upplever att de fått ut tillräckligt mycket kunskapsmässigt av sitt engagemang. Här finns det emellertid en risk att en generellt högre kravnivå skulle komma i konflikt med andra mål för folkbildningen. Denna fråga diskuteras ingående i avsnitt Ill.2.4.

mer

Del III. Slutsatser och diskussion 103

1.5¶Vilka är det som inte deltar i

Vuxenutbildning

De som aldrig deltagit i någon form vuxenstudier cirka 14 procent

av i vårt urval finner vi delvis i de grupper som i analysen över högaktiva framstod som underrepresenterade. Således är de med arbetaryrken, lägre utbildning, samt boende i Storstockholm oftare icke-aktiva än andra. En viktig skillnad är dock att olikheterna mellan olika samhällsklasser, utbildningskategorier och ortstyper är större när det gäller ickeaktivitet än när det gäller hög aktivitet. Det tyder att barriären att pröva på vuxenstudier är mer korrelerad med bakgrundsförhållanden än intensiteten i studieintresset bland dem väl brutit denna barriär.

som

Det finns även andra skillnader mellan analyserna av högaktiva respektive icke-aktiva. Kvinnor är ofta högaktiva, är i grad

men samma som män icke-aktiva. Bland de äldre, liksom bland ensamstående, finner vi både en benägenhet att delta ofta och att inte delta alls. Det är inte särskilt förvånande, eftersom dessa grupper är polariserade med

avseende hälsotillstånd och socialt utanförstående.

I motsvarande analys över dem som aldrig deltagit i en studiecirkel visar det sig att utbildningsnivå är en viktig faktor bakom icke-deltagande, medan den inte har någon inverkan hög aktivitetsnivå. Det talar åter för att barriären att överhuvudtaget börja studera är speciellt beroende av bakgrund.

Det framstår som särskilt viktigt att studera Vuxenutbildningens spridning bland befolkningsgrupper som är eftersatta olika skäl. Vi

av har därför specialstuderat handikappade, invandrare, ensamstående mödrar, unga lågutbildade samt arbetslösa. Generellt sett tyder resultaten

att vuxenutbildningen verkligen når dessa grupper handikappade är

till och med något oftare högaktiva än andra. Det finns dock kvardrö-

en jande farhåga när det gäller födda i utomnordiska länder. De

personer uppvisar en överlag låg studieaktivitet, med en hög andel icke-aktiva. Våra analyser kan dock inte ta hänsyn till att de genom att ha varit bosatta kortare tid i landet än jämnåriga födda i Sverige också har haft mindre möjligheter att skaffa sig erfarenheter av vuxenstudier.

Unga lågutbildade utmärks också av en låg studieaktivitet, men våra slutsatser där är att det inte finns anledning att befara något

mer pennanent utanförstående. Sammantaget vi att våra resultat tillsammans

anser med andra uppgifter ändå starkt talar för att såväl utomnordiska invandrares som ungdomars studieaktivitet i cirklar och annan vuxenutbildning borde utredas ytterligare. Detsamma gäller de arbetslösas deltagande, främst i perspektiv den långvarigt höga nivån arbetslösheten.

av

104 Del III. Slutsatser och diskussion

När det gäller rekryteringen till längre former av Vuxenstudier måste vi än en gång understryka att det är vanskligt att studera den i efterhand. I den utsträckning sådana studier leder till externa belö-

som ningar i form av yrkeskarriär eller högre formell kompetens, måste

en annan undersökningsmetod användas som det nu är, kommer vi att

överskatta snedheten i rekryteringen till sådana vuxenstudier eftersom de som genomgått dem klassificeras efter sin nya position, som alltså kan vara en konsekvens av utbildningen.

1.6¶Vilket samband finns det mellan aktivitet

i Vuxenstudier och andra områden inom

samhällslivet

När vi ser deltagandet i studiecirklarkurser som ett fritidsintresse och frågar oss om det är besläktat med andra dylika intressen, finner vi ett klart mönster. Det finns en kulturell dimension som innefattar vuxenstudier, bokläsning, besök muséerteatrarkonserter/utställningar, samt körsång och trakterande av musikinstrument. De som är aktiva inom det

området tenderar att också det inom de andra. Även när vi ena vara eliminerar samvariationen med samhällsklass, utbildning, ortstyp, m.fl. bakgrundsfaktorer framträder detta mönster. Vuxenstudier tangerar därmed det ibland kallas ñnkultur, men vi har sett i tidigare

som analyser att det inte är den mest privilegierade samhällsklassen eller de med den högsta utbildningen som oftast deltar, utan de som ligger nivån under.

Men vuxenstudieaktivitet har också ett positivt samband med andra än kulturella fritidsaktiviteter, även om dessa samband är svagare och i vissa fall inte statistiskt säkerställda. Detta talar för att det finns en allmän aktivitetsdimension. Vi kan därmed avfärda hypoteser om att det finns generellt verkande kompenserande mekanismer som gör att individer tenderar att antingen göra det ena eller det andra sin fritid. Att det finns ett genomsnittligt positivt samband mellan olika aktiviteter utesluter dock inte att engagemang i andra fritidsaktiviteter for många ändå kan vara ett alternativ till Vuxenstudier.

På motsvarande för fritidsaktiviteter, fastän inte lika på-

sätt som tagligt, finns det ett generellt positivt samband mellan deltagande i organisationslivet och i vuxenstudier. Det är främst medlemmar och aktiva i politiska föreningar, pensionärsorganisationer och andra foreningar t.ex. hobbyforeningar, samt i viss mån fackmedlemmar som ofta deltar i vuxenstudier. En av anledningarna till resultatet kan vara att

Del III. Slutsatser och diskussion 105

aktiviteterna inom dessa organisationer ofta bedrivs i form studie-

av cirklar.

Aktivitet i vuxenutbildning har också ett positivt samband med politiska resurser och samhällsinriktad aktivitet. De har talat inför

som ett möte. de som upplever sig kunna överklaga ett myndighetsbeslut samt de som röstade i senaste riksdags- och kyrkofullmäktigevalet är i genomsnitt mer aktiva i vuxenstudier än andra. Detta gäller också när vi jämför individer med utbildning, samhällsklass, ålder, kön

samma m.m. Vi har tyvärr inga möjligheter att avgöra om dessa former

av deltagande i samhällslivet befordras av vuxenstudier, eller det

om snarare är så att personer som är allmänt intresserade av samhällsfrågor också attraheras av kurser och studiecirklar; våra analyser dock anledning

ger att framkasta hypotesen att vuxenutbildning faktiskt leder till ökade politiska

resurser.

1.7¶Vilka är skälen för att inte delta i

vuxenutbildning

Vilka skäl kan det då finnas för att inte delta i vuxenutbildning När vi frågar dem som varken deltagit eller hyser planer att delta, tycker vi

oss kunna klar dominans intresserelaterade skäl även formule-

se en av om ringarna ibland är annorlunda. Det är inte ovanligt att också nämna tidsskäl, men när vi söker mäta tidsbrist ett objektivt sätt via

mer frågor om arbetstid, hushållsarbete och Skiftarbete finner vi inget stöd

för detta. Inte heller deltar ensamstående med ett givet antal barn mindre än sammanboende Däremot är kvinnor har barn i

par. som förskoleåldern mindre studieaktiva, speciellt är de mindre ofta högaktiva. Vår slutsats är att tidsskäl generellt sett inte uppträder som en restriktion, snarare är det så att vissa prioriterar andra fritidssysselsättningar än studier.

Det är troligen inte heller principiellt negativ inställning till

en vuxenstudier som avhåller människor från att delta även de icke-aktiva

instämmer relativt ofta i påståenden om att vuxenutbildning skulle ha positiva effekter för dem. Det är också osannolikt att ett begränsat utbud kan förklara icke-deltagande, eftersom närmare 80 procent dem

av som inte deltar menar att man kan studera vilket ämne helst i studie-

som cirkelform.

Arbetslöshet och handikapp tycks inte heller kunna förklara ickedeltagande i vuxenutbildning. Inte heller finner vi några belägg för att fysiskt eller psykiskt ansträngande arbeten skulle påverka benägenheten

lO6 Del III. Slutsatser och diskussion

att delta i studiecirklarkurser på fritiden och vi hittar bara få och osystematiska tecken på att det intellektuella innehållet i arbetet skulle ha några sådana effekter. Slutligen har vi sökt testa huruvida ekonomiska faktorer spelar in, men vi finner i stort sett inget stöd för att de ickeaktiva skulle dra sig för att studera av sådana skäl. Här finns dock undantag som kan vara värda att notera, exempelvis tycks ekonomiska resurser inverka på studiedeltagandet hos personer med arbetaryrken.

Våra resultat innebär inte att det inte finns människor som står inför påtagliga studiehinder i form av exempelvis sjukdom, handikapp, tidsbrist eller små ekonomiska resurser. Resultaten talar dock mot att dessa fenomen utgör generella förklaringar det är så att säga i stort sett lika

många med dessa problem som utan, som inte studerar. Slutsatsen är därför inte att varenda människa har intresse vuxenutbildning

som av också kan delta, utan att det inte finns några enkelt identifierbara studiehinder.

Istället för studiehinder, som i vårt resonemang ovan består av kostnader, tidsrestriktioner och begränsad sannolikhet att lyckas i studierna, är det troligen skillnader i de Förväntade belöningarna som förklarar varför vissa deltar och andra står utanför vuxenutbildningen. Som vi diskuterat tidigare kan dessa belöningar innehålla två skilda dimensio-

egenvärdet utbildningen och externa belöningar. Den snedrekryner, av tering vi finner även till studiecirklarna t.ex. de samhällsinriktade

som -

kan troligen till en del förklaras av att nyttan av sådan utbildning i arbetet i genomsnitt är högre för tjänstemän. Det är framför allt tjänstemän på mellannivå samt lägre tjänstemän som ofta deltar i fritidsstudier, kontrollerat för lång rad andra faktorer, däribland ålder, utbildnings-

en nivå, arbetsvillkor och ekonomiska resurser.

Det är svårt att på basis av analyserna av studiehinder rekommendera några utbildningspolitiska åtgärder för att bredda rekryteringen till vuxenutbildningen. Det har legat något utanför vårt syfte att specialstudera alla längre former av vuxenutbildning t.ex. längre komvuxutbildningar, det är sannolikt att snedrekryteringen till sådana utbild-

men ningar skulle kunna åtgärdas genom att sänka kostnaderna. När det gäller de mest utbredda vuxenstudieformerna, framför allt studieförbundens cirkelverksamhet, finns det knappast någon generell åtgärd som skulle nå dem som står utanför. Detta gör det troligt att uppsökande verksamhet och riktade aktioner är mer rimlig metod, även om den

en kan vara både komplicerad, dyr och tidskrävande jfr. försöken med FÖVUX, beskrivna i Boêthius 1972.

Del 111. Slutsatser och diskussion 107

2¶Diskussion

Flera av våra slutsatser väcker frågor. Vi avslutar denna ovan rapport med att diskutera några dessa. De rör såväl metodologiska spörsmål av

som frågor om Vuxenutbildningens och folkbildningens mål och strategi-

er för att uppnå dem. Avsnittets karaktär gör det påkallat återigen att betona att åsikterna är författarnas egna.

2.1¶Hur skall vi kunna

studera rekryteringen till vuxenutbildning

Vi har vid flera tillfällen lyft fram ett metodproblem i studiet ovan av rekryteringen till vuxenstudier: om utbildningen varit kompetenshöjande för en deltagare har vi måst klassificera henne efter den högre yrkesrespektive utbildningspositionen. Därmed blandas effekterna utbildav ningen ihop med karaktären rekryteringen. Problemet är egentligen av vidare än så, eftersom det finns skäl att anta att de individer som genomgår vuxenstudier har större benägenhet att röra sig socialt uppåt oavsett effekterna av själva utbildningen. Konsekvensen är att vi speciellt för de längre och karriärorienterade vuxenutbildningsformerna mer

överskattat den sociala och utbildningsmässiga snedrekryteringen. Detta

problem som vidlåder de flesta studierna inom området är ofta - förbisett. Metodproblemet uppträder när söker studera rekryteringen till vuxenstudier i en tvärsnittsundersökning så kallade retrospektiva genom tillbakablickande frågor om deltagandet i studier typen Har du av

någon gång gått en folkhögskolekurs I Fritidsstudieundersökningen

fanns inte utrymme för de avancerade formerna uppläggning mer av som skulle kunna lösa problemet. En design i teorin löser det och som som nuförtiden är närmast standard i vetenskapliga sociologiska inter-

vjuundersökningar bygger på ett utförligt avsnitt retrospektiv karak-

av tär. Den intervjuade får uppge exakt oftast med tillförlitlighet en en månad när olika händelser inträffade, bland annat när hon genomgick olika utbildningar, när hon hade olika jobb när hon samt genomgick olika faser i familjelivet sammanboende, barnafödande, skilsmässor etc.. Därmed kan olika händelser ordnas tidsmässigt i förhållande till varandra, vilket i vårt fall möjliggöra både korrekt uppskatten mer ning av rekryteringen till vuxenstudier och analys konsekvenserna en av av dessa. Det största problemet med denna uppläggning är naturligtvis

108 Del III. Slutsatser och diskussion

minnesfel. Detta kan antas vara speciellt stort när det gäller kortare vuxenutbildningar som ligger långt tillbaka i tiden.

Ett alternativ till retrospektiva studier är longitudinella, eller längdsnittsundersökningar. Där följs samma individer över tid och förändring-

i exempelvis deras utbildning och yrke noteras. Sådana studier har ar fördelen att måtten blir tillförlitliga tillbakablickande frågor som

mer gäller exakta tidpunkter kan undvikas de är i allmänhet dyra och

- men både finansiärer och forskare avskräcks lätt från att engagera sig i dem, då avkastningen ligger långt fram i tiden.

Det naturliga, enkla, alternativet till retrospektiv information är

att studera rekryteringen vid intervjutillfállet. Detta har i Fritidsannars studieundersökningen gjorts för studiecirkeldeltagande, men det kan också illustrera svårigheten med ett sådant förfaringssätt. Endast drygt tio procent deltog i studiecirkel vid intervjun skulle vi frågat om

en folkhögskolekurser eller andra former vuxenutbildning hade andelar-

av

varit så små att inga analyser rekryteringen hade varit meningsna av fulla att göra. Då återstår möjligheten att för dessa vuxenstudieformer

analysera statistik aggregerad nivå, exempelvis inskrivningsstatistik.

Detta har inte varit möjligt flera skäl; dels finns med vissa undantag

av ingen inskrivningsstatistik individnivå centralt tillgänglig, dels finns få eller inga möjligheter att koppla denna till individens utbildning, yrke

och samhällsklass vid inskrivningstillfället.

Eftersom vi inte kunnat lösa problemet kan man fråga sig hur stort det är. I studie 1991 års levnadsnivåundersökning visar det sig att

en av ungefär 14 procent alla svenskar har sin högsta utbildning från

av vuxna

alternativ väg, dvs. annan än ungdomsskolan eller högskolan en en Erikson och Jonsson 1993, Tabell 8:5. I dessa 14 procent ingår dock internutbildning, vi inte här räknat som vuxenutbildning, samt

som yrkesskolor och utbildningar tidigare var fristående från ungdoms-

som skolan sedan början 1970-talet i stort sett sammanförts med

men som av gymnasieskolan eller upphört. Om räknar bort dessa finner vi att för 6.4 procent kan anta att den högsta utbildningen härrör från vuxenutbildning subtraherar vi arbetsmarknadsutbildning från denna andel får

vi 4.8 procent folkhögskolorna står för 2.3 procent, komvux för 1.5 och korrespondensinstitut m.fl. utbildningsforrner för 1 procent. Om vi relaterar dessa siffror till dem i Tabell 2 ovan kan vi dra slutsatsen att det är relativt sällan vuxenutbildning utgör en individs högsta

som formella kompetens närmare 8 procent har gått en längre folkhögskole-

4 Siffran är dock troligen underskattning eftersom vi inte kunnat räkna

en fritidsstudier vid universitethögskola.

Del III. Slutsatser och diskussion 109

kurs, 15 procent arbetsmarknadsutbildning, närmare 9 procent komvux på heltid och ungefär 12 procent korrespondensutbildningmotsv.. Vuxenstudiema kan emellertid ha inneburit en höjning av den formella kompetensen oftare än så, eftersom de kan ha utgjort en språngbräda till en högre formell utbildningsnivå t.ex. om folkhögskolekursen lett till universitetsexamen.

Det tycks ändå som om vuxenstudier inte har särskilt påtagliga konsekvenser för individers högsta utbildningsnivå; åtminstone förefaller det vara betydligt vanligare att sådana studier inte leder till höjd formell kompetens. Vilka konsekvenser har då vuxenutbildning för yrkes- eller inkomstkarriärer Tuijnman 1989 finner positiva effekter av jobbrelaterad vuxenutbildning i ett lokalt urval födda år 1928 Malmö-undersökningen. Effekterna uppträder för yrkesstatus och därmed indirekt for lön däremot finner han inga direkta effekter av vuxenutbildning på lön och de positiva konsekvenserna är större i högre åldrar, vilket kan tala för att avkastningen av vuxenstudier måste studeras i ett långsiktigt perspektiv. Förutom denna även i ett internationellt perspektiv unika longitudinella studie vilken tyvärr inte innefattar kvinnor har liten kunskap i denna fråga.

För att relatera till analyserna ovan är vår övertygelse att slutsatserna vad gäller studiecirklar är i stort sett opåverkade metodproblem av

av det slag som diskuteras här. Det beror dels att de sällan leder till någon höjning den formella kompetensen eller till yrkeskarriär, dels

av på att vi har kunnat verifiera resultaten genom att analysera deltagandet vid intervjutillfallet samt under de tre senaste åren. Vi är heller inte särskilt bekymrade över analyserna av andra korta och medellånga former av vuxenutbildning vad gäller den sociala snedrekryteringen

är slutsatserna dock något påverkade av det faktum att frågat om deltagande någon gång, vilket kan ligga långt tillbaka i tiden dock troligen inte längre än 1960-talets slut, eftersom vuxenutbildningen innan dess var av liten omfattning. Människors normala karriärrörlighet har under perioden varit uppåtstigande, vilket gör att vi kommer att överskatta tjänstemannainslaget i vuxenutbildningen något. Felet reduce-

dock det faktum att rörlighet från arbetaryrken till tjänsteras av mannayrken är ovanlig individ väl är etablerad arbetsmark-

när en naden.

49 Studierna kan naturligtvis leda till höjd formell kompetens genom att t.ex. bredda individs kunskaper och färdigheter, men detta är av mindre intresse

en här eftersom vår fråga är i hur stor utsträckning snedrekryteringen som vi mäter den ett mått på högsta utbildningsnivå påverkas.

genom

110 Del III. Slutsatser och diskussion

Genom att de mest förekommande formerna vuxenstudier inte är av alltför anfrätta av metodproblemet är också optimistiska när det gäller analyser av studiefrekvens. Därutöver är studiet icke-aktiva troligen av inte särskilt problematiskt, det finns viss selektionseffekt även om en som gör att de som inte har varit aktiva har haft mindre möjligheter att nå högre utbildningsnivåer och sociala positioner. Det är främst när vi behandlar längre vuxenutbildning tror att vi kan ha problem; vi som har följaktligen inte lagt så stor vikt vid sådana utbildningar. Diskussionen om metodproblem kan tyckas vara något esoterisk, men har faktiskt stora konsekvenser för möjligheten att utvärdera i vilken grad vuxenutbildning och folkbildning når ett centralt mål, nämligen att rekryteringen till sådana studier skall stärka dem har de sämsta som förutsättningarna, främst lågutbildade. Om skall kunna uttala sig man om detta med precision och om man skall kunna följa utvecklingen över tid och kanske analysera effekter kommande reformer eller riktade av insatser för att bredda rekryteringen, måste det finnas strategi anting en en från statsmaktemas eller studieorganisatöremas sida för att samla information som möjliggör sådana studier. En positiv bieffekt skulle kunna vara att informationen kan användas för att studera konsekvenserna av vuxenstudier för deltagarna, ett forskningsområde även det som förefaller centralt hur skall kunna veta vuxenstudier man annars om stärker deltagarnas resurser och som i brist passande datamaterial i stort sett är helt obearbetat.

2.2¶Hur intensiv bör till

rekryteringen

vuxenstudier vara

En slutsats dragit är att studiehindren för deltagande i de ovan, mer tillgängliga formerna av vuxenutbildning främst studiecirklar är små och att riktade rekryteringsinsatser troligen behövs för att nå dem som inte deltar. I linje med tidigare resonemang kan anta att också rekryteringen till längre och mer krävande former av vuxenstudier förutsätter något slags aktiv insats, speciellt om man inte vill eller kan minska kostnaderna eller höja den beräknade sannolikheten för att klara av studierna. Det kan därför vara av intresse att diskutera om man bör rekrytera alla som definieras icke-deltagande till vuxenstudier. som Låt oss börja med att slå fast att ett sådant mål verkar rimligt för alla som har bristande grundutbildning, t.ex. invandrare utan tillräckliga kunskaper i svenska eller om det svenska samhället, liksom för dem med avbruten obligatorisk skolgång.

Del III. Slutsatser och diskussion lll

I tidigare studier har Rubenson 1975 påpekat, förvånansman, som värt ofta inte besvärat sig med att fråga skälet till icke-deltaens om gande kan vara ointresse, ett skäl vi, framgått, tycker ha som som oss funnit vara vanligt förekommande. Ett sådant ointresse för vuxenstudier kan i vissa fall bero på att utbildningsutbudet inte stämmer överens med individers arbete eller livssituation jfr. slutsatserna i Rubenson 1975; Rubenson, Bergsten och Bromsjö 1977. Det kan också vara så att ointresset så att säga är genuint, och kanske t.0.m. artikulerat, det vill säga reflekterar överlagd attityd. Det finns uppenbar risk för en en att de som gör undersökningar och skriver rapporter vuxenstudier själva om okritiskt utgår från att studier är bättre fritidssyssla än andra fritidsen aktiviteter och kanske därför tillskriver icke-deltagama utsatthet för en hinder, exempelvis psykologiska hinder.5° Det är naturligtvis så att vissa människor helt enkelt inte sig få ut något vuxenutbildning anser av eller att studier för vissa förknippas med olust. Kanske är det till och med så att vuxenstudier för somliga skulle leda till ett sänkt istället för stärkt självförtroende Den som bryter ett väl inövat mönster sociala av relationer på fritiden inkluderande olika kända belöningar i form - av uppskattning och vänskap kan riskera att att ägna sig - genom vuxenstudier istället känna sig otillräcklig, mindre värd och icke uppskattad. Sådana risker kan väl knappast tas till intäkt för att inte bedriva rekryterande verksamhet, beslutet att gå vuxenutbildning är ändå slutligen individens eget. Vår poäng är att det studiesnarare som en organisatör eller vuxenutbildningsforskare uppfattar likgiltig- - en - som het inför studiernas välsignelse kan överlagd handling vara en av en person som gör andra bedömningar av olika aktiviteters egenvärden. Tidigare forskning talar också för att ett skäl till att människor inte deltar är att de är tillfreds med sin livssituation, medan de är misssom nöjda tenderar att vara mer studieaktiva Johansson och Ekerwald 1976. Om vuxenstudier något sätt leder till stärkta politiska och resurser, konkurrerande aktiviteter inte gör det, är det dock under i övrigt lika omständigheter bättre att studera på fritiden än att inte göra det; samma sak om vuxenstudier innebär intellektuell träning underlättar en som inlärning av nya saker, eller har andra påtagliga positiva konsekvenser som andra fritidsaktiviteter inte har. Då är det frågan externa beom löningar, förutom utbildningens egenvärde. I sådana fall, knappast men annars, kan icke-deltagandet uppfattas ett problem, vilket diskuteras som i följande avsnitt.

5° Detta gäller naturligtvis framför allt om sådan forskning är kopplad till organisationer som har direkt intresse att utöka deltagarantalet. av

112 Del III. Slutsatser och diskussion

2.3¶Är till vuxenstudier ett

snedrekryteringen problem

Den sociala snedrekryteringen till högre studier upplevs goda grunder

ett problem. Det framhålls ofta som en individuell orättvisa att som studiebegåvade ungdomar från lägre sociala skikt inte har samma möjligheter att gå vidare till högre utbildning. Anledningen till att snedrekryteringen viktig jämlikhetsfråga är naturligtvis att högre utbild-

är en ning har positiva effekter för de individer som genomgår den: högre utbildning leder, trots myter motsatsen, i genomsnitt till högre lön

om och påtagligt bättre arbetsvillkor och levnadsförhållanden i stort, och hög utbildning är också förknippad med stora politiska resurser Erikson och Jonsson 1993; Jonsson 1988.

Vi har tidigare kännetecknen för de korta och mindre

menat att ett av krävande vuxenutbildningsformema är att utbildningens värde, som individen uppfattar det, i relativt hög grad ligger i själva studierna och inte i dess konsekvenser även deltagarna möjligen instru-

om är mer mentella i förhållande till vuxenstudier än vad man vanligen föreställer sig. I den utsträckning egenvärdet är det centrala är rimligen inte snedrekryteringen något problem.

Men egenvärdet är inte det enda värdet med vuxenstudier. Det finns också ett inslag vad vi kallat externa belöningar, framför allt i form

av

ökade chanser till yrkes- och inkomstkarriär. Detta inslag är av en naturligtvis starkare för de typer vuxenutbildningar är längre. Vi

av som har också funnit att för de vuxenstudier där man kan anta att konsekven-

för t.ex. jobb och inkomst är störst, är också snedrekryteringen serna störst även det diskuterats ovan finns metodproblem förknippa-

om som de med detta resultat. Till de utbildningar där egenvärdet kan antas dominera, främst estetiskt-kulturella studiecirklar, är rekryteringen betydligt jämnare. I den utsträckning som vuxenutbildning medför externa belöningar bör snedrekryteringen betraktas som ett problem likvärdigt det gäller högre studier. Även förklaringarna till den

som sneda rekryteringen kan då sökas i termer ekonomisk ojämlikhet och

av skillnader i studieförutsättningar.

Förutom nyttan vuxenutbildning, främst i yrkeslivet, kan också

av deltagandet utgöra fostran i demokrati. Det är allmänt omvittnat att

en vuxenstudier kan stärka den självkänslan och träningen i gruppdis-

egna kussioner och delaktigheten i uppläggningen och genomförandet av en kurs kan dessutom stärka den praktiska politiska kompetensen. Men få deltar i fritidsstudier för detta ändamål. Vi kunde rapportera att en relativt liten andel tror att sådan utbildning skulle kunna leda till att de

Del III. Slutsatser och diskussion 113

engagerade sig i politiska frågor också Lindgren 1995. Även mera se om dessa resultat inte är något bevis för att inte studerar för vuxna att stärka sina politiska resurser, förefaller det troligt att den förstärkning av demokratin som vuxenstudierna eventuellt leder till verkligen är en ur individens perspektiv icke-avsedd konsekvens. Det kan värt att vara betona att de samhälleliga målen med folkbildningen att främja demo- kratin och att stärka människors möjligheter att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt värderinegna gar och idéer Proposition 199091:82, sid. 6 ändå kan uppfyllas. - Positiva konsekvenser av vuxenutbildning i form fördjupad demoav krati kan följa två olika mekanismer: dels kvalitetsförbättring av en av det offentliga samtalet t.ex. genom ökad tolerans och större kunskap i politiska sakfrågor, dels förstärkning individuella t.ex. en av resurser genom ökad kapacitet att hävda sin rätt mot myndigheter eller arbetsgivare. Den första är en kollektiv nytta inte kan utnyttjas som av en enskild individ. Den andra mekanismen är i första hand individuell en resurs som också kan bli en kollektiv tillgång. Distinktionen mellan de båda är viktig om vi vill relatera rekryteringen till vuxenutbildning till distributiv rättvisa. Den kollektiva nyttan beror det totala deltagandet av och kan inte leda till ojämlikhet mellan individer eller befolkningsgrupper om ock till höjd välfärd för alla medborgare. När det gäller politiska resurser som individuell tillgång förhåller det sig uppenbarligen på ett annat sätt. Här kan en sned rekrytering leda till både ökade individuella skillnader i möjligheten till politiskt inflytande och ökad ojämlikhet mellan socioekonomiska eller andra grupper. Den sneda rekryteringen till vuxenstudier framställs ofta ett som problem eftersom den leder till förstärkta initiala skillnader mellan mer och mindre politiskt resursstarka i samhället. Våra resultat talar grupper för att farhågan både är och inte är berättigad. Om vill lägga vikt man vid den förstärkning demokratin antas komma till stånd av som genom att medborgarna aktivt deltar i vuxenutbildning måste den väldiga omfattningen av vuxenstudier i Sverige tolkas positivt. Det kollektiva goda tas i anspråk av alla utan att den sneda rekryteringen leder till ojämlikhet. Även vi själva inte tillhör dem all slags utbildom som menar att ning nödvändigtvis fördjupar demokratin, är även den typ utbildav ningar som vi kallat allmän-medborgerliga så omfattande att omdömet måste vara positivt: exempelvis har nästan tredje lågutbildad svensk var mellan 18 och 75 år och än fjärde okvalificerad arbetare mer var genomgått en studiecirkel inom detta område. Om man vill lägga vikt vid den del Vuxenutbildningens positiva av konsekvenser för demokratin kanaliseras ökade individuella som genom politiska resurser ger våra resultat inte anledning till positiva samma

6 15-1400

114 Del III. Slutsatser och diskussion

omdöme. Tjänstemännen, som har större politiska resurser redan initialt, förstärker antagligen dessa resurser proportionellt mer än t.ex. arbetare genom sitt högre studiedeltagande. Eftersom politiken i hög grad gäller fördelningsfrågor av nollsummetyp vad en grupp vinner, måste en

annan förlora skulle många hävda att snedrekryteringen till vuxenut-

bildning indirekt bidrar till ökade klasskillnader. En sådan slutsats är dock inte oproblematisk.

Samtidigt som den sneda rekryteringen är ett reellt problem för vuxenutbildningen eftersom det går på tvärs mot målet att utjämna redan existerande resursskillnader, är det långt ifrån säkert att ett alternativt scenario skulle vara mer fördelaktigt för resurssvaga grupper. Här kan vi dra en parallell till diskussionen om socialpolitiska strategier. Man skiljer där ofta mellan en generell, eller institutionell, socialpolitik och en marginell se Titmuss 1965; Korpi 1980. Den förra, som dominerar svensk socialpolitik, baserar sig bidrag som ges lika till alla i en viss

livscykelfas eller när ett visst behov uppstår, exempelvis barnbidrag eller

statliga subventioner för hälsovård eller utbildning. Den senare typen av socialpolitik som förs bland annat i U.S.A. bygger på riktade bidrag utbetalade efter inkomstprövning, motsvarande Socialbidraget i Sverige. En vanlig kritik mot en generell socialpolitik är att den har mindre träffsäkerhet och att den ofta gynnar medelklassen som tenderar att utnyttja statligt subventionerade tjänster mer än andra samhällsskikt

detta gäller nästan all kulturverksamhet bibliotek, teatrar m.m. men också all utbildning utöver den obligatoriska jfr t.ex. LeGrand 1980.

Det finns dock flera skäl att tro att de minst resursstarka faktiskt gynnas av generella system. För det första försvaras dessa av en stor majoritet, även av den politiskt starka medelklassen, medan riktade bidrag riskerar att snabbt urholkas då målgruppen är både liten och politiskt svag. Att alla grupper erhåller fördelar av den skatt de betalar kan också vara viktigt för att legitimera ett högt skatteuttag. För det andra är det troligt att generella subventioner till exempelvis sjukvård och skola även gynnar de grupper som inte utnyttjar tjänsterna i samma utsträckning andra. Den kontrafaktiska situationen kan nämligen

som antas värre. Även den offentligt finansierade sjukvården

vara om används proportionellt medelklassen, som ändå skulle ha råd att

mer av betala för sina läkarbesök, kan den garantera att sjuka från mindre

5 Jämför den politiska strategin för att förbättra den obligatoriska utbildningen i början av seklet, där ett starkt skäl för att få medelklassen att sätta sina barn i folkskolan var att detta snabbt skulle leda till krav förbättringar i den skolformen Björck 1922, 1918 års skolkommission, en strategi som tycks ha varit framgångsrik.

Del III. Slutsatser och diskussion l 15

gynnade samhällsskikt får god vård när de behöver den. Om universi-

tetsstudier skulle betalas fullt studenterna eller deras föräldrar ut av

skulle det i genomsnitt de underrepresenterade sociala gynna grupperna ekonomiskt, konsekvenserna att enbart barn till rika föräldrar men av skulle få högre utbildning skulle i längden kunna ha negativa konmer sekvenser för mindre privilegierade grupper. Vi kan nu omsätta dessa tankegångar till frågan fördelningen om av vuxenutbildning över exempelvis samhällsklasser. Det statliga stödet till

vuxenutbildning kan ett generellt system. Det alla rimlig ses som ger en chans att delta, möjligheterna utnyttjas i högre utsträckning men av tjänstemän, i mindre grad arbetare. Om deltagarna skulle betala den av egentliga kostnaden för studierna skulle den totala omfattningen av vuxenutbildningen minska påtagligt. Den skulle dock sannolikt minska

mer för de mindre privilegierade. För att referera till vår modell över individuella val skulle kostnaderna för given utbildning har en - som större betydelse mindre ekonomiska har oftare resurser man över- stiga belöningarna just för mindre bemedlade i samhället. Under grupper antagandet att vuxenstudier stärker individers politiska skulle resurser därmed ojämlikheten öka mellan sociala Att begränsa denna grupper.

risk genom att inkomstpröva deltagaravgifter är väl knappast praktiskt möjligt. Slutligen måste det understrykas att diskussionen är hypotetisk

ovan i ett viktigt avseende: vi känner inte deltagandet efekten av i vuxenstu-

dier för individers politiska I den ideologiska legitimeringen resurser. av vuxenutbildningen och i de politiska målen för den betonas dess - vikt för demokratins funktionssätt, vi kan rimligen inte men pröva antagandet om den kollektiva nyttan. Däremot är det fullt tänkbart,

ehuru komplicerat metodologiskt, att pröva antagandet individers att politiska resurser stärks vuxenutbildning vi har gjort försök till av - ett detta inte kunna dra några säkra slutsatser från ovan, men anser oss resultaten. Om effekten är vilket kan fallet till exempel svag, vara om redan resursstarka individer i sina studier breddar sig snarare än förmerar sina politiska eller vuxenstudier nästan enbart resurser, om ger

52 Det förefaller oss vara en fråga varken kan eller bör utvärderas. Den som rimliga utgångspunkten är att betrakta det axiomatiskt att vuxenstudier har som positiva konsekvenser i form av kollektiv nytta och att söka utvärdera mål på lägre nivåer om deltagarna lär sig något, deras självförtroende och politiska om resurser stärks etc.. Frågan om vuxenutbildningen är värd sina pengar blir aktuell om det finns alternativa vägar att fördjupa demokratin som går via

statsbudgeten, och då avgörs frågan ändå grundval politiska övervägandav en andra än dem som baserar sig antaganden effektiviteten hos olika om verksamheter.

116 Del III. Slutsatser och diskussion

andra kunskaper och färdigheter, är de positiva konsekvenserna

typer av

vuxenstudieverksamheten mindre än vad normalt antar. Då är av man å andra sidan snedrekryteringen inget stort problem.

2.4¶Kravnivå och motstridiga rekrytering -

mål för studieförbunden

I analyserna studiecirkeldeltagarnas erfarenheter från sina studi-

av egna

fann vi vissa belägg för kritiken att många deltagare upplever att de er studiecirklar de genomgått legat på alltför låg nivå till detta kan

en läggas att nästan ingen invänder att kraven varit för höga. Om deltagar-

inte uppfattar cirklarna utmaning eller de känner att de na som en om inte kan växa kunskapsmässigt sitt engagemang, är det inte

genom osannolikt att de tröttnar vuxenstudier eller söker sig till andra studieformer. Den stora skillnaden vi registrerar mellan andelen som deltagit någon gång i studiecirklar och andelen som deltar mer regelbundet skulle i detta sken kunna förklaras att många prövar på en eller ett

av

studiecirklar, finner för liten stimulans i dem och därför upphör med par försöksverksamheten flera andra förklaringar är dock möjliga.

I studieförbundens cirkelverksamhet finns naturligtvis ett kunskapsmål. Deltagandet i studiecirklar skall något än vanlig före-

vara mer nings- eller kulturverksamhet eller social samvaro; det skall ge någon form kunskaper, färdigheter eller insikter inte bibringas i

av som man vardagens ostrukturerade möten med medmänniskor. Att närmare ett hundra procent alla studiecirkeldeltagare anger att de gick den senas-

av te cirkeln för att de intresserade ämnet talar för att det ligger nära

var av till hands relatera sitt deltagande till någon form sakinnehåll,

att av och fördjupade kunskaper inom det ämne man valt är därför totalt sett antagligen mycket viktigt för att människor skall finna sitt deltagande meningsfullt. Andra typer mål bl.a. deltagande i samhällslivet och

av personlig utveckling framträdande för studieförbund och folk-

är mer högskolor än för arrangörer vuxenutbildning, men de står

av annan knappast isig i konflikt med kunskapsmålet. Kanske uppfylls dessa mål bäst i förtäckt form, just att deltagarna lockas av ett intressant

genom ämnesinnehåll och känner att de lär sig något nytt av studierna.

53De självupplevda konsekvenserna studiecirkeldeltagande när det gäller att

av stå bättre rustad och bli intresserad att påverka förhållanden i samhället

mera av

enligt Lindgrens 1995 studie rätt små knappt 15 procent instämmer i är detta.

Del III. Slutsatser och diskussion 117

Det finns emellertid andra mål med studiecirkelverksamheten. Framför allt skall den, som diskuterats i avsnittet fördjupa demokratin

ovan, samt i kompenserande syfte nå utbildningsmässigt eftersatta

grupper. Detta komplicerar bilden. För att fördjupa demokratin bör rimligen studieförbunden sträva efter att maximera antalet deltagare, speci-

men ellt bör de försöka rekrytera dem i utgångsläget har de svagaste

som resurserna utbildningsmässigt, politiskt, m.m.. Våra resultat visar att sådana prioriterade grupper handikappade och invandrare oftare än

som andra upplever de nuvarande kraven som högt ställda. Dessutom anger de kortutbildade som aldrig gått en studiecirkel betydligt oftare än andra som inte har någon cirkelerfarenhet att anledningen att inte delta är att studiecirklar är för svåra. Det är inte så att kortutbildade, invandrare och handikappade generellt sett anser att studiecirklar är för svåra

mycket talar för att utbildningen i typfallet dem förträffligt

passar - men bland dem som befinner sig marginalen när det gäller att klara

av sina studier är de prioriterade troligen överrepresenterade. Låt

grupperna oss för diskussionens skull anta att studieförbunden medvetet väljer

en låg kravnivå. Detta leder till för alla individer hög förväntad

en sannolikhet att klara studierna och därmed åstadkommer alldeles säkert

man en jämnare rekrytering. Därmed skulle kompensationsmålet kunna uppfyllas genom att det sätts före kunskapsmålet och kanske delvis till och med på bekostnad av detta.

Ännu komplicerat blir det vi demokratimålet

mer om antar att t.ex. är avhängigt inte bara rekryteringen av eftersatta grupper utan också beror av den totala omfattningen studiecirkelverksamheten. Det är

av säkert så att generellt låg kravnivå normalt sett attraherar fler lågut-

en bildade än vad den stöter bort högutbildade och att verksamheten därmed får en större omfattning än vad den skulle haft med högre

en kravnivå jfr. diskussionen av beslutsmodellen ovan. Men allt eftersom utbildningsnivån höjs i befolkningen kan inte utesluta att även det

man omvända förhållandet kan komma att råda: för att locka till sig de prioriterade grupperna stöter bort så många andra att den totala

man omfattningen av cirkelverksamheten minskar. Inställningen vi fann tecken på bland en rätt liten grupp akademiker att studiecirklar inte

var något för dem skulle i en sådan tolkning kunna sprida sig nedåt

-

i utbildningshierarkin.

Det finns således konflikter, åtminstone potentiella sådana, mellan olika mål med studieförbundens verksamhet. För tydlighetens skull vill vi betona att vi här bara velat antyda möjligheten sådan målkon-

av en flikt. Våra resultat talar visserligen för att kravnivån oftare är för låg än för hög inom studiecirkelverksamheten, diskussionen i övrigt är

men hypotetisk. Bortstötningen är mer en illustration risk än något

av en

118 Del III. Slutsatser och diskussion

vi kan belägga åtminstone en av analyserna tidigare i rapporten tyder

-

på att studiecirklarna är rätt väl avpassade till människors allmänna utbildningsnivå.

Det torde ändå vara ett inte helt obekant problem för ledare och deltagare i studiecirklar att bestämma viss kravnivå dels kan for-

en kunskaperna variera stort mellan deltagarna, dels har deltagarna ofta olika t.ex. hälsa och olika gott tid att satsa studierna

resurser om -

i praktiken undviks dessa problem ofta genom en differentiering av men kursutbudet. I verksamhet ganska ofta innebär deltagarstyming

en som kan naturligtvis varierande förkunskapskrav lika ofta vara en stimulans som det utgör ett problem.

Referenslista

Arvidson, Lars 1985: Folkbildning i rörelse. Malmö: CWK Gleerupl- Liber. Bergstedt, Bosse och Staffan Larsson red. 1995: Om folkbildningens innebörden Linköpings Universitet: MimerSkapande vetande. Bergsten, Urban 1977: Adult education in relation work and leisure. to Stockholm: Almqvist Wiksell International. Björck, Wilhelm 1922: Skolreformen. En orienterande redogörelse för skolkommissionens förslag till enhetsskoleorganisation. Stockholm: P. A. Norstedt Söners Förlag. Boöthius, Gunilla 1972: F ÖVUX. Uppsökande verksamhet i vuxenutbildning. Stockholm: Prisma. Byström, Jan 1976: Alla studiecirklar blir inte studiecirklar. Stockholm: Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet.

Ds U 1985: 10: Vuxenutbildning. 1970-talets reformer utvärdering.

- en Betänkande från utredningen vuxenutbildningsrefonnemas effektom

er. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Erikson, Robert och Jan O. Jonsson 1993: Ursprung och

utbildning.

Social snedrekrytering till högre studier. SOU 1993:85 Stockholm: Fritzes. Erikson, Robert och Jan O. Jonsson 1996: Explaining Class lnequali- Education: Sweden as a Test Case, sid. 1-63 i Erikson, Robert och Jan O. Jonsson red.: Can education be equalized The Swedish case in comparative perspective.Boulder, C01.: Westview Press. Erikson, Robert och Rune Åberg red. 1984: Välfärd

i förändring.

Levnadsvillkor i Sverige 1968-81.m: Prisma. Fritzell, Johan och Olle Lundberg red. 1994: Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs.

Folkbildningsrådet 1993: F olkbildningen. Folkbildningsrådets fördjupa-

de anslagsframställning för budgetperioden 199495, 199596 och 199697.

120 Referenslista SOU 1995: 141

Halsey, A H, Anthony Heath och John Ridge 1980: Origins and Destination. Family, Class ana Education in Modern Britain. Oxford: Clarendon Press. Husén, Torsten 1986: The learning society revisited. Oxford: Pergamon Press. Johansson, Lena och Hedvid Ekerwald 1976: Vuxenstudier och livssituation. En intervjuundersökning med studerande och icke studerande Stockholm: Prisma. vuxna. Johansson, Sten 1971: Politiska resurser. Om den vuxna befolkningens deltagande i de politiska beslutsprocesserna. Stockholm: Allmänna Förlaget. Jonsson, Jan O. 1988: Utbildning, social reproduktion och social skiktning. Stockholm: Almqvist Wiksell. Jonsson, Jan O. 1991: De lågutbildade underklass, Sociolo- - en ny gisk Forskning, Nummer sid. 44-64. Jonsson, Jan O. 1996: Stratiñcation in Post-Industrial Society: Are Educational Qualifications of Growing Importance, sid. 113-144 i Erikson, Robert och Jan O. Jonsson red.: Can education be equalized The Swedish in comparative perspectiveBoulder, C01.: case Westview Press. Jonsson, Jan O. och Michael Gähler 1995: Family Dissolution, Fami- Reconstitution, and Childrens Educational Careers: Recent Evidence for Sweden, Stencil, Stockholm: Institutet för social forskning. Jonsson, Jan O. och Olle Lundberg 1984: De äldre i välfärden. Stockholm: Institutet for social forskning. Korpi, Walter 1981: Den demokratiska klasskampen. Stockholm: Tiden. Lennartsson, Carin 1993: Fritid och social förankring. Om förändring och sociala skillnader under perioden 1981 till 1991. Rapport nr. 5 från 1991 års levnadsnivåprojekt. Stocm: Institutet for social forskning. LeGrand, Julian 1980: The Strategy of Equality. Redistribution and the Social Services. London: George Allen Unwin. Lewin, Leif 1970: Folket och eliterna. Stockholm: Almqvist Wiksell. Lindgren, Lena 1995: Kan filthatt stärka demokratin Stencil. en Jönköping: Högskolan for lärarutbildning och kommunikation. Olofsson, Lars-Erik och Kjell Rubenson 1985: 1970-talets vuxenutbildningsreformer. Reflexioner kring strategier och utfall. Rapport 985 från Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för

pedagogik.

SOU 1995: 141 Referenslista 121

OECD 1995: Education Glance. OECD Indicators. Paris: OECD.

at a Proposition 1970:35. Ökat stöd till vuxenutbildningen. Proposition 199091:82. Folkbildning. Rubenson, Kjell 1975: Rekrytering till vuxenutbildning. En studie av

kortutbildade yngre män. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Rubenson, Kjell, Urban Bergsten och Birger Bromsjö 1977: Korttids-

utbildades inställning till vuxenutbildning. SÖ-rapport F0U26. Stock-

holm: Skolöverstyrelsen och Liber Förlag. SCB Statistiska Centralbyrån 1991: Vuxnas studiedeltagande

1975-89. Rapport 67 i serien Levnadsförhållanden. Stockholm:

nr. SCB.

SCB Statistiska Centralbyrån l 992: Tidsanvändningsundersokningen

199091 Rapport 80 i serien Levnadsförhållanden. Stockholm:

nr.

.

SCB. SCB Statistiska Centralbyrån 1993: Folkhögskolan 199293, U 22

SM 9301. Stockholm: SCB. SCB Statistiska Centralbyrån 1994: Studieförbund 199394 Studie-

cirklar och kulturprogram, Ku 10 SM 9401. Stockholm: SCB. SCB Statistiska Centralbyrån 1995: Rådatatabeller från ULF

199293, beställda av SUFO96. Similä, Matti 1994: Andra generationens invandrare i den svenska

skolan, sid. 226-263 i Erikson, Robert och Jan O. Jonsson, Sorte-

ringen i skolan. Stockholm: Carlssons. Socialstyrelsen 1994: Social rapport 1994. SoS-rapport 1994:10.

Stockholm: Socialstyrelsen. Svensson, Alvar 1994: Vilka deltar i studiecirklar Stockholm: Folk-

bildningsrådet. Titmuss, Richard M. 1974: Social Policy. London: George Allen

Unwin. Tuijnman, Albert 1989: Recurrent Education, Earnings, and Well-

being. A F ifty- Year Longitudinal Study of a Cohort of Swedish Men.

Stockholm: Almqvist Wiksell International. Tåhlin, Michael 1987: Arbetets värde och kostnader. En studie av

länearbetets konsekvenser för individen. Stockholm: Almqvist Wiksell.

Walden, Lousie 1994: Cirkelns liv och handarbetets väsen, Rapport

nr 4 från projektet Handen och Anden. Stockholm: ABF och Söder-

tälje: Studieförbundet Vuxenskolan. Östberg, Viveca 1994: Bams levnadsvillkor, sid. 28-58 i Fritzell,

Johan och Olle Lundberg red., Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs.

1 Bilaga

Teknisk över

rapport undersökningen

Fritid och fritidsstudier

Redovisning av datainsamling och estimation

Anders Karlsson

Åke Pettersson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1995-04-06

124 Bilaga 1 SOU 1995:14]

Inledning

Folkbildning är samlingsbegreppet för den verksamhet som bedrivs av studieförbund främst i form av studiecirklar och av folkhögskolor.

- - De skall erbjuda både och ungdomar möjligheter till studier inom

vuxna vitt skilda områden, och de skall stöd för utvecklingen fol-

vara av en klig kultur i vårt samhälle.

Studieförbunden och folkhögskolorna får varje år betydande belopp i bidrag från staten, kommuner och landsting. För de statliga bidragen har regering och riksdag satt upp mål för vad studieförbunden och folkhögskolorna skall åstadkomma. SUFO 96, som är en statlig utredning, har fått i uppdrag att göra utvärdering studieförbundens och

en av folkhögskolornas verksamhet. Som ett led i den utvärderingen ingår en intervjuundersökning, Statistiska centralbyrån SCB gör för ut-

som redningens räkning.

Någon motsvarande undersökning har aldrig tidigare gjorts i Sverige. Undersökningar har däremot gjorts bland dem som deltagit i studiecirklar och folkhögskolekurser under en termin eller ett år.

II. Formuläret

Vad utredningen vill försöka få grepp om är hur stor andel av den svenska befolkningen någon gång har deltagit, hur ofta de har

som deltagit och vilka de är vad de har för bakgrund i fråga om utbildning,

familjesituation, ekonomi och mycket annat. Utredningen vill också försöka få uppfattning vad svenskarna rent allmänt har för upp-

en om fattning studiecirklar och folkhögskolor. Skiljer sig uppfattningen

om mellan dem har deltagit i en studiecirkel och dem som aldrig har

som deltagit Skiljer sig uppfattningarna mellan dem som har hög utbildning och dem bara har obligatorisk utbildning

som

När det svårt att göra intervjun p.g.a. exempelvis språksvårigheter

var kunde intervjuaren välja att göra kort intervju och få svar på de

en viktigaste frågorna ca 20 frågor. l den korta intervjun ingick några bakgrundsfrågor, deltagit i någon form av folkbildning och

om man

utbildning, däremot ställdes inga attitydfrågor. Denna korta annan typ av intervju användes också vid vägrarbearbetningen.

De säger att de inte gått någon studiecirkel och de som

personer som inte varit cirkelledare kom till fångstfråga. Här fick intervjuaren

en ställa ett antal frågor för att utreda det är troligt att intervjupersonen

om

Bilaga I 125

gått i någon cirkel. Om det verkade troligt att så var fallet angavs ja på frågan. Här skulle intervjuaren ha en liberal tolkning.

Formuläret var gjort i SCBs datorstödda intervjuprogram DATI. Intervjuprogrammet styr frågeföljden med förgreningar och kontrollerar vilka värden som är tillåtna samt utför logiska kopplingar, s.k. konsistenskontroll. Varning kan ges for extremvärden som analyseras direkt vid intervjutillfállet.

III.

Uppläggning och urval

Urvalsramen konstruerades med hjälp av SCBs register över totalbefolkningen RTB och omfattade alla personer mellan 18 och 75 år. Totalt kom det i denna s.k. bruttopopulation att ingå 6 236 017 personer.

Därefter drogs fyra obundna slumpmässiga urval OSU: 1 i hela riket 3 000 av 6 236 017 personer 2 i Norbergs kommun 333 av 4 492 personer 3 i Szt Nicolai och Alla Helgona församlingar i Nyköping

334 av 22 773 personer 4 i Gunnareds församling i Angered 333 av 13 703 personer.

I riksurvalet kom att ingå två personer från Norberg,16 personer från de aktuella församlingarna i Nyköping samt personer från Gunnared.

sex

IV.

Datainsamling

Aktuella adressuppgifter för de utvalda personerna hämtades från det

tidigare nämnda RTB. Datainsamlingen gjordes genom telefonintervjuer

i SCBs datorstödda intervjusystem DATI. Alla deltagande intervjuare fick en timmas genomgång av undersökningens syfte och fakta om folkbildningen innan intervjuarbetet startade. Hälften av urvalet bearbetades av intervjuama ute i landet och hälften av den centrala gruppen i Örebro. Göteborgsintervjuama uppmanades att göra besöksspårningar i området Angered. I övrigt gjordes besök endast om det kunde ske i samband med annat spåmingsarbete i storstäderna.

Ett informationsbrev till urvalspersonen skickades ut sista veckan i januari. Tillsammans med detta brev erhöll urvalspersonen ett telefonkort värt 30 kronor tack för att han eller hon ställer upp.

som

TABELL B l Resultat av datainsamlingen från Fritid och fritids-studier

Brutto- Urval Svar Därav känd Bortfall

population övertäckning

Antal Antal Antal Proc Antal Proc Proc

Intervjuarbetet startade vecka 5 och pågick sedan t.0.m. vecka Under vecka 10 och 11 genomfördes bortfallsuppföljning. Målet för denna en var att höja andelen intervjuer från 75 till 80 procent. Detta mål nåddes redan på tisdagen i vecka 11. I bortfallsuppföljningen ingick Vägrarbearbetning i hela landet och bearbetning av anträffade i Stockholm, Göteborg, Malmö och i det särskilda urvalet för Nyköping. Till personer med hemliga telefonnummer skickades brev ut med svarsporto så att de kunde meddela SCB sina telefonnummer och när intervjuaren kunde ringa. Detta resulterade i ca 20 procent i den Övriga har svar gruppen. sedan spårats vidare genom arbetsgivare m.m. Mindre fel i blanketten rättades till eller frågorna förtydligades under faltarbetets inledande fas. Två tilläggsinstruktioner sändes ut under den perioden. Instruktionema skickades i SCBs Mail-system och intervjuarna hade dessa tillhanda omedelbart. I Tabell B1.l redovisas resultatet datainsamlingen. Totalt erhölls av svar från 3 235 80,9 procent av undersökningspersonema. 38 personer kunde hänföras till s.k. övertäckning utomlands, avlidna etc., och

avfördes från undersökningspopulationen.

V.

Databeredning

Dataregistreringen gjordes fortlöpande vid intervjutillfállena, och som tidigare nämnts gjordes löpande logiska maskinella kontroller. Yrke och arbetsuppgifter, som efterfrågades för både den intervjuade och personen ev. makemaka sambo, registrerades i klartext vid intervjutillfället och därefter gjordes maskinell och manuell kodning yrkena enligt det en av

Bilaga 1 127

system som användes vid folk- och bostadsräkningen 1990 FoB 90. Även den socioekonomiska koden SEI-koden för yrket lades på.

Materialet levererades till uppdragsgivaren som två filer med olika innehåll. Den ena innehöll alla utvalda poster med information

om resultat av intervjukontakten svar, icke-svar, när intervjun gjordes m.m. Den andra filen omfattade alla de angivna samt yrkeskoder

svaren och SEI-koder. På bägge filerna fördes också ett antal bakgrundsvariabler: födelseår, kön, nationalitet, födelseortskod, Sammanräknad inkomst och högsta utbildning. Filerna framställdes i två format; dels som ASCII-filer och dels som SPSS-filer.

VI.

Estimation

De svar som erhållits räknades upp med vikter tog hänsyn till

som urvalssannolikhet och svarsfrekvens i resp. grupp. Vikten för enkätsvarare blev följande:

Nu

I n

C

En skattning av undersökningspopulationens storlek erhålls

genom

N n

C

där

N är bruttopopulationens storlek n antal

svar

C

antal svar exkl övertäckning.

ne

För svar som är gemensamma för både riksurvalet och urvalen i Norberg, Nyköping och Gunnared har två vikter framräknats. En vikt används vid framtagning av rikssiffror, den andra vikten vid framtagning av resp. kommuns siffror.

VII. Felkällor

Varje statistisk undersökning är behäftad med fel av olika slag. Detta är viktigt att beakta vid planeringen av undersökningen för att därmed kunna reducera omfattningen av dessa. l detta avsnitt diskuteras tänkbara felkällor i föreliggande undersökning.

Om det register man drar urvalet ifrån inte överensstämmer helt med populationen har man ett täckningsfel. Registeransvariga har gjort bedömningen att denna felkomponent är ringa storlek.

av

De uppräknade skattningarna avser situationen på populationsnivå. Eftersom de endast bygger på ett urval är skattningarna behäftade med urvalsfel. Urvalsfelets storlek bestäms av urvalets storlek, urvalsförfarande, variationen i populationen för studerad variabel samt estimationsmetod. Med mätfel avses de fel som uppstår då de angivna svaren avviker från de faktiska förhållandena. En särskild typ av mätfel är minnesfel, som förekommer speciellt när varaktigheten eller antal av en företeelse efterfrågas. Återintervjustudier har även visat att frågor kring attityder och värderingar kan upphov till mindre bra överensstämmel-

ge se mellan olika intervjutillfállen. I denna undersökning förelåg enligt vissa intervjuare risk för missuppfattning för fråga A18. Påståendet de flesta eleverna i folkhögskoloma har inte lyckats så bra i vanliga skolan besvarades från början med nej, fastän det senare framkom att de menade ja. Det var negationen i frågan som störde intervjupersonen.

Med bortfallsfel menas de fel som kan uppkomma p.g.a. att inte alla efterfrågade uppgifter erhålls. Det uppstår inget fel om bortfallet uppträder slumpmässigt, men däremot om bortfallet är stort och av en avvikande art. En speciell typ av bortfall är det partiella bortfallet, som uppstår då svar enstaka frågor saknas.

Bearbetningsfel kan uppstå vid den manuella eller maskinella bearbetningen ett undersöknings- material. De granskningsrutiner som

av använts gör att bearbetningsfelen kan förväntas vara små.

Bilaga 1 129

Bilaga

Bortfallsanalys

Med vederbörligt tillstånd från Datainspektionen har vissa registervariabler lagts till totalurvalet. Därmed kan vi göra skattningar över hur

svarandegruppen skiljer sig från bortfallsgruppen och därmed söka

bestämma bortfallets eventuellt snedvridande effekter. Nedan har analyserat bortfallet med avseende kön, ålder, utbildningsnivå, samt födelseland. I Tabell B2.l på nästa sida visas bortfallet undergrupp

per och totalt, samt fördelningama över de fyra nämnda variablema i urvalet samt i svarandegruppen.

Bortfallet skiljer sig märkbart mellan olika kategorier. Det är relativt högt for personer som är födda utanför Sverige, speciellt i ett land utanför Norden. Bortfallet är vidare högre för män än för kvinnor, samt högre bland lågutbildade än bland högutbildade. Det är rätt jämnt fördelat över åldersgrupper, där dock urvalspersoner mellan 30-44 år har ett relativt högt bortfall. För ingen variabel utom födelseland gör bortfallet särskilt stor skillnad för marginalfördelningama.

Vi har konstruerat en vikt för att justera För selektivt bortfall, där vi har givit alla kategorier en vikt som gör att svarandegruppens marginalfördelningar blir lika med urvalsgruppens för de fyra variablema. Vi har sedan applicerat denna vikt några centrala beroende variabler i undersökningen och därmed sökt korrigera för bortfallets snedvridande inverkan på skattningama frekvenser. Resultatet dessa frekvens-

av av analyser visas i Tabell B22 nästa uppslag.

Sammansättningen av bortfallet med avseende kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland har rätt liten inverkan våra skattningar av vuxenstudiedeltagandet. Generellt sett överskattar undersökningen troligen deltagandet något, vilket har viss inverkan skattningen antalet

av deltagare i populationen jfr. Bilaga 3. Skillnaderna är dock så små att de inte kan påverka några slutsatser i rapporten.

130 Bilaga 2

TABELL B2.l Boitfallet i Fritidsstudieundersökningen efter kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland; fördelningama av dessa fyra variabler i hela urvalet och i svarandegruppen; bortfallsvikt baserad på

samt en kvoten av dessa.

Andelar av samtliga i...

veta om bakgrundsvariabler och studiedeltagande är detsamma i bortfallet som i svarandegruppen, det förefaller inte sannolikt att skillnaderna

men skulle den omfattningen att det påverkar de slutsatser som dras

vara av vad gäller exempelvis rekrytering och studiehinder.

Det kan notera är att bortfallet bland utlandsfödda är relativt

man stort och att specialanalysema dessa grupper är beroende av att

av bortfallet inte är systematiskt relaterat till några de beroende variab-

av lema. När vi beräknar den genomsnittliga vikten baserad enbart på faktorerna kön, ålder och utbildningsnivå är den för personer födda i Sverige 1.0, i övriga Norden 0.988, samt i länder utanför Norden 0.995. Att skillnaderna är så små talar för att det inte finns någon besvärande systematik bakom. Eftersom det finns ett ganska starkt samband mellan utbildningsnivå och deltagarvariablema är det speciellt förtroendeingivande att vi kan ta hänsyn till bortfallets fördelning över denna faktor.

Bilaga 2 13 l

TABELL B2.2 Skattningar vuxenstudiedeltagande från svarande-

av populationen samt korrigerat för bortfallets avvikande fördel-ning med avseende på kön, ålder fem grupper, utbildningsnivå och födelseland, enligt vikterna i Tabell B2.

3 Bilaga

av antalet individtillfallen från

Skattning

enkätsvaren

Vi nämnde i genomgången av Vuxenutbildningens omfattning avsnitt 1.1.2 att vår skattning av deltagande vid intervjutillfállet kan vara i underkant. Speciellt låg framstår den när vi jämför med studieförbundens rapportering. Som vi också diskuterade finns det stora mättekniska skillnader mellan Fritidsstudieundersökningen och befintlig deltagarstatistik från studieförbunden. Den senare baseras inte enskilda individer utan på något vi kallat individtillfällen, där varje individ bidrar med ett tillfälle för varje cirkel hon deltar Eftersom Fritidsstudieundersökningen ovanligt god möjlighet att göra rättvisande skatt-

ger en en ning av deltagandet i studiecirklar finns det skäl att försöka beräkna antalet individtillfällen och jämföra med motsvarande rapportering från studieförbunden. Även inte kan uttala vad skillnaden i

om oss om skattning beror på, framstår det som en viktig metodologisk fråga att utreda vilka felkällor som sätter ned tållförlitligheten i olika typer av skattningar.

Vår skattning andelen svenskar i åldern 18-75 år som i februari

av 1995 gick studiecirkel är som nämnts 11.6 procent eller cirka

en 720.000 deltagare. Om varje deltagare bara går en cirkel och deltagandet på höstterminen är omfattning som på våren borde det totala

av samma antalet individtillfällen 720.0002l.440.000. Vi vet dock att

vara många går än cirkel per år våra siffror tyder att lite drygt

mer en - 10 procent i vårt urval gör det. I beräkningen ovan har vi tagit hänsyn till dem som går en cirkel på våren och en på hösten, men inte till dem

går två cirklar termin. Mindre än tre procent har gått fem som samma eller fler cirklar under de senaste tre åren, vilket talar för att en justering för dem går än två cirklar per termin gör en viss skillnad, säg,

som mer ytterligare 100.000 individtillfállen, vilket skulle innebära ungefär 1.54 miljoner totalt.

Till detta kommer antalet individtillfállen bland personer som år

än 18 år och äldre än 75. Vi har förvånansvärt osäker information yngre

134 Bilaga 3

över deltagandet i olika åldrar. I vårt material avtar deltagandet med stigande ålder jfr. Figur B3.1, de yngsta är normalaktiva eller

men t.0.m något aktivare än andra åldersgrupper. Åtminstone för de äldsta är det en säker gissning att deltagandet sjunker stadigt samtidigt

som årskullarna också minskar i storlek. Folkbildningsrådets 1993

uppskattning för åldrarna 0-15 år samt 75 år och uppåt, är att de står för 13.5 procent av alla individtillfállen. Det är oklart hur säker denna skattning är, bortfallet kan vara högre bland de se Svensson

unga 1994. Folkbildningsrådets skattning är dock i linje med den från ULFundersökningarna t.ex. SCB 1991, Tabell 3.8, där det framgår att cirkeldeltagandet i åldrarna 16-19 är litet även det även där kan

om finnas risk för underrapportering i gruppen; se ibid..54 Om vi ändå utgår från Folkbildningsrådets skattning, och sedan antar att 16-1 7-åringama, liksom 14-15 åringarna, står för cirka 3 procent bör vi korrigera vår skattning för åldrarna som inte ingår i vår studie med faktor

en ungefär 0.84. 1.54 miljoner dividerat med 0.84 ger knappt 1.84 miljoner individtillfällen.

Vi bör därutöver i görligaste mån också ta hänsyn till den överskattning av studiecirkeldeltagandet är följden att vi inte justerat våra

som av skattningar för bortfallets eventuellt snedvridande effekt, samt att vi inte tagit hänsyn till att studiedeltagandet är lägre bland dem som p.g.a. språkproblem genomförde den reducerade intervjun och därför inte svarade på frågan om studiecirkeldeltagande vid intervjutillfállet. När vi gör det erhåller vi en siffra motsvarande cirka 1.79 miljoner individtillfällen under 1995 jfr. avsnitt 1.1.2.2.

Med ovanstående antaganden kommer vi fram till en punktskattning av studiecirkeldeltagandet år 1995 om cirka 1.8 miljoner individtillfällen. Om vi tar frågan om antalet genomgångna studiecirklar under de senaste tre åren som riktpunkt för att beräkna individtillfállen kommer vi fram till samma skattning.

54 Situationen kompliceras av att vissa studiecirklar fr.a. musikcirklama

rock-cirklama domineras av ungdomar mellan 15 och 18 år samtidigt som

dessa cirklar står för en stor del av den totala verksamheten i studieförbunden se SCB 1994. Det bör dock noteras att antalet deltagare per cirkel är mycket lågt för dessa kurser, bara 4.8, vilket medför att de står för en betydligt högre andel av studietimmama eller studiecirklama än av deltagarna.

Bilaga 3 135

Var är den förlorade

miljonen

Skattningen på 1.8 miljoner individtillfallen för alla åldrar år 1995 kan jämföras med studieförbundens rapportering 199394 på 2.8 miljoner SCB 1994. Det är en avsevärd diskrepans, en hel miljon individtillfállen, och det kan vara skäl att fråga sig hur den kan uppstå. Flera förklaringar är möjliga. För det första gäller siffrorna olika år. Det är dock osannolikt att detta kan göra särskilt mycket. Den nedåtgående trend som studiecirkeldeltagandet uppvisade under början 1980-talet till

av följd av minskade bidrag bröts i mitten 1980-talet och även mellan

av 199293 och 199394 ökade antalet individtillfallen, med 2.6 procent SCB 1994.

För det andra har inte tagit hänsyn till den osäkerhet vidlåder

som punktskattningen på grund av att vi arbetar med ett urval. När vi beräknar ett 95%-igt konfidensintervall runt vår skattning finner vi att vi bör omgärda våra initiala 700.000 med reservation drygt 80.000,

en om vilket i förlängningen med samma antaganden ovan leder till

som en skattning av antalet individtillfållen år kan så högt 2

per som vara som miljoner. Eftersom slumpfelet lika gärna kan leda till underskattning

en som till en överskattning, kan dock individtillfállena också dryga

vara 1.5 miljoner.

För det tredje kan vår korrektionsfaktor för åldrarna över och speciellt under dem vi täcker i Fritidsstudieundersökningen vara fel- det

om är många fler deltagare bland de unga än vad vi tror, gör skyldiga

oss till en märkbar underskattning. Det kan leda till stora fel i absoluta tal, men kan knappast svara för mer än del av diskrepansen miljon

en individtillfállen. Om illustration antar att den sanna korrek-

som tionsfaktorn skulle 0.7 istället för 0.84, skulle vår skattning 1.8

vara om miljoner justeras uppåt kraftigt, med nästan 300.000 individtillfállen, men ändå skulle det saknas 700.000.

För det fjärde har vi kanske trots våra s.k. fångstfrågor inte lyckats fånga alla studiecirkeldeltagare. Många studiecirklar

arrangeras av politiska eller andra ideella föreningar och deltagarna kan okunniga

vara om att ett studieförbund ligger bakom aktiviteten så är fallet har

om

studieförbunden misslyckats med att marknadsföra sig. Skattningar från ULF-undersökningarna över andelen deltagare i kurser anord-

som nas av andra än studieförbund jfr. SCB 1991, Tabell 3.6-3.8 talar också för att felen inte kan vara särskilt stora för de kurser

som uppfattas som utbildningar. Fortfarande kan det finnas en underrapportering därför att cirkeldeltagaren inte uppfattar verksamheten utbildning

som en eller kurs ett exempel sådana cirklar kan babysim, också

vara men

136 Bilaga 3

studiecirklar inom det estetisktkulturella området, t.ex. de s.k. rockcirklama. De vanligaste formerna av sådana verksamheter t.ex. kör-

sång och idrottsutbildning har vi dock täckt med vår fångstfråga.

- Att vi får en så hög skattning av andelen som någon gång deltagit i en studiecirkel talar också för att vi har lyckats fånga en mycket stor andel faktiska studiecirklar vid intervjutillfállet.

För det femte kan det vara så att vi underskattar andelen som går mer än en studiecirkel per år. Det kan ske genom att det som intervjupersonen uppfattar som en sammanhängande cirkel som spänner över två terminer i en administrativ mening utgörs av två cirklar det kan dock samma ledare och samma deltagare. Omfattningen av detta

vara fel går inte att skatta med nu tillgängliga uppgifter.

För det sjätte innehåller studieförbundens rapportering om antalet individtillfallen även deltagandet bland personer som senare avbryter sina studier och kanske inte skulle i intervjuundersökning

som uppge en att de följt en cirkel eller kurs. Detta påverkar exempelvis skattningarna i ULF om deltagande under senaste tolvmånadersperioden, men har mindre inverkan våra skattningar från Fritidsstudieundersökningen

baserar sig på frågan intervjupersonen just går en cirkel. som om nu

Slutligen är det möjligt att det föreligger en överrapportering från studieförbunden. Med tanke på studiecirklarnas omfattning kan även begränsade överrapporteringar komma att leda till stora fel på aggregerad nivå.

Slutsatsen här kan bara bli att diskrepansen mellan vår skattning av studiecirkeltillfällen och studieförbundens rapportering inte kan förklaras med existerande information. Eftersom skillnaden ändå är betydande

nu förefaller det rimligt att studera frågan närmare. En sådan studie

oss skulle också kunna värdefull kunskap om i vilken utsträckning stu-

ge dieförbundens cirkelverksamhet inte uppfattas som sådan av deltagarna. Det är naturligtvis inte nödvändigt för kvaliteten hos studierna eller värdet aktiviteterna att deltagarna känner till att de är arrangera-

av de ett studieförbund, det borde vara en viktig fråga för studie-

av men förbunden själva att sprida kännedom sin insats för folkbildning,

om kulturliv och fritidssysselsättning. Det kan nog också uppfattas som oroande utbildningsinnehållet i verksamheten är så svagt så att

om människor uppfattar det som kurs eller utbildning.

inte ens

Bilaga 3 137

- - Någon gång Studiecirk. nu i Stc senaste 3 åren

° 100

l O C1 75 - n

Öl § @ ä U, i b e g I I - I 50 - 4

25 e

- 0 l l l l l l l l I l l l l l l I l I l I 19 27 36 45 54 63 75 Ålder treårsintervall

Figur B3.l. Andelen någon gång gått en studiecirkel, som går en som studiecirkel vid intervjutillfállet, respektive som har följt en studiecirkel under de tre senaste åren, efter ålder.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. 40.Älvsäkerhet.K. Arbetsföretag Enny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. - Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. 42. FramtidsanpassadGotlandstrañk.K. - 4. Långtidsutredningen1995.Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. - 5. Várdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation.Ju. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S.av 45.Grundvattenskydd.M. Muskövarvetsframtid. Fö. 46.Effektivarestyrningoch rättssäkerhet 7. Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen.A. Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju. 47. Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB 9. Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. 10.Översynavskattebrottslagen.Fi. 48. EG-anpassadekörkortsregler. K. ll. Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoseröverstatensinkomsteroch utgifter. Fi. l2. Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50. Kunskapsläget kâmavfallsområdet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N. 13.Analysav Försvarsmaktensekonomi. Fö. 52. Godtrosförvärvav stöldgods Ju. 14.Ny Elmarknad+ Bilagedel.N. 53. Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö. 15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensamuppgift för stat - 16.Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. och kommun.M. 17.Homosexuellprostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsansvarför asylärenden.A. 18.Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner 19.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. - 20. Utan stannarSverige.Fö. 57. Förslagomett internationelltflygsäkerhets- 2l. Stadenpávattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U. 22. Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- - 23. Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S. 24. GasmolnlamslârUppsala.Fö. 59. Ohälsoförsâkringoch samhällsekonomi 25. Samordnadoch integreradtâgtrañk pá olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S. 26. Underhållsbidragoch bidragsförskott, 60. Kvinnofrid. Del A+B. Del A ochDel B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C. 27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renatSkåne.M. 28. Lagenomvissainternationellasanktioner 63.Översyn skattereglernaför stiftelserochideella av - enöversyn.UD. föreningar. Fi. 29. Civilt brukav försvarets 64.Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning.Ju. 30. Alkylat och Miljöklassningavbensin.M. 66. Polisensanvändningav övervakningskamerorvid 31.Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. 32.IT ochverksamhetsförnyelseinom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt,m.m. Fi. Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB. 33. Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70. Allmännakommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrâdet.S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill nyareglerför 36. Förmåneroch sanktioner ensamladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor. U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof och 37. Várt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. - 38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch 39. Somereflectionson SwedishLabour Market högskolorm.m. U. Policy. A. 74. Lägenhetsdata.Fi. Någrautländskaforskaressyn svensk 75.Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.A. arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbetetill invandrare.A.

35th,

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Rösterom EU:s regeringskonferens 108.Ny ellag. N. hearingmedorganisationsföreträdare, 109.Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattöreroch forskare.UD. 110.Viljan att vetaoch viljan att förstå - 784Den svenska rymdverksamheten.N. Kön, makt och denkvinnovetenskapliga 79. Vårdnad.boendeochumgänge.JU. utmaningeni högreutbildning.U. 80. EU om regeringskonferensen1996 ll .Omvärld, säkerhet,försvar. institutionernasrapporter Frågorom EU:s andrapelareinför regerings synpunkteri övriga medlemsländer.UD. konferensen1996.UD. A 8 Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelserom 112.Svensksjöfart näring för framtiden. . rättsligt bistånd.Ju. + Bilagor. K. 82. Finansieringslösningarför Göteborgsoch 113.Friståendegymnasieskolor.U. Dennisöverenskommelserna.K. 114.indirekttobaksreklam.S. 83. EU-kandidater 12ländersomkanbli EU:s 115.Ny lagomeuropeiskaföretagsrád.A. nyamedlemmar.UD. 116.Jämställdhet mál i utvecklingssamarbetet.ett UD. 84. Kulturpolitikensinriktning. Ku. 117.Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställningi - 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet. Ku. svenskoch europeiskkonkurrensrätt.Jo. - 85.Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.Ku. 118.Totalförsvarspliktigam 95. En utvärderingavde 86. Dokumentationoch socialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigasmedinflytandeochavderas .Försäkringsrörelsei förändring Fi. socialaoch ekonomiskasituationunder 88. Den brukademångfalden.Del l+2. Jo. grundutbildningen.Fö. 89. Svenskari EU-tjänst.Fi. 119.Ändringari hyresförhandlingslagen. 90. Kärnavfall och Miljö. M. Hyresgästinflytandevid ombyggnadm.m. Ju. 91.Ett reformeratstraffsystem.Del I-lll. Ju. 120.TV ochutbildning. U. 92. EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför 121.Riksdagen,regeringenoch forskningen.U. det svenskaregelsystemet.A. 122.Reform recept. 93. Omprövningavstatligaåtaganden.Fi. 123.Subsidiaritetsprincipeni EU. UD. 94. Personalavveckling,utbildningoch beskattning. 124.Ett reformerathovrättsförfarande.Ju. Fi. 125.Finansiellverksamhet krisi och krig. Fi. 95. Hälsodataregister Vårdregister. 126.Kostnaderför denstatligaassistansersättningen.S. - 96.Jordensklimat förändras.En analysav hotbild 127.Framtidacentral Europainformation.UD. och globalaátgärdsstralegier.M. 128.Kulturegendomaroch kulturföremál. KU. 97. Miljöklassningav snöskotrar.M. 129.En styrandekrigsorganisation.Om avsikternamed 98. 1990-taletsbostadsmarknad LEMO-reformen.FÖ. en första utvärdering.N. l30. Sverigei EU makt, öppenhet,kontroll. - - 99. sMHlzs verksamhetsformK. Sammanfattningavett seminariumi september 100.Hållbar utveckling landetsfjällområden.i M. 1995.UD. 101.Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. 13 .Enklare och effektivare. Om EU:s komplexitet - Sammanfattningav enhearingi augusti1995. och maktbalanser.UD. UD. 132.Utvidgningoch samspel.EU:s östintegrationur lO2.MedborgarnasEU frihet och säkerhet historiskt och ekonomisktperspektiv. Förhållandet - Frågoromunionenstredje pelareinför regerings- smástat stormakt svensktidentitetsbyte.UD.: konferensen1996.UD. 133.Bostadsbidragen 103.Föräldrar i självförvaltandeskolor. U. effektivare inkomstprövning - 104.Skattereformenl990-l99l. En utvärdering.Fi. besparingar.S. - 105.Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad 134.Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning juridiska personer Fi. m.m. N. 135.Ubátsfrágan1981-1994.Fö. 106.Rapporteringsskyldighetför revisorer i finansiella 136.Rättsväsendetsresultat så kan det redovisas. företag. Fi. Ett förslagtill modellför en samlad lO7.Avbytarverksamhetensorganisationoch resultatredovisning.Ju. finansiering.Jo.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

137.Kapitalförlusterochorganisationskostnadervid

beskattningen.Fi. 138.Departementskontoret statsrádsarbeteutanför

-

regeringskansliet.SB. 139.omställningavenergisystemet.N. 140.omställningavenergisystemet.

Underlagsbilagor,del 1-4. N. 141.Folkbildning och vuxenstudier.

Rekrytering,Omfattning,Erfarenheter.U.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Subsidiaritetsprincipeni EU. [123]

FramtidacentralEuropainformation.[127] IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68]

Sverigei EU makt, öppenhet,kontroll. Departementskontoret statsrâdsarbeteutanför -

- Sammanfattning seminariumi september1995. regeringskansliet.[138] avett

[130]

Justitiedepartementet Enklareoch effektivare. Om EU:s komplexitet

och maktbalanser.[131] Pensionsrättigheterochbodelning.[8] Nya konsumentregler.[11] Utvidgningoch samspel.EU:s östintegrationur

historiskt och ekonomisktperspektiv.Förhållandet IT och verksamhetsförnyelseinom rättsväsendet.

smâstat stormakt svensktidentitetsbyte.[132]: Förslagtill nyasamverkansformer.[32] -

Ersättningför ideell skadavid personskada.[33] Försvarsdepartementet

SambandetRedovisning Beskattning.[43]

- Muskövarvetsframtid. [6] Aktiebolagetsorganisation.[44]

Analysav Försvarsmaktensekonomi. [13] Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB

Ett säkraresamhälle.[19] samtpolislagen.[47]

Utan stannarSverige.[20] Godtrosförvärvavstöldgods [52]

Stadenpå vattenutanvatten.[21] Näringslivetstvistlösning.[65]

Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.[22] Polisensanvändningavövervakningskamerorvid

Brist pä elektronikkomponenter.[23] förundersökning.[66]

Gasmolnlamslar Uppsala.[24] Vårdnad,boendeoch umgänge.[79]

Civilt bruk avförsvaretsresurser Ny rättshjälpslagochandrabestämmelserom -

regelverken,erfarenheter,helikoptrar. [29] rättsligtbistånd.[81]

Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53] Ett reformeratstraffsystem.Del I-llI. [91]

Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Ändringar i hyresförhandlingslagen.

flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. [72] Hyresgästinflytandevid ombyggnadm.m. [119]

Totalförsvarspliktigam 95. En utvärderingavde Ett reformerathovrättsförfarande.[124] Rättsväsendets totalförsvarspliktigasmedinflytandeochavderas

resultat sakan det redovisas.

- socialaoch ekonomiskasituationunder Ett förslagtill modell för ensamlad

grundutbildningen.[118] resultatredovisning.[136]

En styrandekrigsorganisation.Om avsikternamed

Utrikesdepartementet LEMO-reformen. [129]

Ubátsfrágan1981-1994.[135] Lagenom vissainternationellasanktioner

en översyn.[28] Socialdepartementet

- Rösterom EU:s regeringskonferens

Vârdenssvåraval.

hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer - slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] ochforskare.[77] av

Könshandeln.[15] EU om regeringskonferensen1996

Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] - institutionernasrapporter

Homosexuellprostitution. [17]

synpunkteri övriga medlemsländer.[80] - Underhâllsbidragoch bidragsförskott, EU-kandidater 12ländersomkanbli EU:s

- Del A och Del B. [26] nyamedlemmar.[83]

Avgifter inom handikappomrádet.[35] Ett utvidgatEU möjligheteroch problem.

- Kompetensoch kunskapsutveckling yrkes- Sammanfattning hearingi augusti1995.[101] - om

av en

roller och arbetsfältinom socialtjänsten.[58] MedborgarnasEU frihet och säkerhet

- Ohälsoförsäkringoch sarnhällsekonomi Frågorom unionenstredjepelareinför regerings-

olika aspekter modeller, finansiering konferensen1996. [102] -

och incitament.[59] Omvärld, säkerhet,försvar.

Kvinnofrid. Del A+B. [60] Frågorom EU:s andrapelareinför regerings-

Dokumentationoch socialtjänstregister.[86] konferensen1996. [111]

Hälsodataregister Vârdregister.[95] Jämställdhetett mål i utvecklingssamarbetet.[116] -

Indirekt tobaksreklam.[114]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Reform recept.[122] Utbildningsdepartementet

Kostnaderför den statligaassistansersättningen.[126]

Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Bostadsbidragen -

yrkesutbildning.[38]

effektivare inkomstprövning - Allmän behörighetför högskolestudier.[41]

besparingar.[133] - Förslagom ett internationelltflygsäkerhets-

universiteti Norrköping-Linköping.[57] Kommunikationsdepartementet

Behörighetoch Urval. Förslagtill nyaregler för Samordnadoch integreradtågtrafik antagning Universitet

till och högskolor. [71] Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25]

Ett aktiebolagför servicetill universitetoch Älvsäkerhet.[40] högskolor [73]

m.m. FramtidsanpassadGotlandstrafik.[42] Föräldrari självförvaltandeskolor. [103]

EG-anpassadekörkortsregler. [48] Likvärdig utbildning lika villkor. [109]

Klimatförändringari trafikpolitiken. [64] Viljan och viljan förstå

att veta att - Allmännakommunikationer för alla [70]

- Kön, makt och den kvinnovetenskapliga Finansieringslösningarför Göteborgs och

utmaningen högrei utbildning.[110] Dennisöverenskommelserna.[82]

Friståendegymnasieskolor.[113] SMl-llzsverksamhetsform[99]

TV och utbildning. [120] Svensksjöfart näring för framtiden.

- Riksdagen,regeringenoch forskningen.[121] + Bilagor. [112] Folkbildningoch vuxenstudier.

Rekrytering,Omfattning, Erfarenheter.[141] Finansdepartementet

Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] Jordbruksdepartementet

- Långtidsutrcdningen1995. [4] brukademångfalden.

Den Del 1+2. [88] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9]

Avbytarverksamhetensorganisationoch Översynav skattebrottslagen.[10]

finansiering.[107] Mervärdesskatt Nyatidpunkterför Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställningi

- redovisningoch betalning.[12]

svenskoch europeiskkonkurrensrätt.[117] Förmånerochsanktioner en samladredovisning.[36]

- Prognoseröver statensinkomsterochutgifter. [49] Arbetsmarknadsdepartementet

Förmåneroch sanktioner

Arbetsföretag Ennymöjlighet för arbetslösa.[2]

utgifter för administration.[56] - - Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] Översyn skattereglemaför stiftelseroch ideella

av Kompetensför strukturomvandling.[34] föreningar. [63]

Somereflectionson SwedishLabour Market Naturgrusskatt,m.m. [67]

Policy. [39] Betaltjänster.[69]

Någrautländskaforskaressyn svensk Lägenhetsdata.[74]

arbetsmarknadspolitik.[39] Försäkringsrörelseiförändring [87]

Effektivarestyrningoch rättssäkerhet Svenskari EU-tjänst.[89]

i asylprocessen.[46] Omprövningavstatligaåtaganden.[93]

Ett samlatverksamhetsansvar asylärenden.[55]för Personalavveckling,utbildningochbeskattning.[94]

Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.[75] Skattereformen1990-1991.En utvärdering,[104]

Arbetetill invandrare.[76] Rapporteringsskyldighet revisoreriför finansiella

EGzsarbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför företag. [106]

detsvenskaregelsystemet.[92] Finansiellverksamheti kris och krig. [125]

Ny lag omeuropeiskaföretagsråd.[115] Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför

juridiska personer [134]

Kapitalförlusteroch organisationskostnadervid

beskattningen.[137]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Konst ioffentlig miljö. [18] Vart dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37]

- Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning i korthet. [84]

- Tjugo árs kulturpolitik 1974-1994.[85] Kulturegendomaroch kulturföremál. [128]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenskaRymdverksamheten.[78] 1990-taletsbostadsmarknad - en förstautvärdering.[98] Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad konkurrensneutralitetvid offentlig prissättningm. m. [105] Ny ellag. [108] omställning avenergisystemet.[139] Omställningav energisystemet. Underlagsbilagor,del 1-4. [140]

Civildepartementet

Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet

Alkylat och Miljöklassningavbensin.[30] Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kärnavfallsomrâdet1995.[50] Fastighetsbildning en gemensamuppgift för stat

och kommun. [54] EttrenatSkane.[62] Kärnavfall och Miljö. [90] Jordensklimat förändras.En analysavhotbild och globalaåtgärdsstrategier.[96] Miljöklassningavsnöskotrar.[97] Hållbar utvecklingi landetsfjällomrâden.[100]